Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Patientvärdighet i vården

Ur sjuksköterskans perspektiv

Författare

Mia Dimberg

Hanna Gillvander

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2016

Handledare

Jennifer Viberg Johansson

Examinator

Cecilia Arving

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Att vara patient innebär att befinna sig i en utsatt situation. Inom omvårdnad är

därför de etiska frågorna av stor betydelse och rätten till värdighet är en grundläggande

princip. Sjuksköterskan har en viktig roll för att bevara och främja patientens upplevelse att

bli bemött med värdighet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring värdighet inom omvårdnad

och hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet.

Metodbeskrivning: Kvalitativ studie med individuella intervjuer som analyserats genom

innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att bemötande, respekt för autonomi, integritet och delaktighet

lyftes fram som grundläggande aspekter inom värdighet. Att utgå från individen, skydda

kroppen och främja autonomi, genom att utforska vad patienten själv kan göra och därefter

främja självständigheten, beskrevs som betydelsefulla faktorer i omvårdnadsarbetet.

Slutsats: Intervjupersonerna var samstämmiga kring vad värdighet innebär och hur det kan

främjas. Tidspress och stress lyftes som den främsta orsaken som försvårade deras främjande

av patientens värdighet.

Nyckelord: värdighet, sjuksköterska, omvårdnadshandling, patient, vårdavdelning

ABSTRACT

Background: Being a patient puts you in an exposed position. Therefore the ethical questions

within nursing have a significant role, and the right to dignity is a basic principle. The nurse

holds a key role to preserve and promote the patient's experience of being met with dignity.

Purpose: The aim was to explore nurses’ thoughts about dignity within nursing and how they

work to preserve the patients’ dignity in the daily routine.

Method: Qualitative study with individual interviews that are analyzed through content

analysis.

Result: The result shows that personal treatment, respecting autonomy, integrity, and patient

participation were highlighted as key aspects within preserving dignity. To emanate from the

individual, protect the body, and promote autonomy by exploring what the patient is capable

of doing independently and support this, were described as key aspects in nursing.

Conclusion: All the interviewed subjects were consistent in what dignity means and how it

can be preserved. Time pressure and stress were flagged as the main reasons of making the

promotion of patient dignity more difficult.

Keywords: dignity, nurse, nursing action, patient, hospital ward

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND .......................................................................................................................................... 1

1.1 Tidigare forskning .......................................................................................................................... 2

1.2 Teoretisk ram................................................................................................................................. 4

1.3 Problemformulering ...................................................................................................................... 5

1.4 Syfte ............................................................................................................................................... 5

1.5 Frågeställningar ............................................................................................................................. 5

2. METOD ................................................................................................................................................. 5

2.1 Design ............................................................................................................................................ 5

2.2 Urval .............................................................................................................................................. 6

2.3 Datainsamlingsmetod .................................................................................................................... 6

2.4 Tillvägagångssätt ........................................................................................................................... 7

2.5 Forskningsetiska överväganden .................................................................................................... 7

2.6 Bearbetning och analys ................................................................................................................. 8

3. RESULTAT ............................................................................................................................................. 9

3.1 Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet ......................................................................... 9

3.1.1 Främjande av värdighet ........................................................................................................ 10

3.1.2 Faktorer som hotar patientvärdigheten ............................................................................... 11

3.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten .................................................. 13

3.2.1 Att utgå från individen.......................................................................................................... 13

3.2.2 Att skydda kroppen .............................................................................................................. 14

3.2.3 Att främja autonomi ............................................................................................................. 15

4. DISKUSSION ....................................................................................................................................... 16

4.1 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 17

4.1.1 Sjuksköterskans tankar kring patientvärdighet .................................................................... 17

4.1.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten ........................................... 19

4. 2 Metoddiskussion ........................................................................................................................ 20

4.2.1 Giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet ................................................................................ 20

4.2.2 Författarnas förförståelse .................................................................................................... 21

4.3 Slutsats ........................................................................................................................................ 21

5. REFERENSLISTA .................................................................................................................................. 23

BILAGA 1 ................................................................................................................................................ 26

BILAGA 2 ................................................................................................................................................ 27

1

1. BAKGRUND

Att vara patient inom sjukvården innebär att befinna sig i en utsatt situation. Genom att

behöva hjälp med personlig hygien, förlita sig på andras förmåga till god kommunikation för

att förstå sin situation och att vara utestängd från sin vanliga struktur i tillvaron ökar

sårbarheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning och i en ojämlik relation till

sjukvårdspersonal och omgivning. Inom omvårdnad har de etiska frågorna därför en

betydande roll och genomsyras av värderingar och principer som syftar till att upprätthålla

patientens värdighet och integritet. Ett fundament inom omvårdnad är att vårdpersonal ska

sträva efter att främja patientens delaktighet, trygghet, integritet, värdighet och rätt till

självbestämmande (Öresland & Lützen, 2009). Detta återspeglas i lagstiftning, som beskriver

att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

människans värdighet (HSL, SFS 1982:763, 2§) samt i etiska riktlinjer, där respekt för

mänskliga rättigheter, rätt till ett värdigt liv och ett respektfullt bemötande slås fast som

grundläggande principer (International Council for Nurses, 2014).

Värdighet innebär en människas rätt att bemötas, bekräftas och behandlas som en unik och

okränkbar individ. Alla människor är lika värda och har ett absolut värde (Arman, Dahlberg,

Ekebergh, 2015). Det finns även en nära relation mellan värdighet och autonomi och

integritet, där respekt för en persons självbestämmande och rätt till skydd av sin kropp och sitt

livsrum utgör en grund för individens värdighet (Nordenfelt, 2010).

Nordenfeldt (2010) beskriver att värdighet kan delas in i fyra olika begrepp, människovärdet,

identitetsvärdighet, meritvärdighet samt den moraliska resningens värdighet. Inom vården är

främst de förstnämnda begreppen, människovärdet och identitetsvärdighet, värdefulla att ta

hänsyn till. Människovärdet är en grundläggande värdighet som alla individer har, just

eftersom de är människor och därmed innehar förmågan att tänka, har ett förnuft och kan

reflektera över sig själva. Alla individer har detta värde i samma grad och är jämlika i fråga

om denna form av värdighet. Ingen ska därför behandlas med mindre respekt än någon annan

och det är allas skyldighet att respektera varje individs grundläggande mänskliga rättigheter.

Människovärdet cementerar en grundläggande plattform för värdighet som är gemensam för

alla individer (Nordenfelt, 2010).

2

Identitetsvärdigheten är den värdighet människan förknippar med sig själv och inrymmer

begrepp som autonomi och integritet, självkännedom och känslor. Hur mycket autonomi och

integritet som behövs för att identitetsvärdigheten ska bevaras varierar människor emellan. De

flesta individer har en slags grundläggande respekt för sin identitet men denna respekt kan

påverkas av yttre faktorer. Sjukdom, funktionshinder, ålder och andra människors agerande

kan ge upphov till att identitetsvärdigheten kränks. Människans känsla av värde är i stor

utsträckning knuten till hur hon ses av andra, och således även av andras bemötande och

handlingar. Att begränsa en persons självbestämmande, inkräkta på den privata sfären,

förolämpa eller ge upphov till skada ger upphov till känslor av förödmjukelse och orsakar

förlust av självaktning, vilket leder till förlust av värdighet (Nordenfelt, 2010).

Patienters värdighet säkerställs då vårdpersonal har en aktiv inställning att vilja värna om

värdigheten hos patienten, vilket visar sig i attityd och omvårdnadshandlingar.

Uppmärksamhet, engagemang, personligt ansvar och att tillåta patienten att komma nära lyfts

fram som faktorer som ökar patientens värdighet. Ett personligt engagemang innebär en ökad

benägenhet att upptäcka när patientens värdighet riskerar att kränkas, och ger ökad

handlingskraft att skydda patienten från detta (Nyholm & Koskinen, 2015). Avskildhet,

konfidentialitet, kommunikation av viktig information, möjlighet att göra egna val, respekt

och hövligt bemötande är nyckelfaktorer som patienter lyfter fram i forskning, som bevarar

värdigheten (Matiti & Trorey, 2008).

1.1 Tidigare forskning

I en intervjustudie av Baillie (2008) undersöktes innebörden av patientvärdighet, hot mot

värdigheten och hur patientvärdigheten kan bevaras och främjas. Det framkommer att

patientvärdighet är associerat med en känsla av välbefinnande, självbestämmande och respekt

för patientens egenvärde. Beteende och bemötande, både hos patienten själv och hos andra i

omgivningen påverkar patientens värdighet. Värdighet beskrivs också vara förknippat med

kroppen, att få se representabel ut och inte behöva blotta kroppen. Begreppet respekt i

samband med bemötande är frekvent förekommande i intervjumaterialet. Att vårdpersonalen

bemöter patienterna som de själva vill bli bemötta och bli behandlade som unika individer

framhålls som väsentligt för värdigheten.

3

Faktorer som orsakar förlust av värdighet beskrivs vara försämrad hälsa, intima

omvårdnadshandlingar som katetersättning, tvätt, matning och påklädning, samt brister i den

fysiska miljön på avdelningen. Sådana brister beskrivs främst handla om fyrsalar, där

patientens integritet är svår att upprätthålla, både genom exempelvis insyn och överhörande

av information från andra patienter. Faktorer som främjar patientens värdighet framhålls vara

vårdpersonalens bemötande, framförallt under intima omvårdnadshandlingar. Ett respektfullt

och professionellt bemötande motverkar att patientens värdighet kränks i de situationerna.

Vårdpersonalens bevarande av patientens självbestämmande, i form av informationsutbyte,

erbjudna valmöjligheter och främjande av självständighet, lyfts också fram som viktiga

faktorer. Vidare framhålls patientens egen attityd, humor och relationen till vårdpersonalen

som faktorer som kan främja värdigheten (Baillie, 2008).

Nordenfeldt (2010) sammanfattar två forskningsprojekt som genomförts kring värdighet inom

hälso- och sjukvård samt social omsorg, med fokus på äldre personer. Här beskrivs vikten av

att äldre blir respekterade och får erkänsla av andra, upplever delaktighet och engagemang,

samt upplever goda sociala relationer och en känsla av meningsfullhet för att bibehålla

värdighet. En stor rädsla hos intervjupersonerna är att bli beroende av andra och bli en börda,

samt förlora sin självständighet. Nordenfeldt belyser hälsomässiga och sociala förbättringar

om individer känner sig värdesatta och respekterade, är delaktiga i vården och har en

möjlighet att styra över sina liv.

I en intervjustudie av Walsh och Kowanko (2002) intervjuades sjuksköterskor och patienter

för att undersöka hur begreppet värdighet uppfattas i de båda grupperna. Sjuksköterskorna

fick beskriva situationer när en patients värdighet antingen äventyrats eller tillgodosetts. De

mindes alla situationer när värdigheten tillgodosetts och var övertygade om att alla

sjuksköterskor strävar efter att bevara patientens värdighet. De situationer när värdigheten

äventyrades beskrevs vara vid tidsbrist, missuppfattningar eller personalbrist. Under

intervjuerna med båda grupperna framkom teman som relaterade till värdighet. Viktiga teman

för sjuksköterskorna var respekt, privatliv, kontroll, försvar och tid. Patienternas teman

överensstämde väl med sjuksköterskornas men skilde sig på några punkter. Deras viktigaste

teman var respekt, privatliv, kontroll, valmöjlighet och humor. Patienterna upplevde att deras

värdighet tillgodosågs när de sågs som en person, gavs tid och att andra patienter inte fick

höra allt som sades och gjordes bakom draperiet. Både patienterna och sjuksköterskorna

upplevde ilska, ångest och förlägenhet när patienternas värdighet kräktes. Sjuksköterskorna

4

skämdes för att ha varit en del av ett team som inte sett till att patientens värdighet

tillgodosetts. När de sett till att en patients värdighet bevarats kände de däremot stolthet.

En studie av Bagheri, Yaghmaei, Ashktorab och Zayeri (2012) beskriver att bevarad värdighet

hos patienten kan öka dennes känsla av förtroende för vården, minska vårdtidens längd och

förbättra hälsan. Studien lyfter fram vårdpersonalens attityd, kommunikation och engagemang

tillsammans med avdelningens resurser som faktorer vilka påverkar en patients värdighet i

vården. Att som patient möta en sjuksköterska som är medmänsklig, lugn och trevlig och som

visar lyhördhet inför att varje människa är individuell i sina behov och värderingar, ger

patienterna en känsla av värdighet. Att sjuksköterskan har en god kommunikation både i det

verbala språket och i form av ett bra kroppsspråk som signalerar förståelse och tålamod lyfts

fram som viktiga faktorer. Att få sin kropp respekterad genom att inte bli blottad, och få tid att

prata om sin situation beskrivs som värdefullt för värdigheten. Utöver detta framhålls att

vårdavdelningen behöver ha tillräckligt med personal, som också agerar på ett kunnigt sätt

och är välutbildade, som viktiga aspekter för patienterna.

1.2 Teoretisk ram

Joyce Travelbee fokuserar i sin teori ”human to human relationship theory” på den

mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska. Travelbee menar att själva

essensen i omvårdnad är att förstå hur interaktionen och relationen mellan sköterskan och

patienten kan påverka patientens tillstånd. Tyngdpunkten ligger på kommunikation, samspel

och interaktion, och målet för omvårdnaden är att främja hälsa och hantera det lidande som

sjukdom innebär (Kirkevold, 2000).

Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs vara en ständigt närvarande

process som kan vara både uttalad och outtalad, i form av samtal eller genom handlingar och

kroppsspråk. Travelbee lyfter vidare fram den assymetri som existerar i vårdrelationen, där

patienten är i beroendeställning till sjuksköterskans kunskap och förmåga att använda sig själv

som ett redskap i omvårdnadsarbetet, vilket Travelbee beskriver som sjuksköterskans

terapeutiska användande av sig själv. Det förutsätter självinsikt, förståelse av dynamiken i

människors handlingar och engagemang att tolka dessa handlingar. Vidare krävs att

sköterskan har en fundamental förståelse av människans villkor och egna värderingar

(Kirkevold, 2000).

5

Travelbee kategoriserar sjuksköterskans kommunikationsförmåga i allmän förmåga och

specifik förmåga. Den allmänna förmågan omfattar kunskap i muntligt och skriftligt språk och

färdigheter i att tolka verbal och icke-verbal kommunikation. Den specifika förmågan

inbegriper förmåga att tolka observationer, förmåga att justera omvårdnadsåtgärder utifrån

samspelet med patienten, förmåga att förstå vad som förmedlas i den mellanmänskliga

processen och en taktkänsla, som innebär en fingertoppskänsla gällande patientens behov.

Travelbee identifierar faktorer som kan skapa avbrott i interaktionen med patienten. Exempel

på detta är bristande förmåga att se patienten som en individ och att undgå att uppfatta olika

nivåer av mening i kommunikationen (Kirkevold, 2000).

1.3 Problemformulering

Trots lagar och etiska riktlinjer kring hur omvårdnad ska bedrivas är det många patienter som

känner sig illa bemötta och uttrycker sig ha blivit behandlade på ett ovärdigt sätt. Detta visar

sig bland annat genom patientanmälningar kring bristande bemötande och inslag via

nyhetsmedier om vanvård av äldre (Snellman, 2009). Sjuksköterskan har en betydelsefull roll

för att bevara och främja patientens upplevelse av att bli bemött med värdighet.

Mot bakgrund av detta är det intressant att belysa sjuksköterskans tankar kring deras arbete

med patienters värdighet.

1.4 Syfte

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring patientvärdighet inom omvårdnad, och

hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet.

1.5 Frågeställningar

Vad har sjuksköterskan för tankar kring patientvärdighet?

Hur arbetar sjuksköterskan för att bevara värdigheten hos patienten?

2. METOD

2.1 Design

Denna kvalitativa studie gjordes med individuella intervjuer för att främja en nyanserad och

djupgående beskrivning av sjuksköterskornas uppfattning om begreppet patientvärdighet

6

inom omvårdnad. Intervjuer lämpar sig bra då man strävar efter att få vetskap om hur

människor själva definierar och upplever sin värld. Genom samtal får man möjligheten att lära

känna andra människor och får en inblick i deras känslor, erfarenheter och upplevelser (Kvale,

1997).

2.2 Urval

Sjuksköterskor på en medicin- och en kirurgivårdavdelning på ett sjukhus i mellansverige

deltog i intervjuer om hur de resonerar kring patientvärdighet inom omvårdnad och hur de

bevarar patienters värdighet under vårdtiden. Intervjuerna genomfördes under september

2016. Urvalet gjordes strategiskt, vilket innebär att sjuksköterskor som uppfyllde

inklusionskriterierna tillfrågades om de kunde tänka sig delta i studien under den utsatta

tidsperioden (Thompson, 2010).

Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara utbildade och arbeta som sjuksköterska på

en medicinsk eller kirurgisk avdelning. Vidare att de skulle varit yrkesverksamma minst ett år.

Totalt tillfrågades nio sjuksköterskor att delta i studien. Två av de tillfrågande avböjde

deltagande och en var tvungen att avbryta medverkan på grund av förhinder.

Totalt intervjuades sex sjuksköterskor. Fyra av dessa arbetar på kirurgavdelning och två på

medicinavdelning. De har arbetat från ett år upp till 32 år som sjuksköterska (medelvärde=11

år). Två av informanterna i studien var män, fyra var kvinnor. Medelåldern på informanterna

var 37 år (23 år- 63 år).

2.3 Datainsamlingsmetod

En kvalitativ studie med semistrukturerade individuella intervjuer användes.

Semistrukturerade intervjuer kännetecknas av att frågorna på förhand är formulerade, men att

utrymme finns för att ställa följdfrågor utifrån intervjupersonens svar (Olsson & Sörensen,

2011). En intervjuguide bestående av nio öppna frågor och två slutna utformades och

användes vid intervjuerna (se bilaga 1). Intervjuguiden utformades med frågor om hur

sjuksköterskan resonerar kring begreppet patientvärdighet, och hur de arbetar för att bevara

patientens värdighet under vårdtiden.

7

2.4 Tillvägagångssätt

Kontakt togs med sjuksköterskor på avdelningarna genom personligt uppsökande och

informationsblad i personalrum. Initialt genomfördes en pilotintervju med en sjuksköterska

som arbetar på en kirurgisk avdelning. Detta för att testa frågorna och upplägget, bedöma om

något behövde korrigeras och för att kontrollera att den tekniska utrustningen fungerar

(Danielsson, 2012). Efter intervjun korrigerades intervjuguiden och två frågor togs bort, då de

var snarlika andra frågor som redan ställts. Innehållet i pilotintervjun inkluderades inte i

denna studies resultat. Intervjuerna hölls i bokade grupprum eller där deltagarna önskade att

bli intervjuade, med krav på att platsen för intervjun skulle vara avskild och kunde

genomföras utan störningsmoment utifrån. Ljudupptagning skedde med mobiltelefon med

ljudupptagningsfunktion i strävan att kunna transkribera samtalen på ett enkelt sätt. Längden

på intervjuerna styrdes av intervjudeltagarna och tog ungefär 30 minuter. Intervjudeltagarna

informerades muntligen om syftet med intervjun, konfidentialitet samt rätten att välja att

avbryta deltagandet. Ljudupptagningen förstördes efter att analysdelen var genomförd.

2.5 Forskningsetiska överväganden

Det övergripande målet med forskning är att vinna ny kunskap och öka förståelsen kring

företeelser och skeenden. Många gånger är människor involverade i denna process och med

det kommer ett ansvar, från forskningens sida, att inte utsätta de inblandade individerna för

skada eller obehag (Olsson & Sörensen, 2011). I skenet av detta har det under åren formats

forskningsetiska riktlinjer och principer som bör finnas med i grunden för all forskning.

Vetenskapsrådet (2011) beskriver att god forskningssed bland annat innebär att forskaren

skall vara ärlig med sin forskning, att medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för

studierna, öppet redovisa metoder och resultat samt sträva efter att bedriva forskning utan att

skada människor, djur eller miljö.

Grundläggande vedertagna etiska frågor som skall beaktas vid forskning rör frivillighet,

integritet samt konfidentialitet. Inom dessa begrepp ryms att deltagare i forskning skall få

begriplig och utförlig information om projektet, att de när som helst kan avsluta sin

medverkan utan att det orsakar dem några negativa följder samt att deras uppgifter behandlas

med största möjliga konfidentialitet. Vidare skall de uppgifter som framkommer under

forskningsprocessen endast användas för forskningsändamålet (Olsson & Sörensen, 2011).

8

Dessa ovan nämnda etiska riktlinjer eftersträvades att införlivas i denna studie dels genom ett

aktivt reflekterande kring de centrala begreppen under forskningsprocessen och dels genom

praktiska moment. De praktiska momenten omfattar information till deltagarna, tydlig

information om projektet och dess genomförande samt en lyhördhet under intervjuprocessen.

Mot bakgrund av att studien syftar till att fånga sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar

i en fråga som omfattar deras yrkesutövning, tog författarna hänsyn till att detta kan vara

känsligt att prata om. Därför var det som intervjuare viktigt att vara uppmärksam för att kunna

fånga upp sådana signaler.

2.6 Bearbetning och analys

Bearbetning av intervjumaterialet utfördes genom transkribering av inspelat material. Därefter

analyserades det transkriberade materialet enligt manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån

Hällman Graneheim och Lundman (2012). Det transkriberade materialet lästes flertalet gånger

för att få en övergripande blick över innehållet. Därefter valdes meningsenheter ut, vilka var

stycken av text som innehöll uttalanden om patientvärdighet. Då det behövdes och var till

hjälp kortades texten ned för att bli mer lätthanterlig, och blev till kondenserade

meningsenheter. Därefter sammanfattades dessa till koder, som beskrev innehållet på ett

kärnfullt sätt. Detta sammanställdes i en tabell som sedan skrevs ut och klipptes isär, så varje

meningsenhet med tillhörande kondenserad meningsenhet och kod blev lättöverskådliga på en

papperslapp. Därefter sorterades dessa lappar utifrån innehåll, så de koder som

innehållsmässigt överensstämde med varandra hamnade i samma kolumn. När alla koder hade

sorterats i olika kolumner framträdde underkategorier som beskrev sambandet dem emellan.

Av underkategorierna formades sedan sex stycken kategorier, vilka sågs som mer

övergripande rubriker som sammanfattar innehållet. Ett exempel på analysförfarandet

presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Exempel på analysförfarandet

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

Att bli behandlad

på ett bra sätt

Rätt till att bli

behandlad på ett

bra sätt

Främjande av

patientvärdighet

Sjuksköterskans

tankar kring

patientvärdighet

9

Hur vi pratar med

patienten och vad

vi säger

Hur ssk pratar med

patienten

Bra bemötande vid

intima situationer

Bra bemötande vi

intima situationer

Pratar man med en

patient och

informerar på ett

bra sätt blir

patienten nöjdare

Information ger

nöjdare patient

Att främja

autonomi

Hur sjuksköterskan

arbetar för att

bevara

patientvärdigheten

Krävs att vi är

informativa att vi

hela tiden pratar

och berättar vad

man själv ska göra

Patient delaktig i

vad ssk gör

Totalt sammanställdes 133 meningsenheter av intervjumaterialet. Dessa resulterade i fem

underkategorier, vilka sedan skapade två kategorier. Underkategorierna och kategorierna

presenteras i tabell 2 och 3.

3. RESULTAT

Under intervjuerna framkom att värdighet är ett mångfacetterat begrepp som inrymmer

faktorer som respekt för integritet, autonomi, delaktighet och ett gott bemötande. Att som

patient få sin värdighet tillgodosedd i vården beskrevs vara stärkande och hälsofrämjande, och

leder till att patienterna blir mer nöjda med sin vård. Det beskrevs även resultera i att anhöriga

till patienten blir trygga i att sjukvården behandlar patienten väl.

Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån frågeställningarna och inleds med varsin tabell

(tabell 2 och 3) som beskriver de underkategorier och kategorier som framkommit i

analysförfarandet. Kategorierna bildar rubriker med tillhörande innehåll under vardera

frågeställning.

3.1 Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet

Tabell 2. Presentation av underkategorier och kategorier.

Underkategori Kategori

10

Främjande av patientvärdighet Sjuksköterskornas tankar kring patientvärdighet

Faktorer som hotar patientvärdigheten

3.1.1 Främjande av patientvärdighet

Ett gott bemötande lyftes fram som en viktig faktor för att främja patientens värdighet.

Respekt var ett nyckelord som framhölls i resonemang kring ett gott bemötande. Att

respektera individens viljor och önskemål och bemöta andra som man själv vill bli bemött, var

väsentligt. Värdighet kopplades starkt samman med att bli sedd som individ, att få känna sig

som en egen person och inte bara en patient.

Ja... men det handlar ju i grund och botten om ens person.. att man måste få... hmm...få känna att det

faktiskt är jag, det är min kropp, det är mitt liv, och att man måste få känna det genom hela

vårdprocessen och vårdkedjan. (Intervjuperson 2)

Att patienten är delaktig i vården var en annan nyckelfaktor som beskrevs främja patientens

värdighet. Information framhölls vara väsentlig för att öka patientens delaktighet. Detta gäller

dels själva vårdvistelsen, att få ta del av hur behandlingen fortlöper, vad som sagts på ronden

och hur planeringen ser ut ocn dels att få information om vad som händer i den aktuella

situationen, att vid hjälp med personlig hygien få veta vad vårdpersonalen tänker göra innan

det genomförs. Det handlar även om att få klart för sig vad man som patient förväntas göra.

Detta främjar att patienten blir mer delaktig och inte bara blir behandlad, utan blir en del av

behandlingen och en del av vårdkedjan. Sjuksköterskan beskrevs ha ett ansvar att förmedla

god information och främja delaktigheten, samtidigt som det finns omständigheter som

försvårar detta. Tidsbrist beskrevs genomgående av intervjupersonerna som en faktor som

minskar deras möjlighet att göra patienten delaktig.

Det kan ju också vara patienter som är helt medvetna och.. men också vägrar nån typ av vård. Och det

har man ju rätt till... alltså patienten har ju rätt att bestämma själv men... då hänger det ju på att man

måste vara bättre på att informera.. För det är ju inte lätt för en patient att ta ett adekvat beslut om

man inte kan nånting om vård och inte vet hur det funkar.. då måste man ju också då samtidigt vara

bra på att förklara för dem. Och där... ibland kanske man känner att man inte har den tiden och då

kan det gå lite fort..

(Intervjuperson 1)

11

Att utgå från varje individs behov av information lyftes även fram. Vissa patienter har ett stort

behov av omfattande information om hur deras vård och behandling förlöper och vad som

kommer hända, medan andra föredrar att inte få så mycket information. Att kunna läsa av, och

anpassa sig efter individen, var också en nyckelfaktor för att informationsutbytet skulle bli

lyckat.

Det har varit situationer när jag kommit och och känt att det där blev inte helt bra. Och det kan bero

på tidspress, eller så kan det ha berott på att man bedömt fel. Man kanske tänkt att man haft patienten

på ett visst plan, som det inte alls blivit. Kanske språkmässigt, kan ha varit att man missförstått

varandra. Informationen blev bristande. Det är lätt hänt om de är inställda på en sak och jag är

inställd på en annan, så pratar man om varandra. (Intervjuperson 3)

Yttre faktorer som uppgavs kunna främja värdighet hos patienter var ökad bemanning eller

minskad patientbörda på vårdavdelningarna för att öka kvaliteten på den vård som ges,

bedsiderapportering för att kunna främja delaktighet hos patienterna och fler enkelsalar för att

förhindra kränkning av integriteten hos patienterna.

3.1.2 Faktorer som hotar patientvärdigheten

Vissa patientgrupper beskrevs vara mer utsatta än andra. Personer med demens och förvirring

lyftes fram av samtliga intervjupersoner som extra utsatta, då de inte har samma

kommunikationsförmåga som andra patienter. Även personer med begränsad förmåga att

förstå svenska språket framhölls som en sådan grupp. Att inte kunna prata för sig och göra sig

förstådd leder till en inskränkning i möjligheten att förmedla sina behov, få tillgång till

information och att kunna ta beslut om sitt eget liv. Även äldre lyftes av den anledningen upp

som extra utsatta.

För det är en svår situation... när man inte kan kommunicera. Där kan vi inte ta reda på vad patienten

vill oftast.. och umm.. då faller det ju på en gång... med informationen.. och liksom.. värdigheten med

den. (Intervjuperson 2)

Det framhölls att patienter med demens även i högre grad riskerade att bli utsatta för

kränkning, då risken finns att vårdpersonalen i mindre utsträckning ser dem som individer,

och mer som patienter. Då är det lättare att glömma bort att eftersträva integritet vid

12

omvårdnad, och inte prata över huvudet på dem. De är heller inte delaktiga i ronden i samma

utsträckning, då läkarna inte talar till, utan om, patienten.

Vidare beskrevs just ronden vara en situation då patienten riskerar att kränkas på grund av

otillräcklig delaktighet. Ronderna går ofta för fort, och hänsyn tas inte till att patienten många

gånger har frågor som kan ta lite tid att formulera. Istället lämnas patienten med obesvarade

funderingar, där sjuksköterskan upplever att patienten inte blivit delaktig.

Och så kommer doktorn och sköterskan på ronden. Doktorn kanske inte ens presenterar sig... han

kanske bara säger att ja, du får åka hem imorgon. Och så ligger man som patient där och blir nervös

när doktorn kommer, och glömmer bort alla frågor man hade. Och så vet man i alla fall inte så mycket

mer när ronden är över. (Intervjuperson 2)

Integritet lyftes av intervjupersonerna fram som en stor central faktor för att patientens

värdighet ska tillgodoses. Patientens kroppsliga sfär är särskilt utsatt, då många är i behov av

hjälp med personlig hygien. Att få sin kropp blottad och exponerad av andra människor, i

situationer som i vanliga fall är förknippade med intimitet, ställer krav på sjuksköterskornas

agerande i dessa situationer. Patienter som inte klarar av att ta hand om sin personliga hygien

och behöver få hjälp med att gå på toaletten, klä på sig och tvätta sig, lyftes i intervjuerna

fram som extra utsatta för integritetskränkning. Även andra specifika omvårdnadshandlingar

som katetersättning, sondsättning och byte av stomier innebär ett inkräktande på områden som

annars föredras att hållas privat, och kräver ett professionellt agerande av vårdpersonalen.

Patienters behov av integritet beskrevs variera, där vissa har stort behov av en egen personlig

sfär, medan andra har lättare att acceptera en utlämnande miljö. Detsamma gäller hur mycket

patienter är villiga att lämna ut av sig själva i vårdsituationen. Detta kan påverka hur mycket

information sjuksköterskan erhåller om patienten.

Integritet kan ju vara när man ska skriva in en patient så vill han inte tala om allting så att ehh ja han

tycker inte att vi har med det att göra vissa saker men det kan vara väldigt viktiga saker som vissa

undanhåller just pga av att de har en stark integritet. Släpper inte in på nått och då kan man ju missa

viktig information. (Intervjuperson 6)

13

Vidare beskrevs vårdavdelningarnas utformning med fyrsalar försvåra ett integritetsstärkande

förhållningssätt. Det ökar risken för insyn vid omvårdnadsarbete, både av andra patienter och

anhöriga, men även personal som inte deltar i omvårdnadsarbetet. En intervjuperson lyfte

fram att det inte bara är patienten som blir omhändertagen som är utsatt, även de andra

patienterna på salen blir ofrivilligt påverkade genom lukter, ljud och överhörande av samtal

vilket leder till risk för kränkning hos flera parter. En fyrsal innebär även att information som

borde kommuniceras privat, som vid rondsituationer, står öppet för resten av personerna på

fyrsalen att ta del av. Detta beskrivs som en brist i sekretessen.

Jag tänker på speciellt på sös, där har man ronder i en fyrsal och så då pratas det ju högt och lågt och

då hör ju grannen som ligger tvärs emot. Eller inte bara grannen det kan ju vara anhöriga till den

andra patienten, då har man inga hemligheter. Då hör ju alla andra... då är inget som är sekretess,

den försvinner. De anhöriga motas inte ut? Nja det är väl tanken men nej det kan jag väl inte påstå

att det går till så. Det görs ingen större ansträngning att få ut obehöriga ur rummet när ronden ska

gås. (Intervjuperson 6)

Tidspress beskrevs genomgående av alla intervjupersoner som den faktor som ökar

benägenheten att patienten utsätts för ett försämrat bemötande och agerande och därigenom

en ökad risk för kränkning av värdigheten. Stress och tidsbrist beskrevs leda till slarv, ett mer

rutinbundet agerande, försämrat bemötande och minskat fokus på patientens integritet och

delaktighet.

3.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten

Tabell 3. Presentation av underkategorier och kategorier

Underkategori Kategori

Att utgå från individen Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara

patientvärdigheten Att skydda kroppen

Att främja autonomi

3.2.1 Att utgå från individen

Samtliga intervjupersoner beskrev hur ett gott bemötande och respekt för individen är en

grundpelare i omvårdnadsarbetet. Flera av intervjupersonerna lyfter vikten av att skapa en

genuin kontakt med patienten, genom att ta sig tid till att lyssna ordentligt och skapa en

14

allians. I intervjuerna återkommer de även flertalet gånger till vikten av att anpassa sitt

bemötande efter individen och se till det unika och egna hos den patient de har framför sig,

för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Att använda rätt tonfall, språkbruk och möta

personen på en nivå så att denne förstår, lyftes som konkreta exempel. Vidare beskrevs vikten

av att se till vem människan är, och inte bara till diagnosen. Detta görs genom att tilltala

patienten med namn, och inte tala om personen utifrån den sal den ligger på.

Man märker att patienterna blir glada när man kommer in och säger ”hej Maja” till exempel. Tar i

hand.. och så... Ja, man försöker se till individen. (Intervjuperson 3)

Att se patienterna innebär även att utforska och bemöta deras eventuella oro. Att ta sig tid att

prata och fråga hur de känner inför sin situation för att utifrån det kunna avgöra om patienten

behöver mer stöd. Många gånger handlar det om patienter med svåra sjukdomar, operationer

och vård som väcker mycket tankar. Intervjupersonerna lyfte fram inskrivningssamtalen som

ett forum där denna typ av samtal kan äga rum. Där gäller det att våga värna om personens

själsliga mående, och inte bara bemöta frågor om praktikaliteter. Denna typ av situation

kräver en fingertoppskänsla hos sjuksköterskan, för att kunna läsa av vad patienten man har

framför sig är för typ av person, och kunna bemöta dennes behov på ett individanpassat sätt.

3.2.2 Att skydda kroppen

Samtliga intervjupersoner lyfte fram vikten av ett integritetstänk vid omvårdnadshandlingar

som innebär blottning av kroppen, som vid tvätt, katetersättningar, påklädning och

toalettbesök. Situationer där patienten blir extra utsatt, som vid hjälp med intimhygien, kan

göras mindre jobbiga om sjuksköterskan har ett gott bemötande. Det ökar tryggheten hos

patienten, vilket i sin tur främjar värdigheten.

Att skydda patienten från andra patienters insyn beskrevs göras genom att dra för draperier

och stänga dörrar före avklädning och tvätt. Även minska individens känsla av utsatthet

genom att inte låta patienten ligga med bart underliv i onödan, utan täcka över kroppsdelar

som inte behöver vara blottade med filtar. En grund i detta är också att göra patienten delaktig

och få information om vad sköterskan ämnar göra genom att beskriva varje steg innan

sköterskan utför det, för att patienten ska vara förberedd och kunna hjälpa till.

15

Trots en medvetenhet kring patientens utsatthet i dessa situationer är det inte alltid

sköterskorna lyckas med att arbeta på ett integritetsfrämjande sätt. Stress, tidspress och att

hela tiden ligga en tanke framåt i tiden gör att arbetet blir slarvigare, draperier glöms dras för

och patienten blir inte informerad om vad som ska ske i omvårdnadsarbetet. En annan orsak

till att patienten riskerar att kränkas i det intima omvårdnadsarbetet är att sköterskorna

normaliserar handlingarna. Sköterskorna utför arbetsuppgifterna dagligen, och för dem

förlorar situationen sin laddning. Att duscha en patient blir en uppgift i mängden, och det är

lätt att glömma att det är en ny och obekväm situation för patienten. Sköterskan glömmer bort

att se individen, och ser bara diagnosen. Även här beskrevs tiden vara en nyckelfaktor. Om tid

finns, går det att vara lugnare och mer eftertänksam i sitt agerande, vilket ger ett bättre

bemötande och en bättre grund för värdefrämjande arbete.

3.2.3 Att främja autonomi

Många gånger måste patienter på avdelningar möta det faktum att deras självständighet

minskat. De befinner sig i en situation där de är beroende av andra i omgivningen för att klara

sina dagliga göromål som intimhygien och mobilisering, vilket leder till utsatthet hos

patienten. Sjuksköterskan har en möjlighet att få patienten att känna sig trygg i den

utsattheten. Ett sätt att öka den tryggheten, och främja autonomin, beskrevs av

intervjupersonerna att vara att utforska vad patienten själv kan göra och därefter främja

självständigheten i så stor utsträckning som möjligt i omvårdnadshandlingarna.

Att man redan vi inskrivningen frågar om hur mycket de kan och klarar av själv så kan de stå i

journalen vad patienten klarar och även vad patienten behöver hjälp med. Man frågar om det är

något speciellt och då behöver man inte trampa på någons tår utan alla vet det innan de går in till

patienten första gången. (Intervjuperson 4)

Patientens självbestämmande och en respekt för vad patienten klarar av att utföra själv i det

dagliga livet beskrevs av intervjupersonerna som värdighetsbevarande åtgärder. Att låta

patienten göra så mycket som möjligt själv ökar välbefinnandet och hjälper patienten att läka,

och samtliga sjuksköterskor strävade efter att främja patientens självständighet. Detta genom

att utgå från patientens funktionsnivå och låta denne utföra påklädning, tandborstning och

toalettbesök på egen hand i så stor utsträckning som möjligt, och sända ut signaler till

patienten att den får göra det i sin takt.

16

Samtidigt beskrev sjuksköterskorna att de många gånger gör för mycket och inkränktar på de

områden som patienten faktiskt klarar på egen hand. Tidspress lyftes i intervjuerna fram som

en negativ faktor, där stress och upplevelsen av att inte ha tillräckligt med tid leder till att

patienten inte tillåts vara självständig i den utsträckning som denne har kapacitet till.

Jag tror man kan vara väldigt snabb med att klä på en patient, vända en patient, fastän det är en

patient som faktiskt klarar det helt och hållet själv. Och det tror jag bottnar i... allt från tidspress och

stress. Att man gör för mycket. Det går snabbare och man kanske har lite bråttom, som man ofta har

när man jobbar. Man har liksom... man ligger alltid en tanke framåt, vad man ska göra sen.

(Intervjuperson 1)

Rätten till självbestämmande beskrevs även utifrån aspekten att få ta egna beslut. Att få hålla

på det som är viktigt för den enskilda individen vad gäller dagliga rutiner, religion och

värderingar och få detta respekterat av vårdpersonalen, i den utsträckning det går. Att vården

inte blir generaliserad, utan anpassad efter individen. Vissa patienter beskrevs ha stort behov

av självbestämmande, medan andra är öppna för att personalen har mer inflytande. Det

väsentliga är att patienten får alla möjligheter den behöver för att kunna avgöra, och förmedla,

hur den vill ha det.

Alla vill ju ha saker på sitt eget sätt, hur man har rutiner hemma och så. Alla vill göra på sitt sätt.

Kanske hur man är van att stiga ur sängen, på vilken sida... och då kan man försöka hålla på det som

personal. Och om de vill ha mjölk i kaffet, eller att man får välja lite själv. Att man inte säger att ”här

går man upp på vänster sida, här har vi mjölk i kaffet”. (Intervjuperson 3)

4. DISKUSSION

Bemötande beskrevs som en grundpelare för att främja värdigheten hos patienterna. Ett gott

bemötande , att anpassa bemötandet efter individen och att möta personen på den nivå denne

befinner sig på, anses främjande för patientvärdigheten, både enligt denna studie och annan

tidigare forskning. Bemötandet var ett centralt tema och kan på ett sätt gå som en röd tråd

genom samtliga presenterade områden. Ett gott bemötande under omvårdnadssituationer

beskrevs av intervjupersonerna kunna minska utsattheten, öka patientens känsla av att bli sedd

som individ, öka trygghet och en känsla av allians med personalen, göra att patienten känner

sig värdesatt och öka patientens benägenhet att uttrycka sina behov. Intervjupersonerna i

denna studie lade stor vikt vid bemötandets inverkan på patienten, vilket skiljer sig något från

17

resultaten av annan forskning. Generellt sett beskrivs sjuksköterskor i andra studier värdera

vikten av avskildhet som viktigast för att bevara patientens värdighet, medan patienter är mer

benägna att lyfta betydelsen av interaktionen mellan sköterskan och patienten. (Baillie, 2008).

Samtidigt som det tydligt står klart att ett gott bemötande främjar värdigheten, är det värt att

notera att motsatsen inte diskuteras i alls samma utsträckning. I denna studie, liksom tidigare

forskning (Walsh & Kowanko, 2002; Baillie, 2008), lyfter inte sjuksköterskorna att ett dåligt

bemötande är en riskfaktor för kränkning av värdigheten, utan de framhöll mer konkreta

faktorer som brist på kommunikation, delaktighet och integritet. Däremot lyfter patienterna

fram dåligt bemötande som en faktor som leder till kränkning av deras värdighet (Pyng Lin,

Fang Tsai & Fang Chen, 2011).

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Sjuksköterskans tankar kring patientvärdighet

Intervjupersonerna i denna studie hade i stor utsträckning samma uppfattning kring vad

värdighet innebär och vilka begrepp värdighet inrymmer. I likhet med Nordenfeldt (2010)

beskriver intervjupersonerna i denna studie att värdighet är ett begrepp som inrymmer

faktorer som respekt för integritet och autonomi. Nordenfeldt går vidare och beskriver att

detta faller in under kategorin identitetsvärdighet, vilket är den värdighet människan

förknippar med sig själv och som kan påverkas av andra individers agerande. Sjukdom,

funktionshinder och ålder är andra faktorer som påverkar identitetsvärdigheten, och hur

mycket autonomi och integritet som behövs för att identitetsvärdigheten ska bevaras är

individuellt, vilket stämmer överens med det intervjupersonerna lyft.

Samtidigt som intervjupersonerna i denna studie hade en överensstämmande bild av vad

värdighet innebär, beskriver forskare (Nyholm & Koskinen, 2015; Baillie, 2008; Edlund,

2002) att värdighet ofta förekommer som begrepp, men sällan definieras. Vagheten i

begreppet beskrivs leda till en undervärdering av innebörden, och en risk att det blir utvattnat

och på gränsen till en klyscha. Att denna studie hade en så samstämmig uppfattning kring vad

värdighet är, kan bero på att sjuksköterskeutbildningen i Sverige lägger stor vikt vid de

grundläggande etiska principerna som slås fast i både internationella och nationella

styrdokument. Sjuksköterskor får av den anledningen tidigt under utbildningen en förankring i

etiska principer som respekt för värdighet, mänskliga rättigheter och bemötande.

18

Individers tolkning av värdighet lyfts även i forskning (Manookian, Cheraghi & Nasrabadi,

2013; Pyng Lin & Fang Tsai, 2011) fram som påverkad av sociala och kulturella värderingar.

Detta går att se i tidigare forskning, där studier som genomförts i Iran (Manookian, Cheraghi

& Nasrabadi, 2013; Bagheri, Yagmaei, Ashktorab & Zayeri, 2012) innehåller element som

inte kommit fram i denna intervjustudie. I den forskningen, där patienter intervjuades kring

deras uppfattning om värdighet, ansåg patienterna att sjuksköterskornas tro och religiösa

värderingar hade stor inverkan på upplevelsen av värdighet. Den aspekten lyftes inte fram av

sjuksköterskorna i denna studie. Det kan förklaras med att Sverige är ett sekulariserat land,

där religion och sjuksköterskans värderingar och tro inte har en central roll i yrkesutövningen.

Samtidigt har Sverige en heterogen befolkning, där många härstammar från andra kulturer,

och detta återspeglar sig i patientklientelet. Det är inte sannolikt, eller önskvärt, att

sjuksköterskor kommer ändra sin trosuppfattning för att främja patienters värdighet. Men då

det står klart i forskning (Cheraghi, Manookian & Nasrabadi, 2014; Bagheri, Yaghmaei,

Ashktorab & Zayeri, 2012) att religion och tro är en viktig del för många patienter är det

värdefullt för sjuksköterskor att resonera kring detta, för att kunna tillgodose deras behov.

Begränsad möjlighet till kommunikation beskrevs av intervjupersonerna resultera i en ökad

utsatthet. Dels genom att inte kunna beskriva sina behov och önskemål, men även då

vårdpersonal har en tendens att bli mindre kommunikativa med dem i bland annat

omvårdnadshandlingar och under ronder. Dementa personer och personer med utländsk

härkomst beskrevs som två sådana grupper. Detta går att se i ljuset av Travelbees teori, där

Travelbee beskriver vikten av att förstå hur interaktionen och relationen mellan sköterskan

och patienten påverkar patientens tillstånd. Kommunikation beskrivs ha en avgörande roll i

omvårdnadsarbetet för att främja patientens hälsa, och den beskrivs vara en ständigt

närvarande process som är både uttalad och outtalad, vilket alltså omfattar både verbal och

icke-verbal kommunikation. Intervjupersonerna i denna studie har lagt tyngdpunkten på den

verbala kommunikationen och dess betydelse för att få patienten att känna sig

respekterad, sedd och delaktig, och anser att kommunikation är grundläggande för att kunna

främja patientens värdighet. De resonerar inte kring den icke-verbala kommunikationen, som

beskrivs ha lika stor del i kommunikationsprocessen. Tidigare forskning lyfter fram

kroppsspråk som en faktor som påverkar patientens värdighet (Manookian, Cheraghi &

Nasrabadi, 2013). Patienter på sjukhus befinner sig i en utsatt situation och är på grund av sin

beroendeställning uppmärksamma på subtila signaler som sänds ut, därför är det viktigt att

vara medveten om den icke-kommunikativa processen som ständigt är pågående. Av den

19

anledningen hade det varit intressant att ta del av intervjupersonernas resonemang kring det.

Däremot resonerar vissa intervjupersoner kring den fingertoppskänsla som behövs för att

kunna läsa av patienter och kunna anpassa bemötandet utifrån individen. Detta identifierar

Travelbee som en viktig del i sjuksköterskans kommunikationsförmåga, som leder till

färdigheten att kunna justera omvårdnadsåtgärderna utifrån samspelet med patienten.

De negativa konsekvenserna av tidsbrist och stress lyftes av samtliga intervjupersoner i denna

studie och beskrevs orsaka bristande omvårdnad och därmed ökad risk för kränkning. Att

känna sig stressad ökade benägenheten att vara otydlig i sin kommunikation och minska

eftertänksamhet och reflektion kring sitt agerande. Det ledde även till att patienterna inte fick

samma möjlighet att få alla sina behov tillgodosedda, då tidsbristen gjorde att fokus fick

läggas på det mest väsentliga. I tidigare forskning beskriver studier (Henderson, Van Eps,

Pearson, James & Henderson, 2009; Walsh & Kowanko, 2002) hur patienter anser att brist på

personal är en bidragande faktor till nedsatt värdighet.

4.1.2 Hur sjuksköterskan arbetar för att bevara patientvärdigheten

I enighet med tidigare studier (Bredenhof-Heijkenskjöld, Ekstedt & Lindwall, 2010; Walsh &

Kowanko, 2002; Pyng Lin, Fang Tsai & Fang Chen, 2011) lyfte intervjupersonerna fram att

intima omvårdnadssituationer, som kännetecknas av att kroppen exponeras eller patienten

behöver hjälp med sådant som annars upplevs som privat, ökar risken för att värdigheten

kränks. Tidigare forskning beskriver vikten av att ha ett professionellt bemötande vid denna

typ av omvårdnadshandlingar, då detta minskar risken för utsatthet och därigenom risk för

kränkning. Att dra för draperier, inte blotta kroppsdelar i onödan och vara noga med att

berätta vad man tänker göra framhölls av intervjupersonerna i denna studie som ett sätt att

skydda patientens värdighet. Detta försvåras av vårdavdelningarnas utformning med flersalar,

då risken för insyn och överhörande ökar. Detta framkom även i studien av Baillie (2008).

Här framkom även motsatsen, att flersalar även sågs som en värdighetsfrämjande faktor, där

patienternas upplevelse av gemenskap och att inte behöva vara ensam sågs som stärkande av

vissa patienter. Detta lyftes inte av intervjupersonerna i denna studie.

20

4. 2 Metoddiskussion

Trovärdighet inom kvalitativ forskning bör säkerställas genom resonemang kring forskarens

förförståelse och studiens giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet (Lundman & Hällgren

Graneheim, 2012).

4.2.1 Giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet

Begreppet giltighet handlar om hur sanna en studies resultat är. Studien ska lyfta fram det som

är representativt för det som var avsett att beskrivas, ha ett varierat urval och redovisa urval

och analysarbete (Lundman & Hällman Graneheim, 2012). Denna studie eftersträvade att ha

en blandning av kvinnor och män, med olika bakgrund, som intervjupersoner för att kunna få

fram ett resultat som belyser området utifrån olika erfarenheter. Två av sex intervjupersoner

var män, vilket inte är en jämn fördelning. Däremot är det jämförbart med hur fördelningen

mellan män och kvinnor inom sjuksköterskeyrket ser ut. Intervjupersonernas

arbetslivserfarenhet varierade mellan ett och 32 år, vilket stärker giltigheten. En utförlig

beskrivning av urval och analysarbete, med en inledande tabell som redovisar kodningen av

intervjumaterialet, samt många citat från intervjuerna har också gjorts med avsikt att stärka

giltigheten (Lundman & Hällman Graneheim, 2012).

En nackdel är det låga deltagarantalet, som kan resultera i ett för snävt resultat och kan

äventyra giltigheten. Det går att diskutera om ett större antal informanter hade kunnat

frambringa större nyanser, men trots ett lågt deltagarantal resulterade intervjuerna i ett relativt

omfattande material.

Tillförlitlighet innebär att forskaren verifierar och reflekterar över sina ställningstagande

noggrant under forskningsprocessen (Lundman & Hällman Graneheim, 2012). I denna studie

har stor vikt lagts vid innehållsanalysen och analysprocessen, för att resonera kring de nyanser

som framkommer i materialet. Tanken var från början att intervjuerna skulle genomföras med

bägge författarna, men på grund av sjukdom var detta inte genomförbart. För att ha ett

konsekvent intervjuförfarande delades därför intervjuerna upp och utfördes enskilt, med tre

intervjuer var. Att vara två vid intervjutillfällena hade ökat möjligheten att fånga upp

variationer i intervjupersonernas upplevelser och gett en högre tillförlitlighet till studien.

En svaghet som kan påverka denna studies tillförlitlighet är att frågan vad integritet är ställdes

21

som en intervjufråga. Detta kan ha lett till att intervjupersonerna påverkades att innefatta

integritet i vad patientvärdighet innebär för dem, och således ha resulterat i ett vinklat resultat.

I efterhand står det klart att denna fråga borde presenterats som följdfråga, om

intervjupersonerna själva lyft begreppet integritet under intervjutillfället.

Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet går att överföra till andra situationer

(Lundman & Hällman Graneheim, 2012). För att underlätta överförbarheten har urval,

deltagare, datainsamling och analys noggrant beskrivits. En överskådlig presentation av

intervjudeltagarna har gjorts för att underlätta för läsaren att följa med i resultatdelens citat.

4.2.2 Författarnas förförståelse

Förförståelse beskrivs som den bild som forskaren har av det studerade fenomenet, och

inbegriper både kunskap och förutfattade meningar (Lundman & Hällman Graneheim, 2012).

