Center till stö d fö r å terhå mtning

Rapport från projektåret 2015

Arpad Andersson, Elisabeth Magnusson och Mia Nordlund

Region Jönköpings län kommunal utveckling, FoUrum

Jönköping

2016-01-12

1. Sammanfattning Syftet med projektet Center till stöd för återhämtning (CÅH) är att undersöka möjligheter och

motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och kompetensplattform där personer med

egen erfarenhet av psykisk ohälsa, peers, används som resurs och medskapare, för att samla,

förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.

Projektiden löper 2015-01-15 - 2015-12-31

CÅH har under sitt projektår undersökt om behov finns enligt projektets uppdrag genom att

skapa den plats projektet ska undersöka. Projektledarna började med att ställa iordning en

utbildningslokal och ett kontor i Sannahuset, Vätternäs.

Arbetet fortsatte med en behovsinventering hos personal och personer med egen erfarenhet

genom fokusgrupper. Därefter omvärldsanalys med flera studiebesök i Uppsala, Stockholm och

Blekinge.

Ett uppdrag var att använda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som resurs och

medskapare. CÅH har genomfört fyra olika utbildningar inom återhämtning .Vid två av dem har

CÅH haft peers som värdinnor vars ansvarsområde varit catering, servering och städ. Två av

utbildningarna har skapats av peers vilka riktas till personer med egen erfarenhet samt

personal.

Nätverksarbetet började ta fart. CÅH besökte kommuner i länet och bjöd in andra projekt och

verksamheter med närliggande verksamhetsområde till Sannahuset. Projektet fick i samverkan

med Studieförbundet Vuxenskolan möjlighet att utbilda peers i en samtalsledarutbildning.

Denna roll användes i samband med utveckling av studiecirkelverksamhet CÅH genomförde.

Annan samverkan är det så kallade Skavlansamtalet och Källarn 1. Dessa aktiviteter var även

viktiga delar i utvecklingen av samverkan med länet och regionen.

För att nå ut med information skapade vi ett eNyhetsbrev för utskick en gång i månaden. I

samband med det behövdes ett lättarbetat och aktivt kontaktregister.

Under projektåret har det visat sig att behovet, intresset och drivkraften finns för att skapa en

fysisk plats, en arena och en kompetensplattform.

Projektet har bidragit till att information kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt och viljan

att kvalitetssäkra kompetensen, hos personal och personer med egen erfarenhet, har ökat.

Innehåll

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ....................................................................................................................... iii

Innehåll .......................................................................................................................................... v

2. Bakgrund till projektet .............................................................................................................. 1

2.1 Relevans .............................................................................................................................. 1

2.2 Lärande som återhämtningsverktyg ................................................................................... 2

2.3 Definitioner ......................................................................................................................... 3

2.4 Projektets syfte ................................................................................................................... 5

3. Metod och genomförande ........................................................................................................ 5

3.1 Behovsinventering; möten och fokusgrupper..................................................................... 5

3.2 Omvärldsanalys/Studieresor ............................................................................................... 8

3.3 Samverkan ........................................................................................................................... 9

3.4 Länskontakter och aktiviteter ........................................................................................... 11

3.5 Föredrag och information ................................................................................................. 15

3.6 Utbildningar på CÅH .......................................................................................................... 18

4. Diskussion ................................................................................................................................ 21

5. Slutsats .................................................................................................................................... 22

Referenser ................................................................................................................................... 23

1

2. Bakgrund till projektet Under ett flertal år har länet utvecklat former för att använda egenerfarna som resurs i ett

återhämtningsinriktat arbete. De grupper som ligger närmast att tänka på är Dialogutbildare,

Attitydambassadörer, Återhämtningsombud och BISAM. Resultatet av projekt som utbildar

egenerfarna och sprider återhämtningsbegreppet ut i psykiatriska verksamheter och

personalutbildningar är ett långsamt paradigmskifte från omhändertagande vårdmöten till ett

mer relationsbaserat medskapande inom psykiatrin.

Genom utbyte med Italienska Trento och deras verksamhet samt influenser från Engelska

Recovery Colleges (Centre for Mental Health) har länet tagit till sig den positiva utveckling det

innebär med UFE och Peer-support - egenerfarnas kunskap och stöd i en

återhämtningsprocess. (www.centreformentalhealth.org.uk.)

Center till stöd för återhämtning (CÅH) är inspirerat av Recovery Colleges där man har ett

pedagogiskt perspektiv som hjälper människor att utveckla sina resurser och färdigheter.

Istället för att helt kopiera Recovery Colleges har projektet valt att under frihet arbeta under

det beprövade konceptet.

Idéerna om att använda Recovery Colleges är tidigare beskrivet inom länet. (Förslag på

organisation av Hjärnkoll, 14-08-27)

Projektet är ett komplement till andra projekt inom en återhämtningsinriktad psykiatri i

Jönköpings län och arbetet för ökad brukarmedverkan/inflytande vilket bedrivs inom länet.

2.1 Relevans En viktig del i arbetet med ett Center till stöd för återhämtning är att skapa jämlika strukturer

mellan personal och egenerfarna. Medskapande är en central del och brukarmedverkan

handlar om att använda sina erfarenheter samt delta i gemensamma beslutsprocesser på

centret.

”Många av dagens välinformerade och välutbildade medborgare vill ha

ökade valmöjligheter och vara med och påverka utformningen av de

tjänster de ska ta del av. Samtidigt läggs ett allt större fokus på vad

välfärdstjänsterna faktiskt ger för resultat för den enskilde och vilken

kvalitet välfärdstjänsterna har haft. Detta sätter konkret

patientens/brukarens situation och upplevelse i centrum.” (Positionspapper – Patient och brukarmedverkan. SKL, 2010)

Ett långsiktigt arbete handlar om att bygga upp strukturer som strategiskt arbetar för målen

som sätts upp i verksamheten på Center till stöd för återhämtning. En central del av projektet

handlar om bemötande, delaktighet och inflytande. (PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom

området psykisk ohälsa 2012-2016)

För personer som ännu inte sökt psykiatrisk vård ska det vara möjligt att söka information och

stöd på Center till stöd för återhämtning utanför den ordinarie psykiatriska verksamheten. För

de som blivit utskrivna och lämnat den professionella vården kan Center till stöd för

återhämtning vara en kanal in till vidare kunskap om sin återhämtning.

2

2.2 Lärande som återhämtningsverktyg Inspirationskällor som Recovery college försöker CÅH omsätta till svenska traditioner för

lärande som utvecklande återhämtningsverktyg. Här tittar CÅH särskilt på

studiecirkelverksamheter med peers som cirkelledare och har i dessa sammanhang ett

konstruktivt utbyte med Studieförbundet Vuxenskolan. Peers är både kursledare och

sammansättare av kursinnehåll.

Ett pedagogiskt perspektiv där peers är medskapande och resurser inom

återhämtningsinriktade insatser ger offentliga sektorn möjlighet att erbjuda ett bredare utbud

till människor som är i behov av en egenutveckling för sin väg tillbaka från psykisk ohälsa. I

arbetet med att utveckla återhämtningsombud finns peers som resurser för att skapa en

samtalsgrupp med personer som vill ha verktyg för att bli bättre rustade för sina uppdrag.

Denna samtalsgrupp har syftet att ge gruppen möjlighet att fördjupa sig i ämnet återhämtning

och dela erfarenheter med varandra. Där tangerar den metoderna självhjälpsgrupp och

studiecirkel. Bägge dessa metoder är användbara inom ett Center till stöd för återhämtning

och nedan görs en jämförelse med dessa.

Studiecirkeln

Oscar Olsson räknas som studiecirkelns fader i Sverige. Traditionerna sträcker sig tillbaka till

1902 då man från studiekurser i Lund utvecklade dessa vidare. Han ville uppmuntra det fria

samtalet genom att avskaffa traditionella lärarledda lektioner och istället använda sig av

gruppdynamiken i den demokratiska studiecirkeln. Här har alla i den ursprungliga formen

samma ställning, inklusive studieledaren, att påverka innehållet och styra bildningsarbetet.

Studiecirkeln leds av en studieledare/cirkelledare vars främsta egenskaper är att vara en god

organisatör och ”vänsäll”, dvs. vara en god kamrat i gruppen. (Törnqvist, 2002)

Denna ursprungliga tanke ligger kvar i den mesta studiecirkelverksamhet som bedrivs i Sverige

även idag. Även om former för lärande har ändrats och modifierats, så har studiecirkeln en

mycket demokratisk prägel där det ses som viktigt att man lär och utvecklas tillsammans i en

gruppdynamik. Deltagare uppskattar formen för dess gemenskap med andra, den tvåsidiga

kommunikationen, det gemensamma intresset och studiecirkelformens ”otvungna

arbetsform”. Den uppmuntrar fria diskussioner och är en träffpunkt för social samvaro. (Gougoulakis, 2001)

Studiecirkelledarens roll är fortfarande likt ursprunget. Man ser ledarrollen som

sammanhållande mer än en lärande. Det är ofta upp till gruppdynamiken vilken karaktär

studiecirkeln får. Även om det oftast används någon form av studiematerial är det även här

centralt att det inom gruppen skapas en konsensus om hur man vill utvecklas i gruppen. Det

finns en förtröstan på individernas egna resurser och intresse till lärande.

Självhjälpsgrupper

I en självhjälpsgrupp träffas människor som befinner sig i en likartad livssituation. Gruppen

speglar sig med hjälp av varandras erfarenheter. I Sverige satte den moderna självhjälpsgrupp

rörelsen igång på 1960-70 talet genom kyrkan och nykterhetsrörelsen. Internationellt var det

under dessa årtionden även många rörelser inom kvinnorätt och medborgarrätt som förenade

människors intressen.

3

I dag har man självhjälpsgrupper inom en mängd skiftande områden, men det gemensamma

för alla är att en grupp människor förenas i ett ömsesidigt ämne där man har behov av att

prata med människor med liknande erfarenheter.

Grupperna bygger på att man inom gruppen har ett bra samtalsklimat med stor respekt för

varandras livserfarenheter. Man sätter ofta upp samtalsregler som syftar till att skapa ett bra

klimat och ge ömsesidigt utrymme för alla i gruppen att komma till tals. Delaktighet och

lyhördhet är viktiga ingredienser för att grupperna ska hållas vid liv. En sådan grupp kan träffas

regelbundet under ganska obegränsad tid. Är oftast bestående av samma medlemmar som

under tiden lär känna varandra och där det därför kan bli svårt att ta in nya inom gruppen.

Självhjälpsgrupper upplöses i regel då gruppsammansättningen inte fungerar.

Ofta startas självhjälpsgrupperna av en igångsättare som hjälper till att skapa samtalsregler

och får gruppen att lära känna varandra samt öppnar upp för bra samtal. Tanken därefter är

att gruppen ska leva sitt eget liv, men erfarenheter visar även att ibland kan ledare gå in och

fortsätta stötta grupper.

2.3 Definitioner

Återhämtning

"Återhämtning är en process, en attityd, ett sätt att leva och möta livets utmaningar. Det är

inte en linjär process. I perioder är vår riktning märklig, vi misslyckas, glider tillbaka, samlar nya

krafter och kommer igen. Det handlar om att återskapa integriteten, en ny omvärderad bild av

sig själv och en ny mening bortom funktionshindrets begränsningar." (Patricia Deegan, 1988)

Återhämtning är en process som ägs av individen själv. Återhämtning är inte en modell eller

metod för professionella att arbeta utifrån, inte heller en insats som kan erbjudas eller en

åtgärd som kan rymmas i en vårdplan. (Bogarve, Ershammar m.fl. 2012)

Medskapande

Aktivt medskapande, brukar- och patientmedverkan eller det engelska uttrycket Co-production

är några av de begrepp som används för att beskriva en allt mer växande ambition att ge

större inflytande till brukare, patienter och anhöriga i planering för och i genomförande av en

offentlig tjänst. Det handlar om att systematiskt ta tillvara erfarenhetskunskap och synpunkter.

När man gör det ändras relationen mellan brukare och de professionella, det skapas en annan

maktbalans. (SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare. www.skl.se )

”Medskapande är när man skapar något ihop, tillsammans”. (BISAM Jönköping, Medskapande

verksamheter, 2014)

Recovery Colleges

Innebär ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap

inom olika områden kring den psykiska ohälsan. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas

behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Syftet är att varje student

ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin

vård och behandling.

4

Peer support

Peer support arbetare (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är

utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika

verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar med sig

av personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp.

Peers för CÅH

Uttrycket Peers kommer ursprungligen från den engelska formuleringen med betydelsen att

personer är jämlika, jämbördiga vad gäller ex. ålder, utbildning, social tillhörighet,

gruppsammanhang etc. Inom Center till stöd för Återhämtning avses personer med

egenerarenhet av psykiskohälsa som gått utbildning till samt har uppdrag som

återhämtningsombud, dialogutbildare och/eller attitydambassadör.

Återhämtningsombud

Återhämtningsombud (ÅH-ombud) är personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa samt

personal inom psykiatriska kliniken i Jönköping och socialpsykiatrin i Jönköpings Kommun samt

Habo och Mullsjö kommuner. Skall bidra till att stärka brukarnas inflytande över sin

livssituation genom ett förändrat förhållningssätt mellan brukare och personal. Det främsta

syftet är att sprida kunskap om ett återhämtningsinriktat arbetssätt, informera om vad

återhämtning är, bidra till att förändra attityder till psykisk ohälsa. Uppdragsgivare

Strategigrupp-psykiatri i enlighet med uppdragshandling daterad 2011-06-22. Har gått

utbildning i Återhämtningsinriktat arbetssätt. (utbildare FoUrum – Jönköping)

Dialogutbildare

Person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Utbildar inom kommun och region i Jönköpings

län. Syftar till att skapa en bättre dialog mellan patienter/brukare och personal. Har gått

utbildning för att bli dialogutbildare. (Utbildare – Region Skåne)

Attitydambassadörer

Person med egen erfarenhet av psykiskohälsa. Kan bokas för föreläsningar inom länet. Mål att

öka allmänhetens kunskap, förbättra attityder och motverka diskriminerande beteende

gentemot personer med psykisk ohälsa. Har gått utbildning till attitydambassadör.

(Utbildare – Hjärnkoll)

BISAM

Utvecklades i Sverige under Nationell psykiatrisamordnings inflytandeprojekt fram till 2007.

Idag finns BISAM, Brukarinflytandesamordnare, på flera orter med både Kommunala och

Landstingshuvudmän. Man har sina starkaste fästen i Region Skåne och inom Stockholms

psykiatri. Samordnarna är en blandning av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa

och personal från psykiatriområdena.

Huvudsakligen arbetar BISAM med inflytandefrågor på sina respektive ställen.

Arbetsmetoderna kan se olika ut men kan handla om patientforum, utvecklingsgrupper,

utbildning, studiecirklar, brukarråd, brukarrevisioner och liknande aktiviteter som stärker

brukares möjligheter till delaktighet och påverkan på de platser man vistas på.

5

Trento och UFE

Italienska gemenskapens psykiatri grundades 1978 när man stängde mentalsjukhusen och

öppnade regional psykiatrisk hälsovård. Psykiatrisk hälsoservice i Trento arbetar med en

integrerad psykiatri där en av de viktigaste delarna är UFE, som startade 1999.

UFE, ”Expert users and family members”, är alla med egen erfarenhet och deras

familjemedlemmar som fått kunskap baserat på erfarenhet som tillåter dem att tillhandahålla

tjänster vid sidan av de professionella. (Mental Health Service of Trento. www.fareassieme.it)

Närstående

Förutom anhöriga kan närstående till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara

föreningskontakter, vänner eller andra personliga kontakter som utifrån individens perspektiv

anses vara den eller de som står närmast.

2.4 Projektets syfte Undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysisk plats, en arena och

kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa används som resurs

och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.

3. Metod och genomförande För projektets syfte – ”att undersöka möjligheter och motivera till att skapa en fysiskplats en arena och kompetensplattform…” har det varit naturligt att använda en undersökande metod där projektet undersökt, prövat och utvärderat olika tillvägagångssätt.

Projektet började med att inreda en fungerande arbetsplats på Sannahuset, Vättersnäs,

Huskvarna. I Sannahuset fanns möjlighet att inreda både kontor och utbildningslokal.

Under projektåret har det genomförts behovsinventeringar, omvärldsanalyser, föredrag och

utbildningar. Projektet har utformat ett koncept för information om återhämtning och psykisk

ohälsa under arbetsnamnet Skavlansamtal – om ämnen som berör.

Vi har också haft möten, diskussioner och nätverkande med personal inom kommun och

region psykiatri vars arbetsområde ligger inom projektets målgrupp.

Projektet har skapat ett månatligt e-Nyhetsbrev. Information om verksamheten finns på

kommunens intranät. Ett lättarbetat aktivt kontaktregister har utformats. Personer med egen

erfarenhet av psykisk ohälsa har deltagit som resurser och medskapare, för att samla,

förmedla och sprida kunskap om stöd till återhämtning.

Projektet har genomfört arrangemang och haft utbyte med fem av länets 13 kommuner.

3.1 Behovsinventering; möten och fokusgrupper Kontakter har tagits med flertalet personer inom verksamheter och organisationer med

angränsande målgruppsområden som ex anhörigkonsulent, utbildningsledare, vårdenhetschef

för psykiatrimottagningen, NP-teamet, personliga ombud, Enter och IPS-verksamhet för att

skapa en bild av hur behovet inom olika områden ser ut och hur ett CÅH kan tillmötesgå dessa.

Vid dessa möten har det genomgående givits uttryck för att det slag av verksamhet CÅH ämnar

undersöka och motivera såväl saknas som behövs. Det som särskilt läggs tryck på är att det

6

saknas en kanal där målgruppen kan finna samlad information från närliggande verksamheter

om vad som finns att tillgå, öppettider, aktiviteter mm. Ett annat behov som lyfts är

möjligheten att få stöd och hjälp i kontaktar med myndigheter, riktade utbildningar till

personal och egenerfarna samt att få träffa peers.

Mötet med förbundschef för Finnveden Samordningsförbund och Södra Vätterbygdens

samordningsförbund har lett till en inbjudan att berätta om projektet tillsammans med

projektledare för En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län vid ett frukostmöte 21

januari 2016.

Fokusgrupper

Två fokusgrupper med egenerfarna, totalt 12 deltagare. 2015-03-03 och 2015-03-09.

Två fokusgrupper med personal, totalt 16 deltagare. 2015-05-25 och 2015-06-02

Projektet har som en del i en behovsinventering genomfört fyra fokusgrupper där syftet varit

att få in tankar och idéer som kan ligga till grund för hur ett center till stöd för återhämtning

kan utvecklas. För att få svar på de frågor projektet önskar har vi sett det som nödvändigt att

deltagarna i fokusgrupperna bör vara insatta i begreppet återhämtning. För detta ändamål är

urvalet för fokusgrupperna personer som gått utbildning i återhämtningsinriktat arbetsätt

och/eller dialogutbildning samt attitydambassadörs utbildning.

Två av grupperna har bestått av personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som dels

använder verksamheter inom psykiatrin men även har roller som resurspersoner/peers inom

psykiatrin. Dessa roller kan t.ex. vara attitydambassadörer, BISAM, återhämtningsombud eller

dialogutbildare. Det deltog sex personer i varje fokusgrupp, sammanlagt tolv personer.

Två grupper har bestått av personal inom region- och kommunpsykiatrin där huvudparten är

återhämtningsombud. I ena fokusgruppen deltog nio personer, i den andra deltog sju

personer, sammanlagt sexton personer.

Under hösten försökte CÅH komplettera fokusgrupperna med att erbjuda föreningarna att

delta men lyckades inte få ihop en tillräckligt stor grupp för att genomföra det samtalet.

Samtliga fyra fokusgrupper har haft samma tre huvudfrågor att samtala kring. Till varje

huvudfråga har deltagarna efter en sammanfattning analyserat risker och möjligheter med

ämnena och innehållet man diskuterat. En projektledare har drivit samtalet och en annan

projektledare har fört anteckningar och sammanfattat samtalet. Samtalen har varit 2 timmar

långa inklusive introduktion och varje ämne har uttömts innan samtalsledaren har gått vidare

till nästa huvudfråga. Med hänsyn till ev. scheman förlades de två personalgrupperna på både

för- och eftermiddags tid. Samtliga fokusgrupper har genomförts på CÅH lokaler i Sannahuset,

Vättersnäs.

Svaren från de olika fokusgrupperna redovisas nedan under respektive frågeställning

numrerad med 1-3. I texten nedan används begreppet professionella om personal från

kommun och region.

7

1. På vilket sätt kan egenerfarnas resurser och erfarenheter användas i ett center till stöd för

återhämtning?

Att kunna ta del av andras erfarenhet. Inge hopp. Mentorer. Peers kan utbilda personal,

anhöriga och andra egenerfarna. Peers blir bärbare av information och kan hjälpa andra

vidare, blir som en länk mellan sjukvård och samhällets stödfunktioner. En vinst i att man som

peer blir delaktig i samhället. Samtliga grupper anser att det viktigt att man som peer kan

stödja varandra i arbetet exempelvis genom att arbeta två och två. Samtliga grupper nämner

unga och de som inte kan ta sig till CÅH och nämner olika förslag på uppsökeriverksamhet. En

personalgrupp nämner särskilt personer med neuropsykiatriska diagnoser som kan hamna i

kläm då de vid 18 års ålder inte längre tillhör barn- och ungdomspsykiatrin

Egenerfarna nämner oro över att man som peer inte är färdig med sig själv. Att inte lita till den

egna förmågan samt mötas av fördomar om psykisk ohälsa. Professionella ser risker med att

det inte finns ekonomi för ett CÅH och att peers inte får ersättning för arbetet. Professionella

ser även en risk i att peers inte orkar utföra uppdrag.

2. Vad ska ett Center till stöd för återhämtning ha för resurser och innehåll som kan stötta

återhämtning?

Sammansättning på CÅH ska bestå av både peers och personal. Peers ska ha en stor styrning av

innehåll medan professionella kan ha en samordnande funktion. Viktigt med nätverk av

resurser med både peers och professionella. Grupperna önskar ett salutogent fokus och ger

förslag på olika hälsofrämjande aktiviter. Tillgång på information från andra samhällsaktörer.

En heterogen sammansättning av peers för att kunna bredda utbudet. Alla grupper önskar

utbildning, bibliotek och information. En mötesplats. En fysisk plats dit man kan gå. Risker är

om det inte finns ekonomi för en verksamhet. Man ser även en fara i om ersättning ställs mot

ideellt arbete. Andra risker kan vara brist på kvalitet, dålig samverkan och

marknadsföringsbrister.

Professionella uttrycker att resursarbetet får människor att gå vidare och nya kommer in i en

kretsgång- kretslopp.

3. Vilka egna resurser behöver man utveckla för att vara ett stöd på Center till stöd för

återhämtning?

För att bli en peer behövs distans till sin egen återhämtning. Önskemål om en gemensam

grundutbildning, plattform. Utveckla kunskaper och medvetenhet om hur man kan använda sig

av sin egen erfarenhet för att hjälpa andra. Samtalsmetodik och kunskap om bemötande.

Utbildningar riktade till olika typer av uppdrag. Handledning för peers som är verksamma med

uppdrag. Det finns en oro för att peers tar på sig för stort ansvar med för höga krav och att det

kan behövas stöd med att begränsa sig. Samtliga ser handledning som ett viktigt stöd.

De egenerfarna nämner att man som peers behöver möten där man kan reflektera över sina

uppdrag, erfarenheter och behov av fortbildning. Professionella lyfter fram att det som peers

på CÅH kan vara en god merit för vidare kontakter på arbetsmarknaden, man bygger sitt CV.

8

3.2 Omvärldsanalys/Studieresor

Infoteket i Uppsala

Infoteket om funktionshinder i Uppsala - en informationsplats om funktionsnedsättningar. Infoteket imponerade med informativ webbsida, sina välskrivna faktablad om funktionshinder,

kunniga personal, bibliotek och väldisponerade lokaler för bland annat föreläsningar. Här finns

kunnig personal som kan svara på frågor om funktionsnedsättningar och ge vägledning för

vidare kunskapssökning vad gäller stöd och hjälp samt kurser, studiecirkla. Bland annat

inspirerades projektet av de s.k. Infotekskaféerna där allmänhet under samtal mellan en

professionell och en person med egenerfarenhet får ta del av hur det är att leva med en

funktionsnedsättning. En viktig lärdom från infotekets personal är att satsa på ett aktivt

nätverkande med uppdaterade mejllostor från start och att ge personer som kommer och

söker hjälp tid – samt att personal måste kunna erbjuda denna tid.

2015-03-30 (www.lul.se/infoteket)

RG Aktiv Rehabilitering i Stockholm

RG är en ideell förening med bidrag från Allmänna arvsfonden, stat och landsting, vars

ambition är att vara internationellt ledande inom aktiv rehabilitering för ryggmärgsskadade.

Engagerad och målmedveten verksamhet med intressant uppsökeriverksamhet av personer

med erfarenhet av sin egen ryggmärgsskada som förebilder och vägledning i rehabilitering. RG

har 30-årig erfarenhet av uppsökeri verksamheten samt ett långtgående samarbete med

sjukhusen för att erbjuda nyligen ryggmärgsskadade att träffa en person som har en liknande

skada och som kommit längre i sin utveckling. En betydelsefull erfarenhet är att det är viktigare

matcha rätt person mot den nyskadade än att matcha en liknande/skada

funktionsnedsättning. Uppsökaren fungerar som en förebild och träffar nyskadade på sjukhus

för att ge hopp och information om hur den nyskadade kan hitta ett tillfredsställande

förhållningssätt till sin skada. Det är den nyskadades behov som styr samtalets innehåll.

2015-03-31 (www.rgaktivrehab.se)

BISAM Stockholm

BISAM - inom Psykiatri Södra Stockholm är två personer anställda på heltid som

brukarinflytande-samordnare (BISAM). Även där möttes vi av brinnande engagemang och

intressanta perspektiv på brukarinflytande, återhämtningsprocessen och de kriterier som

behöver ställas på varje individ som vill ta steget att bli medarbetare med brukarerfarenhet.

2015-03-31 (www.psykiatrisodrastockholm.se)

Medarbetare med Brukarerfarenhet, MB, är en egenframtagen utbildning av Psykiatri Södra

Stockholm och Norra Stockholms Psykiatri. Framtagen och genomförd av deras BISAM

funktion. Kursen syftar till att utbilda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa att

verka som anställda medarbetare inom psykiatrin. Inspiration har man hämtat från engelska

Peer support worker.

Funktionen är tänkt att fungera som ett komplement till det traditionella vårdarbetet där den

inte ersätter det professionella perspektivet. Funktionen liknar ett mentorskap där MB går in

med sin öppna egenerfarenhet och stödjer patienter genom att vara bollplanket som kan visa

det egenerfarna perspektivet.

9

Utmärkande för detta initiativ är att man på ett föredömligt vis tar fram en utbildning där

egenerfarna kan använda dels sin egen erfarenhet i verksamheterna, men även ger dessa

adekvata kunskaper och verktyg att arbeta med. Funktionen är inte en annan vårdare utan

man använder sig mer av sin person samt har fått en egen kunskap om hur man kan agera och

hur organisationen man verkar i är uppbyggd.

Utbildningen var uppbyggd i tre block där man använde sig av sex temaområden som

utvecklades för varje block. Temaområdena är. Återhämtning/Empowerment,

Myndigheter/Organisationer, Inflytande/Delaktighet, Vara föreläsare/Utbildare, Egen

erfarenhet som arbetsredskap och Metoder och arbetssätt som MB, kallat ”verktygslåda”. (Utbildning: Medarbetare med brukarerfarenhet, Sammanställning och utvärdering, 2015)

Blekingeparaplyet

Blekingeparaplyet - ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan kommuner, landsting,

brukarrörelser och forskning. Projektet riktar sig till personer med omfattande eller

komplicerad psykiatrisk problematik. Vi fick ta del av information om relationen mellan pengar

och ensamhet. Helhetstänkande där områdena kultur, natur, kost och motion samverkar för

att förbättra livskvaliteten och hälsan. Projektet CÅH blev mycket intresserad av en kurs vilken

i utvärderingar visat sig ge goda resultat - ”Att leva ett friskare liv” – tankens kraft och

användandet av den i återhämtning från psykisk ohälsa. Kursen vänder sig till personer som

har en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionshinder och/eller närstående. Kursen har

utvecklats under flera års erfarenhet av sjukdomsspecifika utbildningar för personer med

långvariga sjukdomar och bygger på kognitiv inlärningspsykologi, hög deltagaraktivitet och

betonar sätt som hjälper deltagarna att öka sin tilltro på den egna förmågan att klara av sitt

tillstånd och de problem som uppstår på grund av det. Ledarna har egenerfarenhet eller

erfarenhet som närstående och har gått en särskild ledarutbildning med tillgång till metodbok.

2015-04-07 (www.ltblekinge.se)

Trentoträff på RSMH-gemenskapen

Under våren anordnades i samarbete med Qulturum och RSMH en träff med Italienska Trento.

Trento använder sig av UFE, vilket kan liknas vid peers, och berättelsen vi lyssnar till handlar

om hur man går från svårt psykisk sjuk till att växa som människa när man som UFE får hjälpa

andra.

3.3 Samverkan I regionen finns ett antal projekt, verksamheter och personer vilka på flertalet punkter

tangerar målgrupp och syfte för Center till stöd för återhämtning. Projektledarna har under

2015 kontaktat och bjudit in för diskussion om anknytningspunkter i syfte att samverka och

samordna kring angränsande frågor. Exempelvis har detta lett till behovsinriktade utbildningar

för ÅH-ombuden samt en gemensam presentation inför länsnätverket 3 december 2015 (se

behovsinriktad verksamhet samt föredrag/kommunikation).

Medskapande

Ett av CÅH intentioner är att tillsammans med egenerfarna forma verksamheten samt de olika

rollerna i denna. Genom bland annat individuella samtal, fokusgrupper och utvärderingar av de

utbildningar CÅH bedrivit har intressanta tankar och förslag fångats upp. Med hjälp av

personer med egen erfarenhet har projektet skapat utbildningar, studiecirklar och även

10

utformat ett uppdrag i anslutning till utbildningar med ansvar för catering, servering och städ. I

uppgifterna ingår även ansvar för tillgång till vatten, frukt och material i utbildningsrummet.

Utvärderingen av värdskap har visat en uppskattning då deltagare upplevt ett personligt och

välkommande omhändertagande. För personerna som ansvarat som värd/värdinnor har rollen

upplevts som ett viktigt och utvecklande uppdrag vilket stärkt den egna självkänslan. Det

främjar gruppen peers och de individuella personerna med en tydlig kommunikation vad gäller

själva uppdragets innehåll, syfte, frekvens/längd inför tillsättande eller uppdragsfördelning.

Utvärderingar när det gäller utbildningar och studiecirklar hänvisar vi till dessa texter.

Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköping

Studiecirkeln Vi Vet Vad Vi Väljer skedde i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Tidigare under hösten har sju personer med anknytning till Center för stöd till återhämtning

gått kursen samtalsledare som arrangerades av SV i Nässjö. En av dessa var med i Mullsjö som

assisterande cirkelledare. I resultat från fokusgrupperna framkommer att det är önskvärt att

samtalsgrupper och liknande uppdrag kan skötas av två peers som därigenom kan stödja och

utveckla varandra. I en förlängning kan de som varit assisterande stå på egna ben och sätta

igång nya grupper som cirkelledare och ha någon bredvid som assisterande.

Samarbete med studieförbund ger möjlighet att utbilda peers i att ansvara för studiecirklar,

samtalsgrupper och liknande arrangemang. Det gemensamma utbytet blir att studieförbunden

kan stå som medarrangörer genom sitt folkbildningsstöd. Ett Center till stöd för återhämtning

har kontakterna och samordnar arrangemang och utbildningar. Peers får adekvata kunskaper

och verktyg att arbeta med från ett etablerat studieförbund. CÅH kan bedriva cirklar med

peers som resurser och medskapare av arrangemangen.

En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Projektet är ett pågående arbete med att implementera ett återhämtningsinriktat arbete i

Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela

tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet är en del av

arbetet med nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län och finansieras av PRIO-medel från

länets kommuner och Region Jönköpings län. Projektet har bl.a. utbildat Attitydambassadörer

och Dialogutbildare samt ÅH-ombud i samverkan med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH.

BISAM Jönköping

Brukarinflytandesamordnare är ett verktyg för ökat inflytande inom Jönköping Kommuns

funktionshinderomsorg, område psykiskt funktionshinder.

Samordnarna riktar sina insatser till de verksamheter eller boenden där kommunen är

huvudman. Syftet är att utveckla personers möjligheter och vilja att påverka verksamheterna

man använder sig av. Det kan vara genom demokrati och utvecklingsmöten, studiecirklar,

seminarier eller samtalsgrupper som har fokus på utvärdering och utveckling. BISAM arbetar

även med att ge personer egna verktyg för hur man kan påverka sin vardag eller sin

verksamhet.

BISAM Jönköping har genom åren genomfört ett flertal träffar med utvecklingsperspektiv för

både små och stora grupper och samverkar gärna med både personal och brukargrupper.

11

Samarbetet med CÅH har handlat om att utveckla studiecirklarna som bedrivits i Habo och

Mullsjö. BISAM är den funktion inom området som har stor erfarenhet av att jobba med den

typen av sammankomster.

Samordning för återhämtningsombud

Uppdraget är en "spin off" från projektet "Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i

samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt"(2010-2011) riktat till

personal inom Landstinget i Jönköpings län och Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner

Under åren och med de uppdrag som frågas efter har behovet av mer riktade utbildningar för

och med peers öka inom gruppen. Många av ÅH-ombuden med egen erfarenhet av psykisk

ohälsa är även dialogutbildare och attitydambassadörer vilka utför uppdrag för projekt En

återhämtningsinriktad psykiatri samt Hjärnkoll. Den samlade gemensamma erfarenheten

dessa personer innehar samt de behov som de uttrycker är en av de viktiga anledningarna till

en gemensam samverkan med projekt CÅH och ovan nämnda projekt.

Anhörigkonsulenter

Diskussioner om hur samverkan kan se ut har inletts och viss samverkan har startas i och med

de s.k. Skavlansamtalen i Vetlanda. Ett Skavlansamtal är även planerat i Huskvarna i mars

2016.

3.4 Länskontakter och aktiviteter Kontakter med Anhörigkonsulent Vetlanda Kommun, Kameleonten i Sävsjö, Stöd och

Återhämtningsteamet i Eksjö, Habo – fyran, Tornet daglig verksamhet i Mullsjö.

För att få en bättre inblick i hur behoven ser ut i länets olika kommundelar har kontakter tagits

med bland andra anhörigkonsulenter och personal inom kommunpsykiatrin genom såväl

personliga besök som via telefon och mejlkontakter.

Utifrån vad som framkommit har projektet enligt önskemål erbjudit kommunerna att prova

bland annat s.k. Skavlansamtal och Behovsinriktade studiecirklar. Samarbeten har skett med

anhörigkonsulent, studieförbundet Vuxenskolan, BISAM, Återhämtningsombud (personal och

personer med egenerfarenhet).

Sävsjö Kommun

Personal på Kameleontens dagcenter i Sävsjö kommun uttrycker ett intresse av begreppet

återhämtning och vill även sprida kunskapen vidare till sina deltagare och annan personal inom

kommunen. Det efterfrågas tillgång till resurspersoner ex. ÅH-ombud, dialogutbildare som kan

verka som mentorer för deras deltagare i syfte att skapa ett intresse för själva begreppet

återhämtning samt motivationen att sprida kunskapen vidare inom länsdelen. Kameleonten

vänder sig till deltagare med beslut och kan därmed inte sprida information om återhämtning

till allmänheten. I anslutning till Sävsjö vårdcentral finns ett mindre infocenter där syftet är att

man skall hitta aktuell information vad gäller vård, omsorg och dagligsysselsättning mm. Här

skulle det kunna finnas möjlighet att även delge information om återhämtning, tips på

webbsidor kontaktpersoner mm. Under hösten har personalen meddelat att omorganisationer

påverkat möjligheterna att fortsätta det önskvärda utbytet, man önskar återuppta kontakt när

organisationen har landat.

12

Eksjö Kommun

Projektet har träffat personal från Stöd- och återhämtningsteamet i Eksjö vid två tillfällen för

gemensamt utbyte - de har önskat mer kunskap om projektet samt besöka en av kommunens

träffpunkter i Huskvarna. Teamet arbetar med träffpunktsverksamhet, boendestöd och har

annan rehab personal knuten till sig för enskilda insatser. De har under vår och höst

omorganiserat sin verksamhet och kontakterna sammanföll väl med deras intensioner att

utveckla en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse för att utveckla en

socialpsykiatri där egenerfarna är en resurs i verksamheterna och ett komplement till

personalen. Man ser också att det idag kan finnas personer som är beredda att ta på sig en

möjlig sådan roll. I oktober besökte CÅH i Eksjö då teamet beskrev träffpunktsverksamheten

och hur man arbetar med återhämtningsinriktat arbetssätt inom Eksjö socialpsykiatri.

Personalen berättar att de haft en dialogutbildning (via projekt En återhämtningsinriktad

psykiatri i Jönköpings län) för både personal och personer med psykisk ohälsa vilket varit en

mycket positiv erfarenhet. Teamet är intresserade av fortsatt arbete med att sprida kunskap

om återhämtning och önskar fortsätta kontakten för att framöver diskutera hur de med stöd

av CÅH kan utveckla olika alternativa aktiviteter som ex studiecirklar, mentorer för

egenerfarna.

Vetlanda Kommun

Skavlansamtal, om ämnen som berör

Plats: Vetlanda kommun. Hörsalen, Vetlanda bibliotek.

Datum: 2015-11-25

Ämne: ”Är det något som är galet?”

Ett samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola.

Målgrupp: Alla med intresse för ämnet

Skavlansamtalet genomförs inför en lyssnande publik där personer med egen erfarenhet,

specialister och anhöriga samtalar om ett ämne som berör. Samtalet leds av en samtalsledare.

Efter samtalet ges åhörarna möjlighet till frågor och kan efteråt samtala med deltagarna för

mer information. Rubrik och ämne i Vetlanda 2015-11-25 : ”Är det något som är galet?” Ett

samtal kring familjen, barnet och resurser i förskola och skola.

Deltog gjorde en skolpedagog, leg. psykolog, dietist och personer med egen erfarenhet. Ämnet

valdes i samverkan med anhörigkonsulenten i Vetlanda kommun. Projektet valde att lägga

arrangemanget på Vetlanda bibliotek för att nå ut till en målgrupp utanför vård och omsorg. I

lokalen informerade CÅH, Hjärnkoll, Anhörigstödet Vetlanda kommun och Vuxenskolan om sin

verksamhet med inriktning stöd till psykisk funktionsnedsättning och anhöriga.

Skavlansamtalet riktar sig till projektets målgrupp och allmänheten. Samtalet genomfördes

som ett kulturarrangemang i samarbete med Vuxenskolan med gratis inträde. Specialisterna

deltog i samtalet som ett uppdrag i tjänsten. Anhöriga arvoderades av projektet.

Att nå ut till små kommuner och en bredare allmänhet är ett av projektets uppdrag och

utvärderingen av arrangemanget visade på att Skavlansamtalet var ett lyckat arrangemang

som gav åhörarna information och ett ökat intresse för ämnet. Anhörigstödet i Vetlanda

13

kommun fick nya kontakter och fler kommuner har visat intresse för att genomföra ett

Skavlansamtal.

Habo och Mullsjö Kommuner

Studiecirkel – Vi vet vad vi väljer.

Plats: Habo och Mullsjö

Datum: 5 tillfällen. Habo 2015-10-26 - 2015-11-23. Mullsjö 2015-10-27 – 2015-11-24.

Målgrupp: Personer med egen erfarenhet

Antal deltagare: Habo 6. Mullsjö 3.

Mindre kommuner kan ha praktiska svårigheter att erbjuda studiecirklar, samtalsgupper,

självhjälpsgrupper inom just sitt geografiska område. Dock visar de möten CÅH har haft med

samtliga länsdelar att man välkomnar möjligheten att kunna erbjuda något sådant till sin

målgrupp.

Vi vet vad vi väljer kallas studiecirkelerbjudandet som CÅH går ut med till två orter inom

Jönköpings läns samarbetskommuner, Habo och Mullsjö. Syftet är att hitta personer som har

psykiatrikontakter med kommunerna och kan vara intresserade av att delta i en studiecirkel.

Valet av Habo och Mullsjö som samarbetes kommuner för utvecklandet av Vi vet vad vi väljer

grundar sig på möjligheten att samtidigt använda sig av personal som har ett uppdrag som

återhämtningsombud. Personalen är i sådana här faser viktiga nycklar för att nå ut till

intresserade. Det är med engagerad personal som vill och kan förmedla ett budskap, fånga

intresset, motivera, stödja och nå målgruppen som man får tag i de personer som är

potentiella deltagare.

I detta initiala skede var det Center till stöd för återhämtning som knöt denna första kontakt,

berättade om erbjudandet av studiecirkeln och hur den ser ut. Tack vare personalen fick CÅH

hjälp med att nå ut med en broschyr till ev. deltagare. Här redogjordes för innehållet i

studiecirkeln och även för tid och plats. Vem som är cirkelledare, personalkontaktperson på

orten och kontaktperson på CÅH.

Första mötet med en intressegrupp får karaktären av informationsträff och presentation av

cirkelledare, möjligt material och vilken typ av ämnen som kan erbjudas. Skillnaden mot

traditionella studiecirklar är här erbjuds möjligheten för intressegruppen att välja vad

tyngdpunkten på cirkelns innehåll ska vara.

Till den första träffen kom till Habo sju personer och till Mullsjö fyra personer. I Habo var

samlingsplatsen deras träffpunkt, Habo fyran. I Mullsjö hyrdes lokal hos Kyrkans hus. Här

bedrevs även studiecirklarna fortsättningsvis.

Träffarna arrangerades med mingel och fika samt en presentation om tankegångar där

deltagarna får värdera vad de känner mest behov för. Till detta fanns framtaget material där

de får värdera tyngden för respektive område. Områdena man kunde välja på redovisas nedan

samt även hur viktigt man tyckte dessa var. På så vis var det de ämnen gruppen prioriterade

som också styrde vad innehållet på kommande träffar kom att innehålla.

14

Hur viktigt är detta ämne för dig?

För studiecirkeln tycker jag detta ämne är:

Delaktighet och Egenmakt

Friskvård och Hälsa

Självbild

Återhämtning

Vi Väljer!

Grupperna sätter kryss för de ämnen man önskar ha studiecirkel om.

Delaktighet och Egenmakt 11 st

Friskvård och Hälsa 5 st

Självbild 8 st

Återhämtning 9 st

Studiecirkeln Ditt eget liv

Utifrån gruppernas valda områden använde sig cirkelledaren av material som är etablerat inom

ämnena och satte ihop ett kompendium där tyngdpunkten ligger på Egenmakt, delaktighet,

återhämtning och självbild. Detta material kallar man Ditt eget liv.

Ditt eget liv innehåller kapitel som fungerar som igångsättare för vidare samtal. Även en

relativt van cirkelledare kan behöva material för att få en grupp att komma igång och lära

känna varandra. En intressant iakttagelse är att vid ena gruppens första träff kom man igång

med bra samtal där man delade varandras egna erfarenheter på ett givande sätt. Gången efter

föll det sig naturligt, efter önskemål från en deltagare, att fortsätta på förra veckans ämne. Här

behövde man inte använda ett förarbetat material utan gruppen kunde själva styra in på det

innehåll som det fanns behov av.

Studiecirklarna i Habo och Mullsjö bedrevs fem gånger. Två timmar varje träff. Sex deltagare i

Habo och tre i Mullsjö. Vanligtvis har man fler träffar men för att kunna pröva under hösten

och hinna färdigt innan året var slut valdes färre.

Innehållsmässigt nämner bägge grupperna det givande att få dela erfarenheter med andra. Att

kunna samtala med personer med liknande erfarenheter utan särskilda krav skapar en positiv

känsla i grupperna och ger inspiration att komma vidare med sitt liv. Kommentarer från bägge

grupperna var att man hade önskat fortsätta och träffas både fler gånger och i längre pass.

Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5

6 3 2 Antal

Värde

Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5

3 3 Antal

Värde 2 1

Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5

7 2 1 Antal

Värde 1

Inte så viktigt Jätteviktigt 1 2 3 4 5

5 5 Antal

Värde 1

15

Region Jönköpings län

Källarn 1

I januari 2015 kom CÅH i kontakt med psykosvården psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

en ny verksamhet för patienter som erhåller depå medicin planerades. Psykosvården

inspirerades av verksamheter i Göteborg och sökte nu personer med egenerfarenhet av

psykossjukdom i syfte att vara förebilder/mentorer och aktivt delta i verksamheten. Med hjälp

av peers ville kliniken erbjuda meningsfulla aktiviteter under ca tre timmars väntan innan

deltagarna kan åka hem igen. Kontakt med Samordnare för ÅH-ombud och CÅH förmedlades

av projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri Jönköping län då uppdraget lämpade

sig för befintlig verksamhet. Två peers med erfarenhet av psykossjukdom, utbildning i ett

återhämtningsinriktat arbetssätt och med intresse för uppdraget involverades i fortsatt

planering då lokaler skulle inredas och aktiviteter planeras. Tre av personalen hade möjlighet

och deltog i två dagars utbildning i ett återhämtningsinriktat arbetsätt under början av våren.

Verksamheten som går under benämningen Källarn 1 smög igång under våren och startade på

allvar under hösten. Efterhand som personal samt deltagare hittat rutiner i verksamheten har

de två peers även presenterat och förmedlat en del av sin unika erfarenhet och kunskap vad

gäller återhämtning, strategier och redskap för bättre mående till deltagarna.

Sammantaget är man mycket nöjd med att ha tillgång till peers i verksamheten. De tillför ett

annat, avdramatiserande perspektiv på psykisk ohälsa särskilt till de unga patienterna.

Deltagarna uppfattas ha varit mycket positiva, det har uppstått bra diskussioner och

erfarenhets utbytet mellan peers och deltagare vad gäller att ”leva” med sjukdomen har blivit

bättre än med enbart vårdpersonal. På grund av olika anledningar har det under hösten varit

en hel del personalbyten där de uttrycker att det är de båda peers som bidragit till stabilitet

verksamheten.

Båda peers upplever att de gör en viktig insats, att de har en kompletterande kunskap att

förmedla samt att deras medverkan uppskattas av deltagarna vårdpersonal. Trots de ofta

förekommande bytena av personal upplever de sig som naturliga medarbetare i ett väl

fungerande samarbete. De känner även att en personlig utveckling skett genom uppdraget

och att de kompletterar varandra med sina erfarenheter och kunskaper.

Under hösten planeras återkommande teman där peers och personal kommer att ansvara för

sina respektive delar. Personal vill ha fortsatt tillgång till peers, både personal och peers vill har

fortsatt stöd i hur man med egenerfarnas kunskap och erfarenheter kan utveckla

verksamheten framåt.

3.5 Föredrag och information

Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköping

Projektledarna presenterar projektet och våra visioner för vuxenskolans

verksamhetsutvecklare i länet i syfte att skapa intresse och knyta kontakter inom länet.

Projektet har efter denna presentation inlett kontinuerlig kontakt och samverkan med SV.

2015-04-14

16

Verksamhetsdagar IFS, Ädelfors folkhögskola

I samband med att CÅH deltog i gemensamt samråd med brukarorganisationer och brukarråd

kom en inbjudan att berätta om projektet under IFS verksamhetsdagar till hösten. Uppdraget

var att berätta om återhämtning och projekt CÅH. Detta gjordes tillsammans med en peer,

som berättade om sin återhämtning och de uppdrag hon arbetat med som

återhämtningsombud och dialogutbildare. 2015-10-04

Verksamhetsdagar Länsnätverket psykiatri, Hooks Herrgård

Tillsammans med projektledare från En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

presenterade CÅH våra gemensamma tankar om utvecklingen av återhämtningsperspektivet i

länet. Här beskrevs behovet av en samordnad återhämtningsinriktad psykiatri i länet.

2015-12-03

Utvecklingskraft maj på Elmia, Jönköping. 2015-05-06

Utvecklingskraft 2015, 6 – 7 maj på Elmia, Jönköping är en konferens för personer som arbetar

inom omsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård. En nationell mötesplats där det går att ta del

av samt även sprida goda exempel på förbättringsarbete

Projektet delade bord med nybildade föreningen Hjärnkoll Jönköping. I deras röda monter var

det många besök, samtal och frågor kring psykisk ohälsa och betydelsen av en bra

återhämtning. Mellan föreläsningarna minglade intresserade konferensdeltagare livligt och det

knöts viktiga kontakter. Det var också ett utmärkt tillfälle att nå ut med information om CÅH

till andra kommuner i länet.

Öppet hus på Sanna huset i samarbete med ADV, Jönköpings kommun. 2015-05-19

Projektet deltog i det gemensamma Öppet hus som bedrevs i Sannahuset. I samband med det

togs det fram en informationstavla som visuellt beskriver projektet. Denna tavla har CÅH

sedan även använt i dokumentformat när projektet presenterats för de kontakter och möten

som genomförts under året. CÅH fick under dagen besök av personal inom Jönköpings och

Vetlanda kommun och Region Jönköpings län. Bland annat framkom efterfrågan på ett vidare

samarbete vad gäller återhämtning- och återhämtningsinriktat arbete då det pekades på att

personer med psykisk ohälsa även kan vara inskrivna vid andra kliniker och enheter än inom

psykiatrin.

Aktiviteter Återhämtningsombud

Information och återknytning efter utbildning i Ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

Ombud, personer med egen erfarenhet. 15 deltagare. 2015-04-23

Ombud, personal. 25 deltagare. 2015-04-28

Vid dessa två tillfällen delgavs information om uppdraget som ÅH-ombud och även en del av

de förändringarna som införts sedan start. En av dessa är att personen först ska gå utbildning i

ÅH-inriktat arbetsätt innan man kan kallas för ÅH-ombud. ÅH-ombud med personal erfarenhet

utser inte längre personer att bli ÅH-ombud utan rekommenderar dem att söka kontakt med

samordnare som informerar mer om uppdraget, utbildningen och de krav som ställs på

personer som agerar som ÅH-ombud. Då kan man även få möjlighet att träffa peers som kan

berätta mer om hur de upplever uppdraget. För de ÅH-ombud som vill delge sin

egenerfarenhet av återhämtning finns numer en fördjupningsutbildning i ÅH-processen (se

avsnitt om utbildningar). Vi de båda mötena informerades även om CÅH och projektets

17

intentioner samt fokusgrupperna och en intresse anmälan för att delta i dessa lämnades ut till

samtliga deltagande på mötena (se avsnitt om fokusgrupper).

Nätverksträff och information om verksamhet inom kommun och psykiatrisk klinik.

Ombud, personal och personer med egen erfarenhet. 50 deltagare. 2015-10-22

Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av hur flertalet verksamheter inom kommun och

psykiatriska kliniken på olika sätt arbetar med återhämtningsperspektivet med stöd av

återhämtningsombud. Bland andra berättade enhetschef inom Arbetslivsinriktad

dagligverksamhet tillsammans med engagerade återhämtningsombud om hur jobbet med

implementering av Återhämtningsinriktat arbetssätt bedrivs inom verksamheten. Två peers

berättade om kursen Återhämtningsprocessen fördjupning för vilken de även är kursledare och

man fick även ta del av aktuella aktiviteter och information om projektet Center till stöd för

Återhämtning. Flertalet deltagare uttryckte att det var mycket positivt att höra att det sker

mycket inom området för ett återhämtningsinriktat arbetssätt och var nöjda med en

informativ och inspirerande eftermiddag.

Nyhetsbrev

CÅH mailar varje månad ut ett eNyhetsbrev. På mail listan står alla de som på något sätt

kommit i kontakt med projektet. Det finns möjlighet att avregistrera sig från utskicket.

I syfte att inspirera och motivera till ett center till stöd för återhämtning har projektets valt att

sprida information om vad som är på gång och aktuella nyheter genom ett månatligt

eNyhetsbrev till peers och personer inom verksamheter, organisationer, myndigheter,

föreningar och patientgrupper intressanta för projektet. Information om nyhetsbrevet och

möjlighet att anmäla sig som prenumerant har bland annat delgivits vid tillfällen då CÅH

informerat om verksamheten, personer har även hört av sig till någon av projektledarna för att

skriva upp sig på prenumerationen. Nyhetsbrevet går i dagsläget ut till 214 prenumeranter.

Webb

Via webben kan man få en allmän överblick om Center till stöd för Återhämtnings verksamhet

och intention samt kontaktuppgifter. Länkat till dessa sidor finns även det månatliga

nyhetsbrevet som innehåller mer detaljerad och aktuell information. Under projekttiden har

det framkommit behov av att utveckla en samlad webbplats för målgruppen med information

om funktionsnedsättningar, samhällsguider, utbildningar och evenemang samt länkar till olika

hemsidor inom region och kommunerna.

Under Jönköpings kommuns externa nät, sökord Center till stöd för återhämtning

Jönköpings kommun. På Jönköpings kommuns intranät finns en länk till sidan.

Under Region Jönköpings läns hemsida, FoUrum social välfärd, ligger information

under sökord Center till stöd för återhämtning Region Jönköpings län.

Kontaktregister

I syfte att skapa ett hållbart kontaktnät har projektet skapat ett kontaktregister som är lätt att

uppdatera med aktuell information. Projektet har för detta ändamål valt att använda sig av

Microsoft Access för att hålla ett aktivt och lättarbetat kontaktregister. Projektledarna fick i

augusti 2015 godkänt av dåvarande chef för IS-enheten och socialförvaltningens

18

säkerhetshandläggare inom Jönköpings kommun, att skapa ett liknande kontaktregister. I

funktionen går det att samköra viss information så att det exempelvis går att lyfta fram de

peers som har gått olika utbildningar till ÅH-ombud, attitydambassadörer samt

dialogutbildning. Inga personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter finns sparade i

registret.

3.6 Utbildningar på CÅH

Ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

Plats: CÅH

Datum: Två tillfällen, två dagar 2015-03-03/03-17 och 2015-05-04/05-18.

Målgrupp: Personal och personer med egen erfarenhet.

Antal deltagare: Sammanlagt 32 personer

Utvärdering från utbildningar i samband med skapandet av Samordningen av

Återhämtningsombud har pekat på mycket positiva resultat och upplevelser av att ge en

gemensamutbildning för personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa samt professionella

inom kommun – och regionpsykiatri.

Under våren har CÅH förlagt utbildningen ”Ett återhämtningsinriktat arbetssätt” för ÅH -

ombud till Sannahuset i syfte att förstärka ett blivande center till stöd för återhämtning i rollen

som kompetensplattform inom begreppet återhämtning. Två utbildningar med sammanlagt 32

personer, 18 personal inom kommun och region samt 14 personer med egenerfarenhet, har

genomförts i samverkan med Kommunalutveckling och projektet En återhämtningsinriktad

psykiatri i Jönköpings län.

Utbildningen är upplevelse- och processbaserad där man aktivt får ta ställning i

värderingsövningar, reflektera och diskutera kring deltagarnas erfarenheter. Hemuppgift

mellan de båda utbildningsdagarna ingår. Innehållet bygger på erfarenheter av RSMHS

utbildning i återhämtningsinriktat arbetssätt och utförs enligt en evidensbaserad praktik

bestående av forskning, brukares erfarenheter samt professionellas erfarenheter. I

utbildningen ingår bland annat forskning, definitioner av begreppet återhämtning, vad hjälper

- vändpunkter, erfarenheter från personer med psykisk ohälsa, återhämtningsprocessen och

att arbeta återhämtningsinriktat.

I utvärderingar från utbildningen bekräftas tidigare positiva erfarenheterna då det

genomgående framgått att den blandade gruppen, med både personal och personer med egen

erfarenhet av psykisk ohälsa som deltagare, är ett framgångskoncept. Deltagare upplever att

den blandade gruppen bidrar med andra perspektiv och djupare förståelse mellan de båda

gruppernas upplevelser, behov och beteenden/reaktioner. I övrigt lyfts blandningen av

föreläsning, forskning, egenberättelserna, grupparbeten, diskussioner och värderingövningar

fram som positivt och utvecklande.

19

Återhämtningsprocessen fördjupning, steg 1

Plats: CÅH

Datum: 5 halvdagar inklusive en avslutande workshop. 2015-05-21 – 2015-06-23

Målgrupp: Personer med egen erfarenhet som gått utbildningen Ett återhämtningsinriktat

arbetssätt

Antal deltagare: 10

Från starten 2012 för Samordningen av Återhämtnings ombud har det varit ett uttalat krav att

ÅH-ombud med egenerfarenhet av psykisk ohälsa skall inneha: en (tillräcklig) trygg distans och

öppenhet i förhållandet till denna erfarenhet samt en vilja och förmåga att förmedla

erfarenheter i syfte att stötta och hjälpa andra. Utbildning i ”ett återhämtningsinriktat

arbetssätt” har för detta ändamål varit en bra grundutbildning. Under åren har efterfrågan på

insatser från ÅH-ombuden medfört ytterligare behov av individuell fördjupning i ämnet

återhämtning. Utifrån önskemål från ÅH-ombud med egen erfarenhet av psykisk ohälsa

verkandes inom psykiatrin i Habo, Jönköping, Mullsjö har en behovsorienterad

processutbildning med fördjupning i återhämtningsprocessen skapats. En förhoppning och

förväntan är att utbildningen skall vara ett komplement för länet samtliga peers (se definition

ovan) och ytterligare rusta dem inför de olika uppdrag som efterfrågas inom länet.

Utbildningen ägde rum under fyra tillfällen 2015-05-21- 2015-06-23 för tio personer och har

skapats i samverkan med projekt ”En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län” samt

CÅH.

Innehållet i utbildningen bygger på material och fakta från utbildningen ett

återhämtningsinriktat arbetssätt samt samtalsgrupp om återhämtning sammanfogad av ÅH-

ombud. Utbildningen utformades och genomfördes av två peers, en avslutande workshop

sammanställdes av projektledare från CÅH där syftet var att fånga upp ytterligare behov och

önskemål om inriktade utbildningar för ÅH-ombuden.

Utvärderingen av denna processutbildning visar att deltagarna känt sig trygga med varandra

samt upplevt att ledare och material varit ”proffsigt” och innehållet berikande. Deltagarna

uppger att de fått en fördjupad insikt i sin egen ÅH-process samt hur de kan använda sig av

denna kunskap och gruppens gemensamma erfarenheter i sin roll som ÅH-ombud och peer. En

positiv bieffekt av utbildningen är att gruppen, i syfte att bli mer medvetna om egna och

andras strategier och verktyg för återhämtning, även börjat fungera som en självhjälpsgrupp

(se definition) för den individuella åh-processen. Det finns önskemål och planer på att fortsätta

dessa träffar under våren 2016 med utgångspunkt även från vad som framkom i den

avslutande workshopen. Utvecklingen kan ses som ett steg i att skapa en trygg och gemensam

grund för peers och peer support i syfte att använda sin egen återhämtning som expertis i ett

recovery collage.

20

Återhämtningsprocessen fördjupning, steg 2

Plats: CÅH

Datum: 3 halvdagar. 2015-11-17 – 2016-01-11

Målgrupp: Personal och personer med egen erfarenhet som aktivt arbetar med uppdrag som

återhämtningsombud eller som annan resurs inom ett återhämtningsinriktat arbetssätt efter

psykisk ohälsa.

Antal deltagare: 6

Utbildningen utforskar samband mellan individuella erfarenheter och ett

återhämtningsinriktat arbetssätt. Syftet är att förbättra och stärka ett individuellt

återhämtningsarbete för både personal och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

Utbildningen är utformad och genomförd av en person med egen erfarenhet.

Innehållet fokuserar på upplevelsemässiga övningar som är självinstruerande. Hela kursen kan

repeteras många gånger, där du för varje gång kommer ett lager djupare. Varje deltagare får

ett kursmaterial att ta med sig hem. Kursen består av tre delar och genomförs under tre olika

tillfällen.

1. Konsten att styra din uppmärksamhet

Hur kan vi få tillgång till fri uppmärksamhet eller bli bättre på att använda den uppmärksamhet

vi redan har? Det vi sätter vår uppmärksamhet på växer. Vi utforskar vart vår uppmärksamhet

går och om vi vill rikta den på annat sätt.

2. Att hantera sina föreställningar

Det finns ett samband mellan dina föreställningar och upplevelserna av dig själv, din

omgivning, andra människor och din livssituation. Vi utforskar sambandet och undersöker vad

vi kan förändra.

3. Samstämmighet.

Att bli samstämd garanterar framgång. Den tredje delen ”Att få ihop livet” utforskar

förhållandet mellan uppmärksamhet, motivation och att sätta upp mål. Att hitta

samstämmighet är det som leder människor till att ta huvudrollen i sitt eget liv och skapa

vägen framåt/hemåt.

Utvärderingen visade på ett ökat intresse och fördjupning och helhetsintrycket var mycket bra.

För att kunna ta del av innehållet behöver deltagarna ha kommit en bra bit på väg inom sin

egen återhämtning och reflektionerna från utvärderingen pekade på att det är en fortbildning

och inte kan rekommenderas till alla.

Att Leva ett friskare liv genom Landstinget Blekinge.

Målgrupp: Personer som har en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionshinder. Även

närstående.

Utbildningen Att leva ett friskare liv är speciellt intressant då det har ett salutogent

angreppsätt som kombinerar en evidensbaserad praxis då de två ledarna skall ha

egenerfarenhet samt professionell expertis. Då utbildningen även vänder sig till anhöriga och

21

närstående samt till en vidare målgrupp än personer med enbart psykiskohälsa kan den även

vara ett led i att motverka stigmatisering.

Under hösten har projektet anmält två platser till personer för att utbilda dem till ledare i

syftet att under första kvartalet 2016 erbjuda en första utbildningsomgång till intresserade

deltagare i länet. På grund av felaktiga uppgifter om kursstart samt därefter ändrat datum för

denna pga. sjukdom har ledarutbildning inte gått att genomföra enligt planeringen. Därmed

kommer ej heller någon utbildning i Att leva ett friskare liv att bedrivas det första halvåret

2016. CÅH har två garanterade platser till nästa ledarutbildning som förhoppningsvis kommer

att äga rum hösten 2016.

4. Diskussion Det är med klarare blick vi kan se framåt då det handlar om en medskapande psykiatri. Att

involvera egenerfarna i olika sammanhang när det handlar om utveckling av verksamheter,

utbildning av professionen eller andra egenerfarna ser vi ger positiva reaktioner och

utvärderingar. Man skapar en större förståelse och ger människor möjlighet att dela

erfarenheter med varandra på ett sätt som i sig är en återhämtningsprocess. Effekten av en

pedagogisk inriktning skapar dynamik i mötet mellan människor vilket leder till en större

förståelse av sig själv och andra. Och får individen att se sig själv i ett sammanhang.

Center till stöd för återhämtning har velat visa på den effekten. Projektet vill även visa hur

olika insatser kan bredda kunskapen om psykisk ohälsa, hur viktigt det är att samordna

aktiviteter och även hur viktigt det är att skapa nätverk av kontakter inom området psykiatri.

Det vi ser under vårt projektår är exempelvis hur flera personer efterfrågar möjligheten att

själv bidra med sin egen erfarenhet. Hur personer önskar att man arbetar med peers som

resurser. Idag är dessa resurser inte så många och en del är hårt ansatta av arbete då man

gärna vill ha deras medverkan i olika sammanhang. Vi ser även att vårdpersonal har egen

erfarenhet av psykisk ohälsa och är en grupp som oftast inte kommer till tals. Det är svårt att

vara öppen med att ha egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vara professionell. Men egen

erfarenhet av psykisk ohälsa är en kompetens som skulle kunna öppna dörrar mellan

traditionella vårdformer och ett idag vanligare tänk, där egenerfarenheten är en merit.

CÅH ser vid möten med andra verksamheter och projekt att det pågår mycket arbete som har

liknande önskemål om en återhämtningsinriktad psykiatri. Överblicken av dessa aktiviteter kan

ibland bli svår och en del i ett framtida samordningstänkande är att skapa funktioner som ser

helheten av pågående arbeten.

CÅH är platsen där man samordnar resurser, personer, aktiviteter, peers, kunskap, utbildning,

information och ger människor möjlighet att mötas som en del i sin utveckling.

CÅH är en plats där människor verkar på lika villkor men med olika erfarenheter i en

medskapande atmosfär. En sammanhållen länsgemensam organisation ger möjligheter till ett

gemensamt synsätt och resurser som anpassas till de olika behov som finns inom regionens

länsdelar. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län.

22

5. Slutsats Projektet har visat att det finns ett behov av och ett ökat intresse för att utveckla en fysisk

plats, en arena och kompetensplattform där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa

används som resurs och medskapare, för att samla, förmedla och sprida kunskap om stöd till

återhämtning. De kontakter och samarbeten som inletts med andra kommuner inom länet

pekar även på att det finns intresse och behov för ett länsgemensamt CÅH. Det finns

möjligheter att vidareutveckla redan befintliga resurser samt i detta projekt prövade och

utvärderade aktiviteter. Slutsatsen är baserad på det som hittills är genomfört och utvärderat i

projektet.

23

Referenser Törnqvist, Ingvar (2002) Oscar Olsson, Studiecirkelns fader. Bilda Förlag & Idé

Gougoulakis, Petros (2001) Studiecirkeln, Livslångt lärande…på svenska! HLS Förlag

Bogarve, Camilla & Ershammar, David & Rosenberg, David (red.) (2012) Rehabilitering och stöd

till återhämtning vid psykiska funktionshinder. Gothia Fortbildning

Steinsaphir, Åsa & Sundström, Klas & Ljungberg, Amanda & Semius, Janine (2015) Utbildning:

Medarbetare med brukarerfarenhet. Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri

södra Stockholm

BISAM, Jönköping (2014) Medskapande verksamheter. Jönköpings Kommun

Regeringskansliet (2012) PRIO-psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk

ohälsa 2012-2016. Socialdepartementet

Internetkällor

Centre for mental healt (www.centreformentalhealth.org.uk)

Fareassieme, Mental Health Service of Trento (www.fareassieme.it)

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2010) Positionspapper – Patient och brukarmedverkan.

(www.skl.se)

SKL, Brukare och patienter som aktiva medskapare.(www.skl.se)