Nyckelstrategier

för ett formativt

tänkande i

lärsituationerBitte Sundin

Januari 2015

John Hatties åtta attityder till

undervisning Lärare/ledare tänker att deras huvudsakliga uppgift är

att utvärdera effekten av undervisningen hos eleverna

Lärare/ledare tänker att om elever ska lyckas i sitt lärande så beror det på vad läraren/ledaren gjorde eller inte gjorde. Vi är förändringsagenter

Lärare/ledare vill prata mer om lärande än om undervisning

Lärare/ledare använder mer dialog än monolog

Lärare/ledare tycker om utmaningar och nöjer sig inte med att ”göra sitt bästa”

Lärare/ledare tänker att det är deras ansvar att skapa positiva relationer i klassrum/personalrum

Lärare/ledare pratar lärandets språk

Fem principer för effektiv

utbildning-James Nottingham

Återkoppling-ska ge information som hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål (John Hattie1999)

Ansträngning-Eleverna anstränger sig och ger inte upp ”medelmåttan som anstränger sig når längre än den begåvade som inte anstränger sig”( Baltasar Gracian y Morales 1601-1658)

Utmaning-förstärker alla de andra faktorerna. ”Vi behöver mer utmaning och mindre undervisning eftersom det är genom utmaningar man växer till kropp, själ och sinne” (Matthew Lipman 1991)

Reflektion-hjälpa barn/elever att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och visdom.

Självkänsla- inbegriper självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att arbeta sig igenom motgångar.

Dela målen med eleverna

Självskattning /elevens förväntningar 1,44

Lärarens tydlighet 0,75

Undervisning i små tydliga steg/målnivåer

0,58

Konkreta exempel 0,57

Lista över påverkansfaktorer på

studieprestationer-John Hattie Synligt lärande

Kom

pete

ns

Inkompetens

Misslyckas

Missar idén

Identifierar

Benämner

Kan följa en

enkel procedur

Kombinerar

Beskriver

Numrerar

Visar sociala

förmågor

Listar

Analyserar

Argumenterar

Jämför

Kritiserar

Förklarar samband

Relaterar

rättfärdigar

Skapar

Formulerar

Genererar

Ställer hypoteser

Reflekterar

teoretiserar

En relevant

aspekt

Flera relevanta

oberoende

aspekter

Integrerade till

en strukturGeneraliserade till

ett annat område

prestrukturell enstrukturell multistrukturell relationell Utvidgad, abstrakt

Konceptet/den stora idén:allianser

Kontext: 1:a världskriget

Lärandemål: Att förstå hur 1:a världskriget

startade

SOLO nivå En Flera Relatera Utvidga

SOLO-verb Identifiera Lista Förklara Utvärdera

Kriterier som

visar att man

lyckas

Identifiera en nyckel-

händelse som ledde

till 1:a världskriget

Lista de nyckel-

händelser som ledde

till 1:a världskriget

Förklara hur dessa

händelser ledde till

1:a världskriget

Utvärdera vilken

händelse som var den

allra viktigaste

orsaken till 1:a

världskriget

Trestegsmodell:

1. Identifiera vilka resultat som ska uppnås

2. Bestäm hur det ska se ut när resultatet är uppnått

3. Planera för vilka erfarenheter eleverna ska ha fått och vilka instruktioner

som behövs

Individual Targets

www.amble.firstschool.org.uk

Självbedömning

Självskattning av betyg/elevens

förväntningar 1,44

Formativ bedömning 0,90

Relationen lärare-elev 0,72

Studiemetoder 0,63

Metakognitiva strategier-0,69

Självverbalisering och självutfrågning 0,64

Återkoppling 0,75

Jag kan - pärmen

En pärm per elev

Föräldraguide

Register med alla ämnen

Varje ämne innehåller

- kartläggningsdokument med tydliga målbeskrivningar och elevens skriftliga omdöme

- elevarbete

Lärande bedömning

Vart ska eleven?

Var befinner sig eleven i

förhållande till målet?

Hur ska eleven göra för att

komma dit?

Kommunicera mål och

kriterier till eleverna

Konstruera uppgifter och

bedömningsanvisningar så

att eleven får information om

sin position i förhållande till

målet

Ge eleven feedback utifrån

den information som

framkommer genom

bedömningen, så att eleven

kan fortsätta mot målet

Kamratbedömning

Formativ bedömning 0,9

Återkoppling 0,75

Kamrathandledning 0,55

Samarbetsinriktat i förhållande till

tävlingsinriktat lärande 0,54

Känsla av positivt sammanhang i

klassrummet 0,53

Kamratpåverkan 0,53

Hur säker är du på det du tror att du vet?

Förarbete

Skaffa ideer, ta reda på saker(research),

tänka, planera

Skriva utkast, ”kladd”

Kamratrespons och frågor

Lärarrespons och frågor

Skriva om-ändra-lägga till- dra ifrån

Kamrat- och lärarrespons

”Publicera”

Återkoppling

återkoppling ska ge information om arbetsuppgiften eller processen som hjälper eleverna att komma närmare sina lärandemål

Återkoppling är en av de faktorer som påverkar inlärning och studieresultat allra mest om den avser tydliga och specifika mål, inspirerar eleven att svara aktivt och eftertänksamt och om den innebär att man lär av sina misstag snarare än är rädd att begå dem.

Kan hjälpa eleverna att förstå syftet eller målet

Inse var de befinner sig i förhållande till målen

Förstå vad de måste göra för att nå målet från sin nuvarande position

Tre nyckelfrågor om

återkoppling (James Nottingham 2013)

Vad bör jag ta

upp i

undervisningen

för att försäkra

mig om att

eleverna får en

grundläggande

förståelse

Förstår mina

elever målet fullt

ut?

Vilken återkoppling

behöver mina elever

som hjälp för att nå

sina mål, nu när de

gjort sina första

försök?

1.Utgångspunkt 2. Kontinuerliga framsteg 3. Mål

Nivåer Viktiga frågor Tre återkopplingsfrågor

Hur väl har uppgiften

utförts, är den rätt eller fel?

Vart är jag på väg? Vilka är

mina mål?

Vilka strategier behövs för

att genomföra uppgiften,

finns det alternativa

strategier som kan

användas?

Hur ska jag komma dit?

Vilka framsteg görs mot

målet?

Vilken kunskap och

förståelse måste du ha för

att veta vad du gör?

Egenkontroll styr processer

och uppgifter

Vad är nästa steg? Vilka

aktiviteter behöver

genomföras för att nå bättre

framsteg?

Personlig utvärdering och

påverkan på lärandet

Content subject to copyright. Use with permission only.

Content subject to copyright. Use with permission only.

Fyra feedback-nivåer (Hattie and

Timperley)

Fyrafeedback-

nivåer

Om uppgiften

Om strategierför att lösauppgiften

Självkontroll

Om eleven som person

Klassrumssamtal-hur

definiera en bra fråga?

Ur forskning, av Mary Budd Rowe 1986-300 klassrumsinspelningar

När lärare ställer frågor väntar de högst en sekund på att eleverna ska svara

Om svaret inte kommer inom en sekund upprepar eller omformulerar läraren frågan eller ger den till någon annan

När en elev svarat reagerar läraren vanligen med att fortsätta med fler frågor inom högst en sekund

Lärarna ger mer tid till de duktiga eleverna än till de elever som kan mindre.

Ökad väntetid till 3 sekunder

Längden på förklaringar från högpresterande

elever ökade femdubbelt och från mindre

högpresterande elever sjudubbelt

Antalet spontana men relevanta

kommentarer ökade dramatiskt

Antalet obesvarade frågor minskade från i

genomsnitt 30 % till under 5 %

Antalet frågor från eleverna ökade kraftigt

Stödstrukturer Olika typer av frågor baserat på Blooms

taxonomi, kunskapsfrågor,

förståelsefrågor,tillämpningsfrågor,ana-

lysfrågor, syntesfrågor, värderingsfrågor

Sokratiska frågor: klargörande,

orsaker,antaganden,ståndpunkter,effekte

r,frågor om frågor

Begreppstänjare:jämförelser,

venndiagram, exempel

Hur kan undervisning gå till

och få med allt detta då?

Bestäm lärandemål och kriterier, planera

Ta reda på vad eleverna kan-förprov, brainstorming-delaktighet i planeringen

Gör det tydligt vad du förväntar dig av eleverna-kriterier-tydliga exempel-prata om lärande

Använd dialog-bra frågor-stödstrukturer för tänkande och reflektion

Prata lärandets språk-hjälp eleverna till självbedömning och planering-involvera kamraterna

Ta reda på om din undervisning gav förväntat resultat. Eftertest, elevens tankar, dialoger, enkäter. Involvera andra lärare i ditt eget lärande.