Då bägge författare har erfarenhet av att arbeta inom vården föreligger oundvikligen en

förförståelse inom området. Tidigare upplevelser av patienters utsatthet är det som väckt

intresset till en fördjupning inom området, som resulterat i denna studie.

Det går att resonera kring huruvida den existerande förförståelsen omedvetet har påverkat

informationsinhämtningen eller färgat resultatet av studien. Hällman Graneheim och

Lundman (2012) beskriver att åsikter går isär gällande hur förförståelse skall hanteras, men

lyfter fram att risken att färga resultatet omedvetet blir mindre om man tar hänsyn till, och är

medveten om, den förförståelse som föreligger. Det kan finnas en vinst i att utnyttja

förförståelsen under forskningsprocessen, då det leder till en öppenhet att få djupare

förståelse.

4.3 Slutsats

De centrala värdena som lyfts av intervjupersonerna är integritet, delaktighet, och att bli

respektfullt bemött. Patienter och vårdpersonal tycks ha en relativt överensstämmande bild av

vad patientvärdighet är och hur värdighet kan främjas, med vissa nyansskillnader.

Sjuksköterskans bemötande lyfts fram som en nyckelfaktor i att bevara patientens värdighet.

Detta innebär att se individen som en person, utgå från dennes behov och önskemål och vara

professionell för att minska utsattheten vid intima omvårdnadshandlingar. Samtliga

intervjupersoner framhöll vikten av att främja patientens värdighet, men lyfte det

22

problematiska med tidspress och stress som en bidragande orsak som försvårade detta. Större

personaltäthet lyftes som en faktor som kunde resultera i att sjuksköterskan kunde behålla

fokus och ge omvårdnad med mer kvalitet.

23

5. REFERENSLISTA

Arman, M. (2015). Etik och värden. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekeberg (Red),

Teoretiska grunder för vårdande (s. 94). Stockholm: Liber AB.

Bagheeri, H., Yaghmaei., F, Ashktorab, T. & Zayeri, F. (2012). Patient dignity and its related

factors in heart failure patients. Nursing Ethics, 19(3), 316-327. doi:

10.1177/0969733011425970

Baillie, L. (2008). Patient dignity in an acute hospital setting: a case study. International

Study of Nursing Studies, 46(1), 23-37. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.08.003.

Cheraghi, M., Manookian, A. & Nasrabadi, A. (2014). Human dignity in religion-embedded

cross-cultural nursing. Nursing Ethics, 21(8), 916-928. doi:10.1177/0969733014521095

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod (s. 163-173). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, M. (2002). Människans värdighet: ett grundbegrepp inom vårdvetenskapen.

Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.

Hellström, I. (2010). Värdighet och äldre makar med demens. I L. Nordenfeldt (Red.),

Värdighet i vården av äldre personer (s. 169-193). Lund: Studentlitteratur.

Henderson, A., Van Eps, M., Pearson, K., James, C. & Henderson, P. (2009). Maintainance of

patient’s dignity during hospitalization: comparison of staff-patient observations and patient

feedback through interviews. International Journal of Nursing practice, 15(4), 227-230. doi:

10.1111/j.1440-172X.2009.01764.x

Hällman Graneheim, U. & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &

B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-

196). Lund: Studentlitteratur.

24

International Council for Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 17

oktober, 2016, från Swenurse, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Matiti, R.M. & Trorey, G.M. (2008). Patients’ expectations of the maintenance of their

dignity. Journal of Clinical Nursing, 17(20), 2709-2717. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2008.02365.x.

Manookian, A., Cheraghi, M. & Nasrabadi, A. (2014). Factors influencing patients’ dignity: a

qualitative study. Nursing Ethics, 21(3), 323-334. doi: 10.1177/0969733013498526

Nordenfeldt, L. (2010). Värdighet i vården av äldre personer. I L. Nordenfeldt (Red.), Boken

i sammandrag (s. 13-21). Lund: Studentlitteratur.

Nyholm, L. & Koskinen, C. A-L. (2015). Understanding and safeguarding patient dignity in

intensive care. Nursing Ethics, 09(15), doi: 10.1177/0969733015605669

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB

Pyng Lin, Y. & Fang Tsai, Y. (2011) Maintaining patients’ dignity during clinical care: a

qualitative interview study. Journal of Advanced Nursing, 67(2), 340–348. doi:

10.1111/j.1365-2648.2010.05498.x

Pyng Lin, Y., Fang Tsai, Y. & Fang Chen, H. (2011). Dignity in care in the hospital setting

from patients’ perspectives in Taiwan: a descriptive qualitative study. Journal of Clinical

Nursing, 20(5), 794–801. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03499.x

25

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 feb,

2016, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

Snellman, I. (2009). Vårdrelationer- en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén & A.

Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 439-462). (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thomsson, H. (2010) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Walsh, K. & Kowanko, I. (2002). Nurses’ and patients’ perceptions of dignity. International

Journal of Nursing Practice, 8(3), 143-151. doi:10.1046/j.1440-172X.2002.00355.x

Öresland, F. & Lützen, K. (2009). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F. Friberg, J.

Öhlén & A. Edberg (red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (s. 419-

434). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

26

BILAGA 1

Intervjuguide

1. Vad innebär begreppet värdighet för dig?

2. Vad innebär integritet?

3. I vilka situationer riskerar patientens värdighet att bli kränkt?

4. Hur gör du för att bevara patientens värdighet i omvårdnadsarbetet?

5. Är vissa patienter mer utsatta än andra?

6. Kan du beskriva en situation du varit med om då du upplevde att patientens värdighet

kränktes?

7. Vad tror du det innebär för patienten att få värdigheten tillgodosedd?

8. Hur kan man inom vården förbättras för att bevaka patientens värdighet?

9. Pratar man om den här typen av frågor på din arbetsplats?

Exempel på följdfrågor: Kan du berätta mer om..? Kan du utveckla...?

27

BILAGA 2

Deltagande i intervjustudie

Hej.

Vi är två sjuksköterskestudenter i termin 6 på Uppsala Universitets sjuksköterskeprogram som

ska skriva C-uppsats om sjuksköterskors upplevelse av begreppet patientvärdighet, samt hur

sjuksköterskor arbetar för att bevara patientens värdighet i omvårdnadssituationer.

Därför är vi intresserade av att komma i kontakt med dig/er som arbetar som sjuksköterska på

avdelning XX, och som vill vara med och delge oss erfarenheter och upplevelser inom ämnet

genom att delta i en enskild intervju.

Informationsinsamlingen kommer ske utanför arbetstid, och lokal kommer tillhandahållas av

oss. Längden på intervjun beräknar vi vara ca 45 minuter till 1 timme. Vid intervjun kommer

ljudupptagning ske med bandspelare eller annat instrument.

Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i allmänhet reflekterar kring

värdighetsbegreppet, och kommer inte ha fokus på någon speciell vårdavdelning. Under

studiens gång kommer er konfidentialitet beaktas i så stor utsträckning som möjligt. Det

innebär att era uppgifter är skyddade utan att någon obehörig har tillgång till dem. Vid

bearbetning av intervjumaterialet kommer identitetsuppgifter ersättas med en kod så att

enskild individ inte kan urskiljas. Transkriberat material kommer förstöras efter analys. Ni

kan när som helst välja att avbryta ert deltagande i studien, utan att någon anledning ges.

Projektet kommer genomföras under hösten 2016.

Kontakta oss gärna om ni har några frågor.

Mvh Mia Dimberg och Hanna Gillvander

Kontaktuppgifter

Mia Dimberg:

Telnr: 0703793105

Mail: mia.dimberg@gmail.com

Hanna Gillvander

Telnr: 0704062580

Mail: hanna_gillvander@hotmail.com