OM HEMABEtt magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

HEMABs nya vindkraftverk i Härnösand kan förse 2 800 villor med hushållsel

Innehåller ävenÅrsredovisning för 2011

Trevligare med kranvatten i glaskaraffer

2011 i ord och siffror

Hållbaraelstolpar i komposit

Pär Marklund är projektledare för HEMABs vindkraftsatsning. Det nya vindkraftverket på Bräntberget reser

sig 80 meter över marken.

HEMABs nya vindkraftverk i Härnösand kan förse 2 800 villor med hushållsel

Ny kraft från vinden

Med Hans-Åke i renhållningens tjänst

– 2 – – 3 –

HEMABs utveckling under 2011

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG

Som mest var 30 procent av elkunderna, framför allt på landsbygden, utan ström. Efter två dygn hade alla fastboende fått strömmen tillbaka.

– Jämfört med andra elnät-företag klarade vi det väldigt bra. Det som verkligen glädjer mig är det fantastiska engagemang som vår per-sonal visade. Folk från hela företaget ringde och erbjöd sig att ställa upp, trots att det var mitt i julhelgen.

Stormen kostade HEMAB ungefär 2,5 miljoner kronor, vilket naturligtvis påverkade det ekonomiska resultatet.

– Vi hamnade något under

budget, men ändå klart över ägarens avkastningskrav. Det är viktigt att ha en stabil ekonomi när sådana här ovanliga saker inträffar.

I slutet av 2011 fi ck Härnö-sand två nya vindkraftverk i Vårdkasområdet, ett projekt som tyvärr drabbades av en del problem och förseningar.

– Men tidsplanen blev bara förskjuten några dagar. Jag vill poängtera att HEMAB inte drabbas av några extra kostnader, dem står leveran-tören för.

Inom HEMAB fortsätter den omfattande genera-tionsväxlingen. Nästan en tredjedel av personalen går i

pension under en femårspe-riod.

– Det är både jobbigt och roligt. Vi förlorar kompetens och erfarenhet, men får in ny entusiasm och energi.

Vad har vi då att vänta av det nya året?

– Vi ska bygga en ny och bättre Miljöcentral i höst. I sommar ska vi göra ett väg-val när det gäller insamling av matavfall. Och så fortsät-ter det långsiktiga arbetet mot Länets lägsta priser. Vi närmar oss täten inom alla områden för varje år.

När HEMABs VD Ingemar Forzelius ska sammanfatta 2011 så är stormen Dagmar det första som kommer upp. Inte bara för att den är färskast i minnet utan också för att det var en så pass ovanlig händelse.

– En sådan storm kom-mer kanske en gång på 10–15 år.

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅFOTO: PIA SJÖBERG

Koncernen 2007 2008 2009 2010 2011Nettoomsättning, tkr 253 194 274 866 282 433 288 502 281 490Resultat efter finansiella poster, tkr 14 464 10 243 16 908 15 458 12 072Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr 663 568 640 607 658 604 692 384 746 169Avkastning på totalt kapital, % 4,5 4,0 4,7 4,2 3,1Avkastning på eget kapital, % 10,6 7,2 10,7 9,1 7,0Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % 20,7 22,2 24,0 24,5 23,1Antal anställda, st 135 133 129 128 126

-07 -08 -09 -10 -11

17 000

15 000

13 000

11 000

9 000

Resultat efter fi nansiella poster

BudgetUtfall

Tkr

Avkastningskrav på eget kapital % Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

-07

15

-08 -11-10-090

5

10Avkastning

Ägarkrav

-07

30

-08 -11-10-0910

20

25

15

Soliditet %

Ägarkrav

››› Läs mer på sidan 25

– 2 – – 3 –

INNEHÅLLStormen Dagmar drabbade Härnösand 4

Ny miljöcentral med återbruk 5

Kraftkällan högt över Härnösand 6

Nya stolpar för miljön 9

En dag i sopbilen 12

Värme för framtiden 15Nu kan HEMAB erbjuda fjärr-värme även till hus med luftburna värmesystem. På Lövsångarvä-gen bor familjen Marklund som bytte till fjärrvärme i somras.

– Fjärrvärmen funkar bra. Och det känns som en investering för framtiden, säger Niklas Marklund.

Kranvatten istället för flaskvatten 18

Så värnar HEMAB om Härnösand 20

Här är vi på HEMAB 2011 22

HEMABs viktiga insatserför miljön 24

HEMABs årsredovisning 2011 25

I renhållningens tjänstHans-Åke Johansson började jobba på renhållningen redan 1978. Sedan dess har han varit HEMAB trogen. Vi följer med en dag i sopbilen när 390 tunnor med hushållsopor i Gådeå by ska tömmas.

12

HEMABS nya elstolpar av kompositmaterial håller i 80 år

NU SNURRAR Härnösands två senaste tillskott på vindkraftshimlen

SNART startar bygget av en ny miljöcentral med återbruk

Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2012 Tryck: Hemströms TryckeriAnsvarig utgivare: Andreas Einarsson. OM HEMAB är tryckt i 14 500 exemplarOmslag: Pär Marklund framför nya vindkraftverket på Bräntberget

569

– 4 – – 5 –

■ TRÄD BRÖTS SOM stickor, tak blåste av och många drabbades av strömavbrott. Natten mot annandag jul blåste stormen Dagmar in över Härnösand med full kraft.

HEMAB jobbade snabbt. Redan efter första dagens arbete hade antalet strömlösa kunder minskat från 4 400 till cirka 350.

Per Mellberg, driftchef på HEMAB, hade beredskap i hemmet. Tillsammans med sina medarbetare jobbade han från 04.00 till 23.30 på annandagen.

– När det började ljusna fi ck vi den första känslan av skadornas omfattning. Då bestämde vi oss för att öka bemanningen och ringa in mer personal och fl er entrepre-nörer, säger Per Mellberg.

Åsa Lendin i växeln var en av dem som blev inringda. – Vi fi ck totalt 518 samtal under dagen. De allra fl esta

som ringde var trevliga och vid gott mod. På onsdag kväll, knappt tre dygn efter stormen, hade

alla kunder utom några fritidsfastigheter fått strömmen tillbaka. Flera medarbetare från HEMABs övriga affärsom-råden hjälpte frivilligt till i arbetet.

– Vi har också fått mycket positiv feedback från kun-derna. De visade förståelse och visste att vi jobbade hårt för deras skull, säger Per Mellberg.

Stormen Dagmar

– 4 –

Unik energipark ger solenergi till HEMABs fjärrvärmekunder■ MED POMPA OCH STÅT invigdes Härnö-sands Energipark 13 juni av Härnösands kommu-nalråd Fred Nilsson. Drygt 60 särskilt inbjudna gäster närvarade, bland dem även internationella gäster. Invigningen bevakades av lokala media i form av tv, radio och dagstidning.

– Nu får alla Härnösands fjärrvärmekunder en del av sin energi från solen, säger Ingemar Forzelius, VD HEMAB.

På Härnösands Energipark kan småskaliga, ännu inte fullt konkurrenskraftiga, anläggningar för el- och värmeproduktion byggas, testas och

få avsättning för sin energi. I dag fi nns där ett solkraftverk, ett litet vindkraftverk och solföljande solceller för elproduktion.

Foto

: And

ers

Elia

sson

Foto: Peter Hägglund

Invigd. Panoramavy över Härnösands energipark.

drabbade Härnösand

4 400 av HEMABs kunder drabbades av strömavbrott under stormen Dagmar. Redan efter första dagens arbete hade över 4000 av dem återfått strömmen.

– 4 – – 5 –

■ HÖSTEN 2012 SKA EN ny, mo-dern återvinningscentral stå färdig mellan nuvarande Miljöcentralen och EdmoLift. Där ska det bli både tydligare och enklare att slänga sitt sorterade avfall. Dessutom ska det fi nnas möjlighet att lämna in fung-erande saker för återbruk i stället för att slänga dem.

– Miljöcentralen har blivit väldigt populär och vi har helt enkelt vuxit ur den, säger Peter Häggström, chef för affärsområde Renhållning.

Den nya återvinningscentralen byggs så att man kan slänga sitt avfall nedåt, i 15 olika containrar. Till skillnad mot tidigare kommer man att kunna slänga även ris, jord och byggavfall.

– Vi kommer också att öka

bemanningen så att kunderna får ett bättre mottagande och den väg-ledning som behövs, säger Peter Häggström.

I direkt anslutning blir det ett så kallat återbruk, där man kan lämna in fungerande saker. HEMAB upplåter plats och lokal för verk-samheten, men det är kommunens arbetslivsförvaltning som ska sköta den.

Bygget av den nya återvinnings-centralen beräknas komma igång till sommaren och stå klart under hösten. Nästa steg är att göra en översyn av Älands avfallsanlägg-ning.

– Även den anläggningen be-höver moderniseras, säger Peter Häggström.

Ny miljöcentral med återbruk

HEMAB i topp i kundundersökning■ TILLSAMMANS MED fyra andra kommunala energiföretag har HEMAB genomfört en Nöjd Kund-mätning i samarbete med företaget Marknadsrefl ex. Medelindex för kundnöjdhet för de fem företagen blev 75. För HEMAB blev index 82 och högsta värde i undersökningen.

Hälsodag med fokus på stress■ 26 OKTOBER arrangerade HEMABs skyddskommitté en dag där hälsa och stress var på agendan. Dan Hasson föreläste. Hasson är författare och forskare vid Karolinska Institutet och Stress-forskningsinstitutet som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet. Han är en mycket uppskattad föreläsare inom både näringslivet och universitets-världen. Den här dagen talade han för medarbetarna på HEMAB, lik-som inbjudna från Härnösandshus och Härnösands kommun.

■ DET INTERNA PROJEKTET ”HEMAB 2015 – Strategiska fram-tidssatsningar” fortsätter. Projektet handlar om kompetensutveckling, medarbetarskap, generationsskifte och utredningar om ny energi samt nyanställningar. Målet är ny energi (i dubbel bemärkelse) för medarbetare, HEMAB och Härnösand.Fyra fokusområden i projektet:• Affärsmässig samhällsnytta • Lokal utveckling och drivkraft • Förändringskraft - öppen kultur & ny energi • Planerad generationsväxling

Projekt HEMAB 2015 fortsätter

■ ÄNTLIGEN BLEV upphandling-ar, förhandlingar, ekonomi, kontrakt och beställningar en del av Theo Ntwaris vardag. Inom utbildningen ”Inköp och supply-management” vid Nordic Business Institute (Yrkes-högskolan) valde han att göra en av sina längre praktikperioder vid inköpsfunktionen på HEMAB.

– Jag har fått en bra bild av or-ganisationen och processerna, det tar jag med mig tillbaka till skolan. Nätverket är också viktigt, säger Theo Ntwari.

Hans Källström var Theos handledare.

– Att få handleda en så ambitiös elev som Theo har varit givande för oss på HEMAB. Vi tycker att det är viktigt att kunna bidra med vår erfarenhet till de som ska ut i arbetslivet.

Utöver det dagliga arbetet ana-lyserade och utvärderade Theo en tidigare genomförd upphandling. Resultatet blev en projektrapportmed förbättringsförslag som HEMAB kan luta sig mot inför nästa upphandling.

– Jobba självständigt med ett eget projekt var jätteroligt, säger Theo.

På HEMAB tar vi året runt emot praktikanter och medverkar vid olika utbildningar i Härnösand. Dessutom välkomnar vi ett 30-tal sommarjob-bare varje år.

Theo på givande praktik på HEMAB

Theo (Théogène) NtwariFÖDD 1976

FAMILJ Fru Larissa och sonen Lee-Brown

BOR Härnösand

FRITID Böcker, fi lm och tv

Nöjdare anställda på HEMAB■ NÖJD MEDARBETAR INDEX (NMI) för HEMAB har stigit med fyra enheter till 73 (69 och 67 2009/2007). Av en undersökning med totalt cirka 80 frågor baseras NMI på utvalda frågor i under-sökningen. NMI genomförs av ett externt företag. Alla medarbetare får svara på frågor om medarbe-tarskap, chefsskap och arbetsmiljö samt lämna förbättringsförslag.

11 maj 2011 blev en milstolpe då hela företaget samlades på teatern för mingel och refl ektion över hur utvecklingsprogrammet, bestående av Medarbetarprogram och Ledarskapsprogram, uppfat-tats och om en fortsättning.Moderator var Anders Bergman.

Lyckad omcertifi ering■ HEMAB ÄR certifi erat för kvali-tet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001:1 och OHSAS 18001. Förbättrade interna rutiner och processer innebar att företaget klarade omcertifi eringen i maj 2011 med bravur och mottog goda omdömen från revisorerna.

ILLUSTRATION: TM KONSULT

Arkitekternas skiss på utformningen av nya Miljöcentralen.

– 6 – – 7 –

Kraftkällan högt över Härnösand

Ingen har väl kunnat undgå att märka att Vårdkasberget har fått en ny silhuett. I slutet av 2011 började bygget av två nya vindkraftverk.

– Det här är en strategisk satsning. HEMAB vill vara med och främja omställningen till förnybar energi, säger projekt-ledaren Pär Marklund.

Det nya vindkraftverket på Solumsklinten reser sig 100 meter upp i luften.

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅFOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ & FRIDA SJÖGREN

– 6 – – 7 –

Det var feststämning på Bräntberget när de nya vindkraftverken invigdes den tredje mars 2012.

Den 72 ton tunga bottendelen är en lätt match för mobilkranen, som har en lyftka-pacitet på cirka 700 ton.

Delarna till vindkraftverken kom först till Härnö-sands hamn innan de transporterades vidare.

Transporterna genom stan var spektakulära, särskilt när de 48,5 meter långa vingarna skulle köras.

Ett av vingbladen lyfts på plats.

– 8 – – 9 –

Nya stolpar för miljön

■ HEMAB HAR LÄNGE HAFT en vilja att bygga fl er vindkraftverk och nu har det alltså blivit verklighet. Förutom att bidra till en omställ-ning av energiproduktionen fi nns också andra skäl att bygga.

– Vi räknar med att det är en långsiktigt god investering och med egna vindkraftverk ökar vi graden av självförsörjning på el, säger Pär Marklund.

Tillsammans beräknas de två nya kraftverken producera 14 miljoner kWh el per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för ungefär 700 normalstora elupp-värmda villor. I vingarna sitter en helt ny avis-ningsteknik, ingjutna kolfi bermattor som värmer vingbladen när det är risk för isbildning. Det eli-minerar risken för nedfallande is.

– Det gör också att

vi kan köra verken i alla väder och på så sätt räknar vi med att tjäna in investeringen relativt snabbt.

Bygget har av olika skäl blivit försenat, men i slutänden så kunde leverantören Nordex drift-sätta det ena kraftverket enligt tidsplanen och det andra med en mindre försening. Ekonomiskt är det också leverantören som har stått för de extra kostnader som har uppstått.

– De har jobbat hårt och han-terat problemen på ett bra sätt, säger Pär Marklund.

HEMAB vill också bidra till utvecklingen av hela frilufts-

området och har därför beslutat att avsätta dels en engångssumma på 650 000 kronor, dels en årlig avsättning motsvarande en procent av bruttoin-

täkterna, upp-skattningsvis upp

emot 100 000 kronor per år.– Hur pengarna ska användas

beslutar samhällsförvaltningen om tillsammans med HEMAB

och i diskussion med förening-arna i området.

HEMAB går nu vidare med nya vindkraftsatsningar, närmast på Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger. Där planeras preliminärt sex vindkraftverk och en tillståndsansökan beräknas skickas in till Länsstyrelsen i juni.

» I vingarna sitter en helt ny avisningsteknik, ingjutna kolfi bermattor som värmer vingbladen när det är risk för isbild-ning. «

Totalt behövdes ett tjugotal tunga transporter för att få upp alla delar till kraftverken.

Resande söderifrån möter en ny silhuett när de kör in i Härnösand.

Nya vindkraftverken på Solumsklinten och Bräntberget

100 Tornhöjd i meter på vind-kraftverket på Solumsklin-ten. Tornhöjden på Bränt-

bergets vindkraftverk är 80 meter.

3 Vindhastighet i meter per sekund då elproduktionen startar.

2800 Antal villors hus-hållselförbrukning som vindkraftverkens

elproduktion motsvarar.

100 Vingspannet i meter för de båda vindkraftverken.

25 Vindhastighet i meter per sekund då verken vrider sig bort från vinden och stänger av.

5 Procent av kommunens totala elanvändning som produceras av vindkraftverken.

sitter en helt ny avis-ningsteknik, ingjutna kolfi bermattor som värmer vingbladen

isbildning. Det eli-minerar risken för

– Det gör också att

utvecklingen av hela frilufts-området och har därför

beslutat att avsätta dels en engångssumma på 650 000 kronor, dels en årlig avsättning motsvarande en procent av bruttoin-

Pär Marklund.

– 8 – – 9 –

Nya stolpar för miljön

En helt ny typ av elstolpar i glasfiber används för att förse de två nya vindkraftverken på Solumsklinten och Bräntberget med elanslutning. Mikael Alenius var en av elmontörerna som var med och satte upp stol-parna tidigt i höstas.

– Det är första gången som HEMAB använder komposit-stolpar, säger Mikael.

Elmontörerna Erik Olofsson (t.v.) och Mikael Alenius inspekterar de nya kompositstolparna.

– 10 – – 11 –

Aktuella projekt 2012:

■ Fortsatt hög ombygg-nadstakt i våra elan-läggningar för att minska avbrottstiderna.

■ Nytt 10 kV ställverk för F1 Murbergets fördel-ningsstation.

■ Utbyte av krafttransfor-mator 130/10 kV, 31/40 MVA i F2 Kronholmens mottagningsstation.

Mikael AleniusGÖR Elmontör

ÅLDER 25 år

BOR På fastlandet

FAMILJ Sambo

FRITID Fritiden går åt till hockeyn, jag är tränare för AIK Hockey Härnösand

Elmontören Mikael Alenius kör i väg i den kuperade terrängen någonstans mellan Vangsta och Vårdkasen.

Hösten 2011. Betongfundamentet på Bränt-berget väntar på sitt vindkraftverk.

– 10 – – 11 –

AFFÄRSOMRÅDE

ELNÄT

– 11 –

■ DET ÄR EN AV sommarens sista dagar och solens strålar värmer fortfarande. Elmontören Mi-kael Alenius, 25 år, sätter sig på sexhjulingen och kör i väg i den kuperade terrängen någonstans mellan Vangsta och Vårdkasen. Han kör över berg och sten.

– Vi bygger en av de första längre linjerna i Sverige med elstolpar tillverkade i komposit, säger Mikael.

Mikael har trots sin unga ålder redan hunnit jobba sju år på HEMAB. Han gick elprogram-met på gymnasiet och fi ck prak-tikplats på HEMAB 2005 och är fortfarande kvar.

– 2006 blev jag projektanställd och nu är jag tillsvidareanställd. Jag trivs jättebra på HEMAB, säger han.

Mikael och hans kollegor hål-ler på att förbereda för att sätta upp en ny typ av elstolpar i glasfi -berarmerad plast för att förse de två vindkraftverken som byggs på Solumsklinten och Bräntberget med anslutning till elnätet.

– Det som är så bra med kompositstolparna är att de inte

innehåller något impregnerings-medel. Till skillnad mot de riktigt gamla trästolparna som innehål-ler kreosot som gör trästolparna svarta, förklarar Mikael.

– Dessutom har kompositstol-parna en livslängd på 80 år, vilket är längre än trästolparna som håller i 40–50 år beroende på markförhållandena.

Solstrålar letar sig ner genom lövverket när vi passerar ett vind-skydd i skogen.

– Här i vindskyddet åt vi lunch idag, vi måste ju passa på när solen visade sig. Annars har det mest regnat.

– Man törs inte köra över myren med sexhjulingen. Det har varit så mycket hårt regn ett tag nu, så det är väldigt blött i markerna.

Mikael pekar in i skogen till

öster om Vårdkasen. – Där borta blir nästa vind-

snurra. Vindsnurrornas betong-fundament har precis stelnat, de gjöts förra veckan.

Det blir nya elstolpar över ber-get och Mikael och hans kollegor försöker dra ut stolparna med sexhjulingen och en timmervagn.

Leran stänker upp kring benen när han kör på sin väg framåt med sexhjulingen. Han kör näs-tan fast i de blöta spåren.

– Vi ska börja sätta upp stolpar när traktorn kommit. Den ska hjälpa oss att lyfta dem, säger Mi-kael som är entusiastisk över att få komma i gång med resningen av de nya stolparna.

HEMAB kommer att utvärdera om den nya typen av kompo-sitstolpar ska användas på fl er platser.

– Vi tror på den här sortens stolpar, säger Tommie Olsson, affärsområdeschef.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: FRIDA SJÖGREN

» Kompositstolparna har en livslängd på 80 år, vilket är längre än trä-stolparna som håller i 40–50 «

FOTO: PIA SJÖBERG

”2011 blev ett händelse-rikt år med allt från di-plom för bästa ansökan

om intäktsram bland Sveriges samtliga elnätföretag till stor-men Dagmar som engagerade vår personal under några intensiva dygn”

Tommie Olsson, affärsområdeschef.

FAKTA

■ Vi äger, driver och underhåller elnätet inom vårt elnätsområde och ser till att du har ström fram till ditt hus eller din anläggning.

■ Vi ansvarar för drift, över-vakning, underhåll och ny- och ombyggnad av elnätet.

■ I dag är nära 14 000 elnätkun-der anslutna till vårt elnät.

■ Varje år överför vi cirka 270 miljoner kWh elenergi i det 155 mil långa elnätet.

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Samarbetet i Elinorr-förbundet ekonomisk förening, mellan 16 kom-munalägda företag i södra och mel-lersta Norrland, har fortsatt.

■ Vi mottog diplom från Energi-marknadsinspektionen för bästa ansökan om intäktsram 2012–2015.

■ Stormen Dagmar drabbade oss med sådan kraft att 4 400 av våra elnätkunder blev utan el.

■ En kundträff genomfördes i samband med julmarknaden på Häggdångers bygdegård.

– 12 – – 13 –

En dag i sopbilen

Hans-Åke Johansson började jobba på renhållningen som sommarvikarie redan 1978. Sedan dess har han varit HEMAB trogen. Han har gått från att jobba i tvåbemannade sopbilar till ett ensamjobb.

– Utvecklingen har gått framåt, när jag började fick man bära papperssäckar med sopor, säger han.

AFFÄRSOMRÅDE

RENHÅLLNING

FOTO: PIA SJÖBERG

”Ett händelserikt 2011 utmärks bland annat av beslutet att bygga en ny

Miljöcentral med återbruk och satsningar på energibespa-ringar. Priset för fastighets-renhållning sänktes och vi rör oss därför i rätt riktning mot länets lägsta pris”

Peter Häggström, affärsområdeschef.

FAKTA

■ På Miljöcentralen i Härnösand och på Älands avfallsanläggning lämnar du ditt sorterade avfall. Förpackningar lämnar du på någon av de många åter-vinningsstationerna i kommunen.

■ Fastighetsrenhållning utför vi på uppdrag av Härnösands kommun. I det ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall.

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Beslut om ny Miljöcentral med återbruk och satsningar på energibe-sparingar beslutades.

■ Flera åtgärder för att minska ener-giförbrukningen genomfördes under 2011, bland annat installerades ny teknik för luftning av lakvatten vid Älands avfallsanläggning.

– 12 – – 13 –

■ DET ÄR TIDIG och kylig fredag-morgon på Jaktstigen. Klockan är 06.59 och Hans-Åke Johansson backar ut en nytvättad vitglän-sande sopbil ur garaget.

Han kör en sidolastande sopbil med en ny modern lyft sedan fem år tillbaka. En sopbilarnas Rolls Royce.

– Den gamla bilen slamrade fruktansvärt, men nu är det bara motorn som hörs! Lyften styrs med hydraulik och luft, förklarar Hans-Åke som är mycket nöjd med bilen.

I dag ska 390 tunnor tömmas i distriktet Gådeå by.

– Det är det minsta distriktet jag har på min rutt. Jag kör en 14-dagarsrutt; ena veckan är jag inne i stan och den andra veckan börjar med två dagar i stan och

sedan blir det landsbygden resten av veckan med körningar till bland annat Norrstig och Älands-bro centrum, säger Hans-Åke.

Bilen som väger 26 ton när den är full och är 3,40 meter hög, slingrar sig fram genom det solglänsande landskapet.

– Vissa morgnar har man hjärtat i halsgropen. Det var halt i vintras. Bilen är tung, så det är inte så roligt att backa in på en smal väg när det är snöigt och man inte ser vägkanterna, det är lätt att köra i diket.

– Bilen klarar att köra under broar som är 3,5 meter höga. Järnvägsbron här ute vid Gådeån är på gränsen på vintern, säger Hans-Åke samtidigt som han trycker på knappen som gör att soptunnan lyfts upp.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: FRIDA SJÖGREN

Aktuella projekt 2012:

■ Ny Miljöcentral med återbruk – klar hösten 2012.

■ Fortsatt behandling av förorenad jord. De renade jordmassorna används som täckmaterial när den gamla depo-niytan sluttäcks.

■ Utredning om insamling och behand-ling av matavfall.

Hans-Åke JohanssonGÖR Renhållningsarbetare

ÅLDER 54 år

FAMILJ Fru, två barn och ett barnbarn

BOR Bergsstigen

Tidigt i gryningen kliver Hans-Åke Johansson in i sopbilen på Jaktstigen och kör i väg mot Gådeå.

– 14 – – 15 –

Den tomma soptunnan åker på sned när den ställs ner på mar-ken. Hans-Åke får lov att kliva ur bilen och ställa den till rätta.

– Bilen är ju högerstyrd, så det är lättare att kliva ur den och det är närmare att komma ur bilen om det händer något.

De gamla sopbilarna som fanns när Hans-Åke började på HEMAB var vänsterstyrda och bemannade av två anställda.

– I bland är det skönt att vara ensam, men det är klart att man kan sakna gemenskapen. Men jag saknar inte lukten, vi bar ju sopsäckarna på ryggen då, lukten fanns i hytten och i kläderna då.

– Gemenskapen får jag på ef-termiddagsfi kat halv två i stället. Och vissa morgnar kan någon

snäll farbror stå i fönstret och kika och komma ut med fi kabröd och en kaffekopp när jag kör förbi och tömmer tunnan.

En kund i Gådeå by kommer springande nerför gårdsbacken med andan i halsen. Han vinkar för att Hans-Åke inte ska missa att tömma hans tunna. Han drar snabbt ut sin tunna till vägen och vinkar tacksamt till Hans-Åke som väntat.

– Många vinkar glatt det tycker jag känns bra. I bland när man vaknar vissa mornar kan man vara trött och slut, då gör ett leende och en vinkning mycket.

I dag den 2 november väger bilen 20,10 ton när den rullar in på vågen på Älands avfallsan-läggning klockan 15. Hans-Åke backar bilen mot tippen och kliver sedan ur.

– Jag känner att det luktar sopor, men jag reagerar inte på det, säger han innan han trycker på knappen utanpå bilen som gör att skåpet med dagens sopor från 390 hushåll tippas bakåt.

» I dag den 2 november väger bilen 20,10 ton när den rullar in på vågen på Älands avfallsanläggning klockan 15 «

– Det är bara motorn som hörs. Lyften styrs med hydraulik och luft, säger Hans-Åke Johansson.

Arbetsdagen går mot sitt slut och Hans-Åke tippar soporna på Älands avfallsanläggning.

Värme för framtiden

– 14 – – 15 –

Värme för framtiden

På 1980-talet var det populärt att installera luftburen värme i nybyggda hus. För Niklas och Karin Marklund på Lövsångarvägen har systemet fungerat bra, men sommaren 2011 valde de att byta från eldrift till fjärrvärme.

– Det känns som en bra satsning för framtiden.

TEXT & FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ

På Stenhammar fi nns många hus med luftburen värme. Under 2011 fortsatte utbyggnaden av fjärrvärme så att fl er hushåll kan anslutas.

– 16 – – 17 –

■ NIKLAS OCH KARIN MARKLUND är från Luleå, men fl yttade till Härnösand för 14 år sedan när äldsta dottern Sanna skulle börja skolan. Men fl ytten berodde mest på den yngre sonen Petter, som då var tre år.

– Han är döv och skulle gå på Kristinaskolan så småningom.

De bosatte sig på Stenham-mar, först i ett radhus och sedan i huset på Lövsångarvägen, som de köpte för elva år sedan.

– Huset har fungerat jättebra för oss. Det är lagom stort, med en fi n tomt och bra läge.

Nu är det egentligen på väg att bli för stort. Sanna tog studenten i våras och har fl yttat till egen lägenhet och Petter ska till hös-ten börja ett gymnasium för döva med ytterligare funktionshinder i Finspång. Men Niklas och Karin

har bestämt sig för att bo kvar.– Våra gamla kompisar i Luleå

har varit på oss och undrat. Men nej, vi trivs så pass bra både i Härnösand och i huset. Och nu har vi precis renoverat köket.

Förra sommaren grävde HEMAB för fjärrvärme i gatan

och då bestämde sig Niklas och Karin för att installera luftburen fjärrvärme.

– Vi tyckte det var lika bra att hoppa på när de ändå grävde. På sikt vet man inte vad som händer med elpriset och miljömässigt

känns det också fjärrvärme bra.Ingreppet är inte särskilt stort.

Själva fl äktsystemet, med luftka-naler och ventiler, behålls intakt. Det enda som behöver göras är att byta ut det elbatteri som tidigare värmde luften mot en fjärrvärmeväxlare.

– En annan bra grej är att vi kunde ta bort varmvattenbere-daren. Den var från 1988, när huset byggdes, och kunde ju ha pajat när som helst.

Nu är den första vintern i det närmaste över, men Niklas och Karin har inte hunnit analysera energiåtgången och kostnaderna närmare.

– Fjärrvärmen funkar i alla fall bra. Och det känns som en investering för framtiden, när det gäller ekonomi, miljö och andrahandsvärdet på huset.

» Det känns som en in-vestering för framtiden, när det gäller ekonomi, miljö och andrahands-värdet på huset «

Familjen MarklundFAMILJ Niklas, 47 år, Karin, 44 år, Sanna, 20 år och Petter, 17 år

BOR På Lövsångarvägen

GÖR Niklas jobbar som controller på Länsstyrelsen och Karin som skadereglerare på Länsförsäkringar

Petter och Niklas Marklund hälsar välkomna till huset på Lövsångarvägen.

– 16 – – 17 –

AFFÄRSOMRÅDE

FJÄRRVÄRME

FOTO: PIA SJÖBERG

Luftburen fjärrvärme■ Kan installeras i hus som redan har ett luftburet värmesystem■ Elbatteriet, som värmer upp luf-ten, byts ut mot en värmeväxlare som kopplas till fjärrvärmenätet■ Varmvattenberedaren kan sedan tas bort■ Luftburen värme fi nns i många hus som byggdes på 1980-talet, till exempel Boro-hus

” Det är glädjande att vi lyckas behålla länets lägsta pris för småhus

och närmar oss länets lägsta pris för fl erbostadshus. Det gör vi trots att 2011 var ett svagt år ur ett ekonomiskt perspektiv med mindre för-säljning av fjärrvärme och el än normalt”

Marcus Tärnvik, affärsområdeschef

FAKTA

■ Vi har länets lägsta fjärrvär-mepris för småhus. Det var kanske en av anledningarna till att 89 nya kunder valde fjärrvärme under 2011.

■ Våra fjärrvärmeleveranser är kvalitetsmärkta av Reko Fjärr-värme. Det betyder att vi har en god öppenhet med möjlighet till insyn i verksamhet och ekonomi.

■ Ledningsnätet omfattar cirka tio mil markförlagd ledning.

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Utbyggnaden av fjärrvärme till Stenham-mar har fortsatt. Många villaägare har valt att ta del av fördelar som låg kostnad och hög komfort.

■ Ett kundforum har inrättats av represen-tanter från några av HEMABs största kunder.

■ Kraftvärmeverkets turbin har genomgått omfattande service för säkrare leveranser.

■ Flera medarbetare har getts möjlighet att utvecklas i nya roller. Pensionsavgångar har inneburit rekrytering av fl era nya medarbe-tare.

Antalet fjärrvärmekunder ökar för varje år. Under 2011 valde 89 nya kunder att gå över till

fjärrvärme.

– 18 – – 19 –

Aktuella projekt 2012:

■ Vattenverk – Utredning avseende reservvattenledning till vattenverket på Tallvägen.

■ Avloppsreningsverk – Energieffektivise-ringar och förbättring av styrsystem för kemikaliedosering.

■ Ledningsnät – Del av Lidgatan, dag-vattenutlopp i djuphamnen och del av Marinvägen.

■ Flera arbetsgrupper inom Vatten befi nner sig i ett skede av påtaglig generationsväxling.

Kranvatten istället för flaskvatten

HEMAB vill bidra till ett miljöanpassat leverne och har därför delat ut vattenkaraffer gratis till stans restauranger för att öka serveringen av kranvatten som alternativ till flaskvatten.

– Det är roligt och bra att HEMAB profilerar sig på det här sättet, säger Kanalcaféets restaurangägare Nedžad Kvakic.

Kanalcaféets restaurangägare Nedzad Kvakic använder glaskarafferna från HEMAB.

Två av Kanalcaféets lunchgäster, Mia Nord-gren och Jenny Horn, dricker gärna kranvatten till maten.

´

�´

– 18 – – 19 –

■ INGRAVERAT PÅ DE STILRENA glaskarafferna inne på Kanalcaféet står att läsa: ”Kran-vatten från Härnösand”.

– Karafferna används varje dag. Folk dricker mycket vatten här och många föredrar vatten till maten och vill även dricka vatten till vinet, säger Kanalcaféets restaurangägare Nedžad Kvakic.

HEMAB vill få Härnösandsborna att öka kranvattendrickandet och har under året erbjudit Härnösands restauranger, caféer och konferensanläggningar ett antal vattenkaraffer gratis.

– Vi tycker att kranvatten är en bra produkt och ett underskattat livsmedel till måltider, att släcka törsten med och som dessutom är bra för miljön. Som kran-vattendrickare bidrar du inte till onödiga transporter som släpper ut koldioxid, sä-ger Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef inom område Vatten.

Dricksvatten är ett livsmedel som står under kontroll av Livsmedelsverket så att gränsvärden efterlevs. I Härnösand är det god kvalitet på kranvattnet. Betyg och omdömen stiger för varje år som går.

– Enligt våra kundundersökningar har uppfattningen om vattnet blivit allt bättre och vårt NKI (Nöjd Kund Index) har ökat. Vilket sannolikt är en följd av att vi sedan några år tillbaka använder UV-ljus som ett reningssteg och

därmed kunnat dra ner på kloreringen. Vi vet att det fortfarande förekommer variationer i smak under året, särskilt tidig höst då råvattnet

i ytvattentäkten når sin högsta temperatur. Men trenden att vattnet upplevs allt bättre är tydlig , säger Tobias.

Vatten ur kranen är färskt, till skillnad mot fl askvattnet som kan vara fl era månader gammalt. Andra fördelar med att använda kranvatten i stäl-let för fl askvatten är att det blir mycket billigare.

– Om man fyller vattenkaraffen med kran-vatten betalar man cirka 2 öre att jämföra med fl askvatten som kostar bortåt 500 gånger mer, säger Tobias.

Nedžad på Kanalcaféet är mycket nöjd med hur karafferna har tagits emot.

– Det är många gäster som tycker att det är roligt att vi börjat använda vat-tenkarafferna. De tycker att de är fi na och att det är roligt att det står ”Kran-vatten från Härnösand” på dem.

Två av dem som uppskattar kranvattnet är Kanalcaféets lunchgäster, Mia Nord-gren och Jenny Horn.

– Härnösands kranvatten har blivit mycket bättre, det är mycket godare nu. Det märks verkligen skillnad mot för tidigare, säger Mia Nordgren.

– Och det är bra för miljön att dricka kranvatten. Man behöver inte transpor-tera vattnet långa sträckor om man bju-

der på eget vatten, fyller Jenny Horn i.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: FRIDA SJÖGREN & ALLTID MARKNADSBYRÅ

AFFÄRSOMRÅDE

VATTEN

glaskarafferna

dricker mycket vatten här och många föredrar vatten till maten och vill även dricka vatten till vinet, säger Kanalcaféets restaurangägare

HEMAB vill få Härnösandsborna att öka

erbjudit Härnösands restauranger, caféer och konferensanläggningar ett antal vattenkaraffer

därmed kunnat dra ner på kloreringen. Vi vet att det fortfarande förekommer variationer i smak under året, särskilt tidig höst då råvattnet

i ytvattentäkten når sin högsta temperatur. Men trenden att vattnet upplevs allt bättre är tydlig , säger Tobias.

Vatten ur kranen är färskt, till skillnad mot fl askvattnet som kan vara fl era månader gammalt. Andra fördelar med att använda kranvatten i stäl-let för fl askvatten är att det blir mycket billigare.

– Om man fyller vattenkaraffen med kran-vatten betalar man cirka 2 öre att jämföra med fl askvatten som kostar bortåt 500 gånger mer, säger Tobias.

Nedžad på Kanalcaféet är mycket nöjd med hur karafferna har tagits emot.

– Det är många gäster som tycker att det är roligt att vi börjat använda vat-tenkarafferna. De tycker att de är fi na och att det är roligt att det står ”Kran-vatten från Härnösand” på dem.

är Kanalcaféets lunchgäster, Mia Nord-

FOTO: PIA SJÖBERG

Under 2011 delade HEMAB ut glaskaraffer för att öka intresset för kranvatten.

´

FAKTA

■ Vi levererar varje dag fl era miljoner liter rent och klart vatten till Härnösandsborna.

■ Vattnet i Härnösand har sitt ur-sprung från källsjöar i trakterna av Roten på gränsen mot Medelpad.

■ I vår verksamhet fi nns 7 vat-tenverk, 9 avloppsreningsverk, cirka 47 mil ledningar och 50 pumpstationer.

■ Varje dag kontrolleras kvalitén på vattnet genom provtagning.

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Inför 2011 höjdes va-taxan med cirka 2,5 procent men vi fortsätter närma oss målet: länets lägsta priser, för villor. För fl erfamiljshus har vi fortsatt lägst i länet.

■ Självavläsning av vattenmätare har mottagits väl av kunderna; 98 procent har lämnat in mätvärden.

■ Arbetet med energieffektivise-ringar har fortsatt under året. Bland större projekt kan nämnas installation av bergvärme vid avloppsreningsver-ken Norrstig, Mörtsal och Ramvik.

”En särskilt positiv händelse från 2011 är de installationer av berg-

värme vi gjort vid Mörtsals, Norrstigs och Ramviks av-loppsreningsverk. Det känns riktigt bra, både ur miljö- och kostnadsperspek-tiv”

Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef

– 20 – – 21 –

Så värnar HEMAB omHärnösandHEMAB är ett företag som tänker längre än kortsiktiga resultat. Det långsiktiga arbetet och sociala engagemanget är mycket viktigt för företaget och dess anställda. HEMAB vill ta ansvar och bidra till att driva på utvecklingen i Härnösand.

27 000 000Överslagsberäkningar visar att Härnösands-bornas köpkraft var 27 miljoner kronor större

under 2011 jämfört med om HEMAB hade tagit ut genomsnittspriser i Västernorrland.

Härnösand och Södra Sundet en solig dag i juni 2011.

– 20 – – 21 –

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅFOTO:SOFIA LUNDELL & ALLTID MARKNADSBYRÅ

PORTRÄTTFOTO: PIA SJÖBERG

■ SOM LOKALT FÖRANKRAT företag är det extra viktigt att värna de mjuka värdena och enga-gera sig i det omgivande samhället.

– Det som är bra för Härnösand är bra för HEMAB. Alla vinner på om vi kan bidra till att göra Härnösand mer attraktivt att bo och leva i, säger HEMABs marknads- och informa-tionschef Andreas Einarsson.

Därför är HEMAB till exempel med och stöttar arrangemang som Härnösands Stads-fest, Dansbandsfestivalen, Stigsjödagen, Vård-kasdagen med fl era. En annan mycket viktig del i den långsiktiga strategin är målet att ge Härnösand länets lägsta priser.

– Det är verkligen inte bara en slogan för oss. Om Härnösandsborna får mer kvar i plån-boken efter att räkningarna är betalda kan det användas till andra saker som skapar jobb och utveckling, säger Andreas Einarsson.

Överslagsberäkningar visar att Härnösands-bornas köpkraft var 27 miljoner kronor större under 2011 jämfört med om HEMAB hade tagit ut genomsnittspriser i Västernorrland. Andreas Einarsson betonar dock att målet är långsiktigt och att det ska nås utan att HEMABs ekonomiska stabilitet äventyras.

HEMAB har idag lägst pris på fjärrvärme för villakunder samt för vatten och avlopp i fl er-bostadshus. På övriga områden närmar man sig täten, mer och mer för varje år.

– En del kanske tycker att det tar lång tid.

Men vi vill göra det på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Det är det bästa för Härnösands-borna i längden, säger Andreas Einarsson.

HEMAB har de senaste åren engagerat sig starkt i frågor som gäller teknikutbildningar i allmänhet och energiutbildningar i synnerhet. Företaget bidrar ekonomiskt, men även på andra sätt, till utbildningar på både gymnasiet, Yrkeshögskolan och Mittuniversitetet. Även här handlar det om att göra något bra för både HEMAB och Härnösand.

– HEMAB har ett stort behov av ny kom-petens de närmaste åren. Genom att stötta energiutbildningar bidrar vi också till att skapa arbetstillfällen och förstärka Härnösands ställ-ning som ett centrum för energiteknik.

Andreas Einarsson är själv Härnösandsbo, liksom nästan samtliga av de knappt 130 anställda på HEMAB. Han värnar den närhet som fi nns i kommunen, inte bara geografi skt utan också mellan människor.

– Även den som inte har något ärende med HEMAB träffar oss; i affären, på föräldramö-tet, på stranden eller i slalombacken. Och blir det något fel på leveranserna fi nns vi alltid nära, det märktes inte minst när stormen Dagmar drabbade oss. Trots att det var helg hade vi snabbt många medarbetare igång. Samarbetet med engagerade Härnösandsbor som tipsade om skador värmde också våra hjärtan.

Exempel på HEMABs sponsring■ Stora Härnösandsdagen ■ HFF Vårfotbollscup■ Orienteringsklubben ■ Dansbandsfestivalen■ Kammarmusikfestivalen ■ Musikfesten Broöppning■ Handelsplats Härnösand■ AIK Hockey ■ Lego League ■ Stigsjödagen ■ Härnösands Stadsfest■ BRI Olympiaden■ Julmarknad i Häggdånger ■ Bandyskolan■ Härnösands Alpina Klubb ■ Ny julbelysning i centrum

Norrlandsfi nalen i Lego League, tävlingen med innovativa, skapande ungdomar och Lego, genomfördes i november på Technichus i Här-nösand med HEMAB som en av sponsorerna.

1,35

1,45

1,55

1,25

1,15

1,05

12008 2009 2010 2011

På väg mot länets lägsta priser

Vatten

Elnät

Renhållning

Fjärrvärme

Figuren visar hur HEMABs priser för villor allt mer närmar sig målet – länets lägsta priser (Värdet 1 är index för lägsta pris i länet. HEMAB har lägsta pris på fjärrvärme.)

HEMABs priser jämfört med länets

lägsta pris

– Om Härnösandsborna får mer kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda kan det användas till andra saker som skapar jobb, säger Andreas Einarsson, marknads- och informa-tionschef på HEMAB.

– 22 –– 22 –

Här är vi på HEMAB

2011

Antal anställda .................................................................................................126Medelålder i företaget .............................................................................49,9 Antal män/kvinnor .......................................................................................106/20Sjukfrånvaro .......................................................................................................2,3 %Manliga/kvinnliga chefer och ledare ...................................22/3Antal män/kvinnor i styrelsen ......................................................7/2Antal män/kvinnor i ledningsgruppen ...............................8/1Antal nyanställningar 2011 ..............................................................5

– 23 –– 23 –

En dag i oktober samlades de fl esta av HEMABs anställda för ett gruppfotografi vid Energiparken på Jaktstigen.

– 24 – – 25 –

HEMABs viktiga insatser för miljönLinda Johansson är administrativ chef och ansvarig för HEMABs miljö- och kvalitetssystem.

Här listar Linda fem miljösatsningar. Andra åtgärder, till exempel vår stora vindkraftsatsning och Energiparken, kan du läsa mer om i reportagen.

1 CYKELVÄGEN. Elcykeln kan alla medarbetare boka precis som våra poolbilar. Den används som transport

till exempel till möten och kundbesök. Det sparar miljön, ger medarbetaren frisk luft och är ofta enklare och ibland snabbare än att ta bilen.

2 MILJÖFARLIGT AVFALL. Stora mäng-der farligt avfall tas om hand av oss på ett säkert sätt. Allt från lysrör till

kemikalier hanteras och skickas vidare till slutbehandling av noggranna medarbetare. Inget får hamna fel!

3 BERGVÄRME. Tre av våra nio av-loppsreningsverk, bland annat Norrstig, har fått bergvärme installerat för att

spara energi. Varje sparad kilowatt-timme är bra för miljön.

4 SOLENERGI FÖR FJÄRRVÄRME. Härnösand energipark invigdes i juni och producerar förnyelsebar el och

värme. Alla våra fjärrvärmekunder får nu en andel värme från solen via fjärrvärmenätet.

5 RENARE DEPONI. Vi har installerat ny teknik för luftning av lakvattnet som samlas upp vid deponin på Älands

avfallsanläggning. Det har inneburit minskad energiförbrukning och bättre förutsättningar för Mjösjöbäcken dit vattnet leds efter rening och luftning.

Fem åtgärder för minskad miljöpåverkan 2011

4

2

5

3

1

HEMABsÅrsredovisning 2011

Årsredovisning 11

– 26 –

ÄgarförhållandenHärnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100% av Härnösands kommun.

I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB, i vilket elnätrörelsen bedrivs.

HEMAB äger 40,0% av aktiekapitalet (40% i röstvärde) i Kom-munbränsle i Ådalen AB. Övrig delägare med 60% är Öviks Energi AB.

HEMAB äger 19,0% av aktiekapitalet (19% i röstvärde) i Ser-vaNet AB. Övriga delägare är med 75% Sundsvall Elnät AB och med 6% Ånge kommun.

HEMAB äger också 9,6 % i Norrsken AB.

Information om verksamhetenHEMAB-koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsom-råden; Fjärrvärme, Renhållning, Vatten och Elnät. Elnätverksam-heten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 281,5 miljoner kronor (288,5) och resultatet före skatt blev 12,1 miljoner kronor (15,5). Investeringarna i materiella anlägg-ningstillgångar uppgick till 112,2 miljoner kronor (75,3) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärrvärme och vatten. Utöver detta pågår investering i två vindkraftverk där det per balansdagen lagts ned cirka 50 miljoner kronor. Vår långsik-tiga målsättning ”länets lägsta priser” fortsätter att prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och vatten/avlopp för flerbostadshus, är vi alltjämt billigast.

Bolagets aktier i helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB är bokförda till 90 miljoner kronor i moderbolaget. Dotterbolagets substansvärde (eget värde + obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) är 70 miljoner kronor och understiger därmed det bokförda värdet. För att bedöma ett eventuellt ned-skrivningsbehov har ett nedskrivningstest enligt Redovisningsrå-dets rekommendation nummer 17 genomförts. I testet har en av bolagets fastställda långtidsprognoser nyttjats som bygger på den nya intäktsramen som Energimarknadsinspektionen beviljat för åren 2012-2016. Då återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med marginal har styrelsen konstaterat att aktierna i HEAB inte är övervärderade. Därför gör styrelsen bedömningen att något nedskrivningsbehov inte föreligger.

Fjärrvärme - länets lägsta prisHEMAB har länets lägsta fjärrvärmepris för småhus. Priset för flerbostadshus och lokaler ligger några procent över länets lägsta men vi fortsätter att närma oss målet att ha länets lägsta pris även där. Allt fler upptäcker fördelarna med fjärrvärme. Vårt stora utbygg-nadsprojekt i Stenhammarområdet har fortsatt under året och to-talt anslöt nära 90 nya kunder till fjärrvärme i Härnösand. Drygt 1800 kunder värms i dag av HEMABs fjärrvärme. Investeringar i ledningsnätet har genomförts under året liksom en omfattande service av Kraftvärmeverkets turbin.

Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 163 (198) GWh och elförsäljningen uppgick till 31 (46) GWh.

Ett kundforum har inrättats av representanter från några av HEMAB största kunder. I kundforum styr kundföreträdarna agendan, vars innehåll kan handla om miljöpåverkan, pris-bildning, investeringar, tillgänglighet och rutiner av olika slag. Kundforum för särskilt inbjudna kunder kommer att hållas två gånger per år med start våren 2012.

En planerad generationsväxling pågår inom hela företaget och blev extra tydlig under förra året då bland annat pensionsavgång-ar och nyrekryteringar påverkade. Följden blev dels rokader där medarbetare gavs möjlighet att utvecklas inom företaget, dels rekrytering av ny personal.

Efter år av planering, förberedelser, långa transporter genom snäva korsningar och komplicerat montage reser sig de två nya vindkraftverken nära Vårdkasen högt över Härnösand. Projektet har pågått sedan 2005 och är ett av våra största som HEMAB genomför.

Renhållning - beslut om ny Miljöcentral med återbrukStyrelse tog beslut att investera 15 miljoner kronor i en ny förbättrad Miljöcentral med återbruksfunktion. Anläggningen blir helt ny och placeras i anslutning till den gamla. Projektering inleddes under året och målet är att den nya Miljöcentralen ska stå klar hösten 2012.

Under 2011 skickade vi 11 205 ton avfall till förbränning i Sundsvall, en minskning med - 2,6 procent jämfört med året innan. Av denna mängd var 45,8 procent hushållsavfall (5131 ton, - 0,18 procent).

Vid Älands avfallsanläggning flyttades anläggningen för askvätning till en ny plats inom anläggningen, som en följd av att deponin för aska avvecklas fysiskt. Deponerad aska läggs in som konstruktionsmaterial i sluttäckningen och senare i den nya deponiytan. På detta sätt minskas den lakvattenbildande ytan och sluttäckningskostnaderna reduceras. Totalt utlastades nära 19 000 ton aska under året och senast 2020 är askdeponin tömd.

Vatten - påtaglig generationsväxlingFlera av arbetsgrupperna i affärsområde Vatten befinner sig i ett skede av påtaglig generationsväxling. Under året har ny af-färsområdeschef tillträtt och en ny drifttekniker har börjat sin anställning. Båda rekryteringarna avser ersättning för medarbetare som slutar.

Självavläsning av vattenmätare introducerades 2010. Efter påminnelser kunde vi i början av 2011 vid summering av det första året med självavläsning notera att vi fått in mätvärden från nästan 98 procent av kunderna.

Vid några tillfällen under vintern 2010/2011 föll stora män-gder snö och medförde problem i gatuverksamheten. Vårt en-gagemang för kommunen i denna verksamhet avslutades formellt hösten 2011. Härefter har vi endast periodvis stöttat kommunen i beställarfunktionen. Kommunen har beslutat att upphandla ny entreprenör för gatudrift med mera från och med sommaren 2013. Vi överväger nu i vilken omfattning va-verksamheten ska vara en del i denna entreprenad. Vi medverkar också i kommu-nens arbete med att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag.

Antalet driftstörningar på va-ledningsnätet har ökat något jäm-fört med föregående år. Långsiktigt är trenden att driftstörnin-garna minskar till antal men med variationer från år till år. Några vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen för berörda kunder. I augusti skedde ett större utsläpp av lösnings-medel på ledningsnätet vilket orsakade bräddning och driftstörn-ingar vid avloppsreningsverket.

Infrastruktur för bredband (före detta Stadsnät)Driften av Härnösands och Sundsvalls stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet AB. Under 2011 blev Ånge kommun delägare i ServaNet AB och öppnade möjligheten för fiberbred-band för boende i områden mellan Torpshammar och centrala Ånge. I dag ägs ServaNet till 18,8 procent av HEMAB, till 75,4 procent av Sundsvall Elnät AB och 5,8 procent av Ånge kom-mun. HEMAB äger fortfarande 100 procent infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

MedarbetareJust nu befinner vi oss i en period av intensiv generationsväxling vilken sker planerat och består dels av nyrekryteringar, dels av organisatoriska förändringar.

Som en del i det interna projektet ”HEMAB 2015 - Stra-tegiska framtidssatsningar” har under två års tid ett medarbetar-program pågått där alla medarbetare engagerats. Parallellt har ett utvecklingsprogram för ledarskap pågått. Alla medarbetare har

Förvaltningsberättelse

Årsredovisning 11

– 27 –

deltagit aktivt för att förfina och ytterligare utveckla våra attityder och drivkrafter i syfte att uppnå ökad förändringskraft och ökad service internt och externt.

HEMAB är certifierat för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001 och OHSAS 18001. Vi har förbättrat våra interna rutiner och våra processers effektivitet vilket innebar att vi klarade omcertifieringen i maj 2011 med bravur och mottog goda omdömen från revisorerna.

Fast anställda och långtidsvikarier gavs möjlighet att delta i Nöjd Medarbetar Index (NMI). Svarsfrekvensen blev högre än tidigare, 81 procent (76 respektive 73 procent vid föregående två mätningar, 2009 och 2007). NMI baseras på utvalda frågor i undersökningen. I år steg index med fyra enheter till 73 (69 / 2009 och 67 / 2007).

Under året utbildades skyddsombud och chefer i arbetsmiljö och arbetsmiljölagstiftningen. Alla medarbetare har utbildats i Hjärt- och lungräddning.

FramtidenVårt andra stora vindkraftsprojekt, på Spjutåsberget mellan Frö-land och Häggdånger, fortsätter. Fortsatta miljö- och fågelinven-teringar genomförs under första delen av 2012 för upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter lämnas tillståndsansökan in till Länsstyrelsen i Västernorrland.

Under första halvan av 2012 pågår framtagande av beslutsun-derlag för insamling och behandling av matavfall. Parallellt fortgår utredningen av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för biogasproduktion i Härnösand.

Under första delen av 2012 sker övertagande av de två nya vindkraftverken på Vårdkasen. Då börjar de leverera energi i form av grön el.

MiljöpåverkanAffärsområdena Fjärrvärme, Renhållning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälningsplik-tig verksamhet enligt 9 kap 6 § miljöbalken.

Fjärrvärmes negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med last-bilstransporter. När det gäller utsläpp har vi hållit de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten.

I syfte att minska energiförbrukningen i renhållningens garage byttes fläktar och styrning i vårt garage ut samtidigt som upp-värmningen sågs över. Fjärrmanöver installerades vid garagets portar för att minska värmeförlusterna, samtidigt renoverades några av portarna. Ventilationen vid Miljöcentralen byggdes om och gjordes effektivare i syfte att minska energiförbrukningen. Den nya tekniken för luftning av lakvatten vid Älands avfallsan-läggning installerades fullt ut.

Renhållningens negativa miljöpåverkan sker främst från Älands avfallsanläggning genom utsläpp till ytvatten och grundvatten. Lakvattnet renas före utsläpp och återkommande provtagningar i recipienten visar ingen mätbar påverkan på fisk och bottenfauna. Utsläpp av metangas från Älands avfallsanläggning sker i mycket begränsad omfattning.

Arbetet med att effektivisera energiförbrukningen i VA-verksamheten har fortsatt under året. Bland större projekt kan nämnas installation av bergvärme vid avloppsreningsverken Norr-stig, Mörtsal och Ramvik.

Vattenverksamhetens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp av behandlat avloppsvatten till olika sjöar och vattendrag. Utsläpp till luft i form av lukt förekommer tidvis från vissa anläggningar. Miljöpåverkan kan även ske genom slam och avfallsprodukter från anläggningarna. Våra processer och driften av våra många anläggningar kräver mycket energi. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning av vår förbrukning och löpande åtgärder där de bedöms vara som mest miljö- och kostnadsef-fektiva.

HEABInformation om verksamhetenI samband med Elnätsdagarna 2011 fick vi motta ett diplom från Energimarknadsinspektionen för bästa ansökan om intäktsram 2012-2015 med motiveringen ”Härnösand Elnät AB har på ett förtjänstfullt sätt visat kunskap om kraven i den nya regleringen i sin motivering till yrkad intäktsram”. Ett antal elnätföretag har, med hjälp av branschorganisationen Svensk Energi, valt att överklaga beslutet om tilldelad intäktsram. Vi har valt att inte överklaga beslutet om intäktsram trots att vi inte fått hela det belopp vi ansökt om.

Under året har vi i Elinorr-förbundet, mellan 16 kommu-nalägda elnätföretag i södra och mellersta Norrland, bildat ett gemensamt samriskbolag.

Automatisering av övervakning i vårt elnät fortsätter. Under året har vi sammankopplat vårt fjärrkontrollsystem med vårt GIS/NIS-system. Det innebär att kopplingar i fjärrkontrollsystemet visas i den digitala kartan och att vi med automatik får informa-tion om hur många av våra elnätkunder som blir drabbade vid elavbrott.

För att förbättra leveranssäkerheten har vi installerat en ny krafttransformator och bytt reläskydd i fördelningsstationen i Västby. I år har stora insatser för att vädersäkra elnätet genom att ersätta luftledning med nedgrävda elkablar gjorts i flera områden. Samtidigt förbättrar vi leveranssäkerheten genom att öka om-kopplingsmöjligheterna i elnätet.

Vi har byggt anslutningsledningar (10 kV) till våra nya vin-dkraftverk som tas i drift i början av 2012. Nya eller utökade elanslutningar har utförts till ICA Maxi, Norrlands Trä, Norr-lands Härdindustri och Kusthöjden. Vi har tecknat avtal med Stena Renewable om eldriftansvar för deras fem vindkraftverk på Möckelsjöberget, norr om Härnösand.

Året avslutades med besök av stormen Dagmar. På morgonen annandag jul drabbades cirka 4 400 av våra elnätkunder på landsbygden av strömavbrott. Med engagerad personal från hela företaget och hjälp från lokala entreprenörer hade alla fastbo-ende kunder strömmen tillbaka inom ca två dygn. Vi kommer på grund av stormen betala ut över 1 miljon kronor i avbrotts-ersättningar.

Bortsett från stormen Dagmar kan vi se att antalet elstörningar i vårt elnätområde har minskat påtagligt jämfört med tidigare år.

MiljöpåverkanVerksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningsplik-tig ur miljösynpunkt, men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogs- och åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält.Hantering av isoleroljor inklusive provtagning av eventu-

ellt PCB-innehåll i oljeisolerade transformatorer sker på ett miljömässigt sätt. Vi har genomfört provtagning till 100 procent för samtliga oljeisolerade transformatorer (647 stycken) under 2008 - 2011 för att fastställa eventuell förekomst av PCB.

Framtida större projektSamarbetet i Elinorr-förbudet fördjupas ytterligare i och med bildandet av ett samriskbolag. Det första konkreta projektet är att Elinorr certifierar sig för att kunna utföra kontroll av mätanlägg-ningar, större än 63 Ampere, hos våra elnätkunder.

Vi håller fortsatt hög ombyggnadstakt i våra elanläggningar för att minska avbrottstiderna hos våra kunder med fokus på ombygg-nad från friledning till jordkabel/hängkabel (10 kV).

Inlämnande av åtgärdsplan till Energiinspektionen i avseende genomförd risk- och sårbarhetsanalys genomförd för år 2011. Detta är andra inrapporteringstillfället, som därefter sker årligen. Denna analys ligger till grund för våra investeringar och rein-vesteringar i elnätet.

– 28 –

Årsredovisning 11

Investeringar i Mkr

KoncernenBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 112,2 Mkr (75,3) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Koncernen Bruttoinv. Bruttoinv. 2011 2010

Byggnader och mark 3,0 18,9Maskiner och anläggningar 46,6 43,4Inventarier 11,9 16,9Pågående anläggningar 50,7 - 3,9Summa 112,2 75,3

ModerbolagetBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 90,8 Mkr (47,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Moderbolaget Bruttoinv. Bruttoinv. 2011 2010

Byggnader och mark 3,0 18,4Maskiner och anläggningar 29,2 17,7 Inventarier 10,3 14,9 Pågående anläggningar 48,3 - 3,2Summa 90,8 47,8

Förslag till vinstdisposition:

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel 176 421Årets vinst 134 535 Kronor 310 956

Styrelsen föreslåratt vinstmedlen disponeras så att:i ny räkning överföres 310 956 Kronor 310 956

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

– 29 –

Årsredovisning 11

Koncernen Not 2011 2010

Nettoomsättning 2 281 490 288 502 Aktiverat arbete för egen räkning 2 895 2 143 Övriga rörelseintäkter 11 133 7 047 295 518 297 692 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 60 836 - 76 663 Övriga externa kostnader 3 - 94 561 - 83 100 Personalkostnader 4, 5 - 74 505 - 71 722 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar - 43 968 - 41 996 - 273 870 - 273 481

Rörelseresultat 2 21 648 24 211 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 6 357 434 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 182 419Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 817 240 Räntekostnader och liknande resultatposter - 10 932 - 9 846 - 9 576 - 8 753

Resultat efter finansiella poster 12 072 15 458 Bokslutsdispositioner - -

Resultat före skatt 12 072 15 458

Skatt på årets resultat 9, 10 - 3 051 - 3 876

Årets resultat 9 021 11 582

Moderbolaget 2011 2010

223 411 228 904 730 487 15 422 14 945 239 563 244 336 - 43 957 - 59 879 - 94 193 - 82 712 - 56 202 - 54 505 - 28 552 - 26 087 - 222 904 - 223 183

16 659 21 153 - -

182 419 694 195 - 9 190 - 9 225 - 8 314 - 8 611 8 345 12 542 - 8 210 - 12 250 135 292 - -

135 292

resultaträkning

Årsredovisning 11

Koncernen Not 2011 2010Tillgångar Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 73 789 75 679 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 472 201 364 384 Inventarier, verktyg och installationer 13 54 448 51 962 Pågående nyanläggningar 14 54 968 4 233 Summa materiella anläggningstillgångar 655 406 496 258 Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag - - Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag 15 3 792 4 279 Fordringar hos intresseföretag - 1 350Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 1 691 979 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 483 6 608 Summa anläggningstillgångar 660 889 502 866 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 17 5 450 5 025 Summa varulager 5 450 5 025

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 44 011 57 917 Fordringar hos koncernföretag - -Fordringar hos intressebolag - 33Aktuella skattefordringar 14 373 Övriga kortfristiga fordringar 2 800 1 315 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 3 636 1 813Summa kortfristiga fordringar 50 461 61 451 Kassa och bank 29 369 27 158

Summa omsättningstillgångar 85 280 93 634 Summa tillgångar 746 169 596 500 Eget kapital och skulder Eget kapital 19 Aktiekapital 40 100 40 100Bundna reserver 151 961 145 598Reservfond - -Balanserad vinst - -Balanserad förlust - 28 557 - 27 731Årets resultat 9 021 11 582Summa eget kapital 172 525 169 549

Obeskattade reserver 25 - -

Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 27 915 27 044Uppskjutna skatter 10 67 401 64 357Övriga avsättningar 19 003 19 505Summa avsättningar 114 319 110 906

Långfristiga skulder 21 Skulder till kreditinstitut 257 972 42 650Skulder till aktieägare 121 126 121 126Övriga långfristiga skulder 643 643Summa långfristiga skulder 379 741 164 419

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 5 602 25 000Leverantörsskulder 37 438 40 907Skulder till aktieägare 21 - 60 000Skatteskulder 80 -Övriga kortfristiga skulder 5 660 7 742Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 30 804 17 977Summa kortfristiga skulder 79 584 151 626Summa eget kapital och skulder 746 169 596 500

Ställda säkerheter - -Ansvarsförbindelser - -

Moderbolaget 2011 2010

30 642 30 148 282 758 272 712 34 979 31 532 52 495 4 226 400 874 338 618 15 828 16 337 90 000 90 000 2 700 3 500 - 1 350 1 690 978 110 218 112 165 511 092 450 783

4 906 3 528 4 906 3 528

43 722 57 631 11 519 - - 33 - 190 2 190 711 3 423 1 550 60 854 60 115

19 703 15 201

85 463 78 844 596 555 529 627

40 100 40 100 - - 10 000 10 000 176 5 884 - - 135 292 50 411 56 276

191 139 182 929

18 215 17 740 - - 19 003 19 505 37 218 37 245

135 000 40 000 121 126 121 126 643 643 256 769 161 769

- 14 600 29 747 32 493 - 22 067 80 - 4 667 6 549 26 524 15 699 61 018 91 408 596 555 529 627

- - - -

Balansräkning

– 30 –

– 31 –

Årsredovisning 11

kassaFlödesanalys

Koncernen 2011 2010Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 21 648 24 211Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 43 981 45 453

Resultat från andelar i intressebolag 357 434Resultat från övriga värdepapper 182 419Erhållen ränta 817 240Erlagd ränta - 10 932 - 9 846Betald inkomstskatt - 8 - 3Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 56 045 60 908

Förändring i rörelsekapital Ökning / minskning av varulager - 425 6 893 Ökning / minskning av kundfordringar 13 906 - 8 894 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar - 2 916 1 741 Ökning / minskning av leverantörsskulder - 3 469 12 452 Ökning / minskning av kortfristiga skulder - 68 574 21 988Kassaflöde från den löpande verksamheten - 5 433 95 088

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 112 192 - 75 317Försäljning av inventarier - 2 716Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 1 438 - 1 635Kassaflöde från investeringsverksamheten - 110 754 - 74 236

Finansieringsverksamheten Amortering - 908 - 14 800Ny upplåning 125 306 -Utdelning - 6 000 -Kassaflöde från finansieringsverksamheten 118 398 - 14 800

Årets kassaflöde 2 211 6 052Likvida medel vid årets början 27 158 21 106

Likvida medel vid årets slut 29 369 27 158

Moderbolaget 2011 2010 16 659 21 153 28 525 29 811

- - 182 419 694 195 - 9 190 - 9 225 - - 36 870 42 353

- 1 378 6 340 13 909 - 7 496 - 14 647 724 - 2 747 9 768 - 27 642 3 347 4 365 55 036

- 90 809 - 47 788 - 2 716 1 946 - 691 - 88 863 - 45 763

- - 14 400 95 000 - - 6 000 - 89 000 - 14 400

4 502 - 5 127 15 201 20 328

19 703 15 201

– 32 –

Årsredovisning 11

t i l l ä g g s u p p l y s n i n g a r

not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantagav BFNAR 2008:1

KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändrin-gen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumul-erad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utländska valutorTillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex termins-säkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

IntäkterFörsäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redo-visas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kom-mer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Immateriella tillgångarNyttjanderätterUtgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av till-gångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 33 –

Årsredovisning 11

Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar 15-30 år

Mottagnings- och fördelningsstationer 15 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 20 år

Maskiner i Hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Byggnader, markanläggningar 10-50 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år

Statliga stödStatliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kom-mer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

VarulagerVarulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-värdet på balansdagen.

AvsättningarAvsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer san-nolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

ElcertifikatLagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2011-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 16,0 (17,8) Mkr.

Moderbolaget Nettoomsättning Rörelseresultat 2011 2010 2011 2010

124 514 142 392 - 1 232 12 705 52 570 40 948 12 440 2 465 46 327 45 564 6 000 6 087 - - - 549 - 104 - - - - 223 411 228 904 16 659 21 153

not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde

Koncernen Nettoomsättning Rörelseresultat 2011 2010 2011 2010 Fjärrvärme 124 060 141 631 - 1 232 12 705Renhållning 52 477 40 794 12 440 2 465Vatten o. Gator/Vägar 46 266 45 497 6 000 6 087Övrigt - - - 549 - 104Elnät 58 687 60 580 4 989 3 058Summa 281 490 288 502 21 648 24 211

– 34 –

Årsredovisning 11

not 3 Operationella leasingkostnader

Hyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande:

Koncern Moderbolag 2011 2010 2011 2010

Förfaller till betalning inom ett år 771 1 190 725 986Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år. 372 1 059 372 1 013Leasingkostnaderna för året har uppgått till: 1 218 1 654 1 002 1 417

not 4 Anställningsavtal VD

VD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

not 5 Personal Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Medelantalet anställda Kvinnor 20 20 17 17Män 106 108 80 80Totalt 126 128 97 97

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnaderLöner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 288 1 201 1 288 1 201Löner och ersättningar till övriga anställda 48 617 44 788 36 570 34 644Summa löner och ersättningar 49 905 45 989 37 858 35 845

Sociala avgifter enligt lag och avtal 15 273 15 179 11 869 12 174

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 364 309 364 309Pensionskostnader för övriga anställda 7 285 5 760 5 126 4 100

Totalt 72 827 67 237 55 217 52 428

Styrelseledamöter och ledande befattningshavareAntal styrelseledamöter på balansdagenKvinnor 2 - 2 -Män 7 9 7 9Totalt 9 9 9 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Män 1 2 1 2Totalt 1 2 1 2

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skiktet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA.

Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget. Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

– 35 –

Årsredovisning 11

Sjukfrånvaro Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Total sjukfrånvaro % 2,3 2,1 2,2 1,9- långtidssjukfrånvaro *% 0,8 0,6 0,6 0,2- sjukfrånvaro för män % 2,5 2,1 2,4 1,8- sjukfrånvaro för kvinnor % 1,5 2,0 1,5 2,1- anställda - 29 år % 0,7 0,2 0,9 0,2- anställda 30 - 49 år % 2,8 1,9 3,3 2,2- anställda 50 år - % 2,0 2,5 1,2 1,7

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

not 6 Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen 2011 2010Resultatandel ServaNet AB - 44Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB 357 390 357 434 not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Realisationsresultat vid försäljningar 182 419 182 419Summa 182 419 182 419

not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Utdelningar - 10 - 10Ränteintäkter 817 230 694 185Summa 817 240 694 195

not 9 Skatt på årets resultat Koncernen 2011 2010Aktuell skatt för året 8 3Uppskjuten skatt 3 043 3 873Summa 3 051 3 876

Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följande komponenter: ModerbolagetRedovisat resultat före skatt 135 292Skatt enligt gällande skattesats 36 76

Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen:

Utdelning - - 3Skattefria intäkter - 3 -Ej avdragsgilla kostnader 66 53Återföring bandsjölänken - 99 - 71Förlustavdrag - - 55Summa - -

not 10 Uppskjuten skatt Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 67 401 64 357 50 270 48 110

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

– 36 –

Årsredovisning 11

not 11 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 148 005 129 092 46 865 28 423Inköp 2 976 18 913 2 976 18 442Erhållna bidrag - 16 435 - 16 435 - 12 600 - 12 600Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 134 546 131 570 37 241 34 265Ingående avskrivningar - 55 891 - 51 782 - 4 117 - 2 495Årets avskrivningar - 4 866 - 4 109 - 2 482 - 1 622Utgående ackumulerade avskrivningar - 60 757 - 55 891 - 6 599 - 4 117Utgående restvärde enligt plan 73 789 75 679 30 642 30 148

Bokfört värde byggnader 37 595 39 808 8 989 9 393Bokfört värde mark 36 194 35 871 21 653 20 755

TaxeringsvärdenByggnader 38 117 38 117 2 791 2 791Mark 1 951 1 951 - -

not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 883 753 840 273 459 554 441 807Inköp 46 576 43 480 29 233 17 747Erhållna bidrag - 31 419 - 31 419 - 31 419 - 31 419Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 898 910 852 334 457 368 428 135Ingående avskrivningar - 477 950 - 448 914 - 145 423 - 127 480Årets avskrivningar - 29 685 - 29 036 - 19 187 - 17 943Utgående ackumulerade avskrivningar - 507 635 - 477 950 - 164 610 - 145 423Ingående nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående ackumulerade nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående restvärde enligt plan 381 275 364 384 282 758 272 712Finansiell leasing KVV 90 926 - - -Utgående restvärde enligt planinklusive finansiell leasing 472 201 364 384 282 758 272 712

Koncernen och moderbolagetVA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna hara) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mmb) servitutsavtal tecknats för övrig mark

not 13 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 146 456 145 784 98 380 99 254Inköp 11 983 16 899 10 348 14 884Försäljning och utrangering - 15 039 - 16 227 - 14 577 - 15 758Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 143 400 146 456 94 151 98 380Ingående avskrivningar - 94 494 - 99 313 - 66 848 - 73 562Årets avskrivningar - 9 419 - 8 656 - 6 884 - 6 328Försäljning och utrangering 14 961 13 475 14 560 13 042Utgående ackumulerade avskrivningar - 88 952 - 94 494 - 59 172 - 66 848Utgående restvärde enligt plan 54 448 51 962 34 979 31 532

– 37 –

Årsredovisning 11

not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Ingående nedlagda kostnader 4 233 8 172 4 226 7 509Under året nedlagda kostnader 52 654 14 781 50 181 15 444Under året genomförda omfördelningar - 1 919 - 18 720 - 1 912 - 18 727Utgående nedlagda kostnader 54 968 4 233 52 495 4 226

not 15 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Kommunbränsle i Ådalen AB 3 792 3 435 2 700 2 700Org nr: 556220-6200Säte: HärnösandKapitalandel: 40%Rösträttsandel: 40%

ServaNet AB - 844 - 800Org nr: 556765-9296Säte: SundsvallKapitalandel: 20%Rösträttsandel: 20% 3 792 4 279 2 700 3 500

Bolagets kapital- och rösträttsandel i ServaNet AB understiger 20% varvid det inte klassificeras som intresseföretag längre.

not 16 Övriga långfristiga värdepappersinnehav

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 979 1 128 978 1 128Tillkommande värdepapper ServaNet AB 800 1 800 -Avgående värdepapper Nordsvenska Kraft/SEB - 88 - 150 - 88 - 150Utgående redovisat värde, totalt 1 691 979 1 690 978

Värdepapper Bokfört värde Elinorr 1ServaNet AB 800 Norrsken AB 890 Summa 1 691

not 17 Varulager Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Värderat till anskaffningsvärdeOlja 1 490 1 430 1 490 1 430Bränsle 3 234 1 986 3 137 1 921Material, reservdelar och förnödenehter 726 1 609 279 177Summa 5 450 5 025 4 906 3 528

not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Sent fakturerad intäkt 1 345 - 1 345 -Förutbetalda kostnader övrigt 2 291 1 813 2 078 1 550Summa 3 636 1 813 3 423 1 550

– 38 –

Årsredovisning 11

not 19 Förändring av eget kapital

Koncernen Aktiekapital Bundna reserv Fria reserv/årets res Summa eget kapitalEget kapital 2011-01-01 40 100 145 598 - 16 149 169 549Förskjutningar mellan bundna och fria reserver - 6 363 - 6 363 -Avgår resultatandel i ServaNet AB - - - 45 - 45Utdelning - - - 6 000 - 6 000Årets resultat - - 9 021 9 021Eget kapital 2011-12-31 40 100 151 961 - 19 536 172 525 Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapitalEget kapital 2011-01-01 40 100 10 000 6 176 56 276Utdelning - - - 6 000 - 6 000Årets resultat - - 135 135Eget kapital 2011-12-31 40 100 10 000 311 50 411

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor.

not 20 Avsättningar Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Avsättningar för pensionerAvsättning vid periodens ingång 27 044 28 140 17 740 18 569Pensionsskuldens förändring 871 - 1 096 475 - 829Avsättning vid periodens utgång 27 915 27 044 18 215 17 740

not 21 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010Räntebärande skulder

Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 172 250 42 650 135 000 40 000Skulder till leasingbolag 85 722 - - -Skulder till aktieägare 121 126 121 126 121 126 121 126Övriga skulder 643 643 643 643Summa 379 741 164 419 256 769 161 769

Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 400 25 000 - 14 600Skulder till leasingbolag 5 202 - - -Skulder till aktieägare - 60 000 - 22 067Summa 5 602 85 000 - 36 667

Summa räntebärande skulder 385 343 249 419 256 769 198 436

FörfallotiderDen del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem.

Skulder till kreditinstitut 1 600 41 600 135 000 40 000Skulder till leasingbolag 17 730 - - -Övriga skulder 643 643 643 643Summa 19 973 42 243 135 643 40 643

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen

Skulder till kreditinstitut 170 650 1 050 - -Skulder till leasingbolag 67 992 - - -Skulder till aktieägare 121 126 121 126 121 126 121 126Summa 379 741 164 419 256 769 161 769

– 39 –

Årsredovisning 11

not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Upplupna semesterlöner 2 406 2 552 1 795 1 947Upplupen komptid 461 442 355 343Upplupna sociala avgifter 922 759 691 734Upplupna kostnader KVV 8 822 8 777 8 822 8 777Upplupna räntor 230 5 230 5Turbinrevision 10 025 - 10 025 -Noxavgifter 1 500 - 1 500 -Sent ankomna fakturor 2 396 - 2 396 -Övriga poster 4 042 5 442 710 3 893Summa 30 804 17 977 26 524 15 699

not 23 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.

Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010

Resultatandel KBAB - 357 - - -Avskrivningar 43 968 41 996 28 552 26 087Avsättningar 370 3 457 - 27 3 724Summa 43 981 45 453 28 525 29 811

not 24 Andelar i dotterföretag

Moderbolaget Kapital- andel % Rösträtts- andel % Antal aktier Bokfört värde 111231 Eget kapital 111231HärnösandElnät AB 100 100 180 000 90 000 22 147Org nr: 556133-3328Säte: Härnösand

not 25 Obeskattade reserver Moderbolaget 2011 2010

Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 182 929 170 679Årets förändring 8 210 12 250Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 191 139 182 929

– 40 –

Årsredovisning 11

Ingvar ViklundOrdförande

Eva Goes Lennart Bolander

Karl-Ejnar Björner Lars-Gunnar Hultin

Christina Meltin Westerlund

Ingvar Johansson

Härnösand den 12 mars 2012

Rolf ByströmArbetstagarrepresentant

Ingemar ForzeliusVerkställande direktör

Hans-Åke JohanssonArbetstagarrepresentant

– 41 –

Årsredovisning 11

Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö ABOrg.nr 556526-3745

Rapport om årsredovisningenoch koncernredovisningenVi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisnin-gen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2011 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredo-visningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernre-dovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis-ningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och kon-cernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och kon-cernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo-visningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegent-ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revi-sorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredo-visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisnin-gen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernre-dovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resul-tat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resul-taträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-tioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslag-et till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhål-landen i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelsel-edamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Härnösand den 12 mars 2012Ernst & Young AB

Bengt SöderströmAuktoriserad revisor

revisionsberättelse

– 42 –

Årsredovisning 11

FlerÅrsJäMFörelse

Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Koncernen 2007 2008 2009 2010 2011Nettoomsättning, tkr 253 194 274 866 282 433 288 502 281 490Resultat efter finansiella poster, tkr 14 464 10 243 16 908 15 458 12 072Balansomslutning, tkr 553 902 535 359 557 948 596 500 746 169Antal anställda, st 135 133 129 128 126Soliditet, % 24,8 26,6 28,3 28,4 23,1Avkastning på totalt kapital, % 4,5 4,0 4,7 4,2 3,1Avkastning på eget kapital, % 10,6 7,2 10,7 9,1 7,0

Moderbolaget 2007 2008 2009 2010 2011Nettoomsättning, tkr 194 437 222 498 222 555 228 904 223 411Resultat efter finansiella poster, tkr 13 412 9 413 14 322 12 542 8 345Balansomslutning, tkr 525 891 509 407 537 339 529 627 596 555Antal anställda, st 97 97 99 97 97Soliditet, % 31,0 33,1 34,0 36,1 32,1Avkastning på totalt kapital, % 4,4 3,9 4,3 4,1 3,0Avkastning på eget kapital, % 8,2 5,6 7,9 6,6 4,4

nyckeltalsdefinitioner

SoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapitalResultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

BalansomslutningFrån och med 2011 ingår finansiell leasing av Kraftvärmeverket på koncernnivå i balansomslutningen. Ingen justering har gjorts för tidigare år avseende nyckeltalen. Beloppet för 2011 är 90 924 tkr.

känsligHetsanalys HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka. Det kan t.ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool.Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer.Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår. Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultatElinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 18% Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 47% Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 18% Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 4% Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 18%

– 24 – – 25 –

ElnätANTAL KUNDER 13 739REGIONLEDNING 130 kV 13 kilometerREGIONLEDNING 40 kV 35 kilometerHÖGSPÄNNINGSLEDNING 10 kV – Jordkabel 294 kilometer – Hängkabel 13 kilometer – Friledning 177 kilometerLÅGSPÄNNINGSLEDNING 0,4 kV – Jordkabel 619 kilometer – Hängkabel 339 kilometerELNÄTETS LÄNGD 1550 kilometer MEDARBETARE 24

FjärrvärmeANTAL ANSLUTNINGAR 1822FÖRSÄLJNING VÄRME 163 GWhFÖRSÄLJNING EL 31 GWhERHÅLLNA ELCERTIFIKAT 32 643 styckenFJÄRRVÄRMENÄTETS LÄNGD 110,8 kmMEDARBETARE 23

RenhållningANTAL KUNDER 8 885MOTTAGEN JORD FÖR BEHANDLING OCH/ELLER DEPONERING 83 057 tonBESÖK MILJÖCENTRALEN

– Cirka 192 bilar per vardagBESÖK ÄLANDS AVFALLSANLÄGGNING

– Cirka 154 bilar per vardagMEDARBETARE 27

VattenANTAL KUNDER 5 229PRODUCERAD VATTENMÄNGD 8 miljoner literLEDNINGSNÄT 470 kilometerVATTENVERK 7 styckenAVLOPPSRENINGSVERK 9 styckenMEDARBETARE 21

Snabbfakta om HEMABs affärsområden

www.hemab.se

Härnösands Energipark är en testanläggning för små enheter för el- och värmeproduktion. I dag finns där ett solkraftverk, ett litet vindkraftverk och solföljande solceller. Energiparken är en unik visningsplats för teknik och inspirerande förebild i Sverige. Energin som produceras går direkt till våra kunder i både el- och fjärrvärmenätet.

• Solenergi till alla fjärrvärmekunder• Studiebesök för grundskola, gymnasium och universitet med flera• Unik anläggning med laborationsmöjligheter

Solenergi blir till fjärrvärme!

Välkommen på studiebesök!Ta kontakt med Andreas Einarsson, 070-657 75 26 eller Pär Marklund, 073-275 47 77

Här utvecklas framtidens förnybara energi

Solkraftverk. Ingemar Forzelius, vd HEMAB, Fred Nilsson, kommunalråd, och Ingvar Wiklund, ordförande HEMAB, inviger Härnösands Energipark.

Andreas Einarsson Pär Marklund