Nivå 2/Naturkunskap Årskurs 3 & 4SE)/SE Junior Pack/Junior... · 2014-06-02 · bakterier, virus och svamp. Här lär de sig att mikroorganismer förekommer i olika former och finns

1

Nivå 2/Naturkunskap

Årskurs 3 & 4

2

Innehåll i e-Bug-paketet

NATURKUNSKAP

SOCIAL HÄLSA

1. Inledning om mikroorganismer

1.1 Introduktion

Länk till nationell kursplan


1. Mikroorganismer 1.2 Nyttiga mikrober



1. Mikroorganismer 1.3 Skadliga mikrober



2. Infektionsspridning 2.1 Handhygien



2. Infektionsspridning 2.2 Andningshygien



2. Infektionsspridning 2.3 Livsmedelshygien



3. Infektionsförebyggande åtgärder

3.1 Kroppens naturliga

försvar 3.2 Vaccinationer



4. Infektionsbehandling

4.1 Antibiotika och läkemedel



Kursplanslänkarna var korrekta vid tryckningen. Eventuella förändringar i den nationella kursplanen finns på webbplatsen www.e-bug.eu

http://www.e-bug.eu/

3

Välkommen till e-Bug e-Bug har utarbetats för att levandegöra mikroorganismernas värld i klassrumsmiljön. Materialet distribueras utan kostnad till lärare i Storbritannien och andra europeiska länder av Health Protection Agency och det brittiska hälsoministeriet. Syftet är att främja elevernas kunskaper om folkhälsofrågor och väcka ett intresse för naturvetenskapliga ämnen. De olika verktygen får kopieras för användning i klassrum, men får inte säljas. e-Bug är ett nytt, spännande initiativ som finansieras av Europeiska kommissionen och är tänkt att utgöra ett komplement till nationella kursplaner. Det huvudsakliga syftet är att lära barn om mikroorganismer, hur antibiotika bör användas och hur infektioner sprids och kan förhindras genom förbättrad hygien och vaccinering. I det här materialet lär vi ut att antibiotika är en värdefull resurs som inte får missbrukas. Mer än nitton europeiska länder har varit med och utvecklat e-Bug, som har utvärderats av fler än 3 000 barn i England, Frankrike och Tjeckien. Till e-Bug-paketet hör också ett webbstöd i form av en webbplats där man kan ladda ner allt material, videor som visar hur övningarna går till och extraövningar. På webbplatsen finns också kompletterande interaktiva spel där barnet får lära sig det vi vill förmedla på ett roligt sätt. I undervisningspaketet behandlas nio ämnen fördelade på fyra olika avsnitt som antingen kan användas i följd eller också som separata övningar inom ramen för en 45-minuterslektion. Varje avsnitt innehåller bakgrundsinformation för lärare, detaljerade lektionsplaner, anpassningsbara elevblad och stödmaterial samt

kreativa frågebaserade övningar för att främja en aktiv inlärning, fokus på inlärningsresultat som fördjupar elevernas förståelse kring betydelsen av

mikroorganismer, hälsa och läkemedel, stimulans till elever att ta mer ansvar för sin egen hälsa, fokus på hur viktigt det är att vara försiktig med att använda antibiotika.

Paketet kan användas separat eller tillsammans med de presentationer, bilder och videor som finns på e-Bug-webbplatsen. Vi skulle vilja tacka alla som har varit med och utarbetat det här materialet, vilket kommer att hjälpa nästa vuxengeneration att använda antibiotika på ett mer förnuftigt sätt. Vi vill särskilt tacka de lärare och elever i Storbritannien, Frankrike och Tjeckien som har deltagit i fokusgrupperna och utvärderingsprocessen och som har bidragit till att det här materialet inte bara är kul och spännande utan också fungerar! Feedbacken från dig som är lärare är ovärderlig för oss. Dina kommentarer kommer att bidra till att e-Bug-materialet utökas och utvecklas. Alla synpunkter, frågor och förslag kan skickas till The Primary Care Unit Health Protection Agency Microbiology Department Gloucester Royal Hospital Great Western Road Gloucestershire GL1 3NN, ENGLAND Du kan också gå till webbplatsen www.e-bug.eu eller e-posta oss på [email protected] Vi hoppas att du ska trivas med e-Bug och tycka att det är ett ovärderligt komplement i ditt klassrum. Dr Cliodna AM McNulty Chef för primärvårdsenheten Health Protection Agency England

4

5

e-Bug Ett europeiskt utbildningsmaterial om mikroorganismer och

sjukdomar

Projektledare i Storbritannien

Dr Cliodna AM McNulty MB BS FRCPath

Utvecklare av utbildningsmaterial

Dr Donna M. Lecky BSc MRes

Webb- och spelutvecklare

David Farrell

I samarbete med

Belgien Prof Herman Goossens/Dr Niels Adriaenssens/Dr Stijn De Corte

Tjeckien Prof Jiri Benes/Dr Tereza Kopřivová Herotová

Danmark Dr Jette Holt/Marianne Noer

England Dr Cliodna McNulty/Prof Julius Weinberg/Dr Patty Kostkova

Frankrike Prof Pierre Dellamonica/Dr Pia Touboul/Dr Brigitte Dunais

Grekland Prof Jenny Kremastinou/Dr Koula Merakou/Dr Dimitra Gennimata

Italien Prof Giuseppe Cornaglia/Dr Raffaella Koncan

Polen Prof Pawel Grzesiowski/Dr Anna Olczak-Pienkowska

Portugal Dr Antonio Brito Avo

Spanien Dr José Campos

Kroatien Dr Arjana Tambic Andrasevic

Finland Prof Pentti Huovinen

Ungern Dr Gabor Ternak

Irland Dr Robert Cunney

Lettland Dr Sandra Berzina

Litauen Dr Rolanda Valinteliene

Slovakien Dr Helena Hupkova

Slovenien Dr. Marko Pokorn

Detta projekt har kunnat genomföras tack vare Europeiska kommissionen, GD Hälso- och

konsumentfrågor.

6

7

1.1 Introduktion Eleverna får lära sig om olika typer av mikroorganismer –

bakterier, virus och svamp. Här lär de sig att mikroorganismer förekommer i olika former och finns överallt.

1.2 Nyttiga mikrober Här används en jästtävling för att visa eleverna att

mikroorganismer kan vara till nytta. 1.3 Skadliga mikrober Här går vi närmare in på olika sjukdomar för att visa eleverna hur

och var i kroppen skadliga mikroorganismer orsakar sjukdomar. Eleverna får testa vad de kan om skadliga mikroorganismer genom ett korsord och ett ordpussel.

2.1 Handhygien Genom ett klassrumsexperiment får eleverna lära sig hur

mikroorganismer kan spridas från en person till en annan genom beröring och varför det är viktigt att tvätta händerna ordentligt.

2.2 Andningshygien I det här roliga nysexperimentet får eleverna lära sig hur lätt

mikroorganismer kan spridas genom hosta och nysningar. 2.3 Livsmedelshygien Eleverna gör en kycklingsmörgås åt sina klasskompisar och

undersöker i vilken omfattning de har spridit skadliga mikroorganismer.

3.1 Kroppens naturliga försvar En ingående presentation och animeringar visar hur kroppen

bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet innehåller de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet.

3.2 Vaccinationer Här använder eleverna sin läsförståelse och kreativa förmåga för

att besvara frågor om vaccinationer och spela upp hur vaccinets upptäckt gick till.

. 4.1 Antibiotika och läkemedel Genom lärarledda diskussioner får eleverna lära sig hur viktigt

det är att använda antibiotika och andra läkemedel på rätt sätt.

Innehåll

1. Mikroorganismer

2. Infektionsspridning

3. Infektionsförebyggande åtgärder

4. Infektionsbehandling

8

9

Beräknad undervisningstid 50 minuter

Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att känna till att bakterier, virus och svamp är tre olika typer av mikroorganismer,

kommer att förstå att mikroorganismer finns överallt.

Särskilt intresserade elever

kommer att känna till att mikroorganismer har olika form och storlek.

I det här avsnittet får eleverna en introduktion till mikroorganismernas värld. Vi börjar med att undersöka olika typer och former av mikroorganismer och tittar sedan närmare på nyttiga och skadliga mikroorganismer. Under den inledande övningen får eleverna använda sin iakttagelseförmåga och kreativitet för att göra en egen mikroorganism. Därigenom får de en starkare känsla för olika typer och former av mikroorganismer. Det vi har gått igenom i klassrummet förstärks genom fördjupningsövningen Massor med mikroorganismer. Här får eleverna avgöra om en viss mikroorganism är en bakterie, ett virus eller en svamp!

10

Nyckelord bakterier cell mikrob mikroorganism mikroskop patogen probiotisk sjukdom svamp virus

Material som krävs

Per elev En kopia av SH 1 En kopia av SW 1 En kopia av SW 2 Petriskål (valfritt) Bilder av

mikroorganismer från www.e-bug.eu

Per grupp Modellera i olika färger

(för recept på hemgjord modellera, se TS 4)

Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev.

Gör i ordning SH 1-affischen för klassrummet eller vita tavlan.

Köp modellera i olika färger eller följ receptet i TS 4.

Ladda ner olika bilder av mikroorganismer från www.e-bug.eu till eleverna.

Mikroorganismer, eller mikrober som de också kallas, är små levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat. De finns nästan överallt på jorden. En del mikroorganismer är nyttiga för människor, medan andra kan vara skadliga (detta kommer vi att gå mer in på längre fram). De är visserligen extremt små, men kan ha väldigt olika form och storlek. Det finns tre olika huvudgrupper av mikroorganismer:

Virus är de minsta mikroorganismerna. De brukar vara skadliga för människor. Virus kan inte överleva på egen hand. De behöver en värdcell för att överleva och fortplanta sig. När de är inne i värdcellen förökar de sig snabbt och förstör cellen på samma gång!

Svamp är flercelliga organismer som kan vara både nyttiga och skadliga för människor. Svamp får sin föda från förmultnat dött organiskt material eller från en värd genom att leva som parasiter. Vissa svampar kan vara skadliga eftersom de orsakar infektioner eller är giftiga att äta, andra kan vara nyttiga eller ofarliga. Av Penicillium framställer man t.ex. penicillin som är en typ av antibiotika. Det finns också svamp som inte är mikroorganismer. En del av dem är ätliga, t.ex champinjoner (Agaricus).

Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig exponentiellt var tjugonde minut. Under deras normala tillväxtfas kan en del generera ämnen (toxiner) som är mycket skadliga för människor och ger oss sjukdomar (Staphylococcus). Andra bakterier är helt ofarliga för människor och en del kan vara väldigt användbara för oss (Lactobacillus, som används inom livsmedelsindustrin). Det finns också bakterier som är nödvändiga för människors liv, t.ex. sådana bakterier som behövs för att växter ska växa (Rhizobakterier). Oskadliga bakterier kallas icke-patogener, medan skadliga bakterier kallas patogener. Mer än 70 procent av alla bakterier är icke-patogener.

Utifrån bakteriernas form kan de enkelt delas in i tre olika grupper – cocci (klot), bacilli (stavar) och spiraler. Cocci eller kocker kan också delas upp i tre grupper utifrån hur de är grupperade: stafylokocker (kluster), streptokocker (kedjor) och diplokocker (par). Forskare använder sig av dessa former när de ska ta reda på vilken infektion en patient har.

1.1 Mikroorganismer

Introduktion

Bakgrund

Förberedelser

SPÄNNANDE FAKTA Världens första mikroskop konstruerades av Anthony van Leewenhoek 1676. Han använde det för att undersöka saker i sin närmaste omgivning. När han tittade på avskrapat material från sina tänder såg han något han kallade "animalcules" (små djur) – dvs. bakterier.

Tillgängliga webbresurser

En demonstrationsfilm av den här övningen

Olika foton av mikroorganismer

11

1. Börja lektionen med att fråga barnen vad de vet om mikroorganismer. Fråga om någon i klassen har varit sjuk någon gång eller kanske haft någon annan i familjen som varit sjuk? Vad var det för sjukdom och vad tror de att den berodde på?

2. Förklara att vissa sjukdomar kallas infektioner och orsakas av väldigt små levande organismer som kallas mikroorganismer. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. Använd den bifogade affischen i färg (SH 1), som även finns på webbplatsen e-Bug (www.e-bug.eu), för en presentation på vita tavlan.

3. Förklara att sådana här mikroorganismer är så små att de bara går att se med mikroskop. Använd webbövningen eller dela ut SH 2 till eleverna för att visa hur olika stora mikroorganismer kan vara.

4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar finns det andra mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga några nyttiga mikroorganismer. Kommer de inte på någon kan du själv ge ett par exempel, t.ex. Lactobacillus i yoghurt och probiotiska drycker och penicillin som kommer från svamp.

1. Understryk att mikroorganismer finns PRECIS ÖVERALLT: de finns i luften som vi andas, i maten som vi Börja lektionen med att fråga barnen vad de vet om mikroorganismer. Fråga om någon i klassen har varit sjuk någon gång eller kanske haft någon annan i familjen som varit sjuk? Vad var det för sjukdom och vad tror de att den berodde på?

2. Förklara att vissa sjukdomar kallas infektioner och orsakas av väldigt små levande organismer som kallas mikroorganismer. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. Använd den bifogade affischen i färg (SH 1), som även finns på webbplatsen e-Bug (www.e-bug.eu), för en presentation på vita tavlan.

3. Förklara att sådana här mikroorganismer är så små att de bara går att se med mikroskop. Använd webbövningen eller dela ut SH 2 till eleverna för att visa hur olika stora mikroorganismer kan vara.

4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar finns det andra mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga några nyttiga mikroorganismer. Kommer de inte på någon kan du själv ge ett par exempel, t.ex. Lactobacillus i yoghurt och probiotiska drycker och penicillin som kommer från svamp.

5. Understryk att mikroorganismer finns PRECIS ÖVERALLT: de finns i luften som vi andas, i maten som vi äter, utanpå kroppen och inne i munnen, näsan och magen.

5. äter, utanpå kroppen och inne i munnen, näsan och magen.

1. Den här övningen kan antingen göras individuellt eller i grupp.

2. Ge varje grupp ett stödpapper i färg (SH 1) med olika typer av bakterier eller sätt upp affischer i färg på klassrummets väggar (finns på webbplatsen www.e-bug.eu.) På dessa stödpapper visas mikroorganismer i alla olika former och storlekar och deras namn. Här anges också om de är nyttiga eller skadliga.

3. Ge varje grupp modellera i olika färger, petriskålar och en kopia av SW 1.

4. Uppmana varje elev/grupp att konstruera en mikroorganism eller grupp av mikroorganismer i sin petriskål utifrån bilderna i färg.

5. Varje elev får själv bestämma om de tror att deras mikroorganism är nyttig eller skadlig och ange ett namn. Det är viktigt att barnen får vara så kreativa som möjligt, samtidigt som de tänker på mikroorganismernas struktur.

6. Påminn klassen om att svamp är den största mikroorganismen och virus den minsta.

7. Om ni har tid kan eleverna sedan få presentera sina mikroorganismer för resten av klassen.

1.1 Mikroorganismer Introduktion

Huvudövning

Inledning

12

1.1 Mikroorganismer

Introduktion

Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:

1. Vilka typer av mikroorganismer är vanligast? Det finns tre huvudtyper av mikroorganismer: bakterier, virus och svamp.

2. Vad är mikrober för något? Ett annat ord för mikroorganismer.

3. Var finns mikroorganismer någonstans? Mikroorganismer finns ÖVERALLT: i luften som vi andas, i maten som vi äter, utanpå

kroppen och inne i munnen, näsan och magen.

4. Är alla mikroorganismer skadliga? Nej, vissa mikroorganismer kan vara skadliga för oss, men det finns också många

mikroorganismer som vi har stor nytta av och som vi använder varje dag, t.ex. Saccharomyces (svamp) som hjälper bröd att jäsa och Lactobacillus (bakterier) som används vid tillverkning av yoghurt och ost.

5. Vilka olika former kan bakterier ha? Spiraler (Campylobacter), stavar (Lactobacilli) och klot (Staphylococcus).

Helklass

1. Ge varje elev en kopia av SW 2 och SH 1.

2. Med hjälp av beskrivningarna och den information som finns i stödpapperen ska eleverna avgöra om dessa mikroorganismer är bakterier, virus eller svamp.

a. Staphylococcus är en bakterie. b. Lactobacillus är en bakterie. c. Dermatofyter är svamp. d. Influensa är ett virus. e. Penicillin är en svamp. f. Campylobacter är en bakterie.

Fördjupningsövning

13

2½ dl vetemjöl 2½ dl vatten 1 ¼ dl salt 1 msk citronsyra 1 msk olja Karamellfärg

Karamellfärg

1.1 Mikroorganismer Introduktion

Ingredienser

Blanda samman de torra ingredienserna.

Tillsätt vätskan och blanda till en jämn deg.

Tillsätt karamellfärg följt av olja.

Koka på medelvärme under konstant omrörning tills degen släpper från kastrullens insida.

Låt svalna före användningen.

Gör så här

Modellera är ett mjukt, formbart material som barn kan sysselsätta sig med i timtal. Det finns färdig modellera att köpa under en rad olika varunamn, men ibland kan det vara billigare att göra den själv. I så fall kan du dessutom själv välja vilken färgskala du vill ha. Hemmagjord modellera är giftfri, har klara färger och är härligt formbar. Det gör att den är idealisk för kreativ lek – inte minst för den här övningen!

14

Penicillium Dermatofyter

Svamp är den största mikroorganismen.

Svamp finns i luften, på växter och i vattnet.

Mögel som bildas på bröd är också en typ av svamp.

En del antibiotika tillverkas av svamp!

Det finns tre olika slags bakterier. De ser ut som:

Spiraler (Campylobacter)

Stavar (Lactobacillus)

Kulor (Staphylococcus)

De är så små att tusentals bakterier skulle kunna

rymmas på punkten i slutet av den här meningen.

En del bakterier är bra att ha när man tillverkar livsmedel som yoghurt och ost.

Andra bakterier är skadliga och orsakar infektioner.

Influensa

Virus är ännu mindre än bakterier och kan ibland leva INUTI bakterier.

En del virus gör oss sjuka.

Sjukdomar som VATTKOPPOR och INFLUENSA orsakas av virus.

Virus kan spridas från en person till en annan, men det beror på typen av virus.

Mikroorganismer är levande organismer.

De är så små att man måste ha mikroskop för att se dem.

De kan ha olika form och storlek.

De finns ÖVERALLT!

En del mikroorganismer är nyttiga eller bra för oss.

Andra mikroorganismer kan göra oss sjuka.

Det finns 3 olika slags mikroorganismer:

15

22.. sskkuullllee EENN SSVVAAMMPP vvaarraa lliikkaa ssttoorr ssoomm eenn ffoottbboollllssppllaann!!

44.. oocchh EETTTT VVIIRRUUSS lliikkaa ssttoorrtt ssoomm eenn FFOOTTBBOOLLLL!!

11.. OOmm dduu vvaarr lliikkaa ssttoorr ssoomm EEUURROOPPAA......

33.. EENN BBAAKKTTEERRIIEE vvaarraa lliikkaa ssttoorr ssoomm eenn BBUUSSSS!!

16

Det här är en bild av min _________________________

Gör en egen mikroorganism

Utgå från det material som finns och skapa din egen mikroorganism. Det kan vara antingen en bakterie, ett virus eller en svamp.

Bestäm dig först för om din mikroorganism ska vara nyttig eller skadlig! Här är några bilder som kan hjälpa dig!

1. Är det en nyttig eller

skadlig mikroorganism?

______________________

2. Bestäm vad din mikroorganism ska heta.

______________________

Virus

Bakterier

Svamp

Spännande fakta

Bara på dig bor det 1 miljard

mikroorganismer!

Tips

Bakterier finns i många olika former och storlekar – vissa är runda som klot, andra ser ut som spiraler eller långa stavar. En del har till och med svansliknande utskott som hjälper dem att simma och förflytta sig!

17

Jag heter Staphylococcus. Jag är klotformad och håller gärna till i din näsa eller armhåla! Om jag lever på din hud kan jag ge dig utslag. Om jag kommer in i ditt blodomlopp kan jag göra dig sjuk! Vad är jag? Staphylococcus är:

___________

___________

Jag heter Lactobacillus. Man brukar att säga att jag är snäll eftersom jag kan göra mjölk till yoghurt! Om du äter yoghurt där jag finns håller jag mig kvar i din mage och hjälper dig att smälta annan mat. Vad är jag? Lactobacillus är:

___________

Jag är en dermatofyt och jag trivs på din hud. Mest av allt gillar jag när det är fuktigt, t.ex. mellan tårna på svettiga fötter! Där ger jag folk fotsvamp! Vad är jag? Dermatofyter är:

___________

Jag heter Influensa och kallas ibland också "flunsan". Jag är väldigt generös av mig och ger gärna huvudvärk och feber till folk i min närhet. Jag sprids lätt från person till person genom hostningar och nysningar. Vad är jag? Influensa är:

___________

Jag heter Penicillium. Jag växer på gamla apelsiner eller brödbitar och då ser de mögliga ut. Människor använder mig för att framställa en typ av antibiotika som heter penicillin. Det hjälper dem att bli friska, men bara om de har en bakterieinfektion! Vad är jag? Penicillium är:

___________

___________

Jag heter Campylobacter. Jag är snyggt spiralformad och håller gärna till inuti kyckling. Men om jag hamnar inuti din mage kan du bli sjuk och t.ex. få diarré! Vad är jag?

Campylobacter är:

___________

Det finns tre olika slags mikroorganismer – bakterier, virus och svamp. Titta på bilderna och läs beskrivningarna. Kan du lista ut vilken mikroorga-nism det är?

Ledtråd

Kom ihåg att det finns tre olika typer av bakterier:

- Stavar. - Spiraler. - Klot.

18

19

I avsnitt 1.2 ”Nyttiga mikrober” får eleverna se att alla mikroorganismer inte är skadliga genom att undersöka hur vi människor kan använda oss av vissa organismer på olika sätt. I övningen Jästtävlingen får eleverna på egen hand se hur mikroorganismer kan vara till nytta för livsmedelsindustrin genom att iaktta hur jäst får degen

att jäsa under jäsningsprocessen.


Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att förstå att vissa mikroorganismer kan bidra till att vi håller oss friska,

kommer att känna till att vissa mikroorganismer kan vara till stor nytta.

20

1. Gör en kopia av SW 1 och SH 1 till varje elev.

2. Köp mjöl, socker och torrjäst.

3. Innan du sätter i gång med övningen ska du göra en flytande jästlösning enligt anvisningarna på förpackningen. Tillvägagångssättet kan variera beroende på tillverkare. Om du gör jästlösningen alltför långt i förväg kommer jästen att börja jäsa.

Obs! Gör jästlösningen med vatten och torrjäst enligt beskrivningen. Tillsätt INTE socker förrän detta anges i huvudövningen.

Nyckelord jästkultur jäsning inkubera mikroorganismer probiotika

Material som behövs Per elev En kopia av SW 1 En kopia av SH 1 Per grupp 2 plastmuggar Mjöl Jästlösning Socker 2 mätglas (eller något

annat kärl med måttangivelser på sidan)

Skål Varmt vatten

Mikroorganismer är encelliga organismer. De flesta är nyttiga, men det finns också en del mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar. Ett av de områden där man verkligen har nytta av mikroorganismer är livsmedelsindustrin. Ost, bröd, yoghurt, choklad, vinäger och alkohol är olika exempel på produkter som framställs med hjälp av mikroorganismernas tillväxt. De mikroorganismer som används orsakar en kemisk förändring som kallas jäsning – en process då mikroorganismerna bryter ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid och alkohol. Jäsningen får produkten att förändras från ett livsmedel till ett annat.

När bakterierna Streptococcus thermophilous eller Lactobacillus bulgaricus tillsätts till mjölk förbrukar de sockerarter under tillväxten och förvandlar mjölken till yoghurt. I jästa mjölkprodukter produceras det så mycket syra att endast ett fåtal potentiellt skadliga mikroorganismer kan överleva där.

Lactobacillus brukar anses vara en bra eller ”snäll” bakterie. Snälla bakterier som hjälper till med matsmältningen brukar kallas probiotiska bakterier. Probiotika betyder ”för livet”. Sådana bakterier finns i yoghurt och olika probiotiska drycker.

Jäst, Saccharomyces cerevisiae, används för att framställa bröd och degprodukter genom jäsning. För att jästen ska växa och föröka sig behöver den ha rätt förutsättningar: fukt, föda (i form av socker eller stärkelse) och värme (20–30° C är bäst). När jästen jäser avger den gaser som stannar kvar i degen och degklumpen blir större.

1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober

Bakgrund

Förberedelser

SPÄNNANDE FAKTA Elie Metchnikoff fick 1908 års nobelpris för sin ”upptäckt” av probiotika. Han var övertygad om att de bulgariska bönderna levde längre än andra tack vare mikroorganismerna i den syrade mjölk som de drack! De här mikroorganismerna identifierades senare som Lactobacillus bulgaricus.


En demonstration av den här övningen.

Ett alternativt sätt att göra yoghurt.

Om du inte har några mätglas kan du i stället använda höga glas och markera startnivån samt nivån vid de olika tidpunkterna på utsidan av glaset. Sedan är det bara att mäta hur långt det är mellan varje streck.

Alternativt förslag

21

1. Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer kan vara både skadliga och nyttiga för vår hälsa. Fråga klassen vad de känner till om nyttiga eller ”snälla” bakterier. Många barn har säkert redan hört talas om probiotiska bakterier i yoghurt.

2. Förklara att mikroorganismer bidrar till att bryta ner döda växter och djur, att de hjälper människor och djur med matsmältningen och kan förvandla mjölk till yoghurt, ost och smör.

3. Berätta att brödet jäser tack vare svampar som vi kallar jäst. Jästen äter upp det socker som finns i ett livsmedel och bildar syror. Dessa syror förändrar det ursprungliga livsmedlets smak, lukt och form.

4. Berätta för klassen att under den här övningen kommer de att få se hur man kan använda nyttiga mikroorganismer för att få bröd att jäsa.

Inledning

1.2 Mikroorganismer Nyttiga mikrober

1. Den här övningen passar för grupper på 2–5 elever.

2. Berätta för eleverna att brödet jäser tack vare den svamp som finns i jästen. Jäst får bröd att jäsa genom en process som kallas jäsning.

3. Ge klassen eller de olika grupperna receptet för jästtävlingen (SH 1). Receptet finns också på vår webbplats www.e-bug.eu om du vill använda det på vita tavlan.

4. Låt eleverna genomföra övningen i grupp. När eleverna har följt receptet får de skriva ner vad de iakttar på sina arbetsblad (SW 1).

5. Kan klassen förklara varför lösningen med jäst och socker rörde sig fortare än den lösning som bara innehöll jäst? Jäsningen gick fortare när det fanns socker med i lösningen.

Huvudövning

1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:

a. Vad är det för process som får jästblandningen att resa sig? Jästen växer och använder socker för att få energi. Då bildas det gasbubblor som får degen att resa sig.

b. Vad skulle ha hänt om det inte fanns någon levande jäst i blandningen? Ingenting. Det är den växande jästen som bryter ner sockret och får degen att höja sig.

c. Varför skulle blandningen vara i en skål med varmt vatten? Det flesta mikroorganismer växer helst vid 37 oC och förökar sig snabbare om de får växa i denna temperatur. Ju snabbare mikroorganismerna växer, desto mer kommer sockret att brytas ner och desto fortare höjer sig jästen i glaset.

d. Vilka andra livsmedelsprodukter tillverkas med hjälp av bakterier eller svamp? Ost, bröd, vin, öl, filmjölk.

Helklass

Varje elev får i uppgift att gå hem och se efter i sina kök om det finns något livsmedel som de tror innehåller mikroorganismer. De ska också fundera över om det här livsmedlet bör förvaras i ett köks- eller kylskåp för att fördröja tillväxten av dåliga mikroorganismer som kan finnas där.


22

Häll upp 4 dessertskedar mjöl i varje mugg

Märk en plastmugg med A och en med B

Tillsätt jästlösning i plastmugg A –

konsistensen ska vara ungefär som tjock

milkshake.

Tillsätt jäst- och sockerlösning i plastmugg B –

konsistensen ska vara ungefär som tjock milkshake.

Häll upp innehållet från mugg B i mätglas B så

att det når upp till ca 30 ml.

Notera den exakta nivån för degmassan.

Ställ båda mätglasen i

en skål med varmt vatten.

Mät degnivån var 5:e minut under en halvtimme.

Häll upp innehållet från mugg A i mätglas A

så att det når upp till ca 30 ml.

23

1. Följ anvisningarna i receptet för jästtävlingen.

1. Vad var det som gjorde att degen jäste i mätglaset?

_________________________

2. Vad kallas den här processen?

_________________________

3. Varför höjde sig degen i mätglas B snabbare än i mätglas A?

_________________________

4. Vilka andra livsmedelsprodukter uppstår genom att bakterier eller

svamp växer och förändrar olika ämnen?

__________________________

Spännande fakta I en människas mage

finns det biljontals

snälla bakterier.

Tid ENBART JÄST

JÄST OCH SOCKER

Degvolym Förändring av degvolym/ml Degvolym

Förändring av degvolym/ml

0 0 0 0 0

5

10

15

20

25

30

Visste du att...?

En vuxen har i genomsnitt ca 2 kg snälla

mikroorganismer i magen – det är lika mycket som en

stor påse socker!

24

25

I avsnitt 1.3 ”Skadliga mikrober” får eleverna en introduktion till olika hälsoproblem som kan orsakas av skadliga mikroorganismer. Eleverna uppmanas diskutera i klassen om hur det kommer sig att vissa mikroorganismer kan vara skadliga och vad man själv kan göra för att inte bli sjuk. Här tar vi också upp att alla sjukdomar inte orsakas av mikroorganismer. Ordpussel och korsord i fördjupningsövningen gör det lättare att komma ihåg de ord som har att göra med skadliga mikroorganismer och sjukdomar.


Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att känna till att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka.

26

En del mikroorganismer kan vara skadliga för människor och orsaka sjukdomar: influensaviruset kan ge influensa, Campylobacter-bakterier kan orsaka matförgiftning och dermatofyter som Trichophyton-svampen kan ge sjukdomar som fotsvamp och ringorm. Sådana mikroorganismer kallas patogener. Varje mikroorganism kan göra oss sjuka på olika sätt.

När skadliga bakterier förökar sig i vår kropp kan de producera skadliga ämnen som kallas toxiner. De kan göra att vi känner oss sjuka eller i värsta fall skada vävnader och organ.

Virus fungerar som parasiter. När de kommer in i kroppen behöver de en värdcell för att överleva. Inne i cellen förökar de sig och när de har växt klart spricker de och förstör samtidigt värdcellen.

Svamp brukar inte döda sin värd. Dermatofyter växer eller koloniserar helst under huden. När de får i sig föda genererar de produkter som orsakar svullnad och klåda.

Om en person har fått i sig skadliga mikroorganismer som orsakar sjukdomar säger man att han eller hon är infekterad. Många skadliga mikroorganismer kan överföras från en person till en annan på flera olika sätt – genom luft, beröring, vatten, mat, aerosoler, djur osv. Sjukdomar som orsakas av sådana mikroorganismer kallas för infektionssjukdomar.

I många fall motverkar också vår vanliga kroppsflora (mikroorganismer) att skadliga mikroorganismer börjar växa, antingen genom att de koloniserar området så att det inte finns något utrymme för de skadliga mikroorganismerna att växa eller också genom att förändra miljön, dvs. den normala floran i magen. Detta håller oss friska eftersom det förhindrar att skadliga bakterier som Clostridium difficile förökar sig. När vår normala kroppsflora försämras kan Clostridium difficile växa och orsaka diarré. I mycket allvarliga fall kan tarmen perforeras (genom sprickor eller hål).

Nyckelord bakterier dermatofyter flora hygien infekterad infektionssjukdomar kolonisera patogen svamp toxin virus

Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2

Per klass/grupp Kopia av SH 1 Kopia av SH 2

1. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev.

2. Ladda ner SH 1 och SH 2 från webbplatsen www.e-bug.eu eller kopiera dessa blad till klassen.

1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober

Bakgrund

Förberedelser

Tillgängliga webbresurser Bilder av

mikroorganismer finns i avsnitt 1.1.

SH 1 och SH 2 finns i PowerPoint-format.

27

1. Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer ibland kan vara skadliga för människor. Fråga dem om de vet vad det är som gör dem sjuka. Se hur många olika ord de kan för olika mikroorganismer – baciller, virus osv.

2. Förklara för klassen att mikrober är ett annat ord för mikroorganismer. Gå igenom olika mikroorganismer med klassen och vilka olika sjukdomar de kan ge. I avsnitt 1.1 på webbplatsen www.e-bug.eu finns det bilder av mikroorganismer som kan göra det lättare för eleverna att skapa sig en bild av hur sådana här skadliga mikroorganismer ser ut.

3. Förklara för klassen att mikroorganismer har anpassat sig så att de ska kunna leva överallt: i våra klassrum, bostäder och sovrum, över hela vår kropp och att de dessutom kan växa på mat!

4. Berätta att när skadliga mikroorganismer orsakar sjukdomar som lätt sprids från en person till en annan kallas det infektionssjukdomar eftersom de kan orsaka en infektion.

Inledning

1.3 Mikroorganismer Skadliga mikrober

1. Den här övningen passar bäst som klassdiskussion följt av en övning där eleverna får arbeta en och en.

2. Visa klassen de olika bildscenarierna (1–6) i lärardelen SH 1 och SH 2. Stödpapperen kan visas för klassen på olika sätt: du kan ta en kopia till varje elev, skriva ut bilderna på OH-film eller visa upp dem på vita tavlan från webbplatsen e-Bug (www.e-bug.eu).

3. För varje scenario frågar du klassen om de tror att det är en mikroorganism som har gjort Amy eller Harry sjuk. Återge de berättelser som förklaras på TS 3. Fortsätt diskussionen genom att fråga om någon av klassen har råkat ut för samma sak som Amy och Harry och vilken behandling de i så fall fick.

4. Att tänka på: Det finns övningar som behandlar handtvätt, andnings- och livsmedelshygien längre fram i e-Bug-materialet och där behandlar vi dessa ämnen mer ingående.

5. Om du hinner kan du ge klassen en kopia av SW 1 och SW 2. Ordpusslet och korsorden innehåller en lista över ord som har att göra med skadliga mikroorganismer och sjukdomar. De kan användas för att förstärka inlärningen av den här lektionen.

Huvudövning


a. Vad är det som orsakar en infektion? En infektion är det som händer när skadliga mikroorganismer kommer in i kroppen

och gör en sjuk.

b. Beror det alltid på skadliga mikroorganismer när man har ont i halsen? Ont i halsen beror inte alltid på skadliga mikroorganismer. Ibland kan hostande också

få halsen att bli röd och irriterad.

c. Orsakas alla sjukdomar av mikroorganismer? Nej, sjukdomar som astma och hösnuva orsakas inte av mikroorganismer.

d. Kan du komma på några infektioner som orsakas av skadliga mikroorganismer? Fotsvamp, influensa, mässling.

Helklass

28

1.3 Mikroorganismer

Skadliga mikrober

Amy tycker om att hålla händer och naglar rena. Om vi tittar riktigt noga på Amys händer kan vi se att de är täckta med massor av små mikroorganismer. Det här är bra mikro-organismer som lever på vår hud och hjälper oss att hålla oss friska.

Harry är alltid ute och spelar fotboll och har kul med sina kompisar, men det här med att tvätta händerna är inte hans grej. Om vi tittar riktigt noga på Harrys händer kan vi se att de också är täckta av massor av små mikroorganismer. Men en del av dem är skadliga och skulle kunna göra honom väldigt sjuk om han fick dem i sig.

Amy mår inte så bra, hon har väldigt ont i halsen. Ibland kan halsont bero på att man har hosta och snuva. Det kan få halsen att svullna och göra ont. Amy får se till att dricka mycket vätska och ta smärtstillande medel. Ibland kan halsont också orsakas av bakterier (t.ex. Streptococcus) och virus.

Tror du att det är mikroorganismer som har gjort Harry sjuk här? Svaret är nej, Harry har en sjukdom som heter astma och det gör att han lätt tappar andan. Astma är en lung- och luftvägssjukdom som inte orsakas av mikroorganismer. Man får inte glömma att alla sjukdomar inte orsakas av mikroorganismer.

Vad tror du att Harry har råkat ut för här på bilden? Stackars Harry har varit på grillfest och ätit kyckling som inte var ordentligt tillagad. Nu har han blivit matförgiftad av Campylobacter. Det finns många mikroorganismer i kött och även om de inte är skadliga för djuren kan de göra oss väldigt sjuka! Det är viktigt att maten blir ordentligt tillagad så att man tar död på eventuella skadliga mikroorganismer.

Amy spelar tennis och hennes fötter är svettiga och luktar illa. Hon har alltid brått så hon hinner varken tvätta eller torka fötterna ordentligt. Hennes fötter luktar och huden mellan tårna kliar och är svullen. Det beror på att en svamp som heter dermatofyter trivs mellan tårna, särskilt om där är fuktigt! De orsakar en sjukdom som heter fotsvamp. Den får tårna att svullna upp, huden mellan tårna spricker, det kliar VÄLDIGT mycket och ibland luktar det också!

29

VÅGRÄTT 1. Jag kittlar dig i halsen när du är förkyld så

att du sprider mikroorganismer. 4. Jag är en virussjukdom som ger dig

svullna röda utslag över hela kroppen. 6. Jag är en del av kroppen och sprider

mikroorganismer från en person till en annan. Om du tvättar mig blir du av med mig (2 ord).

7. Jag är en virussjukdom som gör att du känner dig varm och svettig.

9. Du får mig om du inte tillagar kött ordentligt eller tvättar händerna när du har tagit i rått kött.

12. Jag är en allergi som inte orsakas av mikroorganismer. Jag gör att du får svårt att andas och behöver använda inhalator!

13. Jag är ett annat ord för ont i huvudet.

LODRÄTT 2. Jag ger dig svullna och kliande ögon. Jag

orsakas inte av en mikroorganism. Jag orsakas av blomsterpollen.

3. Så känner du dig när din kropp kämpar emot en infektion.

5. Jag är en svampinfektion på fötterna. Jag får dina tår att klia. Jag sprids om du inte tvättar och torkar dina fötter ordentligt!

8. Tonåringar har mig ofta i ansiktet. Jag orsakas av mikroorganismer i huden.

10. Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland orsaka detta. Om du inte tvättar händerna när du har varit på toaletten kan det spridas till andra på skolan.

11. Se upp! Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland överrumpla dig och resultera i detta.

T K G A E N C AU

E V E S S A H O F N S K

L R Ä V D U V U H S R

G N I L S S Ä M P O I T O P A N A N A A S N E U L F N I Q G I G T A I G R I N U Y A T R N N H F H D N I E B T V C X Z I L J I E A E O S D A I D M N N YE

A G T A M A S T N Z M G T KK

KL

G R R G V A D I U Ä S I S Ä RH

B Ö O C N U M U O M

HA

N V RS

Ö G F D D H O N T H P S M B KV

F T T M H T S A S S H D Ö D F L A A A E Y A K W

Ö A

T S OL

H

K J M N H B M U L F H G M O F F P

D MS

AN

VA

S

TT

OOo

F T R A E C F

F

O

M A T F Ö R G I F T N I N G

H O S T A S

Ö V

S M U T S I G A H A N D E R

N M I

U P A

V R

A H U V U D V Ä R K

C E R

N Ä

E K

N

I N F L U E N S A I

Ö N

M Ä S S L I N G

N A S T M A

I R

G

30

31

32

Klarar du att hitta alla ord som har att göra med skadliga mikroorganismer i ordpusslet här

nedanför? Kom ihåg att orden kan dölja sig vågrätt (från vänster till höger), lodrätt (uppifrån och

ner) eller diagonalt (från uppe till vänster till nere till höger).

F C E A R T F O T S V A M P F

F O M G H F L U M B H N M J K

H O S T A Ö I K A Y E A A A F

F D Ö D H S S A S T H M T T F

K B M S P H T N O H D D F G Ö

R V N H M O U M U N C O Ö B R

Ä S I S Ä U I D A V G R R G K

K T G M Z N T S A M A T G A Y

N N M D I A D S O E A E I J L

I Z X C V T B E I N D H F H N

N R T A Y U N I R G I A T G I

G Q W I N L U E N S A N N A N

A P O T I O P M Ä S S L I N G

R S H U V U D V Ä R K S N F O

H A S S E V E A C N E A G K T

HOSTA HÖSNUVA FOTSVAMP FÖRKYLNING

ASTMA SÖMNIG MATFÖRGIFTNING ACNE

MÄSSLING SMUTSIGA HÄNDER INFLUENSA KRÄKNINGAR

HUVUDVÄRK

33

VÅGRÄTT 4. Jag kittlar dig i halsen när du är förkyld så

att du sprider mikroorganismer. 6. Jag är en virussjukdom som ger dig

svullna röda utslag över hela kroppen. 9. Jag är en del av kroppen och sprider

mikroorganismer från en person till en annan. Om du tvättar mig blir du av med mig (2 ord).

10. Jag är en virussjukdom som gör att du känner dig varm och svettig.

12. Du får mig om du inte tillagar kött ordentligt eller tvättar händerna när du har tagit i rått kött.

14. Jag är en allergi som inte orsakas av mikroorganismer. Jag gör att du får svårt att andas och behöver använda inhalator!

15. Jag är ett annat ord för ont i huvudet.

LODRÄTT 5. Jag ger dig svullna och kliande ögon. Jag

orsakas inte av en mikroorganism. Jag orsakas av blomsterpollen.

6. Så känner du dig när din kropp kämpar emot en infektion.

7. Jag är en svampinfektion på fötterna. Jag får dina tår att klia. Jag sprids om du inte tvättar och torkar dina fötter ordentligt!

11. Tonåringar har mig ofta i ansiktet. Jag orsakas av mikroorganismer i huden.

13. Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland orsaka detta. Om du inte tvättar händerna när du har varit på toaletten kan det spridas till andra på skolan.

14. Se upp! Skadliga mikroorganismer i magen kan ibland överrumpla dig och resultera i detta.

T K G A E N C AU

E V E S S A H O F N S K

L R Ä V D U V U H S R

G N I L S S Ä M P O I T O P A N A N A A S N E U L F N I Q G I G T A I G R I N U Y A T R N N H F H D N I E B T V C X Z I L J I E A E O S D A I D M N N YE

A G T A M A S T N Z M G T KK

KL

G R R G V A D I U Ä S I S Ä RH

B Ö O C N U M U O M

HA

N V RS

Ö G F D D H O N T H P S M B KV

F T T M H T S A S S H D Ö D F L A A A E Y A K W

Ö A

T S OL

H

K J M N H B M U L F H G M O F F P

D MS

AN

VA

S

TT

OOo

F T R A E C F 5

9,2

1

6 10

13 8 11

7 3

4

12

34

I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.1 ”Handhygien” får eleverna utföra ett experiment och se hur mikroorganismer kan spridas från en person till en annan med en enkel handskakning. De måste också bestämma hur man tvättar händerna på bästa sätt.


Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att förstå att infektioner kan spridas genom smutsiga händer,

kommer att känna till att handtvätt kan förhindra att infektioner sprids.

35

Om du inte har tillgång till glittergel och en UV-lampa, kan du säga till den första eleven i kedjan att täcka händerna med matolja eller någon liknande ofarlig olja och pudra eller täcka över med kanel eller glitter.

Nyckelord antibakteriell tvål hygien infektion smittbärande smittsam överföring

Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SW 2 Per grupp Kopia av SH 1 Skål Handtvål Pappershanddukar Kallt eller varmt vatten

Oljebaserad glittergel och UV-lampa eller matolja och kanel

4. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev.

5. Gör en kopia av SH 1 för varje grupp.

6. Sätt fyra bord intill varandra och ställ i ordning dem på följande sätt:

a. Bord 1: En skylt där det står ”Ingen handtvätt”.

b. Bord 2: En skål med kallt vatten, pappershanddukar och en skylt där det står ”Tvätta med kallt vatten”.

c. Bord 3: En skål med varmt vatten, pappershanddukar och en skylt där det står ”Tvätta med varmt vatten”.

d. Bord 4: En skål med varmt vatten, handtvål, pappershanddukar och en skylt där det står ”Tvätta med varmt vatten och handtvål”.

Hälsa och säkerhet Om du använder kanel

i stället för glittergel, bör du tänka på barn med känslig hud.

Se till att de första eleverna i kedjan inte har någon tvålallergi eller känslig hud.

Tillgängliga Webbresurser En demonstration av

den här övningen.

En affisch som visar vilken metod som rekommenderas för att tvätta händerna.

Skolor är rena paradiset för skadliga mikroorganismer och de sprider sig snabbt mellan barnen vid kroppskontakt. Att tvätta händerna är ett av de bästa sätten att STOPPA skadliga mikroorganismer från att spridas och förhindra att vi blir sjuka.

Händerna avger helt naturligt ett oljigt sekret som håller huden fuktig och gör så att den inte blir för torr. Men det här är också ett bra ställe för mikroorganismer att växa och föröka sig. Det oljiga skiktet gör att mikroorganismer ”fastnar” i huden. Våra händer är helt naturligt täckta av våra nyttiga bakterier – oftast är det nyttiga Staphylococcus. Genom att tvätta händerna regelbundet blir vi av med andra mikroorganismer som vi har fått från omgivningen (t.ex. från hemmet, skolan, trädgården, husdjur och andra djur eller mat). En del av dessa mikroorganismer kan göra oss sjuka om vi råkar äta eller andas in dem.

När man tvättar händerna med vatten – även om det bara är kallvatten – försvinner den synliga smutsen. Men för att sönderdela händernas oljiga skikt där mikroorganismerna finns behövs det tvål också.

Händerna bör tvättas:

- När du hanterar mat – innan, under tiden och efteråt. - När du har varit på toaletten. - När du har varit i närheten av djur eller djurbajs. - När du hostar, nyser eller snyter dig. - När du är sjuk eller har varit i närheten av sjuka.

2.1 Infektionsspridning Handhygien

Bakgrund

Förberedelser


36

1. Diskutera resultaten med eleverna. Vilka resultat överraskade dem mest? Förklara att tvålen tar bort hudens olja och att det är där mikroorganismerna normalt fastnar och döljer sig.

2. Diskutera var mikroorganismerna på deras händer kan ha kommit från. Var noga med att framhålla för eleverna att alla mikroorganismer som de har på händerna inte är skadliga – det kan finnas nyttiga mikroorganismer där också!

3. Säg till eleverna att det också är viktigt att tvätta händerna ordentligt. Berätta att bakterier gärna gömmer sig mellan fingrarna och under naglarna! Det är viktigt att känna till både NÄR och HUR man ska tvätta händerna ordentligt för att förhindra att man sprider mikroorganismer och eventuella sjukdomar. Det är inte alltid lätt att tvätta händerna på en skola, men en lösning kan vara att nysa i ärmen.

Helklass

1. Börja lektionen med att fråga hur många som har tvättat händerna i dag. Fråga eleverna varför de har tvättat händerna (för att tvätta bort mikroorganismer som kan finnas på händerna) och vad som skulle hända om de inte tvättade bort mikroorganismerna (de skulle kunna bli sjuka om de får i sig eller andas in skadliga mikroorganismer från sina smutsiga händer).

2. Berätta för eleverna att vi använder våra händer varje dag och att de får med sig miljontals av mikroorganismer varje dag. Även om många av dem är ofarliga, finns det vissa som skulle kunna vara skadliga. Förklara att vi sprider våra mikroorganismer till våra vänner och andra människor i vår närhet när vi rör vid varandra. Därför är det viktigt att man tvättar händerna.

3. Förklara att eleverna ska göra en övning som visar hur man tvättar händerna på bästa sätt för att få bort eventuella skadliga mikroorganismer som kan finnas på händerna.

1. Dela in klassen i fyra lika stora grupper.

2. Säg till eleverna i varje grupp att ställa sig på ett led och dela upp grupperna enligt följande.

a. Ingen handtvätt b. Handtvätt i kallt vatten c. Handtvätt i varmt vatten d. Handtvätt i varmt vatten med tvål

3. Sätt en ögonbindel på den person som står längst fram i varje led och täck deras händer med glittergel. Ögonbindeln gör att de inte tvättar händerna noggrannare än vanligt. Säg till den person som står längst fram i varje led att tvätta händerna enligt gruppens anvisningar.

4. När de är klara ska de ta av sig ögonbindeln och skaka hand med personen bakom. Det är viktigt att de skakar hand ordentligt med varandra. Därefter skakar den andra personen hand med den tredje personen osv. tills alla i gruppen har skakat hand med den person som står framför dem.

5. När de är klara med detta släcker du belysningen och lyser med UV-lampan över alla händer. Börja med grupp A.

6. Säg till eleverna att de ska fylla i sina svarsformulär (SW 1 och SW 2).

2.1 Infektionsspridning Handhygien

Inledning

Huvudövning

37

38

Följ anvisningarna här nedanför och skriv ner dina resultat i rutan när ni är klara. Hur långt har egentligen mikroorganismerna spridits?

Efter att ha tvättat (eller inte tvättat) händerna och skakat

hand

Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5

Ingen tvätt (kontroll)

Kallt vatten

Varmt vatten

Varmt vatten och tvål

1. På nästa sida kan du markera var du såg mikroorganismer när ni hade tvättat händer och skakat hand (endast för din grupp).

2. Metod (ingen kontroll) som fick högsta antalet mikroorganismer att försvinna från person nr 1:

Kallt vatten Varmt vatten Varmt vatten och tvål

3. Metod (ingen kontroll) som fick lägsta antalet mikroorganismer att försvinna från person nr 1:


4. Den handtvättsmetod som spred högsta antalet mikroorganismer i kedjan var:


5. Den handtvättsmetod som spred lägsta antalet mikroorganismer i kedjan var:


6. Rita ett diagram över hur långt mikroorganismerna spred sig för alla fyra grupper (inklusive kontroll).

5. Vilken är den bästa metoden för att få bort mikroorganismer från händerna?

_______________________________________________________

6. Vilken skillnad gör det att använda tvål?

_______________________________________________________

3. När bör man tvätta händerna?

_________________________________________________________

________________________________

Spännande fakta

90 procent av handens

mikroorga-nismer sitter

under

naglarna!

My

cke

t

sm

uts

ig

Sm

uts

ig

Lit

e

sm

uts

ig

Re

n

Hur tvättar man händerna på bästa sätt

om man vill få mikroorganismer att

försvinna?

39

Här kan du markera var du såg mikroorganismer när ni hade tvättat händer och skakat hand.

40

41

I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids.

I avsnitt 2.2 ”Andningshygien” får eleverna se hur långt mikroorganismer far iväg vid varje nysning genom att delta i en rolig, storskalig övning. Genom flera olika experiment får eleverna lära sig att infektionsspridning förhindras om man håller för munnen med en näsduk när man hostar och nyser.


Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att lära sig att infektioner kan spridas när man hostar och nyser,

kommer att förstå att infektionsspridning kan förhindras om man håller för munnen när man hostar eller nyser.

Särskilt intresserade elever

kommer att känna till att även om man hostar eller nyser i handen kan infektioner fortfarande spridas.

42

Material som krävs Per elev En kopia av SW 1

Per grupp En nysningsbana Flaska med blå

nysspray Flaska med röd

nysspray Flaska med grön

nysspray Måttband Modell av en hand

eller en engångs-handske

Stor näsduk

Hälsa och säkerhet Eleverna kan behöva

ha förkläden och handskar på sig.

Se till att karamellfärgen är ordentligt utspädd.

Kontrollera att alla sprayflaskor har rengjorts och sköljts ordentligt före användning.

Eleverna kan behöva bära skyddsglasögon.

Nyckelord experiment prognos resultat smittbärande symtom överföring

Infektioner sprids oftast genom aerosoler, dvs. genom hosta och nysningar. De kan också spridas på ett mer direkt sätt, t.ex. genom mänsklig kontakt (beröring, kyssar, smutsiga händer, gemensam tandborste eller mugg) och smittad föda. I skolan brukar förkylningar och influensa vara de allra vanligaste sjukdomarna och de är kanske också allra mest smittsamma. Förkylningar och influensa orsakas av virus och kan därför inte botas med antibiotika. Det som brukar rekommenderas är att man vilar i sängen och dricker mycket vätska. Om symtomen inte ger med sig får du gå till doktorn. Typiska symtom för förkylning och influensa är huvudvärk, halsont och feber. När man är förkyld får man snuva också! Halsont i samband med förkylningar och influensa beror ofta på att det finns virus i halsen som gör att den känns sträv. När man andas in genom munnen känns halsen torr och det gör ont när man hela tiden hostar. Nysningar är ett sätt för kroppen att försöka bli av med skadliga mikroorganismer och dammkorn som vi kan ha andats in. De skadliga mikroorganismerna och dammkornen fastnar i näshåren och kittlar i näsan. Näsan sänder ett budskap till hjärnan, som sedan sänder ett budskap tillbaka till näsan, munnen, lungorna och bröstkorgen och talar om att de ska blåsa bort det som irriterar. Om du bär på en förkylning eller influensa, far miljontals med viruspartiklar ut och förorenar ytan där de landar, t.ex. maten eller händerna.

1. Gör en nysningsbana genom att ställa 3–4 bord i rad med ett lodrätt bakstycke och täcka över dem med vitt papper (grundtapet är ett billigt alternativ) som på bilden.

2. Fyll en sprayflaska per grupp med vatten och karamellfärg. Låt varje grupp ha en egen färg – då blir övningen mer spännande för eleverna.

3. Klipp ut en stor hand i papp för varje grupp med ett längre armparti som går att hålla i eller låt en elev sätta på sig en engångshandske på ena handen.

4. Gör en stor näsduk av en bit hushållspapper.

2.1 Infektionsspridning Andningshygien

Förberedelser

Bakgrund


En demonstration av den här övningen.

43

1. Börja lektionen med att berätta att eleverna ska få lära sig hur skadliga mikroorganismer kan

överföras från en person till en annan genom nysningar och hosta. Fråga eleverna vad de tror att folk menar när de säger ”Du gav mig din förkylning.” eller ”Jag fick influensa av dig.”

2. Förklara att många sjukdomar är luftburna och sprids med hjälp av väldigt små droppar av slem och vatten som människor hostar eller nyser ut i luften. Berätta att det finns många olika sjukdomar som sprids på det här sättet: allt från vanliga sjukdomar som förkylning och influensa till mer sällsynta och allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation eller tuberkulos, som kan göra att man blir väldigt sjuk. I avsnitt 1.1 på webbplatsen www.e-bug.eu finns det bilder av mikroorganismer som kan hjälpa eleverna att skapa sig en bild av hur sådana här skadliga mikroorganismer ser ut.

3. Fortsätt att prata om förkylning och influensa och förklara att de orsakas av virus och inte av bakterier. Förklara att det är väldigt viktigt för allas hälsa att man håller för näsa och mun med en näsduk när man hostar och nyser. Ibland förekommer det stora utbrott av influensa när tusentals människor i ett land får infektionen.

4. Fråga eleverna om de kommer ihåg när de senast var förkylda eller hade influensa. Be dem att skriva ner namnen på alla de känner som varit förkylda eller haft influensa samtidigt. Fråga om de minns vem som först fick symtomen. Tror de att de kan fått förkylningen eller influensan från någon av dessa personer?

1. Dela upp klassen i grupper om 4–5 elever.

2. Varje grupp ska ha en nysningsbana, en nysflaska, ett måttband eller en linjal, en jättehand eller en handske och en stor näsduk. Ge varje elev SW 1. Se till att de har läst och förstått anvisningarna innan de börjar med övningen.

3. För att demonstrera hur långt en nysning och dess mikroorganismer kommer ska eleverna i varje grupp i tur och ordning hålla i flaskan i ena änden av nysningsbanan och simulera en nysning genom att trycka en gång på spraymekanismen över papperet. Innan eleverna ”nyser” (dvs. trycker på spraymekanismen) ska de själva gissa hur långt och brett nysningen kommer att komma och fylla i detta på sitt resultatblad (SW 1). Efter elevernas ”nysningar” ska de mäta och notera hur långt och brett varje elevs nysning har kommit och fylla i resultaten på sitt resultatblad.

4. Nästa steg är att se vad som händer när man sätter handen för munnen när man nyser. Då stannar mikroorganismerna kvar på händerna och kan spridas på allting som man rör vid. En elev i varje grupp får i uppdrag att vara ”nysare” och en annan elev får hålla upp jättehanden eller sin egen hand med handske på ca 2–5 cm avstånd från sprayflaskan. Eleverna ska fylla i både sin egen gissning och de faktiska resultaten på resultatbladen.

5. Till slut vill vi se vad som händer när man håller för munnen med en näsduk när man nyser. Be en annan elev i varje grupp att vara ”nysare” och säg till ytterligare en elev att hålla upp näsduken direkt framför sprayflaskans munstycke. Eleverna ska fylla i både sin egen gissning

och de faktiska resultaten på SW 1 och rita ett diagram över resultaten.

2.2 Infektionsspridning Andningshygien

Inledning

Huvudövning

44

2.2 Infektionsöverföring

Andningshygien

1. Prata igenom resultaten med eleverna. Be dem att titta på sina händer. Då kan de se att de

fortfarande har ”mikroorganismer” i form av spray på händerna.

2. Visa dem att när de sätter handen mot papperet, med den sprayade handen nedåt, överförs mikroorganismerna till papperet. Förklara att när man nyser i handen kan mikroorganismer spridas till sådant som vi rör vid. Därför är det bättre att nysa i en näsduk och sedan kasta den och tvätta händerna så snart som möjligt.

3. Diskutera varför man brukar säga att det är bättre att nysa i armvecket.

Som vi kunde se under den här övningen kan mikroorganismer fortfarande överföras från person till person genom beröring om vi håller för med handen när vi hostar och nyser. Det amerikanska smittskyddsinstitutet rekommenderar att om man inte har någon näsduk till hands kan man nysa i armvecket. Då är det mindre risk att man överför skadliga mikroorganismer till andra.

Helklass

1. Eleverna bör göra upp några enkla regler eller principer för hur man minskar spridningen av

hosta, förkylning och influensa på skolan, till exempel:

- Hosta och nysningar sprider sjukdomar. - Håll för en näsduk när du hostar och nyser.

2. Gör enkla, men effektiva affischer med dessa budskap som kan sättas upp på skolan eller i

klassrummet.


45

Hur långt kom din nysning?

Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5

Nys-ning

Längd (cm)

Bredd (cm)

Nys-ning med hand

Längd (cm)

Bredd (cm)

Nys-ning med näs-duk

Längd (cm)

Bredd (cm)

Hand framför nysningen

1. Vad tror du skulle hända om du höll handen för munnen när du nös?

_________________________________________________________

2. Vad hände? (Var hamnade din nysning och hur långt kom den?)

_________________________________________________________

Näsduk framför nysningen

3. Vad tror du skulle hända om du höll en näsduk för munnen när du nös?

_________________________________________________________

4. Vad hände? (Var hamnade din nysning och hur långt kom den?)

_________________________________________________________

1. Vad kan hända om vi inte tvättar händerna när vi har nyst klart?

____________________________________________

2. Vad ska vi göra med en näsduk när vi har nyst klart?

____________________________________________

3. Vad är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller i en näsduk? Varför?

____________________________________________

46

47

I avsnittet om infektionsspridning vill vi lära eleverna hur dålig hand- och andningshygien liksom felaktig livsmedelshantering kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids. I avsnitt 2.3 ”Livsmedelshygien” får eleverna lära sig hur lätt potentiellt skadliga mikroorganismer i rå mat kan överföras till människor. Här får eleverna vara kockar för klassen och låtsas tillaga en kycklingsmörgås. I den här övningen får eleverna bokstavligt talat se hur långt de har spridit de skadliga mikroorganismerna!


Inlärningsresultat

Alla elever kommer att lära sig att

vår mat innehåller mikroorganismer som kan överföras till människor,

man kan döda skadliga mikroorganismer genom att tillaga maten ordentligt,

bakterier förökar sig väldigt snabbt. Särskilt intresserade elever kommer att lära sig att

kylning hindrar bara mikroorganismerna från att växa, det dödar dem inte.

48

Skadliga mikroorganismer i maten kan ge matförgiftning som kan vara farligt och leda till att man dör – även om det är sällsynt. Symtomen på matförgiftning kan hålla i sig i flera dagar och omfattar magont, diarré, kräkningar, illamående och feber. Symtomen kan ofta komma plötsligt, men kan dyka upp flera dagar efter att man hade ätit den smittade maten. Ofta går symtomen över av sig själva. Alla mikroorganismer i mat är inte skadliga. Här kommer några exempel på bra, dåliga och skadliga mikroorganismer. Nyttiga mikroorganismer kan användas för att framställa mat och dryck. Jäst som Saccharomyces cerevisiae används för att göra bröd och öl. Lactobacilli-bakterier används vid yoghurt- och osttillverkning. Skadliga mikroorganismer kan orsaka matförgiftning. I rått kött finns ofta bakterierna Salmonella, E. coli och Campylobacter som kan leda till diarréer och kräkningar och i vissa fall även till att man dör. Mikroorganismer som förstör mat brukar inte vara skadliga för människor. Ofta rör det sig om mögel eller bakterier, t.ex. svampen Rhizopus stolonifer som får bröd att mögla och bakterien Pseudomonas som kan göra så att bacon och annat kött får en grön missfärgning. Hur kan man förhindra matförgiftning och fördröja att maten förstörs? De flesta mikroorganismer som finns i mat växer bäst mellan 5 oC och 40 oC på ställen där det är varmt och fuktigt. Ofta trivs de inte när det är för varmt och dör om det är varmare än 70 oC. Vid kallare temperaturer, dvs. under 5 oC, förökar sig de flesta bakterier väldigt långsamt, om ens alls. En del bakterier dör, men andra överlever och kan börja föröka sig på nytt om det blir varmare igen. Det är därför man förvarar mat i kylskåpet och tillagar kött ordentligt innan man äter det. Ibland kan skadliga mikroorganismer i maten spridas till andra livsmedel via t.ex. händer eller köksredskap. Då kan man bli sjuk om man äter av dessa livsmedel. Detta kallas för korssmitta.

Fint glitter eller glittrig hårgelé kan användas som ett alternativ till glittergel. Det är viktigt att glittret lätt överförs från en källa till en annan. Man kan använda olikfärgat glitter som får motsvara olika typer av mikroorganismer.

Kanel och olja kan också användas.

2.3 Infektionsspridning Livsmedelshygien

Nyckelord korssmitta mikroorganism patogen

Material som krävs Per elev En kopia av SW 1 En kopia av SW 2 eller

SW 3

Per grupp En kopia av SH 1 En kopia av SH 2 Glittergel eller

glitterpulver UV-lampa Kycklingfiléer gjorda av

modellera (ett recept finns i avsnitt 1.1)

Kräppapper (grönt och rött) eller matleksaker av plast

Papperstallrikar Plastknivar Område med ugn

Hälsa och säkerhet Se till att barnen inte får

i sig någon glittergel.

Titta inte direkt in i UV-ljuset.

Var försiktig med elever som kan ha känslig hud.

Bakgrund


1. Gör en kopia av SW 1 och SW2 ELLER SW 3 till varje elev. 2. Gör en kycklingbröstfilé av modellera åt varje grupp och täck

med glittergel eller glitterpulver. 3. Gör i ordning ett område med ugn/mikrovågsugn till varje

grupp. Detta kan vara i form av en leksaksugn eller helt enkelt ett A4-ark som det står ugn på.

4. Klipp kräppapper i strimlor så att det ser ut som sallad och tomater eller köp matleksaker av plast.

Förberedelser

49

1. Förklara för eleverna att vissa mikroorganismer trivs där det är varmt och fuktigt, t.ex. inuti vår

kropp, och när de hittar ett ställe där de trivs så växer de och förökar sig! Däremot trivs de inte där det är väldigt varmt eller kallt. Berätta för klassen att under den här lektionen ska de få se hur skadliga mikroorganismer kan komma in i kroppen genom maten vi äter!

2. Fråga eleverna om de vet varför vi lagar till maten eller förvarar den i kylskåp. Förklara att när man förvarar mat i kylskåp bromsar eller förhindrar man att mikroorganismerna växer, men de dör inte. Mikroorganismerna kommer att växa igen när de kommer ut från kylskåpet. Enda sättet att döda mikroorganismerna är att tillaga maten tills den är riktigt varm och helt genomkokt eller genomstekt. Det beror på att många skadliga mikroorganismer dör vid mycket höga temperaturer.

3. Prata med klassen om vilken mat som innehåller de skadligaste bakterierna. Visa klassen bilder av olika livsmedel (SH 1) och fråga dem vilka livsmedel de tror innehåller nyttiga/ofarliga bakterier och vilka som innehåller skadliga bakterier.

Svar

Frukt och grönsaker: Nyttiga/ofarliga – det finns många mikroorganismer i jorden som hjälper grödorna att växa, men som inte är skadliga för människor.

Mjölk: Nyttiga mikroorganismer – färsk mjölk innehåller Lactobacillus-bakterier som hjälper till med matsmältningen.

Yoghurt: Nyttiga mikroorganismer – yoghurt innehåller också Lactobacillus-bakterier som hjälper till med matsmältningen.

Bröd: Nyttiga/oskadliga mikroorganismer – jästen Saccharomyces cerevisiae hjälper brödet att jäsa.

Rå kyckling: Skadliga mikroorganismer – rå kyckling kan innehålla Salmonella, E. coli eller Campylobacter-bakterier som kan ge människor matförgiftning.

Rå korv: Skadliga mikroorganismer – rått kött kan innehålla Salmonella eller E. coli-bakterier som kan ge människor matförgiftning.

4. Visa eleverna hur dessa livsmedel bör förvaras i kylskåpet, t.ex. kött längst ner i kylen. På www.e-bug.eu finns ett webbspel för att hjälpa eleverna att komma ihåg de här sakerna.

1. Den här övningen passar för grupper på 2–3 elever. Berätta för eleverna att de här ska låtsas göra

i ordning en kycklingsmörgås. Visa dem köksområdet.

2. Innan eleverna börjar med övningen, kan du fråga dem hur de tror att de ska göra i ordning kycklingsmörgåsen utifrån vad de har lärt sig i klassen. De kan vilja följa riktlinjerna i SH 2.

3. När de är klara med övningen frågar du varje grupp hur väl de har lyckats med att hålla köket rent. Förklara för eleverna att deras ”råa kyckling” var täckt med en särskild gel som motsvarar de skadliga bakterierna. De har inte kunnat se denna gel eftersom de inte skulle kunna se de skadliga bakterierna om det var på riktigt.

4. Låt UV-lampan lysa över ett testområde med glittergel på handen, så att eleverna ser hur det fungerar. Gå sedan runt till de olika grupperna och se hur många skadliga bakterier de har spridit i sina kök och till maten som de ska äta.

5. Fråga studenterna vad de borde ha gjort för att de skadliga bakterierna inte skulle ha hamnat i smörgåsen eller i de tillagade ingredienserna, dvs. att tvätta händerna och köksbänkar när de har rört vid rå kyckling.


Inledning

Huvudövning

50

2.3 Infektionsspridning

Livsmedelshygien

1. Ge eleverna stödpapper SW 1 att fylla i.


a. Varför fanns det skadliga bakterier överallt i köket? Skadliga bakterier sprids överallt i köket genom elevernas händer eftersom de inte hade tvättat händerna sedan de rört vid det råa köttet.

b. Varför är det viktigt att tvätta händerna före och efter tillagningen? Det kan finnas skadliga mikroorganismer på händerna och det finns väldigt många skadliga bakterier på det råa köttets yta. Många av dessa bakterier kan också orsaka matförgiftning.

c. Hur kan vi förhindra att skadliga bakterier sprids? Det finns mycket man kan göra för att förhindra spridningen av skadliga mikroorganismer när man lagar mat.

i. Tvätta händerna ofta, särskilt när man hanterat rått kött och innan man tar i livsmedel som kommer att ätas råa, t.ex. salladsgrönsaker.

ii. Använd separata skärbrädor för rått kött, tillagat kött, grönsaker, bröd osv.

iii. Använd separata knivar för rått och tillagat kött.

d. Vad skulle hända om någon åt en smörgås med smittad kyckling? Den personen skulle sannolikt få matförgiftning.

e. Varför brukar det inte finns några skadliga bakterier i tillagad kyckling? Vi tillagar kyckling ordentligt för att ta död på de eventuella skadliga bakterier som kan finnas där. Höga tillagningstemperaturer dödar skadliga bakterier.

f. Varför förvarar vi mat i kylskåp? Det är ganska kallt inuti kylskåpet (4 oC). Vid kalla temperaturer, under 5 oC, förökar sig de flesta bakterier väldigt långsamt, om ens alls. En del bakterier dör, men andra överlever och kan börja föröka sig på nytt om det blir varmare igen.

3. Fråga eleverna om de blev förvånade över hur många olika saker de rörde vid i köket när de gjorde sin smörgås. Påminn dem om att om maten hade varit smittad skulle de ha spridit dessa skadliga mikroorganismer över hela köket.

Helklass

1. Den här övningen kan utföras individuellt eller i grupper om 2–4 elever.

2. Dela ut SW 3 till eleverna.

3. Eleverna ska räkna upp nio olika saker som den här gruppen gör och som visar att de inte är försiktiga när det gäller infektionsspridning. Motivera!


51

1. Rått kött bör förvaras längst ner i kylskåpet eller på ett fat så att blod och skadliga mikroorganismer inte droppar ner på andra saker i kylen och smittar dem.

2. Normal kylskåpstemperatur (2–5 oC) hindrar mikroorganismer från att växa och föröka sig. Om kylskåpsdörren får stå öppen blir det varmt inuti kylskåpet. Då kan mikroorganismer växa och föröka sig tills de är så många att det kan bli farligt.

3. När man slickar av skeden kan skadliga mikroorganismer spridas från munnen till maten eller också kan oönskade mikroorganismer i den färska maten hamna i munnen.

4. Om man håller för en näsduk när man hostar eller nyser förhindrar man att infektioner sprids.

5. Hår och slem på insidan av näsan fångar upp eventuella oönskade mikroorganismer som vi andas in. Det här snoret kan innehålla många skadliga mikroorganismer som kan spridas till maten eller andra människor genom våra händer.

6. I råa ägg kan det finnas skadliga bakterier som Salmonella, som kan ge en maginfektion om man får i sig dessa.

7. Alla skärsår och utslag ska täckas över när man lagar mat, så att man förhindrar att mikroorganismer sprids från blodet till maten.

8. Pennan kan ha kommit i kontakt med skadliga mikroorganismer i rummet. När man har pennan i munnen kan dessa mikroorganismer spridas till munnen eller magen.

9. Flugor är kända för att föra skadliga mikroorganismer från källa till källa. Insekter kan sprida infektioner till vår mat. Om en fluga senast var och åt i soptunnan kan skadliga mikroorganismer fastna i flugans mun och överföras till vår mat när den landar där!

Resultat

Förklaring till resultaten

1

2

3

6

7

8

9


4

5

52

Frukt och grönsaker

Vilka livsmedel innehåller nyttiga/ofarliga mikroorganismer och vilka innehåller skadliga

mikroorganismer?

Mjölk

Bröd Yoghurt

Korv Kyckling

53

Skär kycklingen i mindre bitar

och lägg bitarna på ett fat.

Sätt in kycklingen i ugnen för att

tillaga den.

Gör i ordning brödet för smörgåsen. Ta ut

kycklingen ur ugnen när den är klar.

.

Varva salladsingredienser och kyckling i olika

skikt och servera på tallrikarna.

Alla sitter runt borden redo att börja

äta.

Skär sallad, tomater och gurka

och börja göra i ordning

smörgåsen.

54

Tvätta alltid händerna när du har hanterat rått

kött.

När jag hade gjort i ordning smörgåsen såg jag att det kunde finnas

bakterier på följande ställen:

På smörgåsen

På kycklingen

På arbetsytan

På mina händer

På andra ställen

1. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har rört vid rå kyckling?

______________________________________

2. Hur kan vi förhindra att mikroorganismerna i rå kyckling sprider sig till andra områden?

______________________________________

3. Vad skulle hända om någon åt smörgåsen med mikroorganismer i?

______________________________________

1. Tänk dig att alla

bakterier på din

hand är blåmålade

och att det blir ett

blått märke så fort

du rör vid något.

2. Gör en skiss över

hur ditt kök ser ut i

rutan här intill.

Blåmarkera allting

som du skulle röra

för att göra en

smörgås.

55

Kan du ringa in nio olika saker som eleverna i det här köket gör och som de inte bör göra? Motivera.

56

Kan du ringa in nio olika saker som eleverna i det här köket gör och som de inte bör göra? Motivera.

57


Avsnitt 3.1 handlar om hur sjukdomar kan förhindras genom kroppens eget naturliga försvar. Här finns en ingående presentation och animeringar som visar hur kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de två sista avsnitten i materialet.

Inlärningsresultat


den mänskliga kroppen har många naturliga försvarsmekanismer mot infektioner,

vår kropp har framför allt tre olika försvarsmetoder,

ibland behöver kroppen få hjälp med att bekämpa infektioner.

58

3.1 Infektionsförebyggande åtgärder

Kroppens naturliga försvar

Nyckelord antikroppar antigen fagocyter fagocytos immun inflammation patogen plasma vita blodkroppar

Material som krävs □ Ladda ner

presentationen från www.e-bug.eu

Per elev □ Kopia av SH 1

Kroppen är otroligt bra på att hålla oss friska. Den har framför allt tre olika försvarsmetoder:

1. Hindra patogener från att komma in i kroppen.

Huden är den första försvarslinjen som hindrar många skadliga mikroorganismer från att komma in i kroppen.

Sekretet (mucus) och de små håren (cilier) i näsan fångar mikroorganismer och hindrar dem från att komma in i lungorna.

Tårarna i våra ögon producerar också enzymer som dödar bakterier (även om denna barriär visserligen är kemisk och inte fysisk).

2. Icke-specifika vita blodkroppar

Detta är s.k. fagocyter och man säger att de är icke-specifika eftersom de försöker omsluta och döda allt som kommer i deras väg! De ger sig på främmande ämnen genom en process som kallas fagocytos. De utlöser också en inflammatorisk respons. Till det infekterade området strömmar då blod (vilket gör området rött och varmt) och plasma (vilket får området att svullna). Detta gör att rätt celler kommer till området och bekämpar infektionen.

3. Specifika vita blodkroppar

Dessa vita blodkroppar är specifika eftersom de enbart är inriktade på mikroorganismer. Alla angripande mikroorganismer har en unik molekyl på ytan som kallas antigen. När de vita blodkropparna stöter på ett antigen som de inte känner igen börjar de producera protein som kallas antikroppar. Antikropparna binder sedan antigenerna och markerar dem för att de ska förstöras av andra vita blodkroppar. Antikroppen kommer ENDAST att binda det specifika antigen som den har skapats för. De vita blodkropparna bildar snabbt antikroppar som flyter omkring i blodet för att binda sig till mikroorganismen eller patogenen som står för angreppet. När samtliga patogener har förstörts stannar antikropparna kvar i blodet och är redo att bekämpa sjukdomen om den skulle komma tillbaka. Detta leder till att kroppen minns sjukdomen och gör dig immun mot många sjukdomar som du redan har haft. Om patogenen angriper igen är kroppen redo och producerar snabbt antikroppar som är redo att gå till angrepp.

Bakgrund

1. Gör en kopia av SH 1 till varje elev. 2. Ladda ner animeringen som visar hur immunsystemet

fungerar från www.e-bug.eu.

Förberedelser


En PowerPoint-presentation av SH 1

En animering som visar hur immunsystemet fungerar

59

Första försvarslinjen – hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen

1. Huden Huden hindrar mikroorganismer från att komma in kroppen om man inte har fått ett skärsår eller annan skada. Men om huden skadas koagulerar blodet snabbt. Då bildas en sårskorpa som hindrar mikroorganismer från att komma in.

2. Andningssystemet Sekret och små hår i näsan hindrar mikroorganismerna från att komma in i lungorna.

3. Ögonen Tårar producerar enzymer, kemiska ämnen som dödar bakterier på ögats yta.

Andra försvarslinjen – icke-specifika vita blodkroppar

Tredje försvarslinjen – specifika vita blodkroppar

Det är inte alltid man behöver ta till läkemedel för att bekämpa infektioner. Visste du att din kropp gör stora insatser för att bekämpa

skadliga mikroorganismer varje dag? Kroppen har tre olika

försvarslinjer för att förhindra att mikroorganismer orsakar sjukdomar.

1. Vita blodkroppar som kallas fagocyter a. De brukar ge sig på allt främmande som

kommer igenom den första försvarslinjen. b. De omsluter och äter upp mikro-

organismer. c. Man brukar säga att de är icke-specifika

eftersom de ger sig på ALLT som är främmande för kroppen.

d. De utlöser också svullnad och rodnad genom att

i. öka blodflödet till området, ii. få vätska att strömma till det

skadade området.

1. Vissa producerar antikroppar a. Alla angripande celler har särskilda markörer på ytan,

s.k. antigener. b. När specifika vita blodkroppar stöter på en främmande

markör/antigen producerar de antikroppar som binder sig vid de angripande cellerna och markerar att de ska förstöras. Dessa antikroppar är ENBART inriktade på just dessa markörer/antigener.

c. Så snart de vita blodkropparna vet vilka antikroppar de ska producera, skapas de väldigt fort. Dessa antikroppar

i. börjar antingen omedelbart markera vilka angripande mikroorganismer som ska förstöras,

ii. eller också stannar de kvar i kroppen när infektionen har försvunnit så att de kan bekämpa infektionen om den skulle komma tillbaka. Därför är kroppen immun mot nästan alla sjukdomar du redan har haft – den minns hur man snabbt gör antikroppar.

Kroppens försvarssystem

60

61

I avsnitt 3.2 ”Vaccinationer” undersöker vi hur vaccinet upptäcktes och vem som gjorde det. Här finns bl.a. en läsförståelseövning. Eleverna får ta del av historien om Edward Jenner och hur han upptäckte vaccinet. Detta kan antingen göras genom enskilda stödpapper till eleverna eller också kan läraren läsa upp texten för klassen. Övningar där eleverna får fylla i luckor och svara på frågor gör det lättare att komma ihåg huvudpunkterna i berättelsen. Genom fördjupningsövningen får eleverna återskapa historien om Edward Jenner och hans upptäckt av vaccinet i ett roligt rollspel.


Inlärningsresultat


vaccin kan bidra till att förhindra en rad olika infektioner, däribland influensa.

Särskilt intresserade elever kommer att förstå att

det inte finns vaccin för alla infektioner.

62

3.2 Infektionsförebyggande

åtgärder

Vaccinationer

1. Gör en kopia av SH 1 och SW 1 till varje elev

Nyckelord antikropp antigen bakterier immunsystem immunisera sjukdom vaccin vaccination virus vit blodkropp

Material som krävs Per elev Kopia av SW 1 Kopia av SH 1 En vit tavla (inte

nödvändigt)

Vårt immunsystem gör normalt vad det kan för att bekämpa skadliga mikroorganismer som kommer in i kroppen. Genom att få rejält med vila, äta bra mat och sova ordentligt kan man stärka immunsystemet och hjälpa det att stå emot infektioner. Man kan också hjälpa immunsystemet genom vaccinationer. Vaccin används för att förhindra infektioner – INTE för att behandla dem. Ett vaccin tillverkas normalt av svaga eller inaktiva varianter av samma mikroorganismer som gör oss sjuka. I vissa fall produceras vaccinet av organismer som är likartade, men inte exakt likadana som de mikroorganismer som gör oss sjuka. När vaccinet injiceras i kroppen angriper immunsystemet det på samma sätt som om skadliga mikroorganismer angrep kroppen. De vita blodkropparna skapar mängder av antikroppar som binder sig till särskilda markörer på ytan, s.k. antigener, av vaccinets organismer. Eftersom vaccinet är en extremt försvagad variant av mikroorganismen lyckas de vita blodkropparna slå ut alla dessa celler så att du inte blir sjuk. I och med att hela vaccinet slås ut minns immunsystemet hur dessa mikroorganismer ska bekämpas. Nästa gång det kommer in mikroorganismer med samma markörer/antigen i kroppen är immunsystemet redo att bekämpa dem innan de har en chans att göra dig sjuk. I vissa fall behöver immunsystemet få en påminnelse och därför kan det krävas flera omgångar sprutor för vissa vaccinationer. En del mikroorganismer som influensa är besvärliga. De utvecklas så snabbt och förändrar sina markörer/antigener. Det gör att immunsystemet inte minns hur de ska bekämpas. Därför kommer det nya influensavaccin varje år.

Bakgrund

Förberedelser

Tillgängliga webbresurser En demonstration av

den här övningen

SPÄNNANDE FAKTA Ordet ”vaccin” kommer från det latinska ordet vacca, som betyder ko. Det fick sitt namn eftersom det första vaccinet gjordes av den lindrigare sjukdomen kokoppor.

63

1. Börja lektionen med att förklara att även om det finns många skadliga mikroorganismer som

kan göra oss sjuka, så kan vi i vissa fall också förhindra att det sker.

2. Förklara att vaccinationer består av en ofarlig mindre mängd av mikroorganismen/sjukdomsmarkörerna/ytterhöljet som lär vår kropp hur den ska bekämpa den skadliga mikroorganismen om vi blir angripna av sjukdomen. Diskutera med klassen vilka erfarenheter de har av vaccinationer, vilka vaccinationer de minns att de har fått och när de fick dem.

3. Visa klassen bilder av sjukdomen och de bakterier/virus som de har fått skydd mot. (Finns på www.e-bug.eu) Förklara för klassen att på 1700-talet var de här sjukdomarna extremt vanliga.

4. Framhåll för klassen att om de inte hade fått sina vaccinationer skulle många av dem inte ha blivit äldre än fem år. Förklara att sjukdomar som kikhosta, polio och tuberkulos nu är extremt sällsynta tack vare vaccinationerna.

5. Påminn eleverna om att vissa mikroorganismer skiftar ytterhölje på samma sätt som vi byter kläder. Vissa mikroorganismer ändrar markörer/höljen så snabbt att forskarna för många infektioner inte kan skapa vaccin eller också måste de göra ett nytt vaccin varje år, som influensavaccinet.

Inledning

3.2 Infektionsförebyggande åtgärder

Vaccinationer

När eleverna har läst berättelsen om Edward Jenner ska de återskapa händelseförloppet genom en minipjäs som spelas upp för klassen. Ett exempel på manus finns i SH 2, som har skrivits och uppförts av klass 12 vid Elmbridge Junior School i England. Se deras framträdande på www.e-bug.eu.



a. Vad är vaccin för något? Vaccin skyddar en person mot en viss sjukdom. Vaccin är döda eller betydligt försvagade versioner av mikroorganismen.

b. När ska vaccin användas? Vaccin ska ges innan en sjukdom bryter ut – det är en förebyggande åtgärd.

c. Vem upptäckte vaccinet? Edward Jenner upptäckte vaccinet 1796.

Helklass

1. Ge varje elev en kopia av SW 1.

2. Läs berättelsen om Edward Jenner (SH 1) för klassen, antingen genom att visa vad som hände på vita tavlan eller också genom att ge varje elev en kopia av SH 1. Då kan klassen följa med i berättelsen.

3. Uppmana klassen att fylla i luckorna i arbetsbladen när ni har läst berättelsen.

4. Eleverna ska också besvara frågorna längst ner på arbetsbladet.

Huvudövning

http://www.e-bug.eu/

64

Edward Jenner föddes 1749. Redan som liten var han naturvetenskapligt intresserad och letade efter fossil

utmed floden Severns stränder. År 1770, när han var 21 år gammal, började han utbilda sig till läkare i

London. Två år senare började han praktisera som läkare i sin hemstad Berkeley i Gloucestershire.

På den här tiden var folk väldigt rädda att få en svår sjukdom som hette

smittkoppor. Om man fick den sjukdomen kunde man få hemska ärr och ibland

till och med dö! Doktor Jenner lyssnade på vad landsbygdsbefolkningen

berättade om smittkoppor. De menade att en person som fick den lindrigare

infektionen kokoppor från kor inte drabbades av den betydligt allvarligare

sjukdomen smittkoppor.

Jenner bestämde sig för att genomföra ett experiment för att se om de hade rätt. År 1796 kom

mjölkerskan Sarah Nelmes till Jenner och klagade över kokopporna på sin hand. Jenner tog lite var från

kokopporna på Sarahs hand. Sedan rispade han in lite av varet i 8-årige James Phipps hand. James var

trädgårdsmästarens son och han insjuknade visserligen i kokoppor, men blev snart frisk igen.

Därefter tog Jenner lite var från en person som hade den farliga sjukdomen

smittkoppor och rispade in det i James arm. Det bildades en sårskorpa, men James

utvecklade inte smittkoppor, så Jenner hade gissat rätt. Jenners upptäckt fick

namnet vaccination efter det latinska ordet för ko, ”vacca”. Därefter vaccinerade

Jenner alla traktens barn med kokoppor för att de inte skulle få den farligare

sjukdomen smittkoppor.

65

Berättaren Edward Jenner föddes 1749. Redan som liten var han naturvetenskapligt

intresserad och letade efter fossil utmed floden Severns stränder.

Jenner Vilken härlig dag att leta efter fossil utmed Severns stränder. Vad kan väl

vara bättre!

Berättaren

År 1770, när han var 21 år gammal, började han utbilda sig till läkare i

London. Två år senare började han praktisera som läkare i sin hemstad

Berkeley i Gloucestershire. Vid den här tiden var smittkoppor och kokoppor

ett problem!

Jenner Åh, kom in, kom in! Hur står det till här då, herr och fru Smith?

Fru Smith Dr Jenner, min man har fått kokoppor. Finns det något man kan göra?

Herr Smith Jo, doktorn, en vän till mig dog i smittkoppor förra året. Men han hade aldrig

kokoppor.

Jenner Jaha... berätta mer, herr Smith.

Herr Smith Jag vet många andra som har haft kokoppor, men som aldrig har fått

smittkoppor. Tror ni att det betyder att jag inte kommer att få det, doktorn?

Jenner Det är märkligt, herr Smith, för ni är inte den första patienten som säger det

till mig. Jag misstänker att ni har rätt. Jag ska undersöka det.

Berättaren

Och det var precis vad doktorn gjorde. När mjölkerskan Sarah Nelmes kom

till dr Jenner med kokoppor tog han tillfället i akt att utföra ett experiment med

åttaårige James Phipps.

Sarah Doktor Jenner, jag har fått kokoppor på min hand.

Jenner Jaha, miss Nelmes, då ska jag titta på det. Kom här, James, och sträck ut din

hand.

Sarah Men vad gör doktorn?

Jenner Ett experiment, miss Nelmes. Jag ska ta lite var från dina kokoppor och rispa

in det i James hand.

Berättaren

Och James insjuknade visserligen i kokoppor, men blev snart frisk igen. Dr

Jenner var redo för del 2 i sitt experiment. I James arm rispade han nu in lite

var från en person som fått smittkoppor.

Jenner James, min gosse – om allt går enligt planerna kommer ditt namn att gå till

medicinhistorien!

James Men vad händer annars, dr Jenner?

Jenner Jag ska inte ljuga för dig, James: då kanske du dör!

James (sväljer) Oj!

Berättaren

Men James dog inte. Jenner hade gissat rätt och efterhand kom hans

upptäckt att bli känd som vaccinet. Därefter vaccinerade han alla traktens

barn med kokoppor för att de inte skulle få smittkoppor. Än i dag är hans

arbete uppskattat och Gloucestershire Royal Hospital har en enhet som är

uppkallad efter honom.

66

En historisk hjälte Dr Edward Jenner är en av vetenskapshisto-riens viktigaste personer. Om han inte hade upptäckt vaccinet, skulle mer än hälften av din klass inte finnas i dag!

Kan du fylla i rätt ord från berättelsen i rutan här nedanför?

Edward Jenner föddes i ___________________ i England. När Jenner var

liten var ___________ hans favoritämne och i vuxen ålder blev han

___________. Vid den här tiden var engelsmännen rädda för en dödlig

sjukdom som hette ___________. Symtomen var bl.a. svåra

_____________ och många människor dog. Jenner lade märke till att

mjölkerskor som fick den ofarliga infektionen ____________ från sina

mjölkkor inte dog av smittkoppor. Jenner tog var från handen på en

___________ som hade kokoppor och infekterade en pojke som hette

__________. Pojken fick kokoppor, men blev snart frisk igen. Jenner

__________ sedan James med smittkoppor. Det bildades en ______, men

pojken utvecklade inte smittkoppor. Jenner var mycket glad över att han

hade haft rätt och fortsatte att __________ alla barnen i staden med

kokoppor för att de inte skulle få smittkoppor.

Svara på följande frågor: 1. Vad hette läkaren som upptäckte vaccinet?

_________________________________________________________

2. Vad hette den dödliga sjukdomen vid den här tiden?

_________________________________________________________

3. Hur tänkte sig Jenner att man skulle förhindra den dödliga sjukdomen?

_________________________________________________________

4. Vad hände med James sedan han hade infekterats med kokoppor?

_________________________________________________________

5. Vad hände med James sedan han hade infekterats med smittkoppor?

_________________________________________________________

6. Varför var det viktigt för Jenner att testa sin idé på James innan han behandlade många barn?

________________________________________________________

Spännande fakta Ordet

”vaccination” kommer från det latinska ordet för

ko – vacca.

kokoppor James Phipps smittkoppor Gloucestershire läkare mjölkerska naturvetenskap ärr infekterade sårskorpa vaccinerade

Visste du att...? i nioårsåldern kan varje barn ha fått

minst nio injektioner för att förhindra tio olika farliga infektioner.

67

I avsnitt 4 ”Behandling av infektioner” går vi in på hur antibiotika och läkemedel används för att behandla olika sjukdomar. Det här är en diskussionsövning. Här får eleverna ta del av olika situationer under Amys och Harrys skoldag. Eleverna ska diskutera vad de olika personerna säger i serien och bestämma sig för om de håller med eller ej.


Inlärningsresultat

Alla elever

kommer att förstå att de flesta vanliga infektioner går över av sig själva om man ger dem lite tid, ser till att vila, dricker mycket vätska och lever sunt,

kommer att förstå att om man tar antibiotika är det viktigt att avsluta kuren.

68

Kroppen har många naturliga försvarsmekanismer som bekämpar skadliga mikroorganismer som kan orsaka infektioner. Huden hindrar t.ex. mikroorganismer från att komma in i kroppen, näsan har en klibbig hinna där mikroorganismer fastnar vid inandning, tårar innehåller ämnen som dödar bakterier och magen producerar syra som kan döda många mikroorganismer om man får dem i sig. Om man lever hälsosamt (äter rätt mat, dricker mycket vatten och får mycket vila) kan de här naturliga barriärerna normalt hjälpa oss att hålla oss friska. Men i vissa fall kan mikroorganismer ta sig igenom barriärerna och komma in i kroppen.

För det mesta klarar immunsystemet att besegra skadliga mikroorganismer som kommer in i kroppen, men i vissa fall behöver det få hjälp. Antibiotika är särskilda läkemedel som läkare använder för att döda skadliga bakterier. Vissa antibiotika hindrar bakterier från att reproduceras, medan andra dödar bakterierna. Med antibiotika behandlas sjukdomar som orsakas av bakterier, t.ex. hjärnhinneinflammation, tuberkulos och lunginflammation. Den angriper inte virus, så antibiotika kan inte behandla sjukdomar som förkylning och influensa, som orsakas av virus.

Innan antibiotika uppfanns dog många människor av skadliga bakterier. I dag behandlas de flesta bakterieinfektioner lätt med antibiotika – men bakterierna kämpar emot! Efterhand som bakterier exponeras alltmer för antibiotika blir de resistenta mot den. Detta innebär att bakterieinfektionerna håller på att bli livshotande igen. Vi kan förhindra detta på flera olika sätt:

- Bara använda antibiotika som doktorn har skrivit ut. - Alltid ta den ordinerade kuren till slut. - Inte använda antibiotika för vanlig hosta och

förkylning. Det finns också läkemedel mot virus och svamp, men det är viktigt att dessa skrivs ut av en läkare. De flesta receptfria läkemedel har till syfte att lindra symtomen för många infektioner, t.ex. smärtstillande eller febernedsättande medel.

Skriv ut/ta en kopia av SH 1, SH 2 och SW 1 till varje elev.

Nyckelord antibiotika immunsystem infektion läkemedel naturliga barriärer naturligt försvar sjukdom symptom vaccin

4.1 Infektionsbehandling Använda antibiotika och läkemedel

Bakgrund

Förberedelser

Material som krävs Per elev/grupp En kopia av SH 1 En kopia av SH 2 En kopia, projektor för

vita tavlan eller overheadprojektor (valfritt) av SW 1

69

1. Denna övning kan utföras i mindre grupper eller som klassrumsdiskussion. Uppgiften

presenteras som en berättelse i serieform.

2. I varje seriestripp återges en situation där någon måste fatta ett beslut. Uttalandet som beslutet gäller står med kursiv stil för att framhäva det extra mycket.

3. Visa varje seriestripp för eleverna (antingen alla som finns på SH 1 och SH 2 eller några utvalda, med hjälp av projektor för vita tavlan eller webben, www.e-bug.eu) och diskutera om det är rätt beslut som fattas.

4. Diskussionsfrågor finns på TS 3.

Huvudövning

1. Börja lektionen med att förklara för eleverna att de nu ska få lära sig hur man behandlar

vanliga infektioner. Påminn om att skadliga mikroorganismer gör oss sjuka. Fråga eleverna om deras egna sjukdomserfarenheter: vad var det för sjukdom, hur kändes det och vad fick de för behandling? Gick de till doktorn eller köpte de något på apoteket?

2. Berätta för eleverna att innan vi tar medicin ska vi försöka låta kroppen bekämpa de skadliga mikroorganismerna på egen hand. Förklara att inuti kroppen har vi ett immunsystem som bekämpar skadliga mikroorganismer. Om vi sover och äter ordentligt, stärker det immunsystemet så att det klarar att kämpa mot de skadliga mikroorganismerna.

3. Förklara att ibland kan det ändå hända att man får in så många skadliga mikroorganismer i kroppen att immunsystemet kan behöva hjälp. Då behövs det läkemedel. Förklara att man använder olika typer av läkemedel för att behandla olika infektionssymtom, t.ex. hostmedicin respektive smärtstillande och febernedsättande medel.

4. Framhåll att antibiotika är särskilda läkemedel som enbart används för att behandla bakterieinfektioner. Vi blir bättre av antibiotikan eftersom den dödar de skadliga bakterierna som gör oss sjuka. Förklara för eleverna att olika antibiotika dödar olika bakterier och därför ska vi inte använda andras antibiotika eftersom den kanske inte fungerar. Vi ska bara använda sådan antibiotika som läkare har ordinerat.

5. Förklara att om en läkare skriver ut antibiotika är det viktigt att ta hela kuren till slut. Annars dör kanske inte alla skadliga bakterier, utan de kan göra oss sjuka igen eller bli resistenta.

6. Eleverna bör känna till att många andra läkemedel, som smärtstillande medel eller hostmedicin, används för att lindra olika infektionssymtom som huvudvärk, feber eller nästäppa.

Inledning


70

Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:

1. Vad är det som orsakar infektioner? Infektioner orsakas av skadliga mikroorganismer.

2. Vad är läkemedel för något? Läkemedel är alla ämnen som används för att behandla en sjukdom eller ett sjukdomssymtom.

3. Vad är antibiotika för något? Antibiotika är särskilda läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner.

4. Varför ska man inte använda andra personers antibiotika? Olika antibiotika dödar olika bakterieinfektioner. Det gör att antibiotika som har skrivits ut för en öroninfektion kanske inte fungerar för ett infekterat sår.

5. Vad kan hända om man inte avslutar en antibiotikakur? I så fall kan bakterierna som orsakar infektionen överleva. Då har de här bakterierna utsatts för antibiotikabehandling och har lärt sig hur man bekämpar antibiotikan nästa gång den används, vilket innebär att de blir resistenta mot antibiotikabehandling.

4. Den här övningen kan utföras individuellt eller i grupper med 2–4 elever.

5. Dela ut SW 1 till eleverna.

6. De ska para ihop ordet i spalten till vänster med definitionen i spalten till höger.

Helklass



71

Tvätta alltid händerna när du har varit på toaletten. Där finns det många skadliga mikroorganismer som kan göra dig sjuk. Det är viktigt med bra personhygien för en hälsosam livsstil – det kan verkligen bidra till att minska infektionsspridningen. Försök har visat att bra handtvättsrutiner gör att sjukfrånvaron sjunker i skolorna, inte bara för magåkommor utan även för hosta och förkylningar.

Natasha borde hålla för munnen när hon hostar. Infektioner sprids lätt från person till person genom hostningar och nysningar. En nysning färdas med stor kraft i ca 160 km i timmen. Det innebär att mikroorganismerna i en nysning kan komma mycket långt och infektera andra människor.

Amy ska INTE använda sin systers antibiotika. Det finns många olika typer av antibiotika som används för att behandla olika bakterieinfektioner. Läkare skriver ut vissa antibiotika för vissa sjukdomar och väljer en dos som ska passa patienten. Din egen infektion blir inte bättre av att du tar någon annans antibiotika.

Fröken borde ha tvättat Harrys sår för att få bort smuts eller mikroorganismer som kan ha funnits där. På djupare sår kan man också använda antiseptisk salva för att förebygga infektioner. Normalt finns det ingen anledning att täcka mindre sår och skråmor med plåster eftersom frisk luft gör att skorpbildningen går fortare.

Läkaren har rätt: antibiotika fungerar bara på bakterie-infektioner. Hosta och förkylningar orsakas av virus och ofta bekämpar kroppens eget naturliga försvar dessa infektioner. Receptfria läkemedel kan lindra symtomen av hosta och förkylningar.

Det är viktigt att Harry avslutar antibiotikakuren. Om han inte gör det dör kanske inte bakterierna ordentligt och blir resistenta mot antibiotika i framtiden.


72

1. Amy gick till skolan fastän hon inte mådde så bra. Hon hade

huvudvärk och snuva. När hon kom in i klassrummet satte hon sig bredvid Natasha. Snart märkte hon att Natasha inte heller mådde särskilt bra.

2. På lunchrasten gick Amy och Natasha på toaletten. Natasha var hungrig och hade bråttom att få lunch.

3. Under lunchrasten pratade Amy med sin kompis Harry om att hon hade huvudvärk och snuva.

Hur är det, Natasha?

Det är inte så bra, men min mamma sade att jag måste gå till skolan *host* *host*

Det sade min mamma också. Men jag hostar inte. Du vet väl att man

ska hålla för munnen?

Skynda dig, Amy, jag är hungrig!

Vänta lite, jag ska bara tvätta händerna.

Det gör jätteont och

det känns som om jag håller

på att få snuva. också.

Har ni ingen antibiotika hemma som du kan ta?

Det var en bra idé. Vi har lite hemma sedan min syster hade en öroninfektion. Jag ska höra

med mamma.

Bry dig inte om det. Det gör inte jag och det har aldrig varit några problem.

73

Kom så får fröken titta på

det.

Oj då. Kom får jag se. Det är inte så farligt. Jag sätter ett plåster på såret.

Åk hem och vila. Ta lite smärtstillande mot huvudvärken om det behövs.

Men hon är sjuk, ni måste ge henne

antibiotika.

Det kan jag inte göra, för det behövs inte.

Du var inte i skolan i dag. Hur är det med dig?

Mitt knä började göra så ont i natt, så mamma tog mig till doktorn. Han sade att mitt sår hade blivit infekterat.

Åh nej! Gav han dig smärtstillande?

Aj, mitt knä blöder!

Nej, han gav mig antibiotika för att hjälpa

mig att bli av med infektionen. Han sade att

det var viktigt att jag tog all medicinen.

4. När de hade ätit gick barnen ut för att leka. Harry ramlade och fick ett djupt jack i knäet.

5. När Amy kom hem bestämde sig hennes mamma för att ta henne till doktorn. Han sade att hon hade en svår förkylning.

6. Harry var inte i skolan nästa dag, så Amy gick förbi hans hus på väg hem från skolan.

74

LÄKEMEDEL SOM ANVÄNDS MOT

SMÄRTA

MYCKET LITEN MIKROORGANISM SOM

KAN VARA NYTTIG ELLER SKADLIG

SJUKDOM SOM ORSAKAS AV EN

MIKROORGANISM

SÄRSKILT LÄKEMEDEL FÖR ATT BEHANDLA

BAKTERIE-INFEKTIONER

ETT TECKEN PÅ SJUKDOM, T.EX.

HUVUDVÄRK, DIARRÉ OCH FEBER

DEN MINSTA MIKROORGANISMEN – BRUKAR DETTA VARA

SKADLIG

LÄKEMEDEL FÖR ATT BEHANDLA EN

SJUKDOM ELLER SKADA

75

Ordlista

antibakteriell tvål

En tvål som dödar vissa bakterier. Antibakteriella tvålar blir allt vanligare, men de har inga större fördelar på skolorna jämfört med vanlig tvål.

antibiotika En typ av läkemedel som används för att förstöra eller förhindra bakteriers tillväxt.

antigen En särskild markör eller en del av en mikroorganism som stimulerar de vita blodkropparna till att producera en antikropp när den kommer in i kroppen.

antikropp Ett protein som produceras av vita blodkroppar som binder till mikroorganismer den känner igen. Då blir det lättare för de vita blodkropparna att förstöra mikroorganismerna.

bakterier Mikroskopisk encellig mikroorganism som kan vara nyttig eller skadlig för människor.

cell Den minsta levande enheten i en organism som kan fungera på egen hand.

dermatofyter En grupp svampar som tycker om att växa i eller på hud eller hårbotten.

experiment Ett test som utförs för att pröva om en idé eller teori stämmer.

fagocyter Vita blodkroppar som ger sig på främmande föremål som kommer in i blodomloppet.

fagocytos Fagocyternas metod för att omsluta och äta upp oönskade mikroorganismer.

hygien Förutsättningar och rutiner för att främja och bevara god hälsa och minska infektionsspridning.

immunisera Utföra vaccinationer eller skapa immunitet genom att införa ett ämne som liknar en del av den mikroorganism som man vill skydda mot.

immunsystem Alla organ, vävnader, celler och cellprodukter, t.ex. antikroppar, som hjälper till att få bort mikroorganismer eller ämnen ur kroppen.

infektion En sjukdom som orsakas av en mikroorganism.

inflammation Kroppens försök att skydda sig för att få bort mikroorganismen eller det okända ämnet samt påbörja vävnadens läkningsprocess.

inkubera Att hålla bästa tänkbara temperatur och förutsättningar för tillväxt och utveckling.

jäsning En process då mikroorganismer bryter ner komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid och alkohol.

koloni En grupp av mikroorganismer som växer från en enda föräldracell.

kolonisera Förmåga att överleva och växa på människor utan att nödvändigtvis göra någon skada.

kontaminering Nedsmittning eller förorening när ett område eller ett föremål är täckt av mikroorganismer.

76

Ordlista

korsspridning Korsspridning är när skadliga mikroorganismer överförs från ett livsmedel till ett annat via en annan yta, t.ex. människohänder, utrustning eller redskap. Det kan också handla om direkt överföring från råa till tillagade livsmedel.

kultur Framodling av mikroorganismer i ett särskilt förberett växtmedium.

läkemedel Ett ämne som används för att behandla en sjukdom eller skada.

mikrob Ett kortare ord för mikroorganism.

mikroorganism Levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat.

mikroskop Ett optiskt instrument med en eller flera linser som används för att ge en förstorad bild av små föremål, särskilt föremål som är så små att de inte kan ses med blotta ögat.

naturlig barriär Kroppens naturliga barriärer mot infektioner är bl.a. huden, klibbiga ämnen i näsan, näshåren, olika enzymer som framställs i kroppen samt magsyran.

naturligt försvar Kroppens sätt att skydda sig själv mot sjukdomar, t.ex. att höja kroppstemperaturen i samband med infektioner för att göra kroppen ogästvänlig för angripande mikroorganismer och skapa antikroppar som svar på mikroorganismernas angrepp.

patogen En mikroorganism som kan orsaka en sjukdom.

plasma Den gulfärgade vätska som tillsammans med blodkropparna utgör blodet.

probiotisk Betyder bokstavligen ”för livet”. Probiotika är bakterier som hjälper till med människans matsmältning.

prognos En kvalificerad gissning om framtida händelser.

resultat Utfallet eller effekten av ett experiment.

smittbärande Som kan orsaka en infektion. En person, ett djur eller ett föremål som kan överföra mikroorganismer.

smittsam Förmåga att spridas till andra genom direkt eller indirekt kontakt.

svamp De största mikroorganismerna. Till skillnad från bakterier och virus är svampen flercellig.

symtom Ett tecken på sjukdom, t.ex. huvudvärk, feber och diarré.

toxin Ett skadligt ämne som framställs av vissa skadliga mikroorganismer.

vaccin En försvagad eller dödad mikroorganism, t.ex. en bakterie eller ett virus, eller av en del av mikroorganismens struktur, som kan injiceras i en person så att det ska bildas antikroppar mot denna mikroorganism. Vaccinet kan inte orsaka infektionen på egen hand.

vaccination När man tillför ett ämne för att skydda mot en viss infektion.

77

Ordlista

virus Virus är de minsta mikroorganismerna och klarar sig inte på egen hand, utan måste leva i andra levande organismers cellkärna.

vit blodkropp Cell i blodet som bidrar till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.

överföra Att förflytta från ett ställe till ett annat. Spridning av en mikroorganism.

överföring Förflyttning från ett ställe till ett annat.

78

79

Detta projekt har genomförts under ledning av primärvårdsenheten vid den brittiska myndigheten Health Protection Agency med stöd av följande skolor:

Låg- och mellanstadienivå

Brimscombe Church of England Primary School, Gloucestershire Clearwell Church of England Primary School, Gloucestershire Cirencester Junior School, Gloucestershire Elmbridge Junior School, Gloucestershire Latymer Prep School, London Mere School, Gloucestershire Nailsworth Junior School, Gloucestershire Powell’s Junior School, Gloucestershire Stow on the Wold Junior School, Gloucestershire Swell Church of England Primary School, Gloucestershire Siddington Church of England Primary School, Gloucestershire Uplands Community Primary School, Stroud

Högstadie- och gymnasienivå

Barnwood Park Arts College, Gloucestershire Bishops College, Gloucestershire Chipping Sodbury School, Bristol The Cotswold School, Gloucestershire Deerpark School, Gloucestershire Hayesfield School, Bath Heywood Community School, Glcouestershire Kingsfield School, Bristol Lakers School, Gloucestershire Ralph Allen School, Bath Ribston Hall High School, Gloucestershire The Ridings High School, Bristol Smithycroft Secondary School, Glasgow Thorntree Primary School, Glasgow Trinity Catholic School, London

Det här materialet har utarbetats i samarbete med följande organ:

City University, London International Scientific Forum on Home Hygiene

The Society for General Microbiology The Department of Health

e-Bug vill tacka alla personer och organisationer som har gett oss tillstånd att sprida material som de har upphovsrätten till. En fullständig förteckning finns på

http://www.e-bug.eu/ebug_sch.nsf/licenses

80

Genom att undervisa barn i mikrobiologi, hygien och

lämplig antibiotikaanvändning kan vi förhindra att

antibiotikan blir verkningslös framöver. När barnen

blir vuxna vet de när antibiotika ska användas och när

den inte ska användas.

Det här resurspaketet innehåller information, förslag

till lektionsplaner och möjliga övningar som du kan

använda i klassrummet för att hjälpa dig att inspirera

och informera dina elever.

Undervisning om mikroorganismer kan ingå som en del av

undervisningen om naturvetenskapliga undersökningar

och om livsprocesser och levande varelser i den

nationella kursplanens naturkunskapsprogram.

Det här materialet kan delas av lärare i social hälsa

för användning i teman som behandlar utveckling av en

hälsosam och säker livsstil – bakterier och virus kan

påverka hälsan och med enkla, säkra rutiner kan man

minska spridningen. Genom att använda det här

materialet inom social hälsa uppfylls samtidigt ett

allmänt behov av att lära sig hur man kan göra mer

övertygade och informella val om elevernas hälsa och

miljö.

Documents

Nivå 2/Naturkunskap Årskurs 3 & 4SE)/SE Junior Pack/Junior... · 2014-06-02 · bakterier, virus och svamp. Här lär de sig att mikroorganismer förekommer i olika former och finns