Upload
duonghanh
View
214
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
RAPPORT
SKYTTAHUS I ÅSTORP AB
Riskutredning Skyttahus Åstorp 113:137 UPPDRAGSNUMMER 13001604
RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER INTILL JÄRNVÄG (SÖDERÅSBANAN) I ÅSTORPS KOMMUN.
VERSION 1
2017-11-17
SWECO ENVIRONMENT AB
MALMÖ
Martin Bjarke Malin Angerbjörn
Handläggare, uppdragsansvarig Kvalitetsgranskare
Sweco
Drottningtorget 14
Box 286
SE 201 22 Malmö, Sverige
Telefon +46 (0)040 16 70 00
Fax
www.sweco.se
Sweco Environment AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Martin Bjarke
Civ ing Riskhantering/ekosystemteknik
Malmö
Telefon direkt +46 (0)4 016 72 90
Mobil +46 (0)727 14 72 30
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
Sammanfattning
I samband med detaljplanering för ny bebyggelse på fastigheten Åstorp 113:137 har
Sweco fått i uppdrag av Skyttahus i Åstorp AB att genomföra en riskutredning med
avseende på tågtrafik som passerar intill fastigheten.
Bebyggelsen som planeras omfattar bostäder bestående av fyra parhus i två plan.
De faror som identifierats som relevanta att belysa är allvarliga olyckor i samband med en
urspårning, dels genom påkörning och dels genom en möjlig efterföljande olycka med
farligt gods.
De planerade byggnaderna ligger bortom det avstånd som rekommenderas för
småhusbebyggelse och uppfyller därmed kraven på acceptabel risk enligt de riktlinjer
som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län. Det finns (eller planeras) även barriärer
(höjdskillnad och ny bullervall) som kan motivera avsteg från det schablonmässiga
skyddsavståndet. Beräkningar av individ- och samhällsrisk är inte motiverat.
Baserat på en jämförelse med de beräkningar som ligger till grund för Länsstyrelsens
riktlinjer bedöms risknivåerna avseende individ- och samhällsrisk vara så låga att inga
riskreducerande åtgärder är nödvändiga för bostäderna enligt förslaget.
Småhusbebyggelse av detta slag bedöms utan mer noggranna riskberäkningar kunna
placeras så nära som 40 meter inom fastigheten med följande tillägg:
- Om bostadshus placeras närmare än 70 meter bör det dock fastställas i bygglov
att det ska vara möjligt att genomföra utrymning på sida bort från spåret.
Den planerade bebyggelsen bedöms ur ett riskperspektiv som lämplig, med hänsyn till de
olyckor som kan utgöra en allvarlig fara för människors liv och hälsa.
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och mål 1
1.2 Riskdefinition 1
1.3 Omfattning och avgränsning 3
2 Styrande och vägledande dokument 3
2.1 Plan- och bygglagen 3
2.2 Miljöbalken 3
2.3 Principer för riskvärdering 3
2.4 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län 5
2.5 Riktlinjer från Trafikverket 6
3 Lokala förutsättningar 7
3.1 Planerad bebyggelse 7
3.2 Trafikering på järnvägen 8
4 Riskanalys 8
4.1 Riskidentifiering 8 4.1.1 Urspårning 9 4.1.2 Farligt gods 9
4.2 Uppskattning av risknivå 11
4.3 Riskvärdering 12
5 Slutsats 12
6 Referenser 13
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
1(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
1 Inledning
I samband med detaljplanering för ny bebyggelse på fastigheten Åstorp 113:137 (nedan
kallat fastigheten) har Sweco fått i uppdrag av Skyttahus i Åstorp AB att genomföra en
riskutredning med avseende på tågtrafik som passerar intill fastigheten.
Bebyggelsen som planeras omfattar bostäder bestående av fyra parhus i två plan.
Enligt kraven i plan- och bygglagens andra kapitel ska kommunen göra en
lämplighetsprövning av översiktsplaner, detaljplaner, ansökningar om bygglov och
förhandsbesked. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån
beskaffenhet, läge och behov. Frågor om hälsa, säkerhet och risker är centrala vid en
lämplighetsprövning.
