Nationella minoriteter i foumlrskola foumlrskoleklass och skola

SEPTEMBER2015

I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras raumlttigheter i foumlrskola foumlrskoleklass och skola Syftet aumlr att huvudmaumlnnen ska faring kaumlnnedom om vad som gaumlller och daumlrmed foumlrbaumlttra sin informashytion Huvudmaumlnnens information till verksamheterna foumlraumlldrar barn och elever aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att maringlshygruppen ska kunna faring sina raumlttigheter tillgodosedda

Nationella minoriteter i Sverige De nationella minoriteterna aumlr bull judar bull romer bull urfolket samer bull sverigefinnar bull tornedalingar

De spraringk som erkaumlnts som nationella minoritetsspraringk i Sverige aumlr bull jiddisch bull romani chib (alla varieteter) bull samiska (alla varieteter) bull finska bull meaumlnkieli (alla varieteter)

Varje person avgoumlr sjaumllv om hon eller han tillhoumlr naringgon eller naringgra av de nationella minoriteterna Samiska finska och meaumlnkieli har starka geografiska kopplingar varfoumlr dessa spraringk aumlven omfattas av saumlrskilda regionala aringtaganden

SverigeS minoritetSpolitik syftar till att staumlrka de nationella minoriteternas raumlttigheter och ge stoumld till minoritetsspraringken saring att de haringlls levande Foumlrskolor

foumlrskoleklasser och skolor har ansvar och spelar en viktig roll foumlr att fraumlmja de nationella minoritetsspraringken Skolan ansvashyrar ocksaring foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola grundsaumlrskola sameskola eller specialskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

De fem nationella minoriteterna aumlr judar romer samer sverigefinnar och tornedalingar Gemensamt foumlr nationella minoritetsgrupper aumlr att de befolkat Sverige under laringng tid samt att de utgoumlr grupper med en uttalad samhoumlrighet De har aumlven en egen religioumls spraringklig eller kulturell identitet och en vilja att beharinglla sin identitet

Sverige har foumlrbundit sig att beakta internationella oumlverenskommelser bla ramkonventionen om skydd foumlr nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspraringk Daumlr ingaringr ansvar foumlr samraringd med minoriteten i fraringgor som beroumlr dem ansvar foumlr att stoumldja spraringkens utveckling samt att motverka uttryck av diskriminering

Lagen (2009724) om nationella minoriteter och minorishytetsspraringk Spraringklagen (2009600)

Undervisning om nationella minoriteter Skolan ska undervisa varje elev om de nationella minoritetershynas kultur spraringk religion och historia I aumlmnen som histoshyria samhaumlllskunskap och svenska ska alla elever laumlra sig mer om de nationella minoriteterna Detta uppdrag finns angivet i de oumlvergripande maringlen och riktlinjerna till laumlroplanerna

Utdrag ur Laumlroplanen foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 oumlvergripande maringl och riktlinjer Skolan ska ansvara foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskaper om de nationella minoriteshyternas (judar romer urfolket samerna sverige- finnar och tornedalingar) kultur spraringk religion och historia Rektor har ansvaret foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att skolpersonalen faringr kaumlnnedom om de internationella oumlverenskommelser som Sverige har foumlrbundit sig att beakta i utbildningen

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet historia aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll Historiska perspektiv paring urfolket samernas och de oumlvriga nationella minoriteternas situation i Sverige

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringr 4ndash6 ndash centralt inneharingll Urfolket samerna och oumlvriga nationella minoriteter i Sverige De nationella minoriteternas raumlttigheter

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll De nationella minoriteterna och samernas staumlllning som urfolk i Sverige samt vad deras saumlrstaumlllning och raumlttigheshyter innebaumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringk 4ndash6 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk i Sverige och Norden Naringgra varianter av regishyonala skillnader i talad svenska Naringgra kaumlnnetecknande ord och begrepp i de nordiska spraringken samt skillnader

och likheter mellan dem Vilka de nationella minoritetsshyspraringken aumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringr 7ndash9 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk genom tiderna de nationella minoritetsspraringken i Sverige och deras staumlllning i samhaumlllet

Spraringket aumlr betydelsefullt En viktig del av minoritetspolitiken aumlr att ge stoumld till minoshyritetsspraringken saring att de haringlls levande och att ge moumljlighet till att revitalisera ett spraringk som garingtt foumlrlorat i foumlraumlldragenerashytionen eller aumlnnu tidigare Spraringket aumlr baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur och daumlrfoumlr betydelsefullt som medel foumlr utbyte av information och en del i identitetsshyskapandet Spraringket aumlr ocksaring baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur

Modersmaringl i foumlrskola och foumlrskoleklass Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla sin foumlrmaringga att kommunicera saringvaumll paring svenska som paring sitt modersmaringl Enligt laumlroplanen foumlr foumlrskolan ska medvetenshyhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin foumlrmaringga att foumlrstaring och leva sig in i andras villkor och vaumlrderingar Barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna kan i foumlrskolan faring stoumld i att utveckshyla en flerkulturell tillhoumlrighet

Skollagen (2010800) Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utshyveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

Laumlroplanen foumlr foumlrskolan (Lpfouml 98 reviderad 2010) Foumlrskolan kan bidra till att barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna och barn med utlaumlndsk bakgrund faringr stoumld i att utveckla en flerkulturell tillhoumlrighet

Vissa kommuner ska ge foumlraumlldrar moumljlighet att placera sina barn i foumlrskolor daumlr hela eller del av verksamheten bedrivs paring samiska respektive finska och meaumlnkieli Dessa kommuner aumlr foumlrvaltningskommuner inom lagstiftningen om nationella minoriteter och minoritetsspraringk Till saringdana kommuner utgaringr statsbidrag Laumlnsstyrelsen i Stockholm har information om foumlrvaltningskommunerna Soumlk efter rdquonationella minoriteterrdquo paring webbplatsen wwwlansstyrelsenstockholm

