Planprogram

Halmstads Resecentrum

Del av Halmstad 2:16 m fl

Samråd pågår till den

9 april2010

Byggnadsnämnden 2010 01 27

RESE

CEN

TRUM

PEN

DEL

PARK

ERIN

G

REG

ION

BUSS

HÅLL

PLA

TS

LOKALBUSSHÅLLPLATS

LOKALBUSSHÅLLPLATS

Eventuella synpunkter på planprogrammet skall senast den 9 april skriftligen ha inkommit till:

Byggnadsnämnden Box 153 301 05 Halmstad

Har du frågor om innehållet i programmet är du välkommen att kontakta: Lina Lindegren, planhandläggare, 035-13 98 27, lina.lindegren@halmstad.se

MEDVERKANDEProjektgrupp för resecentrum

Sabina Andersson, stadskontoret, projektledare

Christer Johansson, teknik- och fritidsför-valtningen, projektledare för Etapp 1

Lina Lindegren, byggnadskontoret, plan-handläggare

Jonas Orring, fastighetskontoret, avtalsfrå-gor

Konsulter

Olof Hallberg, Carolina Lundberg, Abako arkitektkontor

Harald Lundström, Ramböll

Referensgrupp

Annika Carlsson, Banverket

Bruno Andersson, Torbjörn Bjurdelius, Hallandstrafi ken

Jan Törnell, Vägverket

INNEHÅLL4 INLEDNING4 ETT SAMLAT RESECENTRUM

4 UPPDRAG

5 PROJEKTORGANISATION

5 DETALJPLANEPROGRAM

5 SYFTE

6 BAKGRUND6 NULÄGE

6 FRAMTID

8 PROGRAMOMRÅDET8 BESKRIVNING

8 GÄLLANDE DETALJPLANER

8 MARKÄGOFÖRHÅLLANDE

9 AVGRÄNSNING

10 MILJÖBEDÖMNING

11 FÖRUTSÄTTNINGAR11 ÖVERSIKTSPLAN

11 ALTERNATIVA PLACERINGAR

BILAGA: UTREDNINGEN HALMSTADS RESECENTRUM, slutrapport 2009-03-24

12 SÄRSKILDA INTRESSEN

13 RISKBEDÖMNING

13 RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ

14 TRAFIK OCH PARKERING

15 RESENÄRSPERSPEKTIV

15 GRÖNA VÄRDEN

16 TEKNISK FÖRSÖRJNING

16 GEOTEKNIK

17 PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM17 PLACERING

18 INNEHÅLL & FUNKTIONER

19 TRAFIK

19 BYGGNADEN

21 SAMBAND MELLAN STADEN OCH RESECENTRUM

22 ETAPPER & genomförande22 ETAPP 1

23 ETAPP 2

24 ETAPP 3

24 FRAMTID

25 TIDPLAN

26 KONSEKVENSER26 STADSUTVECKLING - möjligheter

27 STADSUTVECKLING - svårigheter

28 KOLLEKTIVTRAFIKRESENÄREN

28 TRAFIK

29 BULLER

30 VIBRATIONER

30 RISK

30 KULTUR- & NATURMILJÖ

4

INLEDNINGFrågan om var ett samlat resecentrum för Halmstad skall placeras har presenterats i fl era utredningar. Den senaste utredningen (Halmstads resecentrum, slutrapport 2009-03-24, framtagen av Abako arkitektkontor AB och Ramböll Sverige AB, nedan kallad utred-ningen) presenterades för kommunstyrelsen i mars 2009. Detta planprogram utgår från det alternativ (B3) i utredningen som föror-dades av arbetsgruppen. Utredningen ingår som bilaga till planprogrammet. För mer in-gående resonemang hänvisar planprogram-met ibland till utredningen.

ETT SAMLAT RESECENTRUMI den pågående samhällsutvecklingen får re-gionerna en allt större roll. Dessa förstoras och arbetstillfällen och boende samverkar inom en allt större geografi sk yta. Städer och regioner, som inom pendlingsavstånd kan erbjuda attraktivt boende och en stor, arbetsmarknad med fl era olika branscher representerade, vinner i attraktivitet och kan dra till sig människor och tillväxtkraft. En grundförutsättning för detta är att infra-strukturen för transporter är väl utvecklad. Möjligheten till längre, bekväma arbets-

pendlingsresor möjliggörs t ex i hög grad av tåget. En koncentrerad, effektiv och bekväm bytespunkt mellan tåg och övriga lokala och regionala färdsätt (buss, taxi, bil, cykel) är en viktig framgångsfaktor i detta sammanhang. En sådan bytespunkt måste därför lokalise-ras och utformas utifrån just målsättningar som byteseffektivitet, trafi keringseffektivi-tet, tillgänglighet och trivsel. Det har även visat sig att dessa noder i staden fungerar som katalysatorer för stadsutvecklingen i sina närområden. Det fi nns således många fördelar att vinna genom en hög ambitions-nivå kring denna typ av projekt.

UPPDRAGKommunstyrelsens beredning beslutade 2009-06-23 att uppdra åt byggnadsnämn-den att komplettera utredningen angående Halmstads Resecentrum med konsekvens-beskrivning och därefter samråda den som detaljplaneprogram.

Byggnadsnämnden beslutade 2009-08-19 att ge byggnadskontoret i uppdrag att kom-plettera befi ntlig utredning om Halmstads Resecentrum med en konsekvensbeskriv-ning för att därefter samråda materialet som detaljplaneprogram.

KUNGSBACKA RESECENTRUM

NILS ERICSON TERMINALEN, GÖTEBORG

5

PROJEKTORGANISATIONArbetet med Halmstads resecentrum drivs av en projektgrupp med representanter från kommunens byggnads-, fastighets-, stadskontor och från teknik- och fritids-förvaltningen. Projektgruppen har stöd av en referensgrupp med representanter från Banverket, Vägverket och Hallandstrafi -ken. Synpunkter har också inhämtats från Jernhusen och Region Halland. Styrgrupp för projektet är Stadsbyggnadsrådet, med förvaltningschefer från teknik- och fritids-förvaltningen, byggnads-, fastighets- och miljö- och hälsoskyddskontoren samt sam-hällsbyggnadschefen på stadskontoret.

Planprogrammet har tagits fram i samarbete med konsulter på Abako och Ramböll.

DETALJPLANEPROGRAMEnligt 5 kap 18 § Plan- och bygglagen (PBL) skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för pla-nen. När ett program utarbetas skall kom-munen samråda med länsstyrelsen, myn-digheter, föreningar och sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av programmet (PBL 5 kap 20 §). Efter

programsamrådet sammanställs och kom-menteras de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Innehållet i redogörel-sen ligger sedan till grund för det fortsatta planarbetet.

SYFTEDetaljplanens syfte är att få till stånd ett rese-centrum i Halmstad som skall kunna utgöra en effektiv bytespunkt för allt resande med tåg-, buss-, gång-, cykel- och biltrafi k. Re-secentrum skall framförallt bidra till att öka kollektivtrafi kresandet. Därför är det viktigt att planeringen av Halmstads resecentrum genomsyras av ett resenärsperspektiv och att trygghets- och tillgänglighetsaspekter får hög prioritet.

Resecentrum skall också bidra till att öka attraktionskraften för Halmstad, såväl stad som kommun.

Detaljplanens syfte är också att möjliggöra en etappvis utbyggnad av hela Halmstads resecentrum, med broar, bangårdsombygg-nad, eventuell tunnel, parkeringshus, buss-hållplatser och resecentrumbyggnad.

BORÅS RESECENTRUM

ÅRE STATION

KUNGSBACKA RESECENTRUM

6

BAKGRUNDNULÄGESituationen när det gäller samordning av kollektivtrafi ken i Halmstad har idag stora brister. Med regionbussterminal, lokalbuss-terminal och tågstation på olika ställen i sta-den fi nns en stor potential att åstadkomma förbättringar med ett nytt resecentrum.

Förutsättningarna för att få till ett samlat resecentrum i Halmstad bjuder dock på or-dentliga utmaningar. Staden delas av Nissan med centrum i huvudsak på den västra sidan och järnvägen och stationen på den östra si-dan. Möjligheterna begränsas ytterligare av ett i dagsläget mycket koncentrerat och hårt beslastat stråk för bil och busstrafi k i öst-västlig riktning på Laholmsvägen. (läs mer om historiken på sid 16 i utredningen)

Gång och cykelLängs Laholmsvägen och Viktoriagatan löper idag gång- och cykelbanor på båda sidor. Dessa är mycket frekvent använda. Fredsgatan är också ett frekventerat cykel-stråk men utan cykelbana i den östra delen. (läs mer på sid 11)

Kollektivtrafi k Kollektivtrafi ken i Halmstads tätort består

av sex huvudlinjer och sju kompletterande linjer. Den stora bytespunkten i dagens lin-jenät är Österskans. Utöver stadsbussarna trafi kerar regionbussarna staden i vissa stråk. Knutpunkten för regionbusstrafi ken fi nns idag vid Norra Station. (läs mer sid 8-10)

Befi ntlig bangård består av fem genomgå-ende spår och två mittplattformar med fyra spårlägen.

Biltrafi kLaholmsvägen utgör idag en av de stora infarterna till Halmstads centrum och tra-fi keras av ca 29 000 fordon/dygn (2004). Trafi kmängden har varit ganska konstant de senaste 10 åren och beror troligen på att kapacitetstaket är nått i högtrafi k.

Nuvarande angöring till stationen är otydlig och anonym och utrymmet är relativt be-gränsat. Norr om stationen fi nns parkering för tågresenärer och pendlare, med plats för ca 200 bilar. Dessa platser är frekvent nytt-jade och parkeringen är ofta helt full.

FRAMTIDResecentrum är en viktig del i en regional kollektivtrafi kstrategi. Halmstad ligger stra-

tegiskt mellan Göteborgs- och Öresundsre-gionen och som en del i kollektivtrafi kstra-tegin planeras halvtimmestrafi k på sträckan Göteborg - Malmö. En anpassning av den lokala trafi ken måste också göras så att den angör järnvägen via resecentrum. Dessa lokala lösningar är betydelsefulla för ut-vecklingen av hela Västkustbanan. (läs mer sid 12)

Gång och cykelHalmstads kommun arbetar för att cyklan-det skall öka inom tätorten. Det skall vara enkelt och bekvämt att ta cykel till resecen-trum och det ska fi nnas många möjligheter till bra cykelparkering. (läs mer på sid 14)

Kollektivtrafi kEn förutsättning för planeringen för Halm-stads resecentrum är den linjenätsutredning som togs fram 2008 av Trivector. Som en första etapp krävs minst 8 hållplatslägen för regionbussarna och 4 i varje riktning för lokalbussarna. Dessutom krävs det ett hållplatsläge för lokalbussar i nord-sydlig riktning på Stationsgatan. Dessa bör ha en tillräcklig längd för att klara två bussar sam-tidigt. I en framtida utbyggnad av region-

bussterminalen behövs 13 hållplatslägen för boggiebussar för att klara både region- och fjärrbusslinjer. Den framtida linjestrukturen kommer att innehålla två stora bytespunkter, en på var sida om centrum - Resecentrum och Karl XI väg. Byte mellan lokalbussar kan också ske vid Österskans och Stora torg. (läs mer sid 12-13)

Biltrafi kOm inga åtgärder vidtas bedöms trafi k-mängden på Laholmsvägen enligt gjorda prognoser att öka till 37 000 fordon/dygn år 2020. Stängs Fredsgatans korsning med järnvägen tillkommer ytterligare ca 4000 fordon/dygn. Det är främst under lågtrafi k-timmarna som fl ödena kan öka, i högtrafi k är i princip kapacitetstaket rendan nått. Den föreslagna trafi keringen med bussar enligt linjenätsutredningen medför ökade fl öden av bussar, vilket främst kommer att märkas i högtrafi k.

Ett nytt resecentrum kommer också att krä-va bra och smidig angöring, med plats för av- och påstigning, korttidsparkering och taxi. Även behovet av pendelparkeringar bedöms öka kraftigt.

PROGRAMOMRÅDET I SKALA 1:4000ORTOFOTO 2008

8

PROGRAMOMRÅDETBESKRIVNINGProgramområdet utgörs idag till största del av obebyggda ytor som innehåller spår-området, Lahomsvägen, Stationsgatan, Bolmensgatan, markparkeringar och Stu-dentparken med dagvattendammar. Norr om Laholmsvägen ingår två bostadshus i programområdet. Byggnaderna söder om Laholmsvägen har alla järnvägsanknytning. Väster om spåren ligger det befi ntliga sta-tionshuset, med biljettfunktion, restaurang, pressbyrå och på ovanvåningen kontor. På östra sidan har byggnaderna sedan länge andra funktioner. Kommunen hyr ut två av fastigheterna för kommersiell verksamhet respektive föreningsverksamhet. Byggna-den i Studentparken används av Banverket.

GÄLLANDE DETALJPLANERProgramområdet omfattas av elva olika gäl-lande detaljplaner utfärdade mellan 1942 och 1999, samt ett mindre område som sak-nar detaljplan. Ingen av detaljplanerna har kvarvarande genomförandetid.

AnvändningPlan 939 (1999-05-20) anger användning

(student)bostäder öster om Bolmensgatan samt park och parkering för det område väster om Bolmensgatan som ingår i plan-programmet. Även byggnaden inom park-området står på mark som är planlagd som parkmark.

Plan 736 (1999-06-25) omfattar främst kvarteret Kilot och anger dess användning till postterminal och parkering.

Plan 715 (1983-05-06) anger att områdets användning är för parkeringsändamål.

Plan 244 (1951-08-29) tillkom i samband med att Laholmsvägen/Viktoriagatan bygg-des om till planskild underfart.

Plan 92 (1942-10-02) omfattar stora delar av centrala Halmstad. Områdena kring järnvä-gen har beteckningen T, dvs får användas endast för järnvägstrafi kändamål. På östra sidan får våningsantalet vara ett (byggnads-höjd 4,5 m), på den västra två (byggnads-höjd 7,5 m).

Övriga detaljplaner (512, 402, 399, 189, 185, 121) ingår endast i mindre omfattning i pro-gramområdet.

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEInom programområdet fi nns följande fast-igheter och fastighetsägare:

Halmstads kommun äger fastigheterna Halmstad 2:16, Halmstad 2:19 och Halm-stad 6:1 som tillsammans täcker större de-len av programområdet. Dessa fastigheter utgörs främst av gatumark, parkering och övrig allmän platsmark. Inom dessa fast-igheter fi nns på västra sidan en arrendator som driver grillkiosken och på östra sidan hyresgästerna som driver Surfshopen och Rockstugan.

Jernhusen Stationer AB äger Halmstad 2:29, där bl a stationshuset står. Staten Banverket äger Halmstad 2:2 med järnvägen medan Halmstad 2:1 rymmer huset i parken öster om järnvägen och ägs av Staten Banverket och Mellersta Hallands järnvägs AB. För Halmstads 2:1 fi nns ett avtal från 1999 om att fastigheten skall övergå till kommunens ägo när byggnaden inte längre erfordras för Banverkets ändamål. Detta är inte genom-fört men kan komma att aktualiseras i och med planeringen för Halmstads resecen-trum.

De två fastigheterna med fl erbostadshus, Kranen 1 och Kapsågen 1, norr om La-holmsvägen ägs av HB Tylöbaden, Wen-nerholm respektive Jana fastigheter AB. Gatumarken norr om Laholmsvägen på Halmstad 6:50 ägs av Kommanditbolaget Gamletull

AVGRÄNSNINGProgramområdet utgör det primära områ-det för utbyggnaden av resecentrum. Eta-bleringen påverkar dock intilliggande områ-den som Fredsgatan och kvarteren Jäntan, Kruset och Kilot, genom att bidra med ökad genomströmning och attraktionskraft. På motsvarande sätt påverkar en framtida exploatering längs Tullkammarkajen fl ödet genom programområdet. Dessa diskussio-ner förs i den fördjupade översiktsplanen för staden.

För att resecentrum ska kunna utgöra den effektiva bytespunkt i Halmstad som be-skrivs i syftet ovan, krävs att arbetet med ett nytt linjenät för bussar genomförs. Det innebär nya sträckningar och hållplatslägen. Arbetet löper parallellt med projektet för Halmstads resecentrum.

PROGRAMOMRÅDET I SKALA 1:4000

10

Kommunen har genomfört en behovsbe-dömning av miljöbedömning för detalj-planen. Behovsbedömningen ledde fram till ett antagande att ett genomförande av planen inte innebär betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser.

StällningstagandeEtt resecentrum innebär en utveckling av Halmstads centrala delar. Utbyggnaden sker i ett område med redan i övrigt utbyggd infrastruktur och med låga naturvärden. Halmstads resecentrum bedöms bidra till såväl ökad rörlighet som tillgänglighet, vilket är positivt både ur social och sam-hällsekonomisk aspekt. Projektet som hel-het syftar till att öka kollektivresandet och minska bilberoendet vilket i sig är positivt ur miljösynpunkt (ekologisk).

Till grund för ställningstagande ligger en bedömning gjord enligt kriterierna i förord-ningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), bilaga 4. Nedan följer en genom-gång av kriterierna. Planen bedöms inte:

MILJÖBEDÖMNINGpåverka något Natura 2000-område och • kräver därmed inte tillstånd enligt MB 7 kappåverka områden eller natur som har • erkänd nationell eller internationell skyddsstaus.ange förutsättningar för kommande • verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bi-laga 1 och 3.vara av betydelse för andra planers eller • programs miljöpåverkan.negativt påverka möjligheterna till att • uppfylla nationella, regionala eller lokala miljökvalitetsmål, eller bidra till att mil-jökvalitetsnormer överskrids. ge upphov till en stor miljöpåverkan på • biologisk mångfald, landskap, kultur-miljö, fornlämningar, vatten ect.

ge upphov till risker för människors • hälsa eller för miljön.

Sammanvägd bedömningEtt genomförande av projektet enligt pro-gramförslaget kommer ur miljösynpunkt endast medföra begränsad påverkan på omgivningen. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen inte kan an-tas innebära sådan betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser att en miljökonsekvensbeskrivning erfordas. Sammanfattningsvis bör konstate-ras att projektet som helhet syftar till att öka kollektivresandet och minska bilberoendet vilket i sig är positivt ur miljösynpunkt.

11

FÖRUTSÄTTNINGARÖVERSIKTSPLANArbetet med att aktualitetsförklara översikts-planen för Halmstads kommun pågår. I gäl-lande översiktsplan, antagen av KF 2002-04-25, konstateras under kapitlet Trafi kplanering att ”Anläggandet av ett ”resecentrum” för bättre samordning av de olika trafi kslagen är en angelägen planeringsuppgift”. Under rubriken Järnvägsresande och nytt resecentrum konstateras att ”tillkomsten av ett resecen-trum med tätortsbussar, regionbussar och centralstation samlade så nära varandra som möjligt ger de bästa förutsättningarna för att det samlade kollektivresandet skall bli så högt som möjligt”. Två alternativa lägen hade då studerats, varav det ena ”norr om nuvarande station”, överensstämmer med detta planprogram. Även andra lägen har diskuterats i tidigare utredningar.

Fördjupad översiktsplan för StadenArbetet med en fördjupad översiktsplan för Halmstad pågår. Planen kommer att peka ut förtätnings- och utvecklingsmöjligheter längs järnvägen. Planeringen för Halmstads resecentrum sker parallellt och i samarbete med arbetet med den fördjupade översikts-planen.

ALTERNATIVA PLACERINGAR Under åren har ett fl ertal lokaliseringsalter-nativ studerats i Halmstad (se bild). Av oli-ka anledningar har inget av dessa alternativ ansetts lämpliga att genomföra och under 2008 påbörjades den senaste utredningen som resulterade i en slutrapport daterad 2009-03-24. En grundförutsättning för denna utredning har varit att regionbuss-terminalen placeras öster om spåret. En ef-fektiv koppling mellan lokalbussar och tåg/regionbussar är en huvudmålsättning för resecentrumprojektet. Frågan om placering av lokalbussarna har därför blivit den avgö-rande i utredningen. I utredningen har nio olika lägen för lokalbusshållplatsen kring Laholmsgatan översiktligt studerats (se sid 20-42 i slutrapporten). Av dessa nio alternativ har fyra olika lägen mer ingående studerats och jämförts - alternativ A, B1, B2 och B3 i rapporten.

I B-alternativen är lokalbussterminalen placerad i gatumiljö längs Laholmsvägen. I A-alternativet, som till skillnad från B-alternativen förutsätter en nya järnvägsbro, är lokalbussterminalen placerad under järn-vägsbron utmed Laholmsvägen.

FÖRESLAGNA FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER I FÖRSLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN

12

De olika alternativen bedömdes utifrån aspekter som: byteseffektivitet, trafi ksäker-het, orienterbarhet, trygghet, påverkan på bebyggelse, etapputbyggnad och kostnad.

Alternativ B3I sammanställningen av bedömningen framgår att B3 bäst integrerar sig i staden samtidigt som ingreppen är måttliga. För att inrymma lokalbusshållplatsen i alterna-tiv B1 krävdes rivning av ett kvarter utmed Laholmsvägen och alternativ B2 förutsatte att biltrafi ken på Laholmsvägen lades ner i tunnel under lokalbusshållplatsen.

Alternativ B3 är också det alternativ som be-dömdes ha bäst förutsättningar att bli ett re-secentrum som samlar resenärerna, vilket är väsentligt för möjligheten att skapa tillgäng-lig service och möjlighet för ett komplette-rande kommersiellt utbud. Kommunen har därför valt att gå vidare med B3 som hu-vudalternativ. Alternativet förutsätter vissa förändringar av marknivåer och lutningar i tunnelnedfarten och på Laholmsgatan. Va-let av alternativ skall studeras noggrannare i den fortsatta processen genom fortsatta utredningar och planarbete.

SÄRSKILDA INTRESSENRiksintresse för kulturmiljövård och för friluftsliv Områden av riksintresse, enligt Miljöbalken 3 kap 6§, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Ett område av riksintresse för kulturmiljön gäller Halmstads centrala delar och sträcker sig in över programområdet vid befi ntlig järnvägsstation. Den del av riksintresset som kan påverkas av programområdet gäl-ler ”östra förstaden med rutnätsplan från 1884, järnvägsstation och storskalig sten-husbebyggelse”.

Nissan är riksintresse för friluftslivet, fram-förallt fritidsfi sket. Området är lek- och upp-växtområde för bl a lax, havsöring och färna och utgör vandringsstråk för lax, havsöring och ål (numera en hotad art). Nissan är be-tydelsefull för fi sket och inom stadskärnan och hamnområdet fi nns fl era kajer och pirer där omfattande fritidsfi ske bedrivs. Avstån-det mellan programområdet och riksintres-set är ca 150 meter, mellan järnvägen och Nissan är det ca 300 meter.

STUDERADE ALTERNATIV FÖR LOKALBUSSHÅLLPLATSEN

TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR

1994

1995

2000

2004

2007 järnvägen nergrävd

13

Riksintresse för järnväg Genom programområdet löper riksintres-set för järnväg för Västkustbanan och för sträckan Halmstad-Hässleholm.

Natura 2000Närmaste Natura 2000-område är Alet, ca 1400 meter västerut.

RISKBEDÖMNINGDen riskkälla som framförallt påverkar pro-gramområdet är transporter av farligt gods längs järnvägen eftersom vägar genom eller i närheten av programområdet inte är rekom-menderade för farligt gods. För Halmstads kommun fi nns inga antagna riktlinjer för riskbedömning, däremot har länsstyrelsen i Skåne län tagit fram Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, vilka kan tjäna som vägledning även i Halmstad. Dessutom har Banverket och Räddnings-verket gett ut en gemensam skrift, Säkra järnvägstransporter av farligt gods, med ett kapi-tel om riskhantering i samhällsplaneringen.

LokaliseringBanverket och Räddningsverket konstate-rar att fördelarna med att ha ett nära och

tillgängligt transportssystem ofta överväger nackdelarna med de oerhört små sanno-likheterna för att en farligt godsolycka ska inträffa. I fallet med resecentrum kräver själva användningen att lokaliseringen är i anslutning till järnvägen.

När lokaliseringen, som i detta fall, är given återstår för att minimera risken för olyckor och dess konsekvenser att:

hålla ett skyddsavstånd, •

begränsa användningen och•

föreskriva byggnadstekniska åtgärder.•

SkyddsavståndI Riktlinjer för riskhänsyn anges ett sk riskhan-teringsområde till 150 meter. Utanför detta är skyddsåtgärder till följd av farligt gods inte befogade. Hela programområdet befi n-ner sig inom riskhanteringsområdet.

Det minsta fria avstånd som enligt riktlin-jerna eftersträvas mellan bebyggelse och transportled är 30 meter. I området därefter, 30-70 meter från transportled bör markan-vändningen begränsas och utformas så att få personer uppehåller sig i området och att personerna alltid är i vaket tillstånd.

Laholmsvägen

Hammars gata

Kung

sgat

an

Kaptensgatan

Humlegången

Kaptensgatan

Str a

ndga

t an

Stat

ions

gata

n

Fredrik Ströms gata

Kapsylparken

Stuvaregatan

Syskonhamnsgatan

Kun g

sgat

an

Fredsgatan

Gam

letu

l l p

Bredgatan

Waldemar Lorentzons gata

Viktoriagatan

Erik Olsons gata

Axel

Olso

nsga

taKu

ngsg

atan

Dillber gsgat an

Tull g

atan

Sturegatan

Stat

ions

gata

n

Snöstorpsvägen

Linnégatan

Spe r lin gs g

Gam

l etu

l lsga

tan

Fredsgat an

Muraregatan

Enge

l bre

ktsg

atan

Sperlingsgatan

Hel

mfe

l dts

gat a

n

Enge

l bre

ktsg

atan

Laholmsvägen

Enslövsvägen

Lokför ar egat an

Bol m

e nsg

atan

Ljung

gata

Stat

i ons

gata

n

Bryn

gels h

u sga

tan

Hammars gata

Br ynge ls hus ga tanSperl ingsgatan

Rep sla gareg at an

Skansgatan

Bryn

gelsh

usga

tan

Helm

fetd t

sgat

an

Lektor Anderssons gata

Näss

jöga

tan

Sysslomansgatan

Hel m

fetd

t sga

t an

Margare

tagata

n

Sysslomansgatan

Enge

lbr e

ktsg

atan

Knäredsgatan

Kristoffersgatan

B

Styrmansgatan

Stat

ions

gata

n

nsgatan

nsgatan

Sparre

väge

n

Lind

qvi st

gat a

n

RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ

14

Ett resecentrum kräver närhet till järnvägen och utformas för att många personer samti-digt skall kunna byta från ett trafi kslag till ett annat. Ett skyddsavstånd på 30 meter kan inte hållas, vilket innebär att det är områdets användning och byggnadstekniska åtgärder som kan minska risken för skada vid en eventuell olycka. Det fi nns många exempel på byggnader, och inte bara stationsbyggna-der, som under senare år uppförts i omedel-bar anslutning till järnvägar. För byggnader som placeras inom det inre skyddsavståndet på 30 meter är det viktigt med god tillgäng-lighet för eventuella räddningsinsatser.

Användning och byggnadsteknikI det fortatta planarbetet kan byggnadstek-niska åtgärder och lämplig användning stu-deras noggrannare. Känsliga verksamheter är t ex hotell, förskola, sjukvård.

TRAFIK OCH PARKERINGHandlingsprogram för hållbara trans-porterHandlingsprogrammet består av trans-portstrategi och transportplan. Trans-portstrategin redogör för kommunens

ambitioner inom transportområdet, varav följande har tydlig bäring på Halmstads re-secentrum:

Rätt transportslag till rätt resa!•

Transportsystemet bidrar till utveck-• lingen av en regionalt attraktiv kommun där det är lätt för människor att gå, cykla och resa med kollektivtrafi ken.

Trafi kmiljöerna är säkra, trygga och • tillgängliga samt utformade så att de är lätta att förstå.

Arbetet med transportplanen pågår. Där be-skrivs förslag på åtgärder för att nå de ambi-tioner som beskrivs i transportstrategin.

LaholmsvägenAtt Laholmsvägen är så starkt trafi kerad försvårar arbetet med att där skapa en ef-fektiv bytespunkt för kollektivtrafi k som samtidigt är en attraktiv plats för resenärer och förbipasserande. Enligt trafi kräkning från 2004 passerade ca 29 000 bilar per dygn under järnvägsbron. Arbete med att minska mängden bilar i detta läge pågår genom:

att förbättra kollektivtrafi ken och där-• med föra över en del bilresor till buss,

LAHOLMSVÄGEN FRÅN ENSLÖVSVÄGEN

LAHOLMSVÄGEN FRÅN BOLMENSGATAN

15

att genomföra förändringar längs La-• holmsvägen,

planering för Södra infarten med en • eventuell förlängning över Nissan.

Längs båda sidor om Laholmsvägen löper ett cykelstråk som utgör en viktig stomme i Halmstads cykelnät.

Bolmensgatan och StationsgatanBolmensgatan är en återvändsgata, vilket i praktiken inte riktigt fungerar. Upprepad skadegörelse gör att många bilister använ-der Banverkets område som genomfart.

Stationsgatan hade vid trafi kräkningen 2004 ca 7000 passerande bilar per dygn. Längs östra sidan stationsgatan fi nns ett väl trafi -kerat cykelstråk, där konfl ikten med gående resenärer till och från stationen ibland är stor.

ParkeringArbetet med en ny Strategi för parkering i Halmstad pågår parallellt med Handlingspro-gram för hållbara transporter. I strategin kon-stateras att ”reglering av parkering är en av de starkaste påverkansfaktorerna som fi nns i staden, för att påverka transportsystemets användning”. Detta gäller även för ett nytt

resecentrum där i första hand byte mellan olika kollektivtrafi kslag (t ex lokalbuss - tåg, lokalbuss - regionbuss) prioriteras.

Handikapparkering, parkering för varu-transporter och parkering för angöring (t ex hämtning och lämning av resenärer med mycket bagage) måste självklart fi nnas på kort avstånd till resecentrum. Pendlarparke-ring och parkering för långtidsuppställning behöver inte fi nnas på samma korta avstånd, eller isåfall till en högre kostnad.

Det är viktigt att kunna tillfredsställa be-hovet av cykelparkering i resecentrums omedelbara närhet. Dels för att cyklar är ett prioriterat trafi kslag och dels för att erfaren-het visar att cyklister ändå parkerar så nära det går - med eller utan cykelställ. Det är också viktigt att kunna erbjuda väderskydd för cyklar, särskilt vid långtidsparkering, vil-ket oftast är fallet vid ett resecentrum.

RESENÄRSPERSPEKTIVMed korta bytessträckor, som ger möjlighet till snabba byten, goda angöringsmöjlighe-ter, hög tillgänglighet för alla och en trevlig miljö skapas ett resecentrum som kan bidra till en positiv kollektivtrafi kresa.

TrygghetEn utformning som skapar god överblick över området är en förutsättning för att alla resenärer dessutom ska kunna känna sig trygga dygnet runt. Trygghetsaspekten behöver integreras genom hela planerings- och projekteringsarbetet. Inom program-området fi nns idag mindre befolkade platser i form av rangerbangård, parkmark och ett antal utspridda parkeringsytor. Detta gör att området idag hyser ett antal platser som vid vissa tider upplevs som otrygga.

Handikappolitiskt programKommunens handikappolitiska program innebär att i alla planeringssammanhang ska stor omsorg ägnas åt att åstadkomma god tillgänglighet för alla brukare. En ambition med Halmstads resecentrum är att tillgäng-lighetsaspekter får hög prioritet.

GRÖNA VÄRDENHalmstads gröna värdenStrax utanför programområdet ligger Järn-vägsparken i väster - enligt Halmstads gröna värden en av Halmstads fi nparker. I pro-gramområdets södra del fi nns den relativt nyanlagda Studentparken, med dagvatten-

16

STUDENTPARKEN MED DAGVATTENDAMMAR

PENDLARPARKERING VÄSTER OM JÄRNVÄGEN

PARKERING ÖSTER OM JÄRNVÄGEN

dammar. Parken tillhör kategorin bostads-park och ligger i ett området som i övrigt har ett stort underskott på grönytor.

TEKNISK FÖRSÖRJNINGDricks- och spillvattenDricks- och spillvattenförsörjning till plan-området sker idag från befi ntligt ledningsnät i korsningen Laholmsvägen-Bolmensgatan.

DagvattenDet dagvattensystem som avvattnar pla-nområdet är redan idag mycket belastat. Dagvattnet från Laholmsvägen pumpas via pumpstation i viadukt till det kombinerade ledningssystem dit även en del av dagvattnet från övriga markytor inom planområdet an-sluter för att sedan rinna mot reningsverket. Återstående del av dagvattnet från planom-rådet rinner söderut till fördröjningsdam-marna i parken och via dagvattenledningar ut i Nissan. Fördröjningsdammarnas funk-tion är avgörande för dimensioneringen av systemet. En dagvattenutredning pågår, denna skall fungera som underlag för den fortsatta planeringen.

GEOTEKNIKGeoteknik och grundvattenEnligt jordartskarteringen från Sveriges geologiska undersökning, SGU, utgörs om-rådet av svallsediment av mellansand till grovsand. I de geotekniska undersökningar som har gjorts runt programområdet har det även framkommit att det på västra sidan fi nns sättningsbenägen silt, eller siltig lera. Här fi nns en geologisk gräns mot Nissan med postglaciala gyttjor, silt och lera.

Problem med grundvattenfl öden försvå-rade bygget av viadukten för Lahomsvägen byggdes på 60-talet.

I det fortsatta planarbetet krävs en fördju-pad geoteknisk undersökning.

RadonHela programområdet är lågriskområde för markradon.

Förorenad markUtredning av förekomst av markförore-ningar pågår. Eftersom programområdet tidigare har hyst en bensinstation och dess-utom till stora delar täcks av fyllnadsmassor antas det att sanering av mark kommer att krävas.