Rädda Livet nr 3, 2012

N u m m e r t r e 2 0 1 2

Bröstcancer. Lovande läkemedel under utveckling. Sverige är bäst i världen! rosa Bandet. 250 000 kronor är målet för Think Pink. andrum. Odla din själ.

”Visst är det tufft, men sluta aldrig prata med varandra!” tema prostatacancer

nYHet. Diagnos-centrum i Skåne för snabb utredning

FramsteG. Strålning direkt vid operation för bröstcancer

Hopp. Dagen jag blev friskförklarad

»När jag blir kallad till mammografi kommer jag självklart att delta.«

Jill Johnson»När jag blir kallad till mammografi kommer

jag självklart att delta.«

det är så jäkla skönt att se alla profiler som ställer upp.

10 tema prostatacancerJämförelse mellan öppen kirurgi och robot.

12 mer strålninG ocH Färre BiverkninGarMånga nya tekniker testas bland prostatapatienter.

13 vem kan vänta ocH se? Svar kommer i ny studie.

19 svårt vara anHöriGVad händer i relationen när maken drabbas?

nummer 3 2012 22 tema BröstcancerIngen försämring när portvaktskörteln blir kvar.

25 strålninG vid operationen spar patientens tidNya behandlingsmetoder vid bröstcancer på väg.

28 svårt liv som papperslös ocH cancersjukKänsla av jagat villebråd är värst.

34 jill joHnson Ger stYrka Genom sin musikTv-aktuell i Rosa Bandet-kampanjen.

Kennet Andersson, sidan 18

inneHåll

37

12

27

18

2 | rädda livet | NuMMeR TRe 2012

cancerfondens nio prioriteringskommittéer har nu fullföljt sitt arbete. De har som uppgift att med de misstänksamma glasögonen på näsan läsa samtliga ansökningar om anslag till kommande års cancerforskning. Det innebär betygsättning av såväl forskarens kompetens som projektets kvalitet.

Ett gediget arbete som utförs av respekt för våra givare och skapar en trygghet i att hanteringen av forskningsanslag utförs på ett oklanderligt sätt.

Tack förresten, till alla tidigare givare som nu ökat på sitt gåvobelopp i sitt regelbundna givande!

men det är inte detta tidningen innehåller – blev bara så tacksam och glad över tingens ordning!

I detta nummer av Rädda livet hittar jag fler gläd-jeämnen. Effektiva behandlingsalternativ att erbjuda patienter med spridd prostatacancer som inte längre svarar på hormonbehandling har länge varit ett önskemål bland behandlande läkare. ”Nu är de här”, utbrister professor Sten Nilsson på sidan 14.

Ett antal nya läkemedel är dessutom på väg för patienterna med prostatacancer.

I temat bröstcancer finns också hoppfulla guld-korn. Under många år trodde man att strålbehand-ling efter operationen enbart minskade risken för lokala återfall. Men denna behandling har större ef-fekter än så. Den minskar risken att dö i bröstcancer och i dag strålbehandlas fler patienter än tidigare.

”sverige är bästa landet att vara sjuk i” hävdar en engelsk cancerforskare. I vårt land kan vi se tillba-ka på vad forskningen har uppnått. Sedan 1950-talet har överlevnaden i cancer fördubblats; i dag överlever cirka 60 procent av dem som insjuknar. Det betyder räddat liv på många tusen människor. Och ännu fler har sluppit uppleva det lidande som det innebär att förlora en älskad person.

Så du förstår att jag är på gott humör.

REDAKTÖRMarita Önneby eliassonmarita.onneby@ cancerfonden.se

Form ocH laYoutThe Factory of Design

korrekturBirgitta Hessulf, Rödpennan

ansvariG utGivareStefan Bergh

teknisk produktionSörmlands Grafiska AB.Rädda livet är tryckt på miljögodkänt papper.

omslaGsFotoAndrea Björsell

rädda livetutkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer fonden, den enskilt största

finan siären av svensk cancerforskning.Pris för enstaka exem-plar 45 kr, inkl porto.

cancerFondenär en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forsk-ningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCeRFONDeN, 101 55 Stockholm

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01

Besöksadress David Bagares gata 5

Webbplats cancerfonden.se

vill du Bli stödmedlem?Avgiften är 200 kr/år.Anmäl via telefon 020-59 59 59.

vill du Bli månadsGivare?Ring Cancerfonden 020-59 59 59

FråGor om cancerCancerfondens informa tions- och stödlinjeTelefon 020-59 59 59, mån–fre 9–13infostodlinjen@ cancerfonden.se

marita önneby eliassonRedaktör Rädda livet

16

Jag blir på gott humör

I varje nummer:

aktuellt 7

personligt 21

andrum 32

krönika 40

psykologens spalt 41

om cancerfonden 42

aN

dr

ea

bj

ör

se

ll

NuMMeR TRe 2012 | rädda livet | 3

vad Hände sen? Paret Wahlström har stärkt sin relation

Sluta aldrig prata!


– visst har det varit tufft stundtals, men vi har alltid rört om i grytan tillsammans och aldrig slutat prata med varandra. Öppenhet är nog nyck-elordet för att klara av sådana här påfrestningar, säger Ann-Britt.

För elva år sedan intervjuades paret Wahlström i Cancerfondens tidning nära, som enbart handlade om och riktade sig till anhöriga. Ett år tidigare, den 7 december 2000, hade Hans, då endast 51 år gammal, fått sitt livs värsta besked – proven visade att han hade prostatacancer och han fick veta att han hade mellan två och tio år kvar att leva. Dess-utom skulle han med all säkerhet förlora potensen.

– under de nio månader som den tuffa behand-lingen pågick var det väldigt jobbigt, men vi tog oss igenom det hela bra. Egentligen blev det nästan värre efter behandlingen för under de närmaste åren efteråt levde jag i en ständig anspänning. Varje gång han skulle in och ta prover kände jag en stark oro. Och vi visste ju inte om strålningen skulle ge några bestående skador, säger Ann-Britt som i dag är 62 år och arbetar som chef och kurator inom hörselvården i Falun.

Det Hans själv tyckte var jobbigast var hormon-behandlingen som gjorde att han upplevde det som om han börjat reagera på ett typiskt kvinnligt sätt. Märkligt nog tyckte Ann-Britt inte att detta var något enbart negativt.

– Han blev faktiskt mycket lugnare och jämnare i humöret då, säger hon med ett leende.

Nästa år har Ann-Britt och Hans Wahlström i Falun varit gifta i 40 år. Att Hans fick prostata-cancer för 12 år sedan har snarare stärkt än förstört relationen. I dag bor de av arbetsskäl på var sitt håll, men träffas regelbundet i älsklings-huset i Bohuslän.

teXt EvElyn pEsiKAn

FOtO MAGnUs GOTAnDER


Ann-Britt är utbildad kurator, van vid att lyssna, van vid att hjälpa och därför kände de inget behov av att söka någon samtalshjälp eller gå med i stöd -för e ningen.

– sjukdomen fick oss på sätt och vis att förlora vår oskuld, den fick oss att inse att inget varar för evigt och att man måste ta bättre vara på varandra. Vi har inte gått omkring och burit på våra tankar i tysthet, utan har alltid kunnat prata med varan-dra. Men det var till stor hjälp för mig att jag var sjukskriven på 25 procent under behandlingstiden, det gjorde att jag kunde hämta egen kraft, vilket var en förutsättning för att jag skulle kunna stötta Hans. Man får också väldigt mycket styrka och glädje av att bli inbjuden till att göra nytta. Att bli tagen i anspråk. Det är läkande i sig.

När Hans blev friskförklarad fem år efter diagno-sen kände Ann-Britt en stor lättnad, trots att hennes mamma dött i bröstcancer några år innan Hans drabbades.

– Det var som om all dramatik kring cancer försvann, jag insåg att vem som helst kan drabbas, att också detta är en del av livet.

Paret Wahlström har i dag tre barnbarn, som framför allt Ann-Britt ägnar mycket tid åt. Hans fick i början av året ett erbjudande om att arbeta i Norge, ett erbjudande som stämmer med hans ambitioner och som han därför inte kunde motstå. Men det kunde Ann-Britt.

– jag ville absolut inte flytta på mig, jag älskar mitt jobb och vill vara nära mina barn och barnbarn. Så i mars beslöt vi oss, i gott samförstånd, för att pröva på ett alldeles nytt delsbo-liv. Nu möts vi regelbundet i vårt fritidshus i Bohus Malmön, ett hus vi köpte precis innan Hans blev sjuk och som har blivit en slags symbol för hela den här resan som vi har gjort tillsammans. De första åren låg alla renoveringsplaner på is, men nu rustar vi för fullt och vi älskar båda att vara där. Det är vår oas och vår gemensamma läkningsplats.

I gott samförstånd prövar de nu ett nytt delsbo-liv. de möts regelbundet i sitt fritidshus i bohus malmön.

öppenhet är nog nyckelordet

för att klara av sådana här påfrestningar.


FörduBBlad överlevnad

Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent år 2011.

2010 startade han Swim For Your Life-tävlingen som varje år samlar hundratals deltagare vid Lake Lanier nära Erics hemstad Atlanta. Syftet med tävlingen är att öka medvetenheten om cancer inom simvärlden.

Eric Shanteau deltog också i OS i London, men gick bara till semifinal på 100 m bröstsim.

Källa: erIcshaNteau.cOm

överlevare simmade i os

eric kvalificerade sig till Os-tävlingen 2012 i 100 meter bröstsim.

den amerikanske bröstsimsspecia-listen eric shanteau deltog i olympiska spelen i Beijing 2008 trots att han veckan innan hade fått veta att han hade testikel-cancer. Shanteau lyckades inte ta sig till finalen, men slog ändå personligt rekord. Tillbaka hemma i usa opererade han bort en testikel, och återupptog sedan träningen. På vm 2009 var han med i usa:s medleylag, som vann guld.

att bekämpa rökningen är en viktig del av Cancerfondens pre-ventionsarbete. Från och med den 1 december 2012 kommer Australien att införa neutrala cigarettpaket med stora varningsbilder. Andra länder som England, Nya Zeeland och Norge står på tur. Vi anser att det är dags för Sverige att göra detsamma.

20 procent av all cancer har en koppling till rökning och tobak. Drygt 6 500 människor avlider varje år i Sverige på grund av tobak. Ändå börjar ungefär 16 000 ungdomar att röka varje år och kostnaden för sam-hället ligger runt 30 miljarder kronor. Sedan 2000 har antalet kvinnor som avlidit i lungcancer ökat med 40 procent!

Rökningen är ett problem som på intet sätt är under kontroll i Sverige. Vi på Cancerfonden jobbar aktivt med att påverka politiker och andra makt-havare för att få till en förändring. Vi har under våren lyft frågan i Cancer-fondsrapporten där vi efterlyser en mer aktiv tobakspolitik. Vi har varit i riksdagen och propagerat för ett infö-rande av de åtgärder som Världshälso-organisationen, who, rekommenderar i Tobakskonventionen och då framför allt neutrala paket och exponeringsför-bud, och vi har i Almedalen frågat ut folkhälsopolitiker i ämnet.

många håller med oss om det angelägna i att fortsätta driva på och skapa förutsättningar för att minska rökandet. Vissa kallar det överförmyn-deri och hänvisar till människans fria vilja. Vi kallar det att ge människor friheten att göra hälsosamma val. Och att rädda liv.

16 000 ung domar börjar röka

Thérèse KärrmanIntressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden (vikarie)

stark med spenatAtt vi blir starka av spenat har vi lärt oss, särskilt av seriefiguren Karl-Alfred. Nu har forskare vid Karolinska Institutet förklarat varför. Att det är nitraten i spenat som har positiv effekt på muskel-styrkan har varit känt. Men de nya rönen visar att det är två specifika proteiner som ökar i musklerna efter intag

av nitrat, och dessa gör oss starkare.

Om du inte gillar spenat så går det bra att äta rödbetor, sallad, mangold eller andra blad-grönsaker som också innehål-ler nitrat!

Källa: KarOlINsKa INstItutet

100%

Cancerpatienten Eric Shanteau deltog i OS i såväl Peking som London.


aktuellt nytt och kort

De vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer. Tillsammans utgör dessa nästan en tredjedel av alla diagnostiserade fall.

Vanligaste cancerdiagnoser för kvinnor är: Bröst-, hud- (exklusive melanom) och tjocktarms cancer (2010).

Vanligaste cancerdiagnoser för män är: Prostata-, hud- (exklusive melanom) och tjocktarms-cancer (2010).

Källa: caNcer-

regIstret

år 2010 anmäl-des 55 342 nya cancerfall till cancer registret. det är cirka 700 fler än före -gående år.

Fakta

nYttiGa skoGsBär

Blåbär, lingon och det mer okända kråkbäret hör till de nyttigaste bären i världen. Råttor som fått blåbärsextrakt utvecklar varken cancertumö-

rer, Parkinsons sjukdom eller tarmsjukdomar

i samma utsträck-ning som andra

råttor. De nyttiga

ämnena, bland annat antioxidanter, finns i bärens skal, i fröoljor och i kärnorna.

Källa: PrOjeKt bärKraFt

maGisk kula – nYtt läkemedel

ett nytt, smart läkeme-del med olika celldödande ämnen, till exempel cytos-tatika, kan ”skjutas” in i en

tumör som en magisk kula. Läkemedlet avges inne i tu-

mören och leder till program-merad celldöd. Läkemedlet har använts på kvinnor med HeR2-positiv bröstcancer och ”kommer att bli en viktig be-handlingsmöjlighet för kvin-nor med spridd sådan cancer” skriver överläkare elisabeth Lidbrink, Radiumhemmet, i en rapport från American Society

1 oktober öppnar sveri-ges första diagnostiska centrum för tidig upp-täckt av cancer.

Centrumet finns vid Central-sjukhuset i Kristianstad och ska erbjuda snabb utredning (inom tre dagar) för vuxna patienter från nordöstra Skåne med misstänkt cancer.

nytt diagnoscentrum i skåneMålet för det diagnostiska centret är:• Kortare tid från symtom till diagnos • Tidig upptäckt av cancer • Ökat samarbete mellan primärvård och sjukhus-vård.

Källa: regION sKåNe

Och rcc syd

700 fler fall

Bröstcancer är en ovanliG sjukdom

…i Mongoliet och Bhutan. Där insjuknar varje år endast 8 kvinnor per 100 000 i denna cancerform. Flest bröstcancer-fall finns i Belgien, 109 kvinnor per 100 000. Varför så många belgiska kvinnor får bröstcancer vet forskarna inte ännu.

Källa: caNcerFONdsraPPOrteN 2012

huvudmän för centrumet är region skåne och regio-nalt cancercentrum syd, som hoppas att liknande centrum ska öppnas på fler platser i sverige.

Fråga psykologen om cancermaria Hellbom, psykolog och chef för reha- biliteringssektionen på onkologiska kliniken vid skånes universitetssjukhus lund. Hon svarar på cancerpatienters och anhörigas frågor via internet.

Tjänsten har utvecklats i samarbete med läkemedelsföretaget Bristol- Myers Squibb och finns på adressen bms.se/fraga-psykologen-om-cancer/

– Jag vet att många har frågor och funderingar som man ibland inte riktigt vet vart man ska vända sig med. Jag hoppas att detta forum ska kunna ge vägledning och göra skillnad för några av dessa, säger Maria Hellbom. Källa: bms.se


aktuellt nytt och kort

of Clinical Oncology’s årliga konferens.

Källa: ascO-raPPOrteN 2012

cancercentrum.se

är adressen till en ny webbplats, som lanserats av Sveriges sex regionala can-cercentrum. Webbplatsen ska rapportera om utvecklingen inom svensk cancervård.

Källa: caNcerceNtrum.se

pHilip morris mot norska staten

Tobaksjätten Philip Morris har stämt norska staten för att Norge

infört ett förbud mot skylt-ning av tobaksprodukter i butiker. Philip Morris menar att förbudet strider mot eeS-avtalet. Liknande rättsfall,

initierade av Philip Morris, är på gång i 15 länder, bland annat england och Irland.Källa: KreFtFOreNINgeN.NO

maGsäckscancer minskar

under de senaste 50 åren har antalet fall av magsäcks-cancer minskat kraftigt i de flesta industriländer. Detta beror bland annat på att vi

äter alltmer färsk frukt och färska grönsaker och mindre andel saltad och kon-serverad mat.

Källa:

caNcerFONds-

raPPOrteN 2012

övningar som anpassas till patienterna, till exempel bäckenbottenövningar i mansgruppen för att motverka besvär med urinläckage efter prostataoperationer.

Under samtalen behandlas bland annat relationer, sexualitet, den förändrade livssituationen och hur det ska bli att gå tillbaka till arbetet.

Källa: aKademIsKa sjuKhuset, uPPsala

en tiondel av BeFolkninGen

– mer än en miljon svenskar – röker, trots att cirka 3 700 får lungcancer varje år.

– Om kampen mot tobaksrökning ska nå framgång krävs både politisk vilja och uthållighet, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

rehabilitering med samtal och yoga, rsY, är en kursverksam-het som bedrivs på onkologiska kliniken vid akademiska sjukhuset i uppsala.

En rsy-kurs består av fem kurstillfällen, vart och ett med två timmars yoga och ett cirka timslångt gruppsamtal. Yogan består av djupavslappning och särskilda

Yoga och samtal för cancerpatienter

nytt diagnoscentrum i skåne

392 miljoner kr

delar Cancerfonden ut i år till olika forskningsprojekt. Mest anslag delas ut till projekt om cancer i bröst, blod och mag-tarmkanalen.

Källa: caNcerFONdsraPPOrteN 2012

Baskettränare

mot canceramerikanska baskettränare har sedan tjugo år ett samarbete med

american cancer society. samarbetet, som har namnet

coaches versus cancer, syftar till att tränare, basketlag, skolor

och fans ska samla in pengar till amerikanska cancerfonden.

Samarbetet startades av Missouriuni-versitetets baskettränare Norm Stewart 1993, när han själv överlevt cancer. Första uppmaningen var till Missouri-lagets fans, som ombads att skänka en dollar för var tredje poäng som laget gjorde under säsongen.

Insamlingen har nu vuxit så att mer än 2 000 tränare är med i samar-betet. Hittills har man samlat in mer än 50 miljoner dollar till cancerforsk-ningen.

Källa: amerIcaN caNcer sOcIety


TeMA prostatacancer

med en framgångsrik cancerforsk-ning på grundforskningsnivå, men också specifikt ägnad prostata, och genom förbättrade diagnosmetoder och en effek-tivare vård har antalet män som överlever sin sjukdom ökat. Behandlingar stoppar sjukdomens framfart och livsförlängande läkemedel har introducerats och fler är på väg.

i rädda livet jämför vi operationsmeto-der vid denna tumörform. Vi presenterar nya tekniker med strålning i högre dos utan att behandlingen för den skull ger fler biverkningar.

Dessutom är många nya läkemedel på gång vid spridd prostatacancer.

prostatacancer – tidig upptäckt är avgörande för överlevnad

Tidig upptäckt är av-görande för överlevnad.

Har ni hört det förut? Det är ett mantra som

ljuder i Rädda livets texter, på Cancer-

fondens webbplats, i broschyrer och

föreläsningar.

vilken operationsmetod är bäst? Den frågan kommer patienter som ska opereras för prostata-cancer snart att kunna få svar på. En stor, svensk multicenterstu-die jämför traditionell öppen kirurgi med den robotassisterade titt-hålsoperation som blir allt vanligare.

Prostatakörteln är stor som en valnöt och ligger strax under urinblåsan.

Prostata

me

lK

er

da

hl

st

ra

Nd


– Det är angeläget att få ett vetenskapligt underlag för valet av operationsmetod, säger Ola Bratt, docent och överläkare vid urologiska kliniken, Helsingborgs lasarett.

Vid lokaliserad prostatacancer, det vill säga cancern har inte spridit sig utanför prostatakörteln, kan sjukdomen botas med kirurgi och/eller strålning. Den kirurgiska behandlingen innebär att hela prostata inklusive sädesblåsor och en del av urinröret opereras bort. Urinröret sys sedan fast direkt mot urinblåsan.

vid en öppen prostataoperation lägger kirurgen ett snitt från naveln ned mot blygdbenet. På senare år har en annan, robotassisterad operationsteknik slagit igenom alltmer. Det handlar om titthålsoperationer (laparoskopi) där kirurgen arbetar via några mindre hål i buken. En liten kamera förs in genom ett av hålen och filmar ingreppet inifrån. Kirurgen ser det filmade förstorat på en skärm och kan på så sätt styra sina instru-ment. Den robotassisterade tekniken är en vidareutveckling som innebär att kirur-gen också har en tredimensionell bild av operationsfältet samt ledade instrument, vilket gör det lättare att bland annat sy inne i kroppen.

I usa har robotoperationer nästan helt ersatt öppen kirurgi vid prostatacan-cer och utvecklingen i vårt land går åt samma håll. Detta sker dock utan att de två metoderna ännu har jämförts på ett systematiskt sätt.

– De enda fördelarna med robotkirurgi som vi är säkra på är att det blir mindre blödningar vid operationen samt att patienten kan få mindre ont efteråt och kommer i gång snabbare. För att motivera den betydligt högre kostnaden för robot-tekniken bör man kunna visa på fler fördelar än så.

Bland det viktigaste som är på gång just nu när det gäller kirurgi och prosta-tacancer anser Ola Bratt därför är den stora svenska studien lappro (LAParos-copic Prostatectomy Robot Open). Där följs och jämförs 700 män som opererats med öppen kirurgi med lika många män som genomgått robotkirurgi. Sju svenska sjukhus deltar och de sista operationerna i studien genomfördes nyligen, vilket betyder att uppföljning och analys kan börja. Forskarna ska undersöka om någon av metoderna ger bättre överlevnad, färre bestående komplikationer och/eller bättre livskvalitet. Kostnaderna för samhället ska också jämföras. De första resultaten väntas inom ett par år.

– Om det visar sig att robotkirurgi kan minska risken för erektionsstörningar och allvarlig urininkontinens efter operatio-nen, kan det definitivt vara värt den extra kostnaden. Vi behöver kunskap att basera valet av metod på.

några andra stora nyheter på kirurgi-fronten när det gäller prostatacancer har han inte att rapportera.

– Den stora utmaningen finns på steget före operation och/eller strålning, näm-ligen att vi måste bli bättre på att hitta ”rätt” patienter att behandla!

Studier har visat att man kan minska

dödligheten i prostatacancer genom att bjuda in alla män i vissa åldrar till hälso-undersökningar, så kallad screening, där man tar blodprov och undersöker halten av prostataspecifikt antigen, psa. Samti-digt leder en sådan strategi till att ett antal prostatacancertumörer som inte skulle ha behövt behandlas hittas och behandlas i onödan. Många män får därmed leva med biverkningar som försämrar livskvaliteten utan att de egentligen haft någon nytta av behandlingen. Deras prostatacancer skulle aldrig ha hunnit ställa till några större besvär eller påverka deras livslängd.

det är ännu oklart exakt hur de nya forskningsrönen om screening för prostata cancer kommer att avspegla sig i de uppdaterade nationella riktlinjer för prostatacancer som är på väg. Allt fler experter lutar dock åt att det rimliga just nu är en kompromiss. Den skulle innebära att män fortfarande inte kallas till screening för prostatacancer på det sätt som kvinnor kallas till mammografi, men att samhället tar ansvar för att män får bättre information om psa-testning och att informationen skickas till alla män.

i region skåne genomfördes 2011 ett pilotprojekt där 1 470 skånska män i åldrarna 50–70 år fick ett utskick med Socialstyrelsens broschyr om fördelar och nackdelar med psa-testning, ett följebrev som kunde användas som remiss för test-ning samt ett frågeformulär.

33 procent av de män som fick ut-skicket valde att gå och testa sig. Bland jämnåriga skånska män i övrigt psa-testade sig 27 procent under samma period. Analyserna av svaren på enkäten tyder på att informationen fick en del män att avstå från testning och andra att gå och testa sig fast de inte tidigare tänkt göra det.

– Jag tror att man med hjälp av syste-matisk information kan öka sannolikhe-ten att det är män som kan ha nytta av psa-testning som går och testar sig, säger Ola Bratt. På så vis skulle man kunna minska både dödligheten och överbe-handlingen.

heleNe WallsKär

–det är angeläget att få ett vetenskapligt underlag för valet av operationsmetod, säger Ola bratt, överläkare vid urologiska kliniken, helsingborgs lasarett.

vi måste bli bättre på att hitta ’rätt’ patienter att behandla!


utan fler biverkningar

– vi är mitt uppe i en spännande utveck-ling, säger professor Anders Widmark, institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, Umeå universitet.

Han redogör för aktuella framsteg och pågående forskning som kan innebära att strålbehandling får en ännu viktigare roll än tidigare i behandlingen av prostata-cancer.

Strålbehandling används sedan länge på en rad olika sätt i behandlingen av prostatacancer. Vid tidig sjukdom där tumören inte spridit sig utanför prosta-takörteln, lokaliserad prostatacancer, är strålning ett likvärdigt alternativ till kirurgi som botande behandling. Då kan man använda yttre strålning eller olika typer av brakyterapi, inre strålbehandling. Vid en typ av brakyterapi förs 50–100 små, radioaktiva ”frön” (seeds) in i pro-statakörteln. Fröna innehåller vanligen jod-125 som i ungefär tre månader ger en lågdosstrålning som dödar tumören. Vid

en annan typ används högre stråldoser som tillförs via ett tiotal nålar som till-fälligt förs in.

I sena sjukdomsstadier där tumör-sjukdomen spridit sig till andra delar av kroppen kan strålning användas bland annat för att bromsa sjukdomen och lindra smärta.

många av de nya tekniker som är aktu-ella testas främst vid stadiet mellan tidig och sen sjukdom. Det kallas lokalt avan-cerad prostatacancer. Tumören är då så stor att den vuxit utanför prostata körteln. Den kan också ha vuxit in i närliggande lymfkörtlar, men spridning till andra delar av kroppen kan inte konstateras.

Forskning har visat att ju högre strål-ningsdoser man kan ge prostatatumören, desto större är chansen till bot. De doser som fortfarande användes för något decennium sedan var ofta inte tillräckligt höga för att bota patienten. Det finns nu

en stark strävan att utveckla metoder som gör att man kan öka stråldosen. Men det måste ske utan att man förvärrar biverk-ningarna. Den vanligaste biverkningen av strålbehandling vid prostatacancer är tarmbiverkningar såsom ändrade avfö-ringsvanor, slembildning och läckage.

ett lovande sätt som nu prövas för att klara denna balansgång kallas hypofrak-tionering. Det innebär att man ger högre doser vid färre tillfällen. Metoden bygger på ny kunskap om prostatacancerns bio-logiska egenskaper. Tumörcellerna delar sig långsammare än vid många andra cancersjukdomar, vilket gör att hypofrak-tionering kan vara lika effektiv eller till och med effektivare än standardbehand-lingen med lägre dos vid många tillfällen.

– Hypotesen är att vi kan få större behandlingsnytta utan att få fler biverk-ningar. Metoden har börjat användas i usa, utan att man säkert vet att den är lika bra, och en studie pågår i Sverige, berättar Anders Widmark.

Patienter som ges standardbehandling-en med 39 strålbehandlingar under åtta veckor ska jämföras med hypobehandlade patienter som ges endast sju behandlingar, med tre gånger så höga doser.

– Det finns mycket att vinna för både patienten och hälso- och sjukvården om hypobehandling kan ersätta dagens stan-

Nya tekniker för strålbehandling av prostatacancer gör att tumörcellerna kan bekämpas mer effektivt samtidigt som biverkningarna hålls nere.

Mer strålning

teXt HElEnE WAllsKÄR FOtO JAn linDMARK

TeMA prostatacancer


dardbehandling.Ett annat sätt att öka stråldosen vid

lokalt avancerad prostatacancer är att komplettera den yttre strålningen med bra-kyterapi, inre strålning. Man implanterar tillfälligt stavar med ämnet iridium-192 i prostata. Brakyterapi har fördelen att strålningen riktas väldigt precist. Precisionen är annars ett problem vid strålbehandling av prostatacancer eftersom prostatakörteln är rörlig. Vid Norrlands Universitetssjukhus utvecklades tidigt en metod för precisionsstrålning och numer är det standard att vid yttre strålning lägga in tre risgrynsstora guldkorn i prostatakör-teln. Till skillnad från själva prostatakör-teln syns guldkornen mycket väl på en vanlig röntgenbild. Under strålbehandling-ens gång kontrolleras fortlöpande strålfäl-tets gränser i förhållande till guldkornens läge med vanliga röntgenbilder.

Den senaste tekniska utvecklingen när det gäller att ”sikta rätt” vid strålbehand-ling av prostatacancer är att utnyttja en typ av gps-teknik. Elektromagneter eller en radiofrekvenssändare implanteras i prostata.

ett annat lovande tekniskt utvecklings-spår är inriktat på att minska tarmbi-verkningarna genom att skapa ett större mellanrum mellan prostata och ändtarm före strålningen. Det kan bland annat göras genom att man sprutar in olika ämnen i området mellan organen. I en pågående studie som leds från Norrlands Universitetssjukhus injiceras hyaluronsyra, samma ämne som används vid bland annat läppförstoring i kosmetiskt syfte.

I takt med de tekniska förbättringarna blir strålbehandling ett intressantare alternativ för allt fler grupper av prostata-cancerpatienter, ofta som tillägg till annan behandling för att bota eller förlänga överlevnaden. Att lägga till strålning till hormonbehandlingen vid lokalt avancerad prostatacancer har exempelvis visat sig kunna förlänga överlevnaden. Denna forskning – där olika strategier jämförs i olika sjukdomsstadier – fortsätter och Anders Widmark är optimistisk.

– Man brukar tala om de små stegens revolution och det talesättet stämmer verkligen på det här området.

vilka män med tidig prostata-cancer bör opereras eller strålbe-handlas direkt och för vilka passar det bättre att avvakta och gå på kontroller (aktiv monitorering)? Hur upplever män som valt det senare alternativet sin situation?

Sådana frågor vill svenska läkare och fors-kare nu få svar på i den nya studien sams, Studie av aktiv monitorering i Sverige.

När tidig prostatacancer upptäcks står valet mellan att omedelbart försöka bota cancern eller aktiv monitorering. Det senare innebär att man i stället för att operera eller strålbehandla direkt, följer upp män med lågrisktumörer för att i ef-terhand kunna skilja ut dem som behöver behandlas. Varje år påbörjar omkring 1 500 svenska män aktiv monitorering.

utsikterna är goda att bli botad om man väljer att behandlas, men samtidigt är risken för nedsatt erektionsförmåga, urinläckage och andra biverkningar stor. Den som avvaktar slipper dessa biverk-ningar, men måste leva med vetskapen om cancersjukdomen.

– Hur livskvaliteten är under aktiv monitorering är dåligt studerat. Det

är en brist med tanke på att huvud-syftet med aktiv monitorering är att patienten ska slippa biverkningar för att få en bättre livskvalitet än om han hade behandlats, säger överläkare Ola Bratt, urologiska kliniken, Helsingborgs lasarett.

Han är huvudansvarig för sams, där en rad sjukhus i hela Sverige kommer att delta. 500 män som påbörjar aktiv moni-torering ska ingå, liksom 500 män som väljer behandling efter diagnosen och som kommer att vara kontrollgrupp. Männen kommer att följas under 10–15 år.

männens livskvalitet ska studeras med hjälp av bland annat enkäter. I en annan del av projektet ska olika sätt att genom-föra monitoreringen jämföras. Hur täta ska kontrollerna vara och vad ska ingå för att man så snabbt som möjligt ska identi-fiera de män som behöver få behandling?

– sams ska leda till att färre män får onödig behandling för en prostatacancer som inte kommer att bli allvarlig, samtidigt som fler får behandling i ett fortfarande botbart skede under aktiv monitorering, säger Ola Bratt.

I takt med tekniska förbättringar blir strålbehandling ett intressant alternativ för allt fler grupper av prostatacancer-patienter.

Besegra prostatacancern är temat för de debatter som prostatacancerförbundet med sina 25 patient-föreningar arrangerar under september månad.

En debatt från Berns i Stockholm webbsänds av Cancerfonden. Framtidens prostatacancervård – är sjukvården redo? är temat och tiden är torsdagen den 20 september klockan 13.30 till 16.00 i Kammarsalen.

– Sändningen kommer att finnas tillgänglig för alla på Cancerfondens webbplats. Går man in på cancerfonden.se den 20 september så går det inte att missa. Vi sänder direkt under själva evenemanget och från dagen efter kommer hela sändningen ligga arkiverad för den som missade debatten eller vill se den igen, säger Johan Wåhlin på Cancerfonden som ansvarar för webbutsändningen.

Frågor som kommer att lyftas under debatten handlar om huruvida det är möjligt med mer sammanhållen vård. Hur blir vården patientorienterad? Får alla tillgång till moderna behandlingsalternativ?

är sjukvården redo?Följ debatten på din dator

På Prostatacan-cerförbundets webbplats prostatacancer forbundet.se ser du det fullstän-diga programmet för såväl debatten som övriga akti-viteter runt om i landet.

ny studie vid tidig upptäckt: vem kan vänta och se?


nya läkemedel på gång mot spridd sjukdom

TeMA prostatacancer

Sten Nilsson är överläkare och professor vid Radium-hemmet, Karolinska Universitetssjukhuset och Ka-rolinska Institutet, Solna, och en av Sveriges främsta experter på prostatacancer. Han låter både glad och förhoppningsfull när han berättar om de senaste framstegen beträffande läkemedel vid prostatacancer.

– Det har hänt ofantligt mycket på bara ett år. Och ännu mer kommer att hända de närmaste åren.

Nyheterna gäller den grupp av patienter som läkarna hittills inte haft så mycket att erbjuda – män i sena sjukdomsfaser vars prostatacancer blivit motståndskraftig mot hormonbehandling och cyto-statika. Hos patienter vars tumörsjukdom inte hunnit sprida sig utanför prostatakörteln är utsikterna till bot med hjälp av strålbehandling eller kirurgi goda. Man kan också välja att avvakta med behandling och följa sjukdomsutvecklingen för att behandla först om det blir nödvändigt. I de fall där prostatacancern hunnit sprida sig kan man ofta hålla sjukdomen i schack under lång tid genom att på olika vägar minska tillgången till manligt könshormon, testo-steron, i kroppen. Testosteron stimulerar tillväxt av prostatacancer.

Till slut minskar dock sjukdomens känslighet för den antihormonella behandlingen. Den kan kom-pletteras med cytostatika, men även effekten av den behandlingen avtar ofta.

– Nu får vi äntligen effektiva bromsläkemedel som kan förlänga överlevnaden med god livskvalitet för den här patientgruppen, säger Sten Nilsson.

det kommer nu också läkemedel som motverkar sjukdomen via andra mekanismer än de hittillsva-rande behandlingarna. Hösten 2011 godkändes Zytiga för behandling av spridd prostatacancer efter hormon- och cytostatikabehandling. Läkemedlet har i denna utsatta patientgrupp i stora studier visat sig kunna förlänga överlevnaden med drygt fyra månader samt minska smärta.

En komplikation är dock att de nya läkemedlen tenderar att vara dyrare än de som hittills använts. Ett bakslag kom i våras när Tandvårds- och läke-medelsförmånsverket beslutade att Zytiga inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Verket håller med om

att Zytiga är ett angeläget läkemedel, men bedömer att det pris tillverkaren begär ändå är för högt. Sten Nilsson är bekymrad och hoppas, när detta skrivs, att fortsatta diskussioner ska lösa situationen så att alla patienter som har nytta av det får tillgång till det nya läkemedlet.

– Frågorna om hur hälso- och sjukvården bäst kan använda de nya läkemedlen mot prostatacancer och vad det får kosta kommer att diskuteras mycket de närmaste åren.

ett annat nytt läkemedel som är på väg är Alpha-radin som Sten Nilsson och hans forskarkolleger vid Radiumhemmet varit med och tagit fram. Prostata-cancer sprider sig framför allt till skelettet och detta läkemedel bromsar sjukdomsutvecklingen hos pa-tienter med skelettmetastaser. Behandlingen bygger på det radioaktiva ämnet radium 223 som injiceras en gång per månad. Radium binds till skelettet genom att ta kalciums plats när skelettvävnaden omsätts (bryts ned och byggs upp igen). Eftersom skelettom-sättningen är extremt hög i områden med metastaser blir koncentrationen av radium snabbt hög just där. Den radioaktiva strålningen dödar tumörceller, men har kort räckvidd så att benmärgen skonas och biverkningarna hålls nere. Ansökan om godkännande är inskickad till den amerikanska läke-medelsmyndigheten Food and Drug Administration, fda, och kommer att snabbehandlas.

Under många år har vi väntat på att få effektiva behandlings-alternativ att erbjuda patienter med spridd prostatacancer som inte längre svarar på hormonbehandling. Nu har vi äntligen det!teXt HElEnE WAllsKÄR

– Om man kan bromsa skelett-metastaser påverkas hela sjukdomen i positiv riktning, säger professor sten Nilsson.

har tumörsjuk-domen inte hunnit sprida sig utanför prostatakörteln är utsikterna till bot goda.



70 markörer förutom PSa i jättestudieteXt JOHAn WÅHlin FOtO ROGER BROlEn

Professor henrik grön-berg startar inom kort en av världens största prostatacancerstudier.

studiens Förväntade eFFekter i kortHet:

Minskat antal onödiga biop -sier, väv nads -prover, som kan vara besvär liga och smärt-samma.

Minskat antal ”snälla” cancrar som behandlas i onödan.

Identifikation av aggressiva cancrar bättre och tidigare. eventuella tumörer ska upptäckas vid varje provtill-fälle.

Väsentligt kor-tare vårdtider.

Minskad oro och ökad livskvalitet hos provtagna män.

Mer information om studien: www.sthlm3.se

psa-provet har det senaste de-cenniet ökat överlevnaden i pro-statacancer – men det har skett till ett för högt pris. det menar forskaren Henrik Grönberg.

– vi måste göra något mera än bara psa, säger han.

Henrik Grönberg, professor i cancerepi-demiologi vid Karolinska Institutet, är vetenskaplig chef för en av världens största prostatacancerstudier, med över 200 000 män mellan 50 och 69 år. Studien genom-förs av Stockholms läns landsting, Region Gotland och Karolinska Institutet. Syftet är att göra diagnos-tiseringen av prostatacancer säkrare och att i förlängningen kunna sjösätta ett nationellt screeningprogram.

i en föreläsning hos cancerfonden berättade Henrik Grönberg om nuläget och framtiden inom prostatacancerdia-gnostiken. Han poängterade att psa-testet som används i dag är otillräckligt. Ett exempel: År 2010 utfördes 100 000 psa-prov i Stockholm på män som inte hade cancer. Testerna sker i dag ostrukturerat, ofta som en del i en allmän hälsoundersökning och ibland utan patientens vetskap. Och fler än hälften av alla testade män är över 65 år, i en ålder då testet inte har stor effekt.

– Sammanfattningsvis är det inte ett särskilt bra sätt att bedriva sjukvård på, säger Henrik Grönberg.

– Man har visat att psa-screening minskar dödligheten i pro-statacancer men till ett väldigt högt pris. Jag tycker man måste ta ett steg till – göra något mera än att bara använda psa.

Jättestudien i Stockholm och Gotland är förhoppningsvis det ”nästa steg” han talar om. I studien ska psa-testet kompletteras med ett 70-tal andra markörer, en betydligt förfinad diagnos-metod.

Hälften av männen i studien kommer att ta ett vanligt psa-prov, medan andra hälften kommer att kombinera psa med andra markörer. Utifrån det bedöms risknivån och behovet av vävnadsprov (biopsi) för de allvarligaste fallen.

En annan stor vinst med studien är att sortera bort de män som inte ligger i riskzonen.

– vi kommer i princip ha tre grupper: Hög risk, normal risk och låg risk – och det är något nytt. För har man under 1 i psa i de här åldrarna så har man extremt låg risk att dö i prostatacancer före 80 års ålder och det gäller nästan hälften av alla män som tar psa-prov i dag. Bara att kunna säga det till hälften av männen – att de har en väldigt låg risk – tycker jag också har en mycket stor betydelse, säger Henrik Grönberg.

Han hoppas kunna minska antalet biopsier med 30–40 procent. Dessutom väsentligt korta vårdtiderna. Tiden mellan provtagning och läkarbesked väntas gå ner från tre månader till en månad.

– Då minskar man oron. Det är inte roligt att gå och vänta på ett besked.

En rad andra läkemedel mot spridd prostatacancer som inte svarar på hor-monbehandling har hunnit så långt i ut-vecklingsprocessen att fas III-studier (det sista steget i framtagandet av ett läkeme-del) pågår och/eller har genomförts med lovande resultat under det senaste året.

Ett kallas mdv 3100 och är en tablett-behandling som på tre olika sätt hindrar testosteron från att stimulera tumörcel-lerna. Även det förväntas bli snabbehand-lat av fda.

ett annat lovande preparat är anti-kroppen ipilimumab som visat goda resultat mot malignt melanom och nu testas vid spridd prostatacancer. Preparatet stimulerar kroppens immunförsvar så att det kan bekämpa cancern mer effektivt.

Preparatet tasquinimod testas nu i globala fas III-studier. Det baseras på svensk forskning och bromsar utveckling-en av prostatacancer bland annat genom att hämma nybildning av blodkärl som försörjer tumören.

Ytterligare en rad nya substanser testas mot prostatacancer. Detta gäller bland annat dasatinib, cabozantinib och sarcati-nib som specifikt hämmar ett antal signal-system som är viktiga för tumörcellerna. Läkemedlet denosumab bromsar följder av sjukdomen i skelettet, som exempelvis benbrott, kotkompression, ryggmärgspå-verkan och smärtor som föranleder strålbehandling eller operation.

våren 2012 inleddes också de första studierna med patienter av ett helt nytt målsökande cytostatikum som tagits fram av Anders R Holmberg och kolleger i Sten Nilssons forskningsteam. Läkemedlet tas upp på de ställen i skelettet där det finns metastaser och kan både angripa tumör-celler och minska den skadliga nedbryt-ning av skelettet som tumörerna orsakar. Den första kliniska studien genomförs nu av forskarkolleger i Umeå, Lund/Malmö och vid Södersjukhuset i Stockholm.

– Man vet att om man kan bromsa skelettmetastaserna, påverkas hela sjuk-domen i positiv riktning.

Han förutspår att den påbörjade snabba ökningen av läkemedel mot prostatacan-cer kommer att fortsätta i oförminskad takt under de närmaste åren.

– Utmaningen är att lära oss använda och kombinera alla nya behandlingar på bästa sätt. Det öppnar ett helt nytt forsk-ningsfält där det kommer att krävas stora insatser.

Grinig och trött – har han brist på testosteron?

Sambanden mellan könshormoner, prostatacancerrisk och livsstil är komplexa, men att bibehålla en normal testosteronnivå tycks vara ett nyckelord för allmänt god hälsa.

teXt EvElyn pEsiKAn IllustratION MAJA liDBRinK

– det gäller att vara rädd om sitt testo-steron och det bästa sättet att få behålla det är att hålla vikten, äta sunt och motio-nera. För lite testosteron ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och eventuellt även för cancer, förklarar andrologen Stefan Arver, Karolinska Universitets-sjukhuset Huddinge.

Kulmage, trötthet, grinighet, minskad sexuell funktion och kraftlöshet kan vara symtom på sänkt testosteronhalt hos män, ett tillstånd som kan påminna om kvinn-ligt klimakterium.

– Men att tala om manligt klimakte-rium är missvisande eftersom de flesta, icke överviktiga män behåller normal testosteronhalt livet ut, säger Stefan Arver.

Risken för prostataförstoring och prostatacancer ökar vid metabolt syndrom och typ 2-diabetes.

– Vid dessa tillstånd är också testoste-ronhalten lägre. Behandling med testoste-ron kan minska risken för utveckling av typ 2-diabetes eller förbättra ämnes-omsättningen hos vissa män. Vid dessa sjukdomar finns alltså en koppling mellan låga testosteronvärden och ökad risk för cancersjukdom och även sämre prognos om man redan fått cancer. En del forskare har utifrån bland annat detta föreslagit att testosteron kan ha en skyddande effekt mot prostatacancer vilket lite vänder upp och ned på den tidigare föreställningen att testosteron underlättar utveckling av cancer.

könshormoner är, tvärtemot vad många kanske tror, könsneutrala. Både män och kvinnor producerar testosteron, östrogen och progesteron, men inte i lika stora mängder.

– Hos ett jämnårigt par i dryga 50-årsåldern kan mannen ha högre östrogennivåer än kvinnan. Kvinnor som helt saknar sexuell lust kan ha brist på testosteron, ett hormon som har betydelse för muskelstyrka och fysisk kapacitet också för kvinnor.

i många medicinska sammanhang, särskilt inom forskningen, har männen länge varit i fokus. När det handlar om hormoner är det dock precis tvärtom. Här har det kvinnliga klimakteriet hittills fått all uppmärksamhet – inte minst från läkemedelsindustrin. Trots att många har ett intresse av att framställa östro-genbrist som ett sjukdoms-tillstånd är det oftast helt naturliga orsaker som ligger bakom denna hor-monbrist hos

kvinnor. Hos män finns det däremot all anledning att se upp om testosteronhalten är låg.

– Manlig hormonbrist kan hänga ihop med annan typ av sjuklighet. Vid vissa typer av kroniska sjukdomar stängs testosteronproduktionen av helt eller minskar kraftigt hos män. Det gäller till exempel vid kronisk lungsjukdom, kroniska inflammationer som exempelvis reumatism, vissa njursjukdomar samt vid åldersdiabetes. Stark smärtstillande medicin och långvarig fysisk och/eller

TeMA prostatacancer


psykisk stress påverkar också hormonhal-ten i hög grad, förklarar Stefan Arver.

många medelålders män har en tendens att få kulmage, men det är betyd-ligt mindre kul än det låter. Inte nog med att bukfetma är farligt från hjärt-kärlsyn-punkt, det kan också vara förknippat med hormonbrist.

– Det finns belägg för ett samband mellan lite testosteron och tjock mage, fortsätter Stefan Arver och tillägger att kostfaktorer har en stor betydelse även i detta sammanhang.

– Man bör försöka hålla sitt bmi (bodymassindex) under 30 och se till att ägna sig åt fysisk aktivitet varje dag. All motion, även det vi kallar för vardags-motion, trappor i stället för hiss, stiga av en hållplats tidigare etcetera, har stor betydelse för hormonproduktionen.

Ett vanligt symtom vid låg könshor-monhalt är irritation.

– Det är ganska vanligt att dessa män blir lättirriterade och kan upplevas som aggressiva.

Muskelmassan blir långsamt mindre, vilket leder till att mannen också känner sig svagare rent fysiskt.

För mycket alkohol gör män mer feminina eftersom östrogenhalten ökar och testosteronproduktionen stängs av. Så det finns inte så stor anledning för den öldrickande mannen i tv-soffan att känna sig extra maskulin.

– Ungefär 5 procent av män som har besvär av låga testosteronnivåer kan vara aktuella för behandling. Eftersom symtomen kommer smygande är det svårt att komma på att orsaken kan vara hormonell.

– det finns en långsamt gryende med-vetenhet i primärvården om huruvida det kan finnas anledning att mäta tes-tosteronhalten och erbjuda behandling vid låga nivåer, fortsätter Stefan Arver.

I dag vet man inte tillräckligt mycket om riskerna med att tillföra testosteron och därför är många läkare mycket restriktiva.

– Vi har ännu inte riktigt klart för oss vilka effekter en långvarig hormonbe-handling kan ha på män, även om det

inte finns några data som visar på risker. Därför ska behandling bara övervägas om det finns klara tecken på att den låga testosteronhalten är orsaken till sjukdoms-symtomen.

– Det finns en mytisk föreställning om detta hormon, men en man som behandlas med hormontillskott kan börja må bättre. Han kan komma mer i balans, känna sig gladare, få tillbaka något av sin förlorade muskelkraft och inte minst sin sexuella förmåga.

intresset för manlig hormonbehandling ökar men det krävs en ordentlig medi-cinsk utredning eftersom bristen kan bero på andra sjukliga tillstånd.

Testosteron ger inte cancer men prostatacancer ska alltid uteslutas innan testosteronbehandling påbörjas, eftersom det kan påskynda tillväxten av tumörcel-lerna, avslutar Stefan Arver som ordinerar en hälsosam livsstil med daglig motion, lagom kroppsvikt och en välbalanserad kost som innehåller lika delar fett, pro-teiner och kolhydrater för att förebygga sänkt testosteronhalt.

Hormoner ocH livsstil

Alla män drabbas inte av minskad testosteronhalt, variationen i åldrar och hormonproduktion är stor.

Låg hormonhalt hos män kan bero på en rad olika kroniska sjukdomar.

Symtomen på låg könshormonhalt hos mannen kan ibland likna de besvär kvinnor kan få i meno-pausen. Män kan få vallningar, känna sig svaga, trötta, irriterade och okoncentrerade.

I likhet med kvinnor i klimakteriet finns det en tendens till viktökning, i synnerhet på buken.

Både muskelkraften och skäggväxten försvagas.

Hög alkoholkonsumtion gör mannen mer feminin och kvinnan mer maskulin.

en obalanserad, fettrik kost ökar östrogenhalten hos både män och kvinnor och minskar bildandet av manligt könshormon hos män. Överviktiga män har ofta ett överskott av östrogen.

Långvarig psykisk och fysisk stress påverkar hor-monhalten på ett negativt sätt hos båda könen.

Fysisk aktivitet har alltid en gynnsam effekt på hormonproduktionen.


TeMA prostatacancer

tusentals åskådare trängdes kring konstgräsplanerna på Heden i Göteborg. Inte undra på det, Kennet Andersson hade ju samlat landslagskompisarna från vm -94. Ravelli vaktade målet, Limpar och Rehn skötte finliret och Kennet fyrade av sina låtsaspistoler. De regerande mästarna i Handbollslaget, coachade av Magnus Wislander, fick ge sig med 6–2 i finalen.

– det är så jäkla skönt att se alla profiler som ställer upp. Inte bara att de spelar fotboll, de är tillgängliga och skriver autografer. Och alla sponsorer som ställer upp med en massa extra grejer och drar in pengar – det är fantastiskt, sade en helnöjd Kennet efteråt.

Vid sidlinjen stod gamle förbunds-kaptenen Tommy Svensson. På kvällens kombinerade bankett och auktion höll han ett bejublat tal till ”sina grabbar”:

– Varje gång jag träffar dem blir jag mer och mer tacksam. Vi har blivit som

en stor familj och jag tror att folk märker hur roligt vi har tillsammans. Det här var bland det roligaste jag har varit med om!

Ingen på det soldränkta Heden kunde missa vad Kennet Cups syfte var. Det såg dagens konferencier Roberto Vacchi till: ”Stöd Cancerfonden och bidra till cancer-forskningen.”

teXt JOHAn WÅHlin FOtO cicci JOnsOn

postkodlotteriet.se

Över en miljon lottköparehar skänkt 107 304 563 kronor till Cancerfonden

Istället för att behålla vinsten från vår lottförsäljning skänker vi den till 40 ideella organisationer. Sedan Cancerfonden valdes som förmånstagare har de fått ta emot över 107 miljoner kronor till sitt arbete med att � er ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Gå med i Lotteriet du också, så bidrar du indirekt med ännu mer pengar till bland annat Cancerfondens viktiga arbete. Samtidigt har du själv chansen att vinna miljoner tillsammans med dina lottköpande grannar.

kennet cup har samlat in närmare 2 miljoner kronor sedan starten 2010. kennet andersson vann sin egen cup, men största vinnaren var cancerfonden. Fotbollsturnering har som syfte att

öka intresset för prostatacancer, till förmån för cancerfonden. en nöjd Kennet andersson höjer bucklan på heden i juni.

Bronshjältarna gjorde succé igen

backtrion Patrik andersson, joachim björklund och roland Nilsson tar igen sig efter matchen.


förATT bArA

– Vi är nog ganska stoiska båda två, men visst var det ganska svåra år, medger Ingrid Raukas vars man insjuknade i prostatacancer för 13 år sedan.

Maken är friskförklarad sedan länge, men Ingrid fortsätter att gå till de anhörigträffar som betytt så mycket för henne under sjukdomstiden.teXt EvElyn pEsiKAn FOtO ROGER scHEDERin

IngridSvårast

bredvidsTå


TeMA prostatacancer

nackaborna ingrid och arvo raukas som båda fyller 75 i år har levt tillsammans i mer än 40 år. Att stötta och hjälpa varandra i alla situationer har varit en självklarhet, men vad händer i en så långvarig relation när den ena parten drabbas av en livshotande sjukdom? Är det självklart att man kan tala om allt?

– Nej, vissa saker var det väldigt svårt att prata om under sjukdomstiden, särskilt de problem med po-tensen som uppstod i samband med hormonbehand-lingen. Driften att vara stark och viril är ju något som ligger mycket djupt hos mannen, att diskutera eventuella svagheter är inte alldeles enkelt, säger Ingrid, som tidigt i processen via den lokala prostata-cancerföreningen tog kontakt med en anhöriggrupp ledd av en sjuksköterska, specialutbildad i onkologi.

– Jag blev aldrig riktigt chockad över min mans diagnos, eftersom förloppet var ganska smygande. Den förste läkaren var negativ till behandling och valde vänta och se-principen när det 1999 konstatera-des att prostatan var förstorad.

Fem år senare hade situationen förvärrats rejält, nu var cancern ett faktum och behandling nödvändig. Då var prostatan för stor för att kunna opereras bort, förklarar Ingrid som tycker att Arvo klarade av alla behandlingar hur bra som helst.

– Han är egentligen mer sjuk när han har en vanlig förkylning, tillägger hon skämtsamt.

allt gick bra för maken, inga allvarliga biverk-ningar uppstod av behandlingen, förutom att den

sexuella lusten försvann. Ingrid kände ändå ett behov av att ventilera sina känslor i samband med cancerdiagnosen. Och hon ville också ha så mycket information som möjligt om sjukdomen.

I likhet med många anhöriga var Ingrid mycket delaktig under sjukdomsperioden och det var själv-klart för henne att följa med på alla läkarbesök.

– Det är klart att tankarna snurrar i huvudet när en närstående drabbas av en livshotande sjukdom, hela existensen hotas. Min man hade dessutom malignt melanom.

Båda sjukdomarna är dock under kontroll i dag och livet för makarna Raukas är numera som vanligt med mycket tid för barn och barnbarn. Samlivet fick sig en törn under något år, men så småningom kom både lusten och förmågan tillbaka.

– Vi pratar väldigt sällan om sjukdomarna i dag, men jag går fortfarande till anhörigträffarna en eller två gånger om året. Jag fick själv så mycket hjälp och stöd av att få träffa andra kvinnor i samma situation och i dag, när jag har ett annat perspektiv, känner jag att jag kan bidra med mina erfarenheter.

Det som varit svårast för henne under de 13 år som gått sedan makens sjukdom debuterade var att stå vid sidan av.

– Samtidigt är det ju just bara det man kan göra som närstående, bara finnas där hela tiden och stötta så gott det går.

Han är egentligen mer sjuk när han har en vanlig förkylning.

inGrids råd

Följ alltid med till doktorn och lyssna noga! Fyra öron hör mer än två.

Gå med i en anhöriggrupp för där får man utöver känslo-mässigt stöd även ordentliga svar på alla de frågor man ald-rig hinner ställa till doktorn.


så börjar mitt allra sista inlägg dagen innan jag ska få min dom. Men vi tar det från början. Sedan jag drabbades av tjocktarmscancer för drygt fyra år sedan har jag skrivit, pratat och berättat om det som hände mig, min familj och de mina. Jag har blivit något av tjocktarmscancerns ansikte utåt och jag har suttit i otaliga tv-soffor, radiokanaler och prisats för min blogg. Det var aldrig tanken med den här resan, men jag är oerhört glad över att kunna vara ett virtuellt stöd åt andra drabbade och anhöriga. Jag har aldrig trott att det skulle hålla. Att jag skulle leva. Jag har hela tiden varit inställd på dåliga besked vid varje läkarbesök.

många har hyllat min inställning och den kamp man verkat tro jag fört när jag i själva verket bara gråtit mig igenom dagarna. Den där kampen har jag aldrig varit förtjust i att man pratar om. Av alla dessa unga människor som lämnat sina barn har alla velat leva lika mycket som jag. Men de dog. Kämpade de mindre?

torsdagen 31 maj. Då fick jag mitt liv tillbaka. Det liv som blivit så tilltufsat och gjort mig så rädd att inte få vara i. Det är en tyst glädje som inte skriker eller stampar. Den bor nära hjärtat och tar sig inga stora uttryck som man kanske kan tro. Men den breder ut sig som en solkatt på väggen. Den banar väg och får mig att försiktigt våga lita på att jag nu kanske får leva ett längre liv. Få se min sjuåring börja både första och andra klass. Planera för sommarse-mestrar och studentfester. Våga börja vila i att det faktisk hände mig. Jag blev frisk.

nu börjar utmaningen att leva fullt ut utan säkerhetslinor. Och att sätta skuldkänslorna åt sidan för alla dem jag mött på vägen som inte längre finns

lotta GrayLotta Gray drabba-des 2008 av spridd tjocktarmscancer. efter cytostatika-behandling samt operationer har hon nu efter fyra år friskförklarats. Lotta lever med sin man och sju-årige son och har bara en dröm: Att få fortsätta leva.

här hos oss. Och att också vara tacksam för det obe-gripliga. Att mina cytostatika hjälpte till att krympa spridningen till min lever så den gick att operera. Och att det sedan, vid varje halvår, såg fint och bra ut.

naturligtvis har min socioekonomiska och mentala stabilitet skapat förutsättningarna. Och min son Lennox som varit den allra starkaste och mest lysande stjärnan när jag gått vilse i landet Can-norlunda – landet där cancer råder. För det är inte alls självklart att jag är här. Mina delmål har varit små med korta avstånd. Bara tänka till nästa besked. Försöka leva där emellan ett vanligt vardagsliv fast jag hela tiden tvivlat på att det skulle gå. Och jag funderar mycket på vad min smala lycka är. Rädslan för återfall är påtaglig. Den kommer skvalpa runt i periferin hela livet. Som ett rejält skavsår på hälen. Men jag är fortfarande Lotta. I går. I dag och i morgon.

personliGt Lotta Gray

»Den är här nu. Den här dagen har kommit. Den här dagen jag har fantiserat om,

tänkt på och iscensatt om och om igen med olika slut i så många år.

Den här dagen har jag rullat runt och spottat ut så många gånger att munnen är

full med blåsor. Den här dagen jag sett framför mig i samma sekund jag fick mitt

cancerbesked och för mitt liv inte kunnat begripa hur jag ska nå. Nu är den här.

Dagen jag tänkt på så ofta sedan fyra år att tanken är lika sliten som begagnad.

Dagen D. Dagen med stora besked. Dagen när jag har en chans att få bli friskför-

klarad. Friskförklarad. Fri «

mIc

ae

l e

Ng

st

rö

m


TeMA Bröstcancer

Här presenterar Rädda livet ny kunskap inom kirurgin, vilket innebär färre biverkningar. Nya, lovande läke-medel såväl som behandlingsmetoder som bygger på strålning är på väg.

8 av 10 överlever sin bröstcancer

teXt HElEnE WAllsKÄR IllustratION EvA fAllsTRÖM

Bröstcancer

I Sverige lever i dag cirka 90 000 kvinnor som har eller har haft bröstcancer.

Drygt 7 000 kvinnor får diagnosen varje år och ungefär 1 400 avlider i sin sjukdom.

ett stort framsteg är att över 80 procent av dem som får bröst-cancer överlever.


även kvinnor med lite större tumörer kan erbjudas bröstbevarande kirurgi och det är lika säkert att rekonstruera bröstet direkt vid canceroperationen som att vänta till senare.

Bröstcancervården samlas alltmer i särskilda bröstenheter.

Detta är några viktiga kommande och på-gående förändringar av den kirurgiska vården vid bröstcancer, anser Lisa Rydén, bröstcancer-forskare och överläkare vid kirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus Lund.

– Det är fantastiskt att få vara med om den utveckling som nu pågår där vi även inom kirurgin blir allt bättre på att individualisera behandlingen vid bröstcancer och där vården organiseras på ett bättre sätt, säger hon.

ett betydelsefullt framsteg är, framhål-ler hon, den nya kunskap som kommer att leda till att många kvinnor slipper att få fler lymfkörtlar i armhålan än den så kallade portvaktskörteln (på engelska sentinel node) bortopererade vid bröstcanceroperationen. Fram till 2000-talet opererades lymfkörtlarna rutinmässigt bort på alla kvinnor med bröst-cancer, trots att 60–70 procent av patienterna inte har några tumörer i dessa lymfkörtlar. Det var tidigare det enda sättet att ta reda på om det fanns spridning av brösttumören till armhålans lymfkörtlar.

Tack vare forskning kunde lymfkörtelki-rurgin sedan begränsas till de kvinnor som vid operationen visade sig ha tumörceller i portvaktskörteln. Det är lymfkörteln närmast brösttumören. I dag är det rutin att analysera den medan patienten fortfarande är sövd. Finns det tumörceller i portvaktskörteln brukar man ta bort fler lymfkörtlar, minst tio stycken.

kirurgi: ny kunskap ger färre biverkningar

en utveckling som gäller hela landet är att antalet kirurgiska kliniker som ope-rerar bröstcancerpatienter minskar. Vården koncen-treras alltmer till speciella bröstenheter. Ofta är de lokaliserade till kirurgiska kliniken och poängen är att

enheten kan erbjuda alla de olika behandlingar och andra åtgärder som patien-ten kan behöva under sin vårdtid.

– genom att samla kompetensen och sätta patienten i fokus kan vi ta bort onödiga ställtider och

onödig administration. Vi ökar vårdkvaliteten, blir mer effektiva och ger patienten bättre service, säger överlä-kare lisa rydén, kirurgiska kliniken vid skånes univer-sitetssjukhus lund.

Färre bröstcancer-patienter behöver få många lymf-körtlar i armhå-lan bortopererade.

alla BeHandlinGar på samma ställe

En komplikation som kan uppstå när man opererat bort lymfkörtlar i armhålan vid bröstcancer är lymfödem. Man får en mer eller mindre kronisk lymfsvullnad i armen på den opererade sidan. Lymfödemet kan medföra värk och funktionsnedsättning och gör att im-munförsvaret i den drabbade armen fungerar sämre.

ny forskning har nu visat att man inte försämrar överlevnaden genom att ta bort enbart portvaktskörteln, även om den inne-håller tumörceller. Att ta ut och undersöka port vaktskörteln är dock fortfarande viktigt eftersom det ger underlag för beslut om den fortsatta behandlingen efter operationen.

– Den här kunskapen kommer att slå igenom i den svenska bröstcancerkirurgin de närmaste åren och göra att många kvinnor kan slippa omfattande armhålekirurgi. Det kommer förhoppningsvis att leda till minskad sjuklighet för patienterna med kortare rehabiliteringstid och mindre belastning på sjukvården, säger Lisa Rydén.

En pågående trend är att även kvinnor med lite större cancertumörer i bröstet – upp till 3–4 centimeter – får möjlighet att välja bröstbevarande kirurgi. Forskning har visat att det är möjligt även i dessa fall utan ökad återfallsrisk.

i dag är det i många fall tekniskt möjligt att bygga upp det nya bröstet vid samma ope-rationstillfälle som tumören tas bort. Svensk forskning visade för några år sedan att sådan omedelbar rekonstruktion inte förändrar prognosen jämfört med om man gör den rekonstruerande operationen senare. I Sverige är det ännu bara i Stockholm som rutinvården kan erbjuda omedelbar rekonstruktion till de patienter som vill.

– I övriga landet har politikerna ännu inte valt att satsa resurser på att utveckla den möj-ligheten, förklarar Lisa Rydén.



Hittar gömda tumörer med ny röntgenmetodmammografiscreening har hittills byggt på en förhållandevis osofis-tikerad röntgenmetod där bröstens vävnader i olyckliga fall kan skymma eventuella tumörer. med tredimensio-nell skiktröntgen hoppas forskare vid skånes universitetssjukhus att scree-ningen ska bli mer tillförlitlig.

Sverige har sedan 1980-talet varit ledande när det gäller mammografiscreening. I dag kallas alla kvinnor i åldrarna mellan 40 och 74 år regelbundet till hälsoundersökning. Screeningen är en viktig preventiv verksam-het som gör att många tumörer upptäcks i ett tidigt skede. Under det senaste decenniet har forskningen blivit mer uppmärksam på den förbättringspotential som finns.

Sophia Zackrisson vid Skånes universitets-sjukhus driver ett forskningsprojekt som kretsar kring en ny typ av så kallad skiktrönt-gen, som i enskilda studier har visat sig vara bättre på att upptäcka tumörer än traditionell mammografi.

metoden kallas brösttomosyntes och bygger på en rörlig röntgenkamera och datorkraft. Vid undersökningen rör sig kameran i en båge kring bröstet och tar 25 bilder ur olika vinklar. Detta ska jämföras med den vanliga metoden där endast två vinkelräta bilder tas.

Efteråt processas bildinformationen av en kraftfull dator och resultatet blir en 3D-modell av typen ”färdigskuren limpa” där röntgenläkaren kan ”bläddra” genom bröstets inre.

– Detta gör det möjligt att upptäcka tumörer som ur de normala bildvinklarna skyms av annan bröstvävnad, till exempel tät körtelvävnad, berättar Sophia Zachrisson.

Metoden ger även användbar klinisk information om tumörens läge, form och utsträckning. En ytterligare fördel är att

metoden förhoppningsvis ska minska antalet ”falsklarm”. Nu ska metoden testas i stor skala och få bekänna färg genom en brett upplagd studie. 15 000 slumpmässigt utvalda kvinnor kommer att få göra två parallella undersökning-ar – mammografi och brösttomosyntes – vid den ordinarie hälsoundersökningen vid respektive landstings mammografienhet. Projektet startade 2010 och kommer att pågå under flera år.

Hur många falsklarm får sjukvården i dag?

– Lite svårt att ange exakt, menar Sophia Zackrisson. I Sverige återkallas mellan 3 och 5 procent av kvinnorna efter sin screening för en kompletterande utredning. Av dessa har endast cirka 1/10 verkligen cancer, så resten är ”falsklarm”, men som är svåra att undvika. Man balanserar hela tiden mellan att hitta tillräckligt många cancrar och att inte missa några. Sverige ligger lågt internationellt sett gällande återkall-ningsfrekvens.

Olle bergmaN

Fakta sophiA ZAckrissonålder: 39 år.Familj: Make Pär samt barnen edvard 8 år och ellen 5 år.arbetar: Specialist-läkare i radiologi vid Diagnostiskt centrum för bild- och funk-tionsmedicin, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.intressen: Familj, träna, laga mat och dessemellan lite kulturevenemang.

sophia Zackrisson forskar kring en ny typ av skiktröntgen som är bättre på att upp-täcka tumörer än traditionell mammografi.

TeMA Bröstcancer

mIK

ae

l r

Ise

da

l

– vi har blivit mer medvetna än tidigare om strålbehandlingens betydelse vid bröstcan-cer och nya lovande behandlingsmetoder som bygger på strålning är på väg.

Så sammanfattar överläkare Elisabet Lidbrink det aktuella kunskapsläget när det gäller strålbehandling vid bröstcancer.

Elisabet Lidbrink arbetar med bröstcancer vid Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon förklarar att synen på strålbehandling vid bröstcancer har genomgått en förändring tack vare resultaten av flera stora studier som kommit de senaste åren.

– Under många år trodde man att strålbehandling efter operationen enbart minskade risken för lokala återfall, det vill säga nya cancertumörer i det opererade området. Men långtidsdata har visat att strålbehand-ling har större effekter än så. Den minskar risken att dö i bröstcancer och det är i dag fler patien ter än tidigare som strålbehandlas, berättar hon.

de flesta patienter som opereras med bröstbe-varande kirurgi erbjuds strålbehandling efteråt. För patienter med bröstcancer spridd till lymfkörtlar i armhålan, antingen efter bröstbevarande kirurgi eller efter bortoperation av bröstet, rekommende-ras denna strålbehandling. För yngre kvinnor som opereras med bröstbevarande kirurgi rekommen-deras dessutom alltid extra stråldoser mot själva operationsområdet.

Biverkningarna av den postoperativa strålbe-handlingen är övergående ömhet och rodnad i det strålbehandlade området.

Ett nytt sätt att ge strålning vid tidiga stadier av bröstcancer som opereras med bröstbevarande kirurgi kallas intraoperativ strålbehandling. Det går till så att kirurgen i slutet av operationen för ned en tub i såret och en stråldos ges direkt mot operationsområdet.

strålning direkt vid opera-tionen spar patientens tid

en första större studie visar att denna behandling ger minst lika god effekt som standardvarianten av strålbehandling under cirka fem veckor efter opera-tionen. Biverkningarna blir också minimala.

Nu är en andra stor studie om intraoperativ strål-behandling i gång och det finns planer i Sverige på att delta.

– Jag är övertygad om att detta är något som kommer. Det är en metodutveckling som har enorm potential, säger Elisabet Lidbrink. Patienten vinner mycket tid och hälso- och sjukvården vinner tid och resurser.

heleNe WallsKär

– strålbehand-ling minskar risken att dö i bröstcancer, säger överläkare elisabet lidbrink.

strålskador – ett onödiGt lidande

Nästan alla bröstcancerpatienter får strål-behandling efter operation för att minska risken för återfall.

ungefär åtta av tio av dessa kvinnor drab-bas av olika hudreaktioner såsom rodnad, torrhet, hudavflagning eller klåda. Mellan 10 och 15 procent av kvinnorna får kraftiga reaktioner med vätskande sår.

ett nytt förband har emellertid visat goda resultat. Det är uppbyggt av skonsamt silikon och ny forskning har visat att det minskar hudreaktionerna med 30 procent. Förbanden kan sitta kvar på huden under den dagliga strålbehandlingen.

BRO har tagit fram en broschyr som beskriver nya möjligheter att förebygga och behandla hudreaktioner. Den kan du bestäl-la på www.bro.se och klicka på webbshop.

beställ häftet på www.bro.se

st

eFa

N Z

Imm

er

ma

N


TeMA Bröstcancer

Flera nya läkemedel på gång

cYtostatika till Gravida

Ännu en viktig läkemedels-nyhet är forskningsresultaten som visar att gravida kvinnor med bröstcancer kan behandlas med cytostatika utan risk för fostret under senare delen av graviditeten.

– under graviditetens första tre månade ger vi inte cytostatika, men den nya forskningen visar att sedan går det alldeles utmärkt, säger överläkare elisabet Lidbrink, Karolin-ska universitetssjukhuset Solna.

cytostatika utan risk för fostret är en viktig läkemedelsnyhet.

den nya antikroppen pertuzumab mot Her2-positiv bröstcancer har hittills gett goda resultat och prövas nu i kliniska studier med patienter i sverige. även flera andra lovande läkemedel mot olika typer av bröstcancer är under utveckling.

Omkring en femtedel av alla bröstcancerfall är her2-positiva, en aggressiv sjukdomsform som tidigare hade dålig prognos. Antikroppen trastuzumab (Herceptin) är numer standardbehandling vid denna form av bröstcancer och har förbättrat prognosen. Nu visar forskning att en ny antikropp, pertuzumab, kan ge ytterligare förbättringar av prognosen.

pertuzumab har i en stor studie getts som till-läggsbehandling till trastuzumab och cytostatika vid her2-positiv, spridd bröstcancer. Pertuzumab förlängde tiden till försämring i sjukdomen med ett halvår i denna utsatta patientgrupp. Resultaten är så bra att den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration, fda, beslutade att snabbehandla ansökan om registrering av pertuzu-mab.

Nya kliniska prövningar pågår, bland annat i Sverige.

–det här är ett läkemedel som är starkt på gång och verkar mycket lovande, säger överläkare Elisabet Lidbrink som arbetar med bröstcancer vid Karolin-ska Universitetssjukhuset Solna.

Inte minst positivt är att pertuzumab är en väldigt ”snäll” behandling med få biverkningar. Det är tack-samt när man hittar sådana mediciner.

Ett annat preparat som är på väg att tas fram mot her2-positiv bröstcancer går under arbetsnamnet tdm-1. Forskarna har lyckats koppla på en liten cytostatikamolekyl på antikroppen trastuzumab (som används i Herceptin). Eftersom antikroppen binder till cancertumören ger läkemedlet dubbla effekter – dels antikroppens sjukdomsdämpande effekt, dels den celldödande effekten av cytostatikamolekylen.

Ytterligare ett läkemedel som Elisabet Lidbrink räknar med kommer att innebära en viktig förbätt-

Elisabet lidbrinköverläkare vid Karolinska universitetssjuk-huset solna.

ring av behandlingen vid bröstcancer är everoli-mus (Afinitor). Preparatet är redan godkänt för behandling av cancer i njurar och bukspottkörtel. I stora studier har det kunnat mer än fördubbla tiden till försämring av sjukdomen för kvinnor med spridd bröstcancer av den typ som kallas hormonpositiv. Tillverkaren har ansökt om att få preparatet registre-rat även för bröstcancerbehandling.

de flesta bröstcancerpatienter vars sjukdom sprider sig till exempelvis skelett, lever och lungor har tumörer som blir stimulerade att växa av kvinnligt könshormon. Man ger antihormonell tablettbehand-ling som bromsar denna process, men så småningom blir tumörerna motståndskraftiga, resistenta, mot denna behandling. Resistensen har förknippats med överaktivering i signalvägen för m tor, ett protein som reglerar blodkärlstillväxt i tumören, cancercel-lernas ämnesomsättning och deras möjligheter att dela sig. Afinitor hämmar detta protein.

– Det är glädjande att vi får ett läkemedel som ger en påtaglig förbättring för dessa kvinnor, säger Elisabet Lidbrink.

heleNe WallsKär

en ny antikropp kan ge ytterligare förbättringar av prognosen vid bröstcancer.


mammografi – nej tack!

knöl i bröstet är det vanligaste symtomet vid bröstcancer. de flesta knölar är dock inte cancer utan godartade, benigna, och därmed ofarliga. en knöl som inte försvinner inom ett par veckor bör dock föranleda en undersökning.

Alla kvinnor bör ha en god kännedom om sina bröst så att det blir lättare att upptäcka eventuella förändringar. Om du fortfarande har menstruationer är dagen efter en avslutad menstruation lämplig för självundersökning. Då är brösten mjuka och lättare att känna igenom. Ett tips är annars att välja den första dagen i månaden som ”kläm-dag”.

alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år i Sverige erbjuds regelbunden under-sökning av brösten med mammografi. Med mammografi kan man upptäcka tumörer medan de fortfarande är så små att man inte kan känna dem och därmed diagnostisera och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. I dag kan drygt 80 procent av alla kvinnor som får bröst-cancer botas. Ju mindre tumören är, desto större är chansen till bot.

vänd dig i första hand till bröst-mottagningen vid närmaste sjukhus, din vårdcentral eller gynekolog om du känner en knöl. Om sjukhuset inte har någon bröstmottagning kan man vända sig till kirurgmottagningen. I de flesta fall behövs numera ingen remiss till dessa mottagningar när man känner en knöl.

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos brukar man kombi-nera tre olika metoder:

• klinisk undersökning (läkaren/sjuk-sköterskan känner igenom bröst och armhåla) • mammografi och i vissa fall även ultraljud• punktion, det vill säga celler från knölen tas ut med spruta och under-söks i mikroskop.

aNNe lINdgreN

sPecIalIstsjuKsKötersKa

I caNcerVård, caNcerFONdeN

det finns många skäl till att kvinnor avstår undersökningen. djupinter-vjuer och studier visar att de flesta är positiva till screening, men att så mycket annat i livet kommer emellan. vidare verkar familjen/nätverket vara viktigt.

– Om du är viktig för någon annan ökar chansen att du deltar, säger docent Sophia Zackrisson.

Hon forskar på detta komplexa nej tack-beteende och kommer att ha resultat klara under hösten.

Hur kan då sjukvården få kvinnorna att sluta tacka nej? Sophia Zackrisson parerar med att säga att det beror på om man tycker att det negativa svaret är ett problem eller inte.

– i sverige har vi genomsnittligt ett högt screeningdeltagande – över 80 procent – men i vissa områden/städer är deltagandet betyd-ligt lägre.

I Malmö finns områden där bara hälften av de inbjudna deltar. Det finns ingen vetenskaplig studie som kunnat visa vad som är den bästa strategin: på-minnelser, telefonupp-ringning, kampanjer i media etcetera.

– Men en lättill-gänglig screening och riktade insatser i låg-deltagargrupper är väl en rimlig ansats, säger Sophia Zackrisson.

JaNejKanske

sophia Zackrisson

knöl i bröstet! vart vänder jag mig?

tyvärr inget falsk larm utan en tu-mör upptäckt med tredimensionell mammografi.

andra sYmtom vid Bröstcancer:

Knöl i armhålan

Förstorat och hårt bröst

Hudrodnad och ”apelsinhud”

Indragningar i huden

Blod eller vätska från bröstvårtan.

läs mer Hur du undersöker dina Bröst:

På www.cancerfonden.se/brostskolan finns mer infor-

mation. Där hittar du även en instruktionsfilm om hur du själv

undersöker dina bröst.

mIK

ae

l r

Ise

da

l


I en kyrka i en av Göteborgs förorter sitter Vanja, som egentligen heter något annat, nedsjunken på en stol. Hennes spröda kropp bär nästan inte upp kläderna och kinderna är insjunkna.

Hon ser mycket äldre ut än sina 56 år, och hade hon inte fått hjälp av den svenska sjukvården vet hon vad som hade hänt.

– Jag hade inte varit vid liv, säger hon.

i serbien upptäckte hon den äggformade förhård-naden som värkte i bröstet strax under nyckelbenet. Det var för åtta år sedan. En läkare i hembyn sade att hon behövde opereras, något som bara kunde göras i Belgrad, tio mil därifrån. För att få råd med både resa och operation samlade grannarna ihop pengar, men när det visade sig att hon även behövde strålbe-handling räckte de inte till.

svårT liv som pApperslös och cAncersJukMånga patienter nekas vård för att de är papperslösa. Men Vanja, 56, hade tur och får nu behandling mot sin bröstcancer. Snart blir vägen till sjuk-vården lättare för ännu fler.

teXt AnnA lAnGsETH FOtO MAGnUs GOTAnDER

Vanja och hennes man får hjälp med mat och dusch i kyrkan i göteborg, men att leva som papperslös och kronisk sjuk är svårt.

TeMA Bröstcancer


svensk sjuksköterskeförening ställer sig emellertid kritiska till att vården till vuxna papperslösa begränsas till ”vård som inte kan anstå”.

– Det innebär att sjuk-sköterskor fortfarande kommer att tvingas att bryta mot lagen för att kunna följa sin etiska kod, säger Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterske-förening. Vi fortsätter därför vårt arbete för att papperslösa ska få rätt till vård efter behov.

Men det var inte bara bristen på sjukvård som fick Vanja och hennes man Milan att lämna hemlandet. I området där de bodde drev gäng runt från hus till hus och plundrade. Vanja och Milan hade hört talas om dem och var rädda, men de trodde aldrig att de skulle komma till deras by. Inte till deras hus. Men så en dag var det precis vad som hände.

– Tre, fyra män kom in i vårt hem. De slog honom. De våldtog mig inför honom, säger Vanja och nickar mot sin man. Sedan skär sig rösten och tårarna börjar rinna.

– Jag har ingenstans att återvända till. Det finns ingen annan än han och jag. Jag föredrar att leva resten av mitt korta liv här. Det här är mitt andra hem, säger hon.

i kyrkan har de fått vänner, och Milan jobbar här ideellt ibland. De får gratis mat och kan tvätta sig. Det enda som Vanja säger sig sakna är att kunna duscha oftare.

Hormonbehandling får hon sedan ett halvår tillbaks, tack vare Röda korsets och Rosen-grenskas sjukvårdsnätverk, som har förmedlat kontakten med Sahlgrenska Universitetssjukhu-set. Vanja lyser upp när hon pratar om sin läkare.

– Jag är så tacksam för att den svenska sjuk-vården tar emot mig. Det har fungerat jättebra, säger Vanja.

Västra Götaland är ett av de landsting som är mer generösa med vård till papperslösa. Där ska papperslösa få akut och omedelbar vård, även om de inte har råd att betala de 2 100 kronorna som ett akutbesök i vanliga fall skulle kosta för dem.

Nu har regeringen och Miljöpartiet kommit överens om att liknande regler ska gälla över hela landet, och landstingen får dessutom ersättning för vården som de ger till papperslösa.

eva tallroth, läkare på onkologiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är den läkare som behandlar Vanja. Hon är positiv till regeringens och Miljöpartiets överenskommelse, men är oroad över den psykiska smärta och all stress som det innebär för Vanja att vara pappers-lös och kroniskt sjuk.

– Vanliga svenskar som får cancer känner ofta en väldig utsatthet. Att dessutom vara papperslös är som att vara ett jagat villebråd. Det är nog bland det värsta man kan vara med om, säger hon.

cancersjuk – men utan full rätt till vård

större chans till vårdSverige är bland de mest restriktiva länderna i eu när det gäller vård till papperslösa – personer utan giltig asylansökan eller uppehållstill-stånd.

Papperslösa med misstänkt cancer har ibland nekats undersök-ningar såsom da-tortomografi eller har inte sökt vård på grund av rädsla för att bli hämtade av polisen. Det har lett till att flera har avlidit.

Vuxna pappers-lösa ska få rätt till både akut vård och vård som inte kan anstå – vård där sjukdomen förvärras utan behandling. Dess-utom blir vården subventionerad.

Barn får samma rättigheter som svenska barn.

Risken finns dock att besluten blir godtyckliga, eftersom det är upp till varje läka-re att avgöra vad som är vård som inte kan anstå.

Reglerna införs den 1 juli 2013.

Källa: Miljöpartiet, Läkartidningen och Healthcare in Nowhereland, Policy Summary report med flera.

sverige är känt för att ha bland den bästa sjukvården i världen, men det gäl-ler inte för alla.

Tusentals människor lever i landet utan tillgång till den vanliga vården. Det är de så kallade papperslösa – människor från andra länder som saknar tillstånd att vistas här. Men inom ett år lovar regeringen att papperslösa ska få vård på samma villkor som asylsökande. En av dem som redan har fått hjälp, tack vare att vissa landsting har infört generösare regler, är Vanja Nicolic som har bröstcancer.

men för många andra papperslösa kostar ett akutbesök över 2 000 kronor ända fram till dess att den nya lagen införs, och rädslan för att bli hämtad av polis gör att de ofta undviker att söka hjälp. Många papperslösa beger sig i stället till gömda kliniker, men där ges bara primärvård.

Aktualitet: Den statliga utredningen ”Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rät-tighet” kom fram till att papperslösa borde ges vård på samma villkor som svenskar med med-borgarskap. Men fullt så generös blir inte den nya lag som regeringen och Miljöpartiet kom överens om att införa om ett år. Överenskom-melsen innebär att papperslösa ska få samma rätt till vård som asylsökande, vilket innebär att de bara har rätt till vård om deras tillstånd skulle försämras ifall de nekades vård.

ania Willman.

papperslösa ska ha vård efter behov

jag har ingenstans att återvända till.


Sandra S McAllister och hennes kolleger i Boston, usa, försöker förstå varför vissa celler förblir små medan andra växer till upptäckbara tumörer.

– Det är känt att gener och mutationer i gener orsakar cancer, men vår forskning visar att det är mer än den genetiska komponenten av tumören som avgör om den kommer växa eller inte efter att den spridits till andra organ. Den miljö i kroppen där tumören landar och växer, det vi kallar mikro-miljön, verkar också spela en viktig roll.

sandra s mcallister förklarar att tumörceller, precis som vi människor, behöver näringsämnen från omgivningen för att klara sig.

– Vi har funnit att vissa tumörceller kan dra nytta av mikromiljöerna, medan andra inte kan det och vi försöker förstå vad det beror på. Det överraskande i vår forskning är att vi har funnit att primärtumören kan skicka signaler till exempelvis benet för att säga: ”Hjälp den här cellen. Jag ska berätta för dig vilka näringsämnen den behöver och du ska ge den det.” Primärtumören är som en drottning som kan styra och ställa.

– Det finns processer som vi precis har börjat

förstå, som fungerar över långa anatomiska avstånd, för att hjälpa celler. Ett annat sätt att se på det är att hela din kropp svarar på tumören som växer och sättet som kroppen svarar på har primärtumören hittat sätt att dra nytta av. Kanske kan även de spridda tumörcellerna dra nytta av kroppens svar. De kan inte göra det på egen hand, men de agerar efter vad primärtumören dikterar.

Har alla patienter spridda tumörer?

– Nej, men vi behöver bli bättre på att identifiera dem som har det. Man brukar säga att ungefär 30 procent av alla bröstcancerpatienter kommer att få metastaser eller återkommande sjukdom. Men vi vet inte det som vi inte kan se. Så, ja, det är möjligt att de har spridda celler, men som inte växer.

tror du cancer alltid kommer att finnas?– Baserat på vad vi vet i dag och vad jag kan förutse, tror jag kanske inte att vi kan förhindra cancer från att uppstå, men vi kommer kunna hålla sjukdo-men i schack. Det ger mig hopp när jag tittar in i framtiden.

TeMA Bröstcancer

Vad händer på forskningsfronten? Rädda livet har träffat Sandra S McAllister och Adrian L Harris, två av världens ledande forskare inom bröstcancer, som deltog i Nobelkonferensen arrangerad av Karolinska Institutet i juni, för att få veta mer.

tumörerna sänder budskap ut i kroppen

teXt Och FOtO JEns EKElUnD

Primärtumörer kan kommunicera med dottertumörer som spridits i kroppen. Den upptäckten har den amerikanska forskaren Sandra S. McAllister gjort.

– den miljö i kroppen där tu-mören landar och växer verkar också spela en viktig roll, säger sandra s mcallister, bröst-cancerforskare i boston, usa.


Svenskar är generellt friskare, rör på sig mera och äter bättre än befolkningar i många andra länder. Så på frågan om cancer kan förhindras svarar Adrian L Harris, halvt på skämt halvt på allvar:

– Ja, i Sverige troligtvis. Det här är en av de bästa platserna i världen att vara på om man drabbas av cancer.

var skulle du säga att cancer-forskningen står i dag?

– Vi har upptäckt att cancer är mycket mer komplicerat än vi trodde förut. Men ny dna-sekvenseringsteknik, som visar många mutationer som reglerar tillväxt och hur cancer beter sig, ger oss många nya idéer kring hur vi ska behandla cancer.

De visar också att vi måste individualisera behandlingarna mer därför att variationen inom cancersjukdomarna är så stor. Samtidigt har vi fått genombrott när det gäller nya mediciner som kan användas som komplement till cytostatikabehandling. Adrian L Harris nämner injektioner med antikroppar

sverige är bäst i världen

– molekylära mediciner är även verksamma vid strålning. det är en väldigt över-raskande och uppmuntrande upptäckt, säger adrian l harris, Oxford.

om tre månader ska de efterlängta-de klapparna ligga under granen. vad gör du för att fler familjer ska få en god jul? och vad har du som företa-gare tänkt skänka till dina anställda och kunder?

Det kan vara dags att fundera kring detta redan nu för att bidra till cancerforskning-ens framsteg och människors hopp om tillfrisknande.

Med ditt företags stöd kan Cancer-fonden fortsätta att dela ut pengar till de cancerforsk-ningsprojekt som Forskningsnämnden bedömer har de bästa förutsättningarna att göra framsteg.

ett enkelt sätt är att beställa ett Företags-paket Jul eller varför inte beställa ett antal jullotter? Därmed har du ju också löst företagets julklapps-bestyr!

Snar

t är

det j

ul!

Läs mer och beställ på cancerfonden.se/jul

Tack vare bra och välfinansierad vård samt läkare i toppklass kan svenska cancerpatienter skatta sig lyckliga. Det menar den engelske cancerforskaren Adrian L Harris.

ihopkopplade med toxiner som angriper ytan på cancerceller.

– Det här skadar inte normala vävnader utan bara cancern och är framgångsrikt vid bland annat behandling av leukemi.

en annan typ av mediciner, som vanligtvis tas som tabletter, består av molekyler som block-erar cancerns signalvägar.

– Många av de här mediciner-na går direkt på och blockerar de gener som aktiverats på ett onor-malt och abnormt sätt. Då får man bra kontroll över cancern.

Trots nya medicinska framsteg betonar dock Harris att 20-30 år gamla beprövade mediciner inte på något sätt har spelat ut sin roll.

– De har visat sig ha bra långsiktig effekt. Sedan får vi inte glömma att operationer och strålning botar fler patienter än någon annan behandling. Nu finns det dessutom forsk-ning som visar att några av de molekylära medicinerna som jag nämnde tidigare även är verksamma vid strålning. Det är en väldigt överraskande och uppmuntrande upptäckt.

adrian l Harris vill till sist tacka för alla donationer som människor ger till forskningen.

– Våra framsteg skulle inte vara möjliga utan forskning, så pengarna är en viktig resurs för framtiden. Det hjälper inte bara svenska patienter utan patienter i hela världen, säger han.

sverige är en av de bästa plat-serna i världen att var cancersjuk på säger adrian l harris. här är södersjukhuset i stockholm.



ruNe FOrsbecK, PastOr I sVeNsKa mIssIONsKyrKaN

På regeringens webbplats står det: ”Kultur är framför allt föda och språngbräda för själen – men bidrar också till högre ekonomisk till-växt i samhället.” Så kan det också uttryckas.

Själva ordet kommer från latinets cultura, som betyder bearbetning, vård, odling i både konkret och bildlig bemärkelse.

En åker kan odlas, likaså potatis – och skägg och mustascher. Men vi kan också odla vår själ – liksom vänskap och liknande. Mest använder vi nog ändå ordet kultur i överförd mening: det har med bildning – något som bildas – att göra. Kultur betecknar då ett sammanhang som har utvecklats på ett visst sätt och har sina egna kännetecken: väster-ländsk, kristen, muslimsk, samisk, småländsk kultur...

Översätter vi cultura med odling har det med växt och växtlighet att göra. Växandets skeende kan vi inte göra något åt. Vi kan förstås försvåra eller förhindra det – eller motsatsen: skapa så goda växtförutsättningar som möjligt. Men mer förmår vi inte. Vi kan bereda jorden, plantera och så frön, gödsla, vattna och vidta en del andra åtgärder. Sedan får vi vackert vänta.

Nu är det ju inte bara sådant som finns runt omkring oss som växer. Vi växer själva också. Även de av oss som är fullvuxna i yttre avseende har anledning att fråga sig: Hur är det med mitt inre? Vi växer även invärtes, och få av oss vill nog påstå att vi i det avseen-det är fullvuxna.

Om ett träd kan vi förenklat säga att det växer åt två håll: uppåt och neråt.

Neråt växer trädet genom sina rötter. Om man ber någon att rita ett träd, kan det mycket väl hända att han eller hon ritar bara halva trädet, den del som syns ovan jord. Rotsystemet, som kan vara lika omfattande som stammen och grenarna, glöms bort. Men rötterna ger trädet både näring och fäste, så att det inte rycks upp hur lätt som helst eller faller för minsta lilla vindpust.

Rot heter på latin radix. Av det kommer radikal och radikalitet. De som vanligen kallas radikala anses vara omstörtande på något sätt. Men en radikal människa är snarare en som har rötter – och som vårdar sina rötter. Den radikale har en mylla, en jord att växa i. Det kan vara en tradition, åskådning eller ideologi. Den som är rotad på det sättet är medveten om det och låter sina rottrådar leta sig allt längre ner i myllan för att få näring och fäste.

Ett träd växer också uppåt. Grenar, kvistar och blad sträcker sig mot solen och ljuset, tar emot det livgivande regnet och låter det sippra ner till rötterna. Meningen med allt detta är att trädet ska bära frukt.

För att ett träd ska bära så god och riklig frukt som möjligt tuktar och beskär vi det. Kan den bilden överföras på oss människor? Jag tror det, men det är viktigt att det sker på rätt sätt. Ordet tuktan ger inte bara positiva associationer.

Kan vi bli så radikala – rotade i god och näringsrik mylla – att vi tuktar oss själva och varandra till ett liv som bär god och rik frukt?

ODla Din själ Alla tycks vara överens om att kultur är något viktigt, men vad är egentligen kultur?


du får mig att känna – tv-serie inleder rosa Bandet-kampanjen i en miniserie på tre avsnitt under temat ”du får mig att känna” får vi under tre lördagskväl-lar i oktober möta nio kvinnliga artister som pratar ihop sig och gör en konsert till förmån för rosa Bandet. repetitioner varvas med musik, skratt, känslor och samtal.

Rädda livet besökte in-spelningen med rock- och countrydrottningarna Sanne Salomonsen och Jill Johnson som sjöng stämsång med radiokända Alex Saidac. Platsen var Häringe slott där skön musik uppstod i Little girl of mine med Jill på akus-tisk gitarr med guldstjärnor draperade på stallet. Sanne tog understämman, Alex låg som en ridå i diskanten.

Från morgon till sena kväll har det repeterats i ett litet rokokoinspirerat rum med gustavianska fåtöljer, amoriner i ovala ramar, stationär tv-kamera, ljudteknik, vindruvor och mineralvatten. Mobiltele-fonerna mätte tiden på varje tagning. Kanske måste man ta bort en repris för att produ-centen skulle bli glad medan Sanne kände sig amputerad!

Som finalnummer framför de nio artisterna en specialskri-ven sång vid den direktsända Rosa Bandet-galan i tv3 den 31 oktober klockan 2o.

teXt MARiTA ÖnnEBy EliAssOn FOtO AnDREA BJÖRsEll

Jill ger styrka genom sin musik

–Det har varit två intensiva, jätteroliga dagar då det verkligen har handlat om

budskapet, säger Jill Johnson, vårt lands mest framstående countrysångerska.

Hon finns med i miniserien ”Du får mig att känna” i tv3 den 13 oktober klockan 21.

rosa Bandet 2012


Rädda livet fick en pratstund när dagens repetition på Häringe slott söder om Stockholm var över. Middagen fick vänta för hennes del och hon tog sig tid att berätta om egna erfarenheter som närstå-ende till personer som behandlas för olika svåra sjukdomar, bland annat bröstcancer. Hon berättar om kontakter med barn som hon inte släpper utan odlar med respekt och varsamhet.

till tv-programmet fick var och en av artisterna ta med sig tre låtar. En av Jills melodier kommer med i programmet. Hur valde du dina förslag?

– Jag valde med hjärtat, tog mina

Jill ger styrka genom sin musik

älsklingslåtar. Desperado måste vara med. Born to run blev mitt strategiska val, den har ös. Jag vet ju att det är drag i Sanne Salomonsen och man vill ju ha något som matchar henne.

Det sista förslaget är en egen låt med en personlig historia.

– jag ville ge lyssnarna en sann histo-ria som har berört mig och som faktiskt har hänt. Det är en sång som heter Little girl of mine. Jag skrev den efter det att min bästa väninnas dotter fick en hjärntumör när hon var ett och ett halvt år gammal.

Delar av dagens inspelning med Sanne

Salomonsen och Alex Saidac kommer att klippas in i lördagssändningen. Då talar de också med programledaren Renée Nyberg och varandra om erfarenheter, minnen, känslor och vad de har för rela-tion till sjukdomen bröstcancer.

när du nu sitter i tv och ska prata om en svår sjukdom. Blir du då mer jill anna maria Werner johnson och mindre countrysuveränen jill johnson?

– Jag är ingen annan person än Jill Johnson privat eller på scenen. Jag är den jag är. Möjligtvis svär jag lite mindre i rutan, försöker tugga med stängd mun när jag äter och de filmar, försöker snygga till mig. Men jag är en väldigt jordnära person och jag går inte in i någon artist-roll.

speciell orsak till att du deltar i rosa Bandet-kampanjen?

– Det fina med att vara musiker och artist är att folk identifierar sig, söker styrka i musiken. På det viset är min roll och mitt liv ljuvligt. Jag får bidra med någonting som någon kan använda som tröst. Det är det absolut finaste. Jag är tacksam för att jag fått möjligheten.

– Jag tycker också att det är lite min skyldighet. Det är väldigt lätt för mig att sjunga låtar och bjuda på mig själv för att bidra till att folk sätter in pengar. Så varför skulle jag inte göra det? Det är så självklart.

jill johnson får många förfrågningar om att ställa upp för olika goda ändamål.

– När det gäller cancer ställer jag givet-vis upp. Det är så många som drabbas, inte bara den som är sjuk utan sjukdomen berör även så många runt omkring. Genom den här inspelningen har jag blivit mer upplyst än tidigare om att cancerforsk-ningen behöver pengar och inte bara en slant under en galakväll. Så jag har fixat ett autogiro som gäller insamling till Cancer-fonden!

Har du en klämdaG varje månad?– Nej, jag är ingen person som kän-ner på mina bröst dagarna i ända, men dom är med överallt. Jag har haft alla storlekar över DD, kan jag berätta för dej, så jag vet vad jag talar om. Jag inbillar mig att jag skulle känna om nånting inte stämde. Är det något som oroar mig går jag till läkaren direkt, säger Jill John-son.

när jag blir kallad till mammografi kommer jag själv-klart att delta.


cancerfonden har sålt ett eget band sedan 2006. samt-liga band har haft olika formgivare.

Hur hittar man en ny designer? – Jag kollar trender, frågar runt och funderar på vem jag vill ha, säger Rebecca Hamner, projektle-dare för Rosa Bandet-kampanjen.

Hennes erfarenhet är att alla tillfrågade känner sig hedrade av att bli tillfrågade och de som kan svarar

omedelbart ja till uppdraget. Samtliga har en relation till sjukdomen på ett eller annat sätt och utför arbetet helt utan ersättning.

– De får fria händer när de ska ta fram ett mönster.

Fram till 2008 var både bandet och trycket ljusrosa, därefter tillkom en mörkare nyans i trycket.

rosa Bandet 2012

köp rosA vAror och sTöd kAmpAnJen!

rosa bandet har i år formgivits av de tre systrarna karin söderlind, sofia malm och kristina tjäder. kanske mer kända för sitt klädmärke dagmar.

Att värna om hantverket och ta vara på kunskap från historien är en viktig del av systrarnas kreativa arbete. Musa och största in-spirationskälla är deras farmor Dagmar. Hon var själv sömmerska och inspirerade dem till att utveckla det stora intresset kring textilier och design i tidig ålder.

2005 startade de tre systrarna sitt kläd-märke Dagmar. Tidigare har Dagmar bland annat vunnit priserna Årets rookie och Best new designer of the year (Elle). 2011 vann de Guldknappen, ett av Sveriges mest prestige-fyllda designerpris.

– vår farmor dagmar gick bort i cancer. Flera av våra vänner har också drabbats av sjukdomen. Därför är vi med och stödjer

kampen mot bröstcancer, säger de nu när årets rosa band presenteras.

– Mönstret som vi har skapat är delvis en symbol för treenigheten i vårt systerskap men visar också på vikten av att agera med sitt hjärta. Tillsammans kan vi göra skillnad för de drabbade.

dagmar har designat årets rosa band

Hu

r h

itta

r m

an

en

des

ign

er?

dagmar skänker 10 procent av försälj-ningsvärdet av den exklusivt framtagna rosa bandet-kollektionen till förmån för cancerforskningen.

designtrion dagmar som formgivit årets rosa band.

Gå gärna in på cancerfonden.se/rosabandet där hittar du alla rosa produkter som säljs till förmån för rosa Bandet-kampanjen.


cancerfondens rosa band hittar du hos ica, lindex, apoteket och mekonomen med flera, och säljs mellan den 24 september och 31 oktober.

Ett rosa band kostar 25 kronor. Även ideella föreningar och skolor kan sälja banden. De får behålla 5 kronor i provision per sålt band och bröstcancerpatientföreningar 10 kronor.

Cancerfondens definition av en ideell förening är att föreningen och dess medlemmar bedriver verksamhet utan kommersiellt syfte, till exempel pro- och idrottsföreningar. Ideella föreningar får sälja rosa band på sina egna arenor, till exempel vid matcher och föreningsträffar.

vill ert företag visa sitt engagemang för hela svenska folket?

Köp en textcrawler inför den direktsända Rosa Bandet-galan i tv3 den 31 oktober klockan 20 till 22. Ert företagsnamn expo-neras då vid två tillfällen i tv under galan. Priset är 15 000 kronor.

lindex har tagit fram en specialkollektion i samarbete med det italienska modehu-set missoni för att under rosa Bandet-kampanjen i oktober samla in pengar till kampen mot bröstcancer.

Kollektionen består av 75 delar: dam-kläder, underkläder, barnkläder och accessoarer. 10 procent av försäljnings-priset går till cancerforskningen.

– Missonikollektionen kommer att bidra till att vi i år slår alla tidigare insamlingsrekord vilket gör den här kampanjen till årets viktigaste

För att ytterligare förstärka insamlingen lanseras ett unikt rosa armband som kostar 100 kronor. 78 kronor, det vill säga hela överskottet, kommer att gå till cancerfonden.

rosa Bandet i företagetdet finns olika sätt för ditt företag att visa engagemang för forskningen om bröstcancer och cancerfondens rosa Bandet-kampanj.

Företagspaket Rosa Bandet kostar från 6 000 kronor. I det ingår material som ni kan använda för att visa ert stöd för kampanjen. Samtidigt sprider ni vårt viktiga budskap vidare till medarbetare, kunder och leverantörer.

missoni designar exklusivt för Lindex

kampanj, säger Lena Renman som ansvarar för marknad och PR på Lindex.

Det är tionde året som Lindex engagerar sig i kampen mot bröstcancer.

crawler i tv3 under direktsänd gala

Besök cancerfonden.se/ eller ring 020-59 59 59.

ditt företagsnamn exponeras två gånger under galan.

din förening behåller 5 kronor

Ditt företagsnamn


och stöd kampenmot bröstcancer

Njut av din bonus

Supreme Card Woman är vårt mest generösa kort. Varje gång du handlar med kortet i oktober går 10 kronor till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj, utan att det kostar dig något extra. Övriga året går 1 krona per köp till kampen mot bröstcancer. När du betalar med kortet samlar du också poäng som du kan växla in mot resor, upplevelser och produkter i vår poängshop.

Ansök på supremecardwoman.se eller ring oss på 042-450 32 15.

Betala hela beloppet månaden efter köpet upp till 6 månaders räntefri kredit. Krediten kan också delbetalas på 1/10 eller 1/20. Representativt exempel på delbetalnings-alternativ 1/10: Vid kreditbelopp om 15 000 kr med rörlig årsränta om 12,06 % uppgår den effektiva räntan till 16,63 % beräknad på en återbetalningstid om 12 månader. I exemplet ingår administrationsavgift om 29 kr per månad, årsavgiftom 195 kr och uppläggningsavgift om 0 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 1 558 kr och det sammanlagda beloppet 17 511 kr. Exemplet baseras på ett köp den första dagen i en kalendermånad och är beräknat 2012-04-01.

Supreme Card Woman. Så generöst att du vill använda det ofta.

10 kr per köp till Cancerfondens

Rosa Bandet-kampanj i oktober


Och det tror hon inte är någon omöjlig-het. De första årens aktiviteter gav drygt 230 000 kronor.

– Boråsarna har fått ett sug efter galan, säger hon. Såväl butiksägarna som pri-vatpersoner känner sig stolta över att vara delaktiga.

Catarina berättar att de har skapat ett varumärke kring sin verksamhet där trovärdigheten är ytterst viktig. Sponsorer och givare vet vad de kan förvänta sig – insamling till Cancerfonden.

platsen är som vanligt Sinnenas hus och datum är den 30 oktober. Idén som består är att det ska vara en kväll för kvinnor i olika åldrar som träffas, köper lotter, ropar in sponsrade grejer på en auktion samtidigt som de äter lite gott av (sponsrad) mat. Några av kvinnorna har erfarenheter av bröstcancer som de delger.

– Tanken är att skapa en varm känsla och vi är noga med att det inte får vara ett billigt jippo.

Catarina fick iden till Think Pink-galan efter framgångsrik behandling för sin bröstcancer.

Hon berättar om den tacksamhet hon känner till den sjukvård som tog så väl hand om henne genom hela vårdkedjan. Tankarna på sjukdomen gör sig mest påminda inför den årliga kontrollen. Svåra perioder i livet möter vi alla och det är då man får lära sig mycket om sig själv.

mycket arbete återstår inför årets Think Pink-gala. Hon har planer på att utmana boråsarna ännu en gång för att överträffa tidigare insamlingar. Kanske blir det en ringpanel på ett 20-tal perso-ner som samlas för att ringa runt i sina nätverk för att öka på insamlingssiffrorna.

– Jag är otroligt stolt över dem som är med och bidrar, säger Catarina Viktors-son. Lika stolt över att jag och mina vänner genomför denna gala på det sätt vi vill, med värme och allvar.

rosa Bandet 2012

Höga mål för Think Pink-galanFör tredje året i rad arrangerar Catarina Viktorsson och några väninnor en gala i Borås för att samla in pengar till svensk cancer forskning om bröstcancer – Think Pink. Målet är att få in 250 000 kronor.teXt MARiTA ÖnnEBy EliAssOn FOtO JAn pETTERssOn

tio år med rosa Bandet. mycket pengar har kommit cancerforsk-ningen om bröstcancer till del. i dag vet i stort sett alla vad rosa Bandet är och står för.

– Kärleken till kampan-jen är den samma, men det är väl lite så att varje år när man är färdig så pustar man ut innan ekorrhjulet ska i gång igen, säger Rebecca Hamner, projektledare sedan 2005.

Det var tidningsma-karen Amelia Adamo som tog Rosa Bandet till Sverige och tillägnade oktobernumret av tidningen Amelia bröstcancer.

cancerfonden har arrangerat Rosa Bandet sedan 2003 med direktsänd tv-gala. Därefter bestämde man sig för att bygga en nationell kampanj.

– Nu för tiden kontaktar sponso-rerna oss och berättar vad de vill göra. Annat var det i början, då fick vi ta fram idéer och sedan gå till företag och berätta om Rosa Bandet.

något som är sig helt likt är det fan-tastiska engagemang som Rosa Bandet skapar. Runt om i Sverige gör enskilda människor, företag och föreningar en massa fantastiska saker för att samla in pengar till kampen mot bröstcancer.

Vad minns då Rebecca mest och helst? Svaret kommer reptilsnabbt.

– Det var när det ringde i miljonte-lefonen. Den hade varit tyst under tre galor och plötsligt ringde den i Malmö. Jag var också barnsligt förtjust i Rosa Lördag. Så är det några tjejer som sitter kvar i minnet: Yvette, hårfrisör-skan… ja, det är många.

Om en dryg månad är årets kampanj över. Under november av-slutas den samtidigt som tankarna på ny designer kommer upp. I december sker utvärdering och analys. I januari börjar arbetet med Rosa Bandet- kampanjen 2013.

anna lenberg, Katrin skoglund, catarina Viktorsson och marie Westerholm arrangerar think Pink-galan.

rebecca minns när miljontelefonen ringde

rebecca hamner


krönika Kjell albin abrahamson

jag tänker ofta på katarina den stora som en gång skrev till sin älskare Potemkin: ”Jag beklagar att du är sjuk. Försök vara tyst, min vän, det är den bästa boten.”

Det var surströmmingsfest. God mat, glad stäm-ning, kul att vara bortbjuden. När den jovialiske värden ville hälla upp den tredje snapsen protesterade jag med mitt gamla vanliga skämt: ”Nej tack, det är med snapsar som med kvinnobröst: en är för lite, tre är för många.”

Skratten skallrade vänligt, som när man häller ärtor på en porslinstallrik. Men en kvinnoröst från bordets slutända trängde ändå igenom: ”Då ska väl jag bara ha en snaps då!?” Ärtorna hade slutat trilla när fortsättningen kom: ”Jag har nämligen opererat bort ett bröst.”

Det blev tyst. Endast några småfåglar fortsatte att kvittra som om ingenting hänt. Den goda stämning-en var bortblåst. Jag drabbades av världens ågren. Luften gick att skära med en täljkniv.

under den sömnlösa natten funderade jag igenom det inträffade. Naturligtvis begriper varenda kotte att det är traumatiskt att operera bort ett bröst eller till och med båda. Men handlade incidenten egentligen om det?

Måste folk, det vill säga vi, du, jag, jämt och ständigt prata sjukdomar? En sjuk människa är en människa i nöd. En sjuk människa vill gärna anför-tro sitt liv åt dem som orkar lyssna. Problemet är att temat sjukdomar är det effektivaste sättet att tråka ut sin omgivning. Också de nära och kära orkar bara med små doser med sjukdomsberättelser. Att öppna sin sjukdomsjournal och sitt medicinskåp kräver apotekarvåg, inte polisens lastbilsvåg.

Visst finns det människor av den mera snokande sorten som gärna tuggar i sig hela kedjan från symtom, (o)förstående läkare, operationsberättelser, konvalescens, Försäkringskassan, läkemedel, doser och biverkningar. Riktigt allvarliga sjukdomar blandas friskt, eller snarare sjukt, med krämpor och bagateller. Idel öra, men sällan ett idealöra.

etikoraklet magdalena ribbing berättade i en intervju att på de fina Nobelmiddagarna är två ämnen tabu: politik och sjukdomar. Inte ens om man

Kjell Albin AbrahamsonFörfattare och mångårig utrikes-korrespondent på Sveriges Radio som har belönats med en rad pre-stigefyllda litterära och journalistiska utmärkelser som Jolo-priset och Dag Hammar-skjöld-priset.

hamnar bredvid en Nobelpristagare i medicin är det tillåtet att tala egna och andras sjukdomar. Eftersom de flesta av oss aldrig blir bjudna på Nobelmiddagen bör regeln utsträckas också till vanliga middagsbjud-ningar. Liksom till kräft- och surströmmingskalas.

Självklart måste alla vi som inte kan köra på fyrans växel genom livet få tala med någon om den smärta i själ och hjärta som sjukdomen orsakar. Men, och det är egentligen hela denna krönikas sensmoral, vi ska noga välja våra samtalspartner.

Mycket noga.

«Prata inte sjukdomar jämt och ständigt.«

ga

br

Iel

la

da

hl

ma

N


Malignt melanom som spridit sig är livshotande: tidigare har det inte funnits verksamma mediciner. Nya mediciner har tagits fram först genom grund-forskning och sedan genom kliniska prövningar på patienter. Både patienter och personal i cancervården fick nytt hopp när dessa visade sig vara effektiva. Det finns dock ett stort problem! Medi-cinerna är otroligt dyra. Landstingen har därför varit tveksamma till att låta läkare skriva ut dem, och i vissa landsting har det inte varit tillåtet av ekonomiska skäl.

Detta har skapat en svår situation. Patienterna, som först upplevde ett hopp, tvingas få höra att de inte kan få tillgång till mediciner som kan förlänga livet därför att landstingen inte har råd!

Det är lätt att föreställa sig den ångest och maktlöshet som patienterna känner när man får detta besked. Många har berättat om sin förtvivlan. Läkare, som tvingas neka patienterna de nya medicinerna, mår också dåligt. De kan inte göra ett optimalt arbete och känner förstås också starkt med sina patienter.

Den här situationen, att det finns behandling men att vi inte har råd att ge den i Sverige, är ganska ny. Tidigare har problemet främst gällt patienter med mycket ovanliga sjukdomar (vilket inte gör det mindre hemskt för dem som drabbats).

nu kommer ytterligare dyra cancer-mediciner, bland annat mot prostata-cancer. Fler kommer att få besked om att livsförlängande behandling blir ”för dyr”. Flera frågor dyker upp: ”Hur kan vi i Sverige acceptera att behandlingen är för dyr?” ”På vilka grunder kan man avgöra att det är för dyrt att förlänga livet på en person?” ”Vem kan fatta sådana beslut?” ”Hur ska vi hantera de ökade läkemedelskostnaderna?”

Jag har inga svar på frågorna, men vi måste diskutera dem!

Till vilket pris?

yvonne BrandbergPsykolog vid Radium hemmet i Stockholm

vi har varit på 100-årslunch i sommar. jubilaren dagny carlsson tåg tunnelbanan in från bostaden i solna, och tillsammans firade vi hennes 100-årsdag som infallit några veckor tidigare.

Vi på Cancerfonden har lärt känna Dagny bland annat genom ett reportage i Rädda livet för några år sedan. Hon är en av våra gåvogivare, maken gick för några år sedan bort i tjocktarmscancer, och dessutom en synnerligen angenäm bekantskap.

På själva 100-årsdagen hade hon inte tid att träffa oss för då var lokal beställd för firande. Andra gånger har hon uppgivit andra förhinder, bland annat avslutning på sin data-kurs; som 93-åring köpte hon sin första dator. Nu har hon känt att hon vill utveckla sitt kunnande inom it.

cancerfondens generalsekrete-rare höll ett tal som sig bör, jag hade några verser på rim som viskades fram över lunchbordet och ekonomi-chefen erbjöd, ovanligt för att vara den professionen, en taxiresa hem

efter måltiden. Men si det gick inte!– Kommer inte på fråga, svarade

Dagny, som dessutom hade några ärenden att utföra i stan före hem-färden.

Vi hann i alla fall med att boka in i almanackorna att vi ska träffas på nytt på Rosa Bandet-galan i oktober.

marIta öNNeby elIassON

Dagarna komma och dagarna går.Det är så mycket man inte förstår.Minnet för var dag blir allt mera kort.Sån´t som är viktigt glömmer man bort.

Allting har ändrats och blivit nytt.Vår hela värld blivit såsom förbytt.Vill till teater du ha en biljettmåste du köpa den på internet.

Brev skrivs ej mer som de gjordes förr.De kommer inte hem till din dörr.Nu skall man maila och ha en adressmed ”snabela” som en extra finess.

Småungar klarar det här galant.Värre det är för en dum gammal tant,som har funderat och sedan till slutköpte en dator och gjorde debut.

Lärdomar kunde ju hämtas i bok.Men hur man läste, man blev inte klok.Kurser det fanns det ju också att fåmen det stod still när de rabblade på.

Men man ska kämpa och ej ge opp.För gamla tanter finns det nu hopp.Hos Seniornet är läraren grå.Talar så sakta så man kan förstå.

100 år med dagny

stefan bergh, marita önneby eliasson, thord Norberg, Patrik anderberg och daniel agurén tackar dagny carlsson för en trevlig födelsedagslunch.

så här presenterar Dagny carlsson sitt livs intåg i den digitala världen:

Tanten och datorn

Besök gärna dagnys blogg på:123minsida.se/bojan

ga

br

Iel

la

da

hl

ma

N


den 25 september 2009 begravdes karl åke karlssons äldsta syster elsa. nu var bara karl åke kvar i släkten. det fick honom att skriva sina memoarer om barndom, uppväxt, affärsliv och reseminnen från ett 85 år långt liv. Bokupp-

lagan är nu slutsåld och 24 000 kronor, som är behållningen, ger

karl åke till cancerfonden.

memoarerna består av 82 sidor i a4-for-mat, rikt illustrerade med bilder från det privata fotoalbumet. Ryggen är av ringpärmssort. Karl Åke återger både ris och ros. Han minns att pappa köpte en radio för att döva sorgen när bror Gustav dog endast 19 år gammal. Hans egen panik ångest dövades med medicin som han dessbättre kunde avstå ifrån när han träffade blivande hustrun Astrid och startade affärsverksamhet, om än i blygsam skala.

Affärsman har han varit hela livet. Han inledde med att ta inträde på badstället för att inte så mycket folk skulle komma dit och skräpa ner. 5 öre trodde han skulle avskräcka de flesta, men inte. Han höjde inträdet till det dubbla och dessutom började han sälja godis och dricka på området. Tillströmningen av badsugna ökade än mer.

Under några år var han gårdfarihandlare, cyklade omkring och sålde såväl veckotidningar som jultidningar, kort och bonader.

Han har plockat ägg för 50 öre i timmen och han har spridit grus på krigsflygfältets startbana. Resan till Marocko och dragspelsunderhållningen som inbringade 9 kronor för en hel kväll finns också omtalade i memoarerna.

Sedan 1951 har Karl Åke varit butiksägare i Vara i Västergötland. Den första veckans inkom-ster var väl kanske inte så lysande – 635 kronor – men det har gått framåt och lyckosamt nog har butiken överlevt. I dag drivs affären vidare av sönerna.

En son behandlas nu för sin lungcancer. Det var den diagnosen som fick Karl Åke att inleda sina skriverier.

– jag är 85 år och har haft ett fantastiskt liv, berättar Karl Åke i telefonen. När vår ena son fick cancer beslutade jag mig för att berätta om mitt liv. Jag har tryckt upp över 20 000 böcker, alla är sålda.

24 000 kronor har han fått in för bokprojektet. Den summan skänker han nu till Cancerfonden. Sjukdom i familjen kan fördärva tillvaron, vet Karl Åke, och säger att man måste finna sin styrka inombords.

– Det gör man genom positivt tänkande, avslutar han sina memoarer. För att få ett bra liv måste du bestämma dig om du ska bli en vinnare eller en förlorare.

marIta öNNeby elIassON

memoarerna gav tusenlappar till cancerfonden

cancerFonden Ge en gåva

män, insjuknade 2010Prostatacancer 9 697 Hudcancer 4 378Tjock- och ändtarmscancer 3 225 urinvägscancer 1 855Lungcancer 1 942

kvinnor, insjuknade 2010Bröstcancer 7 917 Hudcancer 3 464Tjock- och ändtarmscancer 3 001 Lungcancer 1 755Livmoderkroppscancer 1 351

Hemma sitter karl åke karlsson med både bok och check. Boken är slutsålt och checken är vår. Cancerfonden kan inte annat än buga och tacka.

ch

rIs

te

r e

l-m

Oc

ha

Nt

aF


Så här kan du bidra

Cancer är sam-lingsnamnet på cirka 200 olika sjuk domar som kännetecknas av onormal celldel-ning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds orsaken före 80 års ålder.

Bli månadsGivareStarta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väl-jer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

Ge en GåvaPå cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betal-kort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bank-giro 901-9514.

Ge en minnesGåva Cancerfonden får in cirka 55 mil-joner kronor genom minnesgåvor

för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancer-fonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på tele-fon 020-59 59 59.

testamenteraAtt testamentera till Cancerfon-den är att ge en gåva för livet. ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondan-delar, fastigheter eller värdeföre-mål av olika slag. Cancer fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins-

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamen-tet omfattar.

Bli stödmedlemett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stöd-medlem får du varje år fyra nummer av Rädda livet och kan där följa Cancer-fondens verksamhet och forskningens framsteg.

köp lotter i cancerFondens rikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skrap-lotteri där hela över skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

aktieGåvaDu kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Can-cerfonden, dock före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Bli FöretaGsvänVälj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt ny-hetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

Bli sponsorCancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta elin Björklund: elin. [email protected] som berättar om aktivering genom produkt-försäljning och kommunikation.

cancerfondens vision är att besegra cancer*. målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, SI. De kontrollerar att in-samlade medel går till avsett ändamål. För 2011 gick 17,9 procent till insamlings- och administrations-kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Det här är cancerfonden

cancerFonden ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning

har 49 anställda

har 28 huvudmän

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens

delar för 2012 ut 391 mil-joner kronor till svensk cancerforskning

har inga statliga bidrag

har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen

mottog cirka 160 000 gåvor under 2011

har samlat in 7,2 miljar-der kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.


BpostRetur till:Cancerfonden101 55 Stockholm

Fotograf P

är Bäckstrand / V

OL

Ingalill, Annas mamma

Var på väg till frisören när

Anna ringde.

AnnaFick sin bröst-cancer diagnos den 15 februari 2010.

I dag får 20 kvinnor veta att de har bröstcancer. Men många fler berörs.

Köp en rosa produkt eller årets rosa band nu i oktober.

Varje år får över 7 000 kvinnor veta att de har bröst cancer, ett besked som förändrar livet i ett enda slag. Inte bara för dem själva utan också för personer i deras närhet: systrar, makar, vänner, föräldrar och barn. De flesta kvinnor blir så småningom friska, men 1 400 kvinnor dör i bröstcancer varje år.

Vi tänker se till att färre blir sjuka och ännu fler blir friska. Delta i kampen mot bröstcancer genom att köpa en rosa produkt eller årets rosa band. Bandet hittar du bland annat hos ICA, Lindex, Apoteket och Mekonomen. Tillsammans kan vi besegra cancer.

Documents

Rädda Livet nr 3, 2012