RALLEN - Angarngruppen · 2018-05-11 · 2/17 Rallen på Internet: 3 Årsmöte med gås Med röstlängden om 38 medlemmar klar och påskriven svingade ordföranden Gunnar Hesse på

Angarngruppens InformationsbladNummer 2 - 2017 - Årgång 47

www.angarngruppen.se

RALLEN

Ur innehållet:Årsmöte med gåsFågelobsar NaturvårdVad händer med AngarnssjöängenVar ligger Örsta-KristinebergProgrammet

Foto: Roffe Andersson

Majrundans 50 deltagare rym-des inte på en bild. Tillsammans observerade man 80 arter. Foto: Roffe Andersson

2/172 Rallen på Internet: www.angarngruppen.se

Ordföranden har ordet

Ordförande Gunnar Hesse

Välkomna till Rallens vårnummer!

Hjärtligt välkomna till ett nytt och rykande färskt nummer av Rallen, Angarngruppens informationsblad.

Ytterligare ett år har passerat och ännu en årsstämma har ägt rum. Valberedningens ordförande Sven Faugert tackade för sig efter många år i föreningens tjänst; Sven flyttar österut (ja, bara till Värmdö) och ansåg då det lämpligt att lämna över till någon annan. ”Många år” skrev jag; Sven själv noterade på årsmö-tet, att han arbetat med valberedningsfrågor sedan förra årtusendet, vilket ju låter ännu mer imponerande! Hjärtligt tack, Sven, för allt gott arbete under alla dessa år och fortsatt välkommen åter till Angarnssjö-ängen! Styrelsen omvaldes till etthundra procent och vi tackar alla för det fortsatta förtroendet, som vi skall förvalta väl.

Christer Brostam belönades med ”Vattenrallen”, föreningens vandringspris ”för många års omfattande och professionellt fotograferande vid Angarnssjöängen. Genom sina foton, som generöst kunnat publiceras på Artportalen, på Angarngruppens hemsida och i Rallen vårt informationsblad, har Christer på ett förtjänst-fullt sätt bidragit till att öka kunskapen om Angarnssjöängen som en värdefull fågellokal”. Tack och grattis återigen, Christer!

Förra hösten hade vi för första gången på fjorton år besök av några fjällgäss i ”vårt” område och därför var det mer än passande att lyssna på Torsten Larssons initierade och intressanta föreläsning på årsmötet om just projektet att bevara och utveckla den svenska fjällgåsstammen. Tack igen, Torsten!

Nästa år fyller vi FEMTIO år och det skall naturligtvis firas! 8 april 1968 ”föddes” Angarngruppen (då som en aktionsgrupp för att bevara Angarnssjöängen) och planeringen för jubileumsåret har påbörjats. Den bästa födelsedagspresenten, som vi kunde få, vore naturligtvis igångsättandet av länsstyrelsens restaureringspro-jekt med Lundbydammen som första delprojekt. Vänta dock inte till 2018, kära länsstyrelse, utan sätt igång redan i höst, något som nu verkar fullt möjligt! Tack på förhand!

Sist, men inte minst: antalet medlemmar i Angarngruppen fortsätter att öka, vilket är oerhört stimulerande. Hittills i år har vi kunnat hälsa drygt 25 återkommande samt helt nya medlemmar välkomna. Fortsätt att följa vårt programutbud på hemsidan! Hjärtligt välkomna och på återseende i vår- och sommar-markerna!

Gunnar [email protected]

Gunnar Hesse

3Rallen på Internet: www.angarngruppen.se 2/17

Årsmöte med gåsMed röstlängden om 38 medlemmar klar och påskriven svingade ordföranden Gunnar Hesse på slaget nit-ton, klubban i bordet. Det blev sedan många slag, värdiga en spillkråka med hybris.Med fart och en smula uppsluppenhet, genomfors dagordningen effektivt. Kassan var rätt räknad. Revisorn nöjd. Inget kraftigare än hampfrö hade intagits – av fåglarna. Årets verksamhet gicks igenom. Styrelsen hade återigen lyckats genomföra ett så bra år, att den fick ansvarsfrihet. Valberedningen hade ingen utmaning i att ta fram en ny styrelse. Det fick bli samma en gång till och sen avgick han. Egentligen var det var på grund av flytt, till nya fågelmarker. Styrelsen föreslog en ny valberedning. Inga pengar hade ju slarvats bort, så avgiften blev densamma. Sen blev det oflyt med en liten stadgeändring och en räddande dagordningspunkt, som inte skulle vara där. Justeringsman är inte PK och ändrades nu till justerare. Till slut kom ordförandens glansnummer: Utdelning av Rallen! Årets vinnare blev…………….Det står i en annan artikel i RALLEN.Det här var bara ett referat av årsmötet. För den som gillar formaliteter, finns mer på hemsidan under Ang-arngruppen, Föreningen, Årsmöten och Verksamhetsberättelser.Mängder med längder hade bullats upp, med dricka, kaffe och te. Minglande köer med det vanliga utbytet av, vilken häftig fågel man såg igår, avbröts efter tjugo minuter brutalt av ordföranden, som kallade till ord-ning och föredraget ”De svenska fjällgässen – då och nu.”

Torsten Larsson medlem i Angarngruppen och tidi-gare bl.a. på Naturvårdverket berättade och visade bilder från Projekt fjällgås. Ett mångårigt projekt med Jägarförbundet som huvudansvarig.Det handlade om populationen i dag. Arten är röd-listad. Ett åtgärdsprogram startade 2011.Arbetet utförs av frivilliga, på två avelsanläggning-ar, med 18 personer totalt under en sommar.

Den naturliga flytten sker österut ner mot Rumänien. Jakt på bläsgås är tillåten, men gäss med bläs förväxlas lätt. Medvetet eller omedvetet. Man försöker styra/prägla in fjällgåsen på säker västlig flyttväg, för säkrare övervintring i Holland. Finska population är avskjuten, pga den östliga traden.I Norge påstår man att de svenska fjällgässen har genetiska inslag av bläsgås, sedan tidigare försök. Därför skjuter man de svenska på norsk mark, för att undvika blandning. Inget samarbete sker med motsvarande projekt i Norge pga alltför olika ståndpunkter. Enligt genetiska (neutrala) studier, finns inget hot mot inblandning med norska populationer.Med hjälp av ryska fjällgåsungar, har man försökt fylla på med 10 ungar per år, de senaste 8 åren. Tillsam-mans 59 st. Rysk byråkrati underlättar dock inte arbetet.Motgångar skedde 2012 då populationen gick ner 50%. Det berodde på predation av örn och rödräv. Och inte minst störande fritidsfiskare, ofta med lösa hundar. Projektet fick via länsstyrelsen hjälp med beträd-nadsförbud på häckplatser i tre år. Professionell rävjakt lyckades ta bort rödräv.EU kräver att svenska populationen ingår i internationellt ÅGP (åtgärdsprogram) vilket retar Norge. Men de är inte med i EU.Hjälp och resurser behövs – www.projektfjallgas.se Här finns allt att läsa./Björn Nordling Foto Roffe Andersson


Fågelobservationer vid Angarnssjöängen 1:a kvartalet 2017Ett urval av intressanta observationer i Angarnssjöängen rapporterade i Artportalen, sammanställt av An-dreas Viberg.

Rapportörer

EKE Erik Koppe, AVG Andreas Viberg, SPN Stefan Paulin, UIS Ulric Ilvéus, KEN Kjell Eriksson, JNY Jesper Norrby, AAZ Anders Axencrantz, RIL Rickard O. Lindström, KON Kenneth Olausson, ÖSN Örjan Sjögren, MLN Mattias Larsson, FTE Fredrik Taube, MFG Melcher Falkenberg, HIN Hasse Ivarsson, TCD Teodor Carselind, KNR Kerstin Nordenadler, TEL Tryggve Engdahl, JSD Jan Söderlind, MCN Micael Sö-derman, CBM Christer Brostam, RSR Roland Sjölander, MJN Micke Johansson

Januari

• 11.1 BNG rapporterar om en förbiflygande fjällvråk vid Skesta. Övervintrande fjällvråk ses sedan åter-kommande under perioden med som mest 2 ex 10 februari (KEN)• 22.1 Även i år finns en övervintrande varfågel i vårt område. MJN står för den första rapporten. Varfågeln ses därefter så gott som dagligen under perioden.

Februari

• 1.2 Hela 7 stenknäckar födosöker i Sommarstugeområdet (SPN).• 14.2 Minst 4 ropande kattugglor hörs längs Senebyvägen och Lingsbergsvägen fram till Skesta (MLN). Lägg därtill de 2-3 kattugglor som brukar kunna höras mellan Lappdal och Gröndal/Gustavslund så inses att stammen är tät i vårt område.• 21.2 JNY hör skäggmes locka från sjöängen.

Mars

• 1.3 2 bläsgäss rastar Örstaåkern (SPN). Bläsgäss ses sedan i princip dagligen under mars med som mest hela 75 stycken den 27 mars.• 5.3 AVG och BNG har en flock på 30 vinterhämplingar som rastar på Kustaåkern.• 11.3 Upp mot 20 snösparvar rastar vid sjöängens nordvästra del (JSD, TEL)• 12.3 BNG rapporterar en sädgås av rasen rossicus (tundrasädgås) vid Stora Ekhammaren. AVG har årets första tranor vid Lundbydiket och EKE har en sträckande trädlärka över Åstaåkern.• 13.3 Upp mot 1200 grågäss rastar omkring sjöängen (KEN) vilket är den högsta rapporterade siffran för perioden.• 15.3 De första bläsänderna för säsongen visar sig i sjöängen (SPN). Vid periodens slut är bläsänderna närmare 30 stycken. Dessutom har samma observatör en sjungande trädlärka vid vanliga stället Tältholmen samt ca 30 gråtrutar, 3 silltrutar och 2 havstrutar, samtliga sträckande mot V.• 16.3 BBD rapporterar om en rastade spetsbergsgås. Jämfört med i fjol när upp mot 8 spetsbergsgäss kunde ses dagligen under några veckor var spetsbergsgås svår i år i vårt område. Förutom dagens spetsber-gare finns endast ytterligare en obs rapporterad den 25 mars när SSM har 2 ex.• 18.3 Årets första pilgrimsfalk, en adult hane, ses av FTE vid Olhamra. AVG och SPN har en råka som på nära håll sträcker NO förbi Midsommarberget, samt 6 skäggmesar över vassen. • 19.3 EKE har periodens högsta notering av rastande krickor, 120 stycken. RSR har 78 rastande sångsvanar vid Hacksta.• 21.3 Årets första bruna kärrhök dyker upp, en hona (BBD).• 22.3 BNG och MFG rapporterar en förbiflygande pilgrimsfalk vid Midsommarberget. Årets första salskrakar, 4 ex, rastar i sjöängen (SPN). TCD har en lockande skogssnäppa och KNR har 5 skäggmesar.• 23.3 Årets första större strandpipare rapporteras från Grävlingholmen (CBM)• 24.3 Den första järnsparven för året sjunger i en grantopp på Klosterbacken, och en ensam ljungpipare cirklar över Åstaåkern (AVG). Dessutom rapporteras de första rastande skrattmåsarna i sjöängen för året, vi får väl se hur det går med eventuell häckning i år.


• 25.3 SSM räknar in hela 600 bofinkar, till 97 % hanar (!), i anslutning till solrosfältet. SSM rapporterar även om den överlägset högsta noteringen av skogsduvor under perioden, 105 ex, som rastar på åkrarna intill sjöängen. Dessutom finns 55 rastande sädgäss och 200 tofsvipor. UIS har ca 30 knipor rastande, samt årets första sädesärla.• 26.3 Ett par brun kärrhök har etablerat sig i sjöängen (RIL). ÖSN räknar till upp mot 300 rastande kana-dagäss.• 27.3 KON har den första fiskgjusen i Angarnssjöängen för året, och 2 skedänder rastar (HIN). SPN slår till med en skäggdopping i Lundbydiket, en inte helt lätt art i Angarn.• 29.3 Ett par stjärtänder rastar utanför Byksberget (MSN).• 30.3 AAZ hittar en rastade skärpiplärka vid Byksberget, och den stannar åtminstone till dagen därpå. Detta fynd utnämns till periodens bästa av en enväldig jury.

Naturvård

Fågeltornets tak har tagits bort för bättre sikt uppåt. Ett önskemål från Angarngruppen. Några träd på sidorna har tagits bort tidigare. Regnskydd får man på 1:a våningen.

Matningen har pågått under vintern på båda platserna. Kompletterat med solrosodlingen.

Nya holkar kommer att sättas upp som ersättning för de som föll med skogsvården. Vi har fått ersättning av länsstyrelsen. En optimal modell är framtagen som mall för att minimera antalet virkesdimensioner. Vi behö-ver mer hjälp för tillverkning och uppsättning. De körskador som uppstod i Skesta hage i samband med utförsel av virke är påtalade. På länsstyrelsen är man medvetna om detta och åtgärder är utlovade. Det är svårt att planera lämpliga körtider för tyngre for-don, när tiden då man kan få stöd av tjälen är kort.

Restaureringsplaner beskrivs i annan artikel.

Behov av olika underhållsinsatser för bättre passager meddelas löpande till länsstyrelsen av observanta rund-vandrare. T.ex. det gamla stängslet runt Klosterbacken, som ligger som snaror i vegetationen, eller annat som är trasigt.

Minkar uppträder alltför ofta. Fällor finns utsatta.

/Björn Nordling"Nedcabbat" torn inför fågeltorns-kampen lördag 6 maj.

Artantalet flög upp 10 pinnhål från förra årets resultat. Hela 72 arter observerades mellan kl 05 och 13. Det gav en delad 29:e plats av 73 torn. Förra året fick vi plats 38 av 65 deltagande torn. Lagmedlemmarna var dubbelt så många som förra året - 6 st. Glädjande!Fasan, sädesärla och skata var de arter som förvånade genom att inte komma med på listan. I stället fick man smådopping, tornseglare och skäggmes. Läs mer på hemsidan!

Foto: Roffe Andersson


Ska vi har park(erings)vakter?

Det är trevligt att se att så många utnyttjar Angarnssjöängens reservat. På lördag - söndag 11-12 mars, kunde man se allt från mjukisklädda promenerare, men in tights, till militär-klädda fotografer gömda i buskarna och en hel del tubskådare. Idag söndag 12 mars kompletterat med fyrhjuling på rastplatsen i Skesta hage. Nya generationer – nya möj-ligheter.Far med två barn visar hur man tar sig an naturen.

Här behövs upplysning tänker jag och stegar fram till mysbrasa och korvgrillning.

Är det din fyrhjuling? Javisst. Vet du om att det är naturreservat här, frågar jag den sportigt klädde mannen. Är det? Hade jag inte en aning om.Inga fordon här, säger jag. Har INTE sett någon skylt om reservat, säger han. Det är ju stora spår och sön-derkört, så det går ju bra att åka här. Men är det reservat så ber jag så mycket om ursäkt.

Oavsett om det är reservat, har du hört talas om terrängkörningslagen? Nä - där är jag lite dåligt påläst, säger han. Men jag ber om ursäkt.

Jag lämnar platsen och tittar på bläsgäss och vårens första trana. Korvarna äts i lugn och ro och fyrhjulingen puttrar så småningom iväg mot Kustahållet.

/Text o foto Björn Nordling

Bild av ”välkomnande” entré.


Christer Brostam tilldelas i år Vattenrallen

Christer Brostam tilldelas i år Vattenrallen, Angarngruppens vandringspris, för många års omfattande och professionellt fotograferande vid Angarnssjöängen. Genom sina foton, som generöst kunnat publiceras på Artportalen, på Angarn-gruppens hemsida och i Rallen, vårt informationsblad, har Christer på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att öka kunska-pen om Angarnssjöängen som en värdefull fågellokal.

Vargrapport

Det trillar in en del vargrapporter från nordostsektorn. Några foton har varit av den karaktären att ”varg inte kan uteslutas”. Men det finns ingen säker observation. Fyra vargar vid Jämtlandet (Sättravägen) är antagli-gen rymlingar från ”Sågen” (Malmsjöns sydände längs samma väg) som åtminstone tidigare har haft upp-födning av hundar med varglikt utseende (vet inte ras, men jämthundar kan vara bra lika vargar ibland).

En rapport om ”björnunge” är sannolikt vildsvin och ”två järvar” är antagligen grävling.

Däremot verkar det ha varit gott om lo i vinter, även inne i bebyggelsen. Det finns en mängd verifierade observationer ända inne i Stockholm.

/Hans-Georg Wallentinus

Christer Brostam, ett år framåt lycklig innehavare av vår vand-rande burfågel Vattenrallen. Foto: Roffe Andersson


Var låg Örsta-Kristineberg?

I samband med ett föredrag om torp och gårdar i Angarns socken som jag skulle hålla på Össeby hembygds-förening, var det en ”lägenhet” (= bostad) på Örsta som gäckade mig; Kristineberg. Det var alltså ett helt annat Kristineberg än det som nu ska bebyggas uppströms längs Kvarnbäcken. ”Kristineberg” var ett av de vanligaste namnen på nyuppförda bostäder under andra halvan av 1800- och början av 1900-talet. Byggna-der fick ofta namn efter den som byggt huset, men lika ofta efter dennes hustru. Så var fallet med bebyggel-seområdet Kristineberg, där det länge fanns kvar ett träruckel med ett antal fina äppelträd utanför (Arninge-vägen går över den gamla tomten).

Den första gången Örstas Kristineberg dök upp i kyrkböckerna var år 1895, då arbetaren Joel Teodor An-dersson skrevs på Kristineberg tillsammans med sin hustru Amanda Kristina Bougt och deras ”före äkten-skapet gemensamma” son, Erik Teodor Emanuel. Men – här kommer det knepiga – Kristineberg finns inte utsatt med namn på någon karta. Det framgår att huset låg på Örsta Norrgårds mark. Norrgården är huset intill den inre parkeringen. Den sista kyrkbok som finns utlagd på Internet slutar 1925, så det går inte att se vad som hände efter det.

En möjlighet vore att Kristineberg skulle ligga i Hagaområdet, men Haga tillhör ursprungligen Örsta Söder-gård, så det stämmer inte. Inte heller bort mot Granby, där det fortfarande var Södergårdens mark. Där ligger torpet Johannesberg och båtsmanstorpet ”Mossen”.

Kristineberg = Naturum?Återstår att det är huset väster om Norrgården, dvs. f.d. Naturum, senare Naturcentrum. Det jag känner till från tiden före reservatsbildningen är att huset var undantagsstuga för en äldre kvinna, som jag inte minns namnet på. Denna byggnad finns med på häradskartan från 1906 och utöver den finns ingen annan byggnad på Norrgården som inte är känd till namn eller funktion). I samband med naturreservatsbildningen i bör-jan av 1980-talet köpte Naturvårdsverket in bl.a. detta hus. Huset byggdes ut med ett rum åt väster där det byggdes ett s.k. diorama, en miljö från sjöängen med uppstoppade fåglar (ungefär som Biologiska museet på Djurgården). Vyn dioramat visar är från stranden nedanför Kusta och mot Örsta med Midsommarberget i bakgrunden. Man ser på målningen det staket som då gick ut i sjöängen och som jag så väl kommer ihåg från 1960- och 70-talen (bör ha varit gränsen mellan Lappdal och Kusta).

Huset var därefter Naturum ett antal år. Naturum var Naturvårdsverkets påhitt (och är namnskyddat av dem) och det skulle vara en plats där man hade material om reservaten, kunde ha elevgrupper eller andra möten, osv. I samband med att Naturvårdsverket skärpte kraven på vad ett Naturum skulle innehålla, förlorade huset status som Naturum. Nu skulle det vara stora informationscentra, öppet året runt och med fast personal, före-läsningssal m.m. Stockholms län har ett Naturum - det vid Tyresta nationalpark.

Huset stod i princip oanvänt några år, men togs sedan över av en ekonomisk förening, Örsta Naturcentrum (där Angarngruppen valde att ställa sig utanför). Det här funkade inte heller. Försök med servering slog inte väl ut och tidvis var det mest ett möbelförråd. I samband med att huset förlorade status som Naturum för-svann tyvärr en del inventarier, som mig veterligt inte återfunnits. Det var dels en uppstoppad kattuggla som satt på en gren i dioramarummet, likaså en uppstoppad, flygande ormvråk som hängde i samma rum. Kanske att flera andra föremål försvann samtidigt.

Idag används huset, i väntan på annat, för möten med referensgruppen för Angarnssjöängens naturreservat, där bl.a. Angarngruppen ingår. Gruppen har också möjlighet att använda huset för egna aktiviteter. När detta skrivs har husets gamla del fått ny panel och taket är omlagt. Ett tag fanns planer på att bygga en terrass på västsidan (ungefär som vid Ströms gård) och den idén är ännu inte helt skrinlagd, men det finns inga aktuella planer. Något man funderat på är att göra om huset till rast- och aktivitetsstuga som skulle stå öppen under dagtid, men där låsning sker under natten med någon typ av klockstyrd anordning. Ingenting är dock be-stämt.



FjällgåsprojektetFjällgåsprojektet har ett nyhetsblad och där kan man i första numret 2017 läsa om var/hur fjällgässen över-vintrar. Jag tar mig friheten att citera:

Under januari och februari 2017 har det kommit in 112 rapporter (rörande ca 25 individer) om färgmärkta fjällgäss på övervintringsplatser. Dessa rapporter visar dels att den absoluta majoriteten av märkta fåglar ses på kända övervintringsplatser i Nederländerna men också att en del utsättningsfåglar hamnar på lite udda platser. Under vintern 2016/2017 har det också kommit in flera rapporter om omärkta fjällgäss från Holland från platser där normalt inte svenska fjällgäss övervintrar. I västra Tyskland sågs också en familjegrupp med 4 ungfåglar och motsvarande kullstorlek har inte noterats för den svenska populationen 2016 och kommer därmed troligen från en annan population.

Under vårflyttningen 2016 visade de sändarförsedda vilda fjällgässen oss vilken rastplats som huvudflocken använder som en första anhalt på sin flyttning norrut. Den 11 mars 2017 flög sändarfågeln ”John” åter till Roden Fed och 16 mars kunde 41 fåglar räknas in. Detta visar att platsen är en av Europas viktigaste rast-platser för fjällgås.

Den som är intresserad av att följa vad som händer i fjällgåsarbetet är välkommen att höra av sig till Tor-sten Larsson ([email protected]) så sätter han upp namnet på den sändlista nyhetsbrevet sänds ut efter. Brevet kommer med ett antal nummer varje år.


Massor med fiskmåsar!

I samband med en färd genom skogen från Issjön och upp till Brottby i Össeby-Garn den 18 april 2017 sågs på eftermiddagen minst 2500 fiskmåsar som födosökte på åkermarkerna strax söder om Brottby gård.

Där pågick vårbruk på båda sidor om landsvägen och det verkligen myllrade av fiskmåsar, som följde tätt efter de harvande traktorerna. Måsarna bildade upp mot över hundra meter långa, breda band på åkrarna av födosökande fåglar. Skrattmåsar, i litet antal, förekom också bland fiskmåsarna.

Jag har tidigare genom åren ofta sett fiskmåsar i stort antal födosökande just på de förhållandevis stora jordbruksmarkerna kring Brottby, Sundby och upp mot Husa gård och då under olika tider under våren och sommaren. I detta fall kan det kanske ha varit fråga om fiskmåsar på vårsträck mot norr men talrika fiskmås-flockar har även setts på dessa åkrar utanför de direkta sträckperioderna under våren och från senare delen av sommaren, t.ex. i samband med vallskörden kring mitten av juni månad. Troligen är det då ofta fråga om måsar från Stockholms skärgård som flyger upp och födosöker på åkermarkerna norr om Garnsviken.

/Kjell Eriksson


Bäckar, diken, sjösänkningar och bynamn

När jag suttit med vattenkemiska undersökningsresultat har det ibland gått runt lite i huvudet, eftersom tillopp och utlopp hetat olika saker genom åren. Och det kanske vi idag inte tänker så mycket på, även om åtminstone jag försöker smyga in de lokala namnen på vattendragen.

Bäcken/diket från sydostDetta är det största vattendrag som mynnar i Angarnssjöängen. Det har sina källor vid E18 ungefär vid trafikkontrollplatsen och rinner sedan söderut och får på vägen ta emot vatten från Angarns träningscamp och de andra hästgårdarna däromkring, samt från Issjön ovanför Gillinge halkövningsbana. Även vatten från delar av det stora hygget vid Åkersbergavägen tar vägen ned här. Ån viker av mot väster och rinner sam-man med ett vattendrag som kommer söderifrån och som avvattnar Lövsättra, träningsgolfbanan norr om Norrortsleden, Svartsjön och Vedasjön. Från sammanflödet rinner vattnet norrut förbi Rocksta och Rävsta för att sedan rinna ut i Angarnssjöängen vid ”kobryggan”.

Vattendraget har hetat Lundbydiket ganska länge, men 1974 kallades det Rävstabäcken. Jag har inte hit-tat något belägg i gamla kartor på vad vattendraget hette, men det sannolika hade varit Rävstabäcken eller Rockstabäcken.

Bäcken/diket från GävsjönDet näst största tillflödet kommer söderifrån och mynnar i den sydligaste viken av Angarnssjöängen. Den har sina källor vid Fågelsångsmossen nästan nere vid Arningevägen, rinner norrut genom Gävsjön (eller egentligen runt numera), passerar det kommande utbyggnadsområdena Nyborg och Kristineberg, Högdala-tippen och Olhamra kvarn, innan det rinner ut i sjöängen.

AngarnssjöängenFörstudie – åtgärdsplan för förbättrad ekologi och ökade upplevelsevärden

Ett uppdrag från länsstyrelsen till : Ekologigruppen

Syftet med uppdraget har varit att ta fram en förstudie till restaureringsplan, uppdelad iett antal moduler som kan kostnadssättas och genomföras självständigt under cirka treår. Åtgärderna skall vara tydligt knutna till befintlig bevarandeplan, skötselplan ochvattendom. Åtgärderna skall syfta till att förbättra våtmarksbiotopen genom att skapa enmer varierad och mångformig våtmarksmiljö än i dagsläget och därmed återfå flerhäckande fågelarter till området, samtidigt som upplevelsevärdet för besökare kan öka.

Läs vidare på www.angarngruppen.se under Aktiviteter, Restaurering

/Naturvårdssektionen

Lingsbergsdiket uppströms från spången. Naturum i Örsta 2004. 2017 har det lagats tak och bytts en del panel. Läs mer om huset på sid 8.


1974 kallas vattendraget Gävsjöbäcken, vilket även var namnet 1985. Strax därefter byter det namn till Olhamradiket, vilket kanske är det namn som de flesta använder för tillfället. Det lokala namnet har alltid varit Kvarnbäcken, eftersom bäcken drev Olhamra kvarn. Jag försöker återintroducera det traditionella namnet. Vi får se hur det går.

Bäcken/diket från LingsbergTillrinningsområdet är inte så stort, det börjar i de östra utkanterna av Vallentuna tätort men får öster om Lingsbergs säteri tillskott norrifrån, från ett område som var en del av Angarnssjön innan den sänktes (det går en vikingatida bro över den tidigare viken alldeles nedanför Lingsbergs gård). 1974 hette vattendraget Lingsbergsbäcken, men var redan 1985 Lingsbergsdiket och så har det hetat därefter.

UtloppetUtloppet från Angarnssjöängen mynnar i Husaån, som är en del av Åkerströmmen, vilket alltså även Ang-arnområdet ingår i. Åkerströmmen mynnar i Trälhavet. Under tidernas gång har det haft ett flertal namn. Det ursprungliga, åtminstone för de nedre delarna är Lillån. Jag har också sett namnen Målstaån och Senebyån, men det mest använda namnet i uppströmsdelen har varit Hackstabäcken. Så även 1974. Så när vi inte talar om Utloppet, kan vi väl fortsätta kalla ån Hackstabäcken, även om en historiker kanske skulle föredra Lillån.

Och så själva sjöängen. Redan i Meddelande nummer1 från 1970 heter sjöängen Angarnssjöängen med två s! Men sedan tog det språkligt rätta men historiskt felaktiga namnet Angarnsjöängen över. Och det har varit ett helsicke att få tillbaka det rätta namnet. Bara framtiden får utvisa vad det blir av det hela till slut. De som kallar ”vårt” område ”Angarnsjöängarna” är helt fel ute.

SänkningsföretagetSom många vet, är jag sedan länge kartnörd. Det händer fortfarande att jag letar upp gamla kartor från lant-mäteriets historiska kartdatabas. Den här gången hittade jag en utredning om sänkning av Angarnssjöängen från början av 1920-talet. Den första sänkningen som veterligen genomfördes var 1872 (men planerna var från 1850-talet). Den gav inte önskat resultat, så 1892 gjordes en mer avancerad sänkning som innefattade stora sprängningar i utloppet. Men denna plan från 1920-talets början kände jag inte till.

Det var mycket omfattande åtgärder som planerades, men som inte genomfördes vad jag har förstått. Planen utmynnade istället i en rensning av dikena i mitten av 1930-talet. Vad som däremot var lite intressant var, att Angarnssjöängens sänkningsföretag, en ideell förening vars uppgift vara att se till att sänkningens effekter inte avtog, bildades 29 maj 1923. I samband med att sjöängen blev naturreservat 1984 tog Naturvårdsverket över det ansvar som tidigare legat på sänkningsföretaget.

1920-talets namnAndra lite intressanta uppgifter jag hittade var hur man benämnde de olika dikena/åarna. Där finns några av de namn som Angarngruppen använt: Lundbydiket och Lingsbergsdiket. Kvarnbäcken hette i den här utred-ningen Kallbäcken! Utloppsån hette ingenting, utan benämndes ”utloppet”.

En annan intressant iakttagelse är att Seneby stavas Senneby. Bynamnet ska alltså uttalas med kort e-ljud (som ”Sennebyhaken” på Väddö). Det här är typiskt för dialekten i Östsverige, man skrev med enkelkonso-nant, men uttalade med dubbelkonsonant. Typexempel är stavningen Upsala, som naturligtvis uttalades Upp-sala. Byn Hacksta skrevs tidigare Hagsta, men också här var vokalen kort och då blir stavningen med ”ck”. På samma sätt med Kragsta vid Vallentunasjön som lokalt heter Kracksta, men där ändrades inte stavningen. Dessutom finns en massa Sätra, som ska uttalas Sättra.

Efter sänkningen 1872 tog det ungefär 100 år till den första restaureringen 1974-75 och därefter ungefär 20 år till den andra, 1992 – exakt hundra år efter den sista (?) sänkningen.



Karta till artikeln "Bäckar, diken, sjösänkningar och bynamn" på sid 10-11.


Vad händer med Angarnssjöängen?Undrade SNF i Vallentuna och bjöd in länsstyrelsen och Angarngruppen.

En vanlig tisdag i mars den 21, samlades 8 medlemmar från SNF Vallentuna och 15 från Angarngruppen, för att lyssna på Mats Gothnier från länsstyrelsen och Ulrika Hamrén från Ekologigruppen. Ulrika var sjuk och kunde inte komma. Men Mats var på plats. Han inledde med att visa vad de sex tjänstemännen på hans enhet har att arbeta med. Bl.a. två nationalparker och 300 naturreservat, varav Angarnssjöängen är ett. Nu priorite-rat.

Detta jobbar länsstyrelsen med, bland mycket annat. Mats Gothnier pekar på Lundbydammen. Foto: Karin Hendahl

Mats kom sen in på sjöängens restaurering, som börjar med etapp - Lundbydiket. (Det finns mer att läsa på vår hemsida www.angarngruppen.se under Aktiviteter, Restaurering. Text, kartor och bilder). Det är många formaliteter som föregår det praktiska arbetet. Tillstånd ska sökas, regelverk ska följas, fastighetsägare ska kontaktas. Sen får man kanske inte göra som man tänkt och får anpassa sig därefter. Sist men viktigast. Det ska finnas pengar. Lundbydammen kostar dryga millionen att gräva ur, men pengarna verkar nu vara i sikte.Lundbydammen - en del av Lundbydiket, ska bl.a. bli en fosforfälla, där vattnet från diket stoppas upp, innan det går ut i flera meandrande kanaler som omsluter häckningsöar. Massorna från kanalerna läggs upp, så fåglarna lätt kan ta sig upp och ner oberoende av vattennivån.

Publika anordningar som gör det möjligt att se och uppleva fågellivet, kommer senare, när dammen har stabiliserat sig. Går allt som länsstyrelsen har tänkt sig, startar grävarbetet hösten 2017 när vattenståndet är lägst.

Följande etapper skulle Ulrika Hamrén ha berättat om. Mats fortsatte. Två etapper utanför Midsommarber-get och fågeltornet (nu utan hatt) kommer delvis bygga på erfarenheter från Lundbydammen. Ekologigrup-pen har tagit fram förslag. Angarngruppen har fått möjlighet att lämna synpunkter också här. Utgrävningar av en ”vattenmosaik”, vilket innebär häckningsöar omgivna av vatten, till skydd mot tex räv. En spång med gömsle halvvägs ut i sjöängen i anslutning till fågeltornet. Öppningar i mittdikets omgivande vallar, så vatten sprids ut bättre i hela sjöängen.

För bättre tillgänglighet kommer ”vägen” mot Byksberget att förlängas mot Lundbydiket och en ramp göras runt Byksberget.

Olika idéer om betesdjur undersöks. Vattenbuffel, ”vanliga” kor och utökat fårbete.

Angarngruppen talade om att vi uppskattar länsstyrelsens satsningar på sjöängen och Bo Eknert från SNF tackade Mats för informationen.

Under kvällen kunde vi också avnjuta entusiastisk körsång i bakgrunden från den närbelägna kyrksalen i Åbybergskyrkan.

/Björn Nordling


I april 2015 började planerna på Lundbydammen att ta form

Länsstyrelsen, kommunen, Angarngruppen, en politiker och en tillsynsman besöker sjöängen. Foto: Karin Hendahl

När Angarnssjöängen var Angarnssjön före 1870-talet. Foto: Björn Nordling

Ny fågellokalsbok Magnus Ullman har just kommit ut med en ny fågel-lokalsbok; ”Svealands bästa fågellokaler”. Boken bygger vidare på konceptet i hans tidigare bok ”Här tittar vi på fåglar”, vilket innebär riklig text om loka-len och vilka fåglar man kan hitta där, samt bra kar-tor som visar P-platser, obsplatser, samt fågeltorn. Angarnssjöängen har sin givna plats i boken, men för den som vill åka till fågellokaler som är lite min-dre kända, är boken ovärderlig bl.a. på grund av de instruktiva kartorna. Magnus Ullman: Svealands bästa fågellokaler. Hirschfeld 2017. /Hans-Georg Wallentinus


En kort blick bakåt på den vårvinter som vi hoppas snart har flytt1 april bjöd på aprilväder. Då samlades inte mindre än 33 pigga skådare från StOF och Angarngruppen för den traditionella gemensamma vårfågelskåd-ningen. Vandringen fick starta i dimma, som förstås hindrade oss från att se fåglar annat än på nära håll. Nåväl, dimman lättade och tillät oss att skåda på litet längre avstånd också. Minst 500 bo- och bergfinkar tjattrade ivrigt runt solrosåkern och hindrade oss ef-fektivt från att höra eventuella trädlärkor. Nere bland tuvorna bortåt Byksberget hoppade dagens största sensation omkring i form av en skärpiplärka. Inte sedd i Angarn på tre år. Härligt! Så småningom kom regnet och gjorde underlaget vi gick på ännu surare, men glada skådare kunde räkna ihop hela 66 arter.Det traditionsenliga stoppet på Midsommarberget blev otraditio-

nellt kort pga dimman.

På Valborgsmässoafton, den 30 april, välkomnade Angarngruppen Skärgårdsskolans klass 3a med föräldrar och lärare till en blåsig och sval vårfågelvandring. Det var totalt 30 personer, som under Karin Hendahls och Mattias Ödevidhs säkra ledning skulle utforska områdets fågelfauna. Vi hoppas och tror att vi då såg en del av nästa generation fågelskådare.

Samma dag gästades sjöängen av 8 personer från Västerhaninge SNF. Stefan Paulin och Roffe Andersson guidade och räknade arter. Man kom upp i drygt 50. Ett bobyggande par stjärtmes värmde nog mest.

Lördagen 6 maj var det tävlingsdags. Stefan Paulin fungerade som vår lagledare i Fågeltornskampen, där fågeltorn i Finland, Danmark och Sverige räknar observerade arter uppifrån fågeltorn. Läs mer på sid 5.

Dagen efter gick Fågelskådningens dag av stapeln. Det är ett årligt återkommande evenemang, som är gemensamt för hela landet. Angarngruppens gulvästade värdar Karin Hendahl och Gunnar Hesse hade en jämn tillströmning av besökare i alla åldrar. Även här kunde man alltså mönstra några av nästa generations blivande hårdskådare.

Samma dag guidade vår oförtröttlige Stefan Paulin Östra Vallabrinks Byalag. Sju deltagare ställde upp i det soliga och blåsiga vädret. Efter tre timmar kunde man konstatera att man observerat drygt 40 arter, bl a brus-hanar, rördrom, ljungpipare och trana.

En liten blick framåt mot den vår vi hoppas kommerLördag 20 maj. Exkursion Riddersholm. Samling 05.30 vid infartsparkeringen ca 100 meter norr om Vallentuna station vid Korallens vårdcentral. Där lastar vi in oss i så få bilar som möjligt, det är ont om par-kering vid målet Kappellskär där Tryggve Engdahl möter upp för att ta oss med runt markerna vid Riddersholm Rådmansö. Ett par kungsörnar var några av upplevelserna förra året. Det blir heldagstur med matsäck för två pauser och skor för stig och grusväg. Föranmälan behövs i fall vi med kort varsel behöver ställa in exkursionen. Anmälan till Roffe Andersson tel: 070-8863908 eller via mail roffe @ rofma.se


Inte bara våren som flödar- eller - vad får man för två kronor?

En förening behöver också se över hur pengarna flödar och om medlemmarna får valuta för sin medlemsav-gift. Den idag låga avgiften på 100 kr har vi haft i många år. Med något över 170 medlemmar och ett antal familjemedlemmar blir det ändå klirr i kassan. Men – fåglarna äter ju så förskräckligt och holkar kostar. Nej, det var ett skämt. Här känner vi att utgifterna är rimliga. Och fåglarna står ju i centrum, dvs i Angarnssjö-ängen. Vi har lyckats få bidrag från länsstyrelsen, för fallna holkar och till nya. Länsstyrelsen solrosodling är också ett bidrag. Vi vill veta hur Angarnssjöängen mår. Bättre eller sämre än förut? Provtagning kostar inget med frivilliga krafter, men analyser. Det är dyrt. Men också här har vi lyckas hålla kostnaderna nere med miljöstipendium och ersättning från länsstyrelsen.

Den tekniska utvecklingen går framåt. Våra medier förändras. Mycket förenklas för den som hänger med. Vi får som förening möjlighet att för-ändra och som vi tycker, förbättra våra kontakter med medlemmarna. Internet ger oss möjlighet att i realtid uppdatera en hemsida www.angarngruppen.se med program, rapporter och information som vi tror ska passa dig. Kostnaden för det är, om inte försumbar, så mycket låg.

Rallen vårt informationsblad är det andra benet i vår medlemskontakt. Har hängt med sen 1971. Layouten har moderniserats. Innehållet är både traditionellt och förändrat. Lite snyggare, lite mer att läsa. Och - Rallen finns nu i färg. Men inte till alla. Och det tycker vi är synd.

Det fanns en tid före internet när man tog fram skrivmaskinen. Författade, fick ihop några papper, som lämnades och hämta-des på tryckeri, sen stoppades i kuvert, stämplades och slickades igen. Avslutades med promenaden till gula lådan, för att lägga på över tvåhundra brev i C4-format. Informationbladet Rallen var på väg.

Nu ser vi internets möjligheter: Författa, skriva, skicka iväg och du har fått Rallen. Men vi sitter fortfarande kvar för mycket i den preinternetska tiden.

Tillbaks till medlemsavgiften 100 kr. Kassören har räknat. Kostnaden för att skicka ut Rallen med post är 98 kr för fyra nummer per år. Tryck, papper, porto och kuvert. Det blir 2 kr kvar till fågelmat.

Vi vill inte höja medlemsavgiften. Vi vill göra det billigare och enklare att skicka Rallen. Vi vill inte ute-stänga någon som VILL ha Rallen med posten. Men vi uppskattar om du tar emot Rallen med e-post.

Du som inte redan får e-Rallen: Skriv till [email protected]


Angarngruppens styrelse

Ordförande: Gunnar Hessetel. [email protected]

Vice ordförande: Hans-Georg Wallentinustel. 08-510 104 [email protected]

Sekreterare: Ulric Ilvéustel. [email protected]

Kassör: Stefan Paulintel. 08-510 119 27, 0702-27 45 [email protected]

Inventeringssektionen: Kjell Erikssontel. [email protected] Johansentel. 070-730 41 [email protected]

Naturvårdssektionen: Björn Nordlingtel. [email protected] Anderssontel. 070-8863908 [email protected]

Informationssektionen: Mattias Ödevidhtel. [email protected] Nordenadlertel. [email protected]

Medlemsansvar: Karin Hendahltel. 070-6260901 [email protected]

Hemsidan:

Webbredaktör: Björn [email protected]

Webbmästare: Roffe [email protected]

Notis från kassören.

Påminnelse om medlemsavgiften för 2017

Jag tjatar om detta varje år i majnumret av Rallen. Så gör jag även i år eftersom jag saknar en hel del betalningar för 2017 års medlemsavgift till förening-en. Visserligen har de flesta av medlemmarna betalt, men det felas ändå ett antal från dem som varit med under tidigare år.

Är du en av dem?Vill du fortsätta att vara medlem och stödja fören-ingens verksamhet, ber jag dig att snarast betala in medlemsavagiften. Då slipper jag skicka ut person-lig påminnelse, som annars kommer att sändas ut senare i år.De som betalar på avi via epost har redan fått en påminnelse tidigare under april.

Obs!Är du osäker på om du betalt, så önskar jag att du kontaktar mig, så får vi skapa klarhet. En ev dubbel-betalning skapar också administrativt arbete.

Avgifterna är:Enskild medlem, senior 100:-Enskild medlem, junior 30:-Familjemedlemskap 150:-

Avgiften betalas till plusgirokonto 217969-5.

/Stefan Paulin

Guidade fågelexkursioner, medlemskap

Stefan [email protected]


Programöversikt sommar-höst 2017

Första onsdagen i varje månad: Rundvandring vid Angarn. Samling vid Örsta f.d. Naturum en liten bit bortom parkeringen. Datum och tider: se nedan.

Lördag 13 maj: Sitt o GloMidsommarberget kl 00:00-14:00Värd: Stefan Paulin

Lördag 20 maj: Exkursion till Riddersholm med Tryggve EngdahlSamling 05:30 Föranmälan m.m. - se hemsidanVärd: Roffe Andersson

Lördag 3 juni: Måssten/SingöAnmälan m.m.: se hemsidanVärd: Jens Johansen

Onsdag 7 juni: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Tryggve Engdahl

Fredag-lördag 9-10 juni: NattsångarexkursionÖrsta kl 21:30 på fredagskvällen, Åter normalt före sol-uppgången.Värd: Hans-Georg Wallentinus

Söndag 11 juni: Trollsländor (och andra insekter)Örsta kl 09:30Värd: Eric RenmanOBS! Flyttas vid otjänlig väderlek- se hemsidan

Onsdag 5 juli: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Stefan Paulin

Söndag 9 juli: Växter och fjärilarP Skesta hage kl 10:00Värdar: Gunnar Hesse och Hans-Georg Wallentinus

Onsdag 2 augusti: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Meddelas på hemsidan

Onsdag 6 september: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Meddelas på hemsidan

Onsdag 4 oktober: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Meddelas på hemsidan

Onsdag 1 november: MånadsrundaÖrsta kl 07:30Värd: Meddelas på hemsidan

Redaktionen önskar

alla läsare en vilsam

fågelsommar!

OBSERVERA att ev. ändringar och kom-pletteringar av programmet läggs ut på hemsidan, så kolla där innan du ger dig ut - för säkerhets skull!

Nästa nummer av RALLENkommer ut i september

Manusstopp: 31 augusti 2017.Manusförslag och bilder mottages tacksamt av:

[email protected]

Documents

RALLEN - Angarngruppen · 2018-05-11 · 2/17 Rallen på Internet: 3 Årsmöte med gås Med röstlängden om 38 medlemmar klar och påskriven svingade ordföranden Gunnar Hesse på