Enligt Länsstyrelsen i Skåne län bör en riskutredning utföras vid byggnation inom
150 meter från led med farligt gods.
1.1 Syfte och mål
Syftet med denna riskutredning är att beskriva risksituationen med avseende på allvarliga
olyckor som kan inträffa på järnvägen. Beskrivningen görs på den detaljnivå som bedöms
vara tillräcklig för den planerade bebyggelsen.
Vid behov beskrivs även lämpliga riskreducerande åtgärder som kan anges i
planbestämmelser eller bygglov för att uppnå en acceptabel risknivå för människor som
uppehåller sig inom planområdet.
1.2 Riskdefinition
Begreppet risk, i denna rapport, syftar till en sammanvägning av sannolikheten för att en
oönskad händelse ska inträffa och konsekvensen av denna. Sannolikheten beskriver hur
troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver
omfattningen av de efterföljande skadorna på människors liv och hälsa. Figur 1 illustrerar
hur risken ökar med ökad sannolikhet och/eller ökad konsekvens av en händelse.
2(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens.
I denna rapport tillämpas begreppen så som de definierats i Sprängämnesinspektionens
föreskrift (SÄIFS 2000:2), se Figur 2.
Figur 2. Visar principschema för riskutredning (SÄIFS, 2000).
3(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
1.3 Omfattning och avgränsning
Riskanalysen är utförd med avseende på de personer som kommer att vistas i och
utanför den planerade bebyggelsen inom fastigheten. Annat användningsområde som
medför ändrad personintensitet kan ändra risknivån.
Analysen utgår från de riktlinjer som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län (2007) och
omfattar olyckor förknippade med tågtrafik och transporter av farligt gods.
2 Styrande och vägledande dokument
2.1 Plan- och bygglagen
Planläggning och prövning i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska, enligt Plan
och byggladen (PBL), syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de
ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och
behov (SFS 2010:900). Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän
synpunkt medför en god hushållning.
Enligt plan och bygglagen, PBL, andra kapitel ska hänsyn tas både till allmänna och
enskilda intressen. Lagen säger även att hälsa och säkerhet utgör en av
prövningsgrunderna för länsstyrelsen.
2.2 Miljöbalken
Miljöbalken (SFS 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta
innebär bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att människor och miljö skyddas mot
skador.
2.3 Principer för riskvärdering
I Räddningsverkets rapport Värdering av risk (1997) anges kriterier för värdering av
individ- och samhällsrisk från farlig verksamhet och transporter. Dessa har kommit att bli
de riskkriterier som regelmässigt används för att värdera risk i Sverige. Det ursprungliga
syftet med rapporten var att verka som en startpunkt för diskussion gällande riskkriterier
och de ska ses som vägledande och inte krav. Följande vägledande skälighetsprinciper
för riskvärdering presenteras i rapporten:
Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel
kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan
elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå.
Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara
oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför.
4(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till
de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller
grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som
verksamheten innebär för dem.
Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med
begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i
katastrofer.
Acceptanskriterierna för individ- och samhällsrisk presenteras i form av ett intervall, vilket
vanligen kallas för ALARP-området (As Low As Reasonably Praticle). Kriterier för
individrisk presenteras i Figur 3 och för samhällsrisk i Figur 4.
Figur 3. ALARP-kriterier för individrisk.
Indiv
idris
k
Oacceptabel risk
ALARP
Acceptabel risk
Risken kan inte accepteras utan åtgärder
Risken kan accepteras om det är opraktiskt eller mycket dyrt att reducera/ eliminera den, men åtgärder bör övervägas.
10-5
per år
10-7
per år
5(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
Figur 4. ALARP-kriterier för samhällsrisk längs en kilometer lång sträcka med exponering på båda sidorna av sträckan.
2.4 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Skåne län (2007:06) har publicerat riktlinjer (nedan kallat RIKTSAM) för
hur risker med transport av farligt gods ska hanteras vid bebyggelseplanering intill väg
och järnväg. Där anges att risker ska beaktas inom 200 meter från transportleden samt
lämpliga skyddsavstånd för olika typer av bebyggelse.
Enligt RIKTSAM kan risker principiellt hanteras på tre sätt:
1. Följa de generella skyddsavstånd som Länsstyrelsen anger för olika
verksamheter (bör i normalfallet ge acceptabel risk).
2. Visa att förhållandena på platsen motiverar avsteg från skyddsavstånden,
exempelvis att konsekvenserna av en olycka mildras genom naturliga barriärer.
3. Genom beräkningar visa att risknivån (individ- och samhällsrisk) är acceptabel
trots avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden.
I tabell 1 redovisas de schablonmässiga skyddsavstånd som anges i RIKTSAM för
respektive bebyggelsetyp. Skyddsavstånden utgör inte något absolut hinder för att
placera olika typer av bebyggelse närmare, men det måste då enligt punkt 2 och 3 ovan
visas att risknivån ändå är acceptabel.
6(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
Tabell 1. Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer för bebyggelse intill led för transport av farligt gods.
0-30 m 30-70 m 70-150 m >150 m
-Parkering (ytparkering) -Trafik -Odling -Friluftsområde (t.ex. motionsspår) -Tekniska anläggningar
-Handel (sällanköpshandel) -Industri -Bilservice -Lager (utan betydande handel) -Tekniska anläggningar -Parkering (övrig)
-Bostäder (småhusbebyggelse) -Handel (övrig handel) -Kontor (i ett plan, dock ej hotell) -Lager (även med betydande handel) -Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) -Centrum -Friluftsområde -Kultur
-Bostäder (flerbostadshus i flera plan) -Kontor (hotell) -Vård -Skola -Idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats
2.5 Riktlinjer från Trafikverket
Trafikverket rekommenderar generellt ett bebyggelsefritt avstånd från spår på 30 meter
(från spårmitt på närmaste spår) för ny bebyggelse. I publikationen Transportsystemet i
samhällsplaneringen skriver Trafikverket (2013):
”Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och
det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är
störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering,
garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till
möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen.”
7(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
3 Lokala förutsättningar
3.1 Planerad bebyggelse
Fastigheten ligger i de södra delarna av Åstorp intill Söderåsbanan (mellan Åstorp och
Teckomatorp), se Figur 5.
Figur 5. Ungefärligt läge för fastigheten Åstorp 113:137.
På tomten planeras småhusbebyggelse (bostäder) i två plan (Figur 6). Husen är
suterränghus och fyra huskroppar har ritats in i nuvarande förslag. Marken lutar inom
fastigheten ner mot järnvägen. En bullervall har ritats in i förslaget, den är placerad på
befintlig mark som på det avståndet ligger 5 meter högre än banvallen. Husen ligger
ytterligare högre, närmsta fasaden ligger 6 meter högre än banvallen.
Avståndet mellan spår och hus är som minst 70 meter. Fastighetens gräns ligger cirka 15
meter från spåret. Bortre gräns för fastigheten ligger 140 meter från spåret.
Fastighetens ungefärliga placering
8(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
Figur 6. Planerad bebyggelse enligt ritningsunderlag från bullerutredning (Källa: Miljöassistans 2017). Husen är streckade. Järnvägen markeras med en vit linje till vänster i figuren.
3.2 Trafikering på järnvägen
I nuläget går endast godstrafik på bandelen, men Trafikverket har ett pågående projekt
som förbereder för persontåg på sträckan och ökad kapacitet för godståg.
Enligt underlag från Trafikverket (2015) kan det år 2030 gå upp till 30 godståg per dygn
efter upprustning av den aktuella bandelen. År 2040 förväntas 38 persontåg passera på
sträckan.
Godstågen har en tillåten högsta hastighet på den aktuella banan på mellan 60 och 100
km/h.
4 Riskanalys
4.1 Riskidentifiering
Trafiken på järnvägen bedöms utgöra risk för allvarliga olyckor i samband med en
urspårning, dels genom påkörning och dels genom en möjlig efterföljande olycka med
9(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
farligt gods. Vid olyckor med person- och godståg utan farligt gods är det främst direkt
påkörning på relativt korta avstånd från spåret som utgör en risk. För tåg lastade med
farligt gods kan en olycka däremot ge upphov till en rad olika konsekvenser som
potentiellt påverkar människor på längre avstånd.
4.1.1 Urspårning
Det är ovanligt med stora sidoavvikelser vid urspårningar och de flesta fall stannar tåget
inom 1,5 meter från spåret. Det finns dock exempel från inträffade händelser med större
sidoavvikelser på uppåt 25–30 meter (Andersson 2014). Så länge det bebyggelsefria
avståndet på 30 meter som rekommenderas av Trafikverket upprätthålls bedöms inte
direkt påkörning utgöra någon betydande risk och detta behandlas därför inte mer
utförligt i riskanalysen.
4.1.2 Farligt gods
Farligt gods definieras som ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att
de vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring kan skada människor,
miljö och egendom. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk
först efter långvarig exponering.
Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 (RID-S)1 in i nio huvudklasser enligt Tabell 2. I
tabellen görs även en sammanställning av ungefärligt maximalt konsekvensavstånd,
baserat på ett flertal olika konsekvensberäkningar som gjorts i flera olika riskanalyser i
Sverige.
Utsläpp av farligt gods kan ske vid mekanisk påverkan i samband med urspårning eller
kollision. Läckage från felaktiga vagnar kan också förekomma och om det inte upptäcks i
tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser.
Läckage bedöms inte utgöra en risk ute på spår utan i första hand inne på
stationsområden och rangerbangårdar.
Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland
annat ställer krav på vagnar och behållare. Vagnarna och behållarnas utformning utgör
därför i sig en teknisk riskreducerande barriär.
Det är främst farligt gods i klasserna 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brandfarliga gaser), 2.3
(giftiga gaser), 3 (brandfarliga vätskor), 5.1 (oxiderande ämnen) samt 5.2 (organiska
peroxider) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom järnvägens direkta
närområde.
Riskanalysen utgår från att det är urspårningar som kan leda till olycka där farligt gods
kan utgöra en fara för omgivningen. Kollisioner mellan tåg bedöms utifrån Banverkets
underlag (2001) vara för sällsynta för att ge något betydande riskbidrag.
1 MSBFS 2012:7, RID-S 2013. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg.
10(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
Tabell 2. Klasser av farligt gods enligt RID-S.
RID/ADR-klass
Olyckscenarier, effekt Ungefärligt maximalt konsekvensavstånd [meter]
1 Explosiva ämnen Explosion, övertryck som kan orsaka direkt eller indirekt skada på människor (raserade väggar, splitter)
300
2.1 Brandfarliga gaser
Jetflamma, värmestrålning
100
Gasmolnsbrand, allvarliga konsekvenser för människor inom molnet
300
Gasmolnsexplosion, övertryck 150
BLEVE – värmestrålning, splitter 450
2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser
- -
2.3 Giftiga gaser Gasmoln, förgiftning 2 000
3 Brandfarliga vätskor
Pölbrand, värmestrålning 50
Gasmolnsbrand, värmestrålning 40
4. Brandfarliga fasta ämnen
Brand, värmestrålning 20
5.1 Oxiderande ämnen, Organiska peroxider
Brand, värmestrålning 20
5.2 Explosion om blandning med brännbara ämnen, övertryck
100
6.1 Giftiga ämnen, Smittförande ämnen
Toxiska effekter Konsekvensavstånd oftast begränsade till
närområdet 6.2
7 Radioaktiva ämnen
Strålskada Sällan akuta effekter.
8 Frätande ämnen Frätskada 10
9 Övriga farliga ämnen och föremål
- -
11(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
4.2 Uppskattning av risknivå
De planerade byggnaderna ligger bortom det avstånd som rekommenderas för
småhusbebyggelse och uppfyller därmed kraven på acceptabel risk enligt de riktlinjer
som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län. Det finns (eller planeras) även barriärer
(höjdskillnad och ny bullervall) som kan motivera avsteg från det schablonmässiga
skyddsavståndet. Beräkningar av individ- och samhällsrisk är inte motiverat.
Beräkningar av individ- och samhällsrisk i Länsstyrelsens riktlinjer utgår från 150 godståg
per dag, att jämföra med de cirka 30 som förväntas gå förbi den aktuella fastigheten
2030. Sannolikheten för en olycka är därmed cirka en femtedel av risknivån som
riktlinjerna baseras på.
Den föreslagna bebyggelsen innebär viss ökning av persontäthet i området, men
eftersom det rör sig om småhusbebyggsel bedöms ökningen inte ge någon betydande
ökning av samhällsrisken.
Följande faktorer bedöms vara viktigast för uppskattning av risker från farligt gods för den
aktuella fastigheten och småhusbebyggelse:
- Husen ligger högre än järnvägen, vilket innebär att farliga vätskor inte kommer att
rinna mot fastigheten vid en eventuell olycka.
- En vall med höjd på tre meter planeras av bullerskäl längs fastighetens gräns
nära spårområdet. Detta tillsammans med befintliga höjdskillnader bedöms ge ett
mycket gott skydd mot urspårningar och kan motverka spridning av brandfarliga
och giftiga gaser.
- De mest sannolika olycksscenarierna är utsläpp av farliga vätskor från
tunnväggiga tankar. Av dessa scenarier är det olyckor med brandfarliga vätskor
som kan ge allvarliga konsekvenser upp till 40 meter enligt flertalet riskanalyser.
En olycka med allvarliga konsekvenser bortom 40 meter är visserligen möjlig,
men mycket osannolik.
- Antalet transporter är betydligt färre än de som länsstyrelsens riktlinjer grundar
sig på. Vid jämförelse med flertalet andra beräkningar av individrisk med liknande
trafikering är det rimligt att anta att individrisken är acceptabel bortom 50 meter
från spåret.
- Bebyggelsen innebär inte en sådan persontäthet att samhällsrisken, trots den
låga sannolikheten, kan komma att bli oacceptabelt hög om den ligger bortom
50 meter från spåret.
12(13) RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
4.3 Riskvärdering
Baserat på en jämförelse med de beräkningar som ligger till grund för Länsstyrelsens
riktlinjer bedöms risknivåerna avseende individ- och samhällsrisk vara så låga att inga
riskreducerande åtgärder är nödvändiga för bostäderna enligt förslaget.
Småhusbebyggelse av detta slag bedöms utan mer noggranna riskberäkningar kunna
placeras så nära som 40 meter inom fastigheten med följande tillägg:
- Om bostadshus placeras närmare än 70 meter bör det dock fastställas i bygglov
att det ska vara möjligt att genomföra utrymning på sida bort från spåret.
5 Slutsats
Den planerade bebyggelsen bedöms ur ett riskperspektiv som lämplig, med hänsyn till de
olyckor som kan utgöra en allvarlig fara för människors liv och hälsa.
13(13)
RAPPORT
2017-11-17
VERSION 1
RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137
SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx
repo001.d
ocx 2
015-1
0-0
5
6 Referenser
Andersson 2014. Säkerhet mot tågurspårning i Väsby Entré.
Banverket/Fredén 2001. Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen.
Länsstyrelsen i Skåne län 2007. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen.
Miljöassistans 2017. Bullerutredning för Åstorp 113:137 – Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder.
Räddningsverket 1997. Värdering av risk.
SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Näringsdepartementet.
Trafikverket 2013. Transportsystemet i samhällsplaneringen.
Trafikverket 2016. Bullerutredning, Söderåsbanan, Nya mötesspår i Kågeröd och Svalöv.