Marcus Hellner om den snöfria säsongsupptakten, sid 12

w w w.lkabframtid.comN r 8N o v e m b e r2 011

Tillväxtkonferensen Byggfälten lockade många Sid 11

”Fotbollsfest varje lördag”

SID 7

GästkrönikörErik Niva

Malin Wiss och Ida Määttä jobbar på en jämställd arbetsplats. Foto: Fredric Alm

Allt fler kvinnor väljer LKABKvinnorna som söker sig till LKAB blir allt fler. Hittills i år har 365 personer anställts på fasta jobb i LKAB-koncernen. I moderbolaget LKAB är andelen nyrekryterade kvinnor 29 procent. LKAB har dessutom anställt 950 vikarier i år. Bland dem är andelen kvinnor ännu högre, 38 procent.

I Svappavaara är skiftlag två vid pelletsverket helt jämställt – 50 procent kvinnor. – Jag trivs så bra. Jag gillar både jobbet och vill-koren. Hos LKAB är det ordning på jobbet, säger Ida Määttä. Sid 2, 6 och 7

Huntit-gruvan i Turkiet dubblar produktionen Sid 3

Biogas ger miljövänligare transporter Sid 4

LKAB köper Granbacka40 nya lägenheter byggs. Sid 8

Aktivt skogsbruk binder koldioxid Sid 9

NyTT SAmArbeTe:

minister björk-lund på besök hos LKAb Sid 9

Chatta med Lotta Fogde om hur

vi kan göra tidningen ännu bättre!

LKAB:s Lotta Fogde chattar om hur vi kan utveckla LKAB Framtid. 25 november kl 10.00- 11.00 på www.lkabframtid.com.

Så påverkar Eurokrisen den svenska industrinMedierna domineras av krisrapporter, ett Euro-samarbete på fall, med Grekland på randen till konkurs. LKAB Framtid frågade experterna, står vi inför ett nytt 2008? Blir det en ny tvärtnit? Sid 4-5

2 | LKAB f ramt id November 2011 November 2011 LKAB f ramt id | 3

HALLÅ DÄR...

Göran bäckblomVice President Public Affairs, LKAb

1 LKAB inrättade 1 januari 2011 en ny funktion Public

Affairs med placering i Bryssel. Varför då? – Gruvbranschen är i allmän-het beroende av politiska beslut och då särskilt i en period av stark tillväxt. Kanske 70 procentav nya svenska lagar och förordningar har sitt ursprung i EU:s beslut. Genom att vara nära beslutsfat-tarna i Bryssel kan vi tidigt iden-tifiera de möjligheter och utma-ningar som vi kommer att ställas inför – LKAB:s Framtid!

2 Vilka aktuella frågor arbetar du med nu?

– Europas råvaruförsörjning har sedan 2008 varit en viktig del av EU:s politiska agenda. Vi har nu till exempel stora möjligheter att fortsätta bygga regional excel-lens inom forskning och inno-vation för våra frågor. EU ställer också tydliga krav på energi- och resurseffektivisering som vi pro-aktivt vill möta på bästa sätt. På nationell nivå är det glädjande att regeringen stödjer utbyggnaden av malmbanan och har satt till utredningsresurser för att åstad-komma en snabbare process för miljötillstånd.

3 Vad är dina mål för 2012?

– Vi ska fortsätta med att byg-ga goda relationer med viktiga intressenter i samhället så att vi har en god dialog innan väsent-liga beslut fattas. Samtidigt vill vi skapa en tydlig bild av vad den in-stitutionella världen önskar eller kommer att kräva av oss och av våra kunder.

4 Några intryck från Bryssel?

– Man säger mig att Bryssel är Europas regnigaste huvudstad, och det stämmer nog, så det är bara att i alla lägen bära på eget paraply och eget solsken!

ÅSA POROMAA

ALLVARLIGT TALAT!

– Det ska vi genom att fortsätta vara en mycket bra arbetsplats där medarbetarna trivs och där det

finns spännande karriärmöjlighe-ter. LKAB har mer än 160 olika be-fattningar inom många olika områ-den. Det gör företaget attraktivt på bred front och ger oss möjlighet att exempelvis erbjuda bägge parter i ett par intressanta och utvecklande arbeten i en spännande miljö med närhet till fjällvärlden. Att LKAB har 30 bolag i 14 länder gör företa-get än mer intressant. Den som vill kan alltså börja karriären i Kiruna – och sedan fortsätta ut i världen. – Det är ingen enskild aktivitet

som avgör om vi lyckas eller inte i detta arbete. Vi har under lång tid satsat på bred front och det kom-mer vi att fortsätta med. Ett viktigt exempel är att få barn och ungdo-mar intresserade av vår verksam-het. Därför satsar vi på LKAB Gym-nasiet, LKAB Sommarskola, LKAB Sommarjobb, LKAB Akademin med mera. – För att rekrytera akademiker jobbar vi hårt med att komma i kontakt med studenterna på, för oss, viktiga universitet och hög-

skolor. Vi deltar vid en rad rekry-teringsmässor runt om i landet för att skapa ett intresse för företaget och Malmfälten. Vi är, och kommer att vara, beroende av att människor vill stanna kvar här och att nya vill flytta in. Det är därför viktigt att vi arbetar med våra samhällen – att tillsammans skapa attraktiva sam-hällen där människor vill bo och verka.

ÅSA POROMAA

Grete Solvang StoltzPersonaldirektör LKAb

Hur ska LKAb lyckas nyanställa 1200 personer till 2015?

LKAbAllt fler kvinnor söker jobb vid LKAb. Hittills i år har 365 perso-ner anställts på fasta jobb i LKAb-koncernen. I moderbolaget LKAb, där gruvverksamheten finns, är andelen nyrekryterade kvinnor 29 procent.

LKAB har dessutom anställt 950 vikarier. Bland dem är andelen kvinnor ännu högre, 38 procent. I Svappavaara är skiftlag 2 vid pel-letsverket helt jämställt – 50 pro-cent är kvinnor.

LKAB har nu en andel på drygt 15 procent kvinnor bland de an-ställda, en fördubbling sedan år 2000.

Bland cheferna är kvinnornas ställning ännu starkare – 19 pro-cent av cheferna är kvinnor.

Det finns två förklaringar till att kvinnor kliver fram i LKAB. Den ena är att allt fler kvinnor söker sig till LKAB av eget intresse, till exem-pel för att de vill byta jobb. Det an-dra är en målmedveten satsning på att öka andelen kvinnor:

måLmedVeTeT– Vi startade en målmedveten satsning på kvinnor 2005. Mål-sättningen var att få 30 procent kvinnor bland sommarvikaria-ten. De flesta som börjar jobba hos oss kommer in som vikarier under sommaren, ibland förlängs vikariatet in på hösten eller ännu längre. Idag har vi inga problem att nå målet. Dit där det redan finns kvinnor lockas fler kvin-nor, säger Susanna Lundhamn Jokinen, en av dem som arbetar med rekrytering vid LKAB:s per-sonalenhet.

Sommarvikarierna är bas för rekrytering till de fasta tjäns-terna. Där sker ingen kvotering, kunskaper och meriter är avgö-rande. Många av vikarierna har sedan tagit steget till att söka fast jobb hos LKAB.

INGeN SKILLNAd– Vi gör ingen skillnad på män och kvinnor när vi rekryterar. Att den sökande fyller kraven för res-pektive tjänst är avgörande, säger Susanna Lundhamn Jokinen.

Inom LKAB finns ett brett spek-trum av yrken, inte bara teknisk inriktning även om det är popu-lärt bland kvinnor.

– Processjobb, mekaniker och

Jämställdhetsmål ger utdelning

Därför väljer kvinnorna LKAB:

andra yrkeskategorier är viktiga för LKAB. Men vi har mer än 160 olika yrken inom koncernen. Det finns allt från kontor till gruva och många karriärvägar för både yrkesutbildade och de från hög-skolor och universitet.

FLer jobbNu ökar LKAB ansträngningarna att locka fler till jobb på gruvor-terna, gärna kvinnor:

– Vi skall nyrekrytera 1200 personer till år 2015. Det blir sä-kert lika många nyanställningar även de kommande åren som i år, eftersom vi också måste rekrytera för dem som pensioneras eller by-ter jobb. Vi går efter kvalifikatio-nerna, men vill man öka chansen att komma in hos LKAB är som-marvikariaten en bra väg. Om det

handlar om att växla yrkesbana helt för en person som exempel-vis har arbetat inom vården, är en yrkesutbildning med inriktning

mot LKAB:s verksamhetsområ-den en möjlig väg, säger Johanna Lundhamn Jokinen. MAURItz MAGNUSSON

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011sept

Antal 252 243 240 230 272 325 353 388 432 500 495 530 591Andel 7,8% 7,6% 7,6% 7,0% 7,9% 9,5% 10,2% 10,9% 11,50% 13,10% 13,40% 14,30% 15,30%Andel kv chefer 5,7% 4,6% 5,0% 5,2% 7,8% 8,5% 10,4% 11,50% 12,00% 13,30% 15,30% 17,80% 19,13%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

200

250

300

350

400

450

500

550

600

650

Susanna Lundhamn Jokinen en av LKAB:s personalrekryterare: – Andelen kvinnor i LKAB ökar stadigt. En del byter yrkes-bana för att få jobba hos oss, andra startar med ett vikariat och stannar. Foto: Maritha Mossberg

Så här har kvinnornas ställning i LKAB stärkts sedan 1999. Källa: Rickard Sandström, LKAB.

Kvinnor i LKAb. Totalt tillsvidareanställda och andel chefer

Läs mer om jämställda LKAb på

sidorna 6 och 7!

MALMBERGEt LKAB i Malmberget har fått en landningsplatta för helikoptrar. Den kallas For-slanda efter landningsplatsen i Vitåfors. Helikop-terplattan ökar säkerheten vid LKAB. – Det finns ett behov av en landningsplatta för helikoptrar i Vitåfors, t ex för ambulansflyg. För att helikoptrar skall kunna landa och starta säkert krävs en platta som kan hållas ren från stoft och som alltid är tillgänglig. Nu har vi byggt enligt önskemålen, säger Sven-Uno Andersson, chef för fordon och transporter. Namnet Forslanda är ett smeknamn från personalen, säger han. MAURItz MAGNUSSON

Gruvlig landningsplats

Forslanda – LKAB:s helikopterplatta i Malmberget.

Nya investeringsplaner hos Likya Minelco dubblar produktionenmeNdereSminelco planerar nya inves-teringar i Turkiet för att öka leveranserna av mineralet huntit. I menderes, söder om Istanbul, planeras investeringar för en fördubblad årsproduktion av förädlade produkter av huntit och hydromagnesit.

Vd Lars-Eric Aaro studerade in-vesteringsplaner och gruvbryt-ning på plats i Menderes i början av november. tillsammans med Minelcos vd Bob Boulton och Mahmut Demirhan, affärspartner samt produktionspersonal besökte han gruvor och förädlingsanlägg-ningar och diskuetarde utveckling och framtid för affärsområdet.

TäTNINGSmedeL– Vi kan fördubbla produktionen i turkiet med investeringar i för-ädlingsanläggningarna, säger Bob Boulton.

Minelco producerar en raffine-rad produkt, UltraCarb av huntit och hydromagnesit. Produkten används främst som flamskydds-

medel i plaster och polymerer. UltraCarb kan också användas i tätningsmedel. I tennisbollar an-vänds mineralet för att reglera hårdheten på gummi och därmed påverka spänst och studsförmåga i tennisbollar.

STor beTydeLSeHuntit är ett naturligt halogen-fritt flamskyddsmedel som släp-per ifrån sig koldioxid och vatten när det hettas upp. Det har stor betydelse i isoleringen av bl a ka-blar och används ofta i t ex mil-jöer som LKAB:s gruvor.

Minelco har två anläggningar för förädling av huntit och hy-dromagnesit, en i Lund, England och en i Menderes. Gruvan vid Menderes levererar mineralet till båda anläggningarna. Den eng-elska anläggningen levererar till den europeiska marknaden och den turkiska delen levererar till Asien och USA. Minelco har ti-digare investerat i modernisering av anläggningen i England.

BOB BOULtON/MAURItz MAGNUSSON

Dagbrottet i Menderes, turkiet, producerar närmare 30 000 ton huntit och hydromagnesit per år. Foto: Berk Cakmakoglu

turkiet flaggar för Sverige, England och Minelco när LKAB:s vd besökte huntitgruvan.

LKAB:s vd Lars-Eric Aaro med Safak Alemdar (mitten) and Onur Gemici (t h) på ett arbetsplatsbesök vid Minelcos huntitgruva i turkiet.

Lars-Eric Aaro lämnar över en gåva till Minelcos affärspartner Mahmut Demirhan.

,

Villaområde i malmberget töms nästa årMALMBERGEt Inom kort kom-mer den första etappen av riv-ningarna på villaområdet Elev-hemsområdet att inledas. Det är ett 30-tal villor som nu kommer att rivas. Husen har tidigare köpts av LKAB. Den andra etappen ska vara klar under hösten 2012. Ef-ter att husen rivits och materialet sanerats och forslats bort påbör-jas efterbehandlingen av det for-na villaområdet. Målsättningen är att snygga till på området.Orsaken till att husen ska bort är att gruvområdet utvidgas. LKAB:s gruvdrift sker endast innanför in-dustriområdet och inte på platser där människor bor eller vistas. MARItHA MOSSBERG

Göran ottossonLKAb:s Vice President marketing Continental europe som topplas-tar ett malmskepp i Luleå hamn.

1 Vad innebär topplastning?

– I det här fallet innebär det att vi lastar ett malmskepp en bit ut till havs eftersom skeppet inte kan köras fullastat ur hamnen på grund av djupförhållandena i Luleå. Vi lastar alltså först i hamn - och lastar sedan på ytterligare pellets utanför hamnen med hjälp av en extrapråm. På det här viset kan vi få ut runt 60.000 ton pellets på samma båt.

2 Varför gör ni så? – Det här är ett led i vår

strävan att öka flexibiliteten i våra transporter. När våra Nordenkun-der tar mindre leveranser av Malmbergspelletsen säljer vi den i stället till en annan kund, i det här fallet Ungerska Dunaferr vars frakter i normala fall utgår på 75.000-tonsbåtar från Narvik. På grund av begränsningar på Malmbanan kan vi inte köra pel-letsen på järnväg från Malmber-get till Narvik. Därför väljer vi att topplasta i Luleå i stället.

3 Hur stora malmskepp utgår normalt från Luleå

och Narvik? – Från Narvik tar skeppen från 40.000 ton ända upp 170.000 ton. I Luleå är båtarna mindre. I normala fall handlar det om 13.000-tonspråmar, men i år har vi fått in större båtar. Det beror på att vi hittills i höst har hittat nya kunder till 600.000 ton Malm-bergspellets när våra Nordiska kunder dragit ner.

4 Har LKAB topplastat i Luleå tidigare?

– Nej, det här är ett nytt grepp och om det lyckas bra så är tan-ken att vi ska göra om det. Och skälet är enkelt - vi är angelägna att få ut så mycket pellets per båt som möjligt. Så sparar vi pengar på frakterna. ÅSA POROMAA

bolagshotellet i malmberget rivs i vinterMALMBERGEt Nu påbörjas riv-ningen av Bolagshotellet i Malm-berget. Hotellet stod klart 1931 och har härbärgerat många gäs-ter under årens lopp. Ett av de elva rummen har till och med va-rit utsedd till kunglig svit. Anledningen till att Bolagsho-tellet rivs är att gruvbrytningen kommer att påverka området. Byggnaden är uppförd som ett lösvirkeshus och därför inte möj-lig att monteras ned. I enlighet med önskemål från länsstyrelsens kulturenhet kommer olika interi-öra och exteriöra detaljer från byggnaden att tas tillvara. MARItHA MOSSBERG

HALLÅ DÄR...

JAN HäGGStröM, chefekonom, Handelsbanken:– Jag tror inte att det här är ett nytt 2008. Det är flera stora skillnader. Kreditkrisen var mer global då. Nu är den fram-förallt koncentrerad till södra Europa. tittar du på Asien stra-made Kina åt för mycket och för länge 2008, nu är man mer lyhörd och mycket talar för att man snarare lättar på penning-politiken. Inflationsproblemati-ken håller på att lätta.

PEr MELANDEr, Head of Corporate

Sales Commodities, SEB:– För råvaror som metaller och järnmalm så är största för-brukarna tillväxtmarknaderna med Kina i spetsen. tar du kop-par t ex så står Kina för 40 pro-cent av konsumtionen. Krisen i Europa slår indirekt på Kina, då det påverkar Kinas export till Europa. Så det är oroligt just nu, vi ser en tillbakagång på priserna under tredje kvartalet. Men, vi tror på en mjukland-ning. Efterfrågetappet bör inte bli så stort. Så jag är försiktigt positiv.

4 | LKAB f ramt id November 2011 November 2011 LKAB f ramt id | 5

KIrUNALKAb:s transporter ska bli grö-nare. och det genom ett projekt som på lång sikt också ska ge nya arbetstillfällen till de östra delarna av Kiruna kommun.

LKAB är inte bara ett gruvföretag. Det är också ett stort åkeri med 1300 egna fordon. Och när man är stor och stark så måste man vara snäll, som barnens favorit Bamse brukar säga. Genom pro-jektet Biogas Vittangi kan LKAB i samarbete med Kiruna kommun och tekniska verken producera snällare drivmedel.

FörNybArT bräNSLe– LKAB gör redan en grön pellets och det här går hand i hand med den gröna tanken eftersom bioga-sen är ett förnybart bränsle som är koldioxidneutralt. På lång sikt är tanken också att det ska kunna ge nya arbetstillfällen i den östra delen av Kiruna kommun, säger Lars Erkki, LKAB:s sektionschef projekt energi. I fjol utnämndes Vittangibon P-O Karlsson till Årets uppfin-nare med sin Biosling som på ett energisnålt sätt uppgraderar rö-tad gas till fordonsgas. Nu spelar uppfinningen huvudrollen i pro-jektet Biogas Vittangi. Biosling-konceptet byggs i moduler, vilket gör att man kan bygga ut den allt eftersom behovet av biogas ökar. För att säkerställa tillgången på gas finns möjligheten att komplet-tera biogasen med naturgas. – Just nu utreder vi förutsätt-ningarna för en biogasanlägg-

Grönare i tanken

Stefan törnman, energiingengör på LKAB, Allan Eriksson, Pc över Fordonunder-håll och persontrafik och Lars Erkki, LKAB:s sektionschef projekt energi. Foto: Åsa Poromaa

ning i Vittangi. tekniska verken har bland annat frågan om det organiska materialet medan vi på LKAB tittar på hur vi ska använda biogasen – för vilka av våra for-don det är mest lämpligt, säger Lars Erkki.

GAS eLLer dIeSeLDen första tankstationen plane-ras att ligga intill anläggningen i Vittangi. Och eftersom dolomitbi-larna från Masugnsbyn passerar byn på sin väg mot Kiruna kan det vara en tänkbar förbrukare av biogasen. – I en förlängning kan man tänka sig att det kommer finnas tankstationer även i Svappavaara och Kiruna, säger Stefan törn-man, energiingengör på LKAB, och berättar att gasbilarna ska kunna köras med så kallad Dual fuelteknik, vilket innebär att for-donet kan drivas av både gas och diesel, allt beroende på tillgång. Projektets förstudie ska vara klar under första kvartalet 2012. Då ska aktörerna ha redovisat en tänkt utformning av anläggning-en och en handlingsplan för fort-satt utredning eller projektering. ÅSA POROMAA

Det här går hand i hand med den gröna tanken

LULeåGenom koltester i LKAb:s experi-mentförbränningsugn i Luleå ska bolaget ta kontrollen över bränslekostnaderna.

Sektionen för Energi och Emis-sioner har genomfört en kolkam-panj i LKAB:s experimentför-bränningsugn. Kolkampanjen är det första steget i bolagets Flexi Fuel projekt som i slutänden ska leda till ökad kontroll av LKAB:s bränslekostnader och minskad emission av bland annat koldioxid. – Vi har testat olika kolsorter för att lära oss vilka parametrar som är av betydelse när vi väljer nya bränslen. Vi har också valt ut kolsorter som kan användas inom vår pelletsproduktion istället för det kol vi använder idag, säger Samuel Jonsson, forskningsin-genjör.

– Kunskapen ska vi sedan ock-så använda oss av när vi påbörjar tester av alternativa bränslen, så-som bio- och CO2 neutrala bräns-len.

I kulsinterverken i Kiruna och Svappavaara används idag kol som primärbränsle. Men kolet måste passa det processkrav som LKAB ställt och klassas därför som ett specialkol.

LåNGSIKTIGA åTGärderKolet går idag endast att köpa via ett fåtal leverantörer vilket gör att kostnaden är högre än för mer normala kol som används vid för-bränning.

LKAB har satt upp både korta och långsiktiga åtgärder som måste genomföras får att nå målet med Flexi Fuel projektet.

– Bland annat ska det under år 2013 vara möjligt att elda med al-ternativa kol i pelletsverken. När det gäller förädlingsverken hop-pas vi inom 3-4 år kunna provel-da med alternativa, helt eller del-vis förnyelsebara bränslen. För att år 2020 ha möjlighet att använda förnyelsebara bränslen som en betydande andel av bränslet i för-ädlingsverken, säger Samuel Jons-son. ULRIKA WEStERBERG

LKAb tar kollen över bränsle-kostnaderna

LULeåGrekland nära konkurs, Italien på svaj... och en nervös världseko-nomi.

Hur ser egentligen framtiden ut för järnmalmsmarknaden?

– det är kris i europa, men globalt sett så är det inte hela världen, säger magnus ericsson, senior partner, raw materials Group.

Nyhetssändningarna präglas av krisnyheter från en europeisk ekonomi som verkar olycksbå-dande skuldtyngd och dyster. Bilden ser tämligen mörk ut med konkurshot vilande över Grek-land och Euro-samarbetets fram-tid på spel. Krispaket. Demonstra-tioner. Och avgående ministrar.

Är det dags för en ny snabb kris på marknaden? Blir det stopp i maskin på nytt nu inom indu-

strin? Och, vad betyder det här för LKAB?

STArK FrAmTIdSTroLKAB Framtid ställde frågan till Magnus Ericsson, senior partner Raw Materials Group, som beva-kar just marknadsläget för råva-ruproducenter:

– Jag har nyligen varit i Kina och det intryck jag får är att man är orolig, men samtidigt rullar sa-ker på där. Inga jag träffade hade några katastrofbilder av läget. Man menar att det är i huvudsak ett europeiskt problem. Det finns fortsatt en stark framtidstro i Kina, den hopplöshet som vi kan se i delar av Europa finns inte i Kina. tvärtom, hjulen måste snur-ra på och utvecklingen gå vidare.

– LKAB är traditionellt väldigt beroende av Europa, men det är en risk att man blir för kortsiktig

i perspektiven både geografiskt och tidsmässigt. Det här är troli-gen en cyklisk nedgång som man kommer att hämta upp igen. Jag tycker inte att det ser mörkt ut på lång sikt.

bromSAT ProdUKTIoNStefan Enbom, platschef i Luleå på SSAB, kan vittna om den europe-iska nedgången konkret från den egna verksamheten:

– Vi kan konstatera att i somras bromsade vi ner produktionen till 75-80 procent i SSAB. Och valde att inte starta den nyomställda masugnen i Oxelösund. Och så har vi legat kvar med produktio-nen under hösten. I närtid ser vi väl inga tecken på att det finns något behov av att öka produktio-nen, heller.

Hur ser det ut framåt då?– Vad som händer efter årsskif-

tet är svårt att sia om, generellt inom industrin i Europa så ser det väl ut att bli ett svagt första halvår 2012. Det finns en oro nu för vad som ska hända i Sydeu-ropa. Vi behöver vända det och få stabilitet och tillväxt igen. Det be-hövs lite mer framtidstro i Europa nu, men det kan komma att ta tid, säger Enbom.

öKAd FLexIbILITeTStig Nordlund, försäljningsansva-rig för Asien, Mellanöstern och Nordafrika, på LKAB, baserad i Singapore följer marknadsläget:

– Strategin vi jobbar efter nu är att vi ska finnas i Kina även om det inte är vår hemmamarknad. Och det har visat sig vara bra för oss. Ju fler ben vi har att stå på desto bättre när det blir oro på världsmarknaden. Vi ska kunna sälja även här om det sviktar i Eu-

ropa. Och DR-marknaden i Mel-lanöstern är också väldigt stabil, vi har hållit uppe volymerna även under krisåren. I Asien sjönk spotpriserna med 30 procent under oktober månad, men sista veckan har de gått upp igen 7 pro-cent.

INTe mINSKATNordlund konstaterar att ”mark-naden är lite orolig just nu”, men ser ändå en fortsatt hög efterfrå-gan på järnmalm:

– De flesta tror att Asien kom-mer att fortsätta att tillverka mycket stål. Den produktionen har inte minskat, den är fortfa-rande på en högre nivå än i fjol. Kineserna är själva optimistiska. De tror på ökad efterfrågan fram till 2015.

