Välkomna Kontaktpersoner BoB

2011-01-20

Dagens agendaPisa och McKinsey rapportenImplementeringsprocessenFikaHur fortlöper arbetet på skolorna?

Reflektion från kursplanekonferensKunskapskravStöd SkolverkDiskussionsmaterialetImpade?

Möten i vår: 9 mars 12 april 11 maj Kl. 15-17 Här!

PISA-undersökningen 2009

Genomförs vart tredje år65 länder eller regioner 2009 (34 OECD-länder)470 000 15-åriga elever testades (representerar 26 miljoner 15-åringar i dessa länder)4 600 elever från 189 skolor i Sverige

Tre områden testas:Läsförståelse (i fokus 2009)MatematikNaturvetenskap

PISA-undersökningen 2009SyfteSka mäta….elevers kunskaper och färdigheter som bedöms vara nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet.

elevers förmåga att sätta in kunskaper i sammanhang

elevers förmåga att kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem

hur elever på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer.

PISA-undersökningen 2009

”Syftar även till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Genom att undersöka dessa samband i internationella jämförande studier kan länderna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola.”

PISA-undersökningen 2009Resultat i relation till andra deltagande länder

Svenska elever presterar inte signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom något kunskapsområde däremot signifikant sämre i naturvetenskap.

De som presterar bäst är:Asiatiska länder: Sydkorea, Japan, Singapore, Shanghai och HongkongAnglosaxiska länder: Kanada och Nya Zeeland Finland

Finland, Kanada och Sydkorea – kombinerar höga genomsnittliga resultat med en hög grad av likvärdighet.

PISA-undersökningen 2009Våra resultat i relation till tidigare resultat

Det genomsnittliga resultatet har i absoluta mått försämrats i både läsförståelse (2000) och matematik (2003). Ingen skillnad i naturvetenskap (2006).

I relativa mått är det fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom samtliga områden.

Läsförståelse och matematik – från högre än genomsnittet till genomsnittet.

Naturvetenskap – från genomsnittet till under genomsnittet.

PISA-undersökningen 2009Likvärdigheten har försämrats.

Skillnaden mellan skolors resultat har ökat kraftigt även om de i ett internationellt perspektiv fortfarande är förhållandevis låg.

Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numer högre än genomsnittet.

Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är större än i ett genomsnittligt OECD-land.

Skillnaden mellan flickor och pojkar i läsförståelse har ökat ytterligare dock ej i matematik och naturvetenskap.

Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.

McKinsey-rapporten

”How the world´s most improved school systems keep getting better”

20 länder – i några fall delstater

Blandning av rika och fattiga länder ex Singapore, Ontario (Canada)

Slovenien, Polen Ghana, Jordanien

Gemensamt: de har under ett antal år förbättrat sina resultat och fortsätter att utvecklas positivt.

McKinsey-rapportenHuvudslutsatsTydliga faser för ett skolsystems resa från svagt till utmärkt:- Skapa struktur och höja bottenläget, koncentrera sig på att alla elever ska få grundläggande kunskaper i läsning och räkning.

- Bygg vidare genom att samla in grundläggande data om elevernas resultat, behövs för att kunna utkräva ansvar och kunna tillförsäkra skolor och lärare pedagogiskt stöd.

- Stärk rektor och lärare i deras yrkesroll. Karriärvägar skapas, tjänster som ger ett bredare pedagogiskt ansvar inte administrativa tjänster.

- Fokus flyttas mot ett mer lokalt, professionellt utvecklingsarbete. Den centrala nivån ger den lokala större frihet. Undervisningsmetoderna förfinas.

McKinsey-rapportenVad är viktigt?

Lärare öppnar upp klassrummen och släpper in såväl coachande kollegor som rektorer.

Ett systematiskt samarbete där lärare lär av varandra och särskilt framgångsrika lärare lyfts fram.

Tydliga karriärvägar för lärare.

Rektorer ägnar mer tid åt att utveckla undervisningen och får mer tid, resurser och frihet att göra detta.

Implementeringsprocessen

IUP - processen

Genomförandeprocess Skola 2011

”Gränslös kunskap och lust att lära – Skolverket visar vägen”

3-årigt uppdrag 2010-2012

Material från SkolverketKommentarmaterial – januari/februari 2011Diskussionsmaterial/Stödmaterial – januari/februari 2011Filmer – januari-februari 2011Fördjupningsmaterial Bedömningsstöd (diagnosmaterial) – vt 2011Allmänna råd – augusti 2011Information till vårdnadshavare – augusti 2011

Allt tillgängligt på webben

Organisation och form för implementeringen i Stockholms stad

A. Lokala implementeringsteam formeras tidigt ht 2010 - Skolledning + särskilt utvalda lärare (samtliga/några av de som ska delta i kursplanekonferenserna)- Ekonomiskt stöd till skolorna för detta arbete (12 500 kr/enhet)

Tidplan och strategi formuleras på lokal nivå.

B. Samtliga skolor deltar i Skolverkets insatser

C. Koordinatorer (skolledare) - 2 skolledare/stadsdel

- Följer det lokala arbetet och stödjer den kommunala uppföljningenUnder hösten förs en diskussion i olika fora om hur det fortsatta centrala stödet

ska se ut.

D. Kontaktpersoner - Bedömning och betyg

E. Samverkan med högskola och universitet - kompetensutvecklingsinsatser

Hur har vi förberett oss?

Arbetat utifrån IUP-processen /skriftliga omdömen, mål i åk 3, lokal pedagogisk planering

Skapat förförståelse genom fokus på att utveckla undervisningens innehåll utifrån de nationella målen och därigenom bedömningen av elevers lärande

Reformarbetet har en tydlig koppling till bedömning av elevers lärande (både summativ och formativ bedömning)

Utgår från de 5 nyckelstrategierna

Tydliggöra, dela och utveckla förståelse

för mål och kvaliteter i det som

bedöms.Få till stånd ett

lärande klassrum: diskussioner,

frågor, aktiviteter och uppgifter som

utvecklar och visar elevers

lärande.

Ge kvalitativ feedback till

elever.

Göra eleverna engagerade i sitt

eget lärande.

Få elever att arbeta

tillsammans och även bedöma

varandras arbeten.

Lokalt implementeringsarbete

Väl genomarbetad och konkretiserad strategi för implementeringsarbetet formuleras på varje skola

FOKUSHur ska undervisningen utvecklas utifrån syfte och centralt innehåll? Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?Didaktik i fokus

Kursplaner

•Långsiktiga mål

•VARFÖR

SYFTE

•Val av stoff

•VAD

CENTRALT INNEHÅLL

•Bedömning av lärandet dvs. kunnandet

KUNSKAPSKRAV

Reflektioner från kursplanekonferensen

KunskapskravStöd Skolverket

SkollagEntreprenöriellt lärandeVärdegrundJämställdhetDiskussionsmaterialKommentarsmaterial till kursplanernaAllmänna rådBedömningsstöd

Impade?

Kunskapskrav BILD

Kunskapskrav BILD

Kunskapskrav BILD

Reflektioner från kursplanekonferensenKunskapskravStöd Skolverket

SkollagBetygEntreprenöriellt lärandeVärdegrundJämställdhetKommentarsmaterial till kursplanerna, två omgångar.Allmänna rådBedömningsstödDiskussionsmaterial

Impade?

Skollag – ht11

Kap 1. 5 §…Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Def.utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden..

BetygenLÅ 11 Åk 9 betyg och undervisning enligt Lpo94

Åk 8 betyg och undervisning enligt LGR11HT12 Åk6-9 betyg och undervisning enligt LGR11

NO – SO Kunskapskrav/Centralt innehåll i NO/SO för åk 1-3Åk 6 får sätta NO/SO betyg och rektor så beslutar.Åk 7-9 betyg i respektive ämne. Varje termin?Timplan

Moderna språk Åk 7-9 kunskapskrav och centralt innehåll.De som börjar åk 6 ht11 (extra betyg)

Lärare ska på begäran ge skälen för betygen till elev och vårdhavare.(Skollag)

Reflektioner från kursplanekonferensenKunskapskravStöd Skolverket

SkollagBetygEntreprenöriellt lärandeVärdegrundJämställdhetKommentarsmaterial till kursplanerna, två omgångar.Allmänna rådBedömningsstödFöräldrastödDiskussionsmaterial

Impade?

Efterlysning

1) NO HögstadietNaturvetenskapens interaktion med samhället för åk 9 i kursplanen.

Det behöver absolut inte vara alla NO-lärarna på skolan som vill vara med (jag tror faktiskt det är ett orealistiskt önskemål då de säkert har olika förutsättningar för att kunna ställa upp). Det viktigaste är att de vill vara med under 2-3 terminers tid och inte känner att "de inte hinner med boken" om de ställer upp. Trots att Naturvetenskapens interaktion med samhället tar upp en stor del av kursplanens mål utgör de endast en beskedlig del av läroböckerna och de måste därför känna att de kan prioritera bort visst stoff för att arbeta djupare med annat. Eftersom jag har varit provutvecklare för nationella ämnesproven vill jag hävda att de dock inte behöver oroa sig för att få sämre resultat för att de inte täckt alla tänkbara teorier och modeller, utan snarare hoppas jag att eleverna klarar sig bättre på de delar som inte täcks av läroböckerna.

Upplägget innebär att jag tillsammans med dem utformar bedömningstöd i form av prov, samt praktiska och teoretiska arbetsuppgifter (granskning av artiklar, argumentationsuppgifter m.m.) Där emellan vill jag dyka upp på lektioner för att filma klassrumspraktiken för att se om diskursen ändras till att mer relatera till det aktuella arbetsområdets plast i samhället till följd av den bedömningsprocessen. Sedan används resultaten från observationerna för att förbättra nästa omgångs bedömningsstöd. Lärarna behöver därför kunna avsätta viss tid för att föra diskussioner där dessa uppgifter utformas. Skulle tro att det rör sig om ett par timmar per månad. Jag hoppas emellertid som att de ser detta som ett stöd och en tilldelad resurs och inte som en uppoffring för forskningens skull.

2) NO/biologi Mellanstadiet Jag skulle emellertid vilja slutföra ett design experiment om olika sätt att se på sjukdomar på mellanstadiet om någon där är intresserad (detta omfattar bara några få lektioner).

Mejla Pernilla!