Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

(Omvårdnad/Avdelning för omvårdnad)

Sandra Boström & Susanne Ekberg

Patienters upplevda effekter av massage

som en komplementär behandling av

cancerrelaterad smärta

- en litteraturstudie

Patients’ experienced effects of massage as an

complementary treatment of cancerrelated pain

- a litterature review

Examensarbete 15 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet

Datum/Termin: 10-05-19/VT08

Handledare: Angelica Fredholm

Nilsson

Examinator: Carina Bååth

SAMMANFATTNING

Titel: Patienters upplevda effekter av massage som en

komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta

Engelsk titel: Patients’ experienced effects of massage as an

complementary treatment on cancerrelated pain

Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet

Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III –

examensarbete, 15 hp, C - nivå

Författare: Sandra Boström och Susanne Ekberg

Handledare: Angelica Fredholm Nilsson

Sidor: 22

Nyckelord: Massage, omvårdnadsåtgärd, smärtlindring, cancerrelaterad

smärta

Godkänd

Datum

Examinerande lärare

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med

komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom

sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i

behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa

patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid

cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I

resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio

kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna. RESULTAT

Resultatet redovisades i tre kategorier; omedelbar smärtreducering, smärtreducering

över tid och indirekta effekter på smärta. Massage som behandling ger en omedelbar

symtomminskning och kan utföras av familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som

ett tillskott till standardvården. Massage resulterade i en kvarhållande effekt av

smärtreduceringen efter massagesessionerna. Massage minskade ångesten som

triggade smärtan och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn.

Patienternas upplevelser påverkades av den aktuella miljön och det

sjukdomstillstånd de befann sig i. DISKUSSION Trots gynnande resultat används

inte massage i den utsträckning som skulle behövas. Detta talar för att vårdpersonal

bör anamma komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans

ansvar i sin profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att

kunna utföra en såpass patientanpassad vård som möjligt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION .................................................................................................... 4

1.1 Cancer och cancerrelaterad smärta ...................................................................................... 4

1.2 Massage som smärtlindring ................................................................................................. 5

1.3 Omvårdnadsåtgärder ........................................................................................................... 6

1.4 Problemformulering ............................................................................................................ 7

1.5 Syfte .................................................................................................................................... 7

2. METOD. .................................................................................................................... 8

2.1 Litteratursökning ................................................................................................................. 8

2.2.1 Urval 1 ............................................................................................................................. 9

2.2.2 Urval 2 ............................................................................................................................ .9

2.2.3 Urval 3. .......................................................................................................................... 10

2.3 Databearbetning ................................................................................................................ 10

2.4 Etiska överväganden ......................................................................................................... 10

3. RESULTAT ............................................................................................................. 11

3.1 Omedelbar smärtreducering .............................................................................................. 11

3.2 Smärtreducering över tid ................................................................................................... 12

3.3 Indirekta effekter på smärta ............................................................................................... 14

4. DISKUSSION.......................................................................................................... 15

4.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................. 15

4.2 Metoddiskussion ............................................................................................................... 17

4.3 Framtida forskning ............................................................................................................ 17

4.4 Uppsatsens betydelse för omvårdnad ................................................................................ 18

4.5 Slutsats .............................................................................................................................. 18

5. REFERENSER ....................................................................................................... 19

Bilaga 1. Artikelmatris

4

1. INTRODUKTION

Cancersjukdom har fått en snabb ökning i Sverige och en av orsakerna till detta är att

medellivslängden har stigit, den är hos kvinnor 82 år och hos män 77 år. År 2008

diagnostiserades 51 528 människor med cancer (Socialstyrelsen 2009). Detta innebär att

fler människor hinner utveckla sjukdomen. Det uppstår en oerhört stor

kroppsmedvetenhet hos en människa som fått en cancerdiagnos, där varje nytt symtom

som följer kan väcka stor ångest och rädsla. Cancer är fortfarande en befarad sjukdom

och det symtom som människor kopplar till sjukdomen i första hand är smärta, vilket

kan vara tecken på debut (Strang 2003). Enligt Socialstyrelsens Nationella indikatorer

för God vård (2009) innebär en patientfokuserad hälso- och sjukvård att vården ska

grundas på respekt, värdighet, självbestämmande, integritet och människors lika värde.

Det är viktigt att patientens särskilda behov, förutsättningar och förväntningar tas till

vara på. Det ska även eftersträvas en jämlik vård som innebär att bemötande, vård och

behandling erbjuds på lika villkor till alla oberoende av bland annat personliga

egenskaper, bostad, funktionshinder, utbildning, etnicitet och ålder. Detta kan tolkas

som att patienter oavsett vart de befinner sig har rätt till en god och individanpassad

vård (SOSFS 2009). Att leva med cancer kan vara en tung belastning för patienten. Det

kan innebära förlust av fysisk styrka och kroppsfunktioner, samt förändring av ens roll

inom familj och samhälle. Det kan också kännetecknas av ångest, vrede, rädsla,

ensamhet, nedstämdhet och depression. Eftersom dessa känslor kan trigga patientens

smärtupplevelse kan också komplementära metoder bli aktuella i behandlingen av

cancerrelaterad smärta (Hawthorn & Redmond 1999). Omvårdnadsåtgärder som kan bli

aktuella är bland annat att använda komplementär behandling för att förstärka patientens

upplevelse av kontroll, uppmuntra samtal mellan patient och anhörig som kan bidra till

att finna en ömsesidig mening i smärtan och göra det möjligt för patienten att aktivt

delta i sin smärtbedömning och smärtbehandling (Ferrell & Dean 1995).

1.1 Cancer och cancerrelaterad smärta

Patienter som behandlas för cancer är ofta tyngda av symtomen och bieffekterna av de

olika terapierna. De möter den existentiella verkligheten av att leva med cancer och

söker trygghet i en situation som de upplever som osäker (Smith et al. 2002). Trots att

det finns olika behandlingar för att lindra cancerrelaterad smärta upplevs det fortfarande

som ett dilemma (Zaza et al. 1998). Cancerrelaterad smärta är vanlig vid

metastaserande cancersjukdom, cirka 70 % har medelsvår eller svår smärta och hos

patienter i slutskedet är siffran cirka 90 %. En viktig aspekt är att smärtan ofta är

behandlingsbar, minst 90 % kan få en effektiv eller mycket effektiv smärtlindring om

rätt behandlingsmetod används vid rätt smärttyp (Strang 2003).

5

Smärtan vid cancer kan delas upp i fyra olika konsekvenser:

(Modifierad Figur 1.2. sid. 18. Strang 2003)

Orsaker till cancerrelaterad smärta kan vara: paramaligna smärtor, smärta på grund av

cancerväxt och behandlingsrelaterad smärta. Även fristående smärtproblem är vanligt

vid cancer och nedsatt immunförsvar samt andra samtidiga smärtproblem som till

exempel kärlkramp (Strang 2003). Upplevelserna av smärta hos människor med cancer

är högst varierande och subjektiva. De består av flera olika dimensioner – psykologiska,

sensoriska, emotionella, kognitiva, beteendemässiga och sociala/kulturella, och det

påverkas av många olika faktorer (McGuire 2004).

Behandlingen av cancerrelaterad smärta är fokuserad på farmakologiska strategier och

då mindre inriktad på effektiva psykologiska och andra icke-farmakologiska tekniker

(Zaza et al. 1999). Smärtbehandling borde alltid vara prioriterad i vården hos patienter

med cancer oberoende av vilket stadium av sjukdomen de befinner sig i (Caraceni et al.

2005). Cancerrelaterad smärta har en negativ inverkan på livskvalitet hos patienter med

cancer (Zaza et al. 1999). Studier visar att komplementära behandlingar som massage

kan vara ett effektivt komplement till den konventionella medicineringen genom en

större fokusering av de emotionella elementen av smärta och utan upphov till bieffekter

(Portenoy & Lesage 1999; Smith 2002).

1.2 Massage som smärtlindring Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan definieras som: diagnosis, treatment and/or prevention, which complements mainstream medicine by

contributing to a common whole by satisfying a demand not met by orthodoxy or by diversifying

the conceptional framework of medicine (Ernst 1995 s. 259).

Massage definieras som en manipulation av kroppens mjukdelar för att påverka

blodkärl, muskel- och nervsystemet. Den kliniska effekten resulterar i avslappning,

Fysiska

konsekvenser

Psykiska

konsekvenser

Sociala

konsekvenser

Existentiella

konsekvenser

Inskränkt rörlighet

Fysiskt lidande

Dagliga funktioner

inskränks

Oro

Ångest

Nedstämdhet

Isolering

Smärtan tar all tid

Anhörigas

oro/vanmakt

Meningslöshet

Övergivenhet

Dödsångest

6

främjandet av sömn samt lindring av muskelvärk och smärta (Wilkinson et al. 2008).

Massage bidrar till att frisätta kroppsegna signalsubstanser och hormoner, bland annat

endorfiner som ger en euforisk känsla. Endorfiner kan jämföras med morfinets verkan

som kroppen själv tillverkar (Ekman 2010; Skandinaviska förbundet för Komplementär

Medicin 2010) och ger en smärtlindrande effekt. Massage leder även till att oxytocin

frisätts som ger bland annat en lugnande effekt (Larsdotter Persson 2003).

Det finns olika typer av massage, några exempel är: Svensk massage som innebär en

kraftig massage med långa flödande drag. Mjuk vävnadsmassage är en massage som

innebär en varsam men bestämd beröring av huden (Cronfalk et al. 2009) och djup

vävnadsmassage innebär en intensiv bearbetning av kroppen (Snyder & Lindqvist

2002). Fot massage innebär en inriktning på ett antal punkter under foten som anses

motsvara delar av kroppen (Stephenson et al. 2000). Terapeutisk massage involverar

rytmisk och metodisk stretching och kompression av muskler och bindvävnad genom

beröring från massören (Field 1998). Healing touch är en energiterapi som innebär att

den som utför massagen har sina händer ovanför och på patientens kropp men utan den

djupmuskelstimulering som utförs vid traditionell massage. Vid healing touch används

lätt beröring för att bedöma och bestämma de områden som är i energisk obalans.

Healingen öppnar upp energin i kroppen och främjar psykisk läkande och emotionell,

mental och spirituell balans (Post-White et al. 2003). Dessa behandlingsformer används

allt mer för att lindra symtom vid cancer. Flera studier visar att massage kan minska

smärtan hos patienter med cancer vid olika cancerfomer (Kutner et al. 2008; Post-White

et al. 2003; Smith et al. 2002).

Massage är en av de mest använda komplementära terapierna hos patienter med cancer

och innefattar bland annat rytmisk, metodisk stretching och kompression av musklerna

och närliggande bindväv genom att använda sig av händerna. Fördelarna är att det blir

en ökad cirkulation, stimulation av ven och lymfdränage, förbättring av

muskelvävnadens metabolism och elasticitet och resulterar i avslappning (Field 1998).

Strang (2003) visar att ökad genomblödning transporterar bort smärtframkallande

substanser vilket resulterar i att smärtan reduceras.

1.3 Omvårdnadsåtgärder

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska

sjuksköterskan i den mån hon kan lindra patientens lidande genom adekvata åtgärder

och uppmärksamma patientens upplevelse relaterat till sjukdomen. Hon ska även kritiskt

kunna reflektera över nuvarande rutiner och metoder och inspireras till att införskaffa ny

kunskap och därmed kunna använda sig av omvårdnad som överensstämmer med

vetenskap och beprövad erfarenhet (SOSFS 2005). Det är i allmänhet sjuksköterskan

som har den närmaste kontakten med patienterna dagligen och är ofta direkt ansvariga

för att patienten får adekvat och passande smärtlindring oavsett orsak. Sjuksköterskans

ansvar för smärtlindring är grundläggande eftersom hon är länken mellan patienten och

hans/hennes familj och annan vårdpersonal. Den viktigaste och svåraste aspekten av att

hjälpa en patient med sin smärta är att acceptera och värdesätta att det endast är

patienten som subjektivt kan bedöma sin smärta (Boström 2003).

Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder,

det gör det till en omvårdnadsåtgärd och är därmed inom sjuksköterskans

7

kompetensområde (Almås et al. 2002), som kan kompletteras med en mindre form utav

utbildning (Hessig et al. 2004). Enligt Hawthorn & Redmond (1999) har sjuksköterskan

en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. Sjuksköterskan identifierar faktorer som

påverkar patientens smärtupplevelse och intryck. Detta kan dock ta tid och kan leda till

att informationen som samlats in påverkar lyhördheten, förmågan att observera och den

personliga kompetensen. Enligt Lundberg et al. (2003) har sjuksköterskan ansvar för

omvårdnaden och måste därför ha ett helhetsperspektiv, detta kräver engagemang,

förståelse samt att kunna samordna och utvärdera vård och behandling för patienten. En

studie (Helmrich et al. 2001) som inriktar sig på sjuksköterskors erfarenheter av

komplementära behandlingsmetoder visar att detta främjar relationen mellan

sjuksköterska och patient – det fokuseras mer på omvårdnad än det medicinska,

exempelvis erbjuds en massagesession i 20-30 minuter istället för att behandla smärtan

med en snabb injektion.

1.4 Problemformulering

Smärta är ett stort omvårdnadsproblem och ett problemområde som sjuksköterskan

möter i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskan ansvarar för sina egna kunskaper och

omvårdnaden kring patienterna för att kunna utföra en så pass professionell vård som

möjligt. Därför är det viktigt att hon i sin profession kan använda sig av olika former

av omvårdnadsåtgärder och få kunskap om hur patienten upplever åtgärderna. Massage

kan vara ett bra verktyg för sjusköterskan att ta till och behandla patienter med

cancerrelaterad smärta. Problemet är att det inte finns nog med kunskap inom

komplementär behandling för vårdpersonal och en av anledningarna till detta är att det

inte finns tillräckligt med tid inom organisationen. Genom att visa på patienters

upplevda effekter finns en förhoppning om ökat intresse hos vårdpersonal, att de tar till

sig kunskapen och tar med sig det till avdelningarna. Forskningen är begränsad vid

jämförelse med till exempel läkemedel som behandling vid cancerrelaterad smärta. Det

är ett tänkvärt område inom vården och intressant att få kunskap om flera metoder än

läkemedel som lindring av smärta. Massage är en oberoende omvårdnadsåtgärd som

sjuksköterskan kan använda sig av utan läkarordination.

1.5 Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som

en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta.

8

2. METOD

Metoden som användes var litteraturstudie. Att genomföra en litteraturstudie innebär att

författarna måste ha en frågeformulering, utforma och genomföra en plan för insamling

av information och analysera samt tolka information kritiskt. Sedan skall resultaten

summeras i en skriftlig produkt (Polit & Beck 2008). Litteraturstudien bör grunda sig

på aktuell forskning inom det valda området och kunna användas i den kliniska

verksamheten (Forsberg och Wengström 2008).

Studien följer Polit & Beck´s (2008) nio steg:

1. Formulera och utse en frågeställning.

2. Välja litteratursökning, utse databaser och identifiera nyckelord samt begrepp.

3. Söka, identifiera och hämta material från original källor.

4. Bearbeta materialet för att undersöka relevans och lämplighet.

5. Läsa utvalda studier.

6. Sammanfatta informationen från studierna.

7. Kritisera och utvärdera studierna.

8. Analysera studierna och söka efter teman.

9. Förbereda och sammanfatta materialet kritiskt.

(Fritt översatt från Polit & Beck, 2008, s. 108)

2.1 Litteratursökning

Inklusionskriterierna för litteraturstudien var att ha ett patientperspektiv och vara

inriktat på cancerrealterad smärta; behandling och massage som smärtbehandling.

Undersökningsgrupperna skulle vara över 18 år. Artiklarna kunde både vara kvantitativa

och kvalitativa, skulle vara vetenskapliga samt blivit publicerade i en vetenskaplig

tidskrift mellan åren 1990-2010. Exklusionskriterier var att studierna inte skulle vara

inriktade på barn eller vara ur anhörigas perspektiv. Studierna skulle inte innehålla

behandling av akut smärta och inte innefatta någon specifik cancersjukdom.

Databaserna AMED, CHINAL och PubMed användes. I AMED söktes Cancer patients

och Treatment som Keywords. AMED använder Subjects i sin databas och författarna

använde sig av Massage och Pain. Thesarus användes i CHINAL och sökorden var:

Cancer patients, Massage, Cancer pain. Treatment skrevs som Keywords, eftersom den

saknades i Thesarus. I PubMed användes MESH termer: Massage och Cancer pain.

Cancer patients och Treatment skrevs som ett Keyword på grund av att det inte fanns i

MESH. När det söks i PubMed tar databasen med de MESH termer och Keyword som

är relevanta. Till exempel en sökning på Massage and Cancer pain registrerade

databasen: Massage som MESH term OR Massage i all fields AND Neoplasms som

MESH OR Neoplasm i all fields OR Cancer i all fields AND Pain OR Pain i all fields.

Databasernas egna termer användes för att få en så relevant sökning som möjligt. Antal träffar för respektive sökord med kombinationer redovisas i tabell 1-3. Antal dubbletter

blev totalt 16 stycken.

9

Tabell 1. Resultat av sökning i AMED

Tabell 2. Resultat av sökning i CHINAL

Tabell 3. Resultat av sökning i PubMed

* Dubletter

2.2.1 Urval I

I urval I lästes titel och abstrakt enskilt och tillsammans för att ingen artikel skulle

utelämnas. Antalet artiklar som valdes ut var 32 efter att de jämförts mot

litteraturstudiens syfte och inklusionskriterierna. Manuell sökning som innebär bland

annat relaterade artiklar i databaser och sökande i litteraturlistor från böcker och artiklar,

användes och resulterade i fem stycken artiklar. Totalantalet för urval I blev 37 artiklar.

2.2.2 Urval II I urval II lästes alla 37 artiklarna enskilt av författarna för att bilda sig en egen

uppfattning om innehållet och slå fast om studierna stämde överens med syftet och

A

M

E

D

Sökord Antal

träffar Urval I Urval II Urval III

1. Cancer patients 1949 2. Massage 1350 3. Pain 7433 4. Treatment 44072 5. S1 AND S2 And S3 3 0 0 0 6. S1 AND S2 AND S4 13 0 0 0 7. S2 AND S3 89 (3*) 5 3 1

Totalt 54909 5 3 1

C

H

I

N

A

L

Sökord Antal

träffar Urval I Urval II Urval III

1. Cancer patients 11235 2. Massage 4488 3. Cancer pain 3186 4. Treatment 34771 5. S1 AND S2 AND S3 14 9 7 3 6. S1 AND S2 AND S4 34 (1*) 4 1 0 7. S2 AND S3 42 (3*) 0 0 0

Totalt 72713 13 8 3

P U B M E D

Sökord Antal

träffar Urval I Urval II Urval III

1. Cancer patients 668537

2. Massage 9292 3. Cancer pain 55326 4. Treatment 6622219 5. S1 AND S2 AND S3 91 5 4 0 6. S2 AND S3 AND S4 113 (3*) 2 1 1 7. S2 AND S3 117 (6*) 7 5 2

Totalt 7355695 14 10 8

10

inklusions- och exklusionskriterierna. Antalet för artiklarna som exkluderades var 25.

Anledningen till detta var att studierna inte var vetenskapliga, inte stämde överens med

syftet, inte innehöll cancerrelaterad smärta eller innehöll inte rätt typ av komplementär

behandling - massage. Vissa abstrakt var missvisande och det upptäcktes inte förrän

senare att dessa var litteraturstudier. Urval II resulterade i 12 artiklar som gick vidare till

urval III.

2.2.3 Urval III

I urval III användes en granskningsmall från avdelningen för omvårdnad (2004) - ett

protokoll för granskning av vetenskapliga artiklar, för att kontrollera om studierna var

vetenskapliga. Samtliga artiklar granskades tillsammans av författarna och studierna

visade sig vara vetenskapliga, ingen artikel föll därmed bort i urval III.

2.3 Databearbetning Vid databearbetningen användes innehållsanalys som inspirationskälla vilket innebär att

författarna på ett systematiskt och stegvist tillvägagångssätt grupperar data för att kunna

identifiera kategorier och mönster där målsättningen är att redogöra specifika fenomen

(Forsberg & Wengström 2008). Vid databearbetningen användes understrykningspennor

med olika färger för att få ut det relevanta i resultatet. Post-it lappar användes för att

kunna bilda kategorier, detta gjordes först enskilt och sedan diskuterades dessa för att

genomensamt enas om de mest relevanta kategorierna som svarade mot syftet.

Kategorierna som uppkom efter analysering var ett resultat av artiklarnas gemensamma

komponenter som grundade sig på olika tidsperspektiv; effekter som visade sig

omedelbart och effekter som kunde registreras efter en tid, även indirekta effekter på

smärta kunde ses. Materialet analyserades noggrant och efter detta tolkades materialet

kritiskt utan medveten påverkan av författarnas förförståelse gällande massagens effekt

vid smärtlindring och sammanfattades till resultatdelen.

Under bearbetningen av artiklarna omvandlades två stycken Visuell Analog Skala

(VAS) 0-100 millimeter (mm) till 0-10 mm (Ferrell-Torry & Glick 1993; Grealish et al.

2000) för att det skulle kunna jämföras med resterande artiklar som använde sig av VAS

0-10 mm.

2.4 Etiska överväganden

Det eftersträvades att ingen information skulle utelämnas eller förvanskas av materialet

i resultatartiklarna och detta presenterades efter noggrann och objektiv granskning.

Översättning av artiklarna gjordes på ett så korrekt sätt som möjligt för att undvika

misstolkningar och citat skrevs på originalspråk. Enligt Polit & Beck (2008) är det

speciellt viktigt att ha ett etiskt förhållningssätt inom omvårdnadsforskning eftersom

skiljelinjen mellan vad som förväntas av sjuksköterskan i praktiken och den insamlade

data kan betraktas som otydlig då dessa kan ha olika betydelse. Enligt ICN:s etiska kod

för sjuksköterskor (2007) har sjuksköterskan det största ansvaret för att framställa och

applicera godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, forskning och utbildning. Hon ska

även vara aktiv i utvecklandet av omvårdnad och detta ska grunda sig på evidensbaserad

kunskap.

11

3. RESULTAT

I denna litteraturstudie användes tolv vetenskapliga artiklar, varav tio kvantitativa, en

kvalitativ och en artikel som kombinerade kvantitativ och kvalitativ metod. Det bildades

tre kategorier (Figur 2). Massageterapi, terapeutisk massage och mjukvävnadsmassage

kan i artiklarna innebära fotmassage, svensk massage och enkel beröring beroende på

hur författarna till resultatartiklarna värderade begreppen. Standardvård i

resultatartiklarna kan innebära strålning, cellgifter, icke-opioid analgetika, opioider och

andra mediciner som ingår i cancerbehandling. Det varierade beroende på vilket stadium

av sjukdomen patienten befann sig i och vilken cancerform patienterna hade.

VAS 0-10 mm användes i artiklarna vid mätning av patienters smärtupplevelser.

Figur 2. Översikt resultatkategorier.

3.1 Omedelbar smärtreducering

Massageterapi enskilt och i kombination med enkel beröring var associerade till

omedelbara förbättringar och bestående smärtresultat hos patienter med cancer (Kutner

et al. 2008, Cassileth & Vickers 2004), även om patienterna vid studiernas start hade

höga nivåer av smärta (Cassileth & Vickers 2004). Den omedelbara förbättringen på

smärta med massage var kliniskt signifikant. Massageterapi var mer effektivt än enkel

beröring direkt efter behandlingarna och ansågs ha direkta fördelar på effekter av smärta

hos patienter med avancerad cancer. Resultatet visade att massageterapi som behandling ger en omedelbar symtomminskning och vidare framkommer terapeutiska fördelar med

massageterapi i relation mot enkel beröring, som kan utföras av familjemedlemmar eller

sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården (Kutner et al. 2008). I en annan

studie där terapeutisk massage utfördes erhölls i genomsnitt 3.83 sessioner, under 10-60

RESULTAT

Omedelbar

smärtreducering

Smärtreducering

över tid

Indirekta effekter

på smärta

12

minuter per session. Det resulterade i att patienternas smärta sänktes med 2 mm

(medelvärde 5.5 mm +/- 3.5 mm), efter dagliga mätningar (Toth et al. 2003).

I en studie av Wilkie et al. (2000) genomfördes massageterapi under en två veckors

period, 30-50 minuter per session två gånger i veckan tillsammans med standardvård.

Smärtintensiteten minskades med 1 mm (medelvärde 2.4 mm +/- 1.4 mm) direkt efter

den första, tredje och fjärde massagesessionen, dock sågs ingen statistisk signifikans

efter den andra sessionen. En annan studie visade också att massageterapi förbättrade

patienternas smärta omedelbart efter sessionerna med 40.2 % (medelvärdet 3.6 mm +/-

1.9 mm). Patienterna utvärderade smärtintensiteten före och 5-15 minuter efter

massagesessionerna. Massageterapin studerades på både inneliggande patienter och

patienter inom öppenvården, där de förstnämnda fick massage 20 minuter i genomsnitt

och patienterna i öppenvården 60 minuter (Cassileth & Vickers 2004). Effekten av

svensk massage studerades hos 28 hospitaliserade patienter, där 14 patienter erhöll tio

minuters massage och 14 patienter som deltog i kontrollgruppen erbjöds sällskap och tid

av sjuksköterskestudenter i tio minuter. Båda grupperna som studerades erhöll även

standardvård. Massagegruppen hade högre nivåer av smärta när studien startade än

patienterna i kontrollgruppen, det kunde även konstateras att männen hade högre nivåer

av smärta än kvinnorna. Resultatet visade att smärtans medelvärde reducerades

omedelbart med 0.8 mm (3.1 mm +/- 2.3 mm) i massagegruppen. Efter en timme låg

medelvärdet fortfarande på 0.8 mm (3.1 mm +/- 2.3 mm) och efter ytterligare en timme

hade smärtans medelvärde reducerats till 1.1 mm (3.1 mm +/- 2.0 mm). Kontrollgruppen

upplevde ingen omedelbar sänkning av medelvärdet (2.2 mm +/- 2.2 mm), efter en

timme hade det minskat med 0.1 mm (2.2 mm +/- 2.1 mm) och efter två timmar till 0.7

mm (2.2 mm +/- 1.5 mm). Kvinnliga patienter upplevde sig mindre smärtlindrade än

manliga efter massagesessionerna (Weinrich & Weinrich 1990). Även fotmassage

visade sig minska smärtans medelvärde redan efter första sessionen, med 0.98 mm (2.51

+/- 2.17 till 1.53 +/- 1.9) och 0.94 mm (2.79 +/- 2.55 till 1.85 +/- 1.91 mm) efter andra

sessionen, effekterna kom omedelbart (Grealish et al. 2000).

Fotmassage och svensk massage tillsammans med standardvård rapporterades ha en

större effekt på smärtlindringen än hos de patienter som endast erhöll standardvård –

smärtlindringen uppstod direkt efter massagesessionen (Mehling et al. 2007).

En kombination av massageterapi och healing touch resulterade i att patienterna efter

sessionerna använde sig av mindre NSAID under massageperioden, vilket visar på att

beröring och energiterapier har positiva effekter för att reducera smärta (Post-White et

al. 2003).

3.2 Smärtreducering över tid

Resultatet av terapeutisk massage som smärtlindring vid cancersmärta visade

signifikanta förändringar för smärtan, smärtintensiteten sänktes med 2.2 i medelvärde

(9.5 +/- 7.3). Terapeutisk massage kan vara en gynnsam omvårdnadsintervention för

smärtlindring och symtomminskning hos inneliggande patienter med cancer. Patienterna

i studien fick under 24 timmar efter sessionerna registrera smärtintensiteten på en skala

mellan 0-10 mm, studien visade en förbättring av smärtan i slutet av vecka ett (Smith et

al. 2002). En annan studie om terapeutisk massage stärker detta resultat, där

medelvärdet på smärta sänktes ifrån dag ett med 2.95 mm (4.82 +/- 2.91 mm till 1.87 +/-

2.25 mm) och dag två med 2.26 mm (4.33 +/- 3.14 mm till 2.07 +/- 2.2 mm).

13

Terapeutisk massage var ett effektivt hjälpmedel för att signifikant reducera deltagarnas

nivå av smärtupplevelse (Ferrell-Torry & Glick 1993).

Massageterapi resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter

massagesessionerna, detta kunde konstateras genom en uppföljning av ett antal patienter

under två dagar. Effekten av massageterapi varade längre för patienter som inte var

inneliggande och det var ingen skillnad mellan olika typer av massage när det gällde att

förbättra symtomen (Cassileth & Vickers 2004). I en annan studie (Wilkie at al. 2000)

som studerade massageterapi hade hälften av patienterna som deltagit i studien

konstanta smärtor och 30 % (av 29 deltagare - 15 st. i massagegruppen och 14 st. i

kontrollgruppen) hade intermittenta (förlöpande med upprepade avbrott) smärtor.

Episodisk (kortvarig) smärta var dokumenterad hos 7 % av de patienter som fick

standardvård och hos 20 % av de patienter som fick massage i kombination med

standardvård. Konstant smärta löstes under tiden studien (Wilkie et al. 2000) pågick till

intermittent eller episodisk smärta hos 14 % av patienterna. I kontrast till detta ökade

intermittent smärta till konstant smärta hos 7 % av patienterna i massagegruppen.

Patienterna i massagegruppen upplevde högre smärtintensitet vid studiens start än de

som endast fick standardvård. I genomsnitt minskade massagegruppens smärtintensitet

med 42 % i jämförelse med gruppen som fick standardvård med 26 %, men detta var

inte statistiskt signifikant. Av de patienter som medverkade i massagegruppen

rapporterade 73 % inga eller mindre smärtnivåer över tid i jämförelse med 57 % hos de

patienterna som endast mottog standardvård. I kontrast till detta hade 43 % av de

patienter vars smärta var högre än noll eller var mer intensiv över tid deltagit i gruppen

med standardvård, i jämförelse med 27 % som var i massagegruppen. I massagegruppen

varierade smärtintensiteten vid start mellan 0-8 mm (av totalt 10), till att sedan vid

mätningens resultat vara mellan 0-4 mm - en minskning med 50 % av maximal

smärtintensitet inom tre veckor. Kontrollgruppen som endast fick standardvård

reducerades med 0.4 mm (medelvärde 1.6 mm +/- 1.2 mm) vilket tyder på att

massageterapi i kombination med standardvård var den mer framgångsrika

behandlingen (Wilkie et al. 2000).

En kombination av massageterapi och healing touch under en 45-minuters session i

veckan under en fyra veckors period, visade sig sänka smärtnivåerna hos patienterna i

jämförelse med smärtan hos de patienter som utöver standardvård fick extra tillsyn av

personal. Det fanns dock inga signifikanta skillnader över tid på effekter mellan

patienterna, gällande smärtindex eller när smärtan störde det dagliga livet.

Massageterapi och healing touch visade sig vara mer effektivt än standardvård i att

reducera smärtan hos patienter med cancer (Post-White et al. 2003). När massageterapi

jämfördes med enkel beröring studerades bland annat duration av smärtan under tre

tillfällen. Vid det första mättillfället hade patienterna fått två sessioner, vid andra

mättillfället hade ytterligare tre sessioner utförts och vid tredje mätningen hade den sista

sessionen genomförts när det hade gått 1.5 vecka mellan sista sessionen och mätningen.

I båda grupparna sågs en ihållande effekt av smärtreduceringen med en viss sänkning

efter varje mätning, men massageterapin visade sig ha en bättre effekt. Vid sista

mätningen, det vill säga tre veckor efter första sessionen, hade effekten av

massageterapin ökat medan effekten av enkel berörning hade fortsatt minska. Båda

grupparna visade på statistisk signifikans men inte klinisk signifikans gällande ihållande

förbättringar av smärta (Kutner et al. 2008).

14

3.3 Indirekta effekter på smärta

De flesta patienter hade en positiv förväntan på massagesessionerna och såg fram emot

dem och saknade sessionerna när de var över. Terapeuterna uppfattade att några

patienter som inte hade upplevt massageterapi tidigare, visade sig vara oroliga i början

av sessionen på grund av oro för smärta och andra symtom. Patienterna delade även

med sig av sin sociala bild, till exempel familje- och ekonomiproblem (Smith et al.

2009). Patienterna upplevde en känsla av lyx under tiden de fick mjuk vävnadsmassage.

Deras upplevelser påverkades av den aktuella miljön de befann sig i och deras

dåvarande sjukdomstillstånd (Cronfalk et al. 2009). Massagesessionerna resulterade i att

patienterna kände sig avslappnade, komfortabla och de dämpade deras smärta samtidigt

som de kände att sessionerna skapade gynnsammare förutsättningar i deras vardag (Toth

et al. 2003).

Patienter som stod på höga doser av kortison upplevde att deras kroppar var i uppror och

genom massagen fick de en minskning av dessa symtom. Mjuk vävnadsmassage var

därför ett sätt att återfå kontroll över deras egna fysiska kroppar då de inte upplevde

smärta eller andra symtom under och/eller efter sessionen. Ett resultat visade att

massage resulterade i att patienterna somnade trots att de hade kraftiga smärtor.

Massage minskade ångesten som triggade smärtan och genom att göra det ledde detta

till avslappning och sömn. En patient uttryckte:

It helped me to relax and decreased the pain and that helped me to sleep… I think that it was

probably relieving the pain but also… relieving some of the anxiety that I experienced (Cronfalk

et al. 2009 s. 1208).

15

4. DISKUSSION

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevda effekter av massage

som en komplementär behandling vid cancersmärta. Huvudresultaten visade att massage

som behandling ger en omedelbar symtomreducering som kan utföras av

familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården. Massage

resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter massagesessionerna.

Massage gav även indirekta effekter som minskning av ångesten som triggade smärtan

och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn. Patienternas upplevelser

påverkades av den aktuella miljön och det sjukdomstillstånd de befann sig i.

4.1 Resultatdiskussion

Massage ger en positiv inverkan på patienter med cancerrelaterad smärta och inger en

känsla av kontroll när smärtan reduceras – detta kan vara en gynnsam

omvårdnadsintervention. Massage reducerade även smärtnivån och intensiteten.

Cassileth et al. (2004) visade att inneliggande patienter upplevde en sämre effekt än

patienter i öppenvården, det spekulerades i två förklaringar. Den första är att patienterna

utsätts för behandlingar eller ändringar i medicinlistorna, vilket kan verka påfrestande

för dem. Den andra förklaringen är att inneliggande patienter tenderar till att få kortare

massagesessioner i en mer obekväm miljö. Resultatet visade att massage är en effektiv

del i behandlingen av cancersmärta, det mest effektiva var när massage kombinerades

med standardvård. Ändå visar studier på att massage används i låg utsträckning vid

behandling av cancer. Fouladbakhsh et al. (2005) visar att massage användes av 13 %

utav patienterna (n = 286) som en komplementär behandling. En annan studie

(Molassiotes et al. 2005) bekräftar detta med att 3.9 % av patienterna (n = 956) använde

sig av massage efter sin cancerdiagnos. En orsak till detta kan vara sjukhuspersonalens

attityder till komplementära behandlingar resulterade i att de inte alltid rekommenderar

behandlingarna eller att deras egna uppfattningar avspeglar sig på patienterna (Damkier

et al. 1998). Helmrich et al. (2001) har kommit fram till att det även kan bero på att

personalen anser det orsakas av tidsbrist som resulterar i att andra arbetsuppgifter och

patienter blir lidande i stället. Det anses inte inräknat i praxis och har ingen hög prioritet

inom sjukvården samtidigt som det finns en ängslan över att inte bli accepterade av

kollegorna. Trots detta finns en förhoppning om att majoriteten av sjukvården som

behandlar patienter med cancer ska använda sig av komplementära behandlingsmetoder,

bland annat massage, som en del utav behandlingen eftersom det har visat sig ge

positiva effekter vid cancersmärta.

Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker:

När det finns flera behandlingsalternativ som står i

överensstämmelse med vetenskap och beprövad

erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att

välja det alternativ som han eller hon föredrar.

Landstinget skall ge patienten den valda behandlingen

om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller

skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår

som befogat (1982:763).

16

Det finns även andra effekter av massage som har uppmärksammats när resultaten har

sammanställts. Massage visade sig ha positiv inverkan på bl. a. humör (Kutner et al.

2008), ångest (Cassileth et al. 2004, Cronfalk et al. 2009, Ferrell-Torry et al. 1993,

Grealish et al. 2000, Post-White et al. 2003), sömn (Cronfalk et al. 2009, Smith et al.

2002), fatigue (Cassileth et al. 2004, Post-White et al. 2003, Smith et al. 2009),

avslappnig (Cronfalk 2009, Ferrell-Torry et al. 1993, Grealish et al. 2000) och

illamående (Post-White et al 2003, Cassileth et al. 2004). Det visade sig även att

massage reducerade hjärt- och andningsfrekvensen (Ferrell-Torry et al. 1993, Kutner et

al. 2008, Wilkie et al. 2000). Faktorer studerades som påverkade sjuksköterskors beslut

till att använda sig av komplementära metoder för att behandla patienters smärta.

Studien visade bland annat att massage var en bra grund till öppnandet för en relation

mellan sjuksköterska och patient, patienterna upplevde att sjuksköterskorna fanns där

och hade tid för dem (Helmrich et al. 2001). Det resulterade i en djupare och positivare

relation mellan patient och personal samtidigt som det gav en möjlighet till att lära

känna patienternas innersta (Helmrich et al. 2001; Billhult & Dahlberg 2001).

Weinrich & Weinrich (1990) visade att kvinnor blev mindre smärtlindrade än män av

massagesessionerna. Orsaken till detta relaterades till grindkontrollteorin som innebär

att mekanismer i ryggmärgen öppnar och stänger ”grindar” för inåtgående stimuli.

Genom öppning av en grind ökar smärtimpulserna till högre centra i hjärnan och genom

stängning av en grind minskar smärtimpulserna i högre centra (Simonsen, Aarbakke &

Hasselström 2004). De påvisade att massage tillfälligt stängde mekanismen för männen

och gjorde dem mer smärtlindrade. Männen i studien upplevde högre smärtintensitet än

kvinnorna vilket kan vara en anledning till att männen blev mer smärtlindrade – de hade

mer smärta att lindra än vad kvinnorna hade.

Mänskliga känslor influeras av situationen vi befinner oss i där en lugn miljö resulterar i

en fridfull känsla. När en människa lider och är sjuk kan känslan av kontroll över ens

personliga utrymme brytas ned och ställas inför en obehaglig och svårhanterlig miljö

som blir ett hot mot ens välmående. I en sådan situation är det nödvändigt för hälsan att

kunna konstruera en hemtrevlig atmosfär (Henricson 2008). Några studier demonstrerar

detta genom att beskriva miljön under sessionerna: lugn musik spelades i bakgrunden

(Post-White et al. 2003), dovt ljus, sängen avgränsades för att respektera patientens

privata sfär (Ferrell-Torry & Glick 1993) och dörren till rummet stängdes för att

undvika störningar (Ferrell-Torry & Glick 1993, Grealish et al. 2000, Post-White et al.

2003).

4.2 Metoddiskussion

En litteraturstudie har genomförts där sökningarna ägde rum i AMED, CHINAL och

PubMed. Sökorden valdes ut för att stämma överens med syftet och relaterade sökord

användes till de olika databaserna för att få bästa möjliga systematiska resultat. Detta

skilde sig i AMED där Cancer pain inte fanns som Subject. När det i stället söktes som

Keyword, blev resultatet endast tre artiklar vilket författarna ansåg kunde resultera i

viktiga artiklar kunde missas, vilket ledde till att Pain som Subject användes.