RONNy OLOVSSON

Krisen i Europa är inte hela världenMediabevakningen har länge präglats av krisrubriker. Men hur illa är det egenteligen? Blir det som 2008?

VAd HäNder NU? HUr PåVerKAS SVeNSK INdUSTrI AV KrISeN?

” De flesta tror att Asien kommer att fortsätta att tillverka mycket stål.”

Stig Nordlund, LKAB Singapore

Samuel Jonsson har koll på kolet i LKAB:s Flexi Fuelprojekt.

år fyllde den 13 oktober pelletsverk KK2 i Kiruna. Under sin livstid har KK2 hunnit producera drygt 96,4 miljoner ton pellets. Födelsedagsbarnet KK2 firades som sig bör med tårtkalas på

LKAb:s restaurang magnetiten. bland festdeltagare fanns pensione-rade profiler som funnits med sedan

starten, chefer och anställda. och snart får de anledning att fira

igen –när verket passerar 100 miljoner ton tillverkade pellets.

LKAB Antalet allvarliga arbetso-lyckor inom LKAB som lett till personskador med sjukskriv-ningar har nära nog halverats hittills i år jämfört med 2010. Under årets första nio månader skadades 32 personer med sjuk-skrivning som följd. Motsvarande period i fjol var siffran 55. Och den positiva utvecklingen är även

Halverat antalarbetsolyckor

långsiktig. Jämfört med de fem se-naste åren har antalet allvarliga olycksfall minskats till en klart lägre nivå och olycksfallsfrekven-sen har minskats med 46 procent sedan 2006 mätt i antal allvarliga olycksfall per en miljon arbets-timmar.

ÅSA POROMAA

30

6 | LKAB f ramt id November 2011 November 2011 LKAB f ramt id | 7

Det är en av de allra vanligaste frågorna jag får:– Hur blir man fotbollsintresserad när man kommer från Malm-

berget?Och tja, det är ju inte som om jag inte förstår varför folk undrar.När jag växte upp låg den närmsta arenan där det spelades all-

svensk fotboll i Solna. Dit var det 130 mil.Men vad innebar egentligen det?Ju mer jag har tänkt på saken, desto

mer övertygad har jag blivit om att mitt fotbollsintresse i själva verket svällde tack vare avståndet.

1980-talet var inte vidare skon-samt mot den svenska fotbollen.

Visst hade IFK Göteborg några framgångar ute i Europa, men på hemmaplan var intresset så gott som obefintligt.

En vanlig allsvensk omgång kom 3 500 åskådare för att se AIK spela på Råsunda. Det ekade av tomhet i den övergivna betongen på nationalarenan.

Så jäkla roligt var det inte där.Idag bor jag på Kungsholmen i Stockholm, och har Råsunda på

sisådär tio tunnelbaneminuters avstånd.Hade jag vuxit upp där befarar jag att min storögda småbarns-

passion för fotboll hade kvävts av den bistert gråfärgade verklighe-ten. Istället kunde jag fortsätta mitt distansförhållande, där längtan bara växte och växte.

I Malmberget spelade det ingen större roll hur illa det såg ut på Råsunda. Där var det fotbollsfest varje lördag – midvintern lång – då tipsextra förflyttade mig rätt till de fullsatta ståplatsläktarna i England. Där bevarades den mytiska magin runt fotbollssporten. Men där var också utbudet begränsat till en enda match på tv, en gång i veckan.

Och här någonstans börjar den här skrönan gå över från det trivialt personliga till det substantiellt allmängiltiga.

I en medietid då allt är omedelbart tillgängligt för alla har jag haft stor nytta av att vara uppvuxen med att tvingas vänta på saker, längta efter dem och arbeta för dem.

Isolationen i Malmberget skyddade mig från den svenska fot-bollsverkligheten, men den fick mig med tiden att inse att även de största avstånd gick att överbrygga.

Jag var 12 år gammal när jag för första gången såg en lands-kamp live på Råsunda. Då hade jag redan varit fotbollsintresserad i mer än halva mitt liv. Jag hade sett fram emot den stunden i åratal, jag hade sparat pengar en hel vinter och jag hade åkt tåg i 17 tim-mar för att komma fram.

Både mina band till fotbollen och mitt förhållningssätt till livet hade mått bra av den väntan, det motståndet.

Nu när jag själv blivit förälder funderar jag mycket över de här sakerna, hur man formas och påverkas av sin miljö.

Min egen son kommer givetvis att växa upp under helt andra omständigheter än jag själv gjorde.

Skulle han börja intressera sig för fotboll kommer han att ha ett halvdussin elitarenor inom bekvämt pendlingsavstånd, och all världens matcher några få datorklick bort. Inte nödvändigtvis vare sig positivt eller negativt, men annorlunda.

Mina egna drivkrafter och passioner växte fram ur den tryggt avskurna isolationen, medan Hugo måste hitta en annan väg.

För mig är inte frågan hur man kan bli fotbollsintresserad i Malmberget. För mig är frågan hur man ska kunna utveckla en genuin hunger i Stockholm.

erik Niva som föddes 1978 i Malmberget är i dag en av Sveriges mest profilerade och prisbelönta fotbollsexperter. Niva medverkar i Sportbladet, Viasat Fotboll och han har även gett ut fotbollsböckerna ”Den nya världsfotbollen” (2008) och ”Livet längs linjen” (2010). Och, jo, Niva hejar på Tottenham Hotspur FC..

GÄSTKRÖNIKAN

Jag hade åkt tåg i 17 timmar för att komma

fram

KAN dU TäNKA dIG ATT jobbA I LKAb?

HANNI DAHLStröM, Gällivare:– Javisst! Gruvindustrin ver-kar intressant.

MoNICA LArSSoN, Jokkmokk:– Ja, det kan jag tänka mig. Det verkar finnas intres-santa jobb och många olika yrken i LKAB.

MAtILDA GrEEN, Gällivare:–Jaa, absolut. LKAB är ett bra företag. Jag har många be-kanta som jobbar där.

JENNy JoHANSSoN, Gällivare:– Nog skulle jag kunna tänka mig det. Jag tror LKAB är ett bra företag. Farfar jobbade där.

PEtrA SIGELIND, Gällivare:Ja, jag tror det. Det verkar vara bra löner och hög an-ställningstrygghet. Både jag och min man har redan sökt till LKAB.

LKAB Svappavaara jobbar jämställtOperatörerna på skiftlag 2: Bakre raden fr v: Emma Lindmark, Ida Määttä, Malin Wiss och Göran Lantto. Främre raden fr v Joel Lantto, Kent Rynbäck och tommy Fors. Foto: Fredric Alm

SVAPPAVAArAI Svappavaara är det ingen skillnad på könet om du jobbar på skiftlag 2. där är det lika många av varje, tre kvinnor och tre män. – Vi stortrivs på jobbet, säger Ida määttä, emma Lindmark och malin Wiss som alla tre jobbar vid kulsinterverket i Svappavaara.

Joel Lantto håller med:– Det är skönt att jobba jäm-

ställt. Det blir annorlunda sam-talsämnen i gruppen, inte bara skoter, jakt och fiske, säger han.

Samma sak för Kent Rynbäck, driftoperatör:

– Det är enbart positivt med fler kvinnor inom industrin.

– Kanske är vi bäst på jäm-ställdhet inom LKAB, säger Gö-ran Lantto, produktionschef vid kulsinterverket.

På hans område ingår fem olika skiftlag, totalt 33 personer. tio av dem är kvinnor, nästan en tredje-del. På lag 2 är de hälften.

– Jag tror det är omkring 25 procent kvinnor i Svappavaara. Vi har lyckats bra med att locka kvinnor hit, säger Göran Lantto.

Vid kulsinterverket är jobbet indelat i sex olika arbetsområden, ett för varje befattning. tjejerna har lärt sig av varandras arbets-områden, och kan rotera ibland.

Malin Wiss har driftansvaret

för sex maskiner som rullar kulor av malmkoncentratet. Ida Määttä sköter den gigantiska grate kiln, den stora roterande ugnen där kulorna bränns. Emma Lindmark sköter en vid anläggning där de heta kulorna kyls efter brännug-nen och kiln.

– Värmeöverskottet går tillbaka till brännugnen. Det är smart tek-nik som sparar energi, säger Ida Määttä.

ordNING På jobbeTEmma har litet malmstoff på hän-derna som hon råkar stryka av i ansiktet.

– Visst blir man lite smutsig ib-land. Vi står för skiten. Vi jobbar ju med malmslig. Men det är lätt att tvätta sig, säger hon.

Ida är väldigt nöjd med sitt nya jobb. Hon jobbar i Svappavaara sedan ett och ett halvt år tillbaka.

– Jag har jobbat med åldrings-vård, kontor och restaurang. Visst är det också bra och viktiga jobb. Men det är svårt att få jobba hel-tid. Som ”springvikarie” vet man aldrig när man skall jobba eller vara ledig. Och lönen var bara hälften mot lönen här på LKAB. Jag uppskattar villkoren och den goda organisationen. Hos LKAB är det ordning på jobbet, säger hon.

SPäNNANde FrAmTIdMalin Wiss är mycket positiv:

– Vilken sammanhållning vi har på skiftlaget. Det uppskat-tar jag. Dessutom ett bra jobb på hemorten. Jag bor i Svappavaara. Vi har en spännande framtid med LKAB:s expansion. Nu måste vi ha fler bostäder här, säger hon.

– I vårt skiftlag träffas vi en hel del på fritiden också. Utflykter till exempel. Det gör samman-hållningen ännu starkare, säger Emma Lindmark.

Alla tre har bra utbildning bak-om sig från gymnasiet, två av dem från naturvetenskaplig linje. De hade kunnat läsa vidare på uni-versitet.

– Vi får se. Kanske läser jag vi-dare en dag i framtiden. På LKAB får vi ju tjänstledigt för att läsa vidare och uppmuntran från före-taget. Det känns bra att det finns utvecklingsmöjligheter både i det

här jobbet på kulsinterverket i Svappavaara och möjligheter att gå vidare inom LKAB, säger Ida Määttä.

Göran Lantto är bestämd när det gäller rekryteringen till LKAB:

– Jag ger inga förturer för kvin-nor. De skall ha jobb på sina kun-skaper och meriter. Men allt fler kvinnor söker sig till oss. De är både duktiga och välutbildade. Vägen in brukar gå via vikariat och som vikarie kan man få fast anställning. Det är samma sak för både kvinnor och män, säger han.

– Kunskapen är A och O. Den som kan jobbet är välkommen. Vi gör inte skillnad på kön, säger Kent Rynbäck.

Susanna Lundhamn Jokinen jobbar med rekrytering på LKAB:

– Vi gör ingenting särskilt, fak-tiskt, för att få kvinnor till LKAB. Det är kvinnorna som söker sig till oss. Det är vi glada för, ett kvitto på en bra och attraktiv ar-betsplats.

– Svappavaara har kommit långt i jämställdhet. Det beror på att många kvinnor sökt sig hit. Vi har en liknande bild i både Malm-berget och Kiruna. till arbetsplat-ser som redan har kvinnor söker gärna fler kvinnor, säger Susanna Lundhamn Jokinen.” MAURItz MAGNUSSON

Kanske är vi bäst på jämställdhet inom LKAB

tung industri är inget hinder för en kvinnlig kärriär, tvärtom.

8 | LKAB f ramt id November 2011 November 2011 LKAB f ramt id | 9

LKAB bygger och köper i GällivareGäLLIVAreLKAb köper hyresfastigheter av ToP bostäder Ab. det är 93 lägen-heter fördelat på elva hus samt fem byggrätter på bostadsområ-det Granbacka i Gällivare. där ska LKAb bygga 40 nya lägenheter.

– Köpet av Granbacka komplet-terar vårt fastighetsbestånd på ett utmärkt sätt, inte minst på grund av fastigheternas geografiska pla-cering. tillsammans med den re-dan planerade nyproduktionen i Gällivare skapas möjligheter till effektivare bostadsförvaltning.

le och Gällivare. För första gången på drygt 50 år har LKAB nu upp-fört nya bostadshus. Det är 28 lägenheter på Bäckåsen, som var inflyttningsklara i somras. ytter-

ligare 200 lägenheter planeras i Gällivare så fort mark har anvi-sats av Gällivare kommun.

Affärsuppgörelsen med tOP bostäder AB ger ekonomiskt ut-

rymme för det kommunala bo-stadsbolaget att också bygga 40 nya lägenheter på området Fors-heden i Gällivare. MARItHA MOSSBERG

Vi får en större variation i vårt utbud beträffande bostadsstor-lek, hyresnivåer med mera, säger Leif Boström, styrelseordförande i LKAB:s fastighetsbolag FAB.

FAB kommer att investera i Granbacka genom lägenhetsreno-veringar och iordningställande av utemiljöer.

– Av praktiska skäl arbetar vi för att få samlade områden. Vi får större möjligheter att utveck-la våra bostadsområden, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd vid FAB LKAB:s fastighetsbolag.

Hur kommer de befintliga hyresgästerna att beröras av att FAB blir hyresvärd?

– Hyresgästerna behöver inte känna någon som helst oro. Upp-rättade hyresavtal fortsätter att gälla. Vi kommer att ta tag i det eftersatta underhållet på området. Utemiljöerna ska utvecklas ge-nom att anlita en landskapsarki-tekt som kan se hur området kan användas på bästa sätt, svarar Siv Aidanpää-Edlert.

Granbacka bostadsområde har idag en omsättning på fem till tio lägenheter per år. Det innebär att fastighetsbeståndet får en viktig roll i samhällsomvandlingen när cirka 2 200 malmbergsbor ska flytta de närmaste 12 – 15 åren då gruvbrytningen påverkar sam-hället.

LKAB äger idag totalt 700 bo-städer i Malmberget, Koskullskul-

Vi kommer att ta tag i det eftersatta underhållet på området

Märit Palo vd tOP bostäder AB lämnar över Granbacka till Siv Edlert-Aidanpää vd LKAB:s fastighetsbolag, FAB. Foto: Kajsa Lindmark

Nya bågskytte-banan klarKIRUNA När deformationerna från gruvan närmade sig var båg-skyttebanan på Ön tvungen att flytta på sig. I våras började LKAB bygget av den nya bågskyttebanan som är en likadan anläggning – fast helt ny. Skjutvall, klubblokal och förrådsbyggnad är klara och någon gång i början på somma-ren 2012 invigs den nya anlägg-ningen som ligger intill golfba-nan i Kiruna. ÅSA POROMAA

FAb bygger om för bostäderKIRUNA Gullriset och de gamla kasernerna på Jägarskoleområ-det är inte de enda ombyggnatio-nerna som ska ge fler lägenhe-ter i Kiruna. Nu bygger LKAB:s fastighetsbolag, FAB, om Gröna Villan, som tidigare bland annat varit lokal för förskoleverksam-het. två mindre lägenheter blir det när ombyggnationen är klar. Dessutom bygger FAB om enbo-stadshuset på Linnéstigen 1 till två lägenheter. De fyra nya lägenheterna be-räknas vara klara för inflyttning under februari 2012.

ÅSA POROMAA

Smakfulla byggnader i framtidens Kiruna

LKAB visade upp sig inför gymnasievaletMALMBERGEt Niondeklassarna är högintressanta när LKAB ska rekrytera nya medarbetare. La-gom till gymnasievalet bjöds därför samtliga niondeklassare i Gällivare in till LKAB:s Informa-tionskontor i Malmberget. Där presenterade LKAB:s human re-sources advisors Anna yngström och Kerstin Bergdahl företaget, dess framtid och behov av fram-tida arbetskraft.

Elever på LKAB-gymnasiet berättade för niondeklassarna om sitt framtidsspår. Fr v Johan Eriksson, Josefin Alatalo, Erik Johansson, Josefin Keinström, Sanzida Akter (skymd), Josefine Öryd, Amanda Apelqvist, Joacim Lund, Viktor Henell.Foto: Mauritz Magnusson

– LKAB behöver ungdomarna. Vi har informerat om gymnasie-linjen LKAB Profil, där det finns tio platser att konkurrera om. Men vi lyfter också fram möjlig-heterna vid alla yrkesutbildning-ar, säger Åsa Holmström, skolkon-takt vid LKAB Human Resources och Stefan Aspemo, skolinforma-tör vid LKAB HR och Besök.

MAURItz MAGNUSSON

KIrUNAåtervinning lönar sig. det gäller inte minst på LKAb som årligen återvinner 7 000 ton järnskrot. det blir nytt stål som räcker till hisnande 580 000 nya cyklar. – Det är som om hälften av alla 1,1 miljoner norrlänningar fick en cykel så skrotet från malmfäl-ten gör stor skillnad, säger Erik Selin, filialchef på Stena Recyc-ling som ansvarar för avfallshan-teringen.

Och LKABs framsteg i avfalls-hanteringen ger resultat. I sam-arbete med Stena Recycling har man uppnått hög sorteringsgrad på 300 miljöstationer – från marknivå ända ner till 1 400 me-ter ner i gruvan. Man har också utbildat 2400 medarbetare i av-fallshantering och transporterar allt mer avfall på tåg.

VIKTIG KUGGeOch resultatet låter inte vänta på sig. Återvinningen av avfall från LKAB:s verksamhet bidrar till att undvika närmare 18 000 ton kol-dioxidutsläpp varje år.

– Avfallshanteringen har ut-vecklats starkt och är en viktig kugge i vårt miljöarbete. Man kan säga att avfall inte enbart är ett problem utan även en resurs där vårt material får nytt liv i krets-loppet, säger Daniel Brännström, sektionschef deponi, avfall och ef-terbehandling på LKAB.

Sorteringsmålen för 2012 är re-dan uppnådda, men han talar om fortsatt utveckling som vässade logistiklösningar. Genom Stena Recycling tåglösning transpor-teras LKAB:s skrot effektivt och miljöriktigt till stålverk där det blir ny råvara – som alltså kan bli 580 000 cyklar.

ÅSA POROMAA

Avfallshanteringen är en viktig kugge i LKAB:s miljöarbete, konstaterar Daniel Brännström, sektionschef deponier, avfall och efterbehandling. Foto: Åsa Poromaa

580 000 cyklarav återvunnetskrot från LKAb

HALLÅ DÄR...

Anders Kitok,produktionsdirektör

Varför har LKAB skrotat den gamla lingrävaren som skulle stå framför förvaltnings- kontoret i Kiruna? – Det har funnits planer på att göra ett kulturminne av den gamla lingrävaren som använ-des på den tiden Kirunagruvan drevs som dagbrott. tanken var att grävaren skulle flyttas till för-valtningskontoret där den skulle bevaras som ett monument över den epoken i LKAB:s historia. Vid två tillfällen har man också för-sökt att flytta grävaren med hjälp av trailers, men det visade sig att grävaren, med en vikt av 225 ton, var för tung. Axlarna på trailern klarade inte trycket utan gick av. – Maskinen blev stående vid manskapshusen på LKAB:s indu-striområde, men det har inte varit någon bra lösning. Lingrävaren är en gammal, mycket tung maskin, som stod nära kanten till vårt dagbrott och för att inte riskera att den hamnar farligt nära kan-ten togs ett beslut att skära ned den. ÅSA POROMAA

Bilden visar en av de lingrävare som användes i Kirunagruvans dagbrott.

KIRUNA Stadsbibli-oteket i Kiruna fort-sätter att arrangera succétävlingen om det allra snyg-gaste pepparkakshuset. I år är temat stadsomvandlingen och när Kirunaborna ombeds bygga fram-tidens hus är självklart LKAB med som sponsor. Senast den 5 decem-ber ska tävlingsbidragen vara in-lämnade till biblioteket. Vinnarna i de tre olika ålderkategorierna ut- ses av biblioteksbesökarna och pris-utdelningen sker den 17 december. ÅSA POROMAA

KIRUNA Med anledning av LKAB:s rekryteringsbehov de kommande 5 åren besökte utbildningsminister Jan Björklund den 11 november LKAB i Kiruna.

Jan Björklund bekräftade den stora bristen på ingenjörer, industritekniker och geologer i Sverige men berättade också att man nu, för första gången på länge, kan se att antalet sökande till ci-vilingenjörsutbildningarna ökar.

– Vi kommer dessutom att åter-

Utbildningsministern besökte LKAb

LKAB:s vd, Lars-Eric Aaro, utbildningsminister Jan Björklund och Anne Kotavuopio Jatko, Folkpartiets ordf i Kiruna. Foto: Runar Gudmundsson

införa något som togs bort för 20 år sedan, nämligen det 4-åriga tekniska programmet på gymnasiet. Behovet av gymnasieingenjörer som kan bli för-män i produktionen och på verkstads-golvet är också stort.

Björklund, som både hann med ett besök på lastningen i Kirunagruvan och en guidad tur i kulsinterverket KK4, var mycket imponerad av LKAB:s verksamhet. ULRIKA WEStERBERG

LKAB köper koldioxid-krediter av SveaskogSToCKHoLmLKAb och Sveaskog satsar på skogsbruk för att klimatkom-pensera. Skogen binder koldioxiden. – det här är en möjlig väg, menar Anders Lundqvist, miljö-chef på LKAb.

– Men självklart måste vi fortsätta att jobba på utsläppssidan också, säger Anders Lundkvist.

I Övertorneå kommun pågår ett försöksprojekt som omfattar 50 000 hektar skog och som drivs tillsammans av LKAB och Sveaskog.

trädens klimatnytta har hittills varit relativt outnyttjad. Uppgö-relsen mellan LKAB och Sveaskog kan ses som en symbolisk start på en världshandel med koldiox-idkrediter.

För att uppnå en så effektiv bindning som möjligt av koldiox-id krävs ett förändrat skogsbruk. Skogens tillväxt ökas genom sköt-selåtgärder för att träden ska växa och blir täta något som binder koldioxiden effektivare.

Lars zetterberg från IVL, Svens-ka miljöinstitutet, är positiv till projektet.

– Vi kan använda norrbottnisk skog för att kompensera utsläp-pen i Norrbotten, säger han.

mINSKA UTSLäPPeNVisonen är att handeln med kol-dioxidkrediter ska göra Sverige koldioxidneutralt år 2050.

– Det här är en möjlig väg att gå för att kompensera för utsläp-pen av koldioxid, menar Anders Lundkvist.

Ung och medelålderskog växer snabbt och tar upp mer koldioxid

än gammal skog. Genom att styra avverkningarna så att den sker på olika starttider i ett bestånd ska-pas en varkaktig koldioxidbind-ning. En fjärdedel av Sveaskogs skogsbestånd i Norrbotten skulle räcka för att neutralisera LKAB:s totala koldioxidutsläpp som idag är 670 000 ton per år.

– Enbart projektet i Övertorneå binder 58 000 ton koldioxid och det är viktigt för oss att minska utsläppen samtidigt som vi ökar vår produktion av pellets, konsta-

LKAB köper koldioxidkrediter av Sveaskog. – Det här ger möjligheter för LKAB att kompensera för de utsläpp som vi trots allt har, säger Monica Quinteiro, och räcker över en check till Olof Johansson, Sveaskog. Foto: Magnus Laup

Exempel på hur tillväxtkurvan justeras som följd av genomförd tillväxthöjande skogsskötselaktivitet, det markerade området visar det ökade upptaget av koldi-oxid per år på projektytan jämfört med samma yta utan tillväxthöjande skogs-skötselaktivitet vid varje given tidpunkt. Källa: PwC analys.

Anders Lundkvist, miljöchef på LKAB håller upp en järnmalmspellets. Foto: Magnus Laupa

terar Monica Quinteiro, chef för kvalitet och miljö vid LKAB.

– Skogsägarna kan välja att sköta sin skog med ökad tillväxt som binder koldioxid. Klimatnyt-tan av de svenska skogarna mot-svarar 60 miljoner ton koldioxid per år, ungefär lika mycket som släpps ut, säger Olof Johansson, chef för miljö och hållbarhet vid Sveaskog.

MARItHA MOSSBERG

Gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

I detta nummer pratar vi bland annat om hur den rådande världsekonomin påverkar LKAB, att allt f ler kvinnor dras till LKAB, om hur ett aktivt skogsbruk kan binda koldioxid och vi har dessutom Aftonbladets Erik Niva som gästkrönikör.

Foto

: Fre

dri

c A

lm

rätt rad förra numret var 2, 1, 2, x och 2. Vi säger ett stort grattis till Peter johansson som vinner den fina lavinspaden.

1894 byggdes förvaltningskontoret i Malm- berget i det nya gruvsamhälle som då höll på att byggas upp sedan järnvägen anlänt 3:e mars 1888 för att utvinna malmrikedomarna. Det tog tid innan det nya gruvsamhället tog form. Gruvkontoret är inte den äldsta, men en av de äldsta byggnaderna i Malmberget, och en av de äldsta byggnaderna inom hela LKAB. En modernisering och tillbyggnad skedde 1952-54. Gruvkontoret var LKAB:s centrala förvalt-ning i Malmberget tills LKAB-folk flyttades ut i slutet av 1980-talet. En stor del av personalen flyttades till provisoriska baracker i Vitåfors som flyttades hit tillfälligt 1971. Det visade sig

10 | LKAB f ramt id November 2011 November 2011 LKAB f ramt id | 11

FRÅGA LKAB:

Skicka in din fråga:

info@lkab.com

Kommer hålrummet över Fabian att kol-lapsa i år? Blir det en jättesmäll? Hur får man information?

– För ett år sedan gjorde LKAB en stor utredning över Fabianhålrummet. Utredar-nas slutsats sammanfattas i ett troligt s k scenario. Pro-cessen vid Fabian har pågått i många år, och utredarna tror på en fortsatt långsam process. De förutspår att Fabian först kommer att blocka upp mot den redan befintliga Kaptensgropen. LKAB följer utvecklingen noggrant med regelbundna mätningar och rapporterar större förändringar löpande till invånarna i Malmberget.

– Det finns information om Fabian på LKAB Infor-mationskontor i Malmber-get. Där är det öppet mellan kl 12 och 14 varje vardag om du vill lära dig mer om LKAB, om t ex Fabian eller ställa personliga frågor.

– Du kan också bevaka www.lkab.com för den se-naste informationen.

Kommer man att kunna pimpla som vanligt på Luossa-järvi i vinter, med det pågående damm-bygget?

– Nej, isen blir svag eftersom LKAB pumpar vatten från den södra sidan av Luossajärvi till den norra sidan. Och isen är svag på bägge sidorna av sjön ända till mitten på december då vi slutar att pumpa vattnet norrut och istället börjar pumpa vattnet till sand-magasinet på baksidan av gruvberget. Då kommer isen på den norra sidan av Luos-sajärvi frysa till och bete sig precis som under ett vanligt år. Där kan man vistas, och där ska också pimpeltäv-lingen Kirunahugget hållas till våren.

– Men den södra sidan av sjön, där vi tömmer, är farlig att beträda under hela vintern. Isen där är inte säker, och så fort den blir tillräckligt tjock kommer det att komma upp skyltar som varnar för de svagare områdena. Men nästa vinter är problemet borta för då finns inget vatten kvar i den södra delen av sjön.

LoTTA FoGdeKommunikations-

direktör, LKAb

VINN

EN LAVIN-

SPADE!

Tillväxtkonferensen – byggfälten – i Gällivare 9 – 10 november skapade kontakter och förmedlade kunskap till omvärlden om den unika situatio-nen som malmberget står inför när stora delar av samhället ska flyttas. deltagarna var överens om att Gällivare och malmberget står inför ett exklusivt tillfälle att skapa ett nytt samhälle. Intresset från hela landet verkar stort för den kommande tillväxten i malmfälten. Arkitekter och

att tillfället varat i precis 40 år. Under vår-vintern 2012 flyttar omkring 25 anställda från LKAB i Vitåfors tillfälligt tillbaka till gruvkon-toret, eller FK, i Malmberget. Då rivs Vattenfalls gamla baracker, som idag utgör det s k t-huset i Vitåfors. Därefter byggs ett nytt kontorshus upp på samma plats, och blir inflyttningsklart till halvårsskiftet 2012. För det gamla Förvaltningskontoret i Malm-berget på Bolagsvägen 1 blir inflyttningen det sista levande rycket. till halvårsskiftet 2012 flyttas åter staketet i Malmberget för att ge plats åt utvidgad brytning i malmkroppen Printzsköld, som sträcker sig under Bolags-vägen. Året efter fortsätter rivningarna inom staketet på bolagsområdet. Vad som skall hän-

FråGA 1. HUr måNGA ProCeNT AV LKAb:S ANSTäLLdA är KVINNor?1: 5 procent X: 15 procent 2: 25 procent

FråGA 2. I HUr måNGA LäNder FINNS LKAb rePreSeNTerAT?1: 14 X: 4 2: 24

FråGA 3. HUr måNGA ToN KoLdIoxId bINder LKAb:S oCH SVeASKoGS GemeNSAmmA ProjeKT I öVerTorNeå Per år?1: 58 000 ton X: 580 000 ton 2: 5 800 ton

FråGA 4. HUr STorA är LKAb:S ToTALA KoLdIoxIdUTSLäPP Per år?1: 67 000 ton X: 6 700 000 ton 2: 670 000 ton

FråGA 5. deN 11 NoVember beSöKTe SVerIGeS UTbILdNINGSmINISTer LKAb I KIrUNA, VAd HeTer HAN?1: Jan Björklund X: Jan Björkman 2: Jan Björkvall

Förvaltningskontoret i Malmberget.

LKAbHar du någon aning om hur många som läser tidningen som du nu hål-ler i handen? det vet LKAb:s kommunikations-direktör Lotta Fogde. Hon har nämligen låtit göra en Sifoundersökning bland 1000 perso-ner i malmfälten och övriga länet.

Vi låter siffrorna tala för sig själva. Undersökningen visar att 86 pro-cent av Kirunaborna och 78 procent av Gällivareborna har stort förtro-ende för att LKAB tar ansvar för sin del i samhällsomvandlingen. I länet i övrigt är siffran 84 procent. Förtro-endet har ökat överallt sedan mät-ningen 2010.

LKAB är också den aktör i sam-hällsomvandlingen som man har

Beläst tvååringstörst förtroende för – och förtroen-det ökar. Gällivarebornas förtroende har nästan fördubblats sedan 2010 – från 22 till 43 procent. I Kiruna har siffran ökat från 33 till 58 procent.

På räTT VäG– Vi har arbetat för att förbättra kommunikationen om samhälls-omvandlingen genom bland annat tidningen LKAB Framtid. Det här visar att vi är på rätt väg. Nu ska vi förvalta förtroendet genom att göra tidningen ännu bättre, säger Lotta Fogde.

Sifoundersökningen visar att hon har rätt. En majoritet av de tillfrå-gade vill nämligen helst ha informa-tion om samhällsomvandlingen via LKAB Framtid. Undersökningen vi-sar också att 88 procent av Kiruna-

borna har läst tidningen. I Gällivare är siffran 80 procent.

– Det är fantastiska siffror. Att bara 11 procent av de tillfrågade i övriga länet har läst tidningen beror helt enkelt på att de inte får den i brevlådan. Men vi tittar på hur vi ska göra tidningen mer tillgänglig också för dem, säger Lotta Fogde och fortsätter:

TIPSA redAKTIoNeN– Det är ett oerhört bra betyg och därför är det viktigt att vi fortsätter utveckla tidningen. Och där vill vi ha med läsarna. Därför ser vi gärna att läsarna tipsar redaktionen om sådant man vill läsa mer om i tid-ningen, avslutar Lotta Fogde.

ÅSA POROMAA

tidningen LKAB Framtid fyller två år. Det firar LKAB:s kommunikationsdirektör Lotta Fogde med finfina Sifosiffror. Här omgiven av lika glada informatörerna Ulrika Westerberg, ylva Sievertsson, Åsa Poromaa och Anders Lindberg, nytillträdd avdelningschef Information. Foto: Fredric Alm

Chatta med Lotta Fogde om hur

vi kan göra tidningen ännu bättre!

LKAB:s Lotta Fogde chattar om hur vi kan utveckla LKAB Framtid. 25 november kl 10.00- 11.00 på www.lkabframtid.com.

88%procent av Kirunaborna

har läst tidningen.

80%av Gällivareborna har läst tidningen.

VAd VILL dU LäSA om I LKAb FrAmTId?

MArItA SIKKu, 31, Kiruna: – Det senaste som händer inom samhällsomvandlingen och gruvans utveckling och hur den påverkar samhälls-omvandlingen.

NAtALIE ELIASSoN, 24, Kiruna:– Vad som händer i staden i och med samhällsomvand-lingen. Och hur man ska gå tillväga när man flyttar stora byggnader som kyrkan.

toMMy PEttErSSoN, 54, Kiruna:– Stadsomvandlingen. Hur de nya byggplanerna ser ut. Vil-ken typ av hus man planerar att bygga – och var de ska byggas.

MArI ELIASSoN, 32, Kiruna:– Jag vill läsa om det som händer i samhällsomvand-lingen. Helst om nya bostä-der.

da med Förvaltningskontoret i Malmberget är ännu inte beslutat. MAURItz MAGNUSSON

– Här ges möjlighet att berätta bakgrunden till det som sker, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik- och affärsutveckling.

– Volymen får inte bli viktigare än av att vi bygger rätt, tycker Mats Pettersson, LKAB:s utvecklings-chef för samhällsom-vandlingarna i Malmberget och Kiruna.

– Vi skapar kontakter och börjar förstå hur stor samhällsomvandlingen är, säger Roger Joanson och thomas Lantto, Älvsbyhus.

– Vi måste bygga hållbart och för 100 år framåt, säger Lena Israelsson (S) i Gällivare.– Jag tycker vi har kommit igång nu, säger Margareta Pohjanen (S) i Gällivare.

– Det här är ett bra tillfälle att bli insatt i samhällsom-vandlingen, säger Annica tofte.– Vi tar med oss alla utvecklingsidéer till våra lokala byggföretag, säger Mia Edin.

– Viktigast är signalerna att bygga hållbart. Det gläder mig att LtU, Luleå tekniska universitet, erbjuder oss hjälp med Malmbergets samhällsomvandling, säger tommy Nyström (S), kommunalråd i Gällivare.

– Det är viktigt att öka kunskapen och visa för omvärlden vad som händer här, säger Ulf Hansson utvecklings-chef vid Gällivare kommun.

Lis-Marie Dagbro, tina Helin Rytini-emi och Elena Ström från LKAB.

Experter på byggen möttes i Gällivare som står inför en byggrusch.

Karl Wikström verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget och Göran Olofsson verksamhets-chef för samhällsomvandlingen i Kiruna.

Här bygger LKAB sin nya besöks-entré.

olika fackmän inom byggsektorn vill vara med när Gällivare ska förtäta centrum och skapa nya bostadsområden. Tillväxtkonferensens honnörs-ord var, hållbart, uthålligt, energisnålt och ekologiskt byggande. Flera av föreläsarna underströk Gällivares enastående möjlighet att skapa ett nytt samhälle. Kommunens visionsarbete bekräftades av föredragshål-larna som menade att Gällivare är på rätt väg i sitt arbete.

12 | LKAB f ramt id November 2011

Så har oron på finansmarknaderna nått även järn-malmsmarknaden. I Europa går det trögare för stål-verken sedan i somras. Att döma av de samtal jag har

med LKAB:s kunder redovisar de flesta stålföretagen för-luster under oktober. I Kina sker en avkylning av ekonomin för att sänka inflationen, och det har fått produktionstakten för råjärn att minska med drygt 10 procent.

För LKAB betyder det att konkurrensen på marknaden har hårdnat. Än så länge får vi sålt hela vår produktion, och 2011 kommer att gå till historien som ett mycket bra LKAB-år om inget dramatiskt inträffar de närmaste veck- Lars-eric Aaro, vd och koncernchef, LKAb

Det känns som om ”vintern” är här …LKAB:s VD KOMMENTERAR:

orna. Men 2012 är det i nuläget mycket svårt att få en bild av. Osäkerheten kring hur efterfrågan och priser kom-mer att utvecklas är stor. Våra kunder vet inget mer, de har mycket låga orderstockar, och arbetar med ett par måna-ders framförhållning.

Långsiktigt finns ett stort globalt behov av järnmalm när utvecklingsländerna i Asien ska bygga sina samhällen. LKAB:s expansionsplaner ligger rätt. Men kortsiktigt kan takten i utvecklingen komma att mattas av. Att det blir en svacka är helt klart, det ser vi idag.

LKAB måste därför förbereda sig maximalt, så att vi

kan genomföra våra framtidssatsningar som planerat. Vi skall fortsätta att producera allt vi kan, det är vår viktigaste konkurrensfördel och ger oss de lägsta produktionskostna-derna, vilket behövs när man kortsiktigt inte vet vart järn-malmspriset kommer att ta vägen.

LKAB är och förblir ett volymföretag av kvalitetsproduk-ter till världsmarknaden. Den närmaste tiden gäller det att se till att vi klarar det även om det blåser lite snålare på marknaden en period. Därför kommer volym och kostna-der att stå i fokus.

5SNABBA

FAKTA:

Namn: Marcus HellnerÅlder: 25 årFamilj: 3 systrar, mamma Kerstin och pappa thomas Bor: MalmbergetFrämsta meriter: OS-guld och VM-guld. Vid Idrottsgalan 2011 fick han ta emot tre priser; ”Årets manliga idrottare”, ”Bragdguldet” och ”Årets lag” (tillsammans med det övriga stafettlaget i längd-skidor från OS).Fritidssysselsättning: Spela gitarrLyssnar på: Musik som har en baktanke, t ex Neil youngLäser just nu: Bok av torgny Lindgren och King MagazineSer helst: Humorprogram

1. HUr är LäGeT?– Jo tack, läget är bra. Lite oroande är det förstås att det just nu inte finns någon snö i Norden. Man är väldigt angelägen om att få stå på skidor så här års om man säger så… Men, man får ta det med ro, det är inget man kan haka upp sig på även om man är lite brydd. Skidvanan finns ju i kroppen sedan tidigare.

2. HUr HAr SNöbrISTeN PåVerKAT dIN SäSoNGSTArT?– Vi har hunnit med några träningspass på glaciären i Italien och just kört Bruks-vallarna, säsongens första tävling, på konst-snö. Vanligtvis vid den här tidpunkten på året brukar vi ha genomfört träningsläger på nysnö, som i fjol då vi var i Kiruna. I år har vi i stället förlängt sommarträningen. På grund av halkan har vi tvingats byta ut rullskidorna mot löparskorna men det gör mig ingenting eftersom jag tycker att rull-skidor inte är den roligaste träningsformen. Däremot tycker jag att löpning är roligt.

marcus Hellner, längdskidåkare i svenska skidlandslaget tillika LKAb-lärling

3. HUr Ser dU TILLbAKA På dIN FANTASTISKA SäSoNG 2010-2011?– Det var ett fantastiskt år! Det finns många stunder jag minns starkt. Jag tänker på världscup premiären i Gällivare och möj-ligheten att få köra en stor tävling på hem-maplan, på mitt VM-guld och VM-silver men också på touren och på vinsten i Hol-menkollen.

4. HUr Ser dIN måLSäTTNING UT INFör SäSoNGeN 2011-2012?– Det jag strävar efter och vill uppleva är att hitta formen och som det känns nu så är jag på rätt väg. Stämningen i truppen ligger på topp, det är ett bra klimat och ett starkt gäng – precis som tidigare. Det blir ju inga mästerskap den här säsongen så målet i sig är världscupen. Höjdpunkten är tour de Ski.

5. SIST meN INTe mINST, VAd öNSKAr dU dIG jUST NU?– Jag hoppas hitta en riktigt bra form och att skidåkningen känns bra. Och så önskar jag förstås att det kommer rejält med snö!ULRIKA WEStERBERG

www.lkabframtid.com

ANSVArIG UTGIVAre: Lotta Fogde redAKTIoN: Johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Åsa Poromaa, Mauritz Magnusson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg TeLeFoN: Växel 0980-710 00PoSTAdreSS: LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KoNCerNeN LKAb: www.lkab.com ProdUKTIoN: Vinter: info@vintermail.se TryCKerI: tryck i Norrbotten AB. Upplaga 20 000 exemplar.

21,8

LeVerANSerI miljoner ton

21,6

26

Jan-okt 2011 Jan-okt 2010 Totalt 2010

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ArbeTSmILjöAntal olycksfall med frånvaro

96,7% KVALITeT K-värde ack tom november: 2010 = 94,7% och för 2011 = 96,7%

”I vinter är det världscupen som är målet”

VD till LKAB Malmtrafik AB. Avdelningschef Avtal, Malmfälten. CNC-operatör, KGS Mekaniska, Kiruna. Fastighetsskötare, FAB, Malmberget. Utvecklingsingenjör inom

förbränningsteknik, Kiruna. Utvecklingsingenjör, Kiruna. Automationstekniker, Kiruna. Utvecklingsingenjör inom maskinteknik,

Kiruna. Hotell- och serveringspersonal till

Bolagshotellet, Kiruna. Energiingenjör med fokus på energi-

effektivisering, Kiruna/Malmberget. Personalsamordnare, Malmberget. Kvalitetsingenjör, Malmberget. Utvecklingsingenjör inom elkraft,

Malmberget. Projektledare Yttre miljö. Mekaniker, Svappavaara. Underhållsingenjör, Automation,

Svappavaara.

Söker:

Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär

hittar du på www.lkab.com

maila oss!fornamn.efter-

namn@lkab.com

Jan

12

10

8

6

4

2

0

2010 2011Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Foto: Fredric Alm