Projektrapport

Strategiska satsningar utifrån skolans styrdokument

En utredning av Anders E. Larsson

  2  

 

Innehåll  

INLEDNING ....................................................................................................................................3  BAKGRUND ......................................................................................................................................3  

HÅLLBAR UTVECKLING ................................................................................................................................. 3  ESTETISKA LÄRPROCESSER........................................................................................................................... 4  IKT (INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK) .................................................................. 5  INTERNATIONALISERING ............................................................................................................................. 6  

NÅGRA EXEMPEL FRÅN GYMNASIESKOLANS PROGRAMMÅL ...............................6  SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET (HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE) .......................................... 6  VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET (YRKESFÖRBEREDANDE PROGRAM MED MÖJLIGHET

TILL OCH HÖGSKOLEBEHÖRIGHET).......................................................................................................... 9  RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET (YRKESFÖRBEREDANDE PROGRAM) .......... 10  SAMMANFATTNING – IRE GYMNASIEPROGRAM ................................................................................. 12  

NÅGRA EXEMPEL FRÅN GRUNDSKOLANS KURSPLANER ..................................... 13  SVENSKA ......................................................................................................................................................... 13  IDROTT OCH HÄLSA ..................................................................................................................................... 14  HISTORIA ........................................................................................................................................................ 15  TEKNIK............................................................................................................................................................ 15  

FÖRSKOLAN – KVALITATIV ANALYS ................................................................................ 16  HÅLLBAR UTVECKLING I LPFÖ 98.......................................................................................................... 16  ESTETISKA LÄRPROCESSER I LPFÖ 98 ................................................................................................... 17  INTERNATIONALISERING I LPFÖ 98 ...................................................................................................... 18  IKT I LPFÖ 98............................................................................................................................................... 19  SAMMANFATTNING LPFÖ 98.................................................................................................................... 19  

OMVÄRLDSANALYS................................................................................................................... 20  INNEHÅLLSANALYS................................................................................................................. 20  

ESTETISKA LÄRPROCESSER:....................................................................................................................... 21  HÅLLBAR UTVECKLING .............................................................................................................................. 24  IKT ................................................................................................................................................................... 28  INTERNATIONALISERING .......................................................................................................................... 33  OM SOCIAL, EKONOMISK OCH POLITISK HÅLLBARHET ................................................................... 37  

STORA OMRÅDEN UTANFÖR DE STRATEGISKA SATSNINGARNA .................... 42  FORTSATT ARBETE MED STRATEGISKA SATSNINGAR........................................... 43  LITTERATUR................................................................................................................................ 45    

 

  3  

Inledning Bakgrunden till denna rapport är en satsning från Lärarutbildningsnämnden vid

Göteborgs universitet. Satsningen riktar in sig på kvalitetssäkring och

progressionsutveckling inom fyra strategiska områden för lärarutbildningen; estetiska

lärprocesser, hållbar utveckling, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt

internationalisering. Som underlag för detta arbete ombads jag göra en inventering av

skolans styrdokument, från förskolan till gymnasieskolan, för att undersöka vad dessa

dokument säger att elever dels ska erbjudas för kunskaper och dels vad de ska kunna

efter genomgången utbildning. Resultatet av denna utredning presenteras nedan i fyra

huvudsakliga delar. I den första delen ges en kort läroplanshistorisk bakgrund med

tyngdpunkt på de strategiska satsningarna. Av tidsskäl har jag här varit tvungen att

begränsa innehållet till läroplaner som i första hand rör grundskolan. I den andra delen

görs nedslag i några olika gymnasieprogram, ämnen på grundskolan samt läroplanen för

förskolan. Här försöker jag ge en överblick på vad som sammanfattningsvis sägs inom

respektive text vad gäller de strategiska satsningarna. I den tredje delen görs en mer

systematisk, kvantitativ redovisning av respektive område utifrån LPFö 98, Lgr 11 och

Gy 11. Dessa urklipp följs av en sammanfattning och tolkning av vad skrivningarna kan

tänkas innebära för det fortsatta arbetet med implementeringen av de strategiska

satsningarna i lärarutbildningen. I den avslutande delen ges råd kring hur det fortsatta

arbetet med de strategiska satsningarna kan gå till utifrån ett läroplansperspektiv.

Bakgrund

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling har endast funnits i en begränsad tidsrymd. De begrepp

som tidigare funnits handlar om den mer naturvetenskapliga miljödefinitionen och

nämns för första gången i läroplanssammanhang i 1962 års läroplan och då endast i

kursplanen för ämnet biologi som en ”ansvarskänsla för naturen”. Begreppet miljö dyker

för första gången upp i 1969 års läroplan och återfinns då bland de allmänna

anvisningarna för skolans verksamhet. Först i 1980 års läroplan börjar man närma sig

det som vi idag kallar för hållbar utveckling med definitioner som ”möjligheter att

återanvända vardagstingen” eller ”hushålla med jordens resurser”. Här återfinns också

för första gången skrivningar kring miljöfrågor i de tidigare åldrarnas läroplaner. 1990

kommer dessutom ett tillägg i läroplanen från regeringshåll där den portalparagraf som

  4  

finns än idag och som lyder ”Var och en som verkar i skolan skall främja ansvar för varje

människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö” skapas.

I Lpo 94, som rör förskolan, grundskolan och fritidshemmet, struktureras läroplanens

allmänna del efter fyra olika perspektiv där miljöperspektivet är ett av dem som ska

genomsyra hela läroplanen räckningsområde (Ekborg, 2002:29f). Under kapitlet där

miljöperspektivet behandlas kan man bland annat läsa; ”Undervisningen ska belysa hur

samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar

utveckling”. Det är också först nu som hållbar utveckling återfinns i de specifika

kursplanerna för andra ämnen än de naturvetenskapliga däribland samhällskunskap,

geografi och hem- och konsumentkunskap (Björneloo, 2007:36ff).

Estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser är ett relativt nytt begrepp som inte förekommer särskilt flitigt i

någon läroplan. Om man benar ut begreppet och försöker förstå vad det innebär så bör

man börja söka definiera begreppet estetik. Kring detta begrepp finns det naturligtvis

många olika definitioner, men den som här kommer användas är hämtat från

examensmålen för det estetiska programmet och bör således ligga nära denna utrednings

intresse. Estetik handlar där om hur olika uttrycksformer uppfattas av våra sinnen. Den

kan förstås både som specifika konstformer och som en kulturbärande del som handlar

om ”kommunikation, samexistens och gemensam förståelse mellan människor”

(examensmål, estetiska programmet). Estetiska lärprocesser bör således handlar om en icke-

konventionell metod för lärande baserat på upplevelser som kan skönjas av våra sinnen.

I Lpo 94 finns en allmän skrivning som i ett läroplanshistoriskt perspektiv för första

gången snuddar vid föregående definition av estetiska lärprocesser. Där slås fast att

”Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i

skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att

pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till

eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.” (Lpo 94). Detta just eftersom

tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter får ses som just en estetisk

lärprocess. I samma skolformer återfinns också skrivningar som kan kopplas till estetiska

lärprocesser i såväl svensk- som bildämnet.

Jag ställer mig också tveksam till begreppet estetiska lärprocesser som vid en

litteraturgenomgång tenderar att vara mycket outforskat. En handfull artiklar eller

  5  

avhandlingar finns att tillgå, framförallt författade av lärare eller lärarutbildare.

Oenigheten kring vad begreppet innebär eller hur man bör närma sig detta är dock

fortfarande stor. Begreppet estetiska lärprocesser förekommer heller inte varken i äldre eller

rådande styrdokument för skolan. Begreppet estetik förekommer knapphändigt men

definieras aldrig utifrån någon gemensam kunskapsbas. Därför är en ytterligare utredning

av begreppet från arbetsgruppen för estetiska lärprocesser mycket välkommen.

IKT (Informations- och kommunikationsteknik)

På området kring IKT har mycket hänt sedan regeringens uttalande i en proposition

rörande IT i skolan från 1996; ”Regeringen anser att det redan nu finns stöd i de

nationella måldokumenten för användning av IT i skolan. Exempelvis anges i läroplanen

att eleverna ska ha tillgång till /.../ läromedel av god kvalitet och annat stöd, t.ex. datorer

(Regeringen, 1996). Den övergripande skrivning i Lpo 94 som kommer närmast IKT-

begreppet är relativt allmän och där nämns ingenting om IKT, IT eller dataanvändning;

”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort

informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att

tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att

eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse

konsekvenserna av olika alternativ” (Lpo 94:5). Dock kan man mellan raderna ana vilka

”studiefärdigheter och metoder” som åsyftas och i det moderna IKT-begreppet ingår ju

också delar som rör källkritik och mediemedvetenhet.

I den uppdaterade versionen av Lpo 94 som kom 1998 slår läroplanen fast att eleverna

ska kunna utnyttja informationsteknik som ett underlättande verktyg för

kunskapsinhämtning. I en målstyrd skola, som ju Lpo 94 kanske är det tydligaste

exemplet på, finns dock inte IKT med som ett mål i sig utan som ett verktyg för eleverna

att kunna nå de mål som anses vara viktiga. I grundskolans kursplaner under denna tid

anges IT som ett verktyg för att uppnå målen i en rad ämnen, bland dessa bland annat

matematik, slöjd, bild, samhällsorienterade ämnen och musik. Frågan som har

aktualiserats i de nya styrdokumenten, Lgr 11 är huruvida IKT ska användas som ett

”tekniskt” verktyg eller om det ska användas som en underlättande väg till lärande, eller

kanske både och. Kontrasten gestaltar sig framförallt vid en jämförelse av läroplanen och

de olika ämnesplanerna. Läroplanens övergripande skrivningar öppnar för en tolkning

som inkluderar IKT som en möjlig väg till kunskap medan det i exempelvis i

ämnesplanen för svenska mer handlar om att färdighetsträna eleverna i IT-användning

  6  

(ämnesplan för svenska:227f).

Internationalisering

Begreppet internationalisering förekommer i styrdokumentssammanhang redan 1962 i

Lgr 62 där skolans uppgift beskrevs som att lägga grunden för en internationell

förståelse. Efterhand kom vissa skrivningar kring solidaritet och U-länder in som en följd

av bland annat självständigheten av många kolonier. I 1980 års läroplan, Lgr 80, hade det

skett ytterligare en förskjutning och internationalisering handlade nu framförallt om

mänskliga rättigheter och en värld i fred. Under denna period ökade också invandringen

till Sverige och den interkulturella aspekten av internationalisering blev en viktig, konkret

internationaliseringsutmaning för den svenska skolan. I 1994 års läroplan, Lpo 94, känns

många formuleringar från Lgr 80 igen. Dock kom skrivningar som rör internationella

kontakter till och rektors roll för skolans övergripande internationaliseringsarbete blev

större. I rektors ansvar låg här också ansvaret för implementeringen av mänskliga

rättigheter. Ytterligare en stor skillnad i Lpo 94 gentemot tidigare läroplaner var

fokuseringen på internationalisering som något som inte enbart sker mellan länder utan

också inom länder. Exempelvis står det under rubriken värdegrund och uppdrag att ”det

svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över

nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de

värden som ligger i en kulturell mångfald” (Lpo 94:3).

Internationella programkontoret har nyligen producerat en rapport med anledning

införandet av de nya styrdokumenten i samtliga skolformer (Internationella

programkontoret, 2011). Där finns en generös överblicksbild över det innehåll som går

att koppla till skolans internationaliseringsuppdrag både vad gäller vad elever har rätt att

få kunskap om och vad de förväntas kunna efter avslutat utbildning. Vid en

genomläsning av denna rapport märks att det har hänt en hel del kring

internationaliseringsområdet på styrdokumentsnivå och den rekommenderas som ett

utmärkt komplement till denna utredning.

Några exempel från gymnasieskolans programmål

Samhällsvetenskapsprogrammet (Högskoleförberedande) I Samhällsvetenskapsprogrammet finns exempel på kunskaper som eleven ska ha

tillägnat sig inom samtliga fyra områden för strategiska satsningar. Vad gäller hållbar

utveckling nämns uttryckligen att skolan ”ska ge eleverna förståelse av hur olika faktorer

  7  

påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle” (Examensmål för SVP). Hur

förordningen tolkar begreppet hållbar utveckling framgår dock inte tydligt. I en vidare

bemärkelse kan detta handla om alltifrån mänskliga rättigheter, teknik, social rättvisa etc.

Att det inte enbart handlar om naturvetenskapliga miljöfrågor är dock tydligt.

Examensmålen ger varken universiteten, skolorna eller den enskilde läraren någon

tydlighet i det här fallet. Om vi ändå förutsätter att det handlar om hållbar utveckling i en

bredare bemärkelse tror jag att lärarstudenter skulle tillägna sig kunskapen bäst genom

perspektivinlärning. I det fallet skulle de kunna applicera de något luddiga ”faktorerna”

på de övriga examensmålen exempelvis genom att anlägga ett hållbarhetsperspektiv på

följande stycke i examensmålen;

”Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I

detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället

alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för

att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och

orientera sig inför framtida samhällsförändringar (Examensmål för SVP).

Genom att anlägga ett hållbarhetsperspektiv på exempelvis ”makt” och

”samhällshistorien” så bör examensmålet som rör hållbar utveckling kunna infrias.

Även IKT berörs på ett par olika passager i examensmålstexten. I den första skrivningen

handlar det först om kunskaper som eleverna har rätt att erbjudas och sedan kunskaper

som de ska ha tillgodosett sig efter avslutad utbildning;

”Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och

möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om

kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att

kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg

och medier”(Examensmål för SVP).

Vad gäller mediernas och informationsteknikens möjligheter finns det naturligtvis ingen

konkret kunskap som kan läras ut utan det handlar snarare om ett förhållningssätt. Både

mediernas och teknikens förutsättningar förändras ständigt vilket gör det lönlöst att i

högre utbildningssammanhang satsa på praktiska kunskaper kring IKT. Efter en flerårig

lärarutbildning har förutsättningarna förändrats så radikalt att kunskaperna ofta inte

längre har någon relevans. Det finns dock exempel på mer eller mindre lyckade program

(exempelvis myndigheten för skolutvecklings satsning PIM) som försöker skapa

  8  

utvecklingsbara praktiska paket kring både den tekniska och mediala aspekten av IKT.

Detta måste i lärarutbildningssammanhang dock i så fall på ett ännu tydligare sätt

integreras med de ”mjukare” IKT-kompetenserna såsom medielitteracitet, källkritik och

mediemedvetenhet på ett ännu tydligare sätt än idag. Det som framförallt efterfrågas är

ett förhållningssätt som kan vara hållbart under många år. Hur kan man på ett kritiskt

sätt förhålla sig till IKT för att på bästa sätt kunna tillvarata dess möjligheter? Oavsett om

det konkret handlar om en-till-enanvändning eller Wikipedias roll som

kunskapsförmedlare.

Med föregående resonemang i bakhuvudet blir följaktligen metoden för att utveckla

IKT-målets färdigheter grannlaga och det gäller att i den högre utbildningen inte fastna i

konkreta användningsområden för olika produkter. Inte minst med tanke på att IT-

industrin inte sällan består av aktörer med större vinstintresse än kvalitetsintresse. Detta

är dessutom kunskaper som den generation som nu påbörjar sin lärarutbildning ofta har

med sig sedan tidigare. Det som ingen annan aktör än lärosätena kan ge lärarstudenterna

är det kritiska förhållningssättet och forskningsanknytningen till olika mediers och

teknikers nytta i utbildningssammanhang. Följaktligen bör tonvikten för

kunskapsutveckling inom den högre utbildningen ligga just i förhållningssättet.

Internationaliseringsbegreppet är väl internaliserat i examensmålen för

samhällsvetenskapsprogrammet. Det sägs dock egentligen ingenting om

internationalisering som perspektiv utan begreppet nämns i samband med andra mål.

Detta ger internationaliseringsmålet en väldig tolkningsvidd. Det nämns på två platser i

texten, först i; ”Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i

Sverige och världen i övrigt” och sedan i och med “Utbildningen ska också behandla

makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som

kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala

nivån” (Examensmål för SVP).

Till att börja med så handlar den första skrivningen om att utveckla kunskaper och inte

om att ha färdigheter som finns i många andra skrivningar, vilket också är nödvändigt

eftersom det är omöjligt att visa färdigheter kring alla de samhällsförhållanden som finns

i Sverige och världen. Klart är dock att eleverna har rätt att lära sig om

samhällsförhållanden och vad som kan påverka dessa på en global nivå. För den högre

utbildningen kan det naturligtvis implementeras på olika sätt. Skolan är numera en

mötesplats för människor från många olika länder. För tidigare nämnda mål gäller det

  9  

framförallt att väcka intresse för samhällsförhållanden globalt och lokalt. Detta bör ske

främst genom integration av olika elever. Att väcka intresse för den burmesiska

frihetsrörelsen eller den arabiska våren underlättas av den konkreta relevansen som kan

ges av en lärare som integrerar sina elever och använder deras kunskapserfarenheter för

att skapa intresse. Lärarutbildningens utmaning blir därför att underlätta för studenterna

genom att skapa nätverk och integrationsprojekt både inom och utom universitetets

väggar för att öka intresset för internationella frågor.

Den andra skrivingen handlar även den om vad elever har rätt till i någon mening. Det

står vad utbildningen ska behandla och kretsar kring maktperspektivet. Utifrån

maktperspektivet ska faktorer som påverkar och förklarar samhällets skeenden på lokal

och global nivå behandlas. Även här är målet relativt luddigt och tolkningsmånen är vid.

Målet kan ses som en fortsättning på det föregående målet. När eleverna har lärt sig om

samhällsförhållanden (hur saker är), så följer kunskaper om vad som påverkar olika

samhällsförändringar. Det handlar alltså om en slags orsaksanalys utifrån redan etablerad

kunskap.

Estetiska lärprocesser saknas i examensmålen för SVP. Begreppet ”kreativitet” nämns på

ett ställe i texten och är tillsammans med samarbetsförmåga, självständighet,

ansvarstagande egenskaper som ska utvecklas inom SVP.

Vård- och omsorgsprogrammet (Yrkesförberedande program med möjlighet till och högskolebehörighet) I Vård- och omsorgsprogrammet (VOP) är framförallt hållbarhetsperspektivet

framträdande, främst genom en social aspekt; ”arbetet utgår från en människosyn som

betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande”,

”Inom vård och omsorg arbetar man med att bevara eller återställa människors hälsa och

stödja deras förmåga att utveckla sina resurser” samt att eleverna ska utveckla ”en

helhetssyn på människan och förståelse av livsstilens betydelse för hälsan” (Examensmål

för VOP).

Man trycker på en hållbarhetssyn på i det här fallet individen som meningsbärare. Med

lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande uttrycker man en önskan

om en hållbar människosyn präglad av social rättvisa. Man talar också om människans

hälsa som något som finns från födseln och som kan komma att försämras under

livstiden. Att bevara eller återställa denna grundhälsa uttrycks därför ur ett

hållbarhetsperspektiv med ett tydligt mål att få individen så hållbar som möjligt.

  10  

Intressant är också att individen ses som en resursbank med olika egenskaper och där

vård och omsorg handlar om att ta tillvara dessa resurser. Detta borgar också för ett

tydligt hållbarhetsperspektiv. De olika resurserna bildar sedan tillsammans en helhetssyn

på människan som eleverna uppmanas att förstå utifrån livsstilsfrågor. Hälsan och

hållbarheten hos individen är det tydligast kommunicerade målet inom VOP.

När det kommer till IKT-området finns det också ett antal mål som snuddar vid denna

kompetens. På basal nivå kommuniceras målet ”I vård och omsorg används IT, andra

digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning. Utbildningen ska därför ge eleverna

möjlighet att lära sig hantera dessa” samt att ”Utbildningen ska utveckla elevernas

förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation” (Examensmål för VOP). Det framgår

att det inom området förekommer utrustning som kräver IT-kunskaper, men vad detta

skulle kunna vara specificeras inte. I det andra målet visar sig också kommunikativ

förmåga vara en viktig egenskap, ett mål som dock får ses som allmänt för både grund

och gymnasieskola även om det i meningen efter ges exempel på att det ofta är specifikt

komplexa samtal och journaler som måste behärskas inom vård- och omsorgssektorn.

Vad gäller internationalisering är också det i VOP:s examensmål mycket lite omnämnt.

Man kommer egentligen aldrig längre än den rent språkliga aspekten där det konstateras

att ”Kunskaper i språk ökar möjligheterna att kommunicera med patienter och andra

brukare samt att arbeta i andra länder. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till

fördjupade studier i engelska” (Examensmål för VOP). Det är bra att kunna tala många

språk både i sin yrkesutövning på hemmaplan och i de fall som man är intresserad av att

arbeta utomlands. Dock saknas mål kring ett integrerat internationaliseringsperspektiv i

måldokumentet.

Estetiska lärprocesser behandlas inte i examensmålen för VOP.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (Yrkesförberedande program) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RLP) är till skillnad mot de föregående två

programmen ett tydligt yrkesprogram där studenterna enligt examensmålen kan komma

att arbeta inom sektorerna för exempelvis restaurang, bageri eller färskvaruindustri.

Inledningsvis trycker man framförallt på hantverksmässiga färdigheter, ett

helhetsperspektiv på måltiden samt kommunikation och samarbete. Först senare i texten

hittas spår av de strategiska områdena. Det som märks tydligast är

internationaliseringsperspektivet;

  11  

”Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska

kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är

av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge

eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i

engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande

produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen” (Examensmål för

RLP).

Eftersom arbetsmarknaden för restaurang- och livsmedelsindustrin är kanske den mest

internationellt präglade av alla är detta ett naturligt krav att ställa på dess förberedande

yrkesutbildning. I texten konkretiseras det internationella perspektivet till tre

kunskapsområden; 1. kunskaper om utländska matkulturer, 2. kunskaper om

arbetsmöjligheter i andra länder än Sverige, och 3. Fördjupade kunskaper i det engelska

språket. Dessutom anläggs ett regionalt perspektiv vilket kan sägas stå för

internationalisering på hemmaplan. Närliggande produktion och lokala traditioner borgar

för ett synsätt som förordar en utveckling från det lokala till det internationella likt det

helhetsperspektiv som omnämns kring ”måltiden”. Just begreppet ”närliggande

produktion” tar oss in till nästa område. Genom att fastslå att branschens närliggande

produktion och lokala traditioner ska återspeglas i utbildningen gör man också ett

ställningstagande för ett hållbart synsätt kring restaurang och livsmedel. I det stycke som

hållbarhetsperspektivet är som tydligast står det;

”Utbildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som

livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska

frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som

djurhållning, odling, transport och förädling” (Examensmål för RLP).

Lite beroende på hur man ser på begreppet hållbar utveckling kan ovanstående utdrag få

olika betydelse. I begreppets vidare bemärkelse omfattas även dessa ”etiska”

frågeställningar av hållbar utveckling. Att ha hållbara djurhållningar, odlingar, transporter

och förädlingar har ju ingen betydelseskillnad gentemot att ha etiskt riktiga sådana.

Därför är det lite synd att just hållbar utveckling står avskilt och jämställt med övriga

”etiska” frågor. För att tillägna sig dessa kunskaper bör det dock vara nödvändigt att

använda sig av ett hållbarhetsperspektiv jämte det etiska perspektivet och därmed bör

således hållbarhet som perspektiv praktiseras.

  12  

Kring IKT och estetiska lärprocesser finns inom restaurang- och livsmedelsprogrammet

egentligen ingenting konkret. Kommunikation och service är viktiga färdigheter

tillsammans med kreativitet, dock handlar kommunikationen framförallt om att kunna ge

gäster och kunder en god service och kreativiteten handlar främst om att överleva

entreprenöriellt i en konkurrensutsatt bransch och har således inte så mycket med IKT

eller estetiska lärprocesser att göra.

Sammanfattning – Tre gymnasieprogram Syftet med ovanstående genomgång var att på detaljnivå studera hur de fyra strategiska

områdena kommuniceras i examensmålen för tre olika nationella gymnasieprogram.

Finns det någon skillnad mellan yrkes- och högskoleförberedande program? Med andra

ord; finns det skillnader i kompetenskrav kring dessa ”övergripande” kompetenser

beroende på om man läser ett teoretiskt eller ett praktiskt program? I valet av analyserade

program har jag försökt att undvika program som mer eller mindre direkt appellerar till

något av de strategiska områdena. Vidare har jag velat ha ett traditionellt teoretiskt, ett

praktiskt och ett program som ligger däremellan med möjlighet både till direkt

yrkesutövning och vidare studier (dock anges VOP av skolverket som ett praktiskt

program). Dessutom har jag valt att använda tre populära program för att få en hög

generaliserbarhet.

Delvis olika kompetenser inom de strategiska områdena fokuseras inom yrkes- och

högskoleförberedande program. Samhällsvetenskapsprogrammet är det som är bredast

båda vad gäller upptagningsområde och innehåll. Därför är det föga förvånande att det är

där som skrivningar kring de strategiska områdena förekommer flitigast. Jag

argumenterar för en tolkning där hållbar utveckling, IKT och internationalisering alla har

en plats som perspektiv snarare än som innehåll i examensmålen för SVP vilket gör dem

till viktiga strategiska områden att utveckla även inom lärutbildningen. Inom vård- och

omsorgsprogrammet finns delar av perspektivseendet kvar, främst när det kommer till

hållbar utveckling, medan målen som rör IKT och internationalisering hamnar på en mer

konkret nivå där det gäller att behärska ett främmande språk eller att kunna använda IT

som arbetsverktyg. Här saknas alltså de kommunikativa, källkritiska, globala och lokala

perspektiven. När vi sedan kommer till restaurang- och livsmedelsprogrammet snuddar

examensmålsskrivningarna vid ett internationellt perspektiv genom helhetstanken från

det lokala till det globala medan hållbar utveckling mest omnämns som precisa kunskaper

i hantering av livsmedel. Förutom estetiska lärprocesser som saknas såväl i perspektiv

som i specifika kunskaper i samtliga program så saknas i RLP också IKT.

  13  

Några exempel från grundskolans kursplaner

Svenska Redan i ingresstexten för svenskämnets kursplan framkommer internationalisering som

ett viktigt kunskapsmål hos eleverna. Givetvis är den språkliga aspekten genomgående

den viktigaste i kursplanen men anledningen till dess relevans framgår av ingressens sista

del; ”Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett

samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts” (Lgr 11:222).

Skrivningen ger uttryck för ett synsätt där det globala möter det lokala, ett intrationellt och

tolerant mål. Enligt kursplanen är språket den grundläggande förutsättningen för andra

mål såsom internationalisering, demokrati och rättvisa. Internationalisering genom

språket är också föga förvånande någonting som återkommer i kursplanen för svenska.

Bland annat kan man läsa;

”I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider

och skilda delar av världen” samt att “I mötet med olika typer av texter, scenkonst och

annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den

egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” (Lgr 11:222).

Det första målet är ett implicit internationaliseringsmål. Att genom skönlitteraturens

texter få ta del av andra kulturer från olika delar av världen är relativt okomplicerat, dock

gäller det naturligtvis för läraren att för det första själv ha tagit del av litteratur från

många olika delar av världen och för det andra hitta vägar för att göra det okända

relevant och lockande. Det första målet är också en förutsättning för att det andra målet

ska gå att genomföra, något som heller inte verkar vara ett krav i denna kursplan

eftersom skolan endast ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet

och sin förståelse för omvärlden. Om man inte har fått möjlighet att möta litteratur från

olika delar av världen kan man heller inte, åtminstone inte genom skönlitteraturen, öka

sin förståelse för omvärlden.

I kursplanen för svenska finns också ett särskilt traditionellt språkligt

internationaliseringsmål i form av att ”Undervisningen ska även bidra till att eleverna får

möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella

minoritetsspråken” (Lgr 11:222). Detta bör syfta till att ge en korrekt bild av Sveriges

sammanhang i världen. Dels genom att bekanta sig med den nordiska språkgemenskapen

som både är en tydlig del av Sveriges nationella och internationella historia, men också är

vårt närmsta internationella sammanhang. Dels genom att uppmärksamma vår

  14  

integration och bidra till en större förståelse för global rörlighet ur både ett historiskt och

modernt perspektiv. Det här är också något som Göteborgs universitet traditionellt sett

är duktiga på. Samarbeten för studentmobilitet finns med samtliga nordiska länder inom

ramen för Pedagogens International office’s verksamhet. Dessutom finns en rad

europeiska och utomeuropeiska mobilitetsprogram i lärarutbildningsnämndens

verksamhet.

Vad gäller mål som rör de övriga strategiska områdena i kursplanen för svenska, är det

framförallt IKT och estetiska lärprocesser som blir synliga under det andra stycket;

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man

formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta

texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka

sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna

utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika

källor” (Lgr 11:222).

Man slår fast att kommunikation måste kunna ske i olika texttyper och olika format. I det

informationssamhälle som råder innebär det ofrånkomligen att eleverna måste kunna

bemästra texter i de format som erbjuds. Alltifrån att kunna publicera klipp på

videobanker och redigera en Wiki-sida till att kunna göra mer avancerade framställningar

i olika presentationsprogram. Naturligtvis också med den sista meningens källkritiska

aspekter i åtanke. Vad blir följden av att inte ha fullständig information i en wiki-

redigering? Att både i konsumtion och i produktion anlägga ett kritiskt förhållningssätt är

en förutsättning för att IKT ska kunna användas som ett bistående verktyg i arbetet. Det

som också är intressant i detta utdrag är att estetiska uttrycksformer ses som någonting

som bör stimuleras. Det nämns ingenting om hur det skulle bidra till ett ökat lärande

utan får snarare ses som ett explicit mål där de estetiska uttrycksformerna är målet i sig.

Ett hållbarhetsperspektiv saknas i kursplanens syftesbeskrivning. Dock kan några mål ses

hållbarhetsfrämjande i sig och i det vidgade hållbarhetsperspektivet förekommer några

skrivningar i styrdokumentet.

Idrott och hälsa I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa förekommer inga passager som rör de strategiska

satsningarna.

  15  

Historia I kursplanen för historia läggs tyngdpunkten i den inledande texten på en holistisk

historiesyn. Det förflutna är avgörande för de förändringar som sker idag och anger

förutsättningar för det som kommer i framtiden. Detta synsätt borgar för ett möjligt

hållbarhetsperspektiv och exemplifieras bland annat genom ”Den ska också bidra till att

eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors

levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella

sammanhang och levnadssätt” (Lgr 11:174). Genom att förstå historien kan man också

förstå skillnader i exempelvis social rättvisa, en förståelse som ger förutsättningar för

ökad social hållbarhet. Här framkommer också det internationella perspektivet. En

bredare förståelse av vår historia än den nationella bidrar till kunskaper om andra

kulturer från olika delar av världen och de förändringar som skett mellan länder och

individer över tid.

Kursplanen för historia är mycket fokuserad vid källkritik. Mycket av den historiska

kunskapen består av källor som tolkats av sin egen samtid;

”Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att

ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap.

Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids

människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar” (Lgr 11:174).

Inom området IKT är detta kunskaper som ofta åsidosätts. Dock är det en viktig

kompetens som inte minst understryks av, i det här fallet, kursplanen för historia. IKT-

kompetens handlar inte främst om hur vi på ett hantverksmässigt sätt hanterar de nya

kanaler som står till buds utan snarare vilket förhållningssätt vi har till olika typer av

information och kommunikation, något som också har blivit oändligt mycket viktigare

och svårare när tillgänglig information har exploderat i storlek.

Teknik Kursplanen för teknik tar fasta på att vi i allt högre utsträckning på olika nivåer i

samhället har gjort oss beroende av teknik. Kursplanen argumenterar för att vi därför

måste synliggöra denna teknik och dess konsekvenser för individen, samhället och

miljön. Att miljöaspekten är viktig framkommer med skrivningar som:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att

teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

  16  

Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga

att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik,

könsroller, ekonomi och hållbar utveckling” (Lgr 11:271).

Intressant att se här liksom på många andra ställen i denna utredning är att hållbar

utveckling friställs och betraktas inte som sammansatt med andra samhällsfrågor. Detta

tyder på att den bör ta mer plats än andra samhällsfrågor. Hållbar utveckling blir därför

inom teknikämnet ett genomgående perspektiv. Man anar också en viss skepsis gentemot

de senaste årens snabba teknikutveckling eftersom de tekniska lösningarna ska relateras

till många andra olika samhällsaspekter; ett hållbarhetsperspektiv även kring

teknikutvecklingen är centralt.

Underförstått i teknikämnet bör den tekniska delen av området IKT ta stor plats. Nya

sätt att kommunicera, informera och effektivisera torde vara av central vikt vid

utvecklingen av nya tekniska lösningar. Dock saknas i kursplanens skrivningar explicita

IKT-mål. Istället öppnar man för en förståelse av teknik i relation till samhället med ett

historiskt perspektiv.

Kring estetiska lärprocesser och internationalisering saknas i kursplanen för teknik

relevanta skrivningar.

Förskolan – kvalitativ analys Förskolans övergripande styrdokument, Läroplan för förskolan (LPFö 98), är ett

koncentrerat dokument som är väl värd att studera med en kvalitativ utgångspunkt.

Dokumentet är indelat i två huvudkapitel; värdegrund och mål. I breda penseldrag är

skrivningarna i det första kapitlet mer inriktade på kunskaper som barnen har rätt att

erbjudas och i det andra på kunskaper som barnen ska kunna tillägna sig. Tilläggas bör

dock att kunskaperna inom förskolan till sin karaktär är mer ”lustbetonade”, varför

skrivningar av typen barnet ”ska kunna” är sällsynta.

Hållbar utveckling i LPFö 98 Hållbar utveckling är den enda av de strategiska satsningarna som återfinns under

rubriken grundläggande värden och då i form av respekt för vår gemensamma miljö. Utöver

detta återkommer hållbarhetsbegreppet egentligen bara två gånger.

Intressant är dock att många forskare pekar på kopplingen mellan hållbar utveckling och

demokrati, nämligen genom att lära barnen för en framtida hållbar samhällsutveckling.

  17  

Detta synsätt framhålls bland annat av Sandell, Öhman och Östman där de menar att

syftet med lärande för hållbar utveckling är att barnen i framtiden ska vilja delta och

påverka den demokratiska samhällsdebatten kring områden som rör miljöfrågor och

utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling är att behandla miljöfrågor på en demokratisk

arena (Sandell, Öhman och Östman, 2006). Författarna får medhåll av Ingrid Engdahl

som menar att kombinationen av de tre aspekter som ingår i hållbarhetsbegreppet måste

läras genom ett demokratiskt perspektiv så att alla deltagare får demokratiskt

handlingskompetens inför framtiden (Engdahl, 2007).

Mot bakgrund av detta resonemang blir hållbarhetsbegreppet betydligt vidare i sin

relevans. Om lärande för hållbar utveckling i förskolan framförallt handlar om att

förbereda eleverna för att utöva delkatighet och inflytande så är det en tydlig

fingervisning kring hur målen för hållbar utveckling bör tolkas i LPFö 98. Genom att

skapa en medvetenhet kring miljöfrågor och sedan realisera dessa genom

medverkandemetoder kan barnen lära för hållbar utveckling.

Estetiska lärprocesser i LPFö 98 Kring området som handlar om att utveckla barnens tillit och självförtroende nämns vid

sidan av nyfikenhet och företagsamhet också en utveckling av barnets kulturskapande i

ett generationsövergripande perspektiv. Det vill säga att barnen ska sätta in sitt eget

kulturskapande i perspektiv till tidigare generationers genom överföring av kulturarvet.

Estetiska lärprocesser handlar alltså här om att kunna uttrycka sig genom kulturskapande

där målet är att eleverna utvecklar självförtroende och tillit till sitt eget skapande. I det

större sammanhanget bör man alltså också förstå bakgrunden till sitt kulturskapande

genom kopplingen till tidigare generationers kulturgärningar (LPFö 98:6).

Det är också tydligt att det är i förskolan som uttryck kopplade till estetisk och lärande

relativt övriga läroplaner får ta störst plats. De begrepp som förekommer är skapande

processer, estetiska aspekter och estetiska uttryckformer (LPFö 98:7 och 11). Dock nämns alla

dessa tre begrepp i förbifarten och det är inte tydligt på vilket sätt de ska eleverna ska

lyckas implementera dessa kunskaper;

”De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och

lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska,

praktiska, sinnliga och estetiska”, “ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att

kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och

tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra

  18  

uttrycksformer” samt “Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas

såväl i skapande processer som i tillämpning” (LPFö 98:7 och 11).

Barnen ska alltså få möjlighet att ”bilda sig” utifrån olika aspekter däribland estetiska,

vilket innebär att de ska få möjlighet att tillägna sig kunskaper på olika sätt och med olika

medel. Hur detta ska gå till är dock upp till den enskilde förskolechefen eller läraren. Det

andra målet som handlar om estetiska uttrycksformer tolkar jag framförallt som ett

kommunikationsmål. I sin kommunikation med andra ska förskolebarnet ges möjlighet

att genom både ord, bild och ”andra” estetiska uttrycksformer förmedla ett budskap,

varför detta mål egentligen inte rör en estetisk lärprocess utan snarare en estetisk

uttrycksform. Att förskolan består av skapande processer verkar vara taget förgivet vid

en anblick på det mål som rör just skapande processer. En skapande process kan mycket

väl innehålla estetiska lärprocesser men behöver inte göra det. Björkdahl Ordell & Kärrby

(2006:34) skiljer på skapande och estetiska lärprocesser. De menar att skapande

lärprocesser förutsätter ett hantverksmässigt kunnande medan de estetiska lärprocesserna

förutsätter fantasi och föreställning. Det sista citatet ovan bör i ljuset av detta tolkas som

att IKT kan vara en hantverksmässig hjälp vid arbetet med skapande processer.

Det är också intressant att jämföra sättet att skriva fram innehåll som är relevant för

estetiska lärprocesser mellan den svenska och den norska läroplanen för förskolan. I den

norska Rammeplan for barnehages innhold och oppgaver (2006) är nämligen dels

innehållet som rör estetiska lärprocesser större, men också framskrivet som en röd tråd

genom läroplanen exempelvis som medel för att uppnå en god språkbehandling medans

det i den svenska oftare fastnar som explicita mål för pedagogerna att bocka av (se ex.

Rammeplan for barnehagens innhold och oppgaver, 2006:34).

Internationalisering i LPFö 98 Vad gäller internationalisering slår man i LPFö 98 fast att det svenska samhället är

internationaliserat och att det innebär att barnen måste lära sig att leva med och förstå de

värden som ligger i kulturell mångfald. Man slår också fast att förskolan som arena är väl

lämpad för denna uppgift eftersom den är naturligt en social och kulturell mötesplats. Ett

nyckelord är kulturell tillhörighet. I skrivningarna menar man att det finns en tydlig

kulturell tillhörighet, dels till majoritetskulturen, men också till minoritetskulturen.

Barnen ska alltså för det första förstå de värden som ligger i kulturell mångfald, alltså

kunna stifta bekantskap med olika kulturer för att bättre förstå exempelvis avvikande

handlingsmönster. Dessutom ska man hjälpa barnen att stärka sin egen identitet,

  19  

framförallt vad gäller de barn som har en minoritetsidentitet genom att exempelvis

utveckla flerkulturella identiteter. Internationalisering handlar alltså här framförallt om att

stifta bekantskap med och utveckla olika kulturella identiteter på hemmaplan.

IKT i LPFö 98 Under de senaste åren har utvecklingen av informationsteknik i utbildningssyfte gått

mycket fort. Projekt med så kallade ”en-till-enskolor” har exploderat i vissa delar av

landet och många kommunala och fristående huvudmän har en stor tilltro till den nya

teknikens lärandepotential, framförallt i förskolan. Eftersom det i LPFö 98 saknas direkta

incitament till den här typen av IKT-användning är det intressant att se hur en av

användarna, Jämtlands kommun, har resonerat kring användningen av iPads i förskolan.

I sin IKT-plan för en av sina förskolor resonerar de kring användningen kopplat till

LPFö 98; ”Barnen bör få möta den nya tekniken i förskolan, barn har lust att lära. De

provar sig fram, tar hjälp av varandra och samarbetar samt att barnen genom lek och

utforskande får lära sig och tillämpa nya erfarenheter” (Fredriksson, PPT från AV-media

Jämtland 2011). De menar fortsättningsvis att användningen kan understrykas av målet

“Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt

i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som

utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver” (LPFö 98:6).

Informations- och kommunikationsanvändning måste idag anses vara något som alla i

samhället behöver varför detta mål relativt tydligt ändå går att knyta till IKT-användning.

Utöver detta mål som egentligen inte handlar explicit om IKT finns egentligen bara ett

IKT-mål i läroplanen; ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas

såväl i skapande processer som i tillämpning” (LPFö 98:6).

Precis som vad gäller hållbar utveckling och demokrati har forskare visat på en koppling

mellan IKT och lek och skapande. Arne Trageton (2005) menar exempelvis att IKT kan

vara ett tydligt redskap för att uppnå lärande genom lek och skapande processer. Om det

är på detta sätt så finns det många möjligheter att få stöd av LPFö 98 för sitt IKT-

användande.

Sammanfattning LPFö 98 Jag har i ovanstående kapitel försökt att belysa vissa aspekter kring de strategiska

satsningar i LPFö 98 som Lärarutbildningsnämnden ämnar genomföra i

  20  

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. I uppdraget ingick att titta på både vad

elever/barn ska kunna efter genomgången utbildning och vad elever/barn ska ges

möjlighet att lära sig. I LPFö 98 står det mycket sällan utskrivet mål som eleverna ska

kunna, vilket är naturligt eftersom det i den skolformen inte sker någon formel

examination. Istället dominerar mål som ska utveckla ”lust och nyfikenhet samt en tilltro

till sin egen förmåga” (LPFö 98), det innebär att det är önskvärda processer och inte

färdiga resultat som är strävansvärt för samtliga satsningar inom förskolans område.

Omvärldsanalys Jag har hittills i rapporten försökt skissera vad elever ska kunna och erbjudas att lära sig

inom ramen för de fyra strategiska områden som Lärarutbildningsnämnden har avsatt

medel för i LP11. Vad gäller elevers måluppfyllelse generellt kan den sägas ha stagnerat

under de senaste åren i takt med den ökade segregering som skett både mellan skolor och

mellan elever från olika områden (se ex. Wigerfelt, 2008, Bunar, 2012, Skolverket, 2009).

Färre elever når målen och en av de största orsakerna är den ökade

utbildningssegregationen. Även skolinspektionen märker av denna trend. I sina

granskningar får de ofta höra uppgivna lärare som slutat tro på att det faktiskt är möjligt

att uppnå fullständig måluppfyllelse (Skolinspektionen, 2010). Detta är ett av

skolinspektionens viktigaste mål och myndighetens generaldirektör menar att vägen dit

framförallt bör gå genom förändringar i organisationen av undervisning genom en

anpassning till de elever som finns och vad som behöver göras (Ibid).

Målen som rör de strategiska satsningarna är som vi sett sällan av traditionell

faktakaraktär. Detta skulle kunna innebära att de kan ses som just sådana förändringar i

undervisningsmedel som skolinspektionen efterlyser. Jag har tidigare talat om kopplingen

mellan hållbar utveckling och demokrati. Med hållbar utveckling som både mål och

medel för att uppnå kunskaper om målet demokrati öppnas nya möjligheter för

sammanlänkningar och fruktsamma koalitioner där områdena för strategiska satsningar

kan användas som medel för andra kunskaper.

Innehållsanalys I denna del av utredningen undersöks med hjälp av innehållsanalys de områden i skolans

styrdokument som rör de strategiska satsningarna estetiska lärprocesser, hållbar

utveckling, IKT och internationalisering. Dessutom har ytterligare ett stycke som

tydligare rör social, ekonomisk och politisk hållbarhet lagts till efter önskemål från

  21  

projektgruppen. Tillvägagångssättet har varit att välja ut ett antal sökord för varje

område;

Sökord:

1. Estetiska lärprocesser: Estet*isk, krea*tivitet, gestalt*ande,

uttryck*sformer, skapa*nde

2. Hållbar utveckling: Miljö, hållbar*het, jord*en, natur*vård, ekolog*iskt,

social rättvisa, värld

3. IKT: Information*ssamhälle, teknik, IT, medi*er, käll*kritik, tolka, data,

digital

4. Internationalisering: Inter*nationell, global, utländ*sk, om*värld, kultur,

mångfald

5. Vidgad hållbarhet: Jämlik*het, jämställd*het, demokrati, solidaritet,

medborgar*sskap, ekonomi, resurs

Därefter har alla träffar i LPFö 98, Lgr 11, Gy 11 och Skollagen lagts in i ett dokument.

Dokumentet har sedan tolkats och kategoriserats. Träffar som inte rört området har

rensats ut och de kvarvarande skrivningarna har sorterats antingen som kunskaper som

eleverna ska erbjudas alternativt kunskaper som elever ska ha tillägnat sig efter avslutat

utbildning. Varje område avslutas med en sammanfattning och reflektion över

skrivningarnas progression mellan de olika styrdokumentens stadier.

Estetiska lärprocesser:  

Vad  elever  ska  erbjudas  för  kunskaper:  

LPFö  98  

Arbetslaget  ska  uppmuntra  förmedling  av  upplevelser  idéer,  och  tankegångar.    Att  skapa  och  kommunicera  med  hjälp  av  estetiska  uttrycksformer  såsom  bild,  sång  och  musik,  drama,  rytmik,  dans  och  rörelse  liksom  med  hjälp  av  tal-­‐  och  skriftspråk  utgör  både  innehåll  och  metod  i  förskolans  strävan  att  främja  barns  utveckling  och  lärande.  De  ska  få  hjälp  att  känna  tilltro  till  sin  egen  förmåga  att  tänka  själva,  handla,  röra  sig  och  lära  sig  dvs.  bilda  sig  utifrån  olika  aspekter,  bla  estetiska  

Barnet   kan   i   den   skapande  och   gestaltande   leken   få  möjligheter   att   uttrycka  och  bearbeta  upplevelser,  känslor  och  erfarenheter.  

  22  

Multimedia  och  informationsteknik  kan  i  förskolan  användas  såväl  i  skapande  processer  som  i  tillämpning.  

   

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Hantverkskunnande   och   estetiskt   tänkande   samspelar   i   skapandeprocessen  och  ska  därför  genomsyra  utbildningen.  (Hantverksprogrammet)  

Inriktningen   kultur   ska   ge   fördjupade   kunskaper   i   kultur   och   estetiska  uttrycksformer,   litteratur,   filosofi   och   psykologi,   samt   visa   hur   kulturen  påverkar   människan   och   hur   människan   skapar   kultur.   (Humanistiska  programmet)  

Utbildningen   ska   också   innehålla   kreativa   och   problemlösande   arbetsformer  samt   ge   förutsättningar   för   eleverna   att   utveckla   ett   tvärvetenskapligt  förhållningssätt.  (Teknikprogrammet)  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning:  

LPFö  98  

Att   skapa   och   kommunicera   med   hjälp   av   olika   uttrycksformer   såsom   bild,  sång  och  musik,  drama,  rytmik,  dans  och  rörelse.  

 

Lgr  11  

Förmåga  till  eget  skapande  hör  till  det  som  eleverna  ska  tillägna  sig.  

 

Lgr  11  

Skolan   ska   i   samarbete   med   hemmen   främja   elevers   allsidiga   personliga  utveckling  till  aktiva,  kreativa,  kompetenta  och  ansvarskännande  individer  och  medborgare.  

Skolan   ska   stimulera   elevernas   kreativitet,   nyfikenhet   och   självförtroende  samt  vilja  till  att  pröva  egna  idéer  och  lösa  problem.  

Skapande  arbete  och  lek  är  väsentliga  delar  i  det  aktiva  lärandet.  

Eleverna   ska   få   uppleva   olika   uttryck   för   kunskaper.   De   ska   få   pröva   och  utveckla   olika   uttrycksformer   och   uppleva   känslor   och   stämningar.   Drama,  rytmik,  dans,  musicerande  och  skapande  i  bild,  text  och  form  ska  vara  inslag  i  skolans  verksamhet.  

  23  

Gy  11  

Kan   hämta   stimulans   ur   kulturella   upplevelser   och   utveckla   känsla   för  estetiska  värden.  

 

Kommentarer till Estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser förekommer som mål i de granskade kursplanerna sammanlagt 15

gånger, 11 gånger under mål som relaterar till vilka kunskaper barn/elever ska erbjudas

och 4 gånger i skrivningar som relaterar till vad barn/elever ska kunna. Målen är vanligast

förekommande i LPFö 98 där de finns på 6 positioner. Det är också i LPFö 98 som

skrivningarna kring estetiska lärprocesser är tydligast. Sammanfattningsvis ska man enligt

min tolkning av målen i förskolan (1) arbeta med att förmedla upplevelser delvis som

bearbetning av egna känslor och upplevelser, (2) förmedla vissa av dessa känslor och

upplevelser via estetiska uttrycksformer, (3) bli sporrade av sina lärare att göra detta, samt

att (4) ha möjlighet att få ta hjälp av informationsteknik för att göra detta.

Målen kring estetiska lärprocesser i Lgr 11 är i större utsträckning än LPFö 98:s mål

kunskapsorienterade. Det som i LPFö 98 var skapande processer har förändrats till

kreativitet i Lgr 11. Vad som ligger i begreppet kreativitet definieras dock inte. Dock ska

eleverna även här få prova på olika uttryck av kunskaper, med vilket här menas de

estetiska uttrycken. Sammanfattningsvis ska, enligt min tolkning av Lgr 11, (1) skolan

främja och stimulera elevernas kreativitet främst inom problemlösning och idéutveckling,

(2) låta skolan vara en arena för lek och skapande arbete, (3) genom att utveckla

kreativitet och annan kunskap genom olika estetiska uttrycksformer komma närmare

känslor och stämningar, samt (4) efter avslutat utbildning ha viss kunskap och förmåga

till eget skapande. De två övergripande målen är alltså kreativitet, medan det vid sidan av

dessa också finns krav på att erbjuda estetiska uttrycksformer från skolan.

Gymnasieskolans styrdokument redogör för de estetiska lärprocesserna på en högre

abstraktionsnivå än övriga skolformers. I två av gymnasieskolans program uttrycks också

begreppet estetik enligt det äldre synsättet som det ”sköna”. Dels i

Hantverksprogrammet där eleverna ska lära sig om hantverkskunnande och estetiskt

tänkande i samband med skapandeprocessen, och dels i Humanistiska programmet där

estetiken ses i ljuset av kunskapen om kulturskapande på ett delvis historiskt plan.

  24  

Dessutom omnämns kreativitet i Teknikprogrammet där kreativiteten återigen ses främst

som en problemlösande egenskap, nära det entreprenörskap som behandlas i slutet av

denna utredning. Det är dock kunskapskravet i Gy 11 som är mest intressant; ”Kan

hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden” (Gy

11). Här handlar det alltså inte längre alls om den egna skapandeprocessen utan snarare

om ett förhållningssätt till kultur. En tolkning är att genom att erbjuda kulturella

upplevelser ska alltså eleverna kunna processa intryck och värdera olika kulturella källor

utifrån sina egna preferenser. Vad en ”känsla för estetiska värden” är finns naturligtvis

inte några enkla svar på, dock bör man inom lärarutbildningen ha en tydlig definition av

denna kunskap.

Hållbar utveckling  

Vad  elever  ska  erbjudas  för  kunskaper:  

LPFö  98  

Var   och   en   som   verkar   inom   förskolan   ska   främja   aktningen   för   varje  människas  egenvärde  och  respekten  för  vår  gemensamma  miljö.  

Förskolan  ska  sträva  efter  att  varje  barn  utvecklar  respekt  för  allt  levande  och  omsorg  om  sin  närmiljö.  

 

Lgr  11  

Genom  ett  miljöperspektiv  får  de  möjligheter  både  att  ta  ansvar  för  den  miljö  de  själva  direkt  kan  påverka  och  att  skaffa  sig  ett  personligt  förhållningssätt  till  övergripande   och   globala   miljöfrågor.   Undervisningen   ska   belysa   hur  samhällets   funktioner   och   vårt   sätt   att   leva   och   arbeta   kan   anpassas   för   att  skapa  hållbar  utveckling.  

I   undervisningen   i   olika   ämnen   integrera   ämnesövergripande  kunskapsområden,  exempelvis  miljö.  

Var   och   en   som   verkar   inom   skolan   ska   också   främja   aktning   för   varje  människas  egenvärde  och  respekt  för  vår  gemensamma  miljö.  

Gy  11  

Miljöperspektivet  i  undervisningen  ska  ge  eleverna  insikter  så  att  de  kan  dels  själva   medverka   till   att   hindra   skadlig   miljöpåverkan,   dels   skaffa   sig   ett  personligt   förhållningssätt   till   de   övergripande   och   globala   miljöfrågorna.  Undervisningen  ska  belysa  hur  samhällets  funktioner  och  vårt  sätt  att  leva  och  arbeta  kan  anpassas  för  att  skapa  hållbar  utveckling.  

  25  

Genom   studierna   ska   eleverna   stärka   grunden   för   det   livslånga   lärandet.  Förändringar   i   arbetslivet,   ny   teknologi,   internationaliseringen   och  miljöfrågornas  komplexitet  ställer  nya  krav  på  människors  kunskaper  och  sätt  att  arbeta.  

visar   respekt   för   och   omsorg   om   såväl   närmiljön   som   miljön   i   ett   vidare  perspektiv.  

Var   och   en   som   verkar   inom   skolan   ska   också   främja   aktning   för   varje  människas  egenvärde  och  respekt  för  vår  gemensamma  miljö.  

 

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Industriell  produktion  förutsätter  råvaror  och  energi.  Utbildningen  ska  leda  till  att  eleverna  får   insikter  om  sina  och  företagens  möjligheter  att  genom  val  av  material,  metod  och  teknik  påverka  förbrukningen  av  både  råvaror  och  energi.  Valen  ska  göras  med  hänsyn  till  såväl  hållbar  utveckling  ur  lokala  och  globala  aspekter  som  företagsekonomi.  (Industritekniska  programmet)  

Eleverna  ska  ges  möjligheter  att  förstå  hur  effektiv  energianvändning  leder  till  en   hållbar   utveckling.   Vid   nybyggnad,   omvandling   av   det   befintliga  byggnadsbeståndet,  reparation,  underhåll  och  installation  krävs  kunskaper  om  vilka  system  och  produkter  som  är  mest  energieffektiva  och  hur  man  arbetar  med  mesta  möjliga  miljöhänsyn.  (VVS-­‐  och  fastighetsprogrammet)  

Branschkunskap  innefattar  bland  annat  kunskaper  om  vilka  aktörer  som  finns  och   deras   roller,   besöksnäringens   bakgrund,   nuvarande   omfattning   och  framtida  möjligheter,  påverkan  på  miljön.  (Hotell  och  turismprogrammet)  

Utbildningen  ska  behandla  frågor  om  bland  annat  demokrati,  kommunikation,  etik,  genus  och  miljö  (Samhällsvetenskapsprogrammet)  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning:  

LPFö  98      

Förskolan   ska   lägga   stor   vikt   vid  miljö-­‐   och   naturvårdsfrågor.   Ett   ekologiskt  förhållningssätt  och  en  positiv  framtidstro  ska  prägla  förskolans  verksamhet.    

Förskolan   ska   medverka   till   att   barnen   tillägnar   sig   ett   varsamt  förhållningssätt   till   natur   och   miljö   och   förstår   sin   delaktighet   i   naturens  kretslopp.   Verksamheten   ska   hjälpa   barnen   att   förstå   hur   vardagsliv   och  arbete   kan   utformas   så   att   det   bidrar   till   en   bättre  miljö   både   i   nutid   och   i  framtid.  

 

Lgr  11  

  26  

Visar   respekt   för   och   omsorg   om   såväl   närmiljön   som   miljön   i   ett   vidare  perspektiv.  

Har   fått   kunskaper   om   förutsättningarna   för   en   god   miljö   och   en   hållbar  utveckling.  

Har   fått   kunskaper   om   och   förståelse   för   den   egna   livsstilens   betydelse   för  hälsan,  miljön  och  samhället.  

 

Gy  11  

Kan   observera   och   analysera   människans   samspel   med   sin   omvärld   utifrån  perspektivet  hållbar  utveckling.  

 

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Utbildningen   ska   utveckla   elevernas   kunskaper   om   och   färdigheter   i   teknik  och  teknisk  utveckling.  Den  ska  också  belysa  teknikens  roll  i  samspelet  mellan  människa  och  natur  med  hänsyn  till  hållbar  utveckling  (Teknikprogrammet)  

Eftersom  bygg-­‐  och  anläggningsarbete  påverkar   samhällets   infrastruktur  och  de  miljöer  man  vistas  i  ska  utbildningen  ge  kunskaper  om  ett  rationellt,  säkert  och   miljömässigt   hållbart   byggande.   Eleverna   ska   kunna   välja,   använda   och  vårda   material,   verktyg   och   maskiner   med   hänsyn   till   säkerhet   samt   miljö,  kvalitet  och  ekonomi,  både  när  det  gäller  produktions-­‐  och  livscykelkostnader  (Bygg-­‐  och  anläggningsprogrammet)  

Utbildningen   ska   ge   eleverna   möjligheter   att   kritiskt   granska   och   reflektera  över   hur   vi   kan   bruka   naturen   för   en   hållbar   utveckling.  (Naturbruksprogrammet)  

Utbildningen   ska   också   leda   till   att   eleverna   förstår   hantverkarens   roll   i  samhället  samt  får  insikt  i  vilka  konsekvenser  hantering  och  val  av  material  får  för  människor  och  miljö.  (Hantverksprogrammet)  

Eleverna  ska  dessutom  utveckla  förmågan  att  genomföra  olika  arbetsuppgifter  utifrån  krav  på  hållbar  utveckling.  (Fordons-­‐  och  transportprogrammet).  

Inom   yrkesområdet   ska   eleverna   även   kunna   diskutera   och   reflektera   kring  miljöaspekter   och   företagets   roll   i   samhället.   (Handels-­‐   och  administrationsprogrammet)  

Eleverna   ska   kunna   planera   och   genomföra   arbetsuppgifter   samt   bedöma  arbetsresultat   utifrån   kvalitet,   effektivitet   och   miljötänkande.  (Naturbruksprogrammet)  

  27  

Utbildningen  ska  öka  elevernas  miljömedvetenhet  och  utveckla  deras  förmåga  att   omsätta   kunskaper   om   miljö,   ekologi   och   resursanvändning   i   praktisk  handling.  (VVS-­‐  och  fastighetsprogrammet)  

Utbildningen  ska  ge  förståelse  av  hur  naturvetenskap  och  samhällsutveckling  ömsesidigt   har   påverkat   och   påverkar   varandra   och   särskilt   belysa  naturvetenskapens   roll   i   frågor   om   hållbar   utveckling.   (Naturvetenskapliga  programmet)  

Inriktningen  samhällsbyggande  och  miljö  ska  ge  kunskaper  om  och  färdigheter  i   samhällsbyggande,   miljö   och   arkitektur.   Den   ska   behandla   byggande   och  miljöfrågor  ur  ett  brett  perspektiv,  såväl  tekniskt,  ekologiskt  och  estetiskt  som  ekonomiskt  och  socialt.  (Teknikprogrammet)  

Utbildningen  ska  därför  ge  kunskaper  om  företagandets  villkor,  ekonomi  samt  direkt  och  indirekt  miljöpåverkan.  (El-­‐  och  energiprogrammet)  

Den   ska   även   ge   kunskaper   om   villkor   för   en   hållbar   utveckling,   såväl   ur  miljösynpunkt  som  ekonomiskt  och  socialt.  (Ekonomiprogrammet)  

Utbildningen  ska  dessutom  leda  till  en  fördjupad  förståelse  av  de  etiska  frågor  som   livsmedelshantering,   försäljning   och   hållbar   utveckling   ställer.  (Restaurang  och  livsmedelsprogrammet)  

 

Kommentarer till Hållbar utveckling

Hållbar utveckling förekommer som mål i de granskade kursplanerna sammanlagt 32

gånger, 14 gånger under mål som relaterar till vilka kunskaper barn/elever ska erbjudas

och 18 gånger i skrivningar som relaterar till vad barn/elever ska kunna. Hållbar

utveckling är på ett eller annat sätt kopplade till nästan samtliga av de

gymnasieprogramspecifika examensmålen.

I förskolan kommuniceras målen på framförallt ett etiskt och ekologiskt hållbart plan.

Alla barn ska vara rädd om och behandla miljön med respekt, speciellt den miljö som är

närmast dem. Dessutom ska förskolan ha ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv

framtidstro. Det ges också exempel på vilka sätt dessa övergripande mål ska infrias och

det är genom att barnen (1) tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö

samt att (2) barnen ska lära sig hur man lever på ett hållbart och miljövänligt sätt.

I grundskolans styrdokument, Lgr 11, introduceras begreppet hållbar utveckling i en

vidare bemärkelse än enbart den ekologiska aspekten. Detta gör man genom att (1)

fastslå miljö som ett perspektiv, (2) få eleverna att ta ansvar för sin närmiljö för att (3) få

eleverna att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till miljöfrågor på en mer

  28  

övergripande nivå. När de sedan har detta förhållningssätt, alltså en förståelse för

miljöproblematiken, ska de också (4) få möjlighet att lära sig hur det rådande sättet att

leva kan anpassas för att nå hållbar utveckling. Miljö som perspektiv förstärks av att det

pekas ut som ett ”övergripande ämnesområde”. Utöver dessa specifika mål finns även

portalparagrafen som finns i samtliga läroplaner med; ”Var och en som verkar inom

skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö” (Lgr 11:2).

Gymnasieskolans läroplan, Gy 11, följer till stora delar upp grundskolans anslagston och

även här kommuniceras ”miljöperspektivet” som något som både ska få eleverna att

medverka till att hindra miljöförstöring och bilda sig en egen uppfattning om de globala

miljöfrågorna. Förutom att belysa hur man kan leva och arbeta på ett hållbart sätt ska

man dessutom enligt Gy 11 lära sig om hur samhällets funktioner kan bli mer hållbara.

Vidare ska skolan försöka stärka elevernas ”livslånga lärande” och en av orsakerna till att

detta lyfts fram är miljöfrågans komplexitet. Man slår fast att det finns nya krav som är

svårare att uppnå genom enbart skolgång, istället behövs verktyg under skolgången för

att kunna lära och få ny kunskap även senare i livet. Även den mest konkreta kunskapen

som eleven ska få med sig från gymnasiet har en relativt hög abstraktionsnivå; ”eleven

kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet

hållbar utveckling” (Gy 11). Här ska eleven alltså utifrån ett hållbarhetsperspektiv kunna

analysera människors samspel med sin omvärld. För att kunna göra detta krävs att eleven

vet hur man handskas med ett hållbarhetsperspektiv på många olika plan, inte enbart vad

gäller det ekologiska perspektivet.

IKT  

Vad  elever  ska  erbjudas  för  kunskaper  

LPFö  98  

Multimedia  och  informationsteknik  kan  i  förskolan  användas  såväl  i  skapande  processer  som  i  tillämpning.  

 

Lgr  11  

-­  

Gy  11  

  29  

-­  

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

I  yrkesrollen  ingår  att  ta  personligt  ansvar  och  att  handla  med  gott  omdöme.  Utbildningen  ska  utveckla  elevernas  förmåga  att  söka,  analysera,  kritiskt  granska  och  värdera  information  samt  informera  andra  både  muntligt  och  skriftligt  och  med  hjälp  av  olika  medier.  (Hotell-­‐  och  turism)  

Inriktningen  informations-­‐  och  medieteknik  ska  ge  kunskaper  om  och  färdigheter  i  informations-­‐,  kommunikations-­‐  och  medieteknik.  Den  ska  behandla  datorkommunikation,  programmering,  digital  media,  webbutveckling  samt  dator-­‐  och  kommunikationsteknik.  (Teknikprogrammet)  

hantera  digitala  verktyg  och  medier  samt  ha  möjlighet  att  bredda  och  specialisera  sitt  kunnande  ska  finnas  med  i  utbildningen.  (Estetiska  programmet)  

Eleverna  ska  få  möjlighet  att  formulera  och  kommunicera  synpunkter  och  budskap  både  muntligt  och  skriftligt  samt  med  hjälp  av  olika  medier.  (Handels-­‐  och  administrationsprogrammet)  

utveckla  elevernas  språkliga  förmåga  och  till  att  modern  teknik  används  som  ett  redskap  för  informationssökning,  presentation  och  kommunikation.  (Ekonomiprogrammet)  

Inriktningen  medier,  information  och  kommunikation  ska  ge  kunskaper  om  mediernas  roll  i  samhället  och  hur  man  kan  använda  sig  av  medieteknik  för  att  förmedla  budskap  på  ett  intresseväckande  sätt.  (Samhällsvetenskapsprogrammet)  

I  vård  och  omsorg  används  IT,  andra  digitala  hjälpmedel  och  annan  teknisk  utrustning.  Utbildningen  ska  därför  ge  eleverna  möjlighet  att  lära  sig  hantera  dessa.(Vård-­‐  och  omsorgsprogrammet)  

Utbildningen  ska  bygga  på  ett  etiskt  och  ansvarsfullt  förhållningssätt  till  teknik  och  ett  kritiskt,  kreativt  och  konstruktivt  tänkande  ska  främjas.  I  utbildningen  ska  eleverna  ges  möjlighet  att  utveckla  förmåga  att  söka,  sovra  och  bearbeta  information  med  kallkritisk  medvetenhet.  (Teknikprogrammet)  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning  

LPFö  98  

Förmåga  att  kunna  kommunicera,  söka  ny  kunskap  och  kunna  samarbeta  är  nödvändig  i  ett  samhälle  präglat  av  ett  stort  informationsflöde  och  en  snabb  förändringstakt.  

  30  

utvecklar  intresse  för  bilder,  texter  och  olika  medier  samt  sin  förmåga  att  använda  sig  av,  tolka  och  samtala  om  dessa.  

 

Lgr  11  

Eleverna  ska  kunna  orientera  sig  i  en  komplex  verklighet,  med  ett  stort  informationsflöde  och  en  snabb  förändringstakt.  Studiefärdigheter  och  metoder  att  tillägna  sig  och  använda  ny  kunskap  blir  därför  viktiga.  Det  är  också  nödvändigt  att  eleverna  utvecklar  sin  förmåga  att  kritiskt  granska  fakta  och  förhållanden  och  att  inse  konsekvenserna  av  olika  alternativ.  

kan  använda  modern  teknik  som  ett  verktyg  för  kunskapssökande,  kommunikation,  skapande  och  lärande,  

 

 

Gy  11  

Eleverna  ska  också  kunna  orientera  sig  i  en  komplex  verklighet  med  stort  informationsflöde  och  snabb  förändringstakt.  Deras  förmåga  att  finna,  tillägna  sig  och  använda  ny  kunskap  blir  därför  viktig.  Eleverna  ska  träna  sig  att  tänka  kritiskt,  att  granska  fakta  och  förhållanden  och  att  inse  konsekvenserna  av  olika  alternativ.  På  så  vis  närmar  sig  eleverna  ett  vetenskapligt  sätt  att  tänka  och  arbeta.  

kan  söka  sig  till  saklitteratur,  skönlitteratur  och  övrigt  kulturutbud  som  en  källa  till  kunskap,  självinsikt  och  glädje  

kan  använda  bok-­‐  och  bibliotekskunskap  och  modern  teknik  som  ett  verktyg  för  kunskapssökande,  kommunikation,  skapande  och  lärande.  

 

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Inriktningen  informations-­‐  och  medieteknik  ska  ge  kunskaper  om  och  färdigheter  i  informations-­‐,  kommunikations-­‐  och  medieteknik.  Den  ska  behandla  datorkommunikation,  programmering,  digital  media,  webbutveckling  samt  dator-­‐  och  kommunikationsteknik.  (Teknikprogrammet)  

Utbildningen  ska  behandla  mediernas  och  informationsteknikens  förutsättningar  och  möjligheter.  Eleverna  ska  därför  ges  möjlighet  att  utveckla  dels  kunskaper  om  kommunikation  och  om  hur  åsikter  och  värderingar  uppkommer,  dels  färdigheter  i  att  kommunicera  och  presentera  sina  kunskaper,  bland  annat  med  hjälp  av  digitala  verktyg  och  medier.  (Samhällsvetenskapsprogrammet)  

  31  

Kreativitet,  nyfikenhet,  kommunikation,  samspel  samt  förmåga  till  eget  skapande  och  framförande  ska  vara  centralt  i  utbildningen.  Att  ta  ansvar  för  sitt  arbete,  hantera  och  värdera  stora  mängder  information,  belysa  frågor  ur  olika  perspektiv,  hantera  digitala  verktyg  och  medier  samt  ha  möjlighet  att  bredda  och  specialisera  sitt  kunnande  ska  finnas  med  i  utbildningen  som  förberedelse  för  konstnärliga  och  vetenskapliga  högskolestudier.  (Estetiska  programmet)  

Utbildningen  ska  utveckla  elevernas  förmåga  att  söka,  analysera  och  värdera  information  från  olika  branscher  och  områden.  Den  ska  utveckla  elevernas  färdigheter  i  att  använda  IT  på  ett  situationsanpassat  sätt.  Utbildningen  ska  också  ge  eleverna  möjligheter  till  fördjupade  studier  i  engelska.  (Handels-­‐  och  administrationsprogrammet)  

Inriktningen  estetik  och  media  ska  ge  fördjupade  kunskaper  i  digitala  medier  ur  ett  estetiskt  perspektiv.  Den  ska  utveckla  elevernas  förmåga  att  kommunicera  med  digitala  verktyg.  Ljud,  bilder  och  berättande  star  i  centrum.  Inriktningen  ska  ge  eleverna  möjlighet  att  uppleva,  tolka  och  reflektera  över  digitala  uttryck  ur  olika  perspektiv  samt  möta,  använda  och  skapa  digitala  produkter.  Inriktningen  ska  dessutom  ge  möjlighet  att  fokusera  på  något  digitalt  medium.  (Estetiska  programmet)  

Inom  naturvetenskap  och  matematik  sker  datainsamling  och  beräkningar  i  huvudsak  med  datorstöd.  Förmågan  att  söka,  sovra,  bearbeta  och  tolka  information  samt  att  tillägna  sig  ny  teknik  är  viktig  för  naturvetare  och  matematiker.  Utbildningen  ska  därför  ge  god  vana  att  använda  modern  teknik  och  utrustning.  (Naturvetenskapsprogrammet)  

Utbildningen  ska  bygga  på  ett  etiskt  och  ansvarsfullt  förhållningssätt  till  teknik  och  ett  kritiskt,  kreativt  och  konstruktivt  tänkande  ska  främjas.  I  utbildningen  ska  eleverna  ges  möjlighet  att  utveckla  förmåga  att  söka,  sovra  och  bearbeta  information  med  källkritisk  medvetenhet.  (Teknikprogrammet)  

Utifrån  studier  av  samhällsfrågor  ska  utbildningen  ge  eleverna  möjlighet  att  utveckla  ett  vetenskapligt  och  kritiskt  förhållningssätt.  I  detta  ingår  att  kunna  avgöra  om  påståenden  är  grundade  på  fakta  och  att  kunna  urskilja  värderingar  i  olika  typer  av  källor.  Utbildningen  ska  därför  utveckla  elevernas  förmåga  att  söka,  sovra  och  bearbeta  information  med  källkritisk  medvetenhet.  (Samhällsvetarprogrammet)  

Utbildningen  ska  ge  eleverna  kunskaper  om  metoder  för  att  formulera  och  besvara  frågeställningar  inom  humaniora  samt  färdigheter  i  att  urskilja  fakta,  värderingar  och  logiska  resonemang  i  olika  typer  av  källor.  (Humanistiska  programmet)  

Utbildningen  ska  behandla  mediernas  och  informationsteknikens  förutsättningar  och  möjligheter.  Eleverna  ska  därför  ges  möjlighet  att  utveckla  dels  kunskaper  om  kommunikation  och  om  hur  åsikter  och  värderingar  uppkommer,  dels  färdigheter  i  att  kommunicera  och  presentera  sina  kunskaper,  bland  annat  med  hjälp  av  digitala  verktyg  och  medier.  (Samhällsvetarprogrammet)  

  32  

Utbildningen  ska  ge  kunskaper  om  interaktiva  och  digitala  medier  för  att  eleverna  till  exempel  ska  kunna  presentera  tekniskt  innehåll  och  framställa  modeller.  (Teknikprogrammet)  

De  ska  få  utveckla  sin  känsla  för  färg,  form  och  komposition  samt  använda  de  digitala  tekniker  som  förekommer  i  yrket.  (Hantverksprogrammet)  

Inriktningen  estetik  och  media  ska  ge  fördjupade  kunskaper  i  digitala  medier  ur  ett  estetiskt  perspektiv.  Den  ska  utveckla  elevernas  förmåga  att  kommunicera  med  digitala  verktyg.  Ljud,  bilder  och  berättande  står  i  centrum.  Inriktningen  ska  ge  eleverna  möjlighet  att  uppleva,  tolka  och  reflektera  över  digitala  uttryck  ur  olika  perspektiv  samt  möta,  använda  och  skapa  digitala  produkter.  Inriktningen  ska  dessutom  ge  möjlighet  att  fokusera  på  något  digitalt  medium.  (Estetiska  programmet)  

Utbildningen  ska  också  ge  eleverna  färdigheter  i  att  använda  digitala  verktyg  och  medier  för  informationssökning,  kommunikation  och  presentation  och  i  att  söka,  sovra  och  bearbeta  information  från  olika  typer  av  material  med  källkritisk  medvetenhet.  (Humanistiska  programmet)  

Utbildningen  ska  utveckla  elevernas  förmåga  att  söka,  analysera  och  värdera  information  från  olika  branscher  och  områden.  Den  ska  utveckla  elevernas  färdigheter  i  att  använda  IT  på  ett  situationsanpassat  sätt.  (Handels-­‐  och  administrationsprogrammet)  

Utbildningen  ska  också  ge  eleverna  färdigheter  i  att  använda  digitala  verktyg  och  medier  för  informationssökning,  kommunikation  och  presentation  och  i  att  söka,  sovra  och  bearbeta  information  från  olika  typer  av  material  med  källkritisk  medvetenhet.  (Humanistiska  programmet)  

 

Kommentarer till IKT

IKT förekommer som mål i de granskade kursplanerna sammanlagt 32 gånger, 10 gånger

under mål som relaterar till vilka kunskaper barn/elever ska erbjudas och 22 gånger i

skrivningar som relaterar till vad barn/elever ska kunna. Vad gäller förskolans LPFö 98

så slår man fast att informationstakten i samhället är mycket hög, vilket innebär att

kommunikation, kunskapssökande och samarbete är vitalt för att klara sig. Därför vill

man utveckla just dessa tre egenskaper hos barnen genom att försöka utveckla såväl

intresse som förmåga att förstå och tolka bilder, texter och andra medier. Barnen ska

alltså inte bara stifta bekantskap med olika medier utan även efter avslutad förskola

kunna förstå och tolka dem. Detta kan göras exempelvis genom att använda IKT i

skapande processer.

  33  

Förutom det stora informationsflödet och en snabb förändringstakt slår man i Lgr 11

även fast att samhället består av en komplex verklighet. Därför, menar man, är det viktigt

att ha bra metoder för denna nya typ av kunskapsinhämtning. Det hänger också ihop

med källkritik och konsekvensanalys som är det tydligaste exemplet på vilka vägar

kunskapsinhämtningen kan ta. I de mer skarpa kraven på kunskaper hittar vi också just

användningen av modern teknik som något som eleverna ska behärska som verktyg för

kommunikation och kunskapsinhämtning. Här ska alltså IKT som teknik ses som ett

medel för ytterligare kunskap, medan IKT som förhållningssätt i kunskapsinhämtningen

är ett mål i sig.

I Gy 11 finns en nästan exakt likadan formulering rörande källkritik och

konsekvensanalys som i Lgr 11. Dock finns ett viktigt tillägg, nämligen att det

övergripande målet med denna kompetens är att närma sig ett vetenskapligt

förhållningssätt. Utöver detta mål som alltså är snarlikt det som fanns i Lgr 11

exemplifieras också vid vilka tillfällen det kan finnas praktiska användningsområden av

IKT. Dels ska eleverna självmant kunna söka upp både skön- och facklitteratur för att

inhämta kunskap, självinsikt och glädje och dels ska de rent tekniskt kunna hitta dessa

texter genom modern teknik och bok- och bibliotekskunskap.

 

Internationalisering  

Vad  elever  ska  erbjudas  för  kunskaper  

LPFö  98  

Det  svenska  samhällets  internationalisering  ställer  höga  krav  på  människors  förmåga  att  leva  med  och  förstå  de  värden  som  ligger  i  en  kulturell  mångfald.  Förskolan  är  en  social  och  kulturell  mötesplats  som  kan  stärka  denna  förmåga  och  förbereda  barnen  för  ett  liv  i  ett  alltmer  internationaliserat  samhälle.  

 

Lgr  11  

Det  svenska  samhällets  internationalisering  och  den  växande  rörligheten  över  nations  gränserna  ställer  höga  krav  på  människors  förmåga  att  leva  med  och  inse  de  värden  som  ligger  i  en  kulturell  mångfald.  Medvetenhet  om  det  egna  och  delaktighet  i  det  gemensamma  kulturarvet  ger  en  trygg  identitet  som  är  viktig  att  utveckla  tillsammans  med  förmågan  att  förstå  och  leva  sig  in  i  andras  villkor  och  värderingar.  Skolan  är  en  social  och  kulturell  mötesplats  som  både  har  en  

  34  

möjlighet  och  ett  ansvar  för  att  stärka  denna  förmåga  hos  alla  som  arbetar  där.  

Ett  internationellt  perspektiv  är  viktigt  för  att  kunna  se  den  egna  verkligheten  i  ett  globalt  sammanhang  och  för  att  skapa  internationell  solidaritet  samt  förbereda  för  ett  samhälle  med  täta  kontakter  över  kultur  och  nationsgränser.  Det  internationella  perspektivet  innebär  också  att  utveckla  förståelse  för  den  kulturella  mångfalden  inom  landet.  

Rektors  ansvar  är  att  skolans  internationella  kontakter  utvecklas.  

Rektors  ansvar  är  att  skolpersonalen  får  kännedom  om  de  internationella  överenskommelser  som  Sverige  har  förbundit  sig  att  beakta  i  utbildningen.  

 

Gy  11  

Genom  studierna  ska  eleverna  stärka  grunden  för  det  livslånga  lärandet.  Förändringar  i  arbetslivet,  ny  teknologi,  internationaliseringen  och  miljöfrågornas  komplexitet  ställer  nya  krav  på  människors  kunskaper  och  sätt  att  arbeta.  

Det  svenska  samhällets  internationalisering  och  den  växande  rörligheten  över  nations-­‐  gränserna  ställer  höga  krav  på  människors  förmåga  att  leva  med  och  inse  de  värden  som  ligger  i  en  kulturell  mångfald.  Skolan  är  en  social  och  kulturell  mötesplats,  som  har  både  en  möjlighet  och  ett  ansvar  för  att  stärka  denna  förmåga  hos  alla  som  verkar  där.  

Internationella  kontakter  och  utbildningsutbyte  med  andra  länder  ska  främjas.  

Rektors  ansvar  är  att  stimulera  till  internationella  kontakter,  samverkan  och  utbyten  i  utbildningen.  

Rektors  ansvar  är  att  skolpersonalen  får  kännedom  om  de  internationella  överenskommelser  som  Sverige  har  förbundit  sig  att  beakta  i  utbildningen.  

är  medveten  om  att  alla  yrkesområden  förändras  i  takt  med  teknisk  utveckling,  förändringar  i  samhälls-­‐  och  yrkesliv  samt  ökad  internationell  samverkan  och  därmed  förstår  behovet  av  personlig  utveckling  i  yrket.  

Skolan  ska  bidra  till  att  elever  får  en  identitet  som  kan  relateras  till  inte  bara  det  specifikt  svenska  utan  också  det  nordiska,  det  europeiska  och  ytterst  det  globala.  

 

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Internationaliseringen  inom  el-­‐,  energi-­‐,  automations-­‐  och  datorbranscherna  kräver  förmåga  att  använda  språk.  Utbildningen  ska  ge  eleverna  möjligheter  till  fördjupade  studier  i  engelska.  (El-­‐  och  energiprogrammet)  

  35  

Livsmedels-­‐  och  restaurangbranschen  har  en  stark  internationell  prägel.  Därför  ska  kunskaper  om  livsmedel  och  måltider  i  andra  kulturer  ingå  i  utbildningen.  Branschen  är  av  tradition  en  del  av  en  internationell  arbetsmarknad.  Utbildningen  ska  därför  ge  eleverna  kännedom  om  arbete  i  andra  länder  och  möjligheter  till  fördjupade  studier  i  engelska.  (Restaurang  och  livsmedelsprogrammet)  

Språk  är  en  förutsättning  för  att  verka  i  en  globaliserad  värld  och  ett  internationellt  perspektiv  är  därför  centralt.  Inriktningen  ska  visa  värdet  av  att  kunna  flera  språk  och  hur  språkkunskaper  förstärker  varandra.  (Humanistiska  programmet)  

Utbildningen  ska  också  bidra  till  att  eleverna  får  kännedom  om  det  valda  hantverksyrkets  möjligheter  på  en  internationell  arbetsmarknad.  (Hantverksprogrammet)  

Utbildningen  ska  uppmuntra  eleverna  att  utveckla  nya  och  kreativa  lösningar  för  att  skapa  och  möta  förändringar.  Den  ska  tydliggöra  hur  utvecklingen  av  produkter  och  tjänster  lokalt  och  globalt  kan  ske  på  ett  hållbart  sätt.  (Teknikprogrammet)  

Utbildningen  ska  också  behandla  makt  ur  ekonomiska,  sociala  och  politiska  aspekter.  I  detta  ingår  studier  av  faktorer  som  kan  påverka  och  förklara  det  som  sker  i  samhället  alltifrån  den  lokala  till  den  globala  nivån.  (Samhällsvetenskapsprogrammet)  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning  

LPFö  98  

-­  

Lgr  11  

-­  

Gy  11  

har  kunskaper  om  internationell  samverkan  och  globala  samband  och  kan  bedöma  skeenden  ur  svenskt,  nordiskt,  europeiskt  och  globalt  perspektiv.  

 

Examensmål  för  de  nationella  gymnasieprogrammen  

Utbildningen  ska  utveckla  elevernas  kunskaper  i  humaniora.  Inom  humaniora  studeras  människan  i  samtiden  och  historien  utifrån  kulturella  och  språkliga  perspektiv,  lokalt  och  globalt,  nationellt  och  internationellt.  (Humanistiska  programmet)  

Den  ska  också  bidra  till  ett  globalt  perspektiv  på  naturbruket  samt  ge  

  36  

kunskaper  om  internationellt  samarbete.  (Naturbruksprogrammet)  

Dessutom  ska  utbildningen  ge  eleverna  kunskaper  om  arbetsmiljöregler  och  säkerhetsbestämmelser  samt  kännedom  om  nationella  och  internationella  bestämmelser  som  gäller  för  yrket.  (VVS  och  fastighetsprogrammet)  

Utbildningen  ska  därför  utveckla  elevernas  kunskaper  om  ekonomiska  förhållanden  i  samhället,  om  länders  olika  förutsättningar  för  handel  samt  om  grunderna  för  internationella  sammanslutningar  och  avtal.  Samt  Utbildningen  ska  vidare  ge  kunskaper  om  företagens  roll  i  samhällsutvecklingen,  lokalt,  regionalt,  nationellt  och  globalt.  (Ekonomiprogrammet)  

 

Kommentarer till Internationalisering

Internationalisering förekommer som mål i de granskade kursplanerna sammanlagt 23

gånger, 18 gånger under mål som relaterar till vilka kunskaper barn/elever ska erbjudas

och 5 gånger i skrivningar som relaterar till vad barn/elever ska kunna. Vid en

genomläsning av målen som går att koppla till internationalisering är det tydligt att de till

största delen karaktäriseras av en strävansmodell. Varken i LPFö 98 eller Lgr 11 finns det

några mål som är direkta kunskapskrav utan snarare handlar det om att implementera de

kulturella aspekterna av internationalisering i skolan. Kulturell mångfald, tolerans och

förståelse för andra människor och kulturer är exempel på värden som skolan ska

försöka förmedla i LPFö 98 och Lgr 11. Här menar man också att skolan som naturlig

kulturell mötesplats är en utmärkt arena för exponering av dessa värden. I Lgr 11 läggs

också den mer utåtriktade aspekten av internationalisering till strävandemålen. Man slår

fast att (1) ett internationellt perspektiv är viktigt för att skapa globalt sammanhang och

internationell solidaritet, (2) skolan ska förbereda eleverna för internationellt samhälle

samt (3) rektor är ansvarig för att knyta de kontakter som är nödvändiga för att eleverna

faktiskt ska få ta del av detta internationella samhälle. Det är intressant att det även finns

ett mål som tar upp internationella överenskommelser. I den mån de finns är det också

rektors ansvar att kommunicera dessa överenskommelser till sina anställda.

Jag har tidigare i denna genomgång varit inne på det livslånga lärandet. I Gy 11 var

orsaken till detta mål miljöfrågornas komplexitet. Denna orsak vävs även samman med

den ökande internationaliseringen och tillsammans med förändringar i arbetslivet och ny

teknologi är dessa två områden de huvudsakliga orsakerna till att det livslånga lärandet i

läroplanen har blivit ett viktigt begrepp. Vidare konkretiserar man detta genom att peka

på att nästan samtliga yrkesområden har blivit mer föränderliga, delvis på grund av ökad

  37  

internationalisering. Därför är det också viktigt med det livslånga lärandet, eller här den

”personliga utvecklingen” i yrket. Läroplanen tar också upp såväl den inåt- som

utåtriktade internationaliseringen. Elevernas förmåga att leva med och uppskatta den

kulturella mångfalden är viktigt eftersom som det under många år skett en utökad

rörlighet över nationsgränserna. Samtidigt vill man också utveckla den internationella

samverkan genom utökade kontakter och utbyten. Skolan ska också försöka få eleverna

att koppla både den inåt- och utåtriktade internationaliseringen till sin egen identitet och

främja en utveckling mot inte bara en nationell utan också en regional och global

identitet. Bland målen i Gy 11 finns också ett mål som är ett tydligt kunskapsmål och där

alla elever ska kunna bedöma skeenden utifrån perspektiv som Sverige, Europa eller

Världen och för att lyckas med detta också veta något om globala samband och

internationell samverkan.

Om social, ekonomisk och politisk hållbarhet

Vid internatet för strategiska satsningar den 20-21/8 framkom önskemål om att utvidga

definitionen av begreppet hållbar utveckling. Behovet av att på ett tydligare sätt integrera

de sociala, ekonomiska och politiska aspekterna av begreppet ledde till att en

kompletterande undersökning ansågs önskvärd. I denna påbyggande undersökning av

hållbar utveckling har jag använt mig av samma metod som övriga områden. Det vill säga

att jag har lagt till ett antal sökord som tydligare knyter an till dessa delar av

hållbarhetsbegreppet. Dessa sökord är jämlik*het, jämställd*het, demokrati, solidaritet,

medborgar*skap, ekonomi och resurs. Utifrån dessa begrepp gjordes sedan körningar i

dokumenten Skollagen, LPFö 98, Lgr 11 och Gy 11. Av utrymmesskäl har

examensmålen för gymnasieskolans program utelämnats. Resultatet presenteras här

nedan.

Skollagen  

Sådan  verksamhet  som  avses  i  2–5  §§  ska  utformas  med  respekt  för  barnets  rättigheter  och  i  överensstämmelse  med  grundläggande  demokratiska  värderingar  och  de  mänskliga  rättigheterna  som  människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  jämställdhet  samt  solidaritet  mellan  människor.  Den  ska  förmedla  och  förankra  respekt  för  de  mänskliga  rättigheterna  och  de  grundläggande  demokratiska  värderingar  som  det  svenska  samhället  vilar  på.  

Utbildningen  ska  utformas  i  överensstämmelse  med  grundläggande  demokratiska  värderingar  och  de  mänskliga  rättigheterna  som  människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  

  38  

jämställdhet  samt  solidaritet  mellan  människor.  

Utbildningen  ska  också  förmedla  och  förankra  respekt  för  de  mänskliga  rättigheterna  och  de  grundläggande  demokratiska  värderingar  som  det  svenska  samhället  vilar  på.  

Utbildningen  syftar  också  till  att  i  samarbete  med  hemmen  främja  barns  och  elevers  allsidiga  personliga  utveckling  till  aktiva,  kreativa,  kompetenta  och  ansvarskännande  individer  och  medborgare.  

 

Kunskaper  som  elever  ska  erbjudas  

LPFö  98  

Människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  jämställdhet  mellan  könen  samt  solidaritet  med  svaga  och  utsatta  är  värden  som  förskolan  ska  hålla  levande  i  arbetet  med  barnen.  

Omsorg  om  och  hänsyn  till  andra  människor,  liksom  rättvisa  och  jämställdhet  samt  egna  och  andras  rättigheter  ska  lyftas  fram  och  synliggöras  i  verksamheten.  

Förskolan  vilar  på  demokratins  grund.  

En  viktig  uppgift  för  förskolan  är  att  förmedla  och  förankra  respekt  för  de  mänskliga  rättigheterna  och  de  grundläggande  demokratiska  värderingar  som  det  svenska  samhället  vilar  på.    

Vuxnas  förhållningssätt  påverkar  barns  förståelse  och  respekt  för  de  rättigheter  och  skyldigheter  som  gäller  i  ett  demokratiskt  samhälle  och  därför  är  vuxna  viktiga  som  förebilder.  

Verksamheten  ska  bedrivas  i  demokratiska  former  och  därigenom  lägga  grunden  till  ett  växande  ansvar  och  intresse  hos  barnen  för  att  de  på  sikt  aktivt  ska  delta  i  samhällslivet.  

I  förskolan  läggs  grunden  för  att  barnen  ska  förstå  vad  demokrati  är.  

Förskolan  ska  aktivt  och  medvetet  påverka  och  stimulera  barnen  att  utveckla  förståelse  för  vårt  samhälles  gemensamma  demokratiska  värderingar  och  efterhand  omfatta  dem.  

att  förskolan  tillämpar  ett  demokratiskt  arbetssätt  där  barnen  aktivt  deltar  

Arbetslaget  ska  visa  respekt  för  individen  och  medverka  till  att  det  skapas  ett  demokratiskt  klimat  i  förskolan,  där  samhörighet  och  ansvar  kan  utvecklas  och  där  barnen  får  möjlighet  att  visa  solidaritet.  

  39  

Förskolan  ska  ta  till  vara  och  utveckla  barnens  förmåga  till  ansvarskänsla  och  social  handlingsberedskap,  så  att  solidaritet  och  tolerans  tidigt  grundläggs.  

Förskolan  ska  sträva  efter  att  varje  barn  utvecklar  öppenhet,  respekt,  solidaritet  och  ansvar.  

Detta  innebär  att  verksamheten  inte  kan  utformas  på  samma  sätt  överallt  och  att  förskolans  resurser  därför  inte  ska  fördelas  lika.  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning  

LPFö  98  

utvecklar   sin   förmåga   att   förstå   och   att   handla   efter   demokratiska   principer  genom  att  få  delta  i  olika  former  av  samarbete  och  beslutsfattande.  

 

Kunskaper  som  elever  ska  erbjudas  

Lgr  11  

Det  offentliga  skolväsendet  vilar  på  demokratins  grund.  

Utbildningen  ska  förmedla  och  förankra  respekt  för  de  mänskliga  rättigheterna  och   de   grundläggande   demokratiska   värderingar   som   det   svenska   samhället  vilar  på.  

Skolans   mål   är   att   varje   elev   kan   göra   och   uttrycka   medvetna   etiska  ställningstaganden   grundade   på   kunskaper   om   mänskliga   rättigheter   och  grundläggande  demokratiska  värderingar  samt  personliga  erfarenheter.  

Skolans  mål  är  att  varje  elev  efter  genomgången  grundskola  har  fått  kunskaper  om   samhällets   lagar   och   normer,   mänskliga   rättigheter   och   demokratiska  värderingar  i  skolan  och  i  samhället.  

Alla  som  arbetar   i   skolan  ska  visa  respekt   för  den  enskilda   individen  och   i  det  vardagliga  arbetet  utgå  från  ett  demokratiskt  förhållningssätt.  

Skolans   mål   är   att   varje   elev   har   kunskap   om   demokratins   principer   och  utvecklar  sin  förmåga  att  arbeta  i  demokratiska  former.  

Förbereda   eleverna   för   delaktighet   och  medansvar   och   för   de   rättigheter   och  skyldigheter  som  präglar  ett  demokratiskt  samhälle.  

Människolivets   okränkbarhet,   individens   frihet   och   integritet,   alla   människor  lika  värde,  jämställdhet  mellan  kvinnor  och  män  samt  solidaritet  med  svaga  och  utsatta  är  de  värden  som  skolan  ska  gestalta  och  förmedla.  

  40  

Rektorn  har  ett  särskilt  ansvar  för  att  i  undervisningen  i  olika  ämnen  integrera  ämnesövergripande  kunskapsområden,  exempelvis  [...]  jämställdhet.  

Solidaritet   med   svaga   och   utsatta   är   de   värden   som   skolan   ska   gestalta   och  förmedla.  

Ett  internationellt  perspektiv  är  viktigt  för  att  kunna  se  den  egna  verkligheten  i  ett  globalt  sammanhang  och  för  att  skapa  internationell  solidaritet  [...]  

Alla   som   arbetar   i   skolan   ska   medverka   till   att   utveckla   elevernas   känsla   för  samhörighet,  solidaritet  och  ansvar  för  människor  också  utanför  den  närmaste  gruppen.    

Alla   som   arbetar   i   skolan   ska   i   sin   verksamhet   bidra   till   att   skolan   präglas   av  solidaritet  mellan  människor.  

Det  är  inte  tillräckligt  att  i  undervisningen  förmedla  kunskap  om  grundläggande  demokratiska   värderingar.   Undervisningen   ska   bedrivas   i   demokratiska  arbetsformer  och  förbereda  eleverna  för  att  aktivt  delta  i  samhällslivet.  

 

Vad  elever  ska  kunna  efter  genomgången  utbildning  

Lgr  11  

De  demokratiska  principerna  att  kunna  påverka,   ta  ansvar  och  vara  delaktig  ska  omfatta  alla  elever.  

 

Kunskaper  som  elever  ska  erbjudas  

Gy  11  

Se  till  att  undervisningen  till  innehåll  och  uppläggning  präglas  av  ett  jämställdhetsperspektiv  

Enligt  skollagen  ska  utbildningen  utformas  i  överensstämmelse  med  grundläggande  demokratiska  värderingar  och  de  mänskliga  rättigheterna  som  människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  jämställdhet  samt  solidaritet  mellan  människor.  

Människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  jämställdhet  mellan  kvinnor  och  män  samt  solidaritet  mellan  människor  är  de  värden  som  utbildningen  ska  gestalta  och  förmedla.  

visa  respekt  för  den  enskilda  eleven  och  ha  ett  demokratiskt  förhållningssätt.  

Läraren  ska  klargöra  det  svenska  samhällets  grundläggande  demokratiska  värden  och  de  mänskliga  rättigheterna  samt  med  eleverna  diskutera  konflikter  som  kan  uppstå  mellan  dessa  värden  och  rättigheter  och  faktiska  händelser  

  41  

Skolans  mål  är  att  varje  elev  utifrån  kunskap  om  demokratins  principer  vidareutvecklar  sin  förmåga  att  arbeta  i  demokratiska  former  samt  utvecklar  sin  vilja  att  aktivt  bidra  till  en  fördjupad  demokrati  i  arbetsliv  och  samhällsliv.  

Skolväsendet  vilar  på  demokratins  grund.  

Utbildningen  ska  förmedla  och  förankra  respekt  för  de  mänskliga  rättigheterna  och  de  grundläggande  demokratiska  värderingar  som  det  svenska  samhället  vilar  på.  

Det  är  inte  tillräckligt  att  i  undervisningen  förmedla  kunskap  om  grundläggande  demokratiska  värden.  Undervisningen  ska  dessutom  bedrivas  i  demokratiska  arbetsformer  och  utveckla  elevernas  förmåga  och  vilja  att  ta  personligt  ansvar  och  aktivt  delta  i  samhällslivet.  

Skolan  ska  förmedla  sådana  mer  beständiga  kunskaper  som  utgör  den  gemensamma  referensramen  i  samhället  och  som  utgår  från  grundläggande  demokratiska  värderingar  

Enligt  skollagen  ska  utbildningen  utformas  i  överensstämmelse  med  grundläggande  demokratiska  värderingar  och  de  mänskliga  rättigheterna  som  människolivets  okränkbarhet,  individens  frihet  och  integritet,  alla  människors  lika  värde,  jämställdhet  samt  solidaritet  mellan  människor.  

Skolans  mål  är  att  varje  elev  kan  göra  medvetna  ställningstaganden  grundade  på  kunskaper  om  mänskliga  rättigheter  och  grundläggande  demokratiska  värderingar  samt  personliga  erfarenheter.  

Det  är  skolans  ansvar  att  varje  elev  har  förutsättningar  för  att  delta  i  demokratiska  beslutsprocesser  i  samhälls-­‐  och  arbetsliv  

Alla  som  arbetar  i  skolan  ska  medverka  till  att  utveckla  elevernas  känsla  för  samhörighet,  solidaritet  och  ansvar  för  människor  också  utanför  den  närmaste  gruppen  

Ett  internationellt  perspektiv  är  viktigt  för  att  kunna  se  den  egna  verkligheten  i  ett  globalt  sammanhang  och  för  att  skapa  internationell  solidaritet.  

 En  likvärdig  utbildning  innebär  inte  att  undervisningen  ska  utformas  på  samma  sätt  överallt  eller  att  skolans  resurser  ska  fördelas  lika  

 

Kommentar till det utvidgade hållbarhetsbegreppet

Det är mestadels den sociala och politiska hållbarheten som är framskrivet i

styrdokumenten. Begreppen jämställdhet, demokrati och solidaritet förekommer många

gånger medans ekonomi eller resurser knappast nämns överhuvudtaget. Dock

förekommer de förstnämnda begreppen desto mer, totalt i 47 olika skrivningar och då är

inte ens examensmålen för de nationella gymnasieprogrammen inräknade. Det innebär

  42  

att det är ett mycket stort men inte så kravintensivt område. I samtliga skolformer

handlar det om att kommunicera och arbeta med värden. Från förskolans grund av

förståelse av dessa värden till gymnasiets problematisering av de olika värdenas relation

till varandra. Skrivningarna är generellt av karaktären ”tvingande önskemål”. Man har

således stora ambitioner att hela skolväsendet ska omfamna breda och djupa kunskaper

om mänskliga rättigheter, demokrati och solidaritet med andra människor. Dock är det

väldigt svårt att göra dessa värden till tvingande genom exempelvis kunskapsmål för

elever. Det innebär att man istället använder sig av skrivningar som ”Skolan ska…”, ”Det

är skolans ansvar att…” och ”Alla som arbetar i skolan ska…”. Resultatet blir att dessa

skrivningar är mycket svårmätbara. Hur kan man se att en skola har lyckats med att ”alla

elever har förutsättningar att delta i demokratiska beslutsprocesser”? Kunskapen om

demokrati går alltid att mäta, men det är svårare att handskas med värdet av eller viljan till

demokrati.

Intressant är också att skollagen fastslår värden som demokrati och solidaritet. Vad gäller

andra innehållsområden lämnas det över till läroplanerna, men vissa värden är alltså

fastslagna genom lag. Demokrati blir därmed, föga förvånande, ett av de absolut starkaste

innehållsområden som skolan överhuvudtaget har.

Det finns med andra ord ett mycket stort stöd för inkludering av såväl sociala som

politiska hållbarhetsperspektiv i arbetet med de strategiska satsningarna. En knäckfråga

blir dock prioritering. Det vidgade hållbarhetsbegreppet tangerar, som vi kan se ovan,

oerhört många av skolans mål. För att få spets i implementeringen blir det förmodligen

nödvändigt att koncentrera sig på några områden i taget. Dessutom är det troligt att vissa

av ovanstående mål redan är välinternaliserade i flera av lärarutbildningarna, vilket blir

möjligt att se efter en inventering.

Stora områden utanför de strategiska satsningarna I mitt arbete med denna rapport har tyngdpunkten legat på de fyra områden som av

Lärarutbildningsnämnden betraktats som strategiska områden. Dock är det omöjligt att

inte säga något om ytterligare innehållsområden som lyfts fram i de nya styrdokumenten

och som har tagit en betydligt större plats jämfört med äldre styrdokument. Det största

av de nya områden som skrivits fram är entreprenörskap. Entreprenörskap och

företagande nämns tillsammans över 20 gånger i examensmålen för de nationella

gymnasieprogrammen, det finns med kapitlet Skolans uppdrag i Lgr 11 och förekommer

  43  

också i förskolans LPFö 98. Entreprenörskap är ett innehållsområde som saknas i

examensrättsansökningarna och högskoleförordningens skrivningar för programmen i

LP11 och som mig veterligen inte figurerar i någon inriktning heller. Det innebär att det

här finns ett kunskapsglapp mellan vad eleverna förväntas kunna efter genomgången

grund- och gymnasieutbildning och vad lärarstudenter förväntas kunna efter

genomgången lärarutbildning. För att eleverna exempelvis kunna nå målet ”Skolan ska

därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar

entreprenörskap” (Lgr 11:9), måste ju också lärarna veta hur man utvecklar ett

förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I en intressant rapport från EU (Cachia m fl. 2010) har man undersökt framväxten av

begrepp som är kopplade till entreprenörskap. Förekomsten av begrepp som kreativitet,

innovation och ytterligare några synonymer har undersökts i samtliga 27 medlemsländers

obligatoriska skolformers styrdokument. Resultatet visar att förekomsten av det specifika

begreppet ”kreativitet” är mycket vanligt i de flesta EU-länders styrdokument. I den

svenska läroplanen nämns begreppet lite drygt 1 gång per 2000 ord, vilket är något lägre

än snittet (Cachia m fl. (2010:21f). Dock visar det att det även finns en global trend vad

gäller skolans koppling till entreprenörskap.

Fortsatt arbete med strategiska satsningar Utifrån de kunskaper som elever ska erbjudas och kunna är det omöjligt att inte ge några

råd kring hur det fortsatt arbetet med implementeringen av de strategiska satsningarna

kan gå till. En stor skillnad mellan 2001 och 2011 års lärarprogram är den ökade

fragmenteringen av de olika utbildningarna. 2001 års lärarprogram var ett samlat program

med flera inriktningar, precis som 1994 års skola var samlad och hög utsträckning

egentligen bara formellt delad mellan yngre och äldre åldrar. 2011 års lärarutbildning har

styckats upp i fyra olika program vilket går i samklang med 2011 års skola (förskolan är

här inte inkluderad) som också på ett tydligare sätt återfått sin treårsstadieindelning; 1 till

3, 4 till 6, 7 till 9 och gymnasiet med tydliga kunskapsmål efter varje stadium. Detta

märks också delvis i granskningen av styrdokumenten. Progressionen i de olika

strategiska områdena är tydlig och en röd linje finns från LPFö 98 till Gy 11. Utifrån

detta tror jag att det är av största vikt att även spegla denna progressionslinje mellan de

olika lärarutbildningarna. Perspektivtänkandet bör börja tidigt under

förskollärarutbildningen för att sedan i grundlärarprogrammet utvecklas och knyta an

tydligare till samhällfrågor och skeenden för att slutligen i ämneslärarutbildningen öka

  44  

abstraktionsnivån ytterligare genom problematiseringar och större eget ansvar av

begreppsutvecklingen utifrån sina respektive ämnen. På det sättet får lärarstudenten själv

möjlighet att se de strategiska satsningarna både som mål och som medel. För att ta ett

exempel:

Hållbar utveckling innefattar enligt gruppen för strategiska satsningars definition både

ekologisk, social, ekonomisk, politisk och möjligtvis också vårdande hållbarhet. Det

innebär att innehållsområdena kan röra sig om miljö, jämställdhet, finanskriser,

demokrati och fysiskt välbefinnande. Det gör det till ett oerhört stort område som inte

låter sig brytas ned till olika innehållsområden inom ramen för specifik kurs, särskilt inte

inom fyra olika program. Innehållet måste därför på ett listigare sätt implementeras som

ett slags perspektiv med olika inriktningar:

Hållbar utveckling

Mål Medel Strategiskt?

Förskollärarprogrammet

Grundlärarprogrammet

Ämneslärarprogrammet

Yrkeslärarprogrammet

Vad rutorna ska fyllas med bör dels inventeras från befintliga kursplaner och dels fyllas

på från expertgrupperna inom respektive strategiskt område. Med mål här menas här vad

inom det strategiska området som man anser vara viktigast att uppnå inom respektive

program. Med medel menas således på vilket sätt detta ska gå till. Om man exempelvis

kommer fram till att det sociala perspektivet är mest eftersatt inom

förskollärarutbildningen, vilket också har en stor tyngd i styrdokumentet LPFö 98, så kan

målet vara att inom ramen för många kurser skapa ett klimat som gör att studenterna

tillägnar sig ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och en öppenhet och ödmjukhet

inför den stora segregation som finns i Göteborg. Medlet för att uppnå detta måste i så

fall vara att knyta ihop det förskolepedagogiska området med VFU genom exempelvis

gemensam fortbildning inom området som med fördel kan hållas vid centrum för urbana

studier i Hammarkullen. När både VFU- och HFU-lärare tillägnat sig perspektivet blir

det också förmedlat till studenterna, särskilt genom en säkring av exempelvis några

kursmål i både VFU och HFU. Frågan kring om detta överhuvudtaget är strategiskt

  45  

måste också motiveras, om inte annat för de av fortbildningen drabbade lärarnas skull.

Vad blir den konkreta vinsten av en sådan här satsning? I det här fallet skulle man kunna

peka på en vinst för exempelvis GR utbildning och Göteborgs stad i form av att man gör

tidigare mindre attraktiva arbetsplatser mer intressanta. Genom ett bättre perspektiv på

social hållbar utveckling bör studenterna både få ett högre intresse för arbete i

exempelvis de nord-östra stadsdelarna. De får också en bättre kompetens för arbete

inom dessa stadsdelar vilket är efterfrågat om man undersöker arbetsplatsannonser från

dessa skolor. Vinsten för lärarutbildningen blir istället att man utvecklar en profil som

kan locka grupper till förskollärarutbildningen som tidigare inte varit intresserade.

Grupper som kanske har en delvis annan erfarenhet av och från mångkulturella

områden, vilket i sin tur leder till högre popularitet och ett ökat söktryck. Genom att

arbeta på liknande sätt med alla strategiska områden och lärarutbildningar kan gruppen

sedan enas om vilka satsningar som är rimliga, till vilket pris och vad vinsten blir.

Litteratur Björkdahl Ordell, Susanne & Kärrby, Gunni (2006): Slöjdcirkus – att iscensätt ett estetiskt lärande. Rapport från institutionen för pedagogik 2006:1, Högskolan i Borås.

Björneloo, Inger (2007): Innebörder av hållbar utveckling - En studie av lärares utsagor om undervisning. Göteborg studies in educational sciences 250, Acta Universitatis Gothoburgensis.

Bunar, Nihad (2012): Skolan och staden – forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden. Diskussionsunderlag: Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2011-2012.

Cachia, Romina, Ferrari, Anusca, Ala-Mutka, Kirsti & Punie, Yves (2010): Creative Learning and Innovative Teaching - Final Report on the Study on Creativity and Innovation in Education in the EU Member State. JRC Scientific and Technical reports.

Ekborg, Margareta (2002): Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? En longitudinell studie av hur studenter på grundskollärarprogrammet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i naturkunskap. Göteborg Studies in Educational Sciences 188, Acta Universitatis Gothoburgensis (Thesis(.

Engdahl, Ingrid (2007) Barns intresse för hållbar utveckling. Förskoletidningen för kompetensutveckling, 32, 51-55.

Internationella programkontoret (2011): Internationalisering i skolans styrdokument 2011. Internationella programkontorets rapportserie Nr 36.

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2006): Miljödidaktik: Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur: Lund.

Skolverket. (2006): Läroplan för förskolan, LPFö 98. Stockholm: Skolverket.

  46  

Skolöverstyrelsen (1962): Lgr 62, Läroplan för grundskolan, Stockholm, 1962

Skolöverstyrelsen (1969): Lgr 69, Läroplan för grundskolan, Stockholm, 1969

Skolöverstyrelsen (1980): Lgr 80, Läroplan för grundskolan, Stockholm, 1989

Skolverket (1994): Lpo 94, Läroplan för de obligatoriska skolformerna,

Skolverket (2011): Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Skolverket (2011): Gy 11, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skolverket (2012): Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport nr. 374.

SFS (2010:800): Skollagen

Rammeplan for barnehagens innhold och oppgaver, (2006).

Trageton, Arne (2005): Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber

Wigerfelt, Berit (2008): Skola på olika villkor. Invandrare och minoriteter;6, Malmö högskola.