17
PING PONG Jens Lindhe Jens Bertelsen

PING PONG Jens Lindhe Jens Bertelsen - hishult.com · respektive fotograf och bokutgivare. De är båda överens om att det är deras kreativa pingpongsamarbete som ger en kraftfull

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

PING PONG

Jens Lindhe

Jens Bertelsen

� �

PING PONG

Arkitekt & Arkitekt Jens & Jens Lindhe & Bertlesen Foto & Form

De två arkitekterna Jens Lindhe och Jens Bertelsen har, utöver sina förträffliga individuella arbeten som arkitekter, valt att samarbeta kring var sitt formspråk: fotografi och bokutgivning.

Båda två har vid flera tillfällen fått utmärkelser för sina arbeten som respektive fotograf och bokutgivare. De är båda överens om att det är deras kreativa pingpongsamarbete som ger en kraftfull energi och som gör att kraven och det kreativa uttrycket skärps varje gång de samarbetar.

Samarbetet har dessutom inneburit att kvalitetskraven på konst- och arkitek-turböcker och på arkitekturfotografiet i allmänhet har höjts.

Som arkitekter har de i sina byggnader ett relativt klassiskt formspråk. De kan just för att de är klassikt skolade

� �

tillåta sig att överföra arkitekturen i bilder och böcker till ett formspråk som bryter mot de gängse reglerna för fotografi och grafik.

Det handlar ju om två arkitekter som ska förmedla sitt yrkesområde: byggnaden, rummet, landskapet – inte i form av arkitekturritningar i plan och vy utan på boksidans yta.

Men det sker på två helt olika sätt: Lindhe genom sina tydliga fotografier som VISAR arkitekturen. Bertelsen genom sitt livliga berättande och sina förmedlande grafiska uttryck.

Det är just genom den unika pingpong-effekten mellan de två arkitekterna och de två uttrycksformerna som det uppstår böcker som inte kan kallas designade eller illustrerade. På tyska säger man ”Buchgestaltung”. Ett ämne kanske kan beskrivas på förhand men sättet att beskriva historien på uppstår först i arbetet med materialet, under redigeringen, i bildvalet, i typografin och slutligen i pappersvalet, bokbindningen, omslaget osv.

De flesta klassiskt utbildade fotografer kan se att Lindhes fotografier är tagna

Professor Carsten Thau, Det kongeligeDanske Kunstakademi i bogen “I tidensLys” med Lindhes sort-hvide fotos fra Paris, udgivet af Jens Bertelsens ForlagAristo 2003:

“De fotografier Jens Lindhe viser er mennesketomme. Vi oplever tingenes eget beherskede styre, hvilket indbyder til at tænke i begreber som uanfægtelighed,stilhed, langsomhed i forundring over en uopløselig hemmelighedsfuldhed i tingene. Det vilkår, at det mest gennemarbejdede, til perfektion afsluttede og i forhold til traditionen yderst trofaste arkitektoniske udsagn alligevel kan fortætte sig til noget gådefuldt, opildner fantasien. Af nærliggende grunde relaterer bygninger, buster, bohave og havekunst sig til den menneskelige krop, ogderfor skaber dens bogstavelige fravær i billedet et sug.”

� �

just av en arkitekt eftersom bilderna är historielösa. Lindhes fotografier försöker inte att berätta utan att visa. I gengäld fångar Lindhe i sina fotografier både det kreativa uttrycket i arkitekturen, de arkitektoniska och konstruktionsmässigt avgörande detaljerna – samtidigt som han lyckas få in en materialkänsla i bilderna. Man får nästan en känsla av att man kan röra vid den vackra stenen.

På samma sätt är Bertelsens bok-produktion otraditionell eftersom han tillåter sig att bryta mot klassiska typografiregler. Han använder frejdigt verkningsfulla överskrifter och underrubriker med flortunn eller våldsam och kraftfull typografi – just för att skapa sammanhang till bilderna. Men det slutar inte med det. Böckerna blir stora eller små, behagliga att bläddra i eller också stela som byggnaderna. Det finns ett sammanhang inte bara i den grafiska formen utan också i den fysiska.

Kirsten Dinesen, januari 2007

Grafikeren Bo Linneman ved overækkelsenaf Knud V. Engelhardts Mindelegat tilJens Bertelsen, 2001:

”En skæv kunstner med sine helt egne regler,og dermed som en person, der altider meget aktuel. Ikke så meget i kraft afsin måde at designe på, men fordi han eren historiefortæller. En der går efterden gode historie som den væsentligstepointe i alle arbejder – bøger, udstilling-er,arkitektur, kunst - og med dettemål bliver håndværket midlet til at opnådet kunstneriske udtryk.”

� �

Per Kirkeby – Bygningskunst

– av Lars Morell / Aristo Bogforlag i samarbete med Louisiana, Museum for moderne Kunst, 1996.

1995 och 1996 gjorde arkitekten och fotografen Jens Lindhe en resa och fotograferade Per Kirkebys tegelskulpturer som är spridda över hela Europa. På hans fotografier känner man skulpturerna som verkliga objekt med massa och tyngd. Hans fotografier av ”passageverken” bevarar upplevelsen av portarna som en öppning i materialet vilket är tungt och kantigt som en klippa.

En modell av ett hus förenklas alltid men Lindhes fotografier rymmer hela komplexiteten. Lindhes bilder underlättar förståelsen av de skulpturer som Kirkeby kallar för ”ljusmaskiner” och visar på förbindelsen mellan tegelskulpturen och omgivningen. Man kan se hur skulpturerna sticker ut och markerar sin självständighet. Bilderna visar hur de märkliga figurerna understryker platsens särprägel och markerar sitt rum, sina axlar och siktlinjer.

�0 ��

�� ��

�� ��

�� ��

Hamershøis København

– av Bente Scavenius / Politikens Forlag / utställning på Kunstforeningen Gammel Strand, 2003.

Vilhelm Hammershøis (1864-1916) arkitekturmåleri från London och Köpenhamn är ännu idag mycket moderna i såväl komposition som innehåll. De människotomma bilderna av den monumentala arkitekturen har i motivuppfattning, ljusbehandling och beskärning stor likhet med vår tids arkitekturfotografi. Därför var det naturligt att i bokform och i utställning skapa en dialog mellan Hammershøis arkitekturbilder och Jens Lindhes fotografier.

Lindhe har genom sina många skildringar av klassisk arkitektur visat ett stort släktskap med estetiken i Hammershøis arkitekturbilder. Dialogen med Lindhes fotografi visar hur modern Hammershøi var som målare och hur aktuella hans verk framstår sett i ljuset av vår tid.

�� ��

�0 ��

�� ��

Et hus i Damaskus

– av redaktör på tidningen Politiken Bjørn Bredal och restaureringsarkitekt Bente Lange / Aristo Bogforlag 2002.

‘Det danske Institut for Videnskab og Kultur’ finns i ett litet österländskt palats: Aqqad-huset, på arabiska Bayt al-‘Aqqad. Namnet kommer från den sista stora familj som bodde här. Aqqad-familjen var ullhandlare och textilfabrikanter med säte i den övertäckta handelsgatan ”suq’en” fram till mitten av 1900-talet då verksamheten lades ner och huset började förfalla. Huset har rest sig ur ruinerna och står nu i all sin glans med 2000 års historia gömd i murarna. Jens Lindhe har lyckats fotografera huset så att ingen kan tvivla på att det i stadsbilden ickeexisterande stadspalatset bara finns när man befinner sig inne i det.

Man har nämligen ingen upplevelse av det österländska palatset när man närmar sig det från gatan. Bayt al-‘Aqqad blir inte som västerländska hus större i takt med att man närmar sig det. Man måste arbeta sig igenom suq’ens labyrint och det är först när man passerat genom en ganska anonym huvuddörr som huset står som en gåva från den himmel som öppnar sig över palatsets gårdar, fontäner, marmor och skuggivande träd.

�� ��

�� ��

Karen Blixens Gæstebud

– av Ebbe Mørk / Politikens Forlag 2004 / utvald till Åstidens Bog 2005 av BG Banks littarära rådgivningsforum / utvald som årets bokarbete av Foreningen for Boghaandværk

Boken är en resa in i författaren Karen Blixens liv och vardag som man fortfarande än i dag kan uppleva på Rungstedlund norr om Köpenhamn. Karen Blixen älskade rollen som värdinna. I ett av sina många brev skrev hon att hon såg en mission i gästfrihet och sällskaplighet. Baronessan visade sina gäster stor gästfrihet antingen de bara kom till te vid den öppna spisen eller till middag vid det vackert dukade bordet i matsalen. Under större delen av sitt liv bodde Karen Blixen på Rungstedlund. Här växte hon upp och hit återvände hon sjuk och nedbruten efter det afrikanska mellanspelet som betydde så mycket i hennes liv.

�� ��

�0 ��

Jens Lindhe, arkitekt MAA. Bor och verkar i Köpenhamn. www.jenslindhe.dkJens Bertelsen, arkitekt MAA. Bor och verkar i Köpenhamn. www.arkitektbertelsen.dk

Katalog #73 i en löpande serie utgiven sedan 1994. Tidigare kataloger, se Konsthallens hemsida. Katalogens idé & form – Jens Bertelsen • Text – Kirsten Dinesen • Översättning Maria Wickelgren • Foto – Jens Lindhe • Upplaga – 1.500 ex • Tryck - Printing Malmö • ISBN 91-85348-20-1• Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE-310 21 Hishult • www.konsthallen.hishult.com • Öppet: September-April Onsdag-Söndag 12-17.00 Maj-Augusti Tisd-Sönd 12-17.00.

Tack för stöd: PhotoScan för bilder, Papyrus för papper, MultiArt Matt och Printing med tryck av katalogen.

��

27 januari 18 mars 07