NAT

UR-

CEN

TER

BRØ

NDBY

-SK

OVEN

/

NA

TU

RC

EN

TE

R

BR

ØN

DB

YS

KO

VE

N

/

AF

GA

NG

SP

RO

GR

AM

/

3

30

5

JO

HA

N

BE

NG

TS

SO

N

/

AF

D1

/

F

EB

.2

01

2

_en ny utveckling_landskapets spår_en delad kommun_instant nature_naturcentret_studera vad?_studera hur?_funktionsprogram, tidsplan

/prolog/kapitel 1 /kapitel 2 /kapitel 3 /kapitel 4 /kapitel 5 /kapitel 6/kapitel 7 /kapitel 8 /epilog

34612222836373840

INNEHÅLL/

“I know that this term [sustainability] is obligatory, but I find it also absurd, or rather so vague that it says nothing.”

Luc Ferry, fransk filosof

N AT U R C E N T E R B R Ø N D B Y S K O V E N / 3 3 0 5 J O H A N B E N G T S S O N / A F D 1 / F E B . 2 0 1 2

3

PROLOG/Hur förmedlas komplexa, abstrakta och betydelsefulla begrepp som hållbar utveckling, kulturarv och naturformidling?*

Det här är programmet för ett studie som inte ska lösa alla problem eller komma med ett slutgiltigt svar, men öppna upp för diskussion och reflektion över vedertagna synsätt och hållningar. Kan ett ab-strakt begreb förmedlas genom en konkret läsning och tolkning av spåren och förutsättningarna i ett existerande landskap?

Varför ett naturcenter? Naturcentret är programmatiskt en plats som man besöker för att uppleva och utforska naturen. Naturcen-tret som typologi öppnar för stora tolkningsmöjligheter både i pro-gram och utformning. Det skapar därför utmärkta möjligheter att, i program och utformning, studera begreppen hållbar utveckling, kulturarv och naturformidling.

Varför vid Vestvolden? Vestvolden är en fascinerande plats och dess potential som rekreativ upplevelse har betydelse för hela Hovedstadsregionen. Fredningsdiskussionen är även en fråga som berör hela samhället. Ska våra historiska städer vara museum? Ska allt tillåtas? Eller finns det en välövervägd mellanväg?

Varför vid Brøndbyskoven? Brøndbyskoven och Brøndby kom-mun är ett typiskt exempel på hur våra förorter ser ut idag. Skogen är kanske inte omgiven av den mest storslagna natur, men har stor potential för fina naturupplevelser, mitt i ett collage av parcelhus, betongkolosser och tung infrastruktur. Brøndby kommun, med sin speciella befolkningssammansättning, gör den ideal för att stude-ra möjligheten för att skapa en identitetsskapande mötesplats där olika sociala grupper kan mötas och i gemenskap skapa en iden-titet, stolthet och tillhörighet till sin hemkommun. Det är en fråga som berör de flesta förortskommuner med en splittrad identitet, bristande integration och som är i intensiv konkurrens med sina grannkommuner om tillflyttare.

Naturcenter Brøndbyskoven är en anläggning, men det baseras på landskapets historiska spår och ska agera i- och påverka ett mycket större område än själva projektområdet. Därför är detta program uppbyggt som en redogörelse för centrets roll i olika skalor: Centret i relation till Köpenhamn, centret i relation till Brøndby kom-mune och centret sett nära, i relation till Brøndbyskoven och Vets-volden. Sedan följer en redogörelse om begreppet "naturcenter", arkitek-toniska problemställningar, min studiemetod och till sist funktion-sprogram och överordnad tidsplan.

*(för min definition av dessa begrepp, se kapitel 5, sid 29)

4

[en ny utveckling]...på tvärs avfingerplanen

kapitel 1/

Fingerplanen från 1947 börjar nu nå sin gräns för vidareutveckling ut från Köpenhamn.Nordahvn, Sydhavn och Carlsberg är exempel på senare års byut-vecklingsprojekt som fokuserat på gamla industriområden i centrala Köpenhamn.Längs motorring 3, cirka 9 km väster om stadens centrum, finns flera större industriområden som har pekats ut som framtida utveckling-sområden. Detta i kombination med den planerade letbanen som ska “kortsluta“ fingerplanen från nord till syd gör att “ringbyen“ är en vision för Köpenhamns- och Örersundsregionens utveckling.

5

LETBANEN

RING 3VESTVOLDENCYKELRUTE 9

LETBANEN

RING 3VESTVOLDENCYKELRUTE 9

På “insidan“ av motorring 3 löper den 14 kilometer långa Vestvolden. Den tdigare militära anläggningen är idag ett viktigt rekrativt om-råde för Vestegnen. När industriområdena längs ring 3 omvand-las till täta kontors- och bostadsområden kommer dessa områden bindas samman av detta gröna band. Volden är även en del av ett regionalt cykelsystem där den 200 km långa rute 9 löper från Hels-ingør ner till Køge och vidare till Rødby. Där volden slutar kan man även fortsätta österut över hamnen till Amager.

IDAG RINGBYEN

De nya utevcklingsområdena kommer att skapa en ny "by i byen". "Ringbyen" kommer i stor utsträckning orientera sig nord-syd, istäl-let för den traditionella orienteringen och relationen öst mot Köpen-hamns gamla bykärna. Detta leder till att dessa områden ska fungera på ett nytt sätt och skapa en egen identitet, mindre beroende av centrala Köpenhamn. Vestvolden och funktioner längs denna kan fungera som ett samlande, identitetsskapande element, bland annat som en högkvalitativ grön cykelrute och som ett varierat rekreativt område. Detta som ett led i att skapa ett samhälle med hög mobi-litet, men mindre beroende av personbilen. Naturcenter Brøndbysk-oven ska vara ett av dessa projekt som pekar mot framtiden.Ett projekt vid Vestvolden har alltså potential att vända sig till en publik från hela Vestegnen och Köpenhamn. Med en ökad cykel-trafik längs med volden kommer många människor att passera naturcentret, detta leder till att delar av centret ska kunna hantera och utnyttja en hög grad av offentlighet. Centret ska alltså ha ett fokus som både ligger lokalt, men också regionalt.

[Vad betyder Ringbyen för Naturcenter Brøndbyskoven?]

6

[landskapets spår]...gud, kriget, ideologin och framtidens generationer

kapitel 2/

[luftfoto av vestvolden set mot køge bugt ca.1920]

7

BRØNDBY KOMMUNE

KØGE BUGT

BRØNDBY ØSTER

BRØNDBY VESTER

BRØNDBY STRAND

RØDOVRE KOMMUNE

VESTVOLDEN

ROSKILDEVEJ

HOLBÆKMOTORVEJEN

NYE RINGSTEDBANEN

JYLLINGEVEJ

FREDERIKSUNDMOTORVEJEN

ROSKILDEBANEN

KØGEBANEN

KØGE BUGT MOTORVEJEN

AMAGERMOTORVEJEN

GL. KØGE LANDEVEJ

FREDERIKSUNDBANEN

LETBA

NEN

LETB

ANEN

MO

TO

RR

ING

3

KØBENHAVN KOMMUNE

UTTERSLEV MOSE

VESTSKOVEN

BRØNDBYSKOVEN

AVEDØRESLETTEN

“DEN GRØNNE KILE”

BAKKESKOVEN

REGIONAL CYKELRUTE “9”

HVIDOVRE KOMMUNE

0km 1kmN

8

1900

1930

C A

D

B

E

F

9

1968

2011

G

I

J

K

H

10

I Brøndby och runt Brøndbyskoven är historiens spår tydliga i land-skapet. En av anledningarna till att jag har valt att studera just detta område är att olika tiders samhällsstrukturer och utmaningar, olika epokers syn på människans relation till landskapet samt nutidens problematiker och möjligheter, står alla att finna ,lager på lager, i landskapet.

På föregående sida visas tre historiska kort, samt dagens situation.Det första kortet är från år 1900 och visar landsbyarna Brøndbyøster (A) och Brøndbyvester (B). Byarna har i lång tid varit två landsbyar beroende av den omkringliggande jordbruksmarken. Byarna upp-stod troligtvis i samband med kristendomens intåg i Norden. Kyrkor byggdes och istället för att flytta runt på sina marker bosatte sig nu folk runt kyrkorna och små samhällen uppstod. Ingen vet när Brønd-byarna delades i två kirkesogn, men båda kyrkorna grundlades på 1100-talet. Brøndby kommune har idag precis samma utsträckning som de två kirkesogn hade på medeltiden. Även Vestvolden (C) ses på kortet, men då volden år 1900 var en aktiv militäranläggning var den hemligstämplad, därför är inga detaljer inritade och volden framstår som ett vitt band som skär genom jordbruksmarkerna. Vestvolden byggdes 1886-1894 och var en del av den nya befäst-ningsring runt Köpenhamn som hade påbörjats 1880, detta som en direkt följd av det danska nederlaget i det andra “Slesvigske kriget” 1864. Vestvolden, tillsammans med en sinnrik översvämningsplan för området mellan dagens Utterslev mose och Öresund, skulle sky-dda huvudstaden mot angrepp från väster. Militärtekniken gick dock hastigt framåt och Vetsvolden var med en bemanning av 50000 soldater mycket ressurskrävande och vid första världskrigets ut-brott hade försvaret flyttats västerut till den så kallade Tunestillingen syd för Roskildefjorden. Vestvolden som försvarsställning lades ned 1920. På kortet ses även den ådal (D) som Holbœkmotorvejen följer idag.

