Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan · 2019. 9. 10. · värdegrundsfrågor samt PDKB. I elevrådet ska det finnas representanter från grundskolans

Novia Engelska Skolan Tel: 08-400 121 40 Sjöviksbacken 24-26

117 43 Stockholm [email protected]

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan

Läsåret 2019/2020

Inledning:

Skolans namn

Novia Engelska skolan

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola, förskoleklass samt fritidshem.

Novia Engelska Skolan (NES) har enligt diskrimineringslagen och skollagen ansvar för:

att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och vuxna som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionsvariationer eller sexuell läggning.

att inom ramen för varje särskild verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling av barn och vuxna.

All personal som arbetar på NES ska se till att dessa lagar följs i vardagen. Ingen anställd på

skolan får diskriminera eller utsätta ett barn eller en vuxen för trakasserier eller annan

kränkande behandling.

Skolchef (huvudman) och rektor har gemensamt det formella ansvaret för att alla som

arbetar på NES bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att främja barns och

vuxnas lika rättigheter. Skolan motverkar även diskriminering och annan kränkande

behandling enligt PDKP.

1

Vår vision

Lärandet ska stå i centrum. Innehållet i arbetet ska kännas meningsfullt, utmanande och

spännande. Goda relationer är en mycket viktig del i lärandet. Eleven ska ha tillhörighet i en

grupp där varje barn och ungdom får växa och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Eleven

ska känna delaktighet och inflytande över vad och hur hen lär sig.

Alla ska känna trygghet och få vara den de är. Skolans ansvar är att erbjuda en tillgänglig

läromiljö för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller

ålder. Alla barn, ungdomar och vuxna ska vårda miljön och arbeta för att våra lokaler skall

vara rena och inbjuda till lärande.

Vårdnadshavare är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och skolans viktigaste

samarbetspartner.

Personalen är organisationens viktigaste resurs för att eleverna ska nå målen i sitt lärande

och socialt. Mål och uppdrag ska vara tydliga för personalen och ledningen ska arbeta för att

stödja och främja personalens lärande och utveckling. Ledarskapet ska bygga på relationer

där ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen ska ta ansvar för att

skapa mötesplatser för reflektion och samtal.

Denna plan grundar sig på:

Skollagen (SFS 2010:800)

Diskrimineringslagen (2008:567)

FN:s konvention om barns rättigheter

Arbetsmiljölagen

Planen gäller från

2019-08-19

Planen gäller till

2020-08-17

Ansvariga för planen

Rektor Erik Bjurhäll

Författad och reviderad av Percy Andersson och Mette Stråhle Kask

2

Elevernas delaktighet

Områden som ska beröras i skolans årliga kartläggning är de olika diskrimineringsgrunderna

samt begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier.

Eleverna besvarar årligen trivsel- och trygghetsenkäter med bifogade fält för kommentarer.

Enkäterna ska genomföras under VT-20.

På mentorstiden/klassrådet ska det finnas en stående punkt som tar upp aktuella

värdegrundsfrågor samt PDKB.

I elevrådet ska det finnas representanter från grundskolans tre stadier. Under vårterminen

genomför elevrådet tillsammans med andra elever trivsel- och trygghetsvandringar för att

belysa trygga och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården.

Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för att eleverna ständigt ska

vara delaktiga i processen.

Representanter från elevrådet ska vara med och revidera likabehandlingsplanen varje år.

Vårdnadshavarens delaktighet

Vårdnadshavare informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöten och

utvecklingssamtal samt att den finns tillgänglig på Schoolsoft och skolans hemsida. Skolan

uppmuntrar vårdnadshavare att läsa planens innehåll och diskutera den med sina barn.

Varje år bjuds vårdnadshavare in till att besvara en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät.

Personalens delaktighet

Det dagliga arbetet skall genomsyras av ett inkluderande och icke-diskriminerande

förhållningssätt. Alla elever ska ges utrymme att vara den de är och på så sätt ges

förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential. Regelbundet under skolårets

avstämningsperioder informerar skolledningen de olika arbetslagen om skolans

likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten

samt på elevhälsoteamets (EHT) möten.

Trygghetsteamet mot kränkande behandling träffas varje vecka, skolledare deltar vid behov.

Vid skolstart träffas skolans personal under en halvdag för att informeras om samt revidera

likabehandlingsplanen samt planera och dokumentera likabehandlingsarbetet för läsåret

2019-2020. Skolans personal diskuterar sedan kontinuerligt likabehandling tillsammans och

med sina elever. Detta är en förutsättning för att hålla likabehandlingsarbetet levande.

3

Förankring av planen

Skolans likabehandlingsplan läggs ut på Schoolsoft samt på skolans hemsida. Planen finns i

varje klassrum och är synligt placerad. Elever och personal deltar kontinuerligt i

upprätthållandet av skolans likabehandlingsplan genom olika aktiviteter och samtal.

Läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling i

skolan ska utvärderas senast:

Juni 2020 och ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Definitioner av begrepp:

Diskriminering

Innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband

med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan). Eftersom diskriminering handlar om

missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I

juridisk mening är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till

diskriminering. Barn eller elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.

Trakasserier

Är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av

diskrimineringsgrunderna (se nedan). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller elev

för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling

Är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker

barns eller elevers värdighet.

Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot

en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras

inte bara direkt i verksamheten utan även via telefon och internet. Trakasserier och

kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,

förlöjliganden, hot eller fysiskt våld. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen

eller vara systematisk och återkommande.

4

Våld

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar,

smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå

från att göra något den vill.1

Barn

Är definitionen av de som är inskrivna i förskoleklass eller på fritidshem.

Elev

Är definitionen på de som är inskrivna på skolan i årskurs 1 – 6.

Vårdnadshavare

Är den eller de som har det juridiska ansvaret för ett barn under 18 år. Det kan vara en eller

båda de biologiska föräldrarna, men även en annan person.

Mentor

Är den läraren som har kontakten och relationen mellan elever, barn och vårdnadshavare.

Det är till exempel med mentor som elever, barn och vårdnadshavare har utvecklingssamtal

eller vid behov annan kontakt med.

Övergripande mål för läsåret 2019-2020

De övergripande målen för läsåret 2019-2020 är att arbeta för en ökad trygghet, trivsel och

studiero på skolan genom följande åtgärder.

Att presentera ett tydligt förhållningssätt gällande våld, hot, kränkningar och trakasserier för alla elever i samband med skolstart och arbeta konsekvent efter det under läsåret. Ansvar: Skolledning

Förebygga utanförskap, inneslutning och uteslutning genom att i varje klassrum ha fasta platser som är bestämda av läraren, samt att lärare ansvarar för all gruppindelning. Ansvar: Alla pedagoger

Kartläggning av elevers trygghet och trivsel. Ansvar: Trygghetsteamet och skolledning

1 Per Isahl

5

Kontinuerligt arbete med likabehandling i klasserna. Ansvar: EHT och skolledning

Implementera strukturer och ramar för verksamhetens samtliga delar som främjar studiero, delaktighet och kunskapsinhämtning. Ansvar: EHT och skolledning

Föräldramöten med information kring PDKB, diskrimineringsgrunderna samt kränkningar i skolan och på internet. Ansvar: klasslärare och skolledning

Säkerställa fungerande elevråd med representanter från grundskolans alla stadier, genom att utveckla och fördjupa elevdemokratin på skolan. Målet är att elevrådsverksamheten ska drivas framåt av eleverna. Ansvar: Klasslärare och skolledning.

Definitioner av diskrimineringsgrunderna:

Diskrimineringsgrund: Kön

Definition

Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön.

En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön.

Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön.2

Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens kön.

Mål och uppföljning

Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund

av sitt kön. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den

personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker

med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och

rektor är huvudansvarig.

Insats

På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna

oavsett kön. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är

2 http://www.do.se/lattlast/sju-diskrimineringsgrunder/

http://www.do.se/lattlast/sju-diskrimineringsgrunder/

6

måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla

aktiviteter oavsett kön. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är

huvudansvarig.

Ansvarig

All personal och rektor

Datum när det ska vara klart

Löpande under året

Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller

uttryck

Definition

Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är man.

Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet

som är könsöverskridande. Diskrimineringsombudsmannen använder ordet könsidentitet. En

transperson har en könsidentitet som överbygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att

diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas

annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda.3

Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens könsöverskridande identitet eller

uttryck.



av sin könsöverskridande identitet eller uttryck. Om kränkningar, trakasserier eller

diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att

mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid

behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.

Insats


oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen är förebilder för eleverna, de

3 Ibid

7

föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi

uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett könsöverskridande identitet eller

uttryck. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.

Ansvarig




Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet

Definition

Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika

nationaliteter, till exempel finländare, svenskar och polacker.

Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och

bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för

etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska

tillhörighet

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara

både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i

Sverige.

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta

för etnisk diskriminering.4

Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens etniska tillhörighet.



av etnisk tillhörighet. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar

den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal

sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands

och rektor är huvudansvarig.

4 Ibid

8

Insats


oavsett etnisk tillhörighet. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott

exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever

att delta i alla aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. Trygghetsteamet finns till hands vid

behov och rektor är huvudansvarig.

Ansvarig




Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning

Definition

Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är

exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte

på någon Gud alls.5

Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens religion eller trosuppfattning.



av sin religion eller trosuppfattning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå

sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för

uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov.

Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.

Insats


oavsett religion eller trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med

ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla

elever att delta i alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. Trygghetsteamet finns

till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.

5 Ibid

9

Ansvarig




Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning

Definition

En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på

det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en

funktionsnedsättning.

Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot

jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut.

Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en

person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar

eller oro och ångest.

Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller

sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. 6

Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens funktionsförmåga.



av sin funktionsnedsättning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker,

ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för



Insats

6 Ibid

10

All personal arbetar medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett

funktionsnedsättning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott

exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever

att delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. Trygghetsteamet finns till hands vid

behov och rektor är huvudansvarig.

Ansvarig




Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning

Definition

Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och

kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en

person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas

bisexuell.7

Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i.



av sin sexuella läggning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker,

ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för



Insats


oavsett sexuell läggning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott

exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till

hands vid behov och rektor är huvudansvarig.

Ansvarig

7 Ibid

11




Diskrimineringsgrund: Ålder

Definition

Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft.

Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder.8



av sin ålder. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den

personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker

med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och

rektor är huvudansvarig.

Insats


oavsett ålder. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är

måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till hands vid behov

och rektor är huvudansvarig.

Ansvarig




Kartläggning:

8 Ibid

12

Kartläggningsmetoder

Trivsel- och trygghetsvandring genomförs av elever på skolan tillsammans med personal. En

trivsel- och trygghetsenkät besvaras av F-9, fritidshem samt vårdnadshavare i vissa årskurser.

Samtal och uppföljning kring resultaten av trivsel- och trygghetsvandringen samt enkät skall

föras i klassen och på klassråd.

Områden som berörs av kartläggningen

Kön

Könsidentitet eller uttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsnedsättning

Sexuell läggning

Ålder

Hur eleverna och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen

Eleverna och vårdnadshavare bjuds in att besvara enkäter. Resultatet av trivsel- och

trygghetsenkäterna presenteras och diskuteras under mentorstid och klassråd, förslag till

åtgärder sammanställs av mentorerna. Vidare diskuterar även elevrådet resultaten och

kommer med förslag till åtgärder.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen diskuterar resultatet av enkäterna i sina arbetslag. Resultatet av diskussionerna

dokumenteras och lämnas till Trygghetsteamet för att kunna inkluderas i nästkommande

likabehandlingsplan.

Förebyggande arbete: Alla elever och vuxna på skolan ska känna sig trygga och säkra. Skolan tar avstånd från alla

former av kränkande behandling. Målet är ett gott arbetsklimat och en trygg miljö för alla på

skolan.

Förebyggande åtgärder

Organisationsnivå

Det är all personals ansvar att arbeta främjande, förebyggande samt åtgärdande för allas trygghet och trivsel på skolan. Hur gör vi?

13

All personal på skolan arbetar förebyggande mot alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Vi har rastvärdar under hela den samlade skoldagen.

Trivselreglerna gås igenom i början av varje läsår med elever, personal och föräldrar.

Vi arbetar aktivt för ett trivsamt klimat som skapar sammanhållning och vi-känsla bl. a. via SMART- metoden.

Elevhälsan (EHT) och Trygghetsteamet (TT) arbetar ihop med personalen som stöd och resurs.

Elevenkät genomförs varje år och utvärderas. Uppföljning sker tillsammans med eleverna.

Enkät genomförs av lärarna, gällande trivsel och arbetsbelastning.

Personalen utvärderar och skolledningen uppdaterar PDKB en gång per läsår

Gruppnivå

Hur gör vi?

PDKB tas upp varje läsår vid uppstart samt fortlöpande under året på föräldramöten, mentorstiden, elevråd, klassråd och i personalgruppen.

Mentorstiden genomsyras av arbetet med PDKB samt värdegrundsfrågor.

Vi arbetar över klass- och stadiegränserna vid uppstartsdagar, temadagar och friluftsdagar.

Vi sätter tydliga gränser genom att ha gemensamma regler och förhållningssätt där eleverna har varit delaktiga i besluten.

Vi arbetar aktivt för att eleverna ska arbeta och interagera tillsammans oavsett olikheter.

Vi uppmuntrar det positiva hos eleverna i klassrummet genom att ge positiv feedback och goda exempel.

Vi genomför elevenkäter och återkopplar till eleverna om resultaten.

Trygghetsteamet (TT)

Ett trygghetsteam finns på skolan och är kopplat till EHT-teamet. Teamet sammanträder en

gång i veckan. Trygghetsteamets uppdrag är att förebygga, upptäcka, utreda samt åtgärda

kränkande behandling. TT träffar EHT en gång i veckan för diskussion och konsultation.

Trygghetsteamets arbetsuppgifter och ansvar:

Att arbeta förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling.

Ta emot- och behandla rapporter om diskriminering eller annan kränkande behandling.

Tömma den anonyma brevlådan en gång/vecka och följa upp anonyma tips.

Utvärdera och uppdatera teamets arbete en gång per termin.

Rapportera till rektor samt huvudman.

Informera elever och personal om teamets verksamhet.

14

TT delger personalen frågor och idéer för arbete med PDKB med eleverna på mentorstiden.

Trygghetsteamet får kompetensutveckling inom området.

Handlingsplan PDKB:

Förebyggande arbete:

Genom att arbeta med empatiträning, olika former av samtal, social kompetens samt samarbets- och gemenskapsfrämjande övningar.

Konflikter och kränkningar diskuteras i klasserna med mentor eller undervisande lärare.

Anonyma tips från brevlådan och förskoleklassernas trygghetsbok följs upp.

TT erbjuder samtalsstöd.

Elev erbjuds möjligheten att välja vuxen för samtal, även någon utanför TT.

Anmäla kränkande behandling

Den som blir utsatt för kränkande behandling, eller upptäcker någon som blir utsatt bör

omgående vända sig till en vuxen på skolan alternativt lämna in information på papper till

TTs anonyma brevlåda.

Den vuxna skriver en incidentrapport (blankett finns på Schoolsoft) om kränkande

behandling.

Den som skriver rapporten har ansvar för att informera mentor och i samråd med

mentor ta beslut om vidare åtgärder.

Kopia av incidentrapporten lämnas till rektor, TT, EHT samt mentorn.

Mentorn kontaktar hemmet och lämnar information om incidenten.

Åtgärder vid kränkande behandling

Elev kränker elev – vid enstaka tillfällen

Direkta insatser om vi uppmärksammar pågående händelse.

Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor och TT. Mentor informeras.

Eleverna får stöd av vuxna att lösa konflikten.

Vid behov ska de berörda parterna få ytterligare hjälp av representant från TT.

Elev kränker elev – upprepade tillfällen (mobbning)

Direkta insatser om vi uppmärksammar pågående händelse.

TT samt EHT kopplas in i ärendet. TT startar utredning, följer upp, bevakar samt kartlägger ärendet. Kartläggning lämnas till rektor och EHT. Mentorn och hemmet informeras.

TT ger de inblandade stöd och eventuellt skydd.

Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av EHT.

TT samt EHT ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas.

15

Elev kränker vuxen

Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor. Mentor informeras.

Ansvarig för ärendet; rektor, rapporterar till TT/EHT.

Rektor tar kontakt med utsatt vuxen för samtal.

Rektor informerar elevens vårdnadshavare.

Rektor samtalar med medlöparna en och en.

Rektor ger de inblandade stöd och eventuellt skydd.

Om behov finns skall det finnas två vuxna i klassen en tid framöver.

Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av EHT.

Rektor/TT ansvarar för att ärendet följs upp och handlingsplanen utvärderas.

Om någon elev allvarligt kränker en vuxen på skolan kan det – utöver att det är en brottslig

handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Uppföljande åtgärder vid kränkande behandling

Vid behov fortsatta samtal med berörda parter.

Om mobbningen fortgår skrivs en rapport till EHT för vidare handläggning.

Om mobbningen fortgår kallas mobbarna och deras föräldrar till möte med EHT.

Om mobbningen ändå inte upphör, trots upprepade samtal, tas kontakt med sociala myndigheter och/eller polisen.

Möjliga åtgärder

Stödsamtal med mentor, kurator, psykolog, skolsköterska.

Åtgärdsprogram.

Åtgärder enligt Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-16 §§.

Sociala myndigheter.

BUP.

Polisanmälan.

Avstängning. Miljöbyte.

Åtgärder vid kränkande behandling

Vuxen kränker elev

Elev tar kontakt med vuxen på skolan eller i hemmet och informerar om händelsen.

Vuxen informerar rektorn om händelsen.

Rektor tar kontakt med utsatt elev för samtal. Incidentrapport skrivs.

Rektor kontaktar berörd vuxen för samtal.

Rektor informerar elevens vårdnadshavare.

Rektor ordnar stöd för de inblandade.

Om behov finns skall det finnas två vuxna i klassen en tid framöver.

Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av rektorn eller EHT.

Rektor ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas.

16

Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker ett barn kan det – utöver att det är en brottslig

handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Vuxen kränker vuxen

Den person som fått vetskap om kränkningen rapporterar till rektor som samtalar med de

inblandade personerna. Incidentrapport skrivs. Rektor ansvarar för ärendet.

Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker en kollega kan det – utöver att det är en

brottslig handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga

lagstiftningen.

Möjliga åtgärder

Stödsamtal med utomstående instans.

Åtgärder enligt Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-16 §§.

Polisanmälan.

Avstängning.

Miljöbyte. .

Information till huvudman

Kopior på all dokumentation rörande kränkande behandling skall dokumenteras hos rektor

och skolchef (huvudman).

2019-08-19

Documents

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan · 2019. 9. 10. · värdegrundsfrågor samt PDKB. I elevrådet ska det finnas representanter från grundskolans