Anledningen till att Cancer patients användes i stället för Patients var att rätt

patientgrupp skulle medverka i artiklarna, samma gällde Cancer pain i stället för Pain i

den mån det gick, eftersom det i vissa sökningar användes endast en av dessa sökord

17

tillsammans med exempelvis Massage och Treatment. Manuell sökning i form av

relaterade artiklar och sökning i litteraturlistor av böcker och artiklar användes för att

bredda sökningen eftersom komplementära och alternativa behandlingsmetoder som

exempelvis massage vid cancersmärta inte är lika belyst och forskat om som exempelvis

cellgift och strålning – därför gjordes detta redan i urval I. Det resulterade i att fem av

12 resultatartiklar hittades via manuell sökning. Detta kan ses som en svaghet i

litterturstudien men författarna ansåg att det var nödvändigt och försvarar detta med att

majoriteten av artiklarna hittades via databaserna.

När författarna påbörjade litteraturstudien fanns en viss förförståelse som innebar en

teori om att massage skulle ha en positiv påverkan på patienters cancerrelaterade smärta.

Det fanns dock ingen förförståelse om på vilket sätt eller hur länge massage skulle ha

effekt. Tolkningen av resultatet påverkades inte medvetet av författarnas förförståelse

utan det strävades efter att ha en distans till detta och vara objektiva i sitt tolkande.

Ingen information som kunde motsäga sig detta plockades bort utan hela resultatet

gällande massagens effekt på cancerrelaterad smärta hos patienter dokumenterades.

Artiklarna som ingick i resultatet var relevanta till syftet och innehåller olika typer av

massage: terapeutisk massage, massageterapi, svensk massage, fot massage, healing

touch och enkel beröring. Detta gjordes för att få en större bredd samt variation av

artiklar i stället för att endast rikta in sig på en typ utav massage när forskningen är

begränsad. Författarna anser att detta inte har påverkat resultatets betydelse utan gjort

det mer överskådligt då ändamålet var att få med samtliga upplevda effekter av massage

oberoende av massage typ.

I efterhand kunde det konstateras att det inte endast var den cancerrelaterade smärtan

som påverkades av massage hos patienter med cancer, utan även andra tillstånd som

illamående och ångest. Litteraturstudiens syfte skulle därmed ha breddats för att få med

patienternas samtliga upplevelser av massage som en komplementär behandling.

4.3 Förslag till framtida forskning

Det finns ett fåtal studier om patienters upplevda effekter av massage som en

komplementär behandlingsmetod, minst ur en kvalitativ synvinkel, därför behövs det

definitivt mer forskning inom området. All vårdpersonal kan med en enklare form av

utbildning använda sig av massage i sitt dagliga arbete och det är ett sätt att kunna

smärtlindra patienter med cancer som en omvårdnadsåtgärd. Författarna skulle vilja se

fler studier med framförallt kvalitativ metod där det på ett mer utvecklande sätt

beskriver patienters upplevelser av massage vid smärtreducering. Massageproceduren

beskrivs inte i en tillräckligt stor grad, det behövs mer information om detta för att det

skulle kunna brukas till att lära vårdpersonal och anhöriga. Det behövs även mer

forskning om hur relationen förstärks mellan sjuksköterska och patient vid användning

av olika former av massage.

4.4 Uppsatsens betydelse för omvårdnad

Massage är en omvårdnadsåtgärd som kan utföras av vårdpersonal och anhöriga, det

hjälper patienter att lindra smärtan på ett alternativt sätt och medför att de känner sig

delaktiga i vården. Smärtlindringen genom massage leder även till andra positiva

effekter för patienten, vilket kan lindra deras sjukdomsförlopp. Detta är viktiga aspekter

inom omvårdnad som sjuksköterskan kan ta till sig och förbättra sin kunskap med

18

samtidigt som det förstärker relationen mellan sjuksköterska och patient. När

sjuksköterskan ökar sin kompetens inom området väcks förhoppningsvis tanken på att

en vidareutbildning är användbar inom massage, eftersom det är en oberoende

omvårdnadsåtgärd.

Ute i verksamheten när författarna som nyutexaminerade sjuksköterskor möter patienter

med cancerrelaterad smärta kommer de att försöka att få med både patienter och

personal att använda sig av massage som ett komplement till smärtlindringen. Denna

litteraturstudie kommer att användas som bevis på att massage har en smärtlindrande

effekt på cancerrelaterad smärta, när det gäller omedelbar effekt, kvarhållande effekt

och indirekta effekter.

4.5 Slutsats

Slutsatsen av studien visade att massage är en effektiv omvårdnadsåtgärd för att lindra

cancerrelaterad smärta, omedelbart och även över tid. Massage tillsammans med

standardvård visade sig vara det mest framgångsrika behandlingsmetoden hos patienter

med cancer. Massage resulterade även i att patienterna upplevde bland annat mindre

ångest och en känsla av avslappning. Detta talar för att vårdpersonal bör anamma

komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans ansvar i sin

profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att kunna utföra en så

pass patientanpassad vård som möjligt.

19

5. REFERENSER

Almås, H., Valand, E., Bilicz, J.A. & Berntzen, H. (2002). Klinisk omvårdnad 1. Almås,

H. (red.) Smärta. Stockholm: Liber. s. 65-111.

Avdelningen för omvårdnad (tidigare Instutitionen för hälsa och vård) (2004).

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15

hp (kurskod: OMGC21, rev 2010-03-24). Karlstad: Karlstad universitet.

Billhult, A. & Dahlberg, K. (2001). A meningful relief from suffering. Experiences of

massage in cancer care. Cancer Nursing, 24 (3), 180-184.

Boström, B. (2003). Acute postoperative and cancer-related pain management.

Patients’ experiences and perceptions in relation to health-related quality of life and the

multidimentionality of pain. Lund: Avdelningen för anestesiologi och intensivvård,

Medicinska Fakulteten, Lunds universitet.

Caraceni, A., Brunelli, C., Martini, C., Zecca, E. & De Conno, F. (2005). Cancer pain

assessment in clinical trials. A review of the litterature (1999-2002). Journal of pain and

symptom management, 29 (5), 507-519.

Cassileth, B.R. & Vickers, A.J. (2004). Massage therapy for symptom control: Outcome

study at a major cancer centre, Journal of pain and symptom management, 28 (3), 244-

249.

Cronfalk, S.B., Strang, P., Ternestedt, B-M. & Friedrichsen, M. (2009). The existential

experiences of receving soft tissue massage in palliative home care – an intervention.

Support Care Cancer, 17, 1203-1211.

Damkier, A., Elverdam, B., Glasdam, S., Bonde Jensen, A. & Rose, C. (1998). Nurses’

attitudes to the use of alternative medicine in cancer patients. Scandinavian Journal of

Caring Science, 12, 119-126.

Ekman, A. Endorfiner. [Elektronisk]. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/endorfiner [2010-02-26].

Ernst, E. (1995). Complementary cancer treatments: Hope or hazard? Clinical

Oncology, 7, 259-263

Ferrell, B.A. & Dean, G. (1995). The meaning of cancer pain. Seminars in Oncology

Nursing, 11 (1), 17-22.

Ferrell-Torry, A.T. & Glick, O.J. (1993). The use of therapeutic massage as a nursing intervention to modify anxiety and the perception of cancer pain. Cancer Nursing, 16

(2), 93-101.

Field, T.M. (1998). Massage therapy effects. American psychologist, 53 (12), 1270-

1281.

20

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur.

Fouladbakhsh, J.M., Stommel, M., Given, B.A. & Given, C.W. (2005). Predictors of use

of complementary and alternative therapies among patients with cancer. Oncology

Nursing Forum, 32 (6), 1115-1122.

Grealish, L., Lomasney, A. & Whiteman, B. (2000). Foot massage: A nursing

intervention to modify the distressing symptoms of pain and nausea in patients

hospitalized with cancer. Cancer Nursing, 23 (3), 237-243.

Hawthorn, J. & Redmond, K. (1999). Smärta – bedömning och behandling. Lund:

Studentlitteratur.

Helmrich, S., Yates, P., Nash, R., Hobman, A., Poulton, V. & Berggren, L. (2001).

Factors influencing nurses’ decisions to use non-pharmacological therapies to manage

patients’ pain. Australian journal of advanced nursing, 19 (1), 27-35.