Det andra kortet är från 1930. Vestvolden är nu inte längre aktiv och Köpenhamn expanderar kraftig, staden spränger nu sina volder för en andra gång. Nya bostadsområden (E) byggs på arealer som tidigare hölls fria på grund av Vestvolden. Brøndbyarna och byn Avedøre är dock relativt oförändrade från år 1900. Några år tidig-are har Københavns kommune dock köpt mark norr och söder om Brøndbyøster för framtida bostadsbyggeri (F).

I nästa kort har vi kommit fram till nästa stora utbyggnadsfas, 1968. Nu var det modernitet, lys och luft till de stora massorna som gällde. Brøndby är en av de förortskommuner som nu byggs ut kraftigt. Området runt Brøndbyøster station (G) är ett av de första områdena som bebyggs 1951-54 och de gamla bondgårdarna i Brøndbyøster skuggas nu av nio våningar höga bostadshus. Norr om jernbanen byggs Nygårdsparken (H), enligt planerna en "by i byen" med 16000 invånare, alla boende i optimerade bostadsenheter kombinerade i tusentals för skapa ideala bostadsmaskiner. Det är dessa hus som

11

idag markerar sig så tydligt ut mot Roskildevej. Området söder om Brøndbyøster blir dock aldrig utbyggt och här planteras istället 1952 de första träden som ska komma att bli Brøndbyskoven (J). Hol-bœkmotorvejen (I) är nu byggd, även den introducerar en helt ny skala i landskapet, dikterad av bilens hastighet. Motorvägen pekar västerut och visar på en ny samhällsstruktur där den skär genom den tidigare så betryggande Vestvolden och fortsätter mot det gamla hotet Tyskland.

Idag är jordbruksmarkernas gamla avgränsningar fortfarande tydli-ga i form av Brøndbyskovens stigsystem. Nu har även Bakkegårdens gamla marker beplantats med de träd som ska bli Bakkeskoven (K). En skog som tillsammans med Brøndbyskoven skapar ett stort re-kreativt område för de omkringliggande, vidsträckta bostadsom-rådena, något som gör att Brøndbyskoven, enligt uppgift, idag ska vara Danmarks mest besökta skog.

Landskapets spår blir både en viktig grund för utformandet av naturcentret, men också för centrets funktion som formidlingsverk-tyg. Centret ska vara en del i formidlingen av dessa olika delar av kulturarvet.Spåren i landskapet visar de tidigare samhällenas stora agendor och utmaningar. Medeltidens starka kyrka är anledningen till de två Brøndbyarna och i förlängningen den delade Brøndby kommune. Den historiska indelningen av jordbruksmarker ger Brøndbyskoven dens stigar. I slutet av 1800-talet var det kriget och hotet från Euro-pa som gav landskapet Vestvolden. En ideologisk övertygelse efter andra världskriget om ett bättre boende och mobilitet för massor-na, skapade Brøndbyøster stationsby och Holbækmotorvejens snitt genom landskapet. En del av mitt studie blir att undersöka hur Naturcenter Brøndbysk-oven kan vara en del av att visa på nutidens stora utmaning och (framtida) agenda, en hållbar utveckling.

[Vad betyder dessa spår för Naturcenter Brøndbyskoven?]

12

kapitel 3/[en delad kommun]

...och om en gemensam identitet

[hälsningar från brøndbystrand 1980]

13

BRØNDBYVESTER

BRØNDBYSTRAND

BRØNDBYØSTER

BRØNDBYSKOVEN

VES

TV

OLD

EN

MOTORRING

3 (E47)

ROSKILDEVEJ

HOLBÆKMOTORVEJEN

JERNBANE

PARK ALLÉ

VES

TV

OLD

EN

BRØNDBYSTRAND

BRØNDBYØSTER

NATURCENTER BRØNDSKOVEN

BRØNDBYVESTER

VES

TV

OLD

EN

MOTORRING

3 (E47)

ROSKILDEVEJ

BRØNDBY KOMMUNES STRATEGI “DET STORE I”

HOLBÆKMOTORVEJEN

JERNBANE

PARK ALLÉ

VES

TV

OLD

EN

IDAG

SOM DEL AV RINGBYEN

14

Brøndby kommun är en ganska typisk förortskommun. Kommu-nen byggdes som sagt ut kraftigt under 1950- och 60-talet och i samma period användes de öppna arealer som fanns tillgängliga till stora infrastrukturella projekt. Brøndby var som tidigare nämnt redan delad i de två gamla landsbyarna Brøndbyøster och -vester, och nu skapades en ny bydel, Brøndbystrand. Situationen idag är att kommunen består av tre bydelar, åtskilda av vägar och jernbaner. Detta leder till att kommunen är bättre ihopkopplad med resten av Sjœlland och Danmark än med sina egna bydelar. När bydelarna dessutom består av mindre, mycket olika delområden, med stora sociala skillnader, skapar detta en delad kommun. I Kommuneplan 2009-2021 arbetar man med en ny strategi; "Det store I". Strategien etablerar ett nytt utvecklingsområde nord-syd, väster om Motorring 3, med tre primära fokuspunkter och idén är att kommunen skall bli mer sammanhängande. Här följer några citat från kommuneplanen som jag anser relevanta för Naturcenter Brøndbyskoven:

"I Brøndby Kommune ønsker vi at skabe gode rammer for muligheden for at føre et aktivt og sundt liv ... Kommunalbestyrelsen vil også fre-mover have fokus på at understøtte idræts- og kulturlivet og gøre en særlig indsats for at skabe gode rammer for børn og unge i forhold til kost, motion, leg, læring og trivsel"

"Brøndby Kommune vil være en bæredygtig og klimavenlig kommune i bevægelse, et godt sted at leve, bo og arbejde."

"Brøndby Kommune vil arbejde for både at bevare og udvikle de grønne områder for at øge tilgængelighed og sammenhæng"

"Brøndby Kommune ønsker også at være en attraktiv bosætnings- og erhvervskommune ved at fremme bæredygtig byudvikling og byomdan-nelse ... For at fremme en bæredygtig udvikling vil Brøndby Kommune inddrage borgere og erhvervsliv i det lokale bæredygtighedsarbejde, både når det handler om byudvikling, planlægning, undervisning, kul-turaktiviteter."

Jag föreslår att även Brøndby utnyttjar Vestvolden som rekreativ sammanbindning. Jag föreslår att den öst-västliga kopplingen mel-lan Brøndbyvester och Bakkeskoven stärks. Detta tillsammans med den i framtiden ännu starkare kopplingen nord-syd längs Vest-volden skapar en ideal placering för ett projekt som ska vara del i att stärka den gemensamma identiteten och skapa förutsättningar för att invånare från alla tre bydelar kan mötas.Om man studerar befolkningsstatistiken ser man tydligt att Brøndby kommun har några specifika sociala förhållanden, även i förhållande till sina grannkommuner. Ett projekt som vänder sig till kommun-ens invånare ska då ta hänsyn till dessa förutsättningar. En strategi skulle kunna vara att utveckla naturens roll som ett demokratiskt, tillgängligt, gratis och oformellt rekreativt rum. I Brøndby får den or-ganiserade idrotten och framförallt fotbollen stort utrymme och res-surser. Naturcenter Brøndbyskoven ska visa på en kompletterande strategi där de som inte har intresse i, eller möjlighet till att deltaga i dessa organiserade aktiviteter kan mötas, uppleva och lära under former som inte är formella, beroende av språk eller akademisk ut-bildning.

[Vad betyder det för Naturcenter Brøndbyskoven?]

15

BR

ØN

DBY

KO

MM

UN

E

65,0%

16,4%

787

KIL

DE: Ø

KO

NO

MI- O

G IN

DEN

RIG

SM

INIS

TER

IET, D

E K

OM

MU

NA

LE N

ØG

LETA

L

RØ

DO

VR

E K

OM

MU

NE

46,6%

22,6%

475

KØ

BEN

HAV

NS

KO

MM

UN

E

17,0%

38,8%

689

FR

ED

ER

IKS

BE

RG

KO

MM

UN

E

11,2%

47,0%

394

HV

IDO

VR

E K

OM

MU

NE

39,6%

20,7%

492

16

17

18

19

20

21

22

kapitel 4/[instant nature]

[brøndbys borgmästare planterar det första trädet i brøndbyskoven 1952]

...mellan vold, skog, lund och mark

23

Brøndbyskoven är anlagd på de gamla jordbruksmarkerna syd-väst om Brøndbyøster. Brøndbyskoven planterades för att ge de nya invånarna på Vestegnen några av de landskapskvaliteter som det finns så många av i de nordliga delarna av Hovedstadsområ-det. Beplantningsfälten följer det gamla vägnätet som strålar ut från Brøndbyøster. Skogen består primärt av bok och tall (skovfyr) och framstår idag, efter 60 år, som massiva volymer, genomskurna av stigsystemet. Skogen är tydligt anlagd och skapar en del helt spe-ciella situationer där den ljusa bokskogen mycket hårt möter den mörka tallskogen. Både bokskogen och tallskogen präglas av de idag mycket höga stammarna som skapar närmast katedrallika rum. Dock finns det även fina, mindre "rum" i skogen där en öp-pningar i krontaket har skapat växtmiljöer för olika blommor och mossar. De första träden i Bakkeskoven planterades 2003 på Bakkegårdens gamla marker och kommer att bli en mer blandad skog med olika trädarter, lysninger och våtområden. De båda skogarna är, tillsam-mans med Vestvolden och de andra "gröna lungor" som volden binder samman, en viktig nord-sydlig spridningskorriodor för djur- och växtliv. Söder om skoven finns idag ett band av spejderhytter, här är det en mer varierad beplantning med birk, skovfyr och små lundar av fruktträd. Mot Holbœkmotorvejen finns idag ett större öp-pet gräsområde, samt en mindre jordbruksmark.

