Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Orden känns mer laddade då En fallstudie om tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som
andraspråk och deras litteracitet
Martina Åhman
Institution för språkdidaktik
Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F)
Uppsatsarbete, 15 hp
Höstterminen 2011
Handledare: Monica Lindvall
Examinator: Christina Hedman
2
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som andraspråk
uppfattar sin egen litteracitet. Den empiriska fallstudien hade som mål att besvara syftet
utifrån frågeställningarna om hur de upplever sin litteracitet, hur de använder olika språk i
olika domäner och hur dessa olika typer av litteracitet samspelar.
Fallstudien genomfördes i form av både kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer,
enkät, självuppskattning och observation med två gymnasieelever i åldrarna 19 och 20 år som
går sista året på gymnasiet. Genom de kvalitativa och kvantitativa metoderna undersökte jag
tvåspråkiga gymnasielevers uppfattning om sin litteracitet och hur de använde läsning och
skrivning i sitt dagliga liv.
Båda informanterna upplevde sin tvåspråkighet som något positivt och resultaten visar att det
fanns många tillfällen under studiens gång där de läste och skrev på mer än ett språk i skolan
och på fritiden. Detta skedde på olika språk och med olika utgångspunkter; dvs. vad som är
målet med läsningen eller skrivningen. Informanterna gav mycket detaljerade beskrivningar
och exempel om hur, vad och på vilket språk de läser och skriver.
Beträffande frågan på vilket språk de skriver i olika domäner gav många olika resultat som
belyser hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i dels olika domäner som familj
eller fritiden, dels i vilka sociala sammanhang det sker.
Nyckelord: Svenska som andraspråk, tvåspråkighet, litteracitet, gymnasieelever.
3
Innehåll
SAMMANFATTNING 2
1. INLEDNING 4
1.1 Syfte och bakgrund 4
1.2 Frågeställningar 4
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 5
2.1 Tvåspråkighet 6
2.2 Litteracitet 7
3. MATERIAL OCH METOD 10
3.1 Val av metod 10
3.2 Urval 11
3.3 Datainsamlingsmetoder 11
3.4 Etiska aspekter 11
3.5 Intervju 12
3.6 Enkät 12
3.7 Självuppskattning 12
3.8 Observation 13
3.9 Undersökningens tillförlitlighet 13
4. RESULTAT 14
4.1 Intervju med Carlos 14
4.2 Intervju med Maria 16
4.3 Enkät 17
4.4 Självuppskattning 19
4.5 Observation 20
4.6 Sammanfattning 22
5. ANALYS OCH DISKUSSION 22
5.1 Den individuella tvåspråkigheten 23
5.2 Litteracitet 24
5.3 Framåtblickar 25
REFERENSER 27
BILAGOR 29
4
1. Inledning
Två- eller flerspråkighet är ett ämne som har intresserat mig länge. Under tiden som student,
som yrkesverksam lärare i tyska och svenska som andraspråk men även genom min
personliga erfarenhet i en tvåspråkig familj har jag kommit i kontakt med ämnet.
Tvåspråkighet är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Man kan se
tvåspråkigheten som ett samhällsfenomen eller som ett individuellt fenomen. (Hyltenstam &
Stroud, 1991) Tvåspråkighet i ett samhälle där man talar två eller flera språk förekommer inte
bara i länder som exempelvis Luxembourg. Där är de officiella språken tyska, franska och
luxemburgska och används parallellt i skolundervisningen, i lagstiftningen och även i
dagstidningar.1Det andra fenomenet är den individuella tvåspråkigheten som innebär att man
har lärt sig två eller flera språk i familjen av infödda talare sedan födseln eller att man
behärskar två språk lika bra (Skutnabb-Kangas, 1981).
I dagens samhälle är det vanligt att vi som lärare möter tvåspråkiga elever. Det har blivit en
del av skolans vardag. I min undervisning har jag elever med tvåspråkig bakgrund eller
tvåspråkig uppväxt som läser svenska eller svenska som andraspråk på gymnasieskolan.
Dessa elever hanterar två eller flera språk dagligen och även olika typer av texter. Det som jag
anser vara intressant är hur dessa elever hanterar två språk och hur deras litteracitet dvs. deras
läs- och skrivvanor ser ut i olika sammanhang. Litteraciteten omfattas även av digitala medier
genom den digitala teknologin som finns mer och mer i både klassrummen och på fritiden.
Det finns många undersökningar om tvåspråkighet gällande förskola och den tidiga åldern
men färre gällande elever i gymnasieåldern. Det har skrivits bland annat att flerspråkiga
genom tidig kontakt med flera språk utvecklar sitt verbala tänkande i högre grad än
enspråkiga. (Hyltenstam & Stroud, 1991) Problemområdet som jag vill undersöka är hur
tvåspråkighet påverkar tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet inom olika domäner.
Jag väljer att göra en fallstudie för att få en djupare inblick snarare än en bred i hur två- eller
flerspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i vardagen dvs. på fritiden och i hemmet.
Barton (2007) anser att den vernaculara – folkliga - litteraciteten som associeras med
individens privata hem och vardag ofta är dold.
1.1 Syfte och bakgrund
Syftet med undersökningen är att dokumentera och beskriva hur tvåspråkiga gymnasielevers
litteracitet ser ut. I vilka domäner och vid vilka händelser (Barton, 2007) de antingen läser och
skriver på modersmålet och/eller på sitt andraspråk. Dessutom anser jag det vara intressant att
se hur tvåspråkiga gymnasieelever förhåller sig till sin egen litteracitet.
1 Kommentar: Källa är jag själv pga. att jag har bott och arbetat där.
5
1.2 Frågeställningar
I min undersökning vill jag ta reda på hur litteraciteten ser ut för tvåspråkiga gymnasieelever i
hemmet och i skolan. Arbetets centrala frågeställningar är:
Hur samspelar olika typer av litteracitet?
Hur använder de olika språk i olika domäner?
Hur uppfattar tvåspråkiga elever sin egen litteracitet?
För att kunna belysa mina forskningsfrågor har jag använt olika metoder för att samla in
material, dels en kvantitativ enkätundersökning, dels kvalitativa intervjuundersökningar,
liksom observationer i form av en loggbok samt en självuppskattning.
2. Teori och tidigare forskning
2.1 Tvåspråkighet
Språkets funktion kan beskrivas som medium för mänsklig kommunikation, identitet, kultur
och som verktyg för att kunna t.ex. lova något, ber om någonting eller förolämpa osv.
Begreppet tvåspråkighet ska ses från olika utgångspunkter som redovisas i följande avsnitt.2
2.1.1 Individuell tvåspråkighet
Enligt Skutnabb-Kangas (1981) finns det lika många definitioner på tvåspråkighet som
forskare som har sysslat med tvåspråkighet. Jag kommer att utgå från Skutnabb-Kangas
(1981) som delar den individuella tvåspråkigheten i olika aspekter:
Kriterium Den är tvåspråkig som
Ursprung har lärt sig två språk i familjen
har använt två språk parallellt som kommunikationsmedel
Kompetens behärskar två språk fullständigt
behärskar två språk som en infödd
behärskar två språk lika bra
kan producera fullständiga meningsfulla yttranden på det andra språket
har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur
har kommit i kontakt med ett annat språk
Funktion använder (eller kan använda) två språk (i de flesta situationer) (i enlighet med sina egna önskemål och
samhällets krav)
Attityder identifierar sig själv som tvåspråkig/med två språk och/eller två kulturer
Tabell1: Olika kriterier på tvåspråkighet (Skutnabb-Kangas, 1981:33)
Kompetensdefinition (se tabell 1) vilket eller vilka språk man behärskar kan enligt Skutnabb-
Kangas (ibid.) delas in i olika områden. Här delas kunskaper in i receptiva, det som är lätt att
lära, de produktiva kunskaperna som är inom de skriftliga dvs. att läsa och skriva och de
muntliga att kunna förstå och tala språk. Tvåspråkiga elevers nivåer gällande skolspråk och
2 Centrala begrepp se bilaga G.
6
vardagsspråk kan variera beroende på vilka möjligheter de har haft tidigare för att utveckla
sina kunskaper.
2.1.2 Tvåspråkiga kunskaper
Hyltenstam & Stroud (1991) talar även om tvåspråkighetens fördelar gällande den kognitiva
funktionen. Författarna menar bl.a. att tvåspråkiga har fördelar när det gäller förmågan att se
problemlösningar ur ovanliga synvinklar och finna ovanliga lösningar (divergent tänkande),
att de har ett generellt rörligt intellekt (kognitiv flexibilitet) och kan reflektera över språkets
struktur och funktion (metaspråklig förmåga). Kunskapsutvecklingen pågår hela tiden både på
modersmålet och på andraspråket. Cummins (2000) åskådliggör i sin modell hur
framgångsrik inlärning kan vara om man aktiverar elevens kunskaper på sitt förstaspråk.
Figur1: Att utveckla god studiemässig förmåga (Cummins, 2000:11)
Texter som står i fokus för interaktion kan enligt Cummins (ibid.) komma från skolämnen,
tidningar, populärmusik eller andra händelser. Med fokus på innehåll som åskådliggörs i figur
1 syftar Cummins (ibid.) på förståelsen av såväl begrepp och ordförråd samt kritiskt
litteracitet. I denna process som kallas för kritisk fas relaterar eleven innehållet av texten till
sina egna erfarenheter och tidigare kunskaper. Syftet med interaktionen mellan lärare och elev
är att aktivera tidigare kunskaper, att eleven drar slutsatser och ifrågasätter generaliseringar. I
den kreativa fasen kan eleven omsätta resultatet till konkret handling i form av att skriva en
text eller göra exempelvis en hemsida. Fokus på språk i form av språklig medvetenhet med
målet att utveckla ett undersökande förhållningssätt i t.ex. sociala situationer.
2.2 Litteracitet
Vad betyder egentligen litteracitet? Begreppet användes först för att beskriva läsande och
skrivande men har på senare tid kommit att omfatta även bilder, figurer, tabeller m.m. (Street,
Fokus på
innehåll Åstadkomma
begriplig inflöde
Utveckla kritisk
litteracitet
Interaktion mellan lärare och
elev
Fokus på
språk Språklig
medvetenhet om
språkets form och
användning
Kritisk analys av
språkets form och
användning
Fokus på språkanvändning Att använda språket för att:
Bilda ny kunskap
Skapa texter och andra litterära uttryck
Påverka sociala förhållanden
Maximalt
Kognitivt
engagemang
Maximal
Identitets-
investering
7
2001). Genom forskningsutvecklingen på området har innebörden förändrats från att vara
enbart kognitivt och utvecklingspsykologiskt förankrade till att framhålla de sociala och
kulturella aspekterna av läsning och skrivning. (Nationalencyklopedin, 2011) Även Axelsson
(2006) uppmärksammar i sin studie kring forskningen om litteracitet att fokus på litteracitetens
kognitivt psykologiska aspekter förflyttats till att uppmärksamma de sociala aspekterna. Jag
kommer att förklara begreppen enligt Frankers (2004) definitioner om litteracitet och
Lankshear & Knobel i New Literacy Studies (2006) undersökningar men kommer att
koncentrera mig på Bartons (2007) definition.
2.2.1 Olika dimensioner av litteracitet
Rent allmänt skulle man kunna säga att litteracitet är förmågan kunna skapa, analysera,
abstrahera och kreativt hantera språket. Unescos (2003) definition av begreppet baslitteracitet
lyder att en person är litterat som kan både läsa och skriva. 1900-talet har enligt Bagga-Gupta
(2006) blivit the Century of literacy på grund av det skrivna ordets närvaro i det privata och
offentliga livet. Den konkreta läsningen och skrivningen på arbetsplatsen, skolan eller i
hemmet kräver olika kompetenser och färdigheter. Litteracitetsforskning har visat att
människor tillägnar sig kompetenser avseende olika konventioner som råder i olika praktiker
och aktiviteter när de deltar i olika livsfärer och – domäner. (Bagga-Gupta, 2006)
2.2.2 Bas, funktionell, kulturell och kritisk litteracitet
Franker (2004) beskriver baslitteracitet i enlighet med Unesco (2001:11) att en person är
litterat som kan både läsa och skriva en kort och enkel text från ett känt område. Funktionell
litteracitet innebär förmågan att kunna använda läsning och skrivning i praktiska situationer.
Kritisk litteracitet används för att beteckna läs- och skrivpraktiker som orienteras mot ett
kritiskt utforskande av språk och innehåll och samtidigt ser budskap såväl som sociala och
kulturella betydelser. Med kulturell litteracitet menas kulturell och outtalad kunskap som
behövs för att kunna delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle. En
ytterligare litteracitet är den visuella litteraciteten för att kunna tolka visuella medier där
bilder och symboler spelar en viktig roll. Franker (2004) definierar litteracitet på följande sätt:
Baslitteracitet – kunna läsa en enkel text med känt innehåll
Funktionell litteracitet - skriv- och läsfärdighet
Kritisk litteracitet – att kritiskt utforska texter för att se budskap, socialt och kulturellt
konstruerad betydelse
Kulturell litteracitet – kulturellt inbäddad och underförstådd kunskap för att kunna delta
i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle
Visuell litteracitet – mediernas bilder etc.
2.2.3 Sociokulturell litteracitet
De senaste åren uppstod inom New Literacy Studies (2001) en ny form av paradigm, ett nytt
synsätt. New literacy studies representerar en ny tradition där hänsyn tas till läs- och
skrivkunnighet. Fokus ligger inte så mycket på kompetensutveckling, som
i dominerande metoder, utan snarare på vad det innebär att tänka på kompetens som en social
8
praktik (Street, 1985). Utgångspunkt är människans dagliga liv. Den socioekologiska synen
försöker hitta sociologiska och historiska tillvägagångssätt. Barton (2007) har ägnat sina studier
kring litteracitet och definierar det i termer som social praktik, etnografisk eller situerad
litteracitet. Enligt Barton (ibid.) innebär ordet litteracitet mer än de vanliga definitionerna och
han använder metaforen ekologi för att förklara närmare hur litteracitet formas av omvärlden.
Barton (ibid.) tar metaforen med ursprung i biologin, där ekologi är förhållandet mellan
organismen och dess miljö. Överförs det på människan kan det interpreteras som förhållandet
mellan mänsklig aktivitet och dess omgivning.
Ecology seems to be a useful and appropriate way of talking about literacy at the
moment, and of bringing together its different strands (Barton, 2007:32).
Litteracitet pågår i sociala sammanhang det vill säga allting som man behöver för att kunna
delta i samhällets vanliga litterära kultur från att kunna läsa en busstabell till att skriva ett brev.
Han menar att man använder olika litteracitet i olika domäner i livet vilka han presenterar med
definitionerna literacy events (händelser), literacy practices (praktiker) och literacy domains
(domäner) vilka jag kommer att förklara mer ingående i kommande avsnitt. Jag kommer att
använda begreppen händelse, domän och praktik istället för event, practices och domains.
2.2.4 Litteracitet är en social aktivitet
Alla vi är dagligen omgivna av litteracitet. Exempel på den sociala litteracitet i vardagslivet
börjar redan på morgonen vid frukostbordet när vi läser morgontidningen eller när vi lyssnar på
radion och hör en person som läser upp nyheterna. Eventuellt skriver vi snabbt en inköpslista,
läser några mejl eller skriver SMS. Kort sagt är litteracitet inbäddad i dagliga aktiviteter. Mitt
exempel visar ett möjligt avsnitt av litteracitet som social praktik som kan passa till några
människor men inte till alla (Barton, ibid.).
2.2.5 Litteracitet händelser och praktik
Litteracitet förklaras bäst som social praktik som baserar på enskilda händelser. Med begreppet
händelse beskrivs hur individen använder litteracitet i sitt dagliga liv. Det kan vara alla
kommunikativa situationer som spelar en roll i vardagslivet. En sådan händelse kan vara att
föräldrar läser en godnattsaga. Det blir praktiskt taget ett upprepat mönster av interaktion.
Together events and practices are the two basic units of analysis of the social activity of
literacy (Barton, 2007: 37). Man kan säga att varje litteracitetshändelse är inbäddad i ett socialt
sammanhang.
För att förtydliga:
Figur 2
Händelse Praktiker Social praktik
läsa en barnbok högläsning förälder-barn godnatt ritual
skriva inköpslistan planering veckomenyn matinköp
9
2.2.6 Olika domäner ger olika litteracitet
Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker är inte den samma i alla kontexter. Man har
olika typer av litteracitet i olika domäner som kan förekomma i olika kulturer eller historiska
perioder. Säkerligen måste vi ta hänsyn till kulturella eller historiska dimensioner. Litteracitet
förändras och förhandlas på nytt i olika kulturer och miljöer där språken används på olika sätt.
Den skiljer sig från den tidigare litteracitet men även från den som kommer att vara om några
år. Skolan och hemmet kan vara exempel på domäner där ”certain literacy practices are
sustained, nurtured, legitimized while others are not” (Barton 2007:39). Barton (ibid.) anser att
samma händelse kan ha olika innebörd på olika platser och ha olika betydelser för de
deltagande.
2.2.7 Litteracitetspraktiker är uttryck för identitet
Dagligen är vi inblandade i olika aktiviteter med olika uppgifter där vi intar olika roller som
t.ex. elev, kollega, patient eller familjemedlem. Dessa olika roller påverkar vår användning av
litteracitet. Litteracitet blir en del av den sociala praktiken som individen har och utgår från
dess habitus (Barton, ibid). I varje situation kan människan inta olika roller som kan leda till
konflikter för att varje roll har sina förväntningar och krav. Barton (2007: 40) anger som ett
enkelt exempel: Wives write Xmas cards… husbands write cheques (Daily Mirror, 17 april
1989). Som förklaring för fenomenet anges ofta den sociala orienteringen i genusspecifika
beteenden.
2.2.8 Litteracitet har en historia
Förändring sker på olika nivåer; den individuella, den kulturella och den samhälleliga
utvecklingen. Om man tänker på den individuella utvecklingen känner man igen många olika
händelser från barndomen till idag. Varje person har sin egen litteracitet; från barnaåren när vi
kommer i kontakt med vår första litteracitet i hemmet tills vi börjar skolan och sedan kommer
vuxenvärlden med nya utmaningar. Världen omkring oss förändras, man skriver och läser vid
olika tider och olika omfattning. Litteracitet är historiskt utbytbar; för bara 100 år sedan räckte
det att kunna skriva och läsa sitt namn. Ibland spelar litteracitet en större roll när man
exempelvis som barn börjar skolan eller när vi på den nya arbetsplatsen använder andra sätt att
kommunicera. Även de historiska och politiska förändringarna spelar roll för den förändrade
litteraciteten. De nya teknologiska utmaningarna skapar en ny form av litteracitet och dessa
förändringar kräver ett livslångt lärande (Barton, ibid.).
Ett annat sätt att närma sig begreppet litteracitet tar Street (2001) upp. Han ser begreppet inte
enbart i sin singularform utan som han kallar för multiple literacies. I denna betydelse kan man
inte knyta en litteracitet till en kultur. Han lägger fram begreppet i meningen med att man för
det mesta associerar en litteracitet med en kultur. Istället menar han att det finns flera
litteraciteter precis som det finns flera kulturer. Han hänvisar även till de olika litteraciteterna
inom kulturer och områden som visuell litteracitet, computer litteracitet, emotionell litteracitet
osv.
10
3. Material och metod
3.1 Val av metod
Min avsikt med denna studie är att genom kvalitativa och kvantitativa metoder undersöka hur
tvåspråkiga gymnasielever uppfattar sin litteracitet och i vilka domäner olika litteracitet och
deras praktiker och händelser sker.
I mitt metodval sökte jag efter ett tillvägagångssätt som möjliggör att få en så tydlig bild som
möjligt av den tvåspråkige gymnasieelevens litteracitet. Mitt val föll på att göra en fallstudie.
Den lämpar sig för att kunna hantera empiriskt material som jag kan få från exempelvis
djupintervju med semistrukturerade frågor eller enkät med olika svarsalternativ som kan
sammanställas kvantitativt. Två gymnasieelever som dagligen talar två eller flera språk
intervjuades.
Mitt mål var att få informanter som kommer från samma språkgrupp (t.ex. latinska språk) och
med liknande social bakgrund, samma åldersgrupp och skolform. Frågorna skulle ge
information om modersmål, skolgång samt en allmän språkbild. De kompletterades med
enkäten med frågor om emotionell närvaro av språken. För att nå syftet och svar på min
frågeställning anses självuppskattningen som lämplig metod för en helhetsbild av elevens
litteracitet. I många undersökningar framhålls för det mesta lärarnas uppfattningar om elevers
kunskaper. Jag hade bestämt mig för att utgå från informanternas perspektiv för att få en
annan inblick i vilka domäner litteraciteten äger rum och hur de uppskattar sina kunskaper
inom områdena grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk. Denna tysta
kunskap ansåg jag vara viktig att lyfta fram.
I den kvalitativa forskningen är fallstudien ett sätt att undersöka ett fenomen i sin realistiska
miljö eller sin kontext. Enligt Backman (2009) kan en fallstudie vara beskrivande, förklarande
eller undersökande. Fallstudier är särskilt lämpliga när man vill fokusera på en viss situation,
händelse, företeelse eller person (Merriam, 1994). I en explorativ undersökning ville jag
samla så mycket data som möjligt för att kunna få en allsidig bild. Metodtriangulering
kombinerar olikartade metoder som intervjuer och observationer för att utnyttja alla fördelar
med metoderna (Merriam, 1994). Studien bygger på det empiriska materialet från två
tvåspråkiga personer.
3.2 Urval
För min studie kontaktade jag verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk på
olika gymnasieskolor för att få hjälp med personer som skulle kunna vara lämpliga för
undersökningen. En partikularistisk fallstudie, det vill säga att fokusera på en viss företeelse,
ansåg jag vara passande speciellt med tanke på att jag ville ta reda på mer om praktiska
frågor, situationer eller svårigheter som uppstår i elevens vardag. Enligt Merriam (1994) finns
det olika urvalsstrategier som kan användas innan undersökningen har startat. Detta urval
kommer att utvecklas som en egenskapsprofil. I enlighet med Kullberg (2004) ansågs att man
11
inte bara ska ta ett urvalsbeslut om vilka som ska vara med i undersökningsgruppen, utan
beslut ska också fattas om var den ska göras, hur och när, vad som ska frågas och så vidare.
Mitt val av informanter berodde delvis på rekommendationer från lärare, samt på kännedom
om deras språkliga bakgrund och den rätta miljön dvs. att de går på en gymnasieskola. Med
hjälp av de ansvariga lärarna valdes sedan ”lämpliga” individer. Detta typfallsurval ska
möjliggöra en så noggrann beskrivning som möjligt. (Merriam, 1994) Som informanter ville
jag gärna observera och intervjua elever som representerar tvåspråkigheten. Dessa elever
skulle dels ha och dels inte ha svenska som andraspråksundervisning för att se om det
eventuellt kan finnas en skillnad i hur de uppfattar sin litteracitet och hur de använder den.
3.3 Datainsamlingsmetoder
Kontakten - innan studien kunde börja - skedde i form av besök på skolorna där jag
presenterade mina planerade studier och önskan om deras medverkande. För att kunna relatera
teorin med verkligheten består den empiriska delen av en enkät, djupintervjuer och
observationer. Med hjälp av undersökningens material vill jag belysa tvåspråkiga
gymnasieelevers litteracitet. För att få veta hur eleverna upplever sin litteracitet utgår jag från
elevernas perspektiv. Materialet ger underlag för att illustrera dels att litteracitet har en
historia, att den är del av vår identitet samt att litteracitet är situerat som Barton (2007)
beskriver. I den etnografiska studien presenteras de olika insamlingsmetoderna och de
personer som har medverkat i fallstudien.
3.4 Etiska aspekter
Jag har tagit hänsyn till etiska aspekter i min studie där jag utgått från Vetenskapsrådets
Forskningsetiska principer inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen (2002).
Mina intervjupartner har underrättats om syftet med intervjun och enkäten, min studie i helhet
och att jag bearbetar informationen konfidentiellt. Alla förekommande namn i intervjun etc.
har fingerats av forskningsetiska skäl. Mina intervjupartner fick även ett informationsbrev
(bilaga A) där jag skrev att allt material endast kommer att användas för min studie och att det
var frivilligt att delta.
3.5 Intervju
Inför de två intervjuerna sammanställde jag frågor för att få veta mera om informanternas
biografiska data och deras kulturella respektive emotionella preferenser till språket.
Djupintervjun med ett fastställt intervjuschema består av olika delar:
o Informanternas biografiska data (ålder, nationalitet/er, skolbakgrund, antal år i
Sverige)
o Kulturell/emotionell preferens (t.ex. Vad anger du spontant som ditt modersmål?)
o Erfarenhet i skolan, t.ex. minnen angående tvåspråkighet
o Språkbiografi, dvs. hur man har lärt sig språken
12
Samtliga intervjuer ägde rum på informanternas skolor. Före intervjuerna fick informanterna
själva välja i vilket rum vi skulle befinna oss i för att de skulle känna sig bekväma med miljön
(Stukát, 2005). Vid ett tillfälle befann sig informantens lärare i rummet för att säkerställa att
informanten förstod allt. De strukturerade intervjuerna tog olika lång tid beroende på hur
engagerad informanten var i att berätta om sin bakgrund och hur ofta jag använde följdfrågor.
Johansson & Svedner (2006) menar att i den strukturerade intervjun är frågorna bestämda i
förväg där svaren är öppna även om det kan förekomma frågor med fasta svarsalternativ.
Följdfrågor är enligt Johansson & Svedner (2006) en bra metod för att förtydliga eller
utvecklar sina svar. Intervjuerna spelades in eftersom det var enklare för mig att efter
transkribering kunna analysera och återkoppla till samtalet.
3.6 Enkät
Ett annat sätt för att få en bredare bild av informanterna litteracitet var att genomföra en enkät.
Enkäten ska komplettera informationen och bidrar så till en utförligare bild. Med enkäten har
studien även fått en kvalitativ inriktning. Innan jag gjorde enkäten funderade jag noga på
vilka frågor som skulle passa syftet och bestämde mig för att båda använda sakfrågor som
behandlar praktiska förhållanden men även attitydfrågor som visade mig hur informanterna
ser på sin litteracitet i vardagen. Enligt Trost (2001) är det viktigt att komma ihåg att det är
den svarandes bedömning som gäller. Han anser även att fakta alltid är den enskildes
uppfattning av eller varseblivning av hur det förhåller sig. Samtliga frågor utformas så att det
fanns fasta svarsalternativ att välja mellan. Med hjälp av svaren ville jag få
bakgrundsinformation angående de tvåspråkiga elevernas olika språk, deras personliga
användning av språk inom de olika domänerna och i vilka kontexter de använder språken.
Dessa frågor rörde användning av språket i hemmet och föräldrarna och vilka andra sätt de
kommunicerar på, dokumenterar eller organiserar sin vardag. Nackdelen med enkäten var att
en sammanställning med endast två personer skulle kunna anses som för lite empiriskt
material.
3.7 Självuppskattning
I enlighet med Kullberg (2004) anser jag att omvärldsbilderna är olika beroende på vem som
ger dem. Att utgå från elevers skilda sätt att lära, behov, intressen och tidigare kunskaper kan
etnografin ge läraren ett redskap att hjälpa andra att lära sig. Självuppskattningen har jag
hämtad från referensramen för europeiska språk3 som lanserades 2005 och är ett verktyg som
bidrar till att eleven blir medveten om sin inlärning och språkutveckling. Det är dock endast
en bråkdel av bedömningsalternativen som finns i enkäten.
3.8 Observation
Att undersöka informanternas dagliga litteracitet kändes som en viktig del för att få en
helhetsbild men det var svårt att genomföra. Barton (2007) menar att man kan undersöka
3 Council of Europe common reference levels http://www.fba.uu.se/portfolio/Sprakbiografi.pdf
13
litteracitet genom att använda olika metoder. Datainsamling kan omfatta vissa eller samtliga
av följande metoder: observation av litteracitetshändelser, dokumentation, ljudinspelning,
fotografering, formella och informella intervjuer, insamling av texter och artefakter som
skapas inom olika domäner. Att ”skugga” en elev i gymnasieskolan anser jag vara en uppgift
som behöver utföras över en längre tidsperiod. Vad elever gör under en dag med sin läsning
och skrivning ur tvåspråkighetsaspekt var ändå värt att inkludera i undersökningen. Jag
bestämde mig därför för att låta informanterna observera sig själva och skriva ned och
fotografera det de läser och skriver under en dag. Följande punkter skulle ingå i
observationen:
VAD - innehåll och medium
NÄR - tid och hur länge
VAR - plats eller rum
VARFÖR - anledning
HUR - på vilket språk
HUR - elektroniskt eller pappersbaserat
Bartons (2007) metod ansågs lämplig för syftet och de utgångspunkter som fanns. Att
dokumentera vad elever skriver och läser under en dag och inom vilka domäner finns även i
form av artefakter dvs. fotografier. Även Ivanič (2009) anser att aktiviteter som visar olika
dimensioner och mångfalden i den dagliga litteraciteten kan dokumenteras. Kommunikation,
att organisera, dokumentera eller ta reda på saker tar Ivanič (2009) som utgångspunkt för
observation när hon studerade litteracitetspraktiker på en högskola i Storbritannien.
3.9 Undersökningens tillförlitlighet
Undersökningens syfte var att i första hand få en inblick hur tvåspråkiga gymnasieelevers
litteracitet ser ut i vardagen, dvs. i hemmet och på fritiden men även i skolan. Att samla
information med hjälp av intervju kräver en noggrann planering av frågor och mycket övning.
I de enskilda intervjuerna valdes representanter som skulle kunna representera tvåspråkiga
gymnasieelever litteracitet. För att få en så tydlig bild som möjligt anser Patel och Davidsson
(2006) att man kan använda en s.k. triangulering. Olika datainsamlingsmetoder tillämpas som
personer, platser eller andra datakällor i form av observation eller enkät kan ge. Det ger
forskaren möjlighet att studera fenomen i olika sammanhang och det ger en fylligare bild.
Enligt Stukát (2005) beror undersökningens kvalitet mycket på hur tillförlitlig
datainsamlingen är och enligt vilka aspekter man väljer informanterna. Fallstudien som jag
hade bestämt mig för kan i min mening ge en fördjupad bild av verkligheten vilket är
intressant då den senare kan jämföras med liknande fallstudier med samma syfte.
Trovärdigheten försökte jag öka genom att spela in alla intervjuer med de representativa
informanterna. Jag ställde även följdfrågor för att försäkra mig om att jag uppfattade
respondenternas svar rätt. För att kontrollera reliabiliteten fick informanterna observera sina
litteracitet under en dag. Validiteten i undersökningen anser jag som relativt hög med tanke på
att observationen som formulerades delvis i form av loggbok överensstämde ganska bra med
svaren som jag fick vid intervjun.
14
Fallstudien som jag genomförde kan inte generaliseras då underlaget är begränsat till två
individer med olika förutsättningar och bakgrund men kanske kan andra göra jämförelser med
sina elever. Trots att min avsikt var att få en så homogen grupp som möjligt beträffande
ålder, språkgrupp och skolbakgrund fanns det ändå skillnader i form av antal år i Sverige och
målspråkets nivå.
4. Resultat Nedan presenteras resultat av intervjuerna (bilaga B), självuppskattningen (bilaga C), enkäten
(bilaga D) samt observationen (bilaga E). Intervjusvaren är skrivna som en löpande text
baserat på svaren som informanterna har gett mig.
4.1 Intervju med Carlos
Carlos är nitton år och går på det samhällsvetliga programmet på en Gymnasieskolan i en stad
i Mellansverige. Hans föräldrar som båda har chilenskt ursprung kom till Sverige på åttiotalet.
Carlos är född i Sverige och pratar spanska ”med chilenskt dialekt” med sina föräldrar. Han
har en yngre syster med vilken han för det mesta talar svenska. ”Men lite spanska, då och
då”. På frågan hur han använder språken på fritiden med sina vänner svarar han att bara en
del av dem är spansktalande.
”Man kanske dras till varandra. Man känner ändå igen varandras historia.
Därmed vara delad av två olika kulturer”.
Minnen från skolan beträffande sin tvåspråkighet anser han att när det gäller matematik så har
han mycket lättare att förstå matematik på spanska.
”Pappa är jättebra på matte. Han har hjälpt mig en massa och det påverkar
mitt matematiska tänkande. På svenska kan det vara svårt att veta vad vissa
saker heter och så….”.
Pappans nationalitet är chilensk och Carlos talar mestadels spanska med honom. Inom sitt
program på gymnasieskolan läser Carlos bland annat politisk historia. Han anser att det ibland
uppstår problem att läsa vissa saker inom skolans domän.
”Äh (.) då är det svenska som gäller. // inte språket (1) det har inte varit
problem (.) inte nu i alla fall. Förut hade jag svårt att läsa kriterier och så (.) så
jag förstod de inte (.) vad det säger (1) alltså betygskriterier. Men däremot (.)
har jag = har en utländsk bakgrund // har det varit en fördel när det gäller
historia och samhällskunskap. Och så (2) för äh till exempel äh nu när vi har
15
politiskt historia äh och min lärare berättade om äh olika filosofer och deras
tankar och idéer”. 4
På frågan hur hans uppväxt som tvåspråkig såg ut berättar Carlos att han efter att vara statslös
som exilchilenare kom tillbaka till Sverige som åttaåring.
Ähm, (1) jag var statslös i några år. För (1) han hade för sig att exilchilener
inte skulle få medborgarskap (1) och det gällde fram till (.) strax till diktaturen
försvann. Men (2) jag äh minns inte kriterierna när man skulle få
medborgarskap. Men vi bodde där ett år. Min mamma var chilenska och det var
(3) lite struligt på det planet.
På lågstadiet i Sverige försökte han prata svenska och ansträngde sig men var de andra barnen
enligt honom ”taskiga” för hans uttal ”inte var det bästa” . Vid den tidpunkten började han
bojkotta svenska i nästan två år. Spanska var det första språket han lärde sig både tala och
skriva medan han lärde sig svenska på svenska två kursen för ”invandrarkidsen”.
Han lärde sig svenska så pass bra för han bodde i Sverige och dagligen exponerades för
språket. Hans personliga användning av språk intresserade mig och han berättar att han både
tänker och svär på spanska.
Äh. (3) båda (.) fast det låter värre på spanska. Orden känns mer laddade då.
Handlar det om skolans kontext talar han svenska med sina lärare och klasskamrater. På vilket
språk han drömmer är han lite osäker på för han anser att det beror på drömmen och vilken
person den handlar om. Intervjun fortsatte med frågan om det finns problem i hans liv som
orsakas av tvåspråkigheten. Carlos bekräftade det delvis.
Ja, fast inte tvåspråkigheten i sig snarare den kulturella biten. Att man känner
sig splittrad mellan två kulturer. Känner nån form av samhörighet (2). Det kan
kännas lite ensamt ibland.
Jag undrade om han letar efter sina rötter i exempelvis spanska eller chilenska författare.
Carlos läser inte så mycket romaner på spanska men däremot gillar han poesi på spanska. Han
tycker väldigt mycket om den chilenske författaren Pablo Neruda som fick nobelpriset 1971.
4.2 Intervju med Maria
Maria kom från Brasilien till Sverige för nästan tre år sedan. Hon är tjugo år och går sista året
på IB programmet5 på gymnasieskolan. Hon är född och uppvuxen i Brasilien och har gått
nästan femton år på en brasiliansk skola. När hon tillsammans med sin mamma kom till
Sverige ville hon lära sig svenska så fort som möjligt. Om familjens bakgrund fick jag veta att
4 Symbolförklaring i transkriptionen:, (.) kort paus (1),(2) ungefär längd på pausen. // utelämnad ord
5 International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100
länder
16
hennes mor har gått på gymnasiet i Brasilien för att senare studera på konsthögskolan. Här i
Sverige jobbar hon nu på förskolan och volontär i olika skolor. Pappan som aldrig har bott i
Sverige har börjat studier inom matematik men inte fullföljd studierna. Nu jobbar han enligt
Maria ”med allt möjligt bland annat redovisning och försäljning”. Hemma talar hon
uteslutande portugisiska men i skolan är det både svenska och engelska. Erfarenheten och
minnen från skolan angående sin tvåspråkighet beskriver hon med orden:
Jag har minnen från äh Brasilien från att lära lite ord i portugisiska när vi läste
texter och poem (.) poesi. Men inte, ähm språk som helhet bara (.) Lite saker då
och då. Och svenska då kommer jag ihåg försöka lära mig för fullt. För (.) jag,
jag har läst från början från en, två, tre. DET kommer jag ihåg. Hela processen
men inte portugisiska. >skratt<
När jag frågar henne om minnen angående hennes tvåspråkighet som hon har från skolan i
Sverige svarar hon:
Jag pratar inte mycket portugisiska här för det finns äh bara en tjej äh som
pratar portugisiska. Jag pratar inte portugisiska med henne. Jag känner äh inte
(2) att det är rätt i äh att det finns övre som inte förstår portugisiska. Jag pratar
portugisiska bara när min mamma ringer och jag pratar i telefon (.) När jag
pratar med någon så försöker jag prata på svenska eller på engelska.
Maria kommer inte riktigt ihåg hur hon lärde sig portugisiska men däremot allt beträffande
svenska. Hon berättar att hon studerade svenska mycket intensivt i skolan och hemma för hon
ville lära sig många nya ord, grammatiken, regler och allt som tillhör svenskan. På frågan om
vilket språk hon tänker på vid vilka tillfällen svarar hon att hon tänker på svenska i skolan och
även på fritiden där hon träffar många svenska ungdomar. Men när hon talar engelska med
någon så tänker hon på engelska. Även i skolan när hon talar med sina lärare sker samma sak
nämligen att det beror på lärarens språk. Språken kan variera med tanke på IB programmet
hon går på. Maria fick fundera lite grann på frågan på vilket språk hon drömmer.
>skratt< mmm svenska just inatt. Men (2) alla tror jag. Jag kommer ihåg att jag
drömmer på engelska, jag kommer ihåg att jag drömmer på portugisiska. Mm,
ja (.) >skratt< Vem drömmer jag om? Drömmer jag om min mamma drömmer
jag på portugisiska för jag pratar portugisiska med henne. Men mmmm
drömmer jag om kompisar som jag pratar engelska med så drömmer jag på
engelska. Och är det en svensk person så drömmer jag på svenska // Det är lite
konstigt // > skratt<
Svär gör hon på portugisiska men räknar gör hon på engelska eller portugisiska. Hon ansåg att
hon hade några problem i sitt liv som orsakas av tvåspråkigheten.
Mmm för jag måste hjälpa min mamma jättemycket. Hon kan inte så mycket
svenska. Och jag översätter jätte, jättemycket när hon måste prata med nån som
kan bara svenska som förstår engelska. Och äääh (2) men inte så mycket i
skolan tror jag. Det är lättare att kunna fler språk. Att vara flerspråkig i skolan.
17
4.3 Enkät
Syftet med enkäten (bilaga D) är att få en bild av informanternas språkanvändning inom de
olika kontexterna i hemmet, på fritiden och på skolan. Frågorna som skulle besvaras var bl.a.
1. Om föräldrar hjälper med hemuppgifterna
2. Om föräldrarna kontrollera stavningen
3. Om informanterna använder ordlista
4. På vilket sätt de skriver på fritiden
5. Den emotionella närvaron av språken
4.3.1 Carlos
Svaren som Carlos anger som sin vardagslitteracitet kan sammanfattningsvis beskrivas på
följande sätt: Föräldrarna hjälper honom ibland med hemuppgifterna och rättar honom även
när han talar spanska. Detta gäller även det han skriver på spanska. Däremot kontrollerar de
sällan eller aldrig det han skriver på svenska. Trots det använder han sällan eller aldrig en
ordlista. På frågorna hur och vad han skriver och läser på fritiden svarar han att SMS, chatt,
blogg och små meddelanden skriver han både på svenska och på spanska. Sin privata blogg
skriver han däremot endast på spanska.
Skriva/Läsa Svenska Spanska
SMS X
E-post
Chat X
Dagbok
Blogg X X
Små meddelanden X
Figur 3
Figur 4
Carlos läser skolans läroböcker och faktaböcker enbart på svenska. ”Skollitteracitet” kan
enligt Barton (2007) ses som en separat form från andra kulturella händelser och praktiker
som att läsa tidningar, bloggar och e-post mm. Carlos kollar den chilenska nyhetskanalen men
säger att det mesta blir det på spanska eftersom han anser de som seriösare.
I den andra delen av enkäten ville jag veta om den emotionella närvaron av språket där Carlos
anger både svenska och spanska som modersmål. Han anser det vara viktigt att han fick lära
sig båda språken. För framtiden är det betydelsefullt att kunna språken som han tycker väldigt
mycket om och som båda är lika angelägna för honom. Ett problem ser han dock i att två
språk är lika med två kulturer men i framtiden vill han tala spanska med sina barn. På frågan
om på vilket språk han helst talar om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och
vänskap anger han bara religionen som han vill tala både på spanska och på svenska.
4.3.2 Maria
Marias svar i enkäten (bilaga D) ger en annorlunda bild av hur hon hanterar de olika språken
på fritiden, i hemmet och i skolan. Hon får exempelvis aldrig hjälp av sina föräldrar med
hemuppgifterna men blir uppmanad att tala vårdad portugisiska. Hon angav i intervjun att
Tidningar/Internet/mobil/ TV Svenska Spanska Chilenska
MSN
Sociala medier (Facebook, Twitter) X X
Andras bloggar X X
e-post
Information och fakta till skolarbete X
Textremsa på TV/DVD X
Text TV X X
18
mamman endast behärskar lite svenska och av denna anledning inte kan hjälpa Maria med
stavningen. När hon skriver på svenska är hon tvungen att oftast använda en ordlista. Barton
(2007) anser att institutionen skola kan ses som en separerad form från andra kulturella
händelser och praktiker. Skolan som domän har olika ämnen, aktiviteter och olika böcker som
är skrivna och valda av lärare. Praktiker i skolan skiljer sig även genom sättet att skriva t.ex.
anteckningar och läsning och skrivning ses som en del av utbildningen.
Maria talar om att hon brukar läsa olika genrer på fritiden bland annat romaner, faktaböcker
fotoböcker och liknande. I dags- och kvällstidningar läser hon nyheter, utrikes, inrikes, sport,
politik och även serier. Spontant anger hon portugisiska som sitt modersmål och anser det
som mycket viktigt att lära sig portugisiska. Att kunna tala portugisiska är väldigt viktigt för
henne och även är betydelsefult för framtiden. Att tala två språk och därmed ha två kulturer
orsakar inga problem för henne men hon vet inte än vilket språk hon kommer att tala med sina
framtida barn. På grund av att hon läser IB programmet anger hon engelska som språket hon
har enklare för i skolan men på tal om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och
vänskap är alla språk inblandade. Hennes skriv- och läsvanor ser ut som följande:
Figur 6
Figur 5
Hon använder sociala medierna på svenska, portugisiska och engelska ganska flitigt när hon
läser tidningar, bloggar och skriver e-post eller hämta information för skolans arbete.
Även när hon läser och skriver SMS, e-post, små meddelanden sker det både på svenska och
portugisiska.
4.4 Självuppskattning
Min avsikt med självuppskattningsfrågorna (bilaga C) var att få upplysning om hur
informanterna själva såg på sin tvåspråkighet. Frågorna var indelade i hur kunskaperna i
grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk ser ut. En skala från ett till tre för
respektive språk skulle underlätta att fylla i svaren som visade sig inte vara så enkelt och de
fick förtydligas ytterligare under studiens gång. Första frågan om hur nöjda de var med sin
tvåspråkighet besvarade båda med mycket nöjd. Några av svaren i självuppskattningen
förtydligas i diagram på nästa sida.6
6 Ett ytterligare diagram finns som bilaga F
Tidningar/Internet/
mobil/ TV
Svenska portugisiska engelska
MSN x
Sociala medier (Facebook,
Twitter)
x X x
Andras bloggar x X
e-post x X x
Information och fakta till
skolarbete
x
Textremsa på TV/DVD x X
Text TV X
Skriva/Läsa Svenska Portugisiska
SMS X X
E-post X X
Chat X X
Dagbok
Blogg X
Små meddelanden X X
19
Fråga 2: På vilket språk känner du dig säkrare?
Diagram 1
Diagram 2
De följande frågorna kring självuppskattningen är hämtade från Council of Europe common
reference level (2005). Carlos anser sig kunna sammanställa information och argument från
olika källor. Han kan läsa och förstå texter för att finna information som han behöver för att
utföra en uppgift. Att kunna skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en
viktig text ligger inom hans kunskapsområde. Att kunna tolka alla slag av skrivet språk, även
abstrakt med komplex struktur utgör inga problem. Det händer ibland att han inte kommer på
ett ord på spanska eller på svenska. Maria kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen,
snabbt ta sig genom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer. Hon kan
vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon och söker igenom en lång eller flera korta texter för att
finna information som hon behöver för att utföra en uppgift. Det gäller även för henne att hon
ibland inte kommer på ett ord på svenska eller portugisiska. Skillnaden mellan Maria, som
läser svenska som andraspråk och Carlos, som läser svenska, är att Maria kommer i kontakt
med helt andra texttyper än Carlos. Han läser mer skönlitterära texter under svensklektionerna
istället och får dels andra genrer och andra skrivuppgifter som kan vara mer krävande. Ett
samband kan ses gällande deras säkerhet inom vardagsspråket som sker på fritiden och i
hemmet.
0 2 4 6 8
Säkerhet
ordkunskap
vardagsspråk
formellt språk
Maria svenska Maria portugisiska
0 1 2 3 4 5 6
Säkerhet
Ordkunskap
Vardagsspråk
Formellt språk
Carlos svenska Carlos spanska
20
4.5 Observation
Syftet med observationen (bilaga E) som förblev mera som en loggbok (se punkt 3.8) var att
få reda på vilka typ av texter informanterna skriver och läser under vardagen. Vad är
meningen, innehåll och på vilket språk skrivs eller läses texter etc. under dagen.
Tabell 2: Tabellens rubriker översattes av mig efter: Dimensions of diversity in everyday literacy practices. Ivanič mfl.
(2009:29)
Exempel delas in i kommunikation i form av mobil, MSN7, personliga mejl, brev till familj
och vänner. Texterna är ofta kortare och snabbare. De koordinerar sina privatliv och
organiserar aktiviteter. Allt kring deras intressen som att läsa instruktioner, organisera tid,
lektioner, idrott etc. Dokumenterar i form av dagböcker, loggböcker eller tar reda på saker
som t.ex. när matchen spelas, när mentorssamtalet är osv. Både Carlos och Maria har varit
mycket noga med att skriva ned allting och de skrev till och med klockslag eller
kommentarer.
7 Med MSN kan man skriva e-post och chatta.
Användning av
läsning och
skrivning
Domäner i vardagslivet
familj fritid Skola Vänner samhälle Kommunikation
Jag pratar spanska
med mamma och hon
är hemma och jag är
stressad så blir der en
blandning.
De få gånger jag
talar spanska i
skolan är när jag och
min syster vill
kommentera något.
Jag pratar nästan
uteslutande svenska
på skolan.
Läsa reklam
på bussen och
tåget på
svenska
Organisera och få
saker gjort
Läsa tvättanvisning
på svenska
e-post på svenska
Dokumentera
När jag pluggar är
allting på svenska.
Bloggar på
min privata
blog och
pendlar mellan
svenska och
spanska.
Ta reda på saker
Ta del
Läser text TV och om
jag hinner kollar jag
på nyheter i spanska
kanalen.
Kolla den chilenska
kanalen men den
blir mest den
spanska eftersom
de har seriösare och
bättre program.
Ibland när jag är
ensam läser jag
spanska och
chilenska tidningar
på internet.
Busstider på SLs webbsida
Svenska
Svensk text på
mjölkpaketet, på deodorantflaskan och
menyn på ”Burger
King”
Läsa schemat på
svenska.
Lärandet
När jag läser en
roman är den på
svenska. Kurslitteraturen är
på svenska.
Läxa på svenska och
engelska.
Lektion SVA
Nöje
5 SMS på
portugisiska
Lyssnar på musik på
svenska eller
engelska.
Just nu läser jag
dikter på spanska
av Pablo Neruda.
Svensk Film med
undertitel på
engelska
4 SMS på
svenska
. 4 SMS på
engelska
21
I tabell 28 kan man se hur Marias och Carlos läsaktiviteter fördelas på olika domäner och
hanteras på olika språk. Jag har valt att skriva Marias aktivitet i kursivstil för att se skillnaden
Fler exempel på litteracitet (bilderna 1 + 2 samt bilaga H) har Maria och Carlos tagit kort på.
De olika domäner och praktiker i Carlos och Marias vardag visar vilka händelser som
dagligen finns i deras liv. Dessa dokument kommer från bl.a. domänen skolan där det både
organiseras, dokumenteras och informeras. Marias skrivna
dokument domineras av engelskan. De moderna
teknologierna blir mer och mer genomgripande i det
dagliga livet där läraren skickar meddelande via e-post
eller SMS.
Andra domäner som fritid och hemmet ses i Marias och
Carlos praktik att läsa en blogg, poesi, nyheter på en
online-tidning eller vad filmen handlar om (bilaga H). I de
litterära händelser och praktiker som hon har under dagen
kombineras med att läsa och skriva i mer än bara en text.
Här kan vi se att de läser både på svenska, spanska och
engelska beroende på vilken information de söker.
Bild 1: Schema för skolarbete och läxor (engelska).
Bild 2: Information från läraren (svenska)
22
4.6 Sammanfattning
Ett viktigt mål med undersökningen var att se kopplingar mellan litteracitet i form av praktik
och händelser i elevernas vardag. De olika metoderna i form av intervju, enkät och
självuppskattning visar på de olika domäner som är aktuella för informanterna. Vardagen
består av domäner som skolan, hemmet och fritiden. Det blir tydligt att eleverna utnyttjar sin
tvåspråkiga litteracitet och att både olika domäner, praktiker och händelser påverkar språkval.
Tydligt är att svenska dominerar i skolans domän medan spanska och portugisiska på fritiden
och i hemmet.
Orsaken skulle kunna interpreteras som att de sociala identiteterna och den kulturella
bakgrunden tydligt påverkar deras litteracitet. Det dokumenteras av olika läs- och
skrivanvändning samt deras egen uppfattning om sina läs- och skrivvanor. Slutligen får vi en
inblick i på vilket sätt de använder både traditionella och moderna resurser för att genomföra
dessa aktiviteter samtidigt som de upprätthåller sina olika identiteter.
5. Analys och diskussion
I detta kapitel diskuteras de resultat som undersökningen visar på och hur dessa kan tolkas.
Vidare kommer jag att sammanfatta undersökningen, med ett försök att besvara
frågeställningarna:
- hur uppfattar tvåspråkiga elever sin egen litteracitet,
- hur använder de olika språk i olika domäner,
- hur samspelar olika typer av litteracitet.
Med koppling till studiens syfte hur tvåspråkiga gymnasielevers litteracitet ser ut, i vilka
sammanhang de läser och skriver på modersmålet och/eller på andraspråk kommer jag att
försöka få svar på dessa frågor. Utifrån elevens perspektiv undersöktes hur de uppfattar sin
tvåspråkighet och i vilka sammanhang de använder olika typer av litteracitet. Med tanke på
deras olika bakgrunder och sociala liv sökte jag mönster enligt Bartons (2007) begrepp kring
litteracitet samt vilken form av tvåspråkighet enligt Skutnabb- Kangas (1981) informanterna
har. Kunskaper kring dessa personer baseras på enkäten, självuppskattningen, observationen
dvs. loggboken samt elevintervjuerna. Eftersom min fallstudie inte kan generaliseras kommer
jag att beskriva de olika personernas tvåspråkighet och litteracitet med anknytning till tidigare
nämnda teorier och deras olika bakgrund.
5.1 Den individuella tvåspråkigheten
Två tvåspråkiga gymnasieelever har studerats utifrån olika aspekter som beskrivs i avsnitt
fyra. Skutnabb-Kangas (1981) delar den individuella tvåspråkigheten in i kunskaper,
kompetens, funktion och attityd.
23
Angående Carlos tvåspråkighet kan jag konstatera att hans individuella tvåspråkighet
uppfyller kriterierna kompetens enligt Skutnabb-Kangas (1981) därför att han inte lärt sig två
språk i familjen men ända behärskar två språk lika bra. Han använder dessa språk parallellt
som kommunikationsmedel och skulle uppfylla kriterierna för ursprung enligt Skutnabb-
Kangas (ibid.) Han kodväxlar dagligen mellan dessa språk. Det sker i hemmet, i skolan och på
fritiden. Han kodväxlar även mellan olika personer inom familjen och när han läser eller
skriver i olika domäner. Enligt Hyltenstam & Stroud (1991) måste en talare ha god
behärskning av båda språken för att kunna växla inne i meningar. Man kan se i
självuppskattningen att han anser sig behärska både svenska och spanska fullständigt och kan
även producera fullständiga meningsfulla yttranden samt har kontroll på den grammatiska
strukturen. Även kriterier som att kunna tolka alla slag av skrivet språk, även abstrakt med
komplex struktur utgör inga problem. Det händer ibland att han inte kommer på ett ord på
spanska eller svenska. Även i intervjun anger han att han uppfattar språken som lika viktiga
för framtiden.
Carlos relaterar innehållet av en text eller undervisningen i historia (se intervjun) till sina egna
erfarenheter och tidigare kunskaper från tiden i Chile. Hans intresse för chilensk litteratur
bidrar till att utveckla kritiskt litteracitet och utvecklar god studiemässig förmåga. Jag anser
att interaktionen mellan historieläraren, föräldern som hjälper med mattematik och även
poesin bidrar till maximalt kognitiv engagemang (Cummins, 2001; se figur 1).
Marias tvåspråkighet kan enligt Skutnabb-Kangas (1981) kriterier för individuell
tvåspråkighet betraktas med kännetecken funktion dvs. att hon kan använda språken i de flesta
situationer och attityd att hon identifierar sig själv med två språk och två kulturer. Hennes
korta tid i Sverige är en annan anledning till att den skiljer sig från Carlos. Hon använder inte
bara svenska och portugisiska dagligen utan även engelska. På grund av att hon läser IB
programmet9 utsätts hon på så sätt för ett ytterligare språk och ska hantera texter på tre olika
språk inom olika domäner. Angående säkerheten inom formellt- och vardagsspråk på svenska
och portugisiska (diagram 1) dominerar säkerheten på portugisiska enligt hennes egen
uppfattning. Även i korrektheten överväger portugisiska på alla områden. Maria är mycket
intresserad av att lära sig svenska men trots att hon får undervisning i svenska som andraspråk
till skillnad till Carlos som deltar i undervisning i ämnet svenska går det enligt min
uppfattning inte att jämföra det Carlos kunskaper.
Kommunikationen i hemmet är för både Carlos och Maria på modersmålet.
5.2 Litteracitet
Min uppfattning kring litteracitet är att läs- och skrivaktiviteter har en plats, en tid, ett medium
och ett ändamål i praktiken.
9 International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100
länder
24
Genom min undersökning om informanternas vardagliga litteracitet fann jag en mängd
läsrelaterade praktiker och händelser inom olika domäner. Oftast är man omedveten om dessa
aktiviteter speciellt som lärare. Litteracitet är någonting som vi dagligen sysslar med.
Elever skriver i dagböcker, skapa hemsidor, läser tidsskrifter, romaner osv. Även att skriva
SMS, läser menyer eller datorns ikoner, bloggning etc. är bara några praktiker som jag
träffade på under denna korta undersökning. Vi delar in vår vardag i olika domäner det vill
säga platser där vi utövar litteracitet: hemma, i skolan, på universitetet, på fritiden osv. Varje
gång har vi en rad litteracitetshändelser som vi kan relatera till olika sociala praktiker som
exempelvis att skriva i den privata bloggen. Vilken inverkan har vår identitet på vårt ordval?
Vilka sammanhang finns det mellan litteracitet och identitet? Har Carlos historia och hans tid
i Chile med konsekvenser som att vara statslös under en kortare tid eller de stunderna med
pappan när de övade matematik påverkat hans litteracitet? Att Carlos har lättare för matematik
på spanska tyder på det sociala och individuella värdet av litteracitet. Det tydliggör enligt min
uppfattning att litteracitet är stark förknippad med vår identitet. Identitet anträffar han även i
poesi skriven av Pablo Neruda och får antagligen även en historia.
I den tidigare presenterade intervjun ingick även frågan hur informanterna har lärt sig läsa och
skriva och på vilket språk det skedde. Carlos och Maria har lärt sig spanska eller portugisiska
först och vi kan bara ana att det ägde rum på ett annorlunda sätt än i Sverige. Jag anser att den
individuella utvecklingen liksom de kulturella och sociala förändringarna i individens liv
påverkar litteracitet. I varje livshistoria från barndomen till idag finns det en rad
litteracitethändelser som påverkar vår egen litteracitet. Även om man tänker på de tekniska
förändringarna som har skett från att skriva med papper och penna till att skriva SMS på en
mobil. Informanterna skriver på olika tider, under olika förutsättningar och med olika syften.
Livets förutsättningar förändras och även i Carlos och Marias fall kommer det att finnas nya
utmaningar. Litteracitet som en social aktivitet är inbäddad i informanternas vardagsliv.
Praktiken kan delas in i de situationer där informanterna dels läser och skriver på egen hand
när de skriver SMS, använder sociala medier eller läser bussens tidtabell. De ska ta reda på
saker som är viktiga för deras dagliga aktiviteter som att läsa tvättanvisningen eller organisera
sina studier som en del av livet. Dessa aktiviteter pågår hela dagen och sker på olika språk.
Även resultaten från loggboken tyder på att litteraciteten sker på deras olika villkor. Genrer
eller texter som lästes var dels de traditionella medierna som romaner, tidskrifter, serier etc.
men även nya medier som internet, e-post, chatt, SMS och liknande. Vardagsmedier
förekommer i form av instruktioner, matsedeln eller busstabellen. Informanternas litteracitet
är situerat inom de olika domäner som skolan, hemmet och på fritiden.
En av frågorna var hur informanterna ser sin egen litteracitet, vilken till största delen
besvarades i självuppskattningen. Carlos uppskattar sina svenskkunskaper angående
grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och det formella språket som mycket goda. Däremot
anser han sig vara mindre säker eller osäker på spanska angående dessa kunskaper. Marias
kunskaper inom portugisiska anser hon som mycket bra med undantag av ordkunskapen. De
svenska kunskaperna inom grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och det formella språket
bedömer hon däremot som mindre bra. Även hur korrekt de anser sig talar svenska samt sitt
modersmål ser bilden ungefär lika ut med undantag av Carlos uppskattning om sina
25
grammatikkunskaper i både svenska och spanska. Maria anser att hennes grammatik och
ordkunskaper är bättre på portugisiska.
Undersökningen rör bara en liten del av vad tvåspråkighet och litteracitet kan innebära . Det
visades med informanternas sociodemografiska information som ålder, skolgång, föräldrarnas
inflytande och den sociokulturella kontexten som antal år i Sverige. Även habitus angående
läsvanor som del av vardagshandlingar inom domäner hemmet, fritiden och medier som
används har tagits upp. Självbild och självuppskattning var andra delar som bidrog till en bild
av hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet kan se ut. Det enligt min uppfattning
anmärkningsvärda resultatet av undersökningen är att både Maria och Carlos olika litteracitet
påverkas både av vad som sker i ett individuellt, historiskt och samhälleligt sammanhang. Den
ena har lärt sig svenska under en längre tid den andre en kortare tid och huvudsakligen i
skolans svenska som andraspråksundervisning.
Sammanfattningsvis tolkar jag intervjuernas, enkätens, självuppskattningens och observation
(loggboken) resultat på flera sätt i relation till frågorna
hur tvåspråkiga elever uppfattar sin egen litteracitet,
hur de använder olika språk i olika domäner,
hur de olika typerna av litteracitet samspelar
Informanterna valdes med avsikten att se en eventuell skillnad i att de läser svenska eller
svenska som andraspråk, med förhoppningen att se om det finns en skillnad i deras läs- och
skrivvanor. Överlag ses varken ett nämnvärt samband eller signifikant skillnad i litteraciten
pga. att Maria får svenska som andraspråksundervisning men inte Carlos. Jag anser att
resultaten visar på de olika dimensionerna av litteracitet. I mina ögon har individens dvs.
Carlos och Marias litteracitet en historia, är situerad och är uttryck för deras identitet. Bartons
(2007) syn på litteracitet ser jag bekräftad med den informationen jag har fått av både Maria
och Carlos. Exemplen som jag beskrev i tidigare resultatavsnitt visar hur litteracitet kan se ut
på olika språk; litteracitet kan vara olika från språk till språk, från kultur till kultur och från
individ till individ. Litteracitet kan vara inbäddad i vårt sociala liv och ha en historia. Jag
kunde under intervjuns gång se att språkanvändningen inom olika praktiker och domäner
bidrog det till en kognitiv utveckling dvs. medvetandet hur de hanterar sina språk i olika
sammanhang.
5.3 Framåtblickar
Det är inte bara Carlos och Maria som dagligen läser och skriver på olika språk och inom
olika domäner, med olika syften och av olika anledningar. Den dagliga tvåspråkiga
litteraciteten sker i form av texter i läroböcker, SMS, inköpslistor och många andra tillfällen
och i många andra kontexter. När jag började med studien var jag inte medveten om dess
omfattning. Förmodligen skulle resultatet av en sådan undersökning med andra förutsättningar
som exempelvis sociala förutsättningar, skolformer eller språkbakgrund ger en annan kanske
t.o.m. tydligare bild av litteracitet. Forskning inom litteracitet och tvåspråkighet är en del av
forskarskolan som finns på Centrum för tvåspråkighetsforskning (2011) under ledning av
26
Kenneth Hyltenstam som citerades i tidigare avsnitt om teori inom tvåspråkighet. Han anser
att kunskaper kring flerspråkighet, litteracitet och lärande är ett viktigt uppdrag som lärare och
lärarutbildare har i det mångkulturella samhället.
I enlighet med Barton (2007) anser jag att skolor och lärare i synnerhet svenska som
andraspråkslärare kan ta hänsyn till den ekologiska synvinkeln av litteracitet. Det finns en
mängd olika praktiker och händelser som unga människor befinner sig i. Läsning och
skrivning har i dagens skola en annan form än för bara några decennier sedan. Detta beror inte
enbart på dagens teknik med internet, mobiltelefoner och läsplattor utan antagligen även på
den ökade globaliseringen.
I dagens skolor finns det många nya former av litteracitet som har utvecklats på kort tid. Vi är
ganska vana vid mobiltelefoner och MSN och några har redan testat att ha bloggande i sin
undervisning för att göra, exempelvis, den klassiska skönlitteraturen intressantare. Men jag
vill påstå att det finns mycket mer som förekommer i ungdomarnas vardagslitteracitet. Det jag
undrar över är hur man kan hantera detta på bästa sätt i undervisningen? Tekniken och de nya
medierna är kanske ett framsteg men hur se det ut med de didaktiska och pedagogiska
resurserna? Forskning inom New Literacy Studies (Lankshear & Knobel, 2006) delar denna
uppfattning och anser att läskunnighet i praktiken varierar från ett sammanhang till ett annat
och från en kultur till en annan.
Mina tankar kring hur det kan se ut i framtiden resulterar i några frågor:
Hur kan man bygga på vardagslitteraciteten för att kunna utveckla en kritisk litteracitet
i skolundervisningen?
Hur kan ett samarbete mellan skolan och den dagliga läspraktiken genomföras? Kan
man ta lärdom av detta och kanske ändra på vilka texter eleverna läser, hur
läsförståelse och andra standardiserade tester ser ut?
Intressant vore även att göra en jämförande studie för att se hur litteraciteten hos
individer förändras med ålder och sociala sammanhang.
Hur kan vi dra nytta av elevens litteracitetsbakgrund i undervisningen svenska som
andraspråk för att kunna få utveckla kritisk och kulturell litteracitet?
Hur kan den kulturella och emotionella preferensen dvs. den personliga användningen
av språk påverkar elevens litteracitet?
27
Referenser
Axelsson, M. (2006). Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. I: Ord och
bild ger mening. Om literacy i förskola och skola. Svensklärarföreningens årsskrift
2006. Svensklärarserien 229. Natur & Kultur, Stockholm.
Backman, J. (2009). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund.
Bagga-Gupta, S. (2006). Från läs- och skrivkompetenser till literacy. I: Ord och bild
ger mening. Om literacy i förskola och skola. Svensklärarföreningens årsskrift 2006.
Svensklärarserien 229. Natur & Kultur, Stockholm.
Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language.
Blackwell Publishing. Malden, USA.
Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms Universitet. Hämtad den 30
november 2011, från http://www.biling.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=12898
Council of Europe common reference levels. Språkbiografi 2. Europeisk
språkportfolio 16+. Uppsala Universitet. Hämtad den 25 september 2011, från
http://www.fba.uu.se/portfolio/Sprakbiografi.pdf
Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för
utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, K. (red.) Symposium 2000. Ett
andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt Centrum för sfi och svenska som
andraspråk.
Franker, Q. (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder. I: Hyltenstam & Lindberg
(2004). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Studentlitteratur, Lund.
Hyltenstam, K. & Stroud, C. (1991). Språkbyte och språkbevarande. Studentlitteratur,
Lund.
Ivanič, R., Edwards, R., Barton, D., Martin-Jones, M., Fowler, Z., Hudges, B.,
Mannion, G., Miller, K., Satchwell, C. & Smith, J. (2009). Improving Learning in
College. Rethinking literacies across the curriculum. Routhledge. London & New
York.
Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkbok för
uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur, Lund.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen.
Kunskapsförlaget i Uppsala. Uppsala.
Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Studentlitteratur, Lund.
Lankshear, C. & Knobel, M. (2006). New Literacies. Every day Practices and
classroom Learning. Opon University Press. Berkshire, England.
28
Literacy Research Centre, Lancaster University. Literacies for Learning in Further
Education Activities and additional resources for use in professional development
workshops devised by Candice Satchwell. Hämtad den 15 oktober 2011, från
http://www.lancs.ac.uk/lflfe/publications/publications.htm
Martin-Jones, M. & Jones, K. (2000). Multilingual Literacies Reading and writing
different words. Philadelphia, PA, USA John Benjamins Publishing Company. Ebrary,
Stockholms Universitetsbibliotek .Hämtad den 20 oktober 2011, från
http://www04.sub.su.se:2073/lib/sthlmub/docDetail.action?docID=5000140&p00=mar
tin%20jones%20jones%2C%20kathryn%20multilingual
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Street, B. (2001). Literacy events and literacy practices. Theory and practice in the
New Literacy Studies. I: Jones, K. (Editor); Martin-Jones, M. Multilingual Literacies.
Reading and writing different words. Philadelphia, PA, USA John Benjamins
Publishing Company. Ebrary, Stockholms Universitetsbibliotek. Hämtad den 20
oktober 2011, från
http://www04.sub.su.se:2073/lib/sthlmub/docDetail.action?docID=5000140&p00=mar
tin%20jones%20jones%2C%20kathryn%20multilingual
Street, B. (2003).What's "new" in New Literacy Studies? Critical approaches to
literacy in theory and practice. Kings College, London. I: Current Issues in
Comparative Education, Teachers College, Columbia University. Current Issues in
Comparative Education, Vol. 5(2)
Skutnabb-Kangas, T.(1981). Tvåspråkighet. Liber Läromedel, Lund.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.
Studentlitteratur, Lund.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.
Unesco. Hämtad den 2 oktober 2011 från
http://unesdoc.unesco.org/images/0016/001631/163170e.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Hämtad den 5 november
2011, från
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_pri
nciper_tf_2002.pdf
29
Bilagor:
Bilageförteckning: Bilaga A: Elevblankett
Bilaga B: Intervju
Bilaga C: Självuppskattning
Bilaga D: Enkät
Bilaga E: Observation
Bilaga F: Diagram fråga 3
Bilaga G: Centrala begrepp
Bilaga H: Exempel på litteracitet
Bilaga A: Elevblankett
För att det ska bli möjligt för mig att använda mitt inspelade material där du är med behöver
jag få ditt och dina föräldrars godkännande. Materialet kommer enbart att användas för min
undersökning. När jag använder materialet så följer jag VR:s sekretessregler10
, som alla
forskare som vill bli betraktade som seriösa följer.
Dessa sekretessregler innebär att
när jag använder materialet i undersökningen kommer ditt namn att bytas ut mot
ett annat och på så sätt blir alla medverkande anonyma i de texter jag kommer att
skriva utifrån materialet. Namnet på skolan kommer också att bytas ut.
informera de som ska bli intervjuade om studiens syfte samt
berätta om att deras deltagande ar frivilligt
Vi/jag ger mitt medgivande att det inspelade materialet där jag/min son/min dotter är med:
I forskningssammanhang:
JA:
NEJ:
10 Humanistisksamhallsvetenskapliga forskningsradet
(Vetenskapsradet, 2007).
30
Bilaga B: Inledande frågor – öppna
Socialisation – familj
Berätta lite om din familj. Vilket/vilka språk talar ni hemma?
Erfarenhet skola
Vilka minnen har du från skolan beträffande din tvåspråkighet?
Språkbiografi
Beskriv hur du växte upp tvåspråkig och hur du har lärt dig båda språken.
A. Informanternas biografiska data (ålder, nationalitet/er, skolbakgrund, antal år i Sverige)
Hur gammal är du? ____
Vilken årskurs går du i? åk:________ program:________________
Vilka nationaliteter har du? _______________: __________________
Är du född i Sverige? Ja Nej
Har du gått i skola i något annat land än Sverige? Ja Nej
Om du svarar ja, vilket, vilka andra länder? _______________________
Hur många år? _________
Hur länge har du bott i Sverige? _________
Får du undervisning i svenska som andraspråk? Ja Nej
Om du svarar ja, hur många timmar i veckan? _________
Får du undervisning i ditt (andra)modersmål? Ja Nej
Om du svarar ja, hur många timmar i veckan? _________
Vilken nationalitet har din mamma? ______________________
Vilken nationalitet har din pappa? ______________________
Hur länge har din mamma/pappa bott i Sverige? ______________
Vad talar du och din pappa för språk tillsammans?
Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________
Vi talar bara svenska.
Vad talar du och din mamma för språk tillsammans?
Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________
Vi talar bara svenska
31
Vi talar bara _________..
Vilket språk lärde du dig först? _______________
Har du några syskon? Ja Nej
Om du har några syskon vad talar ni med varandra?
Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________
Vi talar bara svenska.
Vi talar bara _________.
B. Kulturell/emotionell preferens
personlig användning av språk
1. På vilket språk tänker du?
2. När du talar med dina föräldrar, tänker du då på svenska eller XX?
3. När du talar med dina syskon eller XX talande ungdomar, tänker du då på svenska eller på XX?
4. När du talar med svenska ungdomar, tänker du då på svenska eller XX?
5. När du talar med dina lärare, tänker du då på svenska eller XX?
6. På vilket språk drömmer du?
7. På vilket språk svär du?
8. På vilket språk räknar du spontant?
9. Finns det problem i ditt liv som orsakas av din tvåspråkighet?
32
Bilaga C: Självuppskattning kognitivt
1. Hur nöjd är du med din tvåspråkighet?
mycket Inte så mycket
3 2 1 1 2 3
2. På vilket språk känner du dig säkrare?
svenska båda XX
3 2 1 3 2 1 3 2 1
a) Ordkunskap
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
b) Vardagsspråk
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
c) formellt språk
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
3. Hur korrekt talar du svenska?
d) grammatik
svenska båda Xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
e) ordkunskap
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
f) vardagsspråk
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
g) formellt språk
svenska båda xx
3 2 1 3 2 1 3 2 1
4. Hur bra skriver du på XX?
a) Jag kan sammanställa information och argument ur olika källor.*
b) Jag kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen.
c) Jag kan vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon.
d) Jag kan skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en viktig text.
33
5. Hur bra kan du läsa texter på XX och förstår de?
a) Jag kan söka igenom en lång eller flera korta texter för att finna viss information som jag behöver för att
utföra en uppgift.
b) Jag kan snabbt ta mig igenom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer.
c) Jag kan förstå och tolka praktiskt taget alla slag av skrivet språk, även abstrakt, med komplex struktur
eller mycket talspråksmässiga litterära eller icke-litterära texter.
6. Hur bra skriver du på svenska?
a) Jag kan ställa samman information från olika källor och återge denna i en sammanhängande resumé.
Jag kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen.
b) Jag kan vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon
c) Jag kan skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en viktig text.
7. Hur bra kan du läsa texter på svenska och förstår dem
a) Jag kan söka igenom en lång eller flera korta texter för att finna viss information som jag behöver för att
utföra en uppgift.
b) Jag kan snabbt ta mig igenom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer.
c) Jag kan förstå och tolka praktiskt taget alla slag av skrivet språk, även abstrakt, med komplex struktur
eller mycket talspråksmässiga litterära eller icke-litterära texter
8. Kommer du på ett ord bara på svenska men inte på XX?
a) Ja
b) Nej
9. Ibland
Kommer du på ett ord bara på XX men inte på svenska?
a) Ja
b) Nej
c) Ibland
Tack för din medverkan!
34
Bilaga D: Enkät Ringa in det som passar bäst
1. Ungefär hur många timmar håller du på med hemuppgifter varje vecka?
a) högst 2 timmar
b) mer än 2 men högst 5 timmar
c) mer än 5 men högst 10 timmar
d) mer än 10 men högst 20 timmar
2. Hjälper dig dina föräldrar med hemuppgifterna?
a) ofta (minst en gång per vecka)
b) ibland
c) aldrig
d) jag har aldrig hemuppgifter
3. När du pratar hemma brukar dina föräldrar
a) Alltid eller nästan alltid uppmana dig att tala vårdat?
b) Ibland rätta dig när du talar?
c) Låta dig tala som du vill?
4. När du visar dina föräldrar något du skrivit på XX, brukar de då
a) Alltid eller nästan alltid kontrollera stavningen?
b) Ibland kontrollera stavningen?
c) Sällan eller aldrig kontrollera stavningen?
4.1. När du visar dina föräldrar något du skrivit på svenska, brukar de då
a) Alltid eller nästan alltid kontrollera stavningen?
b) Ibland kontrollera stavningen?
c) Sällan eller aldrig kontrollera stavningen?
5. Hur ofta använder du en ordlista?
d) Ofta
e) Ibland
f) Aldrig eller har ingen ordlista.
6. Vilka av dessa skriver du på fritiden?
a) SMS
b) E-post
c) Chat
d) Dagbok
e) Blogg
f) Små meddelanden
35
g) Andra sociala medier
7. Vilka skriver du på svenska?
a) SMS
b) E-post
c) Chat
d) Dagbok
e) Blogg
f) Små meddelanden
g) Andra sociala medier
8. Vilka skriver du på XX?
a) SMS
b) E-post
c) Chat
d) Dagbok
e) Blogg
f) Små meddelanden
g) Andra sociala medier
9. När du tittar på TV ser du
a) Bara på svensk TV
b) Bara på XX TV
c) Både och..
d)
10. Vad brukar du läsa på din fritid?
a) kapitelböcker
b) Skolans kurslitteratur
c) faktaböcker
d) fotoböcker eller liknande
11. Senast lästa kapitelbok?
______________________________
12. Vad brukar du läsa i dagstidningen eller kvällstidningen?
a) Nyheter
b) Utrikes
c) Inrikes
d) Sport
e) Politik
f) Serier
13. Vilka andra tidningar läser du?
a) vecko- och månadstidningar
b) serietidningar
36
14. Vad läser du på internet/mobilen/tv?
a) MSN
b) Communitys (Facebook, Twitter,…)
c) andras bloggar
d) e-post, Hotmail
e) information och fakta till skolarbete
f) sms
g) textremsa på tv/dvd/video
h) text-tv
Emotionell närvaro
1. Vad anger du spontant som ditt modersmål?
a) svenska
b) _______
c) båda
2. Hur viktigt är det för dig att lära dig XX?
a) Mycket viktigt
b) Viktigt
c) Mindre viktigt
d) Spelar ingen roll alls
3. Hur mycket tycker du om att tala XX?
a) Väldigt mycket
b) Mycket
c) Lagom
d) Inte alls
4. Hur viktigt är det för din framtid att du talar XX?
a) Ja
b) Nej
c) Har inte funderat på det
5. Är det viktigare för dig att tala XX eller svenska?
a) Svenska är viktigare
b) __________ är viktigare
c) Båda två
6. Två språk – två kulturer – är det ett problem för dig?
a) Ja
b) Nej
7. När du någon gång får barn. Vilket språk vill du tala med dem?
37
a) Svenska
b) ___________
c) Vet jag inte än
8. På vilket språk är det enklare för dig att tala om skolan?
a) Svenska
b) _________
9. På vilket språk är det enklare för dig att tala om pengar?
a) Svenska
b) _________
10. På vilket språk är det enklare för dig att tala om ångest?
a) Svenska
b) __________
11. På vilket språk är det enklare för dig att tala om förhoppningar?
a) Svenska
b) __________
12. På vilket språk är det enklare för dig att tala om religion?
a) Svenska
b) ________
13. På vilket språk är det enklare för dig att tala om kärlek?
a) Svenska
b) ___________
14. På vilket språk är det enklare för dig att tala om vänskap?
a) Svenska
b) ____________
Tack!
38
Bilaga E: Observation
Skriv eller visa på annat sätt (exempelvis ta kort) vad du gör med att läsa eller skriva under en dag. Till exempel
från kl 6 på morgonen tills du gå och lägger dig.
Skriv alla förekomster av läsning och skrivning
VAD – innehåll och medium
NÄR – tid och hur länge
VAR – plats eller rum
VARFÖR - anledning
HUR - på vilket språk
HUR - Elektroniskt eller pappersbaserade
Kommunikation:
Mobil, MSN, personliga e-mail, Messenger, brev till familj och vänner.
Organisera: Samla musik på CD etc. Allt kring dina intressen. läsa instruktioner till PC/Mac
Organisera tid, lektioner, idrott etc.
Dokumentera: dagböcker, loggböcker, spara dokument på GD
Ta reda på saker:
t.ex. när matchen spelas, när mentorssamtalet är etc.11
11 Efter: Activities and additional resources for use in professional development workshops devised by Candice
Satchwell. I: Ivanič mfl
39
Bilaga F:
Diagram Fråga 3: Hur korrekt talar du svenska och spanska respektive portugisiska?
Carlos:
Maria:
0 2 4 6 8
Grammatik
Ordkunskap
Vardagsspråk
Formellt språk
Carlos svenska
Carlos spanska
0 2 4 6
Grammatik
Ordkunskap
Vardagsspråk
Formellt språk
Maria svenska
Maria portugisiska
40
Bilaga G: Centrala begrepp
I följande avsnitt vill jag kort förtydliga några begrepp inom ämnet litteracitet och
tvåspråkighet enligt Barton (2007), Franker (2006), Hyltenstam & Stroud (1991),Lankshear &
Knobel (2006) och Skutnabb-Kangas (1981).
Andraspråk utvecklas där språket talas dvs. i ett samhälle i motsats till
främmande språk som lärs bl.a. i skolan
Baslitteracitet en person är litterat som både kan läsa och skriva en enkel text
med känt innehåll
Funktionell litteracitet innefattar förmågan att använda läsning och skrivning i praktiska
situationer i samhället
Kodväxling innebär att den tvåspråkige talaren använder båda språken om
varandra i samma samtal eller när en ny samtalspartner kommer in
i samtalet.
Kritisk litteracitet läs- och skrivpraktiker som orienteras mot kritiskt utforskande av
språk och innehåll i texter.
Litteracitet verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande
Litteracitetshändelser hur individen använder litteracitet i sitt dagliga liv; läsa och skriva
både text och symboler
Litteracitetspraktiker läsning och/eller skrivning är situerade i sociala sammanhang
Litteracitetsdomän kan vara familjen, skolan, arbetsplatsen mm.
Modersmål det språk barnet lär sig först
New literacy New literacy är ett samlingsnamn för de senaste årens forskning
inom den anglosaxiska världen som har vidgat litteracitet till att
omfatta inte bara text utan även symboler, bilder mm.
Situerad litteracitet Litteracitet förändras och förhandlas på nytt i olika kulturer och
miljöer
Social litteracitet Litteracitet har en social bas i olika aktiviteter under dagen
Tvåspråkighet kan definieras på många olika sätt, från att behärska två språk
fullständigt som en infödd till att ha kommit i kontakt med ett
annat språk; se tabell 1.
41
Bilaga H: Fler exempel på litteracitet
Bild 6: Söka information (svenska)
Bild 4: Skolarbete
Bild 7: På fritiden - skriver och läser sin blogg på engelska Bild 8: Informera sig om samhället (spanska)