Undervisning i modersmaringl i grundskola och grundsaumlrskola Elever har generell raumltt till undervisning i modersmaringl om en eller baringda varingrdnadshavarna har annat spraringk aumln svenska som modersmaringl och om spraringket utgoumlr dagligt umgaumlngesspraringk foumlr eleven Eleven ska ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket Rektorn beslutar om modersmaringlsundervisning Foumlr modersshymaringlsundervisning ska det generellt finnas minst fem elever i kommunen eller hos den enskilde huvudmannen Varingrdnadsshyhavarna ansoumlker om undervisning i spraringket En huvudman aumlr skyldig att anordna modersmaringlsundervisning i ett spraringk om det finns en laumlmplig laumlrare Om en laumlrare aumlr laumlmplig eller inte avgoumlrs av rektor

I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras raumlttigheter i foumlrskola foumlrskoleklass och skola Syftet aumlr att huvudmaumlnnen ska faring kaumlnnedom om vad som gaumlller och daumlrmed foumlrbaumlttra sin informashytion Huvudmaumlnnens information till verksamheterna foumlraumlldrar barn och elever aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att maringlshygruppen ska kunna faring sina raumlttigheter tillgodosedda

Nationella minoriteter i Sverige De nationella minoriteterna aumlr bull judar bull romer bull urfolket samer bull sverigefinnar bull tornedalingar

De spraringk som erkaumlnts som nationella minoritetsspraringk i Sverige aumlr bull jiddisch bull romani chib (alla varieteter) bull samiska (alla varieteter) bull finska bull meaumlnkieli (alla varieteter)

Varje person avgoumlr sjaumllv om hon eller han tillhoumlr naringgon eller naringgra av de nationella minoriteterna Samiska finska och meaumlnkieli har starka geografiska kopplingar varfoumlr dessa spraringk aumlven omfattas av saumlrskilda regionala aringtaganden

SverigeS minoritetSpolitik syftar till att staumlrka de nationella minoriteternas raumlttigheter och ge stoumld till minoritetsspraringken saring att de haringlls levande Foumlrskolor

foumlrskoleklasser och skolor har ansvar och spelar en viktig roll foumlr att fraumlmja de nationella minoritetsspraringken Skolan ansvashyrar ocksaring foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola grundsaumlrskola sameskola eller specialskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

De fem nationella minoriteterna aumlr judar romer samer sverigefinnar och tornedalingar Gemensamt foumlr nationella minoritetsgrupper aumlr att de befolkat Sverige under laringng tid samt att de utgoumlr grupper med en uttalad samhoumlrighet De har aumlven en egen religioumls spraringklig eller kulturell identitet och en vilja att beharinglla sin identitet

Sverige har foumlrbundit sig att beakta internationella oumlverenskommelser bla ramkonventionen om skydd foumlr nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspraringk Daumlr ingaringr ansvar foumlr samraringd med minoriteten i fraringgor som beroumlr dem ansvar foumlr att stoumldja spraringkens utveckling samt att motverka uttryck av diskriminering

Lagen (2009724) om nationella minoriteter och minorishytetsspraringk Spraringklagen (2009600)

Undervisning om nationella minoriteter Skolan ska undervisa varje elev om de nationella minoritetershynas kultur spraringk religion och historia I aumlmnen som histoshyria samhaumlllskunskap och svenska ska alla elever laumlra sig mer om de nationella minoriteterna Detta uppdrag finns angivet i de oumlvergripande maringlen och riktlinjerna till laumlroplanerna

Utdrag ur Laumlroplanen foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 oumlvergripande maringl och riktlinjer Skolan ska ansvara foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskaper om de nationella minoriteshyternas (judar romer urfolket samerna sverige- finnar och tornedalingar) kultur spraringk religion och historia Rektor har ansvaret foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att skolpersonalen faringr kaumlnnedom om de internationella oumlverenskommelser som Sverige har foumlrbundit sig att beakta i utbildningen

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet historia aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll Historiska perspektiv paring urfolket samernas och de oumlvriga nationella minoriteternas situation i Sverige

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringr 4ndash6 ndash centralt inneharingll Urfolket samerna och oumlvriga nationella minoriteter i Sverige De nationella minoriteternas raumlttigheter

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll De nationella minoriteterna och samernas staumlllning som urfolk i Sverige samt vad deras saumlrstaumlllning och raumlttigheshyter innebaumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringk 4ndash6 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk i Sverige och Norden Naringgra varianter av regishyonala skillnader i talad svenska Naringgra kaumlnnetecknande ord och begrepp i de nordiska spraringken samt skillnader

och likheter mellan dem Vilka de nationella minoritetsshyspraringken aumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringr 7ndash9 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk genom tiderna de nationella minoritetsspraringken i Sverige och deras staumlllning i samhaumlllet

Spraringket aumlr betydelsefullt En viktig del av minoritetspolitiken aumlr att ge stoumld till minoshyritetsspraringken saring att de haringlls levande och att ge moumljlighet till att revitalisera ett spraringk som garingtt foumlrlorat i foumlraumlldragenerashytionen eller aumlnnu tidigare Spraringket aumlr baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur och daumlrfoumlr betydelsefullt som medel foumlr utbyte av information och en del i identitetsshyskapandet Spraringket aumlr ocksaring baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur

Modersmaringl i foumlrskola och foumlrskoleklass Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla sin foumlrmaringga att kommunicera saringvaumll paring svenska som paring sitt modersmaringl Enligt laumlroplanen foumlr foumlrskolan ska medvetenshyhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin foumlrmaringga att foumlrstaring och leva sig in i andras villkor och vaumlrderingar Barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna kan i foumlrskolan faring stoumld i att utveckshyla en flerkulturell tillhoumlrighet

Skollagen (2010800) Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utshyveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

Laumlroplanen foumlr foumlrskolan (Lpfouml 98 reviderad 2010) Foumlrskolan kan bidra till att barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna och barn med utlaumlndsk bakgrund faringr stoumld i att utveckla en flerkulturell tillhoumlrighet