Henricson, M. (2008). Tactile touch in intensive care. Nurses´ preparation, patients´

experiences and the effect on stress parameters: en studie vid Högskolan i Borås. (Borås

College studies, 11) Borås: Institutionen för Vårdvetenskap, Borås Högskola.

Hessig, R.E., Arcand, L.L. & Frost, M.H. (2004). The effects of an educational

intervention on oncology nurses´attitude, perceived knowledge, and self-reported

application of complementary therapies. Oncology Nursing Forum, 31 (1), 71-78.

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) Sjuksköterskan och professionen.

[Elektronisk].Tillgänglig:

http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf

[2010-04-27].

Kutner, J.S., Smith, M.C., Corbin, L., Hemphill, L., Benton, K., Mellis, K., Beaty, B.,

Felton, S., Yamashita, T.E., Bryant, L.L. & Fairclough, D.L. (2008). Massage therapy

versus simple touch to improve pain and mood in patients with advanced cancer. Annals

of Internal Medicine, 149 (6), 369-379.

Larsdotter Persson, A. (2003). Smärta och smärtbehandling. Werner, M. & Strand, P.

(red.) Sjukgymnastiska behandlingsmetoder. Stockholm: Liber. s. 198-209.

Lundberg, M., Holmner, B., Hugosson, M., Gustafsson, G. & Larsson, A.K. (2003).

Smärta och smärtbehandling. Werner, M. & Strand, P. (red.) Omvårdnadsaspekter.

Stockholm: Liber. s. 358-368.

McGuire, D.B. (2004). Occurrence of cancer pain. Journal of the National Cancer

Institute Monographs, 32, 51-56.

21

Mehling, W.E., Jacobs, B., Acree, M., Wilson, L., Bostrom, A., West, J., Acquah, J.,

Burns, B., Chapman, J. & Hecht, F.M. (2007). Symptom management with massage and

acupuncture in postoperative cancer patients: a randomized control trial. Journal of pain

and symptom management, 33 (3), 258-266.

Molassiotis, A., Fernandez-Ortega, P., Pud, D., Ozden, G., Scott, J.A., Panteli, V.,

Margulies, A., Browall, M., Magri, M., Selvekerova, S., Madsen, E., Milovics, L.,

Bruyns, I., Gudmundsdottir, G., Hummerston, S., Ahmad, A. M-A., Platin, N., Kearney,

N. & Patiraki, E. (2005). Use of complementary and alternative medicine in cancer

patient’s: a European survey. Annals of Oncology, 16, 655-663.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence

for Nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Portenoy, R. & Lesage, P. (1999). Management of cancer pain. The Lancet, 353 (9165),

1695-1700.

Post-White, J., Kinney, M.E., Savik, K., Berntsen, J., Wilcox, C. & Lerner, I. (2003).

Therapeutic massage and healing touch improve symptoms in cancer. Intergrative

Cancer Therapies, 2 (4), 332-344.

Simonsen, T., Aarkakke, J. & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi 2.

Läkemdel med central och perifer smärtstillande effekt. Stockholm: Bokförlaget Natur

och Kultur.

Skandinaviska förbundet för Komplementär Medicin (2010). Massagens effekter.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.frygner.se/index.php?page=massage2

[2010-02-26].

Smith, M. C., Kemp, J., Hemphill, L. & Vojir, C. P. (2002). Outcomes of therapeutic

massage for hospitalized cancer patients. Journal of nursing scholarshpi, 2002; 34 (3),

257-262.

Smith, M.C., Yamashita, T.E., Bryant, L.L., Hemphill, L. & Kutner, J.S. (2009).

Providing massage therapy for people with advanced cancer: what to expect. The

Journal of Alternative and Complementary Medicine, 15 (4), 367-371.

Snyder, M. & Lindquist, R. (2002). Complementary/Alternative Therapies in Nursing.

Snyder, M. & Tseng, Y.H. (red.) Massage. New York: Springer Publishing Company,

Inc.

Socialstyrelsen (2009). Cancer Incidence in Sweden 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12-1 [2010-05-26].

Socialstyrelsen [SOSFS] (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Socialdepartementet.

22

Socialstyrelsen [SOSFS] (2009). Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och

sjukvårdsingripande indikatorer. Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Stockholm: Socialdepartementet.

Stephenson, N.L., Weinrich, S.P. & Tavakoli, A.S. (2000. The effects of foot

reflexology on anxiety and pain in patients with breast and lung cancer. Oncology

Nursing Forum, 27, 67–72.

Strang, P. (2003). Cancerrelaterad smärta. Cancer och smärta. Lund: Studentlitteratur.

s. 13-25.

Toth, M., Kahn, J., Walton, T., Hrbek, A., Eisenberg, D. & Phillips, R.S. (2003).

Therapeutic massage intervention for hospitalized patients with cancer: a pilot studie.

Alternative & Coplementary theapies, 9 (3), 117-124.

Weinrich, S.P. & Weinrich, M.C. (1990). The effect of massage on pain in cancer

patients. Applied Nursing Research, 3 (4), 140-145.

Wilkie, D.J., Kampbell, J., Cutshall, S., Halabisky, H., Harmon, H., Johnson, L.P.,

Weinacht, L. & Rake-Marona, M. (2000). The Hospice Journal, 15 (3), 31-53.

Wilkonson, S., Barnes, K. & Storey, L. (2008). Massage for symptom relief in patients

with cancer: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 63 (5), 430-439.

Zaza, C., Sellick, S. M., Willan, A., Reyno, L. & Browman, G. P. (1998). Health care

professionals’ familiarity with non-pharmacological strategies for managing cancer

pain. Psycho-Oncology, 8: 99-111.

Bilaga 1. Artikelmatris

Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat

Cassileth, B.R. & Vickers,

A.J. 2004 Undersöka hur massage påverkar

symtom hos patienter med cancer,

före och efter massageterapi.

Kvantitativ. Icke-experimentell. Strategiskt

urval. Metod för datainsamling:

betygs skala av symtom

(ordinalskala) . Analyserades via

Stata 7. Antal deltagare: 1290 st. Bortfall: inget redovisat.

De massagetyperna som användes i

studien var svensk massage, enkel

beröring och fotmassage. Studien

jämförde massagebehandlingar mellan

hospitaliserade patienter och patienter i

öppenvården. Resultatet visade på både

omedelbar smärtreducering (40,2 %)och

ihällandet av smärtan där den sistnämnda

visade sig bättre hos patienterna i

öppenvården. Massageterapi leder till

stora, omedelbara förbättringar när det

gäller symtom hos patienter med cancer. Cronfalk, B.S., Strang, P.,

Ternestedt, B-M. &

Friedrichsen, M.

2009 Utforska hur patienter i palliativ

hemvård uppfattar fysisk beröring i

form av mjuk vävnadsmassage i

slutskedet av deras liv.

Kvalitativ. Hermeneutisk metod. Strategiskt

urval. Metod för datainsamlig:

Intervjuer. Antal deltagare: 22 st. Bortfall: 3 st

Massage påverkade patienterna att känna

sig mer välmående och gladare, samtidigt

som det medförde sällskap. Det

reducerade ångestkänslor som triggade

igång smärta – detta ledde till

avslappning. Ångesten och smärtan

försvann efter massage. Ferrell-Torry, A.T. & Glick,

O.J. 1993 Undersöka effekterna av terapeutisk

massage på smärt perception, ångest

och avslappningsnivåer hos

hospitaliserade patienter som

upplevde signifikant cancersmärta.

Kvantitativ. Kvasi-experimentell. Strategiskt

urval. Metod för datainsamling:

Visuell Analog Skala

(ordinalskala), State-Trait

Anxiety Inventory, Likert skala

och en kort beskrivning för hur

massagen upplevdes. Antal deltagare 9 st. Bortfall: 2 st.

Resultatet visade att

medelvärdespoängen för smärta

reducerades efter massagesessionerna.

Patienterna upplevde även en minskning

av ångest och kände sig avslappnade.

Fouladbakhsh, J.M.,

Stommel, M., Given, B.A. &

Given, C.W.

2005 Bestämma prediktorer till att

använda komplementär och

alternativa medicinska terapier hos

patienter med cancer.

