NYA MARKNADER: Vi letar efter vinnarbolag i… KAZAKSTAN ......Tillväxtmarknader..... 38 Räntefonder.....50 59 Korsord Vinn biobiljetter! 63 Globala affärer ”Blir man bra på

Ucimagnis rent voloris sit eum a voluptatur? Luptatur accab initatibus quaeperum illacere escit omniam, officTre prisbelönta fondförvaltare om hur de balanserar risker och möjligheter.

PUTIN I PORTFÖLJENSå ser Fredrik Colliander på Surgut och Magnit

HANS HEDSTRÖMFå råd med det lilla extra genom att spara mer

HJÄLP! MEN HUR?Så gör ditt bidrag störst nytta

FONDGUIDE

34 sidor ro

sa

fondkunskap!

KAZAKSTANEn vinstfabrik av Nazarbajevs nåde

INDONESIENNudlar, fastigheter och trafikkaos

BOTSWANAFrån diamanter till försäkringar

SYDOSTASIENSju bolag som vår Asienexpert gillar

NYA MARKNADER: Vi letar efter vinnarbolag i…

UTSiKTSOMMAREN 2014. ETT MAGASIN FÖR DIN EKONOMI FRÅN

Men det fi nns hopp. För även om barncancer är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 1 till 14 år överlever idag fl er barn än någonsin tidigare. Vårt mål är att utrota barncancer. För att lyckas är vi beroende av frivilliga bidrag eftersom vi saknar ekonomiskt stöd från stat och landsting.

SMS:a HOPP till 72�900 så bidrar du med 50 kr.

Idag drabbas ett barn av cancer.

BCF_annons_LAG_340x240.indd 1 2014-01-10 10:26

Men det fi nns hopp. För även om barncancer är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 1 till 14 år överlever idag fl er barn än någonsin tidigare. Vårt mål är att utrota barncancer. För att lyckas är vi beroende av frivilliga bidrag eftersom vi saknar ekonomiskt stöd från stat och landsting.

SMS:a HOPP till 72�900 så bidrar du med 50 kr.

Idag drabbas ett barn av cancer.

BCF_annons_LAG_340x240.indd 1 2014-01-10 10:26

04 UTSIKT Sommaren 2014 carnegie fonder

Du hittar följande

INNEHÅLLi denna utgåva:05 Ledare

06 Bröd och aktierCarnegie Afrikafonds Karin Fries om varför hon handlar Choppies.

09 Uppköpen hägrarDet våras för småbolagsförvärven, tror Carnegie Småbolagsfonds Viktor Henriksson.

10 Hetast i AsienCarnegies Asienexpert Gunnar Påhlson förklarar vad som ligger bakom regionens dynamik.

12 Framtidens framsida

På bolagssafari i Kazakstan, Indonesien och Botswana med Carnegie Fonders specialister på tillväxtmarknader.

22 Stjärnor berättarCarnegies stjärnförvaltare Simon Blecher, Stefan Ericson och John Strömgren om hur de tänker när de investerar.

25 FondguideFakta om våra fonder, place ringsområden och förvaltarnas syn på marknadsutvecklingen.Svenska aktiefonder ... 30Tillväxtmarknader ...... 38Räntefonder................. 50

59 KorsordVinn biobiljetter!

63 Globala affärer ”Blir man bra på sin lilla nisch och tänker globalt har man aldrig haft en större chans att lyckas än just nu”, säger kreativitetsgurun Fredrik Härén.

64 GåvoproffsenSocial Initiative hjälper filantroper att hitta de projekt där deras pengar gör mest nytta.

UTSiKT

Sidan 63. Vinn kreativi - tets talaren Fredrik Häréns nya bok om globala affärer.

Sidan 50. Ränteför-valtaren Niklas Edman lånar ut pengar till norsk shipping.

Sidan 38. Köpa eller sälja ryskt? Magnits butiker gillas av vår Rysslandsförvaltare.

SOMMAREN 2014

Ordmoln: Detta kan du läsa om i Utsikt,

och mycket mer.

JOAKIM

BRAUN

; G. A. LIPUN

OV; HA

RT TAN

Sommaren 2014 UTSIKT 05

Spara och konsumera A tt aktiemarknaden i USA nu har stigit

fem år på raken får en hel del upp-märksamhet. Det har inte funnits så

många uppgångsfaser på börsen som varit så långa. Är det alltså dags för en nedgång?

För min generation, vi som med investering-ar och yrkeskarriärer gjorde entré på aktie-marknaderna under 1980-talet, är det svårt att oroa sig för en nedgång. Vi har ständigt matats med att den som för 100 år sedan investerade 1 000 kronor i aktier nu badar i miljontals kronor. Aktier går ju alltid upp på lång sikt, eller hur? De nedgångar vi såg på 1980- och 1990- talet innebar ju också, med facit i hand, bra köptillfällen. Men få av oss har möjlighet att glädja sig åt investeringar vi gjorde för 100 år sedan, och 1980- och 1990- talen var sammantaget ovanligt bra börsperioder.

i en studie som Fondbolagens Förening pre-senterade förra året mättes 10-årsavkastningen på Stockholmsbörsen under perioden 1911–2012. Trots att 28 enskilda år gav negativ avkastning (66 gav positiv avkastning) så är det faktiskt bara en tioårsperiod, av 85 stycken, som givit negativ nominell avkastning. Det var perioden 1930–1939, då vi genomled en världsdepression.

God historik till trots: De svenska hus-hållens aktierelaterade sparande är långt lägre än sparandet med låg risk. Nattsömnen prio-riteras tydligen högre än det framtida konsum-tionsutrymmet eller så har sparandet

blivit kortsiktigt. Somliga tycker säkert att de är vinnare när de med lånade pengar har fått se sin bostad stiga i värde. Den stora skillnaden mellan aktier och bostäder är att de förstnämn-da kan säljas utan avkall på livets förnödenhet-er, men att det är svårt att leva drägligt utan en bostad. Min slutsats är sålunda att vi svenskar borde öka sparandet i aktier i syfte att kunna unna oss det lilla extra i en framtid.

den som nu känner sig obekväm med att inves-tera i svenska aktier trots de senaste årens goda

uppgångar kan jag tipsa om flera mark-nader på emerging markets som haft en

bedrövlig utveckling. Som vanligt är det bra att sprida riskerna. Betänk att ryska och kinesiska aktier blev värdelösa i

samband med att kommunist erna tog över makten 1917 i Ryssland

respektive 1949 i Kina. Då hjälpte inte en lång tidshori-

sont. Faktum är att det enda vi kan vara säkra

på är att på lång sikt är vi alla döda. ¶

LEDARE: Hans Hedström

Sedan 1911 har bara en tioårsperiod på Stockholmsbörsen gett negativ avkastning. Ett klokt risktagande i aktier kan öka vårt framtida konsumtionsutrymme, skriver Carnegie Fonders vd.

” Vi svenskar borde öka sparandet i aktier för att kunna unna oss det lilla extra.”

UTSiKT: Ett marknadsföringsmagasin från Carnegie FonderVD och ansvarig utgivare: Hans Hedström Kommunikationschef: Erik Amcoff Marknadsassistent: Kristina Flintull Korrektur: Birgit Jacobson AD & omslagsfoto: Joakim Braun Telefon: 08-676 88 00 E-post: [email protected] Postadress: Carnegie Fonder AB, Box 7828, 103 97 Stockholm Besöksadress: Regeringsgatan 56, Stockholm Tryck: Exaktaprinting, Malmö

FRÅGA/SVAR: Karin Fries


Karin Friesuu Förvaltar Carnegie Afrikafond.

B.A. i nationalekonomi från University of South Carolina och ekonomie magister från Lunds universitet. CEFA/AFA.

Karin på Twitter: @karinfries.

JOA

KIM

BR

AUN

”Afrika är en kombination av emerging markets och frontier markets.”

APTIT PÅ CHOPPIES placeringar. Det finns en rad tillväxtmarknader. Varför ska man investera just i Afrika?

– Afrika är i början av en stark utvecklingsfas som kan pågå länge. Förutom råvaror har de flesta länder en ung befolkning. Kombinerat med struk-turella förändringar blir förutsättningarna goda för fortsatt stark tillväxt, bra marginaler och bättre förutsägbarhet.

Är inte risknivån hög?– Volatiliteten har fak-

tiskt varit lägre än i många land fonder, men så finns det politiska, makroeko-nomiska och corporate governance- risker, samt dålig marknadslikviditet som spökar regelbundet. Afrika är en kombination av emerging markets och frontier markets, så visst finns det risker.

Hur hanterar du det?– Vi fokuserar på bolag

med goda kassaflöden, bra balansräkning, stark ledning, god ägarkultur och vilja att betala utdelningar. Ett nytt exempel är Chop-pies, Botswanas ledande matbutikskedja med 67 butiker och en marknads-andel på drygt 30 procent.

KRISTINA [email protected]

Läs Karins AFRIKAREPORTAGE på sidan 18!

carnegie fonder Sommaren 2014 UTSIKT 07

VI ÄR ALLRA SNABBAST PÅ TWITTERsociala medier. Ibland klarar man sig med bara 140 tecken. Testa själv! Allt fler upptäcker tjus-ningen med Twitter, som gör det möjligt att enkelt få de senaste nyheterna om… tja, i princip vad man än är intresserad av. De flesta etablerade medier publicerar sina nyaste nyheter allra först på Twitter, helt gratis. Den som gillar det som vi på Carnegie Fonder gillar, det vill säga allt som har med näringsliv och investeringar att göra, får lästips och kommentarer på @CarnegieFonder av kommunikationschefen Erik Amcoff. ¶

HAR DU NÅGOT STORT PÅ GÅNG?entreprenörer. Det finns många exempel på svenskar som har gått från idé till handling och vidare till någonting riktigt stort – namn som Ingvar Kamprad, Erling Persson och Daniel Ek. Nu startar Carnegie Holding, där Car-negie Fonder ingår, jakten på nya entre prenörer. Till sammans med Svenska Dagbladet arrangeras en talangjakt där de slutliga

vinnarna utses av er-farna investerare. På carnegie.se hittar du mer infor mation.

Den 7 april 2014 börjar anmäl-

ningsperio-den. ¶

MARKNADSMIX: Fondnyheter

Kom och lyssna på våra experter!Varje år anordnar Carnegie Fonder ett flertal evenemang för kunder och samarbetspartners. Du kommer väl?

E n fördel med att spara direkt hos Carnegie Fonder, i stäl-

let för via en bank eller nätmäk-lare, är att du får ta del av en rad evenemang som arrangeras för både direktkunder och partners. 2014 är inget undantag.

löpande under året anordnas kundträffar. Våra fondspecia-lister berättar om sparandets möjligheter, och oftast deltar en fondförvaltare för att ge sin syn på marknadsutvecklingen.

Exempelvis stod Liljevalchs Konsthall i Stockholm som lokal när direktkunder bjöds på fru-kostseminarium, institutionella investerare på lunch och partners

på mingel. Speciellt inbjuden till lunchen var Socialdemokrater-nas finanspolitiska talesperson Magdalena Andersson som ef-teråt avslöjade att hon amorterar i stället för fondsparar.

ett större evenemang är den årliga Carnegie Fonder-kvällen, senast uppgraderad till ett jubi-leum då Carnegie Fonder fyllde historiska 25 år. Många fängsla-des av författaren Fredrik Härén som talade om kreativitet och glo-balt företagande (se sidan 63).

Ett uppskattat event är den traditionsenliga julkonserten, som arrangeras för att visa vår uppskattning för det gångna året.


n Vill du gå på våra fondträffar? Mejla [email protected]!

Välkomna 2014! Carnegie Fonders gäster och medarbetare vid några av de arrangemang som genomfördes under 2013.

Magdalena Andersson.

Simon Blecher.

Mona

Stenmark.

Har du rätta virket – som Daniel Ek?

SPO

TIFY


ÄNNU MER UTSIKT I

INKORGENuppdaterad. Nu kan du

få kommentarer, reportage och intervjuer med Carnegie Fonders förvaltare rakt in i din inkorg. Teckna en prenumeration på Utsikts veckobrev!

För drygt ett år se dan ansiktslyftes Carnegie Fonders hemsida och i höstas var det kundtid-ningen Utsikts tur. Nu har också de populära nyhetsbreven vässats ett snäpp, vilket upptäcks av allt fler direktkunder, institutionella kunder och samarbetspartners.

Nyhetsbreven är ”responsiva” – de är lika läsvänliga på läsplatta, dator och mobiltelefon.

Bli prenumerant på carnegie.se/fonder/ nyhetsbrev eller genom att

scanna QR- koden. ¶

Detta får du:� Nyheter och analyser� Filmade intervjuer med

våra fondförvaltare� Månatliga förvaltar

kommentarer � Inbjudningar till semina

rier, evenemang och tävlingar

� Hel och halvårsrapporter

Bättre tjänst för internetkunderna Carnegie Fonder fortsätter att växa. Men vad är vi bra på, och vad kan vi förbättra? För att få en vägledning gjordes under vintern en större kundenkät.

Respondenterna fick ta ställ-ning till påståenden inom

kategorier som kundnöjdhet, kontakt, Carnegie Online, eve-nemang samt magasinet Utsikt. Höga betyg gavs bland annat för tillgänglighet och kvaliteten på den personliga kontakten. Kun-derna uppskattar att fondspeci-alisterna svarar snabbt på frågor per telefon och e-post, och även personliga möten är omtyckta.

men det finns också områden där förbättringar kan ske. Inter-nettjänsten Carnegie Online är ett prioriterat område, då många

kunder sällan loggar in. Målsätt-ningen är därför att så snart som möjligt lansera en uppdaterad och bättre internettjänst.

– Den största förändringen är design och layout, samt att tjäns-ten ska se bra ut i alla mobila enheter oavsett skärmstorlek. Fondutbudet ska finnas tillgäng-ligt på en samlad marknadssida i stället för att hänvisas till exter-na hemsidan. Sidan kommer att påminna om ”Jämför fonder” på carnegie.se/fonder. Jag hoppas att vi kan göra utvecklingsgra-ferna för kundernas konton både användarvänliga och grafiskt tilltalande, säger Magnus Zetter-ström, Application Manager på Carnegies it-avdelning.

Nya Carnegie Online får pre-miär till sommaren.


Vi är rörliga!

På gång. Nya Carnegie Online fungerar med alla skärmstorlekar.

FRÅGA/SVAR: Viktor Henriksson SMÅBOLAGS-SPECIALISTEN SPÅR UPPKÖPjubileum. Carnegie Småbolags fond firar två år. Hur har det gått?

– Sedan starten i februari 2012 har fonden stigit 55 pro-cent, så jag är nöjd. Det är också kul att allt fler investe-rare upptäcker småbolagens fördelar.

Vilka är fördelarna?– Små bolag är inte lika

genomlysta som stora, så det går att hitta nya, spännande möjligheter. Ta Itab, som är en etablerad storspelare inom butiksinredningar, men som också utvecklar nya automa-tiska kassadiskar. Det kan bli jättestort. Med småbolag får du också mindre exponering mot skakiga tillväxtmarkna-der och desto större expo-nering mot stabila, svenska fastigheter som gynnas av den låga räntan.

Uppköp?– Absolut, jag är övertygad

om att det kommer fler struktur affärer. Historiskt sett är det framför allt små och medel stora verkstadsbolag som har blivit uppköpta, som Cardo, Höganäs och Nefab. Det finns ett antal fina sådana bolag kvar på börsen som mycket väl kan bli uppköpta.

ERIK [email protected]

” Itab är en storspelare, som utvecklar nya automatiska kassadiskar. Det kan bli jättestort.” carnegie fonder Sommaren 2014 UTSIKT 09

Viktor HenrikssonuuCivilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. I branschen sedan 1996 och förvaltar Carnegie Småbolagsfond sedan starten 2012.

JOAKIM

BRAUN


Med över 50 resor i området är Gunnar Påhlson Carnegie Fonders mest bereste förvaltare. Här pekar Asienexperten ut några av regionens mest spännande marknader och bolag.

Gunnar Påhlson har förvaltat asiatiska aktiefonder i 25 år och är dessutom gift med

en indonesiska. Det förklarar var-för han i tjänsten och privat har rest till Asien 2–6 gånger per år och sett länderna utvecklas från grynings-marknader till tillväxtmarknader och i vissa fall mogna ekonomier.

– Det finns en fantastisk dynamik i Asien. Varje gång jag reser dit lär jag mig något nytt. Ta Hongkong. När man återvänder dit har de all-tid rivit något gammalt och byggt nytt och byggt ut, större, snyggare, flashigare. Överallt i Asien finns en vilja att växa och expandera på ett sätt som man inte kan föreställa sig om man inte har varit där.

Bakom dynamiken ligger, enligt Gunnar Påhlson, bland annat en oerhört gynnsam demografi. Med undantag för Kina har snart sagt samtliga länder i Asien en ung be-

folkning som i rask takt går genom faserna utbildning, arbete och kon-sumtion.

– I den här regionen finns nästan halva världens befolkning. Den är ung, den är framåt och den får en allt större andel medelklass.

ett bra exempel är Indonesien, som är en av Carnegie Fonders fa-voritmarknader i Sydostasien.

– Förutom en enorm medelklass som växer med 25 procent per år har Indonesien också betydande råvarutillgångar. Ekonomin är stabil, men med utvecklingspoten-tial då man måste investera i infra-struktur som kraftindustri, vägar, hamnar och flygplatser. Och man har råd med det!, säger Gunnar Påhlson. ¶

n Läs mer om tillväxtmarknaderna i världen på nästa uppslag!

Gunnar Påhlson är ekonom från Stock holms universitet med mång årig erfarenhet av den asiatiska marknaden. Förvaltar Carnegie Kinafond och Carnegie Indienfond.

INTERVJU: Gunnar Påhlson

Text ERIK AMCOFF Foto JOAKIM BRAUN

” Större! Snyggare! Flashigare!”

FYRA VINNARE I SYDOSTASIENFILIPPINERNA VIETNAM THAILAND TAIWAN

Invånare 99 miljoner 92 miljoner 67 miljoner 23 miljoner

Tillväxt 7 procent 5,5 procent 2,5–3 procent 2–3 procent

Caset Eko no min är starkt beroende av filip-piner som skickar hem pengar från utlandsjobb, till exempel på fartyg. Det görs stora investeringar, bland annat inom it och callcenter.

Kina är ett slags marknadskom-munism, men Vietnam är fortfa-rande väldigt plan-ekonomiskt. I takt med att landet öppnar sig för mer handel finns god potential.

På grund av politisk turbulens är till-växten bara hälften så stor som den skulle kunna vara. Drivkrafterna är en stor, ung befolkning samt behovet av en modernare infra-struktur.

En mogen ekonomi, men en vinnare på sin enorma it-kunskap. Taiwan är bäst i världen på komponenter till och produktion av telefoner, läsplattor och datorer.

Bolag SM Prime, äger och utvecklar köpcen-trum, bland annat Asiens största: Mall of Asia i Manila. Jag gillar Ayala Land, ett extremt solitt och välskött fastighetsbolag – Filippin ernas svar på Lundbergs.

Likviditeten på börsen är dålig. Ett annat problem är valutarestriktio-ner. Men det finns intressanta företag, bland annat banker och dagligvaru-företag, exempelvis Vietnam Dairy Products.

Mobiloperatören Advance Info Service samt Land & House, som bygger hus och lägenheter för medelklassen.

TSMC är som amerikanska Intel, en jätte inom halv-ledare. Jag vill också nämna Mediatek, som gör chip-set till smartphones, särskilt för Android.



FRAMTIDENS FRAMSIDA

Aktiva förvaltare investerar i företag – inte i börsindex. Följ med förvaltarna av Carnegie Emerging Markets och Carnegie Afrikafond på investeringssafari i tillväxtländerna Kazakstan, Indonesien och Botswana.

Botswana

Indonesien

Kazakstan

MAG

NUS

HJA

LMA

RSO

N N

EIDE

MA

N/T

T

Text ERIK AMCOFF Kazakstan och Indonesien KARIN FRIES Botswana

12 UTSIKT Sommaren 2014

1. KAZAKSTANEn bank, en teleoperatör,

en cementfabrik och en poet.

Kazakstan är stort som Väst-europa men har knappt fler invånare än Sverige och Norge tillsammans. Det är svårt att inte inleda med detta faktum, trots att vi på Carnegie Fonder egent ligen hellre pratar om före tag än om länder och regi-on er. Kazak stan, som vi besök-te i slutet av 2013, är allt så gi-gantiskt och består till största delen av stäpp, ett slags platt fjällmark som lämpar sig ut-märkt för nomadliv och det framryckande mongoliska ka-valleriet, men kanske inte så mycket annat.

stäppen får vänta. Vi börjar i Almaty, Kazakstans finans-centrum vid Himalayas fot. Det första företag som Carnegie Emerging Markets förvaltare Mona Stenmark och Jan-Olov Olsson besöker är Halyk Bank, som helt enkelt betyder Fol-kets Bank. Bolaget presenteras av vd Umut Sjaja ch metova och hennes närmaste kollegor.

Umut Sjajachmetovas reso-nemang påminner om SEB:s Annika Falkengrens. De mest aktuella ämnena för kazakiska banker är nämligen desam-ma som för svenska: växande it-investeringar för att kunna erbjuda tjänster på internet och i mobiltelefonen, hårdare krav från myndigheterna på att bankerna ska kapitalisera sig och ett skapligt stort frågeteck-en över vad som kommer att hända med pensionssystemet.

halyk bank var tidigare en del av ryska Sberbank, som för övrigt är ett innehav i både Carnegie Rysslandsfond och Carnegie Emerging Markets, men knoppades av och blev sin egen 1991.

Årtalet är ingen slump. Det var som bekant år 1991 som

Det 97 meter höga Bajterek monumentet i Kazakstans huvudstad

Astana ska påminna om hur huvudstaden flyttades

från Almaty 1997.

Sommaren 2014 UTSIKT 13


Sovjet imperiet brakade sam-man och republiker som Ka-zakstan kunde utropa sin självständighet. Det ryska ar-vet är dock alltjämt påtagligt i Kazakstan. Ryssarna har fun-nits närvarande ända sedan Katarina den storas tid men tog ett ordentligt grepp, för att inte säga strypgrepp, om lan-det under Stalins tid.

Kazakerna, ett nomadfolk som levde av och med boskap på de enorma stäpperna, tving-ades till fast bosättning och bruk av den magra jorden.

Det är oklart exakt hur många kazaker som svalt ihjäl i början 1930-talet, men det ta-las om allt från några hundra-

tusen till 1,7 miljoner. Klart är att svältåren i Kazakstan är ett av de folkmord Sovjetunionen gjorde sig skyldig till.

Dessutom utsattes Kazak-stan för provsprängning av kärnvapen och ett antal stor-skaliga experiment med svåra miljökonsekvenser, till exem-pel uttorkningen av Aralsjön.

Kazakerna är ett turkiskt folk men har efter självständig-heten valt att behålla det ky-rilliska alfabetet. Ryskan är också ett helt accepterat språk som verkar förstås av de allra flesta. Företagsnamn och gatu-skyltar skrivs ofta ut på båda språken. De flesta är muslimer eller rysk ortodoxa.

efter halyk bank bär det av till centralbanken, som precis som affärsbankernas huvud-kontor och börsen finns kvar i Almaty, trots att huvudstaden numera är Astana.

På centralbanken får vi lära oss att den är helt oberoende gentemot regeringen, precis som Sveriges Riksbank. Men: Styrelsen består av represen-tanter från regeringen och rap-porterar direkt till president Nursultan Nazarbajev. Hmm…

Det är inte så överraskande att president Nazar bajev har ett finger med även i det pen-ningpolitiska spelet. Han ver-kar nämligen vara inblandad i det mesta, tillsammans med bland annat sin dotter som för övrigt är största ägare i Halyk Bank.

Den lilla politiska opposition som finns har det minst sagt svårt, liksom de journalister som försöker granska makten.

Det som har hjälpt Nazarba-jev och den kazakiska ekono-min framåt är globaliseringen och det höga oljepriset, något

JOCH

EN H

ELLE

/CO

RBI

S/A

LL O

VER

PR

ESS

Glans av guld. Presidentpalats och regeringsministerier i Kazakstans huvudstad Astana.

”Den tillväxt på runt 6 procent som man räknar med hänger till stor del på att oljepriset fortsätter att vara högt.”


som inte heller centralbankens representanter gör någon hem-lighet av.

efter en lunch med ryska Sberbank, som är tillbaka i Ka-zakstan med stora ambitioner, träffar vi teleoperatören Kcell. Kcells huvudägare är ett halv-statligt bolag som på sistone har hamnat i blåsväder med anklagelser om korruption och telefonavlyssning åt diktatorer – Telia Sonera.

Precis som Telia Sonera har Kcell en stor marknadsandel, en stark balansräkning och en hög utdelning. Kcell skul-le alltså kunna vara precis ett sådant värdebolag som vi på

Carnegie Fonder gillar. Men det är nog ingen slump att vär-deringen ser så attraktiv ut. Den politiska risken.

– Teleoperatörernas verk-samhet hänger helt på att de får behålla sina licenser, och gis sa vem som styr över dem, säger Jan-Olov Olsson, som för valtar Carnegie Emerging Mar kets tillsammans med Mona Stenmark.

vi flyger inrikes från Almaty i söder till den nya huvud-staden Astana i norr. Från flyg-platsen byter vi till minibuss och kör i tre timmar rakt väs-terut, ut på stäppen. Vägarna är bitvis riktigt bra och trafi-ken är inte så hård. Det är som att åka bil i en hälsingeskog – utsikten är vacker men enfor-mig. De flesta i bussen somnar.

Till slut tornar en enorm fabriksanläggning upp sig i horisonten – Steppe Cement. Bolmande skorstenar, dammi-ga tegelschabrak och rangli-ga plåtskjul. Vi visas runt av chefsingenjören Ramlan Safri.

Klyftor. Gatuscen i den tidigare huvudstaden Almaty.

MAGN

US HJA

LMA

RSON

NEIDEM

AN

/TT

KAZAKSTAN

LANDSFAKTAYta 2 724 300 km2

Huvudstad AstanaBefolkning 18 miljonerStatschef Nursultan

NazarbajevValuta 28 tenge = 1 SEK

INDIKATORERMedellivslängd 69 år% invånare < 15 år 25BNP Miljarder USD 196BNP/invånare USD 13 892Spädbarns dödlighet ‰ 19Arbetslöshet Procent 5,3Budgetbalans Procent +4,3BNP-tillväxt Procent

EXPORTSEKTORERRåolja 57%Gas 4,9%Järnlegeringar 4,2%

PROFILEN

Steppe Cement.

Astana

Jakarta

Gaborone

Almaty

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

0

5

10

15

20142000

-10

-5

05

10

20142000

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

02468

10

20142000

2014: 5,2%

2014: 5,5%

2014:4,1%

Abaj Qunanbajuly var poet, kompositör, filosof och folkhjälte under andra hälften av 1800 talet då Ryssland erövrade Kazakstan. Före Abaj var kazak isk poesi mest muntlig, men han översatte också verk av bland annat Goethe, Lermontov och Byron. Har skolor, vägar och en hel stad uppkallad efter sig.

Källor: IMF, Världsbanken, M

IT Observatory of Econom

ic Complexity


Han är en senig malaysier som har fått i uppdrag att vända det här sovjetiska fuskbygget till en modern vinstmaskin. Och han är på god väg. Det är stökigt, lerigt och olustigt, men även om vissa byggnader känns fallfärdiga så har andra rustats upp och blänker bitvis av nya detaljer.

”Caset” får det att vattnas på vissa investerare: Steppe Cement har obegränsad till-gång till kalksten och en järn-väg rakt in till Astana, där president Nazarbajev behöver byggnadsmaterial till det ena monumentet efter det andra för att världsutställningen 2017 ska bli någonting i hästväg.

– Jag är glatt överraskad över den höga nivån på de före tag vi har träffat i Kazak-stan. Ledningarna är pålästa, har tydliga visioner och myck-et villiga att diskutera de frå-gor vi tar upp. Vi har inga in-vesteringar i Kazakstan i dag, men det är en klart intressant mark nad att bevaka, säger Mona Stenmark.

2. INDONESIENBland nudlar, motorcyklar,

byggprojekt och Ikea

Varmt och kaotiskt. Indone-sien är på många sätt Kazak-stans raka motsats. På stäppen skiftar temperaturen under året mellan minus och plus 40 grader Celsius, men här på ekvatorn är det alltid varmt. Indonesien är något mindre än Kazakstan, men har en långt mer diversifierad eko-nomi: olja, gas, fiske, jord-bruk, skogsbruk, industrier och tjänste företag. Och över 250 miljoner invånare, alla på var sin motorcykel framför oss vart vi än ska i Jakarta.

Det första företagsbesöket för Carnegie Emerging Mar-kets förvaltare Mona Sten-

mark och Jan-Olov Olsson är Indofoods nudelfabrik i Jakar-tas utkanter. Att tillverka nud-lar är en rätt enkel business, visar det sig. Produktions-linorna är ungefär 100 meter långa. I ena änden hälls ingre-dienserna mjöl, vatten och salt i ett stort kar, en deg blandas ihop, kavlas ut, skärs i rätt di-mensioner, buntas ihop, ångas och torkas.

Storskaligt. Indonesiens huvudstad Jakarta har fler invånare än Sverige, på en yta som halva Ölands.

Hos Indo food i Jakarta.

”Indofood omsätter 35 miljarder kronor och har ett börs värde på motsvarande 40 miljarder.”

MON

A S

TEN

MA

RK

Allt helt automatiskt, på löpan-de band.

Därefter kommer handpå-läggningen. I slutet av linorna plockas de färdiga nudlarna upp av kvinnor som tillsätter en kryddpåse och packar. To-talt blir det 16 miljarder för-packningar per år från Indo-foods 15 fabriker, vilket gör företaget till Indonesiens över-lägset största nudelproducent.

Men Indofood, som är ett innehav i Carnegie Emerging Markets, gör inte bara nudlar.

Tvärtom är Indofood Indo-nesiens svar på Nestlé: En matvarujätte med en rad olika produkter och varumärken. I utbudet finns även mejeri-produkter, kryddor, chips och barnmat, bland annat. Indo-food är också landets största tillverkare av både mjöl och pasta, och producerar matfetter som palmolja. Mjölet används för eget bruk – för att säker-ställa ingredienserna till sina nudlar och pasta köpte man för några år sedan Indonesiens största kvarnar.

Indofood omsätter 35 miljarder kronor och har ett börs värde på motsvarande 40 miljarder kronor. P/e-talet ligger på 14 för årets vinst och direktav-kastningen är runt 3 procent.

efter en provsmakning av nudlarna (som hemma, men inte överkokta) åker vi vida-re till Lippo Karawaci, Indo-nesiens största börsnoterade fastig hetsbolag. I dess portfölj finns såväl bostäder som kon-tor, industrifastigheter, köp-centrum och hotell.

Det vi besöker utanför Ja-karta är ett av företagets stör-re projekt. Planen är att bygga ett dussintal höghus, och runt dem en galleria, ett sjukhus, fyra skolor och ett parkområ-de. En helt ny stadsdel, helt enkelt. Det finns en stor efter-frågan på bostäder från medel-klassen, som växer kraftigt i Indonesien. De senaste åren har bostadspriserna i Jakarta trefaldigats.

En förhoppning är att också Ikea etablerar sig i området.

Största börsbolaget. Daihatsumontering hos Astra International.


INDONESIEN

LANDSFAKTAYta 1 904 569 km2

Huvudstad JakartaBefolkning 237 miljonerStatschef Susilo Bambang

YudhoyonoValuta 1 770 rupiah

= 1 SEK

INDIKATORERMedellivslängd 70 år% invånare < 15 år 29BNP Miljarder USD 1 285BNP/invånare USD 5 182Spädbarns dödlighet ‰ 31Arbetslöshet Procent 5,9Budgetbalans Procent –3,4BNP-tillväxt Procent

EXPORTSEKTORERKolbriketter 12%Gas 9,0%Palmolja 7,3%Gummi 5,7%

PROFILEN

Astana

Jakarta

Gaborone

Almaty

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

0

5

10

15

20142000

-10

-5

05

10

20142000

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

02468

10

20142000

2014: 5,2%

2014: 5,5%

2014:4,1%

Källor: IMF, Världsbanken, M

IT Observatory of Econom

ic Complexity

Susi Susanti: En av världens bästa badmintonspelare, som dominerade sporten i början av 1990talet. Hennes finaste utmärk elser är OSguld i Barcelona 1992 och VMguld från Birmingham 1993. Född 1971 och gift med Alan Budikusuma, som också han tog OSguld i Barcelona.

DADA

NG TR

I/GETTY IMAGES

DIMA

S AR

DIAN

/GETTY IMAGES


– Ikea ska öppna två varuhus i Jakarta. De har redan bestämt sig för var ett av dem ska ligga, nu letar de plats för det andra. Vi hoppas förstås att de väl-jer vårt område, säger Meow Chong Loh, Lippo Cikarongs vd, när han visar oss runt.

nästa besök är Astra Inter-national, Indonesiens störs-ta börsnoterade bolag. Astra är ett konglomerat verksamt inom både finans och industri, men den största verksamheten är fordon.

I Jakarta tillverkas bland an-nat Toyota, och i anläggningen vi får se är det modellen Avan-za som tillverkas, vilket förstås

är lite komiskt eftersom vi är på plats med den svenska ban-ken med samma namn.

Det är varmt och ganska bullrigt, men samtidigt mycket välordnat och effektivt.

Bilarna tillverkas i ett svep på ett band som löper på två plan. In kommer färdigmålade karosser. Fabriksarbetare står vid olika stationer med ansvar för montering av isolering, instrumentbrädor, stolar, mo-torer, hjul och så vidare. Slut-ligen provkörs bilen i 100 kilo-meter i timmen, stillastående på hastigt snurrande valsar.

Monteringen går snabbt. Fem bilar på tre minuter. 2 000 per dag. 52 000 i månaden.

Bilarna exporteras globalt, vilket visas på en stor världs-karta där Indonesien och an-dra snabbt växande asiatiska länder är i centrum. I periferin, högst upp till vänster, ligger lil-la Sverige. Det är ett perspektiv som de flesta av oss svenskar inte är så vana vid.

3. BOTSWANAVi hittar mer än

diamanter som glimmar

I samma stund som jag (Afrikafondens förvaltare Karin Fries, red:s anm.) kliver av planet in-finner sig ett lugn, och väl ute ur flygplatsen har hjärtslagen märkbart fallit till ett nästan semesterliknande tempo. Se-retse Khama International Air-port är en liten byggnad som närmast påminner om en pri-vatflygplats på landsbygden.

Det är tydligt att de flesta flyg som landar och lyfter här-ifrån är inrikesflyg eller flyg till och från Sydafrika. Jag har landat i Botswanas huvudstad Gaborone.

KAR

IN F

RIE

S

KAR

IN F

RIE

S

Konsumtion i Botswana. Konsumentkrediter och dagligvaror väcker utländska investerares intresse.

”Ska man köpa aktier i Botswana ska man vara beredd på att gå igenom både dalar och bergstoppar.”

De flesta börsbolag i Botswana flyger under radarn för större dagligt handlade fonder då bolagsstorleken och aktieom-sättningen är låg. För att köpa aktier i Botswana ska man ha lång investeringshorisont och vara beredd på att gå igenom både dalar och bergstoppar.

enligt centralbanken finns det runt 350 000 löntagare i landet. Det låter kanske lite, men kom ihåg att i detta gan-ska stora geografiska område lever bara cirka 2 miljoner invånare, dessutom har man 17 procents arbets löshet.

Ekonomin domineras av staten, som är landets största

arbets givare och den största investeraren. Såklart domine-rar Debswana, det statliga dia-mantbolaget, men även utan det tror analytikerna på cen-tralbanken att staten står för cirka 70 procent av ekonomin.

Följden gick att se åren efter finanskrisen. När diamantpri-serna rasade föll statens intäk-ter, vilket resulterade i kraftigt budgetun der skott, neddrag-ningar och frysta löner. Sedan dess har lönerna i landet inte ökat trots att inflationen har legat inom centralbankens mål om 3–6 procent, och snarare åt den övre gränsen.

Valutan, pula, är bunden via krypande ”peg” till utveck-lingen för den syd afrikanska randen samt den amerikanska dollarn. Det har fått valutan att falla de senare åren, dock inte lika kraftigt som randen. Det har i sin tur lett till att inflationen har kunnat hållas under kontroll, då större de-len av landets konsumtions-varor samt energi importeras från Sydafrika.

Exporttoppen. Diamanter är en viktig del av Botswanas ekonomi.

BOTSWANA

LANDSFAKTAYta 581 730 km2

Huvudstad GaboroneBefolkning 2 miljonerStatschef Ian KhamaValuta 1,4 pula = 1 SEK

INDIKATORERMedellivslängd 47 år% invånare < 15 år 34BNP Miljarder USD 16BNP/invånare USD 7 627Spädbarns dödlighet ‰ 53Arbetslöshet Procent i.u.Budgetbalans Procent –1,8BNP-tillväxt Procent

EXPORTSEKTORERDiamanter 82,8%Koppar, nickel 7,2%Maskiner, elektronik 1,8%Kött 1,6%

PROFILEN

OLIVIER POLET/COR

BIS/ALL OVER

PRESS

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

0

5

10

15

20142000

-10

-5

05

10

20142000

60

40

20

0

–20Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

02468

10

20142000

2014: 5,2%

2014: 5,5%

2014:4,1%

Astana

Jakarta

Gaborone

Almaty

Festus Mogae var Botswanas president 1998–2008. Oxford ekonom som arbetade för IMF och Botswanas centralbank innan han valdes till president med löftet att bekämpa arbetslöshet och fattigdom. Har prisats av FN:s förre generalsekretare Kofi Annan för sin kamp mot Botswanas problem med hiv och aids.GR

EEN

WEE

K/FL

ICKR

Källor: IMF, Världsbanken, Statistics Botsw

ana



till de större handlade bolag-en på börsen i Botswana hör Sechaba Breweries, FNBB, Lets-hego, BIHL och Choppies. Lets-hego är det bolag som inter-nationella investerare typiskt sett har kunnat handla och funnit intressant. De ägnar sig på konsumentkrediter, eller blanko lån om man så vill.

Till deras fördel hör att de får dra räntekostnader och amorteringar direkt från lån-tagarens lönekonto innan lönen betalas ut. De allra fles-ta kunderna är statsanställda och anställningen i sig ses som säkerhet för lånet. Fyra bolag ägnar sig åt liknande utlåning och har skattningsvis cirka 80 procent av marknaden.

Centralbanken säger att 55 procent av alla krediter i bank systemet är till privatper-soner, och att majoriteten är blanko lån, då dessa är relativt enkla att få för den som har en fast lön. Bostadslån och liknan-de är ännu inget som utvecklats i någon större utsträckning.

Däremot ingår inte exempel-vis Letshegos utlåning i den statistiken, varför centralban-ken oroar sig för att de flesta löntagare ändå har en ganska hög belåningsgrad.

Letshego skiljer sig från de flesta bolag på börsen i två avseenden. De har ingen stor multinationell eller sydafri k-ansk huvudägare, vilket gör det möjligt för bolaget att också ex-pandera i närliggande afrikans-ka länder. Bolaget har därför verksam het även i länder som Tanza nia, Uganda och Zambia. Därmed har de en större till-växtpotential än de flesta bolag i Botswana, som enkom är in-riktade på Botswana.

dagens stora överraskning är Letshegos motsats, försäk-ringsbolaget BIHL (Botswa-na Insurance Holdings Ltd). BIHL har 80 procent av liv- och pensionsförsäkringsmark-

naden i Botswana. För varje lån som tas i till exempel Lets-hego krävs en livkreditförsäk-ring som skrivs av BIHL.

Som försäkringsbolag har de stora tillgångar under för-valtning och en utmaning för

dem är att finna tillräckligt med tillgångar lokalt som ge-nererar en rimlig avkastning. De är däremot friare än sina sydafrikanska motsvarigheter i och med att Botswana inte har några kapitalregleringar. Således är cirka 60 procent av deras förvaltade kapital inves-terat utomlands.

BIHL är stora aktieägare och äger drygt 10 procent av hela börsen, bland annat i Letshego. Enligt dem själva har de över åren varit dåliga på att genere-ra andra sorters sparkapital än bara pensions- och livförsäk-ringar.

Nu har de börjat med spar-produkter för exempelvis skol-avgifter, bostäder och bilar, där de ser tillväxtpotential.

Som vd säger: ”De flesta av våra kunder blev kunder när de började jobba och skaffade sig en liv- eller pensionsför-säkring. Sedan dess har deras löner ökat, men inte deras spa-rande, och där finns det mycket jobb att göra framöver.”

botswana behöver onekli-gen reformera sin ekonomi och göra den mindre beroen-de av råvaruprisutvecklingen. Medvetenheten finns, men det tycks saknas en plan. En sådan förändring skulle kunna göra börsen mer intressant, då det borde kunna driva bolagens vinster oberoende av statens råvaruintäkter.

Ett alternativ kan vara tu-rismen: Botswana har ett stor-slaget natur- och djurliv. Det är enkelt för turister att ta sig till och från Botswana (inget vi-sum behövs för svenskar!) och att resa runt i landet. Allt detta borde kunna göra Botswana till Afrikas destination num-mer ett för den som söker na-turupplevelser och äventyr. ¶

n Läs fler reportage om Afrika och andra tillväxtmarknader

på carnegie.se/fonder!

Carnegie Fonder toppar listan när Morningstar listar de bästa fonder. Åtminstone över 25 år (det var ju 1988 som Carnegie Fonder startade).

Mdr SEK

Källa: SCB

Källa: SCB

EXPORTMARKNADERNASverige som handelspartner till länderna i reportaget.

2

1

0

Imp 2013

Imp 2000

Kazak-stan

Indo-nesienBotswana

0

1

2

3

Exp 2000

KazakstanIndonesienBotswana

-3

-2

-1

0Imp 2013

Imp 2000


0

1

2

3Exp 2013

Exp 2000


2013Sveriges import

20002013

Sveriges export

2000

0

50

100

150

200

250

300

botswana

kazakstan

omxs30

MSCI world

Indonesien

MSCI EMMSCI World

1999 = 100

2000 2010 2013

100

50

150

200

250

300

Källa: Credit Suisse

RISKERA OCH VINN?Börsindex för tillväxtmarknader jämfört med världsindex.

UNDRET I JAKARTABörsutveckling i procent från mars 2009 till februari 2014

Indo

nesie

n

OMXS

30

MSCI World(världsindex)

Kazakstan

Botswana


ETT BOLAG AV TUSEN PLATSAR I PORTFÖLJENförvaltning. Det finns 30 000 börsbolag på världens tillväxtmarknader. Här berättar Carnegie Emerging Markets förvaltare Mona Stenmark och JanOlov Olsson om hur de sållar fram 30 att investera i.

När vi väljer aktier är utgångs-punkten följande parametrar:

� Likviditet: Vi vill att aktien ska vara lätt att handla.

� Värdering: Vi vill köpa billigt.

� Skuldsättning: Vi vill att bolagen har starka finanser.

� Utdelning: Vi vill ha bolag med hög direktavkastning.

Denna första gallring reducerar antalet kandidater kraftigt. Därefter fingranskar vi faktorer som historik, framtidsutsikter, ledning och lönsamhet. Vi tar hjälp av våra kollegor som förvaltar Carnegies övriga tillväxtmarknadsfonder. Affärs-partners ger oss värdefull information från länderna.

Vi träffar också bolagen vi investerar i. Helst på deras anläggningar, annars på inves-teringsmässor eller genom att de besöker oss i Stockholm.

Efter denna process har vi hittat de bolag som kvalifice-rat sig för att ingå i Carnegie Emerging Markets. Vi hinner följa våra 30-tal bolag i detalj dag för dag. Löpande ana-lyserar vi nya bolag och tar ställning till om befintliga investeringar är de bästa. ¶

JanOlov Olsson och Mona Stenmark utanför centralbanken i Almaty.

ERIK A

MCOFF SÅ FÖRVALTAR VI I KRISLÄGENValutaoro och stor bråk om Krim har fått många att se över sina investeringar i tillväxtmarknadsfonder. Hur resonerar förvaltarna?

Två månader efter Carne-gie Fonders besök i Ka-

zakstan devalverades landets valuta, tengen, med 19 procent. Operatören Kcell, som vi be-sökte, var ett av de bolag som rasade kraftigt på börsen.

– Devalveringen var en di-rekt följd av att handelspart-nern Rysslands valuta hade försvagats. Flera tillväxtmark-nader har haft stora utflöden i år, säger Jan-Olov Olsson, som med Mona Stenmark förvaltar Carnegie Emerging Markets.

Hur ser ni som fondförvaltare på oron?

– Carnegie Fonder har inves-terat på tillväxtmarknader i 18 år, vissa av oss förvaltare längre än så. Precis som många

andelsägare vet vi att det är stökigt ibland. Men vi vet ock-så att svaga perioder ofta följs av starka, som efter Asienkri-sen 1997, rubelkraschen 1998 och Lehmankrisen 2008, säger Jan-Olov Olsson.

Och Krimkrisen?– En typisk ”svart svan”, en

ytterst oväntad händelse som skakar världen. Ryssland är speciellt, den politiska risken är en av orsakerna till Moskva-börsens ständigt låga värde-ring, säger Mona Stenmark.

Gör ni något särskilt i fonden när det är oroligt?

– Egentligen inte, vårt upp-drag från andelsägarna är att alltid vara i stort sett fullinves-terade. Nu är det skakigt och det kommer definitivt ytterli-gare perioder av oro, men lång-siktigt tror vi stenhårt på varje enskilt innehav i vår fond, sä-ger Mona Stenmark. ¶

COR

BIS/

ALL

OVE

R P

RES

S

En svart svan. Efter ett lika dramatiskt som oväntat systemskifte i Ukraina ser Krim vid Utsikts pressläggning ut att ansluta sig till Ryssland. Bild från folkomröstningen på Krim i mitten av mars.


MÖTE MED STJ RNORTre ”Stjärnförvaltare”, tre fonder. Men Simon Blecher, Stefan Ericson och John Strömgren fokuserar alla på samma sak: Stabila investeringar med bra direktavkastning.


I januari korades Simon Blecher till Årets Stjärn-förvaltare av Dagens Indu

stri och Morningstar, som lyfte fram Carnegie Sverigefonds fina riskjusterade avkastning de senaste åren. Ett år tidigare gick samma pris till Stefan Er-icson, som uppmärksammades för Carnegie Corporate Bond.

både ”corpen” och Sverige-fonden har fem stjärnor hos Morningstar och har rönt stor uppmärksamhet på sistone. Mindre känt är att förvaltarna Blecher och Ericson ”extra-knäcker” med Carnegie Stra-tegifond. Där bistår de huvud-förvaltaren John Strömgren.

– Jag investerar i både aktier och företagsobligationer i hela Norden, så Simons och Stefans respektive expertis kommer väl till pass, säger John Ström-gren. Även han har korats till Årets Stjärnförvaltare en gång i tiden, 2002.

Varför både aktier och företagsobligationer?john strömgren: I Strategi-fonden arbetar vi för att ge en hög och stabil avkastning, men till begränsad risk. Tricket är att vi egentligen inte bryr oss så mycket om tillgångsslag, utan fokuserar helt och hållet på den direktavkastning vi kan få.

Vilken typ av aktier köper ni, Simon?simon blecher: Enbart värde-bolag, det vill säga stabila bo-lag med starka balansräkning-ar, höga utdelningar och gärna dolda tillgångar.

Exempel?simon blecher: Två bolag som har en del kvar att bevisa är Volvo och Sandvik. Det här är i grunden urfina företag, men som kan bli mer effektiva och lönsamma. Tack och lov får vi en bra utdelning av dem medan vi väntar på omvärderingen.

John, är det här aktier för Strategifonden också?john strömgren: Javisst. And ra aktier jag gillar är In ves-tor och Skanska. Stockholms-börsen har många bolag med bra direktavkastning, men jag hittar också högutdelare i till exempel finländska Kesko.

Hur ser det ut för företags-obligationer, Stefan?stefan ericson: Det har varit rätt oroligt på de internationel-la marknaderna, men Norden har stått emot riktigt bra. Det är bra efterfrågan och god lik-viditet, och det har varit flera intressanta emissioner i både Norge och Sverige. Ett intres-sant exempel är att norska Aker väljer att ge ut en obli-gation i svenska kronor, vilket

”Volvo och Sandvik är i grunden urfina företag, men som kan bli mer effektiva och lönsamma.”

En stjärna till!uuYtterligare en av Carnegie Fonders förvaltare har utsetts till Årets Stjärnförvaltare, nämligen Fredrik Colliander, i kate-gorin Rysslandsfonder 2009. Läs en intervju med Carnegie Rysslands-fonds förvaltare på sidan 38.

MÖTE MED STJ RNOR

TRE SOM JAGAR VÄRDEBOLAGJohn Strömgrenuu Född 1963. Arbetade som

mäklare och analytiker på några av de större bankerna innan han tog över Carnegie Strategifond. Korades till Årets Stjärnförvaltare i kategorin Sverigefonder 2002.

Stefan Ericsonuu Född 1969. Har arbetat med

ränteförvaltning, bank finansi-ering och valutahantering på SEB och Investor. Förvaltar Carnegie Corporate Bond sedan 2011 och korades till Årets Stjärnförvaltare i kategorin räntefonder 2013.

Simon Blecheruu Född 1977. Ekonomijournalist

på Affärsvärlden innan han år 2006 började som Carnegie Sverigefonds förvaltare. Korades till Årets Stjärnförvaltare i kategorin Sverigefonder 2014.



visar att de nordiska markna-derna växer och närmar sig varandra allt mer.

Vilka företagsobligationer finns i Strategifonden?john strömgren: Aker är ett norskt bolag vars aktie kan-ske inte lockar oss, men där obli gationen passar perfekt. UPM-Kymmene, Danske Bank och Stolt-Nielsen är andra stora innehav som vi har hit-tat i våra grannländer. Och så Candy king, som fick ställa in sin planerade börsnotering i december. I stället finansierade man sig genom att ge ut en före-tagsobligation. Det spelar som sagt ingen större roll om det är en aktie eller en obligation, bara vi får en bra direktavkastning.

Vad tror ni om utvecklingen för era respektive fonder i år? simon blecher: Innan verk-stadsbolagen börjar leverera

törs jag inte tro på mer än en ensiffrig uppgång i procent för Sverigefonden. Men ett år är en kort tid för aktier, man bör ha minst fem års uthållighet.

stefan ericson: Corporate Bond är en stabil fond. Jag är hyfsat säker på en totalavkast-ning om 4–6 procent.

john strömgren: I fjol steg Strategifonden drygt 21 procent och det till halva aktiemark-nadsrisken. Jag tror inte att det fantastiska året upprepar sig och jag vill inte heller spå så kortsiktigt som ett år. Men över längre tid siktar jag på 5–6 procents direktavkastning per år. På sikt tror jag dock att den totala avkastningen blir högre än så, med hjälp av kurs-uppgångar. ¶

n Läs mer om Strategifonden på sidorna 30–31 och 34–35.

Så föds stjärnoruuDagens Industri och fondbedö-maren Morning star korar Årets Stjärnförvaltare i januari varje år. Sverigefond är en återkomman-de kategori, medan till exempel räntef onder och Rysslandsfonder inte uppmärksammas varje år.

Fokus på värdebolag. John Strömgren, Stefan Ericson och Simon Blecher förvaltar Carnegie Fonders tre största fonder.

NÄR PASSAR ERA FONDER BÄST I MITT SPARANDE?Simon Blecher?

– Carnegie Sverigefond är en relativt defensiv Sverigefond som kan passa som bas i ett långsiktigt sparande. Eftersom vi fokuserar på värdebolag är fonden lite mindre riskabel än många andra Sverigefonder, vilket brukar löna sig i längden. Det allra viktigaste för oss är nämligen inte en bra avkast-ning, utan en bra riskjusterad avkastning. Med min fond ska man kunna sova gott om natten.

Stefan Ericson?– Jag ser Carnegie Corporate

Bond som ett komplement till sparande i aktiefonder eller som ett alternativ till tradi-tionellt räntesparande. Vi har till exempel många privat- och företagskunder som använder fonden för sitt buffertsparan-de, samt till exempel stiftelser som gillar fonden för att få stabila utdelningar.

John Strömgren?– Jag brukar säga att Carne-

gie Strategifond är den enda fond du behöver. Det är förstås upp till var och en, men tanken är att den här fonden ska pas-sa för exempelvis ett långsik-tigt pensionssparande eller för barnens månadssparande. ¶

”Det här är en stabil fond. Jag är hyfsat säker på en total- avkastning om 4–6 procent.”

LÄS CARNEGIE FONDERS NYA

FONDGUIDE 30 SVENSKA

AKTIEFONDER 38 TILLVÄXTMARKNADER 50 RÄNTEFONDER

UTDELNING, TACK! ............30John Strömgren om direktavkastningens roll i hans förvaltning.

RYSKA AFFÄRER ................38Fredrik Colliander lägger dagligvarukedjan Magnit i sin portfölj.

EN RESA TILL HAVS ...............50Ränteförvaltaren Niklas Edman om det fina med norsk shipping.

Carnegie Småbolag ............32 Carnegie Afrikafond ...........40 Carnegie Corporate Bond ....... 52Carnegie Strategifond .......34 Carnegie Em. Markets ........42 Carnegie Likviditetsfond .......54Carnegie Sverigefond ........36 Carnegie Indienfond ...........44 Carnegie Obligationsfond ...... 56

Carnegie Kinafond ..............46Carnegie Rysslandsfond ....48

HEDSTRÖM: ”Vi prioriterar stabila företag” .... sid 26ÖVERSIKT: Så går det för våra fonder ............. sid 27 SPAR-ABC: Tjäna på Einstein-effekten ........... sid 28Kontakta oss gärna! Tel: 08-5886 93 50. Mejl: [email protected] .


34 SIDOR INVESTERINGSTIPS!

Alla

upp

gift

er p

å de

ssa

sido

r per

201

402

28.

För

akt

uell

info

rmat

ion,

se

carn

egie

.se/

fond

er.


MARKNADSKOMMENTAR: Hans Hedström

Vi som sparar i världens tillväxtmarknader har krävts på stort tålamod. Men tids nog kommer belöningen, skriver Hans Hedström, vd för Carnegie Fonder.

Ovanligt stor rabatt på tillväxtmarknadsaktier E fter det goda aktieåret 2012 ansåg vi

vid ingången av 2013 att det fanns an-ledning att ha modesta förväntningar

på aktiemarknaderna för 2013. Värderingar-na var inte uppenbart låga generellt sett och med den låga tillväxten i världs ekonomin skulle det vara svårt för företagen att öka vinsterna.

Vi rekommenderade att hålla sig till investeringar i företag med stabil finansiell ställning, som inte är så konjunkturkänsliga och som bör kunna lämna goda utdelningar.

För obligationsmarknaderna var vi fort-satt negativa eftersom obligationsräntorna låg på rekordlåga nivåer. Investeringar i företagsobligationer bedömdes dock ha viss potential.

med facit i hand kan vi konstatera att aktiemarknaderna utvecklades ovanligt bra, med tillväxtmarknader som undantag. Detta trots att företagens vinster stått och stampat i enlighet med vår profetia. Som vi trodde är det dock de stabila företagen som generellt fått se sina aktier stiga mest.

Statsobligationer hade, som väntat, ett svårt år, men företagsobligationer klarade sig bättre.

Den amerikanska ekonomin är den som kommit längst på vägen tillbaks till normal-läge, men det är en bra bit kvar. I Europa är krisen fortfarande djup och den nya kinesiska regimen verkar vara inne på linjen att skapa förut-sättningar för bra långsik-tig tillväxt i stället för att stimulera kortsiktig tillväxt.

sammantaget anser vi att det är för tidigt att positionera sig för hög tillväxt och sti-gande inflation. Vi står därför kvar vi våra bedömningar från ingången av året.

Aktiemarknaden är ett bra investerings-alternativ, åtminstone i jämförelse med räntemarknaden, men förväntningarna bör vara modesta. Efter den starka utvecklingen under 2013 kan endast en positiv vinst-

utveckling motivera högre kurser.

vi fortsätter, som alltid, att priori tera företag med stabil finansiell ställ ning

och intjäning som kan lämna god utdelning. Vi kan också

konstatera att aktier på tillväxt-marknader nu handlas med

en ovanligt stor rabatt jämfört med aktier på de västerländska marknaderna. Det är

en god anledning till att tro att utvecklingen på tillväxtmarknader inte behöver fortsätta att vara sämre så länge till. ¶

Hans Hedström har arbetat på Carnegie Fonder från start 1988. Civilingenjörsexamen från KTH. Mejla [email protected].

”Efter den starka utvecklingen under 2013 kan endast en positiv vinst utveckling motivera högre kurser.”

ditt

fon

dspa

ran

de: m

arkn

adsk

omm

enta

rA

lla u

ppgi

fter

per

201

4-02

-28


FONDER! AVKASTNING, AVGIFTER OCH RISKINFORMATION För aktuella uppgifter se carnegie.se/fonder

Avkastning (procent)

Fond Förvaltn.avgift1 I år2 1 år3 3 år4 5 år5 10 år6

Svenska aktiefonderCarnegie Småbolagsfond 1,6 7,5 30,6 Fonden startade 20120201Carnegie Strategifond A 1,5 3,2 20,0 29,5 121,9 167,2Carnegie Sverigefond 1,4 4,5 24,7 41,9 157,0 225,1

TillväxtmarknadsfonderCarnegie Afrikafond 2,5 –5,9 0,1 2,2 48,5Carnegie Emerging Markets 1,7 –4,2 –8,7 –13,2 18,3 60,2Carnegie Indienfond 2,2 0,7 –1,6 –11,7 30,2Carnegie Kinafond 1,9 –1,9 5,0 2,7 11,7Carnegie Rysslandsfond 2,5 –11,3 –8,7 –20,6 98,9 99,0

RäntefonderCarnegie Corporate Bond A 0,95 1,5 6,2 21,6 41,7 61,9Carnegie Likviditetsfond 0,3 0,3 2,0 9,0 12,7 27,3Carnegie Obligationsfond 0,4 1,4 1,5 15,1 18,6 49,6

Fondutveckling 5 år

RiskinformationInvesteringar i finansiella instrument (exempelvis värdepapper och fondandelar) är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. För mer informa tion, faktablad, informationsbroschyr och årsrapport kontakta oss på 08588 693 50, eller besök carnegie.se/fonder.

Samtliga fonder på dessa sidor (25–58) noteras i svenska kronor (SEK) och handlas dagligen.1 Förvaltningsarvode per år, procent av andelsvärde. 2 1 januari–28 februari 2014. 3 1 mars 2013–28 februari 2014. 4 1 mars 2011–28 februari 2014. 5 1 mars 2009–28 februari 2014. 6 1 mars 2004–28 februari 2014.

Allt du behöver veta om Carnegies

0

50

100

150

200

Kinafond

Likviditetsfond

Emerging Markets

Obligationsfond

Indienfond

Corporate Bond

Afrikafond

Rysslandsfond

Strategifond

Sverigefond

0

50

100

150

200

Kinafond

Likviditetsfond

Emerging Markets

Obligationsfond

Indienfond

Corporate Bond

Afrikafond

Rysslandsfond

Strategifond

Sverigefond

Ryss

land

sfon

d

Oblig

atio

nsfo

nd

Kina

fondAf

rikaf

ond

Corp

orat

e Bo

nd

Emer

ging

Mar

kets

Likv

idite

tsfo

nd

Indi

enfo

nd

Sver

igef

ond

Stra

tegi

fond

Ryss

land

sfon

d

Oblig

atio

nsfo

nd

Kina

fondAf

rikaf

ond

Corp

orat

e Bo

nd

Emer

ging

Mar

kets

Likv

idite

tsfo

nd

Indi

enfo

nd

Fondavkastning kan variera över tid. Se även respektive fondkommentar.

%

ditt fondsparan

de: översiktA

lla uppgifter per 2014-02-28


SPARTIPS: Sophia Bendrik

Det är skillnad på månadssparande och månadssparande. Med ett aktivt fondval och ränta på ränta kan du få en bättre avkastning, skriver Carnegie Fonders Sophia Bendrik.

Einstein-effekten får ditt sparande att lyfta D u har säkert hört uttrycket ”jobba

inte för dina pengar, låt dina pengar jobba för dig”. Investerare älskar

detta uttryck och banker använder sig av det frekvent. Men många människor tycker att det är abstrakt och svårt att förstå sig på hur man egentligen kan åstadkomma detta.

Det vi pratar om är ”ränta på ränta” eller ”kumulativ ränta”, vilket innebär att den ränta man får på sitt sparande åter-investeras och att man sedan får ränta på både sin egen placering men också på den ränta man tidigare fått.

på ett vanligt bankkonto betalas en fast ränta ut på bestämda tider, vanligtvis en gång i slutet av året. I fonder erhålls avkastning dag-ligen vilket kan likställas med daglig ränteutbetalning. Ju mer frekvent utbetalningarna sker desto bättre är det för kunden, eftersom ”ränta på ränta-effek-ten” då blir större. Detta innebär att samma ränta i två olika spar-former skiljer sig åt beroende på hur ofta räntan betalas ut. I verk-ligheten blir den effektiva räntan högre i en fond där avkastningen återinvesteras varje dag jämfört med ett sparkonto, där räntan oftast återinvesteras vid årsslutet.

grafen på motstående sida illustrerar utfallet för två sparare. En person har månadssparat i fonder i 40 år och fått en årlig avkastning på 8 procent (de senaste 50 åren har Stock-

holmsbörsen avkastat 8,5 procent). Med hjälp av ränta på ränta-ef-fekten har sparandet vuxit till drygt 3,5 miljoner kronor. Den andra ”spararen” har låtit 1 000- lappen ligga kvar på lönekontot utan avkastning och

ränta på ränta-effekt, och fått nöja sig med 500 000 kronor

efter 40 år.

med detta som bakgrund är det inte konstigt att Albert Einstein sa att ränta på ränta-effekten är världens åttonde underverk och är ”den starkaste kraften i universum”. Om Albert Einstein

hade rätt eller inte kan inte vi svara på, men att exponentiell tillväxt med återinvesterad ränta gynnar sparare är ett faktum.

vill du få fler spartips? Kontakta gärna våra fond-specialister! ¶

Sophia Bendrik är ansvarig för Carnegie Fonders direktkunds-erbjudande. Kandidatexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Mejl: [email protected].

” Den effektiva räntan blir högre i en fond där avkastningen återinvesteras varje dag.”

ditt

fon

dspa

ran

de: s

å fo

ndsp

arar

du

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8


Svenska aktiefonderuu Investerar i för många av oss

välkända företag som i många fall har en lång och framgångs-rik historik. Men som Carnegie Sverige fond-grafen ovan visar drabbas även Sverige när det stormar i omvärlden. Detta talar för att svenska aktiefonder ska ses som långsiktiga alternativ.

Tillväxtmarknadsfonderuu Tillväxtländer kännetecknas

helt enkelt av högre BNP-tillväxt än länder som Sverige. Mest kända är de största: Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (”BRIC”), men det finns fler intressanta marknader än så. De karaktäriseras av hög risk – som Rysslandsfondens kurva visar.

Räntefonderuu Precis som aktiefonder är

ränte fonder väldigt olika. Vissa investerar i företagsobligationer, som ofta erbjuder större möjlig-heter (till högre risk) än så kallade likviditetsfonder. Dessa är i stället mycket stabila, och kan ses som ett alternativ till bankkontot (se Carnegie Likviditetsfond ovan).

200250

150100500

-50

200250

150100500

-50

25020015010050

–500

1 mar 2004 28 feb 20141 mar 2004 28 feb 2014 1 mar 2004 28 feb 2014

Procent Procent Procent

2000 2010 2020 2030 20400 kr

500 000 kr

1 000 000 kr

1 500 000 kr

2 000 000 kr

2 500 000 kr

3 000 000 kr

3 500 000 kr

4 000 000 kr URKRAFTEN: RÄNTA PÅ RÄNTA 1 000 kronor i månadssparande med och utan återinvesterad ränta

Fondsparande med start år 2000.8 procents årlig avkastning, daglig återinvestering.


Lönekonto0 procents ränta.

200250

150100500

-50

200250

150100500

-50

25020015010050

–500

1 mar 2004 28 feb 20141 mar 2004 28 feb 2014 1 mar 2004 28 feb 2014

Procent Procent Procent

2000 2010 2020 2030 20400 kr

500 000 kr

1 000 000 kr

1 500 000 kr

2 000 000 kr

2 500 000 kr

3 000 000 kr

3 500 000 kr

4 000 000 kr URKRAFTEN: RÄNTA PÅ RÄNTA 1 000 kronor i månadssparande med och utan återinvesterad ränta



Lönekonto0 procents ränta.

VILKEN FONDKATEGORI PASSAR INRIKTNINGEN PÅ DITT SPARANDE?

ISTOCKPH

OTO

ditt fondsparan

de: så fondsparar duA



Kan man tjäna pengar utan att ta risk? Nej, men man behöver inte ta onödiga risker, förklarar John Strömgren. Han inriktar sig på att söka efter bolag som delar ut pengar till ägarna.

Strategi för utdelningText ERIK AMCOFF

C arnegie Strategifond, som John Strömgren förvaltar, investerar i både aktier

och företagsobligationer – i dag består fonden till 60 pro cent av aktier. Spelplanen är hela Nor-den: Bland aktieinnehaven kan nämnas finländska Kesko, bland obligationerna Danske Bank.

Vilka möjligheter ser du?– Vi ser bra långsiktiga

möjligheter för de nordiska kapitalmarknaderna. Precis som Carnegie Corporate Bond inves-terar min fond nämligen i hela Norden, men till skillnad från den fonden köper jag inte bara företagsobligationer utan också aktier. De nordiska länderna kompletterar varandra väl, med till exempel shipping och olja i Norge, verkstadsbolag i Sverige, kraftbolag i Finland och läkeme-del i Danmark. Vi når alltså de flesta intressanta branscher utan att behöva ta onödiga geografiska och politiska risker.

Hur ser du på risk?– Man kan mäta risk på olika

sätt, och Strategifonden har en relativt låg risk jämfört med till exempel vanliga aktiefonder. Det viktiga för mig är att inte förlora pengar. Risk för mig är liktydigt med permanent kapitalförlust. Därför föredrar jag stabila, eta-blerade bolag, och sådana hittar vi i hela Norden.

Men om man inte tar risk kan man ju inte vinna?

– Det där är en gammal halv-sanning som behöver modifieras. Det är sant att Carnegie Strategi-fond inte kommer att gå lika bra som till exempel Carnegie Sverige fond i börshausse, men den går inte heller lika svagt när det är baisse. Strategifonden ska leverera en god, riskjusterad avkastning över en längre period, till exempel över en konjunktur-cykel. Det uppnår vi genom att fokusera helt och hållet på direkt-avkastning, och det spelar mindre

John Strömgren är född 1963. Förvaltare på Carnegie Fonder sedan 1996. Marknadsekonom och CEFA, med bakgrund som aktiemäklare och företagsanalytiker på flera av de större bankerna.

SVENSKA AKTIEFONDER: Strategifondendi

tt f

onds

para

nde

: sve

nska

akt

iefo

nder

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8


VAD ÄR DET HÄR, JOHN?

0

100

200%

20142011

1900

1860 2013

20120,10,20,40,61,63,26,4

13,825,651,2

0

1

10

100

1000


NaspersMars 2011–mars 2014

112 år på Stock- holmsbörsen

Logaritmisk skala

Källa: Naspers

Realavkastning

med återinvestering

John Strömgren: ”Den svarta kurvan är utdelningarna på amerikanska S&P500, den röda kurvan är KPI uppräknat med en real komponent. Utdelningarna följer KPI plus en real avkast-ning över tid – på längre sikt har trenden varit ganska förutsägbar. Man kan konstatera att investe-ringar i direktavkastning är en bra inflationssäkring.”

KESKO; SW

EDBA

NK; JO

AKIM

BRA

UN

/ALFA

KA

NA

L.SE

roll om den kommer från aktier eller företagsobligationer.

Varför är utdelning så viktigt?– För mig är utdelning ett sätt

att verkligen ta del av ett företags framgång – det är ju vinst som delas ut. Dessutom är det enk-lare, och mindre riskabelt, att förutspå vilka företag som kan dela ut pengar till ägarna än att förutspå hur aktierna kommer att ut vecklas.

Hur kommer företags -obligationer in i bilden?

– Företag använder obligatio-ner för att finansiera sin verk-samhet, och vi ställer upp som lån givare. För det får vi en ränta, eller direktavkastning om man så vill, som kan vara riktigt attrak-tiv. Genom företagsobligationer kan vi också sprida risken ytter-ligare, till företag som kan vara för cyk liska för att ge en pålitlig aktie utdelning och till företag som inte ens är börsnoterade. ¶

”Jag föredrar stabila, etablerade bolag, och sådana hittar vi i hela Norden.”


ditt fondsparan

de: svenska aktiefonderA



CARNEGIE SMÅBOLAGSFONDPLACERINGSINRIKTNING Carnegie Småbolagsfond investerar i mindre värdebolag på framför allt Stockholmsbörsen. Investeringar i mindre bolag kan på sikt ge stora fördelar.

Kännetecknande för småbolag är att de har ett börsvärde som motsvarar högst 1 procent av värdet på de samlade börsbolagen.

Carnegie Småbolagsfond är en fond som investerar i de mest attraktiva svenska små bolagsaktierna. Vi har en koncentrerad portfölj och väljer ut de aktier som vi tror allra mest på. Fonden får investera en begrän-sad del av sitt kapital i de andra nordiska länderna men ska ses som en svensk små-bolagsfond. Stockholmsbörsen har ett väldigt gott anseende internationellt. Trots att Sverige är ett litet land är många av bolagen världsledande inom sina områden.

Småbolag har historiskt gett en bättre avkastning än stora bolag, men till en något högre risk. Fonden lämpar sig därför för ett långsiktigt sparande eller som ett komple-ment till ett sparande i en vanlig Sverigefond. Fonden är fokuserad till 20–30 långsiktiga innehav. Vårt beslutsunderlag består av regelbundna företagsbesök och såväl egen som extern analys. Företagsbesöken är extra viktiga inom småbolagssegmentet eftersom dessa bolag inte är lika väl genomlysta som storbolagen.

STÖRST I PORTFÖLJEN Procent av fonden

Bolag % Bolag %

Intrum Justitia 8,0 Itab 5,2Atrium Ljungberg 7,6 Fabege 4,7Loomis 6,1 Nibe 4,1Proffice 5,6 Sanitec 4,0Haldex 5,6 Bufab 3,9

UTVECKLING 5 år, procent

60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014

ÖvrigtDanmarkFinlandNorgeSverige

Likvida medel m.m.KommunobligationerBostadsobligationerBankobligationerFöretagsobligationer

Likvida medelBostadsobligationerSvenska staten

Island; likvida medelDanmarkFinland Sverige

Norge

FONDFAKTABankgiro 828-0638PPM-nummer 584 912Riskklass 6 av 7Morningstar Betyg saknasStartdatum 2012-02-01Förvaltare Viktor HenrikssonFörvaltningsavgift, % 1,60Avgift, 10 000 kr1 Ingen uppgiftAvgift, 100 kr/mån1 Ingen uppgift1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig

insättning vid första dagen i respektive månad.

Vad betyder uppgifterna?� Bankgiro: Används vid inbetalningar.� PPM-nummer: Fondens nummer i premiepensionssystemet.� Riskklass: Fondens risknivå enligt EU:s system, där 1 är lägst risk och 7 högst risk.� Morningstar: Fondbetyg hos analys-företaget Morningstar (tre års historik krävs). 1 är sämst betyg och 5 bäst betyg.� Avgift: Årlig avgift som Carnegie Fonder tar ut för förvaltning, förvaring och administration av fonden.

LÄS MER!Koden tar dig till carnegie.se/smabolagsfond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8sv

ensk

a ak

tief

onde

r: c

arne

gie

småb

olag

sfon

d


MARKNADSKOMMENTAR: Viktor Henriksson

Många småbolag har levererat fina resultat. Optimismen växer och det finns förutsättningar för fler uppköp.

Stark börs stimulerar till bolags- affärer

Flera av fondens innehav har varit inblandade i strukturaffärer, vilket har mottagits positivt. Ett exempel är spel-

bolaget Betsson, som gjorde ett stort förvärv i Holland till värderingsmultiplar som ser attraktiva ut, och ett annat är medieföretaget MTG, som köpte en TV-kanaloperatör med fokus på Afrika. Det är också värt att nämna Intrum Justitia, som i början av året köpte ett tjeckiskt inkassobolag.

I ett klimat som präglas av svag tillväxt och låga räntor tas förvärv tacksamt emot av investerare. Vi tror att aktiviteten fortsätter. Att börsen har stigit på sistone är faktiskt en förutsättning, eftersom värderingarna nu har kommit upp på en nivå som är intressant även för säljare.

concentric är ett av fondens glädjeämnen och aktien har fått en riktigt bra start på året. Fordonsunderleverantören är fantastiskt välskött och redovisade ett starkt resultat för 2013, trots att efterfrågan fortfarande är däm-pad. Aktien har också fått höjda riktkurser från flera analyshus.

en gammal favorit är den småländska värme pumpstillverkaren Nibe, som återigen redovisade ett starkt kvartalsresultat som uppskattades av aktiemarknaden. Efter frågan börjar stärkas och bolagsledningen utstrålar självförtroende. Vi gör bedömningen att Nibe kommer att förvärva företag under året.

fondens innehav i fastighetssektorn har haft en fin utveckling på sistone – Balder, Atrium Ljungberg, Diös och Fabege har

stigit ordentligt på börsen. Fastighetsbola-gen befinner sig för närvarande i en mycket gynnsam miljö, inte minst i Stockholms-området, med låga vakanser och stigande hyror samtidigt som räntorna är låga och utbudet på kapital är stort. Just nu finns inga inflationstendenser och vi tror på låga räntor un-der en lång tid framöver.

även fenix outdoor redovisade ännu en stark kvartalsrapport. Företagets kärninne-hav är Fjällräven, som uppvisar en stark organisk tillväxt, och vi ser stora möjligheter i den internationella expansion som bolaget nu genomför. Fenix produkter har en egen särpräglad identitet som kännetecknas av hög kvalitet, samtidigt som bolaget gynnas av rådan-de trender på miljö- och hälsoområdena.

ett nyare innehav är börsnykomlingen Bufab, ett välskött bolag med en fin historik. Pro-dukterna, skruvar och muttrar, kan tyckas enkla men det är i stor utsträckning en logistiklösning som bolaget tillhandahåller. Vi finner värderingen attraktiv. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/smabolagsfond.

Viktor Henriksson är civil-ekonom från Handelshög-skolan i Stockholm. Kom till Carnegie Fonder 2005.

E-post: viktor.henriksson @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 42

Badrummet som glänser I december tog vi in toa-lett- och handfatstillverka-ren Sanitec som ett nytt innehav i fonden. Vi deltog i börsintroduktionen och ökade även innehavet i den inledande handeln. Sanitec är ett välskött bolag med mycket starka marknads-positioner. Branschen har höga inträdesbarriärer och vi tror att bolaget är mycket välpositionerat inför en starkare bostads-byggmarknad i Europa.

Alla uppgifter per 2014-02-28

svenska aktiefon

der: carnegie småbolagsfond

IFÖ


CARNEGIE STRATEGIFONDPLACERINGSINRIKTNING Carnegie Strategifond fokuserar på avkastning med begränsade risker. Fonden investerar såväl i företagsobligationer med hög ränta som i aktier med hög direktavkastning.

Carnegie Strategifond letar avkastning till begränsad risk – och hittar det i både aktier och företagsobligationer. Fokus ligger på aktier med hög direkt avkastning och företagsobligationer med hög ränta. Det finns ingen förutbestämd viktning mellan aktier och företagsobligationer. Förvaltaren analyse-rar löpande var de mest intressanta möjlig-heterna finns och investerar därefter.

Genom att utnyttja möjligheterna inom både aktier och företagsobligationer har Carnegie Strategifond en lägre risk än en ren aktiefond, och samtidigt större möjligheter än ett traditionellt räntesparande. Till skillnad från en traditionell blandfond är Carnegie Strategifond fokuserad, antalet aktier och obligationsinnehav är begränsat. Detta ger utrymme endast för våra absolut bästa investeringsidéer. En annan skillnad är att blandfonder oftast investerar i lågavkastande statspapper, och inte i företagsobligationer. Fonden investerar i hela Norden och får där-med tillgång till ytterligare företag i stabila branscher som inte finns på Stockholms-börsen, till exempel i kraftindustrin.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill ta tillvara möjligheterna hos både aktier och företagsobligationer.

u4 Vill ha en aktivt förvaltad fond med fokus på värde.

u4 Söker en stabil grund i ditt sparande.

u4 Har ett långsiktigt mål med ditt sparande på minst tre till fem år.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Investor 6,4 Holmen 4,7TeliaSonera 5,9 Kesko 4,0Swedbank 5,7 Bergvik Skog 3,5Industrivärden 5,2 Nordea 3,2Skanska 4,9 SEB 3,2

FONDFAKTABankgiro 5402-9681PPM-nummer 357 483Riskklass 5 av 7Morningstar Betyg saknasStartdatum 1988-08-11Förvaltare John StrömgrenFörvaltningsavgift, % 1,50Avgift, 10 000 kr1 157,00 krAvgift, 100 kr/mån1 9,95 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/strategifonda.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8sv

ensk

a ak

tief

onde

r: c

arne

gie

stra

tegi

fond


MARKNADSKOMMENTAR: John Strömgren

När Scania sänkte utdelningen blev vårt lastbilsköp en besvikelse. Men sedan kom budet från Volkswagen.

Svar direkt på vårt köp av aktier i Scania

Nedgången på världens aktiemarknader under andra halvan av januari blev kortvarig och utvecklingen i februari var

överlag positiv. Inte minst de nordiska mark-naderna gick starkt, detta trots att företagens rapporter inte stödjer något mer än dämpade tillväxtförväntningar. Bolag med stor verk-samhet i USA förklarar en svag utveckling med den stränga vintern.

Den större riskviljan hos investerare syns också på kredit-spreadarna, som generellt sett sjönk under februari. Samtidigt låg statsobligationsräntorna relativt stabila under månaden. Den oroande utvecklingen i Ukraina kom inte heller att ha någon större påverkan på de marknader som fonden investerar i. Sammantaget innebar den goda utvecklingen på aktie- och företagsobli-gationsmarknaderna att fonden steg med 4,6 procent i februari.

i vår månadsrapport daterad januari 2014 skrev vi så här. ”Fonden har under december minskat sina positioner något i ett par svens-ka aktieinnehav. I stället har vi byggt upp en position i Scania, ett bolag med en mycket god finansiell ställning samt relativt hög direktavkastning. Därutöver finns möjlighet till en för minoritetsaktieägarna gynnsam lösning på ägarsamarbetet med Volkswagen.”

Det började inget vidare för denna investe-ring, då Scanias styrelse av något obegripligt skäl valde att föreslå en sänkt utdelning. Den höga direktavkastningen var således inte så hög som vi trodde. Detta kom dock, som säkert är bekant, att mer än väl kompenseras av att Volkswagen den 22 februari presente-

rade ett kontantbud på minoritetsaktieägar-nas aktier motsvarande 200 kronor per aktie. Det kan jämföras med de cirka 125 kronor som fonden förvärvade aktierna för i december 2013. Efter det att budet presenterats och aktie-kursen anpassats därtill har delar av innehavet sålts.

i övrigt har fonden fort-satt att köpa Industri-värden C som ger en hög direktavkastning. Vi har också ökat på i Electro-lux, som vi anser gick ned för mycket i sam-band med sin relativt svaga rapport.

Nytt innehav är det finländska läke-medelsbolaget Orion som har fokus på CNS- och onkologiområdena. Delar av produkt-portföljen är utsatt för generisk konkurrens, med det återspeglas väl i värderingen. Inne-havet i Intrum Justitia har minskats efter en mycket god uppgång. På obligationssidan har vi ökat på i Bergvik Skog, vilket finansierats genom försäljning av obligationsinnehavet i Stora Enso. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/strategifond-a.

John Strömgren är mark-nadsekonom och CEFA. Började i branschen 1985. Till Carnegie Fonder 1996.

E-post: john.stromgren @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 40

Tajmar ni fördelningen? � Hur tajmas investe

ringarna aktier respektive obligationer?

john strömgren: ”Vi försöker inte tajma alls. Fondens fördelning är en effekt av ränta och direkt-avkastning i underliggande tillgångar. Det betyder att om aktiemarknader stiger kraftigt kommer direktavkastningen att falla vilket gör det mindre intressant att äga aktier ur ett värderings- och utdel-ningsperspektiv. Fonden kommer därför att öka inom företagsobligationer om aktiemarknaden faller, och vice versa.”


svenska aktiefon

der: carnegie strategifond


CARNEGIE SVERIGEFONDPLACERINGSINRIKTNING Många svenska bolag är starka, innovativa och världsledande. Vår Sverigefond innehåller landets bästa och mest stabila bolag. Fonden förvaltas aktivt vilket innebär att vi struntar i Stockholmsbörsens index. I stället investerar vi i ett fokuserat antal svenska värdebolag som vi verkligen tror på. Både i dag och på lång sikt.

Trots att Sverige är ett litet land så finns här ett stort antal fantastiska företag med världsledande produkter. Eller så är det liten-heten som är förklaringen till framgången. Svenska företag har tvingats expandera utom lands, och det har gett resultat. Många av dem är sedan länge inte bara världs-ledande utan också världsomspännande, med framskjutna positioner i såväl Europa som USA och tillväxtländer. De har gått stärkta ur både lågkonjunkturer och finanskriser. Det är alltså ingen slump att Stockholmsbörsen hör till de allra bästa de senaste 100 åren.

Fonden är aktivt förvaltad och innehåller 20 till 40 värdebolag som förvaltaren verkli-gen tror på – i dag och på lång sikt. Förutom en stark balansräkning och goda utdelnings-möjligheter ska idealföretaget ha en fin histo-risk lönsamhet och goda framtidsutsikter.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Tror på svenska kvalitetsbolag i en globaliserad värld.

u4 Tror på Carnegie Fonders strategi med aktiv förvaltning i stället för passiv indexförvaltning.

u4 Vill ta del av utvecklingen på den svenska aktiemarknaden.

u4 Har en långsiktig placeringshorisont på minst tre till fem år.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Nordea 8,4 Skanska 5,1H&M 8,0 Swedbank 4,9Volvo 6,7 AtlasCopco 4,7Investor 5,8 Industrivärden 4,6Holmen 5,5 SEB 4,6

FONDFAKTABankgiro 5614-6863PPM-nummer 393 314 Riskklass 6 av 7Morningstar HHHHH

Startdatum 1987-01-08Förvaltare Simon BlecherFörvaltningsavgift, % 1,40Avgift, 10 000 kr1 126,00 krAvgift, 100 kr/mån1 8,28 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/sverigefond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8sv

ensk

a ak

tief

onde

r: c

arne

gie

sver

igef

ond


MARKNADSKOMMENTAR: Simon Blecher

Stockholmsbörsen har fortsatt upp, trots att företagen inte har lyckats öka sina vinster. Resultatet är högre värderingar, men utdelningarna ger viss trygghet.

Svenska vinster står still – det är oroväckande

Bara i februari steg Sverigefonden med hela 6 procent, vilket måste betraktas som mycket imponerande då det faktiskt

motsvarar en normal årsavkastning (!)*. Uppgången var ganska bred, men börsens mindre bolag fortsatte att gå bättre än större bolag.

Börsuppgången ter sig dock lite märklig om man beaktar att rapportsäsongen var ganska svag. Av de bolag vi följer kan vi konstatera att 60 procent levererade sämre resultat än förväntat, och ändå steg börsen kraftigt. Nu påverkas förstås Stockholms-börsen av den internationella uppgången på västvärldens börser och den globala om allokeringen av kapital från räntor till aktier, och bland de amerikanska bolagen var merparten av rapporterna bättre än väntat.

Men lite oroväckande är det att de svenska företagsvinsterna de facto inte ökar. Eftersom börsen stiger ändå innebär det ju att värde-ringen blir allt högre.

vinterns stora händelse var förstås Volkswagens bud på Scania. Vi har ägt Scania i flera år eftersom vi tyckt att bola-get varit lågt värderat, sett till dess höga marginaler och stora kassa. Men samtidigt har värderingen påverkats negativt av den osäkra ägarbilden. VW har varit största ägare och kontrollerat Scania i flera år, men inte fått ut tillräckligt med synergier. Därför betalar de nu upp rejält i den meningen att budet motsvarar en värdering på långt över 20 gånger årets vinst. Vi har sålt lite Scania

under perioden och ökat våra innehav i ABB, Atlas Copco och Securitas.

mot slutet av februari blossade oroligheter upp i Ukraina, men åtminstone inledningsvis påverkades inte börsen så mycket. Det finns dock en risk för att den geopolitiska oron ska eskalera under våren. Sådant är näst intill omöjligt att spekule-ra om, men det som i slutändan styr mark-naden är vinsterna, och vi vidhåller att det är oroväckande att de inte ökar nämnvärt.

Den senaste flugan är att skylla på vädret i USA. Det kan fungera i några veckor, men även det kortet kommer slut-ligen att synas.

i väntan på vinst-uppgången känns det i alla fall tryggt att veta att Sverige fondens direkt-avkastning är högre än börsens dito.

Höga och stabila utdelningar är nämligen ett av de allra viktigaste kriterierna när vi letar så kallade värdebolag till fonden. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/sverigefond.

Simon Blecher är fil kand i företagsekonomi. Förvaltar Carnegie Sverigefond sedan 2006. Tidigare journalist.

E-post: simon.blecher @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 47

*Vadå normal avkastning?Historiskt har Stock-holmsbörsen varit en av världens allra starkaste. 1900–2012 gav svenska aktier en årsavkastning på i snitt 5,6 procent, inklu-sive återinvesterad utdel-ning. 1963–2012 var siffran ännu högre, 8,5 procent, men efter millennieskiftet har det varit trögare med 2,1 procent per år. Carne-gie Sverigefond har sedan starten 1987 stigit med i snitt 13,5 procent per år.

1:601Realavkastning med åter-investerad utdelning för 1 krona investerad år 1900.

0

100

200%

20142011

1900 20120

1

10

100

1000



112 år på Stock- holmsbörsen

Källa: Naspers

Realavkastning

med återinvestering


svenska aktiefon

der: carnegie sverigefond


Rysk rouletteText ERIK AMCOFF

M oskvabörsen fick en mycket svag start på 2014. Riktigt mörkt

blev det när Krimkrisen eska-lerade och frågetecknen kring president Vladimir Putins planer blev allt fler.

Hur ska man som sparare resonera kring krisen i Ukraina?

– Den riktigt riskaverte har förmodligen redan sålt, medan den riskbenägne vittrar köpläge i dag. Vi mer normala sparare kanske fortsätter med vårt lång-siktiga månadssparande.

Hur länge kommer Krimkrisen att pågå, tror du?

– Det är omöjligt att veta. Situationen blir ju extra käns-lig eftersom den kan skapa en polari sering även internationellt. I nuläget tror vi att konflik ten

främst påverkar de närmast berörda länderna, men om det blir omfattande militära aktioner från någon av parterna blir det givetvis värre.

Hur värderas ryska aktier i dag?– Direktavkastningen ligger

kring 5 procent – mer än vad Stockholmsbörsen ger. P/e- talet, alltså värderingen av företagens vinster, ligger på 5. Det kan jäm-föras med 10 för andra tillväxt-marknader och 15 för Stock-holmsbörsen. Men som sagt, det är uppenbart att Moskvabörsen förtjänar en låg värdering.

Hur agerar du i Rysslandsfonden?– Vi har faktiskt haft en

relativt stor andel kassa, men efter den kraftiga börsnedgången är det inte omöjligt att vi ökar i våra favoritaktier.

TILLVÄXTMARKNADSFONDER: Ryssland

Med Krimkrisen har vi än en gång blivit påminda om den höga risknivån i Ryssland. Hur hanterar Rysslandsfondens förvaltare Fredrik Colliander situationen?

NO

VOST

I/A

LL O

VER

PR

ESS

ditt

fon

dspa

ran

de: t

illv

äxtm

arkn

adsf

onde

rA

lla u

ppgi

fter

per

201

4-02

-28

Fredrik Colliander är civilekonom. Arbetade i Moskva innan han tog över Carnegie Rysslandsfond år 2000.

MA

GNU

S NEID

EMA

N


Vilka bolag gillar du?– Ett spännande exempel är

Magnit, Rysslands snabbast väx-ande dagligvarukedja med cirka 8 000 butiker runt om i landet. Företaget grundades för 20 år se-dan av Sergej Galitskij, en riktig entreprenör som närmast kan jämföras med Ingvar Kamprad. Det här är en rysk framgångs-saga som man tyvärr sällan får läsa om i västerländsk press.

Ingen olja eller gas?– Jo, absolut, och det är i den

sektorn man hittar många så

kallade värdebolag: Stabila före-tag med starka balansräkningar och stora utdelningar. En favorit är Surgutneftegaz som har enor-ma gas- och oljereserver, en om-fattande produktion, en enorm kassa och en låg värdering.

Hur blir utvecklingen framöver?– Mitt ärliga svar är att jag inte

har en aning. Moskvabörsen kan röra sig otroligt snabbt och kraf-tigt, både uppåt och nedåt, men jag känner mig trygg med mina bolag och är övertygad om att vi går mot en spännande framtid. ¶

ditt fondsparan

de: tillväxtmarknadsfonder


”Ett spännande exempel är Magnit, Rysslands snabbast

växande dagligvarukedja med cirka 8 000 butiker.”

VEM ÄR DETTA?

Fredrik Colliander: ”Katarina den stora, tsarinna 1762–1796. Genom ett krig mot turkarna erövrade hon Krim, som var ryskt tills Chrustjov skänkte halv-ön till Ukraina 1954.”


CARNEGIE AFRIKAFONDPLACERINGSINRIKTNING I Afrika finns i dag många av världens snabbast växande ekonomier. Carnegie Afrika fond upptäcker och samlar kontinentens mest intressanta och lovande företag.

En av Afrikas stora resurser är naturtill-gångarna. Afrika har ungefär 10 procent av världens bevisade oljereserver och 8 procent av gasreserverna, och nya fynd görs som leder till höjda prognoser. Därtill har Afrika stora mineraltillgångar, bland annat 95 pro-cent av världens platina och en tredjedel av världens bauxitreserver. Som en följd av globaliseringen är råvarupriserna generellt sett högre än vad de har varit historiskt. På den afrikanska kontinenten har detta lett till stora investeringar i ny infrastruktur, och i samband med det har ett ökat intresse bland nya investerare utvecklats. Bland annat har både Kina och Indien utökat sin handel med afrikanska länder kraftigt.

En annan mycket viktig faktor är Afrikas unga befolkning och allt större medelklass. År 2050 beräknas Afrikas befolkning uppgå till 2 miljarder. Tillsammans med goda till-växtutsikter talar detta för en växande klass av konsumenter. Detta återspeglas i snart sagt samtliga delar av näringslivet.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill upptäcka en kontinent full av fram-tidstro och tror på god framtida ekonomisk utveckling i Afrika.

u4 Har en långsiktig sparhorisont på minst fem år.

u4 Vill bredda ditt sparande från enbart etablerade marknader till marknader som är under utveckling och är villig att till viss del ta högre risk i utbyte mot en eventuell högre avkastning.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Naspers 8,5 Standard Bank 4,0MTN Group 8,4 Aspen Pharma 3,9Old Mutual 5,2 MR Price Grp 3,6Sasol 5,1 Sabmiller 3,6Billiton 5,0 Vodacom Grp 3,4

FONDFAKTABankgiro 5868-3947PPM-nummer 184 291Riskklass 6 av 7Morningstar HHH

Startdatum 2006-05-29Förvaltare Karin FriesFörvaltningsavgift, % 2,50Avgift, 10 000 kr1 207,72 krAvgift, 100 kr/mån1 15,21 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/afrikafond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8ti

llvä

xtm

arkn

adsf

onde

r: c

arne

gie

afri

kafo

nd


MARKNADSKOMMENTAR: Karin Fries

Valrörelser pågår i både Sydafrika och Nigeria. Ekono miskt råder viss oro. Ett bra tillfälle att leta efter bolagsklipp.

Oron på många håll skapar läge för fyndköp

Både den sydafrikanska aktiemarknaden och landets valuta återhämtade sig i febru ari efter en kraftigt negativ reaktion

i januari på räntehöjningen samt den ameri-kanska centralbankens minskade återköps-program. Även den egyptiska marknaden steg ordentligt då det blev alltmer tydligt att militären cementerar sitt grepp om makten i landet. Samtliga övriga aktiemarknader föll i februari, omräknat i svenska kronor.

men även Kazakstans valutadevalvering skapade oro, inte minst på de mindre valuta-marknaderna i Afrika. Flera valutor har varit starkare än förväntat givet inflationen i dessa länder, ofta på tack vare stora inflö-den av utländskt kapital. I ett scenario där man i allt högre utsträckning ifrågasätter den makroekonomiska politiken är förvänt-ningarna på svagare valutor därför stor. I ett försök att begränsa valutautflödet i Ghana infördes stramare valutakonverteringskrav, och i Nigeria fick centralbanken försvara sin valuta med stora summor ur reserven.

mitt i valutaturbulensen valde Nigerias president att avstänga centralbankschefen Sanusi Lamido Sanusi, vilket fick aktiemark-naden att reagera kraftigt negativt i några dagar. Tillgreppet fick utländska investerare att ifrågasätta centralbankens oberoende, eftersom Sanusi har varit kritisk till det statliga oljebolagets finanser och eftersöker 20 miljarder dollar som ska saknas i bokfö-ringen. Sanusi ska avgå om tre månader, och avstängningen framstår alltmer som politiskt motiverad. Centralbanken har fortsatt sälja

dollar men det är osäkert om de kan fortsätta försvara valutan om yttre händelser över-raskar marknaderna.

afrikanska konsu-mentbolag har presen-terat rapporter med blandade resultat och det framstår som allt tydligare att konsumen-ten på flera marknader i Afrika tycks vara mer pressad av prisökningar än vad den officiella statistiken antyder. Där-med skiljer sig också bolagsresultaten åt.

den närmaste tiden kommer troligen att handla mycket om poli-tik och makroekonomi på flera afrikanska marknader. Valupp-takten i Sydafrika och Nigeria är inte oväntat turbulent och sällan saklig vilket skapar oro på marknaderna. Även på mindre marknader råder osäkerhet kring de makroekonomiska förutsättningarna framöver i avsaknad av strukturella reformer. I det scenariot brukar det kunna uppstå bra tillfällen att köpa bolag med hög kvalitet till ett rimligt pris. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/afrikafond.

Karin Fries har en ekono-mie magister-examen från Lunds universitet och en CEFA. Anställdes 2004.

E-post: karin.fries @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 46

En vinnare på digital-tv � Vilket bolag är Afrika

fondens största innehav, och vad bedriver det för typ av verksamhet?

karin fries: Naspers, ett sydafrikanskt mediebolag med verksamhet i hela södra Afrika, men också i till exempel Latinamerika. Naspers är en vinnare nu när nästan hela Afrika övergår till digital-tv. Dessutom har Naspers spännande e-handels-plattformar i bland annat Ryssland och Kina.


tillväxtmarkn

adsfonder: carnegie afrikafond

Källa: Credit Suissekr


0

100

200

300

400

500

600

Oslo

Köpe

nham

n

Helsi

ngfo

rs

Stoc

kholm

0

100

200%

20142011


Källa: Naspers


CARNEGIE EMERGING MARKETSPLACERINGSINRIKTNING Världsekonomin snurrar allt snabbare och världen krymper mer och mer. Carnegie Emerging Markets är inte knuten till en specifik marknad, utan analyserar och upptäcker spännande företag och marknader över hela världen.

Tillväxtmarknader är ekonomier som växer snabbare än övriga världen. Carnegie Emer-ging Markets investerar i Asien, Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Östeuropa. Dessa regioner omfattar över 80 procent av jordens landmassa och befolkning. Tack vare en allt mer globaliserad värld har tillväxtmarkna-derna utvecklats till allt viktigare export- och importnationer.

Förutom i relativt etablerade tillväxtmark-nader, som de så kallade BRIC-länderna, investerar fonden i gryningsmarknader. Dessa är i ett tidigare ekonomiskt skede. Vi ser lovande investeringsmöjligheter i bland annat Nigeria, Indonesien och Peru.

Fonden investerar i långsiktiga teman som en växande medelklass med stigande konsumtion som följd, låga produktionskost-nader, stora investeringar i infrastruktur och en global efterfrågan på råvaror.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill investera i flera tillväxtmarknader, men bara i en tillväxtmarknadsfond.

u4 Vill ta del av den snabba ekonomiska utvecklingen på tillväxtmarknaderna.

u4 Har en långsiktig placeringshorisont på minst fem år.

u4 Är villig att ta högre risk i utbyte mot en eventuell högre avkastning och vill ha ett komplement till en portfölj med lägre riskprofil.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

China St. Constr. 4,7 Rent a Car 4,0Indofood Sukses 4,4 Tech Mahindra 4,0Mills Estruturas 4,2 Transneft 4,0Samsung 4,1 Surgutneftegaz 3,9Valid Solucoes 4,0 Express Tr.indo 3,7


Startdatum 1996-03-25Förvaltare Mona Stenmark

och Jan-Olov OlssonFörvaltningsavgift, % 1,70Avgift, 10 000 kr1 144,00 krAvgift, 100 kr/mån1 10,03 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/ emergingmarkets.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8ti

llvä

xtm

arkn

adsf

onde

r: c

arne

gie

emer

ging

mar

kets


MARKNADSKOMMENTAR: Mona Stenmark & Jan-Olov Olsson

Året har inletts stökigt för många tillväxtmarknader. Indonesien och Filippinerna har dock klarat sig relativt bra.

Filippinerna i portföljen när vi köper Ayala Land

Oroligheterna i Ukraina startade i slutet av månaden och fortsatte sedan att eskalera in i mars. Detta skapade förstås nervo-

sitet bland investerare och på marknaderna. Ett annat, om än mindre, orosmoln kom den 11 februari då Kazakstan devalverade sin va-luta, tenge, med 19 procent som en följd av att den ryska rubeln försvagats mot dollarn. Att rubeln blev billigare gjorde att den kazakiska industrin fick en försämrad konkurrenskraft. Detta skapade oro för att fler länder kunde följa i samma spår.

i brasilien valde man att ännu en gång höja räntan, denna gång med 0,25 procentenheter till 10,75 procent. Valutan och inflationen är två parametrar som förklarar höjningen.

två av de marknader som klarat sig bäst på sistone är Indonesien och Filippinerna. In-donesien har återhämtat sig starkt efter förra sommarens valutaoro. Filippinerna å andra sidan har en stark ekonomi som har gått rela-tivt opåverkad genom de senaste månadernas turbulens på tillväxtmarknaderna.

I februari gjorde fonden sin första investe-ring i Filippinerna genom fastighetsbolaget Ayala Land. Detta är det största och mest diversifierade av landets fastighetsbolag, med intressen inom många sektorer såsom bostäder, handel, kontor och hotell. Det har också en diversifierad kundkrets inom olika inkomstskikt.

i februari avyttrades två fondinnehav. Det kinesiska oljebolaget CNOOC såldes efter att ha presenterat sin senaste utvecklingsplan. Bolaget har en historia av att presentera väldigt ambitiösa mål som sedan skjuts på framtiden. Taiwanesiska Hon Hai var det andra bolaget som såldes. Bolaget som framför allt sätter sam-man Apples produkter har i ett halvår utveck-lats väldigt väl i linje med Apples återhämt-ning. Under senare tid har dock trenden mattats av och vi passade därför på att ta hem vinsten.

den globala makroeko-nomiska utvecklingen fortsätter att påverka tillväxtmarknaderna. Det blir en allt större diversifiering mellan olika tillväxtmarknader då länderna befin-ner sig i olika utvecklingsskeden. Därför blir det allt viktigare att betrakta marknaderna ut ifrån deras respektive förutsättningar snarare än som en homogen grupp. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/emerging-markets.

Mona Stenmark är fil mag i nationalekonomi. Var risk-analytiker innan hon kom till Carnegie Fonder 2008.

JanOlov Olsson är civileko-nom. UD-bakgrund, mång-årig Östeuropaförvaltare. På Carnegie Fonder sedan 2011.

E-post: mona.stenmark @carnegie.se

E-post: jan-olov.olsson @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 44 Telefon: 08-588 693 85

Taksi!Express är ett av Emerging Market-fondens portfölj-bolag. Det indonesiska taxi företaget finns främst i huvudstaden Jakarta. Express gynnas av en stor efterfrågan på person-transporter och en underut-vecklad kollektivtrafik. Bola-get har en unik affärsmodell för samarbetet med sina förare och är lågt värderat.


tillväxtmarkn

adsfonder: carnegie em

erging markets

SEREN

ITY/WIKIPED

IA


CARNEGIE INDIENFONDPLACERINGSINRIKTNING Carnegie Indienfond erbjuder exponering mot en av världens mest spännande tillväxtmarknader. Fonden arbetar långsiktigt med att hitta stabila investeringar.

Indien har det senaste decenniet etablerat sig som en ekonomisk stormakt med oerhört hög tillväxt. Landets ekonomi drivs framåt av en stark inhemsk efterfrågan, ökad konsum-tion, infrastrukturinvesteringar, utländska direktinvesteringar och outsourcing. Indien är ett enormt land med lika enorm potential och det finns goda prognoser för fortsatt tillväxt.

Indienfondens målsättning är att skapa en stabil avkastning på denna snabbväxande marknad.

Indien har 100 års börshistorik. Det finns cirka 7 000 noterade företag i landet. Jordbru-ket är alltjämt basen för den inhemska efter-frågan, men industrin fortsätter att utvecklas snabbt. Indiska företag är i regel mycket välskötta. Företagsledningarna har ofta inter-nationell utbildning och drivs av samma mål-sättningar som i väst, med tydliga tillväxtmål och utpräglat lönsamhetstänkande.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Tror på god framtida ekonomisk utveckling i Indien.


u4 Vill bredda ditt sparande från etablerade marknader till en marknad som är under utveckling och samtidigt är villig att till viss del ta en högre risk i utbyte mot en eventu-ellt högre avkastning.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Sun Pharma 6,6 ITC 5,0Cummins India 6,3 ICICI Bank 4,9HDFC Bank 5,9 HDFC 4,7HCL Technologies 5,8 Asian Paints 4,6Larsen & Toubro 5,2 Tata Cons. 4,4


Startdatum 2004-09-01Förvaltare Gunnar PåhlsonFörvaltningsavgift, % 2,20Avgift, 10 000 kr1 179,00 krAvgift, 100 kr/mån1 13,25 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/indienfond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8ti

llvä

xtm

arkn

adsf

onde

r: c

arne

gie

indi

enfo

nd


MARKNADSKOMMENTAR: Gunnar Påhlson

Fallande inflation och hyfsad tillväxt ger optimism i Indien. Valutan har stärkts och utlandsinvesterarna vänder åter.

Världens största demokrati går till val

Den indiska ekonomin växte med 4,7 pro-cent under tredje kvartalet 2013, vilket var i linje med förväntningarna. Tack

vare lägre priser på grönsaker föll inflationen tillbaka till 8,8 procent.

I Indiens nya budget planeras för att minska underskottet i statsbudgeten genom att reducera subventionerna för bränsle. Viss stimulans gavs till bil sektorn genom att sänka försäljningsskatten på bilar.

Utvecklingen för företagens investeringar såg fortsatt svag ut för fjärde kvartalet.

inför landets nationella val, som hålls i april och maj, ser den BJP-ledda koalitionen i opinionsundersökningarna ut att vinna ökat stöd. Detta har resulterat i förnyat intresse för börsen, som steg på förväntningar om reformer efter valet.

Fonden steg i värde med 3,7 procent i februari. Utländska investerare nettoköpte aktier under månaden, vilket gjorde att valutan stärktes i värde. Industribolag, läke-medel och varaktiga konsumentvaror steg under perioden, medan telekommunikation, kraftverk och energibolag fick en svagare utveckling.

fonden investerade under februari i två nya bolag. Innehavet i läkemedel ökades genom köp av Dr. Reddy’s Laboratories. Nyinvestering gjordes också i Amara Raja Batteries som tillverkar batterier till bilar och motorcyklar. Innehaven i Tata Steel, Hind-alco och Adani Ports and Special Economic Zone såldes helt. Exponeringen mot banker ökades genom köp av Axis Bank.

på lång sikt ser de strukturella drivkraf-terna intressanta ut för Indien. Ung befolk-ning, urbanisering och ökande köpkraft hos medel klassen är faktorer som har poten-tial att driva inhemsk konsumtion. Ekonomin befinner sig i en svacka inför det nationella valet i april. Efter valet kommer reformer att be-höva genomföras för att få igång investeringar inom industrin och för infrastruktur sektorn. Börsen är inte högt värderad och fonden innehåller bara bolag av bra kvalitet med goda utsikter att växa över tiden. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/indienfond.

Ekonom Gunnar Påhlson är förvaltare inriktad på Asien sedan 1989. På Carnegie Fonder sedan 2006.

E-post: gunnar.pahlson @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 48

En global pillerkopiatorDr Reddy’s Labs är ett läke-medelsföretag som framför allt producerar generika, det vill säga billigare kopior av etablerade läkemedel, samt läkemedelssubstanser som säljs till andra läkemedels-företag. Företagets största marknader är Nordamerika följt av Indien, Europa och Ryssland. Försäljning-en har ökat kraftigt de senaste åren och ligger i dag på motsvarande ungefär 15 miljarder kronor. Dr Reddy’s Labs grundades 1984 av entreprenören Anji Reddy.


tillväxtmarkn

adsfonder: carnegie indienfond

WIKIPED

IA


CARNEGIE KINAFONDPLACERINGSINRIKTNING Det är bara en tidsfråga innan Kina blir världens största ekonomi. Här finns en stark produktion, enorm investeringspotential och en konsumentmarknad med 1,3 miljarder köpstarka kineser. Det här är fonden för dig som tror på fortsatt tillväxt i Mittens rike.

Carnegie Kinafond investerar bland annat på börserna i Shanghai, Shenzhen och Hong-kong. Kinas ekonomi har fortfarande stor po-tential att växa. De närmaste åren står landet inför en strukturell förändring, då inhemsk konsumtion och investeringar ersätter expor-ten som den främsta drivkraften i ekonomin. Kinas gigantiska utländska valutareserv och hushållens höga sparkvot gör det möjligt.

Viktiga drivkrafter för framtida tillväxt är fortsatt urbanisering, en landreform som effektiviserar jordbruket samt sociala refor-mer inom sjukvård och pensionssystem som frigör hushållens besparingar för konsumtion. Statliga investeringar i infrastruktur bidrar till att stabilisera både tillväxt och sysselsätt-ning. Landet kan också använda sin valutare-serv till att investera i råvarutillgångar på den globala marknaden och därmed säkerställa framtida behov.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill vara med när Kina blir världens största ekonomi.

u4 Tror på god framtida ekonomisk utveckling i Kina.


u4 Vill bredda ditt sparande från etablerade marknader till en marknad som är under utveckling och samtidigt är villig att till viss del ta en högre risk i utbyte mot en eventu-ellt högre avkastning.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Tencent Hldgs 9,7 Bank of China 4,4CCB 7,1 TSC 4,2CMS 5,5 Petrochina 4,2China State Construction

5,1 Shanghai Fosun Pharma

3,7

ICBC 4,8 Kunlun Energy 3,5

FONDFAKTABankgiro 5729-9091PPM-nummer 838 383Riskklass 6 av 7Morningstar HH

Startdatum 2004-04-06Förvaltare Gunnar PåhlsonFörvaltningsavgift, % 1,90Avgift, 10 000 kr1 166,00 krAvgift, 100 kr/mån1 11,36 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/kinafond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8ti

llvä

xtm

arkn

adsf

onde

r: c

arne

gie

kina

fond


MARKNADSKOMMENTAR: Gunnar Påhlson

Vi har investerat i fyra nya bolag. Samtidigt genomför Kina kraftfulla ekonomiska och politiska reformer.

Läkemedel och mobiler tar plats i fonden

En svagare utveckling för Kinas ekonomi och oro för banksystemet har präglat marknaden i början av året, men central-

banken har tillfört likviditet för att stabilisera läget. Under våren kommer dock ett antal så kallade investment trust-produkter att för-falla till betalning, vilket utgör ett orosmo-ment för de kinesiska bankerna. Dessutom har inköpschefernas aktivitet försvagats ytterligare. Vi kan också notera att Kinas valuta i februari försvagades märkbart för första gången sedan 2005, då man började tillåta valutan att stärkas mot den amerikan-ska dollarn.

en del av de politiska reformer som presen-terades i november förväntas snart genom-föras. Att reformera statliga företag och att avskaffa ettbarnspolitiken är två punkter på agendan. Ettbarnspolitiken har varit ett faktum i Kina sedan ungefär 1980, då man ville bromsa befolkningstillväxten. Regeln har dock lett till en del problem. Bland annat föds det hela 17 procent fler pojkar än flickor. Dessutom har förstås Kina fått en snabbt åldrande befolkning, något som riskerar att hämma möjligheterna till ekonomisk tillväxt.

Andra större förslag som diskuteras av Kinas politiker är åtgärder för att förbättra miljön samt införande av fastighetsskatt.

i februari ökade fonden sina investeringar i läkemedel och hälsovård genom de nya inne-haven Shanghai Fosun Pharmaceuticals och CSPC Pharmaceutical Group. Även i Taiwan investerade fonden i två nya bolag: Catcher Technology, som tillverkar metallhöljen till

bärbara datorer och mobiltelefoner, samt Largan Precision, som tillverkar kamera moduler till mobilte-lefoner. Innehaven i Lenovo och Intime Retail Group av yttrades.

kina står i begrepp att ge-nomföra de mest genom-gripande ekonomiska reformerna på över tjugo år. Målsättningen är att över en längre tid ändra den sociala strukturen i landet och öka den inhemska konsumtionen som del av BNP. För att uppnå detta måste man öka inkomstnivåerna hos befolkningen och fortsätta urbaniseringen. Initialt finns en risk att reformerna kommer att innebära en lägre tillväxt för BNP. De investerings-teman som vi tycker är mest intressanta inför det nya året är: Ökad användning av naturgas, sjuk- och hälsovård, urbanisering samt ökad penetration för smarta mobiltelefoner. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/kinafond.

Ekonom Gunnar Påhlson är förvaltare inriktad på Asien sedan 1989. På Carnegie Fonder sedan 2006.

E-post: gunnar.pahlson @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 48

En smart investeringNågra av Kinafondens innehav är direkt eller indirekt exponerade mot så kallade smartphones. Från 2013 till 2015 väntas penetrationen av smartphones fördubblas, från 30 procent av marknaden upp till 60 procent. Kata-lysatorn är introduktionen i år av LTE, fjärde genera-tionens mobil telefoni. Men flera andra faktorer bidrar: Att China Mobile nu har 600 miljoner abon-nenter, att operatörens abonnenter kan använda Iphone tack vare ett nytt chip-set samt den snabbt växande användningen av mobila tjänster.


tillväxtmarkn

adsfonder:

carnegie kinafond


CARNEGIE RYSSLANDSFONDPLACERINGSINRIKTNING I Ryssland finns enorma naturtillgångar, men också många spännande företag och en växande marknad. Det här är fonden för dig som tror på rysk ekonomi i ett långsiktigt perspektiv.

Efter Sovjetunionens sammanbrott har Ryssland upplevt en dramatisk resa in i helt nya förutsättningar och en ny ekonomi. Eko-nomin har potential till fortsatt stark tillväxt. Mycket starka statsfinanser gav Ryssland bättre möjligheter än många andra länder att repa sig efter finanskrisen 2008.

Tack vare sina energitillgångar är landet på väg att bli en ekonomisk världsmakt och inkomsterna från energisektorn sprider sig snabbt till andra sektorer av näringslivet. Olje prisets utveckling är en fortsatt viktig fak-tor för den ryska ekonomin.

Till följd av de höga råvarupriserna har landet en av världens största valutareserver. Ryssland har dessutom en stor oljefond att använda i krislägen. Om privata investeringar och privat konsumtion faller har staten goda möjligheter att fungera som buffert.

Carnegie Rysslandsfond investerar i aktier noterade i framför allt Ryssland, men även i övriga delar av forna Sovjetunionen. Fonden får också investera i bolag vars huvudsakliga verksamhet är förlagd till Ryssland, men vars aktier är noterade i annat land.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Tror på en god framtida ekonomisk utveckling i Ryssland.

u4 Har en långsiktig sparhorisont, på minst fem år.

u4 Vill bredda ditt sparande från etablerade marknader till en marknad som är under utveckling.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge


Bolag % Bolag %

Novatek 9,5 Lukoil 4,6Gazprom 8,8 Norilsk Mining 4,5Sberbank 8,7 Mail Group 4,4Surgutneftegaz 8,3 Transneft 4,3Magnit 4,6 Mobile Telesys. 4,1

FONDFAKTABankgiro 5206-4656PPM-nummer 249 995Riskklass 7 av 7Morningstar HHHH

Startdatum 1997-10-27Förvaltare Fredrik CollianderFörvaltningsavgift, % 2,50Avgift, 10 000 kr1 234,00 krAvgift, 100 kr/mån1 14,86 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/rysslandsfond.

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8ti

llvä

xtm

arkn

adsf

onde

r: c

arne

gie

ryss

land

sfon

d


MARKNADSKOMMENTAR: Fredrik Colliander

Rapporteringen från Ryssland domineras av Krimkrisen. Hos omvärlden minskar lusten att investera i landet.

Notan för Krimkrisen kan stå Putin dyrt

Det råder en minst sagt händelserik tid för oss som på ett eller annat sätt arbetar med Ryssland. Det började med OS i

Sotji, som till sist, får man väl säga, blev en succé för Ryssland. Det fanns före spelen många farhågor om huruvida ryssarna skulle klara av arrangemanget och om man skulle kunna undvika terrorattacker riktade mot spelen. Spelen genomfördes dock utan några större incidenter.

I slutet av månaden utvecklade sig dock krisen i Ukraina till något som åtminstone har potential att få katastrofliknade pro-portioner. Rysslands militära framfart på framför allt Krim-halvön har fördömts i hela världen och lett till politisk isolering och fallande börskurser i Moskva.

president vladimir putins agerande kan framstå som opportunistiskt, men har nog ganska stor för ank ring bland ryssarna. De flesta ryssar ser Krim som ryskt. Halvön erövrades i slutet av 1700-talet och var sedan, fram till Sovjet unionens upplösning, en del av Ryss land/Sovjetunionen. Att Sovjetledar-na av administrativa skäl gav bort Krim till Ukraina 1954 (tillhörigheten spelade ingen roll då båda länderna ingick i Sovjetunionen) förändrar inte hur ryssarna känner för Krim. Över 60 procent av Krims invånare är också ryssar. Samtidigt vill inte ryssarna ha någon militär konflikt med Ukraina. I en opinions-undersökning från februari säger 75 procent av de tillfrågade att de inte vill ha militära aktioner mot Ukraina. Ryssarna ser hellre på ukrainarna som ett ”slaviskt brödrafolk”. Vi får nu hoppas att Ryssland inte kommer

att agera på andra håll i Ukraina och att man kan förhandla fram en för alla parter acceptabel lösning om Krims status.

den ryska ekonomin ser fortsatt svag ut och landet har inte råd med en utdragen konflikt. Den nuvarande situa-tionen leder naturligtvis till minskat förtroende och lägre investeringar. Framför allt utlänning-arnas syn på Ryssland påverkas men även de egna investerarna kommer naturligvis att tveka när det gäller att satsa på sitt eget land. Kapital utflöden kommer givetvis också att öka vilket kan sätta ytterli-gare press på betalnings-balansen och rubeln. Den räntehöjning som centralbanken nyligen tvingades till går tvärt emot vad tillväxten i landet behöver. Kostnaderna för insatserna på Krim kan bli bra mycket högre än man kan hantera. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/rysslandsfond.

Fredrik Colliander har arbetat med Östeuropa i många år. Förvaltar Ryss-landsfonden sedan 2000.

E-post: fredrik.colliander @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 49

Hopp om höjd utdelningGazprom är ett av de innehav som i början av året klarade sig bättre än Moskvabörsen generellt. Marknaden hoppas att regeringen ska kräva att utdelningen baseras på bolagets IFRS-vinster, vilket i så fall skulle ge en direktavkastning på cirka 8 procent. Direkt-avkastningen i Ryssland är enligt Sberbanks beräk-ningar 4,6 procent. Det är näst högst inom hela tillväxtmarknadsområdet. Endast Polen är högre med 4,7 procent.


tillväxtmarkn

adsfonder: carnegie rysslandsfond


Låna till båtenText ERIK AMCOFF

När vi får tag i Niklas Edman, som förvaltar Carnegies

ränte fonder tillsammans med Stefan Ericson, är han precis tillbaka från en resa till Norge.

– Vi reser regelbundet i Nor-den för att träffa företrädare för bolag och se deras verksamhet på plats. Den här gången besökte vi bland annat Farstad Shipping i Ålesund, som är en fantastiskt vacker liten stad längst ut i kust-bandet, i höjd med Sundsvall ungefär.

Vad gör Farstad Shipping?– Farstad är ett börsnoterat

men familjekontrollerat företag som äger nära 60 supply vessels, alltså olika slags specialfartyg som man hyr ut till oljeindustrin. Det är fartyg byggda för att till exempel transportera personal och utrustning till oljeplatt-

formar, eller för att möjlig göra installationer och underhåll på djupt vatten.

Och var kommer Carnegie Fonder in i bilden?

– Oljeindustrin är väldigt kapital intensiv, vilket betyder att det helt enkelt behövs mycket pengar för att det ska funge-ra. Oljebolag som Statoil har stora investeringsbudgetar, men använder sig även av många specialiserade underleverantörer för att utföra vissa tjänster som de inte vill göra inhouse.

– Bolag som Farstad gör sedan investeringar i båtar och ut-rustning som de hyr ut till olika oljebolag för att optimera an-vändningen. Ett enda fartyg kan kosta från 350 miljoner till över 1 miljard norska kronor att köpa för Farstad. För att finansiera

RÄNTEFONDER: Företagsobligationer

Norsk shipping är en kapitalintensiv industri med ett stort lånebehov. Ränteförvaltaren Niklas Edman berättar om hur företagsobligationer kan hjälpa till.

”För oss är det viktigt att förstå hela värdekedjan, vilka som är drivkrafterna i en marknad.”

VAR

D

ditt

fon

dspa

ran

de: r

änte

fond

erA

lla u

ppgi

fter

per

201

4-02

-28


”För oss är det viktigt att förstå hela värdekedjan, vilka som är drivkrafterna i en marknad.”

VAD ÄR DET HÄR, NIKLAS?

Niklas Edman: ”Det här är jag framför Far Sirius, ett 87 meter långt fartyg som byggs på Vard och ska användas för att bogsera oljeriggar och hantera ankare. Det ett av Farstads mycket fina fartyg som är en trygghet att ha som säkerhet för oss lån givare.”

dessa investeringar används ofta både banklån och företags-obligationer, utöver eget kapital. Det är där aktörer som Carnegie Corporate Bonds andelsägare kan hjälpa till.

Vad får vi för det?– Beroende på löptid, bolag och

säkerheter så får vi i dag 4–8 pro-cents ränta per år. Som exempel ligger Farstad i den lägre delen av spannet och ger drygt 4 procent.

Investerar ni i oljebolag också?– Framför allt investerar vi i

bolag som utför supporttjänster till de stora oljebolagen, inte i dem som letar eller tar upp olja. Vi investerar i ett flertal bolag utöver Farstad och fokuserar på större bolag, med högkvalitativa flottor, balanserad skuldsättning och bra kontraktstäckning. ¶

När varvet Vard bygger nytt åt Farstad kostar varje fartyg från 350 miljoner norska kronor och uppåt. Carnegie Fonder bidrar till finansieringen genom att köpa Farstads obligationer.

ditt fondsparan

de: räntefonderA



CARNEGIE CORPORATE BONDPLACERINGSINRIKTNING Carnegie Corporate Bond lånar långsiktigt ut pengar till nordiska företag och får tillbaka i form av återkommande räntor. Företagsobligationer är för många en ny sparform som i risk ligger mellan vanligt räntesparande och aktiesparande.

Allt fler nordiska företag är aktiva inom företagsobligationsmarknaden, bland annat svenska Ericsson och SKF, norska Statoil och finska Fortum, som alla lånar pengar genom att ge ut företagsobligationer. Fler exempel finns, i de flesta sektorer: bank, energi, verk-stad, hälsovård och skog.

Precis som våra aktiefonder investerar Car-negie Corporate Bond i företag som vi gillar och som vi är väl förtrogna med. Vi följer inte något index och vår målsättning är att gene-rera en god avkastning till en begränsad risk. Fonden består av obligationer från företag i hela Norden. Det kan vara finska skogsbo-lag, norska oljebolag och svenska industri-bolag. Nordiska företag är ofta välskötta och har bra marknadspositioner och tillförlitlig informationsutgivning. Genomsnittslöpti-den i portföljen är 3–5 år. Fonden är dagligt handlad utan inlåsning för andelsägarna. Alla innehav i utländska valutor är säkrade mot svenska kronor, för att andelsägarna ska slippa valutarisk.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill låna ut pengar till stabila, nordiska bolag.

u4 Vill komplettera ditt räntesparande med ett alternativ som har en högre förväntad avkastning och risk, dock betydligt lägre risk än aktier.

u4 Vill diversifiera ditt sparande med ett för många nytt tillgångslag.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

GEOGRAFISK FÖRDELNING

FONDFAKTABankgiro 5001-9496PPM-nummer 537 639Riskklass 2 av 7Morningstar HHHHH

Startdatum 1990-10-01Förvaltare Stefan Ericson

och Niklas EdmanFörvaltningsavgift, % 0,95Avgift, 10 000 kr1 94,00 krAvgift, 100 kr/mån1 6,02 kr1 Beräknat på engångsinsättning vid årets start samt på månatlig


LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/corporatebond.

60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8rä

nte

fon

der:

car

negi

e co

rpor

ate

bond


MARKNADSKOMMENTAR: Stefan Ericson & Niklas Edman

Allt fler nordiska företag ger ut obligationer i stället för att ta banklån. Det skapar fortsatt intressanta möjligheter.

Vi kan få en rekordhög emissionsvolym i Norden

T ill och från har det varit oroligt på världens tillväxtmarknader, med bland annat fallande valutor för flertalet av

dessa länder. Oron fick förnyad kraft i och med tumultet i Ukraina.

Kreditmarknaden i västvärlden har haft fortsatt stor aktivitet i början av året och krympande ”spreadar”. Exempelvis gick spreaden för det europeiska ”cross over-indexet” från 320 räntepunkter, alltså 3,2 pro-centenheter, den 31 januari till 260 ränte-punkter i början av mars. Aktiemarknaderna i både Sverige och USA fortsatte upp och nådde nya toppnivåer.

Det är också talande att en spansk tvåårig statsobligation nu handlas under 0,90 pro-cent, jämfört med drygt 7 procent för snart två år sedan. Konkursrisken för sydeuropeis-ka stater och dess banker är nämligen i prin-cip borta från debatten. Allt detta har tryckt ned finansieringskostnaderna och dramatiskt ökat aktiviteten för företagsobligationer i hela Europa, inklusive Norden.

det har varit ett flertal nya emissioner i hela Norden på sistone. Stena har gjort en tioårig större emission i amerikanska dollar, SPP Liv Sverige och Oriola KD Finland har emitterat ett förlagslån, och samma sak gäller för Hospitality Invest i Norge och ett antal mindre oljeservicebolag i Norge. Första kvar-talet i Norden kan mycket väl bli en rekord-period avseende emissionsvolym.

Vi har i början av året ökat fondens expo-nering i Vestas, Bergvik Skog, Candyking, Verisure och Investor. Vi sålde en del i Odfjell, Sa-nitec, Danske Bank och Tele2. Utöver det var vi aktiva i ytterligare ett an-tal namn för att optimera portföljen. Ränteduratio-nen är nu 1,6 år. Fondens risknivå har hållits balanserad. Vi siktar på 4–6 procents avkastning i denna lågränte miljö. Fokus ligger på en balanserad portfölj som sträcker sig över alla de nordiska länderna.

orosmoln kommer hela tiden att dyka upp. Den stora förhoppningen är att strukturella problem tas på allvar och att företagen börjar ta steg mot en högre investeringsvilja.

Räntenivåerna totalt sett är låga, vilket är fortsatt stimulerande för västvärldens ekonomier. Vi investerar i tillgångar som ger kontantavkastning med lägre volatilitet, och det tror vi kommer att belönas under 2014. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på www.carnegie.se/corporate-bond.

Stefan Ericson är MBA samt CFA. Ränteförvaltare sedan 1997. På Carnegie Fonder sedan 2011.

Civilekonom Niklas Edman har en bakgrund inom bland annat corporate finance. Till Carnegie Fonder år 2013.

E-post: stefan.ericson @carnegie.se

E-post: niklas.edman @carnegie.se

Telefon: 08-588 693 83 Telefon: 08-588 693 42

Anrika BergvikBergvik Skog, vars obli-gationer Corporate Bond investerar i, skapades för tio år sedan när Stora Enso och Korsnäs slog ihop sina svenska skogsinnehav. Namnet är dock äldre än så och härstammar från skogsindustri företaget Berg-vik och Ala AB, som byggde världens första sulfitfabrik på 1800-talet, i Bergvik. Dagens Bergvik Skog har 2,3 miljoner hektar mark i Sverige.


räntefon

der: carnegie corporate bondISTO

CKPHO

TO


CARNEGIE LIKVIDITETSFONDPLACERINGSINRIKTNING Vill du ha en tillfällig placering med mycket låg risk? Vår likviditetsfond passar dig som vill använda dig av dina sparade pengar inom en snar framtid och den är ett seriöst alternativ till ett vanligt bankkonto.

Carnegie Likviditetsfonds mål är att skapa en stabil och positiv avkastning. Fonden kan investera i räntebärande överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och konton i kreditinstitut. I syfte att effektivisera förvaltningen kan fonden investera i derivatinstrument. De får användas för att effektivisera förvaltningen i syfte att minska risker och kostnader samt att skapa hävstång och öka avkastningen.

Fondens medel placeras i räntebärande värdepapper och penningmarknadsinstrument utfärdade av nordiska stater, kommuner, landsting, kreditinstitut samt företag med nordisk koppling. Emittenternas kreditvärdig-het ska vara höga. Placeringar i värdepapper i utländsk valuta valutasäkras mot svenska kronor. Genomsnittlig ränteduration får inte överstiga 12 månader och genomsnittlig max-imal förfallolöptid får maximalt vara 24 må-nader. Fondens investeringar drivs inte av ett index som måste följas. Vi tittar på emitten-ter med god avkastning givet deras kredit-profil. Fondens innehav är mycket likvida.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill ha jämn avkastning utan onödiga risker.

u4 Vill ha en tillfällig placering med mycket låg risk för att sedan successivt öka sparandet i mer riskfyllda placeringar, till exempel aktiefonder.

u4 Avser att använda ditt sparkapital inom en snar framtid och därför vill försäkra dig om en jämn avkastning utan onödig risk.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

STRATEGISK FÖRDELNING

FONDFAKTABankgiro 5787-9660PPM-nummer 214 163Riskklass 1 av 7Morningstar Betygsätts ejStartdatum 1990-07-02Förvaltare Stefan Ericson



LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/likviditetsfond.

60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8rä

nte

fon

der:

car

negi

e li

kvid

itet

sfon

d



Stabila Likviditetsfonden ”tickar på”, med hjälp av krediter utställda av såväl staten som kommuner och företag.

Låga räntor överallt – bra för obligationsmarknaden

Carnegie Likviditetsfond steg med 0,12 procent i februari och jämförelse-index med 0,05 procent. Durationen i

fonden är nu 100 dagar. Fondens effektiv-ränta är 1,31 procent före avgifter. Vi har behållit kreditdurationen på samma nivå som tidigare och per den sista februari var den 23,2 månader.

Vi har dock gjort en hel del förändringar i portföljen över alla tre segment vars krediter vi investerar i, det vill säga bostäder, stat/kommun och företag. Vi har till exempel sålt innehav i SFF (Svensk Fastighetsfinansie-ring) och medicinteknikföretaget Getinge. Samtidigt har vi ökat våra innehav i danska Jyske Bank, Malmö stad, finländska Neste Oil samt det svenska fastighetsbolaget Fabege.

oron i de forna Sovjetstaterna har inte påverkat våra lokala marknader nämn-värt. Kreditspreadar i Norden håller emot för vånansvärt bra, och det svenska kredi-tindexet Nasdaq SEK Kredit Index ökade 2 baspunkter från +43 till +45 räntepunkter under februari.

usa:s centralbank Federal Reserve fort-sätter att minska sina stödköp, men detta har inte fått marknadsräntorna att stiga. Tvärt om så har långa och korta räntor sjun kit. Stibors tremånadersränta sjönk marginellt till 0,93 procent och även den två åriga stats obligationsräntan sjönk, medan

bostadsräntor låg kvar på oförändrade nivå-er. Kreditkvalit eten är dock fortsatt god och nordiska krediter har lyckats stå emot oron i omvärlden och handlas väldigt starkt.

de enorma ekonomiska stimulanserna i hela västvärlden har skapat en miljö där låga räntor tycks ligga kvar på his-toriskt låga nivåer under en längre tid än vad många har förutspått.

I denna mörka miljö är Norden en fortsatt stabil region att investe-ra i. Det lär komma fler svåra utmaningar, men det sker också många positiva saker inom obligationsmarknaden. Det paradoxala är att det är krisen som driver fram den i förlängningen positiva utvecklingen av marknaden. Till exempel är likviditeten avsevärt bättre än för tre år sedan. Dessutom gynnas de nordiska emit-tenterna av låga räntor i absoluta tal. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på www.carnegie.se/likviditetsfond.





Telefon: 08-588 693 83 Telefon: 08-588 693 42

Nyckeltal som uttrycker risk � Ni återkommer ofta

till duration i era fondkommentarer. Vad är det?

niklas edman: Duration är ett vanligt nyckeltal för räntefonder. Duration mäts i år och betyder genomsnitt-lig löptid till förfallodatum på innehav med fast ränta. Fondens genomsnittliga duration, snittlöptiden, används för att visa hur känsligt värdet på ett eller flera räntebärande värde-papper är för förändringar i räntenivån. Ju högre dura-tion desto större känslighet för ränteförändringar och därmed högre risk.


räntefon

der: carnegie likviditetsfond


CARNEGIE OBLIGATIONSFONDPLACERINGSINRIKTNING Carnegie Obligationsfond investerar i svenska räntebärande fondpapper och riktar sig till dig som vill ha ett långsiktigt räntesparande. En fond där värdet kan sjunka på kort sikt, men där målsättningen alltid är långsiktig avkastning.

Carnegie Obligationsfond investerar i obligationer utgivna av stater, kommuner och bostadsinstitut som har en hög kreditvärdig-het. Fonden är koncentrerad till 10–30 obli-gationer, emitterade (utgivna) av staten, kommuner, landsting, kreditinstitut samt företag. Genomsnittslöptiden i portföljen är 3–10 år. Innehaven är mycket likvida.

Alla emittenter har utmärkt kreditvärdighet och oftast högsta kreditbetyg från kredit-värderingsinstitut. Den höga kreditvärdig-heten bidrar till en låg kreditrisk. Expone-ringen mot det generella ränteläget är högre. Fonden har som mål att ha lång räntedura-tion, vilket betyder att fonden gynnas av ett fallande ränteläge.

PASSAR FÖR DIG SOM… u4 Vill dra ner risken i den privata portföljen.

u4 Sprida riskerna i ditt sparande med obliga-tioner som kan användas som ett komple-ment till traditionellt aktiesparande.

u4 Vill ha exponering mot svenska stats-obligationer.


60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

STRATEGISK FÖRDELNING


Startdatum 1985-11-01Förvaltare Stefan Ericson



LÄS MER!Scanna koden med mobilen, eller surfa in på carnegie.se/obligationsfond.

60

40

20

0

–20

120

200

150

100

50

0

–50

60

40

20

0

–20

80

60

40

20

0

–20

10080604020

0–20

80

40

0

Start 1 feb. 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

20

15

10

5

0

–51 mars 2012 28 feb. 2014

6

4

2

0

–21 mars 2012 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

200

150

100

50

0

–501 mars 2009 28 feb. 2014

1 mars 2009 28 feb. 2014

40

20

0

–201 mars 2009 28 feb. 2014





Norge

Alla

upp

gift

er p

er 2

014-

02-2

8rä

nte

fon

der:

car

negi

e ob

liga

tion

sfon

d



USA:s centralbank minskar sina stimulanser, men för att undvika deflation lär stödköpen ändå fortsätta länge.

Nordens ”oblisar” starka då experimentet fortsätter

Den tilltagande oron i de forna Sovjet-staterna har än så länge inte påverkat våra lokala nordiska marknader nämn-

värt. Till exempel har svenska statspapper handlats väldigt starkt även under februari. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, fortsätter att dra ned på sina stöd-köp, men inte heller det har skapat någon större oro på våra marknader. Både långa och korta marknadsräntor har faktiskt sjunkit.

Stibors tremånadersränta sjönk marginellt i februari till 0,93 procent. Sveriges tvååriga statsobligationsränta sjönk också, medan bostadsräntor låg kvar på en oförändrad nivå under. Kreditkvalitén är dock fortsatt god och nordiska krediter har lyckats stå emot oron i omvärlden och handlas väldigt starkt.

carnegie obligationsfond steg med 0,15 procent i februari, medan jämförelse-index steg med 0,08 procent. Effektivräntan i fonden är 2,0 procent, medan den i index lig-ger på 2,05 procent. Durationen ligger kring 4,6 år jämfört med index som ligger kring 6,0 år. Fonden har behållit durationen under februari. Vi avväger det nya marknadsläget och kommer kanske göra smärre förändring-ar framöver.

det stora, världsomspännande ekonomis-ka experimentet fortsätter. Även om den amerikanska centralbanken nu minskar sina stödköp finns det fortfarande gigantiska

stimulanser som driver tillgångspriser till nivåer som aldrig har setts tidigare. Det som på kort sikt påverkar utvecklingen är marknadens tolkningar av centralbankernas agerande.

det stora hotet för sta-ter och centralbanker är fortfarande deflation och inte inflation. Västvärl-den kommer därför att fortsätta ”trycka pengar” tills vi får en stabil åter-hämtning och stigande inflation.

Marknaden har prisat högre långräntor överlag och vi håller en gan-ska neutral till kortare duration med fortsatt exponering mot bostäder i detta klimat. ¶

� Denna marknadskommentar avser februari 2014. Du hittar aktuella uppgifter, fondfakta med mera på carnegie.se/obligationsfond.

Lägre priser: En ond cirkelDeflation innebär att den allmänna prisnivån faller, det vill säga att det mes-ta sjunker i pris. Deflation kan därför gynna den som sparar, eftersom det lönar sig att skjuta upp konsumtion i väntan på ännu lägre pris. Men om flertalet resonerar så blir resultatet inte bara sjun-kande konsumtion utan också mindre investering-ar och hög arbetslöshet. Japans utmaningar sedan tidigt 1990-tal visar att deflation är en problematisk spiral som kan vara svår att ta sig ur.





Telefon: 08-588 693 83 Telefon: 08-588 693 42


räntefon

der: carnegie obligationsfond


VETAMER

För den senaste utvecklingen, och för att investera, gå in på carnegie.se/fonder.

Sajten uppdateras löpande med marknadskommentarer och intervjuer.

[email protected] 93 50

DET VAR FONDGUIDEN. VILL DU

OM CARNEGIE FONDERS UTBUD?


VETAMEROM CARNEGIE FONDERS UTBUD?

MESSIÄR VISSA INVEST-

ERINGAR

LOCKAR PÅ

TACKA

TAKT

VIND-LINGAR

TOPP-SKIKT

BEDUIN-MÅL?

4

KONST-NÄRS-GRUPP

DIREKT

ÄR LÄGET I

SVERIGE-FONDEN IMF

ANNULL-ERA

KAMEL

LEVDE UPP

KORT FÖR TYP AV SÅDAN

PRO-NOMEN

MANA PÅ STO

11KAN STILLA SALT-

SUGEN6 KAN KO

GÅ IGAFFLAR

PÅ

7 ALTER-NATIV-

MEDICIN

SKÅDIS-ALAN SOM BLEV

BLOTT FEMTIO

FOND-SYSTEMTRUDE-

LUTT

5 HAR ORV SOM

SKAFT

JURIDISK ANSVARS-

TERMSTEG

DRA UT!FRI-

VILLIGSYSSLA

FÖR SLÖFOCK

FARA

PUH-KOMPIS

BÖRD

2 ORD PÅ PRODUKT

KONKURS

SISTA SKRIKET

RISKGLACI-

ÄR

BAKOM FLÖTETPLANET

10 TÄNDE I SMYG

PLAGG

KROS-SA

500 I ROM

ARTI-FICIELL INTELLI-

GENSFÖR-

SÄLJNINGRYCK-NING

HYPO-TES

BÄR-HJÄLP

VILL FLYTTA

ORT

ÅSIKT OM CI-

GARRERPLAST

8 1

ÄR FLER-ÅRIG

ÄR PELIKAN-

LIK

SPORTAR3 UNDER-

LAG FÖR CURLARE

3,14

9VANN NOBEL-

PRIS 1963

32-14

Vad döljer sig i lösenordet? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Vilket lösenord söker vi längst ned på sidan? Mejla ditt svar till [email protected] senast den 30 september 2014.

Fem vinnare får två biobiljetter var. Se carnegie.se/fonder för vinnarlista.


KUNDEN: Emil RinaldoJO

AKI

M B

RA

UN

22årige Emil Rinaldo bor i Göteborg och studerar till dataingenjör vid Chalmers universitet.


FARFAR GJORDE HONOM TILL FONDSPARARE sparande. När blev du kund hos Carnegie Fonder? – Jag föddes 1992 och då köpte min farfar Carnegie Sverigefond till mig. Under följande fyra år som han levde gjordes ett par mindre insättningar vid jul och födelsedagar. Så det är tack vare farfar som jag fondsparar!

Hur har det gått?– Farfar köpte andelar för

totalt 25 000 kronor och i dag

är de värda 237 000 kronor, så man kan nog bara säga att det har gått fantastiskt! Och lika bra har uppgången varit för min syster och bror som också fick fondandelar i present.

Vilket sparmål har du?– Om ett par år kommer

avkastningen att användas till mitt första lägenhetsköp, men än så länge trivs jag med att studera, bo hemma och inte

behöva ta lån. Men i och med att jag har två extrajobb och får studiestöd så kan och vill jag avsätta ytterligare kapital månadsvis.

Varför det?– Framför allt är avsikten att

det ska löna sig i framtiden, precis som farfar tänkte för 22 år sedan.


”Om ett par årx kommer avkastningenx att användas till mittx första lägenhetsköp.”x


UTSIKT: Tips & tankarSJU SJUKT BRA BÖRSÅR UNDER ETT HELT SEKELavkastning. Sju gånger har Stockholmsbörsen stigit med minst 50 procent på ett år. Vanligast är dock en uppgång med 10–15 procent. Hur går börsen i år? Svaret ”plus 10–15 procent” har bäst odds, visar en 111-årig genomgång som Nordea har gjort. Under tolv år, senast 2012, landade Stockholmsbörsen i det intervallet. Nästan lika vanligt, med elva år, är dock minus 5–10 procent. Sju gånger, senast 1999, har Stockholmsbörsen stigit med 50 procent eller mer på bara ett år. ¶

VOLVO + SCANIA = TURKIETS BÖRSbörsvärden. Vissa företag är riktigt stora. Till exempel är amerikanska Google värt nästan lika mycket som samtliga börsbolag i Brasilien.

Om man endast räknar tillgängliga aktier, så kall-ad free float, är Sydafrikas börs värd ungefär 1 700 miljarder kronor, ungefär lika mycket som General Electric. Indien är värt lika mycket som Wells Fargo, Taiwan som Exxon och Mexiko lika mycket som IBM, enligt Bank of America.

Turkiets börs bolag sum-merar till runt 350 miljar-

der kronor. Det är lite mindre än Scania och Volvo tillsammans. ¶

Corpen flygerVärdet på alla börsnoterade svenska aktier är totalt ungefär 5 000 miljarder kronor. Men hur mycket är alla företagsobligationer värda?

Hur många aktier som finns i Sandvik eller SCA är lätt

att ta reda på, och ännu lättare är det att ta reda på vad de kostar. Noteringen på Stockholms-börsen garanterar en god informations-givning för alla ak-tieägare.

Svårare är det med företags-obligationer, trots att dessa blivit allt mer populära för både utgivare och inves-terare de senaste åren. De flesta företags-obligationer är inte noterade på någon

börs och har inget kreditbetyg, och inte ens centralbankerna har en fullständig bild.

Det skriver Merrill Lynch, som i en analys försöker utröna hur stor marknaden för företagsobli-gationer egentligen är.

svaret är att värdet på Väst-europas alla företagsobligationer är cirka 41 000 miljarder kronor,

vilket motsvarar 41 pro-cent av BNP. I USA är

denna andel 56 pro-cent. Norden, som Carnegie Corpo-rate Bond investe-rar i, är värd 3 272 miljarder kronor.

Sverige utgör näs-tan hälften. ¶

Källa: How big is the European credit market?, Merrill Lynch, november 2013.

Mdr SEK

Källa: SCB

SVERIGE ÄRNETTOEXPORTÖRSverige som handelspartner till Botswana, Indonesien och Kazakstan.

-2

-1

0

Kazak-stan

Indo-nesien

Botswana

0

1

2

3

2013Sveriges import

20002013

Sveriges export

2000

BÄSTA FONDERNA

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500%

Carnegie Fonder ligger i täten när Morningstar listar de bästa fonderna. Åtminstone över 25 år (Carnegie Fonder startade ju 1988).

NORDISKAFÖRETAGS-

OBLIGATIONER

Realavkastning med åter-investerad utdelning.

Carn

egie

Stra

tegif

ond

Carn

egie

Sver

igefo

nd

SEB

Sver

igefo

nd st

ora b

olag

Skan

dia C

ance

rfond

en

Skan

dia Vä

rldsn

atur

fond

en

Stockholm

Helsingfors

Köpenhamn

Oslo

0

100

200

300

400

500

600

700

800Stockholm

Helsingfors

Köpenhamn

Oslo

kr

0

200

400

600

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Island

Sverige1 521 miljarder

kronorNorge

Danmark

FinlandIsland



Oslo

Köpe

nham

n

Helsi

ngfo

rs

Stoc

kholm


0

100

200

300

400

500

600

Oslo

Köpe

nham

n

Helsi

ngfo

rs

Stoc

kholm


0

20

40

60

80%

SMART POTENTIALAndel tillfrågade som äger en smartphone

Bras

ilien

Kina

Indi

en

Ryss

land

Saud

iara

bien

Syda

frik

a

Turk

iet

Mex

iko

Indonesien


QILA

I SHEN

/COR

BIS/ALL O

VER PR

ESS


Buffetts budordHur gjorde egentligen Warren Buffett? Här är sju av tio ingredienser i mångmiljardärens framgångsrecept:

1Återinvestera. Det är frestande att ta ut och

spendera vinster. Gör inte det – låt pengar-na fortsätta arbeta.

2Våga vara annor-lunda. Lyssna

inte för mycket på andra. Gör din egen analys, jämför dig bara med dig själv.

3 Starta aldrig utan ett avtal. Skriv ned

detaljerna i en över-enskommelse innan du sätter igång och arbetar.

4Håll koll på små utgifter. Öga för detaljer och de minsta

av utgifter präglar cheferna för Buffetts favoritbolag.

5 Begränsa dina lån. Du blir inte rik på lån. Betala av dem innan du köper

aktier.

6 Förstå när du ska sluta. Alla förlorar

ibland. Inse faktum, ta smällen och gör aldrig om samma misstag.

7 Inse vad verklig framgång är. Att

vara rik är inte framgång, att vara omtyckt är det. Gör

något vettigt med pengarna. Buffetts förmögenhet ska gå till välgörenhet. ¶Källa: The Snowball av Alice Schroeder.

NORDEN BRA – OCH BÄSTA BÖRSEN ÄR… historik. Vilken nordisk börs har gett 601 gånger pengarna på 113 år?Sverige har förskonats från två världskrig och runt våra naturresurser har storbolag vuxit upp. Är det därför som Stockholms-börsen är bäst i Norden på riktigt lång sikt? ¶

VÅRA FONDFÖRVALTARE FINNS ÖVERALLTkunskap. Vad händer i Ryssland? Hur var rapportfloden? Vad tror du om valet i Sydafrika? Carnegie Fonders förvaltare gästar ofta medierna.– Vi arbetar med aktiv för-valtning. För att lyckas med

det måste förvaltarna vara pålästa om sina marknader så att de hittar värdebolagen och undviker minorna. Det här är kunskap som många journa-lister vill ta del av, och det tycker vi är väldigt roligt, säger

Erik Amcoff, kommunikations-chef på Carnegie Fonder.

Därför syns och hörs Carne-gies förvaltare i press och eter-medier – inte bara i Sverige. ¶

Journalister kan höra av sig till Erik på 0734 178 508 eller [email protected].

1 I NORGE!”Vi hater å tape pen-ger”, sa John Ström-gren till Finansavisen när han skulle förkla-ra Strategifondens försiktiga profil.

2 I TV!Afrikafondens Karin Fries och SVT:s Erika Bjerström var överens i morgonsoffan: Afrika är vår nästa tillväxtkontinent.

3 I DI!Sverigefondens Simon Blecher sågar den arvodeshöjning som föreslås för Vol vos styrelse, med ordfö-rande Leif Johansson.

4 I RADIO!Claes Aronsson, Ekonomiekot, inter vjuar Viktor Henriksson, förvaltare av Carnegie Småbolagsfond, om rapportfloden.

UTSIKT: Tips & tankarER

IK P

END

ZICH

/ALL

OVE

R P

RES

S

Drar slip

stenen.

Mdr SEK

Källa: SCB

SVERIGE ÄRNETTOEXPORTÖRSverige som handelspartner till Botswana, Indonesien och Kazakstan.

-2

-1

0

Kazak-stan

Indo-nesien

Botswana

0

1

2

3

2013Sveriges import

20002013

Sveriges export

2000

BÄSTA FONDERNA

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500%

Carnegie Fonder ligger i täten när Morningstar listar de bästa fonderna. Åtminstone över 25 år (Carnegie Fonder startade ju 1988).

NORDISKAFÖRETAGS-

OBLIGATIONER

Realavkastning med åter-investerad utdelning.

Carn

egie

Stra

tegif

ond

Carn

egie

Sver

igefo

nd

SEB

Sver

igefo

nd st

ora b

olag

Skan

dia C

ance

rfond

en

Skan

dia Vä

rldsn

atur

fond

en

Stockholm

Helsingfors

Köpenhamn

Oslo

0

100

200

300

400

500

600

700

800Stockholm

Helsingfors

Köpenhamn

Oslo

kr

0

200

400

600

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Island

Sverige1 521 miljarder

kronorNorge

Danmark

FinlandIsland



Oslo

Köpe

nham

n

Helsi

ngfo

rs

Stoc

kholm


0

100

200

300

400

500

600

Oslo

Köpe

nham

n

Helsi

ngfo

rs

Stoc

kholm


TRENDGURU: Fredrik HärénH

ART TA

N

VILL DU HA FREDRIKS BOK?Mejla [email protected] om du vill vara med i utlottningen av Fredriks senaste bok, One world. One Company. Läs mer på www.fredrikharen.com.

”STÖRRE CHANS ÄN NÅGONSIN ATT LYCKAS”kreativitet. Fredrik Härén kallar sig ”global kreativitetstalare” och råder både individer och företag att bli mer globala.

– Det jag kallar truly global companies är företag som identifierar sig utifrån vad de gör och inte var de kommer ifrån. Ta till exempel Stolich-naya, som gick från genuine russian vodka till att identifiera sig som premium vodka.

Varför är globala företag framtidens vinnare?

– Vem vinner i längden, ett koreanskt företag som rekry-terar den bästa koreanen, eller ett truly global company som rekryterar den bästa männi-skan? För mig är svaret enkelt.

Vilket råd ger du till dagens ungdom?

– Identifiera 2–3 olika saker som du är intresserad av och försök kombinera dessa. Jag är intresserad av kreativitet och globalt tänkande och min position är nu ”global kreativi-tetstalare”. Det finns få andra som har den kombinationen. Bara 2013 talade jag på ämnet kreativitet och global business i 26 olika länder på fem kon-tinenter. Blir man bra på sin lilla nisch och tänker globalt har man aldrig haft en större chans att lyckas än just nu.




Har du pengar över och vill göra världen bättre – men vet inte hur du bäst kanaliserar ditt engagemang? Då kan det vara läge att ta professionell hjälp inom området filantropi.

O rdet ”filantropi” leder gärna tankarna till miljarddonationer av

1800-talsmagnater som John D. Rockefeller eller Andrew Car-negie. Eller av samtida super-entreprenörer som Bill Gates eller Niklas Zennström.

Men även gåvor i mycket mindre skala kan göra stor skillnad – om de används på rätt sätt. Det menar Caroline Cederlöf, som 2002 med kol-legan Pernilla Bard startade Social Initiative. Rådgivaren hjälper företag och privatper-soner att skapa personliga en-gagemang som har effekt.

– Vi använder näringslivs-principer som målstyrning, resultatmätning och benchmarking. Det efterfrågas av allt fler som ser filantropi som en in-vestering och kräver resultat, säger Caroline Cederlöf.

Varför ska man anlita er, snarare än att ge genom en större, känd organisation?

– Det kan förstås vara jätte-bra att stödja exempelvis Röda Korset eller Unicef, men där är det svårt med direktkoppling-en. Man vet inte exakt vilken skillnad ens pengar gör.

Hur hittar ni bra projekt?– Vi har byggt upp en gedi-

gen databas, men framför allt tar vi hjälp av samarbetspart-ners runt om i världen. Där-efter gör vi vår egen gedigna utvärdering och analys för att säkerställa att projekten håller hög kvalitet. Innan vi rekom-menderar ett samarbete besö-ker vi alltid projektet på plats.

Hur brukar bra projekt se ut?– De förändrar människors

liv varaktigt, på kort tid och

till en låg kostnad. De utmanar befintliga strukturer och har innovativa lösningar. URDT:s skola på landsbygden i västra Uganda har distriktets bästa skolresultat och lyfter hela fa-miljer ur fattigdom. Flickorna i skolan får verktyg som hjäl-per familjerna att gå från att vara självhushållande bönder till att få en inkomst så att de kan flytta från sin lerhydda in i ett stenhus, skaffa en cykel och bygga riktiga latriner. Det finns så mycket bra därute – det gäller bara att hitta de pro-jekt där stödet gör mest nytta.

JENNY ASKÅ[email protected]

n Läs mer på socialinitia tive.se. Kvalitetskontrollerade projekt

kan stödjas via Carnegie Social Initiatives bankgiro 5509-5087.

GÅVORNAS V GVISARE

Guidar givare. Pernilla Bard och Caro line Cederlöf startade Social Initiative 2002.

JOA

KIM BR

AU

N

Carnegie matchade gåvorna!uuCarnegie har samarbetat med Social Initiative sedan star-ten. Många av våra anställda har en stående överföring från månadslönen till den ideella föreningen Carnegie Social Initiative, som stödjer projekt som ska hjälpa utsatta barn och ungdomar att själva skapa sig en bättre framtid (ofta genom utbildning). Vid Carnegie Fonders julkonsert 2013 köpte våra kunder julkort för 9 000 kronor. Beloppet dubblades av Carnegie. Totalt går 18 000 kronor oavkor-tat till projektet Door Step School i Mumbai i Indien! Gjorde gott.

GÅVORNAS V GVISARE

Tre projekt som utvärderats av Social Initiative. Ovan: Stiftelsen Läxhjälpen ger högstadieungdomar i utsatta svenska områden gratis studiehjälp. Mitten och nedan till vänster: Indiska Door Step School driver skolor i Punes och Mumbais slum. Nedan till höger: Organisationen Mysa i Kenya använder idrott för att motivera ungdomar i slumområden i Nairobi.

JOAKIM

BRAUN

JOHA

NN

ES LILJESON; DOOR

STEP SCHOOL; M

YSA



ISLAND RESER SIGn Alla nordiska länder har högsta kreditbetyg (AAA) hos Standard & Poor’s, förutom Island, som i finanskrisens spår fortfarande har BBB–.

Carnegie Corporate Bond investerar dock i företag och äger obligationer utställda av Íslandsbanki. På bilden Hallgrímskirkja, Islands största kyrka, och en staty av upp-täcktsresanden Leifur Eiríksson (Leif Eriksson). ¶

Foto: CHRISTOPHE LEHENAFF/CORBIS/ALL OVER PRESS

UTSIKT: Reykjavik


ÄR DU FRAMTIDENS ENTREPRENÖR?

Idén - stark nog att bygga familjer, företag, samhällen, länder. Och ändå så pytteliten, skör och sårbar i början av sin resa. Det är så entreprenörens liv ser ut. Tillsammans med Svenska Dagbladet vill Carnegie synliggöra Sveriges duktiga entreprenörer. De nybyggare, värdeskapare och möjliggörare som är så stor del av vår vardag. Carnegie är länken mellan kapital och inves-ter ing smöjligheter. Med kunskap, analys och rådgivning är vi möjliggöraren för marknadens aktörer att skapa tillväxt och god utveckling. Tillsammans sätter SvD och Carnegie nu ljuset på dem som ska bygga morgondagens Sverige. Framtidens entreprenörer.

Tävla i SvD Framtidens Entreprenör och vinn en bra början! Driver du ett företag som kan bli fram gångsrikt och unikt? Eller känner du någon som har förutsättningarna? Delta i SvD Framtidens Entreprenör och få chansen att: 1. Genomgå professionell pitchträning. 2. Exponera ditt företag i SvD:s kanaler. 3. Presentera ditt företag inför ett fullsatt

investerarkollegium. 4. Erhålla ett skräddarsytt kun skaps paket

av Carnegie.Välkommen med din anmälan mellan den 7/4 och 9/5 på svd.se/framtidensentreprenor

ÄR DU FRAMTIDENS ENTREPRENÖR?

Idén - stark nog att bygga familjer, företag, samhällen, länder. Och ändå så pytteliten, skör och sårbar i början av sin resa. Det är så entreprenörens liv ser ut. Tillsammans med Svenska Dagbladet vill Carnegie synliggöra Sveriges duktiga entreprenörer. De nybyggare, värdeskapare och möjliggörare som är så stor del av vår vardag. Carnegie är länken mellan kapital och inves-ter ing smöjligheter. Med kunskap, analys och rådgivning är vi möjliggöraren för marknadens aktörer att skapa tillväxt och god utveckling. Tillsammans sätter SvD och Carnegie nu ljuset på dem som ska bygga morgondagens Sverige. Framtidens entreprenörer.

Tävla i SvD Framtidens Entreprenör och vinn en bra början! Driver du ett företag som kan bli fram gångsrikt och unikt? Eller känner du någon som har förutsättningarna? Delta i SvD Framtidens Entreprenör och få chansen att: 1. Genomgå professionell pitchträning. 2. Exponera ditt företag i SvD:s kanaler. 3. Presentera ditt företag inför ett fullsatt

investerarkollegium. 4. Erhålla ett skräddarsytt kun skaps paket

av Carnegie.Välkommen med din anmälan mellan den 7/4 och 9/5 på svd.se/framtidensentreprenor

Carnegie Sverigefond och Carnegie Corporate Bond. Båda har fem stjärnor hos Morningstar och båda kommer från Carnegie Fonder. Vi har förenat deras styrkor i Carnegie Strategifond. Här samarbetar tre experter som alla har korats till Årets Stjärnförvaltare*. Strategifonden kan ge dig lägre risk än den rena aktiefonden och större möjligheter än vanligt räntesparande. En lyckad tulipanaros för dig som tycker om stabila aktier med hög utdelning och företagsobligationer med god avkastning.

HUR FONDEN GÅR? GÅ IN PÅ CARNEGIE.SE/FONDER.

TRE AV SVERIGES FRÄMSTA FÖRVALTARE. I EN OCH SAMMA FOND.

*Sverigefonden (Simon Blecher, Årets Stjärnförvaltare 2013, enligt DI och Morningstar), Corporate Bond (Stefan Ericson, Årets Stjärnförvaltare 2012), Strategifonden (John Strömgren, Årets Stjärnförvaltare 2002). Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.carnegie.se/fonder.

Utsikt sommar.indd 1 2014-03-17 15:41:41

Avsändare:Carnegie Fonder AB

Box 7828 103 97 Stockholm

UTSiKT Somm

aren 2014 Ett m

agasin för din ekonomi från CARNEGIE FONDER

Documents

NYA MARKNADER: Vi letar efter vinnarbolag i… KAZAKSTAN ......Tillväxtmarknader..... 38 Räntefonder.....50 59 Korsord Vinn biobiljetter! 63 Globala affärer ”Blir man bra på