OSQLEDAREN I NUMMER 22009/2010OL

GenerationFILDELNING

Erasmus Mundus är en EU-satsning för att lyfta fram masterprogram av hög akademisk kvalitet och synliggöra Europa som utbildnings-marknad. Programmen ges i samarbete med ett antal utländska universitet och studenterna läser på minst två av dem. Programmen är tvååriga och ges på engelska.

KTH deltar i totalt 12 Erasmus Mundus masterprogram:•  Computer Simulations for Science and Engineering •  Distributed Computing •  Environomical Pathways for Sustainable Energy Systems •  Industrial Management •  Management and Engineering of Environment and Energy •  Materials and Sensors System for Environmental Technologies •  Nuclear Fusion Science and Engineering Physics •  Photonics •  Research on Information and Communication Technologies•  Security and Mobile Computing •  Systems Biology •  Turbomachinery Aeromechanic University Training 

Ansökningskrav och sista ansökningsdag varierar mellan programmen.

Mer information på www.kth.se/erasmusmundus

FAMILJEN

Erasmus Mundus – Internationella masterprogram

Kombinera masterstudier med utlandsvistelse!

Erasmus Mundus är en EU-satsning för att lyfta fram masterprogram av hög akademisk kvalitet och synliggöra Europa som utbildnings-marknad. Programmen ges i samarbete med ett antal utländska universitet och studenterna läser på minst två av dem. Programmen är tvååriga och ges på engelska.

KTH deltar i totalt 12 Erasmus Mundus masterprogram:•  Computer Simulations for Science and Engineering •  Distributed Computing •  Environomical Pathways for Sustainable Energy Systems •  Industrial Management •  Management and Engineering of Environment and Energy •  Materials and Sensors System for Environmental Technologies •  Nuclear Fusion Science and Engineering Physics •  Photonics •  Research on Information and Communication Technologies•  Security and Mobile Computing •  Systems Biology •  Turbomachinery Aeromechanic University Training 

Ansökningskrav och sista ansökningsdag varierar mellan programmen.

Mer information på www.kth.se/erasmusmundus

FAMILJEN

Erasmus Mundus – Internationella masterprogram

Kombinera masterstudier med utlandsvistelse!

InnehållOSQLEDAREN NUMMER 2 2009/201007 SÅ HÄR GÖR DU...08 FRÅGA FYSIKERN09 ATT NOLLSTÄLLA CELLER16 FILDELNINGSSCENEN18 FILDELNINGEN OCH KULTURUTVECKLINGEN20 EXPERTSPALTEN24 BOOK CROSSING26 VODDLER28 VINYLENS ÅTERKOMST30 OL GÖR WIBELIUSVÄGEN32 TINTIN STÅR INFÖR RÄTTA35 NYMBLE BYGGS OM

30

16

15

20

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT

OMSLAGMEDVERKANDE I DETTA NUMMER

REPRO OCH TRYCK PAPPER

ANNONS KONTAKT

VILL DU ARBETA MED OSQLEDAREN?

Marina RantanenMarina RantanenMarina RantanenJohanna Andersson, Kim Dahlgren Strååt, Henning Alesund, Jonas Gunnarsson, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Marina Rantanen, Sara Eriksson, Daniel Andersson,Mikael Juntti, Calle Finnström, Daniel Andersson, Katja Rantala, David Goldea,Ingrid Kjellström, David Beijner, Axel Hammarbäck, Alexander Biledt, Aron Lind Swepo GrafiskaInlaga: Mondi offset 100 g, Omslag: Multidesign Original white 240 gTomat Annons & Reklambyrå, www.tomat.se eller info@tomat.se08/070-790 98 70, osqledaren@ths.kth.se, www.osqledaren.sePostadress: Osqledaren, THS, 100 44 StockholmSkicka din ansökan och arbetsprover till osqledaren@ths.kth.se

Ledare

handla om dem själva och att de inte längre kan göra biljonvinster. Givetvis tycker jag att den som har skapat något ska kunna sätta sitt namn på det och ta betalt om det finns någon som är villig att betala. Något som däremot är orimligt är att upphovsrät-ten för musik ska gälla ett halvt sekel enligt lag, men exempelvis en teknisk produkt får kopieras hur som helst och patentet för den är mycket dyrt och måste uppdateras ofta. Varför är musikens upphovsmän viktigare än ingenjörerna?

Fildelning är oundvikligt. Tekniken är idag så pass utbredd och välkänd att det inte går att göra något för att stoppa den. Det är mycket få människor som kommer att återgå till att köpa skivor när de är sugna på ny musik och oavsett hur gärna skivbolagen vill spola tillbaka tiden så går det inte. De flesta har väl köpt en CD eller DVD någon gång de senaste åren trots The Pirate Bay och Spotify, men idag är det en tydlig markering - ett ställningstagande - att gå in i en skivbutik och betala de omkring 200 kro-norna det kostar att köpa en CD. Att större delen av pengarna inte går till artisten är välkänt och att man egentligen betalar för något annat - för att göra rätt för sig - är ett faktum, men det måste finnas en an-nan, modernare modell för hela förloppet. Det känns både självklart och uppenbart: det måste finnas ett sätt att använda dagens teknik till fördel för alla parter. Det är här Spotify kommer in i bilden. Nu är det rimligt att lyssna på musik lagligt igen.

Jag älskar Spotify. Trots alla imperfektioner och ir-riterande dålig reklam, så älskar jag Spotify. Jag kom att börja använda programmet förhållandevis sent, det var först i juli i år som jag lyckades ordna ett konto, men sedan dess har jag använt mig utav det nästan varje dag. Det skulle jag aldrig kunnat tro för ett par år sedan då jag först fick höra talas om idén på en fest. Det var en kille som jobbade på Spotify som beskrev det kortfattat för mig i stil med ”som radio, fast man får välja musik själv”. Radioreklam-pauser är det värsta som finns tänkte jag och ratade hela konceptet ögonblickligen. Nu sitter jag här i alla fall och lyssnar på musik genom Spotify. Jag är förstås inte ensam om att älska det, men min kär-leksförklaring grundar sig i att jag aldrig orkat ta reda på hur man använder The Pirate Bay och helt enkelt hållit till godo med mina CD-skivor även långt efter millenieskiftet.

Att lösa problemet med den olagliga fildelningen är inte lätt och staten kan då verkligen inte göra det rätt. Hur ska en lag som ingen vet vad den innebär kunna avhjälpa en så starkt etablered kulturyttring som att dela med sig av musik och film? Inte heller skivbolagen verkar vara särskilt kreativa eller ha några konstruktiva lösningar till hands. Speciellt som vi är så många som bara blir sura av de tafatta försö-ken att samla sympatipoäng genom att visa upp den stackars artisten som inte får lön på grund av den utbredda piratkopieringen, när det egentligen verkar

En kärleksförklaring.

Marina Rantanen, chefredaktör 09/10

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT’S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen.

STÄNDIGT NYA UTMANINGARHos oss innebär innovation både tekniska genombrott och ständiga

förbättringar av utrustning vi redan levererar. Allt för att vi ska kunna

erbjuda våra kunder en mera lönsam verksamhet med optimala miljö-

egenskaper.

Det betyder också att vi kan erbjuda dig kreativa, spännande och

utvecklande arbetsuppgifter som öppnar dörren till hela världen.

Tetra Pak är världens ledande leverantör av säkra och innovativa

process- och förpackningslösningar för livsmedelsindustrin. Vi

tror på ansvarsfullt ledarskap och långsiktigt hållbar utveckling.

Vårt motto – PROTECTS WHAT’S GOOD – sammanfattar vår

vision att göra livsmedel tillgängliga för alla, överallt i världen.

Välkommen till ständigt nya utmaningar. Starta gärna med ett besök på www.tetrapak.com.

Nya_utmaningar-215x285.indd 1 09-10-15 17.05.26

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

MJÖLK FÖR LAKTOSINTOLERANTA

TEXT & ILLUSTRATION: MARINA RANTANENmarina.rantanen@osqledaren.se

så här gör duInstruktioner för dig som tycker om att göra det själv.

FILMJÖLKVisste du att: En gång i tiden kallades den för surmjölk men idag räcker det med att säga fil. Filmjölk är bakteriersyrad mjölk och bakteriekulturen kan vara av bland annat släkten Streptococcus, som i vissa (dock icke filrelaterade) varianter kan orsaka halsfluss. Filmjölk är produk-tens officiella engelska namn och den existerar i den form svensken känner den enbart i Sverige.

FÖR ATT GÖRA FIL BEHÖVER DU:2 liter mjölk2 msk färdig filmjölk

VÄRM MJÖLKEN till omkring 35°C-40°C i en kastrull och låt stå ett par minuter. Om mjölken inte är hygieniskt hanterad eller är opastöriserad, till exempel om du köpt den direkt av en mjölkbonde, bör du värma mjölken över 80°C.

KYL NER MJÖLKEN till cirka 22°C. Till-sätt den köpta filen och rör om. Observera att mjölken inte får vara för varm då filen tillsätts, vissa bakteriesläkten överlever inte högre temperaturer än 32°C.

HÄLL ÖVER BLANDNINGEN i en bunke och täck med lock. Låt bunken stå i rumstemperatur 1-2 dygn. Tiden den bör stå beror på hur väl bekteriekulturen växer

och man måste prova sig fram. Bakteri-etillväxten beror bland annat på omgiv-ningstemperaturen, som bör ligga kring 18°C-20°C.

NÄR FILEN BÖRJAR SE TJOCK UT är den klar och bör silas av för att rätt konsistens skall uppnås. Använd en tät duk eller ett kaffefilter för att sila ur cirka 1 liter vätska. Detta gör filen tjockare och om den silas av ytterligare blir det gräddfil. Om filen är klumpig vid det här stadiet kan den vispas för att bli slät.

FILEN HÅLLER UNGEFÄR 7-10 DA-GAR i kylskåp. Förvara filen i en tätförslu-ten förpackning, exempelvis Tupperware-burk. För att slippa köpa ny filmjölk, bör den egna filen ympas ofta, cirka varannan dag, för ny filtillverkning enligt detta recept.

FÖR ATT GÖRA LAKTOSFRI

MJÖLK BEHÖVER DU: 2 % natriumalginatlösning1,5 % kalciumkloridlösningLaktaslösning50ml bägare, 3 stPasteurpipettTesil10ml plastsprutaFiltrerpapper eller nylonstrumpaMjölkClinistix

FÖRBEREDELSER:Ställ i ordning lösningar av rödkålssaft, 2 % natriumalginat och 1,5 % kalciumklorid.

AlginatlösningGör en alginatlösning genom att sätta 2 g natriumalginat till 100 cm³ avjoniserat vatten. Rör suspensionen kraftigt tills alla klumpar löst upp sig. Låt lösningen stå över natten.

Kalciumkloridlösning1,5 % kalciumklorid lösning får man genom att lösa 3 g kalciumklorid i 200 ml vatten.

BLANDA 2 ml laktaslösning (Lactozym®) med 8 ml av en 2% natriumalginatlösning.

TILLSÄTT droppvis algina/enzymbland-ningen till en 1,5% kalciumkloridlösning

i en bägare med hjälp av en avbruten Pasteur-pipett.

LÅT KULORNA STABILISERAS under ett par minuter.

SILA BORT kalciumkloridlösningen genom en tesil och samla kulorna.

GÖR EN KOLONN av kulorna genom att använda en 10 ml plastspruta utan nål. Lägg gärna en lite bit nylonstrumpa eller filtrerpapper i botten av sprutan och fyll därefter på med kulorna.

HÄLL vanlig mjölk genom kolonnen.

KONTROLLERA glukoshalten i mjölken med hjälp av Clinistix, dels innan mjölken passerat kolonnen, dels efter.

KÄLLA: ANNICA ELFMARK/ UMEÅ UNIVERSITET

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

7TEXT: MARINA RANTANENmarina.rantanen@osqledaren.se

trendspottingObservationer från omvärlden

så här gör du

Vem ser TV-program på en TV nu för tiden? Få unga har ens en TV hemma och istället för att sukta efter en enorm plasmaskärm att ha i vardagsrummet, väljer nu allt fler ut sin nya laptop efter dess filmvisningskva-litet. Ett dedikerat grafikkort är viktigare än någonsin- man vill ju kunna surfa och titta på ett par TV-serier samtidigt. Ta en god titt på testbilden här intill, det kanske är sista gången du ser den.

Den fasta telefonin är snart utrotad. Mobiltelefoner är lättare att hantera, billigare att ringa från och dessutom presenteras den som ringer med namn och telefonnummer utan krav på en supertelefon med dyra extrafunktioner. Telefonjacket går en säker död till mötes.

Den digitala kompaktkameran har blivit i det närmaste en töntpryl. Nu är systemkameran normen och vart man än vänder sig ser man alltid någon ha en systemkamera hängande över axeln likt en afton-väska. Även Osqledaren älskar systemkameran och tittar med tvek-sam blick på världens alla kompaktkameror.

Förr så självklar teknik väljs nu bort i allt större skala. Osqledaren anar att den verkliga generationsmarkören ligger i vilken teknik man väljer bort, inte i den man väljer till.

8

FRÅGA Hej Göran! Antag detta scenario: Vi har en glasburk, som är full med luft och innehåller en levande humla. Burken är tätt försluten med ett lock, och ingen luft kan ta sig in eller ut ur burken. Detta system står på en finkalibrerad köksvåg, som hela tiden är påslagen.Frågan jag nu grubblar på är om vågen ger olika utslag när humlan befinner sig i luften, jämfört med när humlan vilar på burkens botten./Axel

FOTO

MA

RCU

S BL

OM

Professor Göran Manneberg är universitets-lektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått. Har du en fråga till Göran? Maila den till osqledaren@ths.kth.se

SVARHej,detta är en klassisk kontrollskrivningsfråga i mekanik. Det omedelbara svaret är att burken är ett slutet system och om humlan flyger (vilket ju alla vet att den inte kan ;-) ) så skapas nedåtströmmande luft i burken som pressar burken neråt med samma kraft som om humlan sutte på botten. Däremot kan humlan orsaka transienter dvs om humlan hoppas jämfota på botten kan små viktförändringar registreras. Medelvärdet av dessa blir emellertid noll.Men om du ser en humla hoppa jämfota på botten av burken bör nog kontrollera vilka svampar du egentligen plockade i helgen?

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

FrågaFysikern

FRÅGA Hej! Hur kommer det sig att solens upp- och nedgångar varierar från dygn till dygn? Borde inte samma fenomen ha samma verkan varje gång? Jag har förstått att himlens färgbyte beror på att ljuset färdas längre då solen befinner sig vid horisonten och att vissa våglängder liksom försvinner längs vägen, men himlen ser ut att ha olika färger och visa olika fenomen från kväll till kväll. Varför då?/En som undrar

SVARJag antar att du menar att solupp/nedgångarna ser olika ut, inte att de sker vid olika tidpunkter? I så fall beror ju färgspelet på hur mycket vattenånga och vattendimma ( =olika saker) som finns i luften och om något av det är fruset. Ju mer vatten ju rödare sol vilket också påverkar det spridda ljuset så att man får blå timme och röd timme exvis. Prova själv med ett akvarium (om du har tillgång till ett) Placera en tänd, naken glödlampa bakom. Ge fiskarna någon annanstans att bo i en timme eller så. Fyll med vatten. Droppa (inte häll alltså) lättmjölk i vattnet och rör om. Titta på lampan genom vattnet. Så småningom ändrar den färg till orange och sedan till röd. Titta också från sidan in i akvariet. Det brukar bli blåaktigt (ett fenomen besläktat med den blå himmelsfärgen). Efter avslutat experiment avråds från alla försök att koka lättmjölkssoppa med akvariesmak på innehållet. Spill ut mjölken i stället.

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

9

Återvinning och second hand är två populära begrepp inom de flesta områden av våra liv. Nu har dessa begrepp även hamnat på allas läppar inom stamcellsforskning. Forskare har funnit ett sätt att bota dödssjuka patienter genom att skapa genmodifierade stamceller från deras egna hudceller.

Metoden går ut på att man tar hudceller från patienter, löser upp det genetiska nätverket och på så sätt vrider tillbaka utvecklingen till det tidiga fosterstadiet, till stamceller. Nollställningen sker med hjälp av fyra nyckelgener och ett virus. Cellerna börjar sedan dela sig till dotterceller. Med näringsämnen och tillväxtfaktorer kan forskarna styra dottercellerna till att bli exempelvis nervceller. Cellerna kallas för inducerade, pluripotenta stamceller, iPS. Genom att modifiera näringslösningen, kan cellerna utvecklas till just den celltyp man behöver – hjärtceller, nervceller, blodceller – och patienter med hittills obotliga sjukdomar, kan räddas.

Den traditionella metoden innebar användandet av stamceller från foster. Metoden är begränsande, tekniskt krävande och man tar död på potentiellt liv. Det största praktiska problemet med denna kontroversiella metod är att immunförsvaret uppfattar cellerna som inkräktare och stöter bort dem. Denna risk elimineras iPS-cellerna, eftersom de är patientens egna, d.v.s. genetiskt identiska och då det planteras in utgör de inget hot för immunförsvaret.

Det första genombrottet kom i augusti 2006 då japanen Shinya Yamanaka lyckades radera minnet i hudceller från möss. Året efter visar Yamanaka att hans metod även fungerar på mänskliga celler. Sedan dess har forskningen kring stamceller kantats av genombrott.

I juli 2008 lyckades Kevin Eggan vid Harvard Stem Cell Institute, HSCI, skapa iPS-celler med hjälp av hudceller från två ALS-sjuka1 systrar, 82 och 89 år gamla, och därpå omprogrammera dessa till friska nervceller.

Liksom med alla stora genombrott dyker det upp problem på vägen. Bland annat visade det sig att två av de fyra nyckelgenerna kan få cellerna att dela sig ohämmat, som i en tumör, samt att ett virus inte jobbar tillräckliga målinriktat, utan riskerar att förstöra en viktig gen eller i värsta fall orsaka cancer.

Ett kanadensiskt-brittiskt forskarlag lett av Andreas Nagny kan ha funnit en lösning som eliminerar användandet av virus och efterlämnandet av potentiella tumörgener. Lösning är en gen som ursprungligen kommer från malar. Genen är en transposon, en så kallad hoppande gen, som kan hoppa in i arvsmassan med nyckelgenerna och när dessa fullföljt sin uppgift får de lift ut igen, utan att orsaka förändringar i arvsmassan.

Forskningen är ännu inte fullständig, det finns problem att lösa och en mängd studier måste göras innan transplantationer av cellerna kan göras i människor. Men man har kommit långt sedan Yamanaka publicerade sitt första genombrott och forskarlag runt om i världen jobbar på att övervinna de problem som kvarstår. Så snart kan sjukdomar som diabetes, Alzheimers, Parkinson och ALS vara ett minne blott.2

1 ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en nervsjukdom som gör att ryggmärgens motoriska nervceller långsamt tynar bort, offret mister kontroll över sina muskler, förlamas, och tills sist dör.2 För vidare läsning googla iPS-celler.

TEXT: KIM DAHLGREN STRÅÅTkim.dahlgren.straat@osqledaren.seILLUSTRATION: JOHANNA ANDERSSONjohanna.andersson@osqledaren.se

Användningen av stamceller från mänskliga embryon är i somliga sammanhang, särskilt i religiösa samhällen, ett känsligt ämne. Att ta fram sådana stamceller har blivit mittpunkten i en etikdebatt, som verkat omöjlig att lösa fram till mycket nyligen. Ny forskning visar att man kan nollställa hudceller i ledet att bilda nya, specialicerade celltyper.

Att låta celler börja om från början

© M

K2.

All

Rig

hts

Res

erve

d.

DOGTOOTH är en av 170 filmer som måste ses på Stockholms 20:e filmfestival,

18-29 november. Filmen handlar om en far som i ren desperation bestämmer sig

för att skydda sin familj genom att spärra in dem.

Regissören Yorgos Lanthimos finns på plats i Stockholm under festivalen!

Alla årets filmer hittar du på www.stockholmfilmfestival.se.

KusligTaktuelL

Årskortet ger dig de bästa filmerna året omBåde på festivalen 18-29 nov och på gratis förhandsvisningar. Köp det på www.stockholmfilmfestival.se.

OSQLEDAREN LOTTAR UT 50 STYCKEN ÅRSKORT TILL STOCKHOLMS FILMFESTIVAL.

SVARA PÅ FRÅGORNA HÄR INTILL OCH MAILA DINA SVAR TILL TAVLING@OSQLEDAREN.SE FÖR DIN CHANS ATT VINNA.

1. Vad är det som gör tidsresor möjliga i Tillbaka till framtiden?

a) DeLoreanb) Flux capacitorc) Trans-flux-motor

2. Hur dör programmet Ram i filmen Tron?

a) Han blir skjuten av en stridsvagnb) Han kraschar på light cycle-arenanc) Han blir avinstallerad från datorn

3. Varför är himlen täckt av svarta moln i maskinernas värld i The Matrix?

a) Molnen är maskinavgaserb) Molnen är männsikornas försök att hindra maskinerna från att få solenergi.c) Molnen är damm som yrts upp av ett meteoritnedslag

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

11

är väldigt blandad, du kan hitta allt från 13-åringar som borde vara hemma och sova till 45- åriga öldrickande gäng. Folk i publiken bjuds upp på scen för att sjunga varsin vers och folkfesten är ett faktum. Två stagedives hanns också med.

Mot slutet lugnar det hela ner sig en aning och konserten avslutas med munspel och akustiskt gitarrspel i sann lägereldsanda. Det är ganska stämningsfullt med Armstrong ensam upplyst på scenen i ett annars ned-släckt Globen. Nu efteråt kan jag lätt säga att konserten blev till något mycket över mina ganska låga förväntningar och att den där nostalgin inte alls behövdes för att pigga upp mig under själva konserten.

Kvällens mest oväntade: Den överförfriskade rosa kanin, som kom inrumlandes på scen precis innan konserten började, med två öl i handen.

Kvällens skönaste: När bandet, liggandes rak-långa på scen, spelar gamla goda rockklassiker och soullåtar.

Jag lyssnade främst på Green Day i unga tonåren. Det var på den tiden då man var coolast bland grannkidsen om man lyssnade på Green Day. Det var på den tiden Converse fortfarande var ganska alternativt. Det var då jag lovade att jag skulle gå på Green Day konsert, då de kom till Stockholm. De kom inte till Globen (Ericsson Globe Arena för den som använder den benämningen och inte vet var jag menar annars) förrän nu, ett antal år senare. Kanske var mina förhoppningar inte lika höga som de skulle varit tidigare, det var ju som sagt ett tag sedan jag seriöst lyssnade på Green Day. Dock infinner sig nostalgin, som piggar upp lite på väg till konserten, denna regniga oktoberkväll då kylan tagit makten över mina Converseklädda fötter.

När konserten drar igång är det non-stop från början till slut. De har satsat på det mesta. Fyrverkerier, eldar (som värmer upp mig oväntat snabbt igen), t-shirtkanoner, utkläd-nad och självklart konfetti. Med en konsert på 2,5 timmar kan man lätt tänka sig att det ska gå utför någon gång, men faktiskt inte. De tre snart 40-åriga bandmedlemmarna och särskilt sångaren Billie Joe Armstrong, springer runt som energiknippen hela tiden. Publiken

Lejons parkettgolv består av gamla biostolar. Vad detta innebär är alltså att det är sjukt trångt om utrymme och alla sittandes på samma rad bör resa sig upp om man vill ta sig ut. Hur många går då egentligen på en sån här kväll? 1000 personer enligt de som anord-nar, och det kan mycket väl stämma, under recensionstillfället fanns det tre lediga platser i hela lokalen (that’s right, jag räknade).

RAW Comedy Club bjuder alltså på sjukt roliga skämt, öl, TV-inspelning, internatio-nella stand-up artister och det bästa av allt…STUDENTRABATT! That’s right folks! 250 svenska riksdaler måste en vanlig Svensson hosta upp för en biljett medan grädden på moset, även känt som Sveriges framtid, stu-denterna, får en biljett för endast 150kr.

Så för alla er som aldrig vart på riktig stand-up, d.v.s. alla ni som flyttat till Stockholm från en stad med ett invånarantal på under 100 000 bör snarast köpa en biljett. Biljett-erna finner man antingen på ticnet.se (dock ej studentpris där) eller på Göta Lejon.

RAW Comedy Club får på en skala från A till AWESOME slutbetyget, AWESO! De två sista bokstäverna ryker p.g.a. avsaknad av studentpriser i baren samt garderobsavgift.

För er studenter som inte har råd att gå och se en teater på Göta Lejon finns det nu en lösning på hur ni ska kunna berätta för ”alla där hemma i byn” hur det är att se en show på Göta Lejon, även känd som Källaren Hamburg, Krogen där kriminella fick sista supen innan de blev förda till galgbacken för att sedan separera huvudet från kroppen, true story.

RAW Comedy Club som tidigare har hållit hus i Norra Brunn har intagit anrika Göta Lejon för att två gånger per månad (sista hel-gen varje månad) i höst bjuda in till ruskigt rolig stand-up komedi. På lördagarna spelas showen in för TV så för er som vill skryta för kompisarna att ni varit med på TV bör genast köpa en biljett. Under recensionstillfället var det inga mindre än Johan Rheborg, Gina Yas-here (från England), Dominik Henzel, Peter Wahlbeck samt Kodjo Akolor som uppträdde. För er känsliga läsare som tänker att det vore kul att gå på stand-up måste jag varna för den rådande risken att skämten blir rätt grova, därav namnet på showen.

Precis som på Syster & Bror kan man köpa alkohol till showen, dessvärre är det aningen jobbigare att gå på toa under showen då Göta

Rå komedi på Göta Lejon

Nostalgikonsert med

Green Day

Alexander Biledt betygsätter RAW Comedy Club på Göta Lejon 26/9

TEXT: KATJA RANTALAkatja.rantala@osqledaren.se

TEXT: ALEXANDER BILEDTalexander.biledt@osqledaren.se

Katja Rantala såg Green Day på Globen den 11:e oktober

Fildelning på KTHOsqledaren ville veta om KTHs studenter fildelar fortfarande efter IPRED-lagens intåg och gav sig ut en tidig oktobermorgon för att själv fildela. Vad är IPRED? Har den nya lagen stoppat fildelningen på KTH? Och vad ska Gottfrid Svartholm-Warg göra nu? OL har svaren.

FOKUS

13OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Den 29:e april 2004 lämnade Europa-parlamentet och Rådet direktiv om hur immaterialrätten skall hanteras inom EU och tillkännagjorde således IPRED - the Intellectual Property Rights Enforcement Directive. Direktivets tidsfrist gick ut 2006 och alla medlemsstater skulle alltså innan dess ha införlivat direktivets mål i sina res-pektive lagstiftningar. Dock har mycket få länder arbetat in målen i lagstiftningen och hittills har endast Storbrittanien, Holland, Frankrike och Sverige gjort det.

IPRED går ut på att reglera hur immateri-alrätten hanteras i medlemsstaterna och vill se till att den upprätthålls. Dess syfte är allt-så inte att påverka själva formuleringen av de immateriella rättigheterna, utan endast styra hur de efterlevs.

Den 25:e februari 2009 röstade Sveriges riksdag igenom de Civilrättsliga sank-tionerna på immaterialrättens område, mer kända som IPRED-lagen, till följd av EU-direktivet. IPRED-lagen är alltså den svenska riksdagens recept på förverkligande av EUs mål från 2004 och trädde i kraft den 1:a april i år.

Lagen säger att en upphovsman eller hans rättighetsinnehavare har rätt att begära ett så kallat informationsförläggande. Detta är något som endast en domstol kan med-dela och innebär ett beslut där den som anklagats för intrång och andra som möjlig-gjort intrånget måste lämna information om intrånget. I praktiken betyder det att internetleverantörer tvingas utlämna kund-uppgifter då det bergärs av domstol. IPRED har gjort det lättare för en upphovsman att begära ett informationsförläggande.

Enligt en färsk studie från undersöknings-företaget GFK och skivbolagens intres-seorganisation Ifpi har 6 av 10 personer minskat nedladdningen eller slutat helt sedan IPRED-lagens intåg. Ungefär hälften av undresökningens deltagare använder sig av streamningstjänster istället. Enligt mätningar från Netnod minskade datatrafi-ken med 44% den 1:a april. The Pirate Bay rapporterade dock en minskning på endast 3,5%. Nya mätningar visar att trafiken sakta vuxit till ursprunglig storlek sedan dess.

I sverige finns flera domstolsfall till följd av IPRED. I det första fallet var det bred-bandsleverantören ePhone som dömdes den 25:e juni att lämna ut personuppgifter om en av sina kunder, som hittats dela ljud-boksfiler, vid vite om 750.000 kronor. Ett annat fall gäller Grafiskt Center som begärt informationsförläggande, men fick avslag

och dömdes att istället betala Telia Soneras rättegångskost-nader på 15.000:-.

Det är ännu för tidigt att utvärdera lagens effektivitet mot piratkopiering, men Osqledaren kan i alla fall konstatera att piratkopieran-det inte har upphört.

IPRED - MOT VÄRK OCH FEBER

IPRED är ett EU-direktiv från 2004 och kallas också det civilrättsliga sanktionsdi-rektivet. Direktivet syftar till att reglera upprätthållningen av immaterialrätten och alltså inte formulera immaterialrätten som sådan.

EU:s medlemsstater tilldelas direktiv som en del i hanteringen av den gemensamma lagstiftningen inom EU. En medlemsstat förbinds att införliva mål för de lämnade direktiven inom en viss tidsfrist utan att formulera detaljer om tillvägagångssätt.

IPRED-lagen, som röstades fram till följd av direktivet, innebär bland annat att in-ternetleverantörer kan krävas på informa-tion om sina kunder, så som IP-adress och personuppgifter. Lagen omfattar också de civilrättsliga åtgärder domstolar får befatta sig med i upphovsrättsärenden.

Fakta

Datatrafik under 2009. Källa: Netnod

Alla tycks ha en åsikt om den, men vem vet egentligen vad den innebär? Osqledarens undersökning på KTH Campus visade att 60% av studenterna inte har en aning om vad IPRED-lagen säger. Här är en del av en mycket komplicerad härva.

TEXT & ILLUSTRATION: MARINA RANTANENmarina.rantanen@osqledaren.se

14

FOKUS

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

OSKAR BOLIN 21 Fortsätta. Kanske jobba för att väcka opinion, bli en ”opinionsväckare”.

MICKE ZEMOWSKI 22 Kanske kan han börja arbeta åt Microsoft och programmera något som fungerar och är lagligt.

OLOF JOHANSSON 24 Kanske kan han bli präst.

ARVID GÄRDEBORN 22 Börja jobba på KTH eller på ett dataföretag. Han sitter, uppenbarligen, på en kompetens som heter duga.

ANN-SOFIE LINDBERG 51 Han kan ju ta och bli bibliotekarie.

LARS-GÖRAN STRANDBERG 66 Han ska fortsätta sin entreprenörsanda!

ERICA EDFELDT 22 Jag tycker han ska börja producera musik som han sen inte tar betalt för.

Medurs från vänster: SIMON, ENRIQUE, MANIX, MILTON, CALEB Jobba med något inom data, han är ju redan bra på det. Skapa IT-företag eftersom han redan har skapat ett, The pirate bay.

ALEXANDER ROGHULT 21 Jag har för mig att han höll på med webbhotell förut så kanske kan han fortsätta med det, ”Back to basic”.

The Pirate Bay går, mist sagt knackigt just nu. Osqledaren frågade nyvakna personer på KTH om det hade några karriärtips till Gottfrid Svartholm-Warg, en av grundarna till The Pirate Bay och här är deras förslag.

TEXT & FOTO: DANIEL ANDERSSONdaniel.andersson@osqledaren.se

15OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

FOKUS

En kall Oktobermorgon klockan 07.30 gav sig Osqledarredaktionen ut på uppdrag; Laglig fildelning.

Efter IPRED-lagens intåg har fildelning varit ett hett diskussionsämne i medierna. Osqledaren ville därför ta reda på hur KTH-studenterna ställer sig till frågan. Redaktionen passade också på att sprida lite god stämning på campus genom att dela ut gratis fil med müsli - fildelade helt enkelt!

Undersökningen sökte ta reda på hur stor andel KTH-studenter som någon gång fildelat, som är för eller emot IPRED-lagen samt hur många som faktiskt vet vad lagen innebär. I undersökningen deltog 273 personer, varav 39% tjejer och 61% killar.

Av undersäkningens 273 deltagare hade 224 stycken, eller 82%, någon gång laddat ner upphovsrättskyddat material och 49 stycken (27 tjejer och 18 killar) aldrig gjort det, i enlighet med diagram 1.

Diagram 2. Andel för respektive emot IPRED-lagen.

Många av undersökningens resultat var för Osqledaren inte oväntade. Exempelvis var det rätt väntat att många skulle ha laddat ner olagligt då CSN-bidragstagande studenter inte har mycket pengar över i plånboken att skänka skivbolagen.

Förbryllande många hade dock dålig koll på vad IPRED-lagen innehåller men ändå en bestämd ståndpunkt i frågan. Osqledaren tipsar om att läsa en morgontidning istället för matteboken vid frukosten så blir allmänbildningen betydligt bättre.

Vi kan också meddela att iakttagelser visar att killar är mer pigga på fil än tjejer och att müsli gick åt fortare än fil. Kl 10:15 hade 65 liter fil delats ut och 75% av redaktionens tår hade frusit sönder. 95% röstade då för att nästa gång en laglig fildelning ska ske tidigt en oktobermorgon ska en bastu finnas till hands efteråt. Men ett uppdrag är ett uppdrag och Osqledaren har nu bevisat att det går att fildela lagligt.

Diagram 4. 40% vet vad IPRED-lagen innebär.

Nu kan till lite mer intressanta slutsatser dras. Hur många är det egentligen som har en ståndpunkt i IPRED-frågan men ändå inte kan nämna en enda grej lagen innehåller? Oväntat många faktiskt. Dessutom är det IPRED-kritikerna som i större utsräckning inte vet vad lagen innehåller.

16% av de som är för IPRED-lagen laddar ändå laddar ner piratkopierat material från internet liksom 86% av de som är emot lagen, som diagram 3 visar.

60% Vet i

nte

40% Har

kol

l

73% Emot

27% För

Diagram 3. Andel som har laddat ner olagligt fördelat på ställningstagande för eller emot IPRED-lagen

86% Emot

16% För

Diagram 1. 82% har någon gång laddat ner upphovsrättsskyddat material olagligt. 18% har ladrig laddat ner olagligt

82% Lagl

iga

18% Ola

glig

a

Diagram 5. Andel som har en ståndpunkt i IPRED-frågan men samtidigt inte vet vad lagen innehåller. 73% av de som är emot lagen kan inte nämna något den innehåller.

73% Emot

27% För

27 % av undersökningens deltagare visade sig vara för IPRED-lagen och 73% emot (diagram 2). Det visade sig också att killar är emot lagen i större usträckning än tjejer.

Diagram 5 visar den andel deltagare som inte vet vad IPRED-lagen innehåller, men ändå tagit ställning för eller emot lagen. 73% av de som är emot lagen har heller ingen aning om vad den innehåller.

TEXT & FOTO: HANNA PETTERSSONhanna.pettersson@osqledaren.se

IPRED-lagen minskade den olagliga nedladdningen då den trädde i kraft i april i år, men är den lika effektiv så här ett halv-år senare? OL har undersökt saken bland KTHs studenter.

16 OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

De första två sakerna är ganska lätta att ordna. Internet finns ju redan. Piratkopierare likaså. Men sen börjar det knipa lite. Piratkopierat material kan ju gemene man fixa och lägga upp själv, men inte i sådana extrema mängder som skulle behövas för att mätta det enorma behov som finns. Det är där Scenen, eller warez-Scenen som den ibland kallas, kommer in. Den undergroundorganisation som för, enligt deras egen utsago ”eget behov” , lägger ut alla dessa oändliga mängder musik, film, program osv. Piratkopierat material som till exempel har filändelsen –BADBOLL eller något annat klämkäckt är ett bra tecken på att det är Scenen som har fixat materialet.

Inte nog med att de bara vill vara hemliga, de vill synas också. Varje releasegrupp (t.ex. BADBOLL) har en viss kvalitet och ett rykte att skydda. De kan inte släppa ut saker som inte fungerar, då blir de kollade av andra grupper och man kan till och med få en nukad release. Att få en release nukad innebär att det är något fel med filen, den kanske saknar information eller dylikt.

Alla Scenens releaser från de olika subgrupperna publiceras sedan på olika hemsidor. Man kan inte ladda hem själva materialet därifrån, utan bara se vilka releaser som finns. Det är ett slags race. Man ser där vilken subgrupp som var först med att släppa en viss release.

Scengrupperna är ofta experter på olika områden. Vissa kan få fram filmer snabbt, vissa kan knäcka programskydd och vissa grupper kan till exempel ta fram trancemusik. Gemensamt för alla är dock i grunden att man inte egentligen vill synas. Om inte till exempel Piratebay och dylika platser för distribution av materialet hade existerat hade man antagligen inte alls sett till Scenen alls.

Men hur det ser ut egentligen är förstås svårt att veta. Scenen är numera splittrad och den är självklart inte så exotisk och spännande som den egentligen låter. Man kan lätt få känslan av att det är en sluten grupp som sitter i någon källarlokal någonstans och klunkar joltcola och har högar med DVD-filmer runt sig. Det faktum som är säkert är att det finns olika grupper som får fram materialet. Det är även dessa som antipiratbyrån har som största mål att sätta dit. Under Piratebays storhetstid var det knappt någon av de populäraste filerna som inte var upplagd av Scenen. Men, deras arbete är ju trots allt olagligt. Scenen har möjliggjort piratkopiering i dimensioner som annars vore helt otänkbart. De har genom detta skapat en stor samhällsdiskussion och även skapat en politisk debatt i ämnet. Det är inte illa för en organisation som helst vill vara helt hemlig.

Den är okänd, ökänd, sluten, hemlig och i många fall effektiv. Scenen är lite utav Internets svar på en oåtkomlig herrklubb. Exklusiv på ett sätt som gör medlemmarna stolta till den grad att de gärna skryter och syns. Och ändå är det emot hela deras idé. Vad gör den där Scenen egentligen, förutom att vara jättehemlig?

För att piratkopiering ska fungera krävs i stort sett tre saker:1. Internet2. Piratkopierare3. Piratkopierat material

Nu när The Pirate Bay går en osäker framtid till mötes är de alternativa sidorna mer eftertrak-tade än någonsin och den hem-lighetsfulla Scenen är en av dem.

TEXT: HENNING ALESUNDhenning.alesund@osqledaren.seILLUSTRATION: AXEL HAMMARBÄCKaxel.hammarback@osqledaren.se

Vill du vara med och lösa världens tuffaste miljö- frågor som trainee?

Världens ledare talar om vikten av förnyelsebar energi. På ABB jobbar vi på lösningen redan nu. Är du civilingenjör och vill lösa världens viktiga frågor redan idag? Då kan ABBs topprankade trainee-program hjälpa dig att flytta fram gränserna för vad du kan. Samtidigt får du möjlighet att bygga ovärderliga nätverk runt hela klotet och ta dig vidare i karriären. Låter det som en bra deal för din framtid? Då är vi intresserade av ditt driv, din professionella kapacitet och begåvning nu. Sök dig vidare på www.abb.se/jobb

Naturligtvis.

BYGG FLER BOSTÄDER!

Läs mer om detta och våra andra förslag i vår bostadspolitiska rapport på www.tco.se

Bostadsbristen bland studenter och unga ökar igen.

En av de viktigaste orsakerna är helt enkelt att det nns för få bostäder.

Därför tycker TCO att bostadsbyggandet måstestimuleras.

18

FOKUS

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Hur hade musiken utvecklats utan högta-laren? Frågeställningen är lika viktig som den hur musiken låtit utan fildelningen. Tillgängligheten och kunskapen om att finna den musik, spel, eller film man söker ett musklick bort har exploderat under de tio senaste åren. Internet och dess fildelning raserar väggar som tidigare stått mellan oss och den kultur vi önskar, eller inte ens visste existerade. Kommunikationen mellan män-niskor i tid och rum har förenklats, alla kan påverka och delta. Kreativiteten blomstrar och vem som helst kan bli producent, mu-siker eller filmmakare. Hur har fildelningen egentligen påverkat dagens populärkultur?

Första svenska rättsfallet om musikernas upphovsrätt skedde år 1920. Det var nybil-dade Stim, som stämde biografen Röda kvarn för att ha spelat Sibelius musik till Gösta Berglings saga. Stim vann fallet och lycka-des få igenom ett avtal om kompensering till musikerna. Hälften av alla yrkesmusiker blev ett par år senare arbetslösa, då ljudfilmen tog över. Rädslan över att den ”mekaniska” musi-ken skulle utrota den levande musiken väcktes till liv. Musikerna ägnade hela 1930-talet åt att grunda ett fackförbund som tog kontroll över högtalarna. Man ville inte förlora arbetstillfällena som då fanns på kaféer och resturang.

Samtidigt började skivbolagen oroa sig över förlorad inkomst på LP försäljningen. Det var i samband med att gratisradio slog igenom i Amerika och flera artister förbjöds att med-verka i radio. Landet hade just kommit ur en ekonomisk kris, antalet sålda skivor hade minskat drastiskt och radion utpekades som syndabock. Artisterna i sin tur, befarade att ingen skulle vilja komma på deras konserter om deras musik inte blivit hörd och spelad offentligt. Tio år senare, 1930, strejkade de i syfte att minska inspelad musik via radio och lyckades få igenom ett avtal om kompensering.

Kulturens första pirater var radiopiraterna. De härjade på haven under 60-talet och sände radio på internationellt vatten. Sve-riges Radios tablå ansågs torr, därför blev radiopiraterna snabbt populära i etern, då de spelade de senaste hitsen och intervjuade kända artister. Musikindustrin uppskattade inte detta, eftersom de trodde att ingen ville köpa musik som fanns tillgänglig på radion. De hade fel, fler skivor såldes där radiopi-raterna hade täckning än i övriga landet. ?r 1962 trädde Piratradiolagen i kraft och det blev förbjudet att sända radio som kunde störa SR. Alla radiopirater packade ner, förutom en kvinna vid namnet Britt Wadner på Radio Syd. Trots att hon dömdes för brott sex gånger, vägrade hon ”sluta sprida glädje till skåningarna” och hyllades därmed som ”piratdrottningen”. Hon blev dock tvungen att avbryta sändningarna på grund av svåra isförhållanden år 1966. Britt upphörde inte att sända radio för det, utan fortsatte sända från Gambias kust. Radio Syd lades inte ner på riktigt förrän 2002.

Precis som dagens nätpirater fyllde radiopi-raterna ett behov hos ungdomarna eftersom de väckte nyfikenhet för ny musik och yttrandefriheten i etern. Lyssnarna samlades för att spela in låtar på band med hjälp av den första så kallade fildelningsmaskinen, rullbandspelaren, som sedan kopierades och spreds. Som motreaktion startade Sveriges Radio upp P3 med ett mer ungdomligt och modernt utbud. Programmen ”Tio i topp” och ”Rock 61” började sändas, popmusiken skvalade ur var mans radio och kanske är det just därför Sverige idag är en popmu-siknation. I sådana fall har vi piraterna att tacka just för att de ledde oss till intresset av ett större musikutbud.

Kopiering till kassettband fick bland andra Eva Dahlgren, Per Gessle och Tomas Ledin att rasa i början av 80-talet. De ansåg sin inkomst bestulen och fick igenom en avgift på varje sålt tomt kassett, en så kallad privatko-pieringsersättning. Vidare kom diskettbyte att bli den första formen av utbyten mellan da-torspel, FTP för text och bildfiler och bulletin board systems för musik via modem.

År 1998 övertog ”mp3” förstaplatsen från ”sex” som mest sökta ord på internet. Mp3-spelaren lanserades ett år senare. Programmet ”Napster” kom 1999, i syfte att samla och förenkla sökandet efter specifik musik på nätet. Den nya, stora tillgänglighe-ten var vad som ansågs den största fördelen med programmet, inte att det var gratis.

TEXT: INGRID KJELLSTRÖMingrid.kjellstrom@osqledaren.seILLUSTRATION: MARINA RANTANENmarina.rantanen@osqledaren.se

Skulle musiken som produce-ras idag verkligen låta som den gör om det inte vore för det enorma kulturutbyte internet möjliggjort? Ingrid Kjellström har undersökt hur kulturut-vecklingen berott på fildelning och annan kulturutväxling människor emellan.

Kulturen vill tacka fildelningen

FOKUS

19OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

När Metallicas singel ”I disappear” läckte på Napster, innan den släppts i butikerna ham-nade skaparen, Shawn Fanning, i domstol och programmet sattes i konkurs. Uppföl-jare som ”Kazaa”, ”Gnutella”, ”DC ++” och Bittorrent-tekniken ersatte ”Napster” . ?r 2008 fildelade en tredjedel av Sveriges 16-24 åringar enligt Statistiska Centralbyrån.

”Livet vore smaklöst om man inte fick dela med sig av recept”. Så formulerar Piratpar-tiet svaret på frågan hur dagens populär-kultur skulle vara utan fildelningen. Om man jämför dagens musikutbud med vad vi lyssnade på för tio år sedan förstår man att receptet för en hit har modifierats. Istället för att sätta ihop band, som Spice Girls, och lansera det likt en ny produkt på markna-den, har skivbolagen börjat jaga artister som redan har en fanskara. Band som ofta gjort det mesta på egen hand: spridit sin musik, ofta över nätet, och på så vis fått lyssnare att spetsa öronen.− Visst kan man se en viss skillnad i hur vi lyssnar på popmusik idag mot för 20 år sedan. Dagens superstjärnor som Britney Spears och Coldplay är, trots sin popularitet, inte lika stora som Madonna och Michael Jackson var på 80-talet, säger Adam Svanell, frilansande journalist och kulturskribent.Har vi har tröttnat på USAs och Hol-lywoods begränsade utbud och insett att det finns mycket mer kultur att ta del av där ute i världen? Adam menar att det genom nätet blivit lättare att hitta sin egen nisch och att även smala band kan hitta en publik. Eftersom den digitala lagringen i princip är gratis är det inte lika självklart för skivbolag och återförsäljare att bara satsa på breda jättehits.

”Musik, precis som människor, mår bra av att resa, blanda genre och kultur. Ingen

kreativitet sker i ett vakuum”, hävdar Roger Wallis, professor och forskare i medieteknik. Olika kulturer och stilar har utbytt influ-enser och smittat varandra till förfiningar av ursprungliga ideér, men också genererat till att nya genrer har föds. Innovationen sprudlar, skapandet är inte längre en hem-lighetshållen process och ingen mellanhand kontrollerar innehållet. Istället tittar och lyssnar man på varandra och hjälps åt för att få bättre resultat och fler vinnare. Ett exem-pel är bandet The very best som anger att sin musik kommer från Malawi till London via Frankrike och Sverige. De blandar afri-kanska toner med kända pophits. Resultatet blir till rytmiska låtar i dur med slingor som alla känner till.Sedan utrustningen för att filma och spela in blivit billigare och materialet lättare att spridas, har bland annat den västerländ-ska musiken tystnat i Sydostasien. Istället lyssnar de på sina nationella artister. Alltså genererar det ett kretslopp av blomstrande kreativitet – nya ideér föds ur fildelningen och blir till nya verk som kan spridas med hjälp av fildelningen.

Det innebär dock inte att man måste vara kunnig för att kunna ta del av det som er-bjuds på fildelningssajterna. Smörgåsbordet internet är något som vår generation växt upp med och dess enkelhet har lett till ökat intresse för film och musik. Idag klassas det inte som en subkultur utan som en del av vardagen.− Den obegränsade tillgången till musik, bilder och filmklipp samt alla

specialsajter och mötesplatser på nätet gör det lättare för var och en att utforma sin personliga smak. Internet gynnar nischer, så för den som vet vad den letar efter är möjligheterna att utöva ett smalt intresse enorma, menar Adam Svanell.

Utan fildelningen tror han att dagens popu-lärmusik skulle varit snävare och mer likrik-tad. Vi kommer lättare i kontakt med kultur vi tidigare aldrig upplevt och ibland finner vi det som kan ha varit vad vi saknat för att skapa oss en tillhörighet. Då blir relationen till kulturen i fråga ofta stark och leder till ökad konsumtion. Enligt Rasmus Fleischer, doktorand i historia, verksam i Piratbyrån och aktuell med boken ”Det postdigitala manifestet”, är musiken bara värd något för oss då den kan få oss att förstummas, rysa, gråta, sjunga eller dansa. Det uppnås enklast och mest kraftfullt genom kollektiva upplevelser. Troligen är det därför antalet konserter, festivaler, klubbar och andra kulturella event har ökat under det sista årtiondet, då de är knutna till en tid och en plats i gemenskap med andra människor.

Världens största LAN-party – ”Dream-Hack”, är en av de tydligaste manifestatio-nerna av och för den digitala kulturen. Där samlas datorspelare från hela landet för att ägna sig åt sitt favoritintresse, tävla, umgås, byta tips och tillsammans skapa och ge liv åt nya ideér. Där finns branschfolk på plats för att propagera nyheter och rekrytera ny personal. Gränsen mellan skapare och mot-tagare har börjat suddas ut och spelarna får själva ha ett finger med i utvecklingen.

Men är det så att vi nästan dränks i det enorma kulturutbudet? Plötsligt finns mer musik, flera filmer och datorspel än vad som ryms under en hel livstid. Rasmus Flei-scher menar att, för att bli berörd behöver man också kunna bli besviken. Han tror inte att någon i dag bryter ihop om deras mp3-spelare kraschar och all musik förloras, utan att vi istället känner en lättnad över att kunna börja om. Därför propagerar han för ”No performance day”, som går ut på att avstå från all musik under en hel dag, den 21 november. Syftet med dagen är inte att protestera, utan för att hjälpa den som vill kalibrera sina öron. Kanske får vi då tid till att lyssna på tankar och melodier, kompo-nerade av enbart oss själva? Om inte annat låter den egna mp3-samlingen betydligt bättre dagen därpå.

EXPERTSPALTENTEXT: DANIEL JOHANSSONILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSONjonas.gunnarsson@osqledaren.se

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

21

MUSIKEN KOMMER FRÅN INTERNET

fildelningsnätverk, även om förlagan var illegalt publicerad på nätverket. Detta var något som under tidsperioden ständigt uppmärksammades av tekniktidningar som Computer Sweden och Internetworld, samt av de större dagstidningarna, något som ledde till en utbredd acceptans runt omkring den decentraliserade spridningen. Den 1 juli 2005 implementerades European Union Copyright Directive i den svenska upphovsrättslagstiftningen, men beteendet som sådant, att med hjälp av fildelningsnätverk sprida och ladda ned musik och film från nätet, hade för länge sedan befästs mycket starkt.

Jag har ibland valt att kalla detta skifte som en övergång till ett ”tillgänglighetsparadigm”. Fildelningen har gjort att man vant sig vid att få tag på vad man vill, när man vill, hur man vill. Nätanvändare räknar med att enkelt och snabbt kunna se det senaste avsnittet av en populär amerikansk TV-serie eller att kunna lyssna på det senaste Europe-albumet direkt, gratis. Tidigare är det endast fildelningsnätverken som kunnat tillgodose detta behov, men, det verkar som om vi just nu befinner oss vid en brytpunkt.

somras var det tio år sedan Napster lanserades. Napster var det första riktigt stora fildelningsnätverket som nådde sin absoluta peak i februari 2001 då man hade över 25 miljoner användare över hela världen. Men, redan tidigare hade trenden

att decentraliserat sprida filer av olika slag till andra användare fått ett starkt fotfäste. Även om Napster ofta betraktas som fildelningens genombrott var Shawn Fannings, Sean Parkers och Jordan Ritters lyckade skapelse en naturlig följd av den stora efterfrågan på mp3-filer som väcktes under den senare halvan av 1990-talet.

Under åren 1995 – 1999 samlades många svenska fildelare kring nätverket Internet Relay Chat, som utvecklades av Jarkko Oikarinen från Finland i slutet av 1980-talet. På IRC introducerades ett beteende runt omkring musik och media som skulle visa sig få mycket större genomslagskraft än vad underhållningsindustrierna då förstod. IRC och Napster, tillsammans med Justin Frankels Winamp och Michael Robertsons mp3.com, skapade under

slutet av 1990-talet ett enormt sug bland datorintresserade personer att ladda ned och spela upp musikfiler på sina datorer.

Men det var främst Kazaa som under åren 2002 och 2003 blev den stora inkörsporten till fildelning för svenskarna. Under ett par år vande man sig vid att få tag på musik via fildelningsnätverk och själva beteendet runt omkring musiken förändrades, från skivlyssning till musikfilslyssning. I takt med att såväl lagringsutrymme som bandbredd ökade kraftigt under de första åren av 2000-talet vande man sig också vid att ladda ned film och TV-serier, och Jonathan Hess Direct Connect och Bram Cohens BitTorrent blev under perioden 2003 – 2005 det mer eller mindre standardiserade sättet varpå svenska nätanvändare fick tag på sin kultur och underhållning.

Det är anmärkningsvärt att det tog hela sex år innan det i Sverige lanserades en musiktjänst som kunde tillgodose denna stora efterfrågan på digitala musikfiler, iTunes Store lanserades 2005 på den svenska marknaden. Dessutom var det under perioden 1999 - 2005 fortfarande legalt att ladda ned musikfiler från

Daniel Johansson skriver om tillgänglighetsparadigmets påverkan på underhållningsindustrierna

I

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

22

EXPERTSPALTENDaniel Johansson är doktorand i datavetenskap och forskar på hur musikindustrin förändras på grund av teknikskiftet i distributionsprocesser. Han är också med i det europeiska forskningsprojektet P2P-Next och VD för analysföretaget TrendMaze.

måste ha möjlighet att göra det på samma sätt som han eller hon har möjlighet att kunna lyssna på ett nyss releasat album.

Det är stora utmaningar för traditionella industriella system, men en sak är säker, fildelningen har ändrat vår mediekonsumtion och vårt användarbeteende på ett revolutionerande sätt och det är endast när underhållningsindustrierna möter detta beteende som vi kommer att se en lösning på den rådande konflikten.

IDaniel Johansson

Doktorand, datavetenskap

För första gången sedan år 2001 har intäkterna för musikförsäljning ökat i Sverige. Detta gäller såväl intäkter från fysisk försäljning som digitala intäkter och jag tror att detta delvis går att härleda till en mycket stor förändring i branschens syn på fildelningsteknologi och musikanvändande. Spotify är rent tekniskt en P2P-applikation som lagrar musiken lokalt, om än i ett krypterat format. Det faktum att musikindustrin stödjer en sådan modell måste anses vara en smärre revolution och just nu pågår en mängd spännande utvecklingsprojekt av P2P-tekniken. I forskningsprojektet P2P-Next försöker vi ta fram nästa generations broadcastingteknik baserat på BitTorrent-protokollet. Nya filmtjänster som Headweb och Ameibo visar att fildelningen i allt större utsträckning börjar användas i mer kommersiella sammanhang än tidigare.

Jag tror att det decentraliserade spridnings- och nedladdningsbeteende som befästs under de senaste tio åren på grund av fildelningen, måste integreras i det upphovsrättsliga monetära systemet för att vi ska kunna lösa den ideologiska konflikt som uppstått mellan underhållningsindustrierna och

nätanvändarna, d.v.s. nätanvändare måste kunna sprida och dela med sig av musik och film utan att man för den skull gör något illegalt. Det är fullt möjligt att vi under de kommande åren därför kommer att se ett flertal nya tjänster som kommer att konkurrera ut den ”traditionella” fildelningen, främst på grund av att de är mer användarvänliga och innehåller mer material. Dessa kommer kanske att vara bundlade med internetabonnemangen. Av central betydelse är dock att tjänsterna bygger på den decentraliserade spridningsmekanismen.

Spotify har haft med detta i sin modell ända från början, att med hjälp av djuplänkar göra det möjligt för användare att sprida den musik man lyssnar på till andra, ge tips och skapa spellistor. Samma funktion måste troligen den kommande generationens filmtjänster använda sig av. Den stora utmaningen för underhållningsindustrierna kommer därför framöver att ligga i tillgängliggörandet av kataloger och att effektivisera avräkningen av intäkter från all-you-can-eat-tjänsterna. Releasefönster för såväl film som musik måste anpassas till tillgänglighetsparadigmet. En användare som vill se det senaste avsnittet av Heroes

Vindsurfaren_210x297.indd 1 09-09-02 13.04.44

24

FOKUS

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

S. 24

Principen är enkel, du tar en valfri bok, läser den. Loggar in på hemsidan, registrerar den för att sedan skicka ut den på äventyr i världen och hoppas på att någon lika passionerad själ som du hittar boken och talar om var den befinner sig för tillfället, sågar eller hyllar den för att sedan skicka ut den mot nya destinationer, bookcrossing kallas detta fenomen för.

Orkar du inte resa världen runt för att få tag på en bok finns det faktiskt ett enklare sätt. Ge dig ut i Stockholm en vacker höstdag, knata förbi puckeln på Hornsgatan på knivsöder och stanna till vid bänken med en fasthäftad lapp där det står ”Bosses bokbänk”. Där finner du förhoppningsvis, eller snarare antagligen, en bok antingen skriven av författaren Bosse Schön själv eller något annat han funnit i bokhyllan.

Fildelning är stort, riktigt stort och olagligt. Bookcrossing är stort och lagligt. 46 miljoner böcker är registrerade på sajten i dagsläget. Engagemanget och passionen bland bokdelarna världen över är minst lika stort som fildelningen är för Scenen. En läsare har släppt över 5000 böcker och en bok har rest runt hos 75 personer världen över. Detta är något vi i Sverige helt gått miste om, själv visste jag inte att fenomenet ens existerade innan denna artikel tog sin början.

Kanske beror det på att vi är landet mellanmjölk och lite för försynta för vårt eget bästa. För vem vågar egentligen plocka upp en bok som ligger på en tunnelbanestation? Tänk om någon skulle se mig? Ursäkta min bitterhet men för några veckor sen skulle jag pröva på bookcrossing och släppte ut två böcker i det vilda, en på tåget mot Västerhaninge och en på KTH. Jag skrev en fin lapp och följde instruktionerna till punkt och pricka. Har jag fått något svar? Nej.

Trots mitt misslyckande tror jag att det finns hopp för denna rörelse i denna lågkonjunktur och finanskris som det så vackert heter. Bookcrossing är miljövänligt, roligt och passar oss fattiga studenter perfekt då detta nöje är helt gratis om du råkar finna en bok. Dessutom är det rätt spännande att se vart böckerna tar vägen från det att de släppts.

Så nästa gång ni ser en ensam bok liggandes på en allmän plats, släpp svenskheten, rädslan och alla förutfattade meningar, ta upp boken, slå upp första sidan och se om du finner en vacker lapp som ber sig snällt gå in på en sida och registrera en bok, gör det då. Vem vet vad det kan föra med sig? Nya erfarenheter, du blir lite klokare och världen blir kanske lite ljusare för en stund.

Jag väljer att avsluta denna artikel med ett citat beskriver kärnan i bookcrossing, skrivet av en bokdelare;

”The book hunt is based on the theory that two things change a person’s life — the people he meets and the books he reads.

Pröva själv på www.bookcrossing.com

Bookcrossing – The worlds biggest free book club

Singapore, New York, Berlin, Österrike, Japan, Danmark., visst låter det fint? Världens bästa resa skulle det kunna vara. Men i detta fall handlar det faktiskt om böcker. Fildelning, fast old school.

TEXT: EVA OLSSONeva.olsson@osqledaren.seILLUSTRATION: ARON LINDaron.lind@osqledaren.se

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Ligger miljöfrågorna dig varmt om hjärtat? Vill du arbeta i en internationell koncern med kollegor över hela världen?

Söker du personlig utveckling och en värld av möjligheter?

Då vill vi bara tipsa dig om Alstom.

Alstom är ett globalt företag med 70 000 anställda i 70 länder världen över. Verksamheten spänner över ett brett område, från kraft till transport. Kraftområdet omfattar nya kraftverk, moderniser-ingar och uppgraderingar av befintliga kraftverk samt ett omfattande miljöarbete, med lösnin-gar för rökgasrening och forskning för att utveckla metoder för bland annat koldioxidavskiljning.

Transportområdet inrymmer det mesta som har med spårbunden trafik att göra; spårvagnar, höghastighetståg (Alstom är världsrekordhållare med 574,8 km/h!), signalsystem och kringutrust-ning. I Sverige finns många olika exempel på tåg från Alstom. De mest kända är de gula tågen som trafikerar Arlandabanan, de nya pendeltågen i Stockholm och dubbeldäckarna i Mälardalen.

Många nya utmaningar väntar oss framöver, och vi behöver bli fler. Känner du dig redo att möta en värld av utmaningar i ett världsledande miljöföretag, då kan Alstom vara rätt för dig. Och är du en ny-fiken person, språkkunnig med ett engagemang för miljö och människor, då kan du vara rätt för oss.

Om du vill veta mer om vad Alstom gör, besök vår hemsida: www.alstom.se eller www.alstom.com.

26

FOKUS

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Streamat är en trend. Med dagens teknik är smidig överföring av de datamängder som krävs för att leverera högupplöst media möjlig. Likt Spotify ska Voddler erbjuda ett lagligt alternativ för konsumtion av media, eller film, för att vara specifik. Då Spoti-fys popularitet utan tvekan fått Voddlers utvecklare att hoppas på framgångar är frågan om film kan konsumeras i samma utsträckning som musik. Svaret är självklart nej. Film är avsevärt mycket mer tids- och uppmärksamhetskrävande än musik och alltså står Voddler inför problem som Spo-tify inte ens behövt ta itu med.

Idén med Voddler är att erbjuda ett stort utbud av nya och gamla filmer, vissa så ti-digt som vid deras premiär på bio. Visningar av nya filmer görs exklusiva genom ett krav på en prenumerationstjänst, medan äldre filmer finansieras via reklam. Hur reklamfi-nansieringen sedan ska ske är en intressant fråga.

TEXT: CALLE FINNSTRÖMcalle.finnstrom@osqledaren.seFOTO: DAVID BEIJNERdavid.beijner@osqledaren.se

Under hösten har filmstream-ningstjänsten Voddler betatestats av allmänheten. Osqledaren har provat filmens Spotify och spekulerar i dess framtid - kommer någon att börja Voddla?

Vem vill Voddla?

FOKUS

27OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Enligt utvecklarna kommer varje film man ser inledas med visning av reklam, därefter kommer inga fler avbrott. Det låter lite för bra för att vara sant, och är beroende av många faktorer för att lyckas. I grunden krävs ett stort filmutbud, som lockar många användare och som i sin tur gör reklamtiden mer eftertraktad.

Visserligen kommer inte alla filmer att omfattas av detta system. Voddler ämnar nämligen erbjuda filmer som precis har premiär på bio, då i utbyte mot en kostnad per visning. Hyrvideo med andra ord, fast rykande aktuellt.

Precis som med Spotify kommer man kunna prenumerera och på så vis slippa reklam. Om tjänsten lyckas etablera sig och visa sig vara pålitlig och stabil, borde prenu-merationen kunna erbjuda ett alternativ till de otaliga filmkanaler som finns tillgängliga för TV. Med ett större urval och mer indivi-duellt bestämmande över när man vill se en specifik film, har Voddler alla möjligheter att konkurrera med Canal+ med flera, då allt fler kombinerar dator och TV.

Flera försök har tidigare gjorts med film på nätet och få har lämnat några bestående intryck. I nästan alla fall har det ack så centrala filmutbudet varit otillräckligt. I intervjuer har ansvariga för Voddler själva sagt att de lyckats säkra rättighter för en så stor mängd filmer att ingen kommer bli be-sviken. Dessvärre är det tveksamt om detta uttalande är sant. Då undertecknad testade tjänsten lämnade filmutbudet ännu en hel

del att önska. Vidare publicerades nyheter om att Voddler fortfarande försöker komma överens med de riktigt stora distributörerna. Om Voddler lyckas återstår att se, men ambitionen finns åtminstone. Användar-gränssnittet är trevligt och mjukvaran rensas ständigt från buggar för att säkra en så stabil version som möjligt vid releasen.

För tillfället är betatestandet av program-varan i full gång, med tustentals användare och många fler i kö för att få prova. Release för allmänheten planeras ske i oktober. Frågan är om tjänsten blir framgångsagan film-Spotify eller ännu en kompis till SF Anytime i nätfilms-bakvattnet.

Vem vill Voddla?

28

FOKUS

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

I en digital tid präglad av begrepp som Mp3, fildelning och iTunes så börjar en analog veteran att se ljuset och ta allt mer fokus igen, nämligen vinylskivan.

I början på 90-talet började företaget ”Nielsen Company” att ta tempen på skivindustrin i USA och Canada. År 2006 rapporterade de att det hade sålts närmare en miljon vinylskivor i USA och Canada, mer än något tidigare år sedan mätningarna startade. Två år senare hade siffran nästan fördubblats.

Jag träffar Robert som jobbar på skivbutiken Pet Sounds i centrala Stockholm, och snackar lite vinyl. Även här har det noterats en uppgång på vinylfronten.

- Vi säljer betydligt mycket mer vinyl idag än för några år sedan. Det är egentligen ganska svårt att mäta på en enskild produkt, men om man generaliserar och säger att man förr tog in 3 vinylskivor på 10 CD så är det nästan lika mycket vinyl som CD idag. Självklart fungerar vissa skivor bättre än andra på vinyl, och tvärtom.

Vilka är det som köper vinylskivor idag?

- Det har alltid funnits folk som föredragit vinylformatet, t.ex. audiofiler med fina vinylspelare, som uppskattar ljudkvalitéerna hos vinylskivan. De finns självklart fortfarande kvar, men på senare tid har nog många som hör till den lite yngre generationen återupptäckt vinylformatet. Det är nog främst de som stått för uppgången som vi känt av den senaste tiden. Vinylskivan börjar vara inne igen. Det börjar bli trendligt.

Vad är fördelarna med vinyl?

- Dels finns ju den självklara fördelen med ljudkvalitén. En bra vinylspelare tillsammans med en vinylskiva i bra skick ger överlägsen ljudkvalité. Vinylen ger värme och krispighet som är unik för det analoga formatet. Sedan finns det självklart annat mervärde med formatet. Omslagen känns mer exklusiva eftersom de är större. Har man en fin bild som omslag så känns det ju mycket roligare om den är 4 gånger större än på en cd. Jag köper personligen alltid vinyl framför cd. En skön grej för mig är den lilla ritualen som vinyllyssning innebär. Man måste plocka fram en skiva, sätta i nålen och efter ett tag byta sida. Det kräver lite uppmärksamhet. Sitter man en kväll och lyssnar med några kompisar så dröjer det bara ett litet tag innan det helt plötsligt ligger en hög med skivor på bordet, som man gått igenom under kvällen. En skön känsla på något sätt. Det är en väldigt trevlig och social grej, säger Robert.

Just att det är en liten ritual med vinyllyssning, och att det är en stor del av vinylens charm, kan den amerikanska country-sångerskan Shelby Lynne skrivar under på.

- Det finns inget som att sätta nålen i spåret på en platta. Det är ungefär så verkligt det kan bli. Du har din skiva, ditt gräs* och dina vänner. Medan du rullar väljer de ut en platta. Vi tar alla musik för givet eftersom det bara är en knapptryckning bort. Jag menar, kom igen! Musik ska vara roligt, säger hon till Rolling Stone Magazine.

Även artister bekänner sin kärlek för det analoga formatet. Till exempel rekommenderar gruppen the Raconteurs att deras senaste skiva ”Consolers of the Lonely” ska upplevas på vinyl. Skivbolagen har inte heller varit sena med att haka på trenden. Många skivor har återutgetts på vinyl och fler lär det bli. Kort sagt så verkar vinylen onekligen uppleva en mini-renässans!

Vinylens återkomst

Robert på Pet Sounds passar på att rekommendera Animal Collectives nya platta ”Merriweather Post Pavillion”. Riktigt skön indierock. På vinyl förstås!

TEXT & FOTO: MIKAEL JUNTTImikael.juntti@osqledaren.se

Vem köper skivor nuförtiden? En eller annan CD-skiva har väl de flesta köpt även efter MP3:ans intåg och skivbolagen kämpar för att formatet ska fortsätta existera. Men vinylen då? Inbitna samlare och diverse audiofiler verkar ha för-stått något som somliga andra har missat. Osqledaren har försökt reda ut varför vinylen är så viktig.

www.masteruppsala.nu

Träffa representanter för programmen, lyssna på presentationer och var med i utlottningen av en cykel eller mini-pc.

MASTERMÄSSAUppsalas två universitet hälsar er välkomna till

18 november 2009. 10 – 14 i universitetshuset.

DHL är ett globalt företag och för oss är det viktigt att det återspeglas i våra medarbetare. Vi strävar efter att skapa en jämställd och mångkulturell arbetsplats.

På DHL prioriteras den personliga och yrkesmässiga utvecklingen hos varje anställd. Vi anser att företagets framgång till stor del beror på medarbetarnas kompetens och motivation samt vår förmåga att skapa, dela och behålla kunskap.

Vi har ett stort utbud av utveckling i form av utbildning och kurser, praktiskt lärande i arbetet samt inversteringar i fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter och arbetsmiljö. Nationella och internationella karriärmöjligheter finns tillgängliga för att våra medarbetare ska kunna prova på nya spännade arbetsuppgifter inom företaget.

DHL har sju värderingar som guidar alla medarbetare i vardagen och definierar vår attityd till våra kunder och varandra samt i hur vi utför vårt arbete. Om du är intresserad av att arbeta på DHL är det viktigt att du delar våra värderingar.

Vi på DHL ska:

I. leverera med utmärkt kvalitetII. göra våra kunder framgångsrikaIII. skapa öppenhetIV. agera enligt en fastställd prioriteringsordningV. agera affärsmässigtVI. agera med integritet, både internt och externtVII. ta vårt samhällsansvar

hr.dgfse@dhl.com www.dhl.se 0771-400 400

VAD SÖKER DU HOS DIN FRAMTIDA ARBETSGIVARE?

www.masteruppsala.nu

Träffa representanter för programmen, lyssna på presentationer och var med i utlottningen av en cykel eller mini-pc.

MASTERMÄSSAUppsalas två universitet hälsar er välkomna till

18 november 2009. 10 – 14 i universitetshuset.

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

I förra numret gjorde Osqledarens utsände barackerna (även kallat Frigg Sickla) och prövade allt från de sjukt oversizeade toaletterna till den dåliga ventilationen. Till detta nummer har turen gått vidare till betydligt sydligare breddgrader, nämligen KTH’s alldeles egna Skåne - Södertälje.

Precis som i alla andra småstäder så är det nära till allting även i denna stad. Det är faktiskt en av fördelarna att välja att bo i en studentbostad i Södertälje. Man har nämligen 200m till skolan vilket självklart innebär att man inte behöver ta med sig matlådan till skolan vilket med lite otur kan innebära att en hel termins block och böcker luktar currykyckling (true story).

Förutom att ha privilegiet att få betala 4 500 sjukt omotiverade svenska riksdaler (dock så har de bara 10 månaders hyra) så får man som boende i Wibeliusgatan tillgång till gemensamma rum, bastu och stort kök. Ja, hur sweet är inte det, en bastu. Dock så fann undertecknad inte styrkan att kolla in den, därav kvarstår frågan huruvida den är fräschare än bastun i Åre som du la en pizza i förra vintern. Försök inte lura mig, jag vet att det var du.

Hur är bostäderna då? Jo helt okej faktiskt, Telge bostäder har anammat samma byggstil som de har i alla länder på södra delen av jordklotet, nämligen dålig isolering. TEXT & FOTO: ALEXANDER BILEDT

alexander.biledt@osqledaren.se

30

Osqledaren undrar hur det är att bo i studentbostad och gör detta läsår storstock-holms olika studentlyor i tur och ordning. Som vanligt är vi nyfikna på livet i Södertälje och skickade därför A från A&J att undersöka saken.

OL gör Wibeliusgatan

31

Okej, nu ska vi vara ärliga, det kanske inte är dåligt isolerat, men kallt blir det i alla fall på vintern. Som tur är så finns det handduksvärmare på toaletten som kan bli riktigt varma ifall resten av lägenheten blir för kall. Annars är det precis som vilken studentbostad som helst, du har en spis med två plattor, köket är gemensamt med sovrummet och vardagsrummet. Till skillnad från lägenheterna i Frigg Sickla så kan man inte få plats med fyra grabbar som pissar i kors på toaletten, är det bra eller anus? You tell me. Avsaknaden av ugn i köket/vardagsrummet/sovrummet är även en ypperligt underlig sak. Dock så är det inget större problem då man inte behöver en ugn för att tillaga ramen nudlar, am I right?

Huset, som byggdes 1999 har en nybrutalistisk känsla över sig. Dock så förstår jag om de valde att inte stila till byggnaden särskilt eftersom att det bara skulle bo fattiga studenter där. Grädden på moset är uteplatsen med tillhörande grill, that�s right, en grill. Så de två månader man bor gratis i bostaden föreslår jag att man lägger sommarjobbspengarna på lite fine piece of meat och god öl. Ifall ni av någon ofattbar anledning inte vet hur man handskas med en grill så håller brandkåren till i huset bredvid, vilket i och för sig kan innebära sömnlösa nätter om de har uttryckning.

Som tidigare nämndes så ligger bostäderna väldigt nära till allting, man har en tvåminuters promenad till skolan och en fem minuters promenad till närmaste gyllene svanen och affärer är ett stort plus. Det bästa med att bo i Södertälje är att man slipper ta tunnelbanan överallt, man behöver t.ex. inte ta tuben om man blir sugen på en Big Mac, vilket för övrigt är en sjukt jobbig sak för man ångrar sig jämt när man väl sitter i tunnelbanevagnen på väg till gyllene svanen. Ett nöje som man bör hålla sig borta från i Södertälje är att åka bussar. Tyvärr finns det inte så många kvartersgårdar där och ungdomarna där har inte råd att åka in till hufvudstaden så de har istället utvecklat en ny hobby, nämligen att kasta sten på bussar.

Dessvärre är bostadshuset inte särskilt handikappsanpassat. Det finns en hiss tillgänglig för rörelsehindrade från basvåningen till källarvåningen, men inte upp till lägenheterna på första och andra våningen. Tanken kanske är att de bara ska få bo på basvåningen men det är ju inte alltid så att det står en studentlägenhet tom på ju basvåningen och väntar på att en person med handikapp ska ta den.

Festmöjligheterna i huset är stora, om man inte nöjer sig med att festa på den stora uteplatsen så finns det även en festlokal som självklart har ett pingisbord.

Vad är det med studentbostäder och pingisbord? De finns överallt. Förutom där de behövs mest, i kårhusen. Tänk dig att stå och köra pingis på rasterna, det är ju högstadiet all over again.

Förutom bra festmöjligheter (i form av lokal, inte uteställen) så har de även sjukt långa tvättider. De har hela 4 timmar på sig att tvätta sina 7 par kalsonger och strumpor som de äger. Det är hela 60 % längre än de 2,5 timmar som SSSB bjussar på. Så om ni vill slippa hänga upp blöta strumpor i handtagen till köksluckorna (klassiker) så kan det vara en idé att söka till någon utbildning på Campus Telge och flytta dit. Yes, det duger inte med att plugga på KTH utan man måste vara antagen vid Campus Telge för att bo i deras studentbostäder.

Om man sedan på söndagsmorgonen vill springa av sig bakfyllan alternativt hitta hem från parkbänken man däckade på så kan man passa på att ta en mysig promenad genom de många grönområden som finns i närheten.

För att försöka sig på en summering av detta bostadskomplex även kallat Wibeliusgatan kan man konstatera att likt studentbostäderna i Stockholm är hyrorna omotiverat höga och standarden låg. Till skillnad från Stockholm så behöver man dock inte en halv livstid i ködagar för att få tag på en lägenhet utan de lever efter mottot �finders keepers� så länge man är antagen till Campus Telge, d.v.s. först till kvarn.

Om man bortser från stenkastande ungdomar, avsaknaden av ugnar i lägenheten och faktumet att Södertälje har haft 750 bilbränder sen år 2000 så är det faktiskt ett helt okej ställe att bo på. Södertälje och Wibeliusgatan erhåller, på en skala från A till AWESOME, ett välförtjänt AWES.

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Mysigt sällskapsrum i studentbostäderna på Wibeliusgatan i Södertälje

OL gör Wibeliusgatan

En debatt som ständigt är aktuell, är den om rasism. Nu senast är det seriefiguren Tintin, den unge reportern som reser runt jorden, som anklagas för att vara just rasist. En fransk ekonom, med kongolesiskt ursprung, har i dagarna drivit ärendet om att seriealbumet Tintin i Kongo ska vara rasistiskt till fransk domstol.

Det är i år precis 80 år sedan Tintin skapades av Georges Remi, kanske mer känd under namnet Hergé. Först ut var Tintin i Sovjet som utkom som följetong i den Belgiska katolska barntidningen Le Petit Vingtième år 1929. Tintin i Kongo, som är Hergés andra verk, utkom 1930-31. Det är alltså en gammal serie det handlar om. Men verket är lika uppe på tapeten idag som då.

Det är fransmannen Bienvenu Mbutu Mondondo som nu för fram saken till rätten, men inte för första gången. Redan för två år sedan gjorde han samma sak i Belgien. Processen där har varit mycket långsam och Mondondos advokater misstänker att Belgarna vill skydda sin nationalsymbol Tintin. Detta har medfört att man nu provar att föra fram frågan i Frankrike. Mondondo kräver att det Belgiska förlaget Moulinsart, som publicerar Tintin, ska dra tillbaka seriealbumet från marknaden. Går förlaget inte med på detta säger han sig vara beredd att föra saken till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Debatten är nu i full gång, men seriealbumet har även tidigare varit ett ämne för diskussion. Som exempel kan nämnas att albumet blev flyttat från barnavdelningen till geografiavdelningen, hos en brittisk bokhandelskedja, för två år sedan. Det var en barnfamilj som känt sig kränkta av albumets innehåll. Även här i Sverige var frågan aktuell för två år sedan. Då anmäldes albumet till JK för hets mot folkgrupp av Afrosvenskarnas riksförbund. Stadsbiblioteket var berett att ta en diskussion om albumet och huruvida det skulle tas bort för utlåning. Sedan dess har inget mer hörts om Tintin i Kongo och albumet lånas fortfarande ut på ovannämnda bibliotek. Nu, två år senare, är debatten om Tintin i Kongo igång igen.

Då albumet publicerades var Kongo ett mycket aktuellt ämne, vilket är något som Hegés serier alla har gemensamt. De berörde alla tidsenliga teman. Under denna tid var Kongo fortfarande en Belgisk koloni och det är det som ligger i grunden för handlingen i Tintin i Kongo. Tintin åker till Kongo, med sin ständige följeslagare Milou, för att göra en dokumentär. Där stöter han på skurkar, men han hyllas främst som en hjälte av Afrikanerna. Afrikanerna är mer rädda för lejon och leoparder än Tintin själv, de hyllar Tintin som ”en stor vit ledare” och kan inte lösa matteproblem som 2+2. De avbildas som storögda varelser med överdimensionerade läppar.

Hergé hade aldrig själv varit i Kongo då han fick i uppdrag att skriva om ett Tintinäventyr i landet och ville hellre skriva om någonting annat. Dock ville chefredaktören på tidningen att Hergé skulle teckna ett äventyr med Tintin i Kongo, då det som sagt var ett aktuellt ämne.

Som med många tidsaktuella ämnen föråldras de, vilket senare ledde Hergé till att ändra i flertalet av sina serier. Femton år efter att Tintin i Kongo publicerats första gången skrev Hergé om det. Han ändrade ett avsnitt om historia och ersatte det med en mattelektion(till den där afrikanerna inte kan lösa 2+2). Han strök även benämningen ”Belgiska” i Belgiska Kongo. Men han ändrade inte resten av handlingen i stort. Dock tecknade han om bilderna men Kongoleserna är fortfarande storögda med jätteläppar. Värt att nämnas är att förlaget som tidigare publicerat Tintin i Kongo, men dragit tillbaka försäljningen då landet blev självständigt, senare blev ombedda av folket i Kongo att nypublicera det. Men hur kommer det bli nu? Kommer publikationen stoppas och vilka skulle de avgörande skälen till en sådan dom vara? Och vem har egentligen rätt till att fatta ett sådant beslut?

Om Mondondo får sin vilja igenom, tas Tintin i Kongo bort från marknaden. Om detta nu skulle ske, vad skulle vara de fällande faktorerna? Ska man ta hänsyn till rasismen eller ska man bara se seriealbumet som ett historiskt dokument? Och om man tittar på åldern, kan ett gammalt seriealbum från 1930-talet förbjudas? På den tiden då Tintin i Kongo skrevs var det inte fråga om rasism, utan det sägs att det bara speglar Européernas uppfattning om Afrika. Advokaten Claude Ndjakanyi, som jobbar med fallet, säger sig inte bry sig om att seriealbumet är gammalt. Han framhåller att:

- Då fanns inte lagar mot rasism, men det gör det idag.

Kan faktumet att världen och lagar ändrats sedan Tintin i Kongo publicerades få Mondondo att vinna målet? Och vilka ytterligare debatter skulle en fällande dom kunna utlösa? I våra bokhandlar säljs och på våra bibliotek lånas många omstridda böcker ut. Ett exempel är Hitlers Mein Kampf, även kallad nazisternas bibel, som nypublicerades senast 2002. Är Tintin i Kongo av samma kaliber som Mein Kampf? Eller kommer den bedömas som värre om den tas bort från marknaden, medan Mein Kampf finns kvar? Och vem har egentligen rätt till att dra seriealbumet ur publikation? När det kommer till en fråga om vad som ska få och inte få publiceras är det inte bara frågan om ett verk är stötande, det handlar även om tryckfriheten.

Idag är det enligt lag tryck- och yttrandefrihet i de flesta av världens demokratier, men det finns även lagar mot rasism. Om tryck- och yttrandefriheten eller om lagarna som motverkar rasism kommer dra längsta strået vet vi inte ännu. I det här ärendet, huruvida Tintin i Kongo är rasistiskt och bör tas ur publikation, är det bara att vänta och se hur domarna kommer döma. Hur rektionerna över beslutet kommer bli kan vi även dem bara vänta på.

TEXT: KATJA RANTALAkatja.rantala@osqledaren.seILLUSTRATION: MARINA RANTANENmarina.rantanen@osqledaren.se

1929 skapade Hergé seriekaraktären Tintin i en tid präglad av en idag främmande världs-bild och böckerna är fyllda av stereotypa vetenskapsmän, poliser och skurkar. Tintin i Kongo anklagas nu för att spegla en rasistisk människosyn och riskerar genom domstols-beslut att förbjudas i flera länder. Osqledaren har tagit reda på mer om Tintin och hur man förbjuder kultur.

Tint

in i

dom

stol

enOSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

32

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

34

Gröten är nog att vårt kårhus inte är en lekplats. Frågan är – vad ska vi då ha det till egentligen? Och varför är det så få av KTH:s studenter som använder det?

Just nu är det mest de som på något sätt är engagerade i kårens verksamhet – kårledningen, Armada, Osqledaren, Quarnevalen med flera – som befolkar Nymbles korridorer. Under tentaperioderna upptar visserligen en del studenter borden på Hyllan, matsalarna och på övervåningen då KTH är ganska dåliga på att erbjuda vettiga studieplatser utöver sektionslokalerna, men annars står huset ganska tomt, framförallt på kvällarna. Tänker man efter är det inte så konstigt. Vad ska man göra där förutom att plugga som man inte kan göra i – låt säga – sektionslokalen, hemma eller i någon av KTH:s datasalar?

Det finns en sak som merparten av studenterna på KTH nog vill göra: träffa folk som inte är sektionsnördar och hänga med människor från andra sektioner. Något som ofta är svårt att göra i sin egen

sektionslokal. Men det går liksom inte att bara öppna dörrarna till ett stort hus, ställa upp lite bord och stolar och säga ”umgås”. Man måste skapa mötesplatser. Armada och Osqledaren är två av dem. Men de som inte vill engagera sig i en förening måste kunna hitta något annat att göra.

Så. Släng in lite soffor i Nya och Gamla matsalen för att locka folk att sitta där och snacka över en kaffe. Gör det lite mysigt med lampor och ljus. Strunta i att starta en egen restaurang – det finns gott om alternativ på och runt om campus – och öppna istället ett fik på våning två och installera fler mikrovågsugnar. Skaffa ett alkoholtillstånd och ordna afterschoolpubar i Puben varje vecka med studentvänliga priser på ölen. Bjud in olika studentprojektgrupper att ha kreativa workshops i Gröten.

Jag har själv varit på smått fantastiska fester anordnade av Rekyl, Metropolis med flera i Nymble. Potentialen finns där. Det gäller bara att ta vara på den.

Köpa in tusen och en fluffiga kuddar att möblera Gröten med. (Åter)installera rekreationsavdelning med pool i Akvariet (det har faktiskt funnits en pool där en gång i tiden!). Inreda hela Gamla matsalen i indisk stil med mysiga divaner, charmiga vrår och vattenpipeuthyrning vid microvågsugnarna. Strunta i att starta restaurang och låta studenterna disponera det stora köket bäst de själva vill. Rutschkanor och brandstationsstänger från övervåningen ner i Nya matsalen. Anordna laserdome i kårhuset varje veckoslut.

Listan över vad som skulle locka fler studenter till och in i det vita stenhuset med oräta vinklar på Drottning Kristinas väg kan göras lång. Även om de kanske bara skulle ta sig dit av ren nyfikenhet. Att man inte gör det beror troligen på brist på pengar, tid och – i Nymbles fall – att huset är ett kulturminnesmärke då det enligt Wikipedia är ”ett av de främsta exemplen på funktionalism i Sverige”. Huset bör med andra ord inte genomgå alltför drastiska förändringar. Fast det viktigaste skälet av alla till att man inte gör ett kuddrum av

TEXT: SARA ERIKSSONsara.eriksson@osqledaren.seFOTO: THS

Nymble är ett hus av tusen möjligheter - det är stort, central beläget och vackert, men utnyttjas det till sin fulla potential?

VAD NYMBLE BORDE VARAGamla matsalen i Nymble - rymlig och välplanerad, men är den välutnyttjad?

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

35

Nästa läsår kan vi se fram emot en ny restaurang, en nyinflyttad kårbokhandel, ett nytt alkoholtillstånd på ett nytt plan 2 i ett nytt kårhus och allt detta i Nymble. Hur kom man då på allt detta nya. Några av ingredienserna är brickluncher, HÖRS, vardagsrum, kårbokhandeln, Amica, festverksamhet, Attenda, Lotta Voltaire och Rolf Eppens. Det startar 1999 då brickluncher var inne och den senaste kårhusrenoveringen tog plats och kårhuset var stängt under en lång tid. Efter renoveringen, som var mycket omfattande, hade studenterna hittat nya lunchvanor på nya ställen och plötsligt stod man inför en tuff utmaning; få tillbaka studenterna till en nu utökad restaurangverksamhet. Vid den här tiden var det HÖRS (Högskolerestauranger) som var restauratör och vi, THS, var då delägare i bolaget. HÖRS kämpade på men lyckades aldrig nå de siffror som man hade hoppats på. Då vi fortfarande var delägare fanns det ett syfte (servera en bra lunch för ett studentvänligt pris till våra medlemmar) att ha kvar HÖRS i Nymble trots förluster. Men hösten 2007 när vi sålde vår andel i bolaget lämnade HÖRS Nymble. Man hade en tom restaurang och inget alkoholtillstånd vilket hade direkta konsekvenser och festverksamheten blev märkbart lidande. Renovering, nya lunchvanor, tom restaurang och inget tillstånd orsakade en minskad kårverksamhet och ett livlöst kårhus. För att minska den här oönskade effekten sökte man en ny restauratör och ett nytt alkoholtillstånd. Fazer Amica vann upphandlingen och öppnade i mars 2008; ett gott tecken och man försökte nu lösa tillståndsfrågan. Tyvärr sa tillståndsenheten nej till varsitt alkoholtillstånd för THS och Fazer Amica, något man hade sett goda möjlighter till tidigare.[1] I slutet av hösten 2008 var tillståndsfrågan fortfarande inte löst och Fazer Amica sa upp sitt avtal med THS i januari och serverade sina sista luncher i maj. Man stod återigen med en tom restaurang och utan alkoholtillstånd.[2]

Det senaste verksamhetsåret (08/09) hände dock spännande grejer på området. Man såg nu nya möjligheter att lösa problemen med alkoholtillståndet och restaurangverksamheten i samband med en nyväckt diskussion kring kårbokhandeln, som bland annat skulle innefatta långtidsuthyrning och restaurering av delar av kårhuset. Man bad därför kårhusarkitekten Rolf Eppens om hjälp. Han gav skissförslag på Kårbokhandeln i Akvariet på plan1 för att skapa mer liv och rörelse, restaureringsråd av möbler och skissförslag för plan 2 för att frigöra ytor för potentiell långtidsuthyrning som både skulle kunna finansiera en ombyggnad och vara en framtida inkomstkälla. Tillsammans med tidigare förslag och pågående projekt togs en utredning fram på hur vår framtida ekonomiskt hållbara restaurangverksamhet med eget alkoholtillsånd (med fokus på mera liv och rörelse) skulle kunna se ut av Attenda - restaurangkonsulter. Fokus låg på att få in studenterna i huset och att de ska känna sig bekväma och avkopplade som i ett vardagsrum. Vardagsrum, utredningens vision, vilket är något teknologerna kallade sitt kårhus en gång i tiden.[3]

Det var av stor vikt att caféet snabbt skulle vara igång för att kunna öppna vid läsårets start och senare utveckla dess utbud. Efter tips kom man i kontakt med Lotta Voltaire, erfaren restaurangägare och kokboksförfattare, som bl.a. hjälpte till med detta. Man lyckades och nu ska caféet vidareutvecklas och alla läsare är därför mer än välkomna att lämna synpunkter. Detta gör man genom att maila vice kårordförande Jana Emmerich på vordf(at)ths.kth.se.

Efter mandat från KF tog kårstyrelsen beslut i juni om att gå vidare i linje med Attendas förslag. Kårpresidiet fick uppdraget och medel att påbörja projektering av ombyggnaden och rekrytering av en restaurangchef. Idag har man kommit en bra bit och som det ser ut just nu ska man bygga om köket till ett mindre kök med en bistro som ska va direkt anknytet till Kårbokhandeln. Bistron ska drivas av THS restaurangchef och ett alkoholtillstånd ska sökas, vilket länge eftersträvats. Där brickhissen ligger idag, mellan Gamla matsalen och Puben, ska det byggas ett enklare barkök som man hoppas på ska bli klart redan i början av våren. Amibtionen är att kunna använda det som ett provisoriskt kök under ombyggnaden så att man kan söka ett alkoholtillstånd tidigare vilket vore väldigt gynsamt för festverksamheten. Med ett mindre kök finns det plats för både Kårbokhandeln till höger om bistron, med lager och kontorsplatser bakom butiksområdet och för programgruppens verksamhet med kontorsplatser. Alltihop kommer att stå redo i början av nästa läsår. Glöm inte nu att hålla utkik efter allt bra som händer och som kommer att hända i vårt kårhus Nymble. Och slutligen, tell your friends!

[1] För att läsa mer se ledaren «With(out) a license to serve alcohol» ur Osqledaren nr 3 08/09

[2] För att läsa mer se «Amica försvinner – oklart vad som händer med luncherna i Nymble» ur Osqledaren nr 4 08/09

[3] För att läsa mer se «Soppor med hembakt bröd - och förhoppningsvis lite alkohol också» från www.osqledaren.se.

Nymble ska byggas om. Osqledaren skrev redan i förra numret om detta, men nu har planerna kommit längre och David Goldea har pratat med de ansvariga.

TEXT: DAVID GOLDEAdavid.goldea@osqledaren.seILLUSTRATION: THS

Plan 2 i Nymble efter ombyggnationen. Grön: Bistro med kök. Brun: Kårbokhandeln. Blå: Programgruppen. Grön/blå: Barköket

INGEN RESTAURANG, INGEN TORSDAGSPUB - ÄN

Vad är THS? Vad gör THS? Varför finns THS?

Ingen vet svaret!

Vill du vara med och ändra på det? I höst kommer THS dra igång ett marknadsföringsprojekt och just nu söker vi studenter. Målet är att sätta ihop en marknadsföringsgrupp för THS som kommer att jobba parallellt och tillsammans med en kommunikationsfirma för att få igång THS marknadsföring.

Ta chansen att få jobba med en riktig kommunikationsbyrå, utveckla dina färdigheter inom marknadsföring och få något slagkraftigt att sätta på ditt CV.

Låter detta intressant eller vill du ha mer information kontakta Ellinor Grape via mail mottagning@ths.kth.se eller telefon 070-790 98 88.

DU Y MARKNADSFÖRING?

TEXT: ELLINOR GRAPE/THS

Tips och råd.Finansiering.Rättigheter och villkor.

Läs mer om forskarstudier på

Är du bra på 3D-grafik? Osqledaren söker 3D-grafiker till redaktionen. Skicka ansökan och arbetsprover till osqledaren@ths.kth.se

VILL DU KUNNA KOMMA IN PÅ NYMBLE ÄVEN KVÄLLAR OCH HELGER?GÅ TILL KÅRX OCH REGISTRERA VALFITT KORT MED MAGNETREMSA SÅ BEHÖVER DU INTE LÄNGRE STÅ UTELÅST REGNIGA PLUGGLÖRDAGAR.

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

Öppet hus hos Tekniska Högskolans Radio-klubb tisdag den 1 december från kl 17.15. THR inbjuder alla intresserade till glögg och pepparkakor i den rustika klubbloka-len i Klocktornet, Campus Valhallavägen. Ta chansen att fynda julklappar bland surplus-komponenter, prova på att prata amatörradio, lyssna på radiosignaler från hela världen, titta runt i laboratoriet eller bara njut av utsikten över Stockholm från Klocktornet

THR sysslar med amatörradio, datorer och allmänt elektronikpulande. Vi förfogar över en välutrustad radiostation (KV,VHF/UHF, packet-radio mm.), ett bra elektroniklabb och ett bibliotek med ”elektronisk” littera-tur. I amatörradiokretsar är vi mera kända som SK0BU, vilket är klubbens anropssig-nal. Tekniska Högskolans Radioklubb har sedan mitten av 1960-talet haft sin klubb-lokal i de översta våningarna av Klocktornet på Lindstedsvägen 25, Campus Valhallavägen.

Varmt välkomna att besöka oss!www.thr.kth.se

TELEPATI OCH EXTRASENSORISK PERCEPTION - finns sådant? Nej, svarar den upplysta nutidmänniskan, sådant är vidskepelse, utan att reflektera över det för forntidens folk inte skulle ha förefallit mera mystiskt än telekommunikation. Den sistnämnda tekniken tog, kan man säga, sin början just i forntiden, när Thales från Miletos gned ett stycke bärnsten (grek. elektron) med kanske ett skinn och fann att det därefter attraherade vissa små föremål, kanske korksmulor eller torra löv.

Utvecklingen kröntes av Maxwells magni-fika ekvationer som befanns beskriva inte bara kända fenomen (elektricitet och ljus) utan också serverade radiokommunikatio-nen på en bricka. Men det som gör att man kan bli biten av radiotekniken och därefter aldrig släpper intresset är att den, förutom

det teoretiska innehållet, har ett element av experimentell naturforskning. Varje radiokontakt som etableras på de band som används för amatörradio eller rundradio är nämligen unik - en annan tid på dagen, en annan dag, ett annat år i den elvaåriga solfläckscykeln eller vid en annan frekvens, kan man inte sända mellan samma orter och säkert nå fram. På långvågen ligger stationerna numera glest och kan därför höras även mot bakgrunden av det starka brus som härrör från de åskväder som alltid rasar i tropikerna. Går man så högre upp i frekvens där bruset är svagare, använder man sig av den alltid variabla jonosfären som reflektor. I dagsljus och i synnerhet vid hög solaktivitet kan man då på lämpliga frekvenser med rymdvågen ofta nå runt jorden. Under mindre gynnsamma kondi-tioner kommer rymdvågen inte alls fram på höga frekvenser, men då kan man på de lägre frekvenserna lätt nå över Europa. När dessa rader skrevs (på kvällstid) var de höga banden ännu öppna, men det var mest Europa och Mellanöstern som hördes. Att göra en (liten) radiosändare är enkelt, man tillverkar en oscillator (eller tar en färdig) och kopplar den, efter konstens alla regler, till en antenn. Då kan man sända omodulerad bärvåg, d.v.s. telegrafi. Morse-telegrafi kan vem som helst lära sig som är litet musikalisk. Hos Tekniska Högskolans Radioklubb, i klocktornet på KTH Campus Vallhallavägen, kan man lyssna på radiotra-fik eller sända, experimentera med teknik, få hjälp med att ta sändarcertifikat och öva telegrafi.

GLÖGG OCH

HOS THRPEPPARKAKOR

TEXT: PETER ANDERSSON/THR

VILKEN SEKTION ÄR BÄST?THS idrott vet svaret, åtminstone när det gäller årets första deltävling i THS:s idrotssmästerskap som gick av stapeln lördag 31:a oktober. Efter en spännande dag i Frescatihallen, begav sig spelarna till Nymble för att slappna av på idrottspuben i Akvariet. På väggen projicerades TV-spor-ten och under evenemanget delades den första deltävlingspokalen ut.

Vem var det då som vann idrottsmästerska-pens första deltävling? Vilka kvalificerade sig till semifinal? Och hur många korvar såldes på idrottspuben efteråt? Det här och mycket mer kan du läsa om i innebandyns matchreferat på www.ths.kth.se. Bland idrottssidorna kan du även läsa mer om vilka som vann idrottsmästerskapen förra

VadInnebandyValloeybollBasketUltimate FrisbeeFotboll

Närlör 31/10 kl 12-17lör 31/11 kl 11-16lör 13/2 kl 11-16lör 10/4 kl 12-17lör 8/5 kl 12-17

VarFrescatihallenGymnastik- och IdrottshögskolanGymnastik- och IdrottshögskolanGymnastik- och IdrottshögskolanGymnastik- och Idrottshögskolan

ArrangörssektionKemiDataMiTFysikIN

ÅRETS DELTÄVLINGAR FÖR THS:S IDROTTSMÄSTERSKAP:

året, hur poängräkningen i THS:s idrots-mästerskap går till samt vad THS erbjuder dig som vill sporta.

Ett stort tack riktas mot kemisektionen och Anderas Blidberg som arrangerade tävling-arna.

Vill du visa att din sektion är överlägsen i idrott? Anmäl dig till idrottsansvarig på din sektion. Kontaktuppgifter till dem hittar du på www.ths.kth.se/sv/noje-fritid/ths-idrott

Publik är alltid välkommen till tävlingarna utan krav på föranmälan. Kom och heja på din sektion under matchen och passa på att hänga med spelarna under idrottspuben ef-teråt i Nymble. Se när och var nästa match spelas i listan nedan.

BASKET OCHINNEBANDYMED THS IDROTT

TEXT: ANNIKA TÄNGMARK/THS

Träffa företag på dina villkor - delta i Arma-da Challenge. Fjolårets succé Armada Chal-lenge erbjuder dig träning och nätverkande på en och samma gång. Under en heldag i KTH-hallen 13:e november kan du genom THS Armada sporta tillsammans med före-tagsrepresentanter i grenar som innebandy, basket, Nintendo Wii och caselösning. Läs mer på Armadas hemsida www.armada.nu

ARMADA CHALLENGE

37

OSQLEDAREN NUMMER 2 2009/2010

38

Att bo, eller att inte bo

Tobias Porserud, ordförande THS

VAR DET SVÅRT ATT HITTA BOSTAD NÄR DU BÖRJADE HÄR PÅ KTH? Eller letar Du kanske fortfarande efter någonstans att bo? I så fall är Du inte ensam.

På KTH studerar över 12 000 studenter på heltid. Samtidigt finns det omkring 12 000 studentbostäder. Schysst, en till oss var då? Knappast. Det finns som bekant ett par studenter som pluggar till annat än arkitekt eller ingenjör i Stockholm. Omkring 78 000 närmare bestämt. Och fler ska vi bli. I år tog KTH in 15 % fler nyantagna än vad de har platser till och regeringen har nyligen beslutat att i Stockholm satsa på ytterligare 2 000 högskoleplatser varav 700 kommer att tilldelas KTH.

Den genomsnittliga kötiden för att få möjligheten att hyra en studentbostad är idag 2 år både i Svenska Bostäders och Vasakronans köer. I kön till SSBs korridorrum måste du stå minst 12 månader. Inte undra på att en av fem antagna väljer bort Stockholm som studieort på grund av bostadsproblematiken. Om att bo hos föräldrarna inte är ett alternativ och du inte vill (eller har råd) att ta ett andrahandkontrakt till ockerhyra, får du vackert bo på gatan eller välja att bli ingenjör någon annans stans.

Det här är ett konkret och allvarligt problem för många av oss studenter. Det är i förlängningen också är ett problem för KTH och dess rykte som Sveriges bästa tekniska högskola då de lever på att locka till sig de bästa studenterna. Det här hotar i sin tur tillväxten för Stockholmsregionen vilket i klarspråk betyder färre framgångsrika företag och färre högkvalificerade arbeten.

Detta har KTH fattat. I sin utvecklingsplan står det bland annat att bristen på studentbostäder är ett ”allvarligt bekymmer och minskar möjligheterna att rekrytera studenter utanför regionen.” och att ”KTH måste fortsatt samverka med företrädare för stockholmsregionen för att långsiktigt åstadkomma ett väsentligt bättre utbud av studentbostäder”. Media har också fattat galoppen. De senaste månaderna har dagspress och tv matat oss med ett till synes outtömligt flöde av nyheter om bostadslösa studenter. Många politiker har också hängt på och antingen lovat bidragspeng eller skatteavdrag för byggande av studentbostäder. Alla tycks inse att bostadssituationen är alarmerande. Vi studenter, skribenter, politiker och lärosätena. Alla. Saken är den att det har alla fattat i flera år. Ändå har väldigt lite hänt. Så allvarligt talat: Vems är ansvaret för att fixa lyan?

Journalisterna kan vi snabbt stryka från listan då de varken har någon reell makt eller ekonomiskt incitament för att fixa fler bostäder . Återstår därmed vi studenter, KTH och politikerna.

Vad gör då vi studenter för att lösa situationen? Jo, i och med att du just nu håller i ett exemplar av Osqledaren är du medlem i Tekniska högskolans studentkår, THS. Förutom att skapa debatter kring vår bostadssituation och prata med makthavare gör vi även konkreta, handfasta saker. Tillsammans med de andra stockholmskårerna driver vi SSSB. SSSB står

för 8 000 av de 12 000 studentlägenheter som finns i Stockholm. Och vi vill tillhandahålla fler. Dock behövs dels mark för att kunna bygga, dels pengar till byggandet. I och med att hyresgästerna är vi studenter så är det senare problemet svårlöst. Vi simmar som bekant inte direkt bröstsim i stålar.

KTH då? De har startat KTH bostad. Dock vänder sig KTH bostad främst till utbytes- och Masterstudenter så svenska studenter får kolla efter bostad på annat håll. KTH vill hyra bostäder men det finns enligt dem inga tillgängliga. Även om de skulle vilja bygga bostäder själva kan de i dagsläget inte det då lagen förbjuder statliga myndigheter såsom exempelvis KTH, att bedriva annan verksamhet än sin huvudsakliga.

Nu återstår endast politikerna. Alla säger sig inse problemet men ägnar sig mest åt att diskutera och ge vaga kommentarer. De som gått från ord till beslut är än så länge få.

Uppenbarligen är det vi studenter som gjort mest åt saken på senare år. Kanske är det vi som ska lösa problemet även i framtiden. Men vi behöver hjälp. Så politiker och rektor Gudmundsson: Vågar ni vara med oss och dra tåget?

Ordförandekolumnen

FINNS KTH I RYMDEN? OSQLEDAREN HAR DENNA HÖST INLETT EN ARTIKELSERIE OM KTHS FORSKNING. GÅ IN PÅ WWW.OSQLEDAREN.SE SÅ FÅR DU VETA VAD SOM HÄNDER PÅ KTH.

B POSTTIDNINGOsqledaren, THS, 100 44, Stockholm

vi finns där du minst anar det. Sandviks kunnande är på många sätt viktigt för mobil telefon indu strin. Koncernen bidrar till telefonens skal, vårt material � nns också i de små stryktåliga fjädrarna i knapp-satsen och special borrar tillverkade i material från Sandvik har med stor precision gjort de 1000-tals hål som � nns i kretskortet. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i gruvor, i � ygplan, i människors knän och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik � nns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där � nns mer än du anar!

Vi är på platser du knappast kan föreställa dig.

Här till exempel!

HIL

AN

DE

RS