I det sydvästra hörnet av Brøndbyskoven möts vold, skog, lund och mark. Detta är samma punkt som tidigare nämndes där de två huvudstigarna korsar varandra. I denna punkt finns utmärkta förutsättningar att studera och arbeta med de olika landskapstyp-erna och övergången mellan dem, samtidigt som man kan utnyttja den höga graden av offentlighet och tillgänglighet. Punkten är ett "hängsel" mellan den nord-sydorienterade Vestvolden och den öst-västorienterade skogen. Jag har på kortet markerat en utsträckning som jag vill arbeta vidare inom. Den inre avgränsningen följer gränsen mellan dagens Brønd-by Naturskole och en av spejderhytterne ned till dagens jordbruks-mark. Jag föreslår att denna jordbruksmark också blir en del av det rekreativa området runt Brøndbyskoven och till viss del kan använ-das av Naturcenter Brøndbyskoven. Denna del är den topografiskt lägsta punkten i området och jag föreslår att området skapar en kompletterande rekreativ naturtyp i form av våtområde/läringshav-er/dyrefold etc. Min avgränsning fortsätter sedan västerut till Vest-volden och följer kanalens västra sida norröver till det gamla batter-iet "Kamponiere XIII". Vidare så följer avgränsningen stigsystemet upp till dagens parkeringsplats, sedan söderut längs cykelrute 9 till den stig som leder österut genom skogen. Med denna avgränsning ges möjligheten för att Naturcenter Brøndbyskoven kan använda sig av ett brett utval av landskapliga situationer och kulturhistoriskt arv, något som visas på nästa sida i tre snittegninger.Idag ankommer man till sitet på cykel eller till fots, via olika stigar, primärt från nord och söder (rute 9), från nordväst (stigen till Brønd-byøster) och från väster, över volden och motorring 3, från Brønd-byvester. Med bil ankommer man till en mindre parkeringsplats i den nordliga delen av sitet, som man når via rute 9 från vägen Parkallé. Jag föreslår att kopplingen västerut till Brøndbyvester stärks och att denna stig får fortsätta österut, via gräsområdet till Bakkeskoven. Parkingsplatsen ska behållas, men vara riktad till rörelsehindrade.

[Vad betyder det för placeringen av Naturcenter Brøndbyskoven?]

24

BRØNDBYSKOVEN

DAMM FÖR ATT KONTROLLERA VATTENNIVÅN I VOLDGRAVEN "KAMPONIERE XIII"

25

BRØNDBYSKOVEN

(SPEJDERHYTTER, BRØNDBY NATURSKOLE) MARK

VOLDGADEN(RUTE 9)

VOLDGADEN(RUTE 9)

MARK

SNIT A 1:500

SNIT C 1:500

SNIT B 1:500

26

27

28

kapitel 5/[naturcentret]

...hållbar utveckling, kulturarv, naturformidling

29

Man kan konstatera att det västerländska samhället sedan industri-aliseringen har distanserat sig från naturen och detta ses i samhäl-lets naturformidling. Med industrialiseringen kom människans län-gtan efter att tämja naturen och dess krafter. En fascination för det exotiska och avvikande där djur och växter ställdes ut som kuriösa objekt, som var av Gud skapade för att behaga och tillfredsställa skapelsens krona; människan. Man kan nog inte hävda att man i Skandinavien idag har en fullt så självupphöjande natursyn, men det är ändå de "subjektiva" värdena i naturen som får ge vika för objektiva makroekonomiska intressen. En problematik som börjar ställas på sin spets med klimatförändringarna som nu hotar just dessa makroekonomiska intressen.I landskapet runt Brøndbyskoven ses olika tiders samhällens natursyn. Holbækmotorvejen uttrycker att samhället härskar na-turen och landskapet. Vestvolden uttrycker att människan kan for-ma naturen efter sin egen önskan. I volden visas dock att männi-skan ännu inte helt härskar naturen då volden är formad på dess naturliga byggstenars premisser. Voldens profil har anpassat sig efter hur brant en jordvold kan vara utan att den rasar. Grus och stenlager skyddar de stöpta cementbatterierna och träd användes för skugga och för att dölja dammet av truppförflyttningar. Kanalen har sin bredd av hur mycket vatten som finns tilggängligt och just kanalen sattes ur spel om vintern blev kall och täckte den med is.

I kraft av sin placering kan centret förmedla de olika natursyner som har satt sina spår i landskapet, samtidigt som det i sig själv ska vara ett exempel på en ny natursyn. En natursyn som är skapad av människan, för människan men som istället för att placera männis-kan som överordnad - eller underordnad naturen, studerar hur man skapar utveckling i symbios med naturen.

