Norconsult idag #2 2013

I DAGNORCONSULT

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #2 2013

TOLKAR RÖRELSERTack vare inklino-metermätning före-bygger Norconsult ras vid till exempel byggarbeten.

SIDAN 9

VI ÄR BÄST PÅ CYKELVårt Göteborgskon-tor har utsetts till den mest cykelvän-liga arbetsplatseni hela staden.

SIDAN 16

UTMANING I NORGESunnaas sjukhus ska bygga nytt och effekt-ivisera. Norconsult kommer med bästa lösningarna.

SIDAN 20

STADENS NYA ANSIKTE–om det socialt hållbara samhället

2 ledare //

I förra numret av Norconsult i Dag skrev jag om

social hållbarhet och den omställning som behöver

göras i de miljonprogramområden som allmän-

nyttan äger.

Social hållbarhet är en del av den stora omställning

som krävs för allt fysiskt planerande och allt byggande.

Samtidigt som vi tar hand om befintliga värden och upp-

graderar hållbart ska vi planera och bygga städer och

infrastruktur som möter de nya kraven. Nya, smarta och

hållbara lösningar, helt enkelt. Detta innebär fantastiska

möjligheter för vår bransch.

Jag vill lyfta fram ett citat från SKF:s koncernchef Tom

Johnstone i ett majnummer av Dagens Industri: ”Hållbar-

het måste bli en del av företagens affärsmodeller, annars

finns risken att man skär ned på hållbarhet i sämre tider.”

En rimlig slutsats som innebär en konkret utmaning.

Hur vi kan få in hållbarhet i våra affärsmodeller och tjäna

pengar på den? Arbetet med hållbarhet ska ju inte drabba

aktieägarna – bara gynna dem.

SÅ VITT JAG kan förstå kommer det på något sätt behö-

vas ”nya pengar” om vi på allvar ska kunna möta de nya

kraven. Det kan handla om nya finansieringsformer och

nya affärsmodeller för både företag och det offentliga.

Den 30 september publicerade Göteborgs-Posten en

artikel som berörde finansieringsformen runt dessa frågor.

Carl Mossfeldt, tidigare vd för Tällberg Foundation och nu-

mera konsult, och stadsdelen Biskopsgårdens socialchef

Lena Säljö kom med förslag på lösningar. De var överens

om att det används hundratals miljoner kronor som inte

gör nytta – och att de pengarna skulle kunde användas till

att rusta upp nedgångna områden till attraktiva bostads-

områden där människor trivs och kan försörja sig själva.

Vilka affärsmodeller har det offentliga för att premiera

hållbara lösningar? Så vitt jag vet finns de inte. Snarare

är det så att den konsult som ”hittar på något” och har

lägst timpris vinner upphandlingen. Det krävs alltså idéer

och modeller som ger branschen incitament att möta de

nya kraven.

Är detta bara ett svenskt problem? Absolut inte – det

ser likadant ut i hela Europa – men tänk vilket rykte svensk

samhällsbyggnadskompetens skulle få om vi kunde lösa

det. Nu när konsulter från kontinenten söker sig till den

skandinaviska marknaden är det hög tid att vi genom nya

affärsmodeller tar marknadsandelar utanför Skandinavien.

Visst låter detta spännande? Läs mer om Norconsults

syn på social hållbarhet på sidorna 10–13.

ATT LEVA SOM man lär kan vara lättare sagt än gjort.

Men som samhällsbyggare med helhetssyn gör vi så gott

vi kan. Visste ni att Norconsults huvudkontor i Göteborg

blev korat till den cykelvänligaste arbetsplatsen i hela

staden? Mer än hundra företag deltog i tävlingen och vi

var alltså bäst på att ge våra medarbetare möjlighet att

välja cykeln – en bekräftelse vi är väldigt stolta över. Du

kan läsa mer om vårt arbete med miljöanpassade resor

på sidan 16.

Med det sagt vill jag önska er alla trevlig läsning

och en riktigt god jul.

Ljot StrömsengVD

Låt oss höja blicken

NORCONSULT I DAG # 2 2013

PÅ OMSLAGETBilden symboliserar att framtidens stads-planering måste göras med männi-skan i centrum.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

TEXT FÖRNAMN EFTERNAMN FOTO FÖRNAMN EFTERNAMN // vinjett


// innehåll

POSTADRESSBox 8774, 402 76 GöteborgBESÖKSADRESSTheres Svenssons gata 11,417 55 Göteborg

TELEFON+46 31 50 70 00WEBBnorconsult.se

ANSVARIG UTGIVARELjot Strö[email protected]

PROJEKT-LEDAREKatharina [email protected]

PRODUKTIONRubrik AB Gö[email protected]

OMSLAGSBILDRubrik och Shutterstock

TRYCKERIElanders Sverige ABPAPPEROmslag Profisilk 250 gInlaga Profimatt 120 g

[email protected]

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult

Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 2 650 medarbetare varav 390 arbetar i Sverige.

3// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll// innehåll 3333333

CykelvänligastNorconsult i Göteborg har deltagit i tävlingen Cykelvänlig arbetsplats – och våra insatser räckte hela vägen till seger.

17 Svävande bygge vid VästerhavetNorconsult har ritat Fjord Lines nya färjeterminal i Strömstad, en innovativ byggnad med ansiktet mot havet.

20

Bygger nytt i svår naturNorconsult har ritat ett nytt hus och sett över hela

området på Sunnaas sjukhus utanför Oslo. Arkitekten Kerstin Björn och projektledaren Eivind Wium

förklarar hur man har tänkt.

6

våra insatser räckte hela vägen till seger.

16

Uppmuntrar inflytandeGenom att involvera sina medarbetare når Veidekke bättre resultat.

Hållbarhet med mänskligt fokus

Med social hållbarhet upp-fylls grundläggande mänskliga

behov – till gagn för både individen och samhället.

Hållbarhet med

10


4 händer på Norconsult // TEXT SISSEL HEDQVIST & GUSTAF HÖÖK

Visste du att...

… Norconsult i oktober medverkade vid konferensen Green

Building Forum i Kuwait. Marcus Rydbo, ledare för team Arkitekter, höll

ett föredrag kring innovativa lösningar för en hållbar framtid och deltog

i en paneldebatt om hållbara städer.

SEDAN I MAJ ingår IT-företaget

Astando i Norconsultkoncer-

nen och heter numera Norconsult

Astando AB. Tack vare samgåendet

har dörrarna öppnats för nya och spän-

nande möjligheter för kunder, sam-

arbetspartner och medarbetare.

– Norconsults IT-verksamhet är ledan-

de i Norge inom informations- och kom-

munikationsteknik, säger Norconsults

vd Ljot Strömseng. Att vi nu etablerar

denna kompetens även i Sverige ger

oss tillgång till en helt ny marknad som

stärker och breddar oss, både i Sverige

och som koncern.

Förvärvet stöder Norconsults strategi

att växa på Stockholmsmarknaden. En

av Norconsult Astandos många styrkor

är att arbeta med breda lösningar och

driva projekt där flera organisationer

och leverantörer samverkar. Ett special-

område är digitala vägnät och företaget

har spetskompetens inom Intelligenta

Transportsystem (ITS), Geografiska

Informationssystem (GIS), IT för kollek-

tivtrafik samt publika e-tjänster. ■

Visste du att...

… konferensen Passivhus Norden i år hölls i Göteborg.

Norconsult deltog tillsammans med AB Svenskt Klimatneutralt

Boende, vars vd Jan-Erik Eskilsby redogjorde för den energilagrings-

teknik (ASES) som man tillsammans arbetat fram.

Nya ledare i Växjö och StockholmStockholm och Piteå stärker kompetensen

Astando stärker Norconsult


DEN 1 DECEMBER började Niklas Sörensson

som teamledare för VeAinfo i Växjö. Han kom-

mer närmast från Sweco Environment där han

arbetade med mätteknik och mätdatahantering.

Dessförinnan har han läst till kemiingenjör

i Växjö, jobbat bland annat på DHI Sverige AB

och haft egen miljökonsultfirma. I sin nya tjänst

kommer Niklas Sörensson att leda ett team

som arbetar med mätningar, framför allt med

hjälp av Norconsults egenutvecklade och

webbaserade system.

– Det ska bli väldigt roligt att fortsätta ut-

veckla VeAinfo. Min ambition är att utveckla

verksamheten i stort, säger han.

CARL GREHAN ÄR sedan februari 2012 med-

arbetare på Akustikon i Stockholm, ett team

som arbetar med ljud och vibrationer. Han är

utbildad civilingenjör, med inriktning på ljud-

och vibrationslära, och har tidigare jobbat med

både produktutveckling och tillverkningsteknik.

Carl Grehan vill att team Akustikon ska växa,

både i Stockholm och Göteborg, eftersom

efterfrågan på akustisk kompetens ökar såväl

i Sverige som utomlands.

– Jag jobbar som teamledare och för tillfället är

jag även projektledare i ett projekt som handlar

om att ta fram en tyst glasåtervinningsbehållare.

Den nya typen av behållare lanseras till våren.

ERIK WIKSTRÖM är sedan september ny team-

ledare för Miljö och Säkerhet i Stockholm. Han

har tidigare varit bland annat avdelningschef

på WSP och VA-chef på Stockholm-Arlanda

Airport. Erik Wikström är utbildad miljö- och

hälsoskyddsinspektör och ska – utöver att själv

utföra konsultuppdrag – även fungera som

ledare för det nya teamet.

– Mitt mål är att Norconsult blir en stark aktör

i regionen och tävlar om de mest intressanta

uppdragen inom miljöområdet, säger han. Det

ska vi lyckas med genom att nyrekrytera, bear-

beta marknaden och fortsätta att leverera kvalitet

i våra uppdrag.

FAKTA CARL GREHAN Ålder 46 år. Familj Gift och två barn (8 och5 år). Fritid Aktiv inom scoutrörelsen.

FAKTA NIKLAS SÖRENSSON Ålder 40 år. Familj Fru och två döttrar (8 och 6 år). Fritid Jakt och hundar.

FAKTA ERIK WIKSTRÖM Ålder 42 år. Familj Sambo. Fritid Slalom, spela golf, renovera det nyköpta huset.

Norconsult Astando tillför ytterligare IT-kompetens till koncernen.

Det har tillträtt nya ledare på olika håll i Norconsult. Vi tar pulsen på tre av dem.


5

Maria Mattsson GÖTEBORG Arkitekt, Arkitektur och samhällsplanering.

− Att rita ett flerbostads-

hus som använder sig av

ASES-systemet. ASES

står för Active solar en-

ergy storage och gör det möjligt att säsongslagra

solenergi under sommarhalvåret. Sedan kan den

användas under vintern för att värma upp huset. Det

är ett innovativt sätt att skapa byggnader med låg

energiförbrukning.

Kerstin HolmbergSTOCKHOLM Landskapsarkitekt, Mark och vatten.

− Jag är fascinerad av

Norges turistvägar och

skulle vilja göra något

liknande i Sverige. Det

handlar om att skapa utsiktsplatser som belyser

naturvärden och naturupplevelser. Drömmen vore

att få arbeta såväl med översiktlig planering som att

gestalta och projektera de ställen som väljs ut.

Jonas Persson ÄLVKARLEBY Teknisk konsult, Energi.

– Ett stort kraftverkspro-

jekt i något utvecklings-

land utan stabil elförsörj-

ning. Det vore intressant

med ett ”green field”-pro-

jekt, en nybyggnad. Det innebär att förutsättningarna

är lite oklara och att man börjar med ett tomt blad.

Då är de tekniska utmaningarna stora och det krävs

innovation och kreativitet, samtidigt som projektet

höjer levnadsstandarden för många människor.

DEN 14 OCH 15 NOVEMBER arrangera-

de Norconsult det årliga evenemanget

Temadagar i Gävle. Drygt femtio gäster,

de flesta från kraftbolag och leveran-

törer, slöt upp på Clarion Hotel Winn

för att lyssna på föredrag och diskutera

branschfrågor. Det övergripande temat

var Uthållig energiproduktion och före-

dragen behandlade till exempel den nya

vattenverksutredningen, det nya vatten-

direktivet, det nyinvigda kraftverket

i Krokom och vilken roll GIS-verktyg

kan spela när man konsekvensklassar

kraftverksdammar. Ett nytt inslag var de

demonstrationsstationer som förklarade

teknikområden och arbetssätt.

– Temadagarna var väldigt uppskattade

och är ett bra tillfälle för deltagarna att

diskutera viktiga branschfrågor, säger

Thommy Karlsson, till vardags på Nor-

consults Uppsalakontor, som höll

i arrangemanget. ■

I SLUTET AV augusti hölls ännu

en lyckad upplaga av Norcon-

sults årliga Öppet hus. Över 450 per-

soner gästade oss på Lindholmen i

Göteborg för att umgås, äta och lyssna

på föreläsaren Martina Haag. Hon

pratade om löpning och rådde ovana

löpare att inte gå ut för hårt med sin

träning, att glädjas över alla framsteg

och att anmäla sig till ett lopp, för att få

en morot.

Som tack anmälde vi på Norconsult

Martina till Göteborgsvarvet den 17 maj.

Vi vill också passa på att tacka våra

kunder och samarbetspartners för en

trevlig kväll. ■

Energidagar med bra mix

Vilket vore ditt drömprojekt på Norconsult?

ÖPPET HUS I GÖTEBORG

Martina Haag löptipsade

Norconsult stödjer Världens Barn

För femtonde året har Radiohjälpen genomfört kampanjen Värl-

dens Barn, som kulminerade med en direktsänd gala i SVT1. Norcon-

sults julklapp till våra kunder var en gåva till kampanjen. Vi anser att en

sådan gåva gör mest nytta.

NO

RC

ON

SU

LT &

AN

NA

-KA

RIN

AH

LST

RÖ

M


6

Medarbetarna bygger VeidekkeTäta och återkommande möten,

ständigt ifrågasättande och externa konsulter som lägger sig i besluten.

Rörigt och omständigt?Inte alls. Det är Veidekkes sätt att

bli effektivt.

A lla byggföretag – ja, alla företag över huvud taget, förstås – har sina egna sätt att effek-tivisera verksamheten. I vissa organisatio-ner handlar det om att styra upp verksam-heten genom mallar och centrala beslut.

I Veidekkes fall är det precis tvärtom.

SEDAN NÅGRA ÅR arbetar Skandinaviens fjärde största byggkoncern målmedvetet med coachande, skapandet av teamkänsla och gemensamma mål. Man kallar arbetssättet för medarbetarinvolvering, MI, och har hämtat inspiration från Lean-filosofin, som revolutionerade Toyota på åttio-talet. I praktiken går det ut på att ta tillvara alla medarbe-tares kunskap och ge dem möjlighet att påverka sin arbets-situation – och därigenom nå det övergripande målet om att jobba smartare.


7TEXT ULF ROOSVALD FOTO VEIDEKKE // veidekke

Medarbetarna bygger Veidekke– Egentligen handlar det om sunt

förnuft, säger Mats Ek, arbetschef för Mark och Anläggning och Veidekke-anställd sedan 1998.

– Alla på en byggarbetsplats har en viktig uppgift. Om man har det klart för sig och bjuder in alla i planeringen, så öppnar man också för nya synpunk-

ter och idéer. Det är medarbetarinvolvering. När Mats Ek beskriver sin arbetsplats talar han om ett

jobb där arbetsledare och yrkesarbetare sitter tillsammans och där det finns väldigt lite av vi-och-dom-känsla. För-hoppningsvis gör detta också att det är en miljö som är lätt att komma in i som nyanställd.

Åtminstone en gång i månaden samlas alla involverade i ett projekt i ett stormöte. Det betyder att alla, inte bara

en person, har ett visst helikopterperspektiv och överblick och kan komma med förslag på effektiviseringar. Som ex-tern konsult dras man också in i Veidekkes tankesätt. Man inte bara erbjuds att vara med i processen, utan förväntas påverka den.

– På andra håll är det kanske så att platschefen tänker och planerar och sedan talar om för de anställda vad de ska göra. Så är det inte hos oss. Och det säger sig själv att om man vet vad man gör och vad det har för syfte, så blir det bättre. Man gör ett bättre jobb, säger Mats Ek.

VEIDEKKE STARTADES I Norge 1936 och namnet betyder ungefär ”vägbeläggning”. I dag är Veidekke den fjärde största byggkoncernen i Skandinavien och bland de fem-sex största i Sverige. Marknaden finns i Norge, Sverige och Danmark och är koncentrerad till storstadsregionerna. Som

InvolverademedarbetareVeidekkes Lean-inspirerade arbets-sätt kallas Medar-betarinvolvering och har tre bär-ande delar:

• Involverande planering (för ökad produktivitet och minskat spill).• VDC (metod som integrerar virtuella modeller i arbetet).• Teamet (för större engagemang och delaktighet).

Veidekke är den fjärde största byggkoncernen i Skandinavien och bland de fem–sex största i Sverige.

Utsättarna Malin Jansson och Tobias Lindvall utför spårkontroll i projektet E13 Agnesberg–Marieholm, som bland annat

innebar flyttning av E45 cirka 800 meter till ny vägport under dubbelspårig järnväg.

Mats Ek, arbetschef, Veidekke.

8


veidekke //

Detta är Veidekke Grundades i Norge 1936

som vägbyggare. Byggde

under femtio- och sextiotalet motor-

vägar i Norge men fick också flera

uppdrag i Afrika, bland annat ett

flygplatsbygge i Etiopien.

Under sjuttiotalet byggde Vei-

dekke flera dammar i Norge innan

företaget under åttiotalet via fusio-

ner växte till att bli en av de domi-

nerande entreprenörerna i Norge

– och senare hela Skandinavien.

Veidekke etablerades i Göteborg

1998, i Stockholm år 2000 och

i Skåne 2003.

Anställda i Sverige: Drygt 1 000.

Omsättning i Sverige: Cirka 4,6

miljarder kronor.

ett led i tanken på att involvera medarbetarna i företaget erbjuds delägarskap och i dag äger hälften av de anställda en dryg femtedel av företaget.

Mats Ek arbetar på det som kallas Region Anläggning Sydväst och som har kontor i Göteborg, Uddevalla och Landskrona. Verksamheten är uppdelad mellan Infrastruk-tur, Betong och Broar, Mark och Anläggning samt Anlägg-ning Skåne.

– Men det är inte vattentäta skott emellan grupperna. Jag har min placering på Mark och Anläggning, men är ganska involverad i de andra delarna också.

Just nu är Mats Ek engagerad i ett stort arbete med innergården på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det är en trång och stökig innergård där patienter och besökare med rullstolar och rullatorer ska samsas med bilar, ambulanser och andra transporter. Asfaltsplanen genomskärs också av åsar från de kulvertar som ringlar under marken mellan sjukhusets alla byggnader. Efter många års sättningar ska man nu komma till rätta med sättningar som gör att det i dag krävs trappor och ramper till de flesta entréer. Marken ska höjas, på sina ställen så mycket som en meter.

– I förfrågan hade beställaren beskrivit att man skulle fylla upp med cellplast, och hur mycket cellplast som skulle gå åt.

Vi tyckte att det borde gå att åstadkom-ma bra resultat med betydligt mindre cellplast, så jag bad mina samarbets-partners på Norconsult att räkna om. Det gjorde de, och resultatet är att vi kommer att spara både tid och pengar i projektet.

MATS EK NÄMNER exemplet eftersom det ger en god illustration av hur Vei-dekke vill arbeta. Ett annat exempel är arbetet med den besvärliga ban-vallen längs Göta Älv, ett projekt som tack vare kreativa lösningar (se fakta-rutan till vänster) blev klart hösten 2011 i stället för sommaren 2012.

– Man ska alltid ifrågasätta projek-teringen. På ett annat företag kanske cheferna skulle bli irriterade för att det stjäl tid, men vi uppmuntras – och jag uppmuntrar mina medarbetare – att alltid ifrågasätta. Projekteringen är utförd vid en dator på ett kontor och det är inte alls säkert att de som tog fram den har tagit fram den bästa lösningen för ett specifikt fall.

Mats Ek skrattar till:– Om man ger sig fan på det, så hittar man smarta lös-

ningar. I båda de här fallen löste geoteknikerna på Norcon-sult problemen på ett bättre sätt. Och själv kan jag inte hålla fingrarna borta när det gäller geoteknik, för jag tycker att det är så kul.

Bortsett från viljan att involvera medarbetarna, finns det något annat som är typiskt för Veidekke?

– Vi är ganska tekniska och jobbar mycket med total-entreprenader. Vi gör upp med våra samarbetspartners från början; hittar vi smarta lösningar så delar vi vinsten på det vi sparar. Det ger ett gemensamt mål och ett bra arbetskli-mat. Det tråkigaste som finns är att hamna i ”tvistigheter”, när man i stället kan tjäna pengar tillsammans.

Vad letar ni efter hos de konsulter ni arbetar med?– Det gäller att ha snabba, lyhörda och kreativa konsulter

som förstår villkoren och produktionen. Det har vi hittat inte minst hos Norconsult. Och hittar man dem, då är det här jobbet hur roligt som helst. Det finns inget som är så roligt som att få en bra idé och sedan förverkliga den. ■

Veidekke & Norconsult Norconsult och Veidekke stod inför en svår utmaning när en banvall för dubbel-spår skulle byggas intill befintlig järnväg mellan Göta Älv och väg E45 vid Surte. Sträckan var trång och rasrisken överhäng-ande. Oron var stor för att marken inte skulle klara ens vikten av maskinerna som skulle utföra för-stärkningsåtgärderna.

Genom smarta geo-tekniska lösningar – till exempel användande av

geonät i stället för spont-plankor, pålning av arbets-väg med kalkcement-pelare i stället för träpålar samt minskad användningav lättklinker – kortades byggtiden med åtta mån-ader och slutnotan blev mycket lägre än bestäl-laren räknat med.

Norconsult bidrog även med flera kompetenser vidbyggandet av Residens Sannegården, ett bostads-projekt på Norra Älvstran-den i Göteborg med stora visioner och höga krav.


Inklinometermätning används såväl

i samband med arbeten som har inver-

kan på jorden – till exempel pålning

eller schaktning – som för att mäta helt

naturliga rörelser i marken. I det senare

fallet kan det handla om rörelser som

ofta uppstår innan ett jordskred inträffar.

– Numera innehåller förfrågnings-

underlaget vid vägbyggen ofta krav

på inklinometermätning, säger Daniel

Svärd. Då mäter vi såväl före som

under byggskedet. ■

Smart rör förebygger problem

Lådan innehåller en GSM-sändare, som automatiskt ringer in mätdatan. Den redovisas som tabell och graf och kan övervakas på en projektspecifik internetsida. Vid mätvärden över uppsatta värden skickas larm via SMS och e-post.

I Lerums kommun kom inklinometer-mätning väl till pass, efter att det uppstått sprickor i en större väg intill en slänt. Vägen leder till en gymnasieskola och ett bostadsområde och stängdes av medan Norconsult utförde mätningar. Den öppnades för trafik först när vägen byggts om och inga rörelser kunde kon-stateras i marken.

9

Ett plaströr med en diameter på 70 milli-meter borras ner i marken, oftast till 20–30 meters djup. Maxdjupet brukar vara cirka 50 meter.

TEXT GUSTAF HÖÖK ILLUSTRATION MATTIAS DELLMO // så funkar det

I röret sitter ett antal inklinometergivare som på ett pärlband. Givarna är cylinderformade högprecisions-instrument som fungerar som seismografer – fast de mäter långsammare rörelseför-ändringar än vibrationer.

H orisontella rörelser i marken

kan få allvarliga följder för till

exempel vägar eller byggna-

der. För att mäta dem så att problem

kan förebyggas använder sig Norconsult

av så kallad inklinometermätning.

Tekniken går ut på att man installerar

rör i marken och att inklinometergivare,

mätinstrument som mäter en vinkel

mot lodlinjen, inuti rören känner av

eventuella horisontalrörelser. Datan från

givarna översätts sedan till grafer, som

visar hur jorden beter sig på olika djup.

Mätintervallen är flexibla och anpassas

till situationen, så man till exempel har

täta intervall vid kritiska byggarbeten.

Mätdatan rings automatiskt in via en

GSM-sändare och sedan kan både

kunden och geoteknikern övervaka

resultaten via en projektspecifik internet-

sida. Det går även att koppla ett larm till

systemet, så att kunden och geoteknikern

får SMS eller mejl om gränsvärden

överskrids.

INKLINOMETERMÄTNING ÄR inget nytt,

men på senare år har tekniken förfinats

och används allt oftare.

– Byggkraven har ökat och dessutom

har det blivit vanligare att man bygger

på lite ”luriga” ställen, till exempel vid

vattendrag och i täta stadsmiljöer, säger

Daniel Svärd, geotekniker på Norcon-

sult.

Från inklinometer-givare går sladdar, som för över informationen

till en datalogger och en GSM-sändare.

Lerum utnytt-jade tekniken


10

Social hållbarhet är ett begrepp på många stadsbyggares läppar. Men vad innebär det? Hur kan man jobba för att närma sig målet? Och vilka vinster kan samhället göra?

Norconsult i Dag satte sig ner med fyra norconsultare för att söka svaren.

T ermen hållbar utveckling fick sitt genomslag via FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. Ett kvarts sekel senare är den mer aktuell än någonsin,

oavsett om man talar om helheten eller om någon av dess tre dimensioner; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet.

Den sociala hållbarheten är den kanske svåraste att sätta fingret på, i så mån att den inte är omedelbart mätbar. Men känn på en vedertagen definition – ”social hållbarhet hand-lar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt sam-hälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls” – och tyngden blir påtaglig.

– För mig handlar social hållbarhet om att bygga ett sam-hälle med jämlika relationer och möjligheter att leva ett gott liv, säger kulturgeografen Emmali Jansson. Sedan gäller det att planera staden så att det går att uppnå. Till exempel ska människor kunna träffas och ha bra sociala relationer, seg-regationen ska minska och man ska kunna ta sig till viktiga ställen utan bil.

Hon fortsätter:– Målet är att uppnå maximal lycka i samhället. Det finns

lyckoforskning som visar att jämlikhet, fysisk aktivitet och goda sociala relationer är jätteviktigt – och där kan vi som stadsbyggare skapa förutsättningar.

Moa Lipschütz, även hon kulturgeograf, nickar.– Det handlar om både livskvalitet och demokrati. Männi-

skor har rätt att vara med och påverka sin livsmiljö, men traditionellt har stadsplanering haft ett ovanifrånperspektiv. Samhället måste bli bättre på att inkludera medborgarna, både av demokratiskäl och för att ta tillvara kunskap.

I DEN SVENSKA planprocessen har medborgare rätt att yttra sig, men i relativt sena skeden.

– Det finns kanske anledning att se över plan- och bygg-lagen, säger arkitekten Sofia Larsson. I Norge har man dialog i ett tidigt skede av planeringen. Dialogen bör ske tidigt och man bör involvera dem som kan om-rådet, som bor eller jobbar där. Och vad gäller åsikter från allmänheten, så är det viktigt att vara medveten om vilka som yttrar sig. Det är som regel medelålders män med bra inkomst. Man måste tänka på att ”medborgare” inte är någon homogen grupp och aktivt söka upp andra grupper.

För de sociala frågorna gör Moa Lipschütz en jämförelse med kravet på miljökonsekvensbeskriv-ning.

– Det finns inget krav vad gäller sociala konse-kvenser. Det borde kanske finnas?

EN METOD SOM kan användas som underlag till stadsplanering är space syntax-analyser. Den går ut på att man slår fast siktlinjer – vad en fotgäng-are ser från givna platser – och utifrån den da-tan räknar fram så kallade integrationsvärden.

– Ett värde visar hur rumsligt välintegrerad en viss plats är med resten av staden, säger stadsplaneraren Axel Heyman. Tack vare space syntax-analyser ser man hur olika delar av det offentliga rummet hänger ihop med varandra. Detta påverkar i sin tur hur människor rör sig i staden.

Han fortsätter:– Analysen är värdefull till exempel när

man ska planera för trygga miljöer. Befolkade miljöer är ju generellt tryggare. Dessutom på-verkas många andra funktioner, till exempel han-del och service, av den rumsliga integrationen.

Social hållbarhet är ett begrepp på många stadsbyggares läppar. Men vad innebär det? Hur kan man jobba för att närma sig målet? Och vilka vinster

Norconsult i Dag satte sig ner med fyra norconsultare för att söka svaren.

– Det finns kanske anledning att se över plan- och bygg-. I Norge har man

dialog i ett tidigt skede av planeringen. Dialogen bör ske tidigt och man bör involvera dem som kan om-rådet, som bor eller jobbar där. Och vad gäller åsikter från allmänheten, så är det viktigt att vara medveten om vilka som yttrar sig. Det är som regel medelålders män med bra inkomst. Man måste tänka på att ”medborgare” inte är någon homogen grupp och aktivt söka upp andra grupper.

För de sociala frågorna gör Moa Lipschütz en jämförelse med kravet på miljökonsekvensbeskriv-

– Det finns inget krav vad gäller sociala konse-

kan användas som underlag till stadsplanering är space syntax-analyser. Den går ut på att man slår fast siktlinjer – vad en fotgäng-are ser från givna platser – och utifrån den da-tan räknar fram så kallade integrationsvärden.

miljöer är ju generellt tryggare. Dessutom på-verkas många andra funktioner, till exempel han-del och service, av den rumsliga integrationen.

Ett samhälle för människor

helhetssyn // TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MIKAEL GÖTHAGE & SHUTTERSTOCK

11

Ett samhälle för människor



Bostadsområdet Bergsjön i Östra Göteborg byggdes i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet. Nu är upprustningsbehovet enormt och allmännyttiga Familjebostä-der, största fastighetsägaren i området, står inför en stor utmaning.

12

Moa Lipschütz flikar in:– Precis, space syntax-analyser är verkligen använd-

bara. Och handlar det om befintliga områden kan man till exempel göra trygghetsanalyser eller studera hur området används för att få en mer fullständig bild.

Emmali Jansson fyller i:– Ja, och vad sägs om att införa någon form av segre-

gationsindex? Att man kan se hur en viss åtgärd skulle påverka staden i stort.

DE FYRA NORCONSULTARNA är överens om att man kan

nå längre i tanke och handling om kunskap hämtas in och bearbetas på smartare sätt.

– Jag anser att forskningen bör utnyttjas mycket mer, säger Axel Heyman. Det finns massor av kun-skap som kan appliceras på stadsplanering, till ex-empel på vad som skulle kunna bryta segregationen.

Sofia Larsson avslutar:– Som vi varit inne på skulle planeringen vinna på

att man tog in kunskap från fler människor. Och så vore det nog bra med större bredd bland dem som jobbar med samhällsplanering. Mångfald berikar. ■

”JAG ÄR RÅDGIVARE åt Familjebostäder

i projektet och situationen i Bergsjön

är inte enkel. Precis som på andra håll

i Göteborg och Sverige gjordes det un-

der sextio- och sjuttiotalet enorma inves-

teringar i områden som inte utvecklats

som det var tänkt. I dag är arbetslös-

heten hög i många av områdena, vilket

leder till bristande betalningsförmåga. Då är det svårt att

räkna hem eventuella nyinvesteringar och i nuläget finns inte

verktygen för att lösa det här problemet. Jag tror att det krävs

en syntes mellan den gamla modellen – där politiken styr var

det ska investeras – och den nya modellen, där marknaden

styr. Här finns jättemöjligheter för den aktör som vågar kliva

fram tungt och formulera en sådan syntes.

I fallet Bergsjön kanske man kan tänka sig ett utvecklings-

bolag för hela stadsdelen. Det skulle arbeta med både privata

och offentliga medel och investera långsiktigt i befintliga bygg-

nader, men också i byggrätter. Då skulle man kunna utveckla

områdets karaktär. Samtidigt skulle ett sådant bolag ges

incitament för att sänka de sociala kostnaderna i området.

Men det är viktigt att investeringarna i Bergsjön bär sig själva.”

”VI ÄGER NÄSTAN 3 000 bostäder

i Bergsjön. De flesta tillhör miljonpro-

grammet och har stort upprustnings-

behov. En hel del är gjort men fler än

hälften av husen återstår och skulle

behöva totalrenoveras på tio års sikt.

Haken är att betalningsförmågan gene-

rellt är låg i Bergsjön. Vi vill att männ-

iskor ska kunna bo kvar i området samtidigt som renove-

ringarna måste finansieras. Därför kommer upprustningen

att göras med olika standardnivåer, så det finns något som

passar alla plånböcker. Dessutom vill vi bygga nytt, även

andra typer av hus, och bidra till att Bergsjön blir mer att-

raktivt. Man ska både kunna och vilja göra boendekarriär,

men då krävs samarbete mellan alla inblandade; kommunen,

när-ingslivet och andra fastighetsägare. Det finns till exempel

en fastighetsägarförening som skulle kunna vara drivande

och vi ligger på Fastighetskontoret vad gäller planarbetet.

Helhetsbilden av Bergsjön behöver ändras och vår vision är

en stadsdel där människor trivs, känner sig trygga och vill

bo kvar. Då krävs inte bara renoverade hus utan även social

utveckling, till exempel vad gäller arbete och skola.”

Carl Mossfeldt, strategisk konsult, f d vd Tällberg Foundation.

Per-Henrik Hartmann, vd Familjebostäder.


S tadsplanering där sociala aspekter inte har vägts in kan skada samhället. Om man däremot lyckas skapa något socialt håll-bart får samhället en god grund att stå på.

– Det första jag kommer att tänka på är ökad livskvalitet, säger Moa Lipschütz.

– Jag tänker också att trygghet och tillit ökar. Bra sociala förutsättningar ger dessutom ekonomiska vinster, till exempel genom att hälsoproblem och social oro minskar.

Alla runt bordet nickar och Emmali Jansson säger:

– Med socialt hållbara miljöer ökar toleransen. Och när det sociala kapitalet och tilliten är större blir människor mer benägna att samarbeta och ta olika initiativ.

Moa Lipschütz igen:– Forskning visar att jämlika och toleranta sam-

hällen ofta är mer ekonomiskt hållbara. Axel Heyman säger:– Ur ett folkhälso- och rättviseperspektiv finns

all anledning att satsa på både social och ekonomisk hållbarhet.Resonemanget rör sig mot sambandet mellan det rumsliga och det

sociala. Stadsdelar och städer som är välintegrerade och tillgängliga borgar för fler möten, minskade fördomar och större frihetskänsla.

– Det är viktigt med mötesplatser och med sådant som lockar människor till miljöer de inte annars hade besökt, säger Sofia Lars-son. Inte minst om det kan skapa kopplingar mellan områden med olika sociala förutsättningar.

Hon fortsätter:– Den stora styrkan i staden är möjligheten till mångfald och sam-

varo, men saknas utemiljöer där man kan eller vill vara så kan följden i stället bli stress och social isolering.

Att öka inflytandet i planeringsprocesser vore en demokratisk in-sats, men skulle också kunna få mer konkreta effekter.

– Planerna blir bättre om det tillförs kunskaper som vi som plane-rare inte själva kan se, säger Emmali Jansson. Hur tar man sig bäst från en punkt till en annan? Vilka värden är viktiga att bevara? Så-dana grejor. Och så blir människor ”snällare” mot miljöer som de varit med och påverkat.

Axel Heyman knyter ihop säcken:– En socialt hållbar stad mår bättre och är mer motståndskraftig

när det blåser snålt. ■

13

Moa Lipschütz,kulturgeograf.

Emmali Jansson, kulturgeograf.

Axel Heyman, stadsplanerare.

Sofia Larsson, arkitekt.


14

SJÖRÄDDNINGENBottenmaterial håller på att täppa igen farlederna i Hjälmaren.

Nu vill Örebro kommun muddra i västra delen av sjön för att både privat- och turistbåtar ska kunna fortsätta segla.

Men ett sådant arbete kan vara förenat med miljörisker.

D et är farleden mellan Örebro och Norra Essundet i västra Hjälmaren som sakta hållerpå att grundas upp av sedi-

ment. Båtar som går djupare än 1,3 meter riskerar att gå på grund och farleden är på väg att bli ofarbar för större segel-båtar och för de charterbåtar som trafikerar landets fjärde största sjö.

Sedan sjuttiotalet har farleden muddrats ungefär vart tionde år för att behålla framkomligheten. Nytt är däremot att man numera tar miljökonsekvenserna för att rensa sjöbotten på större allvar och att länsstyrelsen behöver ge tillåtelse eller avslag för ny muddring. Örebro kommun har gett Norconsult i uppdrag att utreda konse-kvenserna av muddring och vilka risker det skulle medföra att dumpa förorenade lermassor i farleden.

– Hur man än gör kommer en muddring att röra upp partiklar och eventuella föroreningar som inte är bra. I grunden är det här ett politiskt beslut om hur mycket man tycker att det är värt att ha båttrafiken kvar, säger Annika Blix, ingenjör och uppdragsledare på Norconsult.

SEDIMENTEN LÄNGS MED farleden innehåller flera olika föroreningar som kan vara farliga om de kommer ut

i ekosystemet (se faktaruta). Området kring Hemfjärden är uppväxtområde

för gös och sjön är ett riksintresse för yrkesfiske. Hjälmaren är dricksvatten-täkt för Eskilstuna, i närheten av de planerade muddringsarbetena finns

två naturreservat och rika fågelmarker, här finns badplatser och unika skogs-

områden. Det finns alltså gott om anled-ningar att vara varsam.

Tunga instanser som SGU (Statens geologiska under-sökning) och länsstyrelsen har därför förordat att mud-dermassorna bör hanteras på land. Det anses vara en miljö-mässigt bättre lösning och det är i grunden förbjudet att dumpa avfall i våra hav och sjöar. Men det går att få dis-pens, till exempel om det visar sig vara orimligt dyrt att ta hand om massorna på land.

NORCONSULTS UTREDNING VISAR att det skulle kosta bara en tiondel så mycket – 300 000 kronor jämfört med tre miljoner – om man fick tillåtelse att ta upp sedimen-ten från farleden och dumpa den i sjön en liten bit bort. Ämnena som kommer att frigöras i samband med bot-ten-arbetena kan naturligtvis vara farliga för människor och miljö, men Annika Blix anser samtidigt att det är lätt


TEXT ULF ROOSVALD FOTO SHUTTERSTOCK // miljö 15

FEM MILJÖFAROR VID MUDDRING I HJÄLMAREN

PAH – polyaro-matiska kolvätenBildas vid ofullständig förbränning av organiska material, allt från mat till bränslen. En del PAH:er är mutagena och starkt can-cerogena och kan acku-muleras i biomassa.Kan komma från vedeld-ning, avgaser, rökgaser och grillad mat.

TBT – tributyltennMycket giftig förening för att bekämpa vatten-levande organismer. Har använts i båtbottenfärger för att båtägare ska slippa havstulpaner och alger på skrovet. Förbjudet sedan 1989 i färger för fritids-båtar och för all sjötrafik sedan 2003, men stora delar av vattnen runt den svenska kusten har myck-et höga halter av TBT.

Koppar och kvicksilverTungmetaller som är far-ligare i vatten än på land. Kvicksilver orsakar stora skador högre upp i eko-systemet, även om den initiala dosen är låg, och tros ligga bakom tunna skal hos havsörnsägg, vil-ket nästan utrotade havs-örnen i Sverige. Koppar kan orsaka att våra inre organ inte fungerar som de ska eller helt slås ut.

PCB (polyklore-rade bifenyler)Industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet. Har använts i elektriska kondensatorer och trans-formatorer samt i färger (till exempel båtbotten-, tryck- och plastfärger). Giftiga för vattenlevande organismer och har bland annat drabbat gråsälen hårt. Förbjöds helt i Sve-rige 1979.

Över-gödningUppstår när det tillförs så stora mängder närings-ämnen i vattnet att närsalt-balansen i systemet änd-ras. Ett stort generelltmiljöproblem, där viktiga källor är jordbruk, indu-striutsläpp och otillräck-liga avloppsanläggningar. Muddring frigör sedimen-terade näringsämnen, vil-ket kan leda till algblom-ning eller till att vattnet växer igen.

hamna i skrämselretorik så fort man talar om miljögifter. Man riskerar att göra allmänheten överdrivet orolig.

– Om gös som fiskas i Hjälmaren utgör ens huvudsak-liga föda ligger man i riskzonen, men vi anser att risken för allvarliga effekter är liten om man gör det här på rätt sätt, om man packar massorna och ser till att minska risken för erosion.

Hon fortsätter:– Däremot ser vi inte dumpning av massorna i sjön som

ett långsiktigt sätt att lösa frågan. År 2017 planerar man att muddra hela farleden men jag tror att man måste hitta andra metoder. Ju längre sträcka man muddrar och ju längre tid man håller på desto mer skada tar miljön.

UNDER ARBETET MED utredningen har Annika Blix och hennes kolleger på Norconsults Stockholmskontor fram-för allt tittat på varifrån föroreningarna i sedimenten kommer.

Enligt analysen tros huvudkällorna vara två, dels båt-trafik (bottenfärger och bekämpningsmedel) och dels dagvatten, alltså regnvatten som sköljer över hustak och vägar och drar med sig en soppa av miljöfarliga ämnen ner i avloppsrör och ut i sjön.

Ironiskt nog är alltså båttrafiken – som är den faktor som tvingar fram muddringen – också en av de främsta

orsakerna till att det finns miljö-gifter i den sjöbotten som ska muddras.

– Ja, vi tror att båtarna och dag-vattnet är de stora bovarna. Det vore förstås bättre att inte muddra alls, för då stannar gifterna där de är. På ett plan kan jag tycka att man kan ta vårt billiga alternativ på 300

000 kronor, dumpa lermassorna i sjön och sedan lägga 2,7 miljoner kronor på åtgärder som ser till att dagvattnet som rinner ut i sjön inte innehåller så mycket gifter. Så länge inget görs åt tillflödet av gifter kommer problemet att kvarstå nästa gång farleden behöver muddras, säger Annika Blix.

Hon återkommer till att beslutet om muddring eller inte – och dumpning eller inte – är politiskt.

– Det bästa vore antagligen att låta sedimenten ligga och bestämma att farleden är till bara för motorbåtar och små segelbåtar, som inte går särskilt djupt. Men förorenade sediment finns i alla farleder i Sverige. Och vad vill man ha för samhällsnytta? Vi människor påverkar ju överallt där vi drar fram, oavsett om det gäller att muddra farle-der eller att bygga vägar eller städer. Uppgiften för oss på Norconsult är att ta fram de mest hållbara lösningarna. ■

Annika Blix, ingenjör och uppdragsledare.

PAH TBT PCB

Deltari tävling■ Vi uppfyller Göte-borgs Stads kriterier som ”cykelvänlig ar-betsplats” på trestjär-nig nivå (den högsta) och utsågs till den mestcykelvänliga arbets-platsen i staden.

Erbjuder parkering■ I vårt låsbara inom-husgarage finns sär-skild plats för cyklar. Utanför vårt hus på Lindholmen finns dess-utom gott om platser där man kan ställa och låsa fast sin cykel.

Lånar ut cyklaroch hjälmar■ Vi har cyklar, cy-kelhjälmar samt en elcykel att använda på arbetstid. Medarbe-tarna har även tillgång till Göteborgs Stads lånecyklar, som finns på olika håll i staden.

Dusch och om-klädningsrum■ Vi har redan från inflyttning haft dusch, omklädningsrum och bastu i våra lokaler. Det finns även låsbara skåp.

Kompressor-driven pump■ Det kan vara skönt att smidigt kunna pumpa däcken utan att behöva vända sig till en mack eller cykelhandlare. Vi har en kompressordriven pump inne i garaget.

Rese- och mötespolicy■ Vi har jobbat med miljöanpassat resande i många år. Grundtesen är att man i första handska välja ett resfritt alternativ – eller ta cykeln.

SÅ UNDERLÄTTAR VI


Så tycktejuryn

T rafikkontoret i Göteborg vill att Göteborg

ska bli Sveriges bästa cykelstad och som

uppmuntran arrangerar man tävlingen

Cykelvänlig arbetsplats. Den är öppen för alla före-

tag med minst tio anställda och tanken är att arbets-

givaren ska göra det enklare för medarbetarna att

välja cykeln till och från jobbet och arbetsrelaterade

möten. I konkurrens med hundratals andra företag

tog Norconsult hem segern.

– Vi känner oss verkligen hedrade, säger Katha-

rina Jonsson, kommunikationsansvarig på Nor-

consult.

– Detta är en bekräftelse på att våra satsningar betyd-

er något i ett större sammanhang. Att vi prioriterar rätt.

Norconsult visar vägenNorconsult är ute och cyklar – fast i bästa möjliga bemärkelse. Vårt Göteborgskontor har utsetts till den mest cykelvänliga arbetsplatsen i hela Göteborg.

Vinnarna i Cykel-

vänlig arbets-

plats 2013 utsågs av en

jury bestående av represen-

tanter från näringslivet och

Göteborgs Stad. Så här

löd juryns motivering:

”På kort tid har Norconsult

genom starkt förändrings-

arbete engagerat hela

personalen i cykelfrågan,

bland annat genom att

prioritera cykel i förhållande

till bil. Norconsult är helt

enkelt en privat arbets-

givare som visar vägen.”

Katharina Jonsson, kommunikations-ansvarig.

ansvar // TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MATTIAS DELLMO & SHUTTERSTOCK16

Norconsult har sedan

flera år ett aktivt samarbete

med Trafikkontoret och är

profilerat inom miljöanpassat

resande, där cykeln spelar

en viktig roll. Utmärkelsen

ger inspiration i det fortsatta

arbetet.

– Vi har väldigt engagerade och miljömedvetna

medarbetare som brinner för de här frågorna.

Av våra cirka tvåhundra medarbetare i Göteborg

cyklar ungefär sextio personer till jobbet. Vi under-

lättar för dem och jobbar för att ännu fler ska välja

cykeln. ■


I nom kort öppnar Fjord Line en

färjerutt mellan Strömstad och

Sandefjord. Den färjeterminal

som kommer att möta resenärerna

i Strömstad är ett elegant bygge, i trä

och glas, som svävar på pelare. Till-

sammans med gångbron och färje-

anslutningen kommer byggnaden att

bilda en välkomnande söderport för

den som kommer till staden med bil.

– Så fort man passerat terminalen ser

man gästhamnen och allt annat som

gör Strömstad känt, säger Elisabeth

Borglin, arkitekt på Norconsult.

– Och när man har ett så starkt läge

kan förstås inte byggnaden se ut hur

som helst. Vi har ritat ett intressant hus

som skapar karaktär i hamnen.

FÄRJETERMINALEN GER ETT luftigt

och ljust intryck. Framsidans stora

glaspartier skuggas av ett raster av trä,

som ger byggnaden karaktär samtidigt

som det agerar skydd mot västersolen.

– Tanken är att passagerarna ska

känna att resan har börjat redan när de

väntar på att få gå ombord på färjan.

De stora fönstren vänder sig mot Väs-

terhavet och i tankarna är man redan

på väg mot Norge, säger Elisabeth

Borglin.

FÖR PASSAGERARNAS DEL läggs allt-

så fokus på ljus, luft och hav. På bak-

sidan av huset – som vänder sig mot

en bergssida – hamnar administrativa

delar som kontor och personalutrym-

men, som ändå behöver vara slutna.

Eftersom färjorna kommer att röra sig

över internationellt vatten och Norge

inte är med i EU kommer även tullen

att ha verksamhet i byggnaden.

Fjord Lines färjeterminalProjektstart i janu-ari 2013 och bygg-start under våren 2014.

En motsvarande terminalbyggnad projekteras just nu av Norconsult i norska Sandefjord.

Projektet har involverat nio olika kompetenser inom Norconsult och är ett samarbete mellan Sverige och Norge.

TEXT CHRISTIAN TARRAS ERICSSON ILLUSTRATION NORCONSULT // kreativ form 17

Resan börjar i terminalenHuset kommer att som mest kunna

inrymma 250 gående passagerare.

– Vi har naturligtvis tänkt till även när

det gäller insidan av terminalen. Det

ska finnas tydliga flöden inne i huset,

och man ska aldrig behöva undra vart

man ska ta vägen.

Kommunen ställde krav på att par-

keringsplatserna på tomten skulle be-

varas, vilket födde idén att sätta huset

på pelare.

– Jag är glad att det kravet ställdes,

för pelarna har gagnat huset oerhört

mycket, säger Elisabeth Borglin.

– Hade det stått direkt på marken

hade det sett kompakt ut, men nu ger

det ett svävande intryck. Pelarna ger

dessutom huset bättre funktion. De två

planen ovanpå rymmer allt man be-

höver och höjden blir precis lagom för

gångbron och färjeanslutningen. ■

Så tycktejuryn

18 projekt // TEXT GUSTAF HÖÖK


Våra marknadsområden

Vi erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom

arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur- och transport, vatten- och miljö,

energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet

– och genomför alla uppdrag med tydlig miljöprofil.

Sigtuna blickar mot Alelyckan

Arkitektur & Bygg Samhällsplanering

Infrastruktur Vatten och avlopp

Olja & Gas Miljö

Risk och Säkerhet Energi

Industri

SH

UT

TE

RS

TO

CK

MAT

TIA

S D

ELL

MO

G atukontoret i Malmö tänker nytt

och vågat vad gäller den offentliga

miljön. Målet är att malmöborna

hellre ska vistas utomhus än inomhus. För att

nå dit har man utlyst en projekttävling som går

ut på att mäta attraktivitet i gaturum. Norcon-

sult deltar och har gått vidare i tävlingen.

– Vi har utgått från en modell som tagits

fram i Spanien, men som vi anpassat till

svenska förhållanden, säger Axel Heyman,

stadsplanerare på Norconsult.

– Med hjälp av den får vi fram så kallade

habitabilitetsindex, som visar hur gärna männ-

iskor vistas på en viss plats i staden.

AXEL HEYMAN HAR stått för anpassningen

av metoden medan IT-företaget Norconsult

Astando kopplat ihop den med Malmös data-

baser och GIS-system.

De två vinnande bidragen – tävlingen är

i skrivande stund inte avgjord – får i uppgift

att prova metoden i ett område i Malmö. ■

Norconsult tävlar i MalmöMalmö Stad har höga ambitioner för utemiljön. Norconsult och Norconsult Astando har gått vidare i en projekttävling med sin metod för att mäta attraktivitet i gaturum.

EN FRÄSCH OCH välkomnande anlägg-

ning, det är Sigtuna kommuns vision

vad gäller den nya återvinningscentral

som ska byggas i Sigtuna. Norconsult har

fått i uppdrag att ta fram en förstudie som

ska ligga till grund för fortsatt projektering.

– Ett väldigt spännande uppdrag, säger

landskapsarkitekten Lena Seipel. Vi

ställs inför stora utmaningar, eftersom

tomten som återvinningscentralen ska

ligga på inte är så stor och samtidigt

mycket kuperad. Sedan gäller det att titta

på olika funktioner och i dialog med kun-

den komma fram till en lämplig lösning.

Om det finns plats på tomten, och om

man kan hitta någon intressent, vill kom-

munen till exempel ha en butik för försälj-

ning av inlämnade produkter.

Projektet befinner sig just nu i en ut-

rednings- och skissfas. I det skedet

involveras flera kompetenser från Norcon-

sult – Arkitekter, Landskap, Miljö och

Säkerhet – och man har stor nytta av det

arbete som tidigare gjorts vad gäller krets-

loppsparken Alelyckan, som Norconsult

varit med och skapat från grunden. ■

NORCONSULTS ARKITEKTER har

fått i uppdrag att projektera en

total ombyggnation av Sävehuset,

en del av Gotlands gymnasium

i Visby. Det byggdes 1971 och har

i flera år varit i behov av upprust-

ning. Region Gotland har höga

ambitioner för projektet och målet

är att det nya Sävehuset ska bli

en miljöbyggnad med certifierings-

nivå guld.

– Den nya byggnaden ska rym-

mas i befintlig stomme, så den

största utmaningen blir att få in det

nya lokalprogrammet i den, säger

arkitekten Julia Grabe.

– Sedan handlar det även om ny

fasadgestaltning och nya instal-

lationer.

Norconsult kommer inlednings-

vis att ta fram en programhandling,

som ska vara klar efter nyår, och

har även ansvar för markprojekte-

ringen. Den inleds med en förstudie

med åtgärdsförslag, logistik- och

parkeringsutredning samt förslag

till ny utformning kring den nya hu-

vudentrén. ■

Studie presenterad i Sydkorea

I slutet av oktober deltog Axel Heyman, stadsplanerare på Nor-

consult, vid ett space syntax-symposium i Seoul. Han presenterade en

vetenskaplig studie, ett samarbete med forskare från KTH, där han under-

sökt hur benägna människor är att betala för hållbart stadsbyggande.

V ad gäller Klar-

älven finns, i lik-

het med flera av

Sveriges kraftverksälvar,

stora magasin i övre delen

av älven och större tätorter

vid nedre delen. Eftersom

älven på en lång sträcka i

övre delen är meandrande

kan höga flöden bli ödesdigra. Detta eftersom den

normalt slingrande fåran då förvandlas till en ”motor-

väg”, som transporterar vattnet mycket snabbare

än normalt. För att förbättra beredskapsplaneringen

har Norconsult, på uppdrag av Fortum och Svenska

Kraftnät, undersökt vilka följder dammbrott och

höga flöden kan få.

– Vi har beskrivit dammbrott vid 41 anläggningar

i Klarälven och Uvån, säger Magnus Jewert, team-

ledare för team Hydrologi, hydraulik och GIS.

– Totalt blev det 139 scenarier vid normala, höga

och extrema flöden.

För att beskriva riktigt extrema flöden användes

en detaljerad 2D-modell. Resultatet av allt arbete

blev ett GIS (Geografiska Informationssystem, ett

datasystem som används för att samla in, lagra,

analysera och presentera geografiska data) samt

översvämningskartor för 14 orter.

– Den största utmaningen var att få så omfattande

och detaljerade beräkningar att fungera, säger Mag-

nus Jewert. Vi löste uppgiften tack vare 2D-model-

lering och erfarenheter från tidigare projekt. ■

19

Visbyskola byggs om

Höga flöden utredda

Väg 27 förbi Gislaved invigd

Den 11 oktober invigdes en ny sträcka av väg 27, förbi

Gislaved och delvis förbi Anderstorp. Norconsult har sedan

2011 bidragit med kompetenser inom Vägteknik, Geoteknik,

VA-teknik, Miljö, Projekt- och byggledning samt Bro.

Helhetsgrepp på Tekniska Verken

I meandrande vattendrag kan översvämningar snabbt få drastiskaföljder. Norconsult har undersökt hur dammbrott och höga flöden kan påverka Klarälven.


SH

UT

TE

RS

TO

CK

JOH

AN

LIN

D

Ombyggnationen ska ta cirka två år, planerad inflyttning vårterminen 2017.

Norconsult har även hållit utbildningar, för Fortum samt för Räddningstjänsten i berörda kommuner, som rör problemställningen.

TEKNISKA VERKEN i Linkö-

ping erbjuder ett brett utbud

av produkter och tjänster inom

bland annat el, belysning och

vatten. Man äger bland annat 38

vattenkraftverk och ännu fler dam-

mar i flera län. Nu har Norconsults

Örebrokontor fått ett utrednings-

uppdrag, som dels rör tekniska

konstruktionslösningar och dels

handlar om att sammanställa fakta

kring alla vattenanläggningar. Syftet

är att skapa en samlad bild över

anläggningarna och de vattendrag

som påverkas. Utifrån detta ska

åtgärdsområden avgränsas och

åtgärder prioriteras, vilket kommer

att hjälpa Tekniska Verken att lång-

siktigt planera sina miljöåtgärder. ■

KARIN JONSSON/ FLICKR


Goda utsikter för anrikt sjukhusNorges största rehabsjukhus börjar bli lite skröpligt. Vi åkte till Nesoddtangen för att få veta hur Norconsult ritat en udda byggnad i en udda miljö.

V i viker av från E6:an ett par mil från Oslo. Efter en knapp halvtimme på slingrande och kuperade småvägar når vi Nesoddtangen, ett välbärgat samhälle precis intill inre Oslofjor-den med närhet till naturen och med stor-

staden på smidigt men behörigt avstånd. Här ligger också Sunnaas sjukhus, Norges största specialistsjukhus. Det är inriktat på rehabilitering och fysikalisk medicin och hit kommer patienter med svåra skador och handikapp. Sjuk-huset är uppskattat men behöver en rejäl upprustning.

– Den där byggnaden ska rivas, säger Eivind Wium, bygg-ingenjör och projektledare på Norconsult i norska Askim.

Han pekar på ett vitt tegelhus, med sliten fasad och ett fönster som börjat ruttna.

– Den har redan börjat riva sig själv.

SJUKHUSET TOGS I drift 1954 och byggdes ut på sjuttiotalet. Nu är två äldre byggnader i så dåligt skick att de ska rivas och då tas även ett större grepp för att effektivisera verksamheten genom att sjukhusområdet koncentreras. Uppdraget gick till Norconsults kontor i Askim, som tog in arkitekt- och land-skapskompetens från svenska kollegor.

Det har inneburit många resor norrut för i första hand Kerstin Björn, ansvarig arkitekt. Nu står hon och Eivind Wium vid foten av den bergiga lilla slänt där det snart ska byggas ett nytt hus, det så kallade tverrbygg.

– När jag såg tomten första gången tänkte jag ”det här blir en utmaning”, säger Kerstin Björn.

– Det kändes nästan omöjligt, men nu har vi ritat ett hus som täcker in alla behov och kommer att smälta in fint i området.

20 TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMAN


Goda utsikter för anrikt sjukhusSunnaas sjukhus blev verklighet tack vare en markdona-

tion från makarna Rolf och Birgit Sunnaas och en av deras grundtankar var att omgivningarna skulle vara vackra. Det ligger ovanför en brant sluttning som slutar i Oslofjorden och många av byggnaderna har utsikt över fjorden och in mot huvudstaden. Sjukhuset består av flera byggnader som ligger utspridda i den kuperade terrängen mellan bergknal-lar, låga tallar och lövträd som brinner i höstfärger. Några av husen har bundits ihop med transportgångar, för att öka tillgängligheten. Tverrbygg ska ligga högst upp i området, där en av dessa gångar ligger, och dockas till ett hus med patientrum.

– Uppdraget var att skapa så många sängplatser som möj-ligt utan att ge avkall på funktionalitet och tillgänglighet, eftersom många patienter har svåra funktionshinder, säger Kerstin Björn. Bästa lösningen med hänsyn till terrängen blev att rita ett hus format som ett L.

Hon sveper med armen över slänten.

– Här ska det ligga en långsmal suterrängbyggnad i tre plan. Åt vårt håll blir det en hel fasad, men på baksidan får bara översta planet fönster. Foten på L:et ska rymma bland annat trapphus, servering, möteslokal, gymnastiksal och rum för yngre patienter, för rehabpatienter och för patienter med tillfällig smitta. Det har varit en utmaning att anpassa byggnaden efter ytan, topografin och verksamheten.

FÖR ATT FÅ en bra bild av sjukhusets behov arrangerade Norconsult workshops med personalrepresentanter och ledningsgrupp. Man fick även input från en handikapp-stödjare. Samtalen utgjorde värdefullt underlag när ytorna skulle disponeras och storleken på vårdenheterna bestäm-mas. Eftersom budgeten krympte har processen präglats av prioriteringar och effektiviseringar.

– Utgångsläget var 6 500 kvadratmeter men huset lan-dade på bara 5 000, säger Kerstin Björn. Vi har fått ta bort allt som inte är nödvändigt. Samtidigt slogs vi och

21 TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMAN

Sunnaas sjukhus

Ort: Nesoddtangen (beläget på en halvö strax sydväst om Oslo).Öppnat: 1954.Inriktning: Fysikalisk medicin och reha-bilitering.Ägare: Helse Sør-Øst, en av Norges fyra regionala hälsomyndigheter.Antal patienter per år: Cirka 2 800.

Kerstin Björn, arkitekt.

Eivind Wium, byggingenjör och projektledare.

Oslo

E6

22


UppdragetNorconsult har tagit fram masterplan ochdetaljplan för hela området samt förslag på om- och tillbyggnad av cirka 25 000kvadratmeters lokalyta. I ett första skede ritades ett hus på 5 000 kvadratmeter.

TidplanInleddes 2010 och projekteringen var klarvåren 2013. Det nya huset börjar byggasi vinter och ska stå klart hösten 2015.

Projektutmaningar• Tomten är liten och mycket kuperad.• Få in alla patientrum och funktioner

trots tajt budget.• Byggnationen sker samtidigt som sjuk-

husverksamheten pågår som vanligt.

handikappstödjaren för gymnastiksalen. Den är jätteviktig för verksamheten, för att rehabiliteringen ska bli bra. Som projektledare respektive arkitekt har det varit Eivinds och min uppgift att bevaka syftet med huset.

Eivind Wium nickar och tar upp en annan utmaning; att byggandet ska störa verksamheten så lite som möjligt.

– Gång- och cykelvägen vi står på ska fungera som arbets-väg, men annars kommer man att kunna röra sig ungefär som vanligt på området. Patienterna i huset här intill kom-mer att flyttas till rum på andra sidan huset under byggtiden. När tverrbygg är klart för inflyttning ska det gamla huset rivas.

Totalt har cirka femton kompetenser varit inblandade i projektet från Norconsults sida. Projekteringen avslutades i våras och då fanns färdiga 3D-skisser på hela tverrbygg. Dessutom har Norconsult gjort två animerade filmer, en för det utvändiga och en för det invändiga.

Kerstin Björn plockar fram sin bärbara dator och startar filmen som visar exteriören. Vi glider in över trädkronorna mot det nya huset och ser hur en ny och inglasad luftgång binder ihop trapphuset med ett befintligt hus som rym-mer simhall, träningsrum och personalutrymmen. Vi ser hur framsidan innehåller stora glaspartier och vetter mot nyanlagda grönytor och några fickor för korttidsparkering. Och vi ser hur baksidan av huset innehåller lekytor för bar-nen och hur ett par serpentinvägar för rullstolar slingrar sig nedför slänten vid husets kortsida. Det finns hissar, men alla våningsplan ska kunna utrymmas i markplan.

– Vad gäller själva utseendet har vi försökt anpassa oss till

ProjektSunnaas sjukhus

omgivningen och hur de andra byggnaderna ser ut. Och ef-tersom huset är så långt har vi delat in längden i fyra mindre delar, som satser i ett musikstycke, till exempel genom att arbeta med glaspartier och franska balkonger.

Kerstin Björn fortsätter:– Filmerna ger en bra uppfattning om hur allt kommer

att se ut. Det är värdefullt för oss och för alla andra in-blandade.

BYGGNATIONEN INLEDS I vinter med den inglasade passa-gen, ”luftgången”, samt trapphuset som ansluter dit, och i nästa etapp byggs det L-formade huset. Allt ska stå klart hösten 2015 – men förändringen av Sunnaas slutar inte där. Den långsiktiga planen är att bygga om en befintlig byggnad till patienthotell och dessutom förtäta området. Då frigörs yta i södra änden som ägaren, en stiftelse, kan sälja som tomtmark. Norconsult ska ta fram ett förslag, som blir un-derlag till ny detaljplan, på hur hela sjukhusområdet och byggnadsbeståndet bör disponeras.

Sunnaasprojektet är inte det första där arkitekter från Norconsult i Sverige har anlitats för uppdrag i Norge. De har tidigare varit inblandade bland annat i ett simhallsbygge och en skolrenovering.

– Vi har väldigt bra erfarenhet av våra svenska arkitekter, säger Eivind Wium. De är kompetenta, lätta att samarbeta med och duktiga på brukarprocesser.

Han är tyst ett ögonblick och ler underfundigt.– Och så är de mer strukturerade än jag själv. I Norge

brukar vi kalla svenskar för Nordens tyskar. ■


23// visste du att?

Nätverksträffar ökar samverkan Norconsult arrangerar regelbundet nätverksträffar, dit

vi bjuder in statliga och kommunala tjänstemän samt

representanter för högskolor och näringsliv. Den senaste hölls

i oktober och det var en stadsarkitektträff med konsulten Carl

Mossfeldt som föredragare.

NORGES MEST TRAFIKERADE knut-

punkt är centralstationen Oslo S. Varje

dag passerar cirka 150 000 människor

genom stationen och inom ett par år

beräknas antalet resenärer ha fördubb-

lats. Därför planeras nu en helt ny cen-

tralstation i Norges huvudstad.

”Nye Oslo S” ska bli den överlägset

största tåg- och kollektivtrafikkällan

i landet. I dag består centralstationen

av fyra olika hallar och terminaler –

och ambitionen med renoveringen och

nybyggnationen är att skapa en mer

flexibel knutpunkt, men med samman-

hållen identitet.

Norconsult har haft en rådgivande

Norconsult i världen

roll i projektet, som drivs av byggherren

Rom Eiendom AS. Vi har bidragit med

kompetens inom bygg, VVS, el, akustik,

brand och geoteknik – samt haft en

central roll i framtagandet av program-

handlingar. Dessutom har vårt tänk vad

gäller innovation och förvaltning av krea-

tiva processer utnyttjats.

En av de största utmaningarna

i projektet har varit att stationen ska vara

i full drift under byggnationen, som sat-

tes igång redan i fjol. Rivning och bygg-

nationen sker därför i skräddarsydda fa-

ser så att varken resenärer, järnväg eller

annan kollektivtrafik påverkas. Den nya

stationen beräknas stå klar år 2020. ■

NORGE

DANMARK

LAOS

PERU

FILIPPINERNA

MOÇAMBIQUE

SYDAFRIKA

CHILE

THAILAND

GÖTEBORGTheres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG

STOCKHOLMHornsbruksgatan 19, 117 34 STOCKHOLM

UPPSALABangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

LUDVIKAKöpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA

SUNDSVALLStorgatan 50, 852 30 SUNDSVALL

PITEÅKarl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ

LULEÅStorgatan 35, 972 31 LULEÅ

VÄXJÖStorgatan 42, 352 32 VÄXJÖ

VÄSTERÅSKopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

NORDMALINGKungsvägen 92, 914 32 NORDMALING

KRISTINEHAMNDoktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

ÄLVKARLEBYUppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

ÖSTERSUND Kunskapens väg 6, 831 40 ÖSTERSUND

UMEÅUmestan hus 2, 903 47 UMEÅ

ÖREBROKlostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

ÖRNSKÖLDSVIKStrandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

MALMÖArenagatan 35, 215 32 MALMÖ

Tillsammans i Nor-consultkoncernen är vi 2 650 med-arbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.

Vi finns på 17 orter i Sverige

ALLTID NÄRA

Oslos nav i ny skepnad

Space Group/Luxigon

SP

AC

E G

RO

UP

/LU

XIG

ON

Avsändare: Norconsult AB

Box 8774402 76 Göteborg

Hennes väg till Norconsult var allt annat än enkel. Marta Ahlquist Juhlén gjorde sitt examensarbete i ett instabilt

Bolivia och tog sig till Stockholm för att bygga framtidens infra-struktur.

MARTA AHLQUIST JUHLÉN

– teamledare Väg- och VA-teknik

ÅLDER 34 år. BOR Henriksdalsberget i Stockholm. FAMILJ Fru och dotter. FRITID Åka skidor, gå på teater och aktiviteter med dottern. Målet är att vara spontan och inte boka så mycket. DET BÄSTA MED MITT JOBB Att komma till en massa platser jag inte hade sett annars.

TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO ROSIE ALM

MARTA MARTA

Marta –nybyggare i Stockholm

E fter civilingenjörsstudierna på univer-

sitet i La Paz bestämde sig Marta

Ahlquist Juhlén för att åka tillbaka till

Bolivia och göra sitt examensarbete i ett land

som var allt annat än lugnt.

– Det var väldigt instabilt just då, säger hon.

Människor sköts ihjäl mitt på gatan. Jag fick

inget Sidastipendium eftersom landet ansågs

för oroligt, men jag gjorde mitt ex-jobb där

ändå.

Examensarbetet, där Marta skulle utvärdera

ett reningsverk i en by vid Titicacasjön, blev

dock något helt annat än vad som var tänkt.

– När jag anlände hade byborna störtat

kommunledningen. Mina kontaktpersoner

hade ”gått under jorden”, tagit med sig all

dokumentation och lämnat reningsverket åt

sitt öde.

DÄRFÖR FICK EXAMENSARBETET till stor del

handla om hur reningsverket togs i drift igen.

Tiden i Sydamerika gav karriären en skjuts och

i dag arbetar Marta med att bygga upp ett

Väg- och VA-teknikteam på Norconsults Stock-

holmskontor. Just nu arbetar hon mycket med

några ramavtalsprojekt, där det till exempel

ingår dagvattenutredningar och modellering av

ledningsnät.

– Norconsult är stort i Göteborg, men i Stock-

holm är vi fortfarande relativt okända. Vi har till

exempel inte haft väg- och VA-verksamhet tidig-

are. Det finns förutsättningar att växa i Stockholm,

för det är trots allt här det byggs mest i Sverige.

Marta fortsätter:

– Att se hur Stockholm växer och att känna

sig delaktig i hur framtidens infrastruktur kom-

mer att se ut är inspirerande.

Fast känslan att hon gör något viktigt för den

stad hon lever i kan vara svår att förmedla till

vännerna.

– Det ligger en utmaning i att förklara vad jag

gör på ett pedagogiskt sätt. Jag lägger kanske

mer fokus på att prata miljö. Spillvatten och

sådant där, det tonar jag ner, säger Marta och

skrattar. ■

Documents

Norconsult idag #2 2013