NVDB – SPECIFIKATION AV INNEHÅLL – FÖRETEELSETYPER - Specifikation... · För den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet VägMod

NVDB – SPECIFIKATION AV INNEHÅLL – FÖRETEELSETYPER

VERSION 5.0

NVDB – Specifikation av innehåll – Företeelsetyper

[2]

Ändringsförteckning Version Datum Orsak ändring mot tidigare version Ansvarig Version 1 1997-03-27 Första version av dokumentet. Mari-Louise Lundgren Version 2 1998-02-03 Precisering av innehåll. Mari-Louise Lundgren Version 3 1999-12-01 Ytterligare precisering samt anpassning av dokumentet

för målgruppen leverantörer Björn Finnhammar

Version 4 2000-12-13 Förtydligande av innehåll samt uppdelning av det tidigare dokumentet i fyra nya dokument

Björn Finnhammar

Version 4.1.0 2004-04-06 Förtydligande av innehåll samt förändringar avseende trafikregelföreteelsetyper

Björn Finnhammar

Version 4.1.1 2004-09-09 Redaktionella rättningar. Nytt avsnitt: 5.5. Förtydliganden angående företeelsetypen cirkulationsplats

Björn Finnhammar

Version 5.0 2006-07-12 Nya avsnitt: Gatunamn och Bro och tunnel. Förändringar av avsnitten Planskild korsning, Väghållare, Vägnamn (nu Övrigt vägnamn), Funktionell vägklass samt några av trafikregel-företeelsetyperna. Generell översyn av kvalitetskrav samt avsnitt 9. Redaktionella förändringar och förtydliganden

Louise Norlin

TITEL: NVDB – Specifikation av innehåll – Företeelsetyper version 5.0 FÖRFATTARE: Vägverket avdelning Sitd ANSVARIG FÖR DOKUMENTET: Louise Norlin KONTAKTPERSONER: NVDB – ansvariga på Vägverkets regioner PUBLIKATION: 2006:77 UTGIVNINGSDATUM: 2006-07-12 ISSN: 1401-9612 DISTRIBUTÖR: Vägverket avdelning Sitd, [email protected] KOMPLETTERINGAR: tillkännages på NVDBs websida www.vv.se/nvdb


[3]

Innehåll 1 INLEDNING................................................................................................................................................. 5 2 FÖRETEELSETYPER I NVDB................................................................................................................. 6 3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER.................................................................................... 8 4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR.................................................................................................... 8 5 REGLER FÖR UTBREDNINGAR.......................................................................................................... 10

5.1 RIKTNING FÖR UTBREDNINGEN ............................................................................................................ 10 5.2 SIDOLÄGE FÖR UTBREDNING ................................................................................................................ 11 5.3 SAMTIDIGA UTBREDNINGAR FÖR FÖRETEELSER AV SAMMA TYP .......................................................... 11 5.4 FÄRJELED ............................................................................................................................................. 11 5.5 GENERALISERING ................................................................................................................................. 11 5.6 VÄRDVÄG/GÄSTVÄG............................................................................................................................ 12 5.7 LÄNKROLL ........................................................................................................................................... 13

6 FÖRETEELSETILLKOMST................................................................................................................... 16 7 FRÅN-DATUM OCH TILL-DATUM ..................................................................................................... 17 8 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN..................................................................................................... 19

8.1 OBLIGATORISKA ATTRIBUT.................................................................................................................. 19 8.2 OLIKA SORTERS ATTRIBUT ................................................................................................................... 19 8.3 VÄRDET OKÄNT.................................................................................................................................... 19

9 HUR KRAV PÅ DATA ANGES............................................................................................................... 20 9.1 INDELNING AV VÄGNÄTET EFTER KVALITETSKRAV .............................................................................. 20 9.2 KVALITETSKRAVENS BESTÄNDIGHET ................................................................................................... 21 9.3 KVALITETSPARAMETRAR ..................................................................................................................... 21 9.4 AVVIKELSEKVOTER.............................................................................................................................. 23 9.5 REDOVISNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE................................................................................. 24 9.6 TOLKNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE ...................................................................................... 24

10 ADMINISTRATIVA FÖRETEELSETYPER .................................................................................... 25 10.1 DRIFTSBIDRAG ..................................................................................................................................... 25 10.2 GATUNAMN.......................................................................................................................................... 27 10.3 VÄGHÅLLARE....................................................................................................................................... 30 10.4 VÄGNUMMER ....................................................................................................................................... 33 10.5 ÖVRIGT VÄGNAMN ............................................................................................................................... 36

11 TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER ............................................................................................ 38 11.1 BEGRÄNSAD BRUTTOVIKT.................................................................................................................... 38 11.2 BEGRÄNSAD FORDONSBREDD............................................................................................................... 40 11.3 BEGRÄNSAD FORDONSLÄNGD .............................................................................................................. 41 11.4 BEGRÄNSAT AXEL - BOGGITRYCK ........................................................................................................ 42 11.5 BÄRIGHET ............................................................................................................................................ 44 11.6 CIRKULATIONSPLATS ........................................................................................................................... 45 11.7 FÖRBJUDEN FÄRDRIKTNING.................................................................................................................. 47 11.8 FÖRBJUDEN SVÄNG .............................................................................................................................. 50 11.9 FÖRBUD MOT TRAFIK ........................................................................................................................... 52 11.10 GÅGATA........................................................................................................................................... 57 11.11 GÅRDSGATA .................................................................................................................................... 58 11.12 HASTIGHETSGRÄNS.......................................................................................................................... 59 11.13 INSKRÄNKNINGAR FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS .................................................................... 61 11.14 MILJÖZON ........................................................................................................................................ 63 11.15 MOTORTRAFIKLED........................................................................................................................... 64 11.16 MOTORVÄG ..................................................................................................................................... 65


[4]

11.17 TÄTTBEBYGGT OMRÅDE .................................................................................................................. 66 11.18 VÄRDEMÄNGDER FÖR OCH BESKRIVNING AV VISSA ATTRIBUT TILLHÖRANDE TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER....................................................................................................................... 67

12 VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER........................................................................................... 71 12.1 BRO OCH TUNNEL................................................................................................................................. 71 12.2 FÄRJELED ............................................................................................................................................. 74 12.3 HÖJDHINDER UPP TILL 4,5 METER......................................................................................................... 75 12.4 PLANSKILD KORSNING.......................................................................................................................... 78 12.5 SLITLAGER ........................................................................................................................................... 80 12.6 VÄGBOM .............................................................................................................................................. 81 12.7 VÄGBREDD........................................................................................................................................... 82

13 SÄRSKILDA FÖRETEELSETYPER FÖR TRANSPORTER PÅ SKOGSBILVÄGNÄTET....... 85 13.1 FRAMKOMLIGHET FÖR VISSA FORDONSKOMBINATIONER ..................................................................... 85 13.2 SVÄNGMÖJLIGHET................................................................................................................................ 87 13.3 TILLGÄNGLIGHET................................................................................................................................. 89 13.4 VÄNDMÖJLIGHET ................................................................................................................................. 90

14 ÖVRIGA TRAFIKFÖRETEELSETYPER......................................................................................... 92 14.1 FUNKTIONELL VÄGKLASS..................................................................................................................... 92 14.2 REKOMMENDERAD VÄG FÖR FARLIGT GODS......................................................................................... 96

15 FÖRETEELSETYPER FÖR TILLKOMST....................................................................................... 97 15.1 FÖRETEELSETILLKOMST....................................................................................................................... 98 15.2 REFERENSLINJETILLKOMST ................................................................................................................ 104 15.3 REFERENSLINJENS REPRESENTATION.................................................................................................. 108

16 KVALITETSKRAVKLASS ............................................................................................................... 109 16.1 KVALITETSKRAVKLASS...................................................................................................................... 109


[5]

1 INLEDNING Detta dokument är ett av fyra dokument i serien NVDB – Specifikation av innehåll.

NVDB - Specifikation av innehåll - översikt NVDB - Specifikation av innehåll - företeelsetyper NVDB - Specifikation av innehåll - vägnät NVDB - Exempelsamling generaliseringsregler

Dokumenten i serien publiceras på NVDB:s webbsidor: www.vv.se/nvdb. Där kan alltid den gällande versionen att återfinnas. I dokumentet presenteras inledningsvis hur företeelser knyts till vägnätet samt några generella aspekter på företeelser. Därefter presenteras alla företeelsetyperna i NVDB med definitioner, insamlingsregler och krav. Målgrupp för dokumentet är dataleverantörer av NVDB-data.. Observera att dokumentet inte speglar databasens aktuella innehåll. Detta beskrivs i andra dokument. För den som vill ha en komplett teknisk beskrivning av alla företeelsetyper hänvisas till NVDB - datakatalog där bl.a. alla giltiga värden och datatyper presenteras. För den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet VägMod – översiktlig informationsmodell”


[6]

2 FÖRETEELSETYPER I NVDB Följande företeelsetyper ingår i NVDB. De definieras och beskrivs i detalj med början på sidan 25.

Administrativa företeelsetyper Driftsbidrag Väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från

Vägverket enligt förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (1989:891), eller från en kommun

Gatunamn Officiellt adressbildande namn på gatan

Väghållare Den som är ansvarig för väghållningen

Vägnummer Vägnummer för allmänna vägar

Övrigt vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen

Trafikregelföreteelsetyper Begränsad bruttovikt Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom

föreskrift eller annat beslut Begränsad fordonsbredd Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom

föreskrift eller annat beslut Begränsad fordonslängd Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom

föreskrift eller annat beslut Begränsat axel/boggitryck Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck

och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut

Bärighet Tillåten bärighetsklass, normalt gällande för vägen enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar

Cirkulationsplats Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift

Förbjuden färdriktning Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning

Förbjuden sväng Trafikregel om förbjuden sväng genom korsning

Förbud mot trafik Trafikregel om förbud mot trafik

Gågata Trafikregel om gågata

Gårdsgata Trafikregel om gårdsgata

Hastighetsgräns Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras

Inskränkningar för transport av farligt gods

Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods

Miljözon Trafikregel om miljözon meddelad genom föreskrift

Motortrafikled Trafikregel om motortrafikled

Motorväg Trafikregel om motorväg

Tättbebyggt område Trafikregel om tättbebyggt område meddelad genom föreskrift

Vägtekniska företeelsetyper Bro och tunnel Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag,

dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord.

Färjeled Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild

Höjdhinder upp till 4,5 meter

Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter

Planskild korsning Förekomst av en planskild korsning mellan två vägar som ingår i NVDB:s vägnät

Slitlager Vägens slitlager

Vägbom Förekomst av vägbom, grind eller annat öppningsbart hinder vars syfte är att möjliggöra avstängning av en väg för trafik.

Vägbredd Vägbanans bredd. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten


[7]

Särskilda företeelsetyper för transporter på skogsbilvägnätet Framkomlighet för vissa fordonskombinationer

Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige

Svängmöjlighet De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning

Tillgänglighet Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året

Vändmöjlighet Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon

Övriga trafikföreteelsetyper Funktionell vägklass En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala

vägnätets förbindelsemöjligheter Rekommenderad väg för farligt gods

Anger om en väg är av länsstyrelsen rekommenderad för transport av farligt gods

Tillkomstföreteelsetyper Företeelsetillkomst En beskrivning av den process som skapat och hanterat en

företeelses data Referenslinjetillkomst En beskrivning av den process som skapat och hanterat data

om referenslinjen Referenslinjens representation Beskrivning av vilken del av en körbana som referenslinjen

skall avbilda

Kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade

kvalitetskrav på olika delar av vägnätet


[8]

3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER Vägens egenskaper samt de trafikregler m.m. som gäller för vägen beskrivs i NVDB med företeelser. Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar: dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av dess läge på vägnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning. I detta dokument definieras NVDB:s företeelsetyper med sina attribut och tillåtna attributvärden. Dessutom beskrivs det regelverk där det framgår hur attributvärden och utbredningar skall anges. I följande avsnitt beskrivs olika typer av utbredningar och hur dessa knyts till vägnätet. En beskrivning av vägnätsmodellen finns i dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll – Vägnät”.

4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns i NVDB fem olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet ”NVDB - Informationsmodell” Typ av utbredning Förklaring Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en länk, se

exempel i Figur 1 Nodutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används enbart för

företeelsetypen Vändmöjlighet) se exempel i Figur 2 Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en länk (används

enbart för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Planskild korsning, Vägbom samt Vändmöjlighet) se exempel i Figur 3

Svängutbredning Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 4

Vägutbredning Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges , Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB

Vägutbredning med värd

Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges (se s. Fel! Bokmärket är inte definierat. och s. 33). Används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer


[9]

Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd

Nod A

Nod B

Sträckutbredning Figur 1 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning Figur 2. För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Figur 3 För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Vägbom. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.

Nod B

Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan

Nod A

Punkt 10 meter från nod A mot nod B

Företeelse: Vägbom

Nod A Nod B


[10]

Svängutbredning Figur 4 För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts.

5 REGLER FÖR UTBREDNINGAR

5.1 Riktning för utbredningen

5.1.1 Linje- och vägutbredningar

En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller med och mot).

Figur 5 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning.

5.1.2 Svängutbredningar

Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 4 kan en utbredning gälla för svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1.

70 km/tim90 km/tim

50 km/tim50 km/tim

50 km/tim Riktning med

70 km/tim Rikting mot

90 km/tim Riktning: med och mot

50 km/tim Riktning:med och mot

Referenslänkensriktning

Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2

via nod A

Nod A Länk 2

Länk 1


[11]

5.2 Sidoläge för utbredning

Utbredningar kan vara sidouppdelade. Dvs. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gårdsgata har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka.

5.3 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ

Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt. En väg kan ha flera namn. Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad gäller samtidigheten per riktning. För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar har identiska lägen.

5.4 Färjeled

Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare, Färjeled och Funktionell vägklass. Vidare kan vid behov företeelsetypen Höjdhinder upp till 4,5 meter registreras samt Vägnummer och Driftbidrag. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. Se vidare i NVDB - Specifikation av innehåll - vägnät.

5.5 Generalisering

Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (dvs. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte alltid kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB. Ett annat exempel är trafikregler som berör vändslingor med diameter mindre än 20 m. Dessa har generaliserats till enbart en nod.


[12]

5.6 Värdväg/Gästväg

I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg.

5.6.1 Definition

Obligatoriskt attribut: Värdväg/Gästväg Definition: Inbördes ordning för vägnummer eller gatunamn när flera

nummer/namn förekommer på samma vägsträcka Värdemängd: värdväg - vägnummer/gatunamn som har beslutats vara värd gästväg - vägnummer/gatunamn som ej är värdväg

5.6.2 Insamlingsregler

Angivande av värden Värdväg/Gästväg registreras i det fall olika vägnummer eller gatunamn följer samma fysiska väg. För en viss fysisk vägsträckning med vägnummer/gatunamn finns alltid en värdväg. Om flera vägnummer/gatunamn finns på samma vägsträcka är ett av dessa värdväg och övriga är gästväg. Figur 6 Riksväg 55 är på sträckan A till B värdväg åt riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg åt riksväg 55 på samma sträcka.

Rv55

Rv75

Rv55

Rv75

A

B

Rv55

Rv75


[13]

5.7 Länkroll

I samband med att företeelsetypen Vägnummer registreras skall länkroll registreras. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen till detta är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna. Även för företeelsetypen Gatunamn är det möjligt att registrera länkroll. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd.

5.7.1 Definition

Obligatoriskt attribut: Länkroll Definition: En länks roll på en viss väg där vägen har ett och samma

Vägnummer eller Gatunamn Värdemängd normal – länk där båda färdriktningarna finns på samma körbana

och där vägen inte är av typen gren syskon fram – länk som är del av en väg där trafik i respektive

färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går i vägens riktning

syskon bak – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går mot vägens riktning

gren - En väg vars syfte är att leda trafik mellan huvudvägarna i en trafikplats, korsning eller cirkulationsplats, och som inte ingår i den genomgående vägens länkföljd. Kan även vara en kortare parallell vägsträcka vid sidan om huvudvägen som redovisas med separat länk, t.ex. rastplats eller busshållplats.


Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa större gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar som är ”syskonlänk bak”. Figur 7 På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik. Se länk B i Figur 8

Väg 70

A B


[14]

Gren Förbindelsevägar1har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ’gren’.

Figur 8 Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande:

Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för

E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren

Skilda körbanor men bara en länk Om länkroll anges för en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik skall länkroll vara normal.

1 Förbindelsevägar är vägar vars primära syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar i en trafikplats eller korsning

I

B

E

A C

L 55 Enköping

E20 Örebro

E20 Stockholm (55)Norrköping E20

55 H

D F

G

JK


[15]

5.7.3 Exempel

1. Korsande huvudvägar i trafikplats

Figur 11 Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Vägverkets regelverk för väg umrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.

2. Gren i trevägskorsning

Figur 12 Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik

3. Gren vid rastplats

Figur 13 Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram.

Väg 55

Gren Genomgående väg

Väg 55

Väg 66

Väg 66

B

A

C

B A

C DS

RUT

F

D

E


[16]

6 FÖRETEELSETILLKOMST För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, dvs. hur företeelsens data har fångats, samt ev. preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. Dvs. flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se vidare avsnitt 15.1.


[17]

7 FRÅN-DATUM OCH TILL-DATUM För alla företeelsetyper anges från- och till-datum. Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. Dvs. när företeelsen börjar att gälla respektive slutar att gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör. Alla företeelser har alltid ett från-datum. När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. Dvs. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall betraktas som ”tills vidare”.

7.1.1 Från-datum

Definition

Obligatoriskt attribut: Från-datum Definition: Det datum då företeelsen börjar gälla. Värdemängd: <datum> Exempel 1998-03-15

Insamlingsregler Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna kring detta.

Datumet är känt är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör

I normalfallet (när vägnätet i NVDB-databasen är komplett och ajourföring av företeelser har påbörjats) skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp.

Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör

Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät.

För att undvika detta kommer alla företeelser i uppbyggnadsskedet att ha 2001-04-01 eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med 1980-01-01 finns för detta vägnät.

Datumet är inte känt

Om ett exakt datum inte är känt men man känner till ett tidsintervall som företeelsens Från-datum borde ligga inom, anges datumet 1 januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall. Ett datum måste alltid anges och därför måste man i värsta fall göra en grov uppskattning. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör.


[18]

7.1.2 Till-datum

Definition

Attribut: Till-datum Definition: Det datum då företeelsen slutar gälla. Värdemängd: <datum> Exempel 1998-03-15

Insamlingsregler Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät dom är knutna till har upphört att gälla (har avslutats).

Övrigt I NVDB sparas vägnätets historik. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla.


[19]

8 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN

8.1 Obligatoriska Attribut

För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Detta innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för detta attribut. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt.

8.2 Olika sorters attribut

Grundformen för ett attribut är att det har ett värdeförråd och ur detta värdeförråd skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är Attributet Tidsintervall (se sid 70 ) Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har ett värdeförråd ur vilket flera värden kan väljas. Dvs. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är Fordon/Trafikant (se sid 68). Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt

8.3 Värdet okänt

För attribut som inte är obligatoriska finns ofta värdet okänt med i värdemängden. Med samma resonemang som i stycket ovan är det inte tillfyllest att ange värdet okänt för ett obligatoriskt attribut. Därför ges inte denna möjlighet. För andra attribut är det dock viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller ej.


[20]

9 HUR KRAV PÅ DATA ANGES För alla företeelsetyper anges vilka krav som ställs på data. Kraven gäller dels för leverans av data till NVDB, dels för databasen som helhet. Kraven varierar för olika delar av vägnätet (rangordning i kvalitetskravklasser). Nedan beskrivs detta jämte metodik för att ange krav. En mer komplett beskrivning av NVDB:s kvalitetsmodell finns i dokumentet NVDB – Specifikation av innehåll – Översikt.

9.1 Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav

Det är inte rimligt att ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan använd skogsbilväg. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser(Q-klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass (se avsnitt 16.1). Kvalitetskravsklass är i sig definierad utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass enligt tabell 1 nedan. Då Funktionell vägklass anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter kommer de viktigaste vägarna ha höga kvalitetskrav och de minst viktiga vägarna ha låga kvalitetskrav.

Tabell 1 Definition av kvalitetskravklasser (Q-klass). Q-klass Definition 1 Funktionell vägklass 0 - 3 2 Funktionell vägklass 4 - 5 3 Funktionell vägklass 6 - 8 4 Funktionell vägklass 9

Figur 9 Vägnätet delas in i olika klasser med avseende på de kvalitetskrav som ställs.

Enskild väg Q-klass 3

Riksväg Q-klass 1

Lokalgata Q-klass 3

Kommunal väg Q- klass 2 Kommunal.väg

Q-klass 3 Ensk.väg i villaområde Q-klass 3

Enskild mindre väg Q-klass 4

Riksväg Q-klass 1


[21]

9.2 Kvalitetskravens beständighet

Kvalitetskraven kommer att ses över eftersom det ännu inte finns fullständig kunskap om användarnas behov och krav. Kravnivåerna kan därför komma att justeras efter hand som användandet av NVDB ökar. Kraven kan även komma att förändras efter hand om nu kända behov förändras hos användare av NVDB-data.

9.3 Kvalitetsparametrar

För att på ett strukturerat sätt kunna sätta krav, följa upp, beräkna och redovisa kvalité på data i NVDB, används s.k. kvalitetsparametrar2. Kvalitetsparametrarna ingår som en del av NVDB:s kvalitetsmodell som redovisas i sin helhet i dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll - Översikt”. I tabellen nedan beskrivs de parametrar som används för vägnätsdata.

I denna version av ”NVDB – Specifikation av innehåll” har kraven för utbredningars lägesangivelser inte specificerats, dvs parametrarna Tematisk noggrannhet utbredning och Extern noggrannhet punktangivelser. Detta arbete återstår att göra.

Tabell 2 Beskrivning av kvalitetsparametrar som används i NVDB för kravsättning samt för att följa upp, beräkna och redovisa kvalité.

Kvalitets parameter

Beskrivning

Aktualitet Aktualitet beskrivs och mäts med ledtid som definieras enligt följande: 1. Tidsåtgång från förändringstidpunkt3 till ajourföringstidpunkt4 vid kontinuerlig ajourhållning. 2. Tidsåtgång från sluttidpunkt för datafångst till ajourföringstidpunkt vid periodisk ajourhållning.

Kravet formuleras som den längsta acceptabla ledtiden

Fullständighet företeelser - brist och övertalighet

Andelen företeelser som saknas i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Eller andelen företeelser som är övertaliga (dvs. som inte borde ha funnits) i datamängden.

Kravet formuleras som den största andel företeelser som tillåts saknas eller vara övertaliga

Fullständighet attribut - brist

Andelen attributvärden per viss attributtyp som saknas i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation.

Kravet formuleras som den största andel attributvärden som tillåts saknas

Logisk konsistens domän5

Överensstämmelse mellan de värden som angivits för ett visst attribut och de värden som tillåts enligt databasens specifikation.

Kravet formuleras som största andelen fel som accepteras

2 Se Stanli STG Teknisk ramverk för geografisk information

3 Förändringstidpunkt är detsamma som Från-datum, se avsnitt 7.1.1

4 Den tidpunkt då data som beskriver förändringar i verkligheten av en företeelse är tillgängliga i NVDB.

5 Logisk konsistens för domän hanteras av databashanteraren i NVDB-systemet. Det skall alltså inte vara möjligt att registrera ett värde som

inte tillhör värdemängden (domänen) för ett givet attribut.


[22]

Kvalitets parameter

Beskrivning

Tematisk noggrannhet attributvärden6

Graden av felaktigt observerade, inmätta eller uppdaterade attributvärden i en datamängd i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Gäller både företeelsetypens attribut samt attribut till utbredningar såsom sidoläge, riktning, länkroll och värdväg/gästväg


Tematisk noggrannhet utbredning

Andelen felaktigt observerade, inmätta eller angivna utbredningar i datamängden i förhållande till vad som anges i databasens specifikation. Anges för företeelsetyper med heltäckande utbredning, dvs. som registreras på så sätt att stora delar av vägnätet alltid är ’täckt’ av företeelsernas utbredningar . Exempel på sådana företeelsetyper är Vägbredd och Hastighetsgräns Exempel på det motsatta är Gågata som enbart registreras för en mycket begränsad del av vägnätet


Extern noggrannhet punkt-angivelser

Noggrannhet för lägesangivelser i plan av punkter i förhållande till punkter av överordnad klass7.

Anges för företeelsetyper som har icke heltäckande utbredningar (se ovan) eller heltäckande utbredning med koordinatsatta start/slutpunkter – Extern noggrannhet punktangivelser

Kravet formuleras med ett konfidensintervall vid den valda fastlagda konfidensnivån 95%. Det betyder att för varje enskilt lägesmätetal i NVDB skall med 95% sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet.

För samtliga parametrar utom ”Extern noggrannhet punktangivelser” gäller att den andel fel som accepteras mäts antingen i meter eller i antal instanser av företeelsers utbredningar. Hur den mäts är beroende på typ av utbredning;

För företeelsetyper med sträck-, väg- eller vägutbredning med värd, mäts andelen i meter. För företeelsetyper med punkt-, nod- och svängutbredning mäts andelen instanser av

företeelsers utbredningar

6 För samtliga företeelser är kraven på tematisk noggrannhet relativt höga även för kvalitetskravklasserna 3 och 4. Detta skall tolkas så att om

ett värde väl har angivits för ett attribut så skall det angivna värdet vara rätt. Kraven på att överhuvudtaget ange ett värde (dvs. kraven på full-

ständighet) behöver dock inte vara lika höga.

7 Med ”punkter av överordnad klass” avses t.ex. Lantmäteriets stomnät.


[23]

9.4 Avvikelsekvoter

I NVDB ställs kvalitetskrav på data utifrån kvalitetsparametrarna. Kraven anger för det första den acceptabla felomfattningen och för det andra hur stor andel avvikelser som får finnas i datamängden. För att följa upp, beräkna och redovisa hur stor denna andel avvikelser är används avvikelsekvoter. Avvikelsekvoten visar för hur stor del av en definierad datamängd som kravet inte är uppfyllt. Den beräknas enligt följande:

Mängden data kan mätas antingen i meter eller i antal instanser av företeelsers utbredningar enligt ovan. För t.ex. parametern Fullständighet, brist för en företeelsetyp med sträckutbredning beräknas avvikelsekvoten som antalet meter vägsträcka där utbredningar saknas i databasen genom totala antalet meter vägsträcka där det enligt kraven skall finnas utbredningar. För en företeelsetyp med punktutbredning (t.ex. Vägbom) beräknas avvikelsekvoten som antalet saknade utbredningar av vägbomsföreteelser genom totala antalet vägbommar.

För tematisk noggrannhet för attributvärden ger avvikelsekvoten svar på frågan: Hur stor andel av attributen i datamängden har avvikande värden? Genom att kontrollera ett statistiskt urval av datamängden kan avvikelsekvoten beräknas. Den kan anges dels i antal avvikande attributvärden, dels i antal meter utbredning med avvikande attributvärden

För företeelsedata i NVDB används avvikelsekvoter för att redovisa graden av kravuppfyllelse för följande parametrar:

• Aktualitet

• Fullständighet

• Logisk konsistens

• Tematisk noggrannhet

• Intern lägesnoggrannhet – avstånd

• Extern lägesnoggrannhet

Kvalitetsparametrarna tematisk noggrannhet och logisk konsistens behandlar s.k. diskreta variabler, dvs. de beskriver ett antingen-eller-läge där t.ex. ett attributvärde är antingen rätt eller fel. För dessa kvalitetsparametrar är det relativt enkelt att konstatera och beräkna avvikelsekvoten när uppföljningen har gjorts. Förklaringen till detta är att ett konstaterat fel oftast är liktydigt med en avvikelse.

Kvalitetsparametrarna lägesnoggrannhet och aktualitet behandlar dock s.k. kontinuerliga variabler. För dessa variabler kan man inte sätta upp ett enda sant värde som måste vara uppfyllt. Istället anger man en tolerans, dvs. man sätter upp gränser för hur mycket det angivna värdet får skilja sig från det värde som betraktas som sant (den acceptabla felomfattningen). För lägesnoggrannhet anges kravet i form av ett konfidensintervall. För aktualitet anges kravet som en gräns för hur lång ledtiden maximalt får vara. Avvikelsekvoten för dessa kvalitetsparametrar visar den procentuella andelen data som i datamängden ligger utanför de uppsatta gränsvärdena (toleranserna).

Mängden data som inte uppfyller kraven

Totala mängden data Avvikelsekvot =


[24]

9.5 Redovisning av krav och kravuppfyllelse

Kvalitetskraven redovisas per företeelsetyp och kvalitetsparameter. För kvantitativa värden8 görs det i med ett konfidensintervall och maximalt tillåten avvikelsekvot. För kvalitativa värden9 redovisas kraven som maximalt tillåten avvikelsekvot. För parametern ”Fullständighet attribut – brist” anges ibland Obligatorisk. Med det menas att det alltid måste finnas ett attributvärde registrerat. Kraven gäller alltid för en viss minimimängd data. T.ex. ett visst antal kilometer väg. Denna mängd måste uppnå en viss kritisk nivå för att redovisning av kravuppfyllelse skall vara meningsfull. Denna mängd fastställs i nuläget vid uppföljningstillfället. Angående konfidensnivån för konfidensintervallen i NVDB är målet att det skall vara 95 %. Förändringar kan dock komma att ske för en eller flera av kvalitetsparametrarna. Vid redovisning av kravuppfyllelse skall till varje värde för en kvalitetsparameter uppgifter om metakvalitet ges. Med metakvalitet menas information om när, av vem och på vilket sätt samt hur noggrant kvalitetsparametrarna har mätts.

9.6 Tolkning av krav och kravuppfyllelse För den som skall tolka redovisade krav och kravuppfyllelse bör det påpekas att avvikelsekvoter för olika kvalitetsparametrar måste ses som en helhet. T.ex. kan situationen förekomma där avvikelsekvoten för brist i fullständighet är 5% samtidigt som avvikelsekvoten för tematisk noggrannhet är 5%. Dessa två avvikelsekvoter ger sammanlagt att enbart drygt 90% av data är användbart. Dvs. 5 % saknas och av resterande 95 % är 5 % felaktiga.

8 Kvantitativa värden – värden som kan uppskattas genom mätning, t.ex. lägesangivelser, längder, höjder etc.

9 Kvalitativa värden – värden som klassificeras utifrån sina egenskaper, t.ex. slitlagertyp, fordonstyp etc.


[25]

10 ADMINISTRATIVA FÖRETEELSETYPER

10.1 Driftsbidrag

10.1.1 Definition

Företeelsetyp Driftsbidrag Definition: Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls

från Vägverket enligt förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (1989:891), eller från en kommun.

Obligatoriskt attribut:

Bidragsgivare

Definition: Namn på bidragsgivaren Värdemängd: <namn på kommun> <namn på vägverksregion> Exempel: Skara kommun Vägverket region norr

Attribut: Bidragsidentitet Definition: Bidragsgivarens identitet på bidragsärendet Värdemängd: <Valfri text> okänt Attribut: Enhet Definition: Avser numerisk kod som identifierar ett visst län i Vägverkets system

för enskilda vägar Värdemängd: 2 – 25 Attribut: Vägnr Definition: Avser löpnummer som unikt identifierar väg inom ett visst län i

Vägverkets system för enskilda vägar. Värdemängd: 1-75000 Attribut: Vägdelsnr Definition: Avser ordningsnummer för vägdel inom väg i Vägverkets system för

enskilda vägar Värdemängd: 1 – 50 Från-datum Det datum då beslut om bidraget fattades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Ja


[26]

10.1.2 Kvalitetskrav

Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass

Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 90 90 Fullständighet företeelse 2% 2% Fullständighet attribut

Bidragsgivare Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 2%

Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst 2% 2% 2% Övriga attribut 2% 2% 2%


Ett bidragsärende bör alltid hållas samman som en företeelse med en eller flera utbredningar.

Underhåll bedrivs av kommunen Om en kommun bedriver kostnadsfritt underhåll på en enskild väg skall det betraktas som ett driftsbidrag och registreras.

EU-bidrag Bidrag från EU tas inte med i NVDB då dessa är av engångskaraktär och främst rör det statliga vägnätet.


[27]

10.2 Gatunamn

10.2.1 Definition

Företeelsetyp: Gatunamn Definition: Officiellt adressbildande namn på gatan Obligatoriskt Attribut:

Namn

Definition: Ett namn som har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat.

Värdemängd: <namn> Exempel Åsgatan Storbergsvägen Från-datum Det datum då beslut om gatunamn/vägnamn träder i kraft / har trätt i kraft Utbredning: Typ Vägutbredning med värd Riktning Ja Samtidighet Ja



Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 Fullständighet företeelse 2% 2% 10% Fullständighet attribut

Namn Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Länkroll för utbredning

Värdväg/Gästväg för utbredning

Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Riktning för utbredning Tematisk noggrannhet

Namn 2% 2% 5% 10% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Länkroll för utbredning 2% 2% 5% 10%

Värdväg/Gästväg för utbredning

2% 2% 2% 2%

Riktning för utbredning 2% 2% 5% 10%


[28]


Riktning Det är möjligt att ange riktning. Riktningen bör då anges i gatans riktning för adressnummer. Riktning anges alltid som förhållandet mellan Gatunamnets riktning och referenslänkens riktning (”Med” eller ”Mot”).

Gator med flera namn, användning av Värdväg och Gästväg Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. Användning av Värdväg/Gästväg medför att endast ett Gatunamn kan vara värd på en viss vägsträcka under en viss tidsperiod. Se vidare under avsnittet Värdväg/Gästväg på sidan 12 .

Gator utan namn Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse.

Ange namn på alla delar En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar.

Länkroll I samband med att företeelsetypen Gatunamn registreras, kan även Länkroll registreras. Om Länkroll registreras blir det möjligt att beräkna längden på en gata med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna. Se vidare under avsnittet Länkroll på sidan 13.

Utbredningens start och slut I de fall ett gatunamn startar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan.

Figur 10 Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan.

A

B

Storgatan

Lillgatan


[29]

Övrigt Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kommer t.ex. att finnas flera gator i NVDB med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB.


[30]

10.3 Väghållare

10.3.1 Definition

Företeelsetyp Väghållare Definition: Den som är ansvarig för väghållningen Obligatoriskt attribut:

Väghållartyp

Definition: Typen av väghållare Värdemängd: statlig kommunal enskild Attribut: Väghållarnamn Definition: Väghållarens namn Värdemängd: <Valfri text> okänt Exempel: Lerums kommun Vägverket Breddalens vägsamfällighet Attribut: Organisationsnummer Definition: Väghållarens organisationsnummer när väghållaren är en juridisk

person Värdemängd: organisationsnummer10 okänt Exempel: 969632-5118 Attribut: Förvaltningsform Definition: Förvaltningsform för väg som har enskild väghållning. Värdemängd: föreningsförvaltning - Omfattar vägar som förvaltas av vägföreningar,

vägsamfälligheter eller samfällighetsföreningar delägarförvaltning - Omfattar vägar som är

gemensamhetsanläggningar och som inte har föreningsförvaltning överenskommelseväg - Omfattar vägar tillkomna genom frivillig

överenskommelse enskilt ägande – Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara

väg över enbart den egna fastigheten eller väg byggd över den egna och angränsande fastigheter.

okänt - Förvaltningsformen är okänd Från-datum Det datum då beslut om väghållare träder ikraft Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej

10 Enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.


[31]



Väghållare Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 Fullständighet företeelse 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Fullständighet attribut

Väghållartyp Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Väghållarnamn 2% 2% 20% Företeelsetillkomst Oblig Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 5% 20%

Tematisk noggrannhet Väghållartyp 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Väghållarnamn 2% 2% 10% 20% Organisationsnummer 2% 10% 20% Förvaltningsform 10% 10% 20% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2%


Begreppet väghållare har i detta sammanhang inte samma innebörd som i exempelvis väglagen. Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Staten eller kommun är väghållare för allmän väg. En kommun dock endast inom visst område och efter särskilt beslut av regeringen. Kommunen är också väghållare för gator med kommunalt huvudmannaskap inom detaljplanelagt område. Övriga vägar är enskilda vägar där enskild person, ett företag, en förening, en samfällighet eller liknande kan vara väghållare. Att staten eller kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär dock inte att staten eller kommunen blir väghållare för vägen. För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare vilken är den som byggt och bekostat vägen. Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen. Observera att den som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen inte är likställd med vägägaren och således heller inte skall betraktas som väghållare.


[32]

Väghållarens namn För attributet Väghållarnamn är det värde som skall anges dels beroende av Väghållartyp och dels av Förvaltningsform. I följande tabell framgår vilket namn som skall anges i olika fall:

Om Väghållartyp är Och Förvaltningsform är Anges följande namn som Väghållarnamn Statlig - Vägverket Kommunal - Namn på den kommun som är väghållare Enskild Föreningsförvaltning Namn på den vägförening, vägsamfällighet eller

samfällighetsförening som är väghållare Enskild Delägarförvaltning Inget namn anges Enskild Överenskommelseväg Inget namn anges Enskild Enskilt ägande Namn på juridisk person som är väghållare

(Inga namn på fysiska personer anges) Enskild Okänt Inget namn anges

Förvaltningsform För attributet Förvaltningsform anges värde endast om väghållaren är enskild. Nedan ges ytterligare förtydligande av värdemängden: Föreningsförvaltning: Omfattar vägar vilka varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som i dag förvaltas av en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Till detta attributvärde förs även sådana vägar vars föreningar för närvarande är ¨sovande¨ och ej aktiva, men där föreningen fortfarande är formellt ansvarig för väghållningen. Delägarförvaltning: Omfattar vägar som varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som inte har föreningsförvaltning. Överenskommelseväg: Omfattar vägar tillkomna genom känd frivillig överenskommelse. Överenskommelsen kan vara framtagen under medverkan av skogsvårdsstyrelsen men även andra överenskommelser, där flera fastighetsägare är inblandade, godtas. Vägar i den här gruppen kännetecknas av att det är flera fastighetsägare som tillsammans äger vägen. Enbart det faktum att en fastighetsägare får servitutsrätt att nyttja en väg innebär inte att vägen skall klassas som överenskommelseväg. Enskilt ägande: Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara väg över den egna fastigheten eller väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. Till gruppen enskilt ägda vägar förs även vägar där andra fastigheter kan ha servitutsrätt utan att vara vägens ägare och väghållare. Även vägar med fler än en ägare kan föras till denna grupp när överenskommelse saknas mellan delägarna. Okänt: Förvaltningsformen är okänd. Bör användas restriktivt.


[33]

10.4 Vägnummer

10.4.1 Definition

Företeelse: Vägnummer Definition: Vägnummer för allmänna vägar Obligatoriskt attribut: Huvudnummer Definition: Vägens nummer enligt den länsvisa sammanställningen över

allmänna vägar11 Värdemängd: 1 - 5000 Obligatoriskt attribut: Undernummer Definition: Vägens undernummer enligt den länsvisa sammanställningen

över allmänna vägar Värdemängd: 0 - 99 Obligatoriskt attribut: Länstillhörighet Definition: Det län vilket vägen administrativt tillhör Värdemängd: 2 - 25 Obligatoriskt attribut: Europaväg Definition: Anger om vägen är europaväg Värdemängd: ja nej Från-datum Det datum då beslut om vägnummer träder ikraft Utbredning: Typ Vägutbredning med värd Riktning Ja Samtidighet Ja


Vägnummer allmänt I NVDB finns vägnummer på alla statliga och vissa kommunala och enskilda vägar, främst sådana som binder ihop det statliga vägnätet. De är numrerade i tre nummerserier:

• Vägnummer 1-99 (europavägar och riksvägar). • Vägnummer 100-499 (primära länsvägar). • Vägnummer 500-5000(sekundära och tertiära länsvägar).

En europaväg/riksväg eller primär länsväg har samma vägnummer oavsett hur många län den berör. För övriga länsvägar (500-5000) har varje län en egen nummerserie och därför finns ofta samma vägnummer i flera län.

Värdväg/Gästväg Värdväg/Gästväg används vid registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Se vidare under avsnittet Värdväg/Gästväg på sidan 35 11 Tidigare benämnd Vägkungörelsen


[34]

Riktning Regeln för att skapa denna riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr.

Vägnummer på gren Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De är på- och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s k förbindelsevägar, men ingår inte i någon vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen.

Länkroll Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara:

• normal länk • syskonlänk i vägens framriktning • syskonlänk i vägens bakriktning • gren.

Se vidare under avsnitten Länkroll på sidan 13



Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 Fullständighet företeelse Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet attribut

Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Länkroll för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Värdväg/Gästväg för utbredning

Oblig. Oblig. Oblig.

Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Alla attribut 0,5% 0,5% 0,5% Länkroll för utbredning 0,5% 0,5% 0,5% Värdväg/Gästväg för

utbredning 0,5% 0,5% 0,5%

Riktning för utbredning 0,5% 0,5% 0,5%


[35]

10.4.4 Exempel

Riksväg 60 i Örebro län:

Vägnummer: 60 Undernummer: <saknas> Länstillhörighet: 18 Europaväg: Nej


[36]

10.5 Övrigt vägnamn

10.5.1 Definition

Företeelsetyp: Övrigt vägnamn Definition: Ej adressbildande identifikation av vägen Obligatoriskt attribut:

Namn

Definition: Skyltade och icke skyltade namn som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar.

Värdemängd: <namn> Exempel: Inlandsvägen Södra länken Stickväg 4 Obligatoriskt attribut:

Namnsättande organisation

Definition: Typ av organisation som definierat vägnamnet Värdemängd: statlig - Namn på led, rutt, stråk, länk eller längre vägsträckning som

definierats av Vägverket. Exempelvis Inlandsvägen eller södra länken. Namnet är ofta satt utifrån ett turistiskt syfte.

kommunal - Namn satt av kommun som är känt bland allmänheten eller inom något speciellt sammanhang, men inte är officiellt beslutat adressbildande namn.

skoglig - Namn på skogsbilvägar satta av skogliga aktörer. enskild - Namn på enskilda vägar, som inte är skogsbilvägar, satta av

enskilda markägare, väghållare, etc. övrig - Namn på vägar satta av övriga organisationer. Från-datum Det datum då beslut om vägnamn träder ikraft / har trätt i kraft eller

det datum från vilket ett vägnamn anses ha börjat gälla. Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Ja




Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 5% 5% 10% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2%


[37]


Riktning Riktning anges inte för Övrigt vägnamn.

Vägar med flera namn Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka därför är samtidiga företeelser tillåtna.

Vägar utan namn Många vägar har inget namn. Om inget vägnamn är känt registreras ingen företeelse.

Ange namn på alla delar En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar.

Utbredningens start och slut I de fall ett vägnamn startar eller slutar i en korsning bör företeelsens utbredning starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Se Figur 10

Övrigt Företeelsetypen Övrigt vägnamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kan finnas flera vägar i NVDB med samma namn. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB.


[38]

11 TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER Till grund för de trafikregelföreteelser som registreras skall det finnas ett beslut. Oftast är detta dokumenterat som en lokal trafikföreskrift. Därifrån hämtas lägesangivelse (utbredning) och attributvärden. Inga trafikregelföreteelser skall baseras på data insamlat i fält t.ex. skyltar. För företeelsetypen Förbjuden färdriktning kan dock i vissa fall vägens fysiska utformning utgöra grunden för en företeelse.

11.1 Begränsad bruttovikt Definition Företeelse: Begränsad bruttovikt Definition: Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut


Högsta tillåtna bruttovikt

Definition: Anger högsta tillåtna bruttovikt Värdemängd: 0 – 60,0 ton Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger giltighetstid (se vidare sid. 70) Obligatoriskt attribut:

Avser även fordonståg

Definition: Anger om ett fordonstågs sammanlagda bruttovikt avses eller om enbart bruttovikt per fordon avses

Värdemängd: ja - avser bruttovikt för fordonstågets sammanlagda bruttovikt nej - avser bruttovikt för varje separat fordon (eller därtill kopplat fordon) Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Ja


[39]




Tidsintervall 2% 2% 2% Övriga attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2%


[40]

11.2 Begränsad fordonsbredd

11.2.1 Definition

Företeelsetyp: Begränsad fordonsbredd Definition: Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat

beslut


Högsta tillåtna fordonsbredd

Definition: Högsta tillåtna bredd på fordon eller fordonståg enligt trafikregeln Värdemängd: 0 – 5,0 meter Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger giltighetstid (se vidare sid. 70) Samtidigt attribut: Gäller inte fordon/trafikant Definition: Anger för vilka fordons- eller trafikanttyper begränsningen inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 68

Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Ja


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 180 180 Fullständighet företeelse 2% 2% 20% Fullständighet attribut

Högsta tillåtna fordonsbredd Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Övriga attribut 2% 2% 2% Tematisk noggrannhet

Alla attribut 2% 2% 2% 2%


[41]

11.3 Begränsad fordonslängd

11.3.1 Definition

Företeelsetyp: Begränsad fordonslängd Definition: Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller

annat beslut

Obligatoriskt attribut: Högsta tillåtna fordonslängd Definition: Högsta tillåtna längd på fordon eller fordonståg enligt föreskriften Värdemängd: 0 – 25,25 meter Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger giltighetstid (se vidare sid. 70) Samtidigt attribut: Gäller inte fordon/trafikant Definition: Anger för vilka fordons- eller trafikanttyper den inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 68 Obligatoriskt attribut: Gäller genomfart Definition: Anger att trafikregeln enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt Attribut: Beskrivning Definition: Beskriver genomfartssträcka (-sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: <beskrivning> Exempel: Gäller genomfart från A-gatan till B-gatan

Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Ja



Högsta tillåtna fordonslängd Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Övriga attribut 2% 2% 2% Tematisk noggrannhet



[42]

11.4 Begränsat axel - boggitryck

11.4.1 Definition

Företeelsetyp: Begränsat axel - boggitryck Definition: Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller

trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut Obligatoriskt Sammansatt samtidigt attribut:

Axel boggitrycks begränsning

Definition: Anger en begränsning av axeltryck, boggitryck eller trippelaxeltryck Obligatoriskt attribut Typ av tryck Definition Det typ av tryck som trafikregeln avser Värdemängd: axeltryck boggitryck trippelaxeltryck Obligatoriskt attribut

Högsta tillåtna tryck

Definition Högsta tillåtna tryck enligt trafikregeln Värdemängd: 0,0 – 24,0 ton Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger giltighetstid (se vidare sid. 70)

Från-datum Det datum då företeelsen skapades

Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej



Tidsintervall 2% 2% 2% Övriga attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.



[43]

11.4.3 Exempel

Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om begränsat axel- och boggitryck på Evaldsvägen Föreskrift nr 3015-2001-0013. På Evaldsvägen i Ortköping får motordrivet fordon inte färdas om fordonets axeltryck överstiger 6 ton och boggitryck överstiger 10 ton. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 1982 då Ortköpings föreskrift nr 3015-79-13 skall upphöra att gälla I tabellen framgår vilka attributvärden som föreskriften ger upphov till.

Attribut Värde Axel boggitrycks begränsning

Typ av tryck axeltryck Högsta tillåtna tryck 6,0 Tidsintervall

Axel boggitrycks begränsning Typ av tryck boggitryck Högsta tillåtna tryck 10,0 Tidsintervall


[44]

11.5 Bärighet

11.5.1 Definition

Företeelsetyp: Bärighet Definition: Tillåten bärighetsklass, normalt gällande för vägen enligt den länsvisa

sammanställningen över allmänna vägar Obligatoriskt attribut: Bärighetsklass Definition: Bärighetsklass enl. 4 kap 11 § trafikförordningen Värdemängd: BK 1 BK 2 BK 3 Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej



Bärighetsklass Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.



För statliga vägnätet har data initialt hämtats från företeelsetypen Bärighetsklass i Vägverkets vägdatabank (VDB) med följande definition: ”BÄRIGHETSKLASS avser tillåten bärighetsklass, normalt gällande för vägen enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar. Vid broar med sänkt bärighet finns sänkningen registrerad över en teoretisk längd över bron, som en sänkning av vägens bärighetsklass.”

Bärighetsklass Innebörden av de tre värdena för attributet bärighetsklass framgår av trafikförordningen (1998:1276) 4 kap 12§, 13§, 14§ samt bilaga 1,2 och 3 till trafikförordningen.


[45]

11.6 Cirkulationsplats

11.6.1 Definition

Företeelsetyp: Cirkulationsplats Definition: Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Nej



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2%


Utbredning Utbredningen för företeelser av typen Cirkulationsplats anges på två olika sätt beroende på hur vägnätet har generaliserats.

1. Cirkulationsplatsen avbildas med en cirkel Utbredningar registreras på alla länkar som utgör själva cirkulationsplatsen se figur nedan

Figur 11 Läget för utbredningar när cirkulationsplats som avbildats med en cirkel

Utbredning


[46]

2. Cirkulationsplatsen avbildas med en nod Utbredningar registreras på alla till noden anslutna länkar. Utbredningarna skall starta i noden och sträcka sig 5 meter från noden, se figur nedan.

Figur 12 Läget för utbredningar när cirkulationsplatsen avbildats med en nod

Angivande av riktning Sträckutbredningens riktning anger den färdriktning som är tillåten att köra. Om cirkulationsplatsen avbildats med en nod enligt ovan, och ingen annan trafikregel reglerar färdriktningen, anges dock värdet ’med och mot’ som riktning. Utöver ovanstående skall alltid företeelser av typen Förbjuden färdriktning registreras i cirkulationsplatser.

Utbredning

5 meter


[47]

11.7 Förbjuden färdriktning

11.7.1 Definition

Företeelsetyp: Förbjuden färdriktning Definition: Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som

resultat av fysisk vägutformning Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 70)

Från-datum Det datum då företeelsen skapades

Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Ja


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 180 Fullständighet företeelse 0,5% 0,5% 5% Fullständighet attribut

Tidsintervall 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 0,5% 0,5% 2% 2%


Angivande av riktning Sträckutbredningens riktning anger den förbjudna färdriktningen. Utbredningen skall starta där den förbjudna eller påbjudna färdriktningen startar och sluta där den förbjudna eller påbjudna färdriktning upphör.

Vägar med indirekt påbjuden färdriktning För vägar med indirekt påbjuden färdriktning (ej direkt reglerad med föreskrift) skall Förbjuden färdriktning registreras för den förbjudna färdriktningen. Exempel på sådana vägar är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, på- och avfarter m.fl.


[48]

Påbjuden eller förbjuden färdriktning enligt lokal trafikföreskrift För vägar där det enligt lokala trafikföreskrifter råder påbjuden eller förbjuden färdriktning skall Förbjuden färdriktning alltid registreras i den riktning som det enligt föreskriften blir förbjudet att färdas i. Detta gäller även föreskrifter om cirkulationsplats.

Väg med skilda körbanor representerad av enbart en länk Om en väg med skilda körbanor för motriktad trafik representeras av enbart en länk och det för den länken finns en föreskrift som reglerar färdriktningen för dessa körbanor, skall ändå ingen företeelse registreras. Det kan i vissa lägen vara en fördel att låta sådana vägar representeras av två länkar.

Färdriktning styrd av fysisk utformning Om det enbart är vägens fysiska utformning som styr färdriktningen, skall Förbjuden färdriktning registreras för den färdväg som inte är tänkt att användas. Detta gäller vid t.ex. kanaliseringar i korsningar.

11.7.4 Exempel

1. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att köra i viss riktning på

Kulbäcksgatan. Föreskrift nr: 3015-2001-0079 På Kulbäcksgatan mellan Gustavsgatan och Turvägen får fordon inte föras i västlig riktning

Figur 13 Fordon får inte föras från A till B. Företeelsens utbredning får därför riktningen A till B eftersom den skall ange den riktning som är förbjuden.

2. Förbjuden färdriktning i cirkulationsplats

Figur 14 I figuren framgår hur förbjuden färdriktning registreras i cirkulationsplatser.

Gustavsgatan Turvägen

Kulbäcksgatan

A B


[49]

3. Väg med indirekt påbjuden färdriktning

Figur 15 Registrering av Förbjuden färdriktning för en motorväg med av- och påfarter.


[50]

11.8 Förbjuden sväng

11.8.1 Definition

Företeelsetyp: Förbjuden sväng Definition: Uppgift om förbjuden sväng genom korsning Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 70)

Samtidigt attribut Gäller fordon Definition: Anger typ av fordon som förbudet gäller om det bara gäller viss(a) typ(er) av fordon Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 67 Samtidigt attribut: Gäller inte fordon/trafikant Definition: Anger för vilka fordons- eller trafikanttyper den inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 68 Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Svängutbredning Riktning Ja Samtidighet Ja



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Övriga attribut 2% 2% 2% Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2%


Angivande av riktning Svängutbredningens riktning anger den förbjudna färdriktningen (se avsnittet Olika typer av utbredningar s. 8). Observera att regleringen kan gälla färd rakt fram i en korsning. Likaså kan den gälla samma länk in och ut ur en korsning (förbjuden U-sväng). I båda dessa fall registreras en svängutbredning.


[51]

Förbjuden sväng till följd av enkelriktning registreras ej För vägsträckor med påbjuden eller förbjuden färdriktning skall företeelser av typen Förbjuden färdriktning registreras. De förbjudna svängar som blir resultatet av ett sådant påbud eller förbud skall inte registreras. Exempel är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, cirkulationsplatser, på- och avfarter samt alla vägsträckor där det enligt lokala trafikföreskrifter råder påbjuden eller förbjuden färdriktning.

11.8.4 Exempel

1. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om påbjuden färdriktning i korsningen mellan

Lillgatan och Storgatan. På Lillgatan i korsningen med Storgatan får fordon i nordlig färdriktning endast föras åt höger.

Figur 15 För inkommande trafik i korsning från söder är det påbjuden körriktning åt höger. En företeelse av typen Förbjuden sväng registreras. Den skall ha två svängutbredningar; åt vänster och rakt fram.

2. Ortköping kommuns lokala trafikföreskrifter om förbjuden vänstersväng från Götgatan in på Långgatan. På Götgatan i korsningen med Långgatan får fordon i nordlig färdriktning inte svänga åt vänster.

Figur 17 För trafik på Götgatan i nordlig färdriktning är det förbjudet att svänga vänster in på Långgatan. En företeelse av typen Förbjuden sväng registreras. Den skall ha en svängutbredning enligt figuren.

Götgatan

Långgatan

Storgatan

Lillgatan


[52]

11.9 Förbud mot trafik

11.9.1 Definition

Företeelsetyp: Förbud mot trafik Definition: Trafikregel om förbud mot trafik Samtidigt attribut Gäller fordon Definition: Anger typ av fordon som förbudet gäller om det bara gäller viss(a) typ(er) av

fordon Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 67 Attribut Totalvikt Definition: Anger totalvikt på fordon över vilken förbudet gäller om det bara gäller

fordon med viss totalvikt Värdemängd: 0,1 – 60,0 ton Sammansatt samtidigt attribut Tidsintervall Definition: Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa

tidsintervall (se vidare sid. 70) Obligatoriskt attribut: Gäller genomfart Definition: Anger att förbudet enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt Attribut: Beskrivning Definition: Beskriver genomfartssträcka (-sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: <beskrivning> Exempel: Gäller genomfart från A-gatan till B-gatan

Sammansatt attribut: Gäller ej Definition: Anger särskilda regler om fordonstyp, trafikanttyp eller verksamhet för vilka

förbudet ej gäller Samtidigt attribut Fordon/trafikant Definition: Anger för vilka fordons- eller trafikanttyper trafikregeln inte gäller Värdemängd fordon enligt beskrivning – fordon/trafikant beskrivs med attributet

beskrivning fordon med särskilt tillstånd

Övriga värden finns angivna på sidan 68 Samtidigt attribut Verksamhet Definition: Anger typ av verksamhet för vilken förbudet ej gäller Värdemängd anläggningsarbeten boende inom område färdtjänst på- eller avlastning av gods på- eller avstigning transport underhållsarbeten varuleveranser verksamhet enligt beskrivning


[53]

Attribut: Beskrivning Definition: Kompletterande beskrivning av fordonstyp, trafikanttyp eller

verksamhet Värdemängd: <beskrivning> Exempel: Gäller ej varutransporter till B-huset Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition: Anger en giltighetstid om förbudet bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 70)

Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning:

Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Ja



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 2% 2%

Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2%


Förbjuden genomfart Om förbudet enbart avser genomfart beskrivs detta genom att värdet för attributet Gäller genomfart sätts till sant samt att destinationen till vilken genomfarten är förbjuden anges under attributet Beskrivning.


[54]

11.9.4 Exempel

1. Exempel på innehåll i föreskrift om förbud mot genomfartstrafik

På Södra gatan mellan Östra gatan och Stora gatan i Ortköping får inte motordrivet fordon färdas i östlig riktning. Förbudet gäller inte moped. Förbudet gäller genomfart mellan Östra gatan och Stora gatan. Beslutet träder i kraft den 97-12-09.

Figur 19 Företeelsens utbredningen får en riktning från A till B. Vilket motsvarar den färdriktning för vilken genomfart är förbjuden.

Utbredningens riktning blir med och mot Följande värden anges för attributen:

Attribut Värde Gäller fordon motordrivna fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart sant Beskrivning gäller genomfart mellan Östra gatan och Stora

gatan Gäller ej

Fordon/trafikant moped Verksamhet Beskrivning Tidsintervall

BA Södra gatan

Östra gatan Stora gatan


[55]

2. Exempel på föreskrift om förbud mot fordonstrafik

På Halvgatan mellan Strandgränd och Berggränd i Ortköping får inte fordon föras Utbredningens riktning blir med och mot Följande värden anges för attributen:

Attribut Värde Gäller fordon fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart falskt Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Beskrivning Tidsintervall

3. Exempel på föreskrift där flera värden för attributet fordonstyp anges

På väg 66 mellan trafikplatsen A och trafikplatsen B i J-Län får inte cykel och moped samt traktor och motorredskap föras.


Attribut Värde Gäller fordon cykel, moped, traktor, motorredskap Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart falskt Beskrivning Gäller ej Fordon/trafikant Verksamhet Beskrivning Tidsintervall


[56]

4. Genomfart förbjuden från Korsgatan till Storgatan för trafik med motordrivet fordon

Figur 20 Utbredningen för företeelsen registreras på alla de länkar där restriktionen gäller.


Attribut Värde Gäller fordon motordrivna fordon Totalvikt Tidsintervall Gäller genomfart sant Beskrivning gäller genomfart från Korsgatan till Storgatan Gäller ej

Fordon/trafikant moped Verksamhet Beskrivning Tidsintervall

Kor

sgat

an

Storgatan

Utbredning


[57]

11.10 Gågata

11.10.1 Definition

Företeelsetyp Gågata Definition: Trafikregel om gågata Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej Sidoläge Ja



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2%


[58]

11.11 Gårdsgata

11.11.1 Definition

Företeelsetyp Gårdsgata Definition: Trafikregel om gårdsgata Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej Sidoläge Ja



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2%


[59]

11.12 Hastighetsgräns

11.12.1 Definition

Företeelsetyp: Hastighetsgräns Definition: Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut Obligatoriskt attribut: Högsta tillåtna hastighet Definition: Högsta tillåtna färdhastighet Värdemängd: gångfart 30 50 70 90 110 120 Sammansatt samtidigt attribut:

Avvikande hastighet

Definition: Anger en hastighetsbegränsning som gäller under särskilda villkor

Obligatoriskt attribut: Högsta tillåtna hastighet Definition: Högsta tillåtna färdhastighet

Värdemängd: gångfart 20 30 40 50 60 70 90 110 varierande

Attribut Gäller inte/endast fordon Definition: Anger om trafikregeln inte gäller de under attributet Fordon uppräknade typerna

eller om den endast gäller dessa typer Värdemängd: inte - trafikregeln gäller inte de under attributet Fordon uppräknade typerna endast - trafikregeln gäller endast de under attributet Fordon uppräknade typerna

Samtidigt attribut Fordon Definition Anger den fordonstyp som trafikregeln avser om den bara avser fordon av

viss typ Värdemängd Värdemängden finns angiven på sidan 67

Attribut: Totalvikt Definition: Anger den totalvikt på fordon över vilken trafikregeln gäller om den bara gäller

fordon med viss totalvikt Värdemängd: 0,1 – 59,9 ton

Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger en giltighetstid om trafikregeln bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 70)

Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Nej


[60]




Högsta tillåtna hastighet Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Avvikande hastighet Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Högsta tillåtna hastighet Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Övriga attribut 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.



[61]

11.13 Inskränkningar för transport av farligt gods

11.13.1 Definition

Företeelsetyp: Inskränkningar för transport av farligt gods Definition: Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods Obligatoriskt attribut: Får inte föras/stannas/parkeras Definition: Anger om trafikregeln gäller att föra ett fordon, att stanna ett fordon eller att

parkera ett fordon Värdemängd: föras stannas parkeras stannas eller parkeras Samtidigt attribut: Gäller inte fordon Definition: anger för vilka typer av fordon inskränkningen inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 67 Sammansatt samtidigt attribut:

Gäller inte fordon som används för

Definition: anger för vilka typer av fordon och verksamheter som inskränkningen inte gäller

Samtidigt attribut: Gäller inte fordon/trafikant Definition: anger för vilka fordons- eller trafikanttyper inskränkningen inte gäller Värdemängd: Värdemängden finns angiven på sidan 68 Samtidigt attribut: Verksamhet Definition: Anger typ av verksamhet för vilken föreskriften gäller/inte gäller? Värdemängd anläggningsarbeten byggnadsarbeten

fordon i linjetrafik liknande arbeten reparationsarbeten servicearbeten taxi underhållsarbeten varuleveranser

Attribut: Plats för verksamhet Definition: Anger plats för angiven verksamhet Värdemängd: < plats >

Obligatoriskt attribut: Gäller genomfart Definition: Anger att trafikregeln enbart gäller genomfart Värdemängd: sant falskt Attribut: Beskrivning Definition: Beskriver genomfartssträcka (-sträckor) om förbudet gäller genomfart Värdemängd: <beskrivning> Exempel: Gäller genomfart från A-gatan till B-gatan


[62]

Sammansatt samtidigt attribut

Tidsintervall

Definition Anger en giltighetstid om trafikregeln bara gäller inom ett visst eller vissa tidsintervall (se vidare sid. 70)

Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Ja Samtidighet Nej



Får inte föras/stannas/parkeras


Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 2% 2% 2% Riktning för utbredning Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.



[63]

11.14 Miljözon

11.14.1 Definition

Företeelsetyp: Miljözon Definition: Trafikregel om miljözon Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej




Riktning för utbredning 2% 2% 2% 2%


[64]

11.15 Motortrafikled

11.15.1 Definition

Företeelsetyp: Motortrafikled Definition: Trafikregel om motortrafikled Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 Fullständighet företeelse 2% 2% Fullständighet attribut

Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2%


[65]

11.16 Motorväg

11.16.1 Definition

Företeelsetyp: Motorväg Definition: Trafikregel om motorväg Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 Fullständighet företeelse 2% 2% Fullständighet attribut

Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2%


[66]

11.17 Tättbebyggt område

11.17.1 Definition

Företeelsetyp: Tättbebyggt område Definition: Trafikregel om tättbebyggt område meddelad genom föreskrift Från-datum Det datum då företeelsen skapades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej



Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 365 Fullständighet företeelse 2% 2% 2% 2% Fullständighet attribut




[67]

11.18 Värdemängder för och beskrivning av vissa attribut tillhörande trafikregelföreteelsetyper

11.18.1 Attributen Gäller fordon, Gäller inte fordon och Gäller inte/endast fordon

Attributet ”Gäller fordon” används i företeelsetyperna Förbjuden sväng (s. 50) och Förbud mot trafik (s. 52) Attributet ”Gäller inte fordon” används i företeelsetypen Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 61) Attributet ”Gäller inte/endast fordon” används i företeelsetypen Hastighetsgräns (s. 59)

Värdemängd bil buss cykel fordon fordon i linjetrafik fordon som används av rörelsehindrade med särskilt tillstånd hästfordon lastbil lätt lastbil lätt terrängvagn moped moped klass I moped klass II motorcykel motordrivet fordon med påkopplad släpvagn annat än påhängsvagn

eller enaxlig släpvagn motordrivna fordon motorredskap motorredskap klass I motorredskap klass II personbil terrängmotorfordon terrängmotorfordon och terrängsläp terrängskoter terrängvagn traktor tung lastbil tung terrängvagn utryckningsfordon okänt


[68]

11.18.2 Attributen Gäller inte fordon/trafikant och Fordon/trafikant

Attributet ”Gäller inte fordon/trafikant” används i företeelsetyperna; Begränsad fordonsbredd (s. 40), Begränsad fordonslängd (s. 41), Förbjuden sväng (s. 50) och Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 61) Attributet ”Fordon/trafikant” används i företeelsetypen Förbud mot trafik (s. 52)

Värdemängd ambulans anläggningens fordon arbetsfordon beskickningsfordon beställd taxi besökare bil bilägare med arrendekontrakt bokbuss buss cykel efterfordon fordon fordon eller fordonståg vars längd, lasten inräknad, överstiger 10

meter fordon i linjetrafik fordon i linjetrafik vid på- och avstigning fordon som används av rörelsehindrade med särskilt tillstånd fordon som används för distribution av post fyrhjulig moped färdtjänstfordon godstransporter hästfordon kommunens servicefordon lastbil lastbil vid på- och avlastning 2-axlig lastbil lätt lastbil lätt motorcykel lätt terrängvagn moped moped klass I moped klass II motorcykel motordrivna fordon motorfordon motorredskap motorredskap klass I motorredskap klass II personbil på- eller avlastning av gods på- eller avstigning påhängsvagn renhållningsbil


[69]

skolskjuts släpkärra släpvagn taxi terrängmotorfordon terrängmotorfordon och terrängsläp terrängskoter terrängsläp terrängvagn trafik traktor transporter trehjulig moped truck tung lastbil tung motorcykel tung terrängvagn utryckningsfordon okänt


[70]

11.18.3 Attributet Tidsintervall

Attributet Tidsintervall används i företeelsetyperna: Begränsad bruttovikt (s. 38), Begränsad fordonsbredd (s. 40), Begränsad fordonslängd (s. 41), Begränsat axel - boggitryck (s. 42), Förbjuden färdriktning (s. 47), Förbjuden sväng (s. 50), Förbud mot trafik (s. 52), Hastighetsgräns (s. 59) och Inskränkningar för transport av farligt gods (s. 61)

Sammansatt samtidigt attribut: Tidsintervall Definition: Anger giltighetstid

Attribut Startdatum Definition: Datum som anger periodens start Värdemängd: <datum> Attribut Slutdatum Definition: Datum som anger periodens slut Värdemängd: <datum>

Attribut Dagslag Definition: Typ av dag Värdemängd: sön- och helgdag

vardag vardag före sön- och helgdag vardag utom dag före sön- och helgdag

Attribut Startdag Definition: Veckodag som anger periodens start Värdemängd: måndag - söndag

Attribut Slutdag Definition: Veckodag som anger periodens slut Värdemängd: måndag - söndag

Sammansatt samtidigt attribut: Klockslag Definition: Tidsperiod avgränsad med två tidpunkter

Obligatoriskt attribut Starttid Definition: Tidpunkt

Obligatoriskt attribut Timme Definition: Timma inom ett dygn Värdemängd: 0 - 24

Attribut Minut Definition: Minut inom timma Värdemängd: 0 - 59

Obligatoriskt Attribut Sluttid Definition: Tidpunkt

Obligatoriskt attribut Timme Definition: Timma inom ett dygn Värdemängd: 0 - 24 Attribut Minut Definition: Minut inom timma Värdemängd: 0 - 59


[71]

12 VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER

12.1 Bro och tunnel

12.1.1 Definition

Företeelsetyp: Bro och tunnel Definition: Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag,

dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord.

Obligatoriskt attribut: Konstruktion Definition: Typ av konstruktion Värdemängden: överfart underfart tunnel Attribut: Identitet Definition: Identitetsnummer för objektet tilldelat av väghållaren Värdemängd: <Valfri text> okänt Attribut: Längd Definition: Längden på objektet i meter med en decimal Värdemängd: <antal meter> Attribut: Namn Definition: Namn på objektet Värdemängd: <namn> Från-datum Det datum bron eller tunneln togs i trafik Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


[72]


Maximalt tillåten ledtid och avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 15 180 365 Fullständighet företeelse 2% 5% 10% Fullständighet attribut

Konstruktion Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Längd Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 10% 10% 10%

Tematisk noggrannhet Konstruktion 2% 2% 2% 2% Längd 2% 2% 2% 2% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2%


Tunnel Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande tunnlar. Varje enskild tunnel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar.

Överfart En överfart är en bro. Objekten kan vara antingen en enkel överfart eller en överfart bestående av ett flertal länkar. Varje enskild överfartsdel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar. Broar kortare än 2 meter registreras inte.

Underfart Underfarter registreras vid planskilda korsningar eller vägportar. Om vägen går under flera vägar skall det vara mindre än 10 meter mellan dem för att registreras som en utbredning (se Figur 16). I annat fall blir det två eller flera utbredningar.

Identitet På det statliga vägnätet används konstruktionsnumret från Vägverkets brodatabas som identifikationsbegrepp.

Längd Om längden anges syftar den till tunnels bottenlängd i väglinjen eller överfartens konstruktionslängd. Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan:


[73]

Figur 16 Utbredningens läge för underfart, tunnel och överfart

Underfarter

Tunnel

< 10 meter

Överfart


[74]

12.2 Färjeled

12.2.1 Definition

Företeelsetyp: Färjeled Definition: Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild Attribut: Färjeledsnamn Definition: Eventuellt namn på färjeleden Värdemängd: <Valfri text>

okänt Från-datum Det datum då färjeleden togs i trafik Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej




Färjeledsnamn 2% 2% 2% Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet Alla attribut 2% 2% 2%


Företeelsens utbredning skall täcka hela den länk som utgör färjeleden. Se även avsnitt 5.4 om färjeleder


[75]

12.3 Höjdhinder upp till 4,5 meter

12.3.1 Definition

Företeelsetyp: Höjdhinder upp till 4,5 meter Definition: Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsning

av fri höjd upp till 4,5 meter Obligatoriskt attribut: Höjdhindertyp Definition: Hindrets typ Värdemängd: vägport bro tunnel övrigt hinder Attribut: Fri höjd Definition: Fri höjd under hindret Värdemängd: 2,0 – 4,4 meter Attribut: Höjdhinderidentitet Definition: Identifikationsbegrepp för hindret tilldelat av väghållaren. Värdemängd: <Valfri text> okänt Exempel: 20.203 (för vägport i län 20) Från-datum Det datum då den fria höjden har skyltats Utbredning: Typ Punktutbredning Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass

Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 Fullständighet företeelse 2% 2% 10% Fullständighet attribut

Höjdhindertyp Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 2% 10% 10% 10%

Tematisk noggrannhet Fri Höjd 2% 5% 10% 30% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut 2% 5% 10% 30%


[76]


Skilda körbanor men bara en länk Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Fri höjd skall vara det lägsta av de två värdena för respektive körbana.

Höjdhinderidentitet För höjdhinder på det statliga vägnätet används konstbyggnadsnumret från Vägverkets brodatabas som identifikationsbegrepp.

12.3.4 Exempel

En järnvägsbro löper över vägbanan med en fri höjd på 4,2 meter. Bron registreras som ett hinder med en punktutbredning. Följande värden anges för attributen:

Attribut Värde Höjdhindertyp Vägport Fri höjd 4,2 Höjdhinderidentitet Okänt

Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan:


[77]

Figur 17 För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning i änden av tunneln enligt figuren. (På statligt vägnät är utbredningens läge vid vägportar i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning)

Vägport eller annat hinder. Utbredningen knyts till den undre länken

Tunnel med enkel körbana och dubbelriktad trafik

Tunnel med enkel körbana och enkelriktad trafik

Tunnel med dubbla körbanor och enkelriktad trafik

Körriktning


[78]

12.4 Planskild korsning

12.4.1 Definition

Företeelsetyp: Planskild korsning Definition: Förekomst av en planskild korsning mellan två vägar som ingår i

NVDB:s vägnät Från-datum Det datum den planskilda korsningen togs i trafik Utbredning: Typ Punktutbredning (två punkter, en på den övre och en på den undre länken)






Företeelsetypen registreras med en punktutbredning i två punkter. Punkterna representerar de punkter på respektive länk där deras referenslinjer skär varandra. Den dataleverantör som representerar den väghållare som bygger den planskilda korsningen ansvarar för att den registreras i NVDB. I övriga fall av nyregistrering och ajourhållning är ansvaret i första hand Vägverket, därefter kommunen, därefter skogsnäringen.

Vertikalt läge För att hålla reda på det inbördes förhållandet mellan de två korsande referenslinjerna anges ordningsnummer för punktutbredningarna. Ordningsnummer 1 anges för punktutbredningen på den övre länken. Ordningsnummer 2 anges för punktutbredningen på den undre länken. Om en korsning är planskild i tre plan, görs ändå bara en registrering för två plan i taget. Först registreras planskild korsning för t.ex. de två undre vägarna (ordningsnummer 1 och 2). Därefter för de två övre vägarna (ordningsnummer 1 och 2). Detta innebär att det för mittenplanet kommer att finnas två utbredningar. Den första med ordningsnummer 1 och den andra med ordningsnummer 2.


[79]

Enbart korsningar mellan vägar i NVDB Enbart planskilda korsningar mellan vägar som ingår i NVDB:s vägnät registreras, alltså inga under- eller överfarter med gångtunnlar, järnvägar, cykelvägar etc. Dessa kan dock registreras som Bro och tunnel (se s. 71) och/eller Höjdhinder upp till 4,5 meter om den fria höjden understiger 4,6 meter (se s. 75). Figur 23 Länken 1 går över länkarna 2 och 3 i en planskild korsning. Referenslinjerna skär varandra i punkterna A och B. Två företeelser registreras. Den första företeelsen har sin första utbredning i punkten A på länk 1, och sin andra utbredning i den punkt som projiceras rakt under A på länk 2. Den andra företeelsen har sin första utbredning i punkten B på länk 1 och sin andra utbredning i den punkt som projiceras rakt under B på länk 3.

A

B 1

2 3


[80]

12.5 Slitlager

12.5.1 Definition

Företeelsetyp: Slitlager Definition: Vägens slitlager Obligatoriskt attribut: Slitlagertyp Definition: Vägens slitlagertyp indelad i två klasser Värdemängd: belagd - beläggningar av typen asfalt, betong, gatsten, oljegrus eller

Y1G grus – slitlager av grus, även grusvägar utan slitlager Från-datum Det datum då slitlagret togs i trafik Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej



Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Slitlagertyp 2% 2% 2% 2%


[81]

12.6 Vägbom

12.6.1 Definition

Företeelsetyp: Vägbom Definition: Förekomst av vägbom, grind eller annat öppningsbart hinder vars syfte är att

möjliggöra avstängning av en väg för trafik. Från-datum Det datum vägbommen sattes upp Utbredning: Typ Punktutbredning Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Aktualitet (antal dagar) 1 2 3 4

Aktualitet (antal dagar) 180 365

Fullständighet företeelse 5% 30% Fullständighet attribut




[82]

12.7 Vägbredd

12.7.1 Definition

Företeelsetyp: Vägbredd Definition: Vägbanans bredd. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna

eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten

Obligatoriskt attribut: Bredd Definition: Vägbanans bredd angiven i meter med en decimal Värdemängd: 1,0 – 40,0 Obligatoriskt Attribut: Mätmetod Definition: Beskrivning av den mätmetod som använts för inmätning av data Värdemängd: medelvärde - Breddvärdet anger ett medelvärde för angiven sträcka. Ingen hänsyn har

tagits till kortare avsnitt med avvikande bredd. Angiven sträcka är en hel länk eller i enstaka fall del av länk.

minimivärde - Breddvärdet anger ett minimivärde för angiven sträcka. Syftet vid inmätningen har varit att visa på ev. hinder som begränsar framkomligheten. Angiven sträcka är en hel länk eller i enstaka fall del av länk.

glest intervall - Breddvärdet anger ett medelvärde för en sträcka som är 100 meter eller längre (aldrig kortare). Vid inmätning har observationer av vägbredd gjorts med ett intervall om ca 100 meter.

tätt intervall - Breddvärdet anger ett medelvärde för en sträcka som kan vara bara några meter lång. Vid inmätning har observationer gjorts med täta intervall längs vägen. Huvuddelen av förändringarna i vägbredd längs vägen har registrerats.

mycket varierande - Breddvärdet anger ett medelvärde för en vägsträcka med mycket varierande bredd. T.ex. av- påfart, korsning med refuger etc.

okänt Från-datum Det datum då vägen togs i trafik (kan även vara efter ombyggnad eller efter

förstärkningsåtgärder på vägen) Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


[83]


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 Fullständighet företeelse 2% 10%

Fullständighet attribut Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig.

Tematisk noggrannhet ± 0,5m ± 0,5m ± 1 m ± 1 m Bredd

2% 5% 10% 20% Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut 2% 5% 10% 20%


Skilda körbanor men bara en länk. Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Bredd skall vara det totala värdet för de bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger.

Övrigt Hur man samlar in data om vägbredd varierar. Vägverkets regler är anpassade för att samla in data om de statliga vägarna (Mätmetod = glest intervall). I tättbebyggda områden samlas information om vägbredd in med andra regelverk som grund. Där är man mer detaljerad och registrerar även mindre variationer i vägbredd (Mätmetod = tätt intervall). I NVDB ges följande rekommendationer. För vägar utanför tättbebyggda områden bör Vägverkets regler12 ligga till grund för inmätningen. För vägar inom tättbebyggda områden kan Vägverkets regler utgöra en miniminivå för detaljeringsgraden. I de fall en mer detaljerad inmätning är önskvärd gäller följande rekommendationer:

• Vägbredden är den belagda bredden inklusive vägrenar. • Om kantstöd finns sträcker sig vägbredden fram till dessa • S.k. ränndalar räknas inte med i vägbredden om dessa normalt inte används för trafik (som

ränndalar räknas “motlut”, “måsvingar” etc.) • P-fickor och bussfickor som är kantsatta räknas normalt inte med i vägbredden. Målade p-

fickor räknas dock in i vägbredden i vissa fall, se nedan.

12 Handbok för ajourhållning av vägnätsdata och vägdata; del 15, kapitel 3 Vägbredd, (Vägverket, publikation 1997:117)


[84]

12.7.4 Exempel

1. Behandling av P-fickor

Figur 24 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden.

BA


[85]

13 SÄRSKILDA FÖRETEELSETYPER FÖR TRANSPORTER PÅ SKOGSBILVÄGNÄTET

13.1 Framkomlighet för vissa fordonskombinationer

13.1.1 Definition

Företeelsetyp: Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Definition: Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige Obligatoriskt attribut: Framkomlighetsklass Definition: Största fordonskombination som kan använda vägen Värdemängd: 0 - dragbil med trailer 1 - lastbil med släp 2 - lastbilar med förkortat släp 3 - kortare fordon än lastbil med förkortat släp Från-datum Det datum då man bedömde vilken framkomlighet som råder Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 365 Fullständighet företeelse 20% Fullständighet attribut


Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Framkomlighetsklass 10% 10% 10% 20%

Kraven på fullständighet skall ställas i relation till omfattningen av det vägnät på vilket det är överenskommet att företeelsen skall registreras.


Framkomlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet “Handledning NVDB - Registrering av vägdata - skogsbilvägar”, SkogForsk, Uppsala


[86]

Minsta klassningsenhet Minsta klassningsenhet skall alltid vara en sträcka mellan två vändmöjligheter. Anledningen till detta är att ett virkestransportfordon måste köra hela sträckan mellan vändmöjligheterna oavsett var virket skall hämtas. En vändmöjlighet kan utgöras av dels en korsning, dels en anlagd vändmöjlighet (vändficka, vändplan etc.).


[87]

13.2 Svängmöjlighet

13.2.1 Definition

Företeelsetyp: Svängmöjlighet Definition: De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till

följd av dess utformning Obligatoriskt attribut: Svängmöjlighetsklass Definition: Största fordonskombination som kan genomföra olika möjliga svängar i en

korsning.

Värdemängd: 1 - dragbil med trailer och lastbil med släp 2 - lastbilar med förkortat släp 3 - kortare fordon än lastbil med förkortat släp Från-datum Det datum då man bedömde vilken svängmöjlighet som råder Utbredning: Typ Svängutbredning Riktning Nej (för en given sväng gäller företeelsen i bägge riktningar (se nedan) Samtidighet Nej (inte för samma sväng)



Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Svängmöjlighetsklass 10% 10% 10% 20%



Företeelsetypen Svängmöjlighet registreras med en svängutbredning. De länkar mellan vilka en sväng skall göras anges tillsammans med deras gemensamma nod. Det värde som registreras gäller för sväng mellan de angivna länkarna åt bägge håll, dvs. både från den första länken till den andra och tvärtom.


[88]

Skillnad mellan sväng in och ut på en väg Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att genomföra från andra hållet (se figuren nedan). Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan skillnad anges det värde som motsvarar det längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen. Figur 25 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. lutningar Den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen anges.

Samtidiga utbredningar En länk eller nod kan ingå i flera olika relationer för att beskriva olika svängmöjligheter. En utbredning på samma länk-nod-länk kombination kan dock inte finnas samtidigt.

Svängmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet “Handledning NVDB - Registrering av vägdata - skogsbilvägar”, SkogForsk, Uppsala

Färd rakt fram i fyrvägskorsning Svängmöjlighet registreras inte för färd rakt fram i en korsning. Om det inte är möjligt för en viss typ av fordonskombination att färdas rakt fram används istället företeelsetypen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att beskriva att den väg som går rakt fram inte är farbar med aktuell fordonskombination.

B

A


[89]

13.3 Tillgänglighet

13.3.1 Definition

Företeelsetyp: Tillgänglighet Definition: Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året Obligatoriskt attribut: Tillgänglighetsklass Definition: När på året ett fordon med vikt enligt BK1 (axel/boggitryck 10/18 ton samt

bruttovikt 60 ton) kan använda vägen 13 Värdemängd: A - Lastbils- och personbilstrafik hela året B - Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. Personbilstrafik hela året C - Lastbilstrafik hela året utom under tjällossning och perioder med ihållande

regn. Personbilstrafik hela året utom under tjällossningen D - Lastbilstrafik i huvudsak vintertid. Personbilstrafik även sommartid Från-datum Det datum då man bedömde vilken tillgänglighet som råder Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej



Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Tillgänglighetsklass 10% 10% 10% 20%



Klassningsenhet Vid bedömning av tillgänglighet för NVDB klassas olika delar av vägen var för sig. Praxis är annars enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem (som företeelsetypen baseras på) att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti.

13 Klassning i tillgänglighetsklass är gjord enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem.


[90]

13.4 Vändmöjlighet

13.4.1 Definition

Företeelsetyp: Vändmöjlighet Definition: Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon Attribut: Vändmöjlighetsklass Definition: Största fordon/fordonskombination som har möjlighet att vända Värdemängd: 1 - dragbil med trailer och lastbil med släp 2 - lastbil med förkortat släp 3 - kortare fordon än lastbil med förkortat släp okänt Attribut: Typ av vändmöjlighet Definition: Vändmöjlighetens fysiska utformning Värdemängd: vändficka vändslinga vändplan okänt Från-datum Det datum då man bedömde vilken vändmöjlighet som råder Utbredning: Typ Nod- eller punktutbredning Samtidighet Nej



Företeelsetillkomst Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Övriga attribut 30% 30% 30% 30%

Tematisk noggrannhet Företeelsetillkomst 2% 2% 2% 2% Övriga attribut 10% 10% 10% 20%



[91]


Regler för utbredning Företeelsetypen Vändmöjlighet registreras med en punktutbredning. Om vändmöjligheten finns i slutet av en länk registreras den med en nodutbredning. Vändmöjlighet registreras inte i vägkorsningar.

Vändmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna finns i dokumentet “Handledning NVDB - Registrering av vägdata - skogsbilvägar”, SkogForsk, Uppsala.


[92]

14 ÖVRIGA TRAFIKFÖRETEELSETYPER

14.1 Funktionell vägklass

14.1.1 Definition

Företeelsetyp: Funktionell vägklass Definition: En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets

förbindelsemöjligheter Obligatoriskt attribut: Klass Definition: Vägens funktionella klass Värdemängd: 0 - De viktigaste vägarna 1 - … 2 - … 3 - … 4 - ... 5 - ... 6 - ... 7 - ... 8 - … 9 - De minst viktiga vägarna Från-datum Det datum då funktionell vägklass beslutades

Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 180 180 Fullständighet företeelse Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet attribut




Syfte och metodik Syftet med företeelsetypen Funktionell vägklass är att skapa en klassificering av vägnätet som skall kunna användas för automatiserade vägval. Klassning skall möjliggöra beräkning av vägval som ger ett vägvalsresultat som i de flesta sammanhang bedöms som det vägval man normalt gör.


[93]

Vid klassningen skall man inte ta hänsyn till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas enbart till tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon. Det är alltid ett genomsnitt av den samlade trafiken som klassificeringen skall baseras på.

Samverkan Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, dvs. hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (vägverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.).

Logisk konsistens Alla vägsträckor med en viss klass skall vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9)

Fullständig täckning En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp.

Länk med två olika klasser En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk

Förhållanden till befintliga klassningssystem Som ett stöd för klassningen kan man utgå ifrån befintliga klassningssystem enligt Tabell 3 nedan. Det är viktigt att enbart se detta som ett stöd när funktionell vägklass registreras första gången (databasens uppbyggnad). De befintliga klassningssystemen har alla ett annat syfte än funktionell vägklass och kan därför inte användas för en direkt översättning. Dessutom har de båda äldre klassningssystemen Vägkategori för statligt vägnät och TRÅD för kommunalt vägnät utgått.

Tabell 3 Rekommenderad funktionell vägklassning i förhållande till några andra vanligt förekommande klassningssystem / typer av vägar. Huvudrekommendationen är understruken. Om flera olika klassningssystem tillämpats för en vägsträcka bör översättning till funktionell vägklass göras från vänster till höger i tabellen där ett värde till vänster gäller i första hand.

Statligt vägnät Vägnät inom tättbebyggt område Vägnät utanför tättbebyggt område Klass Vägkategori, Nationell stamväg

och/eller Vägnummer14 TRAST/VGU

15 Lugna gatan16 (TRÅD)17 Enskild väg med

statligt driftbidrag Skogligt vägnät

Övrigt enskilt vägnät

0 Europaväg Övergripande huvudnät

Öresundsbron

1 Nationell stamväg som inte är europaväg18 Riksväg

Övergripande huvudnät

2 Nationell stamväg som inte är europaväg Riksväg som inte är nationell stamväg 19 Primär länsväg

Övergripande huvudnät

Genomfartsled/ Infart

Genomfartsled

3 Riksväg som inte är nationell stamväg Primär länsväg, (Vägnummer 100 - 499) Sekundär länsväg

Övergripande huvudnät, Huvudnät

Genomfartsled/ Infart, Huvudnät

Genomfartsled Infart

4 Primär länsväg, Sekundär länsväg Sekundär/tertiär länsväg

Huvudnät Huvudnät Infart ,Huvudgata

5 Sekundär länsväg, Sekundär/tertiär länsväg Tertiär länsväg

Huvudnät, Lokalnät

Huvudnät, Lokalnät Huvudgata, Uppsamlingsgata

Uppsamlingsgata

6 Tertiär länsväg Lokalnät Lokalnät Uppsamlingsgata, Lokalgata

Uppsamlingsgata, Lokalgata

7 Lokalnät Lokalnät Lokalgata Bidragsväg Huvudväg Lokalgata

8 Bidragsväg Normalväg Återvändsvägar

9 Nollväg Återvändsvägar

14 Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till deras ’huvudväg’. Detta gäller även väg med undernummer. (ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1)

15 Trafik för en attraktiv stad (TRAST) är ett planeringshjälpmedel som ger kommunerna stöd i att utveckla ett balanserat trafiksystem. TRAST ersätter TRÅD. Vägar och gators utformning (VGU) är nära knutet till TRAST. VGU är utformningsråd för de analys- och projekteringsskeden som följer efter att trafikstrategi, trafikplaner och åtgärdsprogram tagits fram.

16 Planeringsstöd publicerat av Svenska Kommunförbundet 1998 i avvaktan på att mer utförliga planeringsstöd och handböcker skulle utvecklas (TRAST)

17 TRÅD (1982) har utgått som klassningssystem (se TRAST ovan) men lever fortfarande kvar i flera system vilket är orsaken att det tas med här.

18 Vägnummer 25, 26, 31, 33, 40, 45, 47, 48, 50, 53, 55, 56, 64, 67 och 70

19 Vägnummer <= 100 exkl. vägnummer ovan


[95]

Skogsnäringens klassningssystem Skogsnäringen utarbetade ett klassningssystem under slutet av 1990-talet. Systemet togs fram för att kunna tillämpas i NVDB.

Klass 7 Huvudvägar En huvudväg har en avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses som ett komplement till det statliga vägnätet. Antalet huvudvägar är relativt begränsat inom t.ex. en skogsförvaltning. En väg kan anses som huvudväg om den avsevärt underlättar transporterna i förhållande till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör stammen i ett större vägsystem av skogsbilvägar. Ett kriterium på en huvudväg är att den underhålls årligen. Klass 8 Normalvägar

Merparten av skogsbilvägarna hamnar i klassen normalvägar. Dessa vägar har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna. Normalvägarna har vanligen löpande underhåll. Klass 9 Nollvägar

En nollväg är en väg som minst klarar lastbil utan släp. Nollvägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som isolerade korta länkar i anslutning till övriga vägar. Dessa vägar har vanligen inget löpande underhåll.


[96]

14.2 Rekommenderad väg för farligt gods

14.2.1 Definition

Företeelsetyp: Rekommenderad väg för farligt gods Definition: Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods. Obligatoriskt attribut: Rekommendation Definition: Nivån på rekommendationen Värdemängd: rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg Från-datum Det datum då rekommendationen beslutades Utbredning Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej




Alla attribut Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Företeelsetillkomst 2% 2% 2% Rekommendation 2% 2% 2%


[97]

15 FÖRETEELSETYPER FÖR TILLKOMST Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. I detta avsnitt redogörs för dessa. Se även dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll – Översikt” där hela kvalitetsmodellen för NVDB presenteras. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. Dvs. att märka dem så att man vid avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. För två av företeelsetyperna; Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskrivs tillkomsten med ett eller flera processteg (se vidare under respektive företeelsetyp). De processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment som är av avgörande betydelse för kvalitén på data. Generellt kan processen för att skapa data till NVDB beskrivas enligt figuren nedan. Processteget 1 ”Fånga data” är det mest kvalitetskritiska och skall alltid beskrivas. Även processtegen 3 och 4 kan vara kvalitetskritiska och kan därför behöva beskrivas. Figur 18 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. Processen börjar alltid med att fånga data (1). Mellanlagring (2) och preparering av data (3) sker ofta men inte alltid. Data kan ibland prepareras och mellanlagras i flera steg. I den avslutande aktiviteten (4) överförs data till NVDB-format, dvs. vägnäts-/företeelsedata modellerat enligt NVDB:s informationsmodell. Resultat av processen är alltid data som skall lagras i NVDB-databasen. Tabell 4 olika typer av metoder för respektive aktivitet i processen för att skapa data till NVDB Aktivitet Exempel på metoder 1. Fånga data • Datafångst i fält (okulärt eller inmätning)

• Fotogrammetriskt • Genom lokal kännedom • Från dokument • Från databas

2. Lagra data • Lagra i databas • Lagra i dokument (t.ex. beslut, relationshandling, karta)

3. Preparera data

• Transformering av geometriska data • Korrigering av data (t.ex. efterbehandling av GPS data) • Automatisk översättning av attributdata • Manuell översättning av attributdata

4. Överföra till NVDB-format

• Skapa automatiskt i NVDB-system (Slussen/Diket) utgående ifrån t.ex. shapefil eller xml-fil

• Skapa manuellt i NVDB-system (Slussen/Diket) • Skapa i annat system (t.ex. system för hantering av lokala

trafikföreskrifter)

Fånga data

1

Lagra data

2

Preparera data

3

Överföra till NVDB-format

4 Beslut om datafångst

Data till NVDB


[98]

15.1 Företeelsetillkomst

Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Övrigt vägnamn ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplade till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om vägnamnen tillkommit.

15.1.1 Definition

Obligatorisk Företeelsetyp: Företeelsetillkomst Definition: En beskrivning av den process i vilken data för en

företeelse har skapats och hanterats Obligatoriskt Attribut: Ansvarig organisation företeelse Definition: Den organisation som är ansvarig för att företeelsedata

skapades. Värdemängd: <organisation> Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut:

Processteg attribut Attributet beskrivs med sina underattribut nedan.

Obligatoriskt samtidigt sammansatt attribut:

Processteg utbredning Attributet beskrivs med sina underattribut nedan.

För varje förekomst av företeelsetypen Företeelsetillkomst kan ett eller flera Processteg attribut respektive Processteg utbredning registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Hur ett processteg beskrivs framgår nedan.

Företeelsetillkomst

Slutdatum Metod utbredning

Kommentar processteg

Slutdatum Metod attribut


Processteg utbredning Ansvarig organisation företeelse

Processteg attribut


[99]


Processteg attribut

Definition: Beskrivning av ett steg i den process i vilken attributdata för en företeelse skapats och hanterats

Obligatoriskt underattribut:

Metod attribut

Definition: Den metod med vilken data hanterats i processteget Värdemängd: databas - Attributvärden har hämtats från en databas. dokument - Attributvärden har hämtats ifrån ett dokument. Kan vara t.ex.

ett beslut eller projekterat data eller relationshandlingar. fotogrammetri - Attributvärden har fångats med hjälp av fotogrammetri. fångat i fält Attributvärden har fångats i fält. Kvantitativa data har mätts

in. Kvalitativa data har fångats okulärt. fångstmetoder lokal kännedom - Attributvärden har fångats genom en

erfarenhetsmässig bedömning av en person med lokalkännedom schablonvärde enligt regelverk – Attributvärden har angetts

schablonmässigt genom tillämpning av verksamhetsregler. Ingen fältkontroll har genomförts.

mätning i primärkarta/bygg-/projhandling – Attributvärden har fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg-, projekt- eller relationshandling

annan fångstmetod - Annan fångstmetod har använts

okänd fångstmetod - Metoden med vilken data har fångats är okänd

manuellt översatt - Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts manuellt antingen i digitalt register eller analogt register

automatiskt översatt - Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts automatiskt. Ett specifikt program, makro eller annan funktionalitet har använts

import till NVDB-system - Attributvärden har skapats automatiskt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) via import av shapefil eller XML-fil

manuellt skapat i NVDB-system - Attributvärden har skapats manuellt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser

skapat i annat system – Attributvärden har skapats i annat system än NVDB-systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg


Slutdatum

Definition: Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades Värdemängd: <datum> Underattribut: Kommentar processteg Definition: Kommentar till processteget Värdemängd: <kommentar>


[100]


Processteg utbredning

Definition: Beskrivning av ett steg i den process i vilken utbredningsdata för en företeelse skapats och hanterats


Metod utbredning

Definition: Den metod med vilken data hanterats i processteget Värdemängd: databas - Läget för utbredningen är hämtat från en databas dokument - Läget för utbredningen är hämtat från ett dokument. Kan

t.ex. vara ett beslut, projekterat data eller relationshandlingar lokal kännedom - Läget för utbredningen är fångat utgående från lokal

kännedom rullomkretsmätning - Läget för utbredningen är inmätt med

rullomkretsmätning geodesi konventionell - Läget för utbredningen är inmätt med

konventionell geodetisk metod (avvägning, totalstation) tröghetsnavigering - Läget för utbredningen är inmätt med

tröghetsnavigering (INS). Fångstmetoder tröghetsnavigering + GPS - Läget för utbredningen är inmätt med

tröghetsnavigering (INS) och GPS-stöd. GPS, Nätverks-RTK - Referenslinjen är inmätt med GPS med stöd av en

nätverks-RTK tjänst GPS, differentiell - Referenslinjen är inmätt med differentiell GPS GPS, enkel handburen - Referenslinjen är inmätt med en enkel

handburen GPS-utrustning fotogrammetri - Läget för utbredningen är fotogrammetriskt inmätt. digitalisering, skärm - Läget för utbredningen har skärmdigitalisering. digitaliserad, analogt - Läget för utbredningen har digitaliserats analogt GIS-analys – Läget har fångats via analys av exempelvis ytor mätning i primärkarta/bygg-/projhandling – Läget för utbredningen har

fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg-, projekt- eller relationshandling

Överfört automatiskt från tidigare vägnät – Läget för utbredningen har fångats genom att öveföra befimntliga data

annan fångstmetod - Annan fångstmetod har använts okänd fångstmetod - Metoden med vilken data har fångats är okänd transformerat till RR92 - En koordinattransformation från ett lokalt

referenssystem till RR92 har genomförts transformerat lokalt till lokalt - En koordinattransformation från ett lokalt

referenssystem till ett annat lokalt referenssystem har genomförts import till NVDB-system - Utbredningar har skapats automatiskt i ett

NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) via import av shapefil eller XML-fil

manuellt skapat i NVDB-system - Utbredningar har skapats manuellt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser

skapat i annat system – Utbredningar har skapats i annat system än NVDB-systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg


Slutdatum

Definition: Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades Värdemängd: <datum> Underattribut: Kommentar processteg Definition: Kommentar till processteget Värdemängd: <kommentar>


[101]


Processteg utbredning och Processteg attribut För attributen Processteg utbredning och Processteg attribut kan flera upprepade registreringar göras. Efter flera sådana upprepade registreringar erhålls en kronologiskt sorterad lista (m.h.a. attributet slutdatum) som beskriver den process i vilken företeelsens attribut- respektive utbredningsdata har skapats och hanterats. Normalt anges bara ett enda processteg. Det som beskriver datafångsten. I enstaka fall kan det vara relevant att även beskriva ytterligare processteg Om olika metoder använts för att samla in attributvärden för företeelsetyper med flera attribut kan två registreringar av processteget göras som beskriver metoden för respektive attribut. Under attributet Kommentar processteg anges för vilket av företeelsens attribut som metoden gäller.

Slutdatum Attributet Slutdatum avser när arbetet med processteget avslutades. I tabellen nedan beskrivs slutdatum för olika typer av datafångst.

Metod Exempel på Slutdatum Databas När man hämtade över uppgifterna från databasen. Fångat i fält När fältinventeringen av uppgifterna för företeelserna var klar. Dokument När man hämtade över uppgifterna från dokumenten. Lokal kännedom När uppgifterna tecknades ned eller registrerades.

Observera att Slutdatum inte har något att göra med från- eller tilldatum för själva företeelsen.


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Fullständighet företeelse Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet attribut

Ansvarig organisation företeelse


Processteg attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Metod attribut Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Kommentar processteg

Processteg utbredningar Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Metod utbredningar Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Kommentar processteg



[102]

15.1.4 Exempel

I tabellen nedan redovisas ett antal exempel på datafångstmetoder som kan vara aktuella för olika typer av företeelser.

Företeelsetyp Tänkbara värden för Processteg attribut

Tänkbara värden för Processteg utbredning

Väghållare Lokal kännedom Lokal kännedom Dokument Dokument Databas Databas Gatunamn Dokument Dokument Databas Databas Lokal kännedom Lokal kännedom Bärighet Dokument Dokument Lokal kännedom Lokal kännedom Databas Databas Hastighetsgräns Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Rullomkretsmätning Databas GPS (olika metoder) Dokument (även en polygon som beskriver

tättbebyggt område klassas som dokument) Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling)

Fångat i fält Databas Dokument (även en polygon som beskriver

tättbebyggt område klassas som dokument) Motorväg Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Rullomkretsmätning Databas GPS (olika metoder) Dokument. Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Fångat i fält Databas Dokument Motortrafikled Lokal kännedom Rullomkretsmätning Databas GPS (olika metoder) Dokument. Lokal kännedom (vid forcerad datainsamling) Fångat i fält Databas Dokument Slitlager Fångat i fält Rullomkretsmätning Lokal kännedom Lokal kännedom Databas Databas Vägbredd Fångat i fält Rullomkretsmätning Lokal kännedom Lokal kännedom Databas Databas Dokument Dokument GPS (olika metoder) Höjdhinder upp till 4,5 meter

Fångat i fält. Rullomkretsmätning

Lokal kännedom Lokal kännedom. Databas Databas GPS (olika metoder) Dokument


[103]

Planskild korsning Rullomkretsmätning Lokal kännedom Databas GPS (olika metoder) Dokument Framkomlighet Fångat i fält GPS (olika metoder) Lokal kännedom Lokal kännedom Databas Databas Vändmöjlighet Fångat i fält GPS (olika metoder) Lokal kännedom Lokal kännedom Databas Databas Funktionell vägklass Lokal kännedom Lokal kännedom


[104]

15.2 Referenslinjetillkomst

15.2.1 Definition

Företeelsetyp: Referenslinjetillkomst Definition: En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen Obligatoriskt attribut: Ansvarig organisation referenslinje Definition: Den organisation som är ansvarig för att data om referenslinjen skapades. Värdemängd: <organisation> Obligatoriskt sammansatt och samtidigt attribut:

Processteg referenslinje Attributet beskrivs med sina underattribut på nästa sida.

Från-datum Det datum då uppgiften om referenslinjetillkomst skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej

För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera Processteg referenslinje registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Hur ett processteg beskrivs framgår nedan.

referenslinjetillkomst

Metod referenslinje

Flyghöjd Skal-faktor

Slut-datum

Dimension Del av ursprunglig produktion


Ansvarig organisation referenslinje

Processteg referenslinje

Medelfel


[105]

Obligatoriskt sammansatt och samtidigt attribut:

Processteg Referenslinje

Definition: Sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata


Metod Referenslinje

Definition: Den metod som använts för att samla in eller behandla referenslinjens geometridata i det enskilda processteget

Värdemängd: geodesi konventionell - Referenslinjen är inmätt med konventionell geodetisk metod (avvägning, totalstation)

tröghetsnavigering - Referenslinjen är inmätt med tröghetsnavigering (INS).

tröghetsnavigering + GPS - Referenslinjen är inmätt med tröghetsnavigering (INS) och GPS-stöd.

GPS, Nätverks-RTK - Referenslinjen är inmätt med GPS med stöd av en nätverks-RTK tjänst

GPS, differentiell - Referenslinjen är inmätt med differentiell GPS GPS, enkel handburen - Referenslinjen är inmätt med en enkel

handburen GPS-utrustning fotogrammetri, analytiskt - Referenslinjen är inmätt med analytisk

fotogrammetri. Digitaliseringen har skett direkt från mätvärden fotogrammetri, analog - Referenslinjen är inmätt med analog

fotogrammetri. Digitaliseringen har skett direkt från mätvärden digitaliserad, skärm, vektor - Referenslinjen har skärmdigitaliserats

med en digital karta (vektorkarta) som underlag. Underlaget innehåller linjer representerande vägkanter.

digitaliserad, skärm, digital bild - Referenslinjen har skärmdigitaliserats med en digital bild som underlag. Underlaget har utgjorts av digitalt ortofoto eller precisions korrigerad satellitbild

digitaliserad, skärm, fotogrammetri - Referenslinjen har skärmdigitaliserats med ett fotogrammetriskt framställt underlag.

digitaliserad, skärm, geodesi - Referenslinjen har skärmdigitaliserats med ett geodetiskt framställt underlag.

digitaliserad, analogt, fotogrammetri - Referenslinjen har digitaliserats analogt med fotogrammetriskt framställt underlag.

digitaliserad, analogt, geodesi - Referenslinjen har digitaliserats analogt med geodetiskt framställt underlag.

beräknad - Referenslinjen har genererats genom att med stöd av väg kanterna automatiskt beräkna dess läge.

projekteringsdata - Referenslinjen har sitt ursprung från projekterat data eller relationshandlingar

annan fångstmetod - Annan fångstmetod har använts för referenslinjen okänd fångstmetod - Metoden med vilken data har fångats är okänd z-koordinat interpolerad - Värdet för z-koordinater har beräknats

genom interpolering med en höjddatabas transformerat till RR92 - Koordinattransformation till RR92 har

genomförts. Ursprungligt koordinatsystem anges av leverantören transformerat lokalt till lokalt - En koordinattransformation från ett

lokalt referenssystem till ett annat lokalt referenssystem har genomförts filkonvertering - Data har konverterats från ett filformat till ett annat Granskning och godkännande av befintligt vägnät – befintligt data i

databasen har granskats och godkänts


[106]

Underattribut: Flyghöjd Definition: Flyghöjden i meter för underlaget som använts vid fotogrammetriska

metoder Värdemängd: 100 – 20 000 meter Exempel: 4600 Underattribut: Skalfaktor Definition: Skalfaktor för underlaget som använts vid digitalisering Värdemängd: 100 – 1 000 000 Exempel: 10.000 Underattribut: Medelfel Definition: Förväntat medelfel för lägesnoggrannhet i XY-planet för använd

datainsamlingsmetod Värdemängd: 0,0 – 100,0 Obligatoriskt underattribut:

Dimension

Definition: Den eller de dimensioner som angiven metod avser Värdemängd: plan höjd

plan och höjd Obligatoriskt underattribut:

Slutdatum

Definition: Det datum då hantering av data i processteget avslutades Värdemängd: <datum> Underattribut: Kommentar Processteg Definition: Kommentar till processteget Värdemängd: <kommentar>


[107]


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 Aktualitet (antal dagar) 5 90 365 5 år Fullständighet företeelse Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Fullständighet attribut

Ansvarig organisation referenslinje


Processteg referenslinje Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Metod referenslinje Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Flyghöjd20 2% 2% 2% 2% Skalfaktor 2% 2% 2% 2% Medelfel 2% 2% 2% 2% Dimension Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Slutdatum Oblig. Oblig. Oblig. Oblig. Kommentar processteg



Attributen flyghöjd och skalfaktor Värden för attributet Flyghöjd registreras endast då Metod Referenslinje är

fotogrammetri, analog fotogrammetri, analytiskt

Värden för attributet Skalfaktor registreras endast då Metod Referenslinje är ett av följande:

digitaliserad, skärm, vektor digitaliserad, skärm, digital bild digitaliserad, skärm, fotogrammetri digitaliserad, skärm, geodesi digitaliserad, analogt, fotogrammetri digitaliserad, analogt, geodesi

20 Kraven på fullständighet för attributen Flyghöjd och Skalfaktor hänför sig till de företeelser där de kan anges vilket beror på insamlingsmetod (metod referenslinje)


[108]

15.3 Referenslinjens representation

15.3.1 Definition

Företeelsetyp: Referenslinjens representation Definition: Beskrivning av vilken del av en körbana som referenslinjen

skall avbilda Obligatoriskt attribut: Representation Definition: Den del av vägen som referenslinjen representerar Värdemängd körbanemitt vägbanemitt körfältsmitt i körfält 1 från vägmitt körfältsmitt i körfält 2 från vägmitt Från-datum Det datum då uppgiften om referenslinjens representation

skapades Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej


Referenslinjens representation registreras alltid när vägbanan har asymmetriska vägrenar (t.ex. motorvägar). Är körbana och vägrenar symmetriska görs ingen registrering.

Definition av värden Den referenslinje som representerar vägen utgör antingen körbanemitt, vägbanemitt eller körfältsmitt i körfält 1 eller 2 från vägmitt. Vilket som avses skall anges. Se vidare dokumentet NVDB - Specifikation av innehåll - vägnät, avsnittet om regler för referenslinjen.


Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4

Aktualitet (antal dagar) 15 180 365 Fullständighet företeelse 2% 2% 2% Fullständighet attribut

Representation Oblig. Oblig. Oblig. Tematisk noggrannhet

Alla attribut 2% 2% 2%


[109]

16 KVALITETSKRAVKLASS Denna företeelsetyp lagras inte i databasen. Istället härleds den ifrån företeelsetypen Funktionell vägklass. Syftet med företeelsetypen är att få ett instrument för att kunna följa upp datakvalité på levererade data.

16.1 Kvalitetskravklass

16.1.1 Definition

Företeelsetyp: Kvalitetskravklass Definition: Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav på olika delar

av vägnätet Obligatoriskt attribut: Q-klass Definition: Del av vägnätet som kan ges enhetliga kvalitetskrav Värdemängd: 1 - funktionell vägklass 0 - 3 2 - funktionell vägklass 4 - 5 3 - funktionell vägklass 6 - 8 4 - funktionell vägklass 9 Från-datum Det datum då företeelsen härleds. Utbredning: Typ Sträckutbredning Riktning Nej Samtidighet Nej

Documents

NVDB – SPECIFIKATION AV INNEHÅLL – FÖRETEELSETYPER - Specifikation... · För den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet VägMod