[Vad betyder det för Naturcenter Brøndbyskovens formidling av natur?]

I mitt studie är tre begrepp centrala:Hållbar utveckling (bæredygtighed, sustainability) är ett mycket brett begrepp. Jag kommer att fokusera på följande kategorier: in-formation/utbildning, social diversitet, biodiversitet, bevægelse och energikonsumtion.

Kulturarv definieras som vad tidigare generationer har skapat och hur vi idag uppfattar, tolkar och för detta arv vidare.

Naturformidling är hur vi förstår, tolkar och förmedlar naturen. Det bygger på människans syn på sitt eget förhållande till naturen. Denna syn kan delas in i; önskan att härska-, att lyda under-, eller att vara del av naturen. Olika tiders förståelse av sitt förhållande till naturen avspeglas i hur samhället förmedlar naturen.

30

Vestvolden är ett unikt kultur- och landskapsarv och är därför idag fredad. Ändringar får enbart göras om det kan begrundas av "Væsentlige samfundsmæssige hensyn ved et indgreb. " Från Brøndby Kommuneplan:"Det betyder at det skal kunne begrundes ud fra almene interesser og ikke må stride mod overordnede og tværkommunale interesser og hensyn. Med begrebet forstås ikke kun større samfundsmæssigt nødvendige anlæg såsom trafik- og forsyningsanlæg, men også andre offentlige og private anlæg, som kommunen vurderer planlægningsmæssigt velbegrundede og forenelige med landskabs-, natur- og kulturværdierne i området."

Den sammanhängande historiska försvarsanläggningen gick för-lorad på 1950-talet när motorvägar och jernbaner skars med lin-jal genom volden. Med den nya dubbelspåriga Ringstedbanen (byggstart 2012) fortsätter volden att skäras upp i mindre delar (se tegning sid.20). Idag är Vestvolden och dess byggnader på vissa sträckor, främst i Rødovre kommune, restaurerad och putsad. Andra sträckor, som vid Brøndbyskoven, är den kamoflerad av vildvuxen natur och tidens tand, något som skapar en mystisk, fantasieg-gande stämning. Ett partnerskap mellan Realdania, Skov- og Naturstyrelsen samt Kulturarvsstyrelsen ska stärka volden som rekreativt läringsområde. Från befaestningen.dk:"Borgere og turister kan se frem til, at Københavns Befæstning genopstår som en sammenhængende helhed, der forener et stykke danmarkshistorie med enes-tående kultur- og naturoplevelser. Det storstilede projekt skal give befæstningen tilbage til borgerne og de besøgende. Den omfattende forsvarsring der snor sig rundt om Storkøbenhavn skal synliggøres og formidles som den samlede attrak-tion den er.... Den rekreative udnyttelse af Vestvolden er - i forhold til størrelsen - forholdsvis beskeden. I den forstand har volden et stort uudnyttet rekreativt potentiale både lokalt, regionalt og nationalt i kraft af sit omfang som grønt område, sin bynære beliggenhed og en spændende kulturhistorie. En forudsætning for at udnytte dette potentiale vil være en udbygning af de rekreative muligheder specielt for det uorganiserede friluftsliv, en fastholdelse af voldens poesi og variation samt gode parkeringsog adgangsforhold samt ikke mindst en styrket formidlingsmæssig indsats ."

Genom en placering vid Vestvolden skulle Naturcentret spela en viktig roll för en bred publik från hela Köpenhamn som en del av formidlingen av volden. Dock omfattas all aktivitet vid volden av fredningen. Med dagens restaurering av delar av volden kommer då frågan vad fredningen har för avsikt att freda? Är det volden som restaurerad, museumsliknande, försvarsanläggning? Är det volden som ett glömt fantasilandskap? Eller är det för att freda volden som rekreativ kulturmiljö?Mitt projekt är ett studieprojekt och en del av studiet blir att dis-kutera om en hundraprocentig fredning är det bästa för Vestvolden som kultur- och landskapsarv, eller om den kan användas som bak-grund för att formidle vårt samfundsmässiga arv och framtid. Är det värt fredningen om platsens unika historia, stämning och kul-turella potential faller i glömska? Min intention är att Vestvolden får möjlighet att behålla sina individuella delsträckors karaktär och att den mystiska stämning som råder vid Brøndbyskoven bevaras, men aldrig glöms, då är det inget som stoppar en fortsatt misshandel av detta unika kulturarv.

[Vad betyder det för Naturcenter Brøndbyskovens formidling av kulturarv?]

31

På siten finns idag två spejderhytter (De Blå Spejdere och KFUM Spejdere) samt Brøndby kommunes naturskole. Spejderhytterne och naturskolen är av mer eller mindre temporär karaktär, med flera containrar och skurvogner uppställda, något som visar på platsbrist. Till spejderhytterne och naturskolen är det tillknutet större uteareal-er som används som byggelegeplads, bålplats, frukthaver samt an-dra utomhusaktiviteter. De olika institutionerna har idag inte något samarbete eller gemensamma aktiviteter. De Blå Spejdere uttrycker dock en önskan om att bli mer synliga, bland annat genom ett större samarbete med naturskolen. Söder om Holbœkmotorvejen ligger idag Hvidovre Kommunes "Byøkologiske Naturcenter - Quark-centret". Centret har idag lokal-er i en gammal jordbruksgård, med stora utomhusarealer. Ett ex-empel på aktivitet på Quark-centret: "Quark har udarbejdet et spil og en platform i Djeeo edjucation på arealerne omkring centeret på Vestvolden og Avedøresletten, hvor der bliver sat fokus på biologi/historie og geografi.DJEEO Education er flere GPS-sendere, mobiltelefoner og en webbaseret spille-platform som giver rammen for indlæring gennem et spil, hvor elever kan se hi-nandens bevægelser i et geografisk område." Quark var planerat att expandera, men den planerade Ringsted-banen kommer att skära rakt genom centret och gör att det måste omlokaliseras.

Det finns idag ett flertal naturcenter och naturskolor i Köpenhamn, några exempel som jag har studerat är Naturværkstedet Kløver-marken, Energi- & Vandværkstedet, Naturcenter Vestamager och Quark-centret. Dessa center är av olika storlekar och i olika relation mellan byggnad och utomhusarealer. Gemensamt för alla är dock att dom har en tydlig målgrupp i skolklasser, samt att dom är my-cket lite tillgängliga om man inte har avtalat ett formellt möte.

32

De existerande Spejderhytterne och Naturskolen föreslås rivna och funktionerna bli en del av det nya Naturcentret. Det kan framstå som hårt att riva dessa byggnader, men de är idag slitna och fyller ingen funktion utöver att ge skydd för vind och väder. Detta ger möjligheten att studera och omfortolka typologin "spejderhytten" och "naturskolen" i en arkitektur som är specifikt avsedd för natur-formidling och naturupplevelse. De fina små grupper av träd och frukthaverne som finns på sitet ska bevaras och blir en del av det nya centret.Då Quark-centret söker nya lokaler, föreslår jag att centret blir en del av Naturcenter Brøndbyskoven och att det drivs i samarbete mellan Brøndby- och Hvidovre kommune, liksom centret på Amager delas av Københavns- och Tårnby kommune. Genom ett nytt större Naturcenter där dessa olika funktionsprogram kombineras skapas grunden för en synergieffekt och mötesplats mellan olika användargrupper och vanliga förbipasserande. Natur-center Brøndbyskoven ska både fungera för organiserade aktiv-iteter och oformella aktiviteter. Centret skall därför utformas så att vissa delar är tillgängliga för alla oavsett tidspunkt eller årstid. Där-för vill jag studera relationen mellan funktioner som är bemannade (uppvärmda, förfinade) och funktioner som kan utforskas och up-plevas dygnet runt, året om (inte uppvärmda, grova).

Centret ska genom en läsning och tolkning av de existerande land-skapstyperna förmedla och exemplifiera abstrakta begrepp inom hållbar utveckling, kulturarv och natursyn.

Projektet ska studera de individuella funktionsprograms olika krav på rum, dagsljus, relation till uterum och grad av offentlighet.

[Vad betyder det för utformningen av Naturcenter Brøndbyskoven?]

33

34

35

36

[studera vad?]...arkitektoniska problemställningar

kapitel 6/a/ Global /Regional /Kommunal /Lokal skalaProjektet ska genom en läsning och tolkning av det lokala landskapet skapa en struktur som, tillsammans med landsk-apet och funktionsprogrammet, konkret förmedlar abstrakta begrepp inom hållbar utveckling, kulturarv och natursyn.

b/ Kommunal skalaProjektet ska genom sin utformning och funktionsprogram bli en identitetsskapande gemensam punkt för Brøndby kommune. Projektet relaterar fysiskt till sin omgivning, i en kommunal och regional skala, genom hur det hanterar och relaterar till två huvudsakliga ankomstriktningar, en nord-sydlig längs rute 9 och en öst-västlig från Brøndbyvester till Brøndbyskoven/Bakkeskoven.

c/ Lokal skalaProjektet ska studera olika "intensitet" i förhållande mellan byggd struktur och landskap. När är landskapet inramat genom en lätt beröring och när är den byggda strukturen dominerande? När är strukturen en bakgrund för förme-dling och när är den förmedlingen? När passerar man förbi strukturen och när är man innesluten i den? När är strukturen grov och när är den förfinad?Projektet ska studera relationen till olika överordnade möten mellan existerande landskapstyper. Från skog till vold. Från mark till vold . Från skog till lund och från lund till mark. Dessa övergångar relaterar i sin tur till de olika funktionsprogram-mens krav på rum, dagsljus, relation ute/inne och grad av offentlighet.

37

[studera hur?]...metod, aflevering

kapitel 7/

a/ Global /Regional /Kommunal /Lokal skalaÖverordnade koncept om funktion, relationer och utformning förmedlas i diagram. En noggrann läsning av landskapet görs genom en detaljerad sitetegning som fokuserar på rum, texturer, ljus, topografi och tillgän-glighet. Fotografi används som verktyg för att komplettera och utveckla sitetegningen.

b/ Kommunal skalaÖverordnade koncept om funktion, relationer och utformning förmedlas i diagram. Realtionen till omgivningen i en lokal och kommunal skala stud-eras i sitetegningen.

/Aflevering*_Diagram_Sitetegning 1:1000 (studerar hela strukturen och dess överordnade relation till omgivelserna)

c/ Lokal skalaÖverordnade koncept om funktion, relationer och utformning förmed-las i diagram. En del av studiet blir att utveckla tekniker för att studera relationen mellan landskap och struktur. Modell används för att studera rumsliga relationer som ett tredimensionellt objekt. Plantegning studerar rumsliga relationer och förlopp. Snittegning studerar övergångar i rum, ljus och materialitet. Visualiseringar används som en fokuserad blick och studerar relationer i perspektiv.

/Aflevering*_Diagram_Modell 1:200 (studerar hela strukturen och dess relation till vold, skov, lund och mark)_Plantegning 1:100 (studerar strukturen och relationen till de nära omgivelserna)_Snittegning 1:100 (studerar förlopp och övergångar i landskapet och strukturen )_Visualiseringar (studerar utvalda perspektiv med fokus på stämning, ljus och material)

_Utvalt material från studieprocessen

*det angivna materialet är vägledande och kan komma att ändras om detta visar sig vara fördelaktigt för studieprojektet

Projektet studeras primärt i anläggsskalan, men utvecklas genom en läsn-ing av större sammanhang. I mitt studie har jag för avsikt att genom en växling mellan olika skalor låta dessa informera varandra och studera ett projekt som har inentionen att påverka ett mycket större område än sina omedelbara omgivelser.

38

Formidlingscenter 500 m2/rum for ankomst och förmedling 300m2, rum för att sitta ned 100m2, stödfunktioner 50m2, administration 50m2

Naturskolen 400m2/rum för att samlas och experimentera 200m2, rum för att fokusera 100m2, rum för att utforska matlagning 50m2, stödfunktioner 50m2

Spejdercenter 300m2/gemensamma funktioner: rum för att bygga 50m2, rum för att fokusera 50m2 , stödfunktioner 50 m2rum för att mötas separat i de två grupperna 2 x 70m2

/Totalt ca 1200m2

+Utearealerexempel på aktiviteter: kökshave, frukthave, läringshave, dyrefold, byggelegeplats, bålplats.

En central del av studiet är att utforska funktionsprogrammens utformn-ing, förhållande till varandra och förhållande till omgivelserna. Därför är alla m2 vägledande och kan komma att ändras om det visar sig vara fördelaktigt för studieprojektet.

Överordnad tidsplan/

13 mars (mellankritik 1) Till mellankritik 1 önskar jag ha studerat:Kontext/ analyser, förståelse av landskapet, överordnad placering

Naturcentret/ utforska koncept, överordnad organisering, utpeka viktiga nyckelpunkter, utforska nyckelpunkter.

Tekniskt/ Utforska alfeveringsmaterialets skalor.

19 april (mellankritik 2) Till mellankritik 2 önskar jag ha studerat:Klarhet i koncept och överordnad organisering. Reviderad helhet.Reviderade nyckelpunkter. Detaljering i mötet mellan kontext och center. Upphängningsplan. Utpeka visualiseringspunkter.

19 april - 23 maj Revidering av hela projektet och upphängningsplan. Slutföra pro-jektet genom att skapa en tydlig berättelse.

[funktionsprogram, tidsplan]kapitel 8/

39

epilog/Detta är ett studie i hur en liten punkt kan berätta stora his-torier. Jag vill studera hur Naturcenter Brøndbyskoven som helhet, fysiskt och programmatiskt, kan bli lokal samlingspunkt för Brøndbyskoven, en kommunal samlingspunkt för Brøndby, en regional formidlingspunkt för Köpenhamn samt vara del i en global diskussion om hållbar utveckling, kulturarv och natursyn.

Den franska filosofen Luc Ferry inledde programmet med att uttrycka sin oförståelse över ett abstrakt begreb som idag, okritiskt, används i alla möjliga- och omöjliga sammanhang; "sustainability".

Naturcenter Brøndbyskoven studerar hur struktur, landskap och funktionsprogram kan bli till en konkret förmedling av de centrala, men abstrakta, begrepp som kommer att forma vårt framtida samhället.