Kritiserad myndighet leds av stark GDGunnar Malm

Nr520

10|A

rton

deårgå

ngen

UPPHANDLING

EKONOMI

jUrIDIK

Utb

ILDNING

vårD

LEDArs

KAP

MILjö

KONfErE

Ns

Pris79

kr

Profile

n

Ronny Svensson – Allt högre säkerhetskrav på myndighetsfordon

Här ärhoten mot

våra IT-system

Brådskandeupphandling utan

föregåendeannonsering:Bevisbördan ligger

på upphandlarenE-handel för

8,5 miljarder kronor

eFÖRVALTNINGSALLT DU BE

HÖVER INFÖR

2 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

www.iss-fs.se020-155 155

3www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Kan man verkligen höja kvalitetengenom att sänka kostnaden?

Man får vad man betalar för, är ett vanligt talesätt. Hur rimmar detmed att man med outsourcing kan höja kvaliteten genom att sänkakostnaden?Först. Den som levererar outsourcingtjänster är specialiserad på

just den verksamheten, medan den som lägger ut uppdrag gör detmed tjänster som ligger vid sidan av den egna kärnverksamheten.Specialisten har alltid överlägsna kunskaper och bättre metoder ängeneralisten.För det andra. Medarbetarna hos outsourcingleverantören är helt

avgörande för det som är dennes kärnverksamhet. Det betyderutbildning, ständig vidareutbildning, utveckling av nya och åter nyaarbetsprocesser och metoder.För det tredje. Outsourcingleverantörens medarbetare står alltid

i fokus för verksamheten. Det betyder till exempel att den personalvi tar över i samband med ett uppdrag snabbt känner större tillfreds-ställelse och blir mer nöjda med sitt arbete.Och så kostnaden. Första gången man outsourcar en tjänst är det

vanligt att man sänker kostnaden för arbetet med 15–25%!Sammanfattning. Bättre kvalitet genom specialistkompetens. Sänkta

kostnader genom genomtänkta processer. Bättre kontroll genom kund-anpassade rapportsystem. Mer nöjda och stolta utförare.Så visst gäller talesättet att man får vad man betalar för. Det gäller

bara att förstå vad det är man betalar för.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing”www.iss-fs.se

Somliga påstår att kunskapmen har de provat okunskap?Till årets upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtligagick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår någotsom gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare.Den 2 februari 2011 är det dags igen. Inom kort anländer nästa årsvälmatade program som du med fördel laddar hem på:www.upphandlingsdagarna.seVi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges störstamötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

Vi andra ses påUpphandlingsdagarnaden 2-3 februari 2011

är dyrt,?

www.st.org

Fackförbundet ST är det största facket inom statlig sektor. Till oss är alla på arbetsplatsenvälkomna, oavsett vilken befattning eller arbetsuppgift du har. Det tror vi ger både samhö-righet och styrka. Genom våra professionella karriärcoacher och våra kompetenshöjandeutbildningar ger vi dig möjlighet att växa i din yrkesroll. Du som är chef och medlem i ST hartillgång till en egen ombudsman och Sveriges största chefsnätverk. I medlemskapet ingårockså en av marknadens bästa inkomstförsäkringar. Välkommen att testa oss, du betalarendast 50 kr i månaden det första halvåret. Det är smart och tryggt att vara med i ST!

Och lyckönskningar till dig som fortfarande letar.Drömjobbet är närmare än du tror. Jobbchanserna finnsredan i dag och blir bara fler och fler. Inom de närmaste

åren kommer den statliga sektorn att rekrytera cirka132 000 nya medarbetare. Kanske är du en av dem?

Grattis till dig somhar hittat drömjobbet!

eFÖRVALTNINGS

Government 2.0:Opportunities and Challenges

Jane E Fountain,FF Professorof Political Science and Pu-blic Policy at the Universityof Massachusetts Amherst.Jane E Fountain, en avvärldens ledande forskareoch föreläsare inom eFör-rrvaltningsområdet visar påmöjligheter och utmaningarsett ur ett globalt perspektiv.

Torsdag 14.10 -- 15.00

För första gången i Sverige!

eFÖRVALTNINGSDAGARNA 2010

och måsten ur programmet

ocoocchh måsmåmåsåsstenteteen ururur prprprrogroogogrrgrrammeaamammmmeemeerrr ttHöjdpunkter

PANELDISKUSSION – VPP

arVV t är vi på väg?Paneldiskussion kring årets eFörvaltningsindex,som presenteras av Stockholms handelskammaresIT-eTT xpert Fredrik SandFF . Kommentarer och diskussionmed bland andra Magnus Enzell, Kansliråd Finans-departementet, Eva Sarvv torius, Kommittésekreteraree-Delegationen och Gunilla Glasare, Sveriges Kom-muner och Landsting.

Onsdag 16.15 – 17.00

Hur stora inrr vesvv teringar är vi

beredda att ta?

Riksrevisor Claes Norgren

presenterar sinbild av de

ekonomiska drivkrafterna för

myndighetsutveckling.

Drivkrafternaför eFörvaltnin

gTorsdag 08.35

– 09.05

Säkerhet i eFörvaltning?Chefen för enheten för samhällets in-formationssäkerhet vid Myndighetenför samhällsskydd och beredskapMSB, Richard Oehme.rr

Onsdag 11.40 – 12.20

Inför eFörvaltningsdagarna den 17-18 november 2010Här får du information om viktiga höjdpunkter och föreläsningar i konferensprogrammet.Du kan även hitta rätt bland våra utställare och i seminarielokalerna.Har du inte anmält dig redan? Gå in på www.eforvaltningsdagarna.seHär kan du även ladda ner det senast uppdaterade programmet.

Upphandling i e

FörvaltningOnsdag

14.35 –15.15

Teknologie dokt

TTor Helen

a Lindskog vid

Linköpings unive

rsitet har utveck

lat en

metodiksom säkerst

äller behov och

krav vidkomplic

erade upphand

lingar.

Ladda ner programmet på www.eforvaltningsdagarna.se

Mediepartner: Medarrangörer och partners:Arrangeras av:

Hexanova Event ABEtt företag inom Hexanova Media Group

AA1

BB1

BB1

UTSTÄLLAREE-Förvaltningsdagarna 2010Bokat till och med 5/10

SoftwareInnovation

A2

A3

A4

A5

A6

A7

A8

A9

A10

A11

A12

A20

A21

A16

A17

A19

Ladda ner skissen på www.eforvaltningsdagarna.se

Entré

Kaffestation

Fikamiljö

A17A18A19A203x33x33x33x3

A21

A22

3x5

3x6

Entré

easyFairsKommunalteknik

A6 A7 A9 A10 A113x3 3x3 3x3 3x3 3x3

A83x3

A12 A13 A14 A153x3 3x3 3x3 3x3

A

A4

A5

3x3

3x3

3x3

A3

3x3

3x3

A1

A2

Övreregis

tre-

ringsdisk

B15 B

B16 B3x3

3x3

B13

B143x3

3x3

B1

B23x3

3x3

Fikamiljö

Lounge

SeminarielokalerE3 och E5

B6

3x3

B53x3

B3

3x3

B83x3

3x3

B7

Fikamiljö

B11

B12

3x3

3x3

B9

B103x3

3x3

Fikamiljö

Fikamiljö

RECEPTION

KONFERENSLOBBY KONFERENSENTRÉTorshamnsgatan18c

MÄSSHALL|ENTRÉHALL

E8

E6 EE7

EE1

E2

E4

EE3

E5 E9E9

EE1100

WC WC

VIP-Lounge

Presscesscenter

KKonferenslobby

Recep ntio

KonferensentréToTT rshamnsgatan 18 cMässhall

eFÖRVALTNINGSDAGARNA 2010

B2

B3

B5

B6

B8

B9

B11

B12

B13

B19

B20

B14

B17

Ladda ner skissen på www.eforvaltningsdagarna.se

Storahörsalen

AA163x3

B20

B19

3x3

3x3

BB17

BB183x3

3x3

SeminarielokalerM3, M4 och M5

Fikamiljö

A

B

B

FEST! Trerätters, underhållning och dans.

Onsdag 17/1108.00 REGISTRERING – Vi bjuder på kaffe/the och frukt

UTSTÄLLNING – besök utställarna08.50 eFörvaltningsdagarna öppnas

Moderator Johan Quist, Karlstads universitet, förklarar dagarna öppnade09.00 – 09.40 Vilken vision har regeringen för att framtidssäkra eFörvaltning?

Regeringens vision för att möta omvärldens krav på en framtidssäkradeFörvaltning. Kommun- och nansmarknadsminister Mats Odell.

09.40– 10.20 En innovationsdriven eFörvaltning, vad kännetecknar den?Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA, (Verket för innovationssystem).Vinnova investerar i forskning och utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt.

10.20 – 11.00 Kaffe/the och besök i utställningen11.00 – 11.40 Lantmäteriet – en ledande e-myndighet, vad innebär det?

Stig Jönsson, Generaldirektör Lantmäteriet, ordf. i Geodatarådet, medlem av Regeringense-Delegation.

11.40 – 12.20 Sveriges väg mot molnet, innovationer och investeringar?apport från nordisk studie i ämnet av och hur kan vi ta tillvara på gjorda innovationer ochnvesteringar. Nu måste vi trygga välfärden mer kostnadseffektivt än tidigare. Hans Werner,VD Radar Group och Bengt Wallentin, VD eBuilder.

11.40 – 12.20 Vilka säkerhetskrav bör vi ställa på framtidens eFörvaltning?Richard Oehme, chef för enheten för samhällets informationssäkerhet vid Myndigheten föramhällsskydd och beredskap, MSB.

12.20 – 13.50 Lunch och besök i utställningen13.50 – 14.30 Seminarier A1 – F114.35 – 15.15 Seminarier A2 – F215.15 – 15.45 Kaffe/the och besök i utställningen.15.45 – 16.15 Tillsammans bygger vi framtidens samhälle – Vilken roll kommer kommuner, landsting

och regioner att ha? Gunilla Glasare, Direktör och chef för avdelningen Tillväxt och Samhälls-byggnad inom SKL.

16.15 – 17.00 PANELDISKUSSION kring årets eFörvaltningsindexÅrets eFörvaltningsindex presenteras av Fredrik Sand, analytiker Stockholms handelskamma-re. Indexet kommenteras och diskuteras av bland andra Magnus Enzell, Kansliråd på enhetenför statlig förvaltning, Finansdepartementet, Eva Sartorius, Kommittésekreterare, e-Delegatio-nen och Gunilla Glasare, Sveriges Kommuner och Landsting.

17.00 UtställarmingelÖl/vin/snacks/överraskningar bland våra utställare på eFörvaltningsdagarna 2010!

Rin

PARALLELLSPÅR

Rsa

PARALLELLSPÅR

Huvudkonferensprogram(för fullständigt seminarieprogram besök www.eforvaltningsdagarna.se)

19.30

För mer information om dagarna, gå in på: www.eforvaltningsdagarna.se

eFÖRVALTNINGSDAGARNA 2010

Torsdag 18/11

PARALLELLSPÅR

PARALLELLSPÅR

08.00 REGISTRERING – Vi bjuder på kaffe/the och fruktUTSTÄLLNING – besök utställarna

08.30 – 08.35 Moderatorn öppnar dag 208.35 – 09.05 Från traditionell förvaltning till eFörvaltning – risker och möjligheter

Rapport från Riksrevisionen, Riksrevisor Claes Norgren presenterar sin bild av deekonomiska drivkrafterna som nns för myndighetsutveckling.

09.05 – 09.35 Affärsmodeller, kundvärde och eFörvaltning – hur hänger det ihop?Digitalisering i allmänhet och eFörvaltningen i synnerhet. Linus Malmberg, VD Cordial Busi-ness Advisers, med lång erfarenhet av Business Process Reengineering ochaffärsarkitektur.

09.35 – 10.05 Hur kan man visa på vilken lönsamhet en eFörvaltningsinvestering kommer att ge?ohanna Karlsson,Jo Sweco. En av landets mest erfarna och aktivaertierade PENG ledare. (PENG = Prioritering Efter NyttoGrunder)ce

09.35 – 10.05 På vilket sätt kan Molntjänster ge bättre samverkan?nders Kingstedt,A deltagare i SIS kommitté för IT-standarder för distribuerade plattformar, applika-oner och tjänster (DIPAT), VD och strategisk rådgivare, Ecru Consulting,ti Daniel Akenine, deltagarei SIS kommitté DIPAT, Nationell teknikchef för Microsoft Sverige AB och ordförande för SverigesIT-arkitekter – IASA.

10.05 – 10.40 Kaffe/the och besök i utställningen10.40 – 11.20 Seminarier A3 – F311.20 – 12.00 Seminarier A4 – F412.00 – 13.30 Lunch och besök i utställningen13.30 – 14.10 Seminarier A5 – F514.10 -- 15.00 ”Government 2.0: Opportunities and Challenges”

Jane E Fountain, Professor of Political Science and Public Policy at the University of Massa-chusetts Amherst, är en av världens ledande forskare och föreläsare inom eFörvaltnings-området. Jane E Fountain visar på möjligheter och utmaningar sett ur ett globalt perspektiv.

15.00 – 15.20 Kaffe/the och utställning15.20 – 16.00 Från pappersbyråkrati till digital succé

För att lyckas med införandet av eFörvaltning krävs ett tydligt ledarskap.Ann Persson Grivas, avdelningschef, Försäkringskassan.

16.00 – 16.40 Videokonferens – EuropaeGovernment är ett prioriterat område hos de esta regeringar i Europa. 2011 är nästaeGovernment Awards, vi tar pulsen på ett antal länder. Här får vi möjlighet att ställa frågortill och lyssna på de samlade erfarenheterna från Europas experter inom eFörvaltning.Moderator Johan Quist summerar.

För mer information om dagarna, gå in på: www.eforvaltningsdagarna.se

13www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010 13

Gunnar Malm

26

8032

innehåll Offentliga Affärer nr 5 2010

26 Profilen - Gunnar MalmVägverket och Banverket heter sedan april i årTrafikverket och är en stor myndighet med drygt6500 anställda. Trafikverkets generaldirektör GunnarMalm berättar om den stora sammanslagningen, omkritiken mot myndighetens upphandlingar och omatt flytta hem till Dalarna.

32 Nya leverantörer av läkemedelApoteksreformen har inneburit vissa förändringarför landstingen. Den största är att man numåste upphandla läkemedelsdistribution tillslutenvården på egen hand. Läkemedelsansvariga ilandstingen runt om i landet väntar med spänningpå resultaten från de första upphandlingarna avläkemedelsdistribution.

42 Kiruna gör rätt från börjanBeslutet om att flytta delar av Kiruna stad för attmöjliggöra fortsatt gruvbrytning innebär storamöjligheter till eftertanke i stadsplaneringen.I Kiruna kommun är det Tekniska Verkensom levererar renhållning, fjärrvärme, vägar,dricksvatten, avlopp och parker.

80 Fördelen med unga ledareUnga ledare är förändringsbenägna och erbjudergoda möjligheter till nytänkande. De är också brapå att rekrytera unga eftersom de har ett försprångi att känna och förstå sin generation. Orden är denprisade unga byggchefen Erik Almgrens, när hantalade under Chefsdagarna i Helsingborg.

84 Tuffare säkerhetskrav för myndighetsbilarNu skärps kraven på Sveriges myndighetsbilar. Från1 oktober införs en ny, tuff lagstiftning med fokuspå säkerhet. Till 2012 skärps kraven ytterligare och idag finns bara två modeller som klarar dessa krav.

eFÖRVALTNINGS

15

Fler och fler jobbar i privat vård, skola ochomsorg utan att de kommunala skolorna ochden landstingsdrivna vården minskar på perso-nalen. Det visar siffror från SCB.

Stat, kommun och landsting ökade antaletanställda med 50 000. Privata företag inomskola, vård och omsorg med 70 000, motsva-rande 77 procent sedan år 2000. Det innebär120 000 helt nya välfärdsjobb.

Trots detta talas det – och oftast med rätta– om brister i bemanningen på flera håll inomäldreomsorgen. Behoven ökar i takt med en alltstörre andel äldre i befolkningen.

Sverige kan bli ledande inom vindkrafts-verkstillverkningFör att stödja svensk industri med kunskaperinom vindkraftens konstruktionsfrågor och föratt utbilda nya generationer av ingenjörer harSvenskt VindkraftsTekniskt Centrum bildats.Energimyndigheten, industrin och Chalmerssamverkar och finansierar denna unika sats-ning. Den totala investeringen för centrumetuppgår till minst 100 miljoner kronor.

Sverige har potential att skapa framtidenskunskapsplattform inom vindkraft både närdet gäller teknik och utbildning. Det finnsett starkt intresse från vindkraftsindustrin attstarta tillverkning av vindkraftverk i störreskala i Sverige. Med en globalt växande vind-kraftsmarknad finns det goda möjligheter attskapa ekonomisk tillväxt och nya jobbtillfälleni Sverige.

Miljötänk hos producentenProducentansvaret är en viktig pusselbit föratt lösa framtidens miljöproblem. Producent-ansvar gäller för förpackningar av olika mate-rialslag, returpapper, däck, bilar, elektriska ochelektroniska produkter. Syftet med producent-ansvaret är att producenterna ska ta ansvar förde produkter som de släpper ut på marknaden.Att produkterna utvecklas i en mer miljöan-passad riktning och att de när de är uttjänta tasom hand på ett miljömässigt godtagbart sätt.

Trafikverket i fokusDet nya Trafikverkets generaldirektör GunnarMalm porträtteras i detta nummer av Offent-liga Affärer. Vi berättar också om Trafikver-kets satsning på åtgärder för att förhindra enupprepning av förra vinterns snökaos i tågtra-fiken. Om detta kommer att lyckas återståratt se. Tågtrafiken har ju inte varit problemfriunder sommaren heller.

Svårt att släppa taget ommyndighetsdataSedan i somras måste myndigheter tillhanda-hålla offentliga data som kan vara intressantaför kommersiella e-tjänster. Men tillämpningenhaltar visar en rapport från Statskontoret.

Dags att ageraGemensamma e-tjänster mellan myndigheteroch kommuner ger bättre service och förenklarför användarna. En förutsättning för atte-tjänster används är att de utgår från använ-darnas b ehov.

Om vi alla i Sverige, myndigheter,kommuner och landsting, vill hålla jämna stegmed övriga Europa och på sikt ta ledningeninom eFörvaltning, då bör vi agera redan idag.Syftet med eFörvaltning är att förnya ochförenkla kommunikation samt att spara tidoch pengar för medborgare, företag och detoffentliga Sverige. Vårt bidrag till att påskyndaprocessen är att arrangera eFörvaltningsdagarnaden 17-18 november.

Urban NilssonAnsvarig utgivare

IssN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn.Det är sveriges största affärsmagasin riktat till hela denoffentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban Nilssonurban@hexanova.se

EkonomiLina Akyuzlina@hexanova.se

RedaktionsledningMalin Ulfvarsonmalin.ulfvarson@hexanova.se

JournalisterArne österstina rangmarMalin Ulfvarson

KrönikörAnna ferneman

AnnonsbokningMartin Nymantel: 031-719 05 14martin.nyman@hexanova.se

Prepress och tryckElanderswww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin Nymanmartin.nyman@hexanova.seMikael Kyhlbergmikael.kyhlberg@hexanova.seArn Omanovicarn@hexanova.sefredrik börjessonfredrik.borjesson@hexanova.se

Projektledning StockholmAnita sanderholmanita.sanderholm@hexanova.seKent Mosshedenkent.mossheden@hexanova.se

Adress-/namnändringaradressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2414 58 Göteborgtel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm:Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Kritiserad myndighet leds av stark GDGunnar Malm

Nr

520

10|A

rton

deår

gång

enU

PPH

AN

DLI

NG

EKO

NO

MI

jUrI

DIK

Utb

ILD

NIN

Gvå

rDLE

DA

rsK

AP

MIL

jöK

ON

fErE

Ns

Pris

79kr

Profile

n

Ronny Svensson – Allt högre säkerhetskrav på myndighetsfordon

Här ärhoten mot

våra IT-system

Brådskandeupphandling utan

föregåendeannonsering:Bevisbördan ligger

på upphandlarenE-handel för

8,5 miljarder kronor

eFÖRVALTNINGSALLT DU BE

HÖVER INFÖR

Offentliga Affärer utges av

ledare

fler jobb med privat vård

Tänk om it-säkerhet frånmolnet är tryggare än egnalösningar från serverrummet.

Med Telia är ni i säkra händer när it flyttar ut till molnet.Idag kan man flytta ut många av företagens säkerhetsfunktioner till molnet. Som företagare kan ni abonnera på förstklassigit-säkerhet med den fördelen att skalbarheten är enorm. Ni får rätt kapacitet och rätt skydd som kan förändras i takt med erverksamhet. Ni slipper därmed fasta investeringar. Med Telia får ni både en perfekt molnaccess och de rätta säkerhetslösning-arna. Välj till exempel den molnbaserade tjänsten Telia Clean Mail som filtrerar spam och skadlig kod i e-posten. Tjänsten över-vakas dygnet runt av Telia och minskar belastningen på era ”inboxar” och system. Det är inte bara ytor som frigörs. Med Teliassäkerhetstjänster fokuserar ni på er kärnverksamhet och kan därmed göra bättre affärer.

Välkommen att kontakta Telia på 90 400 eller telia.se/molnet

eFÖRVALTNINGS

17www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

nyheter

Mats Odells ansvarsom-råden finansmarknad, of-fentlig upphandling, kom-mun- och regionfrågorsamt e-förvaltning delaspå tre olika ministrar ochtre olika departement.

Mats Odells omfattande ansvars-områden splittras på tre ministrar.Nya finansmarknadsministernPeter Norman tar över ansvaretför finansmarknadsfrågorna ochfår dessutom fullt ansvar för destatliga bolagen. IT- och regionfrå-gorna flyttas till Anna-Karin Hattsom tillhör Näringsdepartementetoch Stefan Attefall tar hand omkommun- och bostadsfrågor påSocialdepartementet.

Stark finansbakgrundPeter Normans tjänst skiljer sigdärför mycket ifrån den tjänstMats Odell hade genom attbegränsa ansvarsområdet. Normankan helhjärtat ägna sig åt finans-marknadsfrågorna, vilket hanär väl lämpad för med tanke påhans bakgrund inom finansbran-schen. Han kommer närmastfrån tjänsten som VD för SjundeAP-fonden och förvaltat pensions-pengar i PPM-systemet.

Peter Norman får även ansvarför de statliga bolagen, Dennauppgift låg före valet på Närings-departementet medan Mats Odellvar ansvarig för försäljningarna.Peter Norman ska utreda förut-sättningarna för ett särskilt statligtägarstyrningsverk.

Företrädaren Mats Odellhar bara gott att säga om PeterNorman.

− Han är en person med mycket

stor erfarenhet och kompetens pådet här området, säger han till di.se.

Bred portfölj för AttefallStefan Attefall blir civil- ochbostadsminister på Socialdepar-tementet. Förutom att ansvaraför bostads- och byggpolitiken,kommen han även ansvara förlänsstyrelsernas arbete, statligförvaltning, frågor som röroffentlig upphandling och statensstöd till trossamfund.

Niklas Kåvius upphandlingsex-pert på Stockholms Handelskam-mare tycker vid en första anblick attStefan Attefall verkar ha en liknandebakgrund som Mats Odell.

− Han verkar tyvärr inte hanågon tidigare erfarenhet somknyter an till området offentligupphandling. Det ser ut som hansportfölj består av flera områdenmed ganska olika inriktning medbostads- och byggfrågor som prio-ritet. Dessutom byter upphand-lingsfrågorna departement ochhamnar på socialdepartementet.Det är omständigheter som intedirekt talar för mer fokus påoffentlig upphandling. Vi får välse, jag förväntar mig att StefanAttefall ser till att fullfölja över-synen av upphandlingsregelverket,säger Niklas Kåvius på StockholmsHandelskammare.

Två viktiga kommunfrågorStefan Attefall har hand om fleraav frågorna som berör verksam-heten i kommuner och landsting,medan de kommunalekonomiskafrågor hamnar hos Anders Borg.Regeringen har ännu inte gått utmed hur arbetsuppgifterna skaorganiseras i detalj. Håkan SörmanVD på Sveriges Kommuner ochLandsting menar att arbetsför-

delningen i sig inte är så viktig,utan det intressanta är hur de skabedriva sin politik.

− Regeringspropositionen inne-höll inte så mycket nytt så det åter-står att se hur politiken kommeratt bedrivas, säger Håkan Sörman.

Han pekar ut två viktiga poli-tiska frågor för den kommandetiden, en av dem är regionfrågan.Att Stefan Attefall säger sig posi-tivt inställd till större regioner ärnog bra men inte avgörande, MatsOdell var också positiv men reger-ingen har inte velat driva frågan.

− Regeringen har velat attfrågan ska drivas underifrån, mendet är inte alldeles enkelt att få till.Det krävs gemensamma ansträng-ningar och nu börjar det bli dagsatt agera, säger Håkan Sörman.

Från SKLs sida bevakar manockså infrastrukturfrågor medintresse.

− Idag bekostas allt större delav landets infrastrukturprojekt avkommunerna. Det är en utveck-ling vi inte gärna vill se, sägerHåkan Sörman.

Två viktiga IT-frågorFör första gången har Sverige offi-ciellt en IT-minister. Anna-KarinHatt tar över samtliga IT-frågor

i regeringen. Från Mats Odellhandlar det bland annat omIT-upphandling och ansvar före-förvaltning och e-delegationen.

– Tanken är att samla allaIT-frågor i en portfölj, säger FrankNilsson, pressekreterare hos Anna-Karin Hatt.

Daniel Akenine, teknikchefpå Microsoft och ordförande förSveriges IT-arkitekter är mycketpositiv till att Sverige har fått sinförsta IT-minister.

− Det borde betyda att det finnsett tydligt fokus på IT frågornafrån regeringens sida.

Det är framförallt två frågor hantycker att den nya IT-ministern skata tag i.

− Det första är att förstå ochstimulera användningen av öppendata. Det behövs en strategi kringhur data ska göras tillgänglig på ettsätt som gör det enkelt för innova-törer att utveckla tjänster. Där ärvi inte idag.

− Det andra området berörcloud computing. Offentlig sektorbehöver en ökad förståelse för hurmolnet ska användas med avse-ende på integritetsfrågor, säkerhetoch juridik, säger Daniel Akenine.

Malin Ulfvarson

Tre nya ministrar tar över efter Odell

Peter Norman, född 1958, har varit vD för sjunde AP-fonden ochdirektör vid riksbanken. Han är även ordförande i styrelsen förCarnegie Investment bank och finansföretaget Max Matthiessen.

stefan Attefall, född 1960 i Lycksele, har sedan valet 2006 varitordförande i finansutskottet och sedan 2002 gruppledare förKristdemokraterna i riksdagen.

Anna-Karin Hatt, född 1972, är statssekreterare för Centerpartietssamordningskansli i statsrådsberedningen. Hon har tidigare blandannat varit ledarskribent på södermanlands nyheter och HallandsNyheter.

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt, Finansmarknadsminister Peter Norman och Civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

18 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se

UR NyHETSFlöDET FRåNoFFENTliGAAFFARER.SEHallstahammar tittar påel-bilarInför en upphandling av nyatjänstebilar tittar Hallstaham-mars kommun på alternativetbiogas- och elbilar.

Reepalu kan bli åretsborgmästareKommunstyrelsens ordföran-de i Malmö, Ilmar Reepalu,har blivit nominerad till prisetWorld Mayor Award 2010.

VD polisanmäld i Göte-borgMutskandalen i Göteborgfortsätter att växa och entredje förundersökning medanknytning till bostadsbola-get Poseidon har påbörjats.

Manifestation för regio-nalt EU-stödRegion Gävleborg deltar ien stor manifestation förfortsatt ekonomiskt EU-stödför regional konkurrenskraftoch sysselsättning. Ytterligare136 europeiska regionerdeltar.

Tävling uppmärksammarkommunalt Lean-arbeteMelleruds kommun utlyserför andra året i rad, en internLeantävling för att uppmunt-ra kvalitetsutveckling.

Misstanke om mutor iNorrköpingNorrköpings kommun hargjort en polisanmälan eftermisstanke om ekonomiskaoegentligheter i sambandmed ett byggprojekt.

FörfrågningsunderlagenspretarOmfattande och krångligaförfrågningsunderlag ochstora skillnader i krav och vill-kor. Det visar en kartläggningav upphandling av primär-vård enligt LOV.

6,8 miljoner för energi-effektivare bostäderEnergimyndigheten hartillsammans med Formas ochNaturvårdsverket beviljat 6,8miljoner kronor till ett väst-svenskt forskningsprojekt förmer energieffektiva bostäder.

Kommuner skatteplanerar medhjälp av koncernbidragKommuner tar ut förstora koncernbidrag ursina bostadsbolag, kon-staterar tidningen bofasti en kartläggning. Dethandlar om miljonbelopputöver vad utdelningsta-ket medger.

I den nuvarande lagstiftningen ärutdelningstaket för koncernbidraginte specificerat, men bland andraBoverket och SKL gör bedöm-ningen att lagen ska tolkas utifrånhur den äldre lagen tillämpades.Den äldre lagen angav att koncern-bidrag till moderbolaget ska räknasin under taket för hur stor aktieut-delning bostadsbolagen får lämnatill sina ägare, kommunerna.

Under 2009 lämnade 29 bolagiväg minst 106 miljoner kronormer än vad utdelningstaket

tillåter enligt den lagtolkning somBoverket gör.

Ute i kommunerna är detinte ovanligt att man bara läservad som står uttalat i lagen – attaktieutdelningen är begränsad.Det tolkas på sina håll som attdet inte finns några begräns-ningar för koncernbidrag. Ochallt fler kommuner tar ut mer änvad lagen tillåter. 2007 och 2008överskred 25 bostadsbolag utdel-ningstaket, enligt statistik frånBoverket. Förra året sprängde 29bolag taket genom att lämna storakoncernbidrag.

Förfarandet betraktas som enform av skatteplanering. Bostads-bolaget betalar koncernbidrag tillmoderbolaget, som sedan skickartillbaka ett något lägre belopp, detvill säga ursprungssumman minusett belopp som ska motsvara vadbolaget annars skulle betalat ivinstskatt.

En ännu striktare tolkning avlagen anger att det är koncern-bidragets bruttobelopp som skarymmas inom utdelningstaket.Det skulle enligt Bofasts kartlägg-ning innebära att totalt 32 bolagöverskrider taket – till ett samman-lagt värde av 424 miljoner kronor.

Om en kommun däremotlyfter koncernbidrag från ett bolagoch överför till ett annat allmän-nyttigt bostadsföretag är det heltlagligt. Så förespråkar Boverketatt koncernbidraget ska användasoch det har även regeringen tagitfasta på i den nya allmännyttelagensom träder i kraft vid årsskiftet.Där görs ett tydligt undantagfrån begränsningsregeln när detgäller värdeöverföringar mellanallmännyttiga bostadsföretag inomsamma koncern. Fast även därfinns ett tak: överföringen får intevara större än förra årets vinst.

Källa: Bofast

Så kan kommuner främjabredbandsutbyggnaden

Det skriver Sveriges kommuneroch landsting, kommunikations-myndigheten PTS och Konkur-rensverket i ett gemensamt utta-lande som syftar till att främja

bredbandsutbyggnad och konkur-rens i hela landet.

De tre organisationerna vändersig till kommunerna som aktörerur tre perspektiv, som samhälls-

planerare och företrädare förallmänna samhällsintressen, sommarkägare och, i förekommandefall, som ägare av bredbandsnät.

– Kommuner, landsting ochregioner vill kunna effektivisera sinservice till medborgare och företagmed hjälp av modern teknikoch elektronisk kommunikationtill rimliga priser i hela landet.Därför är det angeläget att det nuskapas förutsättningar för effektivkonkurrens och en god samverkanmellan privata och offentligaaktörer för att nå de omfattandeinvesteringsmål som vårt land stårinför. En stabil marknadssitua-tion förutsätter ömsesidig förstå-else och förtroende mellan privataoch offentliga intressen och detvill vi medverka till, säger AndersKnape, ordförande för SverigesKommuner och Landsting.

– Sverige behöver investeringari bredband från många operatörer,för att en hållbar konkurrens utannya infrastrukturmonopol skauppstå. För att vi ska uppnå dettaär operatörernas möjlighet att fåtillträde till kommunal mark ochtill stadsnätens fiber mycket viktig,säger PTS generaldirektör GöranMarby.

Källa: Konkurrensverket

− Genom en stabil marknad med en fungerandekonkurrens och en effektiv samverkan mellan privataoch offentliga aktörer kan vi nå målen i regeringensbredbandsstrategi, med en i första hand marknadsdriv-en utbyggnad.

19www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

nyheter

Mot bakgrund av det förhöjda hotet om terrorattentat i Euro-pa, uppmanar UD svenska resenärer att iaktta ökad vaksamhetoch allmän försiktighet. Du bör vara på din vakt på offentligaplatser, i och omkring offentliga byggnader, vid turistattrak-tioner, på allmänna transportmedel, i butikscentra och påandra platser med större folksamlingar. Du bör också hålla diginformerad om utvecklingen på vistelseorten och noga följa delokala myndigheternas anvisningar i säkerhetsfrågor.

Källa: UD

Ökad vaksamhet vidresor i Europa

Forum för medicinsk kvalitetMed fokus på patien-tens väg genomvården diskuteradesbland annat framti-dens kvalitetsregisterunder konferensennationella Kvalitetsre-gister 2010.

Sveriges Kommuner och Lands-ting arrangerade konferensen somhölls i Örebro den 12-13 oktoberoch bestod av många intressantaplenarföreläsningar, workshopsoch sessioner.

Måns Rosén och HannaSjöberg rapporterade från den nyaöversynen av de Nationella Kvali-tetsregistren. Stefan Larsson frånBoston Consulting Group presen-terade en aktuell rapport medförslag på ökade investeringar förkvalitetsregister.

Via satellit från USA fickåhörarna en aktuell rapport omdet senaste på den internationellaarenan av professor Paul Batalden,professor vid Darthmorth MedicalSchool och pionjär inom hälso- ochsjukvårdens kvalitetsutveckling.

I morgonsoffan diskuteradesämnet Mäta för att leda eller mätatill leda med intressanta företrä-dare. Patrik Sundström från Data-inspektionen gav en inblick i ettaktuellt fall.

Källa: SKL

Box 9161 400 94 GöteborgTel 031-68 94 90

www.lss.se info@lss.se

PERSONLIG ASSISTANSgrundad på respekt för den enskildessjälvbestämmanderätt och integritet

och som ger den enskilde största möjligainflytande och medbestämmande

VI HJÄLPER TILL :NÄR DU SKALL SÖKAASSISTANSERSÄTTNING

• vilka regler som gäller ?• var söker jag ?• hur mycket assistans• behöver jag ?

ATT HITTA RÄTTASSISTANSLÖSNING

• hur fungerar olika alternativ ?• vilka alternativ är bäst för mig ?

ATT PRAKTISKT TA HAND OM

• lönehantering • bokföring• skatter • all annan administration

MED UTBILDNING INFÖRDIN ROLL SOM ARBETSLEDARE

• vilka lagar gäller ?• hur får jag tag på assistenter ?• hur schemalägger jag ?

OMDU INTE ÄR NÖJD MED BESLUTET

• vart vänder jag mig ?• hur överklagar jag ?

21www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

nyheter

Nio av tio når målen i gymnasiet Lagförslag försvårarrekryteringVem vill söka ett statligt jobbom det kan ta upp till ett årinnan man får börja? Detundrar Arbetsgivarverket isitt remissvar till ny förvalt-ningslag.

Offentlig sektor spararmindreDet finansiella sparandet i of-fentlig sektor har minskat re-jält under 2009 jämfört med2008. Trots dåliga tider klararSverige EU:s konvergenskrite-rier med god marginal.

Lidingö stad nöjd med sinmatupphandlingHögre kvalitet, mer ekolo-giskt och mindre tillsatseri maten. Det blir några avförbättringarna i de nya avtalsom Lidingö stad nu tecknarefter ett drygt års arbete medkostupphandlingen.

Upphandling lockar framstrategisk prissättningSKL Kommentus har genom-fört en upphandling avflytt- och transporttjänster.Ett av de vinnande anbudeninnebär att vissa tjänster kanavropas nästan gratis.

Grön kravlista överprodukter och tjänsterNära nog samtliga Sverigeskommuner har tackat ja tillstatlig hjälp med att energi-effektivisera sin verksamhet.

Stadsarkitekt föreslårprivatiseringDen avgående stadsarkitek-ten i Ängelholm kommunhar utnyttjat utmaningsrättenoch föreslår att lägga detalj-planearbetet på entreprenad.

Stor bilupphandling iVästernorrlandLandstinget Västernorrlandoch sex av länets sju kommu-ner upphandlar nu cirka 1100bilar för en treårsperiod försammanlagt omkring 150 mil-joner kronor över perioden.

Långväga matleveranserupprör i JämtlandDet vinnande budet i livs-medelsupphandlingen förnaturbruksgymnasiet Torstahar lett till mycket långvägamatleveranser.

Nio av tio gymnasieelevernår målen för sin utbild-ning, men många tar merän tre år på sig.

– Gymnasieskolan möter storaförändringar och kommunernabehöver få en tydlig bild av vilkaresultat eleverna uppnår ochtill vilka kostnader. Genom attjämföra sig och lära av andra kankommunerna ytterligare vässa sig,säger Håkan Sörman, VD för SKL.

Med hjälp av rapporten kankommunerna analysera sin verk-samhet och få svar på viktiga stra-tegiska frågor; till exempel vilkaprogram som kommunen självska anordna och vilka ska mansamverka med andra om? Och hurkan elevernas resultat följas upp,

oavsett om de går i kommunensegen skola eller i andra skolor?

Rapporten Öppna jämförelser– gymnasieskola 2010 visar blandannat att nio av tio elever somslutför gymnasiet blir behöriga tillhögskola, men för många tar detmer än tre år. Det behöver intenödvändigtvis vara ett problemmen innebär ökade kostnader förkommunerna den största föränd-ringen mot förra året är att andelenelever som går över direkt tillhögre studier har ökat med någraprocent. Förmodligen på grundav det tuffare läget på arbetsmark-naden kommuner där invånarnahar lägre inkomster tenderar attha högre kostnader för gymnasie-skolan, vilket beror på att mångaelever i dessa kommuner går ettyrkesförberedande program

– Det är glädjande att de allraflesta som gick ut gymnasiet fårbehörighet till universitet ochhögskola. Men självklart är det ettbekymmer att en av tio inte nårdit. Både grund- och gymnasie-skolan har stora utmaningar somSKL och våra medlemmar tar påstörsta allvar. Öppna jämförelser ären viktig del i vår strategi för bättreresultat i skolan, säger HåkanSörman.

På SKL:s hemsida finns entio-bästa-ranking för tio olikaindikatorer. De tio kommuner därstörst andel elever uppnår högsko-lebehörighet inom tre år är: Eksjö,Tranemo, Bengtsfors, Sävsjö ochTomelilla, Lomma, Övertorneå,Högsby, Hylte och Ovanåker.

Källa: SKL

Sverige kan bli ledande inomvindkraftsverkstillverkning

För att stödja svensk in-dustri med kunskaperinom vindkraftens kon-struktionsfrågor och föratt utbilda nya genera-tioner av ingenjörer harSvenskt VindkraftsTeknisktCentrum bildats.

Energimyndigheten, industrin ochChalmers samverkar och finan-sierar denna unika satsning. Dentotala investeringen för centrumetuppgår till minst 100 miljonerkronor. Sverige har potential att

skapa framtidens kunskapsplatt-form inom vindkraft både när detgäller teknik och utbildning. Detfinns ett starkt intresse från vind-kraftsindustrin att starta tillverk-ning av vindkraftverk i större skalai Sverige. Med en globalt växandevindkraftsmarknad finns det godamöjligheter att skapa ekonomisktillväxt och nya jobbtillfällen iSverige. Siffrorna visar att mark-naden för vindkraftsteknik harökat med 20 procent per år ochökningstakten för de kommandeåren ser inte ut att minska. Centretska framför allt genom forskning,utveckling och demonstration setill att regionen blir ledande inomframtida teknik för vindkraftverk.

Bakom satsningen står staten,via Energimyndigheten, Chal-mers tekniska högskola och fleraindustriföretag med stor omsätt-ning inom vindkraft, bland annatGE Wind Energy, SKF, ABB ochGöteborg Energi.

De senaste 30 åren har ett tiotalforskare på Chalmers ägnat sig åtelteknik och vindkraft.

− Det nya blir att vi ska forskapå hela vindkraftsområdet. Ochdet behövs många nya ingenjörerför att klara regeringens mål förvindkraftens utbyggnad, sägerdocent Ola Carlson, föreståndareför det nya centret på Chalmers.

Om två år hoppas han ha 20-30

personer involverade i den nyaforskningen, vara 10-15 inomChalmers och lika många attsamarbeta med inom industrin.

− Det händer massor påområdet. Tittar man på de samladeansökningar om tillstånd somligger inne så är det bra mycketmer än regeringens mål, konsta-terar Ola Carlson.

Utvecklingen går mot allt störrevindkraftverk. I dag är det störstavindkraftverket i Sverige på 3 MW.

− Men det finns en gräns förstorleken på landbaserad vind-kraft. Blir delarna för stora kanman inte transportera dem pågator och vägar, säger Ola Carlson.

Specialtransporter är komplice-rade projekt men går att genom-föra till en viss gräns. Ute till havskan vindkraftverken byggas större.Energimyndighetens vision är detnya Chalmerscentret ska bidra tillatt V ästra Götalandsregionen blirledande inom framtida teknik förhavsbaserad vindkraft.

Ola Carlson, som själv redanarbetat ett år med projektet, räknarmed att anställa en vindkraftsko-ordinator på heltid i oktober ochunder hösten rekrytera fyra-femdoktorander.

− Det är en spännande branschatt vara med i, säger han entusias-tiskt. Det händer hur mycket somhelst.

Arne Öster

22 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

PåliTligA elleVerANSer i SVerige:

”Nu har vi nått 99,99 procent!”

Matz Tapper, teknikansvarig påSvensk Energis nätenhet, säger:

– Sedan det sena 1990-talethar svenska elnätsföretag satsatcirka 40 miljarder kronor på attvädersäkra elnäten – främst genomatt förlägga kablar i marken. Detarbetet påskyndades efter stor-marna Gudrun år 2005 ochstormen Per två år senare.

Det som har gjorts är attminimera riskerna för elavbrottpå grund av dåligt väder. I ettkomplicerat tekniskt system, somett elnät är, kommer teknikfelalltid att inträffa. Arbetet nu är attidentifiera och eliminera det mestamöjliga av sådana risker.

Svensk Energi samlar årligenin driftstatistik från medlemsföre-tagen. Statistiken för år 2009 visaratt den genomsnittliga avbrotts-tiden per kund och år nu är nere idrygt 60 minuter.

– Jämfört med andra länder somhar elnät av motsvarande karaktärligger vi definitivt på medaljplats,säger Mats Tapper.

Elnätsföretagen står således välrustade för det skärpta lagkrav somträder i kraft den 1 januari 2011som anger att ett elavbrott inte fårvara längre än 24 timmar. MatzTapper summerar elnätsföretagensoffensiv under senare år så här:

– När branschen kraftsamladevar man enig om att bygga bortproblemen med känsliga ledningari skogsterräng. Cirka 5.700 milledning ansågs vara problemet. Avdetta återstår idag mindre än 1.000mil att åtgärda. Vi såg nyligenatt E.ON hade gått i mål medsina satsningar. Och vi torde fåse motsvarande från övriga störreaktörer inom några månader.

Källa: Svensk Energi

Ny läroplan kräverbättre styrda resurserDen nya läroplanen förgrundskolan innebärnya kursplaner ochkunskapsprov. Lärar-förbundet välkomnartydligare mål menanser att politiker skalämnametod och peda-gogik till de professio-nella lärarna och skol-ledarna.

– En ny läroplan med nya kurs-planer sätter ljuset på ansvarsfrågani svensk skola. Vi behöver en roll-fördelning som stärker elevernasresultat och läraryrkets status. Degångna dagarnas debatt om kris-tendomens roll i religionsunder-visningen visar oroande tendensertill att politiker är alltför mycket

inne i undervisningens innehålloch upplägg. Politikerna måste litamer på att lärare vet hur elevernaska nå målen, säger Lärarförbun-dets ordförande Eva-Lis Sirén.

Dessutom framhåller förbundetbättre styrning över resurserna,ökad teknikanvändning ochkompetensutveckling för att denya kursplanerna ska införlivas påmindre än ett år.

– För att den nya läroplanenska öka likvärdigheten måste lärarefå rejäla möjligheter till vidareut-bildning och genomförande. Helagrundskolans undervisning skaförändras utifrån de nya kurspla-nerna och det ska ske på mindreän ett år. Både staten och huvud-männen har här en stor utmaning,säger Eva-Lis Sirén.

Den nya läroplanen för grund-skolan införs successivt från ochmed hösten 2011.

Källa: Lärarförbundet

elnätsföretagens satsningar under senare år på attvädersäkra ledningsnäten ger resultet. Svensk energissammanställning visar att leveranssäkerheten underförra året nådde 99,99 procent.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.Foto: Johanna Hanno.

nyheter

24 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Överskott på 21 miljarderKommuner och landst-ing beräknas få ett över-skott på cirka 21 miljarderför 2010. Sämre resultatförväntas dock för 2011.

Trots svag utveckling av skatteun-derlag i fjol och i år går kommuneroch landstingmot överskott i år i enstorleksordning som kan förväntasunder en högkonjunktur. Drygt16 miljarder kronor i kommu-nerna och drygt 5 miljarder ilandstingen. Det finns flera förkla-ringar. Det kom stora tillfälliga till-skott 2010 som inte kan användastill att expandera verksamheterna

eftersom de ekonomiska förut-sättningarna ser mycket kärvare ut2011, med bland annat reduceradestatsbidrag. Dessutom spikades2010 års budgetar för ett år sedan,när bilden av ekonomin var betyd-ligt dystrare än nu, vilket ledde tillstrama budgetar.

− Sammantaget ökar intäk-terna från skatter och statsbidragnästa år i en historiskt låg takt;det motsvarar bara drygt hälftenav prisökningarna. Ska kommuneroch landsting dessutom kunnatillgodose demografiskt betingadebehovsökningar krävs en kombi-nation av effektiviseringar,besparingar, skattehöjningar och

Tillväxten i den svenskaekonomin har hittills i år varitmycket stark. Företagensoch hushållens förväntningarinför framtiden tyder på atttillväxttalen blir höga ävenunder återstoden av året.BNP beräknas öka med 4,5procent 2010 samtidigtsom sysselsättningen (antalarbetade timmar) stiger med1,4 procent. Även nästa årblir BNP-tillväxten hög, när-mare 4 procent. Utvecklingeni Sverige hålls dock tillbaka avatt tillväxten i vår omvärld blirmer dämpad.

resultatförsämringar, säger MatsKinnwall, chefsekonom på SKL.

Skatteunderlagstillväxten serinte imponerande ut de närmasteåren jämfört med historiska siffror.Tack vare låga pris- och löne-ökningar blir det dock realt setthyfsad fart på skatteunderlagetredan nästa år. Bortfallet av det till-fälliga konjunkturstödet och rela-tivt stora demografiskt betingadebehovsökningar gör att förutsätt-ningarna ändå blir markant sämreredan 2011.

Källa: SKL

Upphandling avleverantörsinspektionerDet kan ofta varasvårt att följa upp demiljö- och sociala kravsom ställs i offent-liga upphandlingar,vilket ibland leder tillatt den upphandlandemyndigheten iställetsänker kraven. Det ärenligt lagpraxis endasttillåtet att ställa kravsom man har för avsiktatt kontrollera.

SKL planerar att göra ensamordnad upphandling av leve-rantörsinspektioner för att under-lätta arbetet i kommunerna. Ien förstudie ska man kartläggaintresset.

– Området lämpar sig speci-ellt bra för samordnad upphand-ling eftersom det kräver specifikkunskap och kan ge stora samord-ningsvinster, säger Peter Svensson,ansvarig upphandlingskonsult påSKL Kommentus.

Numera är det vanligt attdet förekommer både etiskaoch sociala krav när kommuner,landsting och inte minst statligamyndigheter upphandlar. Menför att kunna ställa sådana kravmåste man också ha möjlighet attkontrollera att leverantören verk-ligen följer kraven. För det krävsgedigen kompetens.

– Vi vet redan nu att det finnsbred konkurrens både nationelltoch internationell när det gällere-verantörsinspektioner, säger PeterSvensson.

Han kommer under höstenatt arbeta med en projektgruppbestående av medarbetare frånkommuner, landsting och stat-liga myndigheter som är experterinom områdena upphandling,miljö och juridik. Tillsammans skade ta fram förutsättningarna församordnad upphandling av leve-rantörsinspektioner.

Förstudien är klar till årsskiftet.SKL Kommentus avser att startaupphandling våren 2011.

Källa: SKL

Upphandlingsavtal förVVS stoppat i domstol

Utsläpp gav30 000 kronori böter

Förvaltningsrätten i Karlstad har stoppat upphandlin-gen av VA-VVS-material för sju kommuner i Örebro länsamt för kommunalförbundet Bergslagens Kommunal-teknik, rapporterar Karlskoga Kuriren. Den leverantörsom begärt överprövning hade under föregående pe-riod avtal med hälften av de upphandlande förvaltnin-garna. De menar att den leverantör som tilldelats avtalinte uppfyller skall-kraven. Upphandlingen omfattarinköp för 17 miljoner kronor årligen.

Det kommunala bolaget Suraham-mars kommunalteknik döms till30 000 kronor i böter för att dessreningsverk släppt ut kemikalier,rapporterar Vestmanlands LänsTidning. Utsläppet ägde rum föröver tre år sedan då en anställdglömde stänga av en ledning medvatten vid rengöring. Tingsrättenanser att Surahammars kommunal-teknik handlat försumligt och bådebegått ett miljöbrott och försvåratmiljökontroll. 25 000 kronor avföretagsboten avser själva utsläppetoch 5 000 kronor för att man försttvå dagar senare anmälde olyckantill länsstyrelsen.

26 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Kritiserad myndighetleds avstarkGD

27

profilen | Gunnar MalM – TrafikverkeT

Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm berättarom den stora sammanslagningen, om kritiken motmyndighetens upphandlingar och om att flytta hemtill Dalarna.

Vägverket och Banverketheter sedan april i årTrafikverket och är en

stor myndighet med drygt 6500anställda. Mannen bakom utred-ningen av sammanslagningen heterGunnar Malm och är nu även dennya myndighetens generaldirektör.Trafikverket ansvarar för planeringav transportsystemet för vägtrafik,järnvägstrafik, sjöfart och luftfartsamt byggande, drift och under-håll av statliga vägar och järnvägar.Trafikverkets omsättning räknastill 45 miljarder kronor per år.Vi pratar med Gunnar Malm sexmånader efter sammanslagningen.

Gynna resenärenVad var bakgrunden till samman-slagningen?

− Vi ville ha ett sammanhålletsynsätt som i slutändan gynnarresenären och samhällsekonomin.Trafikverkets grundläggandeuppdrag är att skapa förutsätt-ningar för att uppnå funktiona-litet, effektivitet och hållbarhet itransportsystemet, säger generaldi-rektör Gunnar Malm.

Du utredde sammanslagningenoch utvecklingsarbetet. Vilken vardin roll i arbetet?

− Under uppbyggnaden var minroll att se vilka behov som fanns dåjag blev ordförande i organisations-kommittén och jobbade rent prak-tiskt med sammanslagningen ochuppbyggandet av den nya myndig-heten. Olika arbetsgrupper ochteam skulle samordnas och vi fickalla hålla ett högt tempo eftersomvi endast hade sex månader på oss.

Du blev sedan vald till generaldi-rektör. Hur känns det nu att ha gåttfrån ord till handling?

− Det har varit en utmaningmen väldigt roligt och intressant.Vi har strikt följt planen och allthar gått enligt förväntningarna.

Vad är den stora skillnaden sedansammanslagningen?

− Nu när det bara är en

myndighet är arbetet mer övergri-pande så vi får jobba med bredareperspektiv.

Upphandlingar för allaTrafikverket köper varor ochtjänster för 35 miljarder kronorom året och gör upphandlingarmed både svenska och utländskaföretag vilket föranlett en delmissnöje. Viss kritik som riktatsmot Trafikverkets upphandlingarkommer bland annat från SEKO

som påstår att säkerhetsfrågor kanbli lidande när upphandlingar görsdå inte ordentliga krav ställs.

Är den kritiken befogad?− Nej, vi har strikta direktiv

som vi följer och vi skulle aldrigkompromissa när det kommer tillsäkerhet.

Andra fackförbund som Bygg-nads påpekar att Trafikverketmed sina upphandlingar ger bortjobb till utländska aktörer sominte förhåller sig till det regelverkmed kollektivavtal och lagstiftningenligt den svenska modellen. Pådetta sätt försvinner arbetstillfällenför svenska företag.

Hur bemöter du denna kritik?− I grunden är det skattepengar

vi har ansvar för som ska användaspå bästa sätt. Vi vill skapa såmycket vägar och infrastruktursom möjligt samt nya tekniskalösningar. Dessutom vill vi skapakonkurrens. Konkurrensen iSverige är inte tillräcklig, därförlockar vi hit utländska företag.

”Konkurrenseni Sverige är intetillräcklig, därförlockar vi hitutländska företag.

Vad gäller kollektivavtal och reglerså följer vi den Europalagstiftningoch de direktiv som finns på denfria marknaden. Vi är medvetnaom problematiken kring kollek-tivavtalen varför vi nu arbetar framett avtal där Trafikverket kommeratt ställa krav på minimilöner i defall där det finns centrala kollek-tivavtal. Dessa minimilöner göringen skillnad på om det är ettsvenskt eller utländskt företag utanger lika villkor för alla intressenter.

Var ligger fokus i arbetet just nu?− Just nu arbetar vi med ett

effektiviseringsprogram där vi seröver hela organisationen för att sevad som behöver åtgärdas. Kanskenågon funktion som ska tas borteller läggas till. Arbetet kommer attpågå under hösten och rapportenkommer framåt jul.

Ärlig och rakDu har synts en del i media. Hardu några tips till andra hur manhanterar media?

− Jag tror man bör vara till-gänglig och ärlig. Dessutomska man ge enkla och raka svar.I en intervju är det viktigt attvisa varandra ömsesidig respekteftersom vi båda gör vårt jobb.

Trafikverkets huvudkontor liggeri Borlänge. Hur känns det att flyttadit?

− Jag är från Dalarna ursprung-ligen, så för mig är det som attflytta hem efter 30 år i Stock-holm. På min fritid passar jag påatt umgås med familj och vänneroch när jag nu är tillbaka i Dalarnafinns det även chans för prome-nader i skog och mark.

Stina Rangmar

eFÖRVALTNINGS

29www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Tema: effekTivT i vården

Det är en omfattande handel sompågår i landets näst största lands-tingsregion. Idag sker beställning-arna via ett eller flera beställnings-system, via telefon, fax eller e-post.Nu ska handelsflödena, bådeinterna och externa, effektiviserasfrån beställning till betalning.

Projektledningen har högaförhoppningar om goda syner-gier i inköpsprocessen, bland demkan nämnas högre avtalstrohet,lägre inköpskostnader, och effek-

tivare rutiner. Drygt 300 miljonerkronor räknar regionen med attspara med e-handelsplattformen,under fem år.

Västra Götalandsregionen har,i samarbete med företaget VisueraIntegration, själva utvecklatlösningen. Ida Wernered har lettdet arbetet under många år.

– Vi har byggt en avanceradproduktkatalog med en starksökmotor för både produkter,tjänster och sammansatta tjänster.

En e-handelslösningför hela regionenVästra Götalandsregionen samlar hela regionens inköp iett gemensamt IT-stöd. Totalt handlar det om varor ochtjänster till ett värde av minst 8,5 miljarder kronor som skahanteras via regionens molnbaserade e-handelslösning.

Att hantera många leverantörerklarar generellt de e-handelslös-ningar som redan finns på mark-naden, men de är begränsade påså sätt att de generellt inte klararatt hantera både stora och småleverantörer. Vi har byggt enlösning som gör det enkelt ochsäkert för leverantörerna att loggain till e-handelsportalen, säger IdaWernered.

Västra Götalands regionen har13 000 leverantörer varav en hel

del hel småföretag. De allra minstaföretagen levererar i regel tjänstermedan de medelstora levererarvaror.

– Vi har kartlagt alla våra leve-rantörer och har som mål att göraelektroniska affärer med alla, storasom små, säger Ida Wernered.

Den nya e-handelslösningenöppnar för nya inköpsstrategier iregionen.

– Det blir till exempel lättareatt erbjuda små företag som saknaregna e-handelslösningar att självadministrera avtal, produkter ochpriser. Ett tidskrävande avtals- ochproduktunderhåll brukar vara ettvanligt argument för att inte hamånga avtal med småföretag.

Vad säger LOU?Det kan vara svårt för förvalt-ningar att hantera investeringar avdetta slag korrekt enligt lagen omoffentlig upphandling, LOU. IdaWernered menar att om möjlig-heten till innovationsupphandlinghade funnits 2007 när projektetdrogs igång och forskningspro-jektet Toffee då hade det even-tuellt ett sätt varit att upphandlatjänsten. Istället stod hon inför ensituation som såg ut att stjälpa helaprojektet.

30 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tema: effekTivT i vården

IT-sTödeT ger många fördelar I Inköpsprocessen

Vi kan tilldela avtal till betydligt fler leverantörer i våraupphandlingar.

Det blir enklare att följa upp och kontrollera att leverantörernauppfyller avtalen, även i detaljer.

Ett anpassningsbart gränssnitt gör att användare som loggar in iförsta hand ser de produkter som är relevanta för deras verksamhetvilket vi tror ska minimera felbeställningar.

Det går att betygssätta varor och tjänster i systemet vilket öppnarför kvalitetsförbättringar i inköpen.

I systemet kan vi se om många vårdavdelningar efterfrågarexempelvis en ny produkt på marknaden, vilket kan leda tillen upphandling och lägre inköpspriser.

Det finns bilder på samtliga produkter, vilket minskarfelbeställningarna.

Eventuella miljömärkningar syns i systemet.

Systemet sköter behörigheter, alla kan fylla varukorgenen bara betalningsansvariga kan godkänna köpet.

Även interna tjänster ska upphandlas via portalen vilket skapartransparens kring intern prissättning.

– När vi redan hade dragitigång arbetet insåg jag att vi skullestöta på hinder på grund av LOU.Visuera Integration hade ju varitmed under hela kravarbetet ochaktiva parter i Toffee. Jag var miss-modig och ringde och rådgjordemed vår avdelning regional utveck-ling . Tack vare ett avtal som vårapolitiker tecknat avseende imma-teriella tillgångar och forsknings-resultat kunde vi ändå fortsättaarbetet och påbörja projektet.

Det viktiga gränssnittetBland regionens närmare 50 000anställda finns 8 000-14 000medarbetare med beställningsan-svar. När de ska logga in i det nyae-handelsstödet visas ett anpass-ningsbart gränssnitt där de ser deprodukter de brukar köpa och ivilka kvantiteter, beskrivet medtydliga bilder.

Valet föll på eBuilder som fåttuppdraget att tillhandahålla enavancerad e-handelsplattform mede-tjänster. Olika typer av tjänsterfinns med till exempel betalnings-tjänster som aktörer leverantörernaknutna till handelsplattformenkan välja.

– Vi ville ha en leverantör meden befintlig e-handelsplats, medanslutna kunder och som uppfyllervåra krav på olika standarder, sägerIda Wernered. Till detta skullebefintlig lösning grunda sig på enavancerad arkitektur och tjänstersom var möjliga att kostnadsef-fektiv utvecklas för att uppnå vårakrav. Vi har höga krav på eBuilderom användargränssnittet för attgöra det så intuitivt som möjligt.All felhantering minskar om detblir rätt från början.

Olika användares perspektivhar inkluderats i kravställningengenom detaljerade processbe-skringar från början och utgörockså kravspecifikationen före-handelslösningen. Ida Werneredanser att IT-system inte börupphandlas utan grafiska kravspe-cifikationer.

– Kraven går inte att formulerauteslutande med text. Vi användeoss av detaljerade processbeskriv-ningar och vi fick sju anbud iupphandlingen vilket får ansessom relativt bra. Trots komplex-itet och höga krav på lösning såtog upphandlingen av bara sexmånader.

Tre år från start till målProjektet startade 2007 ochgenomförandefasen februari 2010.De första artiklarna i produktka-talogen kategoriserades in i juni2010 och blir beställningsbara frånjanuari 2011. Införandet av alla

produkter kommer att lång tid,målet är att övergången till dennya e-handelslösningen är i höggrad klar den sista december 2012.

– Vi har många olika internabeställningssystem som skaersättas. Vi kommer inte att kunnaavskaffa alla, vissa är hopbyggdamed komplexa verksamhetsstöd.

Ett viktigt arbete är katego-riseringen av alla produkter ochtjänster.

– Varor och tjänster behöverkodas på ett likartat sätt och allaleverantörer har olika sätt attnamnge sina produkter. Dettaär ett arbete vi måste göra själva,annars blir det mycket svårt atthitta i produktkatalogen.

Regionen planerar att starta ettsärskilt e-handelskontor för attadministrera systemet, med inmat-ning, kontroll och leverantörskon-takter. Därmed ska inköparna iregionen få avlastning och kunnafokusera mer på affärsutvecklingän på den här typen av adminis-tration.

Sparar 300 miljonerRegionens projektkostnad före-handelslösningen uppskattas tillcirka 81 miljoner kronor över entreårsperiod och då är även använ-darutbildning inkluderat. Samti-digt räknar man att spara närmare300 miljoner kronor under deförsta fem åren. Och då har manräknat lågt, enligt Ida Wernered.

– Det är en lågt räknaduppskattning, det saknas grund-data för att kalkylera en prognos.Men vi kommer noga att följa uppresultatet, vi vill veta.

För uppföljningen använderman sig av styrkort, analyserarprocesserna och väljer ut vad somär värt att mäta. Även redovis-ningen är noggrant kontrolleradså att kostnaderna kopplas till rättställe.

− Forskningsresultatet som virealiserade med finansiering frånVinnova är en skalbar och avan-cerad produktkatalog med tretillhörande e-tjänster som nu harinkorporeras till eBuilders lösningmen som är möjlig att imple-menteras i vilket annat befintligte-handelssystem eller lösning,om till exempel andra lands-ting, myndigheter, kommunerskulle vara intresserade, säger IdaWernered.

Malin Ulfvarson

Tieto

32 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tema: effekTivT i vården

Foto: apoteket

Läkemedelsansvariga ilandstingen runt om ilandet väntar med spän-ning på resultaten från deförsta upphandlingarnaav läkemedelsdistribution.Vårdapoteket vann denförsta upphandlingen, ochdet närmaste året väntarflera nya upphandlingar.Vårdapoteket vann den gemen-samma upphandlingen av distri-butionen av läkemedel till sjukhusi tre sydsvenska landsting. Därmedär apoteksmonopolet historia.De tre landstingen Kronoberg,Kalmar län och Blekinge valde attgöra en gemensam upphandling.

− Vi beslutade att göra engemensam upphandling eftersomvi alla tre låg i samma fas, vi är deförsta landstingen vars avtal mednuvarande Apoteket Farmaci löperut, säger Magnus Munge, apote-kare och ansvarig för upphand-lingen hos Landstinget Kronoberg.

För att anpassa upphandlingentill de tre landstingens olika förut-sättningar fick man hitta denminsta gemensamma nämnaren.

− Vi valde att skala bort såmycket som möjligt och beslu-tade i slutänden att uteslutandeupphandla distribution och till-verkning av läkemedel.

Det som skalades bort frånupphandlingen var framföralltkunskapstjänster såsom kvalitets-granskning, arbete i läkemedels-kommittéer, statistik och uppfölj-ning.

− I och med avregleringenav apoteksmarknaden där fleraaktörer driver öppenvårdsapotek,kändes det fel att köpa dessatjänster från konsulter från enbartett företag. Därför beslutade lands-tingen att ta över den verksam-heten i egen regi, säger MagnusMunge.

Tre anbudUpphandlingens två delar, läke-medelsförsörjning och tillverk-ning, fick totalt tre respektive tvåanbud. De övriga anbudslämnarnavar Apoteket Farmaci samt KDPharma.

Magnus Munge är med facit ihand nöjd med upphandlingen.

− Med tanke på hur verksam-heten ser ut var antalet anbudsom vi kunde förvänta oss. Läke-medelstillverkningen är småskaligoch kräver geografisk närhet. Attvi dessutom skalade bort mångakringtjänster gjordes att flera leve-rantörer hade möjlighet att lämnaanbud.

Avtalstiden löper på tre år medmöjlig förlängning i ett plus ett år.

Vårdapoteket kommer att till-handhålla samtliga läkemedelsom de tre landstingen behöver.I de fall landstinget har gjort enupphandling direkt med läkeme-delsföretaget så får Vårdapoteketavropa på det avtalet. Ungefär entiondel av förbrukningen av läke-medel upphandlar landstingendirekt från läkemedelsföretagen.Men dessa läkemedel står för enstor del av de totala läkemedels-kostnaderna.

En stor förbättring i sambandmed det nya avtalet gäller hurleverantören debiterar. Apote-kens marginaler görs inte på läke-medel utan bara på distributionoch kringtjänster. Tidigare hardet debiterats i en för periodenavtalad summa, nu är debiteringenkopplad direkt till orderrader.

− Det innebär en betydligtenklare hantering för oss, sägerMagnus Munge.

Först ut är KronobergVårdapoteket driver i dag 24 expe-ditionsapotek på sjukhus i södraoch mellersta Sverige. Uppdrageti landstingen i Kronoberg, Kalmaroch Blekinge är kopplat till desju sjukhusen i Växjö, Ljungby,Kalmar, Oskarshamn, Västervik,Karlskrona och Karlshamn. Förstut är Kronoberg den 1 januari,därefter kommer Kalmar den 1mars och Blekinge den 1 april.Men redan nu har informations-arbetet påbörjats. Berörd personalpå sjukhusapoteken är informeradom förändringen och erbjuden attinkomma med intresseanmälan attflytta över till Vårdapoteket.

Malin Ulfvarson

Vårdapoteket vinnare iden första upphandlingen

33www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

apoteketfarmaci.se

Få koll på framtiden!Välkommen till trendseminarium17 november 2010, klockan 9–16Clarion Hotel Sign, Stockholm

Läkemedelstrender• Hur ser förskrivningen ut i öppen- och slutenvård?Växande terapiområden, kommande läkemedel– horizon scanning.Elisabet Torell, chef Läkemedelsstatistik, Apoteket FarmaciBjörn Wettermark, enhetschef, Enheten för Analys & Jämförel-ser, Medicinskt Kunskapscentrum, Stockholms läns landsting

Framtidens vård• Utmaningar nu och i framtiden ur ett läkemedels-perspektiv – vårdens utmaningar, nationella strategier,individens ansvar och ökad patientmakt.Roger Molin, sektionschef Hälso- och sjukvård, SverigesKommuner och Landsting, SKLRickard Broddvall, ordförande i projektgruppen för Nationellaläkemedelsstrategin, SocialdepartementetBo Hovstadius, senior manager, PricewaterhouseCoopersYngve Gustafson, professor i geriatrik, Umeå universitetssjukhusAnders Olauson, president, European Patients Forum

Recept för framgång –Guldkorn i Sverige• Lund Integrated Medicines Management – LIMM.Lydia Holmdahl, överläkare, Universitetssjukhuset i Lund

• Läkemedelsautomater i läkemedelsförsörjningenPatrik Olsson, t f verksamhetschef, Enheten för läkemedels-försörjning, Landstinget i Halland

• Äldre och läkemedel på akutenCatharina Sarlöv, specialist i allmänmedicin, City Akuten,Stockholm

Sjukhusapoteket 2020• Internationell utblick – den moderna sjukhusapoteks-funktionen, intelligenta farmaci- och läkemedelstjänstersamt trender.Professor Ray Fitzpatrick, Clinical director of PharmacyWolverhampton Hospitals, National Health Service advisor,Storbritannien

Läkemedel i framtidensvårdsystemProfessor Ray Fitzpatrick från Storbritannien beskriverden moderna sjukhusapoteksfunktionen, intelligentafarmaci- och läkemedelstjänster samt internationellatrender. Delta i diskussioner om utvecklingen i Sverigeoch bli inspirerad till nya arbetssätt.

Läs mer och anmäl dig på apoteketfarmaci.se

Tre landsting har hittills tecknatnya avtal för läkemedelsdist-ribution och tillverkning ochresterande arbetar för fullt medupphandlingar.

− Det är en komplex upphand-ling och för de flesta av oss någothelt nytt som vi måste sätta ossin i, säger Gunilla ThörnwallBergendahl, enhetschef för Läke-medelsenheten på Stockholms länslandstings hälso- och sjukvårdsför-valtning.

De tre landstingen Kronoberg,Kalmar och Blekinge tecknadeavtal med Vårdapoteket i våras.Vårdapoteket vann upphandlingeni kamp med två andra anbudsgi-vare, Apoteket Farmaci och KDPharma. Det innebär att ApoteketFarmacis monopol när det gälleratt försörja slutenvården med läke-medel bryts.

− Nu väntar vi med spänningpå hur upphandlingarna går iövriga landsting. Region Skånekommer med sitt tilldelningsbe-slut inom kort, Västra Götalands-regionen efter årsskiftet och våregen upphandling är planeradatt avslutas till sommaren, sägerGunilla Thörnwall Bergendahl.

Det är stora förberedelser införupphandlingen som är komplexbåde ur produktsynpunkt, detkrävs en viss farmaceutisk kompe-tens, och ur affärssynpunkt.

Ökade kostnader?Inför avregleringen av apoteks-marknaden uttrycktes en viss oroför att läkemedelskostnaderna förlandstingen skulle öka. Den oronhar inte bekräftats ännu.

− Det är svårt att bedöma vilkaeffekter det kommer att få på kost-naderna. Under en tid har prisernapå läkemedel rent generellt ståttstill, de ökar inte i samma takt somde gjort under tidigare år. Exaktvad det beror på är svårt att säga,det kan vara flera faktorer ochberor inte nödvändigtvis på avreg-leringen av apoteksmarknaden.Istället är det en kombinerad effektav att patent löper ut och därmedersätts av generiska läkemedel,

allmän försiktighet i förskrivningoch uthämtning av läkemedel pågrund av den lågkonjunktur vihaft, samt att vårdenheter har fåtteget budgetansvar och minskarsina utgifter, säger Gunilla Thörn-wall Bergendahl.

Återstår frågorDet finns andra intressantaaspekter av den nya apoteksmark-naden.

− Det har varit många prak-tiska frågor i gränslandet mellansjukvården och apoteken som vihar fått lösa. Landstingen har fått

arbeta lite i det fördolda för atttill exempel IT, fakturerings- ochstatistikrutiner och hanteringen ave-recept att fungera efter reformen.

Att receptfria läkemedel säljs ivanliga butiker och alltfler apoteköppnas i storstadsregionerna fårinte direkta konsekvenser förlandstingen.

− Om den ökade tillgången tillläkemedel innebär att människorkonsumerar mer läkemedel i sådanutsträckning att det blir en över-konsumtion kan det förstås pålängre sikt få betydelse för samhäl-lets kostnader, säger GunillaThörnwall Bergendahl.

Malin Ulfvarson

Upphandlingar avläkemedelsförsörjningnytt för landstingen

”Under en tidhar priset påläkemedel rentgenerellt ståttstill.

Apoteksreformen har inneburit vissa förändringar förlandstingen. Den största är att man numåste upphandlaläkemedelsdistribution till slutenvården på egen hand.

34 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tema: effekTivT i vårdenTema: effekTivT i vården

Under de kommande tre årensatsas cirka 1 miljard kronor påutveckling och förvaltning avnationella e-lösningar för vårdoch hälsa. 90 procent av sats-ningen levereras av Inera, tidigareSjukvårdsrådgivningen, som idag

driver ett tjugotal olika natio-nella projekt och tjänster som allaär avgörande för att nå visionenom en effektiv, bra och säkervård. Inera som ägs gemensamtav alla landsting och regioner fåruppdragen från Center för e-hälsai samverkan och SKL.

Informationstjänster för alla1177 är numera telefonnumretoch namnet på hemsidan dit mansöker sig för att få sjukvårdsrådgiv-ning dygnet runt. Två miljonerbesök på 1177.se varje månadvisar att det är en populär sida ochatt informationen behövs. Sjuk-vårdsrådgivningen svarar på frågor,bedömer personens behov av vård,ger råd eller hänvisar till andravårdinstanser. Men allt fler tjänsterblir elektroniska och tillgängligadygnet runt.

− Vi ser en trend att allt flertjänster efterfrågas på nätet. Tillexempel finns det KBT (kognitivbeteendeterapi) på nätet ellerandra populära tjänster sombeställning av klamydiatest, sägerEllen Hyttsten, vd på Inera.

När det gäller 1177 är detlandstingen själva som bedriverrådgivningen men Inera tillhan-dahåller beslutsstödet, utbildar istödet och i samtalsprocessen samtupphandlar telefoni och teknik föralla sjukvårdsrådgivningar i landet.Kvalitetsuppföljning är också ettviktigt element i arbetet då tele-fonisystemet och rådgivnings-stödet genererar statistik på olikanivåer som ger möjlighet till säkeruppföljning av verksamheten.

Unga väljer nätetUngdomsmottagningens natio-nella webbplats UMO.se hadeungefär 1 miljon unika besökareunder 2009. UMO är en webbsidaom sex, hälsa och relationer förunga mellan 13 och 25 år där mankan ställa anonyma frågor ochfå ett personligt svar av en barn-morska, psykolog, läkare, kurator,dietist eller sjuksköterska.

− Allt material som publi-ceras på UMO, men även 1177,granskas i flera led för att säker-ställa informationen, förklararEllen Hyttsten. Efter att texternagodkänts av experterna redigerasde av redaktörerna för att de ska blilättlästa. Ett 40-tal unga mellan 13och 25 år från olika delar av landetmed olika bakgrund, erfarenheter

”Två miljonerbesök på 1177.sevarje månadvisar att det ären populär sida.

och intressen får sedan tyckatill om utseende och funktionergällande UMO.

− Panikknappen på sidan är tillför att snabbt ta sig därifrån omman inte vill av olika skäl visa förnågon att man är inne på sidan.

Vårdhandbok och läkemedelVårdhandboken är ett oumbärligtverktyg som finns lättillgängligpå nätet och som används avpersonal inom vård och omsorgi hela landet. Handboken inne-håller metoder, praktiska råd ochanvisningar som stöd i det dagligavårdarbetet.

En annan webbaserad tjänst påframfart är SIL, Svensk Informa-tionsdatabas för Läkemedel, somkvalitetssäkrar aktuell läkemedels-information. Ett urval av SILsläkemedelsinformation finns redantillgängligt sedan 2007 via SILonline som har utformats i väntanpå att SIL ska bli tillgängligt viasamtliga journalsystem. Mentjänsten ska även kunna brukas avde förskrivare som inte arbetar i ettdatoriserat journalsystem.

PatientsäkerhetPatientdatalagen ska enligt soci-alstyrelsen öka patientsäkerhetenoch inflytandet för patienterna.Med lagen ställs krav på säkerhet,dokumentation och regler försekretess och åtkomst men ocksåatt göra det möjligt för fler vårdgi-vare att lättare ta del av en patientsjournal. Föreskrifterna ställer kravpå att vårdgivaren har en infor-

Allt fler väljervårdinformationpå webbenTryggare patienter, rätt vårdnivå, kortare kötider påvårdcentralerna, minskade kostnader och lättillgänglighetär några fördelar med nya vårdformer på nätet.

VårdInformaTIon pånäTeT

1177.se – sjukvårdsråd-givning dygnet runt

UMO.se – ungdomsmot-tagningen

Vårdhandboken.se – Hand-bok för hälso- och sjukvård

silinfo.se – Svensk Informa-tionsdatabas för Läkemedel

ellen Hyttsten, vd på Inera,tidigare Sjukvårdsrådgiv-ningen, som levererar en radlösningar till sjukvården.

mationssäkerhetspolicy. HSA,som är en katalogtjänst som Ineratillhandahåller gör detta möjligt.Det går att via HSA administreraoch enkelt ta fram uppgifter omlandets alla vårdgivare och vilkavårdenheter som tillhör dessa, tafram uppgifter om respektive orga-nisations verksamhetschefer samtmedarbetares uppdrag.

Stina Rangmar

Spårbara kläder i tänkande garderoberTextilias plaggautomater sänker kundens totala textilservice-kostnad. Ett spårningschip gör att svinnet i många fall försvinner.

Textilia införde de första plaggautomater-na redan i början på 2000-talet, men detär de senaste fem åren som systemenhar anammats på bred front. Intressetför tekniken ökar i takt med landstingensallt större sparkrav. Ökad leveranssäker-het, minskat svinn, högre omsättnings-hastighet och förbättrad hygien är enmycket fördelaktig kombination. Men hurfungerar det? Det kan Magnus Söder-berg, affärschef på Textilia, berätta:- Alla användare av en viss plaggauto-mat på till exempel ett sjukhus har eninlagd profil. Det gör att att man kan be-räkna behovet av olika storlekar, färgeroch modeller. Man ser enkelt hur mångaklänningar, byxor och t-shirts som gåråt. Profilerna gör att det alltid finns rätttillgång till rätt textilier.

Välstruket och spårbartUmeå sjukhus är en av de vårdinrätt-ningar som använder plaggautomaterna.Gerd Jacobsson arbetar som tandhy-gienist på sjukhuset. Det hon uppskattar

mest är tillgängligheten, berättar hon.- Det är så smidigt att den alltid är öppenså att man när som helst kan få ut renakläder, jag är jättenöjd. Dessutom harkläderna alltid bra finish.

Tänkande garderoberAlla plagg har dessutom ett spårnings-chip. Magnus Söderberg igen:- Chippet kopplar ihop plagget medkunden redan på Textilia, oavsett omkunden har en plaggautomat eller inte.Men om kunden har en plaggautomatkan man dessutom lokalisera varje utta-get plagg till en specifik användare. Dethär har visat sig vara mycket effektivtoch gör att svinnet blir i princip noll.

En liknade teknik som används iplaggautomaterna finner man äveni garderober som är utrustade medRFID (Radio Frequency Identification).Eftersom garderoberna har ett begränsatantal hyllplatser, lämpar de sig bäst förkunder med mindre antal användareoch/eller färre varianter av modeller,

färger och storlekar.RFID-garderoberna registrerar vad

som finns på varje hylla, säger MagnusSöderberg. Eftersom användarenöppnar garderoben med sitt vanligapasserkort så registreras det vem somgör uttaget. När dörren sedan stängsinventerar skåpet sig själv. Detta inne-bär full spårbarhet av plaggen.

Hur ser framtiden på området ut?Svårt att sia om, menar Magnus Söder-berg, men han är helt klar med hur hanvill att systemet ska utvecklas.- Redan nu använder vi chip i allapersonalkläder och vissa patientklä-der. Förhoppningsvis kommer vi snartatt kunna använda tekniken till attspåra alla patienttextilier, även filtar ochtäcken. Där finns det fortfarande mycketsvinn att arbeta bort, konstaterar han.

Välkommen att kontakta Textiliaför en förutsättningslös diskussion.www.textilia.se,019-194500

Så här funkar det:Plaggautomaten är som en stor gar-derob med en lång slinga kläder somrör sig när någon tar ut ett plagg. Varjeanvändare får bara ha ett visst antaltextilier ute - därför är det viktigt attman först kastar smutskläderna i tvätt-luckan för att få lov att ta ut nya plagg.För att få ut rena kläder drar man sittpasserkort. På en pekskärm kommerdet då upp en översikt med bilder ochrubriker på de plagg som är inlagda ianvändarprofilen. Sedan pekar manpå det man ska ha och så kommer debeställda plaggen ut. Ett sjukhus hari regel flera plaggautomater för att deska finnas så nära personalomkläd-ningsrum som möjligt.

Textilias plaggdistributionssystem effektiviserar textilhanteringen och sparar pengar åt kunderna.

Inget svinn med plaggautomater

TEXTILIA BIDRAR TILL ATT DET FUNGERAR

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN TEXTILIA

eFÖRVALTNINGS

LSS

Vetenskapsrådet bekostaren nationell anläggningför ultra-högfälts mag-netresonansavbildning.Därmed får forskarna heltnya möjligheter att stu-dera exempelvis den män-skliga hjärnans uppbyg-gnad och funktion medhittills oöverträffad bild-kvalitet och upplösning.

Avancerade kameror, som magnet-resonans-kamera (MRI) och posi-tron-emissionstomografi-kamera(PET), har gjort det möjligt förforskare och sjukvårdspersonalatt studera biologiska fenomen ikroppen utan att behöva utsätta

patienten för någon typ av ingrepp.De senaste åren har metoderna förmedicinsk avbildning utvecklatsenormt snabbt. När det gällerMRI för studier av människa harutvecklingen gått mot användningav kontinuerligt ökande så kalladefältstyrkor som mäts i tesla.

– Högre fältstyrka ger bättrebildkvalitet och högre upplösning.Det ger oss även ökade möjligheteratt studera funktioner i den vävnadsom avbildas, berättar professorFreddy Ståhlberg.

Vetenskapsrådet har nu beviljatmedel för en ultrahögfälts MRI-utrustning på sju tesla. Utrust-ningen kommer att bli tillgängligför alla svenska forskare inom dettaforskningsfält. Den nya utrust-ningen kommer att stärka detmedicinska bildcentrum, Lund

Nationell anläggning förbildmedicin till Lund

Bioimaging Center, som just nubyggs upp i Lund under ledningav professor Freddy Ståhlberg.

– Med en MRI-utrustning påsju tesla kommer vi att kunnastudera exempelvis hjärnanmed mycket hög upplösning.Vi kommer att fokusera blandannat på hjärnans degenerativasjukdomar och cancer, fortsätterFreddy Ståhlberg.

– Det här är ett stort framstegför Bildcentrum vid Lunds univer-sitet och med detta nytillskott blircentrat en nationell resurs för bild-forskning. Jag ser fram emot ettgott samarbete med de övriga läro-sätena som ingår i det nationellainitiativet, säger Lunds universitetsrektor Per Eriksson.

Bakom ansökan står sex svenskauniversitet, Umeå universitet,

Uppsala universitet, KarolinskaInstitutet, Linköpings universitet,Göteborgs universitet och Lundsuniversitet. Ansökan har beviljatsav Rådet för forskningens infra-struktur vid Vetenskapsrådet.

Lund Bioimaging CenterLund Bioimaging Center

(LBIC) ska kunna erbjuda modernoch bildgivande teknik för avan-cerad biomedicinsk forskning somidag inte finns tillgänglig i Sverige.Centrat ska utgöra en tvärveten-skaplig resurs där forskargruppernationellt såväl som internationelltska kunna genomföra sina försök.

Källa: Lunds universitet

Simply Fasterwww.dustin.se | 08-553 44 553

order@dustin.se

Nordens IT-leverantörtill din tjänst

ledande

På 25 år har vi gått från att erbjuda snabba och enkla IT-inköp till att bli en helhetsleverantör för IT-hanteringenpå alla typer av företag.Vi erbjuder:

• Marknadens bredaste produktutbud• Användarvänlig webb och snabb kundservice• Specialistkompetens inom hårdvara och licens• Konfigurations- och installationstjänster• Snabba och säkra leveranser från eget lager• Smarta betalningslösningar

Aktuella ramavtal med Kommentus ochKammarkollegiet hittar du på dustin.se/stako

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

Expertpanelen svarar?!?!?Expertpanelen svarar

!Är det svårt att objektivt avgöranär förfarandet om konkur-renspräglad dialog kan tilläm-pas?

Det är tydligt angivnet i lagen. Förar-betena ger inte någon ytterligarevägledning utan där anger lagstiftarenatt frågan om vad som är ett kompli-cerat kontrakt får avgöras från falltill fall och att den närmare avgräns-ningen av begreppet kommer att fåutvecklas i rättspraxis. Detta innebäratt den upphandlande myndighetsom väljer att använda en konkur-renspräglad dialog står risken föratt en domstol kommer fram till attförfarandet inte var tillämpligt omkontraktet inte kan anses vara särskiltkomplicerat.

Samma sak gäller även andraupphandlingsformer. Jag kan tänkamig, att det är aktuellt i kompliceradebygg- eller större IT- projekt där detsaknas kända lösningar.

Helt lätt är det inte, borde i förstahand gälla stora upphandlingar därfunktion ställs i fokus. Exempelvisinfrastruktur, byggnationer av olikaslag, teknikintensiva varor/tjänster

Svårt men inte omöjligt. Förfarandetkan eventuellt vara tillämpligt vidupphandling av datasystem, dåmyndigheten kan koncentrera sig påatt beskriva sin tekniska miljö och vadman saknar i funktionalitet iställetför att formulera alla tekniska, rätts-liga eller finansiella krav. Ett antalexempel är byggentreprenader, iblandkan byggandets genomförande varaavhängigt av om man lyckas medfinansieringen. Då kan den konkur-renspräglade dialogen användas föratt utvärdera alternativa finansierings-former.

Vilka ärmöjligheternamedkonkurrenspräglad dialog?

Att utifrån myndighetens önskan omett visst resultat av ett projekt, få del avmarknadens förslag på hur det resul-tatet tekniskt, juridiskt och ekonomisktbäst skulle kunna genomföras. Genomanvändandet av konkurrensprägladdialog får upphandlande myndigheteren lagreglerad rätt att förhandla medleverantörer före tilldelningen av ettkontrakt och därigenom möjlighet attfå del av marknadens bästa anbud föratt nå det resultat som myndighetenavser åstadkomma med projektet.

Som jag ser det, att få utnyttjaanbudsgivarnas samlade kompetensatt formulera köparens behov i ettförfrågningsunderlag.

Möjlighet att skapa nya processstruk-turer i vissa upphandlingar vilket i sintur skapar större förutsättningar attkunna göra bra affärer framföralltmed mer fokus på kvalite. Dennaupphandlingsform lämpar sig väldigtbra för OPP/OPS.

Konkurrenspräglad dialog är fortfa-rande oprövad mark men att tillåtasupphandla utan att allt är sagt inspi-rerar till nytänkande i bägge leden.Både beställare och utförare kan vinnapå detta.

Vilka är utmaningarnamedkonkurrenspräglad dialog?

Att välja detta upphandlingsförfa-rande för att ta del av olika lösningarpå marknaden innan ett slutligtförfrågningsunderlag tas fram.Det finns även utmaningar för densvenska lagstiftaren i detta avse-ende. Förfarandet ger stort utrymmeför en upphandlande myndighet attförhandla fram en lämplig lösning föranbudsgivning dvs. i själva dialogfasenmen ger inget egentligt förhandlings-utrymme i anbudsgivningsfasen.Konkurrenspräglad dialog kan visa sigvara mer svåranvänt än ett förhandlatförfarande.

Vet inte, jag vill få möjlighet till egenpraktiskt tillämpning innan jag kansvara på det.

Generellt skulle jag våga påstå att detställer ytterligare kompetenskrav påbeställaren då affärsprocessen blir mersofistikerad. Jag tror också att konkur-renspräglad dialog bör användas medviss försiktighet.

Att hitta former för att utvärdera olikaalternativ rättvist.

Roland Pettersson,UpphandlingsKonsult i Sydost

Helena Rosén Andersson ,Advokat, Advokatfirman Lindahl

Magnus Nordkvist, inköpssam-ordnare Lindesbergs kommun

Ann Linde Koolman,Upphandlingschef Alingsås Komm.

Kanman förvänta sig attkonkurrenspräglad dialog kom-mer att öppna för bättre utnyt-tjande av teknik i framkant?

Ja, genom att upphandlande myndigheter i dialogmed aktörerna på marknaden kan ta fram detekniskt bästa lösningarna för ett visst projekt.Detta är emellertid inte helt klart. Förfarandetkan förutsätta att leverantörerna ska accepteraatt även övriga leverantörer får lämna anbud påderas respektive tekniska lösning. Ett kontraktkan således komma att ingås med en leverantöravseende en teknisk lösning som tagits fram aven annan leverantör. Det kan hämma intresset föratt delta.

Javisst, det är komplicerade upphandlingar som säkertbehöver stödfunktioner för att lyckas väl.

Helt säkert, upphandlingar med funktionsfokus där detställs nya krav på den efterfrågade varan/tjänsten. Dettakommer att öppna upp för ökat utnyttjande av bl.a spet-steknik.

Det beror kanske på vad man lägger i begreppet tekniki framkant. Inom vården upphandlas regelbundet avan-cerad teknik och självklart vill beställaren ha den bästatekniska lösningen. En konkurrenspräglad dialog kanskekan bli lösningen för dessa upphandlingar.

Qbranchs mission är att få IT att fungera.Vår strategi är att växa genom riktigtnöjda kunder och vi har stor erfarenhetav kunder inom den offentliga sektorn.I februari 2010 tecknade Kammarkol-legiet ramavtal med Qbranch inomområdet helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverigesom tilldelats den internationella certi-fieringen ISO/IEC 20000. Detta är ettbevis på att Qbranchs tjänste- ochproduktleveranser möter standardenshögt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges BästaArbetsplatser och i år kom vi på fjärdeplats i Great Place to Works arbets-platsundersökning, något vi givetvis ärglada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjdamedarbetare och nöjda kunder går handi hand. Medarbetare som trivs och gillaratt gå till jobbet gör en bra arbetsinsatsvilket gynnar vårt arbete med att skapaIT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande påwww.qbranch.se

QBRANCH:DIN IT-LEVERANTÖR!

BEVISBörDAn lIGGEr På uPPHAnDlArEn

upphandlingutan föregåendeannonsering pågrund av synnerligbrådska

Inte sällan hamnar upphandlande myndigheter i tidsnöd när det gälleratt genomföra och slutföra upphandlingar. Ett skäl till sådan tidsnöd kanvara att en genomförd upphandling blir föremål för överprövning ochprocessen drar ut på tiden i sådan utsträckning att den upphandlandemyndigheten bedömer att den måste lösa sitt behov genom att upphandlautan föregående annonsering. Konkurrensverket har i ett yttrande, dateratden 25 augusti 20101, gjort en grundlig analys av förutsättningarna föratt tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering i en sådansituation.

Det aktuella målet gäller Stenungsunds kommuns upphandling avskolskjutstrafik. I tilldelningsbeslut antogs Orusttrafiken som leverantörav tjänsten. Ellös Buss ansökte om överprövning och länsrätten i Göteborggodkände Ellös Buss talan i dom. Tre dagar senare träffade kommunenavtal med en annan leverantör än Ellös Buss avseende den aktuella skol-skjutstrafiken. Avtalet avsåg skolskjuts begränsat till läsåret 2009/2010och utan möjlighet till förlängning. I ett tilläggsavtal angavs att avtaletkunde sägas upp under perioden med en månads uppsägningstid.

Det är många faktorer som måstevara uppfyllda för att få genomföraen brådskande upphandling utanföregående annonsering och bevis-bördan ligger på den upphandlandemyndigheten.

juridik

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se40

41www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

juridik

Ellös Buss ansökte om överprövning och gjorde gällande att det nyaavtalet utgjorde en otillåten direktupphandling och ville att länsrättenskulle besluta att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten godkändeEllös Buss ansökan och uttalade att kommunen inte hade visat att det varsådana särskilda omständigheter som gjorde att undantaget enligt 4 kap 5§ 1 st 3 p LOU var tillämpligt.

Kommunen överklagade länsrättens dom till kammarrätten som harmeddelat prövningstillstånd. Kommunen har, som argument för attkammarrätten ska avslå Ellös Buss ansökan om överprövning, blandannat påpekat att direktupphandlingen är en proportionerlig åtgärd föratt säkerställa att eleverna har skolskjuts när terminen startar. När länsrät-tens första dom kom, hade kommunen mindre än två månader på sig attgöra om upphandlingen. Den tiden är inte tillräcklig för ett påskyndatselektivt förfarande och det fanns inte tid att fråga fler leverantörer, varförkommunen tecknade avtal med en leverantör som enligt bedömning hadekapacitet att utföra uppdraget med kort varsel.

Konkurrensverket har yttrat sig i målet och konstaterar att domsto-larna, både i Sverige och Europa, har en synnerligen restriktiv hållningnär det gäller att acceptera brådska som grund för upphandling utanföregående annonsering. Konkurrensverket noterar att den som avser attåberopa den aktuella undantagsregeln har bevisbördan för att det är moti-verat. De rekvisit som måste vara uppfyllda enligt LOU är;

1. Att det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen.2. Att det på grund av synnerlig brådska ska vara omöjligt att hålla de

tidsgränser som gäller för öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med före-gående annonsering.

3. Att brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte kunnatförutses av den upphandlande myndigheten.

Dessutom framgår det av tillämpligt EG-direktiv:4. Att dessa omständigheter inte får ha orsakats av myndigheten själv.Konkurrensverket kommer i sitt yttrande fram till att de två första

rekvisiten är uppfyllda, men däremot inte de två sista. Konkurrensverketmenar att kommunen, i sin planering av upphandlingen, avsatt cirka tvåmånader för en eventuell överprövningsprocess och att denna tid varitalltför kort. Den synnerliga brådska som uppstått får därmed tillskrivaskommunen.

Det saknas praxis från EG-domstolen och regeringsrätten när det gällerbesked om hur lång tid en upphandlande myndighet bör avsätta för eneventuell överprövningsprocess. Frågan har prövats av kammarrätten iGöteborg i två mål. Ett fall gällde en ramavtalsupphandling av glykos-mätare och diabetesstickor som Region Skåne genomförde och som blevföremål för överprövning, varvid kammarrätten beslutade att upphand-lingen skulle göras om. Region Skåne upphandlade då mätare och stickorgenom ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Ävendenna upphandling blev föremål för överprövning. Region Skåne hadevid planeringen av den ursprungliga upphandlingen avsatt sex veckor fören eventuell överprövning. I detta fall uttalade länsrätten att en överpröv-ningsprocess inte utgör godtagbart skäl för utnyttjande av undantaget omsynnerlig brådska. Region Skåne hade inte tillräckliga skäl att åberopaundantaget, utan brådskan berodde på Region Skånes bristande tidspla-nering. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning2.

I ett annat fall hade Skånetrafiken genomfört en upphandling av buss-trafik, omfattande fem trafikuppdrag. Upphandlingen blev föremål föröverprövning och under pågående domstolsprocess tecknade Skånetra-fiken, utan något formellt upphandlingsförfarande, avtal om en över-gångslösning. Detta skedde ungefär tre månader efter tilldelningsbesluteti den ursprungliga upphandlingen. Direkttilldelningen av detta kontraktöverprövades.

Kammarrätten resonerade att det låg i sakens natur att en tillfällig avtals-lösning måste accepteras till dess att en överprövningsprocess genomförts.Det fanns inte heller anledning att betvivla Skånetrafikens avsikt att följadomen i överprövningsmålen, om det förordnades att den ursprungligaupphandlingen skulle göras om. Kammarrätten argumenterade vidareatt upphandlingen var av stor samhällsekonomisk betydelse och att denupphandlande myndigheten därför måste räkna med att de leverantörersom gått miste om kontraktet begär överprövning. Tidsåtgången för enöverprövning i flera instanser är svår att beräkna.

Kammarrätten ansåg att det var synnerlig brådska och avslog ansökanom överprövning.

Undantagsreglerna i LOU och LUF om tilldelning av kontrakt utanföregående annonsering ska tolkas restriktivt liksom alla andra undan-tagsregler i lagarna. Det är den upphandlande myndigheten som harbevisbördan för att alla rekvisit för att tillämpa aktuell undantagsregel äruppfyllda. Att åberopa en mellankommande överprövning som skäl förbrådska torde kunna accepteras om den upphandlande myndigheten haravsatt tillräckligt mycket tid för en eventuell överprövningsprocess i sinplanering för hela upphandlingsförfarandet och förutsatt övriga rekvisitför att tillämpa undantagsregeln är uppfyllda. Vad som är tillräcklig tidför en sådan överprövning kan inte sägas med exakthet och påverkas avupphandlingens art och komplexitet. Ovan nämnd praxis indikerar attminst tre-fyra månader bör avsättas för överprövningsförfarande. Egnaerfarenheter talar för att en överprövningsprocess i två instanser ofta tarlängre tid än så. Det ska poängteras att den direkttilldelning av avtaletsom Kammarrätten i Göteborg accepterade, avsåg en temporär lösning förtiden för överprövningen och de eventuella följderna av den. Att perma-nent ersätta ett överprövat avtal genom att direktupphandla ett annat avtalär inte tillåtet.

Som Konkurrensverket också påpekar, är det säkert ofta olämpligtatt alltför lång tid förflyter mellan annonseringen av upphandlingenoch tidpunkten då kontraktet ska fullföljas. Anbudsgivare kan kännaosäkerhet, vilket kan avspeglas på offererade priser, eller i att anbuds-givare avstår från att lämna anbud. Förhållanden, som till exempel denupphandlande myndighetens behov, kan också förändras över tiden, vilketkan medföra att en påbörjad upphandling helt enkelt måste avbrytas.

Anders Nilsson

NoterKonkurrensverkets yttrande 25 augusti 2010, Dnr 346/2010Kammarrätten i Göteborg, dom 8 april 2009, Målnr 1403-09Kammarrätten i Göteborg, dom 21 januari 2010, Målnr 5455-09

Anders Nilsson är delägare och verksam på Lindahls kontor i Göteborg sedan 1991. Hanär även verkställande delägare för Lindahl. Han har särskild erfarenhet inom obeståndsju-ridik, processrätt, offentlig upphandling samt allmän affärsjuridik. Före sin tid på Lindahlvar Anders verksam vid Hovrätten för Västra Sverige 1989-91. Han är ledamot i SverigesAdvokatsamfund sedan 1994.

42 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

När det blir dags attdra vatten, avlopp ochvärme i de nya delarnaav kiruna finns detstora möjligheteratt dra nytta av nykunskap och ny teknik.

När staden Kiruna skapades förmer än 100 år sedan var tankenatt bygga en mönsterstad. Nu närstaden står inför stora förändringarvill kommunfullmäktige återigenanamma idén om att staden skaanpassas till miljön, människorna,klimatet och de speciella förutsätt-ningar som finns här.

Beslutet om att flytta delar avKiruna stad för att möjliggörafortsatt gruvbrytning innebär storamöjligheter till eftertanke i stads-planeringen. I Kiruna kommun ärdet Tekniska Verken som levererarrenhållning, fjärrvärme, vägar,dricksvatten, avlopp och parker.När planeringen av den nya stadenär klar står de redo att ta överprojektet.

− Vi har en unik möjlighet att

göra rätt från början, att samordnabyggande och anläggning, sägerMats Nilsson, informationschef påTekniska Verken.

Tekniska Verken samarbetarbland annat med Chalmers föratt dra nytta av ny teknik och nykunskap.

− En idé handlar om att draledningar inuti en frigolitkon-struktion. Där skulle vi samläggavatten, avlopp, fiberoptik ochkraftledningar. Det skulle medföraatt vi inte behöver lägga ledningenlika djupt.

I Kiruna råder subarktisktklimat vilket innebär att ledning-arna i normala fall måste grävas ner2 ½ meter för att nå frostfritt djup.

− Det resulterar i dyra anlägg-ningskostnader, och det blir intelättare av att vi har mycket bergunder markytan.

Fjärrvärmeledningar har alltiden viss värmeförlust så om mansamlägger dem med vatten ochavlopp kan man spara både kost-nader och miljö.

− Vidare tittar vi på möjlig-heten att distribuera fjärrvärmeni plaströr istället för metallrör.

Metallrör används för att säker-ställa att vattnet kan hålla högtemperatur och högt tryck.

Förutsättningen för att väljaplaströr är att temperaturen påfjärrvärmevattnet sänks något ochdet skulle vara möjligt att användai lågenergihus.

Sophantering i bostäderDet finns stora möjligheter attutnyttja innovativa lösningarför nya bostäder. Utöver energi-snåla konstruktioner finns idéerom att installera avfallskvarnar ihushållen.

− Med avfallskvarnar kan endel av hushållssoporna spolas nerdirekt i avloppet och ledas direkttill en biogasanläggning.

Övriga hushållssopor slängssedan i en sopsug, ett grovt rör sommed hjälp av vaakum transpor-terar soporna direkt från bostaden.När kommunen slipper skicka uttunga fordon för att hämta soporgörs stora miljövinster i form avminskad bränsleförbrukning,ökad trygghet på gatorna, mindrebelastning på vägarna och färresnöröjningsinsatser.

42

FOKUS: kommuNaltekNik

Kiruna gör rätt från början

− Dessutom sänker vi kostna-derna för sophanteringen. Det bliren otrolig mängd synergieffekter.

Arbetet är fortfarande i ettuppstartsskede och nya bostads-områden planeras för fullt.

− Huruvida alla dessa idéer gåratt implementera är ännu inteklart. Detta är ett utvecklingspro-

Det blir en otrolig mängdsynergieffekter, säger MatsNilsson på Tekniska Verken iKiruna.

Bolagsverket

Färska fakta.Dygnet runt.

I affärer är det viktigt att veta vem du haratt göra med. För att göra trygga affärerär det bra att kolla fakta om företaget.

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddardu exempelvis ner registreringsbevis, års-redovisningar och bolagsordningar till ettbetydligt lägre pris än vad de kostar attbeställa i pappersformat. Dubetalar medkontokort och dokumenten levererasdirekt till din e-postadress.

www.bolagsverket.se

Sök företagsfakta

* Pris, exkl. moms

BOLAGSORDNING

40 kr/st*ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*REGISTRERINGSBEVIS

75 kr/stREGIREGIREGREGIREGIREGIPERSONS UPPDRAG

40 kr/st

FOKUS: KommunalteKniK

jekt och ett mycket spännandesådant, säger Mats Nilsson påTekniska Verken i Kiruna.

Två stora projekt klaraSprickorna i marken närmar sigi östlig riktning in mot stadenoch kommer stegvis att påverkacentrala delar och infrastruktursåsom eldistribution och vatten-och avloppsledningar.

Under 2009 slutförde Vatten-fall det hittills största nätinveste-ringsprojektet i Sverige. Två nyatransformatorstationer har byggtsoch 6 mil nya elledningar hardragits. Arbetet påbörjades 2006vilket innebär att projektet haften ovanligt snäv tidsplan. I vanligafall tar det cirka åtta år att utföradet jobb som nu alltså tog endasttre år.

Under 2009 färdigställdeTekniska verken i Kiruna ABbygget av en ny avloppsledning.Den nya ledningen med sinatotala sju kilometer är betydligtlängre än den gamla då den rundarhela centrala Kiruna för att intekomma i vägen för gruvdriften påmånga år.

Helt nya planerFram till november 2009 projek-terades för att bygga ut Kirunaåt nordväst, men nya kunskapergjorde att planerna ändrades. Eftergenomförda landskapsanalyser ochbergmekaniska undersökningarframkom fakta som talade emoten centrumetablering i nordväst. Iområdet fanns bland annat hålig-heter i marken från tidigare gruv-brytning. Dessutom dök det uppett nytt gruvbolag med intresse föratt återuppta kopparbrytning i ennedlagd gruva i närheten.

Idag arbetar med med ett nyttförslag, öster om staden för attetablera ett nytt centrum. Det är iprincip det enda kvarvarande alter-nativet och kommunen hoppas attman ska kunna bygga redan 2012.

Eftersom Kiruna är placeradså nära och delvis ovanpå efter-traktade mineraler innebär det attstadsplaneringen måste innehållaen viss flexibilitet. Framförhållningoch smarta lösningar ska göra detmöjligt att flytta bebyggelse someventuellt, på lång sikt påverkas avgruvverksamhet.

Malin Ulfvarson

Stadsomvandlingen började 2004 i och med att LKAB meddeladeatt man hade planer på utökad gruvverksamhet vilket skulle ge ensnabbare sprickbildning än man trott och att det skulle påverkaKirunas centrumbebyggelse tidigare.

Deformationerna från gruvan har dock påverkat vägar och hus iKiruna sedan en lång tid tillbaka, men hittills har det mest berörtLKAB:s eget område. Ända sedan brytningen gick under jord harmarken påverkats, och det som legat närmast gruvan har påverkatsförst, industri- och bostadsområdet Ön är ett exempel på detta.

Foto: LKAB

FOKUS: KommunalteKniK

God väghållning krävs inte baraför fordonens framkomlighetutan också för att mål om högtrafiksäkerhet och god tillgäng-lighet för alla ska kunna nås. Föroskyddade trafikanter i synnerhetär bra beläggningsunderhåll ochomsorgsfull vinterväghållninggrundbultar i trafiksäkerheten,eftersom många fallolyckor ochomkullkörningar orsakas av bristeri just dessa delar av vägars skötsel.

Vinterväghållning omfattarmånga delfunktioner som plog-ning, halkbekämpning, snöbort-forsling, handskottning ochupptagning av vintersand.

Staten, kommunerna ochenskilda svarar för landets väghåll-ning. Kommunerna svararför närmare 50 000 km väg,Trafikverket för närmare 100 000km och enskilda väghållare för

Många involverade ivinterväghållningen

cirka 285 000 km varav störredelen är skogsbilvägar som inteär öppna för allmän trafik. Cirka75 000 km av de enskilda vägarnasköts av vägsamfälligheter somerhåller statliga bidrag till väghåll-ningen. Även kommunerna bidrartill den enskilda väghållningenbland annat genom att skötaungefär 15 000 km enskild väg.

Fastighetsägarna i tätorternahar en viktig uppgift i vinterväg-hållningen. De ska nämligen hållagångbanorna rena från is och snöoch sanda när det är halt. Fastig-hetsägarna måste också se till attinga istappar ramlar ner från taken.

72 mil gator och vägarKommunernas tekniska förvalt-ningar kan fungera som bådeupphandlare och utförare av entre-prenader för vinterväghållning.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se44

Att hålla gator och vägar framkomliga och halkfriakostar mycket pengar. Stora resurser sätts in när snöoch halka kommer, men endast genom att trafikanternamedverkar själva på olika sätt kan det bli ett resultatsom alla är nöjda med.

Gatu- och trafikkontoret iUppsala är väghållare och ansvararför gator, vägar, broar, gång- ochcykelbanor till en total längdav cirka 72 mil, en sträcka likalång som den mellan Uppsalaoch Ystad. Ansvaret innefattarbarmarksunderhåll, vinterväghåll-ning, gaturenhållning, gatubelys-ning och trafiksignaler med mera.

Vinterväghållningen äruppdelad i ett stort antal distrikt,som var för sig har upphandlatspå entreprenad. Centrumdi-striktet samt huvudgatorna skötsav kommunens förvaltning Teknik& service enligt årlig beställning.Därtill sköter Gatu- och trafikkon-toret kompletteringsröjning somexempelvis snöskottning och sand-ning vid refuger, trappor, busshåll-platser och runt trafiksignaler.

Trafikverket ochvägföreningarTrafikverket är väghållare för allaallmänna vägar med vägnummer.I större tätorter finns vägfören-ingar som är väghållare för deegna vägarna. Dessa föreningarfår bidrag för sin väghållning frånGatu- och trafikkontoret.

Gatu- och trafikkontoret bistårföreningarna med teknisk ochekonomisk rådgivning. Vägfören-ingarna på respektive ort är själv-bestämmande med lika stark ställ-ning som Gatu- och trafikkontoretär inom sitt väghållningsområde.

Arne Öster

Förbered dig för årets snöröjning med den bästa kompakttraktorn på marknaden.Just nu har vi extra förmånligt pris för dig som är ute i god tid. Vi lovar att det är välspenderade pengar. Skaffa dig ett kraftpaket från världens ledande traktortillverkare.Detta ingår i din John Deere Snowfox:• 44 hk, direktinsprutning• Hydrostatisk drift med gasautomatic och 4WD• Utbyggd farthållare• Radio med CD-spelare• Fronthydraulik• Vikplog 175 cm• Självlastande spridare 400 liter

*Gäller så långt lagret räcker, dock längst t om31/12-2010Traktornpåbildenär extrautrustad.

Förnärmasteåterförsäljare sewww.JohnDeere.se

John Deere Snowfox kompakttraktorerNu är det röjarfest igen!

JD3720Kampanj!*375.000:-Exkl.moms

47www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Anläggningsbranschen omsätter cirka 100 miljarderkronor årligen. En förbättrad produktivitetsutvecklingskulle medföra besparingar, inte minst för de statligabeställarna. Det är därför viktigt att följa utvecklingen,vilket hittills inte gjorts. Statskontoret föreslår nu hurman kan mäta produktivitetsutvecklingen i anläggn-ingsbranschen.

Regeringen konstaterar att storavärden finns att tjäna om produk-tiviteten och innovationsgradenkan öka i anläggningsbranschen.Under lång tid har produktivitetenbedömts låg och produktivitets-utvecklingen svag. Statskontorethar haft regeringens uppdrag att tafram modeller och metoder för attfölja produktivitets- och innova-tionsutvecklingen i branschen.

2009 minskade mängdenhushållsavfall med närafem procent jämfört medåret innan, visar ny statis-tik från Avfall Sverige.

Den behandlade mängdenhushållsavfall uppgick till 4 485600 ton 2009. Utslaget på helabefolkningen ger varje svenskupphov till 480,2 kg avfall perår. 2008 uppgick den behandlademängden hushållsavfall till 4 731660 ton, 511,2 kg per person.

98,6 procent av hushållsav-fallet återvinns, endast 1,4 procentdeponeras. Mängden till depo-nering har halverats jämfört med2008. 35,4 procent av hushållsav-fallet materialåtervinns och 13,8procent av hushållsavfallet går tillbiologisk återvinning – kompos-tering och rötning. Detta innebäratt 49,2 procent av hushållsavfalletgår till material- och biologiskåtervinning.

Därmed är riksdagens miljömålnära att uppfyllas. Målet är att

Möjligt mäta produktivitet ianläggningsbranschen

avfallstrenden 2010:

Minskade avfallsmängder och ökad återvinning

Statskontoret anser att det inteär möjligt att på ett meningsfulltsätt fånga och förklara hela anlägg-ningsbranschens produktivitets-eller innovationsutveckling medett eller ens ett par mått. Det berorbland annat på att anläggnings-branschen består av flera vitt skildaverksamheter och att de förhål-landen som skulle kunna förklaraproduktivitetsutvecklingen inte

minst 50 procent av hushålls-avfallet ska gå till material- ochbiologisk återvinning senast 2010.48,2 procent av hushållsavfalletenergiåtervinns genom förbrän-ning, en minskning jämfört medåret innan.

154 kommuner har nu införtsystem för källsortering av matav-fall, visar en ny undersökning frånAvfall Sverige genomfört. Ytter-ligare 63 kommuner planerar attinföra ett sådant system.

Avfall Sveriges beräkningarvisar att 21 procent av matavfalletåtervanns biologiskt 2009. Enligtriksdagens miljömål ska minst35 procent av matavfallet frånhushåll, restauranger, storkök ochbutiker återvinnas genom biolo-gisk behandling 2010.

Miljötänk hos producentenProducentansvaret är en viktigpusselbit för att lösa framtidensmiljöproblem. Producentansvargäller för förpackningar av olikamaterialslag, returpapper, däck,bilar, elektriska och elektroniska

låter sig fångas med enbart kvanti-tativa mått. Flera olika metoder ochangreppssätt måste, enligt Statskon-toret, användas för att mätningarnaska vara meningsfulla.

– Vi har utrett hur man kanmäta produktiviteten i anlägg-ningsbranschen. Det är fulltmöjligt men man behöver användaflera kompletterande metoder föratt kunna följa utvecklingen, sägerStatskontorets generaldirektörYvonne Gustafsson.

Statskontoret pekar också påolika möjligheter att utveckla dessamodeller, bland annat genom attinhämta fler uppgifter från destörre anläggningsföretagen.

Förslagen till metoder ochmodeller ska kunna ligga till grundför sådana åtgärder som de statligabeställarna råder över.

produkter. Syftet med producent-ansvaret är att producenterna skata ansvar för de produkter somde släpper ut på marknaden. Attprodukterna utvecklas i en mermiljöanpassad riktning och att denär de är uttjänta tas om hand påett miljömässigt godtagbart sätt.

Avfallshanteringen utgår ifrånden så kallade avfallshierarkin. Detinnebär att avfall i första hand ska

FOKUS: KommunalteKniK

återanvändas, därefter materialå-tervinnas eller förbrännas för att isista hand deponeras, det vill sägaläggas på soptipp. Miljömässigthar man kunnat konstatera att denhär ordningen är att föredra, detvill säga att det är sämst att depo-nera avfallet.

Arne Öster

För de entreprenader som detnybildade Trafikverket upphandlarbör man följa upp produktivi-tetsutvecklingen med hjälp avstyckkostnader. Utformningenav Trafikverkets upphandlingarär också viktig för att påverkautvecklingen av produkter ochinnovationer. Därför föreslår Stats-kontoret att upphandlingarnasystematiskt analyseras för att seom dessa bidrar till nytänkande ianläggningsbranschen.

Statskontoret beskriver ocksåhur ett mått på förädlingsvärde peranställd för enbart anläggnings-branschen kan tas fram, ett måttsom gör det möjligt att spegla helaanläggningsbranschens produkti-vitet. En fördel är att det till stordel kan bygga på data som redanfinns hos SCB.

Arne Öster

Ny effektiv e-Handelsmodell

AFFÄRSUTVECKLING- Möjliggöra affärsutveckling och affärsanalys- Utveckla handel med bättre uppföljning

STYRBARHET- Kontroll av att det som avtalas överensstäm-mer med det som levereras.- Kontroll över prisbild och prisutveckling- Styra all handel mot gällande lag och policyför att uppnå avtalstrohet- En sammanhållen och med verksamhetenöverenskommen styrning av tillgängligt sorti-ment

TRYGGHET & ENKELHET- Säker och effektiv administration av avtal ochprodukter för både kund och leverantörer- Driva handeln med hög grad av automatise-ring

HELHETSSYN & ENHETLIGHET- Omfattar hela kedjan från upphandling tillbetalning- Enhetliga arbetssätt för all typ av internoch extern handel- Stödjer nationella och internationellastandarder t.ex. SFTI (Single Face To Indu-stry)

FLEXIBILITET- Hållbar genom att vara oberoende avorganisation och funktion- Processtyrd, vilka möjliggör kontinuerligutveckling av nya arbetssätt och roller

LIKABEHANDLING AV LEVERANTÖRER- Både externa och interna leverantörerkvaliceras samt exponeras i produktkata-logen på lika villkor- Möjliggör och underlättar för leverantö-rer av alla storlekar att bedriva handel påsamma sätt

Träffa oss i vår monter A7 på Kistamässan, under eFörvaltningsdagarna den 17-18 november 2010

Visuera vill bidra till att Offentlig verk-samhet kan bedriva en effektiv internoch extern handel som samtidigtstimulerar regional utveckling.

www.visuera.com

Forskningen vid Högskolan i Skövde ärfokuserad mot utveckling och använd-ning av avancerade informationstekniskasystem och modeller inom många olikaanvändningsområden.

www.his.se

eFÖRVALTNINGS

49www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

FOKUS: KommunalteKniK

Ett kallt år och fortsatt utbyggnad är de främstaförklaringarna till att leveranserna av fjärrvärmenådde nya toppnivåer under 2009.

Fjärrvärmeleveranserna frånSvensk Fjärrvärmes medlemsfö-retag ökade med 4,5 procent under2009 jämfört med föregående år.Svensk Fjärrvärmes medlemmarstår för 98 procent av fjärrvärmele-veranserna i Sverige och levererade49,9 TWh (terawattimmar) fjärr-värme förra året.

− Det här visar att fjärrvärmefortsätter att ta marknadsandelaroch att ännu fler kunder får ta delav en bra produkt, säger UlrikaJardfelt, VD på Svensk Fjärrvärme.

De senaste tio åren har leve-ranserna av fjärrvärme vuxit meddrygt 20 procent främst genomutbyggnad av näten. Den storaökningen under förra året förklarasdels av att utbyggnaden av fjärr-värme fortsätter, dels av att 2009var ett kallare år än normalt.

Pris och utsläpp under snittetDe trettontusen fjärrvärmekun-derna i Helsingborg och Ängel-holm betalar mindre än snittet försin fjärrvärme. Även utsläppen avkoldioxid är låga.

I Helsingborg ligger utsläppetav koldioxid på 22 gram perproducerad KWh fjärrvärme. Detska jämföras med snittet på 74gram för hela Sverige. I Ängelholmkan fjärrvärmekunderna glädjasextra mycket.Med endast 4,3 gram

koldioxid/KWh har kommunenett av de tio lägsta utsläppen ilandet. Statistiken sammanställsav Svensk Fjärrvärme och omfattar252 fjärrvärmebolag i Sverige.Som en jämförelse kan nämnasatt en oljeeldad villapanna produ-cerar cirka 270 gram koldioxid perKWh.

Priset för fjärrvärme i Helsing-borg kommer från och med den1 januari 2011 att höjas med 1,9öre per KWh. I Ängelholm, därpriserna följt konsumentindexunder de senaste 10 åren, höjdespriset med 8,4 öre per KWh frånoch med den 1 oktober. Detbetyder ett pris på 74 öre per KWhbåde i Helsingborg och Ängelholmunder 2011 vilket trots höjningenär lägre än snittet för 2010.

Unik energiåtervinningI Hofors planerar man att om femår ha mångdubblat energiuttagetfrån stålverkets spillvärme och påså sätt kunna försörja hela Hoforsmed fjärrvärme från återvunnenenergi.

Gefle Dagblad skriver attHofors Energi och Ovako sedanlänge har ett samarbete kringvärmeåtervinning. Idag går femprocent av de 700 GWh (giga-wattimmar) Ovako köper in till-baka som spillvärme. Nu vill man

utveckla samarbetet och ta vara påmer värme. Tanken är att all energiHofors Energi producerar skakomma från spillvärme.

Man vill kunna återvinnavärme vid betydligt högre tempe-raturer än idag, som den energisom frigörs när exempelvis gjut-formar kyls ner. Lyckas man meddet är det något unik.

− Det finns ingen som har gjortdet här tidigare, säger Ingvar Lind,VD på Hofors Energi till GefleDagblad.

Jämna ut kostnadernaI november lanserar ElbolagetBixia, Tekniska Verken i Linkö-ping och Mjölby- SvartådalenEnergi det så kallade Energikontottill sina kunder. Energikontotfungerar som ett balanskontosom kan ligga på plus eller minusoch månadens kostnader belastarkontot i den omfattning kundensjälv har valt.

Med dagens system baserasenergikostnaderna för uppvärm-ning, hushållsel och andra drift-kostnader på den faktiska förbruk-ningen för många kunder, vilketkan variera kraftigt över året.

Med det nya Energikontoterbjuds kunderna en flexibel betal-ningsform där man kan betala inett lägsta belopp, samma månads-

belopp utjämnat över året eller tilloch med mer, som ett sparande.För att fylla på sitt konto kankunden själv välja att betala somvanligt via faktura, genom auto-girobetalning eller när det passarkunden bäst.

− Energikostnaderna varierarkraftigt med årstiderna, framförallt för hushåll med eluppvärm-ning. Vi känner ett stort ansvarför våra kunder och vet att mångavärderar den trygghet det innebäratt kunna jämna ut sina energi-kostnader över året och veta hurstor kostnaden blir varje månad,säger Tom Istgren, VD på BixiaAB.

− Vi vill ge våra kunder ettmervärde genom att de själva harmöjlighet att styra över sina betal-ningarTekniska Verkens kunderkommer att erbjudas energikontoför el, telefoni, bredband, elnät,vatten, avfall och fjärrvärme. Ener-gikontot gör det betydligt lättareför våra kunder att få en samladbild över hushållsekonomin. Dettror jag många känner behov avefter den senaste vintern, sägerAnders Jonsson, VD på TekniskaVerken i Linköping.

Arne Öster

Markant ökning avfjärrvärmeleveranserna

Limhamnsverket fjärrvärmecentral i Malmö

Välkommen till enenklare värld.Vi ger dig strukturen som underlättar din dag påjobbet. Med våra produkter och accesstjänster fårdu ökad tillgänglighet, blir effektivare och får säkrarehantering och samtidigt ett minskat lagringsbehov.

MÖT OSS I VÅR MONTER PÅeFÖRVALTNINGSDAGARNAPÅ KISTAMÄSSAN DEN17-18 NOVEMBER 2010.

Arkitektkopia ABLindhagensgatan 76104 25 Stockholm08-50 60 70 00

www.arkitektkopia.se

Tjänster & Produkter• Byggnet Access• Facility Management• Egen webshop för grafiskt material• Bilddatabas• Ritningar• Scanning• Klimatkompenserat papper• Digitaltryck• Expo - Utställningsmaterial

MiljöMiljöcertifierade enligt ISO14001:2004

eFÖRVALTNINGS

51www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

UPPHANDLING

En kompis i storaupphandlingar

− Det är vid köp av tjänster somde stora felen görs. Det är betyd-ligt svårare att fuska med skattenvid köp av varor. Men svartjobb ärden stora källan till problem, sägerUlf Hornegård, samordnare förSkatteverkets förebyggande verk-samhet.

Skatteverket har alltid arbetatmed kontroll och eftergranskning,men det kan vara svårt att få igenförlorade skatteintäkter i efter-hand.

− Idag har vi ett rikstäckandeförebyggande arbete där vi samar-betar med stat, kommuner ochlandsting. Vi hjälper till att granskaleverantörer, säger Ulf Hornegård.

Tydliga signalerDet är relativt enkla åtgärder somkrävs. Skatteverket erbjuder hjälpatt granska uppgifter om anbuds-givare i upphandlingar.

− Vi har idag nästan 400pågående samarbeten, allt frånsmå kommuner till stora omfat-tande projekt hos till exempelTrafikverket. Vi är extra angelägnaom att vara med i stora projekt.Om svenska staten går in med

20 miljarder kronor för ett stortinfrastrukturprojekt så är vi månaom att vara med och säkerställa attleverantörerna är reko.

Inom byggsektorn är man extraaktiva.

− Ett samarbete med oss sändertydliga signaler. “Kom inte och göraffärer med oss för vi samarbetarmed Skatteverket.” Jag vill menaatt vi är en bra kompis att ha medvid stora affärer, säger Ulf Horne-gård.

Hot och mutorOch sanningen är att det finnsen hel del tvivelaktiga aktörer påmarknaden. Det förekommer hot,mutor och annan brottslig verk-samhet i samband med de riktigtstora affärerna.

− Ett sätt som suspekta leve-rantörer tillgriper är att skickasvarta fakturor. Eftersom det inteär möjligt att göra avdrag på svartalöner, löser man det med att skickaen bluffaktura.

Skatteverket kan hjälpaupphandlare att kontrollera attanbudsgivare sköter sina skatteroch avgifter, att de inte har några

betalningsanmärkningar, ingaskulder hos Kronofogden och attde har tillräckligt med personal föratt göra jobbet som man offererar.

− Om upphandlingen gäller tillexempel städtjänster motsvarande70 arbetskrafter, men anbudsgi-varen endast betalar sociala avgifterför fem så kan man ju misstänkaatt allt inte framgår på pappret,säger Ulf Hornegård.

Fri rörlighet ställer till detHan tycker att den fria rörlighetenställer till vissa problem i de härsammanhangen. Det har fram-kommit i bland annat projektetcitytunneln i Malmö. Men detpågår en diskussion på politisknivå om hur man ska få bättrekontroll.

− En lösning kan vara regist-reringsskyldighet för de som villarbeta i ett annat EU-land. Det

Svenska staten går miste om cirka 70 miljarder kronor årligen på grundav svartjobb. Med Skatteverket till hjälp kan du som upphandlare se tillatt undvika de svartspelande entreprenörerna.

”Det förekommer hot, mutor ochannan brottslig verksamhet i sambandmed de riktigt stora affärerna.

begränsar inte rörligheten men detskulle ge oss bättre kontroll. Idagvet vi inte hur många personersom är i Sverige och jobbar.

Skatteverkets förebyggandearbete är ingen ersättning för efter-kontroll, utan ett komplement.

− Vi kan inte mäta effekten avvårt arbete i reda kronor och ören,men vi uppfattar att vårt arbete ärframgångsrikt, säger Ulf Horne-gård.

Malin Ulfvarson

Ulf Hornegård om…

…underleverantörerLåt generalentreprenören redovisa samtliga företag som finns med i entreprenaden.

…utländska anbudsgivareJag tycker att man i upphandlingen kan begära att de som ska jobba i Sverige också ärregistrerade i Sverige. Det innebär inte att de blir skattskyldiga i Sverige, men då vet man i allafall att de finns. Det är inget orimligt krav att ställa i sin upphandling. Ett seriöst företag kommerinte att protestera.

…skambudFår ni ett skambud i en upphandling måste man ju fråga sig hur det ska gå till att leverera tjänstenför den summan. Ta kontakt med Skatteverket för att kolla upp leverantören.

52 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Om pris och kvalitet ska vägassamman vid anbudsvärderingenså bör det ske genom att kvalitetvärderas, inte genom att anbuds-priserna räknas om till poäng. Såkan man sammanfatta läget för hurman bör använda utvärderingsmod-eller i upphandlingar, menar RikardBlom, VD på e-Avrop AB.

Offentliga upphandlare ärduktiga på den juridiska biteni en upphandling men när detgäller den affärsmässiga delen somhandlar om vikt, transparens ochförutsägbarhet blir bilden mersplittrad. Här finns ingen samsyneller gemensam definition. Detmenar Rikard Blom, på e-AvropAB.

− Utvärderingsmodellen styrvalet av vinnare och uttrycker vårapreferenser för vilka egenskapervi söker i ett anbud och är i ochmed det den enskilt viktigastefaktorn vid upphandling. Det ärdärför obegripligt att en så stor delav offentlig upphandling nästanuteslutande handlar om denformella delen och en så liten delom den affärsmässiga, säger RikardBlom.

Skilj på mål och medelDet senaste året har det publi-cerats tre tunga rapporter fråntillsynsmyndigheten i upphand-lingsfrågor, Konkurrensverket.Slutsatsen man kan dra av dessaforskningsrapporter och förhands-utlåtanden är att pris och kvalitetinte bör viktas utan att kvaliteten istället ska prissättas.

Rikard Blom tar upp ettexempel på hur fel det kan bli. IKammarkollegiets upphandling avupphandlingsstöd i våras viktadespris till 10 procent och kvalitet till90 procent.

− Anta att ett anbud får enpoäng mer i kvalitet än de tio

Lätt att göra fel när kvalitet skamed i anbudsutvärderingen

procent av poängen som är möjligtatt uppnå för bästa pris. Då harinte priset längre någon betydelse,en anbudsgivaren kan ta vilket prissom helst och kan inte förlora. Detär ett ganska talande exempel påkonflikten mellan affärsmannenoch juristen i offentlig upphand-ling. Ingen affärsman skullenågonsin göra en sådan affär,faktum är att ingen av oss skulle

göra en sån affär privat heller.Kammarkollegiet hävdar att

upphandlingen gått rätt till, ochatt anbudet med lägst pris och bästkvalitet vann. Men Rikard Blommenar att som man frågar får mansvar.

− Det är en sak att hävda attman har räknat som man sagt, ochnöja sig med det eftersom manföljer lagen. Problemet är att maninte skiljer på mål och medel. Atträkna som vi sagt är inget mål detär ett medel. Det är att räkna utdet vi vill veta som är målet.

Han tycker att det är oroväck-ande att Kammarkollegiet somhar i uppgift att reda ut begreppen

begår sådana uppenbara fel.− Kammarkollegiet verkar inte

heller ta någon hänsyn till vadderas egen tillsynsmyndighet,Konkurrensverket, rekommen-derar. För en utomstående serdet faktiskt ut som om man intesamarbetar speciellt bra, sägerRikard Blom.

Budskap till politikernaDet är inte helt ovanligt att poli-tiker och förvaltningschefer haråsikter om viktning i den egnaförvaltningens upphandlingar.Ofta är det att kvalitet ska viktashögre än pris som ett uttryck fören strävan mot hög kvalitet inomexempelvis vård och omsorg.

− Det kan vara svårt för enupphandlare att stå emot dessakrafter. Därför är det extra ange-läget att Kammarkollegiet tar till-fället i akt och med utgångspunktfrån alla forskningsrapporter ochförhandsutlåtanden definieraraffärsbegreppen vikt och trans-parens. Det är också viktigt att tafram en metod som leder oss rättnär vi ska beskriva vad som är vårtbehov, vilka egenskaper i ett anbudvi premierar och hur dessa kankomma att påverka vår budget.

Till politikerna vill han gärnapåtala att handla till lägsta pris inteautomatiskt innebär dålig kvalitet.

− Det är ställda skallkrav somavgör nivån på lägsta godtagbarastandard. Bäst kvalitet är inte alltidbäst. Vore det så skulle vi bara haRolls-Royce som tjänstebilar. Det

Vad säger KonKUrrens-VerKet egentligen?

Det senaste året harKonkurrensverket berörtfrågan i tre rapporter.Samtliga går att hitta påwww.kkv.se.

Rapporten En logisk fälla ,december 2009

Rapporten Att utvärderanbud, oktober 2009

Beslut i mål nr 3014-09Veolia Transport AB

”För en utom-stående ser detut som om maninte samarbetarspeciellt bra.

ska vara ”rätt” kvalitet i förhål-lande till våra behov. Det är kravenför att nå denna nivå vi bör försökauttrycka i form av skallkrav. Idag finns en övertro på utvärde-ring. Bara för att man utvärderarkvalitet med någon ”klurig” utvär-deringsmodell betyder det inteatt man plötsligt får mer kvalitetför pengarna. Det finns alltid enaffärsmässig och naturlig kopplingmellan pris och kvalitet. Vi får detvi betalar för, säger Rikard Blom.

Malin Ulfvarson

Rikard Blom, VD på e-Avrop AB.

UPPHANDLINGSveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta nya affärer ochtjänapengar. Tjänsten är till för både småoch stora företag.Du får ständigtillgång till affärsmöjligheter för fleramiljarder kronor. Dessutom är detenkelt att komma igång.Anmäldig redan idagochbörjabjudapånyaaffärer!

Byggentreprenörfinnes

www.eniroupphandling.se

eGenerationen–möjligheter ochutmaningar för er

pwc.com/se/komrev

Via Internet formas och uttrycks attityder, värderingar och åsikter på nya sätt. Vilkanya krav ochmöjligheter får ni sommyndighet och hur ska ni utveckla er eFörvaltning?PwC har genomfört en studie bland ungdomar där vi drar slutsatser om ungas samhälls-engagemang på nätet.

Besök vårt seminarium E4: eGenerationens nya krav – vilka ärmöjligheterna, vilka ärbehoven? på eFörvaltningsdagarna 17–18 november 2010. Kom också gärna till vårmonter B12 för fortsatta diskussioner.

Den 2 november 2010 arrangerar vi även Arena eFörvaltning om den socialawebben ochmedborgardrivna eTjänster. Plats: Bonnierhuset, Torsgatan 21, Stockholm.Välkommen!

Kontakt: Sofie Bergengren, 0709-29 31 64, sofie.bergengren@se.pwc.com

eFÖRVALTNINGS

55www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Gemensamma e-tjänstermellan myndigheter ochkommuner ger bättreservice och förenklar föranvändarna. Men för attkunna samverka måstefinansieringen lösas.Även regelverken hindrarutvecklingen, menar E-delegationen i ett betänk-ande som överlämnats tillregeringen.Om myndigheter och kommunerska kunna samverka kring gemen-samma e-tjänster måste finansie-ringen lösas. Delegationen föreslåratt regeringen ger klartecken till atten myndighet kan låna till gemen-samma e-projekt och sedan ta utavgifter från andra organisationer.Dessutom bör delegationen få till-gång till en pott på 10 miljonerkronor varje år för att finansiera ge-mensamma prioriterade förstudier.

Kommunerna saknar resurser– E-delegationens förslag rörandefinansiering är intressanta, menvi tror inte att det räcker. Vi vetatt två tredjedelar av kommu-nerna saknar resurser för attkunna utveckla e-tjänster ochendast en handfull kommunerhar en fullgod IT-plattform, säger

Håkan Sörman, VD för SverigesKommuner och Landsting.

– Med tanke på att kommu-nerna står för 80 procent avmedborgarkontakterna är detsynnerligen viktigt att kommu-nerna har förutsättningar för attkunna delta i utvecklingen mot ette-samhälle, säger Håkan Sörman.

Regelverken hindrarDelegationen föreslår återigen atten utredning snarast ser över regis-terförfattningarna.

Vissa gemensamma e-tjänsterbör prioriteras eftersom de skaparstor nytta. Under hösten pågårfyra förstudier på initiativ av dele-gationen. Dessa projekt är Minasidor för privatpersoner som ledsav Försäkringskassan, E-arkiv oche-diarium under ledning av Riks-arkivet, Bolagsverkets förstudieE-tjänst över näringsidkare samtGemensam tjänstekatalog därvägledare är Jordbruksverket.

Delegationen föreslår att reger-ingen ger klartecken till att startaytterligare ett projekt för attminskaföretagens uppgiftslämnande.Projektet ska i förlängningen ledatill att också privatpersoner inteska behöva lämna samma uppgifttill olika myndigheter.

Sociala medier på frammarschNästan varannan myndighetanvänder sig av sociala medier men

bara fem procent har en policy fördet. 70 procent av myndigheternahar e-tjänster. Av dessa har varfjärde inte undersökt behovet avtjänsterna. Det är några resultatfrån en undersökning som E-dele-gationen gjort.

Av de 44 procent av myndig-heter som använder sociala medierär många högskolor, universitetoch museer. Myndigheternaanvänder sig främst av Facebook(30 procent), Twitter (20 procent),YouTube (18 procent) och bloggar(18 procent). Endast fem procentav de myndigheter som besvaratenkäten uppger att de har enbeslutad policy för hanteringenav sociala medier. Av dem är detännu färre som i sin policy tar upprättsliga aspekter som diarieföring,arkivering, moderering m.m.

Nya riktlinjer under höstenUnder hösten kommer delega-tionen att presentera riktlinjerför hur myndigheterna användersociala medier ur ett rättsligtperspektiv. Det är till exempelviktigt att allmänheten tydligtinformeras om att de är hos enmyndighet, myndighetens syftemed det sociala mediet och attkunna hålla isär när en anställduttalar sig i myndighetens namneller privat.

En förutsättning för atte-tjänster används är att de utgår

från användarnas behov. Närmare70 procent av de myndigheter sombesvarat enkäten uppger att de hare-tjänster. En fjärdedel av dessahar inte genomfört en behovs-inventering när man utvecklate-tjänsterna. De skäl man uppgerär tidsbrist, brist på resurser, attbehovsfångst inte är prioriteratoch att man har kunskap ommålgruppen sedan tidigare. Dele-gationen kommer under höstenarbeta med hur användarnas behovkan fångas upp.

Endast en liten andel av detillfrågade myndigheter har införteller ska införa uppgraderingarav IP-adressser (IPv6) inom denärmaste åren. Följderna kan blikostsamma för myndigheterna.

Arne Öster

Förbättradee-tjänster närmyndigheteroch kommunersamverkar

IT

Delegationen har undersommaren 2010 distribueraten enkät om e-förvaltningtill 256 myndigheter. Nästan200 myndigheter har svaratpå frågor om behovsfångst,sociala medier, internationellaprojekt och it-standardisering.

Skapamorgondagense-tjänsterredan idagT O G E T H E R. F R E E Y O U R E N E R G I E S

Transparens, flexibilitet och automatisering har aldrig varit enklare

Har ni en statisk verksamhet som aldrig förändras eller behöver modifieras? Om inte,kom till oss så berättar vi hur man skapar hållbara e-tjänster för en verksamhet i högförändringstakt.

Capgemini och Oracle har ett unikt samarbete kring lösningar för automatiserad regel-hantering av e-tjänster. Besök oss på e-Förvaltningsdagarna 2010, i monter B13.

eFÖRVALTNINGS

57www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

IT

Offentliga organisationerbrottas med utmaningenatt attrahera ungdomar tillde demokratiska proces-serna och sociala medierhar ökat hoppet om nyasätt att nå målgruppen.Men är det så enkelt?

– Det är inte ovanligt att man iorganisationer pratar om vad sombehövs för att attrahera ungdomarmen det är förvånansvärt få somfrågar ungdomarna direkt, sägerSofie Arvidsson som genomförten undersökning om ungas synpå e-förvaltning på uppdrag avFinansdepartementet.

Hon påpekar att det är lätt attfalla in i fördomar när man pratarom ungdomar och trots att honsjälv är född på 80-talet hade ävenhon vissa fördomar som kom påskam under arbetets gång. Envanlig fördom är att ungdomaridag inte intresserar sig för politik.

– Det stämmer inte, de är enga-gerade men inte på samma sättsom tidigare. De intresserar sigför sakfrågor istället för ideologieroch politiska partier. Internet har

Hur är ungas syn påe-förvaltning?

blivit en vanlig inkörsport för dettaengagemang genom att man gårmed i en grupp på Facebook ellerdiskuterar frågorna i bloggar ochså vidare, säger Sofie Arvidsson.

Samtidigt anser ungdomarnaatt internet är fel forum om manverkligen vill vara säker på att manpåverkar en beslutsfattare.

– Då framhåller de iställetmer traditionella former, somdet personliga mötet, demon-strationer och media. Men tyvärranger de samtidigt att de själva inteanvänder sig av dessa kanaler.

Utmaningen för samhället liggeri att fånga upp engagemanget ochdet lyckas vi inte med idag.

Vill ha personliga mötenMånga myndigheter ochkommuner har haft som målatt komma ut på nätet för att nåungdomarna, men ofta har maninte klar strategi för vad man skagöra där och vem man ska nå.

– Generellt är det för mycketfokus på tekniken, på verk-tygen, och för lite på behovenoch målgruppen. Det är svårtatt marknadsföra sig på internet.Ungdomar är oerhört snabba påatt utläsa om informationen är

anpassad för dem, tio sekunder ärvad du har på dig. Om inte derasbehov och intressen är inkluderadegår de snabbt vidare.

Att försöka bygga egna forumoch tro att ungdomarna skalockas dit automatiskt för att mananvänder en ny plattform blir lättfel. Risken är att de blir händelse-lösa och tomma. Istället får mansöka sig dit ungdomarna rör sig.

– Det är inte heller lätt, när vifrågade ungdomarna hur de villkommunicera med beslutsfattarnablir svaret att de inte vill ha dem isina egna sociala forum. Tvärtemotvad många tror föredrar ungdo-marna att få träffa dem personligensnarare än på Facebook.

Ungdomarna verkar nämligenvärna om sin digitala identitet, detegna varumärket på nätet.

– Ungdomar visar gärna vilkasakfrågor de tar ställning i menman

vill inte skylta med att vara ett ”fan”av en kommun. Vilka grupper mangillar på Facebook är en del av detpersonliga varumärket.

Den digitala klyftanSofie Arvidsson vill också göra ossuppmärksamma på att internet påmånga sätt fungerar som andrakanaler – det är inte en helt nyvärld fri från de utmaningar somfinns i ”verkligheten”.

– Utbildning och inkomst ärfortfarande avgörande för hur vitolkar och tar till oss information.Tjejerna är generellt lättare att nåän killarna, tjejerna bloggar ocksåmer medan killarna spelar meronlinespel.

Sådan information är ocksåviktig när man ska användainternet för att kommunicera.

Malin Ulfvarson

Sofie Arvidsson, rådgivare på Pricewaterhouse-Coopers, har på Finansdepartementets uppdragfrågat ungdomar om Internet och politisktinflytande och engagemang. Undersökningenredovisades i november 2009 och totalt 1600ungdomars svar samlades in.

Vad bör myndigHeterocH KommUner tänKapå när de Vill Ut pånätet?

Var tydlig – vem vill du nåoch vad vill du ha ut av dinnärvaro?

Förstå den sociala webben sombygger på kreativitet och attingen äger kommunikationen– alla deltar i skapandet avinnehåll.

Ha beredskap för att besvaraanvändarnas inlägg relativtsnabbt och visa att ni lyssnar.Tänk igenom innan hur ni skahantera resultatet.

Sociala webben fungerar inteper automatik. Det personligamötet är minst lika viktigt föratt skapa engagemang pånätet.

58 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

IT

Hur effektiva är era arbetsflöden – egentligen? Hanterar ni era dokument med hjälp av en alltmer vildvuxen flora av multifunktionssystem, skrivare ochscanners? Vad sägs om att få ett snabbt svar på hur era arbetsflöden ser ut, om delar av er dokumenthantering är onödigt dyr eller ineffektiv och i såfall var? Vädrar du goda affärer? Vi kallar det optimize workflow! Kontakta oss på www.sharp.se

Optimize workflowOptimize workflow

E-tjänster ska inte bara in-nebära förenkling för med-borgarna utan även förverksamheten. KarlstadsBostads AB har investerat ien lösning som tar ärendetlängre än till inkorgen.

Införandet av e-tjänster har under-lättat vardagen för många. I egen-skap av allt från konsumenter tillkommuninvånare kan fler och flergöra sina ärenden via formuläröver internet. Men, för dem somtar emot ärendena har arbetet imånga fall inte förändrats alls.De får en fråga, felanmälan elleransökan i sin vanliga e-postinkorgoch hanterar den precis som ettärende inkommet via e-post, brev,telefon eller receptionen i entrén.I extrema fall skickas ärendenain med vanlig post, och ordete-tjänst används bara för att ettutskrivet formulär är nedladdatfrån internet.

För att lösa problemet behöverorganisationer först och främstkartlägga sin ärendehantering ochsedan överväga att investera i ettsystem som ger stöd för processen.Dessa kallas flödessystem ellerbusiness process management.

Hos kommunägda KarlstadsBostads AB har man nyligengenomfört ett sådant arbete.Eftersom man ville starta med ettmindre projekt, begränsat i omfatt-

ning, satsade man på att effektivi-sera hanteringen av de hundratalssommarjobbansökningar somdimper ner varje vår. Projektetgenomfördes framgångsrikt ochdärmed har man gått vidare tillmer verksamhetskritiska processer.Gunnar Persson, strategisk koor-dinator på Karlstads Bostads ABbeskriver resultatet:

– Inkommande kundärendenkan nu hanteras i flera led utan att

information går förlorad och detär möjligt att hela tiden spåra var iorganisationen ett ärende befinnersig. Till exempel kan en servicean-mälan följas genom hela ärende-hanteringsprocessen, istället för attskickas vidare inom organisationensom e-post, säger Gunnar Persson.

Stöd genom processenEtt ärende startas genom att någonfyller i ett formulär på en externeller intern webbsida, eller viaen länk i ett e-postmeddelande.Därefter går ärendet automatisktvidare till den första personen,eller en grupp av personer, i kedjansom ska hantera ärendet. På en

arbetsyta genomförs sedan denförsta åtgärden i ärendet med hjälpav bland annat informationeni formuläret, dokumentmallar,kopplingar till andra IT-system ochen stor portion automatisering. Såsnart uppgiften klarmarkerats gårärendet vidare till nästa person,grupp eller till och med fleragrupper parallellt om det passarden aktuella processen. På så vistas ärendet från start till mål med

kvalitetssäkring rakt igenom. Detär lätt att se vem som handläggerett ärende, hur långt det kommit iprocessen, vad som återstår och tillslut hur lång tid det tagit.

E-tjänster bortominkorgen

Grafik istället för kodFlödessystem är inte unika idagens flora av IT-system, menbusiness process management hareventuellt några fördelar jämförtmed standardiserade affärssystem.Genom att använda grafiskaverktyg, istället för att program-mera i kod, kan företagets använ-dare och analytiker själva definieraprocesserna. Dessutom kan manrelativt enkelt inkludera funk-tioner utöver den grundläggandefördelningen av filer och uppgifter.Sådana funktioner är till exempelanpassade användargränssnitt,integration med andra system ochregelhantering. Exempel på regel-hantering är att ange att en beställ-ning under ett visst värde intebehöver chefens godkännande,eller att en viss händelse i systemetska generera meddelanden till allaberörda instanser.

Malin Ulfvarson

”Det är möjligt att hela tiden spåravar i organisationen ett ärendebefinner sig, säger Gunnar Perssonpå Karlstads Bostads AB.

analysföretaget gartner Har pUblicerat riKtlinjerför att lycKas med ett bpm-projeKt.

1. Börja med ett litet projekt, som inte är kritiskt för verksamhetenoch sätt upp delmål. På så sätt få man möjlighet att förankrametoden i organisationen.

2. Slå fast från början hur ni ska mäta resultatet av förändringen.En kvantitativ mätbar skillnad ger trovärdighet åt projektet.

3. En nära samverkan med användarna som arbetar med processenär nödvändig.

Det handlar inte om teknik.

Det handlar om att skapa ettbättre informationssamhälle.

ida infront är en ledande leverantör inom

ärendehantering, e-arkiv, säkert informations-

utbyte och e-tjänster. Idag möter vi informa-

tionsteknik i alla delar av vardagen, och överallt

finns krav på användarvänlighet och säkerhet.

Här ligger vår specialitet, att skapa lönsamma,

innovativa lösningar som alltid fokuserar på

användarens upplevelse.

eFÖRVALTNINGS

60 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Stockholms stads e-arkivökar tillgängligheten tillstadens information.

I Stockholmsstadsarkiv finnsidag 70 000hyllmeter medpapper sparadefrån 1400-tal fram tilloch med idag.Utmaningen nuär att se till attockså den digi-tala informationsom skapas idagbevaras för fram-

tiden. Tidigare lämnade förvalt-ningarna i staden över handling-arna till arkivet när de inte längrebehövdes men nu kan iställetärenden gå till e-arkivet så snart deär klara.Digitaliseringen av arkivet

innebär ökad tillgänglighet.− Det är mycket stora mängderdata som sparas vilket kräver storkunskap för den som letar efterinformation. Idag har doku-menten lagrats utifrån var i orga-nisationen de skapats. Det innebäratt man behöver känna till vem

LennartPloom är tfstadsarkiva-rie i Stock-holms stad.

StockholmS e-arkiv Ska

Öka tillgängligheten tillstadens information,

Minska kostnaderna förlagring och hantering avinformation och

Säkerställa digital lagringpå lång sikt i enlighet medgällande lagkrav.

och reSten av offentligSektor då...?

Just nu pågår en förstudiekring e-arkiv som leds avRiksarkivet på uppdrag avE-delegationen. Syftet är attge E-delegationen under-lag att besluta om fortsattfärdriktning för utvecklingenav e-tjänsterna inom offentligverksamhet. Förstudien skarapporteras i december 2010.gällande lagkrav.

Stockholm kopplarupp arkivet

som hanterar vilka ärenden istaden, berättar Lennart Ploomstadsarkivarie på Stockholm.I e-arkivet går det att göra

fritextsökningar vilket gör detlättare att hitta utan att veta var iorganisationen uppgifter finns.Den rent fysiska tillgänglig-

heten blir också bättre genom attarkivet kopplas till internet. Detär en viktig demokratisk åtgärd,menar Lennart Ploom.

− Potentialen i arkivet blirenormt mycket större. Jämför baramed vad internet har gjort för attdemokratisera tillgången till infor-mation.

Utmaningar på vägenMedan användarna i regel tyckeratt digital tillgänglighet viaInternet är en självklarhet har detvarit många utmaningar och svårafrågor att lösa på vägen. Att lagraelektronisk information för fram-tiden ställer mycket stora krav på

möjligheten att konvertera utan attinformation försvinner. Det gällerockså att de digitala dokumentenförblir läsbara, det vill säga att detfinns program som klarar av attöppna gamla filformat.− Hur många wordperfect-

dokument hanterar du idag tillexempel, frågar Lennart Ploomretoriskt.Det finns fortfarande en del

dokument som måste lagras påpapper. Handskrivna signaturertill exempel har vi inte tillfredsstäl-lande lyckats ersätta med digitalaoriginal.De lagar och regler som ett

e-arkiv måste följa är dels offent-lighetsprincipens regler om attoffentliga dokument ska varatillgängliga för alla, dels sekretes-slagen och personuppgiftslagensbestämmelser om att viss informa-tion måste prövas innan den kanlämnas ut.Förvaltningarna kan utnyttja

arkivet i sin dagliga verksamhet.− När det går snabbt att hitta

och byta information med varannkan man undvika att göra sammasak flera gånger inom olika avdel-ningar.

Malin Ulfvarson

”Det är enviktig demokratiskåtgärd.

IT

eFÖRVALTNINGS

62 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Entreprenörer, entusiasteroch andra intressenterväntar på att få skapa e-tjänster baserade på öp-pen myndighetsdata.

Allt fler e-tjänster lanseras som ärbaserade på öppen myndighets-data, men trots det går utveck-lingen långsamt. En orsak är att detbehövs gränssnitt, ett såkallat API(Application Programming Inter-face) för att utvecklaren enkelt skakunna komma åt informationen.APIn gör att datorprogram medautomatik kan få snabba uppdate-ringar av informationen och spridaden vidare till slutanvändaren.Automatiseringen bör även

ligga i myndighetens intresse föratt säkerställa att informationen ärkorrekt och att eventuella korrige-ringar av felaktiga uppgifter spridsså snabbt som möjligt till slutan-vändare. Tyvärr är det få myndig-heter som har förstått fördelarnamed ett maskinläsbart gränssnitttill sin information.Under vissa omständigheter

har myndigheterna rätt att ta uten självkostnadsavgift för tillgångtill materialet. I undantagsfall

kan förvaltningen också begränsaåtkomsten till en exklusiv aktör.Statskontorets har nyligen kartlagti vilken utsträckning statliga ochkommunala myndigheter beviljatsådana exklusiva rätter. Kartlägg-ningen visar att det finns oklar-heter kring hur begreppet exklusivrätt ska definieras. Statskontoretföreslår därför att E-delegationenbör ha ansvar för arbetet att tydlig-göra begreppet exklusiv rätt för

myndigheterna. E-delegationenhar sedan tidigare i uppdrag attfrämja och samordna myndighe-ternas arbete med att förbättraförutsättningarna för vidareutnytt-jande av handlingar.

Riksdagens jätteklivRedan i våras släppte riksdagen enförsta version av ett öppet gräns-snitt till sin information (Riks-

dagens syndikeringstjänst). Viagränssnittet kan vem som helstskapa egna tjänster baserat påinformationen, vilket bland andraDN.se och Makthavare.se hargjort.Lars Brink, utvecklare på

riksdagens informationsenhet,berättar för sajten Inuseful.se omarbetet.– I första steget har vi mer eller

mindre bara exponerat all data somvi har på webbplatsen kring doku-menten. Det man kan få ut är alladokument och status kring doku-menten. Vi jobbar i huvudsak medxml som utformat och till det kanman ladda ned bifogade pdf:ernaoch bilder, säger Lars Brink.Det är två typer av data som

varit mest efterfrågad hos Riks-dagen. Det ena är att hämta utinformation om ledamöternaoch det andra är omröstningar ikammaren.Även Peter Krantz är intervjuad

och han tycker att Riksdagensinitiativ är bra.− Det är ett utmärkt initiativ

att man kommer ut med någotganska tidigt för att få feedbackpå det. För att ha ett API ochdela med sig av information är enpågående process. Riksdagen har

tagit ett jättekliv och visat att detär möjligt, säger Peter Krantz tillInuseful.se.Lars Brink bekräftar att det finns

vissa utmaningar inledningsvis. Ensådan är att användarna saknarkunskap om riksdagens process.− Tar man voteringarna som

exempel så behöver man förstå attman voterar inte om dokument,man voterar om förslagspunkteri dokument. För att få ut de härdelarna måste man navigera fråndokument till förslagspunkt tillvotering. Och det har varit svårtatt förstå hur man gör det. Därhar vi ett arbete framför oss, attsänka ribban så att det blir lättareatt komma åt det man söker, sägerLars Brink.Han tycker att det är mycket

spännande att se vad andra kanåstadkomma utifrån Riksdagensdata.

Malin Ulfvarson

initiativ kring öppen data

Riksdagens syndikeringstjänst (data.riksdagen.se) - Riksdagen varsnabb med att erbjuda åtkomst till sina databaser. Bland andra DnsRiksdagskollen och Makthavare.se har utvecklat e-tjänster baseradepå informationen.

GovData.se är en e-tjänst som ger information om statliga utgifter (idagsläget finns uppgifter från 70 myndigheter vilket uppskattas till90 procent av de statliga utgifterna) sedan 2003 och framåt. Tankenär att GovData ska användas som ett affärsverktyg för att se hur ettföretags konkurrenter debiterar myndigheter alternativt för se vartskattepengar tar vägen.

Opendata.se samlar information om svenska API:er och öppnadatakällor. Den här typen av data gör att vem som helst snabbt kanutveckla nya roliga e-tjänster.

LIBRIS har ett rättstavnings-API. Baserat på ordet man anger får manförslag på mer sannolika stavningar av ordet. API:et baseras på desökningar som görs i LIBRIS biblioteksdatabaser.

En ny lag om vidareutnyttjandeav handlingar från den offent-liga förvaltningen trädde i krafti somras.

IT

”Riksdagen hartagit ett jätteklivoch visat att detär möjligt.

Öppen myndighetsdata

Agneta vill kunna starta eget via webben. Peter önskar atthan kunde söka hemtjänst åt sin mamma på kommunenshemsida och Arvid skulle hellre sitta i parken än i telefonkön.Service och enkelhet står högt på önskelistan bland landetsmedborgare och vägen dit är e-förvaltning.

E-förvaltning ökar inte bara servicen och ger handläggarnamer tid. E-förvaltning leder också till ett öppnare samhälle, eneffektivare verksamhet och en bättre dialogmed Agneta, Peteroch alla andramedborgare i landet.

Inom Logica har vi arbetat länge med kommuner och myndig-heter som förverkligar drömmen om e-förvaltning. Vi vet att enproduktiv och serviceinriktad förvaltning byggs successivt ochskräddarsys utifrån dina behov. Det är inte så konstigt. Med nära40 års verksamhetskunskap från offentlig sektorvet vi vikten avatt se till helheten, men att ta små steg för att skapa den.

Så låt oss diskutera hur vi kan handplocka delarna till dine-förvaltning. Säkerligen kommer resultatet uppskattas.

Läs mer på logica.se/eforvaltning

Komponeradin e-förvaltningmed omsorg.

B17

eFÖRVALTNINGS

65www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Hallå, Ove Ivarsen!Hur kan Users Award främja e-förvaltning?Users Awards under-sökningar visar att IT-sys-temen på våra arbetsplat-ser orsakar svåra problemför medarbetarna. Skäletär som regel att IT-stödenär dåligt anpassade till dearbetsuppgifter de ska bi-dra till att lösa. Resultatetblir frustration och stresssom inte sällan leder tillfysiska problem i form avspänningar och värk.

Orsaken finns som regel att söka iutvecklings- och införningsproces-serna, där alltför lite hänsyn tas tillverksamhetens behov och använ-darnas kunskap om vad som krävsför att IT-systemet ska fungeraeffektivt och stödjande. Förutomatt innebära ett arbetsmiljöpro-blem leder detta till lägre effekti-vitet och produktivitet i privat ochoffentlig verksamhet.

Vilka är Users Award?– Users Award är en användar-organisation som driver använd-barhetsfrågor i IT-system. Våraffärsidé är att kartlägga slutan-

vändarnas erfarenheter av sinaIT-system. Den information visamlar in kan vara till nytta förandra. Vi delar även ut prisetAnvändarnas IT-pris och på såsätt synliggörs faktorerna bakomframgångsrika lösningar.

Vilka är det som nomineras tillAnvändarnas IT-pris?

– Tävlingen är unik i världenskulle jag vilja påstå, eftersom detär användarna som nominerar,de som arbetar i systemen. Vi fårin mellan 10-20 nomineringar,många av dem är ifrån vården.

Hur kommer det sig att ni fårmånga rapporter från just vårdom-rådet?

– I den offentliga sektorn råderen öppenhet, en möjlighet attdiskutera frågorna som leder tillförbättringar. Inom den privatasektorn kan eventuella problemmed IT-systemen vara en affärs-hemlighet. En IT-chef i landstingethar inte svårt att kontakt oss ochgöra en mätning. Vi är en neutralpart i de här sammanhangen.

Vad är era erfarenheter avIT-systemen i vården?

– Systemen från landstingenär unika på så sätt att använ-darna generellt har varit delaktigai någon mån i utvecklingen och

IT

införandet. Man har verksam-hetsanpassat systemen vilket ledertill nöjda och trygga användare.Användare som har blivit lyssnadepå. Goda system minskar riskernaför fel, och läkare hittar snabbt rättinformation.

Har systemen blivit bättre desenaste åren?

– Min uppfattning, som jagtolkar det utifrån våra uppdrag,är att det rent generellt sett harblivit bättre. Idag klarar systemenav att kommunicera och samverka,något som var ett stort problem förbara fem år sedan. Samverkan ärviktig inte bara inom kommuner,utan mellan kommuner. GodaIT-lösningar ger överblick, kontrolloch bättre säkerhet. Samtidigt villjag höja ett varningens finger isammanhanget. Utvecklingen avmer komplexa och kommunice-

rande system leder samtidigt tillatt behovet av användarfokus ökar.Om man hamnar fel är det storaanvändargrupper som påverkas.

Har beställarna av IT-systemenockså blivit bättre?

– Inför en investering av ettIT-stöd ska man diskutera verk-samhetens mål i första hand. Tidi-gare har man gått ut och tittatpå marknaden för att se vad somfinns, beslutat sig för att köpa detoch sedan anpassat verksamhetentill systemet. Det fungerar inte ochdet har man insett. Jag upplever attdet finns en ökad medvetenhet, attmognaden växer. På sikt kommervi att bli väldigt duktiga i Sverige.

Vad vill du säga till landetsoffentliga upphandlare?

– Man borde ha som upphand-lingskrav att de IT-system somoffereras har blivit användar-testade. Upphandlare bör inte baralyssna på leverantörer och säljareutan ta kontakt med kunder somredan har erfarenhet av de aktuellasystemen.

Malin Ulfvarson

Users Award erbjuder lever-antörer att användarcertifierasina system och programvaror.Beställare kan få hjälp med attutvärdera sin IT-användningvilket inte minst landstingengjort under 2005. Andrakunder har varit till exempelSkatteverket, Vattenfall och Fi-nansförbundet. De har genominsatser från Users Award ökatkvalitén på sitt IT-användande.

Ove Ivarsen

eFÖRVALTNINGS

67www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

När en allvarlig olyckainträffar är behovetav information extrastort. Medborgarnabehöver svar frånmyndigheterna – menkan också bidra medviktig information.

“Efter fleradygns kraf-tiga regn ärstora delarav centralaB o r l ä n g eö v e r -svämmat ochb o s t ä d e r ,kontor ochaffärslokalerhar evaku-

erats. Elnätet är nere vilket fram-förallt drabbat larmcentralen ochlarmnumret 112. Frågorna frånsamhället är många och vitt skildaoch många försöker komma framtill myndigheter som kan besvaraderas frågor. Många ringer tillkommunen, där man har upprättaten upplysningscentral.

“Vem ansvarar för att minimeraskadorna i vår fastighet? Vågar vidricka kranvattnet i Borlänge nu?Min katt är borta och jag är räddatt hon är instängd i det evaku-erade området. Kan ni skicka enambulans till Skräddarbacken. Vikommer inte fram på 112.”

Vissa av frågorna ligger inteinom kommunens ansvarsområde.Därför tar telefonisterna hjälp avbland annat webbsidan Krisin-

formation.se. Där kan de hittarelevant och korrekt informationsamt kontaktvägar till alla ansva-riga aktörer. Kommunen spriderockså information om webbsidantill samtliga medborgare.”

Sömlös samordningDetta är ett tänkbart scenario dåsamhället är i extra stort behov avinformationsinsatser.

− Vid en kris i samhället ställsstora krav på att myndigheternalevererar snabb, relevant ochkorrekt information. Medbor-garna ska inte behöva veta vart deska vända sig utan samordningenmellan myndigheter måste varasömlös, säger Svante Werger,kommunikationsdirektör påMyndigheten för Samhällsskyddoch beredskap (MSB).

MSB arbetar med att utvecklamyndigheternas information ochkommunikation till medborgarnavid kriser av olika slag. Framföralltmed fokus på internet. Webb-platsen Krisinformation.se är idagbasen för den gemensamma krisin-

formationen till medborgarna. Detfinns även andra komplement, tillexempel en myndighetsgemensamtelefontjänst som kan upprättas isamband med en större händelse.Så skedde exempelvis i sambandmed svininfluensan 2009, dåett stort antal myndigheter gav

underlag till en gemensam telefon-tjänst som tog emot ungefär 100000 samtal från allmänheten.

− Idag är det många som ringer112 för olika typer av frågor, vilketorsakar en onödig belastning pålarmnumret. Vi har därför fått iuppdrag att utreda förutsättning-arna för att öppna ett nytt perma-

nent gemensamt nummer förinformation vid olyckor och kriser.

Svante Werger tycker att idén ärbra, men det är viktigt att gå rätttill väga.

− Skapar man ett sådant tele-fonnummer innebär det ett löftetill medborgarna att de där kan få

aktuell, korrekt och relevant infor-mation. Då måste man avsättaresurser och skapa arbetsformer föratt lyckas uppfylla löftet.

Måste bli bättreEn annan fråga som MSB arbetarmed är möjligheten att ta hjälpav medborgarna i samband medkriser. Det finns en stor poten-tial i att samla in uppgifter ochrapporter från medborgare och tavara på informationen så att denhamnar rätt.

− Idag är vi inte särskilt duktigapå att utnyttja den här möjlig-heten. Vi vill bli bättre på attkommunicera med medborgarnaoch vi behöver kanaler för detta.Till exempel måste vi kunnaanvända oss av sociala medier isamband med kriser, säger SvanteWerger.

Malin Ulfvarson

”Ta vara på rapporter frånmedborgarna vid händelse av kris.

En samlad röst vid kris

Svante Werger,MSB

säkerheT

DIN INFORMATIONTILLGÄNGLIGHET KONFIDENTIALITET

AUTENTISERING AUKTORISATION

SPÅRBARHET OAVVISLIGHET

SMARTAKORT–SSO–KRYPTERINGHur hanteras detta tillsammans med krav och

standards såsom BITS och SAML?

Med identiteter och roller styrs åtkomst tillinformation med hjälp av smarta kort och PKI

08-41 00 79 00 • www.expisoft.se

INFORMATIONSSÄKERHET

säkerheT

Hotenmot våraIT-systemEn del av de resurser som sparas påe-förvaltning och IT-stöd måste åter-investeras i säkerheten i dessa systemför att värna samhällets fortsattafunktion i fred, påfrestningar ochvid konflikter. Det skriver säkerhets-expert Tomas Djurling.

Regeringens handlingsplan före-förvaltning anger att de nyagrunderna för IT-baserad verksam-hetsutveckling i offentlig förvalt-ning ska ske enligt målet, ”såenkelt som möjligt för så mångasom möjligt”. För att uppnåregeringens intentioner krävsatt förvaltningsmyndigheternaupplåter många av sina internasystem och informationstillgångarför kopplingar mot Internet.Dessa kopplingar öppnar ocksåupp för dataintrång. Grunden före-förvaltning är att spara resurser iform av pengar och personal samtatt snabba upp handläggningenför myndigheterna. En del av deresurser som sparas på sikt måstedock återinvesteras i säkerheten idessa system för att värna samhäl-lets fortsatta funktion i fred,påfrestningar och vid konflikter.

IT-brotten ökarParallellt med att myndighe-terna öppnar upp sina systemmot internet, har IT-brottslig-heten ökat stort mot alla typerav IT-system och verksamheter.Enligt en forskare från Austra-lien omsätter IT-brottsligheten ivärlden mer pengar än knarkhan-deln idag. Detta har fått till följdatt även knarkhandlare, förutomsin tidigare verksamhet, nu ocksåsatsar stort på IT-brottslighet.

Man kan se fyra olika typer avaktiviteter från IT-brottslighetenssida. Detta oavsett om det gällerhackers, organiserad brottslighet,cyberterrorister, industrispioner,aktivister eller utländska underrät-telseaktiviteter riktademot Sverige.När det gäller industrispionageär det mer regel än undantag attunderrättelseorganisationer runtom i världen idag är stödjande ochpådrivande. Detta innebär i sintur att även myndigheter i olikaländer idag är prioriterade mål förindustrispionage från främmandemakt. Eftersom länder kommitolika långt i samhällsutvecklingenså är länder som ligger efter idagpå jakt efter all information, allasystem och all kunskap om blandannat samhällsbyggnad och struk-turer för att så snabbt och så billigt

som möjligt komma ikapp väst-världen. Det kanske kan tyckasatt detta mål kan vara bra för ossalla men baksidan är att all över-skottsinformation som inhämtasav dessa aktörer aggregeras nertill företagen i samma land. Dettagör att både vår konkurrenskraftoch svenska arbetstillfällen på siktförloras. Enligt utrikespolitiskainstitutet i Stockholm håller fler än150 länder i världen på med dennatyp av aktiviteter på internet ochandra globala nätverk.

Intrång för att stjälainformationDenna aktivitet är den klart vanli-gaste av de fyra aktiviteterna.Informationsstöld i syfte att säljaden stulna informationen tillden som är villig att betala ellerpå beställning från en intressent.Detta scenario ökar snabbast.Här är allt av intresse. Målet ”Såenkelt som möjligt för så mångasom möjligt” kan tyvärr få en meromfattande innebörd än vi tänktoss, om vi inte tar säkerheten påstörsta allvar.

Jag har mött många offentligan-ställda som uttryckt inställningenatt ”Vi har inga hemligheter hososs, därför behöver vi ingen störresäkerhet”. Problemet med dennainställning är att det inte bara ärsekretess som gäller inom säker-hetsområdet, utan även riktighetoch tillgänglighet. Det vill säga attinformationen i våra system måstevara korrekt och riktig samt att denska vara tillgänglig när den behövs.Dessutom vill jag hävda att allamyndigheter har sekretess som skaskyddas på ett adekvat sätt. Dettamåste göras för att få ett stabilt ochett säkert samhälle.

Intrång för att stjäla pengarMålen för dessa aktiviteter kantyckas självklara vid en snabb över-blick, men det är inte riktigt såenkelt att bara hänvisa till bank- ochfinanssektorn. Ett självklart mål ärbetalströmmar och betalningsför-medling. Det offentliga Sverige görvarje år upphandlig och inköp förmånga miljarder. Dessa pengar är avstort intresse för IT-brottslingar.

Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se68

69www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

www.pvesweden.se

PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag speciali-serat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler.Med innovativa och högkvalitativa produkter konkurre-rar PV Enterprise framgångsrikt på den internationella,snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi.I sortimentet finns lösningar för såväl företag somvillor och flerbostadshus – och just nu finns möjlig-het att söka statligt solcellsbidrag för installation avmiljövänliga solceller på den egna fastigheten!

Framtidens energi– för både företag och bostäder

Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kanfå stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller bådeför villor och hyreshus!

För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji,tel: 0733-77 19 35, e-mail: mikael.abaji@pvesweden.se

Tomas Djurling, säkerhetsexpert inom IT. Foto: Johan Esseen.

Det är många som avhänger sigsitt ansvar och pekar på banken,men jag tycker också att det offent-liga Sverige har ett ansvar att ställahöga krav på kvaliteten och säker-heten i dessa betalningsförmed-lingar och på sina egna internasystem för betalning.

Intrång för att förstöraEn stor risk är till exempel ”Googlehacking”, där angriparen med hjälpav Googles sökmotor, med auto-matik kan söka upp och skrivasönder innehållet i databaser somär bristfälligt skyddade och tillgäng-liga från internet. Denna typ avaktiviteter har funnits en tid, menblir vanligare med tiden. I Goog-lefallet skriver angriparen in ensökparameter och instruktioner föratt skriva godtyckligt i funna data-baser med bristfälligt skydd.

Den andra risken är främmandemakt som planterar trojanskahästar tänkta att kunna utlösas vidbehov för att förändra informationi konkurrenslandets IT-system.Syftet med att förändra informationär att vi vid en kris eller konflikt inteska kunna lita på vår egen informa-tion. Här är också allmän informa-tionssamling mycket vanlig. Syftetmed informationsinsamlingen äratt få informationsövertag överkonkurrentlandet eller den poten-tiella fienden.

ÖverbelastningsattackerÖverbelastningsattacker är ITtidens beskyddarverksamhet. Detvanligaste scenariot är att offretblir utsatt för en överbelastnings-attack i några timmar eller någradagar. En tid efter det att attackenupphört hör förövarna av sig ochmeddelar att, om ni betalar ensumma pengar kommer det inteatt hända igen. De som betalarunder denna typ av hot kan medstor säkerhet räkna med att bliangripna igen. Ur angriparensperspektiv har man visat betal-ningsvilja och är av största intresseför fortsatt utpressning. Den andragruppen är olika typer av aktivistersom gör överbelastningsattackerutifrån sina perspektiv.

Hackers som vill förmedla hotI denna kategori finns i stora dragde politiskt motiverade cyberat-tackerna. De mest kända fallen vari samband med Muhammedkari-katyrerna i Jyllandsposten och LarsVilks rondellhund.

Tomas DjurlingDjurling Säkerhetsinformation

säkerheT

”Man kan se fyra olikatyper av aktiviteter frånIT-brottslighetens sida.

70 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekoNoMI

Ekonomifunktionen har tvåtydliga krav på sig – dels att effek-tivisera administrationen och delsatt höja kompetensen inom strate-gisk analys.

Strategiska ekonomer, eller styr-ekonomer, behövs för att vägledaorganisationer i en alltmer förän-derlig omvärld. Till skillnad fråntraditionella ekonomer behöverde ha helhetsperspektiv och verk-samheten i fokus snarare än resul-tatrapporter och balanskrav. Demåste dessutom vara goda peda-goger för att förmedla prognoseroch analyser till beslutsfattarna.

Landsting och kommuner haridag identifierat behovet av styr-ekonomer. En omfattande satsningpå kompetensutveckling har juststartat bland sex av landets landstingmed bidrag från EU på närmare 10miljoner kronor. Initiativet kom frånVästra Götalandsregionen.

− Vi är mitt uppe i stora orga-nisatoriska förändringar av ekono-mifunktionen i regionen. Allatransaktionsintensiva uppgifterflyttas till en gemensam SharedService Center och på så visavlastar vi många av ekonomernasom är kvar ute i organisationen

som får ökat utrymme att ägnasig åt mer analys, omvärldsbevak-ning och strategifrågor, säger MatsFriberg, ekonomidirektör i VästraGötalandsregionen.

600 ekonomer utbildasNärmare 600 ekonomer från sexlandsting kommer att få utbild-ning i omvärldsbevakning, mål-och resultatanalys. Vidare behöverekonomen förstå hur lednings- ochstyrsystemen fungerar för att vara

Skapa förutsättningarför nya ekonomerEkonomer måste lyfta blicken från ekonomiska nyckel-tal och bokföring för att bättre hjälpa organisationenatt utvecklas genom omvärldsbevakning och analys.Men då måste också ekonomen ges utrymme att up-pfylla förväntningarna.

en samtalspartner för ledningen,någon som kan ifrågasätta anta-ganden och vara pådrivande föratt åtgärder vidtas vid behov. Dentredje och sista biten handlar omatt ha en god pedagogisk förmågaoch kunna kommunicera strate-gier och förmedla de ekonomiskavariablerna.

Managementkonsulten Ekanansvarar för kompetenshöjningensom berör ekonomen som analytiker.

− Vi kommer att vidareutvecklaekonomernas kritiska ifrågasät-tande och förbättra förståelsenför analysens roll i organisatio-nens lednings- och styrsystem. Vikommer att arbeta med förmåganatt pedagogiskt kommunicera sinaiakttagelser och reflektera översitt eget kompetensbehov. Utbild-ningen blir också en möjlighet attetablera ett kontaktnät med andraekonomer, säger Knut Fahlén,kursansvarig på Ekan.

Mats Friberg Peter Lönn

Knut Fahlén på Ekan håller utbildning för landstingsekonomer.

71www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

ekoNoMI

Skapa en ny rollI Göteborgs stad står man infören omorganisation till årsskiftet.Dagens 21 stadsdelsförvaltningarska bli 10 och i samband meddet etableras en ny funktion iledningen hos förvaltningarna, enförvaltningscontroller.

− Förvaltningscontrollern kom-mer att arbeta med ledningspro-cesserna och koncentrera sig på

budget- och planeringsfrågor samtuppföljning ur ett verksamhetsper-spektiv, säger Peter Lönn, ekono-midirektör i Göteborgs stad.

Arbetet med strukturerad verk-samhetsuppföljning är förståsingenting nytt i Göteborgs stad,men det innebär ett tydligarefokus.

www.safety-rescue.se

Wheresafetycomesfirst.

∙Utbildning

∙Träning

∙Forskning

∙Tjänster

∙Produkter

Safety & Rescue Region är ett kluster,mitt i Sverige, som samarbetar inom risk,säkerhet och krishantering. Tillsammanserbjuder vi näringsliv och offentligverksamhet ett brett utbud avmöjligheter.

− Vi är angelägna om att flyttafokus från nyckeltal, siffror ochpengar och titta mer på helhetensmåluppfyllelse.

Peter Lönn menar att den nyaekonomrollen egentligen inte är såny men det går trögt att förändraorganisationer.

− Vi kan prata om att ha verk-samheten i fokus, men sedan börjarman ändå med att räkna pengarna.

Det räcker inte att kompetensut-veckla ekonomer, vi måste börja iandra änden.

Han får medhåll från MatsFriberg.

− Alla chefer i organisationenmåste ta ansvar för att släppa inekonomerna i ledningsarbetet. Viekonomidirektörer kommer att

”Ekonomen behöver förstå hurlednings- och styrsystemen fungerarför att vara en samtalspartner förledningen.

“Från snack tillverkstad”

Samtliga chefer måste varainförstådda med styrekono-mens nya roll.

Arbetsuppgifterna ska varatydligt preciserade.

I mindre organisationer kanen och samma person haansvar för både de traditionel-la ekonomuppgifter och förstyrning, men då är det extraviktigt att tydligt preciseraarbetsuppgifterna.

Även IT-stödet ska varaanpassat efter styrekonomensarbetsuppgifter.

Rekrytera en styrekonommed rätt kravprofil alternativterbjud kompetensutveckling.

hjälpas åt att kommunicera dethär. Vi hoppas stort på det häroch kommer att arbeta hårt för attdriva igenom förändringen i orga-nisationen, säger Mats Friberg,ekonomidirektör i Västra Göta-landsregionen.

Vad ska det heta?Det råder stor oenighet om vilkentitel man bör använda för de nyaekonomer. Professor Nils-GöranOlve får anses vara en storhet påområdet och han förespråkar styr-ekonom framför controller.

− Många skiljer i dag på redo-visningsekonomer och control-lers som två olika jobb. Det kanförvirra, både för att en amerikanskcontroller kan vara ganska mycketredovisningsekonom och för attordet på svenska associerar tillkontrollör eller kontrollant – justdet en god controller inte bör vara,skriver Nils-Göran Olve i en gäst-krönika i tidningen CFO World

Malin Ulfvarson

72 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

− Det är synd omverksamhetscheferna i of-fentlig sektor. Det menarSven Siverbo, professorpå Handelshögskolan iKarlstad.

Med verksamhetsstyrning kanman påverka beteenden i organisa-tioner, minska osäkerheten och setill att personalen arbetar åt sammahåll. Styrverktygen ska användasför att vägleda och motivera.

– Det finns väldigt många olikamodeller för styrning men gemen-samt för dem är målet att skapa eneffektiv organisation, säger SvenSiverbo.

Det går också trender i vadsom anses vara bästa styrmodellen.Under 80-talet växte målstyrningfram, under 90-talet blev process-styrning stort och efter millennie-skiftet har fokus varit alltmer påatt kunden och dennes behov styraverksamheten.

– Ett mycket vanligt problemsom vi har upptäckt är att mangärna tillämpar moderna styr-verktyg men utan att samtidigtta bort de gamla. Detta leder tillen överdos av styrning och skaparosäkerhet i organisationerna.

Problemet finns i både detprivata näringslivet och offentligsektor. I framförallt vårdsektornhar man kommit långt i tankarnaom att det är patientens val somska styra verksamheten. Samtidigthar man politiker som lägger fastverksamhetsmål och ofta har mangenomfört någon form av proces-sorganisation som anger hur orga-nisationen ska arbeta i vertikalaflödeskedjor för att effektiviseraoch skapa värde.

Sven Siverbo tycker synd omverksamhetscheferna. Det är ingen

som tar ansvar för att reduceraosäkerheten i organisationen.

– Många gånger är det svårtatt mäta resultat i offentlig verk-samhet. Är vi framgångsrikaeller inte, och om vi är bra – vadberor det i så fall på? Utan en brauppföljning är det svårt att arbetamed styrning.

Ofta för detaljeratIdag har kommuner och lands-ting stor frihet att bestämma hur

lednings- och styrsystemen skautformas och det är även en viktigfråga att bevaka för förbundetSveriges Kommuner och Lands-ting. Det finns en hel del själv-kritik i kommunerna om att vi ärdåliga på att formulera mål och attdet är svårt att mäta resultat.

– Det ÄR svårt, man kansketror att målstyrning är enkelt. Jusvårare det är att mäta resultatdesto svårare är målstyrning.

Felet man ofta gör är att målenformuleras för detaljerat. Ommålet är att budgeten ska vara i

balans, 90 procent av patienternaska vara nöjda och ni ska följa denhär listan med regler, då blir detsvårt för verksamhetscheferna attta resultatansvaret eftersom de intehar någon möjlighet att påverkahur verksamheten ska utformas.

Det är en glidande skala mellanmålstyrning och detaljstyrning ochdet finns en risk att hamna fel.Om en förskola enkom får ersätt-ning utifrån hur många barn mantar hand om går man helt miste

om styreffekt kopplat till kvalitet.Det sätts delmål, regler och detalj-planer eftersom man är rädd attsläppa ansvaret.

Jämförelser är braSom tur är finns det även positivatrender att peka på, jämförelse-trenden är en sådan menar SvenSiverbo.

– Vissa har kommit långt iarbetet med att jämföra verk-samhet, skolan är ett sådantexempel. Man tar ett antal nyck-eltal, jämför och försöker hitta delyckade lösningarna.

När vi kan dra nytta av att detfinns en stor mängd likadana orga-nisationer, då har man en unikchans att förfina försöken att mätaprestationer. Det är fortfarandeinte invändningsfritt, vi måste helatiden arbeta för att skapa trovär-diga mätetal.

Det är fortfarande relativt nyttinom offentlig sektor, att fokuserapå vad vi får för våra skattepengar.

– De senaste 25-30 åren har vigått från att vara byråkrater till attaktivt försöka styra vilket resultatvi får för pengarna, säger SvenSiverbo.

Malin Ulfvarson

”Dra nytta av att det finns en stormängd likadana organisationer.

Sven Siverbo, professor påHandelshögskolan i Karlstad.

ekoNoMI

Otydlig styrningi offentlig sektor

73www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

KomhemitidiKväll.vistårpåoss.FrånEuropas punktligaste tillvärldens punktligaste flygbolag i juli – september*.Ta handomdin tid. Bokapå sas.se*Flightstats 2010

Försvarsmaktenutvecklar sin internastyrningFörsvarsmakten har tagit fram en ny arbets-ordning för ledande befattningshavare för attkomma till rätta med otydligheter i ansvarsför-delning och befogenheter.

Försvarsmakten har bland annat reglerat ansvarsförhållandena mellanolika befattningar och funktioner inom Högkvarteret. Dessutom hargeneraldirektörens roll förtydligats i den nya arbetsordningen, någotsom bedöms stärka den ekonomiska styrningen. Det finns fortfarandeområden som behöver utvecklas och det är hur ansvaret är fördelat mellanolika verksamheter inom personalområdet.

Försvarsmakten har också genomfört en kortare vidareutbildning inomekonomi och administration för ett antal chefer med militär kompetens.Man har även utarbetat och dokumenterat den centrala planerings- ochuppföljningsprocessen. Tidigare har det saknats en gemensam bild av hurprocessen ska fungera.

Införandet av det integrerade ekonomi- och resursledningssystemetPRIO kommer också att ha stor inverkan på roller och befogenheter. Detkommer även att ge bättre förutsättningar att hålla samman planering ochuppföljning, eftersom all information finns i ett och samma system.

Malin Ulfvarson

74 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Tre år är lång tid att vänta på en dagis-platsmen inte för att bygga enmotorväg.Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika bety-delse beroende på om den sitter på en penna eller etthus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Attkoppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsätt-ningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas ifärdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskapermed möjligheter. Genom noggranna analyser och ut-värderingar hittar vi er organisations unika egenskaper ochger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutvecklingoch införande av IT-system.

Vi kallar det“connecting the dots”.

www.ekan.com

Kommunekonomi påinternationell topplista

Kreditvärderingsföretaget Stan-dard & Poor’s bedömer främstorganisationens framtida förmågaatt kunna betala tillbaka lån.Faktorer som skatteuttag, skuld-sättning, geografiskt läge, arbets-marknad vägs in. Inte bara offent-liga och kommunala organ kan blikreditbedömda utan även länder,städer och privata företag.

Standard & Poor’s genom-förde analysen i Huddinge undersommaren 2010 och pekar blandannat ut kommunens stabila ochvälordnade ekonomi, ett diversi-fierat näringsliv och god likviditetsom positiva faktorer.

Ett högt kreditbetyg kan vara till fördel om man villskapa goda låneförutsättningar. Ekonomichef MatsÖberg i Huddinge har tillsammans med medarbetare,kommunens ledning och politiker låtit kommunenkreditvärderas med näst högsta betyg som resultat.

finansiellt förhandlingsläge.− Vi hade höga förvänt-

ningar eftersom det går bra förkommunen men man vet ju aldrigi förväg vad resultatet blir, men viär mycket nöjda med vårt AA+,säger Mats Öberg.

Standard & Poor´s behöver försitt arbete tillgång till årsredovis-ningar, mål och budget, styrdo-kument och policys. Material ombefolkningsutveckling, näringslivoch annat som är viktigt för enkreditbedömning samlar manockså in som bakgrundsmaterial.Till det kommer en till två dagarmed intervjuer med ledande tjäns-temän, politiker och företrädareför kommunens bolag.

Investering i certifikatHuddinge Kommun kände avdet minskade intresset från tradi-tionella långivare som uppstodunder och efter finanskrisen.Många utländska bankers intresseför Sverige svalnade samtidigt somkreditmarginalerna blev högre.

ekonomi

− Vi har starka finanser och enbudget i balans vilket har resulterati ett mycket gott kreditbetyg, sägerMats Öberg.

Det geografiska läget mednärheten till Stockholm ochen god befolkningstillväxt ärockså faktorer som Standard &Poor´s bedömer som fördelar förHuddinge.

Ovisst om resultatetHuddinge är en av få kommuneri Sverige som gått igenom detomfattande arbete som krävs föratt få en rating av sin finansiellastatus. Värderingarna är oberoendeoch ett bra resultat väger tungt i ett

Det har gjort att antalet möjligafinansiärer har minskat vilket i sigär en risk eftersom man blir bero-ende av ett färre antal motparterför sin finansiering. Svenskabanker har därtill en lägre kredit-värdering än vad kommuner harvilket gör att kommunen kan lånabilligare på egen hand genom attemittera obligationer och certifikati eget namn.

Stora volymerFör att kunna uppnå stora volymeroch bästa möjliga priser valdeHuddinge att låta kommunen blikreditvärderad. Standard & Poor´srating är det enda kreditvärde-ringsinstitut som har en specifikrating av korta svenska

värdepappersprogram kalladK-1. Denna rating är mycketvanligt förekommande som lägstakrav i många investerares finans-policys och därmed i praktiken ettkrav för att kunna placera störrevolymer värdepapper på mark-naden.

Stina Rangmar

”Kommunen kan låna billigarepå egen hand genom att emitteraobligationer och certifikat i egetnamn.

75www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

AndrA betyg i Sverige

De städer, kommuner ochlandsting i Sverige som blivitkreditvärderade av Standard& Poor’s har som sämst fåttratingbetyget AA. Sverige somland har fått högsta betygsom är AAA.

Städer:

Stockholm AAAGöteborg AA+Uppsala AA+Helsingborg AA+Västerås AA+Kommuner:Örebro kommun AA+Norrköping AA+Sundsvall kommun AALunds kommun AAA

I förgrunden Moas bågepå södertörns högskola,närmast bakom universitets-biblioteket och forsknings-parken biocity. I bakgrundenKarolinska sjukhuset.Foto: Jacob Forsell, huddinge

Mats Öberg, ekonomichef ihuddinge kommun.

ekonomi

Har ni automatiserat erupphandlingsprocess?

76 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

ekonomi

Många små oavsiktligafel i transaktionerna kan islutänden innebära minus iredovisningen. Torsby kom-mun beställde en revisionoch fick pengar tillbaka.

Torsby kommun har tillsammansmed kommunerna Hagfors ochSunne anlitat en extern revisor föratt granska så kallat kapitalläckage.Det kan handla om felaktiga utbe-talningar, momshantering ellerskatter som orsakas av krångligaekonomisystemen, komplexaregler samt att det är många olikaadministratörer involverade ihanteringen. Det är ofta mycketsmå avvikelser det rör sig om, meni en kommun eller ett landstingdär transaktionerna är många kandet i slutänden bli rejäla summor.

Vi saknar kunskapernaAngela Birnstein är ekonomichefpå Torsby kommun och berättaratt det är viktigt att ibland ta hjälpav en extern revisor för att granskakommunens ekonomi.

− Vi har varken kunskapernaeller resurserna att göra detta själva.

Den här revisionen intresserade osseftersom konsulten så att säga drarin sin egen lön. De tar betalt i formav en procentsats på summan dehittar, vi kunde inte förlora något,säger Angela Birnstein.

Hon upplever att en revisionpå kapitalläckage är väl användapengar. Det är ett sätt att granskaden egna verksamheten, hitta bris-terna och åtgärda dem.

Fem tipS För Att FörebyggA kApitAlläckAge

1. Se till att organisationen är införstådd med att kapitalläckageförekommer, och utbilda personalen regelbundet om bland annatkommunmoms.

2. Skapa samarbete mellan olika processägare (upphandling,ekonomi, förvaltning) på administratörsnivå för att öka kontrollenöver flödet.

3. När tredje part används (outsourcing) som utför delar av enprocess, kan det vara en fördel att anlita extern internkontroll efter-som man som beställare av en tjänst inte har tid eller möjlighet attfå insyn på samma sätt som om man sköter processen i egen regi.

4. Samkör parallella system (produktion, stöd, ärendesystem) regel-bundet.

5. Regelbundet utbilda personal som hanterar betalningar i ekonomi-system och/eller fakturaflöden.

− Det de har hittat är pengarsom annars hade gått förloradeför oss. Det rör sig om lite skatteroch momsavvikelser. Moms påkommunen kan vara besvärligt,bland annat med olika moms-satser. Vi går regelbundet på kurserför att minimera fel.

Missat momsenDet kapitalläckage som hittadesvar mindre än Angela Birnsteinhade befarat.

− De hittade totalt 500 000kronor från verksamheten undertre år. Det är mest moms som vimissat att dra av. Med tanke på attvi har en omsättning på 1 miljardkronor per år, tycker jag att drygt150 000 kronor per år är väldigtlite, säger Angela Birnstein.

Konsulten tar hälften av intäk-terna i arvode upp till en visssumma. Sedan minskar procent-andelen.

Arbetet kommer att följasupp och kommunerna är nu mermedvetna om var luckorna finns.

− Jag kan ändå tänka mig att vigör en liknande revision ungefärvar tredje år för att kvalitetssäkraverksamheten, säger Angela Birn-stein.

Missat momsavdragger minus i kassan

Hur går det till?Angela Birnstein och henneskommunkollegor tog kontaktmed företaget Refero som sedankom och tankade ner alla filersom behövdes och tog med sighem. Lars Fyhr på Refero förklararproceduren.

− Vi gör inte mycket mer änvad alla företag gör själva i sinakontroller av ekonomin. Vi samlaralla data i en stor databas där viutifrån frågeställningar kan leta eftervissa händelser. Vi kanske skruvarfrågeställningarna ytterligare något

”Jag kan tänkamig att vi gören liknanderevision ungefärvar tredje år föratt kvalitetssäkraverksamheten.

Angela birnstein

och vi är mycket systematiska ivåra analyser. När vi har fått framalla intressanta händelser påbörjashandarbetet – vilket innebär attvåra anställda, som kan det härmed skatter, moms och andraregler, studerar siffrorna för att sökasvar på eventuella avvikelser. Vårakunskaper är mycket beroende avvåra anställdas prestationer. Vi ärlite av detektiver och vi tycker attarbetet är roligt – det är nyckeln tillframgångarna, säger Lars Fyhr.

Malin Ulfvarson

77www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

ekonomi

Kommuninvest lanserarett program för sven-ska kommunobligation-er. Första emissionen ärplanerad till 28 oktoberoch väntas bli 15 mil-jarder kronor. Målet är attkunna ha hälften av sintotala upplåning i Sverige.

Under hösten sker de första emis-sionerna som innebär att ett nytttillgångsslag – likvida kommunob-ligationer – skapas på den svenskaräntemarknaden, i tillägg till stats-obligationer och bostadsobliga-tioner. Målet för Kommuninvestär att på så sätt, på sikt, kunna hacirka hälften av sin totala upplå-ning i Sverige.

Vilka vänder ni er till med obli-gationsprogrammet?

− Vi vänder oss till alla slagsinvesterare, både i Sverige ochutlandet: räntefonder, obliga-tionsfonder, försäkringsbolag,pensionsförvaltare, företagens-

och bankernas treasuryportföljeroch stiftelser. Även centralbankerrunt om i världen är målgrupp,säger Anders Gånge, finanschef påKommuninvest.Vad vill investerarna ha?

− De tittar på kreditrisk i rela-tion till avkastningen och gradenav likviditet, det vill säga möjlig-heten att alltid kunna omsättasina placeringar. Kommuninvesterbjuder en mycket låg kreditrisk,jämförbar med svenska staten, menmed en högre avkastning. Finans-inspektionen har bekräftat attvärdepapper utgivna av Kommun-invest ska ges samma behandlingsom värdepapper utgivna ellergaranterade av svenska staten.

− Vidare behövs det ett antalaktörer, så kallade market makers,som garanterar en marknad genomatt alltid ställa köp- och sälj-priser alla bankdagar under året.Programmet behöver också till-fredsställa investerarnas önskemålvad gäller index, bytes- och åter-köpsmöjligheter och att obliga-tionerna kan användas för bådemarknadsrepor och till pantsätt-

ning hos riksbanken. Detta gerförutsättningar för god likviditet,säger Anders Gånge

Hur blir likviditeten?− Det behövs också en till-

räcklig volym av obligationerför att möjliggöra hög likviditet.Den 28 oktober lanserar vi obli-gationer till ett belopp av 15miljarder kronor för att därefterkontinuerligt bygga upp volymeni programmet. Målet är att år 2015ha ett utestående belopp på mellan130 och 150 miljarder kronor. Vihar tecknat marketmaker-avtalmed våra fem svenska relations-banker, Swedbank, SEB, Handels-banken, Nordea och Danskebank.

Hur har intresset varit?− Intresset är stort. Vi har

gjort ett grundligt förarbete ochsamtalat med alla berörda intres-senter. För att försäkra oss om attprogrammet blir framgångsrikt harvi varit lyhörda för alla synpunkteroch krav och betat av dem punktefter punkt. Nu är vi redo för emis-sionen.

− Vårt intryck är att vårt obli-gationsprogram fyller ett behov i

marknaden och det handlar intebara om att efterfrågan på tryggaplaceringar är fortsatt stor och attKommuninvest är en attraktivemittent. Under kommande årminskar statens upplåningsbehovoch vårt benchmarkprogramkommer lägligt för att utbudetav värdepapper med bästa risk-klass ska kunna vidmakthållas påen nivå som möter investerarnasplaceringsbehov.

Innebär det här någon risk för eramedlemskommuner?

− Nej, tvärtom. Vi har ettökande upplåningsbehov eftersomantalet medlemmar ökar och delägger allt fler av sina lån hos oss.Den här åtgärden minskar riskenför oss i och med att vi tillför ännuett upplåningsprogram och kansprida riskerna, säger finanschefAnders Gånge.

Malin Ulfvarson

Kommunobligationer lanseras

Kommuninvests upplåningsprogram omfattar i första skedet 15miljarder kronor och arrangör för emissionerna är Swedbank, somockså agerar som emissionsinstitut och market maker tillsammansmed Danske Bank, Handelsbanken, Nordea och SEB.

Kommuninvest ägs av drygt 250 svenska kommuner och landstingoch erbjuder sina medlemmar finansiering, finansiell rådgivning,kunskapsutveckling och samverkan och har högsta möjliga kredit-betyg: AAA/Aaa.

Sandlådorför strösand

Box 148, 681 23 KristinehamnFax 0550-184 81, Telefon 0550-800 35

E-post: plb@vindic.se, Hemsida: www.vindic.se

Prenumerera på

Offentliga Affärers

nyhetsbrevwww.offentligaaffarer.se

miSSAinget!

Offentlig sektor över hela världen står införsamma utmaningar. en åldrande befolkning därallt färre ska göra mer för fler, en ökad konkurrensom arbetskraften, allt högre krav på serviceoch tillgänglighet samt behov av att förenklaoch effektivisera det interna arbetet är några avutmaningarna. Med fokus på värdeskapandestöttar vi offentliga aktörer i förändringsarbetet– från strategi till implementering.

www.deloitte.se

Ett enkelt val.eFÖRVALTNINGS

79www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

personal & ledarskap

För att ladda batteriernaoch tanka motivationhar chefer och ledarefrån olika branscher ochregioner hämtat inspira-tion under Chefsdagarnai Helsingborg.

− Tuffa tider ställer krav på ledar-skapet, sa Christin Johansson,ordförande SSR under välkomst-anförandet.

Men hon var noga med attframhålla att chefskapet inte baraär tungt utan även roligt.

− Vi pratar för lite om hur roligtdet är, känslan när det går bra,känslan när vi levererar, sa hon.

Olika generationerVinnaren av utmärkelsen Åretsunga ledare, Erik Almgren gavsedan sitt perspektiv på uppgiften.

− Det är förstås omöjligt atttala för en hel generation så jagöverlåter till er att bedöma minatankar, sa han inledningsvis.

Läs mer här intill om ErikAlmgrens syn på unga på arbets-marknaden och om utmaningarnasom ung ledare.

En intresserad publik fick ocksåhöra Jan Åke Jonsson, vd på SaabAutomobile, berätta om ledar-skapet under tuffa tider. Han till-delades utmärkelsen Stora Chefs-priset under konferensen.

− Det är ingen underdrift attsäga att vi gått igenom en tid avmotgång och kris, sa han.

Drygt 18 månader tog detinnan Saab hade en ny ägare efterGeneral Motors.

Inte en enda gång under denlånga processen tvivlade Jan ÅkeJonsson på att Saab skulle levavidare.

− Och det var ett hårt tryck frånmedia att leva under. I genomsnitttvå gånger i veckan kunde vi läsa kata-strofscenarier för Saab i tidningen.Att hantera media är en tung menviktig uppgift för ledare idag.

Vad gör en bra ledare?− I stor utsträckning är det en

fråga om personlighet, något jaghar ärvt från mina föräldrar. Jag

fokuserar inte på mig själv, jagfokuserar på verksamheten och allade olika delar och människor somär beroende av att Saab finns.

En åhörare ställde frågan hurman kan behålla framtidstron hosmedarbetarna?

− Kommunicera allt somhänder, utan mellanhänder, var JanÅke Jonssons svar.

Övertala eller övertyga− Mitt bästa tips för er som talareär att inleda med ett leende. Manmåste inte vara gravallvarlig föratt tas på allvar. Även om man harnågot allvarligt att meddela kan manbörja med ett leende. Då etablerarni en relation med lyssnarna, sa AmiHemviken, från Mindset som gav enlektion i retorik.

Framtidsstrategen AnnikaLidne från Disruptive Media gavtips till chefer som vill ligga i fram-kant och hon menade att aktuellomvärldsbevakning är viktigare ännågonsin.

− Det går inte att planera sinverksamhet utifrån förra åretssiffror längre. Världen utvecklasbetydligt snabbare än så.

Det är en åsikt som troligtvisHelsingborgs stadsdirektör StellanFolkesson skulle skriva under på.Han påpekade nämligen under sittföredrag att om vi inom offentligsektor inte löser behoven hosmedborgarna så kommer någonannan att göra det – mycket snabbt.

− Det finns kompetens ioffentlig sektor men hur är detmed attityd, inställning, engage-mang och tolerans, undrade han.

Motivation för proffsDet låter som ledord vi ofta hörfrån elitidrottare. Går det att appli-cera på organisationer? Pär Mårts,framgångsrik förbundskaptenför hockeylandslaget Tre Kronortipsade om att fokus ska ligga påprestationen, inte på ett redanuppnåt resultat.

− För mig är resultatet någotsom jag läser om i tidningen. Detkan jag inte påverka. Det är presta-tionen som ska vara i fokus, detkan jag påverka, sa Pär Mårts.

Malin Ulfvarson

RAPPORT FRåN CHEFSDAGARNA

Vad pratar man om närchefer träffas?

Jan Åke Jonsson, vd saab Automobil och Pär Mårts, förbunds-kapten tre Kronor talade under Chefsdagarna. Peter Wahl-beck och björn ranelid var ytterligare två bekanta namn sombjudits in till Chefsdagarna för att underhålla och insprirera.

80 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

personal & ledarskap

Unga ledare är förändringsbenägna och erbjudergoda möjligheter till nytänkande. De är också bra påatt rekrytera unga eftersom de har ett försprång i attkänna och förstå sin generation.

Orden är den prisade unga bygg-chefen Erik Almgrens, när hantalade under Chefsdagarna iHelsingborg. Han tillade ocksåatt rekrytering är en oerhört viktiguppgift för en chef och helt avgö-rande för verksamheten.

− Det är förstås omöjligt att talaför en hel generation så jag över-låter till åhörarna att bedöma minatankar, sa han inledningsvis.

Unga ledare förstår socialamedier, vilka har en viktig roll iunga människors liv. Men exakthur man ska använda sig av det ien organisation hade han inget brasvar på.

− Men denna stora kommuni-kationskanal kommer att få bety-delse på arbetsplatserna, och likalite som vi använder telefonenpå jobbet till att sitta och pratamed kompisar, lika lite kommervi använda sociala medier till felsaker framöver.

Sådana är unga medarbetare− Jag tror att det finns en aktivönskan från unga dag att jobbamindre. En önskan om en viktigoch betydelsefull fritid. Dethandlar inte om att unga är lataoch oambitiösa. Jag vill mena attom mina anställda trivs med livetså trivs de på jobbet. Detta är minspaning kring tidens tecken, sägerErik Almgren.

Dagens unga lever i ett merjämlikt samhälle. För 30 år sedankunde en chef fokusera mer påsitt arbete och sitt chefskap samti-digt som han i regel hade service ihemmet. Unga chefer idag har etthelt annat livspussel att lägga. Detgäller att hitta en balans och det ärviktigt att deras ledare förstår det.

Unga människor har restmycket och sett världen på ett meringående sätt. Resandet har intebara handlat om avkoppling påen charterort, utan om att kommanärmare inpå befolkningen ochkulturen. De erfarenheter manbär med sig underlättar för globalkommunikation.

Något överraskande menadeErik Almgren att unga människorinte är mer öppna för avvikelseroch mångfald.

− Alla människor har något avett inbyggt avstånd till det som ärfrämmande. Det medför ett stortansvar för oss som är chefer ochledare och det är något vi måstejobba aktivt med.

Den unga generationen, ävenambitiösa och duktiga personer, ärinte lika fokuserade på att bli chef.Det finns i regel andra poster iorganisationerna som är lika efter-strävansvärda idag.

− Det är en bra utvecklingtycker jag eftersom det gör att viundviker att placera “fel” personpå chefsposten.

Ungas syn på auktoriteter skiljersig också.

− Vi är mer kritiska och ställerkrav på våra chefer. Det är positivti mycket, vi behöver människorsom ifrågasätter. Detta förhåll-ningssätt är något vi har lärt ossi skolan. Samtidigt måste det jufinnas rimliga gränser för hur långtifrågasättandet kan gå.

Finns det några negativa sidorhos unga som vi måste hantera?

− Generellt kan nog flera avoss unga känna ett starkt driv attlyckas snabbt. Det innebär ocksåatt man kan bli väldigt krävandei en organisation, och även väldigtbesviken om man möter motstånd.Som ledare är det vår uppgift atthjälpa till att justera medarbetarnasförväntningar på arbetsplatsen, atthitta bra sätt att dra nytta av driv-kraften och att ge mycket positivfeedback, säger Erik Almgren.

Hur är det att vara ung ledare?Som ung ledare kan det ibland

vara en utmaning att byggaförtroende hos äldre medarbe-tare. En ung ledare saknar förståserfarenhet vilket är en utmaningoch något man måste lära sig attförhålla sig till. Erik Almgren hartvå mirakelkurer att tipsa om.

− Var trevlig och vänlig så långtdet går. Trampa inte folk på tårnaoch få inte dina medarbetare atttappa ansiktet. Det går att drivasin fråga ändå. Ibland kanske detär nödvändigt men då kommer detatt innebära problem. Kan manundvika det är det bra.

Malin Ulfvarson

Fördelen medunga ledare

RÖSTER OMCHEFSDAGARNA:

− Det var intressant medperspektiv på ledarskap övergenerationer när först erikAlmgren talade och direktdärpå Jan Åke Jonsson. enung och en erfaren. erikframhöll att man måste haroligt på jobbet och Jan Åkeuppmanade till att ta ansvarför sitt chefskap och lita påsina medarbetare.Carina Norrbacka, stfpersonalchef Norrtäljekommun

− Pär Mårts föredrag varinspirerande och intressanti mångt och mycket. Det ärju väldigt allmängiltigt dethan berättar om. Jag passadepå att prata lite med honominnan, jag kommer ju frånen stor hockeykommun ochvi hade lite gemensammaintressen.Bengt Westin, personal-direktör Örnsköldsvikkommun

− Jag är här för att inhämtanya kunskaper. I egenskapav ledare har vi ständigt mednya människor och nya situa-tioner att göra och det gälleratt vara uppdaterad.Monica Olofsson, Leaf

10 viktigA ledArSkApS-Frågor

1. Den viktigaste frågan han-dlar om att hitta och behålladuktiga medarbetare.

2. Bygga förtroendekapital,både internt och externt. Jobbblir så mycket enklare då.

3. Kundnytta måste alltid ståi centrum.

4. Kombinera teknik ochaffärer.

5. Skapa en positiv spiral,vilket för mig innebär attskapa och vidareutvecklavärde för kunden.

6. Humanistiskt ledarskap ochen positiv människosyn. Manmår bättre som chef om manbehandlar alla som man självvill bli behandlad.

7. Glädjen att se människorväxa motiverar mig som chef.

8. Alla är inte stöpta i sammaform, hitta var och ens styrkaoch fokusera på motiveramedarbetarna.

9. Frihet under ansvar. Detkan vara svårt att hanteramen viktigt. Friheten geren dynamik som ger envälmående organisation.

10. Det ska vara roligt attjobba (och det blir roligtom kunden är glad).

”Den ungagenerationen ärmer kritisk ochställer högre kravpå sina chefer.

BIC Ecolutions™Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material- 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. GrönTillverkad av 76% återvunnet material- 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™Round Stic™ KulspetspennaFärg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter.Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare.Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiskamiljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i prisetingår i prisetingår i prisetingår i priset

83www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

miljö

Nästan alla Sverigeskommuner har tackat jatill statlig hjälp med attenergieffektivisera sinverksamhet. Miljöstyrn-ingsrådet har sedan apriluppdraget att hjälpa denoffentliga sektorn att gåföre i omställningen tillett energieffektivt sam-hälle, enligt EU:s ener-gitjänstedirektiv som blivitsvensk lag.

Energimyndigheten vill delaut fram till 2014. Pengarna skaanvändas till strategiskt arbete,som exempelvis att ställa miljö-krav i upphandlingen av varor ochtjänster.

− Det som Miljöstyrningsrådetframför allt kan hjälpa till medär råd om hur upphandlare kanställa miljökrav. Vi kan hjälpa viaen helpdesk, vår hemsida och olikautbildningar. Miljöstyrningsrådetuppdaterar regelbundet sin listaöver miljökrav för olika slag avprodukter och tjänster som kananvändas i upphandlingen, sägerAnnie Stålberg, projektledareinom energifrågor, på Miljöstyr-ningsrådet.

Det blir allt viktigare atthushålla med energi. Studier visaratt energieffektiviseringen utgörnästan hälften av de åtgärder som

är nödvändiga för att uppfyllaSveriges klimatåtaganden. Genomatt ställa krav på energieffektivaprodukter får du samma funk-tioner men billigare drift, ochsamtidigt som du får en lägre total-kostnad för produkten gör du enviktig insats för miljön.

Energieffektiviseringsutred-ningen visade till exempel att effek-tiviseringsåtgärder kan minskaenergianvändningen i offentligtägda lokaler med 8,5 TWh framtill år 2020. Omräknat i dagensenergipriser är det 7 till 8 miljarderkronor per år.

Senare i höst lanseras enhemsida specialinriktad på energi-effektiv upphandling.

Makt och skyldighetOffentlig sektor är en stor kundsom kan skapa starka incitamentför producenter att ta fram miljö-anpassade alternativ. Det är tillåtetatt använda kriterier för energief-fektivitet i offentlig upphandling.Om du är tveksam om vad somär juridiskt möjligt kan vi konsta-tera att det inte bara är helt lagligtatt ställa miljö- och energikravvid offentlig upphandling. Det ärdessutom rekommenderat av densvenska regeringen och EU.

För att upphandla en produktsom är så energieffektiv och klima-tanpassad som möjlig kan olikakrav på exempelvis energiförbruk-ning specificeras i förfrågnings-underlaget. Sådana krav utgörenergikrav. Miljöstyrningsrådets

Kommuner får grön kravlistaöver produkter och tjänster

energikrav är uppdelade på ”obli-gatoriska krav” och ”utvärderings-kriterier”, där utvärderingskriteri-erna avser att driva utvecklingenframåt medan de obligatoriskakraven är inriktade på det segmentav produkter som klarar minstaacceptabla nivå. Energikravenhittar ni till vänster i menyn.Utveckling av energikrav inom nyaproduktområden sker löpande,exempelvis kommer energikrav förAV-produkter till årsskiftet och förbyggområdet till våren.

Ett annat sätt att säkerställa attman får den mest energieffektivaprodukten är att använda livscy-kelkostnadskalkyler, LCC. LCCinnebär att man fokuserar på ettlivscykelperspektiv och därmedkan investeringar, som initialt tersig kostsamma, löna sig i längdengenom exempelvis låga löpandekostnader. Detta eftersom grun-dinvesteringen ofta endast utgören bråkdel av de totala kostna-derna som är förknippade meden produkt. Ökande energipriserkan förstärka denna effekt. Diversestyrmedel, såsom miljöskatter ochsubventioner kan också påverkabilden och ge den miljömässigaupphandlingen en kostnadsmässigfördel. Upphandling med hjälpav LCC kan därmed bidra till attkostnadseffektivt uppnå samhälletsfastställda miljömål.

Miljöstyrningsrådet harutvecklat ett generellt verktyg förLCC som främst är anpassat attanvändas i behovsanalysen. Vi

inkluderar även LCC-kriterier ikriteriedokumenten när det ärrelevant och i dagsläget har vispecifika verktyg för produktom-rådena personbilar, vending- ochkaffeautomater samt utomhusbe-lysning som är anpassade till attanvändas i anbudsutvärderingen.

Källa: Miljöstyrningsrådet

Spara pengar

Miljöanpassad upphandlingger inte bara en bättre miljö,det kan även sänka de of-fentliga kostnaderna. Enligten rapport från PriceWater-houseCoopers genomförd påuppdrag av EU-kommissionenhar kostnaden för de offent-liga myndigheterna i Sverigeminskat med 1,24 % tackvare miljökrav vid upphan-dling. Detta motsvarar enbesparing för den offentligasektorn på nästan 6 miljarderkronor!

84 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Tuffaresäkerhetskrav förmyndighetsbilar

85www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

fordon

Nu skärps kraven på Sveriges myn-dighetsbilar. Från 1 oktober införsen ny, tuff lagstiftning med fokuspå säkerhet. Till 2012 skärps kravenytterligare och i dag finns bara tvåmodeller som klarar dessa modeller.

Bakom utformningen av lagen står Trafikverket, vars egna inköpsregler ärännu hårdare. Där är det inte bara säkerhet, utan även buller och energief-fektivitet – bland annat med förödande konsekvenser för tunga, törstigaetanolbilar – som bedöms hårdare.

Förutom att vara klassade som miljöbilar enligt nuvarande lagstiftning(el, hybrid, max 120 gram CO2 för diesel- och bensinbilar eller 9,2 l/100km för alternativbränslen), ska myndigheterna uppfylla följande säker-hetskrav:• Minst fem stjärnor och 31,5 poäng i Euro NCAP:s tester enligt 2009-årskriterier (minst 32,5 i tester före 2009)

• Bältespåminnare förarplats och passagerare fram (2 poäng)• Skydd mot pisksnärtsskador (2 poäng, eller gul nivå i Thatchams tester)• Skydd för fotgängare (14 poäng)

Trafikverket hoppas att kraven för myndigheter även ska spilla över på detprivata näringslivet.

− Vi vill att stora företag ska lova att upphandla fordon som uppfyllerhögsta trafiksäkerhetsstandarder, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdi-rektör på Trafikverket till Tjänstebilsfakta.

För Trafikverkets bilar gäller dessutom:• Bullernivå på 73 dB för bensin-, etanol- och gasbilar respektive 74 dBför dieselbilar

• Bältespåminnare även i baksätet för leasingbil (3 poäng Euro NCAP)• CO2-utsläpp (g/km) maximalt enligt följande formel (där m0=bilenstjänstevikt i kg):

• Bensin- och dieselbilar: O2=0,95*130+0,0457(m0-1372)• Etanol- och gasbilar: CO2=1,54*130+0,0457(m0-1372)

Trafikverkets egna regler införs i två steg. Det första trädde i kraft redan15 september i år.

− Trafikverkets nya policy är stentuff och kommer att skrämma slag påmånga biltillverkare som inte uppfyller kraven, säger Ronny Svensson, vdpå tjänstebilskonsultföretaget Ynnor i Lund.

− De får nu bråda dagar för att hinna ikapp framtiden.

86 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Steg två för Trafikverket – och sannolikt även andra myndigheter – införs1 januari 2012, bland annat för att biltillverkarna ska hinna anpassa sig,och då måste alla bilar klara:• Bullernivå på 72 dB för alla bilar• Minst fem stjärnor och 31,5 poäng i Euro NCAP:s tester enligt 2009-årskriterier (minst 32,5 i tester före 2009)

• Bältespåminnare på samtliga platser (3 poäng)• Skydd mot pisksnärtsskador (3 poäng, eller grön nivå iThatchams tester)• Skydd för fotgängare (21 poäng, men alternativa metoder ska utvärdas;det skulle till exempel kunna handla om system som automatisktupptäcker och stannar framför hinder)

• CO2-utsläpp (g/km) maximalt enligt följande formel (där m0=bilenstjänstevikt i kg):

• Bensin- och dieselbilar (enligt tidigare)• Etanol- och gasbilar: CO2=1,31*130+0,0457(m0-1372)

I dag uppfyller bara Hondas hybridbilar Insight och Honda CR-Z detta.Alfa Romeo Giulietta klarar säkerheten, men blir även Trafikverkets krav påbuller lag från 2012, faller den bort för att den bullrar för mycket: 74 dB.

Tanken med Trafikverkets CO2-formel är egentligen att anpassareglerna så att även tyngre fordon accepteras om de är tillräckligt ener-gieffektiva. En bil med en tjänstevikt på nya maxgränsen 1900 kg skullekunna få släppa ut upp till 147,6 gram. Då skulle även BMW 5-serie klarakraven 2012.

Men myndigheten är låst vid dagens lagstiftning, som kräver att allastatliga myndigheter och verk kör miljöbilar.

Effekten av Trafikverkets nya CO2-regler blir därför enbart att bilarsom är lättare än 1372 kg måste klara lägre utsläppskrav än 120 gram, ochatt kraven på alternativbränslebilar sållar bort stora, tunga och törstigaetanolbilar.

Bilar Som i dag klararTrafikverkeTS policyfrån 1 januari 2012

Honda Insight

Honda CR-Z

Källa: Tjänstebilsfakta

Tjänstebilsexpert Ronny Svensson på Ynnor AB.

miljöBilar/verSionerSom uppfyller kravenför myndigheTer idag(preliminär liSTa 30/9)

ALFA ROMEO Giulietta diesel(snart på marknaden)

ALFA ROMEO MiTo diesel

AUDI A4 etanol (sedan/avant)

AUDI A4 diesel (sedan)

CITROËN C4 diesel, etanol

FIAT BRAVO diesel

FORD FOCUS diesel, etanol

FORD MONDEO etanol

FORD FIESTA diesel

FORD S-MAX etanol

FORD GALAXY etanol

HONDA INSIGHT hybrid

HONDA CR-Z hybrid

HYUNDAI i20 bensin

HYUNDAI i30 diesel

MAZDA 3 diesel

MERCEDES A-KLASS diesel

MINI COOPER diesel

OPEL INSIGNIA etanol

OPEL ASTRA diesel

RENAULT GRAND SCÉNICetanol

SAAB 9-5 etanol

SKODA ROOMSTER diesel

SUZUKI SWIFT bensin

TOYOTA PRIUS hybrid

TOYOTA iQ bensin

TOYOTA AURIS diesel, hybrid

VOLKSWAGEN POLO diesel

VOLKSWAGEN GOLF diesel,etanol

VOLKSWAGEN PASSATdiesel, gas

VOLKSWAGEN TOURAN gas

VOLVO S40/V50 diesel,etanol

VOLVO V70 diesel, etanol

Källa: Tjänstebilsfakta/Bilsakerhet.com

(Listan är i ständig förändringi takt med att nya modelleroch versioner kommer ut påmarknaden.)

”Ju tyngre bil, ju tuffare är kraven.

–Ju tyngre bil, ju tuffare ärkraven, medger Pär Gustafsson,enhetschef för Miljö & Hälsa påTrafikverket, för Tjänstebilfakta.

−Trafikverkets egen policy ärinsiktsfull, modern och flexibel.Den tar hänsyn både till närmiljö,utsläpp och energieffektivitet.Dessutom har policyn ambitionatt bli helt teknikneutral på sikt,kommenterar Ronny Svensson.

Trafikverkets egna regler skullekunna ligga till grund för en helt nysvensk miljöbilsdefinition.

− Dagens miljöbilskrav är ganskagamla, och jag hoppas att en skärp-ning kommer, säger Pär Gustafsson.

Men det är inte aktuellt i dags-läget, säger källor i myndigheten tillTjänstebilsfakta.

− Trafikverkets policy skullepassa utmärkt för att sätta ramarnaför vad som ska kallas miljöbil iSverige, menar Ronny Svensson.

− Dagens miljöbilsregler harkört i diket för länge sedan, medsina premier till törstiga etanolbilarsom tankas på bensin och trafikfar-liga bilar utan antisladdsystem.

Lagen för myndigheternasfordonsinköp gäller för såvälhyrbilar, poolbilar, förmånsbilarsom personalbilar. En del myndig-heters special- och utrycknings-fordon är undantagna.

Ronny Swensson

”Det här är mintredje tjänstebilfrån Hyundai”

5 års Nybilsgaranti med obegränsad körsträcka • 12 års Rostskyddsgaranti • 5 års Lackgaranti • 3 års Vagnskadegaranti • 5 års VägassistansFörmånsvärde netto vid 50%marginalskatt. *Leasingavgifterna är exkl. moms och exempel på finansiering via Hyundai Finans i 36 mån. Första förhöjd hyra 20%, restvärde 45%. Serviceavtal tecknas till aktuellt pris hos denlokala Hyundai-återförsäljaren. Närmaste återförsäljare hittar du på www.hyundai.se eller genom att ringa 020-677 677. Bränsleförbr. vid bl. körning 4,5-6,9 l/100 km. CO2-utsläpp 119-162 g/km. Miljöklass 2005/2005 PM.

Hyundai i30 Kombi 1.6 CRDiKampanjpris: 172 900 kr

Förmånsvärde 1 421 kr/mån. (netto)Leasingkostnad 1 682 kr/mån.

Inkl. serviceavtal ochförsäkring 2 230 kr/mån.

www.hyundai.se

Nya Hyundai i30 har inte bara ny design. Den har en massa godaegenskaper under ytan. Ekonomisk i drift och snäll mot miljön. Fem-stjärnig säkerhet. Att varumärket Hyundai hamnar i topp i kvalitets-tester gör steget ännu lättare att ta.

Hyundai i30 Kombi är generöst rymlig och bekväm, stor nog för deflesta behov. Som miljöbil finns den med tre olika motoralternativpå 90, 115 eller 128 hk. Alla är turbodieslar med 6-växlad låda ochnöjer sig med 0,45 liter milen.

Just nu sparar du upp till 18 000 kr på en Hyundai i30. Du får ettförmånligt leasingupplägg där både serviceavtal och försäkring kaningå till ett fast pris under avtalsperioden.

KONFERENSGUIDEN

Anrika Hotell Havsbaden i Grisslehamn har enhänförande utsikt mot Ålands hav. Ett hav somdrar blickarna till sig i såväl sol som storm.

Sol, vind, havsstänkoch goda möten

När får man lov att kalla enbyggnad för anrik? Ett hotell, överhundra år gammalt, som underalla år drivits av driftiga kvinnoroch som idag, liksom från starten,erbjuder hälsobad i kombinationmed övernattning. Det tycker vibör kvalificera ett hotell att kallasanrikt.

Grisslehamn blev en populärbadort vid sekelskiftet och 1903öppnade grundaren Herta Kitzing

det första havsbadet − HotellHavsbaden. Herta erbjöd då kall-och varmbadhus, getmjölkskureroch gyttjebad.

− I praktiken hade hon ett dåti-dens spa, även om det inte hette såpå den tiden, berättar dagens ägareoch vd, Christina Nilsson.

Konferensdeltagare som bokarin sig på spa-behandlingarna är iförsta hand intresserade av grupp-aktiviteter.

− Vi har börjat kombinerafärdiga gruppaket med spa somsärskilt riktar sig till konferensdel-tagare. De väljer sällan enskildabehandlingar utan hellre grupp-aktiviteter, i öppna avdelningaroch med förfriskningar till, sägerChristina Nilsson.

Drama i ateljénGrisslehamn är en gammal fiskebydär konstnären och författaren

Albert Engström bodde ochverkade. Hans ateljé finns bevaradpå några minuter promenadav-stånd från hotellet. För att lockasina gäster att besöka ateljénerbjuder Christina Nilsson attmindre sällskap får inta förrättendär i samband med en kort presen-tation av författaren och konst-nären Engström.

− Det är en häftig plats attbesöka − längst ut på klipporna.

Vid ett tillfälle hade vi en gruppdär när det blåste upp till storm.Vattnet sköljde över klipporna ochtunga grå moln täckte himlen ochgjorde det mörkt inne i ateljén,som saknar el. Vi tände närmare80 värmeljus och vår guide fickanvända en ficklampa att belysatavlorna hon pratade om, berättarChristina Nilsson.

Personligt bemötandeChristina Nilsson är i grundenutbildad sjuksköterska.

− Min far arbetade i fastig-hetsbranschen och 1989 köptehan hotellet. Men personen somskulle driva hotellet hoppade avoch under en helg bestämde vi ossför att ta över. Min mor, min manoch jag själv gick alltså på måndagmorgon och sa upp oss från vårajobb och min mor blev då vd överHotell Havsbaden.

År 2002 tog Christina överledningen.

− Mina kunskaper som sjuk-sköterska är bra att ha i min nyaroll. Det skiljer sig inte så mycketåt, målet är att göra det så bra sommöjligt för våra kunder.

På Hotell Havsbaden arbetarsedan 15 år den välrenommeradekökschefen Klaus Kegel. Hanär utbildad i Tyskland och hararbetat på flera fina krogar innanhan hamnade på Hotell Havs-baden.

− Hans största intresse är viltoch fisk vilket förstås innebär attvåra menyer innehåller många vilt-och fiskrätter, berättar ChristinaNilsson.

MiljöarbetetUnder 2010 har Christina Nilssonoch hennes medarbetare genom-fört ett omfattande miljöarbeteför att certifiera hotellet somSvanenmärkt.

− Det är många olika aspektersom inkluderas i certifieringen,vår vatten- och elkonsumtion,återvinning av värme och venti-lation, källsortering av sopor,svanenmärkta produkter i konfe-renssortimentet och ekologiskaoch rättvisemärkta varor i matut-budet. Dessutom har personalengått utbildningar.

Christina Nilsson är övertygadom att miljöcertifieringen är bramarknadsföring.

− Särskilt när man vänder sigtill myndigheter och kommunereftersom de i regel är mycketmiljömedvetna, säger hon.

Malin Ulfvarson

”På Hotell Havsbaden arbetarsedan 15 år den välrenommeradekökschefen Klaus Kegel.

KONFERENSGUIDEN

Hotell- och konferensan-läggningen Rånäs Slotterbjuder klimatvänligaluncher och utsläppskom-penserade bussresor tilloch från slottet.

70 procent av gästerna som besökerRånäs Slott gör det i samband meden konferens. De flesta reser i egenbil och tanken är att få fler konfe-rensgäster åka buss tillsammansistället till konferensen. RånäsSlott stimulerar detta genom attsjälva stå för 50 procent av bussenskostnad för grupper mellan 15-50personer.

– Att resa kollektivt minskarkoldioxidutsläppen jämfört med

Rånäs Slott lanserarklimatvänliga luncher

att färdas med personbil. Dess-utom är det så att vi inte barakompenserar, utan till och medöverkompenserar utsläppen fråndessa bussturer med 15 procentenligt Bertil Dufbäck, vd för RånäsSlott.

Samtidigt satsar Rånäs Slotts påklimatvänliga lunchmenyer sombaseras på närodlade och säsongs-riktiga råvaror.

– En tredjedel av medel-svenskens utsläpp av växthus-gaser kommer från maten. Vi villbidra till att den siffran minskar.Därför serverar vi exempelvis intejordgubbar och rabarber mitt ivintern, det finns goda och inspi-rerande alternativ för varje säsong.Vi lägger också extra vikt vid hurkött och fisk producerats utifrån

ett klimatperspektiv. Lunchernapå Rånäs Slott ska ätas både medmatglädje och rent miljösamvete,säger Bertil Dufbäck.

Genom Klimatpositiv-konceptet kompenserar ochkompenserar Rånäs Slott för dekoldioxidutsläpp som uppståri samband med anläggningens

Om Rånäs slOtt

Rånäs Slott är en hotell- och konferensanläggning belägen iUppland. På Rånäs Slott finns 50 hotellrum, sju konferensutrustadelokaler, restaurang, spa och slottspark. Slottet byggdes 1833i empirestil och används som hotell- och konferensanläggningsedan 1999.

transporter och energiförbrukning.Kompensationen sker genom träd-plantering i Senegal tillsammansmed organisationen Trees for thefuture. I våras fick Rånäs Slott ävenSvanenmärkningen som kvitto försitt miljöarbete.

Malin Ulfvarson

Konferensmed spa– bästmellan himmel &hav!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Välgörande inspiration. Kontakta ossför fräscha idéer och färdiga paket!

KONFERENS,

SPA &WEEKEND

I ROSLAGEN

www.ehandel.kommunexperten.se018-14 60 30

Skriver Du offerter till kommuner?Dina konkurrenter har tillgång till

Kommunexpertens digitala bibliotek

Kunskap är pengar!

Tel 08-611 41 41 info@friibergh.se www.friibergh.se

ditt välbefinnandevår passion

En skön oas för både arbete och vila, med enmiljö som inspirerar. Endast 65 km fån Stock-holm. Välkommen till Friiberghs Herrgård.Där sagor och drömmar vävs samman medpersonlig omsorg och naturlig omtanke.

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boendei nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalenutmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö ochmoderna möteslokaler.Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpensionoch konferensservice.

Fakta Om Rånäs slOttsmiljösatsning

Arbete enligt konceptetKlimatpositiv som hanterar,uppmärksammar, minskarutsläpp av koldioxid ochandra växthusgaser

Utsläppskompensation genomträdplantering i Senegal till-sammans med Trees forthe Future som arbetar förhållbart jord- och skogsbruk

Rabatterade och klimatkom-penserade bussresor till ochfrån anläggningen

Klimatsmarta lunchmenyer

Svanenmärkning som innebäratt hela driften av slottet harmiljögranskats

92 Offentliga Affärer 5 2010 | www.offentligaaffarer.se

Landet RuntTa en titt på vad som händer i Sveriges kommuner frånLuleå i norr till Malmö i söder.

Luleå: Över 74 000 invånare• Luleås befolkning passeradei augusti för första gången 74000-gränsen. På ett år har invå-narantalet ökat med nästan 400personer.

Siffrorna finns i Statistiskmånadsrapport och avser läget den31 augusti.

Sedan årsskiftet har befolk-ningen ökat med 183 personer ochuppgår nu till 74 133. Jämfört medden 31 augusti 2009 handlar detom plus 393 invånare. Ökningenberor till stor del på fler universi-tetsstudenter.

Födelsenettot hittills under2010 är starkt positivt, plus 183personer. Under årets åtta förstamånader föddes 572 barn.

Flyttnettot hamnar däremot pånoll – exakt lika många har under2010 flyttat in till Luleå som harflyttat ut.

Stockholm: Hans spårvagns-idé blev succé• Redan i mitten av 1980-taletbörjade Stig Dingertz kämpa fören spårbunden tvärförbindelse isödra Stockholm. I år är det tioår sedan Tvärbanan stod klar ochdet förra trafiklandstingsrådet harutsetts till Månadens stockholmareav Stockholms stad.

– Den som tror att jag genomalla år har förordat spårväg avnostalgiska skäl tror helt fel. Heltfel! Det handlar framför allt omtransportekonomi – men ocksåom att ha visioner och våga satsalångsiktigt. Hade man bara använtsamhällsekonomiska kalkyler skullevarken tunnelbanan eller Globen hablivit byggda, säger Stig Dingertz.

– Dessutom är elektrisk spår-drift ett miljövänligare alternativsom bullrar mindre – inte minstviktigt nu när Stockholm profi-lerar sig som miljöhuvudstad,menar han.

Norrköping: Rivstart försnålkörning• Nu har startskottet för Norrkö-pings kommuns satsning på mer

ekonomisk och miljövänlig bilkör-ning. Med hjälp av en simulatorska de anställda i kommunen lärasig att köra snålare och säkrare.

Som första kommun i Sverigeerbjuder Norrköping sin personaldigital utbildning för personbilmed hjälp av simulatorpro-grammet Eco2Trainer - en digitalutbildning i sparsam och miljö-vänlig körning.

Syftet med utbildningen är attminska klimat- och miljöbelast-ningen från kommunens tjänste-resor med bil.

Utbildningen i snålkörning ären del av den europeiska trafikant-veckan den 16-22 september.

Skövde: Näringslivsgalan firar10 år!• Nu är det snart dags förNäringslivsgalans 10-årsjubileum.I år kommer följande priset attdelar ut. Nytt för i år är ett pris tillÅrets Samhällsbyggare i Skaraborg.• Årets Marknadsförare - Mark-

nadsföreningen Skaraborg• Årets Uppstickare - Marknads-

föreningen Skaraborg• Det goda exemplet - Samord-

ningsförbundet• Gothia Entreprenörspris - Läns-

försäkringar Skaraborg och LRFKonsult

• Årets Företagare - FöretagarnaSkövde Tibro

• Årets Rookie - FöretagarnaSkövde Tibro

• Årets Butik - Svensk HandelSkövde

• Näringslivsforums pris - Närings-livsforum

• Årets Engagemang - Skövdekommun och Lokaldelen SverigeAB

• Skövde kommuns Miljöpris -Skövde kommun

• Årets Samhällsbyggare i Skara-borg - Sveriges Byggindustrier

Göteborg: Matavfall ska blibiogas• Nu ska göteborgarnas matavfallbli biogas. Renova har beslutatatt påbörja projekteringen av en

ny anläggning på Marieholm därmatavfallet förbehandlas för attsedan förädlas till biogas. Måletär att fördubbla utsorteringen avmatavfall fram till 2020.

Inom Göteborgsregionen harkommunerna kommit olika långtmed att samla in och sorterahushållens matavfall. Förra åretgick omkring 11.000 ton tillkompostering.

Kan stå klar nästa höstEnligt en nyligen fastställd regi-onal avfallsplan ska insamlingen avmatavfall fördubblas på tio år. Föratt ställa om sig mot detta mål harRenova bestämt sig för att titta påvad det kostar att investera i en nyanläggning på Marieholm.

– Det kan hamna på runt 50miljoner kronor. Nu drar vi igångprojekteringen och tar fram ettinvesteringsunderlag så att beslut omatt börja bygga kan tas senare i höst.Tanken är att anläggningen ska ståklar under hösten 2011, säger Chris-tian Kallerdahl på Renova.

Halmstad: Tillgänglighets- ochbemötandepriset• Halmstad ska vara en stad föralla. Det ska vara enkelt att ta sigfram – inte bara på gator, torgoch offentliga platser, utan äveni offentliga lokaler, butiker ochrestauranger.

Halmstads kommun delar utTillgänglighets- och bemötan-depriset varje år i samband medInternationella Handikappdagen,den 3 december. Priset delas uttill ett företag eller en organisa-tion som visat sig ha speciellt godtillgänglighet för alla kunder. Tillgod tillgänglighet räknas blandannat framkomlighet, informa-tion, bullernivåer, hänsyn till aller-giker, kunnighet hos personalen.År 2009 gick priset till Friskis &Svettis på Slottsmöllan.

Höör: Prioriterar denkommunala servicen• 188:a på Svenskt Näringslivsranking – en plats som Höör inte

Landet RuntLandet Runt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 5 2010

Landet Runt

Vad HÄndeR I eRKOMMun?Vill du att just din kommun ska presenterasi kommunenkäten? Händer det något nytteller spännande, som kan vara inspire-rande för andra kommuner eller intressantför läsekretsen? Hör av dig tillarne.oster@hexanova.se om du vill ha nyheter fråndin kommun publicerat i flera utgåvor avOffentliga Affärer.

trivdes på. Därför gjorde de enrejäl omstart med fokus på service.De senaste åren har Höör klättratordentligt på posten ”kommunalservice till företagen”.

– Kommunen har förstått attvi har en verksamhet att skötaoch inte har tid att fastna i denkommunala byråkratin, sägerBjörn Forsén på Höörs Gästgifva-regård & Hotel.

Höör har en hundraprocentigsvarsfrekvens på sin e-post. Sammadag man frågar får man svar.

– Vi har byggt upp ett systemså att om någon är borta kan enannan i personalen gå in ochsvara på mejlen för att hållauppe svarsfrekvensen, säger PeterWollin, näringslivschef i Höörskommun.

Under några års tid har, just,servicefrågorna varit prioriterade.Arbetet har intensifierats sedanman 2008 hamnade på 188:e platspå Svenskt Näringslivs ranking.

– Där hörde vi inte hemma.Därför anlitade vi en konsult somhjälpte oss att fråga företagen hurvi kunde bli en bättre kommun,berättar Peter Wollin.

Man gjorde om hela webb-platsen, satsade på regelbundnafrukostträffar och satte en agendaför hela året för att lyfta fram före-tagarandan.

– Vi har även skapat ett företa-garråd som består av både små ochstora företag, säger Peter Wollin.

Processen gjorde att företagar-frågorna lyftes fram, och just dettagenomsyrar organisationen i dag. Iförlängningen är detta också någotsom märks ut mot kunderna –företagen.

Malmö: Vägen ut ur tonårs-krisen går genom samtal• Malmö stad startar en nymottagning, Plattform Malmö,för Malmöungdomar och derasföräldrar som snabbt vill ha någonatt prata med när det är tufft.

– Det är bättre att söka hjälpi ett tidigt stadium än att vänta iflera år. Vad än människor hör av

sig om så är det angeläget, sägerJessica Schmidt.

Hon är en av fyra personersom ingår i det nya familjeteamsom genom samtal ska vägledaungdomar mellan 12 och 21 åroch deras föräldrar ur svårigheter.Det kan handla om relations-svårigheter i familjen eller medkompisar, skolan, kris, stress elleroro.

- Ibland kan människor upplevaatt de inte har tillräckligt storaproblem för att söka hjälp. Vårerfarenhet är dock att det kan varatill stor hjälp för familjer att prataom vardagliga saker, exempelvisatt sonen inte lägger sig i tid elleratt han sitter för mycket framfördatorn, säger Ingela Wall.

Det nya teamet kommer attarbeta med lösningsfokuseradsamtalsbehandling. Ungdomareller familjer är välkomna dit medsina svårigheter, teamet lägger storvikt vid att hjälpa till att hittaframkomliga vägar. Genom attsätta fokus på hur man skulle viljaha det istället eller på vad somredan fungerar har man en merkonstruktiv grund att utgå ifrånän om samtalet kretsar kring tillsynes oöverstigliga utmaningar.Det handlar om att ta små steg irätt riktning.

Den som vänder sig till mottag-ningen kan välja att komma ensameller tillsammans med sitt barneller sina föräldrar. Servicen äröppen och kostnadsfri för familjerfrån hela Malmö.

KRönIKa

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och skötersvarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med störreutskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna

En del av din dag.

Jag tycker det är spännande attfundera över hur medveten jagär och hur många medvetna

beslut jag tar.Kan vi vara medvetna om det

som sker runtomkring oss, ochinom oss själva, till 100 procent?

Kanske, men bara korta stunderförmodligen. Det krävs träningoch en vilja att förstå sig själv, sinatankar och sitt agerande. En godsjälvkännedom brukar många sägaär grunden till ett gott ledarskap.

5 % är medvetna beslutAxiologi – läran om tankemönstermenar på att 95 procent av vårabeslut sker på vana utan reflektion.Endast 5 procent är medvetnabeslut! Då gäller det att de 95procent omedvetna beslut vi fattarinte är av större vikt. För det skulleju kunna få konsekvenser somman helst vill vara omedveten om.Eller?

Dina omedvetna beslut?Vilka omedvetna beslut tar du iditt ledarskap av gammal vanautan reflektion? Reflektion ja,ytterligare något jag som konsultförespråkar i ledarskapet, och somjag själv försöker ta mig tid till. Föri reflektionen dyker insikter uppsom leder oss till medvetna val.Häromdagen hade jag utbildningför ett gäng unga konsulter. Enmenade att 5 procent medvetnabeslut kanske var alldeles lagom:vem orkar gå runt och varamedveten hela tiden? Om 95procent är av mindre vikt är detsynd att slösa energi på dem. Hm,intressant tanke. Kruxet är dockatt de 95 procenten var just omed-vetna beslut och då vet vi ju inteom de var väsentliga eller inte…

Medveten närvaroVi kan med våra tankar påverkabåde struktur och funktion i

Medvetna beslut?hjärnan. Då får vi en hjärna somutvecklas och även möjlighet attändra de tankemönster som inte ärbra för oss. Kanske har jag tanke-mönster som inte gynnar mittledarskap? Det känns ju jättevik-tigt att ta reda på. Som ett resultatkan jag bli bättre på att kontrol-lera situationer, ta rätt beslut ochutveckla min fulla potential. Jaghar bestämt mig. Jag fortsätter minresa i medvetenhet och nöjer miginte med 5 procent.

Anna Ferneman,chef Betania HälsoManagement

95www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 5 2010

Lindahl. Når resultat.

s tockhol m göteborg hel s ingborg m al mö upp sa l a örebro www.lindahl.se

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetensoch kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månarvi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalismoch helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligtengagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på.Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

rEtUrADrEss:Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2414 58 Göteborg

posttidning

Översättningar– till och från alla språk

www.semantix.se | info@semantix.seSVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅFINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Vi översätter till och från alla språk och inom alla fackområden.Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig till Nordensledande språk- och kommunikationsföretag.

Översättning samt övriga tjänster: 0774-40 05 50Tolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt)

ÖVERSÄTTNING WEBBKOMMUNIKATION AFFÄRSSPRÅK KURSER UNDERTEXTNING SPRÅKCOACHER SKRIBENTER TOLKNING