Optik annons

Optik 4 2010

3 START

REDAKTION08-410 114 [email protected]

Mats Almegård, redaktörMicke JaresandCurt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARERichard Pettersson

ANNONS och DISTRIBUTIONBokning och annonsförsäljning:Monica Ribbing, Gunilla Åselius, 070-795 46 04, 08-96 82 [email protected]:Gunilla Dagerman08-612 89 [email protected]ärendenGunilla Dagerman08-612 89 [email protected]

Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2010

Linser i fokus

I förra numret av OPTIK skissade Åsa Torndahl upp en möjlig framtid för optikbu-tiken i sin krönika. Vissa av hennes tankar är redan realiserade i vissa butiker. An-dra idéer kanske var av det mer visionära slaget. Huruvida någon optikbutik i landet redan nu också har en restaurangdel där det serveras gröna linser låter jag vara osagt. Men att kontaktlinser är ett givet inslag i de allra flesta optikbutiker i vårt av-långa land är ingen direkt nyhet.

För alla kontaktlinsoptiker har våren varit spännande. Sveriges Kontaktlinsfören-ings stora Kontaktlinskongress samlade många verksamma optiker och vetgiriga studenter. De fick både en trevlig helg tillsammans och många matnyttiga kunska-per. Lanseringen av kontaktlinskatalogen LINK är en annan sak som intresserar kontaktlinsoptiker. På produktsidan händer ständigt nya saker. Inte bara för kon-taktlinserna i sig, utan även för tillbehör som kontaktlinsvätskor och olika läkeme-del mot torra ögon.

Men allt är inte linser. I detta nummer gör vi också en utflykt till Köpenhamn och Drømmesyn, samt redovisar resultatet från läsarundersökningen. Det är mycket ro-ligt att ni läsare verkar tycka om tidningen. För att göra den ännu bättre tar vi på re-daktionen tacksamt emot tips från er läsare. Mejladress och telefonnummer finns här nedan.

Mycket nöje!

MATS ALMEGÅRDredaktör

Optik 11 2009

3 START






Reklamköpen ökar ... 4Legendariskt märke ... 9Jubileum i Tanzania ... 20Branschplock ... 28Vetenskap ... 33

+

Glädjande att så många vågarJämfört med andra branscher är optikbranschen inte någon jätte. Ändå är det en bransch som ofta syns i media. Jämfört med andra branscher som lever en tillvaro i det fördolda är optikbranschen synlig i både tidningar och tv. Till viss del beror det på den stora satsningen på mode. Många företag, främst bågleverantörerna, i bran-schen har satsat hårt på att nå ut till allmänheten med glasögon som modeproduk-ter. Samtidigt har medierna i högre grad än tidigare satsat på modebevakning – och detta har haft positiva effekter för glasögonbranschen.

Men främst beror den mediala närvaron nog på att reklaminvesteringarna skjutit i höjden under senare år. De stora optikkedjorna konkurrerar både om kunderna och prime-time i tv-tablåerna med sina reklamfilmer. Att omsättningen inte vuxit i sam-ma takt avslöjar framförallt att konkurrensen i branschen blivit tuffare.

Den tuffa konkurrensen märks naturligtvis av. Inte minst i den lågkonjunktur vi be-finner oss i sedan över ett år tillbaka. Glädjande nog finns det dock många som vå-gar trotsa både konkurrenter och konjunkturer. Entreprenörer som startar nytt, ut-vidgar, satsar på nya nischer (som miljövänliga produkter) eller återlanserar gamla varumärken.

I detta nummer av OPTIK rapporterar vi om detta och lite till. Trevlig läsning.


Optik 9 2009

3 START






Bransch i showfokus ... 8Thunell ny vd ... 24Kassaregisterlagen ... 26Branschplock ... 28Vetenskap ... 33och mycket annat därimellan

+

Fastare konturer

Branschen väljer att rivstartaBranschen har nu rivstartat efter den obligatoriska sommarstiltjen. Hösten är här och det innebär högre tempo. Studenterna har påbörjat sina utbildningar i Kal-mar och vid KI. Kedjorna har dragit igång höstsäsongen med interna inköpsmässor, späckade med modeinspiration och kunskapspåfyllning.

En del leverantörer passar också på att lansera nya strategier – tydligast exem-plifierat av österrikiska Silhouette som nyligen bjöd in sina kunder/partner till Kö-penhamn. På plats i den danska huvudstaden fick gästerna inte enbart uppleva en show med imageboostande dans och musik, de fick också ta del av Silhouettes nya partnerskapstänkande. Nyheten med detta är en mer uttalad linje för vad som ska gälla i ett partnerskap mellan optikerbutik och leverantör än tidigare. Bland annat innebär detta att Silhouette kräver ordning och reda i butikerna som säljer deras produkter. Huruvida andra leverantörer följer efter blir intressant att se.

En annan nyhet som vi berättar om i detta nummer av OPTIK är att Synologen blir först i landet med att utnyttja avregleringen av apoteksmonopolet. I 96 av kedjans butiker lanseras nu en shop-in-shop som erbjuder kunderna produkter för ögon-vård under namnet Ögonapoteket. Fler kedjor lär följa.

Avregleringen av apoteksmonopolet är inte den enda juridiska nyheten av bety-delse för företag i optikbranschen. Redan nu bör framförallt fristående optiker med egen butik informera sig om reglerna i kassaregisterlagen som träder i kraft den 1 januari. För kedjeanslutna butiker gäller det också att vara på det klara med vad som gäller.

Slutligen hälsar vi Fredrik Thunell välkommen tillbaka i branschen efter ett knappt års frånvaro. I sin nya roll som tillförordnad vd för Optikbranschen kommer han bland annat att fortsätta lobbyarbetet gentemot So-cialdepartementet. Han funderar också på olika vägar att göra op-tikbranschens medlemmar synligare i det allmänna mediabruset. I OPTIK återkommer vi garanterat till detta arbete.


Optik 9 2009

3 START






Bransch i showfokus ... 8Thunell ny vd ... 24Kassaregistelagen ... 26Branschplock ... 28Vetenskap ... 33och mycket annat därimellan

+

Fastare konturer

Branschen väljer att rivstartaBranschen har nu rivstartat efter den obligatoriska sommarstiltjen. Hösten är här och det innebär högre tempo. Studenterna har påbörjat sina utbildningar i Kal-mar och vid KI. Kedjorna har dragit igång höstsäsongen med interna inköpsmässor, späckade med modeinspiration och kunskapspåfyllning.

En del leverantörer passar också på att lansera nya strategier – tydligast exem-plifierat av österrikiska Silhouette som nyligen bjöd in sina kunder/partner till Kö-penhamn. På plats i den danska huvudstaden fick gästerna inte enbart uppleva en show med imageboostande dans och musik, de fick också ta del av Silhouettes nya partnerskapstänkande. Nyheten med detta är en mer uttalad linje för vad som ska gälla i ett partnerskap mellan optikerbutik och leverantör än tidigare. Bland annat innebär detta att Silhouette kräver ordning och reda i butikerna som säljer deras produkter. Huruvida andra leverantörer följer efter blir intressant att se.

En annan nyhet som vi berättar om i detta nummer av OPTIK är att Synologen blir först i landet med att utnyttja avregleringen av apoteksmonopolet. I 96 av kedjans butiker lanseras nu en shop-in-shop som erbjuder kunderna produkter för ögon-vård under namnet Ögonapoteket. Fler kedjor lär följa.

Avregleringen av apoteksmonopolet är inte den enda juridiska nyheten av bety-delse för företag i optikbranschen. Redan nu bör framförallt fristående optiker med egen butik informera sig om reglerna i kassaregisterlagen som träder i kraft den 1 januari. För kedjeanslutna butiker gäller det också att vara på det klara med vad som gäller.

Slutligen hälsar vi Fredrik Thunell välkommen tillbaka i branschen efter ett knappt års frånvaro. I sin nya roll som tillförordnad vd för Optikbranschen kommer han bland annat att fortsätta lobbyarbetet gentemot So-cialdepartementet. Han funderar också på olika vägar att göra op-tikbranschens medlemmar synligare i det allmänna mediabruset. I OPTIK återkommer vi garanterat till detta arbete.


10

Vill bli störst

4

19Premiär!

22VFA i Vilnius

10

Vill bli störst

4

19Premiär!

22VFA i Vilnius

MiILJÖVÄNLIGT13

18 ERIK TÄVLADE I LONDON

OMSLAGSBILD: wILHELM JARESAND

4

Optik 4 2010

LINSKONGRESSENTExT MATS ALMEGÅRD

För sjuttionde gången i ordningen arrangerade Sveriges Kontaktlinsför-ening Kontaktlinskongres-sen 2010 under dagarna 19–21 mars på Djurönäset i Stockholms skärgård. Nu är det inte sjuttio år sedan SKLF bildades. När för-eningen grundades som Svensk Förening för Kon-taktlinsteknik arrangera-des två kongresser per år. Under senare år har antalet kongresser minskats till en per år. Årets upplaga besöktes av cirka 300 personer, vilket var något mindre än förra året.

Kongressen inleddes under fredagskväl-len med registrering och barbecuebuffé. Under lördagen och söndagen ersattes sedan det grillade köttet med kunska-per, som serverades i form av föredrag av svenska och internationella forskare och verksamma optiker. Men givetvis fick besö-karna sig mer till livs även under dessa två intensiva dagar. Under lördagskvällen ägde årets stora festmiddag rum. Till tonerna av Riltons Vänner – som bland annat sjöng om ”Banankontakt-linser” – kunde besökare, utställare och föreläsare mingla med var-andra under avslappnade former.

– Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att få till ett bra koncept, där vi blandar kvalitativa föredrag från ledande forskare

med en leverantörsutställning där besökarna kan informe-ra sig om de senaste produk-terna på marknaden. Nästan lika viktigt är det sociala um-gänget. Att vi lägger kraft och möda på att få till en så trev-lig kongress som möjligt har gjort att vi har ett bra rykte internationellt. De internatio-nella föredragshållarna vill komma till oss, det vet vi, sä-ger Tony Pansell som är ord-

förande i SKLF. Självklart är det inte bara

mycket möda som läggs ner på att hitta rätt konferensanläggning, underhållning och mat. Den stora kraften läggs naturligt-vis ned på att hitta intressanta föredrags-hållare och ett sammanhållande tema för Kontaktlinskongressen. Som exempel på detta röda-tråden-tänkande nämner Tony Pansell sitt eget och Linda Lundströms fö-redrag ”Vår syn: med abberrationer i fo-kus”:

– Vi lade vårt föredrag på en basnivå för att ge en förståelse för aberrationernas in-verkan på synen vilket förberedde för pro-fessor Ian Cox mer vetenskapliga och kli-niska genomgång av ämnet som annars kunde ha varit lite för avancerat. Men ef-ter en uppfriskning av grundkunskaperna var det många som verkligen uppskattade Cox föredrag. Det gäller att vara samord-nad och försöka ge kongressen en röd tråd.

Som programläggare handlar det om att lotsa besökarna genom kongressen.

Besökarna får varje år utvärdera kon-gressen som helhet: föreläsare, ämnesval och så vidare. Dessa utvärderingar används sedan som skiss för nästa års kongress.

– Vi försöker möta besökarnas önskemål så långt det är möjligt, för att hitta det som känns hetast inom kontaktologi och opto-metri.

För att se vilka de intressanta trenderna är besöker SKLF:s representanter ock-så utländska kongresser som exempelvis BCLA för att se vilka ämnen och föredrags-

En av de stora händelserna i optikbranschen varje år är Kontaktlinskongressen som arrangeras av Sveriges Kontaktlinsförening. I år ägde den rum på Djurönäset utanför Stockholm och i vanlig ordning bjöds det på matnyttiga föredrag i heta frågor, leverantörsutställ-ning och social samvaro.

Heta frågor på linskongressen

Tony Pansell, nöjd kongress-general.

5

Optik 4 2010

hållare som kan vara aktuella. Arbetet med Kontaktlinskongressen 2011 har redan bör-jat.

– Vi letar redan nu föreläsare till näs-ta års kongress. Med tanke på att US Food and Drug Administration just nu ser över regelverket kring linsvätskor skulle jag tippa att det blir mer om vätskor nästa år. Såna händelser brukar röra om i grytan, både inom forskning och klinisk praktik.

Presbyopi och kontaktlinser, droppar för torra ögon är andra ämnen som Tony Pan-sell tror kommer att tas upp under nästa års kongress. Datumet är redan spikat till

den 18–20 mars 2011. Platsen är dock inte bestämd än, men SKLF letar just nu efter en bra konferensanläggning i Malmö eller Göteborg.

Precis som tidigare år fanns det också en leverantörsutställning på Kontaktlinskon-gressen. Detta år var den något större än tidigare och samarbetet med leverantörer-na ser Tony som en viktig pusselbit för en lyckad kongress.

– Det finns mycket kompetens i leveran-törsledet. De medverkar i utställningen men de är också viktiga i den internationel-la relationen till olika kliniker världen över.

Självklart ställer de ut för att tjäna pengar, men de har också den bästa överblicken över nyheterna och trenderna på markna-den och det är intressant för optikerna att kunna informera sig om dem. Leverantö-rerna har också många värdefulla kontak-ter i forskarleden. Därtill har vi tillsam-mans kunnat erbjuda avgångsstudenterna vid utbildningarna möjligheten till att delta vid kongressen genom det så kallade Stu-dentpaketet. Det har varit mycket uppskat-tat av alla parter, inte minst förelä-sarna blir verkligen imponerade av vår höga studentnärvaro. >

6

Optik 4 2010

Caroline L Christie höll föredrag om “Kids and contact lenses” på Kontaktlinskon-gressen. Här följer Johanna Enbuskes re-ferat av föredraget.

Hur kommer det sig att vissa tillpassare är restriktiva med att rekommendera kontakt-linser till barn och ungdomar? Man vet att denna målgrupp är positiv till att bära kon-taktlinser, men ändå är det mindre än 10% av de barn och ungdomar som behöver synkorrektion som bär kontaktlinser. Före-läsningen fokuserade på att ta upp någ-ra av de myter och missuppfattningar som finns gällande barn och kontaktlinser. Må-let var att uppmana fler tillpassare att våga vända sig till denna målgrupp.

Vilka är då skälen till att man drar sig för tillpassa kontaktlinser på barn och ung-domar? Här följer några av de vanligaste myterna och missuppfattningarna om barn och kontaktlinser:

Refraktionen måste vara stabil innan man tillpassar kontaktlinser.

Det finns inga vetenskapliga belägg för detta påstående. Kontaktlinsernas styr-ka kan justeras i takt med att refraktionen ändras. Och dessutom, i vilken ålder är re-fraktionen stabil? Vid 16 års ålder? Vid 25?

Det tar för mycket av optikerns tid.Vissa hävdar att det tar för mycket stols-

tid att tillpassa kontaktlinser på barn. En studie har visat att i åldern 8-12 år tar han-teringsträningen ungefär 10 minuter längre tid än i åldern 13-17 år, men i övrigt kunde man inte se någon skillnad i tidsåtgång. Dessutom är det redan så på många stäl-len att hanteringsträningen delegeras till en optikerassistent.

Föräldrarna tycker att det är för dyrt.Att ha kontaktlinser innebär extra kost-

nader, vilket är ett faktum som inte går att förneka. Men kostnaden för kontaktlinser-na måste vägas mot fördelarna. Förutom

synrelaterade fördelar kan barnet uppleva både bättre självförtroende och bättre själv-känsla, vinster som inte kan mätas i peng-ar. Fördelarna med kontaktlinser kan på så sätt berättiga den extra kostnaden.

Barn har dålig compliance.Det finns studier som visar att barn i vis-

sa fall har bättre compliance än vuxna. Det handlar om att lägga grunden för goda va-nor tidigt. Ta in barnet för återbesök varje halvår och passa då på att påminna och uppdatera om hantering och skötsel, och glöm inte att involvera föräldrarna. Foku-sera på de positiva effekterna av god com-pliance: bekvämare kontaktlinser, längre bärtid och vitare ögon. Tonåringar är något sämre än yngre barn när det gäller comp-liance så i dessa fall kan man gärna välja endagslinser eller ett enkelt skötselsystem som är lätt att följa.

Barn är mer benägna att drabbas av mikrobiell keratit.

Detta är en risk för alla kontaktlinsbära-re, men man har inte sett någon ökad risk hos just barn. Man vet att risken för mikro-biell keratit ökar när man bär kontaktlinser över natten och därför är det säkrast att inte rekommendera att barnet sover med kontaktlinserna i.

Barns ögon behöver mer syre.Även detta påstående saknar vetenskap-

liga belägg. För alla kontaktlinsbärare, oavsett ålder, bör man välja en kontakt-lins med högt Dk/t för att möjliggöra bra syretillförsel. Välj också gärna en kontakt-lins med UV-skydd för att filtrera bort den skadliga UV-strålningen. Idag finns en stor mängd olika kontaktlinstyper att välja mel-lan. Oavsett vilken kontaktlinstyp man väl-jer att tillpassa till en början så finns alltid möjligheten att byta när förutsättningarna förändras.

Vad finns det då för argument för att till-passa kontaktlinser på barn? Samma ar-

gument som för vuxna: kontaktlinser kan ge bättre visus och synfält, det är bekvämt med kontaktlinser, det ger en känsla av fri-het och kan till och med ge självkänslan en skjuts. Kontaktlinser kan leda till att barnet faktiskt använder sin synkorrektion. Dock bör man vara tydlig med att kontaktlinser aldrig kan ersätta glasögon, men att de kan utgöra ett bra komplement.

Vid vilken ålder ska man tillpassa: så ti-digt som möjligt eller så sent som möjligt? Det är viktigt att föräldrarna är delaktiga, speciellt hos yngre barn. För att bedöma vilka barn som är lämpliga kontaktlinsbä-rare bör man se till barnets mognad, per-sonlighet, livsstil och motivation. Man bör även komma ihåg att detta är faktorer som förändras över tiden, så det gäller att vara flexibel. Vissa barn kan tillpassas i unga år, medan andra inte lämpar sig för kontakt-linser förrän långt upp i tonåren. När man tillassar kontaktlinser på barn är effektiv kommunikation viktigt. Var positiv och ärlig. Involvera barnet istället för att låta föräld-rarna bestämma allt. Informera tydligt om fördelar och nackdelar med kontaktlinsbä-rande. Vägen till framgång är att så ett frö tidigt. Passa på att rekommendera kon-taktlinser redan när barnet får sina första glasögon.

Många myter kringbarn och linser

LINSKONGRESSENREFERAT JOHANNA ENBUSKE

*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.

AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL

CIBA VISION Nordic AB, Tlf. 031–722 66 10, Datavägen 24, S–436 32 Askim, www.cibavision.se

� Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*

med jämn övergång från nära till långt håll.

� Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier

av presbyopi tack vare 3 ADD systemet.

� På 86% av begynnande presbyoper passar det första

paret AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1

Tydlig

klar

syn

på alla avstånd*

TIDIgA PResbyOPeR

MEDIUM ADD +1.25D tIll +2.00D HÖG ADD > +2.00D

eTAbLeRADe PResbyOPeR

lÅG ADD ≤ +1.00D

Om du har frågor, kontakta din CIbA VIsION

representant eller vår kundeservice.

Caroline L Christie avlivade en del myter.

*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.

AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL

CIBA VISION Nordic AB, Tlf. 031–722 66 10, Datavägen 24, S–436 32 Askim, www.cibavision.se

� Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*

med jämn övergång från nära till långt håll.

� Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier

av presbyopi tack vare 3 ADD systemet.

� På 86% av begynnande presbyoper passar det första

paret AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1

Tydlig

klar

syn

på alla avstånd*

TIDIgA PResbyOPeR

MEDIUM ADD +1.25D tIll +2.00D HÖG ADD > +2.00D

eTAbLeRADe PResbyOPeR

lÅG ADD ≤ +1.00D

Om du har frågor, kontakta din CIbA VIsION

representant eller vår kundeservice.

8

Optik 4 2010

8 LINSKONGRESSENREFERAT JOHANNA ENBUSKE

Earl L. Smith III höll föredrag om “The Role of Peripheral Vision in Refractive De-velopment” på Kontaktlinskongressen. Här följer Johanna Enbuskes referat av föredraget.

Prevalensen av myopi ökar idag med en så-dan omfattning att man brukar tala om en myopiepidemi. Myopi påverkar ögats väv-nader negativt och kan i värsta fall leda till blindhet. Närsynta löper bland annat upp till 10 gånger större risk att drabbas av idi-opatisk näthinneavlossning. Flera forskar-grupper frågar sig därför vad man kan göra för att begränsa myopiprogressionen.

Den refraktiva utvecklingen regleras av flera, av varandra oberoende, lokala reti-nala mekanismer. För att emmetropise-ringsprocessen ska fungera normalt krävs visuell feedback. Om ögat går miste om betydelsefull visuell feedback kan det leda till okontrollerad tillväxt av ögat, så kallad form-deprivation myopia. Vid form-depri-vation myopia förändras inte de främre de-larna av ögat utan det är istället den bakre delen av ögat som växer, vilket leder till att ögats axiallängd ökar. Ökad axiallängd be-tyder ökad myopi. Denna reglering är pri-mitiv och man kan se den hos många olika djurarter och även hos människan. Form-deprivation myopia kräver inte att signaler-na från ögat når hjärnan, vilket innebär att det handlar om mekanismer lokalt i ögat snarare än någon annanstans i synsyste-met.

Varför ska vi då bry oss om perifera re-fraktionsfel? Den foveala synen dominerar vår perception, men trots detta upptar den en mycket liten del av synfältet. Det här innebär att andelen perifera stimuli som ögat tar emot är större än andelen cen-trala stimuli. Eftersom att ögats upplös-ningsförmåga är som bäst i fovea har man

länge antagit att det är fovea som styr den refraktiva utvecklingen. Det har dock visat sig att refraktionen i fovea inte är en pålitlig indikator för hur det ser ut i periferin. Stu-dier har visat att periferin kan ha större be-tydelse än fovea när det gäller refraktions-utvecklingen. Man vet nu att signaler från fovea inte är nödvändiga för emmetropise-ringen eller för utvecklingen av form-de-privation myopia. När centrala och perife-ra stimuli motsäger varandra kan perifera stimuli komma att ha störst betydelse. Man har sett att fullkorrigerade myopa ögon har relativ hyperopi i periferin, så kallat hy-peropt defokus, och att fullkorrigerade hy-peropa ögon har relativ myopi i periferin, så kallat myopt defokus. I ett öga med hyper-opt defokus kommer de perifera strålarna att ha ett teoretiskt fokus bakom retina och den bild som faller på perifera retina blir därmed suddig. Detta kan leda till att ögats axiala längd ökar i ett försöka att korrigera den suddiga näthinnebilden.

Myopiprogressionen är snabbast i början, när myopin debuterar. För att försöka be-gränsa progressionen är det därför viktigt att hitta myoperna tidigt och att korrigera dem tidigt. Man vet ännu inte vad som är optimal korrektion för att bromsa myoipro-gressionen. Om ett myopt öga korrigeras med en sfärisk korrektionslins så kommer det perifera bildplanet som korrektionen skapar inte att överensstämma med retina, och man skapar på så sätt ett hyperopt de-fokus. Detta medför att perifera strålar har ett teoretiskt fokus bakom retina vilket kan orsaka en tillväxt av ögat. Studier har visat att både underkorrigering och överkorrige-ring av myopa ögon påskyndar myopipro-gressionen.

Ett flertal studier har hittills genomförts där man försökt hitta det bästa korrek-tionsalternativet men man har hittills inte

fått entydiga svar på vad som ger bäst och mest pålitliga resultat.

Finns svaret i ögats periferi? Är fram-gångsreceptet att eliminera det hyperopa defokuset? Detta kan vara rätt väg att gå, men det är fortfarande något osäkert. Man håller på att utveckla korrektionsalternativ som ger optimal avståndssynskärpa i fovea samtidigt som det perifera defokuset kor-rigeras. De alternativ man jobbar med är specialdesignade kontaktlinser och glasö-gonglas, kontaktlinser för orthokeratologi samt refraktiv kirurgi.

På frågan om vad man som optiker kan göra med dagens teknik svarar Earl Smith att man har sett försiktigt positiva effek-ter av progressiva glas och multifokala kontaktlinser. Men, avslutar han, det bästa man kan göra är att skicka ut barnen i fris-ka luften. Man har sett att det kan ha en bromsande effekt på myopiprogressionen.

Hur stoppar vi myopiepidemin?

Earl L Smith gillar frisk luft.

9

Optik 4 2010

Sveriges Kontaktlinsförening lansera-de under Kontaktlinskongressen 2010 ett nytt nätbaserat verktyg för yrkesverksam-ma optiker och ögonläkare. LINK är nam-net på den sökbara katalog i vilken det också är möjligt att jämföra olika linser med varandra.

TExT MATS ALMEGÅRD

För närvarande är LINK på betastadiet. Det innebär att databasen fungerar, men att den fortfarande genomgår tester. Vidare är LINK för närvarande åtkomlig för alla som vill prova på sökfunktionerna, medan det så småningom kommer att behövas inlogg-ningsuppgifter för att kunna använda verk-tyget.

– Just nu är det öppet så att alla kan tes-ta LINK, men tanken är att detta ska vara en betaltjänst som kräver någon form av in-loggning, säger Tony Pansell, ordförande i SKLF.

Efterfrågan på en tjänst som LINK har varit stor enligt Tony Pansell. Leverantö-rerna har velat nå ut till sina kunder. Yrkes-verksamma optiker och ögonläkare har ef-terfrågat ett verktyg där det går att jämföra de olika leverantörernas linser.

– Optiker och ögonläkare som har en fråga eller fundering kring vilken kontakt-lins som kan passa en särskild patient ska gå hit. LINK är ett bra verktyg för att få en snabb överblick över det urval som finns.

Tanken har alltså varit att skapa ett verk-tyg som hjälper användaren att hitta bästa möjliga produkt för sin kund. Användaren

anger olika kriterier och får upp en träfflis-ta på linser som motsvarar specifikationen. Det är också möjligt att jämföra linser från olika leverantörer. LINK har byggts kring ISO-standardiseringen för kontaktlinser. I sökfunktionen väljs en eller flera av egen-skaperna material, optik, bytesfrekvens, sfär, cylinder, addition och så vidare.

– Det ger en enorm möjlighet att snabbt se vilka linser som uppfyller användarens kriterier. Vår vision är att detta blir sajten man går till om man söker information om kontaktlinser och kontaktlinstillbehör.

Ytterligare ett steg tas snart, då SKLF:s nya hemsida tas i bruk. På den kommer det att finnas medicinska artiklar, FAQ-avdel-ning och blankettcentral. Information om SKLF:s kursverksamhet kommer också att finnas där samt ett forum och en medlems-matrikel.

Framöver kommer LINK alltså att bli en betalsida, där det krävs inloggning för de kunder som vill använda tjänsten.

– Kedjorna har visat stort intresse för LINK. I nuläget ser det ut som att vi kom-mer erbjuda inloggning per butik. Vi har i sak inget vinstintresse i föreningen så det handlar inte om att vi ska bli rika på LINK, men det har kostat en del att ta fram och vi är mycket måna om att sajten ska fungera tekniskt och vara innehållsmässigt upp-daterad framöver. Ur vår synvinkel så gör SKLF en långsiktig satsning och vi kän-ner att vi har hela leverantörsledet i ryggen i detta arbete. Samtidigt vill jag understry-

ka att denna sajt ska vara attraktiv för alla: oavsett kedjetillhörighet eller om man är fristående optiker.

Förutom finansieringsfrågan, finns det fler anledningar till att LINK endast ska kunna gå att nå om man har inloggnings-uppgifter?

– Sidan är för professionella användare. Tanken är inte att vem som helst ska sitta och kolla vilka linser han eller hon kan ha och beställa via internet.

Kommer leverantörerna att betala för att deras produkter ska ingå i databasen?

– Vi ska se över hur vi kan ta betalt för detta. Alla är mycket intresserade av verkty-get och förutsättningen för oss har varit det stora intresset. Om inte alla deltar ger ju en katalog av detta slag inte så mycket.

Har leverantörerna deltagit i utveckling-en av LINK?

– SKLF har skissat grundutseendet, där-efter har vi anlitat tekniker som byggt sidan. Leverantörerna har fått ge feedback på vad de önskar för funktioner. De har bäst kom-petens i Sverige i den frågan så det var givet att de skulle få tycka till. De sköter också inmatningen av uppgifter om sina produk-ter. Det har fungerat bra. Uppslutningen från leverantörsledet är hundraprocentig.

Vad blir nästa steg för LINK?– Just nu sitter jag i möten med kontakt-

linsvätsketillverkare och diskuterar hur man kan utvidga databasen med kontaktlinstill-behör och vätskor. Vi diskuterar också vilka kriterier som ska gå att söka på.

Länk: http://link.sklf.se

LINK ska ge snabba svar

10

Optik 4 2010

KONSUMENT

I 40-årsåldern börjar många märka att ”armarna inte räcker till” när de läser tidningen. Synen har förändrats och det är svårt att se bra på nära håll. På fack-språk kallas detta helt normala tillstånd för ”presbyopi”. I vardagligt tal använder vi begreppet ålderssynthet. Det som händer rent fysiskt är att linsen i ögat blir hårdare ju äldre vi blir och därmed har den en min-dre förmåga att ändra sin form. Detta gör att ögats förmåga till närinställning avtar, något som optikern kallar för att ackom-modationen avtar.

Vanliga åtgärder för att komma åt proble-met är läsglasögon som endast används för närseendet: vid läsning av tidningen el-ler menyn på restaurangen. Andra skaffar progressiva glasögon, där glasen är slipade på ett sätt som gör att man ser bra på av-stånd i en viss zon av glaset (förenklat sagt: den övre delen av glaset), medan andra områden är bra för närseendet (nedre de-len). Många kunder känner inte till att det också går att skaffa linser för att komma åt problemet. Under senare år har många tillverkare satsat mycket resurser på att utveckla så kallade multifokala linser som gör det möjligt att se tillfredställande på både nära och långt håll. För kontaktlins-bärarna gäller dock att inte ha alltför för höga krav på helt perfekt syn på alla av-stånd.

– Det vanligaste är att det blir lite suddigt på långt håll. Har man fler styrkor i en och samma lins handlar det om en slags kom-

promiss. Men är kunden bara medveten om det brukar det bli bra, säger Anna Lind-skoog Pettersson, som är ansvarig för kon-taktlinskurserna för Optikerstudenter på Karolinska institutet (KI) i Stockholm.

Till skillnad från progressiva glasögon, där styrkorna slipas in i glaset i olika zo-ner som är åtskilda från varandra med av-ståndszonen överst och närzonen underst är multifokala kontaktlinser uppbyggda på ett annorlunda sätt.

– Oftast ligger zonen för närseende mitt i de flesta linser, eller i alla fall ganska cen-tralt. När man tittar på långt avstånd är pu-pillen stor och då ser man ”förbi” närzo-nen. När ögat sedan zoomar in för att se på nära håll hamnar pupillen mitt i zonen för närseende, säger Anna.

För kontaktlinsbärare som inte är vana vid flera olika styrkor i samma lins, eller för de som tidigare inte burit linser kan detta vara något störande, i alla fall inlednings-vis.

– Men det är som ett stenskott i vind-rutan på bilen. Efter en stund selekterar hjärnan bort det och då märker man det knappt.

Hjärnan får helt enkelt en suddig och en skarp signal från ögat – samtidigt. Snart lär den sig dock välja bort den störande bil-den och fokuserar på ”rätt” avstånd.

– Den som bär multifokala kontaktlinser använder ett simultant seende, som både ger bra syn på avstånd och på nära håll. Att detta sker samtidigt är en kompromiss och

därför kan synskärpan inte bli helt hundra-procentig. Men progressiva glasögon är ju också en kompromiss där bäraren måste lära sig att titta i rätt zon av glaset.

Ofta är kunder som vill ha linser myck-et motiverade. Alternativet är glasögon och för en del människor kan det vara svårt att vänja sig vid dem. Ett aktivt, idrottande liv gör kanske också att kunden inte kan bära glasögon. För dessa kunder kan multifoka-la linser, trots en del små nackdelar, vara det absolut bästa synkorrigeringshjälp-medlet.

– Kundens motivation är ofta stor och en duktig linstillpassande optiker som har goda kunskaper om produkterna ligger på över 80 procent lyckade tillpassningar och nöjda kunder. Som kund får man helt en-kelt fundera på vad som är bäst för en själv och vad man själv vill. Optikern ställer alltid upp med sina yrkeskunskaper och hjälper en att hitta det bästa alternativet.

Räcker inte armarna till?

Ålderssynthet drabbar alla som är över 40. Under senare år har kontaktlinserna utvecklats och är nu ett bra alternativ till progressiva glasögon eller läs-glasögon.

Ålderssynhet kankorrigeras med linser

12

Optik 4 2010

LINSSPECIALTExT MATS ALMEGÅRD

Torra och trötta ögon börjar bli en folk-sjukdom. Kontaktlinsanvändande, torrt klimat och våra moderna arbetsplatser framför datorskärmen är några av anled-ningarna.

Kortfattat kan man säga att det finns två kategorier av läkemedel mot torra ögon: de som skrivs ut av ögonläkare på recept och de som säljs receptfritt. Men det är bara en teknikalitet. Alla läkemedel för torra ögon kan säljas utan recept, medan alla inte kan säljas på recept – något som gör att en del av dem blir väldigt kostsamma för patien-ten.

I och med avregleringen av Apoteket finns det nu fler kanaler för läkemedelsfö-retagen att nå ut till slutkonsumenterna.

– Jag kan tänka mig att det kommer att resultera i ett bredare produktsortiment, säger ögonläkare Bo Hedqvist.

Bo Hedqvist driver ögonläkarmottag-ningen Ögonspegeln i Kungälv. Tidigare har han arbetat som ögonläkare på sjukhus i Varberg, Göteborg och Borås. Bo tar emot många patienter med torra ögon och skrev 1999 Socialstyrelsens State of the Art-do-kument rörande just ”torra ögon”.

– För några år sedan bestämdes det att man skulle ta tag i centrala sjukdomspano-raman och skriva state of the art-dokument där beprövade kunskaper inom ett visst område sammanfattades. Socialstyrelsen har idag inget med detta att göra. Mitt do-kument finns nu att läsa på Svenska Ögon-läkarföreningens hemsida.

Själv tvekar han trots detta till att kalla sig specialist, eftersom han inte bedriver någon forskning inom området. Men han möter dagligen patienter som har sympto-met torra ögon.

– Jag tar emot allt ifrån patienter med ögonsjukdomar, till de som arbetar i en miljö som är påfrestande för ögonen men

som egentligen inte har något sjukdoms-tillstånd. De svårare fallen kan vara Sjö-grens syndrom som är namnet på en autoimmun bindvävssjukdom som ger in-flammatoriska förändringar i kroppens se-kretoriska körtlar, vilket bland annat inne-fattar torra ögon.

Hur vanligt är egentligen ögontorrhet?– Ögontorrhet är bra mycket vanligare än

man tror. På bipacksedlar på medicin står det ofta listat att muntorrhet är en av lä-kemedlets biverkningar, men det är sällan det står att det ger ögontorrhet. Dock är det så att alla mediciner som kan ge mun-torrhet även kan resultera i ögontorrhet.

Epidemologiska studier, där populationer av kontorsanställda har undersökts, visar

att ett så stort antal som 20–30 procent av respondenterna har problem när de sitter vid datorn på jobbet. Luften är också ofta torr på ett kontor. Särskilt på vintern.

– Människosläktet är egentligen anpas-sat för ett subtropiskt klimat. Det gör att många har besvär främst på vinterhalvå-ret, då luftfuktigheten är låg. Belastas det-ta ytterligare med kontaktlinser, som gör att ögats tårvätska avdunstar snabbare än vanligt, kan det bli problem.

Torra ögon är vanligare bland kvinnor än män. Forskarna tror att det beror på att det manliga könshormonet skyddar slem-hinnorna mot uttorkning. För kvinnor som genomgått klimakteriet avstannar produk-tionen av manligt könshormon helt, varför problem med torra slemhinnor – däribland ögon – kan uppstå.

Vilken produkt som passar till vilken pa-tient är individuellt.

– Jag brukar säga till mina patienter att de ska prova sig fram. Grovt kan man dela in produkterna i mer rinnande, droppväts-kor, och mer geléaktiga. Dessa går ju ock-så att kombinera så man använder mer geléformat på kvällen, så att ögonen får or-dentlig smörjning under natten.

Finns det några biverkningar?– Vissa patienter tycker att vissa produk-

ter svider. Då ska man självklart byta. An-dra klagar på en stunds dimsyn, men det är ett snabbt övergående stadium som för-svinner när man blinkat några gånger.

Vilka produkter är på gång nu? Några nyheter?

– Det har kommit en del produkter som har goda viskositetsegenskaper. I äldre produkter fanns det ibland konserverings-medel som kunde irritera ögat. Jag rekom-menderar mina kunder att använda en-gångspipetter, utan konserveringsmedel eller moderna preparat.

Torra och trötta ögon – allt fler blir drabbade

-Ögontorrhet är bra mycket vanligare än man tror, säger Bo Hedqvist.

13

ABBOTT

14

Optik 4 2010

L INSSPECIALTExT MATS ALMEGÅRD

Givetvis skräddarsys vätskor för kontakt-linser – och just skräddarsydda vätskor är ett av de ämnen som diskuteras flitigt i kontaktlinssammanhang.

– Många producenter erbjuder både vätskor och kontaktlinser, men det finns också exempel på tillverkare som enbart producerar vätskor. Oavsett vilket konsu-menten väljer gäller det att välja rätt lins-vätska till rätt linsmaterial. Det krävs kun-skap om de specifika linserna och vilka vätskor som är lämpliga till den för att ögat ska må bra, säger Anna Lindskoog Petters-son, som är kursansvarig för kontaktlin-skurserna på Optikerprogrammet på KI.

I slutet av 1970-talet när det inte fanns så många kontaktlinser på marknaden an-gavs det på kontaktlinsvätskan vilka linser just den vätskan var kompatibel med.

– Men snart fick alla namn inte plats på etiketterna, eftersom det kommit så många nya linser, säger Jan Johnsson, vd på Con-sol.

Lösningen blev att strukturera kontakt-linserna i grupper efter vilken typ av mate-rial de var tillverkade av. Men med de nyare silikonhydrogellinserna har denna indel-ning i grupp efter material ännu inte skett. Därför är det viktigt att ha god kunskap om vilka vätskor som passar till vilka linser.

– Marknadsföring kan ofta bli rätt ensi-dig. Som optiker bör man särskilt beakta oberoende instituts analyser, eller rådfråga förteckningar som KLASS eller LINK där det indikeras vilka linsmaterialtyper som passar med vilka skötselprodukter. Den som tillverkar en produkt är också ansva-rig för egenskaperna – om vi tillverkare sä-ger att en skötselprodukt fungerar för olika

material och linstyper måste påståendet stämma. Ansvaret ligger hos oss att visa det, säger Jan.

Jan Johnsson har lång erfarenhet av skötselprodukter till kontaktlinser. Han är kemist och mikrobiolog och började arbeta med kontaktlinser och kontaktlinstillbehör på bakteriologiska laboratoriet på Sahl-grenska sjukhuset i Göteborg redan 1976. Där bedrev han forskningsarbete fram till 1984, då han anställdes som produktut-vecklare av Bausch & Lomb. Jan ingick i ett produktutvecklingsteam i USA för skötsel-produkter i cirka 5 år, innan han startade eget med Consol.

– Man kan tro att det hänt mycket när man ser hur produkter lanseras med nya koncept. Men i grund och botten är det samma frågeställningar som är aktuel-la idag som när jag började en gång i ti-den. Det handlar egentligen om två sa-ker, oavsett produkt: den ska vara säker och effektiv. Det är grundläggande. För att säkerställa det krävs det en lång rad un-dersökningar både i laboratorium och kli-niskt, säger Jan.

Den stora revolutionen inom branschen har inte skett på produktutvecklingssidan, utan på det juridiska området. Sedan EU år 1993 beslutade om en gemensam lagstift-ning för medicintekniska produkter (där kontaktlinser och skötselprodukter ingår) och efter övergångsperioden på fem år då varje lands lagstiftning fasades ut som absolut gällande, har det hänt mycket på vätskeområdet.

– Den 14 juni 1998 togs denna lag i kraft inom hela EU. Den styr och påverkar hela

kontaktlinsbranschen i mycket större om-fattning än vad de flesta är medvetna om. Lagstiftningen inom EU är inspirerad av US Food and Drug Administrations lagstift-ning. I det amerikanska dokumentet finns en mängd olika krav: laboratorietester och kliniska prövningar som ska vara uppfyllda. Konkret har den amerikanska lagstiftning-en betytt att två produkter tagits bort från marknaden, år 2006 och 2007. Dessa nya förutsättningar måste vi producenter rätta oss efter. Vi står under samma typ av kon-troll som läkemedelsföretagen.

Har det förändrat produkterna också?– Produkttekniskt sett brottas man fort-

farande med den stora problematiken och det är infektionsrisken. Alla producenter försöker fortfarande hålla infektionsrisken så låg som möjligt. Så var det på sjuttiota-let, när de mjuka linserna kom, så är det idag. Produktutvecklingen tar sina steg i olika riktningar, gnuggning är tillbaka och avdödning av akantamöba kan bli ett krav i kommande standards. Över en lång tidspe-riod har säkerheten och effektiviteten för-bättrats, anser Jan Johnsson.

Säkert och effektivt – ledord för kontaktlinsvätskorRätt vätska till rätt linsmaterial? En fråga som finns med i kontaktlinsvätskesammanhang ända sedan sjut-tiotalet. Den är fortfarande aktuell.

Jan Johnsson brottas med två frågor: säkerhet och effektivitet.

www.academyofvisioncare.com

En jämförelse av fysiska egenskaper hos allt-i-en-vätskorSusan E Burke, Ph.D. Principal Scientist. Global Vision Care Research & Development, Bausch & Lomb, Rochester, NY.

Hälsosamma tårar

Tårfilmen är den första optiska ytan som möter ljuset när det bryter in i ögat. En hälsosamt balanserad tårfilm behövs för att ”jämna ut” subtila defekter i de ytliga cellerna av epitelet, vilket i sin tur förbättrar kvaliteten på den retinala avbildningen1. Den ger också näring till den yttre korneala strukturen, så väl som smörjning och skydd av epitelet. Tårfilmen är den väsentliga ”skärmtvätten” för ögat, den spolar bort skräp och står emot attacker från skadliga mikroorganismer på ögat

Sammansättning

Tårfilmen består av tre väsentliga lager – det yttre lipidlagret, ett vätskelager (vilket består av viktiga salter, proteiner, biopolymerer, mineraler och andra osmolyter) och det innersta lagret, som är ett mucinlager, som innehåller slem2. Flera biologiska faktorer påverkar sammansättningen hos tårfilmen, såsom pH, vilket i sin tur påverkar tårfilmens försvarsmekanism. Rubbning av balansen i tårfilmen kan medföra att ögat inte behåller sin naturliga jämvikt.3,4

Skötselprodukter och den natur-liga tårfilmen

Den främsta funktionen hos allt-i-en-vätskor (MPS) är att rengöra och desinficera kontaktlinser. Vätskan måste vara kompatibel med ögat för att minimera störningar på den okulära ytan när man sätter in en lins, som har legat i vätskan över natten. Vätskans sammansättning är framtagen för att vara kompatibel med ögat, för att minimera fysiologisk påverkan på tårfilmen och ögats vävnader. En av de faktorer som påverkar biokompatibiliteten hos en allt-i-en-vätska är dess fysiologiska egenskaper.5,6 Specifika

egenskaper hos en allt-i-en-vätska kan mätas med hänsyn till dess biokompatibilitet med fysiologiska tårar – pH, osmolalitet, viskositet och ytspänning:

a. pH - pH hos fysiologiska tårar varierar beroende på individuell okulär fysiologi och ligger mellan pH 7.30 till pH 7.703

b. osmolalitet - Detta är ett mått för vikten av koncentrationen av komponenterna som löses i tårarna

c. viskositet - Detta är ett mått på hur lätt tårfilmen rör sig i termen “flöde” – en faktor som påverkas av dess “tjocklek”

d. ytspänning - Ett mått på hur vätskan

interagerar med luft och vätskeytan agerar som ett tunt elastiskt skikt

En studie genomfördes nyligen för att mäta dessa 4 fysiska egenskaper hos 7 allt-i-en-vätskor7

MPS A: B&L novel MPS (borsyra / poloxamin)

MPS B: borsyra / citrat / poloxamin

MPS C: borsyra / citrat / poloxamin

MPS D: trometamin / fosfat / poloxamer

MPS E: borsyra / poloxamin

MPS F: borsyra / poloxamin

MPS G: fosfat / poloxamer

1 Tutt R, Bradley A, Begley C, Thibos LN. Optical and visual impact of tear break-up in human eyes. Invest Ophthalmol Vis Sci 2000; 41: 4117-4123.2 The Tear Film-structure, function and clinical Examination, Korb, D.R., Craig, J., Doughty, M., Guillon, J.-P., Smith, G. Tomlinson, A.;

Butterworth-Heinemann: London, 2002.3 Adler’s Physiology of the Eye, 7th Edition. R.A. Moses and W.M. Hart eds. Mosby: St Louis, 1987, pp15-354 Carney, L.G,; Hill, R.M. J. Am. Optom. Asoc. 1979,(50),351.5 Dalton, K.; Subbaraman, L. N.; Rogers, R.; Jones, L.Optom. Vis.Sc.

2008,(85),122.6 Tang,I.; Wong, D.M.; Bliss, G. Current Eye Res. 1989(8)5077 Physical properties of a multipurpose contact lens care solution. Burke,S., Fridman, K,. Scheuer, M.S,.Barniak, B,B,. Poster at Ameri-cam Academy of Optometry Florida Nov.2009.

Reference:

Figur 2: Egenskaper hos allt-i-en-vätskor jämfört med hälsosam tårfilm

Testvätska pH ± SD Osmolalitet, mOsm/kg ±SD

Viscositet,cP ± SD

Ytspänning, Mn/m ±SD

Hälsosamma tårar 7.3-7.70a 244-344b 1-10c 42-46d

MPS A 7.50±0.02 285±1 1.15±0.02 44.4±0.2

MPS B 7.82±0.02 220±1 1.13±0.03 39.9±0.6

MPS C 7.83±0.01 272±2 1.29±0.01 39.2±0.2

MPS D 7.21±0.01 310±1 1.50±0.01 45.5±0.5

MPS E 7.30±0.01 281±1 1.56±0.02 45.8±0.1

MPS F 7.30±0.02 283±1 1.23±0.01 45.3±0.2

MPS G 7.19±0.01 292±1 1.20±0.02 49.8±0.3

cP= centipoise; mN=millinewton; mOsm=milliosmole; SD=standard deviation.a Moses RA, Hart WMJ. Adler’s Physiology of the Eye, Clinical Application. St. Louis, MO: The C.V. Mosby Company; 1981.b Benjamin WJ, Hill RM. Br J Ophthalmol. 1989;73(8):624-627.c Tiffany JM. Eye. 2003;17(8):923-926.d Nagyova B, Tiffany JM. Curr Eye Res. 1999;19(1):4-11.Burke SE et al. Presented at: Annual Meeting of the American Academy of Optometry; November 11-14, 2009; Orlando, FL.

Resultaten ovan visar sambandet mellan de fysiska egenskaperna hos flera testade allt-i-en-vätskor. Endast 3 av 7, ( MPS A,E och F), testade vätskor visade att alla fyra fysiska egenskaper var inom det område som rapporterades för fysiologiska tårar. Rubbningar i sammansätttningen av tårfilmen påverkar ögats arbete att återställa den önskade balansen och ytterligare kliniska studier behövs för att kvantifiera den kliniska signifikansen av dessa mätningar. Kanske skötselprodukter som mer är i linje med tårfilmens egenskaper skulle kunna optimera relationen mellan tårfilm, kontaktlins och skötselsystem.

Short_Article_pH_SE.indd 1 2010-03-30 16:12:41

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Optik 4 2010

17

Idag finns det en uppsjö av olika orto-ke-ratologi-linser, eller orto-k-linser som de vanligtvis kallas. Trots det är det en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. Möjli-gen beror det på att patienter tidigare har klagat på problem i inledningen av behand-lingen: halofenomen och andra synstör-ningar.

– Ofta försvinner problem av det slaget efter en kort period, men det kan kräva en del återbesök för patienten, säger Peter Åström på Nordiska Lins AB.

Nordiska Lins är ett av de företag som tillverkar orto-k-linser. DreamLite heter de-ras produkt och Nordiska Lins samarbetar idag med ett fyrtiotal optiker runt om i Sve-rige. Av dem uppskattar Peter att det rör sig om ett tjugotal som är riktigt aktiva och till-passar orto-k-linser till sina patienter, to-talt kanske 600 patienter i hela landet.

– Det är många optiker som tycker att orto-k-linser är intressanta. Men vi känner att det är svårt att nå ut till gemene man för att berätta om detta alternativ, säger Peter.

Anna Lindskoog Pettersson är kursan-svarig på kontaktlinskurserna på KI:s op-tikerprogram. Hon menar att den rådande inställningen bland Sveriges optiker är att stabila linser är lite för komplicerat:

– Vi har jobbat för lite med stabila linser

och har fått för stor respekt för dem. Jag tror att många är rädda för att det tar läng-re tid vid tillpassningen jämfört med mju-kare linser. Men tvärtemot vad många tror kan faktiskt patienterna uppleva att de blir väl omhändertagna om de måste återkom-ma flera gånger för tillpassning och under-sökningar i samband med denna.

Orto-K-linser ger en tillfällig, reversibel formändring av det yttersta lagret på horn-hinnan. När behandlingen avslutas återgår hornhinnan till sin ursprungliga form. Pe-ter Åström menar att tillpassningen inte är särskilt komplicerad. Skillnaden mot en ”vanlig” tillpassning är att det tar lite ex-tra tid.

– Optikern tar en topografbild som han eller hon mejlar till oss. Vi svarvar en unik lins utifrån denna bild och efter styrkorna. Behandlingen utförs på friska ögon med närsynthet upp till -4,5 dioptrier och med astigmatism (-1,5 till -2,5) beroende på ax-elläget. För närsynta personer, över 40 år, som behöver tillägg för läsning går det att utföra så kallad monovision.

Efter att linsen tillverkats får patienten lära sig att hantera denna av optikern i sin butik. Därefter är det dags att gå hem och sova med linserna i ögonen. Morgonen där-

på kommer patienten tillbaka med linserna i ögonen. Optikern kontrollerar då att allt ser bra ut. Linserna tas sedan ut och en ny bild tas med topografen, för att säkerställa linsernas position under natten.

Linsen omformar alltså det yttersta lag-ret på hornhinnan. Förutsättningen är att patienten sover med linserna regelbundet.

– Hur ofta patienten måste sova med orto-k-linserna i ögonen varierar. Det har med synfelet och hornhinnans formbarhet att göra. Vissa sover med dem två gånger per vecka, andra måste ha dem varje natt, säger Anna.

Orto-k-linser är särskilt attraktiva för patienter som utövar sport, eller för de som arbetar i torr, smutsig eller dammig miljö, där det är problematiskt att bära kontaktlinser under dagen.

– 90 procent av orto-k-lins-tillpassning-arna är lyckade. Det som är mycket intres-sant är att det i vissa fall går att bromsa myopi hos barn och ungdomar. Jag önskar självklart att fler skulle upptäcka att det inte är så krångligt att tillpassa orto-k-lin-ser och att de är ett bra alternativ till ”van-liga” kontaktlinser. Orto-K är nämligen ett utmärkt alternativ för de patienter med ”marginal dry eyes” som vid slutet av da-gen besväras av konventionella linser, sä-ger Peter.

Genom att sova med orto-keratologi-linser i ögonen kan myopi korrigeras hos patienter som inte kan eller vill an-vända andra synhjälpmedel under dagen.

TExT: MATS ALMEGÅRD

Orto-k-linser ett alternativ

18

Optik 4 2010

LINSSPECIALTExT MATS ALMEGÅRD

I januari introducerade Bausch & Lomb sin Academy of Vision Care i Sverige. Tre månader senare är det något tidigt att utvärdera, men hit-tills går allt enligt plan:

– Målet för registreringen under dessa månader är uppnått. Vi har sett att användarna har hämtat re-sursmaterial och börjat göra tester-na på sajten, säger Anita Hermelin, ansva-rig för Professional Relations på Bausch & Lomb Nordic AB.

En av de som provat på Academy of Vi-

sion Care är leg optiker Ingela Roubert, ägare till LjungbyOpti-kern AB:

– Jag tycker det är en bra möj-lighet att lyssna på bra föredrag, läsa handouts och tester. Det är bra att kunna fortbilda sig utan att behöva resa bort. Visst är det en annan sak att sitta och lyssna

på föredrag på BCLA, men kunskapsmäs-sigt ger det här nästan lika mycket ef-tersom man kan gå tillbaka och repetera mycket.

På LjungbyOptikern arbetar ytterligare tre optiker och två assistenter. Ingela för-söker uppmuntra sina anställda så mycket som möjligt att vidareutbilda sig, men sä-ger att det ibland är en svår avvägning hur mycket man som arbetsgivare kan kräva att de anställda gör på fritiden.

– Under arbetstid finns det inte mycket tid till fortbildning. Jag tycker dock att ar-betsgivare och arbetstagare har delat an-svar för vidareutbildningen.

Länk: www.academyofvisioncare.com

Möjligheterna att vidareutbilda sig på nä-tet blir fler. Tidigare i år lanserade både Bausch & Lomb och CIBA svenska hemsi-dor som erbjuder vidareutbildande kur-ser.

Bausch & Lombs Academy of Vision Care rapporterade OPTIK om i nummer 1, 2010. Ungefär samtidigt som den lanserades kom också CIBA Vision med sin CIBA Vision Academy for Eyecare Excellence. Struktu-ren på de båda sajterna påminner om var-andra, men det finns självklart också skill-nader. B&L erbjuder My Academy som en privat loggbok för användaren. CIBA satsar starkare på mobiliteten och låter använ-darna genomföra kurserna varhelst de be-finner sig. Förutsatt att användarna har en iPhone.

– Med vår iPhone-applikation är det en-kelt att ta del av en kurs, var man än befin-ner sig: på bussen, tåget, eller var man vill, säger Anita Robertsson som är Senior Pro-fessional Affairs Manager på CIBA Vision Nordic AB.

På CIBA:s nätakademi finns kurser som riktar sig till olika yrkeskategorier inom op-tikbranschen: butikspersonal, assistenter och optiker. Det finns också en kurskatego-ri som är avsedd för studenter.

– Exempel på detta är kurser om ögats anatomi eller hur man undersöker med

spaltlampa. Studenterna får naturligtvis inga vidareutbild-ningspoäng, men våra kurser är bra som repetition eller som en väg att lära mer.

Alla kurser för optiker ger heller inte vidareutbildnings-poäng. De som faktiskt gör det, genom ett avtal mellan Optiker-förbundet och CIBA, kräver att användaren först loggar in på Optikerförbundets hemsida och anmäler sig till kursen där.

– Vi lägger upp all nödvändig information om kurserna där. Vi ser också till att po-ängen registreras.

För poänggivande kurser gäller att de är generiska. Med det menas att CIBA inte fo-kuserar på de egna produkterna, utan hål-ler utbildningen mer allmän: exempelvis kring en linstyp.

– Då använder vi bara produkterna som exempel. Det är viktigt att optikern håller sig uppdaterad, för det händer så myck-et inom kontaktlinssektorn och vi måste hänga med hela tiden.

De onlineutbildningar som ger poäng av-slutas med ett flervalstest som det gäller att ha minst 70–80 procent godkända svar på. Lyckas man inte första gången går det bra att göra om kursen igen. Användaren har ett år på sig att klara av testet från det

att han eller hon anmält sig.Men alla kurser på CIBA Vi-

sion Academy for Eyecare Excel-lence är inte enbart av det slag att man ser filmklipp, läser och gör ett avslutande test på egen hand. Det finns också möjlig-het att boka kurser där CIBA:s representanter möter kursdel-tagarna ”IRL” – i verkliga livet – eller att kursen hålls över nätet, men leds av någon på CIBA.

– webbmöten går ofta till så att jag pre-senterar ett ämnesområde med hjälp av powerpoint och en webbkamera. De som deltar i kursen kan också ställa frågor över nätet.

Den stora fördelen med dessa kurser är naturligtvis att det går att gå en kurs utan att behöva resa iväg någonstans. De är dessutom kostnadsfria. Utbudet av kurser växer ständigt och av den anledningen har CIBA valt engelska som kursspråk.

– Detta är en internationell tjänst och ut-budet utökas ständigt. Det är viktigt att ma-terialet alltid kan förnyas och då blir över-sättningar omständligt. Hittills har vi inte fått några klagomål på att materialet inte är på svenska. Ser man på kurslitteratu-ren på universitetet är det ju mycket av den som är på engelska också.

Länk: www.cibavisionacademy.com

Virtuella kurser blir allt fler

”Kunskapsmässigt ger det nästan lika mycket”

Optik 4 2010

AlconOFR Optik X.indd 1 10-04-18 18.16.05

Kontaktlinser för alla åldrar

Proclear

Proclear 1 Day

Proclear Multifocal Toric

Proclear Multifocal

Proclear EPBiofinity

Avaira

Biofinity Toric

CooperVision växer med dig!

www.coopervision.com

20

Optik 4 2010

I undersökningen som genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Axánd Konsult under vintern 2009 och 2010 tillfrå-gades 302 personer. Drygt hälften av dem fick svara på frågor i ett webbformulär och med de övriga genomfördes telefoninter-vjuer. Den övervägande delen yrken som representeras i undersökningen är leg.op-tiker och butiksassistenter. Även studenter, butiksägare och leverantörer har deltagit i undersökningen.

Sammansättningen av svarsgruppen skiljer sig något från den förra läsarun-dersökningen som genomfördes 2008. Då deltog en betydligt större andel studenter och färre butiksassistenter. Den förändrade

sammansättningen gör att resultaten mel-lan de båda undersökningarna inte är helt och hållet jämförbara.

–Det förändrade respondentunderlaget ger mer rättvisande svar för branschens åsikt, men påverkar jämförbarheten med tidigare undersökning, något vi var medvet-na om när förändringen genomfördes, sä-ger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen.

Artiklar om företag i branschen är de mest lästa i tidningen. Personporträtt och intervjuer väcker också intresse, liksom re-portage om mode och trender. Även nyhe-ter om forskning lockar många av läsarna.

Enligt undersökningen finner läsarna ar-tiklarna intressanta. På en skala från 1-6,

där 1 är lägst och 6 är högst får till exem-pel artiklar om mode och trender 4,5 i be-tyg och reportage om företag i branschen 4,3.

–Intresset för artiklar om vetenskap och forskning har sjunkit något jämfört med undersökningen 2008, vilket sannolikt be-ror på att det är färre studenter som del-tagit i årets undersökning, säger Fredrik Thunell.

Både det redaktionella innehållet och an-nonserna får generellt sett ett gott betyg. Informativ, intressant och trovärdig är de starkaste värdeorden, enligt undersökning-en. I praktiken innebär det att man upple-

Tidningen Optik är uppskat-tad och omtyckt av sina läsare. Både det redaktionella innehål-let och annonserna får höga be-tyg i en färsk läsarundersökning. Tidningen läses i hög grad av prenumeranterna, 97 procent av de tillfrågade läsarna läser hela eller delar av tidningen. 9 av 10 ägnar mer än 15 minuter åt varje nummer.

Värdefull tidning för branschenOptik i ny läsarundersökning

LÄSEKRETSENTExT MICKE JARESAND

21

Optik 4 2010

Läsning av hela tidningen

4%

20%

69%

8%

0% 20% 40% 60% 80%

Jag läser hela OPTIK

Jag läser några reportagenoga och skummar resten

Jag skummar hela OPTIK

Jag läser inte OPTIK

47%

48%

53%

65%

76%

77%

85%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vetenskapliga delen

Ledare

Krönikor

Forskningsnyheter

Mode och trender

Personporträtt och intervjuer

Företag i branschen

Läsning av olika delar

1%

21%

56%

2 %

0%

9%

61%

29%

0% 20% 40% 60% 80%

Ingen tid alls

Under 15 minuter

15-30 minuter

Mer än 30 minuter

2009-20102008

2

Tid ägnad åt OPTIK

3,0

4,8

3,6

4,8

4,2

4,2

2,9

3,3

3,7

3,9

4,0

4,3

4,5

3,3

1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0

Ledare

Krönikor

Vetenskapliga delen

Personporträtt och intervjuer

Forskningsnyheter

Företag i branschen

Mode och trender2009-20102008

Intresse för olika typer av artiklar

31%

53%

65%

76%

81%

43%

50%

69%

73%

76%

82%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Underhållande

Värdefull

Lättläst/lättöverskådlig

Trovärdig

Intressant

Informativ

2009-20102008

Värdeord - OPTIK

3,6

4,3

4,3

4,4

4,4

1 2 3 4 5 6

Varje nummer av OPTIK innehåller någoninformation som är relevant för mitt arbete

De vetenskapliga artiklarna i OPTIK håller en god vetenskaplig nivå

Jag har diskuterat en artikel från OPTIK med någon annan

Jag kan genom artiklarna i OPTIK följa med i de senaste rönen inom optik och optometri

OPTIK ger mig information som jag inte kan få någon annanstans

Uppfattning om OPTIK

ver tidningen som värdefull i yrkesrollen. Leg.optiker och butiksägare ger betyget 4,1 av 6 möjliga i hur värdefull de upplever Op-tik i sitt jobb.

I undersökningen fick de tillfrågade ock-så tillfälle att föra fram synpunkter på vilka ämnen de skulle vilja läsa mer om i tid-ningen. De flesta tycker det är bra som det är men sju procent, skulle vilja ha mer om vetenskap och forskning medan sex pro-cent skulle vilja läsa mer om mode och trender.

–På den vetenskapliga sidan efterfrågas i första hand artiklar av en större dignitet; internationella artiklar vilka med fördel kan sammanfattas i kortare referat med hän-

visning till källan för de som önskar. Vidare efterfrågas enklare ”populärvetenskapliga” artiklar som vänder sig till assistenterna. Vad gäller mode och trender efterfrågas dels internationella reportage dels repor-tage med en mer lokal förankring, säger Fredrik Thunell.

Personerna som deltog i undersökningen gavs också tillfälle att komma med konkre-ta tips och idéer och artiklar.

–Mycket av det som läsarna föreslår är redan planerat för kommande nummer, säger Fredrik Thunell. Det indikerar att re-daktionen är i fas med läsarnas önskemål.

Det sammanfattande betyget för tidning-

en Optik blir 4,3 på en sexgradig skala.– Tidningen får fortsatt genomgående

goda omdömen av läsarna – framför allt uppfattar man Optik som informativ, intres-sant och trovärdig. I jämförelse med 2008 års resultat märks även en positiv föränd-ring gällande tidningens lättlästhet och värdet av tidningen.

– Läsarna uppfattar dessutom att det finns något i varje nummer som är rele-vant för deras yrkesutövning och de veten-skapliga artiklarna anses hålla en god ve-tenskaplig nivå, säger Maria Nettersand, projektledare på undersökningsföretaget Axánd.

www.transitions.com

Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Healthy sight in every light är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2008 Transitions Optical Inc.

Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.

23

Optik 4 2010

Förr i tiden användes Øksnehallen som uppställningshall för nötkreatur på väg till slakt. Øksne betyder näsring och hallen var en av de centrala byggnaderna i det gamla slakthusområde som ligger ett stenkast från Köpenhamns centralstation. Idag mär-ker man dock inte mycket av byggnadens historik. Den gamla tegelbyggnaden ser förvisso rätt industriell ut på utsidan, men inuti är det rena, ljusa mässhallar som mö-ter besökarna.

– Arkitekturen här är enastående. Det är

För sjunde gången i ordningen arrangerades den familjära optikmäs-san Drømmesyn i centrala Köpenhamn, där 39 utställare visade upp sina produkter för 1500 besökare från Danmark och Sverige.TExT OCH FOTO MATS ALMEGÅRD

ett fantastiskt ljus i dessa lokaler och må-let har varit överskådlighet och öppenhet, säger Jan wenzel som tillsammans med Henrik Ørgreen är mässgeneral för Drøm-mesyn.

När Drømmesyn startade 2002 var tan-ken att mässan skulle byta lokaler (i Kö-penhamn) varje gång. Men efter att ha ar-rangerat Drømmesyn i Øksnehallen det femte året bestämde arrangörerna sig för att det var rätt plats. Att hallen ligger 3 mi-nuters gångväg från centralstationen var givetvis också en avgörande anledning.

Jan wenzel är arkitekt och är ansvarig för det visuella och det praktiska arrange-manget i utställningslokalerna. Det är hans idé att sätta en dj i mitten av mässan och skapa ett ”torg” där besökarna kan umgås.

– Tanken var att skapa en samlingspunkt i mitten och att alla montrar ska ligga lika nära och centralt till denna punkt. Det får inte bli långa mässgångar där man kän-ner att man kommit avsides. När antalet utställare går upp blir det givetvis svårt att behålla den känslan, men vi gör vad vi kan för att det ska vara så, säger Jan.

Förra året gjorde det skakiga ekono-

Familjärt på Drømmesyn

Øksnehallen – tidigare en del av slakt-husområdet. Idag snygg mässhall.

24

Optik 4 2010

DRØMMESYN

miska läget i världen att arrangörerna lät Drømmesyn vila. Men med stor efterfrågan från leverantörer som ville ställa ut, beslu-tade sig Henrik och Jan för att åter arrang-era mässa.

– Årets besökarantal blev cirka 1500, vil-ket är något mer än 2008. Vi är generellt sett nöjda med årets mässa, men skulle gi-vetvis vilja ha mer besökare nästa gång. Till Drømmesyn 2011 kommer vi att anstränga oss hårdare för att få fler besökare både från Norden och resten av Nordeuropa, sä-ger Jan.

Totalt ställde 39 utställare ut på årets mässa. De representerade tillsammans cirka 140 olika varumärken, främst inom glasögonbågar. Men det fanns också några maskin- och glasleverantörer på plats, ef-tersom besökarna under tidigare år efter-frågat det.

– Det är bra att kunna kombinera och vi tror att det är bra att erbjuda mer än bara glasögonbågar, säger Henrik Ørgreen.

Jan har varit ansvarig för utställnings-rummet. Henrik Ørgreen har kontakterna i optikbranschen och varit den som bjudit in kollegor och fyllt mässhallarna med utstäl-lande företag.

– Vi har valt internationellt ansedda ut-ställare som arbetar med innovativ de-sign och bra kvalitet. På Drømmesyn vill vi inte ha några billiga produkter. Utställarna ska inte behöva vara rädda för att någon springer runt och fotograferar produkterna med uppsåtet att tillverka kopior. Så är det dessvärre på många av de stora internatio-nella mässorna, säger Henrik.

Givetvis var det många danska optikfö-retag som ställde ut på Drømmesyn. Att ställa ut på ”hemmaplan”, nära kunderna är viktigt för många av dem. Många nämn-de också tidpunkten som en av fördelarna. Drømmesyn ägde rum helgen efter Mido, så leverantörerna hade med sig de allra senaste kollektionerna, som i vissa fall pre-miärvisats endast en vecka tidigare.

– Mässorna ligger tätt under våren, men de som inte åker till Milano kanske kom-

mer hit. Vi hoppas ju det. Det är viktigt för oss att våra danska kunder kan hitta oss här, eftersom Danmark är en oerhört vik-tig marknad för oss, säger Rikke Levinsen, Marketing Manager på Bellinger.

Att det lilla landet Danmark är så starka

inom glasögondesign är inget som längre förvånar. Hela tiden dyker det upp nya varu-märken med spännande designprodukter.

– Vår designfilosofi är att det ska vara rent, enkelt och skandinaviskt. Danmark är en stark designnation och har varit länge.

Rikke Levinsen på Bellinger tycker det är viktigt att ställa ut i Danmark.

25

Optik 4 2010

Tänk bara på våra möbler, industridesign och så vidare, säger Tue Strange, vd för Da-nish Eyewear.

Men det var inte enbart danskt på Drøm-mesyn. En del svenska företag hade letat sig dit, liksom en del från andra platser. Brittiska Kirk Originals var ett exempel. Deras färgstarka, assymetriska bågar drog till sig en hel del besökare.

– Drømmesyn erbjuder kvalitativa part-nerutställare och intressant design. För oss känns det rätt, särskilt eftersom vi har en ny kollektion med större modeller så vi känner oss mogna att försöka ta oss in på den skandinaviska marknaden nu, säger Yann Cahue, international sales manager på Kirk Originals.

Svenska Sceye hade också letat sig till Köpenhamn. Bröderna Björn och Håkan Starrén fanns på plats i montern.

– Drømmesyn är ett positivt arrange-mang och det är roligt att komma hit. Frå-gan är om det går att driva en mässa i Nor-den med tanke på hur små marknaderna är, men vi tror att det är viktigt med mäss-sor så att våra kunder får komma och möta oss och se våra nyheter.

Mässan pågick under två dagar (13–14 mars). Under lördagskvällen arrangera-des också en middag för utställarna på Det Kongelige Teater Skuespilhuset. Över tre-rättersmiddagen och en fantastisk utsikt över hamnen kunde utställarna dela med sig av branschsnack. Efter middagen öpp-nades dörrarna för Drømmesynbesökarna för barhäng och dans till pumpande musik. Henrik Ørgreen och Jan wenzel tycker det är nästan lika viktigt att ha trevligt på kväl-len som att mässan fungerar bra.

– Det är viktigt att branschen träffas och diskuterar, skrattar och drar rövarhistorier för varandra. Vår tanke är också att utstäl-lare och besökare ska känna sig ”royal tre-ated” och därför har vi valt Skuespilhuset. Målet är att besökare och utställare känner att de måste komma tillbaka för att Drøm-mesyn är så bra. Vi hoppas att de kände så, säger Henrik.

Festivalgeneralerna: Jan Wenzel och Henrik Ørgreen.

Sceyebröderna tycker mässor är viktigt. I Noxes monter kunde man få håret klippt.

Tue Strange, vd för Danish Eyewear, är stolt över den danska designtraditionen.

Yann Cahue försöker etablera Kirk Originals i Skandinavien.

”Vi har valt internationellt ansedda utställare som arbetar med innovativ design och bra kvalitet. På Drømme-syn vill vi inte ha några billiga produkter. Utställarna ska inte behöva vara rädda för att någon springer runt och fotograferar produkterna med uppsåtet att tillverka kopior.”

Optik 4 2010

26 VISION FOR ALLTExT OCH FOTO JESSICA RÖNNLUND

I början av januari mötte jag mina kol-legor på flygplatsen i Lima, Peru, för att tillsammans jobba för Vision For All i två veckor. För halva gänget väntade ett helt nytt sätt att jobba på, med portabla prov-rum och kollektioner av färdiga glasögon. Resten hade både väskor fyllda med glas-ögon och erfarenhet från flera VfA-resor med sig.

Förberedelserna för resan börjar cirka sex månader innan avresa. Då bestäms vilka byar som ska besökas och vem som ska arrangera mötet när VfA kommer dit. Resan finansieras av deltagarna själva eller med hjälp av sponsorer. Glasögonen tvättas och mäts upp av frivilliga på VfA:s arbets-dagar.

Efter många timmars resande och en tidsskillnad på sex timmar var vi trötta och intog med glädje sängarna på Gerorges Hostel i Pueblo Libre, efter en kort väl-komstdrink. För egen del somnade jag med ett leende på läpparna för att den här da-gen äntligen hade kommit. Jag var väldigt förväntansfull inför de kommande veck-orna.

Första dagen arbetade vi på ett kloster. Vi möttes av en kö på ett hundratal människor som hade väntat på vår ankomst för att få sin syn testad. John Godoy informerade de som köade hur undersökningarna skulle gå till och om de glasögon som vi skulle dela ut: att de är begagnade och att vi gör vårt bästa för att hitta styrkor så nära behovet som möjligt.

På plats fanns två optiker, Anna S Eriks-son och John Godoy, samt fyra assistenter: Lena Stigsdotter, Marie Levert, Gert Rönn-lund och Jessica Rönnlund. Målet är att göra cirka 150 synundersökningar per dag, men redan under första dagen hade vi ut-fört 173 undersökningar.

Vi jobbade två dagar i Lima och fick även möjlighet att utforska staden, innan vi flög till Tarapoto. Därifrån var det åtta timmars

bilfärd till bergsbyn San Jeronimo. Det var en av de vackraste bilfärderna vi alla varit med om: genom djungel och berg med va-rierande vegetation. I en by byttes bilen ut mot en med 4-hjulsdrift, vilket är ett måste för att komma upp till San Jeronimo. Det var minst sagt en skumpig biltur i lera upp-för i en halvtimme.

Väl framme möttes vi av leenden, app-låder och levande musik. Det var ett rö-rande välkomnande och vi hade svårt att hålla tillbaka tårarna. De flesta byborna och människor från byar runtom, som gått många timmar för att träffa oss, hade ald-rig tidigare besökt en optiker. Under två da-gar delade vi ut totalt 344 par glasögon till 59 procent kvinnor och 41 procent män. Det största behovet var glasögon för nära håll, något som var genomgående för alla plat-ser vi besökte.

Ibland hade vi tolk som hjälpte till med översättningen då de flesta i vår grupp sak-nar kunskaper i spanska. Kommunikatio-nen med patienterna gick ändå bra, med kroppsspråk och enstaka ord, då vi inte

hade tillgång till tolk. Glädjen hos de som fått ett par glasögon var svår att misstolka.

Efter att ha tagit oss ner från San Je-ronimo till fots tillsammans med en mula som bar bagaget, åkte vi till Trujillo i västra Peru. Där hade Lions ordnat allt för oss. Vi fick ett varmt välkomnande och ett full-späckat schema.

Under fyra dagar besökte vi de fattigaste områdena runt om Trujillo och undersökte totalt 737 patienter (70 procent kvinnor och 30 procent män). Majoriteten av de som var över 36 år fick antingen två par glasögon eller ett par multifokala för deras behov att se på nära håll och på avstånd.

Trötta efter en tidig morgonbuss till Chim-bote var vi inne på den sista av nio arbets-dagar. Vi var uppfyllda av den tacksamhet vi mött och som utan tvekan gjort resan värd att genomföra.

Totalt under resan gjorde två optiker 1801 undersökningar. Av dem var 37 pro-cent män och 63 procent kvinnor. Vi delade ut 1 443 glasögon varav endast nio procent för långt håll och resten för nära håll.

1 443 glasögon delades ut

Ute efter enkel och flexibelretinal/corneal bildbehandling?

Topcon retinalkameror & digitala fotospaltlamporFrån Topcon kommer några av världens bästa retinal-kameror och digitala fotospaltlampor, med en kvalitet som ligger i det absoluta toppskiktet. Att alla våra kameraenheter dessutom använder sig av samma bildbehandlingsprogram gör det så mycket lättare för dig som användare. Du kan om du vill t.ex placera retinalkameran intill den digitala spaltlampan på växel-bordet på ditt instrumentstand och ansluta dem båda

till ImageNet I-base. Sen är det bara att sätta igång. Alla bilder, oavsett kamera, lagras på samma patient i patientregistret och kan också skickas vidare i krypte-rad form för bedömning av ögonläkare. Att de flesta ögonläkare väljer våra retinalkameror och tillhörande programvaror underlättar också, eftersom bildöverföring & kryptering då lättare kan synkroniseras.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

Optik 4 2010

28 BRANSCHNYTTTExT: MATS ALMEGÅRD

För drygt ett år sedan inledde Göran Bör-jesson på Optos diskussionerna med KI om att placera en Optomap till KI så att KI-studenterna ska få kunskap om denna, för Sverige, nya teknik.

– Jag träffade då de flesta lärarna och märkte att det fanns ett stort intresse ib-land dem. Sedan har jag varit där och in-struerat hur maskinen fungerar och lärt lärarna att ta bilder med maskinen. Jag kommer också på något sätt att vara invol-verad i elevernas utbildning.

Laserscanning av näthinnan kommer att ingå som ett moment i grundkursen på KI. Göran Börjesson berättar också om ett forskningsprojekt som är på gång och som kommer att inrikta sig på komplikationer vid diabetes.

KI kommer att disponera sin Optomap som undervisningsutrustning.

– Utbildningen måste följa med i föränd-ringarna i optikvärlden, där fler och fler optiker alltmer närmar sig det kliniska tän-kandet. De blivande optikerna behöver bli bekanta med den teknologi som finns på marknaden eftersom de kommer att be-hövas ännu mer framöver. Ögonsjukvården har idag problem med långa köer, budget-åtstramningar och många ögonläkare går i pension inom några år. Det ger ett ökat be-hov av att någon annan utför friskvårdande insatser – så att sjukvården kan koncen-trera sig på de sjuka ögonen. All teknologi som optiker kan använda för att kunna för-se ögonläkare med en väl underbyggd re-miss är intressanta och Optomap är väldigt bra till detta.

För er är det väl också en investering att ”skola in” de nyutexaminerade optikerna på just er teknik?

– Den tekniska utvecklingen sker snabbt och därför känns det speciellt bra att kun-

na erbjuda Optomap till kommande opti-ker. Alla strävar efter att ha så bra kunskap som möjligt kring det område man skall arbeta med framöver. Kan man sedan kom-binera kunskapen med ett undersöknings-instrument som ger en avsevärt större ”kartbild” över hur näthinnan ser ut så är man bättre rustad inför det man kommer att träffa på efter utbildningens slut.

Om de diagnostiska dropparna blir verk-lighet, finns det ett behov för Optomap då?

– Absolut. Innan Optomap kom på mark-naden användes mer av diagnostiska drop-par, om man ser det i ett internationellt perspektiv. Idag finns det inte lika stort be-hov längre. Skillnaden är inte så stor mel-lan att droppa eller ta en Optomapbild. Dropparna är inget hot mot Optomap, sna-rare är det ett komplement för dem som har små pupiller (under två mm). En Op-tomap och diagnostiska droppar i kombi-

nation ger optikern flera verktyg att arbeta med.

Rune Brautaset på KI är mycket nöjd över att KI nu får tillgång till en Optomap.

– Optomap ger oss möjlighet att betrakta perifera delar av näthinnan på ett helt nytt sätt. Detta konkurrerar inte med användan-det av droppar. Med droppar får man möj-lighet att med båda ögonen genom spalt-lampan, och därigenom med stereoseende, betrakta näthinnans centrala och perifera delar. Dock är det på detta sätt svårt doku-mentera det man ser på ett bra sätt, sam-tidigt som det är svårt komma lika lång ut i periferin som Optomap gör. Att man med Optomap kan dokumentera på ett så bra sätt och komma ”hela vägen ut” gör maski-nen unik. Att visa för studenterna att denna möjligheten finns tycker jag är viktigt. Sam-tidigt kommer vi ha stor nytta av instru-mentet i även i vår anatomiundervisning. Med tanke på den svåra ekonomiska sits vi utbildningsanordnare har så är jag mycket tacksam för att Optos ger oss möjlighet att låna maskinen.

En ny Optomap har invigits på KI/St Eriks ögonsjukhus med högtidlig klippning av band. Introduktionsföredra-get stod optometrist Kevin Lewis från London för.

Jan Bergmansson, Rune Brautaset och Göran Börjesson inviger Optomapen på KI genom att klippa det blågula bandet.

Optomap breddar utbildning

Förändringar av linsens egenskaper under

användning bidrar i hög grad till försämrad

komfort i slutet av dagen.

Med Lacreon™ -teknologin bäddas ett

fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och

det stannar kvar i linsen under hela dagen1.

Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets

naturliga vätande egenskaper. Det frisätts

inte under användning och bidrar till att

bevara tårfilmens stabilitet och linsens

hydrofila egenskaper, vilket avsevärt

förbättrar komforten i slutet av dagen.

Komfort som varar från morgon till sen kväll

LACREONTM-teknologin för fukt som aldrig tar slut

100

80

60

40

20

00 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

% k

umul

ativ

t kv

arva

rand

e vä

tand

eäm

ne i

linse

n (u

g/le

ns)

Ingen förlustav vätandeämne underanvändning

Tid (timmar)

1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.

Nu även

för dig med

astigmatism

Optik 4 2010

mod. GLAM 65Sa

fi lo

Nord

ic –

Tel:

020

32 8

9 60

– Fa

x: 08

-630

38

70 –

Mai

l: ca

ll.sc

andi

navia

@sa

fi lo.

com

– w

ww.s

afi lo

.com

31

För femte gången har George Kafa åkt till Beirut med väskorna fulla av glasögon. I samarbete med ett sjukhus och en kyrka har de delats ut till behövande som Geor-ge Kafa har undersökt. Till hösten väntar ännu en resa.

Leg optiker George Kafa driver Kafa Optik i Motala. Fritiden ägnas åt att slipa in glas i glasögonbågar för distribution till behövan-de i Beirut, Libanon. Under mars månad var det dags för femte resan.

– Jag kommer ursprungligen därifrån och det bara blev så att jag valde att åka till Libanon för att dela ut glasögon. Fördelen

är att mina föräldrar bor där, så jag har nå-gonstans att bo. Jag har också kontakter med folk och pratar språket.

Med sig i bagaget hade George både läs-glasögon och vanliga glasögon med slipade glas. Glasögonen har han fått från leveran-törer som han vanligtvis köper bågar och glas av till sin butik.

– Polaroid har ställt upp med läsglasö-gon. Scandinavian Eyewear, Opo och Ricar-do har bidragit med glasögonbågar, Zeiss och BBGR med glas.

Det är alltså nya glasögon som George tar med sig. Men utgående modeller, som bli-vit över. Glasen slipar han och hans perso-nal in själva innan avresan – i varierande styrkor. På plats i Libanon samarbetar han med en kyrka och ett sjukhus.

– Kyrkan har hjälpt till med affischering. De behövande, fattiga och handikappade,

har fått anmäla sig där för att få tid för un-dersökning. Sjukhuset ställer upp och lå-nar ut ett undersökningsrum med rätt ut-rustning till mig.

Under tre intensiva dagar gjorde George 250 synundersökningar och delade ut glas-ögon till alla som behövde. Glasögonen är gratis för patienterna.

– Företagen som ställer upp med pro-dukter är de som betalar. Jag står för min resa och Kafa Optik står för inslipningen av glas. Det finns många fattiga, handi-kappade och behövande i Beirut och deras tacksamhet är stor. Den glädje de visar är långt viktigare än pengar. Det känns stort i hjärtat när man ser hur lyckliga de blir. Till hösten reser jag tillbaka igen. Om det är någon som vill följa med är det bara att kontakta mig.

Länk: www.kafaoptik.se

Tillbaka till Beirut

AlconULTRA Optik.indd 1 10-04-18 18.14.58

32

Optik 4 2010

BRANSCHPLOCKREDAKTÖR MATS ALMEGÅRD, opt [email protected] • ILLUSTRATIONER ANNA ÖDLUND

Madonna designar. Premiär för designsamarbete mellan Domenico Dolce, Stefano Gabbana och självaste Madonna. Po-pikonen Madonna har själv medverkat i de-signprocessen istället för att, som många an-dra stjärnor, bara vara ett dyrt namn avsett för marknadsföringen. Namnet på denna exklusiva kollektion är Dolce & Gabbana MDG Capsule Collection. Totalt handlar det om sex olika modeller och sträcker sig från stort, mjukt och plastigt till smala, hårda skalmar i metall. Den gemensamma nämnaren är den lyxbetonade MDG-loggan, där M:et består av små gnistrande stjärnor.

Fler appar. Optikbranschen har på allvar hittat in i App-les digitala utbud av applikationer. Den här gången är det Specsa-vers som lanserar en iPhone-app som ska förenkla vardagen för de som vill söka upp en (Specsavers)optiker. Med hjälp av iPhonens in-byggda GPS-funktion ska kunden via applikationen lätt kunna hitta närmaste Specsaversbutik. Via applikationen går det också att boka tid för en synundersökning. Själva säger Specsavers att tanken med applikationen är att upprätthålla sin image som ett progressivt före-tag, en annan att nå ut till den medvetna målgrupp som iPhone-an-vändarna utgör. Detta säger Specsavers marknadschef, Anders Zan-ton, i ett pressmeddelande.

Bekvämt. Senaste lanseringen från BioLens är endagslinsen Morning-Q som har en elliptisk frontyta och som är fram-tagen med hjälp av vågfrontsteknik. Linsen är tillverkad i 58% hioxifilcon A och ligger i en Hyaluronsyra, vilket enligt Linus på Bio-

Lens ger oslagbar komfort:– Hioxilificonmaterialet i

kombination med hyaluron-syran gör denna lins oerhört bekväm för de med torr-rare ögon. Hioxilificon binder vätska väldigt bra, så linsen blir inte torr i samma ut-sträckning som andra linser.

Hyaluron är ett smörjande material som börjar komma inom linstillverkningen.

– Morning-Q blockerar mot UV-strålning och är asfärisk, vilken gör den lämplig till prepresbyopa kunder, eller de som gränsar till astigmatism.

Utflyttat. Under en vecka flyttade delar av verksam-heten i Synoptiks butiker på Slöjdgatan och Drottninggatan i Stockholm in på varuhuset PUB. Centralt beläget vid varuhu-sets entré erbjöd Synoptik kunderna bra priser på solglasög-on och en undersökning med autorefraktor.

– Vi har haft mellan 50 och 100 kunder per dag. För oss är det ett bra sätt att nå nya kunder och vi är väldigt nöjda med evenemanget, säger Håkan Broman, butikschef på Synoptik,

Slöjdgatan i Stockholm.

Optik 4 2010

33

Nordiska Lins ABBox 9053 • SE-400 92 Göteborg

Tel. 031-748 49 [email protected]

The simple and proven contact lens�fitting system for keratokonus

Complex lens geometry, combined with the enhanced benefits of Boston materials,�makes the Rose�K lens the better fit for superior patient comfort and visual acuity

On the road. IDEA, Italian Design Eyewear Association, är namnet på den nya alliansen mellan företagen Area, Imagine Eyewear, LA, Mu & Do, Nico-design, Pramaor. Medlemmarna i alliansen börjar en gemensamma turné, IDEA Tour, den 26 april. Genom att använda sig av Fiat MotorVillages och Alfa Romeos lokaler försöker man uppfylla turnéns mål: att på okonventionella sätt skapa sina relationer till optiker. Turnén kommer att göra fem stopp, fyra i Italien och ett i Paris.

Trendig tidning. Stockholm Ey-ewear är namnet på den nya tidning som just lanserats av en rad optikbutiker i Stockholm – oberoende av eventuell kedjetillhörighet. Ut-gångspunkten är glasögonens roll som ”modeattribut och uttrycksme-del”. Med snygga bilder och korta texter vill tidningen skapa intresse för glasögonens givna plats i den modemedvetnes garderob.

– De tio butiker som ingår är inte konkurrenter, de är kollegor. De särskiljer sig från andra i bran-schen genom en satsning på premi-umprodukter med hög modegrad, istället för att syssla med pris-dumpning, säger Staffan Lind, krea-tivt ansvarig på Decennium AB som producerar tidningen.

– Ska man lyfta fram mode mås-te man göra det på ett bra sätt. Det har man inte lyckats med tidigare i optikbranschen. I vår tid-ning är det livsstilsfokus, där brillor är en del av en moderiktig livsstil. I Stockholm finns ett coolt och urbant uttryck som de butiker som är med och även tiningen vill förmedla.

Bågar & Glas två butiker deltar i samarbetet kring tidningen. – Vi fick en fråga om att vara delaktiga och tyckte det kunde funka eftersom man valt butiker som

är välskötta, ägarledda, och har något mer utbudstänkan-de utöver det vanliga. Svensk press i övrigt är inte så bra på glasögonrapportering och att lyfta fram annorlunda och mindre varumärken så vi kän-de att en tidning av detta slag saknades, säger Pelle Skog-lund, leg optiker och ägare Bå-gar & Glas, Stockholm.

Det ursprungliga initiativet kom från Ringdahls optik som har ett nära samarbete med Decennium sedan tidigare.– Målet var att lyfta fram det

trendiga inom optikbranschen för att skapa en snygg tidning som vi kan ge kunderna i vår butik. Vi är mycket nöjda med resultatet, säger Petra Lind som är leg optiker och delägare i Ringdahls optik.

Nyanställd kvalitet. Micha-ela Nemes-Dorsell började sin anställning på Optikbranschen i mitten av april. Hen-nes uppdrag som kvalitetssamordnare blir att uppdatera kvalitetscertifie-ringen, hålla utbildningar, cer-tifiera butiker och administrera. På sikt kommer hon också ar-beta med revisioner.

Michaela är utbildad till opto-metrist vid City University i Lon-don. Efter nio år som verksam optometrist i England återvände hon till Sverige där hon arbetat som optiker och butikschef hos Specsavers samt varit anställd på en ögon-klinik i Sverige. För närvarande arbetar hon också med ett examensarbete för master-nivå på City University i London. På Optik-branschen har hon en halvtidstjänst.

– Detta är en rolig utmaning. I England är optikeryrket mer kliniskt och jag tycker det är roligt att vara med och arbeta för att höja nivån på arbetet här i Sverige också. Bättre kvalitet på ögonvården gynnar alla, säger Michaela.

Juniormode. Mexx Eyes Junior Col-lection som tidigare varit designad för tjejer mellan åldrarna 12 och 17 inklude-rar från och med senaste kol-lektionen även glasögon i pojk-tappning. Enligt pressmeddelande vill de med denna kollektion säga adjö till det banalt blommiga glasögonmodet som påtving-as barn. Målet ska uppnås med hjälp av metall-bågar i olika skepnader med urfrästa detaljer i skalmarna.

34

Optik 4 2010

KRÖNIKATExT EMILIA HEDKVIST

Jag har en yngre kusin som är linsbärare sedan ett par år tillbaka och som numera köper linser på Internet. Vi kom under påskhelgen in på diskus-sionen kring den årliga linskontrollen som är ett

måste, även om man köper linser på Internet. Jag är gan-ska övertygad om att min käre kusin inte skulle besöka en optiker en gång per år om inte hans kusin – jag – vore just en sådan. Så jag frågade honom vad som skulle få honom att faktiskt göra en årlig kontroll om inte en optiker fanns i släkten. ”Inget”, fick jag till svar. ”Jo, det skulle vara om jag skulle se sämre då eller om linserna skulle bli obe-kväma.”

Jag luskade vidare bland kontaktlinsbärande vänner och bekanta. Överlag verkar synskärpan vara den avgö-rande orsaken till ett besök hos optikern, men förhållan-devis många är faktiskt verkligen måna om sina ögons hälsa. Om dessa personer modifierade sanningen en aning i rädsla av att bli uppläxad, får förbli osagt.

Jag surfade härom veckan in på några trådar om kon-taktlinser på ett av Sveriges största diskussionsforum. Visst hittade jag som väntat många inlägg som uppmunt-

rade till non-compliance i stor grad och som fick mina stackars hornhinnor att darra av rädsla. Men jag måste erkänna att jag nog ändå haft alldeles för låg tilltro till Sveriges kontaktlinsbärare. Om jag helt subjektivt skulle be-döma antalet kunniga och pålästa respektive felin-

formerade och vilsna linsbärare där ute på nätet så vinner nog ändå de förstnämnda. Många frågor som ställdes på forumet besvarades gång på gång med vettiga och sunda svar från förnuftiga linsbärare. Framförallt ett svar värm-de mitt optikerhjärta, ett svar som imponerade med sann fakta och kloka ord. Typiskt nog visade det sig att inlägget faktiskt var skrivet av en legitimerad optiker. Nåväl, kul att optiker engagerar sig även på nätet.

Vidare pekades det på forumet flertalet gånger på för-delarna med att handla sina linser hos en optiker: hjälp när en komplikation tillstött, priser som faktiskt ofta är desamma som på Internet samt möjligheten till inbyte av linser vid eventuella reklamationer eller byte av sort och styrka. Och visst blev jag extra glad när jag läste detta i flera av trådarna: kunderna där ute är nöjda med vårt ar-bete!

Under min knappa men omsorgsfulla research har jag nog kommit fram till att de flesta linsbärare vet riskerna med linsbärande och vikten av årliga kontroller, även om vi optiker förstås inte ska vara nöjda förrän denna andel linsbärare är 100 procent.

Jag försöker fundera på var kommunikationen och in-formationen brister. Jag har svårt att tro att vi optiker inte uppmanar till årliga kontroller och när jag ser till mig själv och mina optikervänner vet jag att vi alla är mycket nog-granna och ordentliga med att betona vikten av årlig kon-troll. Och av min research att döma kan vi nog heller inte lägga hela skulden på kunderna. Det kan omöjligt bara ligga i deras ansvar att veta hur de ska hantera en kon-taktlins, likväl som jag inte kan veta hur jag ska ta en anti-biotikakur om jag inte fått en ordination från en läkare. Hur är det då med sajterna som säljer linser på Internet? Vad har de för ansvar i denna debatt? När jag besöker de olika sajterna kan jag inte säga att de missbrukar sin ställning på något sätt. Information om linskontroller finns det gott om. Det enda jag kan anmärka på är väl att det som bekant inte finns någon egentlig kontroll av giltiga recept. Och på den fronten vet jag tyvärr inte om det är så mycket mer som kan göras. Jag föredrar ändå den egna individens ansvar framför receptkontroll av Big Brother.

Mina slutgiltiga ord blir tyvärr att jag kommit till något av en återvändsgränd. Vi optiker får helt enkelt fortsätta ha tilltro till att våra kunder sätter ögonens hälsa främst och värdesätter kompetens och service.

Kunderna på nätet

”Många frågor som ställdes på forumet besvarades gång på gång med vettiga och sunda svar från förnuftiga linsbä-rare. Framförallt ett svar värmde mitt optikerhjärta, ett svar som imponerade med sann fakta och kloka ord. Typiskt nog visade det sig att inlägget faktiskt var skrivet av en legitimerad optiker. ”

Emilia Hedkvist, 25 år, kommer ursprungligen från Sundsvall. 2008 tog hon optikerexamen. Hon läser nu på Magisterpro-grammet i kli-nisk optometri vid KI och jobbar extra på City Op-tik i Stockholm.

Optik 4 2010

Helt klara glasinomhus och kvällstid

Anpassar sig snabbt

Mörka utomhus

Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.

Optik 4 2010

Komfortpaket.

TRK-1P är här!Världens första helautomatiska kombination av au-torefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter. 4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan mot det första ögat, resten sköter den själv.För första gången har också tonometern automatisk

pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachy-metrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och undersökare.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se

• Autorefraktor • Tonometer• Autokeratometer • Pachymeter

Optik 4 2010

37VETENSKAP

Fortfarande tid att ansökaJa, nu hoppas jag att våra ansträngningar med att rekrytera flera studenter till våra utbildningar har lyckats. Tillsammans har Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet och Optikbranschen gjort flera satsningar för att försöka få fler sökande. Tack till alla er optiker som delat ut och varmt berättat om ert yrke.

Sista ansökningsdagen till våra utbild-ningar var den 15 april och inom någon må-nad hoppas vi få veta hur söktrycket blivit.

Vi hoppas ju även att ni optiker har sökt till några av alla de efterutbildningar som också finns. I Kalmar har ni möjlighet att läsa båda Synergonomi (arbetsmedicin) och Optometrisk rehabilitering (synsvagsteknik). Vid KI erbjuder vi möjligheten till att kom-

plettera era utbildningar till optiker från ti-den innan det var högskoleutbildning. Om ni nu har missat att söka till några av dessa utbildningar innan den 15 april så bör ni snarast ta kontakt med respektive universi-tets antagningsavdelning med förfrågan om sen ansökan.

Kursen i Diagnostisk optometri har ni dock fortfarande möjlighet att söka till. Den har sista ansökan först i slutet av maj.

I den vetenskapliga delen av tidningen så ägnar vi oss helt oss kontaktlinser denna gång. På de kommande sidorna kan ni läsa originalarbeten från internationellt etable-rade författare.

Rune Brautaset

Linsspecial i detta nummer:Kliniska aspekter kring Dk/t del 1 : Har luften gått ur syret? sidan 34del 2: Modulus, design, yta – mer än bara frisk luft sidan 46

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein sidan 50

En revolutionerande asfärisk endagslins i Hyaluronsyra.

Sverigepremiär för Morning-Q UV-blockerande

Styrkeomfång +6,00 till -10,00

Säljs inte i nätbutikerna

Suverän för kunder med torrhetsproblem

Finns bara hos BioLens

www.biolens.se [email protected] 031-44 00 50

Optik 4 2010

Kliniska aspekter kring Dk/t

I den första delen av en artikelserie i två delar tar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan en titt på den senaste terminologin och de senaste teorierna när det gäller syresätt-ning av hornhinnan genom silikonhydrogellinser. AV NOREL BRANNAN OCH PHILIP MORGAN

Även om det ursprungliga målet med si-likonhydrogellinser (SiH-linser) inte har uppnåtts, nämligen att lösa problemet med infektiös keratit vid kontinuerlig använd-ning (användning av linser dygnetrunt), till-handahåller de utan tvivel en bättre miljö än hydrogellinser genom att främja normal metabolisk aktivitet i hornhinnan. Om detta råder det samstämmighet, medan det är mer oklart hur långt vi behöver sträcka oss när det gäller syregenomsläpplighet (Dk/t) inom silikonhydrogelkategorin för att upp-nå ett optimalt fysiologiskt resultat. (För enkelhetens skull utelämnas enheter på 10-⁹(cm/sek)(mlO⁹/ml.mmHg) när Dk/t-värden anges i texten.) Teoretiska modeller som stöds av empiriska data baserade på EOP (Equivalent Oxygen Percentage) tyder på att det är liten skillnad mellan olika si-likonhydrogellinser.1-6 Det finns dock vissa författare som hävdar att man borde kunna förvänta sig ytterligare fördelar genom att öka Dk/t inom silikonhydrogelkategorin.7-9

Det är viktigt att begrunda resultat från laboratorier och modeller, men det yttersta testet av dessa skillnader finns att finna i kliniska prestanda. Denna första artikel av två ägnar vi åt det kliniska perspektivet för att komma till slutsatsen att det i strikt fy-siologiska termer finns lite att vinna med att pressa upp Dt/k-värdena ovanför vär-dena i den nedre delen av intervallet för si-likonhydrogellinser. I den andra delen be-

Professor Noel Brennan är direktör för Brennan Consultants Pty i Melbourne, Australien, och adjungerad professor vid Queensland University of Technology. Dr Philip Morgan är universitetslektor i optometri och direktör för Eurolens Research vid University of Manchester

Del 1. Har luften gått ur syret?

Vilken skala är bäst lämpad för att beskriva syrsättning av hornhinnan?När vi talar om syresättningen av hornhinnan vill vi egentligen veta vilken mängd energi som hornhinnan genererar för att utföra sina normala funktioner.

Eftersom syreflödet är det hastighetsbegränsan-de steget vet vi att detta står i direkt proportion till syremetabolismens (eller konsumtionens) hastighet genom Krebs TCA-cykel och elektrontransportked-jan. Innan silikonhydrogellinserna kom var Dk/t-vär-det för mjuka linser begränsat till ca 30. Vid denna låga syrsättningsnivå var Dk/t ett användbart fak-tiskt index eftersom sambandet mellan metabolism och Dk/t huvudsakligen är linjärt för detta lilla av-snitt av kurvan. Även om Dk/t talar om för oss exakt hur mycket syre som passerar genom en kontaktlins på laboratoriebänken, reproduceras inte detta vär-de när linsen sitter i ögat. Många har också använt EOP (Equivalent Oxygen Percentage), som förutsä-ger partialtrycket för syre vid hornhinnans främre yta. Sambandet mellan partialtryck och metabolism är i själva verket inte linjärt eftersom det följer ett samband som kallas Michaelis-Menten-kinetik. Fatt föreslog att man skulle använda syreflödet vid horn-hinnans främre yta11, som också kallas för ”flux”, ef-tersom det anger volymen av syre som når hornhin-nan. Detta är ett index som är mycket bättre än EOP och Dk/t, men det är inte ett perfekt index för meta-bolism, eftersom syre också kan förflytta sig genom hornhinnans bakre yta. Det vi ytterst vill ha är ett sätt att bestämma den primära intressevariabeln, vilket ”syrekonsumtionen” kan ge oss. Den är ekvivalent med nettoflödet, eller summan av flödena vid horn-hinnans främre och bakre yta. Den bästa tillgängliga metoden för närvarande för att bedöma konsumtio-nen är Fatts diffusionsekvationsmetod.12

Figur 2 visar hur lagen om avtagande avkastning blir alltmer uppenbar allteftersom vi ökar förfinings-graden av estimatorerna från Dk/t till EOP till flux till konsumtion.

Figur 2 Kombinerad graf som visar Dk/t, eOP, främre kornealt syreflöde (Flöde; µl/cm2 h) och konsumtion (Kons; nl/cm3 sek) som en funktion av Dk/t för öppet öga be-räknat enligt Brennan.2 Olika y-axelskalor finns tillgängliga för var och en av dessa variabler.

Figur 1 Skattningar av pO₂ i öppet öga ge-nom en teknik med fosforescerande färg10

38 VETENSKAP LINSSPECIAL

Optik 4 2010

lyser vi viktiga prestandaskillnader inom silikonhydrogelkategorin som inte är syre-baserade och som borde vara den verkliga utgångspunkten vid val mellan olika lins-märken.

Lagen om avtagande avkastning Lagen om avtagande avkastning måste till-lämpas när man studerar sambandet mel-lan syret som når hornhinnan och Dk/t. Låt oss anta att en kontaktlins med ett Dk/t-värde på 100 åstadkommer ett partialtryck för syre på 100 mmHg vid hornhinnans främre yta (enligt tillgängliga data är detta sannolikt lågt räknat). Under normala an-vändningsförhållanden i öppet öga leder en fördubbling av Dk/t-värdet till 200 inte till ett partialtryck på 200 mmHg. Detta är inte möjligt, eftersom partialtrycket för atmos-färiskt syre vid havsytan är ca 159 mmHg (vid standardtemperatur och -tryck), och pO⁹ vid hornhinnans yta kan aldrig över-stiga detta värde. Vi kan fortsätta att för-dubbla Dk/t-värdet, men det kommer ald-

rig att leda till ett pO⁹-värde som är högre än i atmosfären. Data från Bonanno et al i figur 1 belyser detta genom att visa att pO⁹ vid den främre ytan endast ökar i långsam takt ovanför en Dk/t-nivå på ca 85.10 Figur 2 visar att allteftersom modelleringen av sy-resättning av hornhinnan från Dk/t till EOP till flux till konsumtion blir mer förfinad, ger en fortsatt ökning av Dk/t alltmer mar-ginella fördelar (se ruta). Det finns alltså inget tvivel om att lagen om avtagande av-kastning gäller. Den enda relevanta frågan är vid vilken punkt ökningen av Dk/t upphör att ge verkliga kliniska fördelar. Forskning om syrekonsumtion och de kliniska bevis som presenteras nedan tyder på att denna nivå ligger under det lägsta Dk/t-värde som konstaterats hos silikonhydrogellinser.

Vid analys av syrets betydelse för horn-hinnevävnaden är det lämpligt att referera till en uppsättning linsparametervärden. Sådan information återfinns i tabell 1. Man bör komma ihåg att det Dk/t-värde som anges för de flesta linser endast gäller för

linsens centrum. En lins med ett centralt Dk/t-värde på 20 kan mycket väl ha ett pe-rifert Dk/t-värde på 10 eller mindre.13 De centrala och perifera Dk/t-värden som ang-es i tabell 1 är skattningar härledda från olika källor för värden av permeabilitet och tjocklek, till exempel data från tillverkare, Bruce, Efron et al, samt våra egna opubli-cerade mätningar.13,14 Uppgifter om högsta Dk/t-värde kan avvika från de värden som angetts av tillverkare, eftersom dessa van-ligtvis presenteras vid -3,00 D.

En vanlig klinisk tolkning är att variatio-ner i styrka orsakar betydande förändring-ar av Dk/t. Sanningen är att tillverkarna är skickliga på att hålla de maximala värde-na för tjocklek under ca 0,30 mm över ett stort intervall av styrkor, och denna tum-regel kan vara användbar vid skattning av det sämsta tänkbara Dk/t-värdet för lin-ser med högre styrkor. För speciallinser, exempelvis toriska linser, tycks samma maximalvärden för tjock-lek kunna tillämpas, vilket inne- >

TABELL 1Materialegenskaper för ett urval silikonhydrogel- och hydrogellinser. Högsta och lägsta Dk/t-värden härrör från olika källor, däribland data från tillverkare*, Bruce13, Efron et al14 samt våra egna opublicerade mätningar1

39

Optik 4 2010

bär att de allmänna slutsatser som dras i den här artikeln för sfäriska linser som re-gel även gäller för speciallinser.15 Dk/t-vär-den som anges i diskussionen nedan avser centralt Dk/t om inget annat anges. Acuvue Advance och Purevision uppvisar de lägsta Dk/t-värdena för silikonhydrogellinser som allmänt rekommenderas för dagbruk res-pektive kontinuerlig användning, och dessa linser hänvisar vi till i detta sammanhang nedan.

Kända syrerelaterade effekter I realiteten orsakar alla hydrogellinser hy-poxi i hornhinnan. Kortvarig användning av hydrogellinser i slutet öga leder till korne-alt ödem16,17, limbal hyperemi18,19 och endo-teliala ”blebs”20. Efter en period av kontinu-erlig användning av hydrogellinser ser man utveckling av mikrocystor och vakuoler21,22, vaskularisering av hornhinnan18,21, stromal förtunning23, endotelial polymegetism24 och myopiprogression25.

Användning av hydrogellinser i öppet öga ger mindre påverkan än användning i slutet öga, men det finns belägg för att det i stort sett alltid förekommer någon grad av hypoxi någonstans i hornhinnan. Lim-bal hyperemi är det tydligaste symtomet, och det förekommer hos de flesta män-niskor vid användning av hydrogellinser.26,27 Långvarigt dagbruk av hydrogellinser har också visat sig orsaka endotelial polyme-getism,28 men det är oklart ifall omfatt-ningen är konstant över intervallet för sy-retransmission (Dk/t) för hydrogellinser (ca 0 till 30), eftersom de studier som utförts hittills endast har beaktat de olika moda-liteterna efter grupp. Hydrogellinser med lägre Dk/t (mindre än ca 20) är kända för att orsaka hornhinnesvullnad även i öppet öga.29 Linser med värden i den nedre delen av Dk/t-intervallet (perifert Dk/t på ca 10) kan också leda till vaskularisering.30-32 Det är därför troligt att linser med värden i den övre delen av Dk/t-intervallet (ett Dk/t-vär-de över ca 20) ger en minimal förändring av hornhinnan bortsett från limbal hyperemi. Eftersom de flesta kontaktlinsbärare värl-den över använder tunna mellanvätskehal-

tiga hydrogellinser och ett centralt Dk/t-värde på ca 20, är det rimligt att påstå att eliminering av limbal hyperemi utgör den viktigaste orsaken, om inte den enda, för att byta från hydrogellinser vid dagbruk till silikonhydrogellinser.

Ödem, striae och endoteliala veck Det finns ett starkt samband mellan horn-hinnans tjocklek och dess syretillgång.33,34 Under användning i öppet öga sväller horn-hinnan om kontaktlinsens Dk/t-värde ligger under ca 20.35 Hydrogeler orsakar därför i allmänhet viss hornhinnesvullnad även när ögonen är öppna. Om svullnaden översti-ger ca 5 procent kan även bakre stromala striae finnas, och vid en svullnad på över ca 10 procent uppkommer endoteliala veck.36 Ingen av silikonhydrogellinserna förväntas orsaka någon hornhinnesvullnad i öppet öga, ett påstående som det finns belägg för.37

När ögonen är slutna under natten upp-står viss hornhinnesvullnad även utan kon-taktlinser. Man har uppskattat att denna uppgår till mellan 0,7 och 5,5 procent.38 Värdet varierar med erfarenhet av linsan-vändning. Cox et al fann 3,8 procents svull-nad hos individer som inte använde kon-taktlinser, 2,0 procent hos individer som adapterat till dagbruk av hydrogellinser och 0,7 procent hos individer som adapterat till kontinuerlig användning av hydrogellinser.39 Alla kontaktlinser orsakar ytterligare svull-

nad över dessa nivåer i slutet öga. Tunna mellanvätskehaltiga hydrogeler orsakar i allmänhet ca 8 procents ytterligare svull-nad och hydrogellinser med lägre Dk/t än dessa orsakar högre värden.40 Silikonhy-drogellinser orsakar mycket mindre ödem. Silikonhydrogellinsen med det lägsta Dk/t-värdet som är godkänt för kontinuer-lig användning, PureVision, orsakar bara ca 2 procents svullnad över baslinjevär-det.40 Silikonhydrogellinsen med det högsta Dk/t-värdet, Focus Night & Day, orsakar ca 1 procents ytterligare svullnad.41 Det är oklart om dessa låga värden på 1 till 2 pro-cents svullnad som uppträder med silikon-hydrogellinser, förutom den svullnad som uppstår utan att kontaktlinser används, är tecken på skadlig hypoxisk stress, och om de små skillnaderna mellan dessa linser har betydelse. Eftersom det saknas något känt samband mellan svullnad och kor-neal patologi, och med tanke på den stora proportionella skillnaden mellan silikonhy-drogellinser och hydrogellinser, vill vi göra gällande att graden av svullnad som upp-kommer vid silikonhydrogellinser inte har någon betydelse.

Mikrocystor Holden et al konstaterade att av de olika förändringar som kontinuerlig använd-ning av hydrogellinser kan åstadkomma ”är mikrocystor det lättast observerbara till-stånd som indikerar epitelial förändring”.42 Sweeney et al konstaterar att ”i kliniska studier används mikrocystor som den klas-siska markören för hypoxi”. Hickson och Papas uppskattade incidensen av mikro-cystor hos personer som inte bär kontakt-linser till 49 procent, men ingen uppvisa-de mer än 5 mikrocystor per hornhinna.43 Dagbruk av hydrogellinser tycks inte på-verka denna incidens.42,44 Följaktligen borde dagbruk av silikonhydrogellinser inte öka förekomsten, ett antagande som baseras på det faktum att ingen har ansett det värt att mätas.

Å andra sidan har det genomsnittliga antalet mikrocystor hos individer som bär hydrogellinser efter fem års kontinuer-

Figur 3 Silikonhydrogellinser tycks inte alls or-

saka vaskularisering (visas på bilden)


Optik 4 2010

lig användning rapporterats uppgå till 17 ± 21, med i stort sett minst en mikrocysta på varje öga.23 Antalet mikrocystor korrelerar omvänt med Dk/t vid användning i slutet öga, och Dk/t-nivån vid vilken de sjunker till baslinjeantalet uppskattas till ca 50.23 Ef-tersom centralt Dk/t för PureVision är ca 90 är det ingen överraskning att mikrocystor i allmänhet inte rapporteras som ett pro-blem med silikonhydrogellinser. Brennan et al rapporterade om användning av tre olika typer av silikonhydrogellinser och fann en incidens på 30 till 59 procent, vilket stäm-mer överens med Hickson-Papas baslin-je, men en 9 till 17 procents högre incidens med över 10 mikrocystor.46 De studerade linserna med de högsta och lägsta Dk/t-värdena i dygnetrunt-kategorin för silikon-hydrogellinser, men de fann inga belägg för något samband mellan denna viktiga mar-kör för hypoxi och Dk/t inom den här grup-pen.

Vaskularisering Vaskularisering är betydelsefullt eftersom det är det enda allvarliga kontaktlinsrela-terade hotet mot synen med undantag av mikrobiell keratit (figur 3). Det kan inträffa vid både dagbruk och kontinuerlig använd-ning av hydrogellinser. På grund av att det tar tid att utvecklas och inte är av akut ka-raktär är uppgifterna om incidens och re-lativa risker mycket skiftande. Även linser med låga perifera Dk/t-värden på omkring 10, vilket förekommer hos vissa tunna lin-ser med hög vattenhalt, kan framkalla en viss kärltillväxt, men tycks inte orsaka nå-gon betydande vaskularisering vid dagbruk. Det är därför högst osannolikt att någon hypoxirelaterad vaskularisering skulle kun-na påträffas vid dagbruk av silikonhydro-gellinser, och vi känner inte till några så-dana rapporter. Dumbleton et al studerade vaskularisering under nio månaders kon-tinuerlig användning och fann betydande vaskularisering hos bärare av linser med lågt Dk/t-värde (perifert Dk/t ca 10) och ingen alls hos bärare av linser med höga Dk/t-värden (perifera Dk/t-värden i områ-det 60 till 100)47, vilket bekräftar det all-

männa sambandet mellan vaskularisering och Dk/t. Det har emellertid genomförts mycket få studier där en bedömning av Dk/t-värdets inverkan inom silikonhydro-gelkategorin har kunnat göras. Under en period av ett års kontinuerlig användning fann Brennan et al nästan noll procents in-cidens av betydande vaskularisering i något av ögonen bland 212 individer som använde PureVision- och Acuvue-linser kontralate-ralt.48

Vid ytterligare analys av en ettårig studie av kontinuerlig användning av Purevision, Night & Day och Biofinity som rapportera-des av Brennan et al46 befanns nästan hälf-ten av deltagarna, som hade olika histo-rik när det gällde tidigare användning, ha någon grad av vaskularisering vid början av studien. Vid efterföljande besök mins-kade den registrerade vaskulariseringen avsevärt men i stort sett lika mycket hos de olika linstyperna. Vid det slutliga besöket uppvisade 25 procent av deltagarna som använde PureVision fortfarande en viss vas-kularisering, mot 21 procent av deltagarna som använde Night & Day. Sandomingo et al nämner inte ens vaskularisering i sin 18 månader långa jämförelse mellan PureVi-sion och Night & Day, utan begränsar sina kommentarer helt och hållet till hypere-mi.49,50

Sammanfattningsvis tycks silikonhydro-gellinser ha eliminerat hypoxiinducerad vaskularisering. Det finns inte heller något belägg för skillnader inom silikonhydrogel-kategorin vad beträffar benägenhet att or-saka vaskularisering.

Limbal rodnad Som tidigare konstaterats är limbal rodnad det viktigaste tecknet på hypoxi vid dagbruk av tunna mellanvätskehaltiga hydrogel-linser. Papas fick fram ett kritiskt perifert Dk/t-värde på 125 för undvikande av limbal rodnad vid användning i öppet öga,51 och detta förslag är ett av huvudargumenten för dem som förespråkar ett högre Dk/t-vär-de. Metoderna som använts för att komma fram till detta kriterium har emellertid sina brister. I linje med Holden och Mertz35 sö-

ker den matematiska metoden identifiera ett intercept mellan det som i själva verket är en asymptotisk kurva och dess asymp-tot, en i sig inexakt uppgift. Det föreligger också allvarliga tvivel beträffande kvalite-ten på den kontroll som Papas använde. Som baslinje användes ögat utan kontakt-lins. Mekanisk påverkan och temperatur vid linsanvändning kan emellertid påverka mätningarna av limbal rodnad förutom in-flytandet av Dk/t.

Därför har vi granskat litteraturen för att finna stöd för Papas kriterium på 125. Våra efterforskningar har identifierat sju studier som jämförde skillnaderna mellan två olika silikonhydrogellinser vad beträffar graden av inducerad limbal hyperemi vid både dag-bruk och kontinuerlig användning.46,49,52-56 Eftersom de perifera Dk/t-värdena hos alla silikonhydrogellinserna är under 125 och det inte finns två värden som är lika sto-ra, skulle vi kunna förvänta oss betydande skillnader i graden av limbal rodnad i alla dessa studier om Papas fynd är av klinisk betydelse. Inte i någon av dessa studier rapporterades en skillnad. Detta antyder inte bara att kriteriet 125 har liten relevans i den kliniska världen, utan också att siffran 37, det lägsta perifera Dk/t-värdet som har konstaterats hos silikonhydrogellinser för dagbruk, är tillräckligt för att undvika kli-niskt betydande limbal rodnad i öppet öga.

Endoteliala ”blebs” (blåsor) Inom några minuter efter att en kontaktlins har satts in uppstår mörka områden som kallas ”blebs” i endotelets spekulära re-flektion20 (figur 4). Dessa blåsor anses inte ha någon patologisk betydelse i sig själva, men utgör ändå ett omedelbart indicium på hypoxi, där arean av endotelet där blåsor-na uppstår under kontaktlinsanvändning i allmänhet är omvänt proportionell mot Dk/t-värdet för den linsen.57 Vi har emel-lertid nyligen testat om det fanns skillna-der i blåsrespons inom silikonhydrogelka-tegorin. Vi undersökte blåsbildning efter 20 minuters användning av silikonhydrogellin-ser hos östasiatiska individer i öppet och slutet öga och vi kunde inte på- >

41

Optik 4 2010

visa några skillnader mellan Dk/t-värden.58

Endotelial polymegatism De flesta studier är ense om att endote-lial celldensitet inte påverkas varken av dagbruk eller kontinuerlig kontaktlinsan-vändning. Distributionen av cellstorlekar och -former förändras emellertid, effek-ter som kallas för polymegatism respek-tive pleomorfism. Av de kliniska markö-rer som potentiellt indikerar långsiktig fysiologisk skada på hornhinnan genom kronisk hypoxi, torde endotelial polyme-gatism vara den mest sensitiva. Antalet mikrocystor tenderar att nå sin höjdpunkt efter flera månaders kontinuerlig använd-ning (ej medräknat återhämtningseffekten vid avbrott av detta användningssätt), stro-mal och epitelial förtunning sker vanligt-vis i blygsam omfattning i jämförelse med populationsvariationer, vaskularisering uppstår endast i enskilda fall och kräver i allmänhet allvarlig hypoxi, medan polyme-gatism tycks fortsätta att förvärras linjärt över tiden.28,59,60 Den tycks också öka med användningsintensiteten.59 Figur 5 visar endotelets utseende hos en 25-årig erfa-

ren användare av hydrogellinser jämfört med en ung och en äldre icke-användare. Utvecklandet av endotelial polymegatism tycks vara relaterat till graden av hypoxi, eftersom det sker en avsevärd förändring hos bärare av PMMA-linser, vid kontinuer-lig användning av hydrogellinser och i min-dre omfattning vid dagbruk av hydrogellin-ser.24,61,62 Det sker emellertid en minimal förändring hos bärare av silikonelastomer-linser.63 Det är dock oklart vid vilken Dk/t-nivå polymegetism börjar. Det återstår ock-så att bestämma om silikonhydrogellinser orsakar detta fenomen och också om ett byte till dessa material medger återhämt-ning från hydrogellinsinducerad endotelial polymegatism.

Korneal förtunning Både epitelial och stromal förtunning kan uppstå som respons på kontinuerlig an-vändning av hydrogellinser23, men en på-verkan vid dagbruk är inte lika tydlig.64,65

Det är osäkert hur mycket av förtunningen som kan hänföras till mekaniska effekter i motsats till hypoxiska effekter. Ortokera-tologi är känt för att förtunna hornhinnan

Figur 4

Mikrofotografier av endotelet som vi-

sar utveckling och upplösning av blåsor

(blebs) på en enskild plats vid användning

av hydrogellinser i slutet öga (observera

matchande celler mellan fotografierna).

ett nytt intressant fynd är den tydliga ök-

ningen av antalet och skärpan av centrala

prickar precis efter att stimulus har av-

lägsnats. Silikonhydrogellinser orsakar

minimal blåsrespons i öppet eller slutet

Figur 5

Mikrofotografier av endotelet som visar

normal celldensitet och hög regelbun-

denhet hos 6-åring, lägre celldensitet och

ökande oregelbundenhet hos 49-åring

och polymegatism hos 25-årig erfaren

bärare av hydrogellinser. Vi avvaktar re-

sultatet av forskning för att kunna visa

om silikonhydrogellinser orsakar endote-

lial polymegatism

centralt66, och den största delen av denna effekt är oberoende av Dk/t. Det finns inga belägg för att det uppstår hypoxirelaterad korneal förtunning med silikonhydrogel-linser.

Myopiprogression Små myopiförändringar har tidigare iden-tifierats vid dagbruk och kontinuerlig an-vändning av hydrogellinser och dessa tycks uppkomma i en högre grad än med glasö-gon.67,68 Dessa förändringar är inte up-penbara vid användning av åtminstone ett märke av silikonhydrogellinser.25,69 I vilken mån myopiförändringar kan tillskrivas hy-poxi är emellertid en öppen fråga. Det finns ingen uppenbar ökning av central krökning av hornhinnan associerad med hydrogel-linsinducerad myopiförändring.70 Det finns teorier om att perifer retinal refraktion ger upphov till ögontillväxt.71 Användning av kontaktlinser av standarddesign kan för-ändra aberrationsprofilen och leda till en högre grad av optiskt stimulerad ökning av myopi än vid användning av glasögon. Den-na effekt kan motverkas genom använd-ning av silikonhydrogellinser med högre elasticitetsmodulus, vilka har en tendens att mekaniskt plana ut hornhinnans cen-trala område.72

Sammanfattning Det finns lite belägg för fysiologiskt base-rad prestandavariation inom kategorin si-likonhydrogellinser. Det som är känt om-fattar små skillnader av okänd betydelse mellan silikonhydrogellinser beträffande responsen för hornhinnesvullnad i slutet öga samt laboratorieskillnader när det gäl-ler limbal hyperemi som inte tycks visa sig i kliniska rapporter varken vid dagbruk eller kontinuerlig användning. I den andra de-len i den här serien kommer vi att behand-la viktiga skillnader i linsprestanda mellan olika märken av silikonhydrogellinser och visa att dessa är relaterade till andra mate-rialegenskaper än syregenomsläpplighet.

Denna artikel publicerades ursprung-ligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6209, 16–20


Optik 4 2010

Referenser1. Brennan N. Corneal oxygenation during contact lens wear: comparison of diffusion and EOP-ba-sed flux models.Clin Exp Optom 2005; 88:103-108.2. Brennan N. Beyond flux: total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygena-tion during contact lens wear. Optom Vis Sci 2005; 82:467-472.3. Brennan NA. A model of oxygen flux through contact lenses. Cornea 2001; 20:104-108.4. Compan V, Lopez-Alemany A, Riande E, et al. Biological oxygen apparent transmissibility of hy-drogel contact lenses with and without organosili-con moieties. Biomat 2004; 25:359-365.5. Huang P, Zwang-Weissman J, Weissman BA. Is contact lens “T” still important? Contact Lens Ant Eye 2004; 27:9-14.6. Radke CJ, Chhabra M. Minimum Contact Lens Oxygen Transmissibility (Dk/L) With Monod Kine-tics for the Corneal Oxygen Consumption Rate. Invest. Ophthalmol.Vis. Sci. 2005; 46:904-.7. Fonn D, Bruce A. A review of the Holden-Mertz criteria for critical oxygen transmission. Eye Con-tact Lens 2005; 31:247-251.8. Fonn D, Sweeney D, Holden B, et al. Corneal oxygen deficiency. Eye Contact Lens 2005; 31:23-27.9. Holden BA, Stretton S, Lazon de la Jara P, et al. The future of contact lenses: Dk really matters. Contact Lens Spectrum 2006; 21:20-28.10. Bonanno JA, Clark C, Pruitt J, et al. Tear oxy-gen tension under silicone-hydrogel lenses in human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci 2008; 49:E-abstract 4846.11. Fatt I. New physiological paradigms to assess the effect of lens oxygen transmissibility on cor-neal health. CLAOJ 1996; 22:25-29.12. Fatt I, Freeman RD, Lin D. Oxygen tension distributions in the cornea: a re-examination. Exp Eye Res 1974; 18:357-365.13. Bruce AS. Local oxygen transmissibility of dis-posable contact lenses. Contact Lens Anterior Eye 2003; 26:189-196.14. Efron N, Morgan PB, Cameron ID, et al. Oxy-gen permeability and water content of silicone hy-drogel contact lens materials. Optom Vis Sci 2007; 84:328-337.15. Brennan N. Corneal oxygen consumption be-neath toric soft lenses. 2008:In preparation.16. Leibowitz H, Laing R, Sandstrom M. Conti-nuous wear of hydrophilic contact lenses. Arch Ophthalmol 1973; 89:306-310.17. Sarver MD, Staroba JE. Corneal edema with contact lenses under closed-eye conditions. AmJ Optom Physiol Opt 1978; 55:739-743.18. Binder P. Complications associated with ex-tended wear of soft contact lenses. Ophthalmol 1979; 86:1093-1101.19. Holden B, Sweeney D, Swarbrick H, et al. The

vascular response to long-term extended contact lens wear. Clin Exp Optom 1986; 69:112-119.

20. Zantos S, Holden B. Transient endothelial changes soon after wearing soft contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1977; 54:856-858.21. Zantos S, Holden B. Ocular changes associa-ted with continuous wear of contact lenses. Aust J Optom 1978; 61:418-426.22. Zantos S. Cystic formations in the corneal epithelium during extended wear of contact len-ses. Int Contact Lens Clin 1983; 10:128-146.23. Holden B, Sweeney D, Vannas A, et al. Effects of long-term extended contact lens wear on the human cornea. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26:1489-1501.24. Schoessler J. Corneal endothelial polymega-thism associated with extended wear. Int Contact Lens Clin 1983; 10:148-156.25. Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Changes in myopic refractive error with nine months’ extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 1999; 76:845-849.26. Ruben M, Brown N, Lobascher D, et al. Clini-cal manifestations secondary to soft contact lens wear. Br J Ophthalmol 1976; 60:529-531.27. McM nnies CW, Chapman-Davies A, Holden BA. The vascular response to contact lens wear. Am J Optom Physiol Opt 1982; 59:795-799.28. MacRae S, Matsuda M, Shelland S, et al. The effects of hard and soft contact lenses on the en-dothelium. Am J Ophthalmol 1986; 102:50-57.29. Farris R, Donn A. Corneal respiration with soft contact lenses. J Am Optom Assoc 1972; 43:292-294.30. Roth HW. The etiology of ocular irritation in soft lens wearers: distribution in a large clinical sample. Contact Intraoc Lens Med J 1978; 4:38.31. McMonnies C. Contact lens-induced corneal vascularization. Int Contact Lens Clin 1983; 10:12-21.32. Efron N. Vascular response of the cornea to contact lens wear. J Am Optom Assoc 1987; 58:836-846.33. Holden B, Sweeney D, Sanderson G. The mi-nimumprecorneal oxygen tension to avoid corneal oede-ma. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25:476-480.34. Polse K, Mandell R. Critical oxygen tension at the corneal surface. Arch Ophthalmol 1971; 84:505-508.35. Holden B, Mertz G. Critical oxygen levels to avoid corneal edema for daily and extended wear contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25:1161-1167.36. La Hood D, Grant T. Striae and folds as indi-cators of corneal oedema. Optom Vis Sci 1990; 67 (suppl.):196. 37. Morgan PB, Maldonado-Codina C, Quhill W, et al. Central and peripheral oxygen transmissibility thresholds to avoid corneal swel-ling during open eye soft contact lens wear.J Bio-med Mat Res 2008:Submitted for publication.

38. Brennan NA, Fonn D, Corneal hypoxia, in Sili-conehydrogels: continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2004, Butterworth-Heine-mann: London.39. Cox I, Zantos S, Orsborn G. The overnight cor-neal swelling response of non-wear, daily wear, and extended wear soft lens patients. Int Contact Lens Clin 1990; 17:134-137.40. Brennan NA, Coles M-LC, Continuous wear, in Contact Lens Practice, N. Efron, Editor. 2002, But-terworrth-Heinemann: Oxford. p. 275-294.41. Fonn D, du Toit R, Simpson TL, et al. Sympat-hetic swelling response of the control eye to soft lenses in the other eye. Invest Ophthalmol Vis Sci 1999; 40:3116-3121.42. Holden BA, Grant T, Kotow M, et al. Epithelial microcysts with daily and extended wear of hydro-gel and rigid gas permeable contact lenses. . In-vest Ophthalmol Vis Sci 1987; 28(Suppl):372.43. Hickson S, Papas E. Prevalence of idiopathic corneal anomalies in a non contact lens-wearing population. Optom Vis Sci 1997; 74:293-297.44. Holden BA, Sweeney DF. The significance of the microcyst response: a review. Optom Vis Sci 1991; 68:703-707.45. Sweeney DF, Keay L, Jalbert I, et al., Clinical performance of silicone hydrogel lenses, in Sili-cone hydrogels: the rebirth of continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2000, Butter-worth-Heinemann: This article was originally pu-blished in Optician, 2009, Vol 238, No 6218, 26-30. Contact Lens Monthly Oxford. p. 90-149.46. Brennan NA, Coles ML, Connor HR, et al. A 12-month prospective clinical trial of comfilcon A silicone-hydrogel contact lenses worn on a 30-day continuous wear basis. Cont Lens Anterior Eye 2007; 30:108-118.47. Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Vascular response to extended wear of hydro-gel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2001; 78:147-151.48. Brennan NA, Coles M-LC, Levy B, et al. One-Year Prospective Clinical Trial of balafilcon A (PureVision) Silicone-hydrogel Contact Lenses Used on a 30-Day Continuous Wear Schedule. Ophthalmol 2002; 109:1172-1177.49. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gil-martin B. Changes in ocular physiology, tear film characteristics, and symptomatology with 18 months silicone hydrogel contact lens wear. Op-tom Vis Sci 2006; 83:73-81.50. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gil-martin B. Adverse events and discontinuations during 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Contact Lens 2007; 33:288-292.51. Papas E. On the relationship between soft contact lens oxygen transmissibility and induced limbal hyperaemia. Exp Eye Res 1998; 67:125-131.52. Brennan NA, Coles ML, Ang JH. An evaluation of silicone-hydrogel lenses worn on a daily wear basis. Clin Exp Optom 2006; 89:18-25.53. Guillon M, Maissa C. The effect of optimising

43

silicone hydrogels key physical properties on ex-tended wear clinical performance. Invest Ophthal-mol Vis Sci 2006; 49:ARVO E-abstract 2382.54. Maldonado-Codina C, Morgan PB, Schnider CM, et al. Short-term physiological response in neophyte subjects fitted with hydrogel and silico-ne-hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2004; 81:911-921.55. Morgan PB, Efron N. Comparative clinical per-formance of two silicone hydrogel contact len-ses for continuous wear. Clin Exp Optom 2002; 85:183-192.56. Papas E, Willcox MDP. Reducing the conse-quences of hypoxia: the ocular redness response. Contact Lens Spectrum 2006; 21 (suppl.):32-37.57. Inagaki Y, Akahori A, Sugimoto K, et al. Com-parison of corneal endothelial bleb formation and disappearance processes between rigid gas-per-meable and soft contact lenses in three classes of dk/l. Eye Contact Lens 2003; 29:234-237.58. Brennan NA, Coles M-LC, Connor RM, et al. Shortterm corneal endothelial response to wear of siliconehydrogel contact lenses in east asian eyes. Eye Contact Lens 2008; 34:317-321.59. Chang SW, Hu FR, Lin LL. Effects of contact

lenses on corneal endothelium -a morphologi-cal and functional study. Ophthalmologica 2001; 215:197-203.60. Yamauchi K, Hirst LW, Enger C, et al. Specular microscopy of hard contact lens wearers II. Opht-halmology 1989; 96:1176-1179.61. Carlson KH, Bourne WM. Endothelial morp-hologic features and function after long-term ex-tended wear of contact lenses. Arch Ophthalmol 1988; 106:1677-1679.62. Stocker EG, Schoessler JP. Corneal endothe-lial polymegathism induced by PMMA contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26:857-863.63. Schoessler JP, Barr JT, Freson DR. Corne-al endothelial observations of silicone elastomer contact lens wearers. Int Contact Lens Clin 1984; 11:337.64. Liu Z, Pflugfelder SC. The effects of long-term contact lens wear on corneal thickness, curva-ture, and surface regularity. Ophthalmology 2000; 107:105-111.65. Myrowitz EH, Melia M, O’Brien TP. The rela-tionship between long-term contact lens wear and corneal thickness. Clao J 2002; 28:217-220.66. Alharbi A, Swarbrick HA. The effects of over-

night orthokeratology lens wear on corneal thick-ness. Invest Ophthalmol Vis Sci 2003; 44:2518-2523.67. Binder P. Myopic extended wear with the Hy-drocurve II soft contact lens. Ophthalmol 1983; 90:623-626.68. Harris MG, Sarver MD, Polse KA. Corneal cur-vature and refractive error changes associated with wearing hydrogel contact lenses. Am J Op-tom Physiol Opt 1975; 52:313-319.69. Fonn D, MacDonald KE, Richter D, et al. The ocular response to extended wear of a high Dk silicone hydrogel contact lens. Clin Exp Optom 2002; 85:176-182.70. Patel S. Changes in myopic refractive error with nine months’ extended wear of hydrogel len-ses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2000; 77:285.71. Smith EL, Greeman P, Ho A, et al. Methods and apparatuses for altering relative curvature of field and positions of peripheral off-axis focal po-sitions. US patent 7025460 2006.72. Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Ef-fects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact

Lens Spectrum 2004; 19(8):19-20.

Detta är kursen för dig som vill vara framtidens optiker! Myndigheterna, Ögonläkarföreningen och Optikerförbundet

arbetar för att optiker inom en snar framtid ska få tillgång till diagnostiska farmaka. Denna kurs, tillsammans med KIs ma-gisterutbildning, kommer att ligga till grund för den nya behö-righeten.

KURSENS SYFTE Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter samtidigt som den ger en fördjupning i områdena neurooptometri, okulär farmakologi, ögats sjuk-domar och binokulärseende.

KURSMÅL Efter utbildningen kan optikern självständigt tolka och bedöma under-sökningsresultaten från en hälsokontroll samt ta beslut om lämplig åt-gärd.

KURSUPPLÄGG Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning varvat med fy-siska träffar. Totalt planeras ett tiotal träffar under kursens gång, vid vilka föreläsningar och övning i kliniska undersökningsmetoder erbjuds.

KURSEN ÄR DELAD I FYRA MOMENT• Neurooptometri • Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik• Ögats sjukdomar och diagnostik• Binokulärseende och behandling

TID OCH PLATS Kursstart september 2010 och aktuella kursdagar återkommer vi med. Kursen bedrivs vid Enheten för optometris lokaler vid St Eriks Ögonsjuk-hus, Stockholm.

PRIS OCH ANMÄLAN 72 000 SEK exkl. moms

Kristina Mittag-Leffler, projektkoordinator, avd. för uppdragsutbildningTel: 08 524 846 02 • E-post: [email protected]

SISTA ANMÄLNINGSDAG 2010-05-28www.karolinskaeducation.ki.se Kontaktperson på Karolinska InstitutetMaria Nilsson, kursansvarig, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Enheten för optometri • Tel: 08- 672 30 36, E-post: [email protected]

Kurs i diagnostisk optometriVälkommen till kurs i Diagnostisk optometri 30 hp, avancerad nivå Kursen vänder sig till Legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet

Anmälan görs direkt på: www.karolinskaeducation.ki.se

Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins – med blinkaktiverad komfort!

Unika Triple Action Moisture™ system smörjer, återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!

Traditionella endagslinser

1 Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.

2 Linser behandlas med fuktgivande medel som håller kvar fukten inuti linsen och effekten minskar därav snabbt under dagens lopp.

DAILIES® AquaComfort Plus™

1 Hydrering av linsens yta sker hela dagen med hjälp av frigörning av ett blinkaktiverat fuktämne från linsen.

2 Fukten hålls kvar inuti linsen men är inte irreversibelt bunden.

3 Fukt frigörs till linsens yta med olika hastighet. De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.

Tårefilm

Linse

Øje

Tårefilm

Linse

Øje


Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins – med blinkaktiverad komfort!

Unika Triple Action Moisture™ system smörjer, återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!

Traditionella endagslinser

1 Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.

2 Linser behandlas med fuktgivande medel som håller kvar fukten inuti linsen och effekten minskar därav snabbt under dagens lopp.

DAILIES® AquaComfort Plus™

1 Hydrering av linsens yta sker hela dagen med hjälp av frigörning av ett blinkaktiverat fuktämne från linsen.

2 Fukten hålls kvar inuti linsen men är inte irreversibelt bunden.

3 Fukt frigörs till linsens yta med olika hastighet. De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.

Tårefilm

Linse

Øje

Tårefilm

Linse

Øje

Optik 4 2010

Kliniska aspekter kring Dk/tDel 2 Modulus, design, yta – mer än bara frisk luft

I den andra delen i en artikelserie i två delar tittar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan närmare på det kliniska beteendet hos silikonhydrogellinser med utgångspunkt från andra egenskaper än syreprestanda AV NOREL BRANNAN OCH PHILIP MORGAN

I den första artikeln behandlades skillna-derna mellan silikonhydrogellinser (SiH-linser) beträffande deras inverkan på oku-lära parametrar kända för att påverkas av syrenivåer. Skillnader i syretransmis-sion (Dk/t) mellan linser i den här katego-rin tycks ha en liten inverkan på sådana kliniska utfall. Här kommer vi att behand-la kliniska prestandaattribut som är kända för att variera mellan olika linstyper, och vi kommer att belysa de egenskaper som verkligen är viktiga att ta hänsyn till för att uppnå en optimal klinisk upplevelse vid lin-sanvändning.

Icke syrerelaterade effekter Följande är en förteckning över negativa förändringar som kan uppstå vid använd-ning av kontaktlinser, men som antingen har visat sig vara oberoende av syresätt-ning eller ha ett omvänt samband med Dk/t i silikonhydrogellinser.

Infektion Silikonhydrogelkontaktlinser med dess höga syretillförsel lanserades med för-hoppning om att kunna minska risken för allvarlig keratit, som oftast är associerad med mikrobiell infektion, till nivåer asso-cierade med dagbruk av hydrogellinser. Linserna höll tyvärr inte vad de lovade.1-4 Enligt nyligen genomförda epidemiologiska

studier fortsätter användning i slutet öga att vara den största riskfaktorn för infek-tion, tillsammans med andra identifierade riskfaktorer, bl.a. kontaktlinstyp, heltidsan-vändning, korrektion för hypermetropi eller att ändra ögonfärg, köp av kontaktlinser på internet, underlåtenhet att tvätta händerna före rengöring, dålig hygien av linsdosan, yngre åldersgrupp, manligt kön, rökning, årstid, klimatförhållanden, mindre än sex månaders erfarenhet av att använda linser samt högre socioekonomisk klass.3-6 Det finns hypoteser om att allvarlighetsgra-den av keratit och risken för synförlust är knutna till Dk/t1-3,7, men det finns förvisso inga belägg för påverkan inom silikonhy-drogellinskategorin, man hittade även skill-nader mellan linsmärken inom olika mo-daliter.4

Inflammation Icke-infektiös infiltrativ keratit är ett vik-tigt inflammatoriskt tillstånd som kan leda till dålig komfort, ärrbildning och linsin-tolerans. Det finns inget som tyder på att ökande syregenomsläpplighet leder till en minskad risk för infiltrativ keratit. Det finns faktiskt indicier som tyder på att kontinu-erlig användning av silikonhydrogellinser är associerat med lika stor, om inte större, risk för infiltrat än hydrogellinser.1,8 Det är inte troligt att detta har samband med Dk/t

i sig utan kan ha ett närmare samband med kontaktlinsanvändningens duration, materialets ytegenskaper eller andra as-pekter av metodologin i studien som rap-porterar om fyndet. Slutsatsen beträffande ämnet för den här artikeln är att det finns andra viktiga faktorer än Dk/t att ta hänsyn till, exempelvis med avseende på material eller andra predisponerande faktorer.

Korneal färgtagning Korneal färgtagning (staining) uppkom-mer vid användning av både hydrogel- och silikonhydrogellinser. Det har nyligen varit ett starkt intresse för korneal färtagning vid använding av silikonhydrogellinser re-laterad till skötselssytem och linsvätskor.9 Sambandet mellan färgtagningen och Dk/t är i bästa fall svagt. Definitivt leder sex tim-mars anoxi inte till korneal färgtagning.10

Papillär konjunktivit Kontaktlinsrelaterad papillär konjunktivit är en huvudorsak till kontaktlinsintolerans, särskilt i samband med kontinuerlig an-vändning.11,12 Även om mekanismen är svår att förstå tror man att de viktigaste involve-rade faktorerna är en mekanisk skada i det övre ögonlockets bindehinna samt immu-nologiska och inflammatoriska mekanis-mer.11 De kontaktlinsrelaterade orsaksfak-torerna som sådana innefattar materialets


Optik 4 2010

47

modulus, linsens ytegenskaper och linsde-signen.

Konjunktivala splits Lofstrom och Kruse hittade nyligen nya fynd till följd av användningen av silikonhy-drogellinser.13 Hos vissa patienter har kon-junktivala splits och fransar observerats i närheten av kontaktlinsens kant. I de flesta fall förefaller individerna vara symtom-fria och det tycks inte finnas några allvar-liga komplikationer. Mekaniska effekter är den troligaste orsaken, eftersom kontinu-erlig användning ger större påverkan än dagbruk.14 De involverade linsrelaterade or-saksfaktorerna är materialets modulus och linsdesignen.

SeAl SEAL (Superior Epithelial Arcuate Lesions)

är en sällan förekommande konsekvens av linsanvändning som ger anledning till oro, eftersom det leder till en jämn öppning i hornhinneepitelets yta. Det uppkommer oftare med silikonhydrogellinser. För när-varande tror man att SEAL uppkommer ge-nom mekanisk retning som ett resultat av att det övre ögonlocket trycks inåt, i ett om-råde där den perifera hornhinnetopografin och linsens design, styvhet och ytegenska-per tillsammans utövar ett överdrivet ”frik-tionstryck” och skär in i epitelets yta.15

Mucinbollar Mucinbollar är små sfäriska strukturer som är synliga under ytan av en kontaktlins och tycks uppkomma oftare med silikonhy-drogellinser vid kontinuerlig användning. I allmänhet anses de ha begränsad klinisk betydelse, men de kan bli till inklusions-

kroppar i hornhinneepitelet.16 Vid sidan av patientfaktorer som påverkar deras utveck-ling tycks linsens modulus, design och yte-genskaper vara de huvudsakliga etiologiska faktorerna.17

Refraktiva fel Oönskade effekter av ortokeratologi har ob-serverats vid användning av silikonhydro-gellinser, särskilt med hög styrka.18 Linser med högre modulus och en flatare radie än hornhinnan riskerar att leda till den-na effekt genom att pressa samman och därmed plana ut den centrala hornhinnan. Detta kan få en motsatt effekt mot den my-opiprogression som rapporterats med hy-drogellinser.

Dålig komfort Av de faktorer som bestämmer om kon-taktlinsanvändningen blir lyckad är kom-fort den allra viktigaste.19,20 Nyligen har ett antal artiklar publicerats som antyder att användning av silikonhydrogellinser leder till högre komfort än vad som kan uppnås med hydrogellinser.21-24 Trots att studierna tycks stämma överens kan ståndpunkten diskuteras. Den typiska utformningen av dessa studier har varit att låta hydrogellin-sanvändare byta till silikonhydrogellinser. Avsaknaden av en maskerad kontrollgrupp innebär emellertid att rapporterna om ökad komfort kan härröra från ett antal tänk-bara orsaker. Viktigt är att ingen av dessa avhandlingar framhåller ett slutgiltigt sam-band med syrenivåerna under kontakt-linsen, och ett sådant samband är högst osannolikt. Sanningen är att det kan uppstå en falsk känsla av komfort vid låga syreni-våer, eftersom hypoxi har visat sig orsaka korneal hypoestesi.25 Vår forskning anty-der att vissa hydrogellinser är bekvämare än vissa silikonhydrogellinser.26 Materialets modulus, linsdesignen och ytegenskaper såsom smörjande förmåga är de huvud-sakliga determinanterna för komfort, och det finns skillnader i komfortnivåer mellan silikonhydrogellinser på samma sätt som

Optik 4 2010


mellan hydrogellinser. Alla tänkbara sam-band mellan komfort och syrenivåer upp-vägs mer än väl av dessa andra linsegen-skaper.

Negativa effekter av högre Dk/t I tabell 1 jämförs skillnaderna mellan hy-drogel- och silikonhydrogellinser och inom silikonhydrogelgruppen, med avseende på en rad syrerelaterade och icke syrerelate-rade prestandaattribut från kliniska stu-dier och rådande ståndpunkter. Förutom avsaknaden av effekter inom silikonhydro-gelgruppen när det gäller syrerelaterade egenskaper, finns det en rad tänkbara ne-gativa effekter associerade med högre Dk/t-värden. Det är viktigt att betona att dessa inte är direkta effekter av högre syrsättning utan en konsekvens av de materialegen-skaper som är nödvändiga för att uppnå högt Dk.

Materialets Dk är vanligtvis en funktion av proportionerna mellan silikon, vatten och syretäta komponenter. Silikonets pro-portion tenderar i sin tur att vara proportio-nell till materialets modulus. Från början trodde man att högre modulus skulle med-föra välgörande effekter på grund av större tårutbyte, men det har visat sig vara asso-cierat med ett flertal negativa konsekven-ser. Enligt ovanstående förteckning verkar det som om ett högre Dk/t genom dess samband med högre modulus för linsen kan associeras med en ökad frekvens av CLPC, konjunktivala splits, SEAL, föränd-

ringar av refraktiva fel och sämre komfort.

Viktiga skillnader mellan silikonhydro-gellinser som inte är relaterade till Dk/t Som diskussionen ovan visar finns det många linsparametrar som påverkar kli-niska prestanda hos en kontaktlins. Förut-om modulus tycks linsens design spela en viktig roll vid utveckling av CLPC, konjunk-tivala splits, SEAL och dålig komfort. Figur 1 visar en uppsättning kommersiellt till-gängliga linskantprofiler. Tunnare linskan-ter kan göra att linserna blir bekvämare, men kan även resultera i mindre rörlighet och konjunktival färgtagning. Mejselfor-made kanter kan tillsammans med linsens modulus vara en delorsak till effekter så-som konjunktivala splits och dålig kom-fort.13

Linsytans kvalitet är också involverad vid många negativa förändringar med silikon-hydrogellinser. Ackumulering av material vid ytan kan leda till infektioner och få im-munologiska konsekvenser.27 En hög frik-tionskoefficient kan associeras med dålig komfort och effekter av mekanisk art, t.ex. papillär konjunktivit och SEAL. Linsfabri-katdär Hydraclear-teknologin används tycks ha lägst friktionskoefficient, vilket an-tas ge linserna en glatt yta och högre kom-fort (figur 2).28 Vissa författare rapporterar att denna fördel kan vara kortvarig,29 men när lämpliga analysmetoder används är kliniskt och statistiskt signifikanta fördelar uppenbara vad gäller komfort vid dagens

slut över användningens duration.30 Ytter-ligare exempel på skillnader mellan linser är vätskehalt, hur lätt de dehydrerar och UV-blockerande egenskaper.

I det stora laboratoriet som är verklighe-ten tycks det finnas ett praktiskt erkännan-de av punkterna som tagits upp i den här artikeln. För det första är linsen med lägst Dk/t av tillgängliga silikonhydrogelmaterial ett av de silikonhydrogelmärken som säljer bäst i hela världen. Det finns inga rappor-ter som vi känner till som tyder på att den-na lins medför hypoxiska problem. För det andra är den silikonhydrogellins som först lanserades på marknaden fortfarande den lins som har högst Dk/t. Tillverkare har inte funnit det lämpligt att gå vidare med lin-ser med högre Dk/t, förmodligen på grund av att hypoxiska problem inte förekommer med linser med lägre Dk/t-värden och för att undvika oönskade problem som uppstår av den högre silikonhalt som krävs.

Slutsats Den första delen i denna serie visade att det inte finns något behov av att sträva ef-ter det högsta möjliga Dk/t-värdet vid or-dination av silikonhydrogellinser. Däremot finns det faktiskt anledning att välja mate-rial med lägre Dk/t inom silikonhydrogel-kategorin, eftersom materialets modulus, som i allmänhet är proportionell till Dk/t, antas vara associerad med CLPC, konjunk-tivala splits, komfort, oönskad ortokera-tologi, SEAL och utveckling av mucinbol-

Figur 2 Friktionskoefficienter hos utvalda silikonhydrogel- och hydrogellin-

ser, återgivna från Ross et al28

Figur 1 Serie av mikrofotografier av en rad kommersiellt till-

gängliga linser som uppvisar mycket stora skillnader i kant-

designfilosofi

Optik 4 2010

49lar. Andra märkesberoende linsegenskaper som till övervägande del inte relateras till Dk/t, såsom ytegenskaper och linsdesign, påverkar också korneal färgtagning, CLPC, konjunktivala splits, komfort, SEAL och utveckling av mucinbollar. Teoretiskt sett är ordination av kontaktlinser med hög-sta möjliga Dk/t ett bra koncept, men bara när andra aspekter av linsens beteende är samstämmiga. I realiteten beter sig olika linsmärken helt olika. I praktiken uppnås den största kliniska framgången med sili-konhydrogellinser genom att noga beakta de olika parametrarna för tillgängliga lin-ser och basera valet på allt utom Dk/t.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6218, 26-30

Referenser 1. Morgan PB, Efron N, Hill EA, et al. Incidence of keratitis of varying severity among contact lens wearers.Br J Ophthalmol 2005; 89:430-436.2. Schein OD, McNally JJ, Katz J, et al. The inci-dence of microbial keratitis among wearers of a 30-day silicone hydrogel extended-wear contact lens. Ophthalmology 2005; 112:2172-2173. Stapleton F, Keay L, Edwards K, et al. The Inci-dence of contact lens-related microbial keratitis in Australia. Ophthalmology 2008; 115:1655-1662.4. Dart JK, Radford CF, Minassian D, et al. Risk factors for microbial keratitis with contemporary contact lenses: a case-control study. Ophthalmo-logy 2008; 115:1647-1654.5. Morgan PB, Efron N, Brennan NA, et al. Risk factors for the development of corneal infiltrative events associated with contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 2005; 46:31363143.6. Stapleton F, Keay LJ, Sanfilippo PG, et al. Re-lationship between climate, disease severity, and causative organism for contact lens-associated microbial keratitis in Australia. AmJ Ophthalmol 2007; 144:690-698.7. Keay L, Edwards K, Naduvilath T, et al. Factors affecting the morbidity of contact lens-related mi-crobial keratitis: a population study. Invest Opht-halmol Vis Sci 2006; 47:4302-4308.8. Szczotka-Flynn L, Diaz M. Risk of corneal in-flammatory events with silicone hydrogel and low dk hydrogel extended contact lens wear: a meta-analysis. Optom Vis Sci 2007; 84:247-256.9. Andrasko G, Ryen K. Corneal staining and com-fort observed with traditional and silicone hydro-gel lenses and multipurpose solution combina-tions. Optometry 2008; 79:444-454.10. O’Leary DJ, Wilson G, Henson DB. The effect of anoxia on the human corneal epithelium. Am J Optom Physiol Opt 1981; 58:472-476.11. Skotnitsky CC, Naduvilath TJ, Sweeney DF, et al. Two presentations of contact lens-induced pa-pillary conjunctivitis (CLPC) in hydrogel lens wear: local and general. Optom Vis Sci 2006; 83:27-36.

12. Spring TF. Reaction to hydrophilic lenses. Med J Aust 1974; 1:449-450.13. Lofstrom T, Kruse A. A Conjunctival Response to Silicone Hydrogel Lens Wear: A new finding re-veals how silicone hydrogel lenses may affect the conjunctival epithelium. Contact Lens Spectrum 2005; 20(9):42-45.14. Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn J, Gilmar-tin B. Conjunctival epithelial flaps with 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Con-tact Lens 2008; 34:35-38.15. Holden BA, Stephenson A, Stretton S, et al. Superior epithelial arcuate lesions with soft con-tact lens wear. Optom Vis Sci 2001; 78:9-12.16. Pritchard N, Jones L, Dumbleton K, et al. Epit-helial inclusions in association with mucin ball development in high-oxygen permeability hydro-gel lenses. Optom Vis Sci 2000; 77:68-72.17. Tan J, Keay L, Jalbert I, et al. Mucin balls with wear of conventional and silicone hydrogel con-tact lenses. Optom Vis Sci 2003; 80:291-297.18. Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Ef-fects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact Lens Spectrum 2004; 19(8):19-20.19. Pritchard N, Fonn D, Brazeau D. Discontinua-tion of contact lens wear: a survey. Int Contact Lens Clin 1999; 26:157-162.20. Young G, Veys J, Pritchard N, et al. A mul-ti-centre study of lapsed contact lens wearers. Ophthalmic Physiol Opt 2002; 22:516-527.21. Dillehay SM, Miller MB. Performance of Lotra-filcon B silicone hydrogel contact lenses in expe-rienced low-Dk/t daily lens wearers. Eye Contact Lens 2007; 33:272-277.22. Dumbleton K, Keir N, Moezzi A, et al. Objective and subjective responses in patients refitted to daily-wear silicone hydrogel contact lenses. Op-tom Vis Sci 2006; 83:758-768.23. Long B, McNally J. The clinical performance of a silicone hydrogel lens for daily wear in an Asian population. Eye Contact Lens 2006; 32:65-71.24. Riley C, Young G, Chalmers R. Prevalence of ocular surface symptoms, signs, and uncomfor-table hours of wear in contact lens wearers: the effect of refitting with dailywear silicone hydro-gel lenses (senofilcon a). Eye Contact Lens 2006; 32:281-286.25. Millodot M, O’Leary DJ. Effect of oxygen depri-vation on corneal sensitivity. Acta Ophthalmol (Co-penh) 1980; 58:434-439.26. Brennan NA, Coles M-LC, Connor HR, et al. Silicone hydrogel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007; 84:e-abstract 070037.27. Brennan NA, Coles M-LC. Deposits and symp-tomatology with soft contact lens wear. Int Con-tact Lens Clin 2000; 27:75-100.28. Ross G, Nasso M, Franklin V, et al. Silicone hy-drogels: Trends in products and properties. Opht-halmic Res 2005; 2005:27&162.29. Dumbleton KA, Woods CA, Jones LW, et al. Comfort and adaptation to silicone hydrogel len-ses for daily wear. Eye Contact Lens 2008; 34:215-223.30. Brennan NA, Coles M-LC, Connor HRM, et al. Silicone hydrgel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007;84:E-abstract 070037. Reprinted from | Optician | 2009

Vision Care introducerar nu iwish, en ny endagslins i silicone hydrogelmaterial.

Utmärkande för iwish är: -att den släpper igenom mer än dubbelt så mycket syre till ögat, i förhållande till vanliga endagslinser.

· Låg modulus· Hög initial komfort· Hög ”end of day” komfort· + 8.00/-10.00

Önskar ni ytterligare information, kon-takta oss gärna på:Tlf: 020 79 50 45 (utan kostnad)[email protected] · www.hydrolens.se

Hög komfort och hög syregenomtränglighet

Nyhet

HYDROLENS

Optik 4 2010

50 OPTIKAV DR. SuSaN E BuRkE, PRINCIPAL SCIENTIST, GLOBAL VISION CARE RESEARCH DEVELOPMENT, BAUSCH + LOMB, ROCHESTER NY.

Under årtionden har man utforskat effek-terna av tårfilmsproteiners vidhäftning till olika ytor och kontaktlinser. Proteiner från tårfilmen kan avlagras på en mjuk kontakt-lins inom ett par timmar1. Den kliniska ef-fekten är försämrad visus2, komfort 3,4, vät-förmåga5 och ökad risk för inflammatoriska komplikationer, såsom papillär konjunktivit 6,7 och akut rött öga8. Tårfilmsproteinernas roll är att försvara ögat mot bakterier (mot exempelvis streptokocker och stafylokock-er) och bidra till ytspänningen hos tårfil-men, vilket påverkar den naturliga vätför-mågan hos ögats vävnader. Forskarna tittar idag på sätt att bibehålla proteinerna i sin naturliga form i ögat och endast ta bort de oönskade “förändrade” eller “denaturera-de” proteinerna som fäster på kontaktlin-sen.

Över 400 olika proteiner i tårfilmenFram till nu har över 400 olika proteiner

i tårfilmen identifierats. Av dessa har fyra viktiga proteiner visat sig står för signifi-kanta koncentrationer, nämligen:

• Lysozym• Lipokalin• Laktoferrin• Sekretoriskt IgA

Dessa proteiner produceras i tårkörteln9 och blandas i tårfilmen. Forskning har vi-sat att bakterier fäster olika på oanvända linser och linser som suttit på ögon, där använda linser uppvisar mindre antal livs-kraftiga bakterier10. Med tanke på tårfil-mens antimikrobiella egenskaper genom att naturligt producera protein kan det tän-kas vara önskvärt att ha dessa proteiner kvar på eller i en kontaktlins.

De viktigaste proteinernalysozymLysozym attackerar bakteriens externa struktur kemiskt vilket gör att bakterien

dör. Lysozym är ett relativt litet protein som är kraftigt positivt laddat, och detta är orsaken till varför lysozym snabbt avlagras på vissa kontaktlinsmaterial som har en negativ laddning (joniska linsmaterial, FDA Group IV).

lipokalinLipokalin förstärker lysozymets kapacitet och bidrar till tårarnas ytspänning11. Tårfil-men innehåller fettsyror, vilka kan avakti-vera lysozym. Lipokalinet binder snabbt till fettsyror för att bibehålla lysozymets anti-mikrobiella aktivitet12.

laktoferrinBakterier behöver järn för att växa i antal, och laktoferrin binder till fritt järn i tårfil-men för att minska dess tillgänglighet för bakterier, och därmed förhindra tillväxt. Laktoferrin i sig binder till cellmembranet hos speciella typer av bakterier, t.ex. strep-tokocker, stafylokocker och Pseudomonas, vilket förhindrar tillväxt. I samverkan med lysozym, har det visat sig att laktoferrin är aktivt gentemot Staphylococcus Epider-mis13 vilket pekar på synergieffekter mellan dessa två proteiner.

Sekretoriskt IgAMedan produktion av lysozym, lipokalin och laktoferrin är förenat med produktion av vatten i tårkörteln, är mekanismen för fri-görande av sekretoriskt IgA annorlunda. När vätskekomponenterna i tårflmen mins-kar under natten, minskar koncentrationen av övriga proteiner, medan sekretoriskt IgA fortsätter att produceras. Sekretoriskt IgA som skyddar ögat genom att hindra bakte-rierna att fästa till ögats vävnader, lägger sig som en ”coating” och stöter bort bakte-rier som drar till sig och förstör vita blod-kroppar i tårfilmen.

Proteiner har 3-D strukturProteiner är långa kedjor av aminosyremo-lekyler — framställda från grundämnena kol, väte, kväve, syre och svavel. Proteiner-nas karaktär bestäms inte bara av ordning-en av molekylerna i en linje, utan också hur dessa kedjor sedan binds tillsammans och arrangeras i en 3-D struktur. 3-D struk-turen definieras av proteinets omgivning. I ”vatten” vänds den hydrofoba andelen pro-teiner inåt och den hydrofila andelen finns på utsidan av 3-D strukturen. När proteiner fäster till den hydrofoba ytan hos en kon-taktlins, ändras molekylordningen hos pro-teinet, dvs. det denaturerar. Andra faktorer påverkar också dess naturliga tillstånd, så-som pH, värme och salter.

Bibehålla en “naturlig” tårfilmDen naturliga biologin hos tårfilmens 3-D proteiner, som lysozym, fungerar som ett skydd för ögat mot mikroorganismer. Det har visat sig att denaturering av lysozym påverkar dess naturliga 3-D form vilket minskar dess bakteriedödande effekt. Ef-tersom lysozymet står för cirka 20 till 40 procent av tårfilmens totala proteinmängd, kan åtgärder som begränsar denature-ringsprocessen vara välkomna när man vill bibehålla dess skyddande funktion. Protei-nets komplexa molekylära struktur måste bevaras om proteinet ska fortsätta att ha en optimal antibakteriell funktion.

Det är viktigt att förstå interaktionen mellan alla ingredienser hos allt-i-en-vätskor (Multipurpose Solution, MPS) och komponenterna i tårfilmen. Ingredienser-na i vätskan kommer i kontakt med ögat då linsens sätt in eftersom den har ren-gjorts, desinficerats och förvarats i vätskan. Allt-i-en-vätskan kan påverka tårfilms-komponenterna genom dess inverkan på proteinets denatureringsprocess och efter-

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein

Optik 4 2010

51

följande beläggning på kontaktlinsen. En nyligen genomförd studie jämförde

möjligheterna hos en ny allt-i-en-vätska under utveckling av B+L med fyra kom-mersiellt tillgängliga allt-i-en-vätskor med hänsyn till att stabilisera protein, främst lysozym från denaturering.15 Resultaten vi-sade en signifikant skillnad i möjligheterna att bibehålla lysozymet i sitt naturliga till-stånd. Det är uppenbart att sammansätt-ningen och de fysiska egenskaperna hos en allt-i-en-vätska kan påverka interaktionen med lysozym.

Testvätskor: Fem MPS (en ny, och fyra kommersiellt tillgängliga) undersöktes.

MPS A: B+L ny MPS (borsyra/poloxamin)MPS B: borsyra/citrat/poloxaminMPS C: borsyra/citrat/poloxaminMPS D: trometamin/fosfat/poloxamerMPS e: fosfat/poloxamer

Hur proteinet kan tas bortSå snart proteinet har denaturerat på linsy-

tan vill man snabbt ta bort det för att slippa försämrad synskärpa och komfort. Men nu finns det sätt att bevara dess positiva, na-turliga antibakteriella förmåga, genom att välja ingredienser som har utvecklats för att ta bort denaturerat protein samt hjälpa till att bevara balansen av naturligt protein på linsen. Denna kemiska proteinborttag-ning utnyttjar både joniskt laddade mole-kyler och Van de Waals krafter för att lyfta bort löst bundet denaturerat protein liksom en skonsam magnet.

Påverkan på komfort och tillfreds-ställelse med sitt linsbärandeKomfort är viktigt för linsbäraren, och det är en av de mest betydande faktorer för ett framgångsrikt linsbärande på lång sikt. Skötselprodukterna ska se till att känslan av en fräsch lins behålls under tid. Ögats naturliga miljö, har gett inspiration till nya tankesätt kring linsskötsel.

Referenser:1. Jones, L. et al. An in vivo comparison of the ki-netics of protein and lipid deposition on group II and group IV frequent-replacement contact len-ses. Optometry and vision science : official pu-blication of the American Academy of Optometry 2000; 77: 503-510.2. Gellatly KW, Brennan NA, Efron N. Visual decre-ment with deposit accumulation of HEMA contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1988;65:937–41.3. Nilsson SE, Andersson L. Contact lens wear in dry environments. Acta Ophthalmol (Copenh) 1986;64:221–5.4. Pritchard N, Fonn D, Weed K. Ocular and sub-jective responses to frequent replacement of daily wear soft contact lenses. CLAO J 1996; 22:53–9.5. Bleshoy H, Guillon M, Shah D. Influence of con-tact lens material surface characteristics on re-placement frequency. ICLC 1994;21: 82–93.6. Grant T, Holden BA, Rechneberger J, Chong MS. Contact lens related papillary conjunctivitis (CLPC): influence of protein accumulation and re-placement frequency. Invest Ophthalmol Vis Sci 1989; 30(suppl.):166.7. Porazinski AD, Donshik PC. Giant papilla-ry conjunctivitis in frequent replacement con-tact lens wearers: a retrospective study. CLAO J 1999;25:142–7.8. Kotow M, Holden BA, Grant T. The value of re-gular replacement of low water content con-tact lenses for extended wear. J Am Optom Assoc 1987;58:461–4.9. Tiffany, J. The normal tear film. Developments in Ophthalmology 2008; 41: 1-20.10. Williams, T. J., Schneider, R. P. & Willcox, M. D. P. The effect of protein-coated contact lenses on the adhesion and viability of gram negative bacte-ria. Curr Eye Res 2003; 27: 227-235. 11. Nagyova,B., Tiffany,J.M,, Components respon-sible for the surface tension of human tears.Cur-rent Eye Research 1999, Vol. 19, No. 1, Pages 4-11 12. Gasymov, O. K., Abduragimov, A. R., Yusifov, T. N. & Glasgow, B. J. Interaction of tear lipoca-lin with lysozyme and lactoferrin. Biochemical and Biophysical Research Communications 1999; 265: 322-325.13. Flanagan, J. L. & Willcox, M. D. P. Role of lac-toferrin in the tear film. Biochimie 2009; 91: 35-43.14. Masschalck, B., Van Houdt, R., Van Haver, E. G. & Michiels, C. W. Inactivation of gram-negati-ve bacteria by lysozyme, denatured lysozyme, and lysozyme-derived peptides under high hydrosta-tic pressure. Appl Environ Microbiol 2001; 67: 339-344.15. Barniak,V.,Burke,S.,Venkatesh,S., Presented at Annual Meeting of the American Academy of Op-tometry , November 11-14, 2009:Orlando,FL

54

Optik 4 2010

EFTERTEXT

MEMIRA SÖKER OPTIKERMemira är Nordens ledande kedja inom refraktiv kirurgi med 34 kliniker i Norden varav 18 i Sverige. I koncernen ingår även City-Lasik med 8 kliniker i Tyskland. Memira är en sammanslagning av svenska Opticare, Norsk Synskirurgi och Dansk Synskirurgi och med Investor Growth Capital som partner och delägare. Vi växer och söker ständigt efter nya medarbetare och samarbets-partners. Nu söker vi legitimerade optiker med kontaktlinsbe-hörighet, med ambitiösa framtidsplaner. Memira erbjuder optiker ett mycket stimulerande arbete i att för- och efterundersöka inom refraktiv kirurgi. Tjänsten inleds med ett utbildningspaket för att ge dig grundlig klinisk kompetens inom området refraktiv kirurgi. Vi söker dig som är kliniskt intresserad och tycker om att ta hand om kunden med personlighet och professionalism.

Du skall vara öppen för att periodvis vara på resande fot tillsam-mans med det övriga teamet. Vi söker i första hand optiker till Karlstad och Gävle men ser gärna sökande till andra orter i Sverige. Läs mer om oss på www.memira.seAnsökan skickas till [email protected]

Optikerbutiker till salu!

Tre optikerbutiker med ett gemensamt varumärke säljes. Bra affärslägen med potential i Stockholm.

För mer information:Sten Johansson, 070-888 98 [email protected]

Företagsförmedling

BUTIK I CENTRA-LA LUND SÄLJES!

Optik 4 2010

! Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Calvin Klein, MaxMara, Efva Attling, Fendi, Diesel m.fl .

Minns du varför du så gärna ville bli optiker?Vi glömmer det aldrig!Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till våra butiker i bland annat Eskilstuna, Falun,

Gävle, Göteborg, Hedemora, Ludvika, Luleå, Mora, Stockholm (Regeringsgatan), Södertälje och Uppsala.

Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Göteborg, Uppsala och Västerås.

Butikschefer sökes till Ludvika och Mjölby.

Läs mer på www.synsam.se

linköping:ButikschefVi söker dig som: • Har förmågan att motivera och entusiasmera andra• Har erfarenhet från detaljhandeln• Har dokumenterad ledarerfarenhet• Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande teamTjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde snarast.

OptikerVi söker dig som:• Är legitimerad optiker• Har några års erfarenhet• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö• Meriterande är om du har linsbehörighetVi söker heltids- och deltids optiker med tillträde snarast.

OptikerassistenterVi söker dig som:• Har erfarenhet från detaljhandeln• Är kommunikativ• Gillar att arbeta med människor• Har ambition att vidareutveckla dig• Är serviceminded, positiv och har social kompetensVi söker heltids- och deltids assistenter med tillträde snarast.

Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19.

göteborg:BågdesignerSmarteyes växer och vi behöver utöka vår designavdelning med ytterligare en glasögonbågsdesigner. Vi söker dig som har några års erfarenhet av design och det är meriterande om du tidigare har arbetat med glasögondesign. Vi ser gärna att du även har erfarenhet inom inköp och logistik samt är en strukturerad person.

Vi erbjuder dig heltidsanställning med placering i Göteborg. Vill du arbeta med det senaste inom glasögondesign i ett högt tempo och med stor frihet, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Fredrik Wistrand på 0707-23 27 27.

Vi expanderar och söker personal till:

Borås | Göteborg | Helsingborg | Jönköping | Karlstad | Kristianstad | Lund | Malmö | Norrköping | Skärholmen | Stockholm | Västerås | Örebro

optiktidningen_100116.indd 1 10-04-16 13.08.12

Optik 4 2010

Vi har bestämt oss för att fortsätta vår succé med målet att bli ännu större. Vi ska fi nnas på fl er orter och fl er lägen i Sverige. Vi vill nu förvärva butiker, av olika storlekar, i attraktiva lägen över hela Sverige. Butiken ska vara väl inarbetad och ha ett stabilt och brett kund-underlag med utvecklingspotential.

Synoptik är en av Sveriges ledande optikkedjor med 102 butiker – från Kiruna i norr till Malmö i söder. Vi är en del av HAL/Pearle Europe, världens största operatör inom optisk detaljhandel med butiker i 39 länder. I Sverige har Synoptik cirka 600 medarbetare och omsätter ca 850 mkr.

Dags att varva ner?

Kontakta Veronica Brenckert på telefon 08-626 19 15

Vill du sälja? – Vi vill köpa!Vi har medvind och växer, 2009 var ett fantastiskt år för oss;

• Vi ökade vår försäljning • Vi tog marknadsandelar • Vi öppnade 15 nya butiker

Butikschef• Örebro Vi ser gärna att du som söker

är optiker• Linköping Vi ser gärna att du som söker

är optiker• Vikariat Solna

Vi söker nya medarbetare:Legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet • Enköping• Örebro• Katrineholm• Karlstad• Skövde• Uddevalla

”Jag och min fru stod inför ett vägskäl där vi antingen skulle göra en nyinves-tering eller bjuda ut butiken till försälj-ning. Vi hade några kriterier som en köpare skulle möta;

– vi ville båda ha möjligheten att arbeta kvar i butiken efter försäljning

– vi ville ge våra medarbetare en trygg framtid

– vi ville att våra gamla kunder skulle känna igen sig i service och kvalitet

– vi ville ha en köpare som kunde förädla vår verksamhet vidare

Vi valde att sälja till Synoptik, och övertagandet gick både smidigt och enkelt. Jag och hustrun jobbar kvar och nu kan vi koncentrera oss på kunderna i stället för på allt runt omkring. Dessutom har vi tid att vara lediga! Det känns så klart en smula ovant att jobba i en kedja efter att i så många år varit sin egen, men både hustrun och jag trivs bra. Dessutom är butiken full av kunder. Jättekul!”

Björn Alengård, Ikanohuset, Linköping

Din ansökan mailar du till Frida Fahlgren på [email protected] Din ansökan vill vi ha senast den 23/5-10.

linköping:ButikschefVi söker dig som: • Har förmågan att motivera och entusiasmera andra• Har erfarenhet från detaljhandeln• Har dokumenterad ledarerfarenhet• Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande teamTjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde snarast.

OptikerVi söker dig som:• Är legitimerad optiker• Har några års erfarenhet• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö• Meriterande är om du har linsbehörighetVi söker heltids- och deltids optiker med tillträde snarast.

OptikerassistenterVi söker dig som:• Har erfarenhet från detaljhandeln• Är kommunikativ• Gillar att arbeta med människor• Har ambition att vidareutveckla dig• Är serviceminded, positiv och har social kompetensVi söker heltids- och deltids assistenter med tillträde snarast.

Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19.

göteborg:BågdesignerSmarteyes växer och vi behöver utöka vår designavdelning med ytterligare en glasögonbågsdesigner. Vi söker dig som har några års erfarenhet av design och det är meriterande om du tidigare har arbetat med glasögondesign. Vi ser gärna att du även har erfarenhet inom inköp och logistik samt är en strukturerad person.

Vi erbjuder dig heltidsanställning med placering i Göteborg. Vill du arbeta med det senaste inom glasögondesign i ett högt tempo och med stor frihet, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Fredrik Wistrand på 0707-23 27 27.

Vi expanderar och söker personal till:

Borås | Göteborg | Helsingborg | Jönköping | Karlstad | Kristianstad | Lund | Malmö | Norrköping | Skärholmen | Stockholm | Västerås | Örebro

optiktidningen_100116.indd 1 10-04-16 13.08.12

58

Optik 4 2010

EFTERTEXT

söker Leg. Optiker

Nyutexaminerad eller redan etablerad Leg. optiker

med kontaktlinsbehörighetär välkommen att söka tjänsten.

Tjänsten är heltid. Fast lön.

För mer information samt ansökan vänligen kontakta: Sarah eller Ida

på telefon 042-20 25 92eller e-post: [email protected]

VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN!

Optikern på VälaVäla köpcentrum 260 36 ÖDÅKRA

A Optik2 sp x 100

Väletablerat AB i mellansverigemed AAA+ läge

God lönsamhet

Omsättning cirka 6 milj.

Skriftligt svar till [email protected]

Optikbutik i norra Stockholm

till salu pga sjukdom

Samma ägare i 23 år.

[email protected]. 08-59093232

sökerLEg. OptIKEr

med kontaktlinsbehörighet

Vi söker dig som är en glad, utåtriktadoch positiv leg. optiker med kontaktlins-

behörighet till vår butik i Växjö.Tjänsten är heltid 100 % och tills vidare

med tillträde snarast.Arbetsuppgifterna är synundersökningar,

kundkontakt och butikstjänstgörning.

Välkommen med din ansökan till:Johan Wass

Växjö Syncentrum ABVästergatan 10, 352 31 VÄXJÖ

0470–[email protected]

Documents

Optik annons