Vissa kommuner ska ge foumlraumlldrar moumljlighet att placera sina barn i foumlrskolor daumlr hela eller del av verksamheten bedrivs paring samiska respektive finska och meaumlnkieli Dessa kommuner aumlr foumlrvaltningskommuner inom lagstiftningen om nationella minoriteter och minoritetsspraringk Till saringdana kommuner utgaringr statsbidrag Laumlnsstyrelsen i Stockholm har information om foumlrvaltningskommunerna Soumlk efter rdquonationella minoriteterrdquo paring webbplatsen wwwlansstyrelsenstockholm

Undervisning i modersmaringl i grundskola och grundsaumlrskola Elever har generell raumltt till undervisning i modersmaringl om en eller baringda varingrdnadshavarna har annat spraringk aumln svenska som modersmaringl och om spraringket utgoumlr dagligt umgaumlngesspraringk foumlr eleven Eleven ska ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket Rektorn beslutar om modersmaringlsundervisning Foumlr modersshymaringlsundervisning ska det generellt finnas minst fem elever i kommunen eller hos den enskilde huvudmannen Varingrdnadsshyhavarna ansoumlker om undervisning i spraringket En huvudman aumlr skyldig att anordna modersmaringlsundervisning i ett spraringk om det finns en laumlmplig laumlrare Om en laumlrare aumlr laumlmplig eller inte avgoumlrs av rektor

SverigeS minoritetSpolitik syftar till att staumlrka de nationella minoriteternas raumlttigheter och ge stoumld till minoritetsspraringken saring att de haringlls levande Foumlrskolor

foumlrskoleklasser och skolor har ansvar och spelar en viktig roll foumlr att fraumlmja de nationella minoritetsspraringken Skolan ansvashyrar ocksaring foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola grundsaumlrskola sameskola eller specialskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

De fem nationella minoriteterna aumlr judar romer samer sverigefinnar och tornedalingar Gemensamt foumlr nationella minoritetsgrupper aumlr att de befolkat Sverige under laringng tid samt att de utgoumlr grupper med en uttalad samhoumlrighet De har aumlven en egen religioumls spraringklig eller kulturell identitet och en vilja att beharinglla sin identitet

Sverige har foumlrbundit sig att beakta internationella oumlverenskommelser bla ramkonventionen om skydd foumlr nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspraringk Daumlr ingaringr ansvar foumlr samraringd med minoriteten i fraringgor som beroumlr dem ansvar foumlr att stoumldja spraringkens utveckling samt att motverka uttryck av diskriminering

Lagen (2009724) om nationella minoriteter och minorishytetsspraringk Spraringklagen (2009600)

Undervisning om nationella minoriteter Skolan ska undervisa varje elev om de nationella minoritetershynas kultur spraringk religion och historia I aumlmnen som histoshyria samhaumlllskunskap och svenska ska alla elever laumlra sig mer om de nationella minoriteterna Detta uppdrag finns angivet i de oumlvergripande maringlen och riktlinjerna till laumlroplanerna

Utdrag ur Laumlroplanen foumlr grundskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 oumlvergripande maringl och riktlinjer Skolan ska ansvara foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskaper om de nationella minoriteshyternas (judar romer urfolket samerna sverige- finnar och tornedalingar) kultur spraringk religion och historia Rektor har ansvaret foumlr skolans resultat och har inom givna ramar ett saumlrskilt ansvar foumlr att skolpersonalen faringr kaumlnnedom om de internationella oumlverenskommelser som Sverige har foumlrbundit sig att beakta i utbildningen

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet historia aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll Historiska perspektiv paring urfolket samernas och de oumlvriga nationella minoriteternas situation i Sverige

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringr 4ndash6 ndash centralt inneharingll Urfolket samerna och oumlvriga nationella minoriteter i Sverige De nationella minoriteternas raumlttigheter

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet samhaumlllskunskap aringk 7ndash9 ndash centralt inneharingll De nationella minoriteterna och samernas staumlllning som urfolk i Sverige samt vad deras saumlrstaumlllning och raumlttigheshyter innebaumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringk 4ndash6 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk i Sverige och Norden Naringgra varianter av regishyonala skillnader i talad svenska Naringgra kaumlnnetecknande ord och begrepp i de nordiska spraringken samt skillnader

och likheter mellan dem Vilka de nationella minoritetsshyspraringken aumlr

Utdrag ur kursplanen i aumlmnet svenska aringr 7ndash9 ndash centralt inneharingll Spraringkbruk genom tiderna de nationella minoritetsspraringken i Sverige och deras staumlllning i samhaumlllet

Spraringket aumlr betydelsefullt En viktig del av minoritetspolitiken aumlr att ge stoumld till minoshyritetsspraringken saring att de haringlls levande och att ge moumljlighet till att revitalisera ett spraringk som garingtt foumlrlorat i foumlraumlldragenerashytionen eller aumlnnu tidigare Spraringket aumlr baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur och daumlrfoumlr betydelsefullt som medel foumlr utbyte av information och en del i identitetsshyskapandet Spraringket aumlr ocksaring baumlrare av erfarenhet kunskap tradition och kultur

Modersmaringl i foumlrskola och foumlrskoleklass Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla sin foumlrmaringga att kommunicera saringvaumll paring svenska som paring sitt modersmaringl Enligt laumlroplanen foumlr foumlrskolan ska medvetenshyhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin foumlrmaringga att foumlrstaring och leva sig in i andras villkor och vaumlrderingar Barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna kan i foumlrskolan faring stoumld i att utveckshyla en flerkulturell tillhoumlrighet

Skollagen (2010800) Foumlrskolan och foumlrskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utshyveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

Laumlroplanen foumlr foumlrskolan (Lpfouml 98 reviderad 2010) Foumlrskolan kan bidra till att barn som tillhoumlr de nationella minoriteterna och barn med utlaumlndsk bakgrund faringr stoumld i att utveckla en flerkulturell tillhoumlrighet

