Prohip – förbättrad omvårdnadpå båda sidor av Öresund

7/27/2019 Prohip frbttrad omvrdnadp bda sidor av resund

1/60

1

Projektet kunde genomras tack vare std rn

Europeiska regionala utvecklingsonden

European UnionEuropean Regional Development Fund

Prohip rbttrad omvrdnadp bda sidor av resund


2/60

2


3/60

3

r 2009 tog University College Sjlland initiativ till ettsamarbete med fretrdare fr de ortopediska klinikernai Slagelse och Ringsted i Region Sjlland och RegionSkne. Namnet p samarbetet var: Kompetensutveckling

fr vrdpersonal inom resundsregionen vad gllerhlsofrmjande tgrder och omvrdnad av patienter

vid hftoperation.

I samband med initiativet gjordes en anskan till EU:sInterreg IV program. Anskan godkndes i januari 2010och projektet startade i april 2010. Projektet kalladesProhip.

Projektet utgr frn att regionerna Sjlland och Skneframver kommer att utgra en enhet bde kulturellt och

inom nringsliv, utveckling och utbildning. Projektet harsom ml att knyta samman de tv regionerna genom attsamordna utbudet av vissa offentliga vrdtjnster medhjlp av e-baserade lsningar.

resundsregionen blir mer attraktiv som arbetsplats ioch med att vrdpersonalen fr ett strre geografisktomrde att ska jobb i och att man gemensamt utvecklarvrdtjnster av hg kvalitet till invnarna i hela regio-nen.

I teorin kan invnarna i EU fritt vlja sjukhus, men ipraktiken fungerar det nnu inte s. Projektet vill gradet mjligt att via Internet kunna orientera sig ommjligheterna p bda sidor om sundet. Den frmstainformationskllan r en hemsida som finns p danska,svenska och engelska.

Vrdpersonalen har arbetat med kliniska riktlinjer inomtrycksr, nutrition, urinretention/infektion, konfusion ochuppfljning av patienterna. Dessa riktlinjer r beskrivnap den gemensamma plattformen www.prohip.eu.

I enlighet med EU-reglerna kommer samarbetet att varainterregionalt och erbjuda en ny och unik samarbets-modell, som utvecklar medarbetarnas mjligheter tillsamarbete i resundsregionen.

Prohip r ett samarbete mellan Sknes universitetssjuk-hus i Lund, Nstved Sygehus och Slagelse Sygehus iRegion Sjlland samt University College Sjlland (UCSJ).Projektet ska skra en vrdvetenskaplig kompetensut-veckling hos vrdpersonalen i frga om klinisk praxisinom omvrdnad och hlsofrmjande tgrder fr pa-

tienter vid hftoperation.

I Skne har man haft fokus p utveckling av perso-nalens kompetens inom kvalitet och frbttringsarbetesamt vidareutbildning p akademisk niv. I RegionSjlland har man fokuserat p patientengagemang ochmedinflytande samt utveckling och kad kvalitet av devrdvetenskapliga grundutbildningarna.

Denna kompetenshjning ska kunna anvndas fr kvali-tetsutveckling av vrden s det gynnar patienter, anhrigaoch personal.

Kunskaperna sammanstlls till ett e-hlsokoncept phemsidan: www.prohip.eu

ProjektledareBritta HrdamChefsforskare

Projektledare Britta Hrdam, chesorskare


4/60

4


5/60

5

Innehll

Bre livskvalitet ..............................................................................................................................5

Teori och prakk ...............................................................................................................................9

De bsta iderna utarbetar man llsammans .....................................................................13

E litet steg i taget.........................................................................................................................19

Utmaningen..................................................................................................................................... 25

Undervisningen .............................................................................................................................. 29

Paenterna ...................................................................................................................................... 35

Livet frndras.................................................................................................................................41

Samarbete.........................................................................................................................................47

E unikt exempel............................................................................................................................51

Prohip partners .............................................................................................................................. 55


6/60

6


7/60

7

Bttre livskvalitetTack vare Prohip kan

patienterna bttre

kunskap gllande bde

behandling och omvrdnad


8/60

8


9/60

9

Tusentals personer upplever besvr frn sin hft varjedag. I Danmark opereras minst 12 000 personer fr hft-fraktur varje r, och ca 8 000 fr en hftprotes p grundav artros.

I Sverige drabbas ca 18 000 personer varje r av hft-fraktur. Knappt 16 000 fr en hftprotes inopererad pgrund av artros.

I bde Danmark och Sverige r de flesta patienternakvinnor. Och en vanlig orsak till hftfraktur r ben-skrhet.

Tack vare Prohip kan mnga av patienterna f bttrekunskap om behandlingen.

Nrmare patienterna

Det r patientens behov som styrt arbetet i Prohip. Manhar tittat p hur sjukdomsfrloppet kan underlttas, ochhur det kan bli mer verskdligt fr de patienter somvarje r opereras fr hftartros.

Bttre livskvalitet r patienterna

Det har nmligen visat sig att patienternas upplevelse avsjukdomsfrloppet frbttras om de r vl frberedda pvad som kommer att hnda. Det gller bde operationenoch den efterfljande rehabiliteringen.

Den som fr en ny hft har i allmnhet artros, vilketbde kan vara mycket smrtsamt och leda till avsevrtfrsmrad livskvalitet. Prohip har anvnt den kunskapsom framkommit under de senaste tio rens forskningom hftartrosoperationer, fr att patienterna ska ter-hmta sig snabbare.

Bland annat visar forskning att man terhmtar sig snab-bare om man inte r borta frn hemmet s lnge. Ompatienterna r inlagda p sjukhus fr lnge riskerar deatt bli passiviserade. Det bsta r drfr att vrdpersona-len kommer hem till patienten, som i Danmark endast r

inlagd p sjukhuset under sjlva ingreppet. I Sverige rvrdtiden tv till fyra dagar.


10/60

10


11/60

11

Teori och praktikSkne har spelat en viktigroll r behandlingen avpatienter med htraktur


12/60

12

Niels Pedersen, ledande verskterska p

Slagelse och Nstved Sygehus


13/60

13

Det r frsta gngen som jag deltar i ett internationelltprojekt, men jag hoppas att det inte r den sista.

Niels Pedersen, ledande verskterska p Nstved ochSlagelse Sygehus, r en av dem som under tre r har

varit involverad i Prohip. Han ser tv tydliga resultat avkompetensutvecklingen projektet inneburit:

Det ena r att de direkt involverade och de har varitmnga har utvecklat sin frmga att arbeta evidensbaseratinom sina omrden. Hur sker vi kunskap? Hur vrderarvi den litteratur som vi hittar och hur frmedlar vi densamlade kunskapen?

Sjukskterskorna har blivit vana att arbeta systema-tiskt med insamling av data fr att komplettera de er-farenhetsbaserade kunskaperna. De har lrt sig att tnka

analytiskt och de har ftt en vrdefull vitamininjektioninom sitt fackomrde.

Det andra r hur vi frmedlat den insamlade kunskap-en till de andra anstllda p avdelningarna. Det viktigar att Prohip inte bara har lett till nya kunskaper fr dedirekt inblandade, utan att alla har bjudits in. Det rder

Teori och praktik har nrmat

sig varandra

inga tvivel om att vrdpersonalen idag vet mycket merom de fem insatsomrdena n de gjorde tidigare.

Niels Pedersen ser stora mjligheter och behov att arbetavidare med insatsomrdena genom att utarbeta kliniska

riktlinjer:

Vi har inte kunnat utarbeta ngra riktlinjer under denhr fasen, men vi har idag ett datamaterial som i nstafas kan ligga till grund fr de kliniska riktlinjerna.

Sknsk inspiration

Inspirationen frn Skne har spelat en viktig roll frkvalitetsutvecklingen nr det gller behandlingen avpatienter.

Samarbetet med projektdeltagarna i Lund har bland

annat ftt oss att se att man har mycket kort vg frnhftfraktur till behandling i Sverige. Behandlingenbrjar redan i ambulansen och 90 procent opereras inom24 timmar. I Slagelse har vi kommit upp till 98 procent,och det r bst i Danmark. Men vi ska n nnu lngre,och tack vare erfarenheterna frn Sverige vet vi att det rmjligt.

En kortare vg frn olycka till operationsbordet r ocksden troligaste frklaringen till att det blir frre frvirradepatienter p avdelningen i Slagelse, och konfusion harvarit ett av fokusomrdena i projektet.

P Nstved Sygehus har projektet dessutom inneburit ettkat fokus p nringens betydelse fr rehabiliteringen avpatienter som opereras med hftprotes.

Snabbt kompetenslyft

Niels Pedersen r vertygad om att Prohip har inneburitett ovanligt snabbt kompetenslyft:

Man skulle kunna sga att aldrig har s mnga lrt sigs mycket p s kort tid. Samtidigt har vi knutit starkareband mellan utbildningsinstitutionen och sjukhusen.Det innebr bland annat att flera projektdeltagare nu

r involverade i undervisningen p University CollegeSjlland. Teori och praktik har frts nrmare varandra.


14/60

14


15/60

15

De bsta idernautarbetar man tillsammans

Deltagarna har vuxiti sin yrkesroll och sommnniskor


16/60

16


17/60

17

Vinsterna med Prohip har varit mnga. Men fr densvenska projektledaren Ami Hommel har den strstavarit att hennes medarbetare har vuxit som sjukskter-skor och som mnniskor:

De tnker kritiskt p ett helt annat stt n tidigare, ochde har ftt ett internationellt ntverk inte bara i Dan-mark, utan ven i Europa och i USA och Kanada.

Tillsammans med underskterska Helne Mnsson,sjukskterska sa Loodin p ortopedkliniken samtAnnicka Westrin, som r Department Manager i RegionSkne, har Ami Hommel haft en central roll i det dansk-svenska projektet. Alla fyra r eniga om att det har variten givande process.

Annicka Westrin:

Som representant fr regionen mste jag sga att inte-grationsarbetet r mycket viktigt. Att vi inte hller oss fross sjlva. Alla mste hela tiden strva efter frbttring,och drfr r det s viktigt att samarbeta och utbyta erfa-renheter med andra.

Deltagarna har vuxit i sin yrkesroll och som mnniskor

sa Loodin och Helne Mnsson har ftt tillflle att lrasig nya saker och ven ftt bekrftat att deras arbets-metod fungerat. Det finns ocks en resursaspekt i attsamarbeta, sger sa Loodin:

Det finns ju ingen anledning att gra samma sak p varsitt hll, nr vi istllet kan samarbeta och dela med ossav vra bsta ider till varandra.

Katetrar

Diskussionen om urinkatetrar har varit en viktig delav Prohip och enligt Ami Hommel har det varit bra attutvrdera sina egna och andras rutiner.

I Sverige vill vi undvika permanenta urinkatetrar,men det faktiska valet beror p den enskilda patientensbehov. Och om en patient fr en urinkateter ska den tas

bort s snabbt som mjligt, helst inom 24 timmar. Omman till exempel har en gammal och frvirrad patientmed hftfraktur som man ska underska och tmmablsan p flera gnger om dagen, s kan det nstan tillslut bli ett vergrepp. D kan det vara bttre att ha enpermanent kateter tills patienten r opererad och kankomma upp p toaletten.

Som representant r

regionen tycker jag att

integrationsarbetet r

mycket viktigt. Att vi intehller oss r oss sjlva.

Alla mste hela tiden

strva eter rbttring,

och drr r det s

viktigt att samarbeta och

utbyta erarenheter med

andra.


18/60

18

Det svenska sttet att arbeta p inom det hr omrdet harinspirerat de danska projektdeltagarna till nytnkande.

Och de sknska projektdeltagarna har blivit inspireradeav de fina trningsmjligheter som patienterna p denortogeriatriska avdelningen i Slagelse har.

sa Loodin:I Sverige har vi fokuserat mycket p att f hempatienterna, men det r viktigt att den hr patientgrup-pen fr bra trning, och det finns det fina frutsttningarfr i Slagelse.

En utmaning i sammanhanget r ocks att f patienternaatt frst vad trning r. P en webbplats som Prohip.eukan man ha filmer som visar patienterna hur man kantrna.

Undervisning

Ami Hommel ser fram emot att kunna anvnda hem-sidan i samband med informationen till patienter medhftfraktur och deras anhriga:

Vi kan visa var p hemsidan de kan hitta texter ochfilmer. Det r positivt med information p ntet, mendet r ocks mycket viktigt att den r korrekt och upp-daterad. Innehllet ska vara vetenskapligt underbyggtoch korrekt.

Det r samtidigt viktigt att komma ihg att det som r

sant nu, inte ndvndigtvis r sant om tre r. S uppda-tering r extremt viktigt.

Stora perspektiv

E-hlsa r p stark frammarsch ver hela vrlden. Desvenska projektdeltagarna framhver dansk sr-behand-ling med telemedicin och det arbete som specialistlkare

Rolf Jelnes sttt bakom. Hr kan sjuk-huset via Internetflja hur ett sr utvecklas hos en patient, som allts slip-per resa fram och tillbaka till sjukhuset. Internetkonsul-tationer har ocks anvnts i norra Sverige, dr avstndenr mycket stora, och dr till exempel barnmorskor kanflja upp nyfdda barn via kameran i datorn.

Ami Hommel ser ocks stora frdelar med Internet frldre patienter:

Tnk dig en ldre patient med demenssjukdom. Ompersonalen p vrdhemmet har frgor om rehabilite-ringen eller ett sr kan de tala med lkaren eller sjuk-skterskan via en kamera. D slipper den ldre att katill sjukhuset. En videokonsultation kan, med andra ord,bidra till att patienten slipper riskera bli frvirrad i fleradagar fr att de utsatts fr pfrestningar.

I Lund kan man redan idag erbjuda patienter mobilrntgen. D kr rntgenkliniken ut till patienten medden ndvndiga utrustningen och s skickas bildernatill sjukhuset, medan patienten kan vara kvar hemma isin vlknda milj.

Det rder inget tvivel om att morgondagens patienterkommer att vara mycket vl informerade. Det mrkerHelne Mnsson redan tydligt:

Ofta nr jag talar med ngon i telefon sger de att de harhittat information bde text och bilder. De vet redan vad

jag talar om.

Sprket

Prohip har gett deltagarna mnga nya erfarenheter. En avdem r att ven om danskar och skningar r grannar skan de sprkliga utmaningarna vara stora.Ami Hommel:


19/60

19

Sprket r en barrir. Inte bara fr patienterna, utanven fr personalen. Jag tycker att man som deltagare iett projekt ska vara medveten om att vi kan ha svrt attfrst varandra. Men jag tycker ocks att det r viktigt attvi dubbelkollar att vi verkligen frstr varandra.

Sknes universitetssjukhus i Lund har legatlngt ramme nr det gller tidig behandling avhtrakturer. Nr en person r en ht-raktur mter hon en specialutbildad sjukskt-erska som pbrjar rberedelserna redan iambulansen. Man kan sga att akutmottag-ningen yttar ut till olycksplatsen. Idag erbju-der alla svenska sjukhus denna tidiga insats.

Tidig behandling och operation r vikt igt. 2007visade Ami Hommel i en avhandling att det rmycket viktigt med operation inom det rstadygnet. Om patienten opereras rst eter-ljande dygn rlngs restitueringen medtv dygn och den negativa kurvan ortstter

proportionellt. Dessutom kar risken r erkomplikationer och hgre ddlighet.

Frmst Ami Hommel och bakom Helne Mnsson,

sa Loodin och Annicka Westrin


20/60

20


21/60

21

Ett litet steg i tagetSjukskterskorna hartt bredare kompetens


22/60

22


23/60

23

Det har varit lrorikt att arbeta tillsammans med desvenska deltagarna och jmfra vra rutiner. Ett exempelr ett omrde som nring, dr det visade sig att vi hadesamma utmaningar och sikter. I brjan av projektetansg vi inte att de elektiva patienterna (hftartros) hadengra nringsproblem. Men den uppfattningen ndradesunder arbetet i projektet.

Det sger Birte Kristensen, som r avdelningsskterskap den p den ortopediska vrdavdelningen p NstvedSygehus. Tillsammans med kollegorna p avdelningenhar hon varit involverad inom flera av fokusomrdena:trycksr, nring, konfusion, urinretention och uppflj-ning. Under den sista delen av projektet har fokus docklegat p nring och uppflgning, eftersom det var mestbetydelsefullt fr patientkategorin. Efter tre rs arbetekan Birte Kristensen tydligt se att arbetet med problem-

stllningen, i kombination med att man lst vetenskap-liga artiklar och gjort olika pilottest p avdelningen, harlett till ndrade rutiner i form av mnga sm tgrder.

Sjukskterskorna har ftt bredda sin kompetens i attlsa och tillmpa kunskaper frn vetenskapliga artik-lar. Inom nringsomrdet fanns det inte srskilt mnga

Gradvis rndring av rutiner

anvndbara vetenskapliga artiklar om nring till elektivapatienter. Den artikel vi hade strst nytta av handladeom patientengagemang och information, och den har ihg grad lagt grunden fr mycket av vrt arbete, sgerBirte Kristensen.

Allt arbete i projektet har presenterats p avdelningen,och personalen har hela tiden varit involverade ochengagerade i diverse pilottest och frbttringsfrslag:

Det har gjort att hela personalen sett skillnaden mellandet vi trodde att vi gjorde och det vi faktiskt gjorde. Dethar ocks skapat en viktig grund till de frbttringar somprojektet frt med sig.

Nya omvrdnadstgrder

Innan Prohip startade hade mnga i personalgruppen

fljande uppfattning:

Patienterna r pigga mnniskor som ter mycket Vi ger proteindryck till alla Den hr patientgruppen har inga nringsproblem

Nr vi jmrde antalet

patienter och vr

uppattning om hur mnga

glas proteindryck de ckper person med den

aktiska bestllningen,

stod det snabbt klart att

vi bestllde r lite.


24/60

24

Men nr vi satte fokus p det hr omrdet visade detsig att verkligheten sg annorlunda ut. Det ledde till attvi stllde oss frgan: Fr hftprotespatienter tillrckligtmed nring (energi och protein)?

Ett pilottest med 20 slumpmssigt utvalda hftpatien-ter visade att patienterna inte alls fick tillrckligt medenergi och protein. Det visade sig ocks snabbt att lngtifrn alla fick proteindryck.

Nr vi jmfrde antalet patienter och vr uppfattning omhur mnga glas proteindryck de fick per person med den

faktiska bestllningen, stod det snabbt klart att vi bestll-de fr lite, sger Birte Kristensen.

Observationen ledde till att bestllningen av protein-dryck justerades, och att man skrev pminnelser om treglas proteindryck per dag.

Riktad information

Utifrn de nya kunskaperna utarbetade vi dessutomriktad information till informationsmten. Dr ger vismakprov och recept p proteindryck, och patienternauppmanas att sjlva vara aktiva, sger Birte Kristensen.

Nr vi brjat med de hr tgrderna gjorde vi en kost-

registreringsunderskning. Den visade p stora framsteg.Frsta mtningen av proteinintag under dagen efteroperationen visade att endast 6 av 20 fick tillrckligtmed protein, medan den andra mtningen fick tillrck-lig mngd energi visade att 16 av 19 fick tillrckligt medprotein.

Vi hade ven gjort stora framsteg gllande given mngdenergi. Dr visade resultaten att 10 av 20 patienter i denfrsta mtningen och 16 av 19 i den andra mtningenfick tillrcklig mngd energi. Frbttringstgrdernahade allts gjort skillnad.

ven om patienterna r relativt pigga och inte rkadeut fr ngon strre viktminskning tidigare, r det viktigtatt de under tiden fram till operationen och i synner-het efter operationen fr tillrckligt med nring, bde iform av energi och av protein. Det ger de bsta frutstt-ningarna fr srlkning och rehabilitering, sger BirteKristensen

Fokus p fasta

Avdelningen har drefter haft fokus p fastetiden och

de besvr den medfr. Genom ett tvrfackligt samarbetemed en dietist, dietiststudent och anestesi-lkare harrutinerna kring fastetiden ndrats. Patienterna fr nukolhydratrika drycker det sista dygnet fre operation,och det minskar besvren.

Fastetid r mycket traditionsbundet som r svrt att

ndra p. Men vi har kunnat gra sm ndringar som gerstrre vlbefinnande fr patienterna och som fr igngdem snabbare efter operationen.

Som avslutning p projektet har en underskninggjorts av personalens kunskaper om nring och hur deprioriterar nring p ortopedavdelningen vid Nst-

ved Sygehus. Man hller nu p att sammanstlla datafrn den frsta mtningen. Man har exempelvis infrtundervisningstillfllen med dietist dr man ingendebeskriver den kunskap som ligger till grund fr defrbttringstgrder som infrts under projektet. Efterundervisningen upprepas underskningen p nytt fr attflja upp resultatet av undervisningen.


25/60

25

De em utvalda okusomrdena under Prohiphar varit:

Trycksr Nutrition Uppljning Konusion Urinretention

Den elektiva ortopediska avdelningen p Nst-ved Sygehus har specialiserat sig p patientersom opereras med kn- eller och htprotes.

I Prohip har avdelningen hat okus p patientersom opereras med htprotes.

Enligt Birte Kristensen har deltagandet i Prohip lett tillen rad frbttringstgrder med bland annat kat fokusp nring som avdelningen annars inte hade haft:

Det r mnga sm tgrder som gr skillnad och debygger i s hg utstrckning som mjligt p evidenseller bsta praxis. Arbetet har ocks visat att det finns

behov av mer forskning. S det finns massor att gra iframtiden.

Vlinformerade patienter

Birte Kristensen vlkomnar konceptet med e-hlsa. Inteminst nr det gller patienternas mjligheter att skaffa sigvrdefull information fre och efter en operation:

De patienter vi fr nu r suverna p att ska informa-tion eller har anhriga som r det.

I brjan av projektet ansg vi inte att de elektiva patienterna hade

ngra nringsproblem. Men den uppattningen ndrades under arbetet i

projektet, sger avdelningsskterska Birte Kristensen


26/60

26


27/60

27

UtmaningenVi r utveckla och strkavr proessionalism


28/60

28

Mtet mellan tv lnder och samarbetet med projekt-deltagarna frn UCSJ har varit en utmaning fr de

involverade ortopedavdelningarna i Lund, Slagelse ochNstved.

Tine Kjller Varmarken, utvecklingssjukskterska pgeriatriska avdelningen p Slagelse Sygehus, uttryckersin entusiasm infr projektet:

Man brjar ifrgastta inarbetade rutiner nr man trf-far de andra projektdeltagarna. Framfrallt har mtetmed vra svenska kollegor lett till strre uppmrksam-het p hur vi utfr vrt arbete. Och det r bra.

Tillsammans med resten av teamet p Slagelse Sygehusgeriatriska avdelning har Tine Kjller Varmarken arbetatmed fem fokusomrden: trycksr, nutrition, konfusion,urinretention och uppfljnning.

Sjukskterskorna har breddat sin kompetens fr att kun-na utarbeta en bttre och mer evidensbaserad omvrd-nad av patienter som r 65 r eller ldre, och som rkatut fr hftfraktur. Det har varit en process som pverkatkulturen p den geriatriska avdelningen.

Sjukskterskorna har ftt trning i att underska omdet finns vetenskapliga belgg fr en viss behandling. Dehar ftt undervisning i att ifrgastta dagliga rutiner ochi att ska efter de senaste kunskaperna inom omrdet,berttar Britta Hrdam, projektledare fr Prohip.

Nya behandlingsmetoderKompetensutvecklingen p avdelningen har lett till en

rad nya behandlingsmetoder fr patienter med hftfrak-tur. Bland annat har man slutat anvnda engngskatetrarp patienterna och istllet brjat anvnda kvarsittandeurinkatetrar.

Utvecklingsskterska Tine Kjller Varmarken:Det har funnits ett slags fobi fr kvarsittande urinkate-trar. Bland annat ansg man att det gav fler urinvgsin-fektioner att anvnda kvarsittande urinkatetrar. istlletfr engngskatetrar. Under Prohip har vi underskt omdet fanns vetenskapliga belgg fr det antagandet. Ochdet visade sig att det inte gjorde det. Patienterna fr intefrre urinvgsinfektioner om man anvnder engngs-katetrar istllet fr kvarsittande urinkatetrar.

Dessutom innebr det besvr fr patienten om vi lpan-de undersker eller mter om det samlats urin i blsan,vilket r ndvndigt om man anvnder en-gngskatetrar.Det betyder ju ven att patienten vcks flera gngerunder natten. Och med tanke p att det ofta handlar omskra, ldre personer s finns det verkligen inga frdelarmed att stra deras nattsmn. I stllet r det viktigt attde fr lugn och ro, vilket ger dem de bsta frutsttning-

arna att samla nya krafter.

I samband med att man gick ver till kvarsittande urin-katetrar har man inte observerat ngon kning av antaletinfektioner, och de kvarsittande urinkatetrar verkar dess-utom innebra en ekonomisk frdel.

Mot bakgrund av den senaste forskningen har man dess-utom infrt en garanti fr operation inom 24 timmar, satt patienterna inte ligger s lnge att de blir frvirrade.Det mlet ns i 98 procent av fallen och problemen medfrvirring har minskat betydligt.

Men det r inte bara patienterna som har gldje av attavdelningen deltagit i Prohip. Tine Kjller Varmarkeninstmmer helt i projektledare Britta Hrdams observa-tioner av en kulturfrndring p avdelningen:

Vi har lrt oss att vara kritiskt ifrgasttande och intebara gra som vi brukar. Nu kan vi argumentera pvetenskaplig grund och det gr att vrt arbete nu knnsmer meningsfullt. Vi knner inte att vi blir ptvingadesaker ovanifrn. Utan vi fr istllet utveckla och strkavr yrkesroll.

Utvecklingssjukskterska Tine Kjller Varmarken

Vi har blivit utmanade


29/60

29

Sjukskterskorna har

tt trning i att underska

om det nns vetenskapliga

belgg r en viss behand-

ling. De har tt undervisning

i att irgastta dagliga

rutiner och i att ska eterde senaste kunskaperna

inom omrdet.

Tine Kjller Varmarken har valt att g vidare med att underska blstmningsproblematiken hosldre, skra patienter med htraktur. Hon hller nu p att ta en magisterexamen i klinisk om-vrdnad p Aarhus Universitet.

Flera av sjukskterskorna p den geriatriska avdelningen p Slagelse Sygehus har eter Prohiprgat om det fnns mjlighet att g en kurs, dr de kan arbeta vidare med de kompetenser som detillgnat sig under projektet.

Den geriatriska avdelningen r avdelningen r ldersrelaterade sjukdomar. Avdelningen har skapaten separat, ortogeriatrisk del r patienter med htraktur.

Sytet med Prohip r bland annat att kompetensutveckla sjukskterskor, att utveckla utbildning-arna och ka samarbetet och arbetsmjligheterna i Region Sjlland och Skne.


30/60

30


31/60

31

UndervisningDet r kul att ha g jortngot som kan anvndas iverkligheten


32/60

32

Katrine Schou, Katrine Pedersen och Mia Olsen

anvnde Prohip i sin kandidatuppsats. De fck

toppbetyg


33/60

33

Prohip har redan gjort ett tydligt avtryck i undervis-ningen p University College Sjlland.

I samband med projektet har exempelvis en gruppstudenter arbetat med att utveckla kliniska riktlinjer frrehabilitering av hftartrosopererade patienter.

UCSJ bedriver undervisning i metoder fr utvecklingav kliniska riktlinjer i tillvalsmodulen Evidensbaseradomvrdnad klinisk omvrdnadsforskning. Och tre ny-utbildade sjukskterskor, Katrine Schou, Mia Olsen ochKatrine Pedersen har skrivit en kandidatuppsats dr derekommenderar nya riktlinjer fr att frebygga urinre-tention i samband med hftartrosoperationer.

Studenterna har gjort en kritisk studie av de dagligarutinerna och underskt om det r mjligt a tt basera

framtida insatser p ett dokumenterat, vetenskapligtunderlag.

Stort intresse

Sjukskterskornas arbete har redan vckt nationelltintresse. Bde Odense Universitetshospital och Rigshos-pitalet har efterfrgat resultaten frn uppsatsen. Katrine

Schou, Mia Olsen och Katrine Pedersen har dessutombjudits in fr att presentera resultaten p en nationellkonferens i ortopedisk vrd.

De tre sjukskterskornas arbete har inneburit en grund-lig genomgng av de underskningar som finns om

urinretention. Det r ett viktigt mne eftersom problemmed blstmning och en verfylld blsa kan innebrarisk fr infektioner.

I samarbete med den ortopediska avdelningen pNstved Sygehus har vi underskt om det finns ve-tenskapliga belgg fr vissa behandlingsmetoder vidhftatrosoperation. Mot den bakgrunden har vi utveck-latriktlinjer fr att frebygga infektioner och blstm-ningsproblem hos nyopererade patienter. Vra resultatoch rekommendationer har lett till att de faktiskt

ndrat sina rutiner p Nstved Sygehus. Det r kul attha gjort ngot som kan anvndas ute i verkligheten,sger Katrine Schou.

Spnnande mjlighet

De tre sjukskterskorna tycker alla att tillvalsmodulenevidensbaserad omvrdnad klinisk omvrdnadsforsk-

Samhllet och sjukvrden

krver i allt hgre

utstrckning att det

arbete som vi utr har

vetenskapliga belgg,

och vi har alla tyckt att

det varit spnnande att

grva ned oss i de

underskningar som nns

inom omrdet.

Prohip prglar undervisningen


34/60

34

Vi har en grupp studenter som kan driva detta riktigt lngt och

vara med och utarbeta nya rutiner. Vi ska se till att hjlpa dem, ochdet gr vi bland annat genom att erbjuda en tillvalsmodul dr de kan

vara med och utveckla kliniska riktlinjer.

ning har inneburit en spnnande mjlighet att utvecklasig inom sitt fackomrde.

Mia Olsen:Samhllet och sjukvrden krver i allt hgre utstrck-ning att det arbete som vi utfr har vetenskapliga belgg,och vi har alla tyckt att det varit spnnande att f grva

ned oss i de underskningar som finns inom omrdet.

En av utmaningarna har varit att arbeta med statistik fratt kunna tolka det material som kommit fram i sambandmed kandidatuppsatsen. Hr har de tre ftt hjlp frnCenter for Kliniske Retningslinjer och frn studenter ochlrare p sjukgymnasttutbildningen, dr statistik ingr iundervisningen.

Katrine Schou, Mia Olsen och Katrine Pedersen har re-kommenderat ledningen fr sjukskterskeutbildningenatt infra statistik i kursplanen:

Om man vill gra en systematisk granskning, finns detinget annat stt n att anvnda statistik i arbetet, sgerKatrine Pedersen.

Kompetenslyft

Bettan Bagger, lektor p sjukskterskeutbildningen, pe-kar p det kompetenslyft som de studerande har ftt:

Det stlls allt strre krav p att sjukskterskornas me-toder ska vara dokumenterat effektiva, och drmed kas

kraven p sjukskterskornas kunskap om metoder fratt utarbeta och utvrdera vad som r effektivt. I Prohiphar vi utvecklat metoder som strker sjukskterskornasforsknings- och frbttringskompetens. Nu fr vi verdessa metoder till sjukskterskeutbildningen, s att vensjukskterskestudenternas kompetens inom omrdetstrks.

Bettan Bagger ser det som en gonppnare fr student-erna att komma s nra kliniken som bland annat MiaOlsen, Katrine Pedersen och Katrine Schou har gjort:

Studenterna har varit ute p kliniken och samtidigthar vi kunnat f hjlp av medarbetarna frn sjukhusen iundervisningen p sjukskterskeutbildningen. Och det

har gjort undervisningen mer autentisk.

Studenterna kan driva detta vidare

De tre nyutbildade sjukskterskorna fick hgsta betygfr sin kandidatuppsats. Utbildningschefen p UCSJ:ssjukskterskeutbildning, Kim Petersen, r inte baraentusiastisk ver de tre studenternas prestation, utanven fr att Prohip har bidragit till att utveckla UCSJ:sutbildningar:

Vi har en grupp studenter som kan driva detta riktigtlngt och vara med och utarbeta nya rutiner. Vi ska se

till att hjlpa dem, och det gr vi bland annat genomatt erbjuda en tillvalsmodul dr de kan f vara med ochutveckla kliniska riktlinjer.

Lektor Bettan Bagger hoppas att ryktet om UCSJ kommeratt spridas: Det r viktigt att snda ut en signal om attvi ocks r bra p att skapa utmaningar fr de verkligtduktiga studenterna.

Ett stt att sprida den informationen r en kommunika-tionskampanj, dr lrare, studenter och frdigutbildade

berttar om mjligheterna:

Vi kan till exempel knyta forskare till projekten s atten doktorand ingr i en arbetsgrupp med studenter.I ratal har vi talat om hur vi ska f teori och praktik attmtas. Det har verkligen skett hr, sger utbildnings-chef Kim Petersen

Mia Olsen, Katrine Schou och Katrine Pedersen lmnadein sin kandidatuppsats den 3 januari och frsvarade denvid en muntlig opposition den 18 januari.

Alla tre har nu arbete. Mia Olsen och Katrine Pedersenarbetar p en akutmottagning respektive en urologiskavdelning i Herlev, medan Katrine Schou har ftt jobbp en hematologisk avdelning i Roskilde.


35/60

35Utbildningsche

Kim Petersen

Lektor

Bettan Bagger


36/60

36


37/60

37

PatienternaHemsidan kan ge patientenbttre vrdkvalitet


38/60

38

Bettan Bagger, lektor p

sjukskterskeutbildningen

Utbildningsche

Kim Petersen


39/60

39

En central del av Prohip har varit att utarbeta en hem-sida med information fr patienter, anhriga och vrd-personal.

Hemsidan har utvecklats av UCSJ:s tekniska avdelning,som arbetar med ett antal projekt inom elektronisk ut-

bildning och webbaserade lsningar fr undervisnings-sektorn.

Avdelningen har spelat en viktig roll i utvecklingen avett innovativt undervisningskoncept, dr man anvnderde senaste tekniska mjligheterna i undervisningen pUCSJ:s campus.

Framtidens vlfrd

Kim Petersen r utbildningsansvarig p sjukskterske-utbildningen och ser de digitala mjligheterna som en

av vgarna till framtidens vlfrd:

UCSJ tcker ett mycket stort geografiskt omrde. Drfrfokuserar vi p att utnyttja de digitala mjligheterna, fratt komma nrmare studenterna. De kompetenser som vianvnder inom vr egen organisation kan ocks anvn-das i ett projekt som Prohip, men det r inte

Digital kontakt med patienterna

studenterna och lrarna p UCSJ som r de centralamlgrupperna utan patienter, anhriga och vrdpersonal.

Bettan Bagger, lektor p sjukskterskeutbildningen,utesluter inte att det fortfarande finns patienter som drarsig fr att ska information p Internet, men hon ser en

tydlig tendens att fler och fler tycker att det r naturligtatt f information frn en hemsida som www.prohip.eu

De som inte knner sig trygga i att anvnda Internet harfler stllen dr de kan f hjlp. Vi vet till exempel attpensionrsfreningar och patientfreningar gr en storinsats fr att hjlpa s ina medlemmar.

En vl fungerande hemsida med rtt information kani vissa fall erstta ett personligt mte, dr patienten an-nars skulle f lgga mycket tid p att resa. Hemsidan un-

derltta fr patienterna och de kan hitta svar p mngaav sina frgor.

Respekt fr verkligheten

IT-konsult Lasse Hjer-Pedersen frn den tekniska avdel-ningen har utvecklat hemsidan:

Vi har haft som ml att skapa en enkel hemsida medflera ingngar, s att till exempel patienter och vrd-personal vet var de ska klicka fr att komma vidare tillrelevant information. Det r viktigt att den r lttver-skdlig.

Utvecklingen av hemsidan har gjorts i nra samarbetemed sjukgymnast Dorthe Varming Poulsen frnUCSJ:sUdviklingscenter for Sundhed, Ernring og Lring.

Dorthe Varming har fungerat som kontaktperson fr engrupp ldre personer som varit med och kvalitetsskrathemsidan:

De har varit bra p att ge feedback, och deras input harvarit ndvndig fr att kunna gra ett bra arbete.

Lasse Hjer-Pedersen:

Det r viktigt att ha en nra dialog med anvndarna i ettsdant hr projekt. Som IT-kunnig r det ltt att skapa enhemsida man sjlv tycker fungerar bra, men om ml-gruppen inte hller med spelar det ingen roll. Man msteha respekt fr verkligheten.


40/60

40

Ann-Mari Nilsson r en av de personer som medverkar i

filmen om hftfrakturer p www.prohip.eu. Ann-Marisroll r patientens, och ven om filmen visar en konstru-erad situation r det som skildras i filmen mycket verk-lighetstroget, tycker hon.

Hon r mycket njd med vrden, ven nr det gller denhga informationsnivn:

Min man fick en stroke fr ngra r sedan, och redanden gngen knde jag att vi fick bra information frnsjukhuset. Det gick som p rls, ven om det var en oro-lig situation att befinna sig i.

Sjlv blev jag ocks inlagd i samband med en knskadafr mnga r sedan, och jag var naturligtvis orolig frvad som skulle hnda. Men jag knde att jag fick deninformation jag behvde.

Ann-Mari Nilsson r styrelsemedlem i PRO, Pensionr-ernas Riksorganisation, och har i samband med dettabidragit till att en av huvudkrafterna bakom Prohip-projektet, Ami Hommel, hllit fredrag fr en skara p80 medlemmar:

Man kan sga att fredraget handlade om hur vi skafrhlla oss fr att undvika att bli inlagda p sjukhuset.Hur vi ska se till att hlla oss pigga och rrliga. Men omdet nd skulle sluta med en inlggning mste jag sgaatt vi fick frtroende fr den behandling som vi i s fall

Personalen r mycket plst

kommer att f. Det var fantastiskt bra och samtidigt ett

exempel p att det finns mycket kunskap p sjukhusetsom medborgarna kan ha gldje av att f tillgng till.

Sedan kan man tillgga att det ju inte r s mnga som haren dator hemma, och som drmed inte heller har tillgngtill Internet. Drfr r det viktigt att informationen venfinns p andra platser n p Internet.

Eva Plym-Forshell, som fick en hftfraktur den 12 februa-ri, kan skriva under p att informationsnivn ska vara hgbde p Internet och i den personliga kontakten:

Jag har under mnga r anvnt datorer i mitt arbete, menjag har inte en enda gng varit inne p min privata dator fratt ska information om min behandling. Jag har litat p deninformation som jag fick av vrdpersonalen.

Om jag ska jmfra vrden idag med den vrd som jagfick nr jag som 15-ring genomgick en gallstensopera-tion, r skillnaden milsvid. Idag r personalen mycketplst. Dagens vrdfilosofi r helt annorlunda jmfrtmed hur det var d fr 50 r sedan. Man fr svar p sinafrgor.

Nr man ska genomg en sdan hr operation och har en dator, vill

man bara stta sig ned och lsa igenom all inormation fera gnger

tills man nstan kan den utantill.

1177

Den svenska sjukvrden lgger stor vikt vid att infor-mera patienten. Ett av resultaten av den strre sats-ning-en p information r 1177, som man kan n viabde telefon och Internet. Hr kan medborgarna stl-lafrgor om allt, och p ngra relativt f r har det ut-vecklats till en viktig kontakt mellan medborgare ochvrdsektorn.

1177 r landstingens och regionernas gemensammawebbplats fr rd om vrd, och det r hr man kan stllafrgor om vitt skilda mnen som exempelvis: Hur skablodtrycket mtas? Mste det st i min patientjournal

att jag r deprimerad? Vart kan jag vnda mig om jag rmissnjd med kostnaden fr tandvrd? Hur vet jag omjag har skadat btbenen i handen?

Det vergripande intrycket fr bde Ann-Mari Nilssonoch Eva Plym-Forshell r att det svenska vrdsystemetfungerar bra. De uttrycker det mycket kort:

Vi r jttenjda.


41/60

41

Ann-Mari Nilsson r styrelsemedlem i PRO,

Pensionrernas Riksorganisation, och har

i samband med detta bidragit till att en av

huvudkraterna bakom Prohipprojektet,

Ami Hommel, hllit redrag r en skara p

80 medlemmar

Eva Plym-Forshell: Dagens vrdflosof

r helt annorlunda jmrt med hur det

var d r 50 r sedan


42/60

42


43/60

43

Livet rndrasFrn smrta till ettaktivt liv yllt med gldje


44/60

44

Ronny Enander: Idag r

jag helt smrtri och

rrlig. Jag kan gra allt.


45/60

45

Tisdagen den 12 februari 2013 var en otursdag fr EvaPlym-Forshell. En hal trottoar, en vurpa och ett hrtmte med betongplattorna resulterade i en bruten hft.Skadan var skedd.

Fr Ronny Enander kom problemen smygande under

mycket lngre tid. Nr han fr frsta gngen mrkte atthan hade hftproblem var han i 25-rsldern. Lkarenkonstaterade redan d att det var artros. Smrtorna tilltogunder rens lopp, och nr Ronny passerat halvseklet stoddet klart att det kunde bli aktuellt med en ny hft.Nr han var 62 r var smrtorna s outhrdliga att enoperation krvdes.

... Tv olika sjukhistorier, men tv likadana berttelserom ett mycket effektivt vrdsystem och om en mycketsnabb behandling.

Eva:Nr jag lg p trottoaren p eftermiddagen den tolftekunde jag kalla till mig en postbil som stod en bit bortlngs vgen, och med hjlp av chauffrens mobiltelefonringde jag efter ambulans. Jag tror att det bara drjde tiominuter. Jag tycker att det gick snabbt.

Htlinjen bevisar sitt vrde

De placerade mig p bren och kopplade in den ut-rustning som behvdes. Jag fick smrtlindring ochupp-levde att hela frloppet gick som p rls. Jag tnkteatt jag skulle vara lite rolig och frgade om jag skulletill gonavdelningen eller njuravdelningen det har jupratats en del om att man inte alltid kommer rtt. Men

sjukskterskan sa till mig att jag var p hftlinjen ochinte ens skulle frbi akutmottagningen. Det betydde attjag fick komma direkt till rntgenavdelningen och dref-ter vidare till rtt avdelning.

Att jag fick s bra information lugnade mig mycket.Det kndes tryggt att de tog s vl hand om mig.

24 timmar

Klockan tta nsta morgon lg Eva p operationsbordet.Till att brja med underskte man om hon skulle kun-

na opereras redan p kvllen den tolfte, allts bara ngratimmar efter olyckan, men akuta fall gjorde att operatio-nen fick skjutas upp till nsta morgon. Drmed var detfortfarande inom den 24-timmarsgrns som sjukhusethar satt upp att 80 procent av patienterna med hftfrak-tur skall vara opererade inom.

Det viktigaste r mig r

att jag r smrtri och

kan rra mig ritt idag. Jag

har tt en mycket hgre

livskvalitet.


46/60

46


47/60

47

Eva mste fortfarande anvnda rollator, och ven omhela kroppen r starkt pverkad av operationen knnerhon stor tacksamhet nr hon tnker tillbaka p frloppet:

Jag r kort sagt supernjd.

Hftlinjen, som skrade en snabb operation fr Eva,upprttades r 2007 mot bakgrund av den forskning som

Ami Hommel genomfrde. Erfarenheterna frn Lund hardrefter spridit sig till resten av Sverige, som erbjudermotsvarande snabba operation.

Fr Ronny Enander blev det aktuellt att f en ny hft nrsmrtorna med tiden gjorde sig pminda nr han sattoch tittade p tv eller krde bil:

D mste ngot gras. Jag tycker att jag fick bra infor-mation fre operationen ven om detaljerna. Jag pra-tade mycket med kirurgen om den typ av operation som

jag skulle genomg, och jag knde stor tillit till de besluthan fattade.

Efter operationen upplevde Ronny en stor trtthet:Jag hade mycket ont och det tog tid att bli av medsmrtorna. Men idag r jag helt smrtfri och rrlig. Jagkan gra allt.

Faktum r att Ronny var tillbaka p sitt arbete som sjuk-skterska efter tre mnader.

Det viktigaste fr mig r att jag r smrtfri och kan rramig fritt idag. Jag har ftt en mycket hgre livskvalitet.

Sverige ligger lngt framme.

Hftoperationer samt vrden och rehabiliteringen av

patienterna i samband med detta r ett hgprioriteratfokusomrde inom den svenska vrdsektorn.

Hr spelar Svenska Hftprotesregistret och RIKSHFTen viktig roll. Svenska Hftprotesregistret startades1979 och registrerar alla patienter med hftprotesmedan RIKSHFT som startades 1988 r det natio-nella kvalitetsregistret fr hftfrakturpatienterna ochderas behandling.

Nationella kvalitetsregister r relativt unika fr svensk

hlso- och sjukvrd genom att de mjliggr uppfljningav kvaliteten p vrden fr alla patienter i landet p detomrde registret omfattar. Det r ocks mjligt att fljaupp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker stad-kommer inom respektive omrde.

Att jag ck s bra inormation lugnade mig mycket. Det kndes tryggt

att de tog s vl hand om mig. Jag r kort sagt supernjd.

Se mer p www.shpr.se, www.rikshot.se ochwww.kvalitetsregister.se

Eva Plym-Forshell


48/60

48


49/60

49

SamarbeteVi kan inte r mycketsamarbete ver resund


50/60

50


51/60

51

Integrationen ver resund har kanske inte gtt ssnabbt som man trodde fr ngra r sedan, men fr re-gionrdsordfranden Steen Bach Nielsens r den idagviktigare n ngonsin:

Nu r vi i frd med att underska om vi kan samla re-

gionerna och kommunerna runt resund under varu-mrket Copenhagen fr att skapa en s tark metropol,som ska kunna konkurrera med Stockholm, Berlin ochHamburg. Och om det ska lyckas mste vi vara bra p atttnka stort och grnsverskridande.

Vi ska ocks f regeringen att inse att Danmark har enhuvudstad. Regeringen mste se till att alla goda kraftersamordnas fr att bygga ut vr huvudstad till ett kraft-centrum fr hela landet. Det r en viktig frutsttningfr att Kpenhamns flygplats ska f ett stort nt med

internationella frbindelser.

Det r fortfarande mjligt nr SAS r rddat.

Steen Bach ser Prohip som ett bra exempel p ett projektsom ger kad kompetens och som kan bidra till tillvxt:Vi behver mnga projekt av den hr typen som ger

Man kan inte r mycket samarbetekad kompetens och som i frlngningen ven kan bidratill att skapa utveckling och arbetsplatser.

Det handlar enligt ordfranden i regionrdet om attlocka patienter genom att ligga i topp:

I framtiden kommer patienterna i kande omfattningatt resa dit dr utbudet r bst. Sjukhuset i Ringsted rett bra exempel. Kvinnor med brstcancer vet att debsta lkarna finns i Ringsted, och vr uppgift som re-gion r att se till att vi ligger i den absoluta toppen inomde flesta specialistomrdena.

Hur ser du p framtidens patient?

Gamla tiders respekt fr auktoritet r p vg bort. Mankan sga att lkarna r p vg ned frn piedestalen ochpatienterna har inte lngre samma respekt fr auktoritet.

Det rder inget tvivel om att framtidens patienter kommeratt stlla hgre krav, och vi vill grna tillmtesg dem medhg kvalitet och ven uppmana dem att sjlva ta strreansvar fr sin hlsa. Det r ocks en anledning till varfrvi behver projekt som Prohip. Det ger sjukhusen mjlig-het att informera patienter och anhriga, och patienternakan frbereda sig infr en kommande operation.

Steen Bach Nielsen, regionrdsordrande


52/60

52


53/60

53

Ett unikt exempelFrn rgor ochskepsis till kreativitetoch utveckling


54/60

54

Ulla Koch

Rektor

University College Sjlland


55/60

55

Prohip r ett mycket bra exempel p ett projekt dr allautbildningspolitiska mlsttningar har uppfyllts. Dethar varit ett nra samarbete och kontakt med patien-ter-na. Det tvrfackliga inslaget har varit ptagligt. Grundut-bildningen har bidragit till utvecklingen avmnesomrdet och studenter har skrivit kandidatupp-

satser med Prohip som utgngspunkt.

Tv vrldar har mtts i projektet. En sjukhusavdelninghar en vardag med kortsiktiga ml som ska uppfyllas fratt patienten ska f den rtta vrden, medan UCSJ hargjort mer lngtgende betraktelser i Prohip.

Nr tv vrldar kliniken och en utbildningssituation och tv lnder Danmark och Sverige mts uppstrbde frgor och skepsis. Men p sikt leder det till krea-tivitet och utveckling. Det r sunt att konfronteras med

andra stt att gra saker p. Det r s man kommerframt.

Tre exempel:

Nr Prohip visar att man inte har hgre frekomst avtrycksr i Sverige trots att patienterna ligger p helt van-liga madrasser, s r det en signal till oss att underska

Ett unikt exempelom vi lgger fr stora resurser p dyra specialmadrasseri Danmark.

Nr Prohip visar att det kan finnas behov av att styraintaget av proteindrycker mer exakt, kan det leda tillfrbttrat tillstnd fr patienterna.

Nr Prohip ifrgastter rutinerna fr anvndningen avkateter och sker efter mer frnuftiga riktlinjer, kan detleda till en skonsammare vistelse fr patienterna.

Som rektor fr UCSJ r det roligt att se hur mycket akti-vitet Prohip satt igng.

Jag skulle kunna peka p mnga goda resultat frn pro-jektet. Ett r att tre nyutexaminerade sjukskterskor isin kandidatuppsats rekommenderar nya riktlinjer fr

blstmningsproblem efter hftartrosoperation.. Nu harstu-denterna bjudits in till en nationell konferens fr attpresentera sina resultat frn projektet.

De tre studenternas insats visar vl hur teori och praktikkan mtas till nytta fr utvecklingen av vrden. Kandidat-uppsatsen kan ing som ett steg i vidare forskning, och

r drmed en god illustration av vr roll som sprng-brda fr framtidens forskare.

Prohip har motiverat sjukskterskor att pbrja vrd-vetenskapliga utbildningar. Flera sjukskterskor arbetarnu med magister- och kandidatexam, och vi har inlett

en frberedande studie fr doktorsexamen med utgngs-punkt frn vlfrds- och hlsotekniska lsningar. Prohiphar p mnga stt stimulerat till god vrdvetenskapligutveckling. Det r ett rent nje att flja den utveckling-en.

Ulla KochRektorUniversity College Sjlland


56/60

56

Ulla Koch

Rektor p University

College Sjlland


57/60

57

Lead Partner: University College SjllandOrtopedkliniken vid Sknes Universitetssjukhus, Lundoch Ortopdkirurgisk afdeling Nstved/Slagelse/Ringsted Sygehuse,

Region Sjlland

Projektledare

Britta Hrdam, PhD, Chefsforskare

vriga medlemmar i styrgruppenAmi Hommel, PhD, Klinisk lektorNiels Pedersen, Ledande verskterskaHelena Wallander, OmrdeschefGitte Sonne, Ledande verskterskaCamilla Andersson, Enhetschef

Projektdeltagarna i Prohip r indelade i fem fokusgrupper

Nutritionsgruppen

Birte Kristensen, Avdelningsskterska, Nstved SygehusEva-Lisa Olsson, Underskterska, Sknes universitetssjukhusJohn Harrysson, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhusSara Ekelund, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhus

Konfusionsgruppen

Anette Bech Hansen, Utvecklingsskterska, Nstved Sygehus

Ami Lundh, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhus

Prohip partners

Kristina Nilsson, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhusMarianne Bisgaard, Sjukskterska, Slagelse Sygehus

Trycksrsgruppen

Bente Rehder, Utvecklingsskterska, Slagelse SygehusEva-Mari Larsson, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhusHelne Mnsson, Underskterska, Sknes universitetssjukhusKarin Hammer Niclasen, Avdelningsskterska, Slagelse Sygehus

Retentionsgruppen

Bettan Bagger, Lektor sjukskterskeutbildningen, UCSJ NstvedEdisa Osmecivic, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhusHlne Kelly, Internationell koordinator, UCSJTine Kjller Varmarken, Utvecklingsskterska, Slagelse Sygehus

sa Loodin, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhus

Uppfljningsgruppen

Ermela Dhimitri, Sjukskterska, Nstved SygehusLene V. Nielsen, Sjukskterska, Nstved SygehusLena Jnsson, Underskterska, Sknes universitetssjukhusMonica Hellman, Sjukskterska, Sknes universitetssjukhus

www.prohip.eu

European UnionEuropean Regional Development Fund


58/60

58

Redaktr och projektansvarig: Britta HrdamText: Carsten Sivertsen, PR Konsortiet

Foto: Peter JarvadGrafisk designer: Janne Hammer, Hammer DesignTryck: TrykteamUpplaga: 1.000 exemplar p danska, 500 p svenskaoch 500 p engelska.Utgiven i mars 2013.


59/60

59


60/60

University College Sjlland r Lead Partner r projektet och

vill tacka de enskilda personer och institutioner som gjort

Prohip ramgngsrikt.

Documents

Prohip – förbättrad omvårdnadpå båda sidor av Öresund