Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa

effekter (CO-LAND)Projektgrupp:

Vilhelmina norra : Marita Stinnerbom, Jonas StinnerbomSirges: Jakob Nygård, Jonas Vannar

SSR: Jenny Wik-KarlssonSLU: Anna Skarin, Per Sandström, Kaisa Raitio, Stefan Sandström

SU: Carl Österlin, Rebecca LawrenceDU: Moudud Alam,

SEI: Rasmus Kløcker Larsen

Finansiering: Naturvårdsverket

• Miljöforskningsanslaget från Naturvårdsverket 2016 - 2018

• Utlysning om ’Förvaltning av landskap’

• Projektets forskningsfrågor:

1) Vilka är de mest lovande metoderna för att generera ett landskapsperspektiv och redogöra för kumulativa effekter?

2) Hur kan dessa metoder komma till användning i planerings- och tillståndsprocesser kring markanvändning samt hjälpa tjänstemän och olika areella näringar att minska konflikter och istället skapa mer förtroende?

Bakgrund till projektet

Bild: Matti Berg

Exempel på relevans för policy kring grön infrastruktur

• Renen som en ’nyckelart’ i landskapet (kust till fjäll)

• Renbete och flyttleder som indikatorer för ett sammanhängande landskap och ekosystem tjänster kopplat till grön infrastruktur (”ren GI”)

• Fungerande renskötsel nödvändig för att nå Miljömålet ’Storslagen fjällmiljö’

• Bättra hantering av kumulativa effekter för att säkerställa (och öka) den gröna infrastrukturen

• Samiskt deltagande och traditionell och lokal kunskap nödvändig för hållbar landskapsförvaltning

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

18

84

- Luo

ssavaara K n

r 1, o

mråd

e 1

19

23

- Bju

rlide

n

19

30

- Me

rtaine

n 3

st, Svartlide

n

19

35

- Bju

rvattne

t, Östra H

ögku

lla

19

40

- Orm

sjö

19

47

- Kristin

eb

erg_

2

19

55

- Ke

dträsk

19

57

- Bo

lide

n, Lö

vstrand

19

63

- Storlaisan

4

19

66

- Racke

jaur

19

69

- Leve

änie

mi n

r1 G

ruvb

erge

t nr1

19

72

- Gu

ttusjö

n K

nr 1

19

80

- Bo

lide

n

19

91

- Barse

le; P

etikn

äs

20

01

- Storlid

en

; Aitik; Ersm

arksbe

rget

20

04

- Malm

be

rget

20

06

- Svärtträsk

20

12

- Tapu

li K n

r 1 o

ch 2

He

kta

r

Källa: Österlin, manuskript,. Data från SGUs mineralrättighetsdatabasMRR10.

Ökad tryck på markerna i norra Sverige/Sápmi(Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland)

Antal vindkraftverk Ackumulerad markanvisning till gruvor

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Nu

mb

er o

f w

ind

tu

rb

ine

s

Källa: Österlin, manuskript. Data från Vindbrukskollen.

Beaktandet av kumulativa effekter – vad är problemet?

• Kartläggning av KE inom varje sameby saknas. • Ingen myndighet gör detta

• Samebyar saknar resurser och deras kunskap ifrågasätts

• RenGIS saknar formell roll

• Orimliga krav på samråd/yttranden –en sameby 2014:

• > 60 samrådsdagar

• 20-30 yttranden

• Överklaganden

• Bristande erkännande av renskötselrätten och kumulativa effekter i sektorslagstiftning

1,0

2,0

3,0

4,0

1 2 3 4

Community-owned

Co-managed

Consultation

NotificationSCOPING EVIDENCE

GENERATIONSIGNIFICANCE

DETERMINATIONFOLLOW-UP

NWT, Canada

Aoteroa/New Zealand

Australia

Norway

Sweden

Nivåer av urfolksdeltagende i MKB

Källa: Larsen, 2018

Staten(Regering,

myndigheter)

BolagBransch

SamebyarSSR Exploatörsägd

MKB, ”vanlig samverkan/samråd”

Förutsättningar (lagstiftning, rättigheter,

resurser)

1) Samebyns mål för renskötseln

& markerna 2) Kumulativa konsekvensanalyser för att åtgärda befintlig exploatering

3) Kritisk dialog kring statens

skyldigheter och företagens ansvar

Aktivitetsområden

Analys och åtgärder av kumulativa effekter

Utgångspunkten Renbruksplanoch RenGIS

• Samla historisk information (historiska källor)

• Samla historisk information kring hur renskötseln bedrevs ”innan allt” (information från renskötare)

• Beskriva all annan markanvändning över tid - förstå de kumulativa effekterna

• Hur renskötseln bedrivs idag (information från renskötare och GPS)

• Hur vill vi att renskötseln ska FRÄMJAS i ”framtida” landskap?

Hänsyn till kumulativa effekter (Vindeln, 2015)

- Tillståndsmyndigheter

- Samebyar, SSR

Gemensam problemanalys

Rapport: http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-6722-9

Konflikter gruvnäring -renskötsel (Storforsen, 2015)

- Gruvbolag, Svemin

- Myndigheter

- Samebyar, SSR

Kartlägga olika problembilder

Rapport: http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2016/Pages/okad-samverkan.aspx.

Främjande och möjlighet för inflytande (Sigtuna, 2017)- Myndigheter

- Departement

- Samebyar, SSR

Ge innebörd till skyldigheten att främja

Rapport: https://www.sei-international.org/mediamanager/documents/Projects/Workshoprapport-Sigtuna-Slutversion-2017-10-06.pdf

Kritisk dialog – en pågående process

Myndigheternas skyldighet

• Grundlagen RF 1:2 st 4 ”Samiska folkets ….möjlighet att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv ska främjas.”

• 5 § Minoritetslagen (2009:724)”Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.”

• Ny lag om konsultation? (Ds. 2017:43)”När regeringen, en statlig förvaltningsmyndighet, ett landsting eller en kommun handlägger ett ärende som kan få särskild betydelse för samerna ska före beslut i ärendet konsultation ske med [Sametinget, samebyar eller andra samiska organisationer]”

1. Kraftig ökning i kumulativa effekter av exploateringar på betesmarkerna.

2. Myndigheter saknar resurser, kapacitet och kunskap om kumulativa effekter, samiska rättigheter och sin skyldighet att beakta dessa.

3. Samebyarnas resursbristär ett stort hinder för samiskt deltagande och för myndigheters arbete.

4. Tydligare procedurer för samisk konsultation och deltagande är en viktig del av lösningen. Det skulle gynna alla aktörer genom ökad förutsägbarhet och minskade konflikter.

Huvudbudskap

Foto: Henrik Blind, Matti Berg

Nästa steg?

• Fortsatt arbete med samebyarnas målbilder och kumulativa konsekvensanalyser (klar sluten på 2018)

• Nordisk workshop ”Arctic EIA goodpractices” Del av ett projekt ledd av Finlands miljödepartement för Arktiska Rådets SDWG (11-12 dec 2017)

• Kommunikation med lagstiftareT ex rundabordssamtal med inbjudna internationella experter (vår 2019)

• Hur kan vi fortsätta att bidra som forskare?• Specifika frågor att undersöka?• Facilitering av processer? • Utvärderingar eller kompetensutveckling?

Foto: Marita Stinnerbom

Mer information”Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter” (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 – 2018), https://www.sei-international.org/projects?prid=2221(klicka ”läs på svenska”)

Kontakt: rasmus.klocker.larsen@sei-international.org

Forskningsartiklar från projektet, hittills• Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State

collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003.

• Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal,http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.

Material från workshopen i Sigtuna (om myndigheternas skyldigheter)

• ”Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja renskötseln som en central del av samisk kultur och ge samiska företrädare möjlighet till inflytande?”Workshoprapport, Sigtuna, 4–5 maj 2017, https://www.sei-international.org/mediamanager/documents/Projects/Workshoprapport-Sigtuna-Slutversion-2017-10-06.pdf.

• Presentation till Regeringskansliets interdepartementala beredningsgrupp: https://www.sei-international.org/mediamanager/documents/Projects/Kumulativa-effekter-och-samebyars-inflytande-i-beslutsprocesserproblemanalys-och-nya-grepp.pdf

• Marie B Hagsgårds presentation (video): https://youtu.be/V1itOOYaK7w

• Debbie Chans presentation (video): https://youtu.be/jtnJNVBbKj4

Material från urfolksmötet Aashukan

• Filmen ”På urfolkskonferens i Kanada: Kan miljöbedömningar skydda samernas rättigheter?”: https://youtu.be/nES-gkpgA4Q(9 min)

• Aashukan Declaration: https://aashukan.com/2017/11/03/the-ashukan-declaration/