MODEMUSIKKLUBB

TEATERFILM

OSQLEDAREN INTERVJUAR:MICHELLE MEADOWSMARTIN KELLERMANROUZBEH DELAVARIKONSTRUCTIONB-LINEREKYL

rektor@kth.se

OSQLEDAREN #5 06/07Chefredaktr & ansvarig utgivareDunja Vujovicosqledaren@ths.kth.se

Redaktr fr THS sidorJosen Viidasinfo@ths.kth.se

Grask formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterDunja Vujovic, Sara Eriksson, Per Pet-terson, Axel Lindgren, Cristian Franzn, Calle Finnstrm, Martina Bergh, Hawi Endale, Charlotte Holmstrm, Therese Rosberg, Fredrika Jrnehall, Frej Naimi-Akbar, Ida Klasn, Kalle Boija, Sthig Jo-nasson

IllustratrerJosen Karlsson, Jonatan Stahl, Martin Kellerman, Aron Lind, Anders Scmidt, Dunja Vujovic

FotograferAlex Busnyuk, Alex Biledt, Jeremy Bi-duad, Felix Rdberg, Alejandro Trejos, Unlucky Monkey, Per Petterson, Petra Hellberg, Bengt Wanselius, Hans Nils-son, Ida Olsson

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagFotograf: Ida OlssonModell: Karolina FagerlundStyling: Frida SderqvistLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 790 98 70osqledaren@ths.kth.sechefred@osqledaren.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmNymble Drottning Kristinas vg 19

ISSN 0347 0164Postgiro 1937 2Bankgiro 572 3192Org nr 802005 9153

Fr du inte Osqledaren trots att du betalat kravgiften? Ring Krexpeditio-nen p 08 10 45 72 eller CityMail p 0200 211 911 och kolla att din adress stmmer.

Ett stort tack tillSneakersnstuff, Frida Sderqvist, Ro-bert Lyngman, Anna Wrede p SSCO, Jalla Prego, Wang & Boija och sjlvklart den likasinnade chefredaktren p Lit-hanian - Johan Tor, vra annonsrer och Wallin & Dalholm Boktryckeri

KTH hller forskningskurs vid Fudanuniveristetet i Shanghai och nu bygger vi ett universitet i Pakistan

kth worldwide

Jag m vara ytlig, men en av de bsta sakerna med vren r klderna. Man fr ta av sig varma jackan och stta p sig den snygga vrjackan och sneakers man inte blir smutsig om. Om du inte ger ett par sneakers eller inte vet ens vad jag snackar om, blddra vidare s fattar du vad jag menar! Vren innebr ocks nya krafter. Tro inte jag pratar om tentor, nej nej. Jag pra-tar om att g ut och dansa, och inte sitta hemma i mrkret. Vi har trffad ngra grymma DJ:s och som r KTH:are. Det r fr att du inte ska vara alltfr rdd nr du dansar ngon annanstans n p tentapubar i Nymble! Ha en grym brjan p vren nu!

Osqledaren r sedan 1959 Tekniska Hgsko-lans Studentkrs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gnger per r med en upplaga p 18 000 ex. Osqledaren r fullstndigt annonsnansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter p KTH.

Osqledarens uppgift r att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS, och natuligtvis ven att underhlla vra l-sare!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se.Manusstopp fr #6 r den 30 mars. Redaktionen frbehller sig rtten att skra i eller refusera insnt material. Fr icke bestllt material ansvaras icke. I tid-ningen gjorda uttalanden r endast, om s anges, att betrakta som THS eller Osqledarens stndpunkt.

T E K N I S K A H G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G

DUNJA VUJOVIC, er alltid s kontemplativa chefredaktr

SSCO:S TANKAR OM KROBLIGATORIET FRANSMAN FRVNAS VER SNUS KYLSKPSPOESI TV-HISTORIA P CAMPUS OBSKYR MUSIK ROCKY SNEAKERS TILL FOLKET TEATER KTH:S DARLING OSQLEDAREN TIPSAR: SVENSKT MODE SSES CIVIL LRARE & FLYGARE DDENS TEKNISKA HGSKOLA

OSQLEDAREN #5 06/07Chefredaktr & ansvarig utgivareDunja Vujovicosqledaren@ths.kth.se

Redaktr fr THS sidorJosen Viidasinfo@ths.kth.se

Grask formgivning & layoutDunja Vujovic

SkribenterDunja Vujovic, Sara Eriksson, Per Pet-terson, Axel Lindgren, Cristian Franzn, Calle Finnstrm, Martina Bergh, Hawi Endale, Charlotte Holmstrm, Therese Rosberg, Fredrika Jrnehall, Frej Naimi-Akbar, Ida Klasn, Kalle Boija, Sthig Jo-nasson

IllustratrerJosen Karlsson, Jonatan Stahl, Martin Kellerman, Aron Lind, Anders Scmidt, Dunja Vujovic

FotograferAlex Busnyuk, Alex Biledt, Jeremy Bi-duad, Felix Rdberg, Alejandro Trejos, Unlucky Monkey, Per Petterson, Petra Hellberg, Bengt Wanselius, Hans Nils-son, Ida Olsson

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

OmslagFotograf: Ida OlssonModell: Karolina FagerlundStyling: Frida SderqvistLayout: Dunja Vujovic

Repro & tryckWalllin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 790 98 70osqledaren@ths.kth.sechefred@osqledaren.sewww.osqledaren.se

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmNymble Drottning Kristinas vg 19

ISSN 0347 0164Postgiro 1937 2Bankgiro 572 3192Org nr 802005 9153

Fr du inte Osqledaren trots att du betalat kravgiften? Ring Krexpeditio-nen p 08 10 45 72 eller CityMail p 0200 211 911 och kolla att din adress stmmer.

Ett stort tack tillSneakersnstuff, Frida Sderqvist, Ro-bert Lyngman, Anna Wrede p SSCO, Jalla Prego, Wang & Boija och sjlvklart den likasinnade chefredaktren p Lit-hanian - Johan Tor, vra annonsrer och Wallin & Dalholm Boktryckeri

Lagom till hstterminen 2007 nns 189 st

sprillans nya studentbostder om 20-27 kvm

in yttningsklara vid heta Telefonplan. Runt

hrnet nns Konstfack, restaurang Landet,

SATS gym och tunnelbanans rda linje.

Hyresniver frn 2850 - 3650 kr/mnad.

Stll dig i k redan nu!

Dessutom pgr frn den 12 februari en

tvling dr du kan vinna ett frstahands-

kontrakt p en specialinredd lgenhet.

Fr mer information g in p; www.stockholm-tellus.se

Vinn en studentlgenhet p Telefonplan!

Lagom till hstterminen 2007 nns 189 st

sprillans nya studentbostder om 20-27 kvm

in yttningsklara vid heta Telefonplan. Runt

hrnet nns Konstfack, restaurang Landet,

SATS gym och tunnelbanans rda linje.

Hyresniver frn 2850 - 3650 kr/mnad.

Stll dig i k redan nu!

Dessutom pgr frn den 12 februari en

tvling dr du kan vinna ett frstahands-

kontrakt p en specialinredd lgenhet.

Fr mer information g in p; www.stockholm-tellus.se

Vinn en studentlgenhet p Telefonplan!

Vill Du arbeta som lrarvikarie p gymnasiet eller i grundskolan?

Lrarjouren sker just nu hgskolestudenter och nyutexaminerade akademiker!Du kan jobba enstaka timmar, ett par dagar i veckan eller upp till heltid genom att undervisa i matematik,fysik, kemi, programmering m m.Vi ger Dig utbildning, std och en en hel prm fullmatad med information om lrarrollen. Genom oss utvecklas Du, inte bara i pedagogisk bemrkelse utan ocks i din ledarroll och retoriskt erfarenheter som r mycket vrda fr dig nsta gng Du sker jobb, ven lnemssigt.S tag chansen att prva p lrarrollen genom oss skicka in en intresseanmlan via vr hemsida www.lararjouren.se eller ring oss direkt! Vi rekryterar fortlpande.

Varmt vlkommen! Tel. 08-16 15 80

D kan Du omgende f jobb hos oss!

www.lararjouren.se

Kvalitetsalternativet etablerat 1999,med Stockholms universitetoch KTH som delgare sedan 2001.

LEDARE

DUNJA VUJOVICCHEFREDAKTR

GRINGO FDDES FR ATT MEDIEBILDEN AV MILJONPROGRAMMEN VAR PIPPAD.

P TIDNINGEN GRINGOS hemsida kan man lsa: Mil-jonsvenskar framstlldes alltid som hot, offer eller exotiska undantag. Och vi reagerade p det genom att gra varm, krleksfull och optimistisk journalistik om Sverige. Ack vad jag nskar att Gringo var en sdan tidning. I mina gon r det inte riktigt s. Fr er som inte vet r Gringo en tidning som kom ut i samarbete med Metro. Tidningen vill vara mil-jonsvenskarnas rst, invandrarnas rst. Det lustiga r sttet de gr det p och att de i min mening inte frmjar invandrar-nas position i samhllet, utan skapar mer problem.

GRINGOS TAKTIK r sdan att den bygger p vi-och-de-knslor. Istllet fr att lsa problemet, bara frdjupar det. Det enda Gringo lyckas stadkomma r att gra avgrunden mellan vi och de andra nnu djupare. Gringo gr att mot-sttningarna kar genom att skapa en ytterst konstig invand-raridentitet. De anvnder ordet miljonsvenskar som ett annat ord fr invandrare, men r jag som inte r uppvuxen ute i frorten inte invandrare? Tnker de alls p de invandrare som inte ser ngot negativt i att lra sig svenska sprket? De skriver listor p ord som r miljonsvenskans ord och frsker tvinga in det i svenska sprket. Miljonsvenskan r inte ngot annat n ungdomsslang och dr br det stanna om inte folk verkligen vill anvnda det. Ett bra exempel r ordet tjej. Or-det kommer frn romani och det nns kvar fr att folk vill anvnda det. Det nns inte kvar fr att en tidskrift att skrivit upp det p en lista.

JAG SOM INVANDRARE knner inte igen mig i den iden-titet som Gringo frsker tvinga p mig. Sluta rid p vgen som nns bara fr att man r invandrare. Folk kallar det po-sitiv srbehandling. Jag kallar det rdsla. Rdsla frn svenska samhllet som inte vgar granska och kritisera invandrare.Man vgar inte ifrgastta Gringo fr att man r rdd fr att bli kallad rasist. Man vgar inte ppeka problemen som nns i frorterna och hos vissa invandrare som utnyttjar svenska samhllet, fr d blir man ocks kallad rasist. Om

man dessutom tycker att Folkpartiets sprktest r bra, ven d blir man kallad rasist. Enda gngen man kommer undan med dessa sikter r om man sjlv r invandrare.

VAD INVANDRARNA i detta land verkligen behver r att sluta ses som invandrare, utan ses som vanliga mnnis-kor som inte r en homogen grupp. Jag hvdar inte att bara fr att man r invandrare ska man stlla sig i ledet, lra sig svenska, skaffa ett jobb, ra midsommar och hlla kften. Man ska ha kvar sina traditioner om man vill och ta eget ansvar i ett land dr man erbjuds ett nytt liv.

VAD VET JAG EGENTLIGEN? Gringo och gnget ser mig skert inte som en riktig invandrare nd. Jag r upp-vuxen i en akademikerfamilj p Liding sedan jag var sju r gammal, det r inte tillrckligt hrt fr att jag ska veta hur riktiga invandrare har det. Jag vet vissa saker efter snart 14 r i Sverige. Jag har inte kommit dit jag r utan att kmpa. Kmpandes fr ett uppehllstillstnd i mnader p en y-ktingfrlggning, kmpandes fr att lra mig svenska samti-digt som man skulle skaffa kompisar i skolan. Anledningen till att jag brjade p KTH var delvis att jag var en datanrd som liten, men ven fr att jag visste att det skulle vara svrt att f jobb i Sverige med ett konstigt namn, om man inte har en gedigen utbildning. Drfr r jag fruktansvrt trtt p tidningar som Gringo som saboterar fr invandrare som har ambitioner och som inte behver hvda sig hela tiden. Jag vet att jag r ex-jugoslav och stolt ver det, jag behver inte en tidning som Gringo som str fr mina rttigheter i svenska samhllet. Jag klarar det utmrkt alldeles sjlv.

CHALMERS INFR ANTAGNINGSPROV

Chalmers ska infra antagningsprov till tv stycken civilingenjrsutbildningar. Upp till en tredjedel av de behriga p programmen Ar-kitektur och teknik och Teknisk fysik ska f sin plats genom prov i matematik och fysik. Frsta intagningen blir i hst och frhoppningen r att nna motiverade elever frn nya grupper och f frre avhopp.

Antagningsproven infrs p frsk under tre r.

TEXT: KTH-EKOT

POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT FR KTH R 2006

Den 19 februari faststllde KTHs styrelse rsredovisningen fr 2006 och budgetunderlaget fr 2008-2010 och p torsdagen den 22 februari, verlmnades dessa till regeringen.

KTHs akademiska prestationer under 2006, antalet exami-nerade doktorer, civilingenjrer och magistrar, var mycket till-fredsstllande. Den internationella dimensionen i KTHs grund-utbildning vxer oavbrutet och avspeglar sig inte minst i det stora antalet internationella masterstudenter.

KTH r och har varit framgngsrik nr det gller att attrahera forskningsresurser frn externa nansirer, vilket KTH ser som ett gott erknnande fr sin verksamhet. Samtidigt r oba-lansen mellan egna och externa medel en stor del av KTHs ekonomiska problem. rets ekonomiska resultat, +13 miljoner kronor, r mycket gldjande och visar att kostnadskontrollen gett effekt. Pressen att ka intkterna, bde inom grundutbild-ningen och inom forskningen r dock alltjmt stora.

TEXT: KTH-EKOT

HYRESSKOJERI P HGSKOLENIV KTH BETALAR 75 MILJONER FR MYCKET

Anders har problem med hyran. Det har Gran och Karin ocks. Inte s att fogden knackar p drren och vrden hotar med vrkning. S illa r det inte.

Visst har Anders Flodstrm p KTH vackra lokaler i ett av Stockholms absolut dyraste omrden. Men varfr ska han betala 600 kronor mer kvadraten n Karin Markides p Chalmers? Hon har ocks centrala lokaler. Och varfr betalar Gran Bexell, rektor p Lunds universitet, ngonstans mellan KTH och Chalmers fr sina kvadratmeter?

P ledarspalt i veckans nummer av Ny Teknik anklagas hyresvrden Akademiska Hus fr Hyresskojeri p hgskole-niv och tidningen granskar frgan i ett stort reportage med rubriken Forskarmiljarder gr till hyror. Mnga lrosten har lnge kmpat fr att f lgre hyror.

Vi betalar marknadshyror. Och med Stockholms niv p marknadshyror betyder det 300 kr mer per kvadratmeter och mnad n vad andra universitet och hgskolor i Sverige betalar. Det r 75 miljoner kronor per r extra som vi i stllet kunde ha anvnt fr utbildning, sger Anders Flodstrm.

Han anser att Akademiska Hus smugit in marknadshyrorna och att det inte var den ursprungliga tanken fr hyresstt-ning av lrostena. Och under tiden frsker KTH f ned kostnaderna genom att trnga ihop sig och minska ytan fr verksamheten. Enligt Anders Flodstrm kunde en lsning vara att KTH ck kpa ut sina lokaler.

Sjlvkostnadshyror r fullstndigt uteslutet, sger Thomas Norell, vd p Akademiska Hus. Det r marknadshyror som gller enligt statens direktiv, det r solklart, menar han, och statliga hgskolor fr inte ga sina lokaler.

TEXT: KTH-EKOT

FRYST POTATIS OCH CELLULOSA KAN ERSTTA FRIGOLIT

Blanda potatisstrkelse med nanobrer frn cellulosa. Rr om, frystorka och du har en armerad miljvnlig skumplast. Det upptckte Anna Sva-gan, doktorand vid avdelningen fr biokompositer p KTH i Stockholm, nr hon forskade p miljvnliga alternativ till frpackningsmaterialet frigo-lit, skriver tidningen NyTeknik.

Den viktiga pusselbiten fll p plats frst nr hennes kollega Marielle Hen-riksson, tillsammans med trforskningsinstitutet STFI-Packforsk, utveck-lade en process att rent mekaniskt frilgga brerna. Nr blandningen pla-ceras i 80 graders kyla bildas ett fast skum, dr nanobrerna tack vare sin litenhet kan frstrka cellvggarna. Strkelseskummet blev dubbelt s starkt som tidigare och klarade dessutom fukt bttre. Provbiten bde lik-nar och knns som frigolit men gnisslar inte.

TEXT: KTH-EKOT

STORSATSNING P VRLDENS BSTA DNA-TEKNIK

Genom ett anslag frn Alice och Knut Wallenbergs stiftelse fr svenska forskare nu tillgng till vrldens kraftful-laste verktyg fr avkodning av DNA. Den nya teknologin gr det mjligt att sekvensbestmma bakteriers och virus hela arvsmassa i en enda analys.

Anslaget r gemensamt fr institutionen fr genteknologi vid Skolan fr bioteknik p KTH och Institutionen fr genetik och patologi vid Uppsala universitet. Dr kommer forskarna snart att kunna studera ven mer komplexa organismers arvsmassa i sin helhet med den nya teknologin, s kallad metagenomisk sekvensanalys.

Intresset fr teknologin frn vriga svenska forskningssten har varit enormt och ett stort antal samarbeten har redan pbrjats, vilket r otroligt kul. Detta r en fantastisk resurs fr hela Sverige, sger Joakim Lundeberg, professor vid Institutionen fr genteknologi, och ansvarig fr centrats verksamhet vid KTH.

Ett frsta instrument har redan installerats vid Institutionen fr genteknologi vid Skolan fr bioteknik p KTH. Det kan generera DNA-data motsvarande 20 miljoner baser p i runda tal fem timmar, ngot som skulle ta mnader eller r med motsvarande tidigare tekniker. I ett frsta experiment har man lyckats bestmma arvsmassan till en tidigare okarakteriserad bakterie som ofta ptrffas hos sjuka svenska lgar.

Vid den frsta krningen genererades inte mindre n 32 miljoner baser av hgkvalitativ sekvensdata, vilket ger blodad tand infr framtida projekt, sger Joakim Lundeberg.

Instrumentet r en Genome Sequencer 20, frn 454 Life Sciences och Roche Diagnostics, och r det frsta exemplaret i Sverige. Teknologin i maskinen r baserad p KTH-professorn Pl Nyrns tidigare innovation Py-rosekvensering. Inom en snar framtid kommer centrat ocks att f tillgng till nnu kraftfullare teknologi, vilket innebr att det ven blir mjligt att avkoda arvsmassan hos hgre organismer.

Mnniskans arvsmassa r 3 000 gnger strre n en bakterie och med de instrument som hller p att ut-vecklas kommer ven analyser av denna storlek att bli mjliga. Det ppnar helt nya mjligheter att frst orsa-karna till mnga av vra folksjukdomar, sger professor Ulf Gyllensten och ansvarig fr Uppsala universitets del i samarbetet.

TEXT: KTH-EKOT

Visste du att...

bokusbokus

6032 9299 99

99 9999

STINA STUDE

NT

010203-0405

STUDENTKOR

TET

I SVERIGE

010203-0405

Giltigt t.o.m.

071031 V

T-07

Fr er studentrabatter g in p www.studentkortet.se!

...STUDENTKORTET R SVERIGES LDSTA RABATTKORT FR UNIVERSITETSSTUDERANDE?Vi frbttrar din ekonomi genom studentrabatter och frmner hos tusentals fretag och butiker i hela Sverige, till exempel rese-bolag, restauranger, tandlkare och frisrer. Vren 2007 berknas ver 200 000 studenter ha ett aktivt Studentkort!

VAR SMART SKAFFA STUDENTKORTET DU MED!

erbjuder upp till 100 Mbit/s till priset av 2 Mbit/s under ett helt r!

Bestll p bredbandsbolaget.se/studentkortet har ver 600 lediga extrajobb,

heltidsjobb & rekryteringar i hela Sverige? Ta en genvg till drmjobbet; registrera ditt CV p acade-micwork.se och f jobberbjudanden till din e-post!

...gr sitt bsta fr att hjlpa Sveriges studenter? I en otrygg tid, oklar bostads-marknad och ojmn studietakt, ger vi tminstone 48% rabatt p eftersndning nr du adressndrar p www.adressandring.se. Ingen kan sga att inte vi tar vrt ansvar.

...ger dig som Studentkortsin-nehavare 10 % rabatt p Apples datorer och tillbehr? Vad sgs till exempel om en MacBook frn 9 715 kr eller en iPod HiFi fr 3 055 kr?

...erbjuder alla studenter med Student-kortet fraktfria leveranser och 30 dagars

betalningstid? Nu kan du ven vlja att delbe-tala dina inkp. Ls mer om vra erbjudanden p www.bokus.com/student!

bokusbokus

...gr att du inte behver ringa hem och be mamma ringa upp lngre. Med Telia Mobil Student ringer du fr 0 kr/minut till alla Teliamobiler och sms:ar fr 0 kr inom Sverige. Allt fr bara 49 kr i mnaden.

erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt p ordinarie rumspris? Gller i Sverige under helger, jul och sommar. Uppge kod PR30SD nr du bokar p www.scandic-hotels.se.

...har biljetter frn 49:-* till de esta studieorter i Sverige.

Du ker skrare n med bil och sparar samtidigt p miljn. Med Studentkortet fr du 20 % rabatt p ordinarie priser. * Begrnsat antal biljetter.

erbjuder dig 10% rabatt p City Weekend nr du hyr bil? Pris frn 405:- fredag till mndag med minsta bilen . Boka p www.europcar.se/studentkortet eller ring 0770-77 00 50. Vlkom-men till Europcar!

...erbjuder studentpriser frn 310:-till 355:-/mn. SATS r nordens ledande trningsfre-tag som erbjuder det bredaste trningsutbudet med ngot fr alla p 44 trningscenter runtom i Sverige. Ls mer p www.sats.se om vrt student-erbjudande - vlkommen till SATS!

...yger studenter inrikes fr 399:-? Priset r fast och inkluderar skatter

och avgifter. Vlkommen in p www.ynordic.com s fr du veta mer om vrt studenterbjudande.

Josene Ottosson har 26 r gammal omkommit i en bilo-lycka p vg hem frn en vecka i Vemdalen. Hennes nr-maste r frldrarna Inger och Jrgen samt systern Char-lotte.

Josene vxte upp i Saltsjbaden, men vi lrde knna henne hsten 2002 nr vi tillsammans pbrjade vr civilingenjrsutbildning p Lantmteriprogrammet vid KTH i Stockholm.

Josse var mycket sjlvstndig i sina studier och visste precis vad hon tyckte var roligt, redan frn brjan hade hon bestmt sig fr att lsa inriktningen mot Bygg- och fastighetsekonomi. De frsta ren med mycket tekniska mnen planerade Josse p sitt eget stt och hon lt sig aldrig stressas till att skriva tentor hon var ofrbe-redd till. Det var nr hon brjade inriktningen och vi blev en min-dre klass som Josse brjade engagera sig mer i den sociala biten av studierna och hennes klasskompisar ck en strre plats i hennes liv.

Redan under vrt tredje r visste Josse vad hon ville arbeta med efter examen och hon skte till traineeprogrammet Skanska 21. Efter en lng intagningsprocess med hrd konkurrens frn hela landet blev Jo-sene ett sjlvklart val fr Skanska. Under tiden med Skanska 21 lrde hon knna andra blivande civilingenjrer frn bygg- och fastighets-branschen dr era kom att bli ngra utav hennes nrmsta vnner.

Hon hade ett brinnande intresse fr fastigheter samt projekt- och fast-ighetsutveckling. I hstas lste hon en kurs om mark och exploatering vilket hon sa var den roligaste och mest intressanta kurs hon lst under hela sin studietid. Hon undrade lite skmtsamt varfr man lst s mnga matematik- och programmeringskurser istllet fr denna typ av kurser.

De senaste tv somrarna har hon praktiserat p Skanska, frst i Stock-holm och sedan i Helsingborg. Josene har alltid haft en stor frkrlek till Skne. En av hennes drmmar var att bo p en stor grd i Skne med hstar och hundar dr hon kunde spendera mycket tid ute i na-turen och njuta av livet. Hon spenderade ven mycket tid p Gotland dr hennes frldrar har hus. Att vara ute p Gotland vid havet och

huset var en det bsta och mest rofyllda saker hon visste. Att packa en vska med kaffe och smrgsar och ge sig ut tidigt och fnga dagen var ett av Josses stt att slappna av p och insupa sitt Gotland. Josene njt av det enkla i livet och var ofta den som kom p ider om att ta gott samt trffas fr att dricka rdvin och ljuga lite. Vi har haft gldjen att f resa tillsammans med Josse. Frra vren kte vi till Santander i Spanien ihop dr vi strosade och insp at-mosfren, tokshoppade, skrattade mycket samt njt av god mat och dryck ihop. Under sommaren 2006 reste vr klass p examensresa till Ecuador. Josse var mycket njd med valet av resml och de tre veckorna p resande fot med mnga ventyr gjorde verkligen att vi alla kom varandra nrmre. Under hela resan var Josene all-tid den som tnkte p alla andra, hon var ordentlig och ansvarsta-gande vilket gjorde att man alltid knde sig trygg i Josses sllskap. Hon hade alltid nra till skratt och vi skrattade ofta och mycket tillsammans. Med sin positiva instllning och stora portion utav livsgldje ck Josse alla i sin omgivning att trivas och ha roligt. Den hr vren skulle Josse skriva sitt examensarbete fr Skanska i Hel-singborg dr hon tidigare praktiserat. Hon var omtyckt och uppskattad ven av fretaget, redan innan examen hade hon ftt jobberbjudanden i bde Stockholm och Malm. Josene valde att flja sin drm om att bostta sig i Skne under lngre tid och tog beslutet att ta jobbet i Mal-m. Josse var den bsta klasskamrat man kunde ha. Med hennes enga-gemang, seriositet och varma personlighet mste hon ven ha varit alla arbetsgivares drm. Saknaden efter henne som klasskamrat, framtida kollega och nra vn r enorm. Det kommer alltid vara en som fattas.

Julen 2005 gav Josene oss en ngel var, en symbol fr hur mycket hon uppskattade vr vnskap svl som vrt std. Josse kommer aldrig att lmna oss, hon r bara vldigt lngt borta. Nu r Josene en ngel p riktigt.

JOSEFINE OTTOSSONVr ngel

MARTINA BERGHHAWI ENDALE

CHARLOTTE HOLMSTRMTHERESE ROSBERG

Visste du att...

bokusbokus

6032 9299 99

99 9999

STINA STUDE

NT

010203-0405

STUDENTKOR

TET

I SVERIGE

010203-0405

Giltigt t.o.m.

071031 V

T-07

Fr er studentrabatter g in p www.studentkortet.se!

...STUDENTKORTET R SVERIGES LDSTA RABATTKORT FR UNIVERSITETSSTUDERANDE?Vi frbttrar din ekonomi genom studentrabatter och frmner hos tusentals fretag och butiker i hela Sverige, till exempel rese-bolag, restauranger, tandlkare och frisrer. Vren 2007 berknas ver 200 000 studenter ha ett aktivt Studentkort!

VAR SMART SKAFFA STUDENTKORTET DU MED!

erbjuder upp till 100 Mbit/s till priset av 2 Mbit/s under ett helt r!

Bestll p bredbandsbolaget.se/studentkortet har ver 600 lediga extrajobb,

heltidsjobb & rekryteringar i hela Sverige? Ta en genvg till drmjobbet; registrera ditt CV p acade-micwork.se och f jobberbjudanden till din e-post!

...gr sitt bsta fr att hjlpa Sveriges studenter? I en otrygg tid, oklar bostads-marknad och ojmn studietakt, ger vi tminstone 48% rabatt p eftersndning nr du adressndrar p www.adressandring.se. Ingen kan sga att inte vi tar vrt ansvar.

...ger dig som Studentkortsin-nehavare 10 % rabatt p Apples datorer och tillbehr? Vad sgs till exempel om en MacBook frn 9 715 kr eller en iPod HiFi fr 3 055 kr?

...erbjuder alla studenter med Student-kortet fraktfria leveranser och 30 dagars

betalningstid? Nu kan du ven vlja att delbe-tala dina inkp. Ls mer om vra erbjudanden p www.bokus.com/student!

bokusbokus

...gr att du inte behver ringa hem och be mamma ringa upp lngre. Med Telia Mobil Student ringer du fr 0 kr/minut till alla Teliamobiler och sms:ar fr 0 kr inom Sverige. Allt fr bara 49 kr i mnaden.

erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt p ordinarie rumspris? Gller i Sverige under helger, jul och sommar. Uppge kod PR30SD nr du bokar p www.scandic-hotels.se.

...har biljetter frn 49:-* till de esta studieorter i Sverige.

Du ker skrare n med bil och sparar samtidigt p miljn. Med Studentkortet fr du 20 % rabatt p ordinarie priser. * Begrnsat antal biljetter.

erbjuder dig 10% rabatt p City Weekend nr du hyr bil? Pris frn 405:- fredag till mndag med minsta bilen . Boka p www.europcar.se/studentkortet eller ring 0770-77 00 50. Vlkom-men till Europcar!

...erbjuder studentpriser frn 310:-till 355:-/mn. SATS r nordens ledande trningsfre-tag som erbjuder det bredaste trningsutbudet med ngot fr alla p 44 trningscenter runtom i Sverige. Ls mer p www.sats.se om vrt student-erbjudande - vlkommen till SATS!

...yger studenter inrikes fr 399:-? Priset r fast och inkluderar skatter

och avgifter. Vlkommen in p www.ynordic.com s fr du veta mer om vrt studenterbjudande.

STUDENTKRERNAS VERKSAMHET skerstlls idag av stu-denternas medlemsavgifter. Hur krernas verksamhet kommer att p-verkas av ett borttagande av obligatoriet gr idag inte att sia om. Det beror helt p hur mnga studenter som vljer att fortfarande vara med i kren, hur regeringen vljer att hjlpa till samt hur vlfrberedda krerna sjlva r.

SVERIGES STUDENTKRER har idag en mycket bred och vlut-vecklad verksamhet. Det som man som vanlig student kanske frmst mrker av r den stora sociala verksamheten. Inte mnga KTH-stu-denter har missat den enorma bredd av gasquer, pubar och andra till-stllningar som THS och sektionsfreningarna anordnar.

DEN VERKSAMHET som studentkrerna dock frmst r till fr, och som ta upp den strsta delen av de kraktivas tid, r studentrepre-sentationen och utbildningsbevakningen. Dessa r i dagens Sverige vlfungerande och accepterad frn alla hll. Bevakningen fyller ett samhllsintresse som ingen vill vara utan. Studentrepresentationen och utbildningsbevakningen ger ven Sveriges studenter en ganska unik stllning, de fr sjlva vara med och pverka sin egen utbildning och sin hgskolas framtid.

KROBLIGATORIETS vara eller icke vara har diskuterats i decen-nier. ven i studentkretsar r sikterna delade. Det r frmst p grund av ett principiellt motstnd mot tvngsanslutning och sikten att kro-bligatoriet strider mot freningsfriheten gr att borttagandet r av stor vikt fr mnga politiker. Att studentrepresentationen och utbildnings-bevakningen ska behllas r det ingen som motsger sig. Den sociala verksamheten kan dock vara hotad eftersom mngas sikt r att detta mste studentkrerna sjlva hitta nansiering fr.

VILKEN HJLP KRERNA kommer att f av regeringen fr att bibehlla sin verksamhet terstr nnu att se. Leijonborg kommer snart att tillstta en utredning fr att se hur borttagandet ska g till. SSCO hoppas och jobbar hrt fr att utredningen verkligen ska lyssna till studenterna och studentkrerna, fr det r de som r de verkliga experterna.

THS FULLMKTIGE BESLUTADE nyligen att tillstta en grupp som ska se vilka organisationsfrndringar kren behver gra fr att skerstlla en fortsatt verksamhet efter obligatoriets borttagande. Vi hoppas att mnga andra krer fljer THS exempel, fr det r genom att vara frberedd som man verkligen kan skerstlla en fortsatt bred verksamhet.

HUR MAN N KNNER infr krobligatoriet och sin studentkr s nns det nog ingen student som vill studera p en hgskola utan en fungerande studentkr, eller tminstone en version av den. Vem skulle d arrangera alla sociala tillstllningar, skicka tidningar, ordna idrottsverksamhet, xa studentrabatter eller se till att din rst hrs nda upp i universitetsstyrelsen?

Fredrika Jrnehall Frej Naimi-AkbarOrdfrande SSCO Vice Ordfrande SSCO

I februari annonserade utbildningsminister Leijon-borg det som Sveriges studentkrer sedan lnge fr-utsptt: krobligatoriet ska bort innan regeringens mandatperiod r slut. Fr Sveriges studenter kan detta komma att f stora konsekvenser.

KOMMER KREN ATT D?TEXT: FREDRIKA JRNEHALL & FREJ NAIMI-AKBAR, SSCO

Vr kra

Tekniska Hgskolans Studentkr

fdd 1902avled 2008

Du har gjort s mycket fr oss,slagits fr vra rttigheter

underhllit ossgett oss trygghet och en plats att vara p

gett oss traditioner och vrderingar

vi kommer sakna dig oerhrt

Vi som verkligen frstod din nytta Vi som betalade vr kravgift med gldje

MNGA VAL r viktiga i livet. Vissa val r viktigare n andra. Valet att lsa en lng utbildning p KTH r kanske ett av de mest betydelsefulla valen i livet. Ett stort beslut fr mnga r att ska sig till KTH:s arkitekt- och civilingenjrs-program. Man har valt att under fyra och ett halvt r bygga en stadig grund fr sin framtida yrkesbana. Genom att vlja en utbildning p KTH r vljer man en utbildning dr man vet vad ens examen har fr vrde. Man vet vad det r fr utbildning man vljer.

MEN UTBILDNINGEN p KTH r en utbildning i fr-ndring. Frn och med frsta juli i r kommer en rad nya frndringar att trda i kraft. Dagens pong (p) erstts med hgskolepong (hp) dr 1p motsvarar 1,5 hp, ett nytt betygs-system kommer att infras och arkitekt- och civilingenjrs-utbildningen frlngs med en termin och kommer att om-fatta fem rs heltidsstudier.

FRLNGNINGEN av civilingenjrsprogrammen berr i frsta hand de studenter som pbrjar sina studier under hstterminen 2007. Fr studenter som redan idag lser till civilingenjr p KTH kommer mjligheten nnas att lsa en termin extra och ta ut en civilingenjrsexamen som om-fattar fem rs studier.

FRGAN MAN SOM STUDENT kan stlla sig r om det lnar sig att lsa det extra halvret och ta en examen som omfattar 300 hp eller om man ska nja sig med en exa-men som omfattar 180 p?

VALET KAN du bara gra sjlv men du har ett par saker att ta i beaktning. En termins studieln kostar omkring 24 000 kr, vilket inte r en orimlig mnadsln efter examen. Lgg sedan denna extra termin till ditt redan stora ln och

180 eller 300, det r frgan

brja rkna p rntan, det kostar. Lt oss istllet sga att du fr ett jobb. Frutom att du tjnar dina egna pengar s skaf-far du dig svl arbetslivserfarenhet som en ovrderlig merit. Men vad kan ett halvrs arbete egentligen spela fr roll nr man tminstone har 30 yrkesverksamma r framfr sig? Efter ngra jobb efter examen kommer meriterna frn KTH att blekna, det viktigaste r inte lngre vilka betyg du gick ut med utan vad du presterat p tidigare arbetsplatser. Erfarenheten att ha haft ett arbete som r relaterat till sin utbildning under ett halvr kan mrkas i plnboken och i vilka arbetsuppgifter man fr.

VISSA STUDENTER frgar sig om man inte blir bttre meriterad utomlands med en lngre utbildning. I visst avse-ende blir man det d den utbildning man har lst mer liknar landets egna. Med i denna frga r det viktigare med antalet examina. I mnga lnder r det mycket meriterande att ha tagit tv examina under sin grundutbildning. De studenter som brjar till hsten ges denna mjlighet, det r dock ingen sjlvklarhet att du som vljer att frlnga ditt program kan ta ut en kandidatexamen.

DET MAN OCKS mste komma ihg r att oavsett om man gr ut efter fyra och ett halvt rs studier eller efter fem r r att man blir civilingenjr. Frlngningen av civilingenjrs- och arkitektutbildningen r i frsta hand ngot som universi-teten och politikerna ville ha fr att den svenska utbildningen skulle bli mer lik den i vriga Europa. Det var inte nrings-livet och industrin som efterfrgade mer kompetens hos den svenska ingenjren.

I LJUSET av att det idag rder hgkonjunktur i Sverige och att fretagen just nu rekryterar kan det vara bra att ta exa-men. Gr ett modigt val och lmna KTH:s trygga vrld.

TEXT: IDA KLASN, KRSTYRELSELEDAMOT UTBILDNING

A BAD HABIT THROUGH THE EYES OF A YOUNG MAN FROM PARIS

JEREMY BIDAUD SHOWS THE SWEDISH LIFE AS HE SEES IT, IN THIS ISSUE HE PORTRAITS SNUS.

JEREMY IS 22 YEARS OLD AND STUDIES INDUSTRIAL MANAGMENT AT KTH, IN PARIS HE WORKS AS A PROFESSIONALPHOTOGRAPHER

OSQLEDAREN UPPMANAR INTE MED DETTA UPPSLAG TILL SNUSANDE ELLER RKANDE.

Grattis alla teknologer!Nu kan ni ringa fr:

Ett mobilabonnemang bara fr studenter

Nyhet!

sin2 x+cos2 x- x x kr/min

Med Telia Mobil Student ringer du fr 0 kr/min till 4,4 miljoner mobiler och sms:ar hur mycket du vill, till vem du vill, fr bara 49 kr/mnad. Dessutom slipper du bde bindningstid och dyra mnadskostnader. Bestll p ntet, s bjuder vi p engngsavgiften (vrde 250 kr). Vlkommen in p telia.se/student.

Fr abonnemanget Telia Mobil Student gller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 re/min till alla andra. ppningsavgift 69 re. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mn drefter 69 re. Gller privatpersoner inom Sverige och endast fr enskilt bruk. Mnadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsgningstid 3 mn. Telia Mobil Student gller endast fr personer som studerar heltid p hgskoleniv. Erbjudandet gller t.o.m 2007-06-30 och bara en gng per student/personnummer. Fr fullstndiga villkor se telia.se/student.

T_Osqledaren_C_215x285.indd 1 07-02-28 11.55.30

osqulda

reserva

vodka

nymble

osqledaren

hllf

polymer

amelia

krstyrelsen

KF

motion

overall

fysiker

1337PC

datalog

gasque

hfva

sittning

naket

squvalp PQ

NADA

osquar

odis

knlpk

phiket

fylleslang

ktt

krlek

KTH

telge

THS

nudlar

uppstyrtarmada

dekaMusyggdrasil

Kylskpspoesi la KTH, orden du alltid har saknatTEXT: DUNJA VUJOVICILLUSTRATION: JOSEFIN KARLSSON

Osqledaren letade efter roliga saker att gra p KTH och hamnade i ett labb p Teknikringen dr de sysslar med att forska fram biomedicinska po-lymerer. Lter det intressant? Spnn gonen lite ex-tra noga nu s kanske ni lr er ngot.

PROJEKTET R STORT, bara gruppen som professor Ann-Christine Albertsson leder involverar dryga tiotalet per-soner som inriktar sig mot lite olika delar. Vid vrt besk ck vi tillflle att prata med en av doktoranderna Therese Redin. Det r ett roligt projekt! Det r tvrvetenskapligt mnga olika omrden binds samman och samarbetar, som polymer-teknologi, medicinsk teknik och cellbiologi.

ENLIGT DEN POPULRVETENSKAPLIGA beskriv-ningen syftar projektet till att syntetisera resorberbara poly-mera material med specik och funktionell struktur. Tanken r att om man har en skadad vvnad i kroppen, till exempel hud, ska man kunna anvnda materialet fr vv-nadsrekonstruktion. Polymeren fungerar som en slags bygg-nadsstllning som ger std t cellerna och bryts ner gradvis i takt med att kroppsegen vvnad terbildas. Vi i gruppen framstller polymerer med olika arkitektur och sammanstt-ning fr att f fram material med olika egenskaper som kan passa i olika fall.

TIPSET OM ATT uppmrksamma Ann-Christines grupp kom frn rektor Anders Flodstrm och projektet har vckt in-tresse ocks lngt utanfr KTH. Senast i hstas var de p en konferens i Hamburg och presenterade sina resultat.

KEMI P HG NIVTEXT: SARA ERIKSSONFOTO: ALEX BUSNYUK

Grattis alla teknologer!Nu kan ni ringa fr:

Ett mobilabonnemang bara fr studenter

Nyhet!

sin2 x+cos2 x- x x kr/min

Med Telia Mobil Student ringer du fr 0 kr/min till 4,4 miljoner mobiler och sms:ar hur mycket du vill, till vem du vill, fr bara 49 kr/mnad. Dessutom slipper du bde bindningstid och dyra mnadskostnader. Bestll p ntet, s bjuder vi p engngsavgiften (vrde 250 kr). Vlkommen in p telia.se/student.

Fr abonnemanget Telia Mobil Student gller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 re/min till alla andra. ppningsavgift 69 re. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mn drefter 69 re. Gller privatpersoner inom Sverige och endast fr enskilt bruk. Mnadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsgningstid 3 mn. Telia Mobil Student gller endast fr personer som studerar heltid p hgskoleniv. Erbjudandet gller t.o.m 2007-06-30 och bara en gng per student/personnummer. Fr fullstndiga villkor se telia.se/student.

T_Osqledaren_C_215x285.indd 1 07-02-28 11.55.30

Som du skert redan vet har KTH alltid legat i framkant vad gller teknik. Men att detta ven gller medieteknik r kanske mindre knt, ef-tersom utbildningen i medieteknik startade frst 1999. Vad man glmmer d r att de allra frsta reguljra TV-sndningarna i Sverige utgick frn KTH med start 1949.

TV-SNDNINGARNA bedrevs av Nmnden fr televi-sionsforskning, dr KTH var en av initiativtagarna. Studion lg lngst uppe i Klocktornet p Campus Valhallavgen och masterna satt p kupolen p taket. De master som sitter dr idag r tyvrr inte samma utan i tillhr radioamatrerna p KTH, men det ger ju nd samma intryck som de frsta masterna gjorde.

DEN FRMSTA ANLEDNINGEN till att sndningarna alls kom igng var KTH-teknologerna Bjrn Nilsson och Hans Werthn. Dessa hade varit p resa i bland annat USA och dr sett hur TV brjade vxa fram som ett nytt medium. Tillsammans med Telegrafstyrelsen tog man initiativet till att bilda Nmnden fr televisionsforskning. Telegrafstyrelsen, sedermera Televerket och Telia, var faktiskt p tal redan nr radion skulle starta i Sverige som den ansvariga myndighe-ten. Nr s TV kom var de n en gng dr och ville vara med. Som vi ju vet blev det inte Televerket som snde TV.

TILL EN BRJAN sndes vldigt lite program och det var vl inte direkt ngot hjdarinnehll. Meningen var ju mest att testa tekniken och inte att underhlla folket. De allra ti-digaste sndningarna gick dessutom inte ut i etern utan gick genom kabel till ngra vningssalar inom KTH. Drefter stlldes en mottagare upp p Tekniska muset fr att testa sndning genom etern. Fortfarande fanns det inga TV-mot-tagare att kpa i Sverige, men det importerades friskt och mnga byggde ocks egna mottagare. Kring 1950 var det inte speciellt mycket svrare att bygga en TV n att bygga en radio, bara man ck tag p delarna.

TV BLEV JU, som vi i efterhand vet, en succ. Redan ti-digt brjade tittarna efterfrga mer programinnehll. Ra-diohandlare som ville demonstrera nymodigheten bestllde sndningar p kvllarna vissa tider. Innehllet i de sndning-

arna som gjordes frst var dock bestllningsprogram. Man testade att snda en operation i TV fr att testa om man p s stt skulle kunna underltta undervisningen fr medicinstu-derande. Man genomfrde sndningar fr Publicistklubben men ocks sndningar frn Nobelfesten till en lokal i konsert-huset, s er skulle kunna delta i festen, om n p distans. Det var framfr allt studenter som blev hnvisade till TV-snd-ningen. Vilket vl inte frvnar ngon.

JU LNGRE TIDEN gick blev kravet p bra programin-nehll strre och dvarande Radiotjnst brjade stlla upp med populra programledare och produktionspersonal. Frn att ha snt program som mest var dokumentra eller ibland ngon kortlm som spelades frn smallm till TV, brjade det produceras mer tittarvnliga program. Journa-ler, sportevenemang och TV-teater producerades och lade grunden till det programutbud som vxte fram under 1950- och 60-talen.

HUR LNGE hll man d p? Frn starten 1949 drjde det inte lnge innan man brjade snda mer regelbundet. De allra frsta sndningarna som gick varje vecka startade 1950 under namnet TV frn Teknis. Man snde varje onsdags-kvll. Det utkades sedan allt eftersom och TV frn Teknis sndes fram till 1956 med allt er sndningstimmar i veckan. Drefter tog Radiotjnst ver sndningarna och TV frn Teknis gick i graven. Men nda fram till Nackamasterna togs i bruk 1956 var det TV frn Teknis som var det enda st-tet att se TV i Sverige. Vi hade allts p KTH Sveriges frsta TV-monopol och detta varade i mer n 6 r.

monopol p tvTEXT: PER PETTERSSONILLUSTRATION: ANDERS SCHMIDT

Det r inte bara DJ:s frn Platoon som kan spela musik. KTH har och har haft en hel del grymma frmgor som har en stor publik i den verkliga vrlden utanfr KTH. Chefred har trffat en del av dem. Ls om dem, lyssna p deras musik och inspireras! Dessutom trffar vi gnget bakom onlinentverket som kommer att bli strre n MySpace!

STJRNA?

TEXT & ILLUSTRATION: DUNJA VUJOVICFOTO: IDA OLSSON

SOCIALT NTVER - Nova 100, Carpe Competencia? Nej, detta handlar inte om ett ntverk dr man ska skaffa varandra jobb. Det handlar om att man ska kpa musik. Tnk dig ett gng mnniskor som till slut har trttnat p MySpace. Frustrerade ver att man inte kan kpa musik direkt p plats och bland annat det extremt dliga sttet MySpace listar vnner. Dessa mnniskor har insett att de kan gra allt detta mycket bttre och det r exakt det de ska gra. Jag trffade tre av de sex som r engagerade. Hen-rik Berggren, Eric Wahlforss och Alexander Ljung. Killarna har trffats genom musiken och nr de insg att de alla pluggade p KTH hade de nnu en gemensam nmnare. Henrik Berggren r en av killarna i Konstruction som vi skriver om i detta nummer. Eric Wahlforss gr egen musik under namnet Forss i skivbolaget Sonar Kollektiv. Alla tre har en bakgrund i musik och de har alla kunskap i teknik, mer eller mindre tack vare deras utbildningar. Tillsammans med fyra andra som r musikfantaster och r aktiva med att spela ute p klubbar i Stockholm ska de bygga upp detta sociala ntverk. Ntverket har inte nnu ftt ett namn ofciellt, de hller p och frhandlar med en kille som ger domnen de vill anvnda. S vad gr hela ntverket ut p, vad r syftet? Efter ngra koppar kaffe p mitt kontor s ck jag lite klarhet i det hela.

TERETABLERA VRDET i att kpa musik r ett svar p syftet med onlinentverket. Som det har pratats om ett par r nu s r det frre och frre som kper CD-skivor och det behvs nya vgar. Det grs mycket musik som r bra, som inte r kommersiell och som upptcks genom MySpace till exempel. Att bygga upp ett ntverk fr artister, media, skivbolag och alla intresserade kan man lta folk kpa musik direkt p Internet. Ca 95 % av intkterna ska g direkt till artisten och genom att kpa musiken s kan det synas p ens egen prolsida att man stdjer den artisten. Drifrn kan man klicka sig vidare till andra anvndare och upptcka mer och mer musik. Ntverket ska byggas upp i sm steg, hela uppbygg-

naden ska vara organisk. Man kommer att slppa en version av ntverket i vr, dr ngra f ska vara med och testa och utvrdera. Killarna verkar vara vldigt mna om att hela tiden prata om re-levans. Vad vill anvndarna ha? Hur kan vi gra det roligt och ltt men samtidigt svrt? Vad menar de med svrt? Diskussionen kom in p att ntverket r fr mnniskor som knner en passion fr musiken. Det nns mnga som vill att musiken ska uppfylla knslan som uppstr nr man har hittat musik som ingen annan har hittat. Knslan nr man har spenderat timmar p att leta p japanska bloggar och till slut hittat den perfekta, obskyra mixen. Den svra knslan ska nnas i ntverket men det ska fortfarande vara tekniskt ltt. En paradox kanske? Det ska vara ltt att trasha sin prol och f fram den svra knslan men det ska vara ltt tek-niskt att f sin prolsida att se trashig ut snarare.

MUSIKEN I NTVERKET kommer i brjan att vara elek-tronisk, naturligt fr att alla i projektet har en bakgrund i det. De misstnker att indie ocks kommer att vara en naturlig del av det hela, fr indie-kidsen r tydligen rtt duktiga p Internet. De betonar att ntverket inte ska vara begrnsat och de hoppas p att det ska bli ett starkt europeiskt ntverk. De vill i brjan skapa ett ntverk med en stark gemenskap, dr alla i brjan kommer att i princip knna varandra. Det kommer hela tiden att utvecklas och bli strre. Fr de som inte pluggar kommer detta att vara ett hel-tidsprojekt och ingen hobby. De esta i gruppen kan programmera sjlva, och de som inte kan r infrstdda i tankebanorna. De fr kombinera sin musikpassion med sina teknikkunskaper. Lter som en grymt projekt i mina ron. Det ska bli vldigt spnnande att flja utvecklingen av projektet och s fort namnet r klart s kom-mer Osqledaren att avslja det s att ingen missar det!

VI KOMMER ATT BLI BTTRE N MY SPACE

HENRIK BERGGREN OCH PATRIK AXELSSON, eller Pa-trick Fiske som r hans stagenamn. Duon Konstruction trffades nr de pluggade basr p KTH. En riktig krlekshistoria kan man sga. Killarna hade skp bredvid varandra och det ena ledde till det andra. Eller som Henrik Hinke Berggren sa Det r Patrik som r the looks och jag som r hjrnan. Det kanske stmmer till viss del, d det var Henrik som pratade mest och Patrik satt och var mest st. S vad gr dessa grabbar som r vrt att uppmrk-samma? Frutom att plugga p Data och Media, s sysslar de med musik och spelar p olika klubbar. De spelar mycket tech-house men inte samma tech-house som Rouzbeh Delavari hr till hger. Den r kanske lite mer t det elektroniska hllet om jag har frsttt allting rtt. Fr att vara p den skra sidan citerar jag hemsidan: Electropump, meshmixes, cheap & expensive samplers and odd machines is what our dj-duo konstruction is all about. Weve ex-isted since spring 2004 and have played at clubs and venues like Kilotin, Dynamic, Marie Laveau, Trdgrden, Landet, Berns Klubb, Disco Bravo, Ace, Pickpocket and Mondo. Man behver inte frst deras musik, man behver bara dansa nr de spelar. I somras spelade de varje vecka p Trdgrden och d kan jag lova att det var drag p dansgolvet.

LT ER INTE LURAS av att de ser s avslappnade ut nr de str bakom skivspelarna, det ligger en hel del jobb bakom DJ:an-det. De samlar all musik digitalt och bygger upp ett musikbibliotek som de anvnder en viss period, sg en sommar. Nr de har spelat frdigt slnger de hela sitt musikbibliotek och brjar om p nytt. De sparar max tre ltar och sedan bygger de upp allt p nytt. Tan-ken r att inte hamna i samma trkiga banor utan att utvecklas stndigt. De erknde att en viss nervositet uppstr i brjan nr de spelar men den slpper nr folk brjar dansa och tjejer brja ragga p dem i dj-bset.

VI DISKUTERADE OLAGLIG nedladdning av ltar dr det vi-sade sig att killarna hade en rtt s hg moral. De anser att det r okej att ladda ner fr att lyssna igenom ltar men de skulle aldrig spela en olagligt nedladdad lt ute av era anledningar. Genom att spela lten ute visar man att man stdjer artisten och eftersom de sjlva producerar musik vill de visa respekt. Dessutom fr man inte alltid den bsta kvalitn man laddar ner olagligt och inte k-per lten. Fair enough. Krlekshistorien slutar hr fr denna gng men hll utkik nsta gng du ser Konstruction p en yer eller en afsch. Lita p Osqledaren nr vi sger att de hr killarna kan f dig att dansa dig svettig!

NR JAG GOOGLADE P ROUZBEH DELAVARI ck jag 22 100 trffar. Det kanske r ett vanligt iranskt namn men an-tagligen inte d de esta trffar handlar om musik. Rouzbeh r stor. Nr man vl trffar honom r han dock otroligt dmjuk. Jag stllde ett par frgor till datalogen som har spelat musik verallt frn Miami till Estland.

NR JAG FRGADE Rouzbeh vilken musik han sysslar med svarade han att det r en frga som han sjlv har kmpat med att besvara. I brjan var det house eller progressive house. Nu r det mera tech-house. Fr oss som inte r s insatta i skillnaden kan-ske frklaringen frn wikipedia hjlpa: House har ofta en stadig 4/4-takt och r nra beslktad med disco. Trummorna r skapade elektroniskt med trummaskin eller sampler medan resten av bak-grunden ofta innehller element av samplat material som terupp-repas. House har ven mnga undergenrer och nya skapas med tiden. En del house kan vara ltt att bestmma undergenre p, medan annan kan vara mycket svr att kategorisera. Okej, s det r vad som ligger till grund fr den musikstil som Rouzbeh Del-avari sysslar med. Han brjade med musiken i gymnasiet nr han studerade p Mobila gymnasiet. De f inplanerade frelsning-arna gav mycket tid till musiken. Svrare r det nu nr studierna p KTH tar upp mycket tid. Rouzbeh berttade i frbifarten att han tog 36 pong frra terminen. Inte nog med att han producerar musik, spelar ute, r duktig i skolan s ska han ocks starta ett skiv-bolag med en kompis. Ambitist. Jag r imponerad. Nr man har cirka 15 slpp p sju-tta olika skivbolag s frstr jag att man vill samla sin musik och frenkla sin utgivning. Dessutom s produce-rar Rouzbeh inte alltid sin musik sjlv, utan han gr ocks under namnet Retarded funk med sin vn Andres Garcia som ocks gr egen musik. Andres Garcia var ensam i Retarded funk frn brjan, och var med och gjorde Call on me tillsammans med Eric Prydz som nog ingen har missat.

ATT JOBBA MED MUSIKPROGRAM och att programmera r inte s lngt ifrn varandra som man kan tro. Rouzbeh gillar att gra bda och r intresserad av tekniken bakom musiken. Nr man rkar gra fel i vanliga program som man programmerar blir det bara fel. Dremot om man skriver fel i musikprogram lter det bara intressant. Nrdigt kan tyckas men det nns ingenting nr-digt med Rouzbeh Delavari och hans musik. Tvrtom r jag som sagt mycket imponerad och inspirerad ver ngon som r grym i skolan och dessutom har halt andra intressen utanfr KTH.

Henrik och Patrik i Konstruction.Foto: Felix Rdberg

Rouzbeh Delavari.Foto: Alejandro Trejos

HIPHOP r inte s inne just nu. Vi har p fregende sida skrivit om musik som r allmnt inne. Hiphop r s pass otrendigt att Stureplansgruppen som bland annat ger Spy Bar och Sturecom-pagniet har beslutat att man ska sluta spela hiphop p deras ute-stllen. Det r rtt hrt, speciellt fr folk som driver hiphopklubbar, till exempel killarna bakom B-line. Jag trffar Sam Jahanfar som r en av tre killar som startade B-line. Han berttar om historien bakom klubben och radioprogrammet som har funnits i snart sju r. Sam trffade Moon-Suck p Platoon, krens DJ-frening och de tyckte att bda var pajaser. Tillsammans med en tredje kille Hasse hngde de mycket p en skivbutik som hette B-line. Tyvrr var det ingen annan som kpte musik av dem och skivbutiken lade ner. Killarna tog namnet B-line och brjade spela p Bonden Bar p Sder. En spelning de hade ftt tack vara Fredrik Aldeus som fr vrigt var chefredaktr p Osqledaren 98/99. Killarna som var med i Platoon xade fester tillsammans med Rekyl, drumnbass-klubben som krde p kren. De ordnade egna hiphopfester men bland annat p grund av klottret s beslutade den gamla krsty-relsen att kren inte skulle ha er hiphopfester. Detta r ingenting man fljer idag men man ser tydligt att hiphopen inte alltid r s nskad. Det har gtt rtt s bra fr B-line nd. De r det popul-raste radioprogrammet p THS Radio och frra sommaren spe-lade de varje vecka p F12, eller jag menar klubben Fredsgatan 12 och inte en sal p KTH. De spelade varje tisdag och det var alltid mer folk den dagen n de andra dagarna. Man mrker att det nns ett sug efter hiphop i Sverige men det avtar rtt rejlt i Stockholm d de esta inte bryr sig om vad de dansar till och drfr bryr sig inte krgarna om att ta in bra DJ:s. Sjlvklart nns det undantag och B-line kommer ha ett par strre fester p F12 i sommar och spela varje vecka p Mosebacke.

NR DET GLLER RADION r det inte ursprungsgnget som spelar varje vecka utan det r folk som har kommit med p vgen, Skne-Peter & Renis som spelar p lrdagskvllar, d ursrungs-gnget ofta har mycket spelningar. Sam har dock varit musikchef p radion kommer det fram, fast bara tv mnader. Eftersom jag sitter bredvid radion har jag hrt en del rykten om vad som hnder nr B-line snder. De r de enda som fr dricka nr de snder fr att de har s stor publik, s de fr friare tyglar. Sam ppekar att de alltid skter sig, frutom den gngen mixerbordet brjade brinna. Att spilla vin p ett mixerbord r tydligen ingen bra grej. Det var tur att det var ett oldschool mixerbord och att det enda som behv-des var att byta ett par sladdar s var man redo att kra igen. Dags att avrunda och jag sger bara: std hiphopen i Stockholm och skaka rumpa p Mosebacke och F12 i sommar!

Moon-Suck och Sam i B-line.Foto: Unlucky Monkey

KRENS ENDA RIKTIGA KLUBB, som nu inte lngre hu-serar p kren. Jag trffade Boris Lukic, gammal ygare, fr att prata om hur det hade startat och var Rekyl r p vg nu. Fr snart tio r sedan bestmde man i krens DJ-frening, Platoon, att man skulle frska starta en riktig klubb. Klubben ck namnet TEST och man krde fester p Nymble och under renoveringen av krhuset krde man klubben p Quantum. I brjan spelade man mer blandad musik men som tiden gick s inriktade man sig mer och mer p drumnbass och musik som passade bra ihop. Hip-hop, house och reagge var ocks vanligt. Ofta lt man olika band upptrda fr att f variation, fr att man aldrig skulle tycka att musiken var fr enformig. Klubben som bytte namn till Rekyl, har under ren lyckats samla en trogen skara mnniskor frn klubb-stockholm som regelbundet besker klubben. Nymble r inte enda lokalen som har huserat klubben. I somras spelade man igen p Trdgrden och i hstas var det Marie Laveau som hade ran.

70 000 KRONOR fanns s sent som frra ret p krens konto som var vikt t Rekyl. Detta innebr att Rekyl kunde fakturera fr 70 000 kronor som sedan skulle komma in efter arrangemangens slut. Det blev inte alltid ett plus/minus resultat men det var inga strre frluster. Frn och med i r beslutade klubben att inte spela regelbundet p kren p grund av lokalens storlek. Istllet satsar man p ett par strre fester p Nymble och bland annat Berns den 6:e april d Goldie ska spela. Nsta stora fest p Nymble r den 27:e april, s hll utkik efter mer information!

BORIS OCH hans bror Bojan har ven nu startat ett skivbolag med tonvikten p drumnbass, skivbolaget heter Mir. De engagera-de i Rekyl kommer frn stor del frn Platoon. Mnga driver egna klubbar som hiphopklubben Heartbeat som ocks r att rekom-mendera. B-line som vi skriver om hr till vnster var med p Re-kyl frn brjan. Man kan sga att i brjan av 2000-talet startades tre klubbar av som har hngt kvar nda till idag. Heartbeat, B-line och Rekyl r klubbar som alla startades ungefr samtidigt av Platoonare och som fortfarande drar publik. Det verkar inte vara ngon ndring p det i nrmsta framtiden.

Brderna LukicFoto: Felix Rdberg

Rocky. Strippen om en hund och hans vnner. Det r inte fabler mina vnner, det r en stockholmsskildring som har pgtt sedan 1998. Vi har stllt ngra frgor till mannen som har dissat KTH i otaliga strippar. Nedan ser ni ett ypperligt exempel p det.

m i t t l i v s o m h u n dTEXT: DUNJA VUJOVICBILD: PER PETTERSON & PRESSBILD GALAGOSTRIPP TRYCKT MED TILLTELSE AV MARTIN KELLERMAN(martin_kellerman@hotmail.com)

Gjorde strippen dig upprrd, sur och ledsen fr att Kellerman kallad dig nrd och mobboffer? S hr ser Martin Kellerman ut. Han nns p hitta.se. Ett tips r att vnta utanfr hans drr och ge igen. Eller s kan vi frska oss p lite sjlvdistans och lsa intervjun till hger.

S vad hnder med Martin Kellerman nu frtiden? Jag r med i en dokumentrserie om mig och mina kompisar som kommer p SVT i april. Och s slpper jag bcker i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Spanien, Frankrike, Italien och USA i r.

Du har tv polare som gr p KTH. Vad var din spontana reaktion nr du tnkte p att de skulle brja hr? Ingen speciell reaktion. Det verkar vara en bra utbildning, fast ingen av dom har ftt jobb efter att de blev klara.

Har de varit totalt oengagerade i studentikosa saker under sin utbildning? Har de alltid sgat dessa fester, eller har de vgat erknna att de har haft roligt?Den ena har inte gtt p ngot verhuvudtaget, den andra upptckte att han tyckte det var rtt kul att sjunga snger. Sen har jag en barndomskompis som gick helt upp i det och fortsatte till och med efter det att han var klar. Men s bodde han i rebro ocks, vad skulle han annars gra?

Upplever du att de har ndrats under sin studietid, i s fall hur?De har blivit vldigt fattiga, osociala och sedermera arbetslsa.

Har du ngonsin nskat att du ocks hade pluggat eller r du vldigt njd med vad du gr?Jag har aldrig ngrat att jag inte gick gymnasiet men jag nskar jag hade lrt mig mer sprk i skolan.

Din serie r numera kult. Knner du dig som en kndis p stan eller r det s att de allra esta inte har en aning om hur du ser ut?De esta har ingen aning och de som vet bryr sig inte. Frutom ett och annat fyllo som gapar om att jag var bttre frr.

Jag har alltid uppfattningen om att du har massa tjejer som alltid slnger sig p dig ute men i stripparna s frsker du alltid framstlla dig sjlv som en looser som aldrig fr ngra tjejer. Frsker du vara blygsam eller r det nnu ett stt fr dig att skaffa tjejer ute, genom att spela oskyldig?Det gr vl lite i vgor, som fr alla. Just nu r jag i Thailand och hr skulle de inte pissa p mig om jag brann verkar det som. Generellt sett r det inte s mnga jag r intresserad av.

r din enormt grabbiga stil i serien en verdrift eller r det verkligheten i ditt och dina polares liv?Vad r det som r s enormt grabbigt? Vi sitter mest och lyssnar p skivor och dricker kaffe, det r vl mer tantigt n grabbigt.

Kommer man att flja Rocky tills han r gammal och gr? Jag vet inte hur lnge jag hller p, s lnge jag tycker det r roligt. Men jag har g jort lite andra saker och inget r ens i nrheten s roligt, s det blir nog ett bra tag till.

m i t t l i v s o m h u n d

Adidas Forum Puma States Adidas ZX700 Nike AF 1 New Balance 577 Nike Courtforce Adidas Americana Adidas Superstar 1 Celtics Ice Cream Board Flip II Nike Dunkesto

sneakers - a love storyTEXT: CRISTIAN FRANZN & KALLE BOIJAFOTO: ALEX BILEDT MHA ROBERT LYNGMANTACK TILL: SNEAKERSNSTUFF

JAG GILLAR SAKER som alltid r sig lika. Julaftnar, Dovas och prinsessan Lilian till exempel. Det knns liksom tryggt att veta att vissa saker alltid nns dr och inte kom-mer att ndras bara fr frndringens skull. Jag kan bli fr-bannad nr man tervnder till gamla favoritcafer bara fr att upptcka att de har gtt bananas och kpt stolar i borstad aluminium. Eller nr man trffar en polare frn frr som skaffat slipover. Det behvs saker som man aldrig behver tvivla p. Det behvs sn krlek.

I MITT LIV nns f strre krlekar n att lyfta p lock-et till en crisp lda med nya sneakers och sls av den omissknnliga luktsensationen frn polyuretan och proc-essat lder. Att sedan vika ifrn skyddspappret och blndas lter mig ana att det kanske nns en Gud och att Han r god. Upplevelsen att snra p sig nya skor och veta att du inlett ett frhllande med dem r uppe dr med sex, carv-ing i en nypistad nedfart och den dr frsta dagen p vren d man skippar jackan. Det r saker som aldrig blir trista och som inte ens en avtrubbad cyniker som jag kan stlla mig likgiltig infr. Just d r jag rik.

JAG HAR HAFT fr mnga sneakers. Har svrt att gra mig av med dem ocks. Vi har ju nd levt ihop. Kan ibland plocka upp ett gammalt par och minnas ganska ex-akt vad vi gjorde tillsammans. En tid d det var de och jag mot vrlden och de ckar vi ck. Inte bara var ckar p lder, utan lika mycket avtryck i vr gemensamma utveck-

Adidas Forum 2099:-Japansk denim i Adidas serie Materials of the world. Dyr men prisvrd eftersom den r riktigt het och endast nns i en begrnsad upplaga.

Puma States? 799:-Denna sko kommer frst i mars och r en i raden av alla de snygga skor som Puma nu lanserar. Vinrtt har alltid och kommer alltid att se bra ut.

Adidas ZX700 799:-Adidas lt SNS gra en helt egen sko och det hr r slutresultatet. En diskret sko med na detaljer.

Nike AF 1 1199:-En klassiker frn 1981. Den blir aldrig fel, om den inte r smutsig frsts.

New Balance 577 999:-New Balance brjar komma tillbaka med en del frscha modeller efter att ha befunnit sig i en svacka. Det r inte sllan de kritiseras av folk som inte vet bttre men dessa knns helt rtt.

Nike Courtforce 999:-Unisex med knsla av italien. Ser betydligt bttre ut p en fot n fr sig sjlv. De ngot oro-ande glansiga partierna blir sjlvklara nr man ser dem i kontrast mot marken.

Adidas Americana 1599:-En skn sko gjord av anell frn USA. De r en av skomodellerna i Materials of the world-serien dr olika material fr symbolisera olika lnder.

Adidas Superstar 1 Celtics 999:-Denna sko r i en serie inspirerad av de olika NBA-lagens frger och loggor. Superstarmo-dellen har aldrig frr varit s hr bra.

Ice cream Board Flip II 999:-Galet gul sko som kommer i mars. Den kom-mer samtidigt som tre andra frgvarianter och de r alla helt klart vrda en titt. Min personliga favorit r den beiga men fr den som vgar r denna gula ngot som verkligen str ut.

Nike Dunkesto 1099:-Sjukt snygg sko fr tjejer. Jag har svrt att se hur ngon skulle kunna ogilla dessa. Den fr-sta tjej jag ser med dessa p sig bjuder jag p date.

ling. Och s slr det mig att egentligen var det mesta an-norlunda senast jag bar just de hr skorna. Mina klder har frndrats, jag har hunnit ytta ngra gnger, har haft an-dra, icke skorelaterade, frhllanden som kommit och gtt. Fuck, jag har ju till och med tappat hr sen sist. Men mina sneakers bestr. De gr att lita p.

I EN VRLD dr ironi och postironi samsas med nervsa modetrender som styr vra sociala koder och de stt vi har att genom vr stil uttrycka oss sjlva, r det inte konstigt att vi famlar efter en fast punkt. Ngot som hyfsat konsekvent signalerar vem jag r. Sneakers gr det. En snabb glimt ner mot ftterna och jag har bildat mig en uppfattning om dig som du kommer att f ett helvete att ndra p. Kalla det frdomsfullt. Det stmmer i s mnga fall att jag kommer st fast vid metoden. Jag tror att jag skulle ha respekt fr Hagamannen om han bara bar ett par hrt snrade Jor-dan-fyror.

VART VILL JAG komma med det hr d? tnker skeptik-ern. Kanske bara dit dr du funderar lite p om det kanske inte r dags att uppdatera skogarderoben en aning. Dels fr att nya sneakers hjlper dig att bli en bttre mnniska, frgyller din vardag och gr dig het. Men i lika hg grad fr att du fr din omgivning att le. Vips bidrar du till god karma och fred i vrlden. Bara genom att byta skor. r inte det krlek, s sg?

TEATERTEXT: STHIG JONASSONBILD: OSQLEDARENS BILDARKIV, PETRA HELLBERG (DJUNGELBOKEN), BENGT WANSELIUS (LINJE LUSTA), HANS NILSSON (ROMEO & JULIA)

DJUNGELBOKENSTOCKHOLMS STADSTEATERKIPLING I STORSTADSDJUNGELN

NOBELPRISTAGAREN Rudyard Kiplings tv djung-elbcker (189495) r en samling berttelser dr tre handlar om en liten indisk pojke som frirrar sig ut i djungeln och tas om hand av en vargock som kallar honom Mowgli (Den lilla grodan). Dessa berttelser ligger till grund fr Stockholms stads-teaters frustande hftiga uppsttning av Djungelboken. Regiss-ren Alexander Mrk Eidem har frlagt handlingen till Sergels torg r 2107 och ger en skarpare och mer vldsam saga n den vlknda tecknade Disneylmen frn 1974. Men den hr fre-stllningen r helt avdisneyerad inte en enda gullig plskldd varelse nns med p scenen.

MRK EIDEM TECKNAR en mrk framtidssaga om storstadsdjungeln dr livet r hrt, farofyllt och grnsen mellan liv och dd r ltt att passera. I Stockholms betongdjungel lever inga mnniskor, endast klonade djungelvarelser, ofta frvillande lika vr egen tids brats, nynazister eller hbt-mnniskor som stri-der om makten. Vargarna, det fria folket, tar hand om mnnis-koungen Mowgli och lr honom verleva i storstadsdjungeln.

MOWGLI SPELAS av Kristofer Fransson med koncentrerat allvar och snygg behrskning av bde dans och Kung Fu. Han benner sig p grnsen mellan barn och vuxen nr utanfrska-pet slr honom - han r inte en varg utan en mnniska och utan-fr ocken mste han nna sin egen vg. Mowgli har egentligen inget val men att vara mnniska lockar honom inte. Han har ver huvud taget aldrig hrt ngot positivt om mnniskor.

LEIF ANDRE GR Mowglis mentor, den inte verbeg-vade bjrnen Baloo, till en boxningscoach med hrda boxhand-skar och mjukt hjrta. Han stller alltid upp fr grabben, ofta

med en snyting. Mer sentimental r den svarta pantern Bagheera som i Shebly Niavaranis tolkning r en transa i svart korsett, hgklackade lderstvlar och med en mycket anvndbar spikfrsedd handvska som nonchalant dinglar p hften. Hotet mot Mowgli kommer frn tigern Shere Khan (Lars Gran Persson) som r ondskan personierad med stltnder och knivar i rmmuddarna, farligt vldsxerad och fylld av hat. Lars Gran Persson r lysande i rollen och rockar till det hftigt i ett ruskigt vitmaktsolo med refrngen En bra mnniska r en dd mnniska.

HFTIGAST I DJUNGELN r annars Frida Westerdahl i tight gul lderoverall som ormen Kaa med ett svischande samurajsvrd. Hos Kaa blandas sex med vld, hon r frfriskt vsande och skoningslst mordlysten och blixtsnabb n hftigare nr hon msat skinn. Aporna r ansvarslsa Stureplansbrats dr Noppe och Joppe (Johannes Bah Kuhnke och Christian Hillborg) leder ett evigt partajande. Hos Kipling kommer Mowgli till en ruinstad med resterna av en hgt stende civili-sationmen hr r det i stllet en lyxkrog dr odrgliga brats, utstyrda i glitter och bjfs, stter sprtt p pappas bananer.

ERIC GADDS musik ger puls t storstadsdjungeln med snger rap, pop, rock och disko som vxer ut till hela shownummer. Det r en p-kostad och mycket vital uppsttning med stor ensemble, orkester, mycket dans, coola klder och verraskande ljudeffekter. Det enda problemet r vl att sng- och dansnumren ett tag tar bort fokus frn handlingen och att slutstriden mellan Mowgli och Shere Khan r ondligt utdragen. Men Kiplings rafnerade civilisationskritik nns kvar under all disco-musik och verkoreograferade slagsml. Sammantaget r Djungelbo-ken en underbar frestllning dr varje roll r optimalt besatt.

ROMEO OCH JULIAOPERANNYPREMIR P ALLA TIDERS STRSTA KRLEKSDRAMA

I SIN PJS Romeo och Julia tar Shakespeare krle-ken p allvar ddligt allvar. Spelet r frlagt till Verona p 1300-talet dr de tv adelstterna Capulet och Monta-gues konkurrerar om makten med alla medel. Nr Ro-meo Montagues mter Julia Capulet mals krleken mellan tv unga mnniskor ner till en tragedi i familjernas ore-sonligt hat.

HUR LNGT kan man tnja ut Shakespeares drama? Kan en balett med sina begrnsningar skildra samma star-ka knslor och attityder som talteatern eller opera? Javisst, det gr Kenneth MacMillan i sin balett Romeo och Julia som just nu dansas p Operan.

I DEN HR UPPSTTNINGEN frn 1969, som nu haft nypremir dansas huvudrollerna av det unga och vackra paret Olaf Kollmannsperger och Jurgita Dronina. Hos Jurgita Droninas Julia nns en barnslig frvning och lycka i frvandlingen frn lekande barn till ung kvinna som upplever sin frsta krlek. Hon r en stark och sjlv-stndig trettonring som sjlv tar initiativet till det hem-liga brllopet med Romeo och hon hftigt och avvisande opponerar sig mot frldrarnas frsk att komma med en annan friare. Olaf Kollmannsperger dansar Romeo gan-ska vekt och terhllet. Han r sansad i en vrld av vlds-bengna galningar och tror naivt att krleken kan frsona familjerna. Romeos och Julias frsta pas de deux r som en sommargryning med ett under av romantisk skir krlek och erotisk lek.

DET R I SAMSPELET mellan Romeo och hans tv kompisar Mercutio (Jan-Erik Wikstrm) och Benvolio (Oscar Salomonsson) som dramatiken frttas mot det desdigra. Jan-Erik Wikstrm har en sjlvmedveten arrogans som skul-le kunna reta ocks den mest lugne. Lugn r ju inte precis det som knnetecknar slkten Capulets torped Tybalt (Anders Nordstrm). Tybalt/Nordstrm visar sin frmga till utspel och gldande knslor i fktscenen mot den vermodigt dds-fraktande Mercutio/Wikstrm, som ocks genomfr sin dd med stor bravur. Han hmnas av Romeo som tvingas lmna Verona och sedan r allt frlorat.

HOS SHAKESPEARE r frhllandet mellan individen och det omgivande sociala ntet organiskt och avgrande fr pjsens tragiska utveckling, medan Kenneth MacMillan stller individen i fokus. Hr drivs utvecklingen mer av de individuella handlingarna och av sin inre obeveklighet n av yttre hot frn de stridande familjerna.

KLDPRAKTEN r verddig och scenogran fg, med sm handgrepp frvandlas en gatuscen till frnad salong och vidare till den gripande balkongscenen som r lika central hos MacMillan som hos Shakespeare. Operans uppsttning av baletten Romeo och Julia r en njutning, skynda att se.

LINJE LUSTASTOCKHOLMS STADSTEATERSPRIT, SEX OCH VLD

LINJE LUSTA TENNESSE WILLIAMS, idag kanske litet uttunnade, drama frn 1947 spelas nu i en tt uppsttning som ngar av sprit, sex och vld p Stockholms stadsteater.

BLANCHE OCH STELLA DuBois r uppvxta p plantagen Belle Rve i den amerikanska sdern. Men medan den yngre systern Stella lmnade sydstatslivet och gifte sig med den polskttade Stanley Kowalski stannade Blanche kvar tills ekonomin tog kncken p plantagen och den gick familjen ur hnderna. Stella och Stanley bor i New Orleans, i en sliten tvrummare i stort behov av renovering i kvarteret Paradistorget dit man kommer med sprvagnslinjen Lusta och byter till Kyrkogrden. Den sociala nerfrsbacken r tydlig.

HIT ANLNDER BLANCHE i elegant promenaddrkt som en ovlkommen gst p ykt frn sin livslgn. Hon r neurotisk, strande och dricker litet fr mycket.

REDAN FRN BRJAN skr det sig mellan Stanley och Blanche. Stanley r en mansgris som i fyllan klr upp Stella innan han stter p henne. Med Blanche i huset hotas Stanleys lilla imperium som bestr av hem, bowlinglag och pokerkompisar. Utver sin verlgsna attityd har hon ocks en mrklig erotisk dragning p och till Stanley.

HELENA BERGSTRM gr en lysande prestation som den bedagade sydstatssknheten Blanche. Med sin frenetiska spelstil skrper Bergstrm till den neurotiska sidan av Blan-

che och gr henne till ett inte srskilt sympatiskt offer i en vrld hon inte kan eller vill tillhra. Hennes vg in i psy-kosen med en alltmer splittrad verklighetsuppfattning r en hadesvandring.

HANDLINGEN drivs framt av Stanleys vilja att bli av med Blanche men Francisco Sobrado som Stanley saknar tillrcklig tyngd och aggressivitet fr att egentligen vara ett hot mot kvinnorna runt honom eller den verklass de kom-mer frn. Till slut r det Blanche sjlv som beseglar sitt de och inte Stanleys misshandel och vldtkt som tippar henne ver kanten.

KRING BLANCHE och Stanley grupperar sig de an-dra aktrerna p behrigt avstnd. Elisabet Carlsson gr en utmrkt studie i kvinnlig underdnighet. Hennes Stella fr-sker naivt att medla men hon r hjlplst utanfr. Samuel Frler gr den tafatte, lufsige och modersbundne Harold Mitchell (Mitch), egentligen en syskonsjl till Blanche men mindre utsatt och han verlever i insikten att den Blanche han lskar r ngon helt annan n den han trott. Lena Nils-son och Joakim Grns ger stadga t Eunice och Steve som bor i vningen ovanp. De lever i ett genomsnittsktenskap med stndiga brk och frsoningar och har verseende med grannarna.

PJSEN R EN TRAGEDI med det klassiska syftet att stadkomma en katharsis av medlidande och skrck, skriver Williams sjlv om sin pjs. Fr att n dit mste Blan-che till slut vinna publikens medknsla och frstelse. He-lena Bergstrm lyckas med det. Drfr blir det en bra fre-stllning av en pjs som sett sin bsta tid.

DARLING!Osqledaren har sett den nya svenska lmen Darling och trffat lmens huvudperson, medi-eteknologen Michelle Meadows. INTERVJU: DUNJA VUJOVICFOTO: ALEX BILEDT

JAG TRFFADE MICHELLE MEADOWS p ett kaf p S-dermalm, lngt ifrn den dryga stermalmsmiljn som jag har sett henne tidigare i. Vi pratade om Media, Darling och KTH-msterskapet.

HON R LNGT IFRN den karaktr hon spelar och varfr blir man frvnad? Dock kan sgas att hon r mycket sympatisk, ngot jag uppmanade henne att vara nr vi skulle fota henne p Sder i extrem kyla. Hon sade inte ett ord, utan log framfr kame-ran som en snll icka. Hon ck dessutom utst att intervjun var dligt frberedd fr att jag ck rycka in i sista sekunden fr att min skribent ck frhinder.

ANYWAY. Michelle r snart frdig mediehgskoleingenjr och har bara examensjobbet kvar. Hon skulle grna producera en bok, dokumentr eller ngon annan produkt. Tyvrr verkar det som hon inte fr gra ngot av det. Michelle brjade p Vg-vat-ten 2000 men avbrt studierna efter ett r och ville hellre g p Media. Anledningen till att hon skte Media r att hon vill kunna tekniken bakom lm och annat kreativt arbete, t ex p en reklam-byr eller designbyr. Men ocks fr att vara mer insatt nr hon sjlv medverkar i en lm. Medverkat i en lm r precis vad hon har gjort dessutom. Inspelningen av Darling pgick i tre mnader under vren 2005 samtidigt som hon gick p KTH och Beckmans. Dessutom har hon en pojkvn, ven han p Media. Hur hon ck ihop allt detta kan vara svrt att frst, hon r helt enkelt ambitis och uppenbarligen disciplinerad.

MICHELLE Meadows har ingen strre erfarenhet av skdespe-leri. Hon spelade teater p fritiden p hgstadiet och att hon valde Drama p gymnasiet som estetiskt tillval. Trots att hon gick p Moskvas konstnrliga teaterhgskola, pongterar hon att teater inte r ngot fr henne, kanske beror det p att lm r ngot mer naturligt och fascinerande fr en teknolog?

FILMEN SPELADES IN helt efter manus och det fanns ingen plats fr omtagningar men enligt min mening r hennes skde-spelarinsats trovrdig. Enligt henne sjlv r det roligast att spela elak, vilket hon ocks fr gra. Det r dock svrt att se henne elak , i verkligheten d hon var vldigt trevlig, men hey, jag r journalist i hennes gon, hon kanske anstrngde sig extra mycket? Innan jag trffade henne frgade jag min fotograf Alex om hon var soft. Ef-tersom han spelar basket med hennes kille i KTH-msterskapet s tnkte jag att han visste. Svaret jag ck var att hon var det och att hon dessutom var deras groupie p KTH-msterskapet. Nr reg-lerna fr KTH-msterskapet var att man var tvungen att ha med en tjej p planen s hnde det att Michelle var den tjejen.

NU SKA JAG SLUTA HYPA Michelle Meadows, ls recen-sion hr bredvid och se vad den mer kritiske Osqledarskribenten tycker.

SVENSK FILM r ett mrkligt fenomen. Oavsett vem som gr dem s har det under den senaste tiden bara dykt upp tv olika sorters lmer. Antingen r det tragiska dramer (eventuellt tragiska m-bra-dramer) om mnniskor, grna med ett sargat frutet, som frsker hitta sig sjlva. Eller s r det komedier, oftast drama-komedier, om mnniskor som frsker att hitta sig sjlva.

DARLING hamnar ngonstans mittemellan de tv grupperna, mhnda fr att lmens handling bestr av tv delar som utspe-lar sig parallellt med varandra. Den ena delen skildrar den unga Evas (Michelle Meadows) bekymmerslsa tillvaro. Hon bor hos sin mamma p stermalm, jobbar i butik, och spenderar alla pengar hon har p klder och drinkar. Den andra delen ger en inblick i Bernards (Michael Segerstrm) ledsamma liv. Han r 61 r, ny-skild, nyarbetsls efter 30 r som elektroingenjr p ABB, och p desperat jakt efter ett jobb som kan ge en mening t hans existens.

DET R EN TRAGISK, och inte helt verklighetsfrmmande, bild som mlas upp under lmens frsta 20 minuter. Evas bekant-skapskrets presenteras. Deras sjllsa diskussioner om klder och bilar p innestllena omkring Stureplan str i skarp kontrast mot Bernards tafatta frsk till konversation med exfrun.

DREFTER FRSMRAS tillvaron fr bda karaktrerna. Evas mamma yttar utomlands. Den glaskupa Eva levt i splittras och hon tvingas hantera verklighetens problem. Hon yttar till en egen lgenhet men frlorar jobbet och pengarna rcker inte till fr att betala bde hyra, klder och kvllar p krogen. I och med det frsvinner alla de mnniskor hon trodde var hennes vnner. Sam-tidigt misslyckas Bernard gng p gng att hitta ett fast jobb. Han r fr instllsam och fr gammal. Som ngon form av sista utvg sker bde Eva och Bernard jobb p McDonalds. Och deras v-gar korsas.

JAG KAN INTE HJLPA att knna medlidande fr bda karaktrerna, av skilda anledningar. Bernard r skapad fr att man ska knna just medlidande, och Michael Segerstrm fr-medlar knslan av hopplshet bra, men jag knner nd att jag har sett rollguren frut. Trots det blir jag tagen av hur fullkom-ligt utlmnad Bernard r, hur allt han gr skuggas av enorm desperation. Ett bra exempel r hans frsk att hlla liv i relatio-nen med den knslokalla dottern. Medlidandet fr Eva baseras snarare p den totala okunskap hon besitter om vrlden som hon mste handskas med. Ibland knns det nstan jobbigt.

DET R efter det att Eva och Bernard mts p McDonalds som lmen r som bst. Den pverkan de bda personerna har p varandras liv knns kta och rollgurerna brjar leva ut p ett stt helt olikt brjan. Det skulle ha knts klichartat om de bda kom p rtt kl igen och levde lyckliga men detta r inte den typen av lm. Istllet lmnar de spr i varandras liv, ett hopp om frbttring, om n bara en strimma. Fr Eva agerar Bernard vgvisare mot ett uppvaknande ur Stureplansdvalan, om vnskap utan krav. Hon faller dock tillbaka i sitt ytliga liv nr hon fr chansen. Fr Bernard pminner Eva om hur hans relation med dottern var fr lnge sedan; spontan och enkel.

VERLAG fljer lmen mnstret. Lyckligtvis, trots att den ibland faller ned i de vanliga spren, verraskas jag positivt. Fil-men har som sin uppgift att skildra klyschiga karaktrer och lyckas med det. Dessutom frmedlar den stundtals sitt budskap med vrme och subtil komik som gr att den hjer sig ver den gr massan som r svensk lm.

TEXT: CALLE FINNSTRM

Han r 61 r, nyskild, nyarbetsls efter 30 r som elektroingenjr p ABB och p desperat jakt efter ett jobb som kan ge en mening t hans existens.

OSQLEDARENTIPSAR: TEXT: AXEL LINDGRENILLUSTRATION: ARON LIND

DE STR SAMLADE i vlkldda grupper om tv eller tre. Alla ser sdr vana och nonchalanta ut, sdr oberrt naturliga som bara modemnniskor kan. Ett kompakt mrker lgger sig nr ljus-kronorna dr ut. Sorlet tystnar. Jag knner doften av frvntan.

NR DEN FRSTA MODELLEN marscherar ut tnds strl-kastarna. Hgtalarna fyller salen med en stmningsfullt r ljud-matta. Fotoblixtar ammar. De bistra modellerna gr sina rundor. Tidningsfolket kommenterar och analyserar hstens plagg. Hela publiken betraktar uppmrksamt det vlstylade skdespelet. Tio minuter yger ivg och alla modeller visar upp sig en sista gng. Slutligen tittar modeskaparna sjlva fram fr att mta publikens applder. Efter visningen tms lokalen snabbt. Nu ska klder dis-kuteras och champagne sippas. Sedan br det av till nsta visning. Under Stockholms modevecka nns ingen tid att frlora.

DET SVENSKA MODEUNDRET r tre ord som stndigt dyker upp i svenska modemagasin och tidningar. Ibland verkar det som om hela vrlden talar om svenskt mode. Riktigt s roligt r

det inte. Ett ftal mrken r visserligen internationellt knda. Och visst r vi strre n till exempel Norge och Finland. Men p vrld-skartan r Sverige mer knt fr formgivning och musik n mode. Detta har statens rd fr arkitektur, form och mode kommit fram till. Rapporten heter Mode Svea om du vill lsa mer.

JAG R DREMOT helt sld p svenskt mode. Det r ofta rent och enkelt. Klderna r vldigt brbara och frgerna sobra. Oftast slipper vi stora logotyper ven om det nns obehagliga undantag som JL Future Sports. Det har helt enkelt aldrig funnits s mnga spnnande svenska mrken som nu. Men passa dig fr de stora kedjorna. Dr hittar man inte ngra unga, nyskapande mrken. Kedjorna kper bara in snt som de vet att folk gillar. Det blir lite som Radio Rix.

JAG TNKTE AVSLUTA med att tipsa om tv svenska mrken som jag gillar skarpt. Men samtidigt vill jag uppmana dig att hitta dina egna favoriter. Det vore ju inte roligt om alla gillade samma saker.

OSQLEDARENTIPSAR:

FIFTH AVENUE SHOE REPAIR

Det r ambitist mode. Klderna gr i svart, vitt och grtt. De blandar slappa, skna trjor och toppar med smala byxor. Vi har dragit ut siluetten p lngden, s-ger Lee Cotter i en intervju fr ett svenskt modemagasin. Priserna r hga men inte alls orimliga. Drygt tusen spnn fr en kofta och femhundra fr en t-shirt. De har en butik p Bondegatan 46. Dr kan man ven smygtitta in i designstudion, som lig-ger i samma lokaler.

PAPAGAIO

Det nns, enligt mig, ingenting som slr en schysst t-shirt. Det spelar ingen roll hur snygg den nya skjortan r eller hur utrot-ningshotat mjuk den stickade ulltrjan r. Det nns inget man knner sig s bekvm i som den rtta t-shirten. Fr tillfllet till-verkas den av det lilla, stockholmsbase-rade, mrket Papagaio. De gr ruggigt snygga tryck p skna trjor, bde fr tjejer och killar. Butiken Item p Repsla-gargatan 11 sljer Papagaio, samt en hel del annat smtt och gott.

GRAM DESIGN

Nu har du nstan en hel outt. Men det r ngot som saknas. Skor, naturligtvis. Gram Design har levererat skor sedan vren 2005. Denna vr har de sju model-ler att erbjuda. Tanken bakom skorna r att de ska fungera till allt i din garderob. Kombinera modellen 408 gram i rtt med ett par smala jeans och du r snyggast i vr. Skorna nns bde i dam och herr-storlekar. Du kan kpa dem lite hr och dr i Stockholm. Besk gramdesign.se fr att kolla in skorna och terfrsljare.

svenskt mode

PETER ERIKSSON har just pbrjat sitt exjobb inom program-met Mikroelektronik vid KTH. Nr han inte pluggar eller pillar med kiselplattor engagerar han sig bland annat i arbetslivskontak-ter, arbetsmarknadsdagar och andra evenemang p campus i Kis-ta. Det var vid ett sdant tillflle han kom i kontakt med SSES. Nr sedan en studiekamrat frra hsten rekommenderade honom att ska platsen som Campus Liaison campusfrbindelse gjorde han det.

BERTTA LITE OM VAD SSES R! SSES r ett samarbete mellan fyra toppskolor i Stockholm, nmligen KTH, Handels, Karolinska Institutet och Konstfack. Syftet r att stimulera, engagera och motivera studenterna till att bli mer entreprenriella.

CAMPUS LIAISON VAD INNEBR DET? Jag jobbar med att skta kontakten med administrativ och akademisk personal i Kista, och med att informera Kistastudenterna om vra kurser och evenemang.

VER VILKA KANALER D? Dels r det viktigt att se till att det nns tryckt material dr studenter ben-ner sig. Men ocks att nnas med nr studenterna ska gra kursval och vlja inriktning, p till exempel informationsmten. Jag r ocks med p vissa sek-tionsmten.

I styrelsen fr skolan sitter rektorerna fr de fyra hgskolorna. Jm-frt med dessa r nd SSES en relativt liten skola med sina sju heltidsanstllda. De har dessutom fem studenter anstllda, av vilka Peter r en, en student fr varje campus dr skolan har kurser. De som frelser p kurserna r professorer frn de fyra skolorna, inom SSES kallade Centre Directors.

VAD FR TYP AV KURSER HAR SSES? Vi har egentligen tv typer av kurser. Dels har vi generella kurser i entrepre-nrskap, s kallade core courses. Dessa gr igenom grunderna frn hur man skapar ider och r kreativ till hur man skriver en affrsplan, hur man fr ett fretag att vxa. Den andra typen r context courses, entreprenrskap i olika sammanhang och miljer. De r mer specika inom ett visst omrde, till exempel att vara entreprenr inom IT, eller bioteknik, eller design. Dessutom har vi ngra doktorandkurser.

KTH + HHS + KI + KONSTFACK = SSANT

DE SOM LSER KURSERNA r nstan uteslutande studenter frn de fyra skolorna. Uppdelningen r olika p olika kurser, vissa har en vldigt bra blandning medan de som r mer specika kan domineras av en viss typ av studenter. Detta r ngot vi jobbar med, att ha en bra balans. Eftersom alla kurser r p engelska r det ocks en stor andel internationella studenter.

HAR DU SJLV LST NGON AV KURSERNA? Ja, jag har lst en kurs som heter Ideation som handlar om hur man skapar ider och ger verktyg fr att vara kreativ. Vilket kanske lter lite konstigt men det fungerar ganska bra! Det r mnga som tror att om man ska vara kreativ d kper man en massa l och ker upp i fjllen, men s funkar det inte. Det r bttre att vara systematisk.

Peter var ocks projektledare fr SSES senaste Start up-day, som r SSES strsta rliga evenemang med 400 studenter, 20 gstfrelsare och en stor mngd olika organisationer som r intressanta fr unga entreprenrer. Trots sitt engagemang r Peter sjlv inte srskilt sugen p att starta eget. I alla fall inte just nu. Min inriktning r vldigt forskningsinriktad och det skulle nog krva att jag doktorerade fr att jag skulle kunna starta upp ngot.

VAD R P GNG INOM SSES JUST NU? Det brjar en kurs nu i period fyra som heter Growth och som handlar om hur man fr sitt fretag att vxa. Vill man inte lsa en hel kurs har vi ven Weekend Workshops som man kan anmla sig till, det r lite mer praktiskt arbete ocks.

S kan man ocks anmla sig till Kista Innovation Day som gr av stapeln 24:e april. Det r ett samarbete mellan SSES och Kista ar-betsmarknadsdagar, fr vilka jag ocks sitter med som eventansvarig s dr sitter jag med p dubbla stolar. Kista Innovation Day r ppet fr alla som r intresserade av informations- och kommunikations-teknik!

INTRESSERAD AV ATT VETA MER? KOLLA IN WWW.SSES.SE! KOLLA VEN WWW.ICTCONTACT.SE/KAM/INNOVATIONDAY FR MER INFO OM KISTA INNOVATION DAY.

TEXT: SARA GUSTAVSSON

Visste du att det fanns en skola som erbjuder kurser i hur man blir mer kreativ? Som inriktade sig p entre-prenrskap och eget fretagande? En skola dr teknik, ekonomi, medicin och design frenas? Det gr det. Sko-lan heter SSES, Stockholm School of Entrepreneurship.

Bli svensk mstare i framtida teknik r 2007!

Anml dig och en kompis senast 27 mars till kvaltvlingen i Teknik-SM p

www.tekniksm.se

CIVILINGENJR & LRARES FUNKAR DET

P FLYGSEKTIONEN studerar de som lser farkostteknik. Flyg som sektionen ocks kallas grundades 1969 d programmet brts ut ur maskinsektionen. Studenterna lser en djup teoretisk grund som ska ge de kunskaper och frdigheter som efterfrgas i arbetslivet och p in-riktningarna. Idag kan man vlja mellan tolv olika och de esta r inom omrdet farkoster. Naturligtvis ven om det ocks nns andra lite mer annorlunda inriktningar som biobaserade material och produkter el-ler uthlliga energisystem. Tanken r att programmet ska utveckla stu-denterna till att kunna anvnda sig av ett kreativt tnkande tillsammans med avancerade berkningar i utvecklandet av nya bilar, btar, tg och s vidare. Utbildningen som sdan nns bara p KTH och har under de senaste ren blivit alltmer populr.

STUDENTERNA som gr ut hamnar inom alla former av fretag, stora som sm. Det r inte ovanligt att en del nner sin nisch inom helt annorlunda omrden n de frn brjan hade tnkt sig.

SEKTIONSLIVET r det full fart p och i sektionslokalen, T-centralen, kan man dricka l och drinkar. P mer studentikosa tillstllningar kan man ltt knna igen en ygare eftersom de br frack med det s kallade bevingade skrovet p ryggen. Mottagningen engagerar mnga och de lite mera elaka PH och lite snllare Plahn r alltid populra. Plahn tar hand om nollan tillsammans med faddrarna och ser till att starten p Teknis yter p fr nollan. PH vill givetvis hindra dem men lyckas sllan. En annan intressant post r sektionens skjuvvarnare som varnar fr farliga situationer som kan uppkomma. Det mest knda fallet r fr-modligen nr skjuvvarnaren 1975 lmnade in en redogrelse till SAAB om hur vingbalkarna i Viggen inte skulle hlla. Tyvrr lyssnade inte SAAB och vid ygningen visade det sig att skjuvvarnaren hade rtt och ett Viggen damp i backen.

FARKOSTTEKNIKS FUNKAR DET

TEXT: DUNJA VUJOVIC

TEXT: CRISTIAN FRANZN

CIVILINGENJR OCH LRARE, CL r vad vissa skulle kalla det bsta av tv vrldar. Utbildningen lockar med ngot som inte bara r tekniskt eller teoretiskt. Det r ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm och Lrarhgskolan i Stockholm. En gemen-sam utbildning som startade hsten 2002. De frsta studenterna skriver nu sina ex-jobb under vren.

UTBILDNINGEN R P 200 hgskolepong och leder till dubbla yrkesexamina: en civilingenjrsexamen frn (KTH) och en lrarexa-men frn Lrarhgskolan. Inom programmet nns tre inriktningar: Matematik och fysik, Matematik och kemi, Matematik och IT-datate-knik. Redan frsta terminen lser man kurs p Lrarhgskolan fr att man redan i brjan av utbildningen f en inblick i det framtida lrar-yrket. Man lser en del tvrvetenskapliga kurser och sjlvklart en del pedagogiska kurser. Som frdig CL-student kan man bde jobba som civilingenjr och gymnasielrare eller hgstadielrare.

CL DELAR SEKTIONSLOKAL med Mediateknik. Detta medfr sjlvklart komplikationer, men nu verkar d