Översvämningsfrågor i beredskap och planering

1

Bättre beredskap om ån svämmar över

Regnet hängde i luften när delta-garna vid seminariet om framti-dens översvämningsrisker samladesi Folkets hus i Surahammar. Kanskevar vädret den här dagen en illust-ration till dagens tema.

Det var Länsstyrelsen i Västmanlandsom bjudit in till en heldagsträffför dem som på olika sätt arbetarmed vattenfrågor, fysisk planeringsamt risk- och sårbarhetsanalyser.Seminariedeltagarna kom bland

annat från kommuner, räddnings-tjänst, energibolag och olika kon-sultverksamheter.Måns Enander, som på Länssty-

relsen arbetar med klimatanpass-ning i Västmanland, hälsade allavälkomna till seminariet.– Vi är glatt överraskade av det

stora intresset, sa Måns Enander.Lokalen är helt full och det kännsväldigt roligt.

Han berättade att översvämnings-karteringar framställts för Svartånoch Kolbäcksån/Strömsholms kanal.Karteringarna är i stort sett heltnya och i revideringen har det äventagits hänsyn till ett framtida för-ändrat klimat.

– Temat för dagen är hur vi skakunna använda översvämningskar-teringarna i kommunernas planar-bete. Länsstyrelsen har köpt in ettintroduktionsmaterial från SGI tillvarje kommun i länet.

När det gäller klimatförändringarnabetonade Måns Enander vikten avatt både arbeta för att minska ut-släppen av växthusgaser och för attanpassa samhället till ett förändratklimat.– Det är två parallella spår som

måste pågå samtidigt.

Intresset var mycket stort när Läns-styrelsen den 9 oktober arrangeradeett seminarium i Surahammar omframtida översvämningsrisker.

Under dagen presenterades nyakarteringar av Svartån och Kolbäcks-ån. En fältvandring ingick också i programmet.

Stort intresse.Måns Enander från Länsstyrelsen i Västmanland hälsade seminariedeltagarnavälkomna till Folkets Hus i Surahammar. Han var glad åt den stora uppslutningen.

Risk för översvämning. Det var blött och regnigt när deltagarna i seminariet ”Framtidens översvämningsrisker” gjorde en fältvandring längs Strömsholms kanal i Surahammar. En ny karteringsom tagits fram för Svartån och Kolbäcksån/Strömsholms kanal är ett verktyg som ger ny kunskap och ökar beredskapen vid framtida översvämningar.

FAKTA OM SEMINARIET

Tid och plats: 9 oktober i Surahammar.

Arrangör: Länsstyrelsen i Västmanland.

Deltagare: Personer som ingår i älvsam-ordningsgruppen för Västmanlands län(Kolbäcksån, Hedströmmen, Svartån ochSagån) samt kommunala planerare, arki-tekter och konsulter i Västmanland.

www.lansstyrelsen.se/vastmanlandDOKUMENTATION AV SEMINARIUM OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER • 9 OKT 2014

Erik Bern började med att berättaom Sveriges största naturkatastrof,det stora jordskredet i Tuve 1977då 9 personer dog, 62 skadades och67 hus rasade samman. Det var efter intensiva höstregn

som lerjorden under villaområdetkom i rörelse och rasade längs densluttande berggrunden med kata-strofala följder. – Det var raset i Tuve som gjorde

att kartering av bebyggda områdenkom igång, sa Erik Bern.

Arbetet med karteringar utökades år1998 till att även omfatta vatten-

drag. I dagsläget är 74 vattendragoch två sjöar karterade. Nya meto-der har tillkommit och idag vägsäven klimatförändringar in. – Vi har gjort om gamla karter-

ingar och klimatanpassat de nyasom tas fram, sa Erik Bern.

Han förklarade att översvämnings-karteringarna visar vattnets utbred-ning för två olika scenarier. Detena scenariot är det så kallade 100-årsflödet och det andra det beräk-nade högsta flödet.100-årsflödet är ett flöde som

inträffar eller överträffas högst engång under 100 år. Det beräknadehögsta flödet motsvarar en situa-tion då alla naturliga faktorer sombidrar till ett högt flöde samverkar,alltså ett teoretiskt värsta scenario.

Under det senaste året har karter-ingar utförts för Svartån och Kol-

bäcksån. Karteringarna från MSBvisar vilka områden som hotas avöversvämning när vattenflödenauppnår en viss nivå. Underlaget kan bland annat an-

vändas för att identifiera erosions-känsliga platser och som ett verk-tyg när kommunerna planerar sinadag- och spillvattennät. Kartering-arna kan även vara ett stöd förräddningstjänsten i deras övergri-pande planering.

På MSB:s hemsida finns material sombeskriver de metoder som användsvid karteringen. Där ligger ocksåkarteringar från olika områden runtom i landet utlagda. – Om ni vill prova olika scena-

rier går det bra att låna modellerfrån MSB, sa Erik Bern.Han berättade att MSB även har

tagit fram en vägledning till kom-munerna om översvämningskar-

tering. I en broschyr presenterasfakta om kartering, olika metoderoch tips inför en beställning.

2

Karteringar kan förebygga katastrofer


Ett hundraårsflöde är det vattenflödesom på en viss plats i vattendraget statis-tiskt sett överskrids i genomsnitt en gångpå hundra år. Men sannolikheten att 100-årsflödet blir verklighet under en hundra-årsperiod är däremot hela 63 procent.

En analys kan också göras utifrån störreflöden såsom 500- eller 1000-årsflöden,eller flöden som beräknas för olika klimat-scenarier. Med ett 1000-årsflöde är sanno-likheten cirka 10 procent att det ska in-träffa under en hundraårsperiod.

I ett framtida klimat förväntas en gene-rell höjning av havsnivån. Detta påverkarMälarens avbördningskapacitet och där-med även de tillrinnande vattendragen.Källa: www.smhi.se

FAKTA VATTENFLÖDEN

Erik Bern från Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap beskrev isitt föredrag hur MSB arbetar för attförebygga de risker som klimatföränd-ringarna kan föra med sig.

Riskerna handlar om såväl ras ochskred som skogsbrand, storm och sky-fall. Översvämningskarteringar är imånga fall ett bra hjälpmedel.

Intresserade åhörare. Erik Bern från MSB redogjorde för hur myndigheten arbetar för att förebygga riskerna med klimatförändringarna.

Metoder. Erik Bern beskrev vilka metodersom används vid karteringar.

Tuveraset. Jordskredet i Tuve på Västkusten 1977 var Sveriges största naturkatastrof. Efter Tuveraset påbörjades arbetet med kartering av vattendrag och bebyggda områden.

Foto: H

arald

Agrell

, Sverig

es ge

olog

iska u

ndersökn

ing

3

Översvämningar. Anders Söderström från konsultföretaget Sweco Energuide berättade om den översvämningskartering som gjorts av Svartån och Kolbäcksån.


Anders Söderström, från konsultföretaget SwecoEnerguide presenterade den översvämningskar-tering av Svartån och Kolbäcksån som företagetgjort på uppdrag av MSB. Han började med att berätta att nästan hela

Sverige nu är skannat med hjälp av terrängmo-dellen, en nationell höjdmodell som visar mark-nivåer och ger mycket bättre höjddata. I över-svämningskarteringen ingår även en hydrauliskdatamodell som beräknar vattennivåer och vatt-nets rörelser.

Kolbäcksån har karterats från Bysjön i södra Dal-arna till utloppet i Mälaren, en sträcka på 154kilometer. I karteringen finns 19 dammar och18 broar inlagda. Från Fagersta till Surahammar har vattendra-

get mätts i 478 sektioner. Mätningen visar vilkasektioner som har trånga passager, där vattnetkan stoppas upp. Det går även att se var det ärbredare och större vattenmängder kan samlas. – Underlagen vi använder varierar, sa Anders

Söderström. Det kan vara gamla ritningar ochberäkningar. Ibland är det väldigt detaljerat.Vattennivåerna redovisas i tre nivåer; 100-

och 200-årsflöden samt beräknat högsta flöde.Översvämningskarteringen visar att Kolbäcksån

är ett vattendrag med mycket sjöregleringar ochinfrastruktur, dammar och kanaler. – Höga vattenflöden kan dämpas ut i stora

sjöar och våtmarksområden, förklarade AndersSöderström.

Översvämningar har störst påverkan i den övredelen av Kolbäcksån och i de små vattendragsom mynnar i ån. Sammantaget är det inte någrastörre områden som svämmar över.

I det kartunderlag för Kolbäcksån som MSBtillhandahåller finns 15 kartor. Flera rapporterbeskriver hur beräkningarna är gjorda. Om nyabroar byggs eller andra förändringar sker är detlätt att ändra och uppdatera materialet.

När det gäller Svartån är en sträcka på 63 kilometerfrån Härendesjön i Västerfärnebo ner till Mäl-aren karterad. Ån som rinner genom stora låg-länta områden har delats in i 151 tvärsektioner. Underlaget rymmer bland annat 18 broar

och 6 dammar. De mest översvämningskänsligadelarna ligger ovanför Skultuna. – Svartån är inte lika hårt reglerad som Kol-

bäcksån, framhöll Anders Söderström. Men detfinns ett antal äldre dammar och kraftverk.

En deltagare frågade om beräkningarna byggerpå att dammarna är öppna. – Vattennivån styrs av vattendomar och reg-

leras allteftersom det behövs, svarade AndersSöderström. I praktiken är alla luckor öppna. I beräkningarna tas inte hänsyn till skred, att

dammar kan rasa eller bryggor kommer flyt-ande i vattnet. – Det här är grundförutsättningarna. Ni kan

låna en modell från MSB och fortsätta på egenhand genom att studera olika scenarier, sa AndersSöderströmHan betonade avslutningsvis att vi får räkna

med allt fler lokala skyfall. Något som får storbetydelse på den plats där regnet faller.

Bra verktyg för kommunernas planering

Olika modeller. Anders Söderström redogjorde för olikamodeller vid kartering.

Med de nya översvämningskarteringarna av Svart-ån och Kolbäcksån har kommunerna fått ett bra underlag för sin planering och ett verktyg i arbetetmed att förebygga översvämningar.


4

Regnet öste ner när det var dags förseminariets fältvandring. Med para-plyer, regnställ och stövlar samladesdeltagarna först på torget utanförFolkets hus. I samlad tropp prome-nerade de därefter genom Suraham-mars tätort ner till Kolbäcksån ochStrömsholms kanal.

Det första stoppet gjordes i ett rela-tivt nybyggt mindre villaområdepå Trädgårdsvägen. Här låg tidigareen handelsträdgård, men nu har etttiotal enfamiljsvillor byggts nära

åkanten. Eftersom markytan liggernågra meter högre än vattennivånkommer det inte att svämma överhär vid ett 100-årsflöde, förklaradeexkursionsledaren Anders Söder-ström. – Vid ett beräknat högsta flöde

hamnar dock en stor del av mar-ken och trädgårdarna under vatten,sa han.

Vandringen fortsatte längs Ekängs-vägen, förbi Stenhuset och in påHerrgårdsvägen. Där ligger det endamm och tre broar efter varandra. Dammen tar emot mycket vat-

ten och gör att nivån kan hållasäven vid höga flöden, berättadeAnders Söderström. Vid beräknat högsta flöde, som

var rödmarkerat på kartan i exkur-

sionsguiden, hamnar däremot detmesta under vatten. Deltagarna gick vidare längs

Herrgårdssvägen och stannade tillpå bron vid ett litet kraftverk somdrivs av Mälarenergi. Där hade enstor trästock fastnat i gallret ochpersonal från kraftbolaget försöktefå bort stocken. Det är den typen av bråte som

kan komma flytande och sätta igenvattendrag när det är höga flöden.

Promenaden gick vidare längs dendel av vattendraget som är Ströms-holms kanal. Deltagarna stannadetill vid slussportarna där kanalenmynnar i Kolbäcksån.Strömsholms kanal är en av Sve-

riges äldsta kanaler och följer Kol-bäcksåns vattensystem. Kanalen har

26 slussar och på sin väg frånSmedjebacken till Mälaren passe-rar den 14 sjöar.

Rolf Mylleri från Strömsholms kanal-bolag berättade att det lite längreupp efter kanalen tidigare fanns en”stopp-port”. Den kunde stängasigen vid höga flöden för att skyddaomgivningarna. Nu är dock portenborttagen. – Vi behöver en ny sådan port

för att skydda områdena härom-kring, sa han. Fältvandringen avslutades vid

Bruksmuseet, som ligger precis vidån. Enligt karteringen är det troligtatt det blir stora översvämningarhär vid ett 100-årsflöde. Då skullebåde byggnaden och de näralig-gande gångbroarna drabbas hårt.

En blöt fältvandring längs Kolbäcksån

Samling. Deltagarna samlades på torget utanför Folkets Hus innan det var dags att ge sig ut påen promenad längs Kolbäcksån och Strömsholms kanal.

Vid åkanten. Första stoppet under fältvandringen var på Trädgårdsvägen alldeles intill Kol-bäcksån. I området har ett mindre villaområde byggts.

Efter den teoretiska presentationenav översvämningskarteringen stodfältvandring på programmet. Undervandringen kunde deltagarna jäm-föra kartorna med hur vattnet skullekunna svämma över i verkligheten.

Ut i verkligheten. Regnet öste ner när fältvandring stod på seminarieprogrammet. Vid Herrgårdsvägen passerade deltagarna en damm, i bakgrunden skymtar Bruksmuseet i Surahammar.

5


MSB:s avsikt med broschyren är att på ettpedagogiskt och överskådligt sätt presen-tera de vanligaste karteringsmetoderna ochvilka underlag som är användbara i karter-ingsarbetet. Vägledningen innehåller mycket mat-

nyttigt för den som arbetar med att upp-handla eller planerar att utföra en kartering.Bland annat presenteras erfarenheter frånkarteringar genomförda av Gislaveds kom-mun och Tidans Vattenförbund.

I broschyren ges exempel på underlag i enöversvämningskartering.• Den mängd vatten som passerar i vatten-draget per tidsenhet för det scenario manvill kartera (flödet).• Höjdmodell med hög noggrannhet.• Uppgifter om broar, dammar och andrastrukturer som kan dämma vattendraget.• Bottenförhållanden och trånga passageri vattendraget.• Uppgifter om historiska flöden och vat-tennivåer.• Fotografier över vattendraget och denöversvämmade ytan.• Kartunderlag.

Det globala klimatet förändras ochför Västmanlands del innebär detvarmare vintrar, rikligare neder-börd och förändrade flöden i vat-tendragen. Magnus Johansson visade bilder

med karteringar från olika områ-den längs Kolbäcksån/Strömsholmskanal och Svartån med flöden i tre

olika scenarier. Det normala lägetjämfördes med 100-årsflöde, 200-årsflöde och högsta beräknade flöde.– I Surahammar händer det väl-

digt mycket vid samtliga flöden,poängterade Magnus Johansson.

I en prognos för Surahammars kom-mun har Klimat- och sårbarhetsut-redningen kommit fram till attbåde årsmedeltemperaturen ochnederbörden kommer att öka.Från referensperioden 1961-1990

fram till 2060-2098 handlar detom en temperaturhöjning från 5 till9 grader (mest vintertid) och förnederbörden en ökning med cirka40 procent.Förändringarna väntas påverka

vattendragens flöden.– Vid höga flöden riskerar stora

områden längs Kolbäcksån att över-svämmas, sa Magnus Johansson. IVirsbo visar GIS-bilderna att bådebebyggelse och industriområdenriskerar att hamna under vatten.

Även i Surahammars tätort kan vissaindustriområden översvämmas vidhöga flöden. I dessa industrikvarter

finns också en del förorenade om-råden och miljöfarliga ämnen somriskeras att spridas. Högre flödenbetyder dessutom att det kan bliproblem med ras och skred längsvattendragen.

För Svartåns del visar översvämnings-karteringarna att höga flöden fårstor påverkan vid åmynningen motMälaren. – Vi ser också att det runt Skul-

tuna, Salbohed och Västerfärneboär stor risk för översvämningar vidhöga flöden, sa Magnus Johansson. Förutom karteringar har kom-

munerna i Västmanland även fåttsammanfattningar från Klimat- och

sårbarhetsutredningen om hur detser ut i respektive kommun när detgäller översvämningsrisker.– Nu måste kommunerna själva

fundera på hur de ska anpassa sigtill klimatförändringarna, avslutadeMagnus Johansson.

Både Kolbäcksån ochSvartån är kartlagda

Exposé av bilder.Magnus Johansson från Länsstyrelsen visade bilder på karteringar medöversvämningsrisker från Kolbäcksån och Svartån.

Geografiskt informationssystem, för-kortat GIS, är ett datorbaserat system för attsamla in, lagra, analysera och presenterageografiska data.

Enkelt uttryckt är GIS en kombination avkartor och tabellinformation som lagras ochhanteras i datorn.

FAKTA GIS

Med en exposé av GIS-bilder illustre-rade Magnus Johansson från Läns-styrelsen översvämningsrisker i för-hållande till industrier, bebyggelseoch samhällsviktig verksamhet.

Informationsblad. En sammanfattning avKlimat- och sårbarhetsutredningen för Sura-hammars kommun delades ut.

Fakta, exempel och tips från MSBUnder konferensen delades broschyren ”Väg-ledning för översvämningskartering av vat-tendrag” ut till deltagarna. Där finns mycketläsvärt; fakta, exempel och värdefulla tipsinför en beställning. Vägledningen innehålleräven en ordlista som förklarar olika begrepp.

Broschyren kan beställas ellerladdas ner på www.msb.se.

6

Kristoffer Hallbergs föreläsning utgick från sky-fallsanalyser som SMHI arbetar med. Han redo-gjorde också för de årliga värderingar av vädretsom utförs av de amerikanska myndigheternaNASA (rymdfart) och NOAA (meterologi).– De ser att det blir allt vanligare med var-

mare luftmassor i atmosfären, något som gerfler skyfall. Men våra system är designade för attklara av vanliga regn, sa Kristoffer Hallberg.Han förklarade att det är stor skillnad på hur

olika områden reagerar på regn. Och om det ärskyfall eller långvarigt regn. I städer och andraurbana miljöer med mycket hårdgjorda ytor ärdet den intensiva korttidsnederbörden som ska-par störst problem. Där hinner vattnet interinna undan, vilket innebär att det snabbt bliröversvämningar. På landsbygden däremot finnsofta stora områden som kan ta emot regnet ochlåta det rinna av.

Klimatförändringen förväntas innebära intensivarekorttidsnederbörd, det vill säga nederbörd somvarar mindre än en timme. Det beror på att envarmare atmosfär kan innehålla mer vatten-ånga, något som ger förutsättning för kraftigarenederbörd.– Vi ser att intensiva regn inträffar allt oftare,

men att de är ojämt fördelade under lång tid, saKristoffer Hallberg. Forskare har undersökt hur ofta extrema neder-

börder inträffar. Med extrem nederbörd avsesregnmängder som väsentligt överstiger det nor-mala. Regnen mäts i tidsperioder som 3-årsregnoch 10-årsregn. 10-årsregn innebär exempelvis

att regnmängderna återkommer vart tionde år.Genom att utvärdera olika scenarier och jäm-föra med klimatmodeller går det att få en bildav hur regnen förändras över tid. – Det är inte osannolikt att 10-årsregn blir

vanligare, påpekade Kristoffer Hallberg. Det ärmycket troligt att skyfallen kommer oftare ochatt intensiteten ökar.

Kraftig nederbörd påverkar samhället mycket på-tagligt. Gator, vägar och hus svämmar över, av-lopps- och dagvattensystem kollapsar, risken förras ökar och skördar blir förstörda. Kristoffer Hallberg berättade att för ett par

år sedan fick en järnvägsbank, som var på väg attförsvinna till följd av översvämningar, åtgärdasi Surahammar. – Det är bara ett exempel, men det visar hur

viktigt det är att vi förbereder oss för ett föränd-rat klimat.SMHI arbetar med analyser av terrängförhål-

landen i Västmanland, hur avrinningen ser utunder extrema förhållanden. – Vi kan identifiera flödesvägarna och ytav-

rinningen från dagvattennät, vattensamlingaroch problemområden.Kristoffer Hallberg visade bilder från Sura-

hammar där tre områden är särskilt utsatta ochkan samla på sig mycket vatten. Hänsyn hardock inte tagits till om det finns trummor i om-rådet. Ibland kan det också vara bra att ha så-dana här områden för vattenmagasinering.Stefan Larsson från Surahammars Kommunal-

teknik förklarade att kommunen mycket välkänner till platserna. – I alla tre områdena har det funnits bäver

som byggt bon och dammar, sa han.

Fotnot. SMHI arbetar nu med att ta fram skyfallsanalyser för samtligakommunhuvudorter i Västmanland. Underlaget kommer att finnas påLänsstyrelsens hemsida både i pdf- och GIS-format.

Kraftiga regn blir vanligare

Under seminariet lämnade Per Anders-son från Surahammars Kommunal-teknik över kopior på gamla kartorfrån Surahammar. De är från 1600-,1700- och 1800-talen och visar Kol-bäcksån, Strömsholms kanal och bygg-nader under olika tidsperioder.Han hade också med sig utdrag

från boken ”Sura en historisk vand-ring” av Marie Spennare. Där be-skrivs bland annat en kraftig över-svämning år 1780 då stora delar avbyggnaderna på Bruksholmen blevförstörda och broar spolades bort.

Dåvarande brukspatron Adlerwald häv-dade att det var den nybyggda kana-len som var orsaken till översväm-ningen och att vattnet som tidigarehaft fritt utlopp nu blev stoppat avkanalanläggningen. Han ansåg att det var den ökade

påfrestningen som var orsaken till attbruksdammen brast. Direktör Ulf-ström, ombud för Slussverket, ansågdäremot att översvämningen beroddepå den mycket kraftiga vårfloden. Synerätten (en dåtida tillfällig spe-

cialdomstol) gick på Ulfströms linjeoch förklarade att Sura Bruk intekunde bevisa motsatsen. Bruksdam-men ansågs dessutom ha varit dåligtunderhållen.


Mycket regn. Den här sommaren har vi haft många 100-årsregn, sa Kristoffer Hallberg från SMHI. Hans föreläsning handladeom de skyfallsanalyser som SMHI arbetar med och vad klimatförändringarna för med sig när det gäller nederbörd.

Det kommer troligen att bli ganska vanligt medhelt osannolika regn framöver, förklarade KristofferHallberg från SMHI. Klimatförändringarna påverkaratmosfären som blir varmare och vi får räkna medmer extrema och kraftiga regn.

Kolbäcksån. Vid seminariet visades kartor från1600-, 1700- och 1800-talen. Kartan på bildenär från år 1723 och visar bruksområdet i Sura-hammar. Den lilla ön i mitten är Brukssholmen.

Äldre tiders översvämningari Surahammar

7

Övningen i de mindre grupperna introducera-des av Magnus Johansson från Länsstyrelsen.Han delade ut saxar, pennor, kartor, skisspapperoch instruktioner. Varje grupp fick en karta övernågot område längs Kolbäcksån eller Svartån. Uppgiften var att bygga ett samhälle för 500

personer med utgångspunkt från kartmaterialoch hänsyn till översvämningsrisker och områdensom sedan tidigare är skadade av föroreningar. Följande funktioner skulle finnas med i re-

spektive samhälle: behov av rekreation och lek,vård och omsorg, räddningstjänst, förskola ochskola, vägar (tillfartsvägar), kultur, trygghet ochtrivsel, attraktionskraft och identitet samt bo-städer (blandade boendeformer).

Tanken med workshopen var att få fram bra idéeroch att deltagarna skulle få träna sig i att an-vända översvämningskarteringarna. – Vi hoppas att det ska väcka fantasin och

kreativa tankar, sa Magnus Johansson.Grupperna, som satt utspridda i lokalerna,

tog sig an uppgiften med stort engagemang.Livliga diskussioner hördes överallt, på skiss-pappren ritades olika funktioner in och gulalappar placerades ut.När grupperna sedan redovisade sina planer

kom de med många kreativa idéer, både lika ocholika till sitt innehåll. Platserna där samhällena ”byggdes” var Väster-

färnebo, Surahammar, Kolbäck, Skultuna, Virsbooch Smedjebacken.

• Västerfärnebo-gruppen ville lägga rädd-ningstjänsten en bit från vattnet, där vägar kor-sar varandra. Vård, omsorg, skola och förskolaplacerades centralt. För att skapa trygghet ochtrivsel samlade de den blandade bebyggelsen tillett område. Men de skapade även exklusivastrandnära boenden. • Surahammars-gruppen byggde en sky-

skrapa med pool på taket omgiven av villor, rad-hus och bostadsrätter. Alla hus byggdes sompassivhus. De planerade även för flytande hussom ska kunna klara översvämningar. Gruppensatsade på så bilfria vägar som möjligt, gågatoroch ett stort parkeringsgarage. • Kolbäcks-gruppen tog hänsyn till att ett

ganska stort centralt område riskerar att över-svämmas. De placerade såväl räddningstjänstoch vårdverksamhet som kultur och museum

utanför riskområdet. Gruppen byggde ett heltnytt bostadsområde med lite högre hus, ganskatätt placerade. Och en gång- och cykelbro överKolbäcksån.• Smedjebacken-gruppen tyckte att det

redan fanns en bra grundplanering på kartan.De koncentrerade sig på området där det idagligger en skola och byggde upp en kulturverk-samhet där. Nära stränderna satsade de på olikarekreationsmöjligheter. Trygghet och trivsel villede prioritera i hela området.• Virsbo-gruppen ville få in de 500 perso-

nerna genom att förtäta i befintliga bostadsom-råden. Väg 66 hamnar delvis under vatten viden översvämning så de höjde vägen med en bro.Virsbo konsthall flyttades in i ett villaområde.Runt vattentornet planerades för rekreations-möjligheter och längs vattnet ett fint gångstråk. • Skultuna-gruppen utgick från det befint-

liga Skultuna som de byggde ut med ett bostads-område på andra sidan ån, längs med vattnet.Där lades också en förskola och den befintligaskolan byggdes ut. Den stora vägen svämmaröver vid höga flöden, därför måste alternativamindre vägar användas vid behov. För kulturoch nöje satsade de på det befintliga dansställetLagårn utanför Skultuna.

Magnus Johansson var glad åt alla kreativa idéersom kommit fram genom workshopen. Avslut-ningsvis tackade Måns Enander alla deltagareför en bra dag. – Som vi har sett är det inte lämpligt att ha

samlad bebyggelse och samhällsfunktioner därdet kan bli översvämningar, sa han. Vi behöverbli bättre på att anpassa oss till ett förändrat klimat.

De byggde samhällen för framtidens klimatKreativa workshops. Utifrån kartunderlag och hänsyn till framtida klimatförändringar ”byggde” grupperna sex nya samhällen med plats för vardera 500 personer.

Grupparbete. Det var mycket att diskutera och fundera övernär grupperna diskuterade hur samhällen som står emot över-svämningar ska byggas.


Till eftermiddagskaffet satt deltagarna samlade isex mindre grupper. I en workshop skulle de tränasig i att använda översvämningskarteringar.

KONTAKT OCH MER INFORMATION

DETTA GÖR LÄNSSTYRELSEN

MATERIAL PÅ HEMSIDAN

Fysisk planeringMagnus Johansson, Länsstyrelsen

BeredskapsfrågorMalin Dreifaldt, Länsstyrelsen

KlimatanpassningMåns Enander, Länsstyrelsen

VattenfrågorIna Barkskog, Länsstyrelsen

Tel. 010-224 90 00

www.lansstyrelsen.se/vastmanland

Länsstyrelsens roll i frågor som rör översvämning handlar fram-förallt om att:

l samordna arbetet med klimatanpassning i länet och nå utmed kunskap om klimatanpassning till kommuner och andraorganisationer i Västmanland;l höja länets förmåga att förebygga och hantera påfrest-ningar i samhället;l bevaka att allmänna och statliga intressen tillgodoses i sam-hällsplaneringen;l erbjuda vägledning och stöd i översvämningsfrågor.

Produ

ktion

: JG Med

ia 21

• Tex

t: Mari

ta Gu

stavsso

n • Fo

to (d

är ej

anna

t ang

es): Pe

ter Kr

üger,

nove

mbe

r 201

4

– Det är positivt att översväm-ningsfrågorna tas upp. För oss ikommunerna är det viktigt att fåta del av materialet och kunna an-vända det i vår planering. Guid-ningen var intressant och att fåuppleva hur det ser ut på plats.

Hur har dagen varit? DOKUMENTATION AV SEMINARIUM OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER • 7 OKT 2013

MimmiÖberg

planeringschefArboga

kommun

– Det är intressant att vara med på de här dagarna, jag var medäven i Arboga. Framförallt är detbra material som vi har nytta av ikommunerna. Vi ska lägga in det i vår kommunala karta och an-vända i planeringsarbetet.

KjellJacobssonteknisk chef

Hallstahammars kommun

– Det är en jättebra idé att samlaalla som idag. Att det har kommitså mycket folk visar verkligen attdet finns ett stort intresse för dehär frågorna. Hur vi hanterar över-svämningar är helt avgörande förstadsplaneringen.

SusannaHansen

vattensam-ordnare

Västerås stad

– Det har varit en bra dag, regnetockså som gav en bild av hur detser ut. Vi har mycket bebyggelsevid vattnet och har redan gjortegna riskbedömningar, men allahar inte riktigt trott på att det är såallvarligt.

TorkelBerg

planarkitekt Ludvika

kommun

Ett omfattande faktaunderlag finns att läsa och ladda ner frånLänsstyrelsens hemsida. Bland annat allt material från karter-ingarna i både PDF- och GIS-format. Ytterligare material läggslöpande ut på hemsidan.

Documents

Översvämningsfrågor i beredskap och planering