Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationerErfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården
Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
11 Mars 2009Pernilla Pergert 2
Façading in Transcultural Caring RelationshipsHealthcare Staff and Foreign-born Parents in
Childhood Cancer Care
Pernilla Pergert
Solvig Ekblad, Psykolog, DocentInstitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Migration och hälsa/Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
Olle Björk, Leg. Läkare, ProfessorBarncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Karin Enskär, Leg.Sjuksköterska Docent Institutionen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.
Bakgrund
Pernilla Pergert 4
Transkulturell omvårdnad
Transkulturell omvårdnad inkluderar att vårda över kulturgränser med målet att ge en kulturellt
passande vård, vilket innebär att man är lyhörd så att vården passar kulturen hos den
individuella familjen.
Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division.
Pernilla Pergert 5
Transkulturell omvårdnad
Ett formellt område för teori och praktik som fokuserar på en omvårdnad (caring) som
jämför skillnader och likheter i tro/övertygelse, värderingar, och mönster i
livsväg hos olika kulturer för att ge en kulturellt överrensstämmande,
meningsfull, och välgörande vård till människor.
Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division, egen översättning, sida 5-6.
Pernilla Pergert 6
Kultur
inlärda och delade värderingar, trosuppfattningar och livsvägar bestämd eller speciell grupp överförs mellan generationer influerar tanke och beteende mönster dynamisk och inte statisk
Leininger, M. M., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York: McGraw-Hill, Medical Pub.Division.
Pernilla Pergert 7
Hälso- och sjukvårdslagen
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Hälso- och sjukvården skall: vara av god kvalitet och tillgodose patientens
behov av trygghet i vården och behandlingen, främja goda kontakter mellan patienten och
hälso- och sjukvårdspersonalen.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Pernilla Pergert 8
Barncancervården
Mycket intensiv och krävande behandling Överlevnaden är nära 80 % i Sverige
“Över 85 % av barncancer fallen finns i låginkomst länder och de använder < 5% av världens resurser.”
Yaris, N., Mandiracioglu, A., & Buyukpamukcu, M. (2004). Childhood cancer in developing countries. Pediatric Hematology and Oncology, 21(3), p. 237.
Pernilla Pergert 9
Familjer med utländsk bakgrund
Sverige - 19 % Stockholms län - 28 %
Från ca 200 länder
SCB. (2009). http://www.scb.se
Pernilla Pergert 10
Syfte
Att utforska situationen för familjer med utländsk bakgrund inom i barncancervården.
Att få kunskap om: Vårdpersonalens erfarenhet av att
vårda familjer med utländsk bakgrund.
Metod
Pernilla Pergert 12
Design
Grundad teori
Syftar till att upptäcka informanternas huvudangelägenheter och hur de hanterar dem
Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine.
Pernilla Pergert 13
Datainsamling
5 fokusgrupps intervjuer har genomförts med personal inom barncancervården inkluderande (n:4-10, N;35); • 3 grupper med sköterskor• 1 grupp med läkare• 1 grupp med konsultsjuksköterskor
5 enskilda intervjuer med sjuksköterskor
ResultatStudie I: Personalens angelägenhet
Pernilla Pergert 15
Studie I: Personalens angelägenhet
“Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten … de blir mer åsidosatta just för att man kan inte komma dem nära.”
“Familjen är inte en partner i samarbetet på samma sätt, de är inte lika välinformerade och tajta som svensktalande familjer.”
Transkulturella vårdrelationer
Pernilla Pergert 16
Studie I: Personalens angelägenhet
Transkulturella vårdrelationerHinder
Pernilla Pergert 17
Språkliga Kulturella & Religiösa Sociala Organisatoriska
Hinder för transkulturella vårdrelationer
Studie I: Personalens angelägenhet
Pernilla Pergert 18
Studie I: Personalens angelägenhet
Tolkberoende trepartsrelation brist på informationskontroll kompakt information
Brist på vårdande konversation & småprat Brist på omvårdnadskommunikation
Språkliga hinder
Pernilla Pergert 19
Studie I: Personalens angelägenhet
Brist på omvårdnadskommunikation
”Ja, omvårdnaden… det är sällan man har tolk för den biten, det är mest det medicinska och diagnosen.”
”…så en svensk familj får hela tiden ja fortlöpande information. Inte direkt så här att man sätter sig ner utan hela tiden när man går in och kopplar dropp och vad man än gör. Den här familjen som inte kan språket får ingenting…”
Språkliga hinder
Pernilla Pergert 20
Språkliga hinder
Brist på vårdande konversation och småprat
”Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten, för man kan aldrig småprata eller komma in och bara vara med dom, med familjen.”
Småpratet är inte bara ett sätt att förmedla information utan har en rituell funktion som innefattar tillit och befrämjar sammanhållning.
Studie I: Personalens angelägenhet
Eriksson, K. 1988. Vårdprocessen. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.
Pernilla Pergert 21
Studie II: Hantering av hinder
Transkulturella vårdrelationerHinder
Att överbrygga hinder
Pernilla Pergert 22
Studie II: Hantering av hinder
Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg
Verktyg för att överbrygga
Pernilla Pergert 23
Studie II: Hantering av hinder
Icke-verbal kommunikation tecken och “charader” skriftligt informationsmaterial vårdande beröring
Kommunikations verktyg
Pernilla Pergert 24
Kommunikationsverktyg
Vårdande beröring
”Att vi kan ge värme, alltså jag tror att dom ändå kan känna att vi vill väl och att man kan utrycka mycket bara genom..., alltså kroppsspråk och
med ögon och så.”
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 25
Studie II: Hantering av hinder
Icke-verbal kommunikation tecken och “charader” vårdande beröring skriftligt informationsmaterial
Tolkberoende med förtroende
Kommunikations verktyg
Pernilla Pergert 26
Studie II: Hantering av hinder
Tolkberoende med förtroende
“Man borde ha en timmes tolk varje dag ellernågot, att man bokar in en tolk varje dag oavsettom det är någonting… det finns alltid något somman kan informera om.”
Kommunikations verktyg
Pernilla Pergert 27
Studie II: Hantering av hinder
Tolkberoende med förtroende
“Man borde ha en timmes tolk varje dag ellernågot, att man bokar in en tolk varje dag oavsettom det är någonting… det finns alltid något somman kan informera om.”
Använd tolk, inte bara för medicinska informationssamtal utan även för att skapa
förtroendefulla relationer till patienten och familjen.
Kommunikations verktyg
Pernilla Pergert 28
Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer
Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 29
Transkulturella verktyg
Transkulturellt lärande • Kulturell kunskap
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 30
Kulturell kunskap Man får inte bli så upptagen av patientens
kulturella bakgrund att man glömmer bort individuella skillnader. Ingen ska tvingas till att representera sin kultur.
Individ Grupp
Hanssen, I., A. W. Percy, et al. (1999). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund, Studentlitteratur, s.21.
Studie II: Hantering av hinder
Transkulturella verktyg
Pernilla Pergert 31
Kulturell blindhet Stereotypning
Pernilla Pergert 32
Transkulturella verktyg
Transkulturellt lärande • Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 33
Kulturell självkännedom
”Om man kan reflektera och titta på sig själv lite granna ur ett annat perspektiv så kan man ju lära sig jätte mycket på det.”
”…vi i Sverige gör inte alltid rätt, det är inte vi som normala i världen och det tror jag är viktigt…”
Studie II: Hantering av hinder
Transkulturella verktyg
Pernilla Pergert 34
Kulturell självkännedom
Undersöka och utvärdera sin kulturella och professionella bakgrund för att bli medveten
om sina egna fördomar och förutfattade meningar om individer som är annorlunda.
Campinha-Bacote, J. (2002) The Process of Cultural Competence in the Delivery of Healthcare Services: A Model of Care. Journal of Transcultural Nursing. Vol. 13 No. 3, July. s. 182.
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 35
Kulturell självkännedom
1. Hälsar2. Accepterar3. Hjälper4. Hjälper – informerat5. Försvara
Andrews, M.M., Boyle, J.S., (2003) Transcultural Concepts in Nursing Care. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia.
Pernilla Pergert 36
Transkulturella verktyg
Transkulturellt lärande• Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom
Transkulturellt reflekterande
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 37
Transkulturella verktyg
Transkulturellt reflekterande
”Mm, och sen självreflektion… det var någon muslim som inte ville äta griskött och som stod och
inspekterade… någon korvgryta eller vad det var, och då var det någon som i all välmening sa att det är nog bara väldigt lite gris i så fall. Och det var väl snällt menat men egentligen är det som
att vi skulle åka till Kina och någon serverade oss och sa att det är bara väldigt lite hundkött i den här grytan, då skulle vi känna en väldigt stark
motvilja för det ändå.”
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 38
Transkulturella verktyg
Transkulturellt reflekterande
”…så det finns säkert en tradition till, eller en grund till den här traditionen att man ska göra sig av med den döda kroppen så fort som möjligt. Och den traditionen har hon ju levt med då när hon är uppvuxen under dom omständigheterna och, så det var ju logiskt för henne att reagera på det
här viset men sen när då hon såg att man faktiskt kunde göra annorlunda så kunde hon ta till sig det också, och det är ju väldigt stort att
kunna göra det.”
Pernilla Pergert 39
Transkulturella verktyg
Transkulturellt lärande• Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom
Transkulturellt reflekterande Transkulturell länk
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 40
Transkulturella verktyg
Transkulturell länk
”… det är nyttigt att få sådana kommentarer från en Iransk kvinna … det att jag säger att hon har blivit svensk det är ju att hon kan förstå hur vi tänker… ”
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 41
Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg
Studie II: Hantering av hinder
Pernilla Pergert 42
När en organisation eller enhet tillhandahåller nödvändiga resurser och anpassar policys och rutiner för att ge en transkulturell vård.
Tids tilldelning Utbildning
Organisatoriska verktygStudie II: Hantering av hinder
Sammanfattningsvis
Pernilla Pergert 44
Implikationer
Hälso- och sjukvårds personal samt utbildare behöver bli medvetna om: Hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg och kombinera dem på lämpliga sätt
Utbildningen behöver ge tillfälle för: transkulturellt lärande transkulturellt reflekterande självkännedom–vara medvetandegörande
Pernilla Pergert 45
En vård med respekt för alla människors lika värde innebär inte lika behandling utan snarare en vård som är anpassad för de behov den individuella patienten har, oavsett bakgrund.
Pernilla Pergert 46
“To be one of heart is better than to have a common tongue”
(Rumi 1994, p37)