Vissa kommuner ska ge foumlraumlldrar moumljlighet att placera sina barn i foumlrskolor daumlr hela eller del av verksamheten bedrivs paring samiska respektive finska och meaumlnkieli Dessa kommuner aumlr foumlrvaltningskommuner inom lagstiftningen om nationella minoriteter och minoritetsspraringk Till saringdana kommuner utgaringr statsbidrag Laumlnsstyrelsen i Stockholm har information om foumlrvaltningskommunerna Soumlk efter rdquonationella minoriteterrdquo paring webbplatsen wwwlansstyrelsenstockholm

Undervisning i modersmaringl i grundskola och grundsaumlrskola Elever har generell raumltt till undervisning i modersmaringl om en eller baringda varingrdnadshavarna har annat spraringk aumln svenska som modersmaringl och om spraringket utgoumlr dagligt umgaumlngesspraringk foumlr eleven Eleven ska ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket Rektorn beslutar om modersmaringlsundervisning Foumlr modersshymaringlsundervisning ska det generellt finnas minst fem elever i kommunen eller hos den enskilde huvudmannen Varingrdnadsshyhavarna ansoumlker om undervisning i spraringket En huvudman aumlr skyldig att anordna modersmaringlsundervisning i ett spraringk om det finns en laumlmplig laumlrare Om en laumlrare aumlr laumlmplig eller inte avgoumlrs av rektor

Nationella minoriteter har utoumlkad raumltt Naumlr det gaumlller samiska finska meaumlnkieli romani chib och jiddisch har elever som tillhoumlr naringgon av de nationella minoshyriteterna raumltt till modersmaringlsundervisning aumlven om spraringket inte aumlr elevens dagliga umgaumlngesspraringk i hemmet Eleven behoumlver inte heller ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket foumlr att vara beraumlttigad till undervisning i aumlmnet modersmaringl

Det raumlcker med att en elev ansoumlker om modersmaringlsundervisshyning i naringgot av de nationella minoritetsspraringken foumlr att huvudshyman ska ha skyldighet att anordna saringdan i verksamheten

Modersmaringlsundervisning kan anordnas som spraringkval elevens val skolans val eller anordnas som undervisning utanfoumlr garanterad undervisningstid Modersmaringlsundervisshyning faringr inte omfatta mer aumln ett spraringk foumlr en elev En romsk elev som kommer fraringn utlandet kan dock faring modersmaringlsshyundervisning i tvaring spraringk om det finns saumlrskilda skaumll

Den generella raumltten till modersmaringlsundervisning utanfoumlr den garanterade undervisningstiden kan begraumlnsas till houmlgst sju laumlsaringr om inte eleven har ett saumlrskilt behov av saringdan undershyvisning Begraumlnsningen gaumlller dock inte modersmaringlsundervisshyningen i nationella minoritetsspraringk eller i ett nordiskt spraringk

Skollagen (2010800) reglerar modersmaringlsundervisning i grundskolan grundsaumlrskolan specialskolan och sameshyskolan

Skolfoumlrordningen (2011185) kompletterar i 5 kap 7ndash13 sectsect skollagens villkor foumlr modersmaringlsundervisningen

Kursplaner ndash modersmaringl nationella minoritetsspraringk Vid modersmaringlsundervisning i samiska ska den kursplan som gaumlller foumlr aumlmnet samiska i sameskolan anvaumlndas Vid modersmaringlsundervisning i finska jiddisch meaumlnkieli och romani chib ska det fraringn houmlsten 2015 anvaumlndas saumlrskilda kursplaner

Modersmaringlsundervisning i gymnasieskola I gymnasieskolan och gymnasiesaumlrskolan aumlr villkoren foumlr modersmaringlsundervisning desamma som i grundskolan (se avsnitt om Undervisning i modersmaringl i grundskola och grundsaumlrskola) Undantaget aumlr att det i gymnasieskolan kraumlvs att eleven har goda kunskaper i modersmaringlet foumlr att vara beraumlttigad till undervisningen

Nationella minoriteter har utoumlkad raumltt Naumlr det gaumlller samiska finska meaumlnkieli romani chib och jiddisch har elever som tillhoumlr naringgon av de nationella minoriteterna raumltt till modersmaringlsundervisning aumlven om spraringket inte aumlr elevens dagliga umgaumlngesspraringk i hemmet Eleven behoumlver inte heller ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket foumlr att vara beraumlttigad till undervisning i kurserna i modersmaringl

Modersmaringlsundervisning anordnas som individuellt val utoumlkat program eller som ersaumlttning foumlr andra spraringk men inte foumlr svenska och engelska

I skollagen (2010800) 15 kap 19 sect och 18 kap 19 sect finns grundlaumlggande bestaumlmmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmaringlsundervisning foumlr elever i gymnasieskolan och gymnasiesaumlrskolan De villkor som anges i skollagen kompletteras av gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4 kap 15ndash21sectsect

Aumlmnesplaner ndash modersmaringl Det finns inga saumlrskilda aumlmnesplaner foumlr modersmaringlsunshydervisning i nationella minoritetsspraringk i gymnasie- eller gymnasiesaumlrskola Istaumlllet anvaumlnds samma aumlmnesplaner vid modersmaringlsundervisning i gymnasieskola och gymnasiesaumlrshyskola som finns foumlr modersmaringlsundervisning foumlr andra spraringk

Nationella minoritetsspraringk som spraringkval En elev har moumljlighet att laumlsa sitt nationella minoritetsspraringk som spraringkval i baringde grund- och gymnasieskola och boumlrja paring en nivaring som svarar mot elevens foumlrkunskaper Huvudshymannen aumlr skyldig att anordna undervisningen aumlven om faumlrre aumln fem elever ansoumlker om undervisning i spraringket

Skolfoumlrordningen (2011185)

Gymnasiefoumlrordningen (20102039)

Moumljligheten till tvaringspraringkig undervisning En huvudman faringr anordna delar av undervisningen i grundshyskolan paring andra spraringk aumln svenska Det gaumlller foumlr elever som har ett annat spraringk aumln svenska som dagligt umgaumlngesspraringk med en eller baringda varingrdnadshavarna i hemmet Under den sammanlagda tid som tvaringspraringkig undervisning anordnas faringr houmlgst haumllften anordnas paring ett annat spraringk aumln svenska Naumlr det gaumlller tvaringspraringkig undervisning aumlr reglerna lika foumlr alla spraringk

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12ndash13 sectsect inneharingller bestaumlmmelser om tvaringspraringkig undervisning

Foumlrordningen om foumlrsoumlksverksamhet med tvaringspraringkig undervisning i grundskolan aringrskurserna 7ndash9 (SFS 2011421) gaumlller till utgaringngen av juni 2016

Fjaumlrrundervisning En huvudman foumlr grundskolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl samiska i sameskolan och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman foumlr gymnasiekolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman kan organishysera fjaumlrrundervisningen inom sin organisation Huvudmanshynen kan ocksaring teckna avtal foumlr undervisningen med Sameskolshystyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ndash men bara foumlr undervisning i teckenspraringk och samiska

Fjaumlrrundervisningen regleras i Skollagen (2010800) 1 kap 3sect 23 kap 4sect och 29 kap 22a sect

Skolfoumlrordningen (2011185) 5a kap

Gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4a kap

Sameskolan och samisk undervisning foumlr samiska barn Samiska barn men aumlven andra barn (om det finns saumlrskilda skaumll) faringr fullgoumlra sin skolplikt under aringrskurs 1ndash6 i sameskoshy

lan Undervisningen ska ges paring svenska och samiska och aumlmshynet samiska ska foumlrekomma i samtliga aringrskurser Kurs planer foumlr grundskolan gaumlller ocksaring foumlr sameskolan Kursplan foumlr samiska ska aumlven anvaumlndas vid modersmaringlsundervisning i grundskolan En huvudman faringr anordna integrerad samisk undervisning foumlr samiska elever vid sin grundskola efter att Sameskolstyrelsen har godkaumlnt det Med samisk undervisshyning avses undervisning med samiska inslag

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12-13sectsect

Laumlroplanen foumlr sameskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 (Lsam11)

Samiska perspektiv Diskussionsunderlag foumlr grunds kolan (Skolverket 2014)

Saumlrskild utbildning i judiska studier Huvudmaumln kan ansoumlka hos Skolverket om att anordna saumlrskild utbildning i judiska studier Utbildningen ska vara oumlppen foumlr alla elever och vara riksrekryterande I den saumlrskilshyda utbildningen ingaringr aumlmnet judiska studier som omfattar judisk religion historia traditioner och kultur Elever paring den saumlrskilda utbildningen ska som spraringkval erbjudas undershyvisning i hebreiska ocheller jiddisch

Foumlrordningen om saumlrskild utbildning foumlr judiska studier i grundskolan (SFS 2011398)

Kursplanen i judiska studier i grundskolan (SKOLFS 2011118)

Kunskapskraven foumlr aumlmnet judiska studier i grundskoshylan (SKOLFS2011125)

Diskriminering och kraumlnkande behandling De nationella minoritetsgrupperna har paring olika saumltt och i olika utstraumlckning levt marginaliserat och segregerat Idag aumlr situationen annorlunda men maringnga moumlter fortfarande foumlrdoshymar och negativa attityder Arbetet mot kraumlnkande behandshyling aumlr en viktig del av foumlrskolors och skolors demokratiska uppdrag Fraringgor som roumlr diskriminering regleras i diskrimineshyringslagen men fraringgor som roumlr kraumlnkande behandling regleras i skollagen En konsekvens av de tvaring lagarna aumlr att skolorna ska ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en aringrlig plan mot kraumlnkande behandling enligt skollagen

Diskrimineringslagen (2008567)

Skollagen (2010800)

Skolinspektionen har tillsynsansvar Skolinspektionen kontrollerar att skolhuvudmaumlnnen foumlljer de lagar och bestaumlmmelser som gaumlller foumlr verksamheten Inom ramen foumlr Skolinspektionens tillsyn och i Skolverkets uppfoumlljningar uppmaumlrksammas regelbundet huvudmaumlnnens arbete med och foumlr de nationella minoriteterna

Skolverket stoumldjer och informerar Skolverket informerar paring olika saumltt om nationella minorishyteter och nationella minoritetsspraringk i foumlrskola och skola Skolverket bidrar till utveckling av kursplaner stoumldmaterial laumlromedel och uppdragsutbildningar foumlr laumlrare i nationella minoritetsspraringk

Sammanfattning av huvudmannens skyldigheter

Huvudmannnen

bull ansvarar foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

bull har krav paring sig att informera om minoriteternas raumlttigheter naumlr det gaumlller utbildning

bull ska saumlkerstaumllla att barn i foumlrskolan och elever i foumlrskoleklassen med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

bull ska anordna modersmaringlsundervisning foumlr de nationella minoriteterna i skolan

bull ska skydda och fraumlmja de nationella minoritetsspraringken och ska aumlven fraumlmja de nationella minoriteternas moumljlighet att beharinglla och utveckla sin kultur i Sverige och har ett oumlvergripande ansvar foumlr att diskrimineringslagen eftershyfoumlljs

Att laumlSAhellip

gt Skolverket om nationella minoritetsspraringk ndash wwwskolverketseminoritetsprak

gt Skolverket om nationella minoriteter ndash wwwskolverketseskolutveckling larandenationella-minoriteter

gt Regeringens om minoritetspolitik ndash wwwregeringenseregeringens-politik demokrati-och-manskliga-rattigheternationella-minoriteter

gt laumlnsstyrelsen i Stockholm webbplats om samordning av minoritetspolitiken ndash wwwlansstyrelsensestockholmsvmanniska-och-samhallenationella-minoriteter

gt Om och foumlr de nationella minoriteterna ndash wwwminoritetse

Kursplaner ndash modersmaringl nationella minoritetsspraringk Vid modersmaringlsundervisning i samiska ska den kursplan som gaumlller foumlr aumlmnet samiska i sameskolan anvaumlndas Vid modersmaringlsundervisning i finska jiddisch meaumlnkieli och romani chib ska det fraringn houmlsten 2015 anvaumlndas saumlrskilda kursplaner

