PPR juli 110704

PPR juli110704

Diagram 1.01. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data

-6

-4

-2

0

2

4

6

-6

-4

-2

0

2

4

6

80 85 90 95 00 05 10

Sverige

Världen

Källor: IMF, SCB och Riksbanken

Diagram 1.02. Arbetslöshet med osäkerhetsintervallProcent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

0

2

4

6

8

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Diagram 1.03. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Diagram 1.04. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.05. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källa: RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

Diagram 1.06. Global PMIIndex, säsongsrensade data

30

35

40

45

50

55

60

65

30

35

40

45

50

55

60

65

05 06 07 08 09 10 11

EurområdetUSABRICTCW-viktad omvärld

Källa: Markit EconomicsAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.

Diagram 1.07. Oljepris, BrentoljaUSD per fat

0

20

40

60

80

100

120

140

0

20

40

60

80

100

120

140

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

UtfallTerminer, genomsnitt t.o.m. 2011-06-29Terminer, genomsnitt t.o.m. 2011-04-12

Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram 1.08. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring

Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. För Sverige avses KPIF-inflationen och för TCW-vägd omvärld KPI eller HIKP. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners

Diagram 1.9. BNP i USAKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-8

-4

0

4

8

12

-8

-4

0

4

8

12

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

April

Juli

Källor: Bureau of Economic Analysis och Riksbanken

Diagram 1.10. Jämförelse av återhämtning i Sverige, Euroområdet och USA BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

07 08 09 10 11 12 13 14

USA

Euroområdet

Sverige

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100.

Diagram 1.11. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 1.12. HIKPÅrlig procentuell förändring

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Sverige

Euroområdet

Storbritannien

Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 1.13. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Diagram 1.14. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Konsumtion (vänster skala)

Disponibel inkomst (vänster skala)

Sparkvot (höger skala)

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.15. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

80 85 90 95 00 05 10

Svensk export

Svensk exportmarknad

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

Diagram 1.16. Investeringar i omvärldenIndex, 2007 = 100

50

60

70

80

90

100

110

50

60

70

80

90

100

110

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Norge

Euroområdet

Storbritannien

USA

Källor: Nationella källor

Diagram 1.17. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser

14

16

18

20

22

24

14

16

18

20

22

24

80 85 90 95 00 05 10

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Fyra kvartals glidande medelvärde.

Diagram 1.18. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200

80 85 90 95 00 05 10

Sysselsatta, 16-64 år

Arbetskraft, 16-64 år

Sysselsatta, 15-74 år

Arbetskraft, 15-74 år

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram 1.19. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagandeSysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, 16-64 år, säsongsrensade data

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram 1.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11

Arbetslöshet (utfall)

Skattning baserad på BNP-utfall t.o.m. 2011 kv 1

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Skattning baserad på historiskt samband mellan arbetslöshet och BNP (Okuns lag).

Diagram 1.21. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

Tillverkningsindustrin

Byggindustrin

Handel

Privata tjänstenäringar

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 1.22. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data

70

75

80

85

90

95

70

75

80

85

90

95

80 85 90 95 00 05 10

SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin

KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 1.23. BNP-gap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

80 85 90 95 00 05 10

BNP-gap (HP)

BNP-gap (PF)

RU-indikatorn

Källor: SCB och RiksbankenAnm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Diagram 1.24. TimgapProcent

-6

-4

-2

0

2

4

6

-6

-4

-2

0

2

4

6

80 85 90 95 00 05 10

Timgap (HP)

Timgap

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Timgap (HP) avser arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.

Diagram 1.25. Löner och löneförväntningarÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

96 98 00 02 04 06 08 10 12 14

Löner

Löneförväntningar hos arbetsmarknadens parter

Källor: Medlingsinstitutet, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

Anm. Löner avser Konjunkturlönestatestik.

Diagram 1.26. Vinstandel i näringslivetÅrlig procentuell förändring respektive andel av förädlingsvärde i näringslivet

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

0,45

0,5

80 85 90 95 00 05 10

Vinstandel (vänster skala)

Produktivitet (höger skala)

Real arbetskostnad per timme (höger skala)

Anm. Arbetskostnad deflaterad med näringslivets förädlingsvärdespris. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.27. Kostnadstryck i hela ekonominÅrlig procentuell förändring

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Produktivitet

Arbetskostnad per timme

Arbetskostnad per producerad enhet


Diagram 1.28. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100

Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

Diagram 1.29. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

KPIKPIFKPIF exklusive energi

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.30. Räntekostnadsindex i KPIÅrlig procentuell förändring

-60

-40

-20

0

20

40

60

-60

-40

-20

0

20

40

60

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14


Diagram 1.31. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

Källor: Riksbanken

Diagram 2.01. Arbetskostnad per timmeÅrlig procentuell förändring


Diagram 2.02. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

07 08 09 10 11 12 13 14

Löneökningar drivna avökad produktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario


Diagram 2.03. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14




5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram 2.05. ArbetsproduktivitetÅrlig procentuell förändring

-6

-4

-2

0

2

4

6

-6

-4

-2

0

2

4

6

07 08 09 10 11 12 13 14

Löneökningar drivna av ökadproduktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario


Diagram 2.06. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

07 08 09 10 11 12 13 14

Löneökningar drivna av ökadproduktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario



0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Löneökningar drivna av ökadproduktivitet

Löneökningar utöverproduktivitetsutvecklingen

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.08. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt

Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.

Diagram 2.09. Inflation i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring

Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.

Diagram 2.10. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden

Källa: Respektive lands centralbank och Riksbanken

Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.




-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Fördjupad statsfinansiell kris

Fördjupad statsfinansiell kris medmer expansiv penningpolitikHuvudscenario





5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14


Fördjupad statsfinansiell kris med merexpansiv penningpolitikHuvudscenario



0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14


Fördjupad statsfinansiell kris medmer expansiv penningpolitik

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.16. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källa: Riksbanken


-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram 2.18. TimgapProcent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario



5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram 2.20. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion.


0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario



-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram 3.01. BNP i Taiwan, Sydkorea och KinaÅrlig procentuell förändring

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

04 05 06 07 08 09 10 11

Taiwan

Sydkorea

Kina


Diagram 3.02. Inköpschefsindex Index

35

40

45

50

55

60

65

35

40

45

50

55

60

65

05 06 07 08 09 10 11

Kina

Singapore

Källa: Markit Economics

Diagram 3.03. VärldsimportvolymWorld trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data

80

100

120

140

160

180

200

220

240

260

280

80

100

120

140

160

180

200

220

240

260

280

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Världen, totalt

Utvecklade ekonomier

Tillväxtekonomier

Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram 3.04. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Diagram 3.05. Försäljningen av befintliga och nya hem i USAIndex 2000-01-31 = 100

20

40

60

80

100

120

140

160

20

40

60

80

100

120

140

160

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Nya

Befintliga

Källor: U.S. Census Bureau och National Association of Realtors

Diagram 3.06. Arbetslöshet i USAProcent av arbetskraften

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

48 53 58 63 68 73 78 83 88 93 98 03 08

Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics


-15

-10

-5

0

5

10

-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11

Belgien

Nederländerna

Portugal

Tyskland

Frankrike

Källa: Eurostat

Diagram 3.08. BNP i Danmark, Finland och NorgeKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

04 05 06 07 08 09 10 11

Danmark

Norge inkl. olja

Norge, fastland

Finland


Diagram 3.09. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

USA

Euroområdet

Storbritannien


Diagram 3.10. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10 11

Sverige

Euroområdet (Tyskland)

USA

Storbritannien

Källa: Reuters EcoWin

Diagram 3.11. Ränteskillnad mellan länder med statsfinansiella problem och Tyskland, 10 års löptidProcentenheter

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

07 08 09 10 11

Irland

Spanien

Italien

Portugal

Grekland


Diagram 3.12. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100

110

120

130

140

150

160

110

120

130

140

150

160

94 96 98 00 02 04 06 08 10

Källa: Riksbanken

Diagram 3.13. Styrränteförväntningar mätt med marknadspriserProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

08 09 10 11 12 13 14

Sverige 2011-06-22Sverige 2011-04-20Euroområdet 2011-06-22Euroområdet 2011-04-20USA 2011-06-22USA 2011-04-20Storbritannien 2011-06-22Storbritannien 2011-04-20

Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. De implicita terminsräntorna är rensade för kreditrisk- och löptidspremier.

Diagram 3.14. Reporänteförväntningar mätt med marknadspriser och enkät i SverigeProcent

Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta.

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta

Terminsräntekurva 2011-04-11

Terminsräntekurva 2011-06-22

Enkät (Prospera) 2011-06-01

Diagram 3.15. Skillnaden mellan förväntad STIBOR och förväntad reporäntaProcentenheter

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11

Källa: Reuters EcoWinAnm. Skillnaden mellan ett tremånaders terminskontrakt (FRA) med start inom tre månader på en interbankränta (STIBOR) och ett terminskontrakt på reporäntan (RIBA).

Diagram 3.16. Rörlig listad bostadsränta, reporäntan samt skillnaden mellan rörlig listad bostadsränta och reporäntanProcent respektive procentenheter

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

04 05 06 07 08 09 10 11

Reporänta

Bostadslån - genomsnitt av listade räntor

Bospread

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 3.17. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Hushåll

Företag

Källa: SCB

Diagram 3.18. BNP och produktionIndex, 2007 = 100, säsongsrensade data

Källa: SCB

70

80

90

100

110

70

80

90

100

110

04 05 06 07 08 09 10 11

BNPIndustriproduktion enligt nationalräkenskapernaTjänsteproduktion enligt nationalräkenskaperna

Diagram 3.19. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

BarometerindikatornMedelvärde+/- en standardavvikelse

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 3.20. Detaljhandelns omsättningVolym, index 2005=100, säsongsrensade data

90

95

100

105

110

115

120

125

90

95

100

105

110

115

120

125

04 05 06 07 08 09 10 11

Källa: SCB

Diagram 3.21. Fasta bruttoinvesteringarÅrlig procentuell förändring respektive procentenheter

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

04 05 06 07 08 09 10 11

Näringsliv exklusive bostäder

Bostadsinvesteringar

Offentliga myndigheter

Fasta bruttoinvesteringar

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Bidrag till årlig förändring av fasta bruttoinvetseringar

Diagram 3.22. Svensk exportmarknad och svensk utrikeshandel med varor i fasta priserIndex, 2000 = 100, säsongsrensade data

40

60

80

100

120

140

160

40

60

80

100

120

140

160

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

Varuimport

Varuexport

Svensk exportmarknad


Diagram 3.23. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

4200

4400

4600

4800

5000

5200

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Sysselsatta (vänster skala)

Arbetskraft (vänster skala)

Arbetslöshet (höger skala)

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 3.24. Löner enligt nationalräkenskaperna och enligt konjunkturlönestatistikenÅrlig procentuell förändring

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Anm. Konjunkturlönestatistiken de senaste 12 månaderna är preliminär och revideras vanligen upp. De grå punkterna i diagramet visar Riksbankens bedömning av det slutliga utfallet enligt statistiken.

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Löner enligt nationalräkenskapernaKonjunkturlöner, preliminärtKonjunkturlöner, definitivtKonjunkturlöner, skattning av definitivt utfall

Diagram 3.25. Löner i näringslivetÅrlig procentuell förändring

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Byggindustrin

Tjänstebrancher

Industrin

Källa: Medlingsinstitutet Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.

Diagram 3.26. Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent

Källa: TNS SIFO Prospera

Diagram 3.27. Inflationsförväntningar på ett års siktProcent

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Hushåll (KI)

Företag (KI)

Samtliga (Prospera)

Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera

Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsundersökning.

Diagram 3.28. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

KPI

KPIF

KPIF exklusive energi

Källa: SCB

Diagram 3.29. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD och USD per fat

0

25

50

75

100

125

150

175

0

50

100

150

200

250

300

350

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Livsmedel

Metaller

Övriga jordbruksprodukter

Olja (höger skala)

Källor: The Economist och Interconitnental Exchange

Diagram A01. Räntor på statsobligationer med 10 års återstående löptidProcent

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

07 08 09 10 11

USA

Storbritannien

Grekland

Irland

Italien

Portugal

Spanien

Tyskland


Diagram A02. ÅtstramningsbehovProcent av BNP

Källa: IMF Fiscal Monitor april 2011Anm. Primärsaldo = budgetsaldo - räntenetto. Cykliskt justerat primärsaldo är primärsaldo justerat för konjunkturen.

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

Faktiskt primärsaldo 2010

Cykliskt justerat primärsaldo 2010

Prognos cykliskt justerat primärsaldo 2013

Nödvändigt cykliskt justerat primärsaldo 2020-2030för att nå en skuld kvot på 60% av BNP 2030

Diagram A03 . Skuldutveckling vid olika primärsaldonProcent av BNP

40

60

80

100

120

140

40

60

80

100

120

140

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Spanien, basscenarioSpanien, primärsaldo 2000-2007Italien, basscenarioItalien, primärsaldo 2000-2007Portugal, basscenarioPortugal, primärsaldo 2000-2007

Källor: IMF och RiksbankenAnm. Basscenariot enligt IMF:s budgetsaneringsstrategi för att nå en skuldkvot på 60 procent 2030. Streckade linjer anger skuldkvoten om basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersätts med genomsnittet 2000-2007.

Diagram A04 . Skuldutveckling vid olika primärsaldonProcent av BNP

Källor: IMF och RiksbankenAnm. Basscenariot enligt IMF:s budgetsaneringsstrategi för att nå en skuldkvot på 60 procent 2030. Streckade linjer anger skuldkvoten om basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersätts med genomsnittet 2000-2007.

Diagram A05 . Skuldutveckling vid högre ränte-tillväxt-differensProcent av BNP

40

60

80

100

120

140

160

40

60

80

100

120

140

160

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Spanien, primärsaldo 2000-2007

Spanien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3

Italien, primärsaldo 2000-2007

Italien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3

Källor: IMF och RiksbankenAnm. Skuldkvoten med basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersatta med genomsnittet 2000-2007, respektive en ränte-tillväxt-differens fr.o.m. 2016 på 3 procentenheter istället för 1 procentenhet.

Diagram A06. Skuldutveckling vid högre ränte-tillväxt-differensProcent av BNP

Källor: IMF och RiksbankenAnm. Skuldkvoten med basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersatta med genomsnittet 2000-2007, respektive en ränte-tillväxt-differens fr.o.m. 2016 på 3 procentenheter istället för 1 procentenhet.

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

Euroområdet, primärsaldo 2000-2007

Euroområdet, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3

USA, primärsaldo 2000-2007

USA, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3

Storbritannien, primärsaldo 2000-2007

Storbritannien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3

Diagram A07 . EnhetsarbetskostnaderIndex 2000 = 100

90

100

110

120

130

140

150

90

100

110

120

130

140

150

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Tyskland

Grekland

Irland

Italien

Portugal

Spanien

Källa: OECD

Diagram A08. Arbetslöshet Procent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

80 85 90 95 00 05 10

Riksbankens prognos

Medel 30 år

Medel 20 år


Diagram A09. KPIÅrlig procentuell förändring

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14

KPI

Medel 1971-1992

Medel 1993-2010

Källa: SCB

Diagram A10. BNPÅrlig procentuell förändring

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

70 75 80 85 90 95 00 05 10 15

BNP

Medelvärde 1970-1992

Medelvärde 1993-2010

Källa: SCB

Diagram A11. LönerHela ekonomin, årlig procentuell förändring

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

80 85 90 95 00 05 10

Nominallön

Reallön


Anm. Tre års glidande medelvärde. KPI-deflaterad reallön. Data till och med 1992 avser lönestruktursatistik, därefter konjunkturlönestatistik.

Diagram A12 . Sysselsättning i olika branscherFörändring jämfört med andra kvartalet 2008, tusentals personer

Källa: SCB

-150

-100

-50

0

50

100

150

-150

-100

-50

0

50

100

150

08 09 10 11

TjänsteproducenterOffentliga myndigheter samt privat utbildning, hälso- och sjukvård mmJordbrukIndustriByggindustri

Diagram A13. Sysselsättning i olika branscherTusentals personer

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2200

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14

Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggindustri Industri inklusive energi Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter samt utbildning, hälso- och sjukvård m.m.

Diagram A14. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 15-74 årProcent av befolkningen

62

64

66

68

70

72

74

62

64

66

68

70

72

74

76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

Arbetskraftsdeltagande

Sysselsättningsgrad

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram A15. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 15-24 år Procent av befolkningen

35

40

45

50

55

60

65

70

35

40

45

50

55

60

65

70

76 80 84 88 92 96 00 04 08 12





30

34

38

42

46

50

30

34

38

42

46

50

76 80 84 88 92 96 00 04 08 12





80

82

84

86

88

90

92

94

80

82

84

86

88

90

92

94

76 81 86 91 96 01 06 11




Diagram A18. ArbetslöshetProcent av arbetskraften

0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30

76 80 84 88 92 96 00 04 08 12

15-24 år25-54 år55-74 år15-74 år


Diagram A19 . Sambandet mellan vakanser och arbetslöshetProcent av arbetskraften

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0 2 4 6 8 10 12

Vak

ansg

rad

Arbetslöshet

2010

1981

1990

2000

Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken

Anm. Vakansdata enligt SCB har skrivits tillbaka med hjälp av statistik från Arbetsförmedlingen för perioden 1981-2000.

Diagram A20 . Arbetslöshet 15-74 år efter utbildningsnivåProcent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

05 06 07 08 09 10 11

Förgymnasial utbildning

Gymnasieutbildning

Eftergymnasial utbildning

Källa: SCB

Diagram A21 . Arbetslöshet i olika länderProcent av arbetskraften

0

5

10

15

20

25

0

5

10

15

20

25

91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

Tyskland

Spanien

Frankrike

Källa: Eurostat

Diagram A22. Hushålls och företags inflationsförväntningar på ett års sikt och KPIProcent

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

95 97 99 01 03 05 07 09 11

KPI Hushåll Företag

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram A23. Arbetsmarknadens parters, inköpschefers och penningmarknadsaktörers inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års siktProcent

Källa: TNS Sifo ProsperaAnm. Svaren avser genomsnittet för samtliga respondenter

Diagram A24. Inflationsförväntningar skattade via finansiella instrumentProcent

Källa: Riksbanken

Diagram A25. Riksbankens prognoser för KPIProcent

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14

PPR, juli 2011

PPU, december 2010

PPR, juli 2010

Källor: Riksbanken och SCB

Diagram A26. KPI och KPIF, prognos och framskrivningProcent

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

KPI KPIF

Källor: Riksbanken och SCBAnm. Den ordinarie prognosperioden sträcker sig till det vertikala strecket vid september 2014. Bortom prognoshorisonten antas att KPIF ökar med 2 procent och att reporäntan successivt går till 4 procent.

Diagram A27. Riksbankens och andra prognosmakares prognoser för KPIProcent

Källor: Riksbanken, SCB och respektive prognosmakare

Anm. Diagrammet visar årsgenomsnitt för KPI. Punkterna avser den högsta, lägsta och genomsnittet av nio olika prognosmakares prognoser. För 2013 finns bara två prognoser att jämföra med.

Diagram A28. Riksbankens prognos för KPI och inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter, inköpschefer och penningmarknadsaktörerProcent

Källor: Riksbanken, SCB och TNS SIFO Prospera

Anm. Den ordinarie prognosperioden sträcker sig till det vertikala strecket vid september 2014. Bortom prognos-horisonten antas att KPIF ökar med 2 procent och att reporäntan successivt går till 4 procent.

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

KPIRiksbankens prognosArbetsmarknadens parterInköpscheferPenningmarknadens aktörer

Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden

Källor: Riksbanken

2011 kv 2 2011 kv 3 2011 kv 4 2012 kv 3 2013 kv 3 2014 kv 3

Reporänta 1,7 (1,7) 2,0 (2,0) 2,3 (2,2) 2,9 (2,9) 3,4 (3,4) 3,8

Tabell 2. InflationÅrlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Förändringstakten för KPI baseras på reviderade indextal, vilka kan skilja sig från fastställda indextal. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser.

2010 2011 2012 2013

KPI 1,2 (1,2) 3,1 (3,2) 2,7 (2,8) 2,8 (2,7)

KPIF 2,0 (2,0) 1,6 (1,6) 1,7 (1,7) 2,1 (2,0)

KPIF exkl. energi 1,5 (1,5) 1,1 (1,1) 1,8 (1,7) 2,1 (2,1)

HIKP 1,9 (1,9) 1,6 (1,7) 1,7 (1,7) 2,0 (2,0)

Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges

Källor: SCB och Riksbanken* Procent av BNP

2010 2011 2012 2013

Reporänta 0,5 (0,5) 1,8 (1,8) 2,8 (2,8) 3,4 (3,4)

10-årsränta 2,8 (2,8) 3,2 (3,5) 3,8 (4,1) 4,3 (4,5)

Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 129,3 (129,3) 120,8 (119,6) 120,2 (120,1) 120,2 (121,1)

Offentligt finansiellt sparande* -0,2 (-0,3) 0,9 (1,0) 1,2 (1,4) 1,4 (1,5)

Tabell 4. Internationella förutsättningarÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Anm. Inom parentes anges köpkraftsjusterade BNP-vikter i världen 2010 enligt IMF. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

BNP 2010 2011 2012 2013

Euroområdet (0,14) 1,7 (1,7) 1,9 (1,5) 1,6 (1,6) 2,2 (2,3)

USA (0,20) 2,9 (2,9) 2,3 (2,8) 2,7 (3,0) 3,2 (2,8)

Japan (0,06) 4,0 (4,0) -0,5 (0,4) 2,8 (2,6) 1,8 (1,8)

OECD (0,55) 2,9 (2,9) 2,1 (2,3) 2,6 (2,6) 2,8 (2,6)

TCW-vägd (0,47) 1,9 (1,9) 1,7 (1,8) 1,9 (2,0) 2,3 (2,3)

Världen (1,00) 5,0 (4,9) 4,2 (4,3) 4,4 (4,4) 4,5 (4,4)

KPI 2010 2011 2012 2013

Euroområdet (HIKP) 1,6 (1,6) 2,7 (2,2) 1,6 (1,5) 1,8 (1,8)

USA 1,6 (1,6) 3,2 (2,5) 2,4 (1,9) 1,7 (2,0)

Japan -0,7 (-0,7) 0,1 (0,0) 0,5 (0,5) 0,7 (0,7)

TCW-vägd 1,6 (1,6) 2,6 (2,2) 1,8 (1,6) 1,8 (1,8)

2010 2011 2012 2013

Styrränta i omvärlden, TCW-vägd, procent 0,5 (0,5) 1,0 (1,0) 1,6 (1,8) 2,7 (2,8)

Råoljepris, USD/fat Brent 80 (80) 112 (114) 111 (114) 108 (110)

Svensk exportmarknad 8,8 (8,4) 8,2 (8,3) 6,7 (6,7) 6,4 (6,5)

Tabell 5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges


* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.

2010 2011 2012 2013

Hushållens konsumtion 3,4 (3,5) 2,4 (3,0) 2,2 (2,2) 2,2 (2,2)

Offentlig konsumtion 2,5 (2,6) 1,5 (1,4) 0,7 (0,5) 0,7 (0,7)

Fasta bruttoinvesteringar 7,1 (6,3) 8,7 (10,6) 6,7 (6,5) 5,6 (5,6)

Lagerinvesteringar* 2,1 (2,1) 0,3 (0,1) -0,8 (-0,3) 0,0 (0,0)

Export 11,0 (10,7) 9,3 (8,4) 5,5 (5,6) 5,9 (5,9)

Import 12,8 (12,7) 8,3 (7,9) 5,0 (6,0) 6,5 (6,5)

BNP 5,7 (5,5) 4,4 (4,6) 2,2 (2,3) 2,5 (2,5)

BNP, kalenderkorrigerad 5,4 (5,3) 4,4 (4,6) 2,6 (2,7) 2,5 (2,5)

Slutlig inhemsk efterfrågan* 3,7 (3,6) 3,1 (3,8) 2,5 (2,4) 2,3 (2,4)

Nettoexport* 0,0 (-0,1) 1,0 (0,8) 0,6 (0,2) 0,1 (0,1)

Bytesbalans (NR), procent av BNP 6,2 (6,2) 6,4 (6,6) 6,7 (6,4) 6,5 (6,3)

Tabell 6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges


* Procent av arbetskraften

Anm. Med potentiellt arbetade timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar enligt Riksbankens bedömning.

2010 2011 2012 2013

Folkmängd, 16-64 år 0,5 (0,5) 0,3 (0,3) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0)

Potentiellt arbetade timmar 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4) 0,3 (0,3)

BNP, kalenderkorrigerad 5,4 (5,3) 4,4 (4,6) 2,6 (2,7) 2,5 (2,5)

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 (1,9) 1,7 (1,8) 1,2 (1,2) 0,7 (0,7)

Sysselsatta, 15-74 år 1,0 (1,0) 2,5 (2,5) 1,0 (0,9) 0,5 (0,5)

Arbetskraft, 15-74 år 1,1 (1,1) 1,3 (1,3) 0,3 (0,3) 0,2 (0,2)

Arbetslöshet, 15-74 år* 8,4 (8,4) 7,4 (7,3) 6,7 (6,7) 6,4 (6,4)

Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data


* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter

Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.

2010 2011 2012 2013

Timlön, KL 2,6 (2,7) 2,9 (2,9) 3,3 (3,3) 3,5 (3,6)

Timlön, NR 1,3 (1,4) 3,9 (3,2) 3,6 (3,4) 3,8 (3,8)

Arbetsgivaravgifter* -0,3 (-0,3) -0,1 (-0,2) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0)

Arbetskostnad per timme, NR 1,0 (1,1) 3,8 (3,0) 3,6 (3,5) 3,8 (3,8)

Produktivitet 3,6 (3,3) 2,6 (2,8) 1,5 (1,5) 1,8 (1,8)

Arbetskostnad per producerad enhet -2,5 (-2,2) 1,1 (0,2) 2,1 (1,9) 1,9 (2,0)

Tabell 8. Alternativscenario: löneökningar utöver produktivitetsutvecklingenÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes.

2011 2012 2013

Arbetskostnad per timme 3,8 (3,8) 3,9 (3,6) 4,8 (3,8)

KPIF 1,6 (1,6) 2,0 (1,7) 2,5 (2,1)

KPI 3,1 (3,1) 3,1 (2,7) 3,3 (2,8)

Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 6,8 (6,7) 7,1 (6,4)

Arbetsproduktivitet 2,6 (2,6) 1,5 (1,5) 2,0 (1,8)

BNP, kalenderkorrigerad 4,4 (4,4) 2,5 (2,6) 2,1 (2,5)

Reporänta, procent 1,8 (1,8) 2,9 (2,8) 3,6 (3,4)

Tabell 9. Alternativscenario: löneökningar drivna av ökad produktivitetÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt


2011 2012 2013

Arbetskostnad per timme 3,8 (3,8) 3,9 (3,6) 4,8 (3,8)

KPIF 1,6 (1,6) 1,7 (1,7) 1,9 (2,1)

KPI 3,1 (3,1) 2,6 (2,7) 2,6 (2,8)


Arbetsproduktivitet 2,6 (2,6) 2,3 (1,5) 3,0 (1,8)



Tabell 10. Alternativscenario: fördjupad statsfinansiell krisÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.

2011 2012 2013

BNP i omvärlden 1,6 (1,7) 0,4 (1,9) 1,6 (2,3)

KPI i omvärlden 2,5 (2,6) 1,0 (1,8) 0,5 (1,8)

Styrränta i omvärlden, procent 0,7 (1,0) 0,8 (1,6) 1,2 (2,7)

KPIF 1,5 (1,6) 1,0 (1,7) 1,1 (2,1)

KPI 3,3 (3,1) 1,2 (2,7) 1,1 (2,8)




Tabell 11. Alternativscenario: fördjupad statsfinansiell kris med mer expansiv penningpolitikÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.

2011 2012 2013

BNP i omvärlden 1,6 (1,7) 0,4 (1,9) 1,6 (2,3)

KPI i omvärlden 2,5 (2,6) 1,0 (1,8) 0,5 (1,8)

Styrränta i omvärlden, procent 0,7 (1,0) 0,8 (1,6) 1,2 (2,7)

KPIF 1,5 (1,6) 1,3 (1,7) 1,5 (2,1)

KPI 3,3 (3,1) 1,1 (2,7) 1,8 (2,8)




Tabell 12. Alternativscenario: högre reporäntaÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt


2011 2012 2013



Timgap, procent -0,7 (-0,7) -0,1 (0,1) 0,2 (0,4)


BNP-gap, procent -0,7 (-0,6) 0,0 (0,2) 0,4 (0,6)

KPIF 1,5 (1,6) 1,6 (1,7) 2,0 (2,1)

KPI 3,2 (3,1) 2,6 (2,7) 2,6 (2,8)

Tabell 13. Alternativscenario: lägre reporäntaÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt


2011 2012 2013



Timgap, procent -0,7 (-0,7) 0,2 (0,1) 0,5 (0,4)


BNP-gap, procent -0,6 (-0,6) 0,5 (0,2) 0,9 (0,6)

KPIF 1,6 (1,6) 1,9 (1,7) 2,1 (2,1)

KPI 3,1 (3,1) 2,8 (2,7) 2,9 (2,8)

Documents

PPR juli 110704