Ny handbok ger råd aktuellt mer kollektivt? 4VTI AKTUELLT NR 4 2016 3 innehåll Nr 4 2016 Tema Människan i trafiken 7 8 6 Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträcka

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

20164

Tema Människan i trafikenMinskade köer med individuell hastighetsbegränsning

Ny handbok ger råd för jämställda transporter Hur får vi unga att resa mer kollektivt?aktuellt

”Medan omvärlden stormat och kollegorna på andra transportmyndigheter sökt nya roller har VTI kunnat fokusera på kärnverksamheten.”

När jag klev in genom dörren på VTI:s huvudkontor i Linköping i december 2007 hade jag inte

en tanke på att jag skulle bli kvar på institutet för någon längre period. Men nio år går trots allt ganska fort när man har spännande uppgifter framför sig och plötsligt blir det dags att ta farväl.

Det har varit händelserika år, i vårt land och i omvärlden. På transportområdet kan man konstatera att samtliga myndigheter utom VTI har varit föremål för någon form av omorganisation.

Så medan omvärlden stormat och kollegorna på andra transportmyndigheter sökt nya roller har VTI kunnat fokusera på kärnverksamheten; forskning och utveckling inom transportsektorn. Institutet har kunna konsolidera sina kärnområden inom infrastrukturforskningen, kraftigt utvecklat den samhällsvetenskapliga transportforskningen och

byggt en stark forskningsmiljö för det beteendevetenskapliga området. Våra samverkansparter har blivit fler och VTI är en eftertraktad projektpartner både i Sverige och övriga Europa.

Även forskningslandskapet och formerna för forskningsfinansiering har förändrats, tyvärr inte alltid till det bättre. Det har ofta varit en ensidig fokusering på kortsiktig teknisk så kallad innovationsforskning, vi har fått sämre finansieringsförutsättningar och vi ser en ständigt växande forskningsbyråkrati med allehanda forum, arenor eller plattformar som fragmentiserar, hindrar helhetssyn och skymmer överblick.

Nya forskningsfrågor har vuxit fram, exempelvis hur en fossiloberoende transportsektor ska åstadkommas, hur kollektiv och cykeltrafik kan

utvecklas och hur digitaliseringen påverkar transportsektorn. Transportforskningen kommer också fortsättningsvis att ut vecklas och förändras. Utmaningarna kommer snarare att bli fler än färre. Och även om kunskapsbehovet kommer att skifta fokus över tid, ser jag också framgent stora möjligheter för VTI att fylla en viktig roll för transportsektorns kompetens och kunskapsbehov.

Till alla samverkansparter, uppdragsgivare, kollegor och medarbetare vill jag rikta ett varmt tack för gott samarbete under åren! Och alla läsare av VTIaktuellt tillönskas dessutom en riktigt skön julhelg.

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forsk-ning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvudupp-gift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI, Statens väg- ochtransportforskningsinstitut

Huvudkontor LinköpingTelefon 013–20 40 00www.vti.seVTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

ANSVARIG UTGIVAREBirgitta Sandstedt

REDAKTÖRKarin Linhardt

I REDAKTIONENKatarina NestorAndreas SchanderEva Åström

LAYOUT/ORIGINALForma Viva, Linköping

UPPLAGA5 000 ex

ISSN 0347-9382

TRYCKDanagård LiTHO

[email protected]

OMSLAGSBILDThinkstock

PRENUMERATIONwww.vti.se/ [email protected]

Jonas BjelfvenstamGeneraldirektör

Plötsligt blir det dags att ta farväl

VTI AKTUELLT NR 4 2016 3

innehållNr 4 2016

Tema Människan i trafiken

7

8

6 Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträcka

9 Handbok i jämställda transporter10 En aktiv körstil minskar risken

att välta med fyrhjuling13 Tjänsteresor kan göras mer hållbara 7 Övertro leder till sjunkande godkännandegrad

på körkortsprov

8 Killgäng och alkohol skapar otrygghet

12 Nytt transportkoncept i Jönköping

Alltid i VTI aktuellt

2 Ledare 4 I korthet – notiser20 Rapporter i korthet19 Ny kompetens22 VTI-publikationer 24 I huvudet på Susanne Gustafsson

VTI:s värld

14 Hur mäter man effekter av ett automatiserat transportsystem?

15 Hur får vi unga att resa mer kollektivt?16 Sopsaltningsmetoder testas

med egentillverkad snö 17 Små skillnader i väggrepp på våt asfalt18 Bättre resandestatistik ger bättre

kollektivtrafik

10 13

4 VTI AKTUELLT NR 4 2016

I KORTHET I KORTHET

Prenumerera på nordiska väg och transport nyheter

Vill du ta del av forskningsresultat inom nordisk transportforskning? VTI är en av de fem organisationer som ingår i informationssamarbetet Nordic Road and Transport Research. Nyhetsuppdateringar från VTI, isländska Vegagerðin, norska Transportøkonomisk institutt (TØI) och Statens vegvesen samt finska VTT kommer i ett engelskspråkigt nyhetsbrev fyra gånger per år.

MER INFORMATION:

www.nordicroads.com/subscribe

Anmäl dig till Transportforum

Boka in 10–11 januari i kalendern! 94 sessioner, en inledningssession med fokus på tillgänglighet och hållbarhet samt flertalet workshops. Utöver det finns det goda möjligheter till nätverkande och mingel. Det är några av många händelser på årets Transportforum.

Programmet och anmälan till konferensen finns tillgängligt på vår webbplats. Observera att från och med den 15 december höjs priset.

MER INFORMATION:

www.vti.se/tforum17

Läs våra nyheter oavsett enhet

I oktober lanserade vi vår nya webbplats, som enklare möjliggör för dig att ta del av våra nyheter och forskningsresultat oavsett om du besöker vår webbplats via en dator, mobil eller surfplatta. Även våra nyhets brev är nu anpassade för läsning i olika enheter. Prenumerera för att få de senaste nyheterna snabbt och enkelt till din inkorg!

MER INFORMATION:

www.vti.se/prenumerera

Foto

: Thi

nkst

ock

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder


I KORTHET I KORTHET

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

Thredbo 15 till Stockholm

Välkommen till Stockholm och Thredbo 15, International Conference Series on Competition and Ownership in Land Passenger Transport den 13–17 augusti 2017. VTI är värd för den internationella transportkonferensen Thredbo 15 tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

MER INFORMATION:

www.thredbo-conference-series.org

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Foto

: Thi

nkst

ock

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtiswedenTwitter: www.twitter.com/vtiswedenYoutube: www.youtube.com/vtiswedenMynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

Strategisk satsning på forsknings och innovationsplattform för elvägar

Elväg testas nu på allmän väg i Sverige, men hur tar man steget till storskalig drift? Detta ska utredas i ett forskningsprojekt där VTI är en av parterna.

Projektet ”Forsknings och innovationsplattform för elvägar”, har fått stöd om sammanlagt 19 miljoner kronor från Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI) och Trafikverket. Genom att industrin bidrar med 8 miljoner kronor kommer totalt cirka 27 miljoner kronor att satsas i projektet fram till 2019.– För att introduktionen av elvägar ska bli lyckosam behöver innovationssystemet

kring elvägar förstärkas. Syftet med projektet är att stärka nordisk forsknings och innovationskraft inom området genom att bygga gemensam kunskap, säger Arne Nåbo, VTI.

Chalmers, KTH, Trafikverket, Transportøkonomisk institutt, Viktoria Swedish ICT och VTI kommer utföra forskning och utredningar. AB Volvo, Fortum, Profu, Scania och Vattenfall är deltagande industriparter. Airport City Stockholm, Region Gävleborg och Regionförbundet i Kalmar län deltar med sina demonstrationsarenor.


Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträckaBilköer kan minskas med nya trafiksystem där varje fordon får en individuell hastighetsbegränsning. Den stora utmaningen är att få alla att följa ett sådant system. VTI visar nu nyttan med nya informations-källor genom att var medförfattare till en nyutgiven bok.

Ellen Grumert, som är forskningsassistent på VTI, är medförfattare till boken ”Designing, Developing, and Facilitating Smart Cities: Urban Design to IoT Solution”. Ellens del i boken baseras på studier genomförda på VTI och Linköpings universitet och handlar om trafikledning för smarta städer, till exempel individuella hastighetsbegränsningar.

– Syftet med variabla hastighetsbegränsningar är effektivare restid och mindre utsläpp, och med detta nya trafiksystem så får man även trafiksäkerheten på köpet, säger Ellen Grumert.

Kortare bilköI dag finns det elektroniska hastighetsskyltar utan någon inhämtning av information från trafiken. Variabla hastighetsövervakningssystem skulle kunna fungera genom att fordon kommunicerar med andra fordon. Antingen genom information via en display som talar om vad som är lämplig hastighet för just den föraren, eller att

föraren kan slå på systemet och att fordonet anpassar hastigheten på egen hand, utan interaktion med föraren.

Beroende på var fordonet befinner sig ska det kunna vara individuella hastigheter för respektive fordon. Om det till exempel uppstår en bilkö, kan fordon som är några kilometer därifrån få indikationer på att hålla en lägre hastighet för att trafiken ska flyta på bättre och så att alla tjänar tid.

Redan i dag kan man samla viss information genom till exempel bilens GPS. Man skulle även kunna använda specifika sensorer på bilarna som kan ge specifik information om trafikflöde, hastigheter, avstånd till framförvarande fordon samt fordonets position på vägen med mera. Den nya informationen gör det möjligt att förbättra de trafikledningssystem som finns i dag och på så sätt öka effekten av systemen. I dag fastställs vägens hastighetsbegränsning genom att använda sig av äldre, enkla system med fokus på säkerhet. För att variabla hastighetsbegränsningar ska fungera krävs det att alla följer den information som delas från systemet. Det gäller att alla inser att det går att undvika en trafikstockning om varje förare gör som systemet säger.

– Det svåra är att få alla att agera efter detta system och att få alla att förstå att om de följer detta så kommer man fram snabbare, säger Ellen Grumert.

Mäter varje fordonFör att ett nytt trafikledningssystem ska fungera måste trafikflöden, hastighet och densitet skattas genom bearbetning och analys av tillgänglig data. I dagsläget finns olika trafikmodeller som är väl använda. Däremot finns det inga modeller som omfattar alla aspekter av det verkliga trafiksystemet vilket krävs för att få en bra bild av hur det faktiskt ser ut.

I takt med den ökade utvecklingen av avancerad informations och kommunikationsteknologi för insamling och bearbetning av data kan modellerna som finns i dagsläget kompletteras med andra data. En sådan datainsamling kan till exempel vara att använda sensorer som finns på fordonen – vilket gör det möjligt att få en mer realistisk helhetsbild av trafiken. Genom att samla in dessa data kan man få en helt annan förståelse om hur resor görs, val av transport och antal resor. Om informationen dessutom är väldigt detaljerad kan även mätningar på individnivå göras. Detta är en grundförutsättning för att uppnå så kallade ”Smart cities”, där syftet är att alla system i staden, till exempel skolor, sjukhus och kraftverk, ska vara uppkopplade och kommunicerbara.

Text: Andreas SchanderFoto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

Ellen Grumert, [email protected], tel. 013-20 40 28

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN


Övertro leder till sjunkande godkännandegrad på körkortsprov Anledningen till att allt färre klarar av att ta sitt körkort på första försöket är att det finns en övertro på sig själv och att provet upplevs svårare än vad de räknar med. Bristen på förberedelse och att man inte förstår varför man blir underkänd är andra orsaker.

Under en längre tid har godkännandefrekvensen för körprov och kunskapsprov för körkortsbehörighet B (personbil) stadigt sjunkit. Antalet godkända kunskapsprov, behörighet B var 55,6 procent år 2010 jämfört med 47,7 procent 2015. Trenden var densamma när det gäller körprov, behörighet B. Under 2010 var det 54,6 procent som klarade dessa prov medan den siffran hade sjunkit till 49,8 procent fem år senare.

Nu har VTI kommit med en rapport på uppdrag av Trafikverket som visar orsakerna till varför allt fler missar provet. Anledningen till underkänt på kunskapsprovet handlar ofta om att körkortstagarna har en övertro på sig själva. De utgår nämligen ifrån att chansen är stor att de skulle klara provet, varför de inte heller känner någon större oro inför det.

– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte tillräcklig förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

Hon lyfter också fram svårigheten för denna grupp att ta till sig de obligatoriska delarna, det vill säga riskutbildning och introduktionsutbildning eftersom de oftast genomförs på svenska.

Enligt rapporten kan bristen på förberedelse bero på att det är svårt att finna undervisningsmaterial på det egna språket. Detta innebär att många körkortstagare med annat förstaspråk än svenska i stället använder sig av material via internet men

som många gånger är undermåligt och ibland rent felaktigt.

Mängdträning viktigtResultaten från enkätstudien visar att de som börjar övningsköra tidigt har en högre grad av godkännande än de andra.

De med underkänt prov var betydligt mer nervösa och de tyckte också att körprovet var svårare jämfört med dem som fått godkänt prov. Men trots detta var det långt ifrån alla som avsåg att öva mera inför nästa prov och de flesta ville köra upp igen så fort som möjligt.

Saker som kan förbättras för att få fler att klara av att ta sitt körkort första gången är att trafikläraren förmedlar bättre på introduktionsutbildningen om hur ett bra upplägg kan se ut. En kombination av privat övningskörning och utbildning på trafikskola under hela utbildningsperioden är viktigt. Mängdträning är också viktig eftersom de som börjar tidigt har

visat sig klara sig bättre än de som börjar senare.

Alldeles för många av körkortstagarna med underkänt prov utgår ifrån att de inte gjort något allvarligt fel eller att förarprövaren varit för hård. En viktig slutsats från denna studie är därför att körkortstagarna har svårt att värdera sin egen körförmåga. Detta bör ingå som ett självklart element under hela utbildningen men informationen till körkortstagaren vid underkänt prov behöver också bli bättre.

Rapporten ”Förarprov för personbil (behörighet B). Orsaker till den sjunkande godkännandegraden och förslag på åtgärder” är skriven av Sonja Forward, Jonna Nyberg, Per Henriksson på VTI.


MER INFORMATION:

Sonja Forward, [email protected], tel. 013-20 41 33



Killgäng och alkohol skapar otrygghetFör att fånga otryggheten har Östergötlands museum, med hjälp av forskare på VTI, illustrerat detta genom en utställning.

Unga rör sig ofta ute mer än vuxna under kvälls och nattetid. Många känner sig otrygga och rädda. Trots det är tonåringar och unga vuxna en grupp som sällan har möjlighet att påverka sin omgivning. I utställningen Utgång/Hemgång har bes ö kare kunnat följa fyra ungdomar på deras väg hem. Utställningen invigdes den 15 oktober och avslutades den 20 november. Därefter finns den tillgänglig som vandringsutställning för skolor att hyra.

Ovanligt samarbeteUtställningen är ett samarbete mellan Östergötlands museum och Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI). Genom intervjuer med ungdomar mellan 13 och 20 år har ungas upplevelser i det offentliga rummet samlats in. Ungdomarnas berättelser har visualiserats med text, foto och ljudinstallationer. Fotografen Emelie Otterbeck har skapat den bildvärld besökaren får ta del av.

– I utställningen vill vi fånga den otrygghet som ungdomarna berättar om. Är det verkligen rimligt att vi ska vara rädda för att vara utomhus? Och hur pratar man

om otrygghet utan att göra besökarna mer rädda än de redan är? Därför vill vi också prata om förändring, säger Elin Kusmin på Östergötlands museum.

– Det är ovanligt att forskare och museer jobbar tillsammans på det här sättet. Vi har olika kompetenser som kommit till uttryck på ett bra sätt i projektet. Som forskare är jag van vid att intervjua människor men får sällan möjlighet att kommunicera resultaten på ett sätt som passar målgruppen. Med hjälp av pedagogerna på muséet och vår fotograf får ung d omarnas berättelser det utrymme som de förtjänar, säger Malin Henriksson som är forskare på VTI.

Utställningen kan hyrasUtgång/Hemgång är en vandringsutställning som kan hyras av skolor. Den uppmanar besökarna till egna reflektioner kring trygghet, jämställdhet och handlingsutrymme – på skolvägen, hemvägen och i andra offentliga miljöer. Ett skapande skolprogram som tagits fram i enlighet med läroplanen medföljer. En museipedagog kan bokas in för att jobba med skolklasserna under utställningsperioden. Utställningen kan också användas i planeringsprocesser.

Projektet ska även presenteras på VTI:s årliga transportkonferens Transportforum i januari.

Utgång/Hemgång stöds av Boverket med 916 800 kronor. Projektet är ett av fyra, med syfte att arbeta för jämställda utomhusmiljöer i städer och tätorter.Projektledare är Malin Henriksson (VTI) och Elin Kusmin (Östergötlands museum).

Text: Andreas SchanderFoto: Emelie Otterbeck

MER INFORMATION:

Malin Henriksson, [email protected], tel. 013-20 41 12

Med hjälp av pedagogerna på muséet och vår fotograf får ungdomarnas berättelser det utrymme som de förtjänar.



Handbok i jämställda transporterI en ny handbok ges råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möjligheter att resa. Hand-boken har utvecklats av K2, VTI, Malmö högskola och WSP.

– Tjänstemännen har efterlyst verktyg för att göra sociala konsekvensanalyser. Idag vägs sociala frågor in allt mer i bostads och bebyggelseplaneringen, men i transportplaneringen lyser dessa frågor i stort sett med sin frånvaro. Ekonomi, framkomlighet och miljö har fått större utrymme än sociala aspekter som jämställdhet. Jag tror att det beror på att de som planerar inom trafik och transport ofta har en teknisk syn på transportsystemet, säger Lena Levin, forskare vid K2 och VTI.

Handbok som verktygFörväntningarna på att belysa sociala konsekvenser, exempelvis jämställdhet, i samband med transportplanering ökar i Sverige. Hittills har det saknats ett etablerat verktyg för att analysera hur en förändring inom transporter påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män. Detta försöker en forskargrupp vid K2, VTI och Malmö högskola råda bot på tillsammans med teknikkonsultföretaget WSP. Ett delresultat av deras arbete är en handbok om bedömning av jämställdhetskonsekvenser i transportplanering på lokal, regional och nationell nivå.

I handboken ”Transportplanering i förändring”, ges konkreta råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möj ligheter att resa och få inflytande över transportsystemet. I boken finns förslag på hur de nationella jämställdhetspolitiska målen kan anpassas för infrastrukturplanering. Författarna trycker också på vikten av att göra en nulägesbeskrivning, den behövs för att kunna bedöma och förändra.

– Man kan exempelvis analysera hur det lokala transportsättet för att ta sig till och från fritidsarenor ser ut. Medan pojkar generellt tar sig till ishockeyrinken med kollektivtrafik, cykel och gång får flickor ofta cykla på grusväg eller trafikerad landsväg för att ta sig till ridhuset, till exempel. Motsvarande gäller för transporter till och

från arbetsplatser. En viktig fråga är om det går att uträtta ärenden på vägen till arbetet, eller om det är så att en person måste gå ned i arbetstid för att hinna med allt, som kvinnor ofta gör idag. Transportplanering får konsekvenser, säger Lena Levin.

Behov av jämställdhetsexperterLena Levin framhåller att det för framtiden finns ett behov av både mer utbildning och specialistkompetens inom transportplanering.

– Vid en större satsning inom transportsystemet utser man vanligtvis en person som är ansvarig för exempelvis miljöfrågor. Vi tycker att man vid större satsningar också behöver ha en jämställdhetsexpert.

”Transportplanering i förändring” är ett resultat av forskningsprojektet Implementering av metod för jämställdhetskonsekvens bedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering. Forsknings pro jektet finansierades av Vinnova och genomfördes i samarbete med Region Dalarna och Region Västra Götaland. Lena Levin har författat handboken tillsammans med Jon Halling och Charlotta FaithEll.


MER INFORMATION:

Ladda ner handboken (PDF): www.bit.ly/jamstallda-transporter

Man kan exempelvis analysera hur det lokala transportsättet för att ta sig till och från fritidsarenor ser ut.



Enligt tidigare forskning är vältning en av de olyckstyper som ofta leder till allvarliga konsekvenser för förare av fyrhjulingar. En nyutkommen VTI-studie visar att det krävs en aktiv körstil för att köra säkert med fyrhjuling, men i nuläget saknas det obligatorisk utbildning.

Forskare på VTI har genomfört en studie för att jämföra statiska fordonsegenskaper och dynamiska köregenskaper hos motorcykelregistrerade fyrhjulingar. Resultaten från testkörningar visar att förarens körstil är avgörande för att klara av vissa manövrar.

– En förare som kontinuerligt arbetar med sin egen kroppsvikt och position för

att motverka de krafter som uppstår ökar sannolikheten att klara av en viss manöver, jämfört med förare som har en passiv körstil, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI.

Studien gjordes i tre delar där de två första handlar om fyrhjulingens köregenskaper. Dels gjordes en serie statiska tester där forskarna mätte vid vilken vinkel som

En aktiv körstil minskar risken att välta med fyrhjuling



fordonen välter åt sidorna med hjälp av ett hydrauliskt tiltbord. Dels gjordes en serie körningar på olika testbanor för att studera hur fyrhjulingarna betedde sig i olika situationer.

Lasten påverkar risken att vältaDet finns en mängd olika modeller av fyrhjulingar ute på vägarna från olika tillver

kare. För att studera eventuella skillnader valde forskarna fordonsmodeller från de två stora kategorierna sportmodeller och arbetsmodeller.

Resultaten av de statiska testerna visade att fyrhjulingars vältningsbenägenhet påverkas mycket om det sitter en person på eller ej. Detta beror på att föraren påverkar ekipagets tyngdpunkt förhållandevis mycket eftersom fyrhjulingar är relativt lätta fordon med en vikt mellan cirka 200 och 400 kilo.

– Testerna visade att extern last, i vårt fall i form av en 70 kilo tung krocktestdocka, påverkar gränsen för när fordonet välter. Detta gäller speciellt sportmodellerna som väger mindre än arbetsmodellerna och därmed påverkas mer, säger Henriette Wallén Warner,.

Resultaten från de dynamiska testerna bekräftar att vältrisken med fyrhjulingar kan påverkas av föraren. En mer aktiv körstil ökar chansen att klara en viss manöver jämfört med en passiv körstil.

Störst risk att tvingas avbryta testkörningen var i en cirkelbana. Cirkelbanan i denna studie var 1214 meter i diameter. Vanliga cirkulationsplatser är ofta större, men å andra sidan överstiger hastigheterna på vanliga vägar de 2530 km/timme som här visade sig vara gränsen för vad testförarna klarade av att köra i cirkelbanan.

Svårt att bedöma hastighetDen tredje delen i studien handlade om hur kunskapsläget ser ut hos de som har behörighet att köra fyrhjuling. För att undersöka detta gjorde forskarna fokusgruppsintervjuer med personer med olika erfarenhet av fyrhjulingskörning samt olika körkortsbehörighet.

Fokusgruppsintervjuerna visar att de flesta personer som intervjuades anser att man behöver använda en aktiv körstil för att köra säkert. Problemet är att det saknas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för Bbehörighet, vilken ger behörighet att framföra en mcregistrerad fyrhjuling på vägarna.

Det framkom även under fokusgruppsintervjuerna att det är lätt att missbedöma vid vilken hastighet som problem kan uppstå.

– Testkörningarna visar att hastighetsökningen, från det att samtliga testförare kunde slutföra testkörningen till att samtliga tvingades avbryta testkörningen, var relativt liten. Denna lilla skillnad i hastighet tyder på att föraren har små marginaler vid en eventuell missbedömning av hastigheten.

Vidare ansåg många deltagare även att det fanns risk för att fyrhjulingen skulle få kast, sladd eller volta. De ansåg att det fanns risk för att testförarna skulle köra på koner eller ramla av fyrhjulingen. För att motverka riskerna ansåg de att föraren ska köra lugnt och lagom fort.

Problemet med att köra lugnt och lagom fort är hur förarna ska kunna avgöra vad som är lagom fort, eftersom det uppenbarligen är svårt att korrekt uppskatta hastigheten. Dessutom ger fyrhjulingar generellt sett få varningssignaler innan den kritiska punkten nås och vältningen är ett faktum.

Text: Eva ÅströmFoto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

VTI rapport 906, Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper


En aktiv körstil minskar risken att välta med fyrhjuling

Problemet är att det saknas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för Bbehörighet, vilken ger behörighet att framföra en mc registrerad fyrhjuling på vägarna.


Nytt transportkoncept i JönköpingNu ska elcyklar, elbilar samt låd-cyklar placeras ut på elfordons-pooler i två stadsdelar i Jönköping. Syftet med forskningsprojektet är att hitta ett bra koncept för framtida elfordonspooler direkt vid boendet.

Privata näringslivet, kommunen och statliga myndigheter genomför ett projekt för att hitta bra lösningar med elfordon. Syftet med det nystartade projektet GoMate (Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden) är att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer, där bilen tar mindre plats till förmån för andra färdsätt, som gång, cykel och kollektivtrafik.

– Förtätning av innerstäder är en pågående trend i svenska städer. Avståndet mellan många vardagliga målpunkter kan dessutom hållas korta genom en fordonspool, säger Therese Silvander, projektledare på Energikontor Norra Småland.

Vägnäten i och omkring innerstäderna är redan hårt belastade och relativt små ökningar av biltrafik leder till betydande problem med trängsel. En inflyttning av människor ger alltid en viss ökning av transporter lokalt. Det är därför viktigt att utbyggnaden av förtätningsområden följs av betydande insatser för att minska bilanvändandet till förmån för mer miljöanpassade och yteffektiva färdmedel.

– I detta projekt kommer konceptet med en diversifierad elfordonspool, kopplat till boendet i två förtätningsområden, Munksjö fabriksområde i Jönköpings innerstad samt Strandängen cirka fyra kilometer från centrum, att testas och utvärderas, säger Åsa Aretun, forskningschef på VTI och projektledare för GoMate.

En diversifierad pool innehåller flera slags fordon, anpassade till olika typer av resor och transportbehov – elcyklar, elassisterade lådcyklar samt elbilar av varierande storlek. Bilens fördel är att den klarar av mycket skilda resor och transportbehov, samtidigt kan andra fordon passa bättre i täta städer. Att få invånarna att testa olika sätt att resa är en utmaning. I detta projekt undersöks i vilken utsträckning tillgången till en varierad uppsättning poolfordon – jämsides med gång och kollektivtrafik – kan minska bilinnehavet och bilanvändning bland Jönköpingsbor.

I dag pågår utveckling och testning av en rad nya och innovativa lösningar för

att minska bilinnehav och bilanvändning i städer. Ofta rör det sig om poollösningar baserade på en fordonstyp (hyrbil, elbil eller elcykel) eller mycket avancerade lösningar där människor kan abonnera på en mångfald transporttjänster som på daglig basis kan kopplas samman utifrån behov.

I detta projekt testas en utvecklad poollösning som är enkel att införa och kan

skötas på plats. Det är möjligt och troligt att denna typ av anpassade lösning har en särskild nisch att fylla, inte minst i städer utanför storstadsområdena.

Projektet sker i samverkan mellan VTI, Energimyndigheten, Trafikverket, Energikontor Norra Småland, Tolust Exploaterings AB, Riksbyggen, Vätterhem, Abloc och Jönköpings kommun.

Resultatet kommer att presenteras som en VTIrapport.


MER INFORMATION:

Åsa Aretun, [email protected], tel. 013-20 40 34

Förtätning av innerstäder är en på gående trend i svenska städer.




Tjänsteresor kan göras mer hållbaraNya mobilitetslösningar för tjänsteresor kan göra det enklare för organisationer att bidra till ett mer hållbart resande. Ett nytt forskningsprojekt ska testa en tjänst där resor kan kombineras och där man får en samlad bild över sitt resande.

Projektet kommer att bidra till ny kunskap om sätt att påverka såväl de enskilda tjänsteresenärernas som organisationernas beteenden.

Hur organisationers tjänsteresor görs påverkas både av den enskilde tjänsteresenärens beteende men också av hur arbetsgivaren ser på och hanterar resandet.

– Vi ska undersöka om nya kombinerade mobilitetslösningar kan utformas så att en ökad andel av företagens resor sker med kollektivtrafik, gång och cykel eller om det kan ge incitament för resfria möten, säger Sonja Forward som är forskare på VTI och som leder projektet.

Bättre kollTjänsten innebär en helhetslösning för arbetsgivaren och resenären, där den anställde endast behöver ett verktyg för att få en samlad bild av sina tjänsteresor, oavsett färdsätt.

Tjänsten möjliggör köp av biljetter, parkering, registrering av bilresor, statistik på resandet, underlag för reseräkningar och så vidare. Tjänsten utvecklas så att den ger såväl arbetsgivaren som tjänsteresenären incitament att välja ett mer hållbart resande.

Ny kunskapTjänsten kommer att erbjudas till minst fem organisationer där länstrafiken i respektive region är avsändare. Därefter kommer effekten både på resenärs och organisationsnivå att utvärderas. På så sätt

kommer man både demonstrera tjänsten och generera ny och ökad kunskap om effekter av den.

Projektet finansieras av Vinnova genom 4,76 miljoner kronor och genomförs i samarbete med K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik). I konsortiet ingår VTI, Lunds universitet och Samtrafiken Sverige AB. Även Västtrafik, Hallandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Skånetrafiken, Stockholm läns landsting (SLL) och Uppsala lokaltrafik (UL) är engagerade i forskningsprojektet. Projektledare är Sonja Forward, VTI/K2.


MER INFORMATION

Sonja Forward, [email protected], tel. 013-20 41 33

Tjänsten kommer att erbjudas till minst fem organisationer där länstrafiken i respektive region är avsändare.

Hur mäter man effekter av ett automatiserat transportsystem?Automatiseringen har stor potential att förändra transportsystemet på ett positivt sätt, men det finns osäkerhet kring hur samhället påverkas. För att veta behöver man kunna mäta, men metoder saknas. I ett nytt projekt ska forskare därför ta fram förslag på nya mått och mätmetoder.

Automatiseringen av transportsystemet kan föra med sig stora fördelar, som ökad säkerhet, förbättrad effektivitet, mindre miljöpåverkan, förbättrad tillgänglighet och bekvämlighet. För att utvärdera och styra dessa satsningar så att de gynnar samhället i stort behövs mätmetoder som klarar att utvärdera transportsystemet från flera olika perspektiv.

– Vi ska på ett systematiskt sätt identifiera mätmetoder och mått för utvärdering av ett automatiserat transportsystem. Ett bra sätt att mäta innebär ökade möjlig

heter för till exempel forskningsfinansiärer att undersöka effektiviteten i framtida satsningar, säger Niklas Strand, forskare på VTI.

Målet är att skapa en ny mätmetodik som erbjuder ett flerdimensionellt perspektiv. Istället för att endast ta hänsyn till endimensionella mått (t.ex. antal körda kilometrar utan olyckor, bränslebesparing, trafikflöden) ska forskarna inkludera mått som tar hänsyn till automatiseringseffekter på flera olika nivåer, som fysisk, psykologisk och politisk.

– Vi kommer att välja ut befintliga projekt för att skapa verklighetsförankring och kunna testa den föreslagna metodiken. Ett exempel är funktionsdesign i automatiserade fordon, säger Niklas Strand.

Intressefokus ligger på att undersöka säkerhetseffekter av olika typer av fordonsautomation på samhället som helhet, samt hur automationens olika begränsningar påverkar olika samhälls och miljöfaktorer. Tänkbara fall är hur olika sensorräckvidder eller fordonshastigheter kan påverka

effekterna av fordonsautomationen och vilka krav detta ställer på infrastruktur, lagar och regler för att ge optimala effekter för att uppfylla nollvisionen.

I projektet kommer forskarna också titta på hur man kan mäta samhällseffekter av automatisering inom kollektivtrafik.

– Tänkbara fall kan inkludera utvärdering av till exempel delvis automatisering av kollektivtrafiken i områden som tidigare inte varit rimliga som upptagningsområden eller privata fordons samarbete med fordon för kollektiva transporter på väg.

Projektet görs inom ramen för Drive Sweden och den första förstudien ska vara klar i maj 2017. Koordinator för projektet är Viktoria Swedish ICT och övriga partners är VTI, Autoliv och Sweco.

Text: Eva ÅströmFoto: Thinkstock

MER INFORMATION:

Niklas Strand, [email protected], tel. 031-750 26 08

VTI:S VÄRLD



Hur får vi unga att resa mer kollektivt?

Vad styr ungdomars val som resan-de eller inte resande i kollektivtrafi-ken? Detta frågar sig forskare på VTI i ett projekt i samarbete med Västtrafik.

De flesta ungdomar utnyttjar kollektivtrafiken regelbundet under skolåren och ofta flera timmar per dag. Men vad händer efter gymnasietiden? Vill de unga fortsätta åka kollektivt? Varför eller varför inte? Hur upplever de resandet och vad kan få dem att fortsätta resa kollektivt? Den här studien handlar inte i första hand om tid eller pris utan om attityder, identitet och upplevelser.

– Denna typ av djupare information kan ge oss underlag för att få fler att välja att resa kollektivt. Att förstå människors behov

och förväntningar är en grund för att kunna se möjligheter för hur man kan göra kollektivåkandet mer attraktivt, säger Christina Stave, forskare på VTI och K2.

Under hösten genomför VTI gruppdiskussioner med unga mellan 18 och 20 år. Förhoppningen är att forskarna ska få en djupare kunskap om vilka behov den här gruppen har och hur deras attityder och

värderingar om kollektivt resande ser ut.– Det dröjer lite tills våra resultat är

klara. Vi har nu gjort två fokusgrupper och har en kvar, efter det ska vi göra en kvalitativ analys.

Forskningsprojektet drivs inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Centret drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Projektet drivs i samarbete med Västtrafik och pågår till sommaren 2017.

Text: Eva ÅströmFoto: Thomas Harrysson

MER INFORMATION:

Christina Stave, [email protected], tel. 031-750 26 01

VTI:S VÄRLD

Att förstå människors behov och förväntningar är en grund för att kunna se möjligheter för hur man kan göra kollektivåkandet mer attraktivt.”


Sopsaltningsmetoder testas med egentillverkad snöVTI:are rapporterar från försökenDet satsas stort på nya typer av vinterväghållning för gång- och cykelbanor i Sverige. Ny kunskap behövs på området och VTI har fått Trafikverkets stöd via bransch-programmet BVFF för att ta fram den.

Många kommuner investerar nu i nya typer av utrustningar och cyklisterna vänjer sig vid att kunna cykla på barmark även på vintern. Men för att kunna följa upp effektiviteten av de nya metoderna behöver man veta vad som ska följas upp och hur det ska göras. Därför behöver man förstå de processer som är inblandade på vinterns gång och cykelbanor. Det finns mycket kunskap och erfarenheter att ösa ur från vinterväghållning av både bilvägar och flygplatser, men det mesta gäller processer som inte är aktuella på gång och cykelbanor.

– Vi har därför utökat samarbetet med vinterlaboratoriet vid Norges teknisk naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. VTI:arna Ida Järlskog och Emelie Karlsson har under hösten pendlat

dit för att använda sig av de unika forskningsmöjligheter som de har, säger forskaren Göran Blomqvist.

Ett stort problem när det kommer till cykelbanor och sopsaltning är tilltrampad snö som är svår att borsta bort. Detta ville vi laborera med. Några av de frågor som vi ville få svar på var bland annat om preventiv saltning fungerar och vilka mängder som i så fall är optimala för att snön ska gå att borsta bort. Till vår hjälp hade vi NTNU:s snömaskin som bildar kristaller

på fiskesnor (fiskelinor), den snön har en tydligare kristallstruktur vilket är mer likt ”riktig snö” än den som tillverkas i vanliga snökanoner. Snön kompakterades för att simulera ett skoavtryck eller ett cykeldäck, bortborstbarheten testades och den kvarvarande snömängden kvantifierades.

Text: Göran Blomqvist, Emelie Karlsson, Ida Järleskog

MER INFORMATION:

En längre version av artikeln finns på www.vti.se/sopsaltningsmetoder

VTI:S VÄRLD

Snötillverkning i Trondheim. Foto: Emelie Karlsson Emelie Karlsson och Ida Järlskog. Foto: Göran Blomqvist

Prov efter kompak- tering och bort-borstning. Referens längst till höger. Foto: Ida Järlskog

Vinterdäck:

Små skillnader i väggrepp på våt asfaltForskare på VTI har undersökt hur väggreppet på våt asfalt under vinterförhållanden försämras med ålder och slitage för olika typer av vinterdäck.

– Vi fokuserade särskilt på jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck i testen. Det visade sig att broms och styrprestanda för dubbdäck och nordiska däck på barmark är praktiskt taget likvärdiga, för nya såväl som begagnade däck, säger Mattias Hjort, forskare på VTI.

Vinterdäcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. En mindre grupp sommardäck testades som jämförelse och både däck av premium och budgetkategori fanns med i testerna.

– När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinterdäck. Detta gäller både bromsning och styrning, säger Mattias Hjort.

För dubbdäck och nordiska däck fanns i

praktiken ingen skillnad i bromsprestanda mellan nya och slitna däck.

Både de nordiska och europeiska typerna av vinterdäck visar tydligt större spridning jämfört med dubbdäcken när det gäller bromsprestanda. Detta gäller både nya och slitna däck. För styrprestanda kunde ingen skillnad i spridning ses mellan däcken.

Sommardäcken presterar i princip likvärdigt eller bättre än de europeiska vinterdäcken, både som nya och slitna.

– Det ska dock påpekas att det trots detta inte är lämpligt att använda sommardäck vid dessa temperaturer då de blir markant sämre än vinterdäck vid isbildning.

En tidigare VTIstudie visar också att de europeiska vinterdäcken presterar markant sämre än dubbdäck och nordiska vinterdäck vid is och snö, säger Mattias Hjort.


FAKTA OM STUDIEN

Totalt har 84 däck testats, varav 31 helt nya däck och 53 begagnade. Däcken har testats på våt saltad asfaltväg vid noll-gradig temperatur. Alla däcken har testats med VTI:s mobila däckprovningsutrustning BV12. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En delmängd av däck-en testades också med riktig bil. Detta är en fortsättning på en studie från 2015, som då gjordes på is- och snöunderlag, se VTI rapport 875.

MER INFORMATION:

VTI rapport 901, Väggrepp på våt asfalt för slitna och nya vinterdäck

VTI:S VÄRLD

När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinterdäck.



Bättre resandestatistik ger bättre kollektivtrafikHur kan vi bli bättre på att använda resandestatistik för att skapa en attraktivare kollektivtrafik i våra städer och landsbygder? På Persontrafikmässan i Göteborg i oktober talade VTI-forskaren Roger Pyddoke om detta aktuella ämne.

− Vi är i ett skede i utvecklingen då kollektivtrafiken kostar mycket och där alla samhällsmedborgare är med och betalar en stor del. Det är av vikt att veta vilka insatser som är mest behövda och då behövs mer exakta siffror än i dag. Det är dessutom många gånger svårt att få ut data från olika kollektivtrafikförvaltningar, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.

Under rubriken ”Vilka data behövs för uppföljning?” pratade Roger Pyddoke om gapet mellan vilken information man skulle vilja ha för att kunna göra uppföljningar av den kollektivtrafik som finns och vilken data som finns tillgänglig, till exempel när det gäller påstigandestatistik.

− I dag saknas en överblick över vilka data som samlas in. Som skattebetalare vill vi veta att det planeras på rätt sätt och att kollektivtrafikbolagen har rätt information för sin planering. Det vore också bra om data från olika operatörer är jämförbara.

Forskare, politiker, operatörer och myndigheter har allt mer börjat uppmärksamma problemet och det finns goda exempel där förbättringar görs. Hos flera kollektivtrafikoperatörer har påstigandestatistiken blivit bättre, exempelvis har Uppsala länstrafik ett ganska väl täckande system för mätning av påstigande.

Ett annat exempel är SL (Stockholms lokaltrafik) som har byggt upp en databas och försöker skapa en ökad tillgänglighet till informationen. SL har länge mätt påstigande med utrustningar som finns på tio procent av alla bussar. Ett stickprov som detta fungerar bra för den som vill veta hur många det är som totalt stiger på, men för en mer specifik fråga som gäller exempelvis vissa linjer, så räcker inte systemet till.

− I forskningsprojekt stöter vi ofta på att det saknas tillräcklig data för att kunna svara på de frågor som finns. Om operatörerna kunde mäta mer och göra data mer tillgänglig, skulle vi kunna göra bättre analyser över om kollektivtrafiken lyckas med det som samhället önskar, säger Roger Pydokke.


MER INFORMATION:

Roger Pydokke, [email protected], tel. 08-555 770 30

VTI:S VÄRLD

I forskningsprojekt stöter vi ofta på att det saknas tillräcklig data för att kunna svara på de frågor som finns.


VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare

Ivan RidderstedtIvan är forskningsassistent och placerad på VTI:s kontor i Stockholm och arbetar huvudsakligen med kontraktsekonomi. I grunden har Ivan en masterexamen från Economics of Innovation and Growth vid KTH (ITM, Industriell ekonomi) och en fil. kand. från Södertörns Högskola med natio-nalekonomi som huvudämne.

Samuel LindgrenSamuel är anställd som forsknings-assistent på VTI i Stockholm och kommer senast från masterpro-grammet i nationalekonomi på Stockholms universitet där hans huvudämne var ekonometri. Han har sedan tidigare en examen från kan-didatprogrammet i nationalekonomi och stats vetenskap, också det på Stockholms universitet.

Dennis HydénDennis är anställd som tekniker på VTI i Linköping arbetade senast med planering av produktionsprojekt av försvarstekniska produkter på Saab Dynamics AB i Linköping men har genom åren haft många arbets- och uppdragsgivare med mycket varierade innehåll i arbetsuppgifter. Han har gått Mikromekaniskt gymna-sium på Urmakarskolan och har även genomfört en påbyggnad med företagsekonomi.

Sara RogerssonSara är anställd som forskare och ska framför allt jobba med logistik och godstransporter, till att börja med i ett projekt om e-handel. Sara har nyligen doktorerat på Chalmers inom området hållbar logistik. I doktorsavhandlingen har hon med hjälp av kvalitativa metoder tittat på inköp av godstransporter och hur företag kan jobba för att få till en hög fyllnadsgrad i transporter-na. Hon har en civilingenjörsexamen och jobbade därefter i nio år med marknadsföring av tekniska produk-ter inom en brittisk koncern, bland annat i England.

Ida KristofferssonIda är forskare och kommer framfö-rallt arbeta med vidareutveckling av transportmodeller så att dessa bättre kan hantera de utmaningar städer står inför idag: biltrafik trängsel, exter-na köpcentrum, effektiv kollektivtrafik och att förbättra för gång- och cykeltrafik. Under 2016 har hon varit biträdande föreståndare för Centrum för Transportstudier (CTS) på KTH. Hon har en doktorsexamen i transport vetenskap från KTH, 2011, och en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik från KTH 2006.

Anna VasilevskayaAnna är anställd som forsknings-assistent och hennes arbete kom-mer att vara inriktat på självkörande fordon, simulering och modellering. Anna flyttade till Sverige 2014, då hon påbörjade sin andra master på KTH inom transport och GIS. Den första mastern, inom naturvetenskap med specialisering inom transportgeo-grafi, tog hon på Moskvas statliga universitet (MSU) 2013.

Chengxi LiuChengxis är anställd som forskare och hans forskning handlar huvud-sakligen om resvanor, resefterfrågan, modellering och hållbara resor. Han har en kandidatexamen och magisterexamen inom infrastruktur-teknik (civil engineering, specialized in bridge and tunnel engineering) från Zhejianguniversitetet i Kina, och en doktorandexamen inom transport system från KTH.


VTI:S VÄRLD

Yvonne AnderssonSköld utsedd till professor inom miljöVTI har inrättat en ny professors-tjänst i miljö inom transportsektorn och har tillsatt Yvonne Andersson-Sköld som professor. Tjänsten är ett samarbete med Chalmers, institutionen för Bygg- och miljö-teknik.

– Jag är väldigt glad över att Yvonne AnderssonSköld har utsetts till professor hos oss på VTI. Hon blir en värdefull senior forskare, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI.

Kemist och geologYvonne AnderssonSköld har en bred bakgrund inom miljövetenskap. I grunden är hon kemist, senare fick hon en docentur i geologi och blev adjungerad professor i miljögeokemi vid Göteborgs universitet. De fyra senaste åren har hon arbetat på konsultföretaget Cowi som forsknings och utvecklingschef, framför allt med risk och säkerhet kopplat till miljö. Under den

här tiden har hon dessutom varit gästprofessor vid Karlstad universitet, Centrum för klimat och säkerhet, med fokus på att bedöma risker i samband med klimatförändringar, som exempelvis översvämningar. Yvonne har tidigare också arbetat på IVL, Svenska miljöinstitutet.

Vill lyfta miljöfrågorna– Det känns mycket roligt och spännande att få den här möjligheten. Tillsammans med VTI:s duktiga forskare ser jag framför mig att vi kan hjälpas åt att lyfta miljöfrågorna ännu mer och att VTI blir en stor aktör inom fler områden inom miljöforsk

ning runt transporter även internationellt. Just transporter spelar en stor och viktig roll när vi pratar om hållbar utveckling, vilket ligger mig varmt om hjärtat, säger Yvonne AnderssonSköld.

Fokus för Yvonne blir att se helheten och öppna upp för mer samarbeten, bland annat genom ett bredare doktorandprogram. Hon vill också arbeta för fler internationella publiceringar, medverkan på internationella konferenser och i EUprojekt.

Bredd i miljö och klimat– Med Yvonnes kompetens på miljöområdet kommer vi att kunna stärka och utveckla institutets förmåga att arbeta med forskningsfrågor relaterade till transportsektorn och klimatförändringarna. Men miljöområdet rymmer så mycket mer än klimatfrågor och med Yvonnes breda kunskaper får VTI också större möjligheter att arbeta med trafikens samlade miljöeffekter, säger Jonas Bjelfvenstam.

Text & foto: Eva Åström

Just transporter spelar en stor och viktig roll när vi pratar om hållbar utveckling, vilket ligger mig varmt om hjärtat.


RAPPORTER I KORTHET

Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckornotat 21-2016 Syftet med denna studie har varit att visa hur stor osäkerheten är i prognoserna för antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer inom olika delpopulationer, med avseende på geografiska områden, trafikantkategorier, ålder och kön. Måttet allvarlig skada används både för att följa den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige och i mer specifika studier om till exempel olika trafikantgrupper. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafikolycka får skador som leder till minst 1 procents permanent medicinsk invaliditet. Som komplement används också begreppet mycket allvarlig skada som definieras på motsvarande sätt men avser skador

som leder till minst 10 procents permanent medicinsk invaliditet. Eftersom invaliditetsgraden inte är känd vid olyckstillfället prognosticerar man istället antal allvarligt och mycket allvarligt skadade. Grunden för prognoserna är Strada, den nationella databasen för vägtrafikolyckor i Sverige, och en metod som tagits fram av Folksam som baseras på risken att en persons skador kommer att leda till permanent medicinsk invaliditet i framtiden.

Osäkerheten i prognoserna illustreras med prognosintervall. Det visade sig under arbetets gång att härledningen av prognosintervallen var relativt rättfram för fallet med en skada per person, men betydligt svårare när personerna kunde ha en kombination av

flera olika skador. Prognosinter vallen bestämdes därför med hjälp av simulering istället för teoretiska beräkningar.

TITEL:

Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckor. VTI notat 21-2016.

FÖRFATTARE:

Åsa Forsman, Olle Eriksson, Jenny Eriksson

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

Alternativa beläggningar för att uppnå miljömålnotat 20-2016 Det finns kunskaper och erfarenheter av att högpresterande beläggningar, med till exempel polymermodifierat/gummimodifierat bitumen med flera, kan leda till ökade livslängder hos vägar. En ökad livslängd kan inne bära en besparing i natur resurser och kostnader. Högprestandabelägg ningar skulle därför kunna vara ett sätt för beställare att uppnå de miljömål regering och riksdag har satt upp. Målsätt ning en med detta projekt var att påvisa nyttan med högprestanda beläggningar ur samhällsekonomiska och miljömässiga synvinklar.

Projek tet som helhet omfattar dels kunskaps inhämtning inom området, förslag på alternativa konstruktioner och högprestandabeläggningar, implemente ring

och demonstration samt användning av tillförlitliga nedbrytningsmodeller och funktionsmetoder för dimensio ne ring och tillståndsut veckling av vägar. Generella modeller och metoder skapar gynnsammare förutsättningar för att utvärdera och implemen tera nyutvecklade produkter. Slutsatserna från denna be grän sade kunskapsöversikt är att det finns högpresterande asfaltbeläggningar och teknik som både kan leda till längre livslängd hos vägar och som tar mindre natur resurser i anspråk. Kon cep ten kan också innebära lägre kostnader och mindre klimatpåverkan.

TITEL:

Alternativa beläggningar – högpres-terande: kunskapsöversikt. VTI notat 20-2016.

FÖRFATTARE:

Safwat Said

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder


RAPPORTER I KORTHET

Utvärdering av miljö inslagen i körkortsutbildningenrapport 903 Studiens syfte var att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för Bbehörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning.

De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både körlektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning. Förarna körde en instrumente

rad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden. Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleförbrukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbildning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbrukning. Detta kan troligen förklaras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollförbrukning, och att minimera

urkoppling och bromsning till fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belastning hos nya förare.

TITEL:

Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen. VTI rapport 903.

FÖRFATTARE:

Nils Petter Gregersen, Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, mfl

Säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverigenotat 19-2016 Detta notat innehåller en analys av Transportstyrelsens befintliga data utifrån kraven på att bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige. Uppdraget från Transportstyrelsen var att visa om den information som behövs är tillgänglig via befintliga system eller om det finns ett utökat behov av datainsamling och i så fall vilken och hur denna ska samlas in.

I uppdraget ingick även att ge förslag till områden för fördjupad analys. I notatet ges först en kort beskrivning av Transportstyrelsens interna ITsystem TRAP händelse där man registrerar allvarliga olyckor, tillbud och väsentliga fel/brister som rapporterats in av verksamhetsutövare. Forskarna har också gjort en bedömning av möjligheterna

att ta fram uppgifter om säkerhetsindikatorer, bestämda av Europeiska Kommissionen, ur TRAP händelse, istället för genom en årlig säkerhetsrapport från verksamhetsutövarna så som det sker idag. Därefter ges förslag till hur den befintliga uppföljning av olyckor och riskfaktorer kan förfinas, vilka analysmodeller som är tänkbara och slutligen ges förslag på ytterligare datainsamling för att kunna genomföra fördjupade analyser.

TITEL:

Att bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige: en granskning av Transportstyrelsens befintliga data och förslag på för-djupade analyser. VTI notat 19-2016.

FÖRFATTARE:

Gunilla Björklund, Mattias Haraldsson Fo

to: H

ejdl

ösa

Bild

erFo

to: T

hink

stoc

k


Nya VTI-publikationerFrån 2016-08-24 till 2016-11-09VTI-rapporterFyrhjulingars köregenskaper och förar-nas kunskap om dessa egenskaper. R906 Författare: Omar Bagdadi, Henriette Wallén Warner

Utvärdering av miljöinslagen i körkorts-utbildningen: en studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning. R903 Författare: Nils Petter Gregersen, Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, Jonna Nyberg, Inger Forsberg

Väggrepp på våt asfalt för slitna och nya vinterdäck: jämförelse av olika katego-rier av vinterdäck. R901 Författare: Mattias Hjort, Olle Eriksson

VTI notatMätning av friktion på vägmarkering Jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning.VTI notat 182016 Författare: Carina Fors, Sven-Olof Lundqvist

Att bedöma säkerhetsnivån på spår-bunden trafik i Sverige: en granskning av Transportstyrelsens befintliga data och förslag på fördjupade analyser. VTI notat 192016. Författare: Gunilla Björklund, Mattias Haraldsson

Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckor. VTI notat 212016. Författare: Åsa Forsman, Olle Eriksson, Jenny Eriksson

Alternativa beläggningar – högpresterande: kunskapsöversikt. VTI notat 202016. Författare: Safwat Said

The marginal cost of reinvestments in Sweden’s railway network. VTI notat 23A2016 Författare: Sherzod Yarmukhamedov, Jan-Eric Nilsson, Kristofer Odolinski

?Finns det redan en lösning Finns det redan en lösning

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det finns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell om-världsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig upp- daterad inom ett visst ämnes- område eller fördjupa dig i en specifik fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbets-partners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletable- rade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafik- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LÄS MERwww.vti.se/bicwww.transportportal.se

på problemet?

[email protected]–20 40 00

Finns det

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER

Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer

Kan du inte ladda ned publikationen kan du kontakta Monica Lomark, [email protected] eller 013-20 43 21

VTI:S VÄRLD

”Överlag känner jag en stor tacksamhet för det förtroende de visar genom att jag får ta emot deras nakna och skamfulla berättelse.”

Mötet med människan i trafiken I trafiksäkerhetsforskningen behöver vi data

om trafikanterna. Vi använder data från befintliga register, men samlar också in

nya data i enkätstudier och observationer av trafikanters beteenden. Data erhålls även i fysiska möten där vi intervjuar människor som vi tror har viktiga erfarenheter att delge. Detta kan ske i en fokusgrupp där deltagarna i interaktion med varandra samtalar om ett ämne där vi behöver olika trafikanters åsikter. Eller också genomför vi djupintervjuer med enskilda trafikanter. Jag har intervjuat cyklister, mopedister och fyrhjulingsförare som skadats i olyckor. Dessa intervjuer har gett en djupare kunskap och förståelse av vad som hänt före, under och efter olyckan jämfört med att bara studera olycksregister.

Några av de mest spännande mötena har varit med trafikanter som begått rattfylleribrott. Jag har intervjuat dem i en utvärdering av Smadit, en samverkansmetod mot alkohol och droger i trafiken. Denna samverkan innebär att polisen vid rattfyllerihändelsen erbjuder den misstänkte rattfylleristen ett samtal med beroendevården eller socialtjänsten. Vi intervjuade misstänkta rattfyllerister vid två tillfällen med ungefär ett års mellanrum, och möttes av tacksamhet för denna möjlighet till samtal. Samtalen hade gett en insikt i deras alkoholvanor och hjälpt dem att göra förändringar. De intervjuade har efter hand förstått att det värsta inte vara att förlora körkortet utan att de genom att köra rattfulla skulle ha kunnat döda eller skada någon annan människa. Denna insikt följdes av ett beslut att aldrig mer köra onyktra.

I en pågående utvärdering av systemet med Alkolås efter rattfylleri har jag återigen fått möta människor som kört rattfulla. Dessa möten fyller mig med många olika känslor, samtidigt som jag ska ha ett professionellt och neutralt förhållningsätt. Många är ”vanliga” människor, som du och jag, men som i en livskris – ofta relaterat till familj eller arbete – börjat självmedicinera med alkohol för att kunna slappna av och sova. Så har ett kritiskt läge uppstått och man har tagit bilen trots medvetenheten om att man druckit. Andra har gjort en felbedömning och kört bil för tidigt dagen efter ett alkoholintag.

När jag sitter mitt emot den rattfylleridömda människan fylls jag av ödmjukhet och förståelse, men blir också upprörd över det de gjort. Överlag känner jag en stor tacksamhet för det förtroende de visar genom att jag får ta emot deras nakna och skamfulla berättelse. Berättelsen innehåller också de åtgärder de tagit för att en liknande händelse aldrig ska upprepas. Detta fyller mig med hopp om att vi ska kunna minska rattfylleriet. Men då krävs att alla poliser lämnar ett erbjudande om samtal till rattfylleristerna de möter, och att fler får möjlighet att kunna ha ett alkolås efter rattfylleri.

Vill du veta mer om utvärderingen av alkolås efter rattfylleri är du välkommen till session 12 på Transportforum där vi kommer att presentera resultat från både enkäter och intervjuer.

Nästa nummer kommer i MARS

KONTAKT: Susanne [email protected]

I HUVUDET PÅ

Susanne Gustafsson

www.vti.se

Posttidning BVTI581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT

PORT PAYÈ

Documents

Ny handbok ger råd aktuellt mer kollektivt? 4VTI AKTUELLT NR 4 2016 3 innehåll Nr 4 2016 Tema Människan i trafiken 7 8 6 Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträcka