R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 126

Första...illu

stra

tio

n:

an

na

sva

nfe

ldt/

an

na

ma

ja g

raph

ics

R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 1 27

RADIORACET

onsdagen den 22 september 1993. Det är enklar brittsommardag vid Stockholms Auktions-verk. Ett hundratal personer har ställt sig i kö föratt anmäla sig som budgivare till de tio första pri-vata sändningstillstånden i den nya reklamfinansi-erade reklamradion.

Medieuppbådet är enormt. Radioauktionen,som av journalistikprofessorn Stig Hadenius kal-lats ”ytterligare ett dumt förslag från (dåvarandekulturministern) Friggebo”, är en symbol för detavreglererade, frihetliga samhälle som den borger-liga koalitionsregeringen vill förknippas med.

Peter Schierbeck på Styrelsen för lokalradiotill-stånd, har skämtat i Dagens Industri om att auktio-nen kanske borde ha hållits på Skansen.

Budgivarna har laddat på olika sätt för en spek-takulär show i systemskiftets tecken. Kinneviks fö-reträdare Jörgen Widsell är troligen bäst förbe-redd. Han har drillats av auktionsproffsen JanosPataky och Kent Belenius i auktionspsykologi. Påtelefon har han, enligt uppgift, Bukowskis egenCarl Gustaf Petersén som ger goda råd under bud-givningen.

Widsell har chockat de andra budgivarna medatt säga att han kan tänka sig att betala upp till1 miljon kronor för ett av Stockholmstillstånden.

Andra har räknat med ett par hundra tusen påsin höjd.

Men när auktionsförrättaren Ulf Ström klubbarförsäljningen av den attraktiva frekvensen 101,9 MHzhar budgivningen stannat först på 3 miljoner kronor.Och det är Jörgen Widsell som ropar hem det.

Vid det laget har de flesta spekulanterna gettupp. En som låter budspaden vila är Jan Fried-man. Med egna och andras pengar har han lagtfundamentet för ett nätverk av storstadskanaler.Planerna betyder mycket för en entreprenör somFriedman. Men inte hur mycket som helst.

– Jag såg kalkylerna falla. Det var omöjligt att fådet att gå ihop till de priser som klubbades vid auk-tionen, säger Frideman.

Billigaste tillståndet 1,6 miljonerDet billigaste tillståndet går för 1,6 miljoner kronorårligen, vilket i sig är tio gånger mer än vad de fles-ta hoppats på. Men mångfalden tycks trots det stor.Bland dem som får gå hem med ett sändningstill-stånd finns pratradiosatsningen Radio Q, ChristerJungeryds sportsatsning Storstadsradion, ThomMcAveleys banditradio och den irländska folkmu-sikkanalen Hibernia.

I dag är alla borta.Vändningen kom två dagar före julafton, med

den första lyssnarmätningen. NRJ tog täten blandreklamradiostationerna med drygt 13 procent avStockholmslyssnarna. Tvåan, JKL:s favorittippadeRadio City, är långt efter med sina 8 procent.

– Den ambition om mångfald som fanns frånbörjan dog när det stod klart att det billigaste for-matet tog lyssnarna. Det dröjde ett halvår, ellerkanske ett år, sedan insåg man att det inte funkaratt konkurrera med annat än musikradio. Det blevför dyrt, säger Staffan Mattsson, i dag medieråd-givare på Bizkit.

Många stationer som satsat på att locka pratra-dioprofiler till sig omvärderar nu sin inriktning.

– NRJ kom som ett stort svart moln, minns P3-chefen Dan Granlund som då jobbade med RadioRix nyhetssatsning.

– När jag kom till Rix var ambitionen att göra enkanal som sände Efter 3-radio hela dagen. Det för-föll snabbt till att klämma in tvåminuters feature-inslag mellan musiksändningarna.

En svaghet i de tidiga lyssnarmätningarna varatt företaget som ansvarar för mätningarna, Ruab, iförväg talade om under vilka veckor man skulle ge-nomföra sina intervjuer. Något som skapade gladadagar hos alla som profiterar på laglig, såväl somolaglig, affischannonsering och stortavlor.

– Stan var helt nersmetad under mätningsveck-orna. Folk gjorde vad de kunde för att manipuleramätningarna. Tanken var att när Ruab-folket ring-de så har folk en tendens att vilja verka informera-de, så de rabblar helt enkelt namnen på alla statio-ner de kan namnet på. Oavsett om de lyssnar pådem eller ej, berättar Jan Friedman som efter snöp-ligheten på Stockholms Auktionsverk gjorde come-back i Södertälje med kanalen Golden Hits.

Även om Friedman delar dåvarande kuturminis-tern Birgit Friggebos folkpartistiskt liberalagrundsyn, är han kritisk till hur avregleringen ge-nomfördes. Liksom de flesta andra som Resumépratat med. Alla, faktiskt. Utom Friggebo själv, sominte ångrar någonting.

Fri radio och ny demokratiSverige 1993 var ett land som gjorde upp med sittfolkhemsförflutna. Ny Demokrati hade en vågmäs-tarroll i riksdagen och huvudstadens ungdomardansade till housemusik i extremliberala Frihets-frontens lokaler.

Den fria radion var i det sammanhanget en sym-bol för det nya samhälle som skulle sätta individenfrämst. Närradion hade revolterat. Claes Nydahlhade utmanat staten genom att olovandes sändareklam i sitt Radio Nova.

Claes fought the law and the law won. Dagsböter blev domen och svensk reklamradio

Svensk kommersiell radio ville så mycket. Den villebidra till mångfalden.Den ville locka lyssnarna.Framförallt ville den vara lönsam.Sedan gick något fel.Resumé har spårat en bransch till dess rötter för att sevarför det blev som det blev,och vad som kan göras föratt framtiden ska bli annorlunda.

Vad var det som gick snett?Frågan är ställd till svensk reklamradios främste talesmanoch grand old man,Christer Jungeryd.Svaret dröjer inte:– Det var bonnauktionen.Att vi satt där 93–94 och ropade intillstånden till de här priserna.

AV RO B E RT S S V E N S S O N robe r t . s vens son@resume . se Christer Jungeryd.

andra...

x

hade vunnit sin första martyr. Två år senare roparClaes Nydahl in ett legalt reklamradiotillstånd förRadio Nova i Trosa. När budet klubbas igenom ut-bryter en spontan applåd i lokalen.

Friedman igen:– Radion avreglerades för att tillmötesgå de bor-

gerliga partiernas önskan att skapa en symbolfrågaför etableringsfrihet. Därför kom det att se ut somdet gör. Jämför sedan med tv som avreglerades ut-ifrån intresset att bryta monopolet med ett kraft-fullt markbaserat alternativ och samtidigt ge an-nonsörerna ett effektivt medium.

Att reklamradion då gick under epitetet ”den friaradion” är symtomatiskt. All statlig kontroll var avondo. Individen och yttrandefri-heten var vinnarna.

– Jag vete fan hur det är meddet där. Men om vi säger så här:Om man i varje fall accepterarmusik som en kulturyttring, såär det uppenbart att utbudet avmusik ökat efter avregleringen,säger Bonnier Radios starkeman, Marcus Forsell.

– Den kulturella mångfaldenhar således ökat i etern. Sedanfår Ulvskog säga vad hon vill.

Men ytterst är det ju pengarna som räknas i kom-mersiell radio. Varje inropat sändningstillstånd,varje överköpt morgonvärd och varje program-ming-konsult är investeringar som ska betala sig. Iannonspengar.

Reklamradio på sparlågaDen privatägda radion är så långt en ekonomiskbesvikelse. Svensk reklamradio har aldrig nått enstörre andel av de totala reklaminvesteringarna ärlite drygt 3 procent.

Europagenomsnittet ligger på mellan 5 och 6procent. För svensk reklamradio är avståndet tillEuropasnittet skillnaden mellan vinst och förlust.

När annonskonjunkturen väntneråt slår det hårt mot enbransch som under sina åtta år ietern verkat i en annonsmark-nad av konstant, generell till-växt.

Christer Jungeryd – han medStorstadsradion – är nu vd ochchefslobbyist på Svensk Reklam-radio, SRR. Han tecknar en bild aven kommersiell radio som precisfått upp näsan ovan vattenytan närdet blev dags att dyka igen.

R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 128

’’Kinneviks Jörgen Widsell är troligen bäst förberedd. Han har drillats av auktionsproffsen Janos Pataky och KentBelenius i auktionspsykologi. På telefon har han, enligtuppgift, Bukowskis egen Carl Gustaf Petersén som ger godaråd under budgivningen.

...tredje

Den enarmadebanditen,ThomMcAveley, fick sinBandit radio.

Jan Friedman lätbudspaden vila.

City 3Fria Media

Mix Megapol

NRJ/Energy

Rix FM

V:a SMÅLAND

KRISTIANSTAD

BORÅS

HELSINGBORG

HALMSTAD

VARBERG

KA

SKTRESTAD

N:a BOHUSLÄN

MALMÖ/LUND

GÖTEBORG

RADIORACET

city 3(nätverk)Format: varierande modern musikMålgrupp: 20-40Ägare: SBSVd: Eric Hansen Programchef: Mårten SöderströmMusikchef: Roger JönssonVarumärken: Easy, Radio CityStockholm, Göteborg och Malmö

mix megapol(nätverk)Format: ACMålgrupp: 25-49Ägare: BonniersVd: Marcus Forsell Programchef: Ulf Tjerneld Musikchef: Robert Johansson Varumärken: Vinyl, Mix Megapol

nrj/energy(nätverk)Format: CHRMålgrupp: 15-34Ägare: NRJ S.A genom RBSBroad-casting AB (40%), Société Luxem-bourgeoise de Participation dansles Media (SLPM) (40%), SEP RadioDiffusion (20%).Vd: Jay Supovitz Programchef: Daniel Åkerman Musikchef: Fredrik SeverinVarumärken: NRJ, Energy.

rix fm(nätverk)Format: Hot ACMålgrupp: 20-49Ägare: MTGVd: Susanna Bervå Programchef: Christer Modig Musikchef: Anders Svensson Varumärken: Rix FM

guld 106,6SundsvallFormat: GoldMålgrupp: 40-Ägare: SRU(Tidnings ABStampen(36,25%), LTLiberala TidningarAB (25%), Företagsannons A&F AB(20%),AB Borås Tidning (6,25%),Västerbottens-Kuriren AB (6,25%),Mediabolaget i Halland (6,25%))Vd: Mats Reimertz

lugna favoriter 104,7 rtl,Ägare: RTLVd: Ninna EngbergFormat: Soft ACMålgrupp: 25-49

powerhit radio,Göteborg och StockholmÄgare: MTGVd: Susanna BervåFormat: EHR/Urban/Dance Målgrupp: Ingen uppgift

Jörgen Widsell.

x

R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 1 29

birgit friggebo(fp), då kulturminister, nulandshövding i jönköping:

Är du nöjd med auktionslösningen?– Hur skulle alternativet ha sett ut? Säg att radioföre-tagen hade lämnat in förslag på hur deras innehållskulle utformas. Hur ska myndigheterna agera närföretagen sedan frångår förslagen? Ska de gå in ochpeta i innehållet då? Det är ju censur. Skönhetstäv-lingar är helt enkelt inte ett särskilt rättssäkert alter-nativ.

Många radioutgivare är missnöjda med konces-sionsavgifter.Vad tycker du om det?– Dom som klagar på prislappen får skylla sig själva.De har själva satt priset. Det är inte min sak sompolitiker att bedöma hur stor marknaden är.

Nu kör man ju skönhetstävlingar parallellt medditt gamla regelverk?– Det är helt hispigt. Man kan inte ha två helt olikasystem på samma gång.

Vad borde man ha gjort?– Man borde ha behållit auktionssystemet så klart.

Är du nöjd med utbudet i reklamradion?– Jag hade inga förväntningar på innehållet.Vi politi-ker är helt enkelt inte så bra på att förutsäga markna-der. Men om man tittade på övriga Europa så var detmusikradio som dominerade, så det är väl inte särskiltförvånande att det blev så här också.

Du får det att låta som om det bara var en privati-sering bland många andra.– I grunden var det väl det. Men det är klart att denhar lite extra guldkant eftersom den handlar omyttrandefrihet.

Du är den enda som jag pratat med, oberoende avideologisk ståndpunkt, som fortfarande tycker attauktionsförfarandet var den bästa lösningen.– Det där är så typiskt. Man ger friheten skulden.TaRyssland till exempel. När man efter decennier avofrihet inför frihet, så ger man friheten skulden för attdet blir rörigt. Det vore ju mer naturligt att kritiseraofriheten.

Jämför du reklamradioreformen med Sovjetunio-nens fall?– Det är just det där med ofriheten jag menar. Det ärsamma sak. Man ger friheten skulden för oredan.

Men även om man accepterar avregleringen somen god sak, kan man väl ändå ha synpunkter på hurden genomfördes?– Det är klart att det vore bättre med en successivövergång,där vi börjat avreglera på 30-talet för att enmogen privatradio skulle ha kunnat växa fram till i dag.

Du kunde faktiskt ha valt en successiv övergång.– Hur då menar du? Som en stegvis avreglering där vitillåter lite mer fri radio allt eftersom? Jag tror inte påsånt.

Lyssnar du själv på reklamfinansierad radio?– Nja, vi har ju Radio Match här i Jönköping, men iärlighetens namn är jag ingen stor lyssnare. Jag ärhängiven mitt P1.

I statsradion?– Jag är en stor vän av public service. Men jag gillarinte etableringshinder eller när public service imiterarden kommersiella radion.

RO B E RT S V E N S S O N

”DE FÅR SKYLLASIG SJÄLVA”

Birgit Friggebo tycker inte synd om radioföretagen.

KALMAR/ÖLAND

GOTLAND

NORR-KÖPING

BLEKINGE

VÄXJÖ

JÖNKÖPING

NYKÖPING

SÖDER-TÄLJE

ÖREBRO

VÄSTERÅS

UPPSALA

GÄVLE

HUDIKSVALL

SUNDSVALL

ÖRNSKÖLDSVIK

UMEÅ

SKELLEFTEÅ

LULEÅ

LYCKSELE

ÅRE/ÖSTERSUND

BORLÄNGE

ARLSTAD

KÖVDE

LINKÖPING

SÄLEN/MORA

ESKILSTUNA

FALUN

STOCKHOLM

ILLU

STR

AT

ION

: MA

RTIN

GR

AD

ÉN

fria media(nätverk)Format/målgrupp: varierandeVd: Kurt Håård Ägare: Bernth Harnesk (50%), FriaMedias Moder AB (50%)Varumärken:Gold FM,Hit FM RadioMatch,Radio City Karlstad,Radio Stella.

city 106,5UppsalaÄgare: Upsala Nya TidningVd: Christer Gustavsson Format: ACMålgrupp: 20-49

106,7 rockklassiker,StockholmÄgare: SBSVd: Patrick Mannerström Format: Classic RockMålgrupp: 25-55

radio four 106,1Ägare: ABF Gotland/LO-distriktet(35%), Gotlands Tidningar AB(20%), Bonnier Radio (40%),Vd: Gösta Holmström Format: Hot AC/ACMålgrupp: 20-50

vinyl 107StockholmÄgare: BonniersVd: Marcus ForsellFormat: Gold (60-tal)Målgrupp: 30-54

alice@92,8PiteåÄgare: Alice New Media ABVd: Mattias GustafssonFormat: AC Variety GoldMålgrupp: 25-45

wow 105,5StockholmÄgare: RTLVd: Ninna EngbergFormat: Modern ACMålgrupp: 20-39

VEM VINNER,VEM FÖRSVINNER?Svensk reklamradio domineras i dag avfem nätverk som ägs av mediekoncer-ner som Bonniers, MTG, SBS och FriaMedia. Mot bakgrund av den bistraannonskonjunkturen väntas nu flerastrukturaffärer.

illu

stra

tio

n:

ma

rtin

gra

dén

käll a : svensk radioreklam

R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 130

marita ulvskog, kulturministerKan du tänka dig att omförhandla koncessionsav-gifterna?– Nej. Men jag förstår att det finns dom som tyckeratt de betalat för mycket för tillstånd som de självasatt priset på. Men det finns ingen ångervecka påbuden. Däremot står det dem fritt att lämna tillbakatillstånden för att sedan se om de kan vinna tillbakadem för den lägre avgiften enligt de nya reglerna.

Så om Bonniers lämnar tillbaka ett av sina miljon-tillstånd så bjuds det ut för 40 000 kronor vid enskönhetstävling?– Ja det är så reglerna ser ut nu. Jag tycker att det vorespännande om några av de stora medieaktörernavågade lämna ifrån sig sina tillstånd och se om dekunde vinna tillbaka dem. Vissa skulle de säkert fåtillbaka, andra skulle hamna hos nya aktörer. Detskulle vara bra för mångfalden.

Hur tänker du dig reklamradions roll i digital-radioutbyggnaden?– Vi vill gärna ha med den kommersiella radion.Det härär inget som public service kan driva ensamt i ett litetland som Sverige.Vi bjöd in privatradion redan 96-97,då valde de att avstå,nu verkar de mer intresserade.

Paul Brown på brittiska radioutgivarföreningentror att mångfalden i etern skulle öka om dusläppte på kraven om ägarspridning.Vad tror du?– I dag är det de stora medieägarna som står bakomreklamradiostationerna, något som inte avspeglar sigi kvaliteten i sändningarna.Att döma av vad somkommer ut skulle det lika gärna vara en ensamentreprenör i en källarlokal.

Vad önskar du dig mest av allt av reklamradionjust nu?– Det är en svår fråga. Men jag kan säga att denborgerliga regeringen fattade ett dumt beslut närman beslöt att bjuda ut tillstånden vid en auktion.Jag tycker att det bästa vore om vi kunde börja på enny kula nu, med ny teknik och nya regelverk.

RO B E RT S V E N S S O N

”DET BÄSTAVORE ATT BÖRJAOM FRÅN BÖRJAN”

– Förra året var första gången som branschensom helhet nådde break even. Nu när vi går in i enlågkonjunktur är vi inte tillräckligt starkt rustade,säger Jungeryd.

I ett internationellt perspektiv brukar kommersi-ell radio höra till vinnarna när konjunkturen vän-der nedåt. Radioreklam är som regel kostnadsef-fektiv med låga kontaktkostnader. När annonsörertvingas vända på slantarna brukar såna medierpremieras.

Christer Jungeryd och många med honom för-väntade sig en motsvarande utveckling i Sverige.Men när Reklamförbundet presenterar sin genom-gång av medieinvesteringarna under krismånadenseptember 2001, har inget annonsmedium tappatså mycket pengar som radion. Den genomsnittligatillbakagången i annonsinvesteringar ligger på 7,8procent. Radion har förlorat 36,7 procent gent-emot i fjol, och har nu 2,6 procent av reklamkakan.Bara obetydligt mer än ett annat krismedium, in-ternet.

Bra produkter – usla varumärkenStaffan Mattsson på Bizkit har en teori om vad somgått fel.

– Många kanaler brottas med att de har en braprodukt, men ett värdelöst varumärke. Ta RadioRix till exempel: De gör bra radio, Z Radio var ock-så bra, P6 också. Ändå funkar det inte. Titta sedanpå Megapol. Det är en ganska trist kanal med ettstarkt varumärke. Så har också Megapol en starkställning, säger Mattsson.

– Det krävs innehåll, profilering och marknads-föring, säger Mattsson.

En stor del i problemet har, menar han, säljarnasom är alltför hungriga på att göra avslut, och där-för prisar sig för lågt.

– Radioreklam är för billigt. Radiosäljare tackaraldrig nej till affärer. Prispressen är enorm och dethar varit köparens marknad i många år, säger Staf-fan Mattsson. Visst har det funnits försök till pris-karteller och liknande. Men det är som i oljekartel-len Opec. Det är alltid någon kanal som ärVenezuela, som inte kan hålla sig från att dumpapriserna för att få egna affärer.

Mattsson tycker att radion har varit dålig på hittasina styrkor som annonsmedium. Och glöm det därmed varumärkesbyggande.

– Även om det finns undantag så är radio fram-för allt ett utmärkt kompletteringsmedium, sägerhan.

Bra lyssnarsiffror på kort tid– Radion har mycket att vara stolt över. På ganskakort tid lyckades reklamradion få bra lyssnarsiff-ror.

På bara ett par år nådde den kommersiella radi-on upp till halva lyssnarskaran i den för annonsö-rer viktiga målgruppen 15–45 år. Men där har manlegat stilla.

– Om reklamradion kunde lyfta sin andel med 10procent över några år så vore det ett riktigt intres-sant medium, säger Staffan Mattsson.

SRR:s Christer Jungeryd tror inte att det går attöka räckvidden så mycket. Inte utan ett bredare ut-bud och ett sådant kostar pengar. Vilket som av enhändelse för oss in på Christer Jungeryds favorit-ämne, koncessionsavgifterna:

– Europeiska radiostationer betalar i genomsnitt4–5 procent av sin omsättning i koncessionsavgif-

adult contemporary (ac) -Format som spelar vuxenpop ellertraditionell hitmusik. Musiken ärofta äldre än ett par månader ochhär spelas även musik som är tretill fem år gammal samt hits från

60-, 70-, 80- och 90-talen. Lyssnar-na är mellan 25 och 54 år, med enkärnpublik mellan 25 och 44 år. Seäven Hot AC och Soft AC.

classic rock – Musikinriktadkanalprofil som spelar klassiskarockhits från 60- och 70- och 80-talen.Lyssnarna är främst män mellan25 och 49 år (se Album Oriented,Rock-AOR och Golden Oldies).

contemporary hit radio(chr)/top 40 - En musikinriktadkanalprofil som spelar den musiksom för tillfället är hetast. Lyssnar-na är till största delen 15-25-åringar, men kan också nå upp till

34 år. Nära besläktat med den liteäldre formatbeteckningen Top 40samt EHR (European Hit Radio).

dance – Radiostation som främstspelar modern dansmusik.

RADIORACET

LITEN ORDLISTA FÖR RADIOFREAKS

Marita Ulvskog är kallsinnig.– Det finns ingen ångervecka på buden.

foto

:be

ng

t d

ah

lste

dt

Storbritannien är förebilden i densvenska reklamradions jakt pålönsamhet.Resumé har besökt den brittiskaradiobranschens chefslobbyist,PaulBrown.Han ger gärna goda råd tillsina kollegor i Sverige.

london:

U På Shaftesbury Avenue nummer 77,några kvarter av coffeeshops och souve-nirbutiker bort från Piccadilly Circus, lig-ger the Radio Centre. På femte våningen iett kontorshus från sent 80-tal sitter PaulBrown i rosa skjorta.

Paul Brown är chef för Commercial Ra-dio Companies Association. Det innebär atthan är högsta hönset för den organisationsom företräder intressen för Storbritanni-ens 262 olika reklamfinansierade radiosta-tioner och det 60-tal radiokoncerner somstår bakom dem.

Och det är en framgångsrik lobby handriver. Brittisk reklamradio är det europe-iska underbarnet i den här branschen. Un-der 90-talet ökade den kommersiella radi-on sin räckvidd, lyssnarandel och – långtviktigare – sin tårtbit av den nationella re-klamkakan från 2 procent till 6. Brittiskreklamradio mångdubblade under detförra decenniet sina intäkter. Den blevstörst i Europa – i pengar räknat.

Det är därför inte förvånande att PaulBrowns svenske motsvarighet, ChristerJungeryd, vill modellera sin verksamhetefter den brittiska förlagan. Paul Brownhör ofta av ”my pal Christer in Sweden”,och han är väl uppdaterad beträffande deproblem som Jungeryd har ”with that Ulv-skog”. Och han har ett konkret råd införDAB-förhandlingarna med kulturminis-tern:

– Om jag var Christer Jungeryd skullejag argumentera för att man ska tillåtasamma ägarbolag att ha flera tillståndinom samma sändningsområde. Då kanräckvidden breddas i stället för att kon-kurrenter kannibaliserar på varandra.Samtidigt ökar mångfalden, eftersom sän-darbolag med flera tillstånd kan tillåta sigatt försöka appellera till fler målgrupper.

Britterna avreglerade 1973Den brittiska radion avreglerades 1973.Under 17 år levde den ett intetsägande liv iutkanten av mediemixen. Lyssnarna varfå och intäkterna obetydliga. Enligt PaulBrown bakbands den kommersiella radi-on av den frihet som mötte den:

– Man kunde inte ens prata om den itermer av ”kommersiell” på grund av destämningar som fanns. Men det är klartatt om du tillåter framväxten av oberoen-de radioföretag då finns det alltid en riskatt dessa bolag sänder sådant som inte är ilinje med statens intressen. Då är det klartatt det känns tryggare med bara en kanalsom finansieras genom licenser eller an-dra slags skatter. Det är inte otroligt att deav nöd därför är lite vänligare mot staten,säger Paul Brown som till skillnad frånförra kulturministern Birgit Friggebo tro-ligen inte skulle karaktärisera sig självsom ”en stor vän av public service”.

Ny lag gav större frihetMen 1990 tog brittisk radio plötsligt fart.Paul Brown sammanfattar vändpunkten itvå viktiga faktorer, avreglering och bil-dandet av det brittiska Radio AdvertisingBureau, RAB.

– Med den nya lagen 1990 fick radiosta-tioner större frihet att sjäva bestämma hurderas utbud skulle se ut, kraven lättadesoch vi behövde till exempel inte längre sän-da religionsinslag varje dag. Med lagstift-ningen följde också nya nationella tillstånd,ett i FM-bandet som gick till Classic FM ochtvå i mellanvåg. Sedan kom RAB 1995.

Det brittiska RAB var en framgång. Detär helägt av Paul Browns CRCA men det hartill uppgift att oberoende av radioföretagssärintressen ta fram statistik och underlagför annonsörer som vill utnyttja radio.

– RAB:s framgång är avhängig av att

den inte är en del av min organisation, däralla initiativ kan hämmas av enskilda med-lemsföretags dispyter. RAB står över alltsånt där. De jobbar med annonsörerna somuppdragsgivare.

Det tidiga 90-talets avreglering hjälpteupp brittisk reklamradios lyssnarsiffror.

– Med fler tillstånd och nya stationertäckte vi en större del av landet. Varje ny ra-diostation ökar, upp till en gräns, det totalalyssnandet. En annan viktig anledning tillatt vår lyssnarandel gick upp var att BBCvar på reträtt. Deras tillstånd var under om-förhandling och det var viktigt för dem attinför den konservativa regeringen inte se utsom om de konkurrerade med kommersiellradio. Det var toppen för oss. Helt plötsligtfick vi nya lyssnare från BBC 1, som aldrig ti-digare lyssnat på oss, säger Paul Brown.

Folk över 45 år ratasDet har vänt nu. 1996 fick BBC sitt nya till-stånd och musikkanalen BBC 1 har återigenblivit mer kommersiell. Ett tag var den pri-vatägda radion större än BBC. Så är det intelängre.

– Vår lyssnarandel begränsas av det fak-tum att annonsörerna inte är särskilt intres-serade av folk över 45. Jag har ett passione-rat förhållande till kommersiell radio. Detär mitt liv. Så självklart tycker jag inte omatt få stryk av BBC, säger Paul Brown medett insiktsfullt tillägg:

– Men du kan inte förvänta dig att få merän hälften av lyssnandet om du struntar ihalva befolkningen.

R E S U M É N R 4 4 • N O V E M B E R 2 0 0 134

RADIORACET

Paul Brown lobbar framgångsrikt för brittisk reklamradio.

LITEN ORDLISTA FÖR RADIOFREAKS

stig hadenius, profes-sor i journalistik

Du kritiserade tidigt BirgitFriggebo för auktionslös-ningen.Vad tycker du nu?– Det här är väl en av de fågånger som jag haft rätt iprognosen. Det blev precis såeländigt som jag förutspåd-de.Alla försök att görakvalitetsradio havererade avekonomiska skäl. Nu är detbara ett rent skval. Och detlåter likadant överallt.

Mångfalden i musikutbu-det i etern har väl ändåökat?– Må så vara, men det ärinom ett mycket begränsatområde. Inte ens Classic FMsom spelade klassisk musikutan prat klarade sig ju. Dengillade jag.

Hur borde man ha gjort?– Man skulle ha haft enskönhetstävling, som det liteföraktfullt brukar kallas. Dåhade mångfalden fått enchans.

Birgit Friggebo säger attdet är omöjligt att hållaefter såna uppgörelser.– Jaså, det tycks inte omöj-ligt med TV4. Dessutom kanman hoppas på en självsane-ring. Det är väl inte otroligtatt annonsörer inte villförknippas med en radioka-nal som bryter mot regleroch avtal.

Men nu har man införtskönhetstävlingar, paral-lellt med det gamla syste-met. Duger inte det?– Den stora chansen manhade var ju i samband medatt reklamradion introduce-rades. Nu är det nog dessvärre för sent.

RO B E RT S V E N S S O N

sweeper - Ljudlogotype, sta-tionsinformation eller liknande,utformad så att den kan läggasovanpå musik.Används ofta föratt foga samman låtar eller låt

och prat på ett snyggt sätt.

tidssegment/Drive time -Morgon-”drive” 06.00-10.00.Dagtid 10.00-15.00. Kvällstid

18.00-24.00. Natt 24.00-06.00.

urban - Formatbeteckning förstationer som främst spelarmusik med afrikansk-amerikanskt

ursprung, som exempelvis soul,R&B och rap.

”SKÖNHETDET ENDARÄTTA”

Brittisk reklamradio ett europeiskt underbarn

Skönhet är bäst, men det ärnog för sent, tror Hadenius.

Källa : srr ,