Modersmaringlsundervisning i gymnasieskola I gymnasieskolan och gymnasiesaumlrskolan aumlr villkoren foumlr modersmaringlsundervisning desamma som i grundskolan (se avsnitt om Undervisning i modersmaringl i grundskola och grundsaumlrskola) Undantaget aumlr att det i gymnasieskolan kraumlvs att eleven har goda kunskaper i modersmaringlet foumlr att vara beraumlttigad till undervisningen

Nationella minoriteter har utoumlkad raumltt Naumlr det gaumlller samiska finska meaumlnkieli romani chib och jiddisch har elever som tillhoumlr naringgon av de nationella minoriteterna raumltt till modersmaringlsundervisning aumlven om spraringket inte aumlr elevens dagliga umgaumlngesspraringk i hemmet Eleven behoumlver inte heller ha grundlaumlggande kunskaper i spraringket foumlr att vara beraumlttigad till undervisning i kurserna i modersmaringl

Modersmaringlsundervisning anordnas som individuellt val utoumlkat program eller som ersaumlttning foumlr andra spraringk men inte foumlr svenska och engelska

I skollagen (2010800) 15 kap 19 sect och 18 kap 19 sect finns grundlaumlggande bestaumlmmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmaringlsundervisning foumlr elever i gymnasieskolan och gymnasiesaumlrskolan De villkor som anges i skollagen kompletteras av gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4 kap 15ndash21sectsect

Aumlmnesplaner ndash modersmaringl Det finns inga saumlrskilda aumlmnesplaner foumlr modersmaringlsunshydervisning i nationella minoritetsspraringk i gymnasie- eller gymnasiesaumlrskola Istaumlllet anvaumlnds samma aumlmnesplaner vid modersmaringlsundervisning i gymnasieskola och gymnasiesaumlrshyskola som finns foumlr modersmaringlsundervisning foumlr andra spraringk

Nationella minoritetsspraringk som spraringkval En elev har moumljlighet att laumlsa sitt nationella minoritetsspraringk som spraringkval i baringde grund- och gymnasieskola och boumlrja paring en nivaring som svarar mot elevens foumlrkunskaper Huvudshymannen aumlr skyldig att anordna undervisningen aumlven om faumlrre aumln fem elever ansoumlker om undervisning i spraringket

Skolfoumlrordningen (2011185)

Gymnasiefoumlrordningen (20102039)

Moumljligheten till tvaringspraringkig undervisning En huvudman faringr anordna delar av undervisningen i grundshyskolan paring andra spraringk aumln svenska Det gaumlller foumlr elever som har ett annat spraringk aumln svenska som dagligt umgaumlngesspraringk med en eller baringda varingrdnadshavarna i hemmet Under den sammanlagda tid som tvaringspraringkig undervisning anordnas faringr houmlgst haumllften anordnas paring ett annat spraringk aumln svenska Naumlr det gaumlller tvaringspraringkig undervisning aumlr reglerna lika foumlr alla spraringk

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12ndash13 sectsect inneharingller bestaumlmmelser om tvaringspraringkig undervisning

Foumlrordningen om foumlrsoumlksverksamhet med tvaringspraringkig undervisning i grundskolan aringrskurserna 7ndash9 (SFS 2011421) gaumlller till utgaringngen av juni 2016

Fjaumlrrundervisning En huvudman foumlr grundskolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl samiska i sameskolan och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman foumlr gymnasiekolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman kan organishysera fjaumlrrundervisningen inom sin organisation Huvudmanshynen kan ocksaring teckna avtal foumlr undervisningen med Sameskolshystyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ndash men bara foumlr undervisning i teckenspraringk och samiska

Fjaumlrrundervisningen regleras i Skollagen (2010800) 1 kap 3sect 23 kap 4sect och 29 kap 22a sect

Skolfoumlrordningen (2011185) 5a kap

Gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4a kap

Sameskolan och samisk undervisning foumlr samiska barn Samiska barn men aumlven andra barn (om det finns saumlrskilda skaumll) faringr fullgoumlra sin skolplikt under aringrskurs 1ndash6 i sameskoshy

lan Undervisningen ska ges paring svenska och samiska och aumlmshynet samiska ska foumlrekomma i samtliga aringrskurser Kurs planer foumlr grundskolan gaumlller ocksaring foumlr sameskolan Kursplan foumlr samiska ska aumlven anvaumlndas vid modersmaringlsundervisning i grundskolan En huvudman faringr anordna integrerad samisk undervisning foumlr samiska elever vid sin grundskola efter att Sameskolstyrelsen har godkaumlnt det Med samisk undervisshyning avses undervisning med samiska inslag

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12-13sectsect

Laumlroplanen foumlr sameskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 (Lsam11)

Samiska perspektiv Diskussionsunderlag foumlr grunds kolan (Skolverket 2014)

Saumlrskild utbildning i judiska studier Huvudmaumln kan ansoumlka hos Skolverket om att anordna saumlrskild utbildning i judiska studier Utbildningen ska vara oumlppen foumlr alla elever och vara riksrekryterande I den saumlrskilshyda utbildningen ingaringr aumlmnet judiska studier som omfattar judisk religion historia traditioner och kultur Elever paring den saumlrskilda utbildningen ska som spraringkval erbjudas undershyvisning i hebreiska ocheller jiddisch

Foumlrordningen om saumlrskild utbildning foumlr judiska studier i grundskolan (SFS 2011398)

Kursplanen i judiska studier i grundskolan (SKOLFS 2011118)

Kunskapskraven foumlr aumlmnet judiska studier i grundskoshylan (SKOLFS2011125)

Diskriminering och kraumlnkande behandling De nationella minoritetsgrupperna har paring olika saumltt och i olika utstraumlckning levt marginaliserat och segregerat Idag aumlr situationen annorlunda men maringnga moumlter fortfarande foumlrdoshymar och negativa attityder Arbetet mot kraumlnkande behandshyling aumlr en viktig del av foumlrskolors och skolors demokratiska uppdrag Fraringgor som roumlr diskriminering regleras i diskrimineshyringslagen men fraringgor som roumlr kraumlnkande behandling regleras i skollagen En konsekvens av de tvaring lagarna aumlr att skolorna ska ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en aringrlig plan mot kraumlnkande behandling enligt skollagen

Diskrimineringslagen (2008567)

Skollagen (2010800)

Skolinspektionen har tillsynsansvar Skolinspektionen kontrollerar att skolhuvudmaumlnnen foumlljer de lagar och bestaumlmmelser som gaumlller foumlr verksamheten Inom ramen foumlr Skolinspektionens tillsyn och i Skolverkets uppfoumlljningar uppmaumlrksammas regelbundet huvudmaumlnnens arbete med och foumlr de nationella minoriteterna

Skolverket stoumldjer och informerar Skolverket informerar paring olika saumltt om nationella minorishyteter och nationella minoritetsspraringk i foumlrskola och skola Skolverket bidrar till utveckling av kursplaner stoumldmaterial laumlromedel och uppdragsutbildningar foumlr laumlrare i nationella minoritetsspraringk

Sammanfattning av huvudmannens skyldigheter

Huvudmannnen

bull ansvarar foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

bull har krav paring sig att informera om minoriteternas raumlttigheter naumlr det gaumlller utbildning

bull ska saumlkerstaumllla att barn i foumlrskolan och elever i foumlrskoleklassen med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

bull ska anordna modersmaringlsundervisning foumlr de nationella minoriteterna i skolan

bull ska skydda och fraumlmja de nationella minoritetsspraringken och ska aumlven fraumlmja de nationella minoriteternas moumljlighet att beharinglla och utveckla sin kultur i Sverige och har ett oumlvergripande ansvar foumlr att diskrimineringslagen eftershyfoumlljs

Att laumlSAhellip

gt Skolverket om nationella minoritetsspraringk ndash wwwskolverketseminoritetsprak

gt Skolverket om nationella minoriteter ndash wwwskolverketseskolutveckling larandenationella-minoriteter

gt Regeringens om minoritetspolitik ndash wwwregeringenseregeringens-politik demokrati-och-manskliga-rattigheternationella-minoriteter

gt laumlnsstyrelsen i Stockholm webbplats om samordning av minoritetspolitiken ndash wwwlansstyrelsensestockholmsvmanniska-och-samhallenationella-minoriteter

gt Om och foumlr de nationella minoriteterna ndash wwwminoritetse

I skollagen (2010800) 15 kap 19 sect och 18 kap 19 sect finns grundlaumlggande bestaumlmmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmaringlsundervisning foumlr elever i gymnasieskolan och gymnasiesaumlrskolan De villkor som anges i skollagen kompletteras av gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4 kap 15ndash21sectsect

Aumlmnesplaner ndash modersmaringl Det finns inga saumlrskilda aumlmnesplaner foumlr modersmaringlsunshydervisning i nationella minoritetsspraringk i gymnasie- eller gymnasiesaumlrskola Istaumlllet anvaumlnds samma aumlmnesplaner vid modersmaringlsundervisning i gymnasieskola och gymnasiesaumlrshyskola som finns foumlr modersmaringlsundervisning foumlr andra spraringk

Nationella minoritetsspraringk som spraringkval En elev har moumljlighet att laumlsa sitt nationella minoritetsspraringk som spraringkval i baringde grund- och gymnasieskola och boumlrja paring en nivaring som svarar mot elevens foumlrkunskaper Huvudshymannen aumlr skyldig att anordna undervisningen aumlven om faumlrre aumln fem elever ansoumlker om undervisning i spraringket

Skolfoumlrordningen (2011185)

Gymnasiefoumlrordningen (20102039)

Moumljligheten till tvaringspraringkig undervisning En huvudman faringr anordna delar av undervisningen i grundshyskolan paring andra spraringk aumln svenska Det gaumlller foumlr elever som har ett annat spraringk aumln svenska som dagligt umgaumlngesspraringk med en eller baringda varingrdnadshavarna i hemmet Under den sammanlagda tid som tvaringspraringkig undervisning anordnas faringr houmlgst haumllften anordnas paring ett annat spraringk aumln svenska Naumlr det gaumlller tvaringspraringkig undervisning aumlr reglerna lika foumlr alla spraringk

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12ndash13 sectsect inneharingller bestaumlmmelser om tvaringspraringkig undervisning

Foumlrordningen om foumlrsoumlksverksamhet med tvaringspraringkig undervisning i grundskolan aringrskurserna 7ndash9 (SFS 2011421) gaumlller till utgaringngen av juni 2016

Fjaumlrrundervisning En huvudman foumlr grundskolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl samiska i sameskolan och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman foumlr gymnasiekolan kan anordna fjaumlrrundervisning i aumlmnena moderna spraringk modersmaringl och teckenspraringk samt i studiehandledning paring modersmaringl En huvudman kan organishysera fjaumlrrundervisningen inom sin organisation Huvudmanshynen kan ocksaring teckna avtal foumlr undervisningen med Sameskolshystyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ndash men bara foumlr undervisning i teckenspraringk och samiska

Fjaumlrrundervisningen regleras i Skollagen (2010800) 1 kap 3sect 23 kap 4sect och 29 kap 22a sect

Skolfoumlrordningen (2011185) 5a kap

Gymnasiefoumlrordningen (20102039) 4a kap

Sameskolan och samisk undervisning foumlr samiska barn Samiska barn men aumlven andra barn (om det finns saumlrskilda skaumll) faringr fullgoumlra sin skolplikt under aringrskurs 1ndash6 i sameskoshy

lan Undervisningen ska ges paring svenska och samiska och aumlmshynet samiska ska foumlrekomma i samtliga aringrskurser Kurs planer foumlr grundskolan gaumlller ocksaring foumlr sameskolan Kursplan foumlr samiska ska aumlven anvaumlndas vid modersmaringlsundervisning i grundskolan En huvudman faringr anordna integrerad samisk undervisning foumlr samiska elever vid sin grundskola efter att Sameskolstyrelsen har godkaumlnt det Med samisk undervisshyning avses undervisning med samiska inslag

Skolfoumlrordningen (2011185) 9 kap 12-13sectsect

Laumlroplanen foumlr sameskolan foumlrskoleklassen och fritids- hemmet 2011 (Lsam11)

Samiska perspektiv Diskussionsunderlag foumlr grunds kolan (Skolverket 2014)

Saumlrskild utbildning i judiska studier Huvudmaumln kan ansoumlka hos Skolverket om att anordna saumlrskild utbildning i judiska studier Utbildningen ska vara oumlppen foumlr alla elever och vara riksrekryterande I den saumlrskilshyda utbildningen ingaringr aumlmnet judiska studier som omfattar judisk religion historia traditioner och kultur Elever paring den saumlrskilda utbildningen ska som spraringkval erbjudas undershyvisning i hebreiska ocheller jiddisch

Foumlrordningen om saumlrskild utbildning foumlr judiska studier i grundskolan (SFS 2011398)

Kursplanen i judiska studier i grundskolan (SKOLFS 2011118)

Kunskapskraven foumlr aumlmnet judiska studier i grundskoshylan (SKOLFS2011125)

Diskriminering och kraumlnkande behandling De nationella minoritetsgrupperna har paring olika saumltt och i olika utstraumlckning levt marginaliserat och segregerat Idag aumlr situationen annorlunda men maringnga moumlter fortfarande foumlrdoshymar och negativa attityder Arbetet mot kraumlnkande behandshyling aumlr en viktig del av foumlrskolors och skolors demokratiska uppdrag Fraringgor som roumlr diskriminering regleras i diskrimineshyringslagen men fraringgor som roumlr kraumlnkande behandling regleras i skollagen En konsekvens av de tvaring lagarna aumlr att skolorna ska ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en aringrlig plan mot kraumlnkande behandling enligt skollagen

Diskrimineringslagen (2008567)

Skollagen (2010800)

Skolinspektionen har tillsynsansvar Skolinspektionen kontrollerar att skolhuvudmaumlnnen foumlljer de lagar och bestaumlmmelser som gaumlller foumlr verksamheten Inom ramen foumlr Skolinspektionens tillsyn och i Skolverkets uppfoumlljningar uppmaumlrksammas regelbundet huvudmaumlnnens arbete med och foumlr de nationella minoriteterna

Skolverket stoumldjer och informerar Skolverket informerar paring olika saumltt om nationella minorishyteter och nationella minoritetsspraringk i foumlrskola och skola Skolverket bidrar till utveckling av kursplaner stoumldmaterial laumlromedel och uppdragsutbildningar foumlr laumlrare i nationella minoritetsspraringk

Sammanfattning av huvudmannens skyldigheter

Huvudmannnen

bull ansvarar foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

bull har krav paring sig att informera om minoriteternas raumlttigheter naumlr det gaumlller utbildning

bull ska saumlkerstaumllla att barn i foumlrskolan och elever i foumlrskoleklassen med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

bull ska anordna modersmaringlsundervisning foumlr de nationella minoriteterna i skolan

bull ska skydda och fraumlmja de nationella minoritetsspraringken och ska aumlven fraumlmja de nationella minoriteternas moumljlighet att beharinglla och utveckla sin kultur i Sverige och har ett oumlvergripande ansvar foumlr att diskrimineringslagen eftershyfoumlljs

Att laumlSAhellip

gt Skolverket om nationella minoritetsspraringk ndash wwwskolverketseminoritetsprak

gt Skolverket om nationella minoriteter ndash wwwskolverketseskolutveckling larandenationella-minoriteter

gt Regeringens om minoritetspolitik ndash wwwregeringenseregeringens-politik demokrati-och-manskliga-rattigheternationella-minoriteter

gt laumlnsstyrelsen i Stockholm webbplats om samordning av minoritetspolitiken ndash wwwlansstyrelsensestockholmsvmanniska-och-samhallenationella-minoriteter

gt Om och foumlr de nationella minoriteterna ndash wwwminoritetse

Sammanfattning av huvudmannens skyldigheter

Huvudmannnen

bull ansvarar foumlr att varje elev efter genomgaringngen grundskola har faringtt kunskashyper om de nationella minoriteternas kultur spraringk religion och historia

bull har krav paring sig att informera om minoriteternas raumlttigheter naumlr det gaumlller utbildning

bull ska saumlkerstaumllla att barn i foumlrskolan och elever i foumlrskoleklassen med annat modersmaringl aumln svenska faringr moumljlighet att utveckla baringde det svenska spraringket och sitt modersmaringl

bull ska anordna modersmaringlsundervisning foumlr de nationella minoriteterna i skolan

bull ska skydda och fraumlmja de nationella minoritetsspraringken och ska aumlven fraumlmja de nationella minoriteternas moumljlighet att beharinglla och utveckla sin kultur i Sverige och har ett oumlvergripande ansvar foumlr att diskrimineringslagen eftershyfoumlljs

Att laumlSAhellip

gt Skolverket om nationella minoritetsspraringk ndash wwwskolverketseminoritetsprak

gt Skolverket om nationella minoriteter ndash wwwskolverketseskolutveckling larandenationella-minoriteter

gt Regeringens om minoritetspolitik ndash wwwregeringenseregeringens-politik demokrati-och-manskliga-rattigheternationella-minoriteter

gt laumlnsstyrelsen i Stockholm webbplats om samordning av minoritetspolitiken ndash wwwlansstyrelsensestockholmsvmanniska-och-samhallenationella-minoriteter

gt Om och foumlr de nationella minoriteterna ndash wwwminoritetse

Bestaumlllningsadress Fritzes kundservice 106 4 7 Stockholm telefon 08-690 95 7 6 telefax 08-690 95 50 E-postadress skolverketfritzesse

Bestaumlllningsnummer 071002 ISBN-nummer 978-91-7559-197-1 Uppdaterad 2015-09-15 Grafisk formgivning Typisk Form designbyraring Illustrationer tobias Flygar tryck Elanders Sverige AB 2015