Kvantitativ. Icke-experimentell. Strategiskt

urval. Metod för datainsamling:

frågeformuläret Patient Self-

Administration Questionnaire

Av de som använde sig av komplementär

och alternativ medicin, var det 13 % som

använde sig av massage. Användandet av

komplementär och alternativ medicin

ökar hos patienter med cancer som får

Bilaga 1. Artikelmatris

och intervjuer. Antal deltagare: 968 st. Bortfall: inga rapporterade.

standardvård. Den ökande användningen

visar vikten av att sjuksköterskor

behöver tänka på vilka följder som kan

uppstå relaterande till användandet som

exempelvis säkerhet och

patientundervisning. Grealish, L., Lomasney, A.

& Whiteman, B. 2000 Utforska den terapeutiska effekten

av fotmassage som en

komplementär terapi. Målet var att

mäta effekten av fotmassage på de

subjektiva erfarenheterna av smärta,

illamående och avslappning.

Kvantitativ. Kvasiexperimentell.

Slumpmässigt urval. Metod för

datainsamling: VAS-skala 0-100 Antal deltagare: 87 st. Bortfall: 16 st.

Fotmassage reducerade smärta,

illamående och gav avslappning hos

patienterna. Kontrollgruppen som skulle

utföra någon form utav lugn aktivitet,

visade inte lika effektiva resultat som

massagegruppen. Kutner, J.S., Smith, M.C.,

Corbin, L., Hemphill, L.,

Benton, K., Mellis, B.K.,

Beaty, B., Yamashita, T.E.,

Bryant, L.L. & Fairclough,

D.L.

2008 Utvärdera effekten av massage för

minskning av smärta och symtom

och förbättring av livskvaliteten hos

patienter med avancerad cancer.

Kvantitativ. Randomiserad singel-blind

studie. Strategiskt urval. Metod

för datainsamling: Personliga

intervjuer med frågeformulär. Antal deltagare: 380 st. Bortfall: 51 st.

Både massage och enkel berörning som

användes i studien förbättrade smärtan,

massagen var övervägande.

Hjärtfrekvens och andning minskade i

massage- och kontrollgruppen. Massage

tycks ha direkta fördelar när det gäller

effekt på smärta och humör hos denna

patientgrupp. Studien visar även att

effekten håller i sig och ökar under en

period på 2.5 veckor. Mehling, W.E., Jacobs, B.,

Acree, M., Wilson, L.,

Bostrom, A., West, J.,

Acquah, J., Burns, B.,

Chapman, J. & Hecht, F.M.

2007 Utforska effekten av massage och

akupunktur tillsammans med

standard vård i jämförelse med

endast standard vård. Relaterat till

postoperativa symtom som smärta,

illamående och humör, och

kostnaden för symtomrelaterade

mediciner hos inneliggande

patienter med cancer i de första tre

dagarna efter canceroperationer.

Kvantitativ. Experimentell. Strategiskt urval.

Metod för datainsamling:

Frågeformulär. Antal deltagare: 138 st. Bortfall: 12 st.

Studie använde sig av svensk massage

och akupunktur. Behandlingen varade

10-30 minuter beroende på patientens

önskan och kliniska behov. Smärtan

förbättrades i interventionsgruppen

(massage och akupunktur) i jämförelse

med kontrollgruppen (standard vård). De

fann en standardiserande effekt storlek

av förbättringen av smärtan från före

operation till dag tre efter operation.

Bilaga 1. Artikelmatris

Post-White, J., Kinney, M.E.,

Savik, K., Berntsen, J.,

Wilcox, C. & Lerner, I.

2003 Utforska om massageterapi och

healing touch tillsammans med

standardvård var mer effektiv än

endast standardvård. Gällande

reducering av ångest, humör,

smärta, illamående, fatigue och

ökande avslappning.

Kvantitativ. Experimentell. Strategiskt urval.

Metod för datainsamling:

Betygsskala (ordinalskala),

dagböcker användes. Antal deltagare: 230 st. Bortfall: 66 st.

Massage och healing touch minskade

smärtan hos patienter i jämförelse med

dem som fick standardvård. Patienterna

som tog emot massage använde mindre

NSAID under perioden de erhöll

massage än de som fick standardvård.

Denna studie stödjer hypotesen att

massageterapi och healing touch är mer

effektiv än standard vård för att minska

korttids smärta. Smith, M.C., Kemp, J.,

Hemphill, L. & Vojir, C.P. 2002 Undersöka effekterna av terapeutisk

massage på utvalda resultat

relaterade till de symtom hos

hospitaliserade patienter som får

cancer behandling.

Kvantitativ. Kvasi-experimentell. Strategiskt

urval: Metod för datainsamlig:

Frågeformulär. Antal deltagare: 41 st. Bortfall 8 st.

I massagegruppen (fick även

standardvård) förbättrades medelvärdet

för smärta i jämförelse med

kontrollgruppen som fick standardvård

tillsammans med extra tillsyn av

sjuksköterska. Studiens resultat indikerar

till att massage förbättrar vården hos

denna patientgrupp. Smith, M.C., Yamashita,

T.E., Bryant, L.L., Hemphill,

L. & Kutner, J.S.

2009 Undersöka effekten av

massageterapi för att minska smärta,

förbättra livskvaliteten och minska

symtom hos människor med

avancerad cancer.

Kvantitativ & Kvalitativ.

Experimentell. Strategiskt urval.

Metod för datainsamling:

Dokumentation som analyserades

med SAS (kvantitativ) och

ATLAS (kvalitativ). Formulär. Antal deltagare: 151 st. Bortfall: 59 st.

Massage kan vara ett säker och effektiv

sätt att lindra symtom som förekommer

hos patienter med avancerad cancer.

Flera institutioner erbjuder massageterapi

som en del av behandlingen. Terapeuter

måste vara väl förberedda för att ge

massage till denna speciella

patientgrupp. Analysen ger en viss

inblick i vad terapeuter kan förvänta sig

och kan leda till bättre

behandlingsmetoder. Toth, M., Kahn, J., Walton,

T., Hrbek, A. & Eisenberg,

D.M. & Phillips, R.S.

2003 Undersöka hur terapeutisk massage

påverkade hospitaliserade patienter

med cancer.

Kvalitativ. Hermeneutisk metod. Strategiskt

urval. Metod för datainsamling:

intervjuer, journaler,

frågeformulär, VAS-skala 0-10 Antal deltagare: 59 st. Bortfall: 20 st.

Resultatet visade att alla patienter som

erhöll massage rapporterade att det var

hjälpsamt. Det resulterade även i

avslappning, reducering av smärta och

ångest.

Bilaga 1. Artikelmatris

Weinrich, S.P. & Weinrich,

M.C. 1990

Undersöka effekten av massage på

smärta hos patienter med cancer. Pilot studie. Kvantitativ. Icke-experimentell.

Slumpmässigt urval. Metod för

datainsamling: VAS-skala 0-10 Antal deltagare: 28 st. Bortfall: 0 st.

Resultatet visade en omedelbar

smärtreducering efter

massagesessionerna. Från start hade

männen i studien intensivare smärta i

jämförelse med kvinnorna. Männen hade

även större effekt av smärtreduceringen

relaterat till kvinnorna. Wilkie, D.J., Kampbell, J.,

Cutshall, S., Halabisky, H.,

Harmon, H., Jonson, L.P.,

Weinacht, L. & Rake-

Marona, M.

2000 Undersöka effekterna av fyra olika

typer av massage på smärtintensitet,

utskriven morfin, inskrivning på

sjukhus och livskvalitet.

Pilot studie. Kvantitativ.

Experimentell. Strategisk urval.

Metod för datainsamling:

Frågeformulär och Pain

Assesment Tool (PAT) eller

Skilled Nursing Visit Report

(SNVR). Antal deltagare: 29 st. Bortfall: 143 st.

Omedelbara resultat: Massage minskade

smärtintensiteten efter den första och

tredje massagesessionen. Lång-tids

resultat: Innan studien började hade

patienterna konstanta smärtor och

intermittenta smärtor. Den kontanta

smärtan löstes under studiens gång till

intermittent smärta hos 14 % hos

patienter, i både massage gruppen och de

som fick standardvård. Massage

interventionen fick omedelbara effekter

som minskade smärtintensiteten och

ökade avslappningen.