Om svensk, nordisk och internationell grisproduktion

agra

r

✔ Ger sunda smågrisar.

✔ Innehåller järn, koppar,

mangan och zink.

✔ Är mycket konkurrens-

kraftig.

✔ Finns hos välsorterade foderhandlare.

GRISTORW ® är utvecklad avSteper Feed i Ängelholm

agra

r

GRISOm svensk, nordisk och internationell grisproduktion

Oberoende tidning för hela grisnäringen

Prenumererapå GRIS och @-GRIS!

GRIS 12 nr/år, @GRIS 52 nr/år

190 kr inkl moms

Nr 10 2003

Stig Malm: –Viktigare för jobben att ätasvenskt griskött än köpa svensk bil! Brasilien fjärde

största svinnationen

Het dansk debatt omsuggors skuldersår

Känd TV-kock koradtill Årets Djurvän

Karin vakar överdjuromsorgen

Mindre skatolmed potatismjöl

Opinionsbildandejubileumsmingel

Finska grisbidragenkvar fyra år tillTorkning och lagring

i ny storsilo

Rostfria kasetterersätter betong-spalt

Backpackers svinskötare i Australien

2

Storgatan 10535 30 KvänumFax 0512-931 33

Gris

Ring 0512-930 55 och beställ eller begär mer info! Moms tillkommer. Fraktfritt över 2 000:-. 1 års garanti.

KVM Traktorelverk

kvanumsjarn.se kvanumsjarn@telia.com

KVM Traktorelverkmed lågvarvig 1500 varvs ge ne ra tor

16 kva och 30 kvaKlarar att starta dubbelt så stor elmotor som hög var vigt! Komplett med tre punkts fäs te, 16 amp, 1-fas uttag, 32 amp, 3-fasuttag. Voltmätare, amperemätare, hertzmätare, timräknare, jord- fels bry ta re, automatsäkringar, över-under-spän- nings skydd.

16 kva NU: 16 800:- 30kva NU: 19 800:-

✔ Nytänkande✔ Flexibilitet✔ Ultrahöghållfast rostfritt stål

och plast✔ Korrosionsbeständighet✔ Låg vikt✔ Lägre underhåll✔ Enklare rengöring✔ Lång livslängd – låg kostnad✔ Reparera eller bygg nytt

Håkan 0586-470 18, hakan.roos@avestapolarit.comTorbjörn 0586-477 17, torbjorn.carlsson@avestapolarit.com

Åke 0708-32 68 22

Avancerade InredningsSystemför fl exibla lösningar

Ett företag i AvestaPolarit-gruppen

Vänd er med förtroende till

AB HARRY JOHANSSONS UTGÖDSLINGAR310 40 HARPLINGE. Tel 035-550 33, 551 34, bost Rolf 035-524 07. Fax 035-550 83

För alladjur!

• Elektrisk utgödsling med nylonlina • Hydraulisk tryckutgödsling • Helhydraulisk linutgödsling

Sedan 1959

Gris

KVALITETS-UTGÖDSLINGAR

SOJALL FO DER SY RA✔ Förebygger avvänjningsdiaréer✔ Ökar tillväxten ✔ Ersätter vassle✔ Är en ren naturproduktInnehåll:Vinäger, surkålsaft, pepparrotsaft

Ladugårdsinrede i Jung AB535 92 Kvänum

Tel 0512-211 10 Fax 0512-212 19 Gris

Gödselbrunnen fungerar bättre om du skär hal men!Tryckskär din halm, då stan nar mö gel spo rer na kvar på ströet och du slipper andas in dem.Brandsäkerheten får du på köpet!

Planera Din ströhantering nu!

Tel 0430-600 00 Fabriken 601 39 Fax 602 39

GrisSkogaby Stall mil jö

AB Dalsjöfors Slakteri516 90 Dalsjöfors Tel 033-222 333 Fax 033-222 334www.dalsjoforsslakteri.se

Välkommen som slaktsvinsleverantör!

Ring Per-Åke eller Peter Larsson för mer info!

Gris

Ny informationschef vid KRAV

KRAVs informationschef Michael Giese lämnar KRAV vid årsskiftet för pension. Ny chef för informationsavdelningen blir nuvarande pressansvarig, Jessica Elgen-

stierna. Hon kommer även i fortsättningen vara pressansvarig. KRAVs konsumentinfor-matör Solweig Wall-Ellstöms ansvarsområ-de utökas också. Förutom konsumentinfor-mation kommer hon från årsskiftet även an-svara för KRAVs kundinformation. Källa: Pressmeddelande. /LG

Vinnarevid Elmia

Roger Åslund, Mullsjö, Evert Johansson, Ullared.

Visningsglaset innehöll 45 kg

StaldrenFoder &Spannmål

I HELSINGBORG-ÅHUS AB

Heimdalsgatan 39, 261 62 GLUMSLÖVTel 0418-701 30

Prenumerera på Prenumerera på GRISGRIS

3

Stort program för stängsel och djurhållning. Exp avg 25:

- tillkommer.Priser exkl

moms

Tel 0652-747474Fax 0652-747470

V.Tanne 3061, 820 70 BERGSJÖ bole@bole-produkter.se

Trans Fer järntillskott för smågrisar 110 ml ........................................ 82:- 500 ml ...................................... 280:-LitterCare förstärker aptit, tillväxt och immunförsvar hos smågrisar. 240 ml ...................................... 239:-Kick-Start ger snabbt energi till nyfödda och svaga grisar. 100 ml ...................................... 189:-

Bitventiler 3/8” R 10 ... 31:- (29:- vid köp av 5 st) 1/2” R 15 ... 28:- (25:- vid köp av 5 st) 3/4” R 20 ... 41:- (38:- vid köp av 5 st)

Märkspray 400 ml. Färger: grön, röd, blå.

(18:-/st vid köp av 12 st.)

20:-/st

”DOSATRON” doserare av t ex medicin och desin-fektionsmedel.0,2-1,6% .................................. 3.350:-1-5% ........................................ 4.450:-

Värmelampa 340:-

Tandslip ”Pigmatic 110” inkl. batteri, laddare och midjebälte.

2.225:-

”VERBA” Torrfoderautomater 19-283 liter.Pris från: ................... 690:-Våtfoderautomater 22-60 liter.Pris från: ............ 1.550:-Mängdrabatter!

310:-vid köp av 10 st.

Internetbutik: www.bole.nu

Dräktighetstestare Digipreg

Pris/st Vid köp av 10 st Vid köp av 40 st150 W 37:- 32:-/st 27:-/st250 W 37:- 32:-/st 27:-/st

Lågenergilampor Pris/st Vid köp av 15 st Vid köp av 45 st100 W 48:- 43:-/st 42:-/st175 W 53:- 48:-/st 47:-/st

InfraglödlamporSänkt pris

på värmelampor

4.830:-

Fraktfritt vid varor

över 1.500:- + moms

Beställ

katalog

gratis!

Torben Poulsen ny ordförande för danska grisuppfödarna

Torben Poulsen, Ringkøbing, valdes till ny ordförande för Danske Svineproducenter vid årsstämman. Han efterträder Per Bach Laur-sen, som avböjt återval. Torben är 39 år, har tidigare varit minkfar-mare och uppfödare av utegrisar och har nu 1 100 suggor och säl-jer smågrisarna vid avvänjning. Han har även startat företaget TP-Hytten för utegrishyddor. Källa: Landbrugsavisen.

Danska grisuppfödare ska sponsra idrotts-klubbar för bättre image

Den danska grisuppfödarorganisationen uppmanar sina medlem-mar att sponsra sina lokala idrottsklubbar och köpa reklamplats på idrottströjorna. Syftet är att förbättra svinbranschens image. Vida-re ska skolklasser erbjudas gratis bussresa till studiebesök vid gris-besättningar.Svinuppfödarföreningen har också beslutat starta ett nytt bolag,

LuftTek A/S, för utveckling av luktborttagande metoder. Källa: Jyl-landsPosten.

Anne-Marie Svanold ny personaldirektör för Swedish Meats

Anne-Marie Svanold är ny personaldirektör för Swedish Meats. Hon har en gedigen erfarenhet av personalfrågor på ledningsnivå och kommer närmast ifrån en tjänst som personaldirektör för Spi-ra-koncernen. Anne-Marie kommer att ingå i koncernledningen och tillträder sin tjänst 8 december. Källa: Pressmeddelande.

Grönljungsgård första certifierade Pigg-hamgården

– God köttkvalitet är ingen slump. Det handlar om ett långsiktigt arbete med att säkerställa en hög kvalitet genom hela produktions-kedjan, från jord till bord. Detta sa Peter Rasztar när han hängde upp den första Pigghamskylten som ett tecken på att Grönljungs-gård är en certiferad Pigghamgård. Källa: Scan Foods, pressmed-delande.

R i n g : 0 3 1 - 4 7 1 6 6 0MPG Miljöprodukter ABVictor Hasselblads gata 11421 31 Västra Frölunda

www.mpg.se

Varför betala mer än nödvändigt

Gödselbassäng med hela säkerheten för halva priset

Behöver du ett tak?

agrar

ekon

omi

avel

fode

rsk

ötse

lby

gge

häls

am

iljö

göds

elny

ttm

arkn

ad

ISSN 1402-8085

Nr 10 2003

RedaktionpostadressBerga, Stenåsen 311692 93 Kumlatelefon019-57 60 90, 57 60 91telefax019-58 00 50E-mailgris@agrar.se

redaktöransvarig utgivareLars-Gunnar Lannhardtel 019-57 60 90, 070-663 60 90lg.lannhard@agrar.se

biträdande redaktörNils Anderssontel 0151-103 15, 070-642 86 56fax 0151-134 46nils@agrar.sebostadsadressVästergårdsgatan 21, 643 32 Vingåker

grafisk produktion, trycksakerBerndt Eliassontel 073-035 54 03ble@swipnet.se

annonserLars-Gunnar Lannhard019-57 60 90, 070-663 60 90gris@agrar.se

prenumeration, kassaSiv Lannhard019-57 60 91, 070-607 68 90gris@agrar.se

tryckRB Grafiska ABÖrebro

GRIS utkommer med 12 nummer per år. @-GRIS utkommer med minst 52 nr per år, dvs varje vecka när grispriserna är satta, samt i övrigt när något betydelse-fullt för grisproduktionen inträffar.Prenumerationspriset är 190 kr inkl moms 10,75 kr år 2004. Enklast prenumererar du genom att sätta in 190 kr på vårt bankgiro eller postgiro.

Bankgiro 440-0123 Postgiro 69 22 21 - 5

4

GRISPRODUCENTER i HALLAND!Grisar från Halland uppfyller vår målsättning om korta gristransporter för bästa djuromsorg och miljöAnmäl dina grisar till oss! Vi har marknadens bästa avräkningspriser

AB GINSTEN SLAKTERI, Harplinge Tel 035-573 00, 070-594 82 72

Innehåll2 Ny informationschef vid KRAV3 Torben Poulsen ny ordförande för danska grisuppfödarna3 Grönljungsgård första certifierade Pigghamgården3 Danska grisuppfödare ska sponsra idrottsklubbar för bättre image3 Anne-Marie Svanold ny personaldirektör för Swedish Meats6 Karin vakar över djuromsorgenfrån gården till slakteriet7 Spanjorerna snart ikapp tyskarna7 Danskar får betala för gödsel till grannar8 Brasilianska grisproduktionenär den fjärde största i världen8 Sortens arvsanlag har betydelseför kadmiumhalten i vetekärnor8 Säffle Suggring med 35 000 grisar går över till Dahlbergs Slakteri8 Tulip Sverige är Tulip-koncernens största dotterbolag - och framgångsrikt10 Stöveltvätt med högt vattentryckavlägsnar smuts och smittämnen10 Förlängningsstativtill gödselomröraren10 Sjukilosgrisar till Tysklandväxande dansk affärsidé12 Torkning och spannmålslagring i silo med stor lagringskapacitet13 Kraftigt minskad oljeförbrukningvid torkning i Mertz Corn-silon13 Svenskt Sigill godkännerinte MertzCorn-silonför brödspannmål14 Nu hänger inlagringen med viddagens stora tröskkapacitet14 Ta hänsyn till luftfuktighetenvid luftning av spannmål15 Swedish Meats rekryterar från Ugglarps 16 Mutation i icke-kodade DNAGer muskulösare och magrare gris16 Utfodring med potatismjöl16 minskade skatolhalten16 Svinslakten i Sverige ökade 3 % tredje kvartalet16 Årets julskinkenyhet: Färdigkokt skivad julskinka17 Gris18 Grissini, parmaskinkaoch marknadsföring di Berlusconi20 Avestas nya rostfria spaltkasetterlätta att hantera och tvätta20 Totalskörden av spannmål blev normal22 Mjölk- och myrsyra positivt vid smågrisutfodring22 Danish Crown betalar 0,85 skr i efterlikvid22 TiCan sänker efterlikviden22 Grislukten ska bort om svinbranschen ska överleva!22 Lithells och Samfood slås samman23 Sista grisen slaktad hos Swedish Meats i Linköping23 Atria vill satsa på expansion runt Östersjön24 Värmelampan Ferkel inte godkändför användning i grisningsstallar24 Finska grisbidragen trappas ned4 % per år nästa fyraårsperiod26 Skuldersår och veterinärers dubbelrollorsakar debatt i danska nyhetsmedier26 Dansk djurskyddsförening utsågkänd TV-kock till Årets Djurvän26 Danska politikertillagar griskötti dansk almanacka26 Annica Gransröm27 Trendiga Svensk Köttinformationfirade 20 med mingel och kändisar27 Stig Malm: Viktigare för jobben att ätasvenskt griskött än köpa svensk bil28 Mitt liv som svinaherde i Australien29 196 godkända nyheter vid Agromek 200430 Simia ska sälja i Norgevia Felleskjøpet30 Exportrekord för Brasiliens grisproducenter 30 Erysorb Parvo vet ersätts med Porcilis Ery-Parvo vet30 AgroBalt 2004 i Vilnius, Litauen, 6 - 9 maj31 Högsta grispriset i Italienlägsta i Danmark inom EU31 Infomatic övertog HA-Svets i Oskarström 1 december31 Nytt EKO-grisstall vid Alnarp

5

Gleptosil® vet!Järnlyftet för små grisar som

snabbt vill bli stora och starka...Ge spädgrisarna Gleptosilredan första levnadsdygnet, så vet du att de får den optimala järnstarten.

Gleptoferron 200 mg Fe3+/ml Förpackn: 10x100 ml

Gleptosil säljspå apoteket

Tel 042-28 80 00. Fax 042-28 89 75. www.pah.nuE-mail:animalhealth.marknad@pharmacia.com

Gris

Tel 0155-53 000 www.tunamaskin.com

TUNA

Tuna-utgödslingmed MULTI-skåp

Processorstyrt automatskåp– många nya funktioner:• Inställbara paus- och utgödslingstider

• Mätvändning • Realtidsklocka

• Linbrottsvakt • Vändnings/kovakt

• Ändlägesparkering • Reversering

• Motorskyddsvakt • Linbytesvakt

• Linbroms • Larmutgång

– lättsköttautgödslingar

KLS Livsmedel www.kls.se

Tillförsel GRIS: Karl-Ingvar Peterson0480-57 185, 0708-257 185

Ett starktalternativ i Livsmedelssverige

KLS Livsmedel är ett offensivt livsmedelsföretag.

KLS Svinrådgivning ger digen plats i vårt nätverk och tillgång tillkvalif icerade rådgivare att bolla idéer

och lösa produktionsfrågor tillsammans med.

Välkommen till ettinspirerande samarbete!

531 04 JÄRPÅS, tel. 0510-91400info@akron.se www.akron.se

Effektivspannmålshantering

Såg Du våra nyheter på Elmia?- Satstork med jämnare torkning och enklare skötsel- Panna med den högsta kapaciteten och bästa verkningsgraden

För komplett spannmålsprogram kontakta oss

6

Karin vakar över djuromsorgen från gården till slakterietSwedish Meats nya djuromsorgschef, Karin Jonsson, har nu varit i sin tjänst ett drygt år. Karin jobbar med djurom-sorg och är placerad i en koncernstab som arbetar med kvalitet, miljö och djuromsorg. Det är viktigt med helhe-ten i djuromsorgsarbetet och Karins arbetsområde sträcker sig från grispro-ducenten till och med hanteringen av levande djur på slakteriet.

djuromsorgKarin Jonsson är legitimerad veterinär. Un-

der det senaste decenniet har hon jobbat som egen företagare med egen klinik och en kort period som labb- och kvalitetschef på AnalyCen i Kristianstad.

Flera kvalitetssystemDjuromsorgen börjar som sig bör ute hos

animalieproducenterna, medan miljö- och kvalitetskontroller ingår i hela kedjan. Karin har även ansvaret för intransporten av djuren till något av koncernens slakterier. Hon job-bar också mot remissinstanserna Jordbruks-verket och Jordbruksdepartementet. Djurskyddet på gårdsnivå har djurskydds-

lagen som grund. Dessutom finns koppling-ar till miljöhusesynen med egenkontrollpro-gram.Dessa är minimikrav som måste vara upp-

fyllda för att överhuvudtaget få leverera djur till koncernens slakterier.-Dessutom finns det kvalitetssystem som

har ännu strängare krav avseende djurom-sorg, säger Karin. Detta kvalitetssystem är BIS, där andrapartsrevision sker vartannat år ute i besättningarna. -Alla dessa kvalitetsprogram är viktiga i och

med det alltmer ökade fokus på djuromsorg inom slaktdjurshanteringen och för mig är det viktigt att arbeta utifrån ett helhetsper-spektiv. Det är en lång kedja där allt mås-te fungera. Kedjan är inte starkare än den svagaste länken. -Media är viktiga där vi öppet måste kun-

na redogöra och redovisa våra åtgärder och ståndpunkter. Vi måste hålla det vi lovar.-I Sverige har vi en god djuromsorg, jäm-

fört med den i EU och i övriga världen. I Sverige får vi maximalt transportera djur åtta timmar, inklusive lastning, meden man i övriga EU får ha längre transporttid. EU-kommissionens förslag till ny transportför-ordning har varit på remiss i hela EU. Swe-dish Meats har svarat på denna gemensamt med LRF.-Men samtidigt är det viktigt att kunna för-

ena god djuromsorg med god lönsamhet i produktionsledet, liksom i slakt och föräd-lingsledet. Ett stort projekt pågår med om-

byggnation av delar av slakteristallarna för att ytterligare förbättra djuromsorgen. Slak-teriet i Visby är delvis ombyggt sedan i som-ras och slakteriet i Uppsala har byggts om och blev klart vecka 48 i år. Under 2004 planeras en ombyggnation av anläggning-en i Skara.

Djurtransporterna är viktigaInom Swedish Meats pågår det ett pro-

jekt, ”lasta rätt enkelt”. Projektets syfte är att förbättra förhållandena på gården. Allt för att djuren ska påbörja sin resa så lugnt och bra som möjligt. Utlastningsrummen bör vara utformade för att underlätta lastningen av grisarna, där skuggor, felaktiga vindrikt-ningar, osv, är bortbyggda. Det är också vik-tigt att den goda djuromsorgen, som grisar-na fått på gården, bibehålls. Både vid last-ningen, under transporten, vid avlastning-en vid slakteriet och grisarnas vidare öden i slakteristallet fram till slakten.Enligt Karin är transportdelen ett minst

lika viktigt moment som både uppfödningen och hanteringen av grisarna vid lastningen och efter transporten till respektive slakte-ri. Det gäller att allt fungerar på ett effektivt och perfekt sätt för att undvika djurlidan-den. Vi måste agera så att konsumenterna även i fortsättningen kan ha ett odelat för-troende för den svenska djuromsorgen i så väl uppfödarledet som i slaktledet.Då gäller det att transportfordonen kon-

tinuerligt håller en hög standard med bl a väl fungerande ventilation som tillfredstäl-ler alla årstiders krav. Det pågår ett stort projekt som framförallt syftar till att mins-ka dödligheten under transporterna. Un-der det närmaste året är en slutrapport om detta klart.-Det satsas mycket pengar, många miljo-

ner, för att förbättra leden mellan bonden och slakten. En av mina viktiga uppgifter är att studera och arbeta fram instruktioner till förbättringar. Dessutom ingår att utbil-da slakteripersonalen så att även lossningen vid slakteriet och det fortlöpande omhän-dertagandet av djuren där sker på ett bra sätt. Vi har kontinuerligt utbildningar för att säkerställa att samtliga slaktdjur hante-ras väl på våra anläggningar.

Utbildning och certifieringFör att på bästa sätt ha en hög nivå på djur-

hanteringen sker utbildningar och etiska* revisioner, berättar Karin. -Vi har utbildningar/certifiering för all per-

sonal och även kravet att transportörerna ska vara utbildade. Utbildningen av transportö-rerna sker dock i TYA-regi. (Transportörer-nas yrkes- och arbetsorganisation).Swedish Meats har partnerskapsavtal med

ett antal större åkeri- organisationer. Part-nerskapsavtalet innebär kvalitetskrav på så-väl transportörerna som fordonen.-För transportörernas del sker utbildning i

tre steg. Bland annat innefattar utbildningen djurhantering i hur djuren beter sig natur-ligt och hur olika djur uppfattar syn, hörsel och lukt. Vidare hur man lugnt och enkelt driver djur samt hur man på bästa sätt lastar och lossar. Man går även igenom lagar och förordningar samt hur man för en körjour-nal och förvarar den på rätt sätt. Dessutom sker fortlöpande transportörsmö-

ten. Mötena sker på olika platser i landet. På mötena tas upp bl a nyheter och personalen har möjlighet till erfarenhetsutbyte.Certifieringsutbildningen av stallpersona-

len omfattar i stora delar samma som inom transportörsutbildningen.Under utbildningen läggs även stor vikt vid

bedövning och avblodning så att detta ut-förs på ett så bra sätt som möjligt.Vid slutet av utbildningen sker ett skrift-

ligt test där det måste bli minst 80 procent rätt för godkännande.-Det är viktigt att framhålla att personalen

kan djurhantering, säger Karin. När de job-bat praktiskt en tid under överinseende av produktionschefen alternativt produktions-ledaren blir de certifierade.Varje år sker en etisk revision. Detta är en

revision där endast djuromsorg studeras i två dagar på varje anläggning. Då kontrolle-ras även att personalen lever upp till ställda krav. Om de lever upp till de ställda kraven får de ett förnyat certifikat. I annat fall blir de omplacerade. De flesta har arbetat med djur innan de började på slakteriet och har därmed gott handlag med djur.

Allt bättre-Kontinuerligt sker en uppföljning av dju-

romsorgen i alla leden. För att stärka dju-romsorgen förbättras slakterierna tekniskt via ombyggnad. Det är viktigt med både rätt människor och rätt teknik för att säkerstäl-la djuromsorgen på bästa sätt. Under våren 2003 har det framarbetats nya

Karin Jonsson.

sköt

sel

27

7

KVARNBYFODERAB Kvarnbyfoder, Box 84, 245 21 Staffanstorp

Tel 046-25 30 70 Fax 046-25 03 71info@kvarnbyfoder.sewww.kvarnbyfoder.se

Gris

Succémed våra nya

premixer!Gårdsoptimera dina foderblandningar

för ett effektivt foderutnyttjande!

Vänd dig till premixspecialisten

så att även Du kan prova!

koncerngemensamma rutiner, arbetsinstruk-tioner och kontrollrapporter för att likrikta och skärpa upp kontrollsystemen på samt-liga anläggningar. -Alla anläggningar ska ha samma rutiner,

säger Karin Jonsson. Vi förtydligar och för-enklar så mycket som möjligt. Detta bidrar till en bättre styrning och kvalitetssäkring av djurhanteringen. Jag har haft fortlöpan-de utbildningar av personalen i det nya sys-temet under sommaren. -Utbildningen och certifieringen av stallper-

sonalen har lett till en ökad medvetenhet och statushöjning för personalen i arbetet.

Dialoger och forum-Vi har fortlöpande dialog med olika intres-

segrupper, bl a Djuren rätt, Veterinärförbun-det, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, han-deln och konsumentföreträdare, där fokus varit att få en inblick i hur omgivningen ser på koncernen. Årets intressentdialog kom-mer att ha fokus på transporter och hur vi fortsättningsvis kan transportera djur med god djuromsorg till vettig ekonomi. -Vi har också haft forum om hur konsu-

menterna ser på Swedish Meats. Vi lär oss mycket av detta som vi tar tillvara. Dessut-om vill jag gärna vara närmare konsumen-terna och kontinuerligt få dennes synpunk-ter om djuruppfödning och djurhanteringen, säger djuromsorgschefen för Swedish Me-ats, Karin Jonsson. För att få konsumenter-nas fulla förtroende är det viktigt med fort-

löpande utbildning i alla led. Att rutiner och kontrollsystem säkerställer en god och kva-litetssäkrad djuromsorg. Vi måste vara öpp-na och lyhörda för ny teknik och nya forsk-ningsrön inom djuromsorgsområdet, avslutar en entusiastisk djuromsorgschef som brin-ner för sitt jobb.

Nils Andersson

Fotnot*Information om den etiska revisionen kom-mer i ett senare nummer.

Spanjorerna snart ikapp tyskarnaSedan Spaniens inträde i EU 1986 har svinproduktionen i landet

ökat stadigt. Sedan 1992 har antalet svin ökat med 57 procent och snart puttas Tyskland av tronen som EUs största grisproducent.I Spanien föds näst intill lika många svin upp per år som i Dan-

mark och Holland tillsammans. Spanska svinbeståndet är 24.1 mil-joner och tyska 26.6 miljoner. Spanien (2.5 miljoner) har i princip lika många suggor som Tyskland (2.6 miljoner) Den spanska själv-försörjningsgraden uppgår till 116 procent och fortsätter stiga. Käl-la: Top Agrar/Carl Blomgren/Agriprim.com

Danskar får betala för gödsel till grannarFör några år sedan fick danska grisuppfödare ofta betalt för göd-

seln av de växtodlande grannar som behövde gödsel. Nu är det så stor brist på spridningsareal, att växtodlarna ser möjligheter att ta betalt för att ta emot gödseln. En orsak är också de stigande mark-priserna, som gör att alla möjligheter till finansiering utnyttjas. Käl-la: Information.

8

Brasilianska grisproduktionen är den fjärde största i världen

Sortens arvsanlag har betydelse för kadmiumhalten i vetekärnor

ton. Soja odlas på 18,5 miljoner hektar med en skörd runt 52 miljoner ton.Det skedde en mycket stor ökning av pro-

duktionen mellan åren 1999 och 2000. Den-na trend fortsätter, vilket märkas på expor-ten av bl a griskött.Produktionen sker på familjejordbruk som

ägs av invandrande tyskar och italienare. Till en del liknar produktionen i Brasilien den i Spanien, där produktionen ägs i vertikal inte-gration av slakterier och charkföretagen.Priserna till uppfödarna är svaga, berätta-

de Pedro. Med export till nya marknader ska det kanske vara möjligt att öka avräk-ningspriserna. Den största exporten sker till Ryssland, där de exporterar nära 80 procent av deras import. Utöver Ryssland sker ex-port till Asien. Den totala exporten var 2001 nära 128 000 ton och har ökat till 480 000 ton 2002. Exporten fortsätter att öka och Brasilen är fjärde största exportör i världen. Exporten 2003 har ökat med ca 11 procent, både i värde och i ton.Konsumtionen av griskött är låg i Brasilien,

Brasilien har den fjärde största gris-produktionen i världen. Produktio-nen sker på familjejordbruk, ofta av invandrade tyskar och italienare, och ägs vertikalt av slakterier och charkfö-retag. Priserna till uppfödarna är låga, men med möjlighet till export till nya marknader hoppas man på förbätt-ringar. 80 % av exporten sker idag till Ryssland. 53 % av produktionen sker f n i de sydligare delarna av landet, men flyttas allt mer norrut närmare de stora städerna.

BrasilienDetta berättar Pedro Bertoul, direktör för

Seara Alimentos, ett av de allra största chark-företagen. Dessutom är han president för de brasilianska svinproducenterna och exportö-rerna. Han berättade om Brasiliens grispro-duktion på Svinkongressen i Herning. -Under de senaste tio åren har det skett en

fördubbling av den odlade marken till 37 miljoner hektar. I Sverige och i Danmark finns totalt runt fem miljoner hektar od-lad mark.Den brasilianska jordbrukspro-duktionen ligger i topp i världen. Vi ligger etta på socker och kaffe, tvåa på soja, trea på majs och kyckling samt fyra när det gäl-ler grisar. Brasilianarna arbetar mycket med utveck-

ling på alla områden. De förhandlar med myndigheterna, samt finns på den gemen-samma amerikanska marknaden.

Billiga produktionsmedelMed dessa möjligheter till billiga produk-

tionsmedel får de låga produktionskostna-der. Produktionen av majs ligger nära 13 mil-joner hektar med en skörd runt 45 miljoner

knappt 14 kg per capita. Det är inte tradi-tion att äta griskött.Den största produktionen, ca 53 procent,

sker i de sydligaste delarna av Brasilien. Men det sker en flyttning av produktionen till mittersta delen av Brasilien, i närheten av storstäderna.

Kommentar:Efter att ha fått del av den information

som Pedro Bertoul gav, finns små förhopp-ningar om ett högre avräkningspris på gris-marknaden. Den hårda konkurrens som nu finns blir ännu hårdare. Det vi inte fick veta på den korta tid som stod till förfogande var kraven på inhysningssystemen i produktio-nen. Likaså kraven på lukt och emissioner från produktionsplatserna. Myndighetskra-ven vet vi inte heller något om.Men det verkade som kvalitet och hygien är

på topp inom alla produktionsgrenar.

Ju högre proteinhalten är i vetekärnan desto högre är också kadmiumhalten. Kadmiumhalten varierar dessutom stort mellan sorter, odlingsplatser och år.

kadmiumI ett treårigt försök, 1999 - 2001, har sorter-

na SW Finess och SW Gneis jämförts. Samt-liga år hade SW Finess högre kadmiumhal-

ter än SW Gneis. Vid hög proteinhalt skiljde sig kadmiumhalten i kärnan som mest mel-lan de båda sorterna. Dessa resultat har be-tydelse för framtida urvals- och förädlings-metodik, men även för odlingsteknik och sortval vid odling av brödvete. Fodervete, som har låga krav på protein-

halt, bör väljas på åkermark som på grund av geologi, årsmån och mineraliseringsför-måga kan ge höga kadmiumhalter. En sort som tar upp små mängder kadmium bör väl-jas vid odling av brödvete.Liknande försök har gjorts med havresor-

ter. Sambandet mellan kadmium- och prote-

inhalt är dock inte lika tydligt som bland ve-tesorterna. En beskrivning av den ackumu-lerade mängden kadmium i 60 havresorter odlade på fyra platser i landet visar att vari-ationen är mycket stor. Som lägst 30 µg Cd/kg ts och som högst 120 µg Cd/kg ts. Även en analys av 254 havresorter odlade enbart i Landskrona visar hög variation i kadmium-halt. Genom konsekventa urval för låga kad-miumhalter kan förädlingsmaterialet skju-tas åt de lägre nivåerna.Källa: Stiftelsen Lantbruksforskning/Nils

Tulip Sverige är Tulip-kon-cernens största dotterbo-

lag - och framgångsriktTulip Food Company Sverige hade god

framgång det gångna verksamhetsåret och har en betydande position på den svenska marknaden. Företaget är Tulip-koncernens största dotterbolag. Trots starkt försämra-de valutakurser och betydande fusionskost-nader under verksamhetsåret 2002/03 blev resultatet 162,5 milj dkr, vilket dock är en minskning med 74,5 milj dkr från föregåen-de år. Inköpet av problemdrabbade GØL drog ned resultatet med 35,3 milj. Omsätt-ningen blev 5 270,9 milj dkr, inkl fusione-rade företag. -Trots stigande grispriser i början av nya

verksamhetsåret väntas 2003/04 bli vä-sentligt bättre än fjolåret, säger vd Torben Skou. Fusionskostnaderna är tagna och sy-nergierna får full effekt. Källa: Tulips års-redovisning.

Säffle Suggring med 35 000 grisar går över till Dahlbergs Slakteri

Säffle Suggring med satelliter går över från Swedish Meats till Dahlbergs Slakteri i Brå-landa vid årsskiftet och Dahlbergs väntas där-med öka sin slakt till ca 100 000 grisar per år. Säffle Suggring tillför 30 – 35 000 grisar. Största leverantören tidigare är Hjärtungens Lantbruk med ca 10 000 årsgrisar.-F n butiksstyckar vi ca 250 grisar per vecka.

Resten säljs som helfall, säger Per Olof Dahl-berg. En delägare i slakteriet, styckningsfö-retaget Moab i Kumla (25 % ägarandel), tar 700 – 800 grisar. Vi hoppas på sikt kunna öka den egna vidareförädlingen, säger han.Säffle Suggring ägs av lantbrukare i trak-

ten. /LG

ekon

omi

9

10

Stöveltvätt med högt vattentryck avlägsnar smuts och smittämnen

Förlängningsstativ till gödselomrörarenRana visade på Elmia ett förlängnings-stativ till propelleromrörare i gödsel-bassänger. Stativet monteras närmast traktorn i trepunktslyften och kan användas när marken och bassängens överkant är lika höga. Längst ut på stativet monteras propelleromröraren. Med stativet når omröraren minst två meter längre ut i bassängen.

gödselomrörareKraftöverföringen är löst med parallell-

föring. Den ger samma vinkel på samtliga fyra knutkors. Avvinklingen fördelas lika på dessa fyra kors och skonar därmed kraftö-verföringsaxlarna.Ranaverken har även ett stativ som också

kopplas till traktorns 3-punktslyft, men där omröraren är monterad högst upp. Detta sta-tiv passar när bassängen är klart högre än

omgivande mark, upp till 2,5 meter. Propel-leromröraren fälls ihop och transportläng-den är endast 4,6 meter.Det är många producenter som ökat sin be-

sättning och då fått bygga större gödselbas-

ErgoMiljö visade på Elmia-utställ-ningen en ny stöveltvätt som kan an-slutas till högtryckstvätt. Med ca 40 bar sprutar den vatten och desinfektions-vätska över skodonen eller stövlarna. I botten på stöveltvätten finns ett par dysor som sprutar upp vattnet och desinfektionsmedlet på stövlarna med tryck. Gummidukarna runt öppningen hindrar vätskan att spruta på annat än stövlarna.

nya produkterDet är en liten behändig apparat som kan

skydda eller förhindra att smittämnen sprids via skodon till stallarna eller in i avdelning-

arna. Apparaten minskar även smutssprid-ningen i och mellan avdelningarna. Det är inget fel att den finns på mer än en plats i en produktionsanläggning.

I botten, under skenorna i stöveltvätten finns dysorna som sprutar vätskan på stövlarna

Stöveln sätts in i stöveltvätten där den görs ren och desinfekteras. Gummidukar hindrar vätskan att spruta på annat än stövlarna.

Förlängningsstativet mellan traktor och propelleromrörare.

Stativ för högbyggda gödselbassänger.

Sjukilosgrisar till Tyskland växande dansk affärsidé

Danmark kan om några år bli Nordeuropas kuvös för smågrisar. Det beror på att miljö-kraven ökar drastiskt p g a danska bestäm-melser och EUs vattendirektiv och därmed blir det ökat behov av spridningsarealer, som i sin tur leder till högre markpriser och ökat kapitalbehov. Detta drabbar slaktsvinspro-duktionen mest och minskar timlönen inom denna produktionsgren. -Då är det naturligt att danska grisuppfö-

dare satsar på uppfödning och försäljning av små grisar (7-kilos), som inte drabbas av miljöbestämmelserna lika hårt, menar Per Bach Laursen, ordförande i Landsforening-

sänger. Därmed når den befintliga propel-leromröraren inte tillräckligt långt ut i bas-sängen eller bassängen blivit hög. Då kan de olika stativen lösa en del problem.

en Danske Svineproducenter. Statistiken vi-sar att redan innevarande år har smågrisex-porten till Tyskland ökat till 1,7 milj smågri-sar, mot 1,1 milj förra året. -Slaktsvinsproduktionen kommer sanno-

likt inte att minska i Danmark, men inte heller att öka så mycket mer. Om myndig-heterna fortsätter restriktionerna kan små-grisexporten mycket väl vara 10 milj om 10 år, säger han.Danish Crowns ordförande Niels Mikkel-

sen tror inte heller att slaktsvinsproduktio-nen minskar och även han tror att smågrisex-porten ökar de närmaste åren. Men det är en sårbar produktion med hänsyn till vad som skulle hända om gränsen stängs p g a smittutbrott. Källa: JyllandsPosten.

göds

el

11

LR•System AB260 70 Ljungbyhed

Tel 0435-44 07 60. Fax 0435-44 03 97

Utgödsling • Stålbyggnader • Hydraulcylindrar

www.lr-system.se

Ju enklare,desto bättre

Tel 0500–41 81 90 • Fax 0500–41 99 57E-post info@skovdeslakteri.se

En samarbetspartneratt räkna med

www.skovdeslakteri.se

Fribergs Verkstäder ABHåkantorp, S-534 96 VARA, SwedenTel 0512-609 20, Fax 0512-601 00E-mail info@fribergs.se

För mer information, ring 0512-60920 eller besök oss på vår hemsida:

www.fribergs.se

OMRÖRAREVi har

som

och

och

För industri och lantbrukRostfria - Korrosionssäkra - Hygieniska

Med eller utan restmängd?Big Dutchmans blötutfodringar leve-reras antingen som rundpumpande, eller restmängdsfria med friskvattensköljning.

MC99NTDen senaste tekniken för styrning, övervakning och registrering i utfodrings- och blandnings-anläggningar.

ServiceDu har nu nära till service, från hela fem servicecenter runt om i landet. Alltid snabb service!

…du får dem alla från:

Här är tre:

Blötutfodringhar många fördelar…

Blötutfodringhar många fördelar…

Gris

NOJ Serviceverkstad AB465 96 NOSSEBRO

Tel 0512 - 542 90 Fax 0512 - 541 40Klippan 0435-181 90

info@noj.se

12

Torkning och spannmålslagring i silo med stor lagringskapacitetMed Mertz Corn silo kan du förenkla och förbilliga spannmålslagringen och torkningen. Värme tillsätts luften som går igenom spannmålslagret upp genom silon. Luftens väg uppåt i silon underlättas av de två vertikala skru-varna som blandar och rör om spann-målen. I och med omrörningen lägger sig spannmålen luckert och luften har lättare ta sig igenom. Därigenom torkar spannmålen fortare.

spannmålslagringSilorna av galvaniserad stålplåt (450 gram

zink/kvadratmeter plåtyta) är åtta meter höga och diametern kan variera upp till 20 meter. Volymen i en silo kan uppgå till 3 000 ton. Taket på silon lutar 32 grader. Mellan tak och silovägg finns ett utrymme där even-tuell kondens på silotakets insida kan rinna ner och ut ur silon.

Perforerad silobottenInne i silon ligger ett perforerat golv av plåt

ca 25 centimeter över betongen. Luften som blåses genom spannmålen kommer in denna väg och stiger sedan genom spannmålslagret. Under detta golv ligger även en skruv som transporterar spannmålen ut från silon där motorn sitter utanför silon. Ovanpå det per-forerade golvet ligger en sveperskruv som drar spannmålen till transportskruven un-der det perforerade golvet. Vid fyllning av silon sker detta i centrum

med hjälp av en spridare. Hela spannmåls-lagret blir därmed jämnt fördelat i hela si-

lons yta och det därför inte blir någon sned-belastning på någon silovägg. Inne i silon finns en skruvarm med 2 alter-

nativt 3 vertikalt monterade skruvar, som är sju meter långa. Det är dessa vertikala skruvar som blandar om spannmålen i si-lon. Skruvarmens yttre del löper på en ske-na som är fastsatt på siloväggens insida en bit från taket. Dessa vertikala skruvar går ett varv runt silon på 8 – 12 timmar, lite beroen-de på silons omkrets. Varvet runt silon sker i intervaller. Under framdrivningen rör sig skruvarnas ovandel först. Vid en viss lutning på de vertikala skruvarna slutar framdriv-ningen och skruvarna arbetar sig till lodrätt läge igen. Därefter sker en ny framdrivning. Dessa vertikala skruvar arbetar längs hela

Det perforerade golvet inne i silon ligger ca 25 cm över betonggolvet.

Skruvarmen inne i silon. Runt siloväg-gen finns en skena monterad och därifrån sker drivningen av skruvarmen. De verti-kalt monterade skruvarna löper längs hela skruvarmens längd.

En bild som visar skruvarnas förmå-ga att dels röra om spannmålen, dels blanda den helt homogent.

Bild som visar de vertikala skruvarnas rö-relser längs skruvarmen och dess rörelse i silon.

skruvarmens längd. Därmed blir all spann-mål omrörd och homogent blandad. Fylls silon med t ex vete, korn och havre blir allt detta homogent blandat.

VärmetillsättningFör att påskynda torkningsprocessen kan

varmluft tillsättas. All luft blåses in under det perforerade golvet och pressas igenom spannmålslagret. Eftersom de vertikala skruvarna rör runt spannmålen blir det aldrig något lager i ovankanten av silon

fode

r

1 omgång 2 omgångar 3 omgångar

13

Kraftigt minskad oljeförbrukning vid torkning i Mertz Corn-silonBröderna Fredrik och Carl-Johan Håkansson på Kollbogården, Lunds-brunn, har använt sina Mertz Corn silor till två skördar, 2002 och 2003. Silorna, två stycken, spar tid och är energisnåla. Under de senaste två åren har förbrukats tre kubikmeter eld-ningsolja till torkningen för dessa två silor jämfört med 15 kubikmeter per år till den kontinuerliga torken.

spannmålslagringPå Kollbogården finns två stycken silor som

vardera rymmer 480 ton vete. För inkörning och uttagning av spannmål finns en typ ked-jetransportör, grainpump, med stor kapaci-tet, hela 140 ton per timme. Vid inläggning-en av spannmål tar det i stort sett bara 5 – 6 minuter att köra ett lass med 15 ton upp i silon, berättar Carl-Johan Håkansson

Helnöjd-Tidigare var tröskkapaciteten för hög i

förhållande till torkningskapaciteten. Det

innebar att spannmål blev liggande i luft-ningsfickor i väntan på torkning. Nu kan tröskkapaciteten vara betydligt högre. Allt har fungerat oerhört bra med silorna. In-tag, torkning och uttag. Vi utnyttjar silorna så mycket vi kan. Först lägger vi in och tor-kar höstraps. När den är såld och silon tömd läggs spannmål in. -Torkningen av spannmålen sker endast

dagtid, när luftfuktigheten är låg. Oftast mellan 8-tiden på morgonen till 18 på kväl-len. Nattetid är luften daggvåt och inte ef-fektiv för torkning. Den värme som tillsätts ligger runt 40 – 45 grader. Under dessa två skördesäsonger vi haft dessa två silos har det bara gått åt tre kubikmeter eldningsolja jämfört med 15 kubikmeter per säsong med det tidigare systemet. Men det har varit två höstar med mycket bra skördeväder. Efter torkningen kör vi igenom torr kall luft för att kyla ner spannmålen.-Förra säsongen lade vi in rågvete som höll

28 procent vatten. Det var lite nervöst, men det gick bra, berättar Carl-Johan.Även Carl-Johan tycker det är en stor för-

del med de vertikala skruvarna som ger en porös spannmålshög. Luften trycks igenom hela spannmålspartiet, eftersom skruvar-na rört om all spannmål som blir homo-gen och luftig.-Ytterligare en klar fördel är att hela silon är

tät mot fåglar. Vi producerar ca 6 000 grisar per år och vi har inte haft något tillbud som indikerat dålig spannmål. Tvärtom har den haft en bättre lyster och lukt än spannmålen från tiden med den andra torken.-Så här långt har vi bara haft fördelar med

de här silorna. Både ekonomiskt och kvali-tetsmässigt avslutar en helnöjd Carl-Johan Håkansson.

Nils Andersson

Spannmålen blir homogent blandat.

som innehåller kondensvatten, så som kan ske i planbottentorkar.Eftersom det finns en luftspringa mellan

silovägg och tak samt luftutsläpp i form av små kupor i nedre delen av taket försvinner överskottsluften från fläkten den vägen. Vid kalla nätter kan det bli kondens på silota-kets undersida. Vattendropparna kan då rin-na längs takets insida och ut ur silon.

Nils Andersson

Svenskt Sigill godkänner inte MertzCorn-silon för brödspannmålSvenskt Sigill anser att erfarenheterna och kunskaperna om lagring och tork-ning av brödspannmål i MertzCorn-silon är för liten. Därför godtas inte brödspannmål som Sigill-kvalitet om den torkats och lagrats i MertzCorn-silo, upplyser vd Lars Sjösvärd, och Bo EK, Svenskt Sigill.

spannmålslagringÄven Lilla Harrie valskvarn avstår att

köpa brödspannmål som torkats och lag-

rats i MertzCorn silor. Det finns ingen do-kumentation om resultaten i dessa silor. Inn-an dokumentation finns kan vi inte godkän-na brödspannmål från dessa silotorkar, säger Lars Sjösvärd och Bo Ek, som är tekniker inom svenskt Sigill i Västergötland.

Avsedd för majs-Torkningstekniken kommer från USA.

Där var det i första hand majs som torka-des och lagrades. Klimatet där och här kan vara mycket olika, säger Lars Sjösvärd. Kon-dens från plåtväggarna kan fortplanta sig inåt mitten i spannmålspartiet. Om detta vet vi inget om i dagsläget med MertzCorn silo-torkar. Det kan ta flera år innan vi får er-forderliga erfarenheter. Snabb nedtorkning kan hålla den mikro-

biella floran nere och därmed hög kvalitet på spannmålen.Enligt Bo Ek togs prov från brödspann-

målen på Ribbingsberg från skörden 2002. Provet visade hög vattenhalt, men i övrigt inga konstigheter. Men, sade Bo Ek, hade provet tagits senare hade det kanske visat andra värden.-Det är viktigt att snabbt sänka vattenhal-

ten i spannmålspartiet för att undvika mö-geltillväxt. Luftmängd och värmetillsats är viktiga parametrar för bra resultat. De ver-tikala skruvarna i dessa silotorkar går inte ända ner till botten och all spannmål blir där-med inte blandad. Där kan det då bli sämre kvalitet. Speciellt när det kommer in spann-mål med ojämn kvalitet från fältet. Även lag-ringshöjden har betydelse för torkningsre-sultatet. Hög lagringshöjd försvårar genom-

14

Nu hänger inlagringen med vid dagens stora tröskkapacitetSören Nymann, Ribbingsbergs Säteri, utanför Vårgårda, köpte sin torksilo MertzCorn 2002. Den rymmer 1 000 ton och är drygt 15 meter i diameter. Inlagringen hösten 2002 var Sigillvete. Enligt analyser höll vetet hög kvali-tet och vetet kunde användas till bl a barnmat.

torksiloDen nya silon byggdes i anslutning till

den tidigare spannmålsanläggningen med dess spannmålsintag. Den har blivit alltför liten med för låg kapacitet. På Ribbingsberg tröskas runt 1 600 ton. Torksilon rymmer ca 1 000 ton. Diametern är något över 15 meter. Höjden är åtta meter och lagringshöjden 7,2 meter. Elevatorkapaciteten är 100 ton per timme.-Om något år köper jag en sådan här silo

till, säger Sören.

Hög verkningsgrad -Det finns tre vertikala skruvar inne i si-

lon. Dessa startas när det finns ca en meter högt spannmålslager. Dessa skruvar skö-ter sig helt själv och rör om all spannmål. Spannmålen i silon ligger mycket mer po-rös än motsvarande i annan lagringsform, upplyser Sören. Luften som trycks igenom spannmålslagret verkar ha lättare att kom-ma igenom här trots högre lagringshöjd, tro-ligen just för att den ligger poröst.-För värmetillsättning vid torkningen har

jag en mobil oljepanna som placeras ca en

meter från fläktintaget. Den höjer tempera-turen i spannmålslagret till ca 40 - 50 grader. Nertorkningen sker till 13,0 - 13,5 procent. Därefter sker nedkylning. Under de senaste åren har kärnorna varit relativt torra redan vid tröskningen. Därför har detta underlät-tat och förkortat torktiden. En mycket posi-tiv effekt i den här silon är frånvaron av ett övre lager av kondensfuktig spannmål. Detta tack vare skruvarnas effektiva omrörning och blandning av spannmålen som minskar tork-ningstiden och därmed kostnaden. Spann-målskvaliteten blir avsevärt högre.-Silon har hög verkningsgrad. Den mycket

stora fördelen är att spannmålen kan lagras in snabbt. Inmatningselevatorn får bekän-na färg vid inlagringen. Kapaciteten är ca 60 ton per timme och det utnyttjas i stort sett fullt ut. I samband med inläggningen sker en rensning av spannmålen med aspiratör. Hög tröskkapacitet är inget hinder. Ingen spann-mål behöver ligga ute under bar himmel och bli förorenad av väder, djur eller fåglar.-Uttagningen av spannmålen från silon går

också galant. Skruven har en kapacitet på ca 80 ton/timme. När silon är tömd med sveper-skruven finns endast ca 500 – 600 kg kvar på den perforerade bottenplattan.

-Servicen är mycket bra. Det är danskarna som levererar grejorna. De är mycket snab-ba och duktiga när det gäller service, avslu-tar en nöjd Sören Nymann.

Nils Andersson

luftning och torkning. Årsmånen har bety-delse för torkresultatet. De senaste åren har skördevädret varit ovanligt bra med höga lufttemperaturer, vilket medfört låga vat-tenhalter i spannmålskärnorna, men ock-så hög kärntemperatur. Detta underlättar torkningen, men ställer också krav på snabb och varaktig nedkylning av spannmålen ef-ter torkningen. Hög temperatur i spannmål-slagret och kalla nätter kan ge kondenspro-blem på insidan av siloplåten med uppfukt-ning av spannmålen som följd och därefter kvalitetsproblem.-Alla vill sänka kostnaderna, men det är

ett stort ansvar att godkänna en teknik som kanske inte fungerar. Vi avvaktar där-för vidare undersökningar och erfarenhe-ter. Till dess blir ingen brödspannmål god-känd som Sigill i dessa silor, avslutar Lars Sjösvärd och Bo Ek.

Nils Andersson

Spannmålssilon på Ribbingsberg är 8 me-ter hög och 15 meter i diameter. Påfyllning-en görs i mitten av taket där det sitter en spridare som sprider spannmålen jämnt i över hela silons yta. Där finns också ku-porna för luftevakueringen.

Ta hänsyn till luftfuktigheten vid luftning av spannmålVid luftning av torkad spannmål är det vik-

tigt att spannmålen inte uppfuktas av luft med hög luftfuktighet. Av tabellen framgår spannmålens och luftens temperatur samt luftfuktigheten. Om skärningspunkten mel-lan luftens och spannmålens temperatur lig-ger i tabellens tomma vita fält, är det ingen risk för uppfuktning av spannmålen.

Om skärningspunkten mellan luftens och spannmålens temperatur ligger på ett siffer-värde måste den relativa luftfuktigheten vara lägre än det siffervärde som finns i tabellen för att ingen upptuktning ska ske.

Nils Andersson

fode

r

15

Swedish Meats rekryterar från Ugglarps Fredrik Jönsson blir ny chef för slakt- och styckning vid Swedish

Meats anläggning i Linköping i februari. Han är idag vice vd med ansvar för produktionen inom Ugglarps Slakteri AB, där han va-rit anställd sedan tidigt 90-tal. Fredrik har arbetat med slakt- och styckningsverksamhet de senaste 15 åren. När Fredrik tillträder sin tjänst kommer nuvarande slakt- och styck-

ningschefen i Linköping, Tommy Håkansson att övergå till en mot-svarande tjänst Kristianstad. Nuvarande slakt- och styckningschefen i Kristianstad, Bengt Andreasson lämnar företaget 1 februari.

16

Ge järnet.

Utfodring med potatismjölminskade skatolhalten

Mutation i icke-kodade DNA Ger muskulösare och magrare grisForskare vid Uppsala universitet och SLU har i samarbete med forskare vid universiteten i Belgien och i Skottland, visat på mutationer hos grisarna som ger fördelaktiga egenskaper. För mer än tio år sedan arbetade forskarna vid SLU med korsningar mellan vildsvin och tamsvin. Syftet var att få grundläg-gande kunskaper om vilka genetiska förändringar aveln lett fram till hos tamgrisarna.

forskningForskargruppen har nu identifierat en mu-

tation i ett enda baspar, som förklarar en be-tydande del av skillnaden i muskelutveck-ling och fettansättning mellan vildsvin och tamsvin. Mutationen är lokaliserad i den gen som kodar för proteinet Insulin-like Growth Faktor 2 (IGF2) som är en känd tillväxtfak-tor. Det som är extra spännande med den-

na mutation är att den är regulatorisk. Det innebär att den inte påverkar hur IGF2-pro-teinet ser ut, utan hur mycket IGF2-protein som produceras i muskeln.

VävnadsspecifikMutationens effekt är dessutom vävnads-

specifik, eftersom den inte påverkar hur mycket IGF2 som produceras i levern eller före födelsen. Studien visar att det är lika viktigt att studera geners reglering som de-ras struktur för att förstå ärtliga skillnader i olika egenskaper hos människa och andra organismer. Forskargruppen visar att denna mutation ökar dramatiskt i flera olika raser av tamsvin som används för köttproduktion. I vissa raser har den i praktiken ersatt den variant som finns hos vildsvinet. Forskarna visar också att den region av icke-kodade DNA som är förändrad är identisk mellan gris och människa. Det 100-tal människor som hittills undersökts har samma DNA-sekvens som vildsvinet i denna position. Upptäckten har stor betydelse för praktisk

avel på grisar och kan på sikt leda fram till nya behandlingsformer för exempelvis mus-

kelsvaghet hos människa. Studien har gett ny grundläggande kunskap om en mekanism som reglerar muskelmassa hos däggdjur.Källa: SLU-aktuellt/Nils

Distriktsveterinär Kjeld Dahl Winther, LU, Danske Slagterier, redovisar ett försök i Danmark med utfodring av stora mängder rå potatismjöl till galtgrisar. Detta medför-de minskning av skatkolhalten i gödsel och kött. Alla grisarna i försöket fick samma en-ergi- och proteintilldelning.Gödsel från grisarna samlades dagligen och

man mätte pH, innehåll av kortkedjade fett-syror och skatol. Utfodringen med potatismjöl gav en höj-

ning av smörsyrainnehållet i gödseln, jäm-fört med kontrollgruppen. Signifikansnivån P<0,001. Potatismjölet medförde också en sänkning av pH i gödseln (P<0,001).

Skatolinnehållet i gödseln reducerades från 120,0 till 1,9 µg/g (P<0,001). Även i blodet minskade skatolnivån. I köttets späcklager var det i kontrollgruppen 167 ng/g, medan det i försöksgruppen var under mätgränsen på 0,8 ng/g (P<0,001).I konklusionen sägs att den smörsyraav-

hängiga hämningen av tarmcellbortfall i tjocktarmen av potatismjölet effektivt re-ducerade skatolinnehållet i galtgrisarna. Minskat skatolinnehåll kan kanske förbätt-

ra ätkvalitén på griskött generellt. Det kan också vara möjligt att reducera lukten från grisbesättningar, men fler försök fordras.

Svinslakten i Sverige ökade 3 % tredje kvartalet

Svinslakten i Sverige ökade 3 % under tred-je kvartalet i år, jämfört med fjolåret samma tid. Swedish Meats ökade sin slakt med 2,1 % och privatägda slakterierna 7,9 %, med-an KLS minskade sin slakt 6.5 %. KLS har haft kraftig minskning de senaste kvartalen p g a att flera stora KLS-kunder drabbades av salmonella tidigare i år. Vid tredje kvartalets slut hade Swedish

Meats 62 % av svensk svinslakt, privatägda KR-anslutna slakterierna 30,9 %, KLS 6,8 % och övrig småskalig slakt 0,3 %.Bland de privatägda slakterier som tagit be-

tydande marknadsandelar i förhållande till sin tidigare slakt, jämfört med tredje kvar-talet i fjol, kan nämnas Alviksgården med 41,2 % (har 1,2 % av svensk svinslakt), Syd-kött med 15 % (3,2), Ginsten 13,6 % (1,3) och Ugglarp med 10,2 % (4,9). Storboskapsslakten totalt i Sverige mins-

kade 0,4 % tredje kvartalet, jämfört med ett år tidigare.

Årets julskinkenyhet: Fär-digkokt skivad julskinka

Årets nyhet från Scan Piggham blir färdig-kokt skivad julskinka i konsumentförpack-ning på 800 g. Försäljningen startade redan vecka 44. Det är ca 20 skivor i varje paket.– Vi tror att det är många som vill ha den

här typen av skinka i samband med advent och glöggfesten. Den passar också det lilla hushållet säger Majsan Pense, produktschef på Scan Foods. Pris för skivad julskinka kom-mer att vara ca 85 kr per förpackning.För att tillgodose ett ökat intresse för eko-

logiskt lanseras också en ekologisk färdig-kokt julskinka. Inför julen introducerar Scan även Mammas ekologiska köttbullar.

avel

17

Ursoferran vet.GLEPTOFERRON

Ursoferran vet. 200 mg/ml är ett

säkert och ekonomiskt sätt att ge

järn, som är så viktigt för att små-

grisarna ska få en bra start i livet.

Finns på apotek i rund och platt

plastflaska om 100 ml, 5×100 ml

och 10×100 ml. Flaskorna passar

till alla injektionssprutor.

Ceva Vetpharma ABAnnedalsvägen 9

227 64 LundTel 046/12 81 00

Fax 046/14 65 55info@vetpharma.sewww.vetpharma.se

LANTBRUKS-BYGGNADER

djurstallar fodersilorinredningar betongspaltventilation utgödslingarutfodringar gödselbehållare

Stallbyggen ABLöparevägen 2, 294 39 Sölvesborg

Tel 0456-104 01, 148 01 Gris

SOJALLGÖDSELPULVER

Med garantiLadugårdsinrede i Jung AB

535 92 KvänumTel 0512-211 10 Fax 0512-212 19 G

ris

Ventiler och tillbehör för vatten till svin* Serie standard - bit- och trågventiler* Serie super - för extra mycket vatten* Serie ställbara - för olika vattentryck* Bitknappsventiler - minimalt spill, hygienisk* Drickskålar - Drick-O-Mat

Kolla vårt stora urval och våra priser!Skjulstagatan 10, 632 29 EskilstunaTel 016-12 04 15 Fax 016-12 04 18

1/2”

3/4”

1”

Gris

®

Gris

JYDENInredning för nöt och gris www.jydenbur.dk

Lennart G. 0504-155 93 Kjell H. 0511-127 72Maskinfabrikken Jyden Bur A/S, Idumvej 2, Bur , DK-7570 Vemb

Kontakta oss för info!

18

Grissini, parmaskinka och marknadsföring di BerlusconiOrganisationen Ciosta, höll i slutet av september internationell kongress i Ita-lien. Det är en drygt halvsekel gammal sammanslutning av arbetsvetenska-pare inom jordbruk och trädgård som möts några dagar vartannat år, håller i förväg tryckta föredrag för varandra och diskuterar informellt.

forskningVi tar detta som utgångspunkt för frågan

om värdet av att delta i internationella mö-ten, mässor och dylikt, samt några fundering-ar över vad svenskar som grisproducenter och livsmedelshandlare i allmänhet i Euro-pa år 2003 skulle kunna lära av andra na-tionaliteter, t ex italienare.

Östeuropeiska forskare på bettetAv 236 deltagare från 28 länder kom de fles-

ta från värdlandet och Centraleuropa, många från Östeuropa, ingen från Norge, två från Danmark, sju från Finland och så jag från Sverige. Den som vill kan tolka detta som ut-tryck för i vilken grad olika länder värderar man- mot- man kontakter om arbets- och tek-nikfrågor på en kongress förlagt till Sydeuro-pa. Vi i Norden är ju så duktiga redan! De nya kandidatländerna i öster var desto ivrigare att skapa kontakter. Jag blev t ex uppvaktad av några som hade utkast till EU-projekt, till vilka man ville ha västligt samarbete, en för-utsättning för forskningspengar från Bryssel. Ämnesvalet i de undersökningar som plane-rades visade att vi borde dela med oss myck-et mer av de erfarenheter vi redan gjort. Sälj färdiga svinstallar tillsammans med vårt dyr-köpta griskunnande!

Spana efter ny teknik…Om 15 år bestämmer konsumenterna allt,

siade den kvinnlige nederländske inled-ningstalaren.Bara två av totalt 173 bidrag behandlade

svinproblem på gårdsnivå ( skötarens arbets-miljö samt ett datoriserat redovisningspro-gram för en integrerad besättning). Särskilt många direkta svinföredrag var nu inte att vänta då kongressens övergripande tema, Driftsledning och tekniktillämpningar för effektivare livsmedelsproduktion, tolka-des mycket brett och spände över det mes-ta från precisionsjordbruk och kravodling till lönsamheten i att ordna vinresor. Men impulser av värde kan den vaksamme, som vi vet, få från innovationer på oväntade om-råden. Så håll ögonen öppna på det mesta vid besök på Elmia och andra liknande till-ställningar! Eftersom mitt sinne främst var inställt på

hur man kan förbättra olika skötseljobb var det tankeväckande att få insyn i t ex den

pågående utvecklingen av robotar och an-nan teknik för växthusarbeten , där italie-narna tycks vara särskilt flitiga. Växthuset har ju också ”boxar” i långa rader åtskiljda av gångar, material som ska fraktas in och ut, golvytor och inredning som ska rengö-ras samt krav på temperatur, luftkvalitet, nä-rings- och energibalans, etc, som ska upp-fyllas med god precision.

Datorn blir snart andreman i stalletMötet hölls i Turin vid floden Po, hemtrak-

ter för bl a bilarna Fiat och Lancia , kontors-maskinerna Olivetti och med en lång hög-teknologisk tradition. Det är kanske därför som de lokala bidragen av unga forskare i hög grad kretsade kring datorstyrd teknik för olika faser i livsmedelsproduktionen. Den-na utveckling ska vi inom svinsektorn väl-komna, då den bidrar till att hålla de unga engagerade i våra tekniska problem och i förlängningen leder till höjd status för de jobb där den avancerade tekniken kan till-lämpas. Det spekulerades i korridorerna om ett kommande datoriserat bärbart system som mottar, lagrar och analyserar alla vikti-ga produktionsdata, ögonblickligen kan sva-ret på alla frågor, köper och säljer, varnar för störningar på marknaden, sköter kom-munikationen med omvärden, osv. En allve-tande medarbetare att ha i bröstfickan när man sköter grisarna!

ParmaskinkorPå Poslätten ligger också Parma med Ita-

liens mest omtalade skinka som kan ätas i flortunna skivor rullade runt en grissini. Den senare är en ganska intetsägande brödpin-ne, bakad på vetemjöl, uppfunnen i trakten, men nu såld över hela Italien i lufttäta på-sar. Om parmaskinkan vore mycket att säga. Men det var inte lätt att på plats få mer de-taljerade uppgifter om hur man framställer denna feta, luftade, saltade, tvättade, torka-de, kryddade och i år och månader lagrade bakdel från en minst 10-månaders gödgris. En delikatess är det förvisso och har så varit sen medeltiden. Dagens parmaskinkor lär tas från 160 kilos grisar som levt gott på foder-säd, majs och frukt i stallar med specificera-de krav. Alla faser i tillkomsten, inklusive marknadsföringen kontrolleras med hårda nypor av sammanslutningen Consorzio del Prosciutto di Parma. Hälften av skinkorna på 7 - 10 kg exporteras. Kilopriset över disk var i Turin 22 Euro och i Lund vid hemkom-sten två dagar senare 220 kronor. Jag smaka-de ingen skillnad, men luttrad av den svens-ka etikdebatten och diverse europeiskt livs-medelsfiffel i det förflutna tillåter jag mig ändå att undra om det garanterat var sam-ma produkt jag åt i de båda städerna !

Italienska krusbärDet är helt klart att italienarna är oblygt

angelägna om att det som utger sig vara ita-

lienska livsmedel verkligen är det. Ett talan-de exempel på detta är den certifiering av ita-lienska restauranger som landets jordbruks-departement började med i fjor. Det lär fin-nas runt 60 000 matställen i olika världsdelar som kallar sig ”Italian”. Nu ska de restau-rangägare som vill betala några tusen euro för en officiell inspektion och blir godkända kunna få certifikat så att gästerna kan känna sig säkra. Det som krävs är att minst 80 pro-cent av maten lagas efter italienska recept, att kökschefen har jobbat minst ett halvår på en krog i Italien eller gått kurs i italiensk kokkonst, att minst en av de anställda talar italienska och att 60 procent av vinet, os-ten, köttet och kexen samt alla tomaterna som används är italienska! Inspektionerna lär enligt en notis i Time skötas av ett före-tag med hemvist i Norge! Hur många syltor i världen serverar Swe-

dish meatballs och smorgardsbord utan cer-tifikat?

Det ekonomiska värdet av hög etik vid produktion av livsmedelVår egen konsument- (jordbruks)- minis-

ter sa helt nyligen att det svenska i svens-ka livsmedel inte har något egenvärde. Det är det andra, det etiska, det rena, vår syn på foderantibiotika,salmonella kampen, etc.( samt våra mäs-

terkockar!) som skapar värdet , enligt mi-nistern. Med andra ord allt det som WHO nyligen prisade Danmark för och talade om föregångsland (ds nyt nr 7). Så lågmält, läs gärna räddhågat, skulle inte någon minister i Berlusconis kabinett eller en representant för skinkkonsortiet i Parma uttrycka sig om ett italienskt livsmedel som landet vill slå mynt av. Italienaren skulle i stället frimo-digt, självsäkert och lite halvfräckt fram-hävt det nationella i produkten och gjort

ekon

omi

VARFÖR TORVSTRÖ?Torv är DRYGT - 2 delar torv suger 1 del vatten

Torv ABSORBERAR ammoniak och ammonium - friskare luft

Torv är BEPRÖVAT - i Sverige användes 1900 - 1960 160 milj m3

Torv är SVENSKT - 40 mossar från Ljungby till Haparanda

FÖRPACKAD eller LÖSTORV

Frågor? Beställning? Information!Bjälkgatan 1 • 824 43 HUDIKSVALL • Fax 0650-54 74 57

Ring Leif tel 070-643 74 15 eller 0650-54 74 00

• DRYGT

• ABSORBERAR

• BEPRÖVAT

• SVENSKT

Gris

Lövens Läkemedel Box 404 • 201 24 Malmö • Tfn 040-756 30 • Fax 040-611 94 08

Pigeron vet finnsi glasflaska100 mg/ml ochi praktisk plast-flaska 200 mg/ml.

Uppfödarenssäkra val avinjektionsjärn

till oss!

LEO Animal HealthBox 404 . 201 24 Malmö . Tfn 040-35 22 00 . Fax 040-611 94 08

ad us

vet.

– inje

ktion

sjärn

till s

måg

risar

–för e

kono

misk

b

ehan

dling

100

mg/

ml,

förp

ackn

inga

r: 5

0 m

l, 5

X50

ml,

10X

100

ml.

200

mg/

ml,

förp

ackn

inga

r: 5

X10

0 m

l, 10

X10

0 m

l.

Industrivej 8 • DK-4261 DALMOSETel 073-616 75 16, 0045-5818 8111

Fax 0045-5818 8300 madsorask@mail.dk

Leverantör av frisk luft i 50 år!

MADSORASK

Vi har stor erfarenhet av renovering och optimering av alla typer av

ventilationsanläggningar!

Nyhet!MERA 500Nyhet!MERA 500Temperaturregulator till frek-

vensreglerad ventilation

• Utgång för motorregu- lator och spjällmotorer

• Robust och användarvänlig

50 år

det utan vår överdrivna svenska rädsla för konflikter.

Är blågult fult?Få tidningar i Italien skulle, för att ta ett an-

nat exempel, i motsvarande situation skri-va som Sydsvenska Dagbladet (tongivande organ i lantbruks- och livsmedelprovinsen Skåne) gjorde med anledning av att Caroli-ne Trapp ”gått i taket” och haft kritiska syn-punkter på den tyska lågpriskedjans Lidl in-försel av mjölk. ”Visserligen ställs i en del avseende högre krav på jordbruksproduk-tionen i Sverige än i Tyskland. Men det finns inget belägg för att tyska produkter skul-le vara sämre”, skrev SDS och bröt sedan

ut i beskyllningar om ”livsmedelsnationa-lism och unken protektionism” från svensk sida. Det är väl bara ordet rasism som sak-nas i utfallet!

Trappa uppVi måste få vara blågula inte bara då det

gäller damfotboll.Det är bl a detta vi kan lära av entrepre-

nören Berlusconi när vi ska sälja grisar och skinkor. I övrigt är denne f d smörsångare naturligtvis ett avskräckande exempel, som borde bli föremål för en internationell etik-utredning.Det är, slutligen, hög tid att vår näring för

sin egen och för tillväxtens, sysselsättning-

ens, landsbygdens, den kommunala utjäm-ningens och det internationella samarbetets, m m, skull nu höjer rösten då det gäller för-enklingarna för småföretagen ( Mona Sah-lins simplex), dieselskatten , de undanhåll-na 90 miljonerna till lantbruksforskning och en lång rad övrigt. där näringsdepartement och annan överhet hittills bara pratat och lo-vat. Skriv om detta inte bara i Gris och Land utan i organ som läses av konsumenterna! Sprid budskapet internationellt!Tillsätt en samordnare också för livsmed-

elsfrågor! Jag har några namnförslag på en sådan. Lobba i det statsbärande partiet för ett kongressbeslut på att svenskt lantbruk är en framtidsbransch! TRAPPA UPP.Bengt

- Inomgårdsmekanisering -

Inredningar, utgödslingar & ventilationUtrustningar & tillbehör = Allt för ditt behov

273 98 SMEDSTORP • 0414-513 00

HBC AB

Du har väl vår katalog om

HÖGTRYCKSTVÄTTAR&

TILLBEHÖR?

Karin Boyes gata 8 • 411 11 GöteborgTel 031-15 01 01 • Fax 031-15 00 50

Box 156 • 662 24 ÅmålTelefon 0532-161 80 • Fax 0532-153 62

www.hbcon.se • hbcab@telia.com

20

Avestas nya rostfria spaltkasetter lätta att hantera och tvätta

Totalskörden av spannmål blev normal

Avesta Polarit har tagit fram en rostfri spaltkassett, TC-spalt, av ultrahöghåll-fast rostfritt stål. Den ska läggas över glödselrännan. Kassetten är mycket lätt. Den väger endast 12 kg. Bredden är 50 centimeter och längden 120, 130 eller 140 cm.

spaltPlåten, 2 mm tjock, har i nuläget avlånga

spalter. Kassettens höjd är 80 mm. På kasset-tens undersida finns ett stöd i mitten hexa-beamprofil, fäst med toppen upp. På det sät-tet fastnar ingen gödsel.En av de stora fördelarna är lättheten att

hantera den samt att kunna lyfta upp den ur rännan för att även kunna tvätta den på undersidan. Då kan även gödselrännan sa-neras.I första skedet ska ett antal kassetter läggas

in i ett stall i Järpås för test och utvärdering. Därefter kan tillverkningen börja.Inom livsmedelsektorn används endast

rostfritt material vid hantering av livsmed-elsprodukterna. Grisproduktionen är den första länken i livsmedelskedjan…

Nils Andersson

Så här ser profilerna, hexabeamprofiler, ut som ligger i centrum av kassetten.

Undersidan på kassetten med hexabeam-profil. Kanterna runt spalterna är nedvikta.

Nedan: Hexabeamprofilen, 6-kantstödet, på kassettens undersida sett ovanifrån.

T h: Spaltkassetten av höghållfast rostfri plåt, vikt 12 kg.

Enligt Jordbruksverket är årets spannmåls-skörd normal. Totalt skördades 5,3 miljoner ton. Detta enligt preliminära beräkningar.Skördeutbytet per hektar för de höstsådda spannmålsgrödorna är lågt och särskilt för höstvete. Den lägsta på 15 år. Men minsk-ningen, enl SJV, uppvägs av en större areal, 3 %, jämfört med 2002. Den låga veteskör-den är ett resultat av en mycket ojämn upp-komst hösten 2002.Ärtorna har gett bra avkastning per hek-

tar. Totalt ca 80 000 ton, vilket är ungefär som för år 2002. Däremot minskade skörden av raps och

rybs med ca 17 %, till ca 132 000 ton. Minsk-ningen beror på en mindre odling och något lägre skörd, särskilt av vårraps. Mer information finns på www.sjv, se under

Statistik & Fakta. De definitiva pannmålsskördarna för de senaste 10 åren, 2003 preliminär.

bygg

e

FUNKI - SPECIALISTEN PÅ ENKLAOCH DRIFTSÄKRA LÖSNINGAR INOM

• Torrutfodring

• Blötutfodring

• Krossar och kvarnar

• Ventilation

• Stallinredning

Marknadsföres av:

Funki ABFabriksvägen 2

264 39 KLIPPANTel 0435 - 181 90Fax 0435 - 103 55

NOJ Serviceverkstad ABFåglum, Sörgården 655465 96 NOSSEBRO

Tel 0512 - 542 90Fax 0512 - 541 40

SKÄLBYMASKIN

Gri

s

Piggomat till alla grisar!

En hel kull får plats kring Piggomat Maxi!4 storlekar, för alla grisar.Specialversion för utegrisar. Stressfritt = god tillväxt!

SKÄLBY GÅRD, 745 95 ENKÖPINGTel 0171-44 31 20Fax 0171-44 34 50

21

Gris

22

Mjölk- och myrsyra positivt vid smågrisutfodringEtt återupprepat försök av Landsud-valget för Svin med konservering av ett avvänjnings- och ett smågrisfoder med mjölk- och myrsyra, visade ett posi-tivt resultat på tillväxt och foderför-brukningen. Däremot inte på antalet diarréer. Smågrisarna avvandes vid 4 veckors ålder. Index för kontrollgrup-pen var 100 och för försöksgruppen med syrorna 111.

syrorI avvänjningsfodret till försöksgruppen

fanns tillsatt 0,6 procent av vardera mjölk-syra och myrsyra. Avvänjningsfodret använ-des mellan 4 och 6 veckors ålder på grisarna. Avvänjning vid 4 veckor. Smågrisfodret var tillsatt med vardera 0,3 procent mjölk- och myrsyra. Smågrisfodret användes mellan 6 och 10 veckors ålder på smågrisarna.

Bättre resultatTillväxten under perioden 4 – 6 veckor var

145 gram/dag för försöksgruppen och 130 gram för kontrollgruppen. Foderförbruk-ningen 1,67 resp 1,76 FEs/kg för försöks- resp kontrollgruppen. Ett torrfoder, med sy-rorna var smakligare än kontrollfodret un-der båda perioderna. Under perioden 4 – 6 veckor åt försöksgruppen 0,22 FEs per dag mot 0,20 FEs per dag för kontrollgruppen. I perioden 6 – 10 veckor ökade försöksgrup-

pen foderupptagningen jämfört med kon-trollgruppen. Då åt försöksgruppen 1,11 och kontrollgruppen 1,02 FEs per dag. Detta re-sulterade i en klart bättre daglig tillväxt för försöksgruppen på 676 gram per dag mot kontrollgruppens 617 gram per dag.Enligt meddelandet var det stadigt ett för-

bättrat produktionsvärde till försöksgrup-

Grupp 1 2Produkt Kontroll Mjölksyra och myrsyraAntal boxar 22 20Antal grisar 144 132Avvänjning till mellanvägning 4 – 6 veckorDaglig tillväxt, g 130 145Dagligt foderupptag, FEs 0,20 0,22Foderförbrukning, FEs/kg 1,76 1,67Mellanvägning till leverans 6 – 10 veckorDaglig tillväxt, g 617 676Dagligt foderupptag, FEs 1,02 1,11Foderförbrukning, FEs/kg 1,67 1,65Hela tillväxtperioden 4 – 10 veckorDaglig tillväxt, g 457 503Dagligt foderupptag, FEs 0,76 0,82Foderförbrukning, FEs/kg 1,67 1,64

Ovan: Produktionsresultat. Neden: Produktionsvärde. Värden marke-rat med olika bokstäver är signifikant åt-skilda (p<0,05).

Grupp 1 2Produkt Kontroll Mjölksyra och myrsyraProduktionsvärde vid 5-års priser 78,4Kr/gris 70,8Index 100 111

pens fördel när det aktuella priset för till-sättning av syrorna är medräknat. Därför re-kommenderas kombinationen av dessa syror för konservering av smågrisfoder.

Nils Andersson

Danish Crown betalar 0,85 skr i efterlikvid

Danish Crowns efterbetalning gångna verk-samhetsåret blir 0,70 dkr (0.85 skr). Det-ta trots att det varit motigt med överskott på grisar och låga grispriser och samtidigt ogynnsamma valutakurser. Representant-skapet har tagit del av bokslutet och yrkar på att 1,15 miljarder dkr delas ut i efterlik-vid och att slaktsvinsproducenter får 0,70 dkr, smågrisproducenter får 0,55 dkr i ef-terbetalning för suggor och nötproducen-terna får 0,65 dkr. Omsättningen sjönk det gångna verksam-

hetsåret från 42,9 till 40,4 miljarder dkr. Da-nish Crown är ett av Danmarks största fö-retag och världens största köttexportör. 89 % av omsättningen kommer från export. Företaget ägs av 19 800 lantbrukare och 23 000 är anställda i Danmark och andra län-der. Källa: Danish Crown.

TiCan sänker efterlikvidenTiCans styrelse har besllutat föreslå 70 dans-

ka öre i efterlikvid till slaktsvinsproducen-ter och 50 öre till smågrisproducenter. Det är 85 resp 60 svenska öre. Detta innebär att

efterlikviden, dock som förväntat, minska-de jämfört med föregående verksamhets-år, då efterlikviden var 95 danska öre. Ti-Can har under flera år betalat högre efter-likvid än Danish Crown, men de båda slak-terierna betalar nu både samma grundpris och efterlikvid. Koncernens omsättning blev 2,1 miljarder

dkr, en minskning med 5 % sedan föregå-ende år. Slakten slår dock rekord och ökade med 2 %. TiCans nettoresultat blev 81 mil-joner dkr, en minskning med 39 milj sedan verksamhetsåret 2001/02.Det genomsnittliga avräkningspriset har

fallit med nästan 20 % och antalet deläga-re har minskat med 2 %. De aktiva dock med 8 %. Källa: TiCan.

Lithells och Samfood slås samman

Vid utgången av 2003 fusioneras Samfood AB med Atria Lithells AB till ett enda in-dustribolag. Då kommer även arbetsfördel-ningen mellan de olika fabrikerna att vara genomförd. Sköllerstafabriken, som i sin bransch är den största produktionsenhe-ten i hela Sverige, specialiserar sig på korv- och hamburgerproduktion. Fabriken i Mal-mö arbetar i första hand med färdigmat och påläggscharkvaror. Fabriken i Årsta, Stock-holm har köttpack som specialitet. För den-na verksamhet har överenskommelser nåtts med Coop Sverige AB. Snabbmatsbolaget Atria Concept AB har också byggt ut sina funktioner med kedjorna Sibylla, Fyrkan-ten och Grillköket, Sibylla Inside.Atrias verksamhet i alla länder går med

vinst. Källa: Atria, Börsmeddelande.

Grislukten ska bort om svin-branschen ska överleva!

25 eller 30 miljoner grisar i Danmark, det bryr sig folk inte om, men det är en överlev-nadsfråga för branschen att grislukten för-svinner och att inte grundvattnet förstörs. Det säger fødevareminister Mariann Fi-scher Boel. Svinbranschen har framställt önskemål

om 50 milj dkr till forskning om grisstan-ken. Hon tar inte ställning till pengarna, men menar att branschen bör ansluta sig till de projekt som startas kring frågorna vid Dan-marks Jorebrugsforskning i Foulum. Källa: Børsen. /LG

häls

a

23

dina fötters arbete– ge dem bästa support!Dina fötter belastas med 120 % av din kroppsvikt när du går! Stötdämpare är en självklarhet på din bil, med stötutjämnande fotsulor får även du själv en mjuk gång. Skillnaden är markant på hårda underlag! Förebygg skador, smärta och trötthet i fötter och l ändrygg. ”Fotlabbets” inläggs-sulor har ”open cell system” för bästa stötdämpning. Stl 36 – 47. Prisex exkl moms och porto Soft Sole 120 kr, Full Moldet 180 kr, Action Contour 200 kr, Graphite Orthotic 400 kr.

EAB Positivt arbetsskyddTel 0382-214 50, fax 0382-214 55, bil 0102-652777

Myrby Mekaniska VerkstadEkebygatan 3, 745 37 Enköping

Tel 0171-275 80 Fax 0171-341 14

Stäng nings bå gen är den kraftigaste på mark na den. Rören är utformade så att öppna ytor fi nns för märk ning, vaccinering och se mi ne ring utan pro blem.

www.myrbymekaniska.se info@myrbymekaniska.se

Gris

STALLSPECIALISTEN

ÄTBÅSMed extra fi nesser utöver det vanliga

HELSVENSK • RATIONELL • EKONOMISK

Öppningsbara fronter med ljuddämpning.30 mm betongskiva, djup 850 mm.

Tel: 0431-222 90 Fax: 0431- 222 70

GREEN-POWER har det bredaste sortimentet av Elkraftverkfr.4-800 kVA (3,2-640 kW).

I Green Powers lista fi nns Portabla - Trakordrivna - Mobila -Stationära-

styrsystem & kraft om kopp la re.

DET SÄKRA VALET

Peter Rasztar hade hoppats på större rationalisering

Det var inte nötslakten som hindrade en större rationalisering av Swedish Meats verk-samhet i Skåne, utan den stora vidareföräd-lingen i Kävlinge. Det säger Peter Rasztar, som själv hade hoppats på en ännu radika-

Atria vill satsa på expan-sion runt Östersjön

Den fi nska köttkoncernen Atria har vänt sig till sina aktieägare och vill ha nya akter tecknade (en ny för var tredje) för att få in 238 mkr för expansion i slakt och föräd-ling i Östersjöregionen. Syftet är att bli den mest betydande aktören i köttbranschen i Baltikum. Planer fi nns även på etablering i Ryssland. Atria är redan Nordens största köttkon-

cern och äger bl a Lithells och Samfood i Sverige. Källa: Dagens Industri. /LG

Sista grisen slaktad hos Swedish Meats i

LinköpingSwedish Meats grisslakt i Linköping har

upphört och en 91 årig slaktepok avslu-tas. Nötslakten blir dock kvar och utveck-las och grisslaktarna omskolas till nöt-slaktare eller –styckare. Charkfabriken byggs ut för 60 mkr.

En frisk fläkt från Dalby

Tel 046-20 15 60Fax 046-20 22 05www.stallsystem.se

Återförsäljare i hela landet

Luftintag Dalby DS100/ES50 1000 resp 500 m3/hStyrning PTE10 Perfekt i grisstalletStyrning PRE6 Perfekt i häst och kostallet

Gäller vid beställning före 19/12

En frisk fläkt från Dalby

Luftintag Dalby DS100/ES50 1000 resp 500 m

Kampanj

15%!

MAFAUNIK

Tel. 0431 - 44 52 60 Fax 0431 - 41 15 01E-mail: mafa@mafa.se

Nu finns MAFA UNIK i tre utföranden

För mer information ring oss eller besök www.mafa.se

Förutom Unik Standard finns nu både Unik Big och Unik Small. Samtliga har mass-

strömning och alla de andra suveräna Unik-egenskaperna.

MAFA UNIK finns nu med 2,1, 2,3 eller 3,1 m diameter med 6,3 till 85,0 m3 lagringsvolym.

Nöjda kunder är det bästa vi vet!

24

Värmelampan Ferkel inte godkänd för användning i grisningsstallarVid studie av värmelampans placering i smågrishörnet i grisningsboxarna hos Daniel Olsson, Ljusekullens gård, norr om Eslöv, upptäcktes att värmelampan Ferkel, typ S-281, inte är CE-märkt, ej heller droppmärkt IPX4. Värmelam-pan är inte godkänd för denna stall-miljö. Besöket i stallet gjordes tillsam-mans med Thommy Erixsson, från försäkringsbolaget SveLand.

värmelampaVi mätte temperaturen en dryg decime-

ter bredvid lampan och noterade över 100 grader. Enligt Thommy kan självantänd-ning ske runt 75 grader. Mätning av tempe-raturen en decimeter från glödlampan visa-

de 135 grader. I värmelampan fanns en 150 watts glödlampa.-Det är heller inte tillåtet att göra hål i taket

över smågrishörnan för att placera värme-

Fakta:• Värmelampan ska vara CE-märkt och

droppmärkt IXP4.• Det är inte tillåtet ha värmelampan ge-

nom taket i smågrishörnan• Lampan ska hänga minst 60 cm över gol-

vet• Sladdarna till lampan får inte vara läng-

re än att stickproppen dras ut ur elutta-get om lampan ramlar ner

• Damm på lampan kan självantända

Temperaturen ca 15 cm från lampan upp-mättes till 109,3 grader.

Thommy Erixon, Sveland, utför tempera-turmätningar.

Skivan, som utgör tak över smågrisarna, har hål för värmelampan. Det är inte är tillåtet.

Ferkel värmelampa S-281

lampan där och låta lampan lysa och värma i smågrisutrymmet, säger Thommy Erixon. Är denna lampa orsak till en brand, kan en reducering av skadeersättningen ske.Denna Ferkel lampa finns att köpa på många

platser och Thommy köpte en på Lantmän-nen i Tyringe, väster om Hässleholm. Den har importerats av Willab. Thommy mätte upp liknande temperaturer från denna lam-pa som tidigare i grisningsstallet på Ljuse-kullen.

Nils Andersson

Finska grisbidragen trappas ned 4 % per år nästa fyraårsperiodDe finska nationella bidragen till gris- och

annan animalieproduktion i södra Finland väntas bli nedtrappade med 4 % för enma-gade djur (övriga 2 %) per år under de när-maste fyra åren. Detta enligt en överenskom-melse mellan den finske jordbruksministern och EUs jordbrukskommissionär, en över-enskommelse som dock ska godkännas av EU-kommissionen. Det blir en lite större sänkning 2005, men detta kompenseras med högre LFA-stöd (till jordbruksområden med ogynnsamma förhållanden). Detta berättar Tage Ginström, vd i SLC, de finlandssvenska lantbrukarnas centralorganisation.-De finska animalieproducenterna är helt

beroende av stöden, säger han. De är till-komna för att kompensera de finska lant-

brukarna för ogynnsamma klimatiska för-hållanden i förhållande till övriga EU, små jordbruksenheter och svårbrukade åkrar. Det är förhållanden som inte överbryggas över en natt. -Överenskommelsen gäller fram till 2007,

men kan enligt finländsk tolkning av EU-av-talet vid inträdet förlängas. Bidraget (även det utökade LFA) finansieras helt med fin-ska skattemedel. Bidraget t o m 2003 är på 285 euro per dju-

renhet, vad gäller grisar. (1 djurenhet är 1 nöt, eller 1,42 suggor, 13 slaktsvin, 6.66 lamm, el-ler 76,9 höns.) Med 4 % sänkning 2004 kan bidraget väntas bli ca 273,6 euro, eller 2 448 skr. Det är omräknat från djurenheter 1 724 kr per sugga, eller 188 kr per slaktsvin.

bygg

e

SIMIA AB593 95 Västervik • Tel 0490-401 00 • Fax 0490-400 70 • www.simia.se

SM 140 ”Bra i magen” pulver

TerraNova Svenska ABBox 34

730 40 KolbäckTel 0220-37 410Fax 0220-37 411

Förebygger tarmproblem

Ökad tillväxt

Ökad lönsamhet

Förebygger tarmproblem

FörsäljningKurt-Holger ErikssonTel 0430-308 07, 0708-305 949Fax 0430-305 94

Lokalkontor: Norrköping 011-741 28Bergkvara 0486-202 05 Strängnäs 0152-400 17Halmstad 035-583 32 Trollhättan 0520-44 41 34 Hammenhög 0414-44 03 00 Ängelholm 042-690 06

Blötfoderanläggning SlaktsvinsboxEnhetsbox

I samarbete med

Flexibelt inredningssortiment Vårt stora sortiment boxinredningar är lätta att an pas sa till Dina behov. Välj stål kom bi -

ne rat med be tong ski vor eller plast ski vor, rostfritt eller aluminium.Vi anpassar inredningen så att den blir så ’’rost fri’’ som möjligt. Du får en inredning med

lång livslängd. Kva li tet som håller!

Noggrann blöt ut fod ringDatamix är marknadens mest noggranna blöt ut fod ring av de som testats och har in di -

vi du ell kontroll på varje foderventil. Tydlig re do vis ning av foderkomponenter.Multifeeder med enkla överskådliga bilder i dator med Windowsmiljö.

KvalietsfoderGör ditt eget foder i torrfoderblandare eller via blötutfodringen. Dator styr skivkvarnen

till önskad foderstruktur. Hög kvalitet, lägre pris, alltid färskt foder!

ServiceHel täck an de service, alla dagar.

SIMIA – Din totalleverantör till grisstallet

SIMIA inredning • ODIN utgödsling • SVEA ventilation • DATAMIX utfodring

Ingår i Sveaverken-gruppen

Gris

26

Skuldersår och veterinärers dubbelroll orsakar debatt i danska nyhetsmedierNi har väl på andra sidan sundet inte kunnat undgå att höra debatten i Dan-mark om skuldersår på våra suggor. Personligen tycker jag att det är otroligt att dessa suggor med djupa sår blir skickade till slakteriet. De bilder som vi-sats på TV är inte behagliga att se. Men samtidigt ska jag inte svära mig fri från att själv ibland ha grisar i besättningen som kanske borde vara avlivade hemma på gården. Det är alltid en balansgång mellan om djuret lider, eller om man tror att det ska bli friskt. Eller en sugga som sköter sina grisar bra och man väljer att avvakta avvänjningen innan avlivningen.

DanmarkAtt jämföra våra stallsystem med djurens

”naturliga” miljö hjälper inte heller. I na-turen dör betydligt större andel grisar, re-lativt sett, än i våra produktionssystem. En frilandsbesättning med grisningar i hyddor har också högre dödlighet. Våra suggor får många levande födda små-

grisar i dag. Därmed blir det också fler sva-ga grisar. Detta betyder också flera grisar som ska avlivas, m m. Men naturligtvis ska vi arbeta med problemet och hela tiden bli bättre att sköta djuren. Våra produktions-system ska också bli bättre.

Konflikt mellan veterinärernas rollerNästa problem här i Danmark är det dans-

ka veterinärsystemet. Jag deltar i ett utveck-lingsprojekt för svinveterinärer, där vi ska kvalificera upp rådgivarrollen hos veterinä-ren. En stor diskussion är kundförhållandet kontra myndighetsförhållandet, med anmäl-ningsplikt vid bristande djurvälfärd. Många veterinärer upplever en konflikt mel-

lan de två rollerna och enligt lagen är det inte tillräckligt att påpeka och skriva i be-söksrapporten att det är några förhållanden

Annica Gransröm

som ska förbättras. Veterinären ska anmäla sin kund om inte kunden rättar felen. Om områdesveterinären kommer ut på

kontrollbesök och han ser anmälningsplik-tiga ting, så är både besättningsägaren och veterinären ansvariga efter strafflagen. Med andra ord har båda parter ett interesse i att få ”klara linjer”. Det skulle vara bra om ve-terinären och besättningsägaren eller drifts-ledaren gjorde upp handlingsplaner för att förhindra t ex skuldersår, men också att man hade en mera långsiktig rådgivning. Det är bland annat detta som vårt utveck-

lingsprojekt handlar om. Det ska vara ett mera förpliktande, strategiskt samarbete mel-lan svinproducenten och veterinären. Natur-ligtvis ska veterinären på sina månatliga be-sök utföra det dom alltid har gjort, men de ska också involveras i besättningens fram-tid. Vart ska vi? Hur kommer vi dit? Både de svinproducenter och veterinärer

som är med i utvecklingsprojektet är fulla

av goda idéer, så det blir riktigt spännande att se vad detta arbete resulterar i.

Internetbaserad utbildning om djuromsorgEtt annat spännande projekt heter LUP och

är en internetbaserad utbildning för medar-betare i svinproduktionen. Den ska om möj-ligt vara i luften till nyår. Det är meningen att man kan ta lektioner och efteråt testa om man har förstått. Efter vad jag har hört så vill Danish Crown också beskriva med bil-der, tal och text var gränserna går när det gäller vilka djur som må skickas på slakte-riet, med hänsyn till halthet, navelbråck, m m. Det är också meningen att maaaterialet i första omgången ska översättas till engel-ska, men senare också till andra språk. Vi har ju många från Östeuropa som arbetar i svinproduktionen.

Restbetalningen 70 öreTill sist något som är lite mindre spännande.

Grispriset i Danmark ligger fortfarande på 8,10 dkr. Optimismen är lite svår att se, men Danske Slakterier håller fortfarande fast vid att det blir bättre nästa år. Efterlikviden för det gångna verksamhetsåret blir 70 danska öre, men vi vet ännu inte hur mycket som ska frysas in på andelshavarkontot.Annica

Dansk djurskyddsförening utsåg känd TV-kock till Årets DjurvänKan en kock, som tillagar kötträtter i TV och lockar till ökat köttätande, utnämnas till Årets Djurvän av en or-ganisation som t ex Djurens Vänner? I Danmark har populäre TV-kocken Nikolaj Kirk fått den utmärkelsen av den danska djurskyddsorganisationen Dyrenes Beskyttelse.

Årets djurvän25-årige stjärnkocken Nikolaj Kirk fram-

håller alltid, liksom andra kockar, att ma-ten ska tillagas av förstklassiga och friska råvaror. Men han framhåller också att dju-ren ska födas upp på ett etiskt sätt.

Måltiden njutning för alla sinnenHan understryker i sina matprogram att en

måltid måste tillgodose alla mänskliga sin-nen för njutningsupplevelsen, inkl sinnes-stämning, för att bli riktigt njutbar. Därför är det också viktigt att djuren har det bra under uppfödningen. -Det är inget tvivel om att djurvälfärd be-

rikar smaken på maten, säger han. Produk-tionsformen för köttet kan ibland t o m vara viktigare än smaken. Jag kan t ex inte njuta av fet gåslever från tvångsmatade gäss. Källa: Pressmeddelande Dyrenes Beskyttelse.

Danska politiker tillagar griskött i dansk almanackaSedan 40 år ger Danske Slagterier ut en almanacka med mattips anpas-sade till varje månad. De senaste åren har stjärnkockar stått för recept och tillagning och almanackan är mycket populär som billig och trendig kokbok och sprids i stor upplaga.

2004 blir det 12 danska toppolitiker som ska visa hur de lagar mat när griskött står på menyn. De är alla politiker som har inflytan-de i Folketinget på danskarnas livsmedel, t ex livsmedelsminister Mariann Fischer Boel och hennes föregångare Ritt Bjerregaard, för att ta ett par namn som vi även känner i Sverige. Bakom sig i köket har de dock även nästa år en rad stjärnkockar som ger tillag-ningsråd. Källa: Danske Slagterier.

ekon

omi

Trendiga Svensk Köttinformation firade 20 med mingel och kändisar

Stig Malm: Viktigare för jobben att äta svenskt griskött än köpa svensk bil

Svensk Köttinformation är 20 år och firade jubileet 10 november med först en jubileumskavalkad om 20 års mattrender för särskilt inbjudna och senare på kvällen en jättefest med buffé, bestående av svenska klassiska kötträtter, för ytterligare ca 400 in-bjudna. Festen arrangerades på inne-stället restaurang Café Tivoli på söder i Stockholm tillsammans med sponsorer av festfixaren Johan Carlén, som bl a hade en lång rad kändisar och mat-kunniga personer på sin gästlista.

jubileumFör informatörer, inte minst om mat, gäl-

ler det att följa trenderna, för att ha möjlig-het att styra konsumenternas vanor och va-ruval. För Svensk Köttinformations matin-formatörer gäller det att försöka styra kon-sumenterna till att köpa svenskt kött. I den kavalkad ver 20 års maträtter som visades under kvällen, kunde vi känna igen många hits, som i åtskilliga fall blivit lika traditio-nella och självklara på bordet som den gam-la husmanskosten. Med tanke på den fingertoppskänslan var

det kanske ingen överraskning att det inte blev mörka kostymer och sittande bord vid jubileumsmiddagen, utan en mingelkväll med långa rader opinionsbildare och andra kän-disar som gäster. Jag har deltagit i många ju-bileer under mina 40 år som journalist och måste utnämna Köttinformations jubileums-fest som den trevligaste, otvungnaste – och mest givande. I stället för två bordsgrannar att tala med under en hel middag, gav fes-ten oss från grisproduktionen en helt unik möjlighet att diskutera svensk grisproduk-tion och svenskt griskött med många skriben-ter, debattörer, matjournalister, radio- och TV-programledare och andra opinionsbilda-re. I stället för att enbart bjuda gäster som redan känner till Köttinformation, blev det nu många nya viktiga människor i samhälls-debatten som sent kommer att glömma vad Svensk Köttinformation och svenskt kött står för. Festupplägget är ett bra och trendigt tips till andra i lantbruksbranschen som har pla-

ner på jubileumsfester och behov av opini-onsbildning. -Tack vare att festfixaren Johan Carlén kom-

binerar sådana här fester med olika före-tags behov att introducera nya produkter och drycker, blir det flera företag som står för kostnaden. Den här festen för ett myck-

Vid Köttinformations jubileumsfest mingla-de många av våra kändisar inom lantbruks-näringen med politiker och kändisar från kul-tur- och samhällslivet och bytte åsikter. -För att värna om svenska arbetstillfällen

är det viktigare att äta svenskt griskött än att köpa svensk bil, sa förre LO-ordföran-den och numera TV-debattören Stig Malm i en mycket informell intervju med GRIS. I svenska bilar ingår nu mest importerade komponenter och många Volvo sätts dess-utom samman utomlands. Svenskt griskött däremot är framställt av svenska råvaror och grisarna är uppfödda i Sverige. -Min senaste bil är en en japan, Toyota, men

jag är noga med att köpa svenskt griskött, av-slöjade han. Jag köper även svenskt griskött av etiska skäl och är engagerad i ett restau-rangföretag, där vi profilerar svenskt ekolo-giskt gris-, nöt- och lammkött .Stefan Grudin, lagledare i Snacka om Ny-

heter, sa också att han gillar svenskt gris-kött, men förklarade på sitt kända sätt att ”jag har ingen relation till grisar mer än att jag visar upp mig själv i TV”. Och har gis-sat på rubriker ur tidningen GRIS för nå-got år sedan. Maud Olofsson hade inte något emot att

diskutera politik i minglet och förklarade att de svenska grisuppfödarna med största san-nolikhet haft samma EU-stöd och nationel-la stöd som Finland om det varit centern och inte sossarna som regerat Sverige. Hon var också stolt över att hon ”släppte

till” sin medarbetare Ella Nilsson, när Kött-information sökte efterträdare till Britt-Ma-rie Andersson. Maud var ordförande i det hushållningssällskap som Ella jobbade för tidigare.Suzanne Axell, nu programledare i Fråga

Doktorn, tidigare i Go Kväll, sa att hon helst

höll sig till det ekologiska grisköttet, av etis-ka skäl. Men efter en stunds diskussion om svensk kontra internationell grisproduktion tyckte hon att även våra konventionellt upp-födda grisarna har det bra. Majsan Pense, Scan Foods, sa att julskink-

försäljningen gick bra, men att prisnivån är tryckt och priset kan bli ännu lägre nästa år som en följd av internationella pristrycket. Se där, jag brukar säga att det är viktigt

att gå på festmiddagarna, för på de formel-la mötena får man veta det som händer på kort sikt, på kvällarna vid festbordet får man de mer långsiktiga prognoserna och visionerna!Jonas Wahlström rör sig bland de vilda och

exotisk djuren på Skansen, men fick nu prata om svenska grisar. Jag glömde fråga honom om han kommer ihåg om grisar har knorren åt höger eller vänster. Han ringde mig för några år sedan och ställde den frågan.Naken-Janne från TV4-såpan Farmen var

där en kort stund, skriver Aftonbladet. Men han blev utslängd när han skulle byta till 0-klädsel, fortfarande enligt Aftonbladet, som lär vara de enda som sett händelsen.Vad Hänt i Veckan skriver om jubileet och

kändisarna har vi inte sett ännu.

Lars-Gunnar Lannhard

Ella Nilsson och Maud Olofsson.

Suzanne Axell, t h, tillsammans med Ceci-lia Öster och Jörgen Wederbrand.

Stig Malm. Stefan Grudin.

Bo Larsson, Swedish Meats och Köttinfor-mations ordförande, samt Majsan Pense, Scan Foods. et stort antal inbjudna, blev inte dyrare än

om vi haft en traditionell jubileumsmiddag för våra närmast berörda, förklarar Köttin-formations vd Ella Nilsson. Och festen blev helt klart varumärkesbyggande.-Till saken hör också att vi ju har en del kon-

takter i branschen, tillägger Pia Ristola. Vid jubileet presenterades nya hemsidan

www.svenskkottinformation.se

28

Mitt liv som svinaherde i AustralienAldrig hade jag väl kunnat föreställa mig, när jag i september i fjol gav mig iväg som backpacker till Australien, att jag några månader senare skulle be-finna mig mitt på den australiensiska landsbygden, i full färd med att förlösa griskultingar.

AustralienDetta var dock precis vad som hände mig,

Frida Karlsson, en helt vanlig 21-årig tjej från Skövde, när jag kom till landet ”down un-der” för att jobba. Jag hade lovat mig själv att försöka få ett djurskötararbete eftersom jag tänker bli veterinär, och ville passa på att skaffa mig mer praktisk erfarenhet. I Australien är tyvärr jobb av denna typ

otroligt svåra att få för en simpel backpack-er, och därför var jag inställd på att jag nog skulle få nöja mig med en plats på en sun-kig bananplantage, kanske på sin höjd en bar eller ett fik.Genom gemensamma bekanta hade jag

dock turen att komma i kontakt med en svensk, Lars-Eric Larsson, som jag tidiga-re hört ryktas ”sysslade med grisar”. Lars-Eric bor sedan några år tillbaka i Queens-land i Australien och arbetar som MD för grisavelsföretaget Hyfarm. Hyfarm driver bl a en ”Super SPF nucleus besättning” på över 1 000 suggor, fördelade på två gårdar, Bellgrove och Kroombit.Kontakten med Lars-Eric blev givetvis en

lyckoträff för mig, som egentligen inte hade några andra avsikter än att fråga honom till råds angående jobbsökning inom djurskötar-branschen. Han visade sig vara en otroligt vänlig själ och ville ge mig chansen att ar-beta på grisfarm ett litet tag. Detta trots att jag inte hade någon som helst tidigare erfa-renhet av grisar och bara hade möjlighet att stanna i tre månader. Hur han vågade detta är för mig än idag helt obegripligt.Sagt och gjort, efter att ha ordnat med bo-

ende hos en tjeckisk tjej i ett litet samhälle

en halvtimmes bilväg från Bellgrove gav vi oss iväg för ett första möte med mina nya ar-betskamrater. Jag var lite nervös till en bör-jan, men så snart jag träffat min chef Eddie och de andra grabbarna Peter, Barry, Jason och Dwayne kände jag mig genast lugnare. Senare kom det fram att de förmodligen varit dubbelt så skraja som jag. Jag var den första kvinna som skulle arbeta med dem i stallar-na- inte undra på att de var nervösa. De var väldigt tystlåtna allihop, och nu i ef-

terhand vet jag att de var rädda för att råka svära i mitt sällskap, något som australiensis-ka män noga undviker när det finns kvinnor i närheten. Inte kunde de ana att jag själv kunde svära som en borstbindare och några veckor senare skulle slå dem med hästläng-der i fråga om uttrycksförmåga.Lars-Eric lämnade mig i Eddies händer,

och jag togs oerhört väl hand om av honom, hans fru Doreen och deras familj, produk-tionschefen Mark och de övriga killarna. Jag kom snabbt in i gänget (kanske använde jag mig till viss del av min kvinnliga charm, jag erkänner), och blev snart en medlem som alla andra i Hyfarm Bellgroves framgångs-rika team. Jag fick också tillfälle att besöka och arbeta på Hyfarms andra gård Kroom-bit några dagar. Sammanhållningen i Hy-farm var enorm, och det var ett rent nöje

att vakna 05.30 varje morgon och åka till jobbet med någon av polarna.Att jag fick arbeta med djur, ett av mina

största intressen, gjorde ju inte situationen sämre direkt. Jag kom snart att älska grisar och försökte lära mig så mycket som möjligt om dem. Att inte skaffa sig favoriter bland kultingarna var naturligtvis omöjligt, även om jag visste att det egentligen inte var me-ningen. Chokladgrisen Fridolf (en Duroc) som kom när man ropade blev med mitt i flytande snart allas kelgris.Givetvis var det många nya intryck som

skulle bearbetas i början, men grabbarna som kanske förväntat sig att jag skulle svimma vid blotta tanken av att tatuera en gris i örat blev nog ganska förvånade när detta inte skedde. Om de från början trott att jag enbart var där för att springa runt och klappa smågri-sar kom de snart på andra tankar.Den mesta av min tid på Bellgrove tillbring-

ade jag i stallet där grisningarna pågick, där jag assisterade Peter Sykes, en mycket kunnig djurskötare som varit med redan från början när Hyfarm bildades. Jag minns första gången när jag hjälpte till att få ut en kulting vid en grisning. Det var en härlig känsla att kunna rädda ett litet liv på det viset, och att känna när man gick hem för dagen att man verk-ligen gjort nytta på riktigt. Hädanefter var det jag som fick rycka in vid de flesta kom-plikationer eftersom jag hade smala armar och långa fingrar.

Tuff utmaningJag fick lära mig att sköta utfodring, föra

statistik över antalet födda/döda varje dag, hålla utkik efter sjuka djur och se till att de fick den rätta behandlingen, hjälpa till vid avvänjning, övervaka födslar, ja allt som hör vardagen till i ett grisningsstall. Då och då var jag även över i de andra stallarna och hjälpte till när det behövdes. Det var all-tid lika gemytligt när jag och Jason satt och småpratade på varsin sugga medan vi sköt-te insemineringen. I början tyckte jag kan-ske inte att det kändes helt avslappnat att stå och titta på när en sugga betäcktes den naturliga vägen, men ganska snart insåg jag

Frida i grisnings-stallet, hennes hu-vudsakliga stall med 130 boxar för-delade på sex av-delningar.

Frida (nedan t h) tillsammans med teamet, de blåklädda, vid besättningen i Bellgrove i samband med ett kundbesök från Japan. Affären ledde till ett 30-tal sålda galtar.

sköt

sel

Jag önskar att följande företag lämnar mer information direkt till mig, stryk under eller kryssa för:Produktguide/Servicekupong Gris

✁

ironin i att Jason samtidigt stod och berätta-de fräckisar. Idag är det ett minne jag inte för allt i världen skulle vilja vara utan.Att komma som helt ny, och utan någon som

helst baskunskap, till en bransch som är så pass komplicerad och flerdimensionerad som just svinuppfödning, är en tuff utmaning. Att på samma gång befinna sig i ett främman-de land och en annan kultur gör det natur-ligtvis inte lättare. Att därtill försöka skaf-fa sig en egen, helst faktagrundad, uppfatt-ning om branschen i allmänhet, och kanske australiensisk djurhållning kontra svensk i synnerhet, är naturligtvis en omöjlighet. Jag kan tänka mig att det vore tillräckligt svårt för någon som är påläst och kunnig att fin-na den överblick som krävs för att skaffa sig en åsikt som inte är helt tagen ur luften. Jag tänker inte ens försöka.

Ska lära mig mer om grisarEtt uttalande jag däremot kan göra är att

jag tror jag hade fått en annan uppfattning

av mitt arbete på en australiensisk grisfarm om jag besuttit mer kunskap från början. Inte att jag på så vis hade fått en bättre el-ler sämre bild av grisuppfödning i allmän-het. Snarare att jag kanske hade reagerat starkare på vissa arbetsuppgifter, eller upp-rörts mindre av andra rutiner eller moment, än jag nu gjorde, om mina förkunskaper va-rit djupare. Men denna iakttagelse, att man med kunskap får en sannare bild av verk-ligheten, kan väl knappast sägas vara unik för just svinbranschen.Tiden på Hyfarm har med andra ord gjort

mig intresserad av att veta mer om grisupp-födning och livsmedelsproduktion. Det är onekligen en spännande och aktuell bransch som hela tiden utvecklas, och det ska bli ro-ligt att i framtiden få lära mig mer om svensk och europeisk svinuppfödning, om lagar och bestämmelser och om inställningen till djur-hållning här i Sverige. Jag är Lars-Eric och hans medarbetare evigt tacksamma för att de så öppenhjärtligt tog emot mig i sitt före-

tag. De ansträngde sig verkligen för att lära mig allt möjligt, och fick mig att känna mig som en i gänget. Tack vare dessa människor kommer jag alltid att minnas min tid i Aus-tralien som rolig och lärorik, och en önskan om att någon gång få återvända till andra si-dan jorden för att hälsa på mina gamla vän-ner kommer alltid att finnas. Tack!

Frida

196 godkända nyheter vid Agromek 2004

Listan över betydande nyheter som vi-sas vid Agromek 20 – 24 januari upptar preliminärt 196 produkter eller tjänster. På www.agromek.dk finns en produktgui-de och utställarförteckning. 610 utställare från 13 länder ställer ut, varav 56 från an-dra länder. Dessutom är 870 utländska fö-retag från 35 länder representerade i utstäl-larmontrarna.

Produkt/tjänst Mer info Företag Sida Produkt/tjänst Mer info Företag Sida

AAvelsdjur duroc Thomas Jönsson 2Avelsdjur Avelslpoolen 15

BBetongprodukter Simia 25Byggmaterial lättklinker Groba 32Byggnation djurstallar Stallbyggen 17Byggnation ritningar Groba 32

DDammbekämpning Blötläggn. kylning Ergo Miljö 32Desinfektionsmedel torr-, Staldren Foder & Spannmål 31Doserare Dosmatic Trädgårdsteknik 32Doserare vätske- Dosatron Bole 3Dräktighetstestare Dosatron Bole 3

EElkraftverk traktor-, Green Power Energi-Teknik 23Elverk mobila, traktordrivna Kvänums Järn 2

FFoderautomater ad lib, Turbomat, m m Groba 32Foderautomater Piggomat Skälby Maskin 21Foderautomater torr-, våt-, Verba Bole 3Foderkomplement biologiska TerraNova 25Foderkomplement KwikUp Agri Syd Center Gross 23Foderkomplement Porzyme Linkan 23Foderkomplement smågris-, Kick-Start Bole 3Fodertillskott Orego-Stim Ecopharm 32Foder premixer Kvarnbyfoder 7

GGödselbassäng MPG 3Gödselbrunnstak MPG 3

HHalmskärare hydraulisk Skogaby Stallmiljö 2Hydraulcylindrar LR-System 11Hygienförbättrare Boxnytta Södra Århults Torv 1Högtryckstvättar tvättar, tillbehör HBC AB 19

IInformation webb, internet Agriprim 17Inläggssulor stötdämpande EAB 23

Inomgårdsme. utrustn. tillbeh. Siko 19Inredningar plast-, rostfritt Groba 32Inredningar repsatser AIS/AvestaPolarit 2Inredningar rostfria, plast AIS/AvestaPolarit 2Inredningar sugg-, slaktsvin- Jyden 17Inredningar utfodringsbås Myrby 23Inredningar Vedevågsboxen Myrby 23Inredningar Funki AB/NOJ 21Inredningar Infomatic 21Inredningar Siko 19Inredningar Stallbyggen 17

JJärnpreparat injektion, Gleptosil Pharmacia 5Järnpreparat injektion, Pigeron Lövens Läkemedel 19Järnpreparat injektion, Ursoferran Vetpharma 17Järnpreparat pasta, TransFer Bole 3Järnpreparat torv, Gristorw Södra Århults Torv 1

KKrossar reservdelar, Skiold Rotage 7Krossar Funki AB/NOJ 21Kvarnar reservdelar, Skiold Rotage 7Kvarnar Funki AB/NOJ 21

LLampor infraröd-, lågenergi- Bole 3

MMikrodoserare Weda Infomatic 21Märkning spray Bole 3

OOmrörare rostfria Fribergs 11

PPumpar gödsel- Astimac 15

HRyggsprutor batteridrivna Trädgårdsteknik 31Rådgivning KLS 5

SSemin Avelspoolen 15Silor foder Stallbyggen 17

Jag vill prenumererapå GRIS t o m 2004❑ 190 kr inkl moms 10,75 kr.

Tidningen

GRISSvarsförsändelseKontonr 18274019S-692 93 KUMLASverige

Frankeras ej.

Mottagarenbetalar portot

Utveckla gärna dina önskem

ål på ledigt utrym

me av servicekupongen!

Jag vill ha info från olika företag om: .....................................

..............................................................................................................................

Namn/företag .............................................................................................

Adress .........................................................................................................

Postadress ..................................................................................................

Tel .......................................................... Fax ...............................................

E-mail ..........................................................................................................

❑ Äger ❑ är anställd på gård med _____ suggor, _____ slaktsvins-

platser. ❑ Är rådgivare, ❑ annat ______________________

Produkt/tjänst Mer info Företag Sida Produkt/tjänst Mer info Företag Sida

Jag vill prenumererapå GRIS t o m 2004❑ 190 kr inkl moms 10,75 kr.

Simia ska sälja i Norge via Felleskjøpet

Simia AB har skrivit avtal med Felleskjö-pet Maskin BA i Norge (motsvarande Lant-männen) om försäljning av betonginredning med kringutrustning. Detta förstärker Simi-as nuvarande försäljning i Norge avsevärt då Felleskjöpet arbetar över hela landet. Fel-leskjöpet har 60 säljare anställda som säljer inomgårdsutrustning.Avtalet gör det möjligt att på ett effektivt

sätt leverera utrustning i Norge med Felles-kjöpets distributionsnät vilket har stor be-tydelse då man ska nå hela landet. Försälj-ning har redan startat och Simia var med på Agroteknik-utställningen i november.Norge är redan idag en viktig marknad för

Simia genom försäljningar främst i Hedmark och Östfold. Felleskjöpet kompletterar denna försäljning på övriga gristäta områden.-Simia har levererat ca 200 anläggningar

i Norge med betonginredningar, säger Ulf Nyström, Simia.

Exportrekord för Brasiliens grisproducenter

Brasiliens exportintäkter av griskött fort-sätter öka och var januari till oktober 403 milj USD, en ökning med 11 %. Det genom-snittliga exportpriset under perioden var 1079 USD/ton (8,85 kr/kg vid en genomsnittskurs på 8,20 SEK/USD).Oktober blev rekordmånad med grisexport

för 69 miljoner USD, en ökning med 20 % jämfört med 2002. Under samma period har dock den amerikanska dollarn sjunkit med ca 16 %. Mätt i svenska kronor har den bra-silianska exporten ökat med 4 %. Den stora intäktsökningen beror på ökan-

de priser. Medan volymen har minskat 15 % under oktober jämfört med 2002 så har pri-serna skjutit fart rejält. Det brasilianska ge-nomsnittspriset för griskött på export i okto-ber är 1305 USD/ton (10,00 kr/kg vid en ge-nomsnittskurs på 7,70 SEK/USD). Det hög-sta priset på två år. Källa: Agência Estado/ Erik Brink/Agriprim.com

Erysorb Parvo vet ersätts med Porcilis Ery-Parvo vetErysorb Parvo vet har varit det mest använ-

da vaccinet mot rödsjuka och parvovirusin-fektion. Vaccinet ersätts nu med det moder-nare Porcilis Ery-Parvo vet.-Det är inte bara ett modernare vaccin, utan

har även ett pris som vi tror kan intressera landets svinproducenter, meddelar Christi-an Klingspor, Intervet AB. Nya priset och nya vaccinet gäller från 1 december. OBS! Det pris som publiceras i kommande

Fass vet 2004 är felaktigt. Rätt pris, exempel: 10x20 ml (100 doser) 1779,50 kr.

AgroBalt 2004 i Vilnius, Li-tauen, 6 - 9 maj

Jordbruks och livsmedelsutställningen AgroBalt i Vilnius, Litauen, hålls 6 - 9 maj 2004 i Litexpo Center. Svensk representant är Ingeman Stenqvist HB, 08-256920, ingeman.stenqvist@zeta.telenordia.se. Sista regist-reringsdag är 14 februari.

Silor glasfiber med cyklon Rotage 7Silor Unik 2000 Mafa 23Skyddsutrustning andningsmask Groba 32Slaktmognadsmätare Värdemätaren Pigliner 31Slakt Ginsten Slakteri 4Slakt Skövde Slakteri AB 11Slakt Dalsjöfors Slakteri 2Slakt KLS 5Slakt SLP 32Slakt Sydkött 32Smågrisvärmare värmelampor Bole 3Spalt betong- Stallbyggen 17Spannmålslagring MertzCorn Per Hansson 15Spannmålslagring Akron 5Spannmålstorkning MertzCorn Per Hansson 15Spannmålstorkning Akron 5Strömedel torv Råsjö Torv 19Stålbyggnader LR-System 11

TTandslip Pigmatic Bole 3Transportörer Flex 90, System 100 Rotage 7Transportörer Sysem 100 A Rotage 7

UUtfodringar blöt-, torr- Infomatic 21Utfodringar blöt- NOJ Serviceverkstad 11Utfodringar torr, blöt Funki AB/NOJ 21Utfodringar torr- Simia 25Utfodringar Stallbyggen 17Utgödslingar skrap/hydraulisk Harry Johanssons 2Utgödslingar Infomatic 21Utgödslingar Siko 19Utgödslingar Stallbyggen 17Utgödslingar LR-System 11

Utgödslingar Simia 25Utgödslingar Tuna 5

VVattenersättningssystem BW+ Infomatic 21Vatten till grisar bitventiler Bole 3Vatten till grisar kopp, Drick-O-Mat Groba 32Vatten till grisar ventiler, skålar jalmarson 17Ventilationstvätt Ergo Miljö 32Ventilation fläktar Animek 32Ventilation frekvensreglerad Madsorask 19Ventilation Funki AB/NOJ 21Ventilation Infomatic 21Ventilation Siko 19Ventilation Stallbyggen 17Ventilation Simia 25Ventilation Stallsystem 23

31

RANAVERKEN AB tel 0512 - 292 00

Rana målad spridartankvagn 12 m3 med boggi 600x26,5

Tankvagn för fl ytgödsel. Volym 10, 12, 15, 20 m3. Std. centrifugalpump kap. 3500 - 5000 l/min. Stort utrustningssortiment t ex last nings kra nar, slang sprid arr am per, fl ö desmä ta re.

Ring så berättar vi mer!

– En målad vagn ska inte kosta mera!

Staldren• Torrdesinfektion utan att

stallet behöver tömmas• Minskar lukten genom

att binda ammoniaken• Torkar upp luften och

minskar därmed risken för smitta

• Dödar bakterier och svampsporer

• Reducerar levnadsvillkoren för fl uglarver

• Torkar ut stallbädden

Foder &Spannmål

I HELSINGBORG-ÅHUS AB

Heimdalsgatan 39, 261 62 GLUMSLÖVTel 0418-701 30

SPRU TORDen mest använda batteridrivna ryggsprutan.

Uppladdningsbart 12 volts batteri, justerbart tryck upp till 4,2 bar, 18 liters tank, vikt endast 5 kg.

Varalöv, 262 96 ÄNGELHOLM

Tel: 0431-222 90 Fax: 0431-222 70

Bättre bedömning avslaktmognad med

VÄRDEMÄTAREN™

Beställ den hos PIGLINERAnnebergs Gård, 661 92 SÄFFLE

Tel 0533-181 31 Fax 181 21 Mobil 070-678 17 71

Gris

www.pigliner.com

Högsta grispriset i Italienlägsta i Danmark inom EUGrispriset inom EU var i november 125 till 126 euro/100 kg, vilket är 5 euro lägre än i oktober. Högsta pris hade Italien med 172 euro/100 kg och lägst Danmark och Spanien. Priserna i kandidatländerna beskrevs som likvär-diga med de inom unionen.

grispriserna i EUVid mötet med förvaltningskommittén för

griskött inom EU 18 november rapportera-de Belgien sänkta slaktsvinspriser med 12 % senaste månaden, till 120,8 euro/100 kg. Pri-set på smågrisar 20 kg 22,25 euro vilket var 10 % högre än under 2002. Danmark: Sta-bil marknad utan tecken på stigande priser. Lägre priser runt nyår, återhämtning under februari till mars då Japanexporten kommer igång igen. Tyskland: God tillgång på griskött, inte lika god efterfrågan. Prispress, f n 1,23 euro/kg. Stigande efterfrågan till jul, sedan minskning. Grekland: Priserna sjönk i okto-ber p g a veterinärstrejk. Priset på slaktsvin 152 euro/100 kg, samma som 2002. Spanien: Priserna 4 % lägre än 2002. Tufft läge p g a höga spannmålspriser efter varma somma-ren. Frankrike: Minskad efterfrågan sedan oktober och sänkt pris från 125 euro/100 kg till 119 euro/100 kg. Trög export till övriga EU. Höjda foderkostnader. Irland: 5 % lägre priser än 2002. Produktio-

nen minskar 2004 jämfört med 2003, ökad im-port. Italien: Stigande smågrispriser, sänkta slaktsvinspriser, f n 172 euro/100 kg. Ökade foderkostnaderna oroväckande. Nederlän-derna: Slaktsvinspriset ned 4 % sedan okto-ber, 113 euro/100 kg. Smågrispriserna stiger något. F n hård priskonkurrens på kött i bu-tikskedjorna, därmed oro för lägre griskött-pris. Exporten av smågrisar till övriga EU mindre än vanligt, nu 45 000/vecka. Österri-ke: 3 % lägre priser än 2002. Portugal: Sänk-ta priser sedan september, i oktober lägsta under hela 2003. Finland: Produktionen ökade de första nio

månaderna med 6 % och konsumtionen med 3 %, jämfört med samma period 2002. Slakt-grispriserna upp under november 120 euro/100 kg vecka 44, vilket var ca 5 euro lägre än EU-snittet. Smågrispriserna stiger. Sverige: Slaktsvin ned 3 % till 125 euro/100 kg se-dan oktober. Stark efterfrågan på griskött,

men ökat importtryck har resulterat i lägre priser. Grisslakten ökade med 1,7 % de för-sta nio månaderna, jämfört med 2002. Eng-land: Priserna upp med 6 % sedan oktober, 19 % jämfört med 2002. Höjda foderkost-nader oroväckande. Kandidatländerna, Litauen: Marknaden sta-

bil. Estland: Slaktsvinspriset upp sedan ok-tober till 127 euro/100 kg. Tjeckien: Priserna sjönk under andra hälften av oktober till 1,25 euro/kg. Slovakien: Sänkta priser sedan vecka 38, återhämtning till jul. Lägre efterfrågan väntas. Ungern: Oförändrat slaktsvinspris på 1,25 euro/100 kg. Polen: Priserna sjönk 3 % vecka 45. Slovenien: Minus 9 % sedan ok-tober. Källa: Jordbruksverket. /LG

Infomatic övertog HA-Svets i Oskarström

1 decemberInfomatic har köpt verkstadsföretaget HA-

Svets i Oskarström med 6 anställda och mo-derna maskiner. Samtidigt investerar Info-matic i en laserskärare, som bl a gör till-verkningen av inredningsdetaljer effekti-vare. Med köpet får Infomatic tillgång till 1 400 kvm ny lokalyta.-Vi behöver både utökad verkstadsyta och

tillverkningskapacitet, bl a för expansionen i Norge, säger Infomatics vd Gunnar Bilker. Utöver de nya anställda i HA-Svets, kom-mer ytterligare några personer att anställas. HA-Svets arbetar för närvarande för indu-strikunder. /LG

Nytt EKO-grisstall vid Alnarp

14 november invigdes ett nytt stall för eko-logiska slaktsvin vid Odarslövs gård i Skåne. Stallet är en del av ett större projekt (EKO-gris), inom vilket forskare från SLU Uppsa-la, SLU Skara och SLU Alnarp samarbetar. EKO-gris fi nansieras med medel från For-mas, JTI-fak och SLU. /LG

Posttidning APl 6479, S-692 93 Kumla

Gris

Marknadstillägg?Efterlikvid?

Hos oss får du tilläggsbetalning direkt på din av-

räkning varje vecka – året runt!

- Merbetalning för svensk kvalitet- Korta transporter- Human djurhantering- Effektiv försäljning- Lönsamt, stabilt, slakteriföretag

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Rolf Olsson 0411-665 53 eller 0411-100 71 (bost)eller mobil 0708-100 726

– ett litet men erkänt effektivt slakteri –

Stallfläktar

Tel 0431-220 10Fax 0431-222 78

Multi-Wing fläktpropellrar och fläktblad.Kundanpassad tillverkning.Snabba leveranser!

www.lantbruksnet.se/animek

Motorer 1-fas och 3-fas

• FODERAUTOMATER MED NY UTMATNING fr. 600:-• DUBBELAUTOMAT 2 000:-• ARATOS RÖRDELAR• FUNDA BLOCK• NYTT FUNDABLOCK av lättklinker färdig putsyta• FAMILJEBOXAR• VÅGAR• IDÉ-RITNINGAR, familjebox• IDÉ-RITNINGAR djupströsystem

• TURBOMAT 2 100:-• TORRAUTOMAT• DRICK-O-MAT-VATTENKOPP slaktsvin 275:- smågris 225:-• TORRUTFODRING• STALLINREDNING rostfritt med plastplank• KOMBIBOX födsel till slakt• STRAW-FLOW BOX• ANDNINGSMASK AIR-ACE 330:-

TEL 0410-270 02. FAX 0410-270 42. ÄVEN KVÄLL.

Gris

DOSMATICsom doserar det mesta

av t exnäring-vitaminer-medicin och desinfektionsmedel.

Service & reservdelar

Varalöv 262 96 ÄNGELHOLM Tel:0431-222 90 Fax:0431-222 70Gr

is

Box 844251 08 Helsingborg

Tel 042-17 54 00Telefax 042-17 54 43

Du når oss här:ErgoMiljö i Kristianstad AB

Bockebäcksvägen 23291 73 Önnestad

Tel/fax försäljning: 044-851 20, 070-694 37 97Tel kontor/lager: 044-700 02

www.ergomiljo.se

Gris

OREGO-STIM® fodertillskott

Ecopharm of Sweden, Pipersgatan 32, 112 28 StockholmTel/fax 08-650 18 88 Mobil 070-453 56 68

ecopharm@ecopharm-sweden.com

Med OREGO-STIMär smågrisarna friska ochhar god aptit