Rapport - Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk

FÖRDJUPAD ANALYS AV ÖRGRYTE NYA KYRKA 2012Kristin Balksten, Johanna Lange & Martin Lindholm

Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk

Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk

Fördjupad analys av Örgryte nya kyrka

Kristin Balksten, Johanna Lange & Martin Lindholm

Göteborg 2012

Göteborgs stifts skriftserie 2014: 01

ISBN 978-91-979581-0-3

Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverkKristin Balksten, Johanna Lange, Martin Lindholm

© Göteborgs stift 2014

Ansvarig utgivare: Per StarkeOmslag: Örgryte nya kyrka. Foto: Johanna LangeGrafisk form: Kristin Balksten, Tomas Pettersson

Göteborgs stiftBox 11937404 39 Göteborg

031-771 30 00

www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift

FÖRORD Göteborgs stift, som på många andra håll, bär åtskilliga spår av det sena 1800-talets intensiva kyrkobyggande. Kyrkorna från denna epok utgör tveklöst en betydelsefull och alltmer uppskattad del av det kyrkliga kulturarvet, men är också många gånger behäftade med stora byggnadstekniska brister och höga underhållskostnader.

Föreliggande rapport är den avslutande delen av projektet om fuktproblema-tik i oputsade sten- och tegelkyrkor i Göteborgs stift. Den är en fördjupad under-sökning av Örgryte nya kyrka med paralleller till S:t Pauli kyrka i Göteborg. Två kyrkor ritade av den i Västsverige så produktive kyrkoarkitekten Adrian C. Peter-son, ungefär samtida men som uppvisar en helt väsensskild skadebild idag. Hur kan detta komma sig?

Vår förhoppning är att resultatet av studien kan vara till hjälp förutom i sam-band med kommande renovering av Örgryte nya kyrka, också för andra kyrko-byggnader med liknande problematik. Det har varit spännande att fördjupa sig i dessa frågeställningar och försöka förstå komplexiteten bakom fuktproblem i saltskadat murverk. Förhoppningsvis kan de ökade kunskaperna ge förutsätt-ningar för en långsiktig, såväl kulturhistoriskt, byggnadstekniskt som ekono-miskt hållbar förvaltning. Matilda Dahlquist Roger Olausson Stiftsantikvarie Fastighetschef Göteborgs stift Svenska kyrkan i Göteborg

INNEHÅLL

1 Inledning ..................................................................................................... 8

2 Bakgrund .................................................................................................... 8

2.1 Problemformulering ............................................................................................ 8

2.2 Syfte och metod ................................................................................................... 9

2.3 Källmaterial ......................................................................................................... 9

2.4 Upplägg ............................................................................................................... 11

3 Arkitekt Adrian Crispin Peterson.............................................................. 12

Kyrkoarkitekt ........................................................................................................... 12

4 Örgryte nya kyrka ...................................................................................... 14

4.1 Beskrivning ......................................................................................................... 14

4.2 Historik............................................................................................................... 16

4.3 Konstruktion och material ................................................................................ 17

4.4 Kyrkan färdigställd ............................................................................................ 19

4.5 Åtgärdshistorik mur- och putsarbeten ............................................................. 19 1901 Kyrktornet skadat ....................................................................................... 19 1908 Kyrktornets västra sida i dåligt skick ....................................................... 19 1922-1923 Installation av ny värmeanläggning samt smärre putsarbeten.... 20 1924 Ombyggnadsförslag av torn ..................................................................... 20 1927 Reparation av torn och västgavel ............................................................ 22 1937 Behandling av fasad .................................................................................. 23 1937 Interiör restaurering ................................................................................. 23 1958-1960 Fasadreparationer ............................................................................ 24 1965-1967 Smärre reparationer av torn och fasader ....................................... 27 1969-1971 Reparationer av murverk, torn och fönster ................................... 28 1983-1986 Fuktskador och rivningsdiskussion ............................................... 29 1996 Exteriör renovering .................................................................................. 29

4.6 Sammanfattning ................................................................................................ 32

5 Sankt Pauli kyrka ....................................................................................... 33

5.1 Historik ............................................................................................................... 33

5.2 Konstruktion och material ................................................................................ 33

5.3 Åtgärdshistorik mur- och putsarbeten ............................................................. 33 1916-1917 Exteriör renovering ............................................................................ 33 1940 Utvändiga reparationsarbeten ................................................................ 36 1952 Reparationer i tornet ................................................................................ 36 1967 Restaurering .............................................................................................. 36 1994 Reparation av tornfasader ....................................................................... 37

5.4 Sammanfattning ............................................................................................... 37

6 Kartläggning och beskrivning av skador ................................................. 38

6.1 Örgryte nya kyrka ............................................................................................. 38 Utvändiga skador .............................................................................................. 38 Invändiga skador ............................................................................................... 47

6

Dokumentation utbytt tegel i fasader ............................................................. 50

6.2 Sankt Pauli kyrka ...............................................................................................53 Utvändiga skador .............................................................................................. 53 Invändiga skador ............................................................................................... 57

7 Fuktproblem i murverk ............................................................................ 59

7.1 Saltrelaterade skador i murverk ....................................................................... 59 Saltförekomst ..................................................................................................... 59 Salters beteende i relation till relativ fuktighet ............................................. 60 Salters kristallisation i murverk ........................................................................ 61 Förebyggande åtgärder för minimering av saltskador .................................. 63

7.2 Skador beroende av högt fuktinnehåll i murverk ............................................ 65 Frostskador ........................................................................................................ 65 Upplösning av kalk i murbruk ......................................................................... 66

8 Undersökning av material, konstruktion och klimat ............................. 68

8.1 Klimatmätning .................................................................................................. 68

8.2 Analys av material och konstruktion ............................................................... 71

9 Sammanfattande analys av historisk och teknisk undersökning ........... 76

9.1 Ursprunglig teknisk idé ..................................................................................... 76

9.2 Konstruktion och material ............................................................................... 77

9.3 Murverkets skadebenägenhet .......................................................................... 78

9.4 Underhållsintervall i Örgryte nya kyrka och S:t Pauli kyrka ........................ 79

9.5 Utvärdering av skador och åtgärder ................................................................ 80

10 Fortsättning på projektet ........................................................................ 82

10.1 Provytor ............................................................................................................ 82

10.2 Etappindelning ................................................................................................. 83

10.3 Utvärdering ...................................................................................................... 83

11 Förslag till åtgärder gällande Örgryte nya kyrka .................................... 84

12 Källförteckning ....................................................................................... 85

12.1 Otryckta källor ................................................................................................. 85 Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm ................................................. 85 Landsarkivet i Göteborg ................................................................................... 85 Örgryte kyrkoarkiv ............................................................................................ 85 Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv .......................................................... 85 Örgryte församling ............................................................................................ 85 Ritningar ............................................................................................................ 85

12.2 Tryckta källor ................................................................................................... 86 Bilaga 1 Foton över Örgryte nya kyrka, exteriören och interiören Bilaga 2 Ritningar med markerade tegelbyten på Örgryte nya kyrka Bilaga 3 Tunnslipsanalys av tegel- och murbruksprover Bilaga 4 Analys av salter från Örgryte nya kyrka Bilaga 5 Vattenabsortion under lågt tryck, Örgryte nya kyrka och Sankt Pauli

kyrka

7

1 INLEDNING Följande kartläggning av fuktproblem i Örgryte nya kyrka är utarbetad av Kristin Balksten, Johanna Lange och Martin Lindholm på uppdrag av Svenska Kyrkan i Göteborg och Göteborgs stift.

Örgryte nya kyrka har problem med fukt som tränger igenom murverket. Det har gjorts ett flertal reparationer och renoveringar under kyrkans livstid men problemen är återkommande. Det finns behov av att kartlägga tidigare åtgärder och utreda fuktproblematiken närmare.

Följande studie baseras dels på historiskt källmaterial dels på tekniska under-sökningar av kyrkan och dess murverk. Den historiska undersökningen är ge-nomförd av Lindholm Restaurering genom Johanna Lange med hjälp av Martin Lindholm, medan Balksten Byggnadsvård genom Kristin Balksten står för prov-tagningar i murverket. Den tekniska genomgången och analysen är utförd av Lindholm och Balksten. Beskrivning av fuktproblematik i murverk är utförd av Balksten. Arbetsgruppen besitter antikvarisk och teknisk kompetens och samt-liga delkapitel är resultat av nära samarbeten inom gruppen.

2 BAKGRUND

2.1 PROBLEMFORMULERING Örgryte nya kyrka tillhör en generation byggnader som ofta anses ha problema-tiska murverk. Gemensamt för dessa byggnader är till viss del att de är uppförda med en fullmurskonstruktion som är klädd med ett hårdbränt tegel med smala fogar. När sådana murar efter en tid blir otäta och tar in fukt och väta har de svårt att torka ut genom att de har en hårdare yta än kärna. Andra aspekter som inverkar i fuktproblematiken är givetvis konstruktion, omgivande klimat, inne-boende egenskaper i tegel och bruk samt i viss mån arkitekturen som sådan.

Det har gjorts en övergripande kartläggning av kyrkor i Göteborgs stift från denna epok av Elisabeth Andersson (2010). Många av kyrkorna som tas upp i kunskapsunderlaget är ritade av Adrian Peterson och hans kyrkor framhålls ibland som särskilt problematiska. Det är troligen inte just han som person och hans formgivning som är avgörande utan snarare tidens sätt att bygga. Under andra hälften av 1800-talet påverkades byggandet alltmer av industrins framväxt som också började förse byggsektorn med nya material. Under Adrian Petersons studietid förändrades utbildningen vid de tekniska skolorna, och väg- och vat-tenbyggnad samt civil byggnadskonst infördes som självständiga fack till följd av teknikutvecklingen. Nu inleddes en tid då man inte alltid hade någon tidigare erfarenhet av en del av de nya material som användes vilket kanske kan förklara en del av den problematik som sedan följde.

För att bredda bilden av Örgryte nya kyrka och kunna relatera den till någon likvärdig byggnad har en parallell kartläggning genomförts av Sankt Pauli kyrka. Även Sankt Pauli är ritad av Adrian Peterson och har samma typ av fasadtegel som Örgryte Nya, men inte lika stora problem med fukt i murverket. För studien har det därför varit intressant att undersöka vad som eventuellt skiljer dessa kyrkor åt avseende materialval, konstruktion, underhållsintervall, metoder etc.

8

2.2 SYFTE OCH METOD Den historiska undersökningen syftar till att i möjligaste mån kartlägga på vilket sätt samt med vilka material och metoder Örgryte nya kyrka respektive Sankt Pauli kyrka uppfördes samt hur de båda kyrkorna därefter har underhållits. Den historiska framställningen bygger på tillgängligt arkivmaterial hos ett antal ar-kivbildare i Göteborg och Stockholm. Se 2.3 Källmaterial.

Parallellt med den historiska undersökningen har en teknisk undersökning av murverket utförts med kartläggning av material och skador. Prover har tagits ut från murverken för tunnslipsanalys och saltanalys för att möjliggöra en fördju-pad studie av murverkets fuktproblematik. Analyserna presenteras i sin helhet i bilaga 3-5. Även demontering av fasadsten har gjort på Örgryte nya kyrka för att fastställa skadebilden på djupet.

Resultatet från de båda undersökningarna analyseras gemensamt och ligger till grund för nya renoveringsåtgärder i Örgryte nya kyrka.

2.3 KÄLLMATERIAL Studiens huvudsakliga frågeställning kretsar kring tekniska aspekter avseende Örgryte nya kyrkas tegelfasader. Det har visat sig att fasadunderhåll inte genere-rat särskilt mycket arkivmaterial genom åren. Det finns åtskilligt mycket mer att tillgå vad gäller interiör restaurering, orglar och kyrkliga inventarier. Det käll-material som direkt rört den aktuella frågeställningen har visat sig vara ganska knapphändigt och kortfattat i många fall. Tekniska frågor har ofta avhandlats i mötesform och detaljer om exteriören har nedtecknats vid besiktningar etc. När det gäller detaljer kring val av exempelvis material och metoder, har mycket säkerligen diskuterats muntligt och bestämts på plats.

Källmaterialet som använts i denna studie är fördelat på flera olika arkivbil-dare enligt listan nedan. Efter varje arkiv finns en kommentar som syftar till att i korthet redogöra för vad det finns för typ av handlingar i det aktuella arkivet. Förhoppningsvis kan det underlätta för den som vill fortsätta eller komplettera studien i framtiden.

Antikvarisk-topografiska arkivet (i Stockholm) Göteborg, Sankt Pauli kyrka Mapp (brun) Kungliga byggnadsstyrelsens handlingar rö-

rande Sankt Pauli kyrka Mapp (blå) Göteborg, Sankt Pauli. Innehåller ritningar. Mapp (vit) Riksantikvarieämbetets handlingar rörande

Sankt Pauli kyrka Mapp Göteborg Tidningsurklipp. Kyrkor J-Ö Göteborg, Örgryte nya kyrka Mapp (brun) Kungliga byggnadsstyrelsens handlingar rö-

rande Örgryte nya kyrka. Mapp (blå) Göteborg, Örgryte nya kyrka. Innehåller rit-

ningar. Mapp (vit) Riksantikvarieämbetets handlingar rörande

Örgryte nya kyrka Arkivhandlingar i form av tillståndsansökningar, korrespondens mel-lan arkitekt, församling och Överintendentsämbetet, Kungl. bygg-nadsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet. Det finns även ritningar

9

och tidningsurklipp. Handlingarna ger mycket information avseende interiöra förändringar i kyrkorna men inte så mycket avseende tek-niska frågor exteriört. Landsarkivet i Göteborg Göteborgs Gamlestads kyrkoarkiv (numera Sankt Pauli): OIb:1-3 Byggnads- och restaureringshandlingar. OVI Ritningar. Göteborgs kyrkonämnds arkiv: FIca: 1-6 Byggnadskommittéers handlingar - Sankt

Pauli församling FIcf: 1 Byggnadskommittéers handlingar - Örgryte

församling Byggnadskommittéernas handlingar ger en mer detaljerad bild av re-parations- och underhållsarbeten i exteriören. Innehåller protokoll, arbetsbeskrivningar, anbud, fakturor, besiktningsutlåtanden. A V b: 1 Centrala byggnadskommittén. 1989-1994. Innehåller protokoll från sammanträden. Ej genomgången, troligen magert innehåll i likhet med nedanstående arkiv. A XIII: 1 Fastighetskommitténs protokoll och handlingar 1958-1962 (Fastighetskommittén inrättades 1958) Fastighetsnämndens protokoll ger en översiktlig bild av skadeproble-matik och förloppet mellan skadebesiktning och åtgärd samt budget-frågor. Här finns även besiktningsprotokoll för besiktningar utförda av Fastighetskommittén 1958-1962. Dessa är dock kortfattade. A XIII: 8 Fastighetsnämndens protokoll. 1995-1999. Fastighetsnämndens protokoll ger en översiktlig bild av skadeproble-matik och förloppet mellan skadebesiktning och åtgärd samt budget-frågor. Här saknas all detaljerad information i form av arbetsbeskriv-ningar, byggmötesprotokoll och besiktningar. Finns hänvisningar till handlingar som bör vara intressanta. Dessa är dock ej förtecknade i Landsarkivets databas. I Göteborgs kyrkonämnds arkiv finns även en ritningssamling med ritningar från Örgryte Nya och Sankt Pauli = Lunden. Örgryte kyrkoarkiv K III a:2 Kyrkorådets protokoll. 1890-1912. K III a:8 Kyrkorådets protokoll. 1958-1977. K III b:1, 6 Handlingar till kyrkorådets protokoll. Svårarbetat material då det innehåller allt som rör församlingens ar-bete. Här finns även frågor som rör kyrkans underhåll samt repara-tioner och restaureringar. I handlingarna kan mer detaljerat material finnas. Det ger en översiktlig bild av renoveringshistoriken som san-nolikt är ganska fullständig. Åtminstone gäller det fram till 1958 då fastighetskommittén inrättades. KV: 1-3 Kyrkobyggnadskommitténs handlingar

10

O: 8, 12, 16, 16A Övriga handlingar angående kyrka och kyrkogård Arkivmaterialet innehåller beslutsprotokoll, uppgifter om donationer, frågor rörande tomtval och uppförandet av Örgryte nya kyrka. Här finns även arbetsbeskrivning samt besiktningsprotokoll liksom anbud, lönelistor, fakturor och följesedlar. Även reparationer och underhålls-arbete är relativ väl dokumenterat för de perioder som arkivhandling-arna täcker. Handlingar saknas dock helt för perioden 1938-1973. R Kart- och ritningssamlingen Material som spänner över perioden 1816-1990. Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv Örgryte nya kyrka Ändringsarbeten i kyrka 1937-04-20 Inre ombyggnad av kyrka 1973-06-26 Ritningar från ombyggnadsarbeten i interiör. Örgryte församling Pärmar förvarade på klockarens kontor: Pärm märkt ”Örgryte nya kyrka – Ombyggnad 1996” Innehåller byggnadsbeskrivning för renoveringsarbeten 1996. Pärm märkt ”Fastighetsförvaltning” Pärm märkt ”Kyrkorna Inget särskilt av intresse för denna studie. CA consultadministration Eget arkiv. Byggnadsbeskrivning för invändiga och utvändiga arbeten 1996 samt AF-del. Här finns även byggmötesprotokoll, uppgifter om entreprenör, val av tegel, kostnadsredovisning etc.

2.4 UPPLÄGG Rapportens innehåll är både generellt presenterat för fuktskadade murverk och specifikt presenterat för problemen i Örgryte nya kyrka. Fokus ligger på Örgryte nya kyrka då Sankt Pauli kyrka framförallt finns med som referensobjekt.

Rapporten inleds med en generell beskrivning av Adrian Petersson som kyr-koarkitekt, kap 3. Därefter följer en genomgång av Örgryte nya kyrka och Sankt Pauli kyrka i kap 4 och 5 som baserar sig på arkivmaterial. In- och utvändiga skador som förekommer på de två specifika kyrkorna presenteras ingående i kap 6. Kap 7 är en generell genomgång av fuktproblem i murverk baserat på aktuellt forskningsläge. Bilagorna 3-5 innehåller ingående analysresultat av tunnslipsana-lyser, fuktupptagningsförmåga mätt med Karstenrör och saltanalyser. I kap 8 presenteras en sammanfattning av analysresultaten.

En summering av såväl historiskt källmaterial, byggnadens tekniska status och allmän fuktproblematik presenteras i form av en sammanfattande analys i kap 9. Därefter följer två korta kapitel, kap 10 och 11, som presenterar projektets fort-sättning.

11

3 ARKITEKT ADRIAN CRISPIN PETERSON Adrian Crispin Peterson föddes 1835 i närheten av Karlstad. Han kom från fattiga förhållanden och hans far var torpare. Under gymnasietiden bodde familjen i Karlstad där Adrian Peterson tog examen. Därefter flyttade han till Göteborg för att studera arkitektur på Chalmers slöjdskola där avlade arkitektexamen 1858.

Efter studietiden arbetade Adrian Peterson som assistent till Wilhelm Edels-värd under två års tid. Där fick han bland annat arbeta med inredningen av Hagakyrkan och sannolikt även med flera av Edelsvärds kyrkobyggnadsprojekt. Edelsvärd var mycket nöjd med Petersons tecknartalang och värderade honom högt som medarbetare. Efter praktiken fortsatte Adrian Peterson sin utbildning vid Kungliga Akademien för de fria konsterna under ledning av Fredrik Wilhelm Scholander och studerade där mellan 1861 och 1866. Efter studietiden blev han extra ordinarie arkitekt vid Överintendentsämbetet. Det var en anställning utan lön men som betydde mycket för hans fortsatta karriär eftersom han därigenom fick en viss status och förtur till uppdrag vid ämbetet.

1867-1872 arbetade Adrian Peterson som arkitekt i Stockholm och Uppsala. Han övertog ledningen av byggandet av katedralskolan i Uppsala efter Scholan-der och valde då att bosätta sig där. Men under Uppsalaåren sökte Peterson efter en möjlighet att ta sig tillbaka till Göteborg. 1872 anställdes han av Göteborgs Byggnads AB för att leda och planera utbyggnaden av det nyligen påbörjade om-rådet kring Kungsportsavenyn. Då företaget gick i konkurs grundade han till-sammans med en byggmästare byggnadsfirman Nils Andersson & Co. Företaget köpte fem tomter utmed Avenyn där Adrian Peterson ritade byggnaderna. I en av dessa byggnader, Kungsportsavenyn nr 18, flyttade Peterson in med sin familj och hade även sitt kontor på samma adress.

Adrian Peterson var verksam i Göteborg och Västsverige under större delen av sitt yrkesliv. Han ritade bostäder, sjukhus, skolor, banker och inte minst kyrko-byggnader. Mellan 1870 och 1910 var Adrian Crispin Peterson en av landets mest produktiva arkitekter.

Han dog 1912 i Göteborg, 77 år gammal.

KYRKOARKITEKT A C Peterson ritade över 35 kyrkor under sin yrkesverksamma tid 1866-1908. Ingen annan arkitekt ritade så många kyrkor under denna tidsperiod. Viktiga faktorer som påverkade kyrkornas utformning var församlingarnas ekonomiska situation, den rådande kyrkobyggnadsuppfattningen som etablerat sig under mitten av 1800-talet och som förordade det gotiska stilidealet samt Överinten-dentsämbetets granskande roll. De flesta av A C Petersons kyrkor uppfördes i sten som putsades. Rött eller gult tegel användes också samt i enstaka fall granit som murades i cyklopmurverk, stora råhuggna stenar med smala fogar.1

1 Repetzky, Västsvenska kyrkor från gotikens storhetstid

12

KYRKOR RITADE AV A C PETERSON Balingsta kyrka, Uppland, 1872. Revs 1934 tegel, delvis återanvänt Tådene kyrka, Västergötland, 1878–1880 puts Kungshamns kyrka, Bohuslän, 1877, gult Lommategel, nedbrunnen och återuppbyggd 1902-04 Lundby nya kyrka, Göteborg, 1884–1886 rött tegel S:t Pauli kyrka, Göteborg, 1880–1882 rött tegel Lindome kyrka, Halland, 1882–1884. Äldre torn puts Förlanda kyrka, Halland, 1885–1887. Äldre torn puts Ölmevalla kyrka, Halland, 1884–1885 gult Lommategel Fässbergs kyrka, Mölndal, 1886–1887 rött Rennbergtegel (tyskt) Sunne kyrka, Värmland, 1886–1888 puts Örgryte nya kyrka, Göteborg 1888–1890 rött Börringetegel Tegneby kyrka, Bohuslän, 1892 rött tegel Grebbestads kyrka, Bohuslän, 1890–1892 granit Okome kyrka, Halland, 1890–1891 puts Fjällbacka kyrka, Bohuslän, 1892 granit Falkenbergs nya kyrka, Halland, 1891 puts Hanhals kyrka, Halland, 1893. Brann 1936, murarna revs 1955 granit Köinge kyrka, Halland, 1894–1896 puts Vinbergs kyrka, Halland, 1899 granit Fryksände kyrka, Värmland, 1896–1898 rött tegel Gödestads kyrka, Halland, 1895–1897 puts Bokenäs kyrka, Bohuslän, 1899–1901 granit Lysekils kyrka, Bohuslän, 1897–1901 granit Högsäters kyrka, Dalsland, 1900–1902 rött Börringetegel Hjärtum kyrka, Bohuslän, 1901 rött tegel Alfshögs kyrka, Halland, 1901–1903, m. sonen Carl Crispin. granit Hishults kyrka, Halland, 1901–1902, m. sonen Carl Crispin puts Seglora kyrka, Västergötland, 1902–1903. tegel Ornunga kyrka, Västergötland, 1903–1905, m. sonen Carl Crispin. granit Hällevikstrands kyrka, Bohuslän, 1903–1904. trä Sundals–Ryrs kyrka, Dalsland, 1903–1906. granit Kinnarumma kyrka, Västergötland, 1904–1907. Revs 1942. gult tegel Smögens kyrka, Bohuslän, 1904–1905. tegel2 Restaurering av 25 kyrkor.

2 Uppgifter om kyrkorna hämtade ur Repetzky, Västsvenska kyrkor från gotikens storhetstid, s. 209

13

4 ÖRGRYTE NYA KYRKA

4.1 BESKRIVNING Örgryte nya kyrka är belägen på en höjd i Örgryte församling i östra delen av Göteborg och det omkring 60 meter höga tornet utgör ett landmärke i omgiv-ningen. Kyrkan är orienterad med tornet mot sydväst och koret mot nordost. Denna avvikelse mot den traditionella öst-väst orienteringen beror på tomtens läge. Kyrkan har en latinsk korsplan med en korsarm och ett femsidigt kor mot norr. Örgryte nya kyrka är uppförd i nygotisk stil med fasader i rött maskinslaget tegel med dekorativa detaljer i gjuten betong och kalksten.

Örgryte nya kyrka har ett högt läge i det omgi-vande landskapet.

Kyrkan är uppförd i en tidstypisk nygotisk stil.

Örgryte nya kyrka, bottenplan.

14

Kyrkan karakteriseras av stor detaljrikedom med formtegel som accentuerar valvbågar, gjuten dekor med blommotiv och murad takfot med tandsnittsprofil. Murytorna bryts upp av stora spetsbåge- och rosettfönster med blyinfattade rutor. Strävpelare i tornhörn och utmed långskeppet ger ytterligare form och rytmik till de släta murytorna. Spetsbågarna, de avsmalnande strävpelarna och tornen pekar alla uppåt mot kyrkans översta spets i linje med gotikens estetik och de många formelementen bildar på så sätt en symmetrisk helhet.

Strävpelare med vattlister i formtegel och kalksten. Dekorativ vattenutkastare i koppar. Femsidigt kor med gavelspetsar.

Tornet och huvudportalen flankeras av två mindre torn som innehål-ler trapphus vilka leder till läktaren och det centrala tornet.

Långhuset har stora spetsbågefönster och rosettfönster med blyin-fattat glas.

15

4.2 HISTORIK 1800-talet var en period som kännetecknades av en stor folkökning och i slutet av seklet även en tilltagande urbanisering och industrialisering. Både i städerna och på landsbygden växte behovet av nya och större kyrkorum. De gamla kyr-korna kunde inte längre husera församlingarnas invånare och man behövde där-för både bygga om och bygga nytt. Ibland fick de gamla kyrkorna stå kvar, som exempelvis Örgryte gamla kyrka, men många gånger revs de och nya större och modernare kyrkor tog deras plats. Detta har förstås påverkat synen på det sena 1800-talets kyrkor och under 1900-talet har man snarare vurmat för de äldre kyrkorna och betraktat dem som mer äkta och bevarandevärda.

Byggandet av nya kyrkor var kapitalkrävande projekt som ofta delvis var bero-ende av ekonomiska tillskott från privatpersoner. I Göteborg var detta inget un-dantag och uppförandet av en ny kyrka i Örgryte var en angelägenhet som enga-gerade stadens sedvanliga donatorer. I redovisningen av kyrkobyggnadskassan framgår att donationerna utgjorde en försvarlig del av den slutliga kostnaden för uppförandet av kyrkan. Familjen Dickson, Carnegie & Co, Oscar Ekman och Almedahls fabriker hörde till de största donatorerna och den totala summan uppgick till 120 000 kronor, varav J J David och James Dickson donerade hälften. Kyrkokassan med lån uppgick till ca 98 000 kr vilket tillsammans med donation-erna gav en budget på ca 220 000 kr.3

1885 tillsatte Örgryte församling en kyrkobyggnadskommitté och den 10 dec samma år beslutades att den nya kyrkan skulle uppföras i tegel och att Adrian Peterson skulle ges uppdraget att rita kyrkan samt att uppgöra kostnadsförslag.4 Året därpå redovisades ritningarna för den nya kyrkan. Dessa hade då redan underställts Överintendentsämbetets granskning och fått några anmärkningar av överintendent Helgo Zettervall. Dessa åtog sig arkitekt Peterson att justera. Kostnadsuppskattningen för kyrkan låg på 126 000 kr.5

Under de följande åren diskuteras främst lämplig tomt för den nya kyrkan samt grundläggningsfrågor och ekonomi.6 Efter att ha utvärderat några olika alternativ fattades beslut om tomtinköp samt att kyrkan skulle uppföras i enlig-het med Adrian Petersons förslag.7 Arkitekten fick i uppdrag att färdigställa de-taljritningar och herr kapten C Lalin utsågs till kontrollant för kyrkobyggnadsar-betet.8

I april 1888 inkom anbud på att uppföra den nya kyrkan från 6 byggmästare. Anbuden varierade från 115 900 till 160 000 kronor. Anbuden innehöll även alter-nativkostnader för användande av Börringesten samt ekparkett i koret. Kyrko-

3 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Kyrkobyggnadskommitténs handlingar. Redovisning över kyrkobyggnadskassan i Örgryte. 14 jan 1892 4 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Protokoll hållet vid Örgryte Kyrkobyggnadskommittés sammanträde i Lunden den 10 dec 1885. 5 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Protokoll hållet vid Örgryte Kyrkobyggnadskommittés sammanträde den 3 juni 1886. 6 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Protokoll vid Örgryte Kyrkobyggnadskommittés 1886-1887. 7 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Protokoll hållet vid Örgryte Kyrkobyggnadskommittés sammanträde i Lunden den 8 aug 1887. 8 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Protokoll hållet vid Örgryte Kyrkobyggnadskommittés sammanträde i Lunden den 15 sept. 1887

16

byggnadskommittén beslutade sig för att kontraktera F O Peterson som hade offererat att bygga kyrkan för 132 000 kronor.9

4.3 KONSTRUKTION OCH MATERIAL Den 23 april 1888 upprättades kontrakt mellan Örgryte kyrkobyggnadskommitté och F O Peterson.10 I samband med detta undertecknade byggmästaren även den arbetsbeskrivning som skulle vara vägledande vid uppförandet av den nya kyr-kobyggnaden. De delar av arbetsbeskrivningen som avser stomme, fasad samt materialval relevant för dessa delar är återgivna nedan.

Arbetsdevis över Ny kyrka för Örgryte kommun § 4 Sockeln, som skall vara av granit, hugges till grad No 1. sättes väl, med god undermurning av gråsten och kalkbruk, bakmurningen skall vara av välbränt tegel. Upptill skall sockeln hava skråkant i 45° vinkel samt omkring 2 v. t. språng utanför övervarande murverk. Alla yttre trapp-steg skola likaledes vara av granit, och huggna till grad No 2, vilka in-muras väl med kalkbruk som till volym är tillsatt med 1/3del lomma-cement. Grundpelarna för järnkolonnerna inuti kyrkan, muras av sprängd gråsten i kalkbruk, men övriga stödje- eller grundmurar, för läktarestolpar och till stöd för golvunderlagen, uppföras av samma sorts sten endast i kallmur stadigt och säkert. § 5 Isoleringsskikt av asfaltpapp anlägges över alla yttermurar i nivå med granitsockelns överkant. Samma slags isolering med ovannämnda papp anbringas under alla dropplister, solbänkar och kontrefortbe-täckningar av kalksten. § 6 Allt murtegel som användes skall vara i möjligaste måtto fritt från sälta, och såväl till yttre som inre murar vara väl format och bränt. Norskt tegel får på inga villkor, [infogat] utan särskilt tillstånd, använ-das. Till alla yttre fasadytor å kyrka, kor och torn skall facons- och öv-rig fasadsten vara av Rennbergs fabrikat, eller samma sort, som är an-vänd i St Pauli kyrka. Stendimensionerna får vara huvudsakligen ¼ och ½ sten samt för hörnförband ¾ sten. Förekommande baser, band, kapitäler och kolonnetter samt tympanonfyllningen i huvudentrén skall utföras i färgad stampad ce-ment. Vid inmurningen av fasadstenen tillses, att fogarna såväl hori-sontella som vertikala bliva jämna och lika stora samt av lämplig di-mension. Det tillses, att de vertikala fogarna bliva såvitt möjligt är, lodräta över varandra, dock med iakttagande och vederbörligt för-band. Alla murar i övrigt uppdragas väl och i goda förband. Förekom-mande rökkanaler uppslammas väl.

9 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Anbud inkomna i april 1888: F. O. Peterson, L. Forsberg, N. Anderson & Co, A. Krüger, P. J. Rapp samt J. Dähn. 10 Örgryte kyrkoarkiv K V:1. Kontrakt mellan Örgryte kyrkobyggnadskommitté och F. O. Peterson, Örgryte 23 april 1888.

17

§ 7 Murbruket skall arbetas med maskin (murbrukskvarn) synnerligen väl, och bestå av i grop väl släckt syrkalk, med lämplig tillsats av jord-fri och god mursand. § 10 Som synes å ritningarna, så skola alla yttre fönsterbottnar och i sam-manhang med dessa bottnar, den visade bandlisten, ävensom kontre-forts och möjligen en del av gavelkrenåbeteckningarna, vara av ordi-närt huggen kalksten, som vid inmurningarna fastklamras väl. En del gavelkrenåer täckas med plåt, efter anvisning vid utförandet. Se § 12 § 11 Invändigt putsas alla murytor och trappkupor med väl berett kalkbruk och vattrivas snyggt och väl. Alla listverk såväl böjda som raka drages med schablon. Men alla murytor i tornet ovanför orgelkammaren samt väggar och tak i värmekammaren avslammas och kalkavfärgas. Halvkolonner in-till väggar, muras och putsas. Alla fasadytorna fogstrykas med piskat kalkbruk, Diverse inre konsoler och kapitäler utföras av gips. Alla in-vändiga fönsterbottnar skola utputsas med cementbruk och förses med rännor av zink med utlopp till en zinklåda för varje fönster, för uppsamlandet av kondensationsvattnet; allt enligt närmare bestäm-mande vid utförandet. § 16 Trävirkets konservering. Alla bjälkar som komma att instickas i murverk eller gränsa intill mu-rade ytor skola indränkas i stark vitriollut, creosot eller annat preser-vationsmedel. § 17 Järnets tjärbränning. Inmurat eller fördolt järn eller smide tjärbrännas före anbringandet i byggnaden. § 18 Förankringar, Varje bjälke å alla bjälklagen i tornet, förses med vanliga bjälkankare av ½ x 2 v.t. och slutar av 1 v.t. 4 v.t. järn. Diverse bindankarjärn emel-lan järnkolonnerna och kyrkans ytterväggar, anbringas på sätt som vi-sas å detaljer No 2, av 2 ½ x ½ v.t. järn. Diverse hängsel, vinkel- och skarvjärn anbringas där så erfordras och som kommer att närmare be-stämmas vid utförandet. § 28 Mått Måtten angivna i fot och verktum (v.t.) (ca 297 resp. 24,74 mm) Alternativa bestämmelser av kostnad enskilt upptages entreprenadan-budet. 1. Till yttre fasadernas murbeklädnad av Börringe fabrikat (skånskt) i st. för i § 6 föreskrivna Rennbergsstenen.

18

Antaget av Byggnadskommittén och F O Peterson, Örgryte 23 april 1888.

4.4 KYRKAN FÄRDIGSTÄLLD Örgryte nya kyrka byggdes på drygt ett och ett halvt år, och slutbesiktigades den 2 juli 1890.

Närvarande vid besiktningen var byggmästare F O Peterson samt fem med-lemmar av byggnadskommittén. Relationen mellan byggmästaren och kommit-tén verkar ha fungerat väl under byggtiden, det nämns i besiktningen att avvikel-ser från arbetsdevisen och ritningar hade gjorts i enlighet med byggnadskommit-téns protokollerade bestämmelser. Kontrollant under hela byggtiden hade varit herr kapten Lalin. Arbetena med uppförandet av Örgryte nya kyrka kunde god-kännas ”till alla delar” i samband med slutbesiktningen. Det bestämdes även att garantitiden på två år skulle räknas från 1 jan 1890, då kyrkan stod färdig. Dock hade besiktningen dröjt till följd av extra arbeten. 11

Två år senare, den 29 dec 1891, utfördes garantibesiktning. Närvarande var samma personer som vid slutbesiktningen. Garantibesiktningen genomfördes utan anmärkningar och allt bedömdes vara ” i bästa skick”.12

4.5 ÅTGÄRDSHISTORIK MUR- OCH PUTSARBETEN

1901 Kyrktornet skadat På annandagen 1901 rasade en häftig storm som knäckte det gjutna metallkorset på Örgryte nya kyrkas torn. I sitt fall skadade korset vissa delas av den mot Bö vettande sidan av tornet. Stormen tryckte även in mittenpartiet i det runda må-lade fönstret mot Bö skolhus, dvs. den västra sidan, och åsamkade andra skador dels på kyrkan, dels på prästgården och expeditionsbyggnaderna.

Kyrkorådet föreslog därför att man med en sakkunnig person skulle besiktiga tornet och därefter upprätta kostnadsförslag samt infordra anbud för de nöd-vändiga arbetena. I samband med detta skulle ett nytt kors av samma utseende som det förra, men om möjligt av lättare konstruktion, sättas upp.13

1908 Kyrktornets västra sida i dåligt skick 1908 konstaterade kyrkorådet att kyrktornets västra sida under flera år hade varit i dåligt skick och att det borde vara dags för en grundlig reparation. Man ville därför låta byggmästare Busck, A. Persson i Gårda samt byggmästare F.O. Peter-son undersöka i vilken mån och till vilket pris en sådan reparation borde genom-föras.14

Två år senare fick byggmästare A. Persson av kyrkorådet i uppdrag att ombe-sörja reparation i taket över orgeln i den mån och utsträckning sådan ansågs behövlig. Det framgår inte av texten om det är gamla eller nya kyrkan som av-

11 Örgryte kyrkoarkiv. K V:1. Besiktningsinstrument, Örgryte nya kyrka den 2 juli 1890. 12 Örgryte kyrkoarkiv. K V:1. Besiktningsinstrument, Örgryte nya kyrka den 29 dec 1891. 13 Örgryte kyrkoarkiv. K III a:2. Protokoll fört vid Örgryte kyrkoråds sammanträde i pastorsexpeditionen den 12 jan 1902 14 Örgryte kyrkoarkiv. K III a:2. Protokoll i sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 7 okt. 1908

19

ses.15 Ett halvår senare konstaterades att kyrkans väggar fortfarande var fuktiga och att detta antagligen var skadligt för orgeln.16

Det är svårt att veta i vilken omfattning det genomfördes underhållsarbeten under Örgryte nya kyrkas första decennier. Sannolikt genomfördes reparationer i samband med stormen och kanske gjordes även underhållsarbeten av fasaden i samband med detta. Det finns dock inga handlingar som berättar mer om detal-jerna kring dessa arbeten.

1922-1923 Installation av ny värmeanläggning samt smärre putsarbeten 1922-1923 installerades en ny värmeanläggning och en del putsarbeten utfördes i kyrkan där fukt hade trängt in. Den befintliga värmeanläggningen utgjordes då av en varmluftvärmeledning med kalorifer för direkt eldning. Den var placerad i källaren under koret och hade cirkulationskanaler i kyrkans golv. Det konstate-ras dock i beskrivningen av värmeanläggningen att den alltid varit underdimens-ionerad för uppvärmningen av kyrkan. Eftersom det inte funnits värme i de västra och sydvästra trapphusen samt i anslutning till orgelläktaren hade ytter-väggarna på dessa ställen ”starkt angripits av fukt”. Eftersom kaloriferen ansågs vara uttjänt föreslogs ny värmeanläggning för vattenburen värme. En sådan hade redan installerats i Lundby kyrka, vilken lämnades som referens. Värmen skulle fördelas i kyrkan genom ledningar i golvet samt genom gjutna radiatorer. Radia-torerna skulle placeras där man tidigare hade haft problem med fukt och kyla i kyrkobyggnaden. I de västra trapphusen skulle lämpliga frisklufts- och evakue-ringsventiler tas upp i samband med installationen av radiatorer så att ytterväg-garna skulle kunna torka upp. Så skulle även göras vid utrymmet bakom orgeln samt i vapenhuset. De övriga trapphusen hade dock inga fuktproblem och där installerades därför inga radiatorer.17

Fuktproblemen i kyrkans ytterväggar bekräftas i ett PM över diverse mindre putsningsarbeten som sammanställdes av Axel Forssén 1923. I samband med ombyggnad av orgelfasaden föreskrev Forssén att kyrkans västvägg, sidoskep-pens västligaste travé och tornrummets väggar ovan läktargolvet skulle renhack-as från puts. Forssén konstaterade att putsen i dessa lägen var fullkomligt för-störd av fukt som trängt in genom ytterväggarna. Efter rengöringen skulle väg-garna fogas med ett vanligt kalkbruk samt därefter kalkas.18

1924 Ombyggnadsförslag av torn I oktober 1924 anhöll Örgryte församling hos Kungliga byggnadsstyrelsen om tillåtelse att få reparera och bygga om gavelkrönen på tornet. Dessa krön hade enligt uppgift från arkitekt Axel Forssén vid det laget reparerats vid upprepade tillfällen men var ändå i mycket dåligt skick och i behov av reparation. Murning-en var mycket anfrätt med utfrusna stenar och sönderfrusna fogar. Krönen, som var i gjutjärn, var sönderrostade.

15 Örgryte kyrkoarkiv. K III a:2. Protokoll i sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd måndagen den 25 juli 1910. 16 Örgryte kyrkoarkiv. K III a:2. Protokoll i extra sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 23 jan 1911. 17 Örgryte kyrkoarkiv, O vol. 8, mapp F. (Handlingar rörande reparationer mm i nya kyrkan 1922-23). Be-skrivning av värmeledningen i Örgryte nya kyrka, Göteborg 27 juli 1922 William Fagerström. 18 Örgryte kyrkoarkiv, O vol. 8, mapp F. PM över diverse mindre putningsarbeten i Örgryte Nya kyrka, Göte-borg 5 feb 1923 Axel Forssén.

20

Axel Forssén utformade ett förslag till ombyggnad och reparation enligt föl-jande:

1:o Å korets 5 gavlar nedtagas såväl gjutjärnskrönen som de ovan taket uppskjutande murade partierna. Allt sönderfruset murverk rives. Ga-vellistverket kompletteras med tegel. Översta profilerade listen med gjuten massa av samma färg som teglet. Murningen utföres med ce-mentblandat kalkbruk. Gavlarnas takfall kompletteras med panel, papp och zinkplåt. Detta arbete utföres mycket omsorgsfullt. 2:o Östra och västra vapenhusens gavlar behandlas lika som här ovan be-skrivits för korgavlarna. 3:o Det å kortakets mitt stående gjutjärnskrönet nedtages och taket kom-pletteras med papp och zinkplåt. 4:o Vattenutkastarna i vinklarna mellan korgavlarna, som nu äro för korta, isärtagas i mittskarven och förlänges 50 cm med en iskarvad del av zinkplåt. 5:o Den å korets gavellister neddragna plåtlisten göres om, så att den bil-dar droppnäsa och ej som nu sker drager in vattnet i fogen mellan tak och tegel. 6:o Västra tvärskeppets norra gavelkrön repareras. 7:o Kortakets plåtbeklädnad omses och rännorna i vinkeln mellan mittskepp och västra tvärskeppet repareras.19

Kungliga byggnadsstyrelsen fastställde förslaget den 10 oktober 1924 utan några särskilda kommentarer.20 Vid det laget hade dock redan ett inofficiellt beslut fattats i korrespondensen mellan arkitekt Forssén och Ragnar Hjort på Bygg-nadsstyrelsen. I brevet framgår också att trots att de tekniska aspekterna fram-hålls som det främsta argumentet för en ombyggnad, så ser arkitekten en este-tisk vinst med det nya utförandet. Sannolikt påverkade detta faktum hur man såg på de uppkomna skadorna och influerade ombyggnadsförslaget i en förenk-lande riktning.

Varnhem d. 2/8 1924 Herr Byggnadsrådet Ragnar Hjort, Stockholm Broder! I Örgryte nya kyrka måste en del yttre reparationer företagas på koret, bland annat å taken och gavelkrönen. Det har emellertid visat sig omöjligt at få dessa gavelkrön att hålla. Jag har därför tänkt mig att taga bort dem och draga(?) ut gaveltaken samt komplettera gavellis-

19 ATA. Mapp (brun): Vg, G. 180, Göteborg Örgryte, nya. Anhållan om fastställelse av ombyggnad. Till Kgl Byggnadsstyrelsen från Örgryte församling, G. Stawe, vice pastor 2/10 1924. Bifogat ombyggnadsförslag av Axel Forssén, Göteborg augusti 1924. 20 ATA. Mapp (brun): Vg, G. 180, Göteborg Örgryte, nya. Ombyggnadsförslag för Örgryte nya kyrkas torn fastställs av Kungl. Byggnadsstyrelsen genom Ragnar Hjort, Stockholm 10 okt 1924.

21

terna. Krönen äro av tegel och gjutjärn. Ur praktisk synpunkt blir det givetvis en stor vinst och ur estetisk synpunkt synes mig enbart gott att rensa bort en del krusiduller från exteriören som just icke är något mästerverk. Vill du vara hygglig ge mig en rad med meddelande om du går med på detta. Ärendet kommer sedan genom pastorsämbetet officiellt till B.S. Frid! Din tillgivne, Axel Forssén. (Anteckning i kanten) Har den 5/8 svarat ja till Forssén. / R. Hj.

Ombyggnadsförslaget förefaller dock aldrig ha blivit genomfört, och i så fall kan det ha berott på församlingens dåliga ekonomi. Blev det genomfört måste man ha förbisett andra nödvändiga reparationer av kyrktornet efter som man redan 1927 tvingades påbörja nya reparationer av tornfasaderna som då var i mycket dåligt skick. I tidningen Ny Tid skrevs om Örgryte församlings ekonomiska belä-genhet den 8/8 1927. I artikeln återgavs även att kyrkan var i ett sådant dåligt skick att den måste repareras, i synnerhet tornet. Kyrkostämman skulle då ha möte samma kväll och avgöra hur den ekonomiska frågan avseende kyrkans akuta renoveringsbehov skulle lösas.21

1927 Reparation av torn och västgavel I augusti 1927 tillsattes en kommitté för Örgryte kyrkas reparationsarbeten och arkitekt Karl M Bengtson anlitades för att föreskriva lämpliga åtgärder.

Vid kommitténs första sammanträde beslutades i samråd med Bengtsson om att man omedelbart skulle sätta igång med reparation av tornet med tornspiran samt västgaveln för att så mycket av arbetena som möjligt skulle vara färdig-ställda innan frosten skulle inträda. Resten av arbetena med kyrkan skulle få anstå till följande år. Arkitekt K M Bengtson utsågs till kontrollant för dessa ar-beten.22 Det förefaller alltså ha varit ett ganska akut läge för tornet och västga-veln. I en ansökan till Kungliga Byggnadsstyrelsen om att byta det gamla gjut-järnskorset mot ett likadant i kopparbeslagen ek, framgår att tornet var i särskilt dåligt skick.23

K M Bengtsson undersökte omgående tillgången på erforderligt tegel och kon-staterade att sådant inte fanns i lager. Kommittén uppdrog därför åt honom att genast beställa tegel. Byggmästare C J Gustafsson kontrakterades för arbetena.24 I samband med de utvändiga underhållsarbetena utfördes även ny koppartäckning av tornet. För detta arbete kontrakterades plåtslagaremästare Frölund.25 Redan i

21 ATA. Mapp (brun): Vg, G. 180, Göteborg Örgryte, nya. ”Örgryte fattig församling” ur: Ny tid 8/8 1927. 22 Örgryte kyrkoarkiv, K V: 3, Protokoll vid kommitterades för Örgryte nya kyrkas reparationsarbeten sam-manträde den 17 augusti 1927 23 Mapp (brun): Vg, G. 180, Göteborg Örgryte, nya, Göteborgs stift, Göteborgs och Bohus län Kungl. Bygg-nadsstyrelsen, Kulturhistoriska byrån. Ansökan ställd till Kungl. Byggnadsstyrelsen, Stockholm från Gunnar Stawe, vice pastor i Örgryte församling. Örgryte, Göteborg 15/11 1927. 24 Örgryte kyrkoarkiv, K V: 3, Protokoll över sammanträde, kommittén för Örgryte nya kyrkas reparation hållet å arkitekten Karl M Bengtsons byrå den 23 aug 1927 25 Örgryte kyrkoarkiv, K V: 3, Protokoll över sammanträde, kommittén för Örgryte nya kyrkas reparation hållet å arkitekten Karl M Bengtsons byrå den 4 okt 1927.

22

oktober samma år restes byggnadsställningar kring tornet och arbetena påbörja-des.26

Av fakturor och fraktsedlar framgår att den största delen av teglet som använ-des vid renoveringen kom från Skrombergaverken i Ekeby. Skrombergaverken, grundade 1886, var specialiserade på förbländertegel och glaserat tegel.27 Specifi-kationerna visar att man valde att använda engoberat tegel vid reparationen.

Exempel på en specifikation: Fasadtegel 3500 st nr 300, engoberade 3500 st nr 302, engoberade Formtegel 125 st nr 7036:2, engoberade 50 st nr 7036:6, engoberade28

Även ett maskinslaget tegel, om 500 st, från Östra Grevie förefaller ha använts i mindre omfattning, möjligen till bakmuren.29

Fogbruket blandades på plats av cementbruk av klass A, murkalk och sand. Nedanstående fakturor ger möjligen en bild av de proportioner som användes vid blandningen av bruket.

Faktura från Larsson, Seaton & Co Aktiebolag 8 nov 1927 Cement klass A 25/3 papperssäckar30 Göteborgs murbruks- och betong AB 15 nov 1927 Nov 11. Lev till Örgryte n. kyrka 7 hl. takkalk 3 kbm. bet. sand 1 kbm barl. sand 14. 7 hl. murkalk 15. 14 hl murkalk31

1937 Behandling av fasad Under sommaren 1937 beströks Örgryte nya kyrkas fasadmurar med linolja. Ar-betet kontrollerades löpande och slutbesiktigades samt godkändes 3 okt 1937.32

1937 Interiör restaurering 1937 genomfördes en ombyggnad av kyrkans interiör efter ritningar av Axel Fors-sén. Kyrkorummet moderniserades i linje med tidens estetiska preferenser och

26 ATA. Mapp (brun): Vg, G. 180, Göteborg Örgryte, nya. ”Reparation” ur: Göteborgs-Tidningen 19/10 1927. 27 http://sv.wikipedia.org/wiki/Skrombergaverken 28 Örgryte kyrkoarkiv O:8. Mapp K. (reparationer av nya kyrkan 1927) Faktura från Larsson, Seaton & Co Aktiebolag 31 okt 1927 ställd till kommittén för ombyggnad av Örgryte kyrka, Göteborg. 29 Örgryte kyrkoarkiv O:8. Mapp K. Faktura från Larsson, Seaton & Co Aktiebolag 8 nov 1927. 30 Örgryte kyrkoarkiv O:8. Mapp K. Faktura från Larsson, Seaton & Co Aktiebolag 8 nov 1927 31 Örgryte kyrkoarkiv O:8. Mapp K. Faktura från Göteborgs murbruks- och betong AB 15 nov 1927 32 Örgryte kyrkoarkiv K V:10 1937-1938 Vol. 2. Protokoll fört vid sammanträde med kommittén för Örgryte nya kyrkas restaurering. 26 november 1937

23

fick en ljusare och stramare framtoning. Innertak, bänkar, norra och södra läk-tarna byggdes om. Ursprungliga väggmålningar och belysningsarmaturer togs bort i samband med ombyggnaden.

I beskrivningen av ombyggnadsarbetena framgår att man hade haft problem med fukt som förstört putsen på några av väggarna. I den första versionen av arbetsbeskrivningen föreslås därför att man skall använda sig av ett lagningsbruk med tillsats av Sika n:o 1. Sikabruk togs fram av Kaspar Winkler 1910, för att stoppa vatteninfiltration i samband med ett tunnelprojekt. Därefter utarbetades en mängd betongtillsatser och specialprodukter för byggsektorn med inriktning bl.a. mot fogtätning och betongrenovering.33 Dock framgår av en senare version av byggnadsbeskrivningen att man frångått idén med tillsats av vattenavvisande bruk och istället föreskrev lagning med kalkbruk.

Arbetsbeskrivning till byggnadsarbetena vid restaureringen av Örgryte nya kyrka i Göteborg år 1937 § 9 Kyrkorummets putsade stenväggar och valv i koret. Alla putsade, icke oljemålade ytor i hela kyrkorummet å väggar och i valv, skrapas och borstas väl rena från smuts och färg samt vattrivas mycket omsorgsfullt med rikligt användande av vattrivningsbruk, så att alla ränder och märken efter nuvarande målning helt utplånas och en ny slät kalkavfärgning kan utföras av målarna. På de ytor där putsen är förstörd av fukt skall den före vattrivning-en helt nedhuggas, murverket bakom grundligt lagas och ytorna ny-putsas med underputs med tillsats av Sika n:o 1 och överputs av kalk-puts. Kalkputsen skall påslås innan Sikaputsen torkat, så att den väl fäster vid denna. De huvudsakliga skadade murytorna är å östra läkta-rens sydvägg (ca 9kvm) å tornets västra och nordvästra väggar (ca 11 kvm) å mittskeppets östra vägg i dess nordända (ca 5 kvm) och dess sydända (ca 2 kvm) samt å mittskeppets södra vägg å ömse sidor or-gelhuset (ca 33 kvm) eller tillsammans ca 60 kvm. Ojlemålade delar å sidoläktare nedhuggas till sin övre del till 1,4 meter över nya läktargolvhöjderna och omputsas för kalkmålning. § 21 Tornets 3 övre våningar I tornets våning 1 tr upp, orgelhuset, behandlas norra(?) väggen med valvöppning som i kyrkorummet.34 (Tidigare behandling med si-kabruk struken.)

Arbetens genomfördes i enlighet med arbetsbeskrivningen och med undantag

för ett par smärre anmärkningar godkändes arbetena i oktober 1937. 35

1958-1960 Fasadreparationer Den 19 maj 1958 besiktigades Örgryte nya kyrka av den fastighetskommitté som nyligen inrättats av kyrkonämnden och som regelbundet skulle kontrollera Gö-teborgs kyrkobyggnader. I besiktningsprotokollet noterades att tegelstenar vitt-

33 http://swe.sika.com/sv/group/Aboutus/historia.html 34 Örgryte kyrkoarkiv, K V:2 Arbetsbeskrivning till byggnadsarbetena vid restaureringen av Örgryte nya kyrka i Göteborg år 1937. 35 Protokoll över besiktning av invändiga reparationer i tornet å Örgryte nya kyrka. Axel Forssén 2/10 1937.

24

rade bl.a. vid portalen. En genomgående spricka på sydvästra utbyggnaden ob-serverades och på taket i nordväst mot tornet var en plåtbeklädnad bortsliten någon meter. Regnvatten sades rinna in i sakristian genom fönsterkarmen. Fukt-fläckar iakttogs på väggen intill taket över orgelläktaren. Dessutom observerades fuktfläckar i läktartrappuppgången i sydost och vid ingången i sydväst. Takputs sades även falla ner i orgelpiporna.36

I samband med uppgörandet av ny budget för 1959 presenterades besiktning-en av Örgryte nya kyrka som genomförts av Fastighetskommittén och kyrko-byggmästaren. Enligt besiktningen hade en del av teglet i fasaderna vittrat sön-der och besiktningsmännen föreslog därför att det mest skadade teglet skulle uthuggas och ersättas med tegel från reservförrådet i kyrkans källare. Fogningen i fasaderna skulle överses och huvudtrappan omfogas. Besiktningsmännen ansåg att fasadreparationerna borde utföras under följande år, 1959.37 I budgeten för året avsattes medel för reparationerna och två personer från kyrkorådet fick i uppdrag att tillse att de beslutade åtgärderna i Nya kyrkan blev utförda.38

I september 1959 hade dock fasadarbetena ännu inte påbörjats och kyrkorådet diskuterade reparationen av Nya kyrkans fasader. För reparationerna dispone-rades ett anslag på 4 000 kr. Vid en närmare undersökning av fasaderna hade emellertid skadorna på fasadteglet visat sig vara mer omfattande än man tidigare hade beräknat. Den sista vintern hade också åstadkommit större skador än vad som kunnat förutses. Kyrkorådet beslöt därför att begära ett tilläggsanslag på 3000 kr för fasadreparationerna. För att undvika ytterligare skador ansåg kyrko-rådet att det var angeläget att arbetena kom till utförande så snabbt som möjligt.

Kyrkorådet diskuterade även de två anbud som lämnats dels från Byggnads-firman Eriksson § Rann på 8 000 kr och dels från AB Axel Engström på 7 800 kr för reparation av fasadytorna. Kyrkorådet antog AB Axel Engströms anbud, un-der förutsättning att det begärda tilläggsanslaget beviljades.39

I juni 1960 tog kyrkorådet upp frågan om förstörningen av fasadtegel på Nya kyrkan igen. Då hade fastighetskommittén genomfört ytterligare en besiktning och konstaterat ”en fortgående och ganska omfattande söndervittring av tegel-stenarna å kyrkans ytterväggar.”40

Kyrkorådet insåg vid det laget att man behövde inhämta mer kunskap om fa-saderna och beslöt därför att ge herrar Christensen och Gröndahl i uppdrag att konsultera expertis samt inkomma med förslag till åtgärder.41

I september 1960 diskuterade kyrkorådet den räkning man fått från AB Axel Engström för fasadreparationer utförda på Nya kyrkan. Räkningen slutade på 20 830,65 kr varav firman erhållit 7 000 kr. Kyrkorådet hade ett år tidigare antagit ett anbud på arbetena från AB Axel Engström på 7 800 kr. Firman menade att arbeten utförts utöver vad det första anbudet omfattade, vilket de av kyrkorådet utsedda verkställarna av reparationsbeslutet, kyrkobyggmästaren Algot Hanson

36 Göteborgs kyrkonämnd A XIII: 1. Mapp: Fastighetskommitténs handlingar 1958-1962. Fastighetsbesikt-ning den 19 maj 1958 i Örgryte församling kl. 10-11.35. 37 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Kyrkorådet i Örgryte den 17 juni 1958. 38 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte kyrkoråd tisdagen den 20 jan. 1959. 39 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 25 sept. 1959. 40 Göteborgs kyrkonämnd A XIII: 1. Mapp: Fastighetskommitténs handlingar 1958-1962. Fastighetsbesikt-ning den 13 juni 1960 i Örgryte församling 41 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte kyrkråd den 14 juni 1960.

25

och kyrkovärden Axel Christensson fann diskutabelt. Kyrkorådet beslöt därför att tillsätta en kommitté för att utreda frågan och inkomma med förslag till nästa sammanträde.

Vid samma tillfälle redovisades ett yttrande från Institutionen för Byggnads-teknik, Chalmers Tekniska Högskola efter besiktning av Nya kyrkans fasader.42 Per Jonell, vid ovanstående institution, gav sin syn på problematiken i följande yttrande.

Betr. Besiktning av Örgryte Nya Kyrka den 28.6.60. Kyrkan besöktes tillsammans med Byråassistent Erik Gröndahl, Köp-man Axel Kristensson och Klockare Erik Vingfors. Kyrkan är utförd av tegel och uppförd i slutet av 1800-talet, arkitekt Adrian Pettersson. Kyrkan är skadad av fukt framför allt i tornet. Fuktskadorna som tyd-ligen har förekommit sedan lång tid tillbaka förorsakas av att regnvat-ten tränger in i murverket. Det har visat sig att det är mycket svårt att utföra ett tegelmurverk på ett sådant sätt att fuktskador ej uppkomma. I varje fall när det gäl-ler en kyrka, vilken ju ej hålles jämnt uppvärmd under den kalla årsti-den. För några år sedan företogs i samarbete med Domkapitlet i Göte-borg en undersökning av förekomsten av fuktskador i kyrkor på Väst-kusten. Det visade sig att samtliga undersökta tegelkyrkor voro ska-dade. Tyvärr finnes det ännu så länge inte någon enkel metod att på ett bestående sätt laga en fuktskadad tegelvägg. Det gäller att hindra regnvattens inträngande i väggen och detta har man ibland försökt åstadkomma genom bestrykningar med olika preparat exempelvis lin-olja, silikonlösningar o.d. Det har tyvärr visat sig att verkan av dylika preparat är mycket kortvarig. Dessutom är risken för att de skola öka väggens vattenhalt stor. De tätar nämligen till teglets och murbrukets små porer men kunna ej på ett varaktigt sätt täta de springor mellan murbruk och tegel genom vilka huvudparten av regnvattnet tränger in i väggen. Genom att man tätat teglets och brukets fina porer har man alltså i stort sett försvårat väggens uttorkning och resultatet av en be-strykning kan således bli en ökning av väggens vattenhalt. Ett radikalt och effektivt sätt att komma till rätta med fuktskador i en tegelvägg är att putsa teglet med ett lämpligt putsbruk. Som exempel på en dylik reparation kan nämnas Ljungs Kyrka, som var avsevärt mera skadad än vad Örgryte Nya Kyrka nu är. Putsningen har här givit ett mycket gott resultat. Skadorna på Örgryte Nya Kyrka synes inte alls vara av en sådan omfattning att en genomgripande reparation är nödvändig. Det torde räcka att utvändigt underhålla fasaden genom utbyte av frostskadade stenar och mera skadade partier av murverket. På utsidan bör vidare tillses att plåtslageriarbete är i förstklassigt skick. På insidan får man försöka att tid efter annan reparera de putsavflagringar och målnings-skador som kommer att uppstå till följd av att murverket är vått. Nå-gon bestående reparationsmetod kan ej heller här föreslås. Göteborg den 11 juli 1960 Per Jonell43

42 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte kyrkråd den 27 sept. 1960. 43 Örgryte kyrkoarkiv, K III b: 6. Handlingar till kyrkorådets protokoll den 27 sept. 1960. Bilaga 2.

26

Tvisten om de utförda fasadarbetenas omfattning och slutliga kostnad gick vi-dare och vid kyrkorådets sammanträde i november 1960 lämnade kommittén, som tillsatts att utreda saken närmare, sin redogörelse. Det framkom av deras utredning att det hade ansetts angeläget att arbetena utfördes innan vintern och byggnadsfirman hade uppmanats att snarast sätta igång med fasadreparationer-na. Ställningarna hade kommit upp snabbt men fick sedan stå under avsevärd tid innan arbetena igångsattes, och de kunde därför inte slutföras innan frosten kom. Arbetena fortsatte i liten omfattning och sporadiskt under hela vintern och först i april månad avslutades dessa efter skarpa påtryckningar, då man ville ha bort ställningarna före konfirmationerna.

Bolagets representant ingenjör Pettersson uppgav, att anledningen till att kostnaden blivit så hög, berodde på att fasaden var betydligt mer skadad av frost och vatten än vad man först förutsatt. Ett betydligt större antal stenar behövde bytas och fogningen göras mer omfattande, samt att man behövde gå djupare in i muren. Kyrkorådet ansåg för sin del att bolaget inte kommunicerat detta på ett tydligt sätt utan arbetat vidare på ett i hög grad egenmäktigt vis. Inte förrän arbetena var slutförda insåg församlingen att slutfakturan skulle bli överskrida den beräknade kostnaden med 167 %.44

Samma år beslutade i fastighetskommittén om att inre restaureringsarbeten skulle utföras i Örgryte nya kyrka till en kostnad av 14 600 kr.45 Man kan möjlig-en reflektera över hur man använde budgeten för byggnadsarbeten i kyrkobygg-naden när man uppenbarligen hade en kyrka med en ganska omfattande fasad-problematik. Det är ganska anmärkningsvärt att man i detta läge anslog en så stor summa till invändig restaurering. Ett par år tidigare hade man ansett 3 000 kr som en tillräcklig summa för utvändigt underhåll. Därefter hade man ansökt om tilläggsanslag på ytterligare 4 000 kr. Men inte heller denna summa räckte för att genomföra det arbete som vid närmare undersökning visade sig mer om-fattande än vad man tidigare trott. Kostnaden för fasadåtgärderna slutade på nästan sju gånger den ursprungliga summan vilket pekar mot att man i försam-lingen inte hade en aning om i vilket skick kyrkans exteriör var. Möjligen avspeg-lar detta förhållande även att fasadunderhåll inte prioriterades utan endast ut-fördes när det var absolut nödvändigt.

1965-1967 Smärre reparationer av torn och fasader I budgetförslag för 1964 angavs att reparation av tornkrön samt trappa till or-gelläktaren behövde genomföras liksom ommålning av bänkar till en summa av 19 600 kr. Till verkställande av reparation av tornkrön och trappa till orgelläkta-ren utsågs en församlingsmedlem.46

I maj 1964 besiktigades Örgryte nya kyrka och man konstaterade då att det fanns invändiga putsskador på ytterväggen i orgelrummet och att man måste vidtaga åtgärder för att hindra putsnedfall i orgeln. Vid möte efter besiktningen uttryckte kyrkorådet tveksamhet inför ett föreliggande förslag att spänna väv utmed tornväggen för att lösa problemet med putsnedfall. Kyrkorådet föreslog

44 Örgryte kyrkoarkiv, K III b: 6. Handlingar till kyrkorådets protokoll den 10 nov. 1960. Bilaga 1. 45 Göteborgs kyrkonämnd. Mapp: Kyrkonämndens fastighetskommitté 1958-1962(1963) Protokoll. 46 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 14 maj 1964 samt 16 juni 1964.

27

istället att fastighetschefen skulle företa en mer grundlig utredning innan man bestämde sig för åtgärder.47

Vilka åtgärder som vidtogs och i vilken omfattning reparationer utfördes är svårt att veta men kyrkorådet beslutade att stänga Nya kyrkan för reparationer under slutet av maj till 31 juli 1965. 48

Den 11 maj samma år genomgicks protokollet från årets fastighetsbesiktning vid kyrkorådets möte och de för fastigheterna ansvariga fick i uppdrag att in-fordra preliminära kostnadsuppgifter till nästkommande budgetsammanträde. Men vid budgetsammanträdet konstaterades att det vid närmare undersökning visat sig omöjligt att få anbud på de i fastighetsbesiktningen upptagna åtgärder-na för att komma till rätta med söndervittringen av fasaderna vid sydvästra och sydöstra trapphusen. Därför beslutades att man skulle skicka denna fråga vidare till fastighetschefen.49

Huruvida reparationsarbetena genomfördes under den närmaste perioden är svårt att veta. Kyrkonämnden besiktigade dock kyrkan återigen i april 1967 och därefter stängdes kyrkobyggnaden för reparationsarbeten mellan 30 april och 31 augusti.50 Möjligen hade fasadarbetena fått anstå ytterligare två år innan arbe-tena kom igång.

1969-1971 Reparationer av murverk, torn och fönster Vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd 14 januari 1969 redogjordes för att Örgryte nya kyrkas tegelfasader, plåttak och fönster m.m. skulle repareras till en kostnad av 90 000 kr. Kyrkorådet beslöt i mars att anhålla hos domkapitlet om att få hålla gudstjänster i gamla kyrkan mellan 1 maj och 31 juli då ganska omfattande reparationsarbeten skulle utföras i nya kyrkan. I november samma år redogjorde ordföranden för reparationsarbetena som hade genomförts i både gamla och nya kyrkan. Arbetena på nya kyrkans fasader hade visat sig mer om-fattande än beräknat och torde belöpa sig på 300 000 kr. 51

Återigen hade man underskattat underhållsbehovet och anslagit för lite pengar till reparationsarbetena. Dessutom förefaller det som om man förbisett att kyrkans tak var i så dåligt skick att det behövde läggas om bara ett par år senare. I kyrkorådets budgetförslag för 1971 angavs att befintlig taktäckning av zinkplåt på Örgryte nya kyrka var i så dåligt skick att den inte kunde repareras. Ny taktäckning erfordrades, förslagsvis av kopparplåt. Kostnad för takomlägg-ningen angavs ej.52

1970-1974 arbetades dessutom med invändig restaurering av nya kyrkan. Denna ritades av Johan Eliasson och arbetena slutbesiktigades i mars 1974.53

47 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 10 juni 1963 samt 21 januari 1964. 48 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 28 januari 1965. 49 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 11 maj 196 5samt 9 juni 1965. 50 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 3 mars 1967 samt 20 april 1967. 51 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 14 januari, 10 mars och 3 november 1969. 52 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 15 maj 1970. 53 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Kyrkorådets protokoll. 1958-1977.

28

Sammantaget gjordes stora insatser i Örgryte nya kyrka i slutet av 1960- och början av 1970-talet.

I ett PM sammanfattades dessa år på följande sätt av Bror H. Kristoferson. ”Örgryte nya kyrka undergick åren 1968-71 omfattande utvändiga reparation-

er, därvid murverk, torn och fönster grundligt reparerades och helt nytt koppar-tak pålades kyrkobyggnaden.”54

1983-1986 Fuktskador och rivningsdiskussion I november 1983 genomfördes en besiktning av fuktskador i Örgryte nya kyrka av Olle Johansson. Kort därefter meddelade kyrkonämndens fastighetsavdelning att skadorna i kyrkan skulle åtgärdas sedan man vunnit en viss erfarenhet vid arbe-ten med Annedalskyrkan.55 Vilka åtgärder som sedan utfördes är oklart men sannolikt är att man inte genomförde den tänkta åtgärden eftersom man redan 1986 diskuterade underhållsfrågan i kyrkorådet igen.

I samband med att man planerade ett nytt församlingshem väcktes även frå-gan om kyrkan möjligen kunde rivas och ersättas av en ny kyrkobyggnad. Kyrko-rådet diskuterade olika alternativ. Ärendet bordlades och togs upp igen vid ett senare möte. När frågan åter diskuterades förklarade sig kyrkorådet vara av den bestämda uppfattningen att Örgryte nya kyrka borde bevaras för framtiden och anhöll om att den planerade reparationen av tornen skulle påbörjas.56

1996 Exteriör renovering 1990 gjordes en utredning av Örgryte nya kyrkas underhållsbehov. Därefter ge-nomfördes de mest nödvändiga reparationerna, men på grund av ekonomiska begränsningar kunde inte mer omfattande åtgärder utföras. 1994 orsakade ge-nomträngande fukt missfärgning samt färg- och putsnedfall på flera ställen i kyrkan. Detta gällde framför allt i tornutrymmet i anslutning till västläktaren, samt i uppgången till denna. Kyrkans dåvarande tekniska tillstånd förhindrade installation av en ny orgel, då kyrkorummet inte levde upp till de krav som ställ-des.57 Örgryte församling och Musikhögskolan i Göteborg inledde sedermera ett samarbete som utmynnade i både nybyggd orgel samt interiör och exteriör re-staurering.

1996 tog CA consultadministration fram ett åtgärdsförslag till ut- och invändig upprustning för Örgryte nya kyrka. Bakgrunden och tankarna bakom åtgärdsför-slaget är återgivna nedan.

Allmänt Det finns ett stort antal kyrkor av samma typ som Örgryte kyrka ri-tade av arkitekten Adrian Peterson och uppförda i slutet av 1800-talet. Många av dessa kyrkor med massiva tegelväggar uppvisar skador lik-nande dem i Örgryte kyrka orsakade av otätheter, främst i ytterväggar och ytterväggsdetaljer.

54 Göteborgs kyrkonämnd F I cf:1, Örgryte nya kyrka 1971-1973. PM angående invändig restaurering av Örgryte nya kyrka, Göteborg 17/11 1972, Bror H. Kristoferson. 55 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 8. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 3 och 22 november 1983. 56 Örgryte kyrkoarkiv, K III a: 9. Protokoll fört vid sammanträde med Örgryte församlings kyrkoråd den 20 februari, 20 mars och 21 april 1686. 57 Örgryte församling. Pärm: Örgryte nya kyrka – Ombyggnad 1996. Örgryte församling kyrkorådet till Göte-borgs kyrkonämnd 2/12 1994.

29

Problemen tycks i många fall ha börjat bara några år efter att bygg-naderna färdigställts. Så är fallet i Örgryte enligt protokoll från mitten av 1890-talet (enligt kyrkvaktmästaren Christer Fridell). [möjligen kyrkorådsprotokoll?] Framtidsperspektivet förefaller alltså ganska dystert och problemen tycks vara svårbemästrade. Även efter mycket omfattande och kost-samma insatser med tegelbyte, omfogning mm. kan skador åter-komma. Det finns inga enkla recept. En mängd fasadornament, tak- och vägganslutningar, takdekorat-ioner etc. gör att läckage kan vara svåra att lokalisera. Trots svårigheterna är det naturligtvis angeläget att på bästa sätt underhålla våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Val av rätt material och utförande är naturligtvis en förutsättning för ett gott resultat. Beträffande tegelskalet är det känt att slaget, mas-sivt fasadtegel och kalkbruk ger den tätaste och bästa väggen. Båda materialens förmåga att ta upp och tillfälligt magasinera vatten utan att ta skada samt kalkbrukets ”seghet” har visat sig vara en lämplig kombination. Vidare är det viktigt att invändig puts utförs av kalkbruk som avfärgas med en diffusionsöppen färg, exempelvis kalkfärg. Det ursprungliga fasadteglet på Örgryte kyrka är sannolikt inte sla-get utan tillverkat enligt annan metod. Ytan är slät och hård och inte frostresistent. På relativt stora ytor har originalteglet rivits och ersatts med nytt tegel. Detta består av en gul kärna och ett rött ytskikt av klinkerkaraktär. Även ersättningsteglet uppvisar skador i form av los-sat ytskikt och avslagna kanter och den gula kärnan bryter fram. Tegelfogarna har i olika omgångar kompletterats, i stor utsträck-ning har kalkcementbruk lagts i ett tunt skikt utanpå originalfogen av kalkbruk och använts i samband med tegelbytet. I tornet kan relativt mycket otäta fogar konstateras, särskilt i tor-nets övre del. På långhusets och entrédelarnas fasader är fogarna be-tydligt bättre. Tornets takplåt är gammal och delvis otät. Takplåten i övrigt inkl. fotrännor, stuprör, fönsterbleck mm förefaller vara i gott skick. /…/ Åtgärdsförslag nedan avseende utvändiga ytor och detaljer, är främst föranledda av skador invändigt, Härav följer att största insatsen görs på tornet som bl.a. innehåller det känsliga orgelrummet. Vissa arbeten i övrigt, såsom vid socklar och runt entréer är av typ ”ansikts-lyftning”. Invändigt föreslås att befintliga putslagningar utförda med kalkce-mentbruk rivs och ersätts med kalkputs. Även nya putslagningar ut-förs med kalkbruk. Avfärgning görs med kalkfärg. Invändig puts blir härigenom genomgående av samma typ, risk för sprickor mellan ny och gammal puts minskar och kalkputsen medger transport av mått-liga mängder salt som kan borstas av, utan att putsen skadas. I rummet mellan klockrum och orgelhus föreslås total omputsning med kalkbruk och komplettering med värme. Rummet saknar inred-ning och är lätt att besiktiga i framtiden och kan alltså fungera som ”buffert” mellan klockrummet och orgelhuset.

CA consultadministration föreskrev att i tornet, huvudentrén och långhusets södergavlar på ömse sidor om tornet skulle fogar av kalkcement- och cement-bruk tas bort. Fogarna skulle rensas till ett djup av minst 20 mm. Skadade tegel-stenar skulle tas bort och ersättas med ett nytt slaget och frostresistent tegel. Fogning skulle utföras med hydrauliskt kalkbruk. Samma metod skulle tillämpas

30

på trapphusen på ömse sidor av tornet, sidoentréer samt på väggyta mot sidoläk-tare, öster och väster. Ytterväggar i övrigt skulle inte åtgärdas.

I samband med fasadåtgärderna skulle även tornets plåttak rivas och läggas om med kopparplåt. Även en del utstickande detaljer i fasaderna skulle täckas med kopparplåt. De runda fönstren skulle nedtill kläs med plåt och övrig fasad-plåt skulle ses över. Åtgången av nytt tegel var beräknad enligt skissen nedan.58

Den slutliga byggnadsbeskrivningen som sedan medföljde upphandlingsun-derlaget i mars 1996 var lika det första förslaget. Dock hade fogrensningens djup justerats till 30 mm. Man hade även lagt in kontroller efter fogrensningen för bedömning av omfattningen av fogkomplettering respektive omfogning. Det preciserades även att fogarna skulle vattnas före fogning samt att fogarna skulle fyllas så att inga håligheter uppstod mellan fog- och murbruk för att försäkra sig om en god vidhäftning mot stenarna.

Beställaren skulle tillhandahålla tegel som skulle vara slaget, frostresistent te-gel lika ursprungligt befintligt tegel.59 Generalentreprenör för renoveringen av murverket var Puts & Mur AB som företräddes av Allan Olén och byggledning utfördes av CA consultadministration genom Inge Eklund. Teglet levererades av danska Fyns tegl.

Mycket av stenen behövde sågas på höjden och i samband med detta ljusnade stenen. Det förekom också klagomål från generalentreprenören på att hörnste-narna uppvisade sprickor. Leverantören, Tage Olsson, menade dock att detta inte hade någon betydelse eftersom sprickorna var vertikala. Avseende fogbruket upplevdes detta som för ljust och prov utfördes med kimrök för att få mörkare fogar. Kimröken gav dock uppenbarligen inte önskat resultat eftersom man ett par veckor senare började blanda järnoxid i fogbruket. Man lade även på järnoxid med svamp på fogarna för att få mörkare fog.60

De senast utförda renoveringsåtgärderna utfördes under 1996 och i augusti kunde fastighetschefen lämna en teknisk slutredovisning av arbetena med Ör-gryte nya kyrka. Fastighetschefen redogjorde i ett tjänsteutlåtande för förekoms-

58 Örgryte församling. Pärm: Örgryte nya kyrka – Ombyggnad 1996. Göteborgs kyrkliga samfällighet – Ör-gryte nya kyrka, Ut- och invändig upprustning – Åtgärdsförslag, Trollhättan 1995-09-15, CA consultadminist-ration ab 59 Örgryte församling. Pärm: Örgryte nya kyrka – Ombyggnad 1996. Göteborgs kyrkliga samfällighet – Ör-gryte nya kyrka, Utvändig upprustning – Byggnadsbeskrivning, Göteborg 1996-03-22, CA consultadministrat-ion ab 60 CA consultadministration. Protokoll fört vid byggmöte 1996-08-27, 1996-09-10, 1996-09-24, 1996-10-08

31

ten av äkta hussvamp i kyrkans golvbjälklag samt lämnade synpunkter på kon-struktionen av en föreslagen tilläggsisolering av golvbjälklaget.61

4.6 SAMMANFATTNING Kyrkan invigs 1890 Kyrktornet skadat 1901 Kyrktornets västra sida i dåligt skick 1908 Installation av ny värmeanläggning 1922-1923 Reparation av torn och västgavel 1927 Behandling av fasad 1937 Omputsning av väggar interiör 1937 Fasadreparationer 1958-1960 Smärre reparationer av torn och fasader 1965-1967 Reparationer av murverk, torn och fönster 1969-1971 Exteriör renovering, hela västra delen av kyrkans fasad, tak och kyrktorn 1996

61 Göteborgs kyrkonämnd A XIII: 8. Fastighetsnämndens protokoll. 1995-1999. Fastighetsnämndens sam-manträdesprotokoll 1996-08-18 samt 1996-08-20.

32

5 SANKT PAULI KYRKA

5.1 HISTORIK Oscar Ekman, som var direktör för Carnegie & Co, var initiativtagare till det kyr-kobyggnadsprojekt som resulterade i Sankt Pauli kyrka på Redberget. 1879 före-slog han att Göteborgs stadsfullmäktige skulle anslå medel ur Renströmska fon-den för uppförandet av en ny kyrka. Stadsfullmäktige hörsammade uppmaning-en och Emil Ekman, bror till Oscar, upplät tomten gratis åt staden.

Stadsfullmäktige utlyste en kyrkobyggnadstävling i februari 1879 och av de fjorton inlämnade förslagen föll juryns val på Adrian Petersons långhuskyrkan. Han hade lämnat två förslag där det ena var utformat som en centralkyrka. Det fanns vid denna tid inte någon församling för den nya kyrkan, utan det var dom-kyrkoförsamlingen som skulle hålla i planeringen. Men då man dröjde med att sätta igång projektet tillsatte stadsfullmäktige en egen byggnadskommitté. Den nya byggnadskommittén lät Adrian Peterson utarbeta ritningar och kostnadsför-slag.

1879 i september granskades ritningarna av Överintendentsämbetet och kom med förslag till några smärre ändringar. Peterson genomförde de ändringar som Scholander föreslagit och ritningarna godkändes i december samma år. Kost-nadsberäkningarna för den nya kyrkan uppgick till 122 500 kr.

1880 inleddes uppförandet av den nya kyrkan och kontrakt tecknades med byggnadsentreprenör Firma Bülow & Co samt byggmästare A. Persson. Två år senare stod kyrkan färdig och slutbesiktning kunde genomföras den 7 januari 1882. Kyrkan invigdes en vecka senare den 151 januari 1882.62

5.2 KONSTRUKTION OCH MATERIAL Arbetsdevis för uppförandet av Sankt Pauli kyrka har inte påträffats vid omfat-tande arkivsökning.

5.3 ÅTGÄRDSHISTORIK MUR- OCH PUTSARBETEN

1916-1917 Exteriör renovering I Göteborgs Handelstidning konstaterades år 1914 att Sankt Pauli är den enda kyrka, som inte sedan sin tillkomst, eller på 33 år, undergått fullständig reparat-ion. 63 Ett år senare skriver även Göteborgstidningen att Sankt Pauli behöver repareras med underrubriken - Göteborgs billigaste kyrka, ej renoverad på 34 år. Gamlestads församlings kyrkoråd hade då vid sitt senaste sammanträde beslutat ingå med begäran till kyrkofullmäktige om en fullständig och grundlig reparat-ion av Sankt Pauli kyrka. Enligt artikeln hade kyrkan under de gångna åren av sparsamhetsskäl endast ”nödtorftigt hållits vid makt utan grundligare reparat-ioner”. Församlingens klockare hade inlämnat en ganska utförlig promemoria till kyrkorådet rörande kyrkans bristfälligheter, bl.a. ansågs att en ny värmeapparat

62 Repetzky, Henning (2008) Västsvenska kyrkor från gotikens storhetstid - Göteborgsarkitekten Adrian C. Petersons kyrkoarkitektur. s. 123-133 63 ATA – St Pauli kyrka. Mapp (brun) – Göteborg St Pauli kyrka. Göteborgs Handelstidning 29/4 1914.

33

borde installeras samt att kyrkans yttre skulle omses. Det mesta i PM:et rörde andra praktiska och estetiska frågor i interiören.64

Kyrkofullmäktige tillsatte en beredning som skulle undersöka problematiken kring Sankt Pauli närmare och yttra sig i frågan. Som underlag hade beredningen ett preliminärt förslag till restaurering samt kostnadsförslag uppgjort 1915 av arkitekt Allan Berglund. Nedan är de delar av yttrandet som avser exteriören citerade i urval. Den största delen av renoveringsarbetena gällde dock interiör samt byggande av ny sakristia.

Yttre arbeten Tornspiran är täckt med zinkplåt och avslutas med ett kors, vilken lik-som foten, på vilken det vilar, är utfört av gjutjärn och representerar en ansenlig tyngd. Det har befunnits, att zinkplåten i spirans översta del är nästan totalt uppfrätt och även på den nedre delen är mycket angripen och i dåligt skick. Korset genomsläppa regnvatten, som rin-ner ned på det bärande trävirket, vilket angripits av röta. Dessa delar av tornet förete sålunda betänkliga brister och kunna befaras hava alltför ringa motståndskraft mot vindens tryck. Beredningen anser därför oundgängligt att tornspiran förses med ny klädsel och ett nytt kors vilket bör vara lättare än det nuvarande och lämpligen synes kunna utföras av trä, beklätt med plåt. /…/ Då fullständig nytäckning nu måste ske torde det icke vara välbetänkt att välja annat ämne än kopparplåt. Ehuru detta är det i sig självt dyraste taktäckningsämnet är det dock på grund av sin hållbarhet i längden det billigaste. Zinkplåten över kyrkans skepp bör omses och bättras. Mot murver-ket kunna inga mera betydande anmärkningar göras. Dock böra, såsom kyrkorådets förslag upptager, ställningar resas kring hela kyr-kan samt murverk och plåtarbeten i deras helhet överses och därvid uppdagade brister avhjälpas. Inre arbeten 11. Tornet Vid undersökning har beredningen funnit att tornets inre företer en del skador i urverket jämte röta i bjälkarna. Klockstaplarna böra om-ses och förstärkas samt förses med nya bärbjälkar. Överhuvud är det vanskligt att på förhand med noggrannhet bestämma omfattningen av de arbeten, som i detta avseende kunna erfordras. Emellertid anser beredningen, att man bör vara beredd att här möta en del brister, som först kunna märkas under arbetets gång, och att därför den beräknade summan av 3 000 kr bör höjas till 4 000 kr.65

I beredningens framställning betonas tornet som kyrkans problemområde samt de plåtbelagda taken. Murverken nämns mer i förbifarten och bedömdes alltså inte som särskilt problematiska. I arkitekt Allan Berglunds kostnadsförslag finns dock en summa avsatt till översyn av murverket. Berglund föreskriver att mur-verket skall överses, att vittrade stenar och fogar skall ersättas med nya.66

Berglund utarbetade även arbetsbeskrivning till den nya sakristian i Sankt Pa-uli kyrka. Den skulle ansluta till det befintliga murverket och möjligen kan

64 ATA – St Pauli kyrka. Mapp (brun) – Göteborg St Pauli kyrka. Göteborgstidningen 4/11 1915. 65 Göteborgs kyrkonämnd, F I ca:1. St. Pauli kyrka 1915-1947. Beredningens yttrande till kyrkofullmäktige 28 april 1916. 66 Göteborgs kyrkonämnd, F I ca:1. Kostnadsförslag upprättat av K. Allan Berglund, Göteborg nov 1915.

34

denna beskrivning lämna några ledtrådar till det ursprungliga murverkets material och utförande.

Sakristia Schaktning Schaktning för grundmurar utföres till djup enligt ritning. Grund Under grundmurarna skärvas väl med stenskärv, varpå grunden gjutes i betong, blandning 1:5:7, till sockelns överkant. Sparsten får användas i grundmurarna, men varje sten skall ligga väl inbäddad i betong samt vara väl rengjord före nedläggningen. 4 st. 16m/m längsgående rund-järninläggas 2 i underkant o. 2 i överkant. Sockel Sockeln utföres av granit med samma huggningsgrad som intillva-rande, den bestrykes på baksidan med asfaltmastix och bakgjutes med betong bland. 1:5:7 varpå avtäckes med 1:ma asfaltisoleringsfilt, som vid skarvningar läggas väl omlott. Sockelklamror anbringas enl. före-skrift. I sockeln göres hål för ventilation under bjälklaget. Trappa Yttertrappan utföres av granit grad II på betonggrund. Murning Yttermurarna uppföras som 1 ½ stens mur. Till fasaden användes Bör-ringe fasadsten varå prov skall företes. Murteglet skall vara av fullgod beskaffenhet, hårdbränt och fritt från sälta. Efter murningen rengöras fasaderna väl, fogarna utkratsas och fyllas med cementbruk, fogarna göras lutande så att vattnet rinner av. Erforderligt antal tjärade träklotsar inmuras för fästning av dörrar, fönster och panel. Fönster-solbänkar av hyvlad kalksten.67

Byggnadsarbetena vid renoveringen och ombyggnaden av Sankt Pauli kyrka utfördes av byggmästare Axel Engström. Plåtarbetena utfördes av Nya Bleck- och plåtslageriaktiebolaget.68

Under byggnadsarbetenas gång genomfördes en besiktning av tornet av Axel Persson och Leander Johansson 5 april 1917. De konstaterade att bjälkarna som bar upp tornets taksparrar i hög grad var angripna av röta. Även taksparrar och kryss var angripna men på dessa hade de nedre rötskadade delarna tagits bort och ersatts med skarvar och järnbeslag. Murverket var också i mycket förvittrat och dåligt tillstånd. Besiktningsmännen föreslog efter genomförd besiktning:

Att de avfrätta bjälkarna böra borttagas och ersättas med nya, Att skarvningarna å taksparrar böra borttagas och andra ditsättas, tillräck-ligt långa varpå var och en förses med tvenne beslag, Att de skarvade kryssen helt och hållet böra borttagas och ersättas med nya, Att de fyra tourellerna och murverket borttages nedtill bärbjälkarnas under-kant, nytt murverk av torr sten uppföres, varvid dock av den gamla fa-

67 Göteborgs kyrkonämnd, F I ca:1. Arbetsbeskrivning till entreprenadarbeten å St. Pauli kyrka. 68 Göteborgs kyrkonämnd, F I ca:1. Ett antal fakturor samt ett anbud från byggmästare Axel Engström. Kontrakt mellan kommittén för reparation och ändring av St. Pauli kyrka och Nya Bleck- och plåtslageriak-tiebolaget, avseende kopparplåtsarbeten å kyrkan. 3 maj 1917.

35

sadstenen användes så mycket som är dugligt. Murverket fogas däref-ter utvändigt och putsas invändigt. Att trävirket mot mur bör tjäras och skyddas med asfalttakpapp. Att nya toureller bör uppsättas av trä och kopparbeslås.69

Det är tydligt att man ändrade uppfattning avseende kyrkans murverk när man väl fått ställningar på plats och kunde undersöka fasaderna närmare. Renove-ringsarbetena utökades under 1917 till att omfatta hela kyrkans murverk. I arki-tekt Berglunds kompletterande arbetsbeskrivning föreskrivs nu att ”kyrkans hela murverk omses, söndervittrade stenar uthuggas och ersättas med nya, sönder-frusna fogar utkratsas väl och fogas på nytt med förlängt bruk.”

1940 Utvändiga reparationsarbeten 1940 var det åter dags för utvändiga reparationsarbeten som denna gång bl.a. omfattade fullständiga reparationer med om- och nytäckning av samtliga ytter-tak, förutom tornspiran, några mindre murningsarbeten i fasaderna, intäckning av de nedre listverken i fasaderna med kopparplåt. De plåttak som man vid den tidigare renoveringen hade bättrat och målat om behövde nu en mer grundlig genomgång. All plåt skulle rivas och läggas om, medan skiffret skulle avtagas och återanvändas på kortaket. Hörntornens kors togs ned helt och slopades.

Den genom kortaket uppbyggda muren revs till takstolarnas underkant och avjämnades. Därefter täcktes den med spikreglar och panel till likhet med övriga ytor. Listverken av snedställt tegel runt hela byggnaden avtäcktes med 0,69 mm tjock, hårdvalsad kopparplåt (16 skålp.) därefter fogades över kopparn med ce-mentbruk.70

1945 utfördes en besiktning av Sankt Pauli kyrka av ingenjör Algot Hanson. Han hade då ingenting att anmärka på avseende exteriören.71

1952 Reparationer i tornet 1952 åtgärdades fukt- och frostskador i tornet. Kalkstenslisterna strax under tornspiran täcktes med kopparplåt för att förhindra vatteninträngning i murar-na.72

1967 Restaurering 1967 insändes ett förlag till program för restaurering upprättat av arkitekt Sven Brolid till Riksantikvarieämbetet, kulturhistoriska byrån, för yttrande. Det fram-går av yttrandet att både Riksantikvarieämbetet och Domkapitlet är nöjda över att man avser att återställa kyrkan så långt möjligt till ursprungligt utseende.73

Programmet för restaurering berörde först och främst interiören. Det fanns utefter kyrkans hela södra yttervägg horisontala sprickor som var synliga inifrån.

69 Göteborgs kyrkonämnd, F I ca:1. Besiktning av tornet i St. Pauli kyrka genomförd av Axel Persson och Leander Johansson Göteborg 5 april 1917. 70 Göteborgs Gamlestads församling O I b:1. Mapp: Restaureringshandlingar 1940. Arbetsbeskrivning till utvändiga reparationsarbeten å St Pauli kyrka i Göteborg, Axel Forssén Göteborg i mars 1940. Beskrivningen bifogad entreprenadkontrakt mellan kommittén för restaurering av St Pauli kyrka och Byggnadsindustri förening u.p.a. 71 Göteborgs Gamlestads kyrkoarkiv O I b:2. Besiktning utförd av ingenjör Algot Hanson 1945. 72 Göteborgs kyrkofullmäktiges protokoll och samlingar 1951: P 31/10, H 25 samt 1952 P: 29/10, H 19. Uppgifter hämtade ur Dahlquist Mathilda (2002) St Pauli Nya Kyrka - Inventering av Göteborgs kyrkobygg-nader, rapport XIII. 73 Göteborgs Gamlestads kyrkoarkiv O I b:3. Mapp: Restaureringshandlingar rörande St Pauli kyrka 1967. Brev från RAÄ, kulturhistoriska byrån, ang. bearbetat förslag till restaurering av St Pauli k:a.

36

De var vid programmets färdigställande under observation och ett åtgärdspro-gram skulle tas fram för söderväggen av en särskilt anlitad byggkonsult.

I övrigt angavs i programmet att kyrkan skulle anslutas till fjärrvärmenätet. Takfönstren skulle ses över och justeras och ett urval av befintliga fönster i koret skulle bytas mot nya. En takryttare som hade blåst ned skulle återuppsättas och allt utvändigt trä såsom portar, dörrar, fönster, kramar etc. skulle målas.

Övrigt i programmet avsåg interiör där man bl.a. avsåg återställa en del av färgsättningen, ta fram de övertapetserade kalkmålningarna i koret av konstnä-ren Albert Eldh etc. När det gällde väggar angavs att alla putsskador skulle la-gas.74

I entreprenadkontraktet för restaureringen av Sankt Pauli kyrka fanns en mer utförlig beskrivning av hur putslagning skulle utföras. Där beskrevs att putsen skulle undersökas med avseende på vidhäftning, sprickor, fuktskador etc. Ska-dade partier skulle nedknackas och omputsas, sprickor uppritsas och lagas. Be-fintlig puts skulle analyseras på murbrukslaboratorium och lagningsbruk utföras med i görligaste mån likartad sammansättning, sandgradering, ytstruktur etc. Putsningsarbetena skulle utföras med så stor noggrannhet att lagningarna blev helt osynliga efter ytbehandling

När det gällde måleriarbeten angavs att samtliga vägg- och takytor i källarplan liksom samtliga tidigare målade vägg- och takytor i kyrkans torn skulle målas om. Färgen som skulle användas var lackfärg till täckmålning av väggar och tak inomhus av fabrikat Matty 36578. Till källarväggar och tak skulle latexfärg an-vändas av fabrikat Industriplast 37765.75

1994 Reparation av tornfasader 1994 reparerades tornfasaderna senast och i samband med murningsarbetet re-parerades och byttes en del av plåten. Tornhuvarnas nedre del lagades och tor-nen fick nya hängrännor. Gördellisten av koppar runt tornet byttes samt tornets invändiga stuprännor.76

5.4 SAMMANFATTNING Kyrkan invigs 1882 Exteriör renovering 1916-1917 Utvändiga reparationsarbeten 1940 Reparationer i torn 1952 Restaurering 1967 Reparation av tornfasaderna 1994

74 Göteborgs Gamlestads kyrkoarkiv O I b:3. Mapp: Restaureringshandlingar rörande St Pauli kyrka 1967. Program för restaurering av St Pauli kyrka i Göteborg upprättat av arkitekt SAR Sven Brolid. 75 Göteborgs kyrkonämnds arkiv, F I ca: 4. Restaurering av St. Pauli kyrkan, Gbg – byggnadsbeskrivning, infogad i entreprenadkontrakt mellan St. Pauli församlings kyrkoråd och Gunnar Zetterbergs byggnads AB. 76 Informanter Evert Bidestedt och Olle Johnsson. Uppgifter hämtade ur Dahlquist Mathilda (2002) St Pauli Nya Kyrka - Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport XIII.

37

6 KARTLÄGGNING OCH BESKRIVNING AV SKADOR

6.1 ÖRGRYTE NYA KYRKA

Utvändiga skador Ursprunglig fasad Kyrkans konstruktion är en fullmurskonstruktion med fasadtegel av typen för-bländertegel. Detta tegel är ett håltegel som tillverkas med olika djup. Genom att använda fasadtegel med olika djup har man kunnat skapa fasader med enbart koppförband. Fasadteglets varierande djup gör att man uppnår förband med bakmuren som består av vanligt, massivt murtegel.

Karaktäristiskt för denna typ av fasader är att man tack vara det maskinslagna teglet med exakta mått kunde börja mura med tunna fogar. Tidigare hade man enbart kunnat mura med breda fogar då man med dessa tog upp de stora mått-variationerna samt ojämnheterna i det handslagna teglet. Det maskinslagna måttexakta förbländerteglet utfört med koppförband var mycket vanligt i Göte-borg på 1890-talet tom. 1910-talet. I samband med att nationalromantiken gjorde sitt intåg och man började vurma för hantverket blev handslaget tegel med breda fogar populärt och användandet av förbländertegel upphörde. Utöver kyrkor såsom Örgryte nya kyrka kan man återfinna denna typ av fasader och konstrukt-ioner i stor omfattning bland skolbyggnader och flerbostadshus i Lorensberg, Vasastaden och Linnéområdet. Karaktäristiskt för denna typ av murverk är att man även utförde fogarna ofta pigmenterade. Exempel på pigmentering är kraf-tigt röda fogar alternativt svarta såsom på Örgryte nya kyrka. Vanligt var även att man vid fogstrykningen utförde fogarna konvexa, konkava eller bara tryckta för att åstadkomma en accentuering av fogen.

Avseende Örgryte nya kyrka är den utförd med ett rött förbländertegel i kopp-förband. Fogarna är fogstrukna med ett svart/mörgrått fogbruk som vid fogdrag-ningen tryckts något, dvs. fogen är inte i liv med tegelstenarnas yta. Fogens tryckta form förstärker fogens arkitektoniska betydelse som starkt synligt raster då den utöver svart kulör genom sitt tryckta utförande även får en markerad skuggverkan.

Bakmur av massiv-tegel.

Förbländertegel med ett stort hål. Teglet varierar i djup och har därför förband med bakmuren av massivt murtegel.

38

Vid den stora fasadrenoveringen 1927 byttes stora, sammanhängande delar av tornets fasadtegel ut. Det nya teglet var ett nytillverkat förbländertegel. Men det nya teglet gjordes inte genomfärgat utan är i grunden ett gult tegel som engobe-rats, dvs. man har färgat in teglets utsida genom så kallad engobering, vilket innebär att man bestryker teglet med en pigmenterad lera och bränner det ytter-ligare en gång.

Vid fasadrenoveringen 1927 utfördes de nya fogarna opigmenterade och där-med betydligt ljusare än de ursprungliga. Dessa fogar utfördes helt släta, ej tryckta som originalutförandet.

Ursprungligt rött förblän-dertegel. Fogstrykning utförd med svartpigmente-rat fogbruk. Fogstrykningen är utförd något tryckt.

Ersättningste-gel på tornet från 1927 med engoberad yta. Denna fogning utfördes opig-menterad.

Bakom engobe-ringen är teglet gult.

39

Av bilderna ovan framgår det med stor tydlighet att kulörskillnaden mellan ori-ginalteglet och utbytesteglet från 1927 är mycket stor.

Då det i källaren fortfarande finns kvar ett stort lager med tegel från 1927 är det sannolikt så att man även använt detta tegel under senare arbeten fram till 1996 års fasadrenovering. Vid denna fasadrenovering tog man fram nytt special-beställt fasadtegel för att kunna byta ut skadade tegel. Teglet från 1996 är ett rött, maskintillverkat massivtegel som till sin kulör stämmer avsevärt bättre till originalteglet än vad 1927 års tegel gör.

Vid fasadrenoveringen 1996 byttes skadat tegel och murverket fogkomplettera-des, dvs. man fogade inte om generellt utan tog bort och gjorde om synligt ska-dade fogar.

1927 års tegel.

1996 års tegel.

Originaltegel.

Originaltegel med ett infällt tegel från 1927. 1927 års tegel.

40

Tegelskador Det befintliga teglet har bristande frostbeständighet vilket inneburit att det ti-digt uppstått problem med sönderfrysning. Denna typ av skador uppstår framför allt i fasader som exponeras för stora klimatpåfrestningar i form av långvarig nederbörd i kombination med många nollgradspassager, dvs. fasader med stor exponering och framför allt med lokalisering mot söder och väst. En påverkande faktor kan även vara att fasader som saknar bakgrundsvärme dvs. utan bakom-liggande uppvärmda utrymmen har större skadefrekvens. Genom att inventera fasaderna utifrån skador och tidigare åtgärder såsom tegelbyten vilket indikerar tidigare skador är mönstret på Örgryte kyrka tydligt. Utsatta tornfasader har i särklass största omfattning utbytta tegel. Tegelskadorna ger sig till känna genom att teglet vittrar från ytan, ofta med mer eller mindre omfattande materialbort-fall.

Även kraftiga skador på tegel förekommer i form av kraftigt materialbortfall. Dessa skador är så stora att man kan vara säker på att de uppstått alternativt accelererat efter fasadrenoveringen 1996. Det vill säga skadorna på teglet är så omfattande att de med största sannolikhet borde åtgärdats i samband med 1996 års renovering. Skadorna är placerade i ytor som man då, i övrigt åtgärdade.

Pågående skador på originaltegel, observera att ytan är om-fogad 1996 och att teglet då troligen var betydligt mindre skadat. Ob-servera även de kraftigt vittrade fogarna utförda 1996.

41

Kraftig skada i tegel från 1927.

Kraftig skada i originaltegel, pga. saltskador.

Detalj av ett kraftigt skadat tegel.

Teglet skadas genom att ytan vittrar bort och det tidigare släta teglet med hård yta får en porös och ojämn yta.

42

Fogskador I murverket finns idag ett stort antal fogtyper av varierande ålder, allt från de ursprungliga fogarna med gråsvart fogstrykning till 1900-talets många fasadåt-gärder med allt från mycket cementbaserat fogbruk till mycket porösa fogbruk av typen hydrauliskt kalkbruk från 1996.

Skador förekommer i samtliga typer av fogbruk även om skadebilden varierar mellan olika brukstyper. När det gäller fogskadorna följer skadornas omfattning samma utbredning som omfattningen skadat tegel. Detta innebär att fogska-dorna är mest omfattande på de fasader som har mest utsatt läge, dvs. fasader mot söder och väst. Skadebilden är störst på fasadernas övre partier såsom tor-nets övre delar.

Allt sedan de tidigaste fasadreparationerna i början 1900-talet fram till 1996 års renovering har man vid omfogning arbetat med mer eller mindre cementhaltiga fogbruk, alltså mycket hårda fogbruk. Ett trendbrott var 1996 års renovering då man istället valde ett färdigblandat hydrauliskt kalkbruk, ett synnerligen poröst bruk med låg hållfasthet och låg frostbeständighet. Skadebilden skiljer sig kraf-tigt mellan de olika brukstyperna. Ser man på ytor med originalfog i utsatta lä-gen har dessa fogar framför allt en ytvittring samt uppsprickande kanter i syn-nerhet mellan den svarta fogstrykningen och teglet.

Avseende de hårda fogbruken med mycket cementinblandning är skadebilden sådan att fogar inte eroderar utan att skadorna synliggörs genom att delar av fogarna släpper och faller ut, ofta i form av ”stavar”. Ofta förekommer äldre kalkbaserade murbruk bakom de hårda cementfogarna. Murbruket av kalk är i stor omfattning skadat bakom de, ibland tunna, skikten av cementbruk.

Skadad fog från 1996.

Skadad fog från 1890.

43

Avseende fogskador i det nyare kalkbruket från 1996 är det i dessa ytor som fogskadorna är som störst idag då dessa fogar bitvis är helt bortvittrade. Den omfattande skadebilden avseende detta fogbruk gör det sannolikt att skadorna inte är nya utan pågått i flera år. Man kan alltså misstänka att detta bruk började vittra redan efter några år. Då dessa skador idag är djupa skapas stora möjlighet-er för vatten att vid slagregn tränga djupt in i murverket. Det innebär även att det tegel som 1996 murades in med detta porösa bruk idag bitvis kan befaras sitta löst då bruket kring tegelstenarna ibland saknas.

Murverksskador Byggnaden, som är utförd som en fullmurs tegelkonstruktion med massivt mur-tegel inne i konstruktionen och hårdbränt förbländertegel i fasadytan, uppvisar lokalt skador i form av sprickbildning i konstruktionen vilket kan indikera ska-dor inne i kärnan av murteglet. Denna typ av skador förekommer framför allt i

Det sekun-dära fogbru-ket med mycket ce-ment har släppt i form av en hård stav som fallit ur. Bakomlig-gande fog-bruk av kalk-bruk är vitt-rat.

Fogbruket kring en te-gelsten från 1996 saknas idag nästan helt.

44

västligt placerade kontreforer, men förekommer även i tornets nordvästra hörn. Skadorna som ger sig till känna genom kraftig sprickbildning kan sannolikt bero på att murteglet bakom fasadteglet håller på att vittra sönder genom frost- och saltsprängning. När det innanförliggande murteglet vittrar sönder skadas sta-biliteten lokalt och konstruktionen spricker.

Bilderna ovan visar på hur kontreforen mot nord väst spricker sönder i framkant. Vid demontering av fasadteglet uppvisade det innanförliggande murteglet kraf-tiga vittringsskador. Anledningen till att just kontreforerna uppvisar denna typ av skador beror sannolikt på att dessa byggnadsdelar sticker ut från fasaden och är därmed i praktiken ouppvärmda, ingen bakgrundsvärme håller murteglet frostfritt och därmed skyddar teglet mot frost.

Kraftig spricka som lagats men åter-kommer.

Kraftig spricka i en kontrefor.

Kraftigt vittrande bakmur av murtegel, nordvästra kontreforen. Friläggning i anslutning till längre spricka.

45

Denna typ av skador har sannolikt förekommit länge då man i kontreforen mot sydväst sedan tidigare gjort förstärkningar genom ”livremmar” av förzinkat plattjärn som monterats för att hålla ihop den spruckna kontreforen.

Även på tornet förekommer det denna typ av skador t.ex. i hörn där ett större parti av hörnet mot nordväst har en genomgående spricka. Även hörnteglet är murat i förband med bakmuren och demonterar man formteglet i hörnet kom-mer man med största säkerhet frilägga ett söndervittrat murtegel. Hela denna yta är ommurad med tegel från 1927. Oklart är i vilken omfattning man vid om-murning med nytt fasadtegel lyckades demontera befintligt skadat förbländerte-gel och mura upp det nya teglet i förband med den befintliga bakmuren.

En allvarlig genomgå-ende spricka i tornets nordvästra hörn. Teglet i detta hörn behöver tas ned då risken att det skall släppa och rasa till marken är stor.

Förstärk-nings-band för att hålla ihop en kontre-for.

46

Invändiga skador Invändiga skador förekommer lokalt i bitvis stor omfattning. Skadorna är uteslu-tande i form av putsskador som ger sig till känna genom mer eller mindre kraf-tigt vittrande putsskikt.

Skador i långskeppets förekommer med störst omfattning i södra sidan i an-slutning till korsarmen samt i långskeppets gavel mot väst, vid sidan om orgeln.

Skada i puts, södra korsarmens hörn mot sydost. Skadorna uppvisar tydliga mönster av kraftiga saltutfällningar. Långskeppets väggar är generellt målade med organiska färger i många skikt vilket innebär att den bemålade ytan får betecknas som tät, dvs. ger mycket små möjligheter för fukt att tränga ut mot ytan och ännu mindre möjligheter för salter att i löst form transporteras ut på ytan för att där kristalliseras. I kyrkorummet blir därför ska-debilden den att färgytan spjälkar kraftigt från underliggande puts då salter inte kan transporteras ut mot ytan utan kristalliseras innanför färg, spackel och yttre putsskikt. Skadorna skapar ett mönster av bubblor som när de brister släpper ut salter i kombination med vittrad puts.

Exempel där färgskiktet brister och släpper ut kristalliserade salter tillsammans med skadad ytputs.

47

Effluorescerande salter på orgelläktaren Långskeppets västra gavel uppvisar även omfattande skador av samma typ som de som är lokaliserade till södra korsarmen. Det innebär att det även här rör sig om fuktgenomslag i yttervägg som ger sig till känna genom bitvis kraftigt vitt-rande puts och framför allt färgskikt. Även här rör det sig om att väggen är må-lad med förhållandevis täta färger av organisk typ. Färgskikten vittrar kraftigt och släpper fram stora mängder salter som kristalliserats bakom de täta färgskik-ten.

Utöver dessa interiöra delar i långskeppet förekommer de mest omfattande problem med fuktgenomslag i de två trapphusen mot väst samt i tornet. I trapp-husen ger sig problemen tillkänna genom massiva fuktgenomslag samt omfat-tande putsskador.

Saltskador i torn och trapphus.

48

Saltskador i tornet. I tornet som man når från läktaren är rummet bakom orgeln omputsat. I detta rum förekommer problem med massiva fukt- och saltgenomslag genom murver-ket. Väggarna som putsats med ett hydrauliskt kalkbruk uppvisar omfattande saltutfällningar på ytan. Utöver klimatpåverkande åtgärder som elradiatorerna har de befintliga fönstren av typen enkelglas i fasta stålbågar kompletterats med en senare monterad båge. Den invändigt monterade innerbågen syftar till att dels skapa bättre värmeisolering, dels minska problem med kondensering av varm och fuktig inomhus luft mot det kalla ytterglaset. I regel brukar detta förfa-rande fungera vid en intakt konstruktion förutsatt att den inre bågen utförs helt tät.

I detta fall har konstruktionen inte fungerat då fukten transporteras genom murverket och på det sättet skapar ett fuktigt klimat mellan fönsterbågarna. Istället för att minska kondensen på insidan av det yttre glaset har man idag stora problem med kondens mellan fönstren.

Omfattande problem kondens på ytterbågens glas då fukt ge-nom murverket kommer ut mel-lan de två föns-terbågarna. Den inre fönsterbågen fyller därför inte sitt syfte att täta mot fuktig inner-luft och motverka kondens på det yttre glaset.

49

Dokumentation utbytt tegel i fasader För att analysera omfattningen av utförd ommurning av fasaden samt jämföra tidigare fogskador gentemot invändiga skador kan man ta hjälp av illustrationer för att få en övergripande bild av problematiken. Nedan finns illustrationer som grafiskt redovisar alla ytor där man bytt ursprungligt tegel mot engoberat tegel. Det senaste tegelbytet är inte redovisat eftersom ersättningsteglet från 1996 tek-niskt sett är jämförbart med det ursprungliga teglet. Det engoberade teglet där-emot är mer tätt och man får därför andra effekter då väta tränger in i murverket bakom detta tegel. Illustrationen är baserad på originalritningar samt en foto-dokumentation av kyrkans fasader genomförd i mars 2012.

50

51

52

6.2 SANKT PAULI KYRKA

Utvändiga skador Ursprunglig fasad

Kyrkans konstruktion är en fullmurskonstruktion med fasadtegel av typen för-bländertegel, med andra ord samma typ av konstruktion som på Örgryte nya kyrka. Teglet på Sankt Pauli kyrka förefaller inte vara lika hårdbränt och tätt som på Örgryte nya kyrka och det som skiljer kyrkorna åt är även att delar av Sankt Pauli inte är murade med koppförband utan med kryssförband. De ur-sprungliga fogarna på Sankt Pauli är inte heller strukna med en tunn pigmente-rad fogstrykning med kalkcementbruk såsom fogarna utfördes på Örgryte nya kyrka.

Fogbruket på Sankt Pauli kyrka förefaller opigmenterat och mer påminnande om det bakomliggande murbruket.

Fasader av förbländertegel.

Originalfog inne i valvet, ursprungligen ljus, ofärgad fog som smut-sats i regn-skuggade lägen.

53

När man tar del av dokumentationen av de renoveringsarbeten som gjorts exte-riört på Sankt Pauli kyrka så kan man utläsa att kyrkan inte varit utan tekniska problem. I början av 1900-talet var det stora problem med läckage genom torn-taket med stora rötskador som konsekvens av dessa. Man kan även utläsa att man med intervall på ca 30-40 år renoverat fasaderna och att skadorna beskrivs som vittrande tegel och fogar. Ser man på fasaderna idag kan man utläsa att man framför allt på tornet har bytt ut mycket tegel. Utbytesteglet är i motsats till Örgryte nya kyrka mera likt det ursprungliga teglet och åtgärderna har inte blivit så iögonfallande som de är på Örgryte nya kyrka.

Utbytt tegel, troligen från 1994.

Äldre tegel, troligen origi-nal.

54

Av arkivmaterialet att döma har man tidigt bytt ut torntakets zinkplåt mot kop-par. Man hade även stora problem med de murade tourellerna vilka gjordes om med kopparbeklädning 1917.

Tegelskador Det ursprungliga teglet har fungerat bra med undantag för de mer exponerade lägena.

Mot söder och mot väst har teglet fortlöpande vittrat sönder pga. mycket ne-derbörd och problem med många nollgradspassager. Originalteglet har bristande frostbeständighet i utsatta lägen men fungerar i mindre utsatt placering. En på-verkande faktor kan även vara att fasader som saknar bakgrundsvärme, dvs. utan bakomliggande uppvärmda utrymmen såsom tornets övre partier, har större skadefrekvens.

Originaltegel, fasadyta på tornet

Utbytt tegel

Tornet var ursprungligen klätt med zinkplåt. Tourellerna utfördes ur-sprungligen murade och gjordes om med koppar-beklädnad på trästomme 1917.

55

Tegelskadorna ger sig till känna genom att teglet vittrar på ytan, ofta med mer eller mindre omfattande materialbortfall.

Fogskador I murverket finns idag ett stort antal fogtyper av varierande ålder, allt från de ursprungliga fogarna till porösa fogbruk av typen hydrauliskt kalkbruk från 1994.

Skador förekommer i liten omfattning. När det gäller fogskadorna följer ska-dornas omfattning samma utbredning som omfattningen skadat tegel. Detta innebär att fogskadorna är mest omfattande på de fasader som har utsatt läge, såsom fasader mot söder och väster. Skadebilden är störst på fasadernas övre partier såsom tornets övre delar.

Pågående vittring på original-tegel.

Skadad fog i fasadens övre del, troligen från 1994.

Utbytt tegel, troligen från 1994.

56

Murverksskador Mindre fogskador och tegelskador förekommer i utsatta lägen men byggnaden uppvisar idag inga synliga murverksskador såsom sprickor som indikerar att innanförliggande stomme av murtegel är skadad.

Invändiga skador Invändiga skador förekommer i liten omfattning och då framförallt i tornets övre delar. Skadorna är i form av putsskador i form av vittrande putsskikt.

Yta med både äldre och nytt tegel.

Skada i puts i tornet. Putsbruket som är sekundärt har stor in-blandning av cement. Invändiga saltutfällningar i anslutning till fuktgenomslag genom murverk.

57

Skadorna i tornet uppvisar saltutfällningar även om det är i betydligt mer be-gränsad utsträckning jämfört med problemen i Örgryte nya kyrka. Skadorna med genomträngande fukt har troligen funnits länge och de invändiga putsskikten har stor inblandning av cement. I anslutning till tornluckorna är det invändiga, hårda putsskiktet på väg att släppa i form av en putsskiva.

Kyrkorummets väggytor är förhållandevis nyligen ommålade med en modern, organisk färg och under denna är äldre färgskikt med organiska färger. Trots de täta färgskikten på invändiga, putsade ytterväggar förekommer det påfallande få skador.

Sekundär puts med stor in-blandning av cement är på väg att släppa som en skiva från bakom-liggande murverk av tegel.

58

7 FUKTPROBLEM I MURVERK

7.1 SALTRELATERADE SKADOR I MURVERK Att förekomsten av salter kan orsaka skada i murverk är känt sedan flera hundra år. Såväl saltskägg på ytan som saltsprängning av porösa material är vanligt före-kommande. Syftet med det här kapitlet är att ge en inblick i vad saltrelaterade fuktproblem innebär; hur de yttrar sig, vad som orsakar dem och, i de fall det är möjligt, vad som kan minimera dess skadliga effekt.

Då denna text skall ge en ökad förståelse för de specifika problem som före-kommer i Örgryte nya kyrka blir det en fördjupning i de företeelser som före-kommer i denna specifika byggnad. Det innebär bl.a. en fördjupning i de natriumbaserade salterna som förekommer just där och de specifika problem som är kopplade till just dessa salter. Det innebär även en fördjupning i löslighet hos kalciumkarbonat och vad som händer då det långvarigt exponeras för vatten.

Saltförekomst Vanliga salter som förekommer i murverk är olika typer av klorider, sulfater, karbonater och nitrater. Beroende på vilken typ av salt det är som bildats så finns det olika källor som kan vara troliga orsaker till saltförekomsten. Man brukar skilja på salter som tillförts byggnaden s.k. inträngande salter, till skillnad från salter som från början funnits med i materialen s.k. inkorporerade salter.

Natriumsulfat kan bildas i tegel som är något underbränt, genom att sulfater reagerar med förbränningsgaser (Burström 2001). Kalcium och karbonater finns naturligt i allt kalkbruk som förekommer i murverk. Kalciumsulfat (dvs. gips) kan förekomma genom tillsats i cement men det kan även bildas på kalkbaserade ytor där det finns hög koncentration från bilavgaser (Grahn Andersson 2008). Natriumklorid är vanligt förekommande i havet varför de ofta återfinns i havs-nära murverk. Natriumklorid och kalciumklorid kan även förekomma som en följd av att tösalter använts vid isbekämpning på trappor och dylikt (Freedland 1999). Grahn Andersson (2008) har angett följande indelning av lösliga salter: Sulfater De mest skadliga salterna för en puts eller en målad vägg är sulfa-

terna, såsom natrium Na2SO4, kalium K2SO4, magnesium MgSO4 och kalcium CaSO4. Det beror på att de kristalliseras på ställen där de skapar stor skada genom upplösning av materialet. Kalci-umsulfat kan forma en vit slöja över ytan eller kristalliseras inne i en puts genom sulfatisering av kalciumkarbonat, där förorenad luft medverkar i processen.

Nitrater Nitrater från natrium NaNO3, kalium KNO3 och kalcium CaNO3 är lösliga salter som vanligtvis ger upphov till tjocka utfällningar på ytan (effluorescens) som är lätta att ta bort och ger mindre desintegration av materialet än sulfaterna.

Karbonater Kalciumkarbonat CaCO3 är huvudkomponenten i konstruktioner av kalksten. Kalciumkarbonat har i sig själv ingen sönderdelande effekt när den är kristalliserad. Den bildar skorpor som är mycket hårda och svårbehandlade.

Klorider Natriumklorid NaCl avsätter sig vanligen på ytan. Om den tillförs med havsvindarna ger den i sig inte upphov till någon skada. Vid en hydratiserings- eller dehydratiseringsprocess kan den vara gynnande för desintegration av ytskikt, då den under varierande

59

temperaturer även påverkar andra salter som kan vara närva-rande.

Silikater Silikater som finns i vissa bergarter, leror och i cement. De utgör en form av salt som kan transporteras mycket långsamt mot ytan genom inträngande vatten. En långtidseffekt är bildandet av vita skorpor eller krustor av kiseldioxid SiO2, opal eller av silikat blan-dat med andra substanser, vanligtvis kalciumkarbonat.

Salters beteende i relation till relativ fuktighet Alla salter fungerar inte på samma sätt. Beroende på vilket salt som förekommer så har de stora skillnader i beteende beroende på bl.a. rådande temperatur och relativ fuktighet, RF. Bland annat kan varje salt sägas ha ett specifikt kritiskt RF för när saltet kristalliserar, se tabell 1 (Grahn Andersson 2008). Detta RF kan även kallas jämvikts-RF och är det klimat som en mättad saltlösning ger upphov till i t.ex. en sluten klimatkammare (Zehnder, Arnold 1989). TABELL 8.1

Salt med Kritisk RF för Löslighet Molmassa kemisk kristallisation (g/l) (g/mol) beteckning vid 20°C (% RF) NaCl 75 360 58.5 NaNO3 74 880 85 Na2SO4 82 162 142 Na2SO4∙10H2O 91 900 322 Na2CO3∙10H2O 86 215 286 KCl 85 344 74.5 KNO3 93 315 101 K2SO4 97 110 194 K2CO3 43 1.12 138 MgCl2∙6H2O 33 1.67 203 Mg(NO3)2∙6H2O 53 420 256 MgSO4∙7H2O 90 710 246 MgCO3 ~100 0.11 84 CaCl2∙6H2O 29 5.36 219 Ca(NO3)2∙4H2O 50 2.66 236 CaSO4∙2H2O ~100 2.4 172 CaCO3 ~100 14∙10-3 100

Salter reagerar med vatten på olika sätt. Dels kan salter sägas vara lösliga i vatten vilket innebär att när det finns tillräckligt många vattenmolekyler som omringar en saltmolekyl så bildas en saltlösning. När saltkoncentrationen är som högst kallas det för en mättad saltlösning, annars kallas det för utspädd saltlösning (Grahn Andersson 2008). I ett poröst material räcker det med hygroskopiskt bundet vatten för att salter skall kunna gå i lösning varför den relativa fuktighet-en såväl som tillgång på fritt vatten kan påverka denna process. För de salter som har kritisk RF ~100 % kan man därmed säga att tillgång på fritt vatten behövs för att de skall kunna lösa sig.

Vissa salter bildas även genom att binda vattenmolekyler i saltkristallen. Detta kallas hydratisering. Som ett intressant exempel för Örgryte nya kyrka kan näm-

60

nas de två olika natriumsulfaterna som är stabila i inomhusklimat; mirabilit (med kemisk beteckning Na2SO4·10H2O) är ett hydratiserat salt att jämföras med tenardit (med kemisk beteckning Na2SO4) som är ett vattenfritt salt (Shahidza-deh-Bonn et al 2010, Rijners 2004). Här håller mirabilit tio vattenmolekyler bundna i varje kristall jämfört med det vattenfria saltet som inte har något bun-det vatten alls.

När en blandning av olika salter förekommer påverkas den totala lösligheten av den koncentration som varje enskild jon förekommer i. Det gör att lösligheten behöver beräknas för varje specifik kombination. För varje fall innebär det också att man får förhålla sig till ett spann av kritiska RF där kristallisation sker (Laue, Schaab 2011).

Så länge salter är i lösning orsakar de inte i sig stor skada till murverk utan det är först när de bildar kristaller och framförallt när det sker upprepade gånger i kristallisationscykler, som de ger upphov till skador.

Salters kristallisation i murverk När en saltlösning torkar under sitt kritiska RF så formerar sig saltet i kristaller. Strax under saltets kritiska RF blir kristallerna som störst (Zehnder, Arnold 1989). Olika salter växer till på olika sätt. För natriumklorid NaCl, även kallad halit, gäller att kristallen växer till i form av kubformade kristaller inuti en droppe eller som större kristaller i zonen mellan luft och vatten. När de före-kommer i ett murverk innebär detta att de oftast växer till på ytan, så kallad effluorescens. För natriumsulfat gäller istället att kristallerna i stället växer till inne i lösningen, så som snabbväxande prismaformade kristaller. Det leder till att de bildas inne i de vätskefyllda porerna och leder till subfluorescens, dvs. kristallbildning inuti materialet (Rodriguez-Navarro, Doehne 1999).

Teckningarna visar hur effluorescens respektive subfluorescens bildas på ytan respektive i luft- och kapillärporerna i ett material. I det senare fallet spränger salterna sönder materialet i takt med att kristallisationstrycket ökar. (Illustration efter Zehnder, Arnold 1989)

61

Beroende på hur salterna vill bilda sina kristaller kan de orsaka mer eller mindre skada till ett murverk. Salter som oftast bildas på ytan formar sig som ett skägg, kallat effluorescens. De växer till från roten på kristallen och kan sägas påverka framförallt ytskiktet på t.ex. puts (Zehnder, Arnold 1989). Det innebär att den typen av salt är skadliga för framförallt kalkmålningar som är målade med secco-teknik där färgen ligger som ett separat lager ovanpå ytan. Salter som däremot bildas inuti porerna som subfluorescens kan orsaka stor skada åt själva materi-alet som utgör murverkets ytskikt, t.ex. puts eller fasadtegel. Det inträffar då saltkristallerna som bildas ger upphov till en högre tryckkraft än vad som mots-varar byggnadsmaterialets draghållfasthet (Shahidzadeh-Bonn 2010). För tradit-ionella material i murverk, dvs. tegel, natursten och olika typer av kalkbruk är det svårt att finna tillförlitliga värden på draghållfasthet då det generellt är tryckhållfastheten som är av intresse för den här typen av byggnadsmaterial (Paulsson red. 1936, Dührkop m.fl. 1966).

Det salt som enskilt kan orsaka mest skada genom kristallisation i ett murverk är förekomsten av natriumsulfat. Det beror på att det har två stabila kristallfaser, som hydratiserat och vattenfritt, och att dessa båda kristaller kan bildas vid olika RF beroende på temperatur samt att det vid upprepade kristallisationscykler ger upphov till en kristalltillväxt som ger höga tryckkrafter (Shahidzadeh-Bonn et al 2010). För mättade saltlösningar där tenardit och mirabilit samexisterar kan kristallisationstrycket uppgå till nivåer som vida överstiger draghållfastheten i såväl natursten och tegel som i kalkbruk av olika slag. För andra salter kan man tydligare identifiera ett kritiskt RF för kristallisation men genom att detta salt

Foton från Örgryte nya kyrka på subfluo-rescens respektive effluore-scens.

62

kan övergå i olika faser så finns det inte ett enskilt sådant värde att förhålla sig till (Flatt 2002). I illustrationen nedan visar Flatt (2002) hur mirabilit och tenar-dit bildar kristall respektive lösning utifrån RF beroende av temperatur.

Fasdiagram för natriumsulfat där de heldragna linjerna visar gränser för stabila faser. Den streckade linjen motsvarar metastabil jämvikt för tenardit och övermättnad för mirabilit. (Illust-ration efter Flatt 2002) För att natriumsulfat skulle kunna vara löst hela tiden skulle det krävas ett RF i inomhusklimatet som ligger över 93-95 % om temperaturen håller sig mellan 15-20°C. Det är dessvärre ett olämpligt klimat som kan orsaka andra typer av skador i form av framförallt biologisk aktivitet (Broström 2008). Om RF pendlar så att mirabilit ofta övergår till tenardit och tillbaka så orsakas de största skadorna. Detta beror på att tenarditkristallerna fungerar som grogrund för mirabilitkri-stallerna och att den totala volymen och därigenom kristallisationstrycket då blir som störst (Shahidzadeh-Bonn et al 2009), se bild nedan

a) Långsam tillväxt av mirabilit från lösning ger stora hydratiserade kristaller. b) Efter viss ut-torkning och återfuktning syns hur de mer svårlösliga tenarditkristallerna bildar en kärna i mit-ten varifrån mirabilitkristallerna kan växa till. (Bildkälla: Shahidzadeh-Bonn et al (2009))

Förebyggande åtgärder för minimering av saltskador Att helt bli av med salter som förekommer i byggnadskonstruktioner kan i dags-läget inte sägas vara möjligt. Avsaltning kan i vissa fall fungera för enstaka ob-jekt, såsom statyer och dylikt, men ej för tjocka murverk. Beroende på vilka sal-

63

ter som förekommer liksom hur de tillförts kan dock vissa skador minimeras. Det finns ett antal faktorer som kan påverka detta:

− minimera vattentillförseln − se över ytskikt så att fukttransporten styrs så att uttorkning kan ske − klimatstyrning (gäller framförallt inomhus).

Det handlar först om att yttermurar inte skall kunna släppa in vatten som inte kan avdunsta utåt. Om det förekommer punkter i murverket som tar in fukt så krävs det att hela murverket hjälper till att få den att avgå igen, dvs. dess yta får inte vara alltför tät om det samtidigt förekommer partier med hög sugförmåga. I äldre murverk pågår ett ständigt åldrande vilket i princip innebär att alla mur-verk tar in mer eller mindre vatten genom de vertikala murytorna och dess fogar.

Ytskikt inomhus får inte vara så täta att uttorkning försvåras. Om så är fallet avsätts salter under ytskiktet och äter sig in i materialet under. Två exempel på åtgärder som orsakat mer skada än nytta är; lagning av kalkputs med ett tätt putsbruk baserat på cement samt målning med latexfärg på kalkputs (Balksten 2009). Om en offerputs skall göras på ytan så gäller det att den får en porstruktur som gör att den suger fukt från underlaget kapillärt samtidigt som att den inte får innehålla alltför stora hålrum om den skall hålla ett tag. Hur en sådan puts bör se ut i detalj finns det inte någon tydlig forskning som visar på. Om putsen är mager och porös samt har en tätbearbetad yta så utsätts den för omfattande skador vilket man kan se exempel på i tornet på Örgryte nya kyrka. Då har inte bindemedlet någon chans att hålla emot det kristalltryck som bildas när salter avsätts i porerna.

Det finns beskrivet (Rodriguez-Navarro, Doehne 1999) att i material som en-bart innehåller få stora porer samt begränsat med kapillärporer, varigenom de har en begränsad inre ytarea, innebär det att saltlösningen snabbare kan nå ytan och bilda effluorescens snarare än subfluorescens. Det finns också beskrivet att där porstorlekar under 100 nm (gäller för tenardit medan 5,2 nm gäller för halit) förekommer så kommer ofta kristallisationstrycket överstiga 3 MPa vilket är vad de flesta oorganiska byggnadsmaterial har för gränsvärde på draghållfasthet (Rijners 2004). För halit (NaCl) gäller då att ytskiktet skall innehålla oerhört små porer för att dess kristaller skall orsaka skada genom subfluorescens. Detta är sammantaget faktorer som måste beaktas när lagningsbruk, offerputs eller nya färgskikt skall tillföras en yta. Bruk måste därmed tillredas, appliceras och bear-betas så att det får en anpassad porstruktur (Balksten 2005).

Där salter förekommer inomhus på eller i en puts är det i vissa fall möjligt att styra klimatet så att man undviker att skapa förutsättning för många kristallisat-ionscykler. Detta kan enbart sägas vara möjligt för vissa salter och vissa kombi-nationer av salter. Det gäller då först och främst att identifiera vilka salter som förekommer i murverket och identifiera det kritiska RF var de kristalliserar. Om det är flera salter behöver ett spann av kritiskt RF beräknas (Laue, Schaab 2011). För begränsade rum kan sedan klimatet styras så att förändringen i RF inte upp-repade gånger passerar den kritiska nivån. Dock kan yttre faktorer påverka in-omhusklimatet i vissa typer av utrymmen. T.ex. kan det ske genom att solen värmer upp såväl inomhusluften som avgränsade murverksytor och därigenom skapar lokala variationer i klimatet.

Där det är salt av natriumsulfat som förekommer är det svårt, om inte omöj-ligt, att skapa ett optimalt klimat för att undvika kristallisation eftersom det börjar kristallisera i mycket låga RF och varierar i kristallfaser upp till 93 % RF då allt kan sägas gå i lösning vid 20°C (Flatt 2002). Här gäller istället att tillförd fukt

64

till murverket måste minimeras och att avdunstning måste kunna ske på både yttersida och innersida av murverket.

7.2 SKADOR BEROENDE AV HÖGT FUKTINNEHÅLL I MURVERK Murverk kan skadas genom andra fuktrelaterade skador än de som är saltbeting-ade. I det nordiska klimatet är det framför allt två typer av skador som är vanligt förekommande i äldre murverk; frostskador i porösa material samt upplösning av bindemedel i kalkbruk (Balksten 2005, Forster 2007). Därutöver förekommer fuktrelaterade skador som är knutna till biologisk påväxt men då det inte är ak-tuellt i fallet Örgryte nya kyrka kommer det inte att vidareutvecklas här.

Frostskador På många sätt påminner frostskador och saltskador om varandra. I båda fallen är det kristaller som bildas inuti porsystemet och på så sätt spränger sönder materialet. De har dock en tendens att yttra sig på något olika platser och vid något olika årstider.

Frostskador uppkommer om ett poröst material är så mättat med vatten så att det, när vattnet expanderar vid frysning, inte finns något utrymme kvar där iskri-stallerna kan expandera. Istället spränger de då sönder materialet.

Frostbeständighet är starkt sammankopplad med luftporstrukturen i puts, men det är fler parametrar som också har en inverkan på materialets frostbe-ständighet, bl.a. bindemedlets draghållfasthet (Carlsson 1995). Hållfastheten är en bidragande orsak till att kalkcementbruk och hydrauliska kalkbruk har en större frostbeständighet är rena luftkalkbruk (Hinderson 1958).

Putsens frostbeständighet påverkas förutom av porstruktur och porform, även av de sprickor som kan finnas i putsen. Sprickor påverkar frostbeständigheten på ett negativt sätt mer än något annat då de bildar kapillärporer som suger vatten in i materialet (Konow 1997). För puts och fogbruk gäller att sprickbilden kan se olika ut för samma material beroende på hur det har tillverkats och bearbetats. För kalkbruk är det viktigt att putsen bearbetas efter att det har torkat till och dess krympsprickor har uppkommit. Först då kan materialet pressas ihop vid bearbetningen. På så vis kan sprickbilden minskas jämfört med om putsen bear-betas när den fortfarande är för blöt och mjuk (Balksten 2005).

Porstorleksfördelningen i en puts visar ett tydligt samband med frostbestän-dighet då en stor volymandel små luftporer ger en mer frostbeständig puts oav-sett total lufthalt (Carlsson 1995). Enligt Carlssons definition på frostbeständig-het, skall bruket innehålla minst 3 % luftporer med en diameter mindre än 200 μm för att vara frostbeständigt.

Det finns även tydliga skillnader i frostbeständighet för bruk med normala re-spektive kollapsade porsystem (Carlsson 1995). Förklaringen till det ligger fram-förallt i de olika materialens vattenupptagningsförmåga. Material med kollap-sade porsystem har en förmåga att bli helt vattenfyllda. Med ett kanalsystem av sammanhängande porer kan ett material fyllas både snabbt och mycket. Det luftfyllda utrymmet, som i normala porsystem fungerar som expansionsutrymme för isbildning, kan vara helt vattenfyllt i kollapsade porsystem (Nilsson 2002). Följden blir att påfrestningarna vid frysning kan bli mycket stora och materialet sprängs sönder.

Om luftblåsor stängs in inne i ett material så försvinner de mycket långsamt då luft måste lösas upp i vatten för att försvinna (Burström 2001, Hinderson

65

1958). Detta innebär att stora luftblåsor kan bli kvar inne i materialet under en lång tid och därigenom bidra till en god frostbeständighet. Vid isbildning kan luften komprimeras och därigenom minska de tryckkrafter som annars kan spränga sönder materialet.

Då vatten expanderar vid bildandet av iskristaller är det mycket viktigt att det finns luftfyllda områden där vattnet kan expandera. Vatten expanderar med ca 9 % vid frysning. Vid en viss vattenmättnadsgrad, den så kallade kritiska vatten-mättnadsgraden, finns det inte tillräckligt mycket luft för att vattnet skall kunna expandera fritt. Så länge fukthalten håller sig under den kritiska vattenmätt-nadsgraden kan materialet tåla ett närmast oändligt antal frostcykler men så fort den kritiska graden passerats kan svåra skador uppkomma efter bara en frostcy-kel (Fagerlund 1972).

Upplösning av kalk i murbruk För fallet med Örgryte nya kyrka är det intressant att kalk i form av CaCO3 fun-gerar som ett svårlösligt salt, se tabell 1. Det krävs att det utsätts för en fuktig miljö (högre än RF 100 %) under lång exponeringstid för att det skall gå i lösning (Forster 2007). Om det dessutom finns tillgång på någon typ salt som sänker pH så ökar dess löslighet genom en syra-bas reaktion. Om kalken har löst upp sig brukar det ofta synas i form av stalaktiter eller kalkavlagringar på murverkets yta.

Under 1900-talet har de flesta omfattande murverksreparationer utförts med cementbruk, oavsett om murverket från början varit murat med någon typ kalk-bruk (vilket det kan förutsättas ha gjorts om det är uppfört före 1900-talet, dock med stora variationer). Troligen har man tänkt att det är viktigt att laga med ett starkt och tätt material utan att riktigt vara medveten om vilka följder det kan få. Då ett rörligt murverk har lagats med cementbruk kommer sprickor i ytan så småningom uppkomma pga. fukt- och temperaturbetingade rörelser (Burström 2001). Genom dessa sprickor samt genom närliggande murytor som har undgått tätskikt kommer vatten att kunna ta sig in i murverket. Om då murverket delvis har fått ett tätt ytskikt innebär det att avdunstningen där inte sker i samma takt som uppfuktningen och det gör att fukt lagras inuti murverket, bakom den täta ytan.

När detta har skett under flera årtionden, vilket i dagsläget är fallet med fler-talet stora murverkskonstruktioner i Sverige, så har det ofta lett till att kalken som från början fanns som bindemedel i fog- och murbruk har lakats ur (Balks-ten m.fl. 2012). Kvar i murverket finns då inte ett bindemedel med sammanhål-lande förmåga utan det består då framförallt av sand. I Örgryte nya kyrka har detta skett bakom de lagningar som har utförts på 1920-talet med engoberat fasadtegel satt i cementbruk, se bild nedan. Följden av detta fenomen kan på sikt bli att strukturella problem uppkommer (Forster 2007)

66

Urlakat kalkmurbruk bakom tätt engoberat lagningstegel som har satts i starkt och tätt kalkce-mentbruk att jämföras med murbruket som finns bakom det mindre täta originalteglet.

När nya åtgärder skall utföras på den här typen av murverk är det av yttersta vikt att välja ett kalkbruk som dels kan ha förmågan och härda inuti håligheter i mu-ren (Forster 2007), dels ha låg kapillärsugande förmåga för att eliminera upptag-ning av vatten och dels ha förmågan att släppa ut den fukt som tar sig in i mur-verket (Balksten m.fl. 2012). Dessutom bör det ofta vara närliggande i samman-sättning som det murbruk som ursprungligen finns i murverket för att det skall fungera tekniskt bra ihop likaväl som att de kulturhistoriska värdena skall tas i beaktande.

67

8 UNDERSÖKNING AV MATERIAL, KONSTRUKTION OCH KLIMAT För att kunna få en djupare förståelse för fuktvandringen och saltskadorna i Ör-gryte nya kyrka har ett antal analyser utförts; tunnslipsanalys av murverkets material, sugförmåga hos murverkets ytskikt, saltanalys samt klimatmätningar. Här följer en summering av vad de olika analyserna ger för helhetsbild av fukt-vandringen i byggnaden. Varje undersökning finns utförligare beskriven i re-spektive bilaga.

8.1 KLIMATMÄTNING Det finns 8 stycken klimatloggrar utplacerade i såväl Örgryte nya kyrka som i tornet i Sankt Pauli kyrka för att registrera temperatur och relativ fuktighet. För att klimatmätningarna skall kunna ge en tillförlitlig bild av klimatets variation med årstid kommer de att sitta uppe under några års tid. Det innebär att dessa mätvärden kommer att komplettera den övriga rapporten 2015.

I Sankt Pauli kyrka är klimatloggrar utplacerade på tornet, dels på tornurets träbås och dels under taket under klockdäck.

I Örgryte nya kyrka finns nr 3-8 utplacerade. Nr 3 är placerad i tornet, i sydöstra hörnet i rum-met bakom orgelläktaren och nr 4 är placerad på läktaren i korsarmen i långhuset, sydvästra hörnet.

Nr 1 Nr 2

Nr 3 Nr 4

68

Nr 5 är placerad i sydöstra trapphuset och nr 6 är placerad på den blåmålade väggen på or-gelläktaren.

Nr 7 är placerad i höjd med klockorna på klockdäck i tornet och nr 8 är placerad i tornrummet under klockdäck, i taket.

Nr 8 Nr 7

Nr 5 Nr 6

69

Klimatloggrarnas placering i Örgryte nya kyrka, nr 3-8. Vad klimatvariationerna i inomhusklimatet innebär specifikt för skadebilden kan belysas först när dessa mätresultat finns presenterade.

70

8.2 ANALYS AV MATERIAL OCH KONSTRUKTION Förutsättningarna för murverket i Örgryte nya kyrka har studerats med fokus inställt på fukttransport och fuktrelaterade skador. En kombination av okulärbe-siktning och viss demontering av stenar i fasaderna har jämförts med materiala-nalyser i form av tunnslipsanalyser och vattenuppsugningsförmåga under lågt tryck s.k. Karstenrör. Saltanalyser har utförts för att fastställa vilka salter som förekommer.

Vid närmare studier har det visat sig att murverket i Örgryte nya kyrka är upp-fört som en fullmur där murteglet är mer poröst än fasadteglet och där kalkmur-bruket är betydligt mer poröst än det täta cementbaserade yttersta fogbruket. Därtill kommer att fasadteglet har ett hårdbränt ytskikt som gör att dess vatten-uppsugningsförmåga är mycket låg. Invändigt är kyrkan putsad med kalkbruk, ursprungligen målad med kalkfärg men i kyrkosalen har väggarna målats om med ett tätare färgskikt. Även detta färgskikt har en låg vattenuppsugningsför-måga. I princip innebär detta att murverkets innandöme är poröst och kan lagra stor mängd fukt. Ytskikten är däremot såväl in- som utvändigt av betydligt tätare karaktär.

De salter som framförallt förekommer i murverket och som ständigt ger upp-hov till skador i form av saltsprängning består till största delen av natriumsulfat. Vanligaste källan till detta salt är genom lågbränt tegel vilket snarast förekom-mer som murtegel än som fasadtegel på denna kyrka. Som synes i kapitel 7 orsa-kar just natriumsulfat de största saltskadorna då de alltid avsätts som subfluore-scens inuti porerna i ett material och således spränger sönder ytan.

De skador som förekommer i murverkets yttre material är troligen en kombi-nation av salt- och frostsprängning. Då tegel och fogbruk har olika fukt- och temperaturutvidgningsförmåga (Burström 2001) så kan mikrosprickor bildas mellan fog och tegelsten och på så sätt kan murverkets täta ytskikt börja släppa in vatten. Om vatten kommer in i fasadteglet så finns det stor risk för att det ansamlas precis bakom den tätare hårdbrända ytan vilket leder till att det är här som salt- och frostkristaller kan bildas och orsaka sprängning av ytskiktet. När

Mätning av vattenuppsug-ningsförmåga under lågt tryck med hjälp av Karstenrör.

71

väl ytskiktet är borta så har teglet fått en betydligt större sugförmåga vilket tyd-ligt syns i mätningarna med Karstenrör. Originalfogbruket är ett tätt mörkgrått cementbruk som ligger i ett tunt skikt i ca 2-5 mm utanpå kalkbruket. På samma sätt som för teglets yta gäller att vatten kan ansamlas precis under detta bruk vilket kan leda till att frost- och saltsprängning sker i den svaga länken mellan kalkbruket och cementbruket. Ytfogbruket har låg vattenuppsugningsförmåga jämfört med murbruket vilket på samma sätt som för teglet innebär att om det väl sker en skada där ytskikten sprängts loss så sker en markant ökning av vat-tenuppsugningsförmågan till murverket i stort.

Kyrkan har ännu stora sammanhängande partier där originaltegel och ori-ginalfog är i god funktion och där skador ännu inte uppkommit. Men som arkiv-studierna har visat så har problemen följt med kyrkan under en lång tidsperiod.

När man första gången bytte ut trasigt originaltegel på 1920-talet valdes ett gult hårdbränt tegel med en tät engoberad yta i rödbrunt. Dess yta påminner snarast om vattenavvisande klinker. Detta tegel har i flera omgångar ersatt origi-nalteglet och där det har murats om har det satts med ett cementrikt KC-bruk ända från bakmuren och ut. Det engoberade teglet har nästan ingen vattenupp-sugningsförmåga alls ifrån ytan och dess fogbruk är mycket tätt. Det innebär i vissa fall att flera kvadratmeter av ytan har fått ett nytt tätskikt som angränsar till originalytorna. Där skador uppkommer i ytskikten ökar vatteninträngningen

i murverket dramatiskt och enstaka tegelstenar och murfogar kommer att fungera som tvättsvam-par som suger upp vatten som leds in i murverket.

Då merparten av ytskikten ännu utgörs av mer eller mindre täta skikt finns det ytterst få ytor som bidrar till avdunstning av det vatten som kommer in i murverket. På så sätt kan vattnet stanna kvar i murverket under en lång tid och bidra till att kal-ken i det inre murbruket löses upp, att salter i murteglet kan ansamlas och transporteras till ytorna samt att porösa frostkänsliga material kan frysa sönder inuti murverket såväl som på ytan. Där det engoberade teglet har demonterats har det uppvisat en bakmur som skadats av såväl frost-sprängning i teglet som upplösning av murbruk vilket innebär att bakmuren blivit ännu mer porös och därtill förlorat sin bärighet.

Den senaste restaureringen av Örgryte nya kyrka utfördes med ett mer homogent tegel som murades med ett hydrauliskt kalkbruk (Kh). Detta kalkbruk har en låg bindemedelhalt och är därför mycket poröst vilket har lett till att dessa fogar utsatts för omfattande frostskador och därmed blivit ännu mer poröst.

Sankt Pauli kyrka står i jämförelsen med Örgryte nya kyrka betydligt mer oskadd. Den har istället en yttre mur som alltid har viss vattenuppsugningsför-måga och där fogen och teglet har en likvärdig uppsugningsförmåga. Det gör att hela murverket samspelar när det gäller att ta upp respektive att avge fukt och fukten kan inte på samma sätt ackumuleras precis under ett tätt ytskikt och där-igenom orsaka skada.

Skadade tegelytor och skadade fogar som syns här fungerar som väg för vatten att ta sig in i murverket.

72

Tunnslip över originaltegel respektive engoberat tegel. Den täta ytan som syns i överkant på båda bilderna är mest framträdande för det engoberade teglet. H1,95xB2,6 mm.

Tunnslip över originalmurbruk respektive originalfogbruk visar på stor skillnad i täthet mellan kalkmurbruket och KC-fogbruket och det blir tydligt varför kalkmurbruket både kan lagra och transportera mer fukt i sitt porsystem (syns som gult i bilden). H1,95xB2,6 mm.

Tunnslip över KC-fog/murbruk från 1920-talet respektive Kh-fog/murbruk från 1990-talet. KC-bruket är inte fullt lika tätt som originalfogbruket men det är betydligt tätare än originalmur-bruket och då det är använt i fasadteglets hela djup inklusive bakom fasadteglet bidrar det till att ge en tätare yta totalt sett. Kh-bruket är alltför poröst för att ha god beständighet och det har på många ställen vittrat sönder trots att det inte har många år på nacken. H1,95xB2,6 mm.

73

Invändigt förekommer saltskadorna koncentrerat till vissa partier där några spe-cifikt bör nämnas. I södra korsarmens västra hörn förekommer omfattande salt-skador bakom den täta färgen från senaste restaureringen. Skadorna yttrar sig så att salterna har gett upphov till att ytskiktet sprängts loss och att de även har sprängt gropar in i putsen bakom. Fukten har ringa möjlighet att transportera sig igenom det ytskikt som färgen utgör. Salterna består främst av natriumsulfat och skadorna yttrar sig som subfluorescens.

På stora orgelläktaren, på den västra blåmålade väggen förekommer salter som lyft det yttre färgskikten men i övrigt till stor del har avsatt sig utanpå putsen. Till viss del har det gett upphov till gropar i putsen men hela putsstycken har inte sprängts av i någon större omfattning. Dessa salter består främst av natri-umklorid och skadorna yttrar sig framförallt som effluorescens, se bild.

I tornet bakom orgelläktaren förekommer rikligt med saltskador som lett till att putsen till viss del har ersatts med ett poröst kalkputsskikt vilket har en skurad yta. Detta skikt fungerar som ett offerskikt och faller ner i stora sjok. Salterna transporteras inte till ytan och avsätts där vilket kunde varit önskvärt. I detta rum påverkas klimatet till stor del av solen och vissa dagar upplevs det som mycket fuktigt och varmt här. Salterna är bestående av natriumsulfat.

Tunnslip visar den in-vändiga kalkputsen med flera färgskikt. Överst i bild syns den täta färgen som idag sitter på ytan och hindrar fukt från att avdunsta. H1,95xB2,6mm.

Skador uppkomna av natriumklorid där salterna fram-för allt avsätts på putsens yta

74

Även tornets båda trapphus är starkt påverkade av saltskador. Dessa båda ut-rymmen är ouppvärmda men påverkas mycket av solens värme vilket ändå leder till ett växlande klimat. Här förekommer saltskador som avsätts i yttre delen av putsen. Salterna är även här bestående av natriumsulfat.

Olika typer av saltskador som förekommer invändigt i korsarmen respektive tornet.

75

9 SAMMANFATTANDE ANALYS AV HISTORISK OCH TEKNISK UNDERSÖKNING

9.1 URSPRUNGLIG TEKNISK IDÉ Gemensamt för många byggnader uppförda i Göteborgsområdet under andra halvan av 1800-talet och fram till ca 1910-talet var att man i stor utsträckning eftersträvade täta konstruktioner vid uppförandet av massiva murverk. Detta gällde oavsett om det var putsade byggnader, byggnader med tegelfasader eller byggnader med stenklädda fasader. Vid putsade fasader använde man sig i stor utsträckning av mycket hårda och täta putser som hade stor andel bindemedel och liten andel ballast. Resultatet blev hårda och täta fasadputser som man ofta målade med linoljefärg. Undersöker man äldre putsfasader i t.ex. Vasastaden, jämnåriga med Örgryte nya kyrka så finner man ofta många lager med oljefärg på ytan. Detta gav vattenavvisande fasader som fungerade väl så länge putsen var intakt och fri från sprickor.

Vid sådana skador som sprickor förorsakade av stomrörelser blir däremot pro-blemen stora, då vatten transporteras in i det bakomliggande massiva murverket. Putsbruken man använde sig av var till en början hårda kalkbruk och mot senare delen av 1800-talet var putsbruken baserade på kalk med stor andel portland-cement.

Vasagatan 38 i Göteborg, en ”tät” fasad från 1880-talet med en bindemedelsrik puts baserad på portlandscement. Även detta hus är ritat av arkitekten Adrian Peterson och fasaderna har aldrig målats.

76

Om de tre första decennierna efter 1850 dominerades av putsade fasader så blev tegelfasader dominerande från slutet av 1880-talet fram till 1920-talet. De vanlig-aste systemen fram till 1910-talet var fasader av samma typ som Örgryte nya kyrka, dvs. fullmurskonstruktioner med fasadtegel i form av förbländertegel. På detta sätt byggde man upp täta tegelfasader med hårdbränt fasadtegel som inte skulle släppa igenom vatten i kombination med tunna fogar, fogstrukna med fint kalkcementbruk. Den fasadyta man på detta sätt åstadkommer är materialmäss-igt och funktionsmässigt att jämföra med en kaklad badrumsvägg, dock utan den bakomliggande fuktspärren. Den tekniska idén är att bygga en fasad som håller vattnet ute. Örgryte nya kyrka liksom många andra kyrkor uppförda vid tiden kring sekelskiftet 1900 är av denna konstruktionstyp. Det är viktigt att förstå att detta inte är en konstruktion som enbart användes vid byggnation av kyrkor utan att det var ett för tiden vanligt sätt att utföra fasader i framför allt Göte-borgsområdet. Precis samma typ av fasader förekommer i många skolor och större bostadshus som uppfördes vid denna tid.

Det som skiljer mellan kyrkorna och de profana byggnaderna uppförda vid denna tid är framför allt kyrkornas höga torn och att man ofta byggde på högt belägna platser såsom Örgryte nya kyrka, eller i det ännu mer extrema fallet Lysekils kyrka. Tornens väst- och söderfasader är mest exponerade för klimatpå-frestningar och därmed mest skadade. Detta är även byggnadsdelar som stått kalla och ouppvärmda.

9.2 KONSTRUKTION OCH MATERIAL Den fullmurskonstruktion som både Örgryte nya kyrka och Sankt Pauli kyrka är uppförd i kan beskrivas enligt följande:

Byggnaderna står på en stenfot som under mark är av typen kallmur, dvs. en icke fogad grund. I de fall byggnaderna står på berg såsom Örgryte nya kyrka är

Lysekils kyrka med granitfasad. Vasaplatsen 1 i Göteborg, förbländertegel i koppförband.

77

grundmuren direkt murad utifrån berget. I de fall byggnaderna helt eller delvis inte står på berg vilar grundmuren på en rustbädd, vