Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska … · 2018-09-06 · Obstruktiv sömnapné –vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw,

Obstruktiv sömnapné – vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier?

Jenny Theorell-Haglöw, PhDLung-, allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet

Sömn- och andningscentrum, Lungkliniken, Akademiska sjukhuset

2018-04-12

• Denna term överges alltmera men dagsymtom påverkar behandlingsindikation OSA

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS)

• Upprepade andningsuppehåll under sömn trots bibehållet andningsarbete

• Som medför fysiska eller psykiska konsekvenser

Övervikt

Stora halsmandlar

Liten haka

Alkohol

Stor tunga

Rökning

SömnmedicinKön

Akromegali

Ödem

Ålder

OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM

Övervikt

DEFINITIONER

Apné:Totalt upphörande av luftflöde genom näsa/mun under >10 sekunder.

Hypopné:Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på >3% och/eller arousalAlt 2: Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en desaturation på >4%

Apné-hypopné-index, AHI:Totala antalet apnér och hypopnéer under sömn / antal timmars sömn.

Oxygendesaturationsindex, ODI:Totala antalet desaturationer /antal timmars sömn

0 5 15 30Normalt Lätt Medelsvårt Svårt

Antal andningsstörningar per timmes sömn=AHI

SömnapnéSYMPTOM

Sömnapné

OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM

Clinical guideline for the evaluation, management and long-term care of obstructive sleep apnea

in adults. Adult Obstructive Sleep Apnea Task Force of the American Academy of Sleep Medicine.

J Clin Sleep Med. 2009;5 :263-76.

Endast om symtom

Behandling? Ja, åtminstone patientutbildning

Ja

Tidigare/alternativa definitioner hypopné

• Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar en

desaturation på > 3% eller arousal






desaturation på > 3%



• Märkbar/påtaglig reduktion av luftflödet som orsakar en desaturation på > 4%



Definition av hypopnéer:

Reduktion av luftflödet minst 30% under >10 sekunder som orsakar

Ho et al. Sleep 2015; 38: 1887-91n=6441 Sleep Heart Health Study

Desaturation >4% Desaturation >3% Desaturation >3%

och/eller arousal

Epidemiologi:

Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars

utbredning, orsaker och förlopp.

Den epidemiologiska metoden innebär att man

kartlägger och beskriver en sjukdoms utbredning

och speciella mönster i befolkningen.

Referens: Nationalencyklopedin

Epidemiology of OSA

Epidemiology of what?

Epidemiology of - OSAHS

- AHI>X

- Snoring

- EDS

Habitual

snorers

”OSAHS”

Subjects with

daytime

sleepiness

Subjects

with AHI > 5

Theoretical adult population

Lindberg E and Gislason T. Sleep Medicine Reviews 2000;4:411-433

Prevalence of OSAS

Men: > 1.3%

(Gislason et al. J Clin Epidemiol. 1988)

Men: 4%

Women: 2%(Young et al. NEJM 1993)

UNT 21 juni 1989

Habitual

snorers

Subjects with

daytime

sleepiness

Subjects with

AHI > 5



Prevalence of OSAS:

Men: 4%

Women: 2%

(Young et al. NEJM 1993)

Prevalence of AHI > 5:

Men: 24%

Women: 9%

(Young et al. NEJM 1993)

Franklin & Lindberg. J Thorac Dis 2015 Theorell-Haglöw et al. Sleep Med Rev 2017

OSA:Men: 27.3% (9-86.0%)Women: 22.5% (3.7-63.7%)

OSAS:Men: 6% (3-18%)Women: 4% (1-17%)M:F ratio: 1.5:1

Prevalence of OSAS (AHI >10 and daytime symptoms) in a general

random sample of men aged 20-100 years

Bixler et al. Am J Crit Care Med 1998;157:144-148

0

1

2

3

4

5

6

20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Age

%

Questionnaire 2010

(n=5,193)

Polysomnography

2012-2015 (n=400)

OGTT 2002-2004

(n=358)

Random sample from

the baseline group

n=100

Questionnaire 2000

(n=7,051)

Polysomnography

2002-2004

(n=400)

OGTT 2012-2015

SHE: Sleep and HEalth in women

Women in Uppsala

(n=10,000)

Age >20 yrs

National

registers

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

21-30 31-40 41-50 51-60 61-70

AHI>10

AHI>10

+ ESS>10

%

Theorell-Haglöw. Unpublished data

Prevalence of OSA and OSAS in a random sample of women (n=170)

Franklin et al. Eur Respir J 2013

Habitual

snorers

Subjects with

daytime

sleepiness

Subjects

with AHI > 5



Epidemiology of snoring

Definition:

Snoring is in the ear of the beholder(Hoffstein et al. Sleep 1994; 17: 552-6)

There are lots of data!

Prevalence of habitual snoring by age

0

5

10

15

20

25

30

20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 >80 years

Men (questionnaire)

(n=2668)

Women (questionnaire)

(n=7051)

%

Lindberg et al. Chest 1998, Svensson et al. 2006

OSA

Excessive daytime

sleepiness

Cardiovascular

disease/Mortality

Impaired

QoLAccidents

Epidemiology of daytime

sleepiness

Definition?

Data are rare!

Population attributable risk of factors

associated with Excessive Daytime Sleepiness

%

0

5

10

15

20

25

anxiety and/or

depression

insomnia somatic disease snoring obesity

Theorell-Haglöw J et al. Sleep 2006; 29: 751-7

No significant differences in daytime sleepiness score

between different levels of severity of OSA

Smolley et al. Sleep Res 1993; 22: 389

Sauter et al J Sleep Res 2000; 9:293

Svensson et al. Chest 2008; 134:919

What are the typical symptoms in

women with snoring and sleep apnea??

Epworth sleepiness scale >10

Excessive daytime sleepiness

Not refreshed in the morning

Daytime fatigue

Morning headache

Dry mouth on awakening

Nycturia

“Regardless of severity level, women with sleep apnea did not report

symptoms that differed significantly from those of men with the same level

of sleep apnea.

…

For men and women, snoring was the most sensitive and strongest

predictor of sleep apnea.”

Young et al. Arch Intern Med 1996 ;156:2445-51

“Compared to men, women with SDB had same degree of self-reported

snoring and a similar degree of EDS despite the lower AHI.”

Ip et al. Chest 2004; 125:127-134

Aim: To assess differences in clinical presentation

between women and men with OSAS

130 women 130 men

48.0 + 1.1

36.8 + 3.3

40.4 + 0.7

12.45 + 0.53

47.6 + 1.0

36.0 + 3.0

40.0 + 0.6

12.84 + 0.47

Age

BMI

AHI

ESS

Shepertycky MR et al. Sleep 2005; 28:293-5

Larsson L-G et al. CHEST 2003; 124:204–211

General population aged 20-69 years in Nothern Sweden

Snoring as a problem or witnessed apneas is reported by

17.9% of the men and by 7.4% of the women (p<0.001).

Of those, only 20% of the men and 16% of the women

(p<0.05) have been referred to a sleep laboratory.

Not rested Falling asleep

No Yes No Yes

Snoring as a problem

Men 11.8 22.7 *** 14.6 43.5 ***

Women 4.4 13.5 *** 5.4 29.8 ***

Concern about apnoea

Men 11.0 18.5 *** 11.0 38.5 ***

Women 1.2 6.2 *** 1.7 14.9 ***

Women compared to men:

OR 95% CI

Insomnia 4.2 1.54-14.26

History of depression 4.6 1.71-15.49

History of hypothyroid disease 5.6 2.14-18.57

Shepertycky MR et al. Sleep 2005; 28:293-5

“There was no difference in frequency of snoring or

daytime sleepiness between gender.”

Normal andning

under sömn

Obstruktiv

sömnapné

Blockerad

luftvägTunga Gomspene

Mjuka

gommen

1.9

(1.2-3.1) n.s.

Total study population

Men with no snoring (=score 1-3) + no EDS (=score 1-3)

= Reference group

Snoring (score 4-5)

but no EDS

EDS (score 4-5)

but no snoring

Snoring and

EDS

Risks of developing hypertension during a 10 yr period

among males aged 30-49 yrs at baseline

4.9

(1.4-17)

Cumulative incidence of

fatal CVS events (%)

Cumulative incidence

non-fatal CVS events (%)

Methods:We recruited men……

Marin et al. Lancet 2005; 365: 1046-53

Odds ratios for hypertension at a follow-up

study, according to apnea-hypopnea index at baseline

Peppard et al. N Engl J Med 2000; 342:1378-84

0

1

2

3

4

5

0 0.1-4.9 5.0-14.9 15- AHI at baseline

Table 3. Adjusted hazard ratios (95% confidence intervals) for all-cause mortality associated with sleep-disorderedbreathing,stratified by sex and age in the Sleep Heart Health Study.

Punjabi et al. PLoS Med. 2009;6(8):1-9

”In stratified analyses the adj. hazard ratio was significant only in men<70 years old (adj. HR 2.09 (1.31-3.33))”

Sleep Disordered Breathing and Mortality: Eighteen-Year Follow-up of the Wisconsin Sleep Cohort

”We found no statistically significant interactions between SDB and age, sex or excessive daytime sleepiness with regard to mortality risk”

Young et al. Sleep 2008

Sömnapné och hjärtat

1. Arytmier (Shepard et al. Chest 1985) 39 män, 0 kvinnor

2. Högt blodtryck (Kales et al. Lancet 1984, Hoffstein et al. Lancet 1994) 74 män, 26 kvinnor; antal=1415, 27% kvinnor

3. Pulmonell hypertension (Podszus et al. Klin Wochenschr. 1986) 67 patienter (män:kvinnor?)

4. Stroke (Partinen et al. Lancet 1985) 50 män, 0 kvinnor

5. Hjärtinfarkt (Hung et al. Lancet 1990) 101 män, 0 kvinnor

6. Nattlig kärlkramp (Franklin et al. Lancet 1995) 10 män, 0 kvinnor

Mokhlesi et al. Eur Respir J 2016, 47(4): 1162-1169

Prevalence of the metabolic syndrome

Theorell-Haglöw J et al. Sleep Med 2011

Theorell-Haglöw J et al. Eur Respir J 2008; 31:1054-60

Sammanfattning I

AHI-värdet avgör svårighetsgrad av OSA men definition av

hypopnéer varierar mycket och påverkar AHI.

Både snarkning och obstruktiv sömnapné är vanligt hos män och

kvinnor men är ålders- och BMI-beroende.

Dåligt/inget samband mellan AHI och grad av dagsömnighet.

Kvinnor och män med OSAS har liknande symptom – men

kvinnor är fortfarande underrepresenterade i att bli remitterade till

sömnklinik

I studier designade för att analysera konsekvenser av OSAS är det viktigt att ta hänsyn till vilken del av syndromet som studerats.

Kardiovaskulär risk associerad med OSAS (vilken är högre hos yngreindivider) ter sig liknade mellan könen – men det finns fortfarande bristpå data hos kvinnor

Sömnapné påverkar även glukosmetabolism negativt

Sammanfattning II

[email protected]

Documents

Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska … · 2018-09-06 · Obstruktiv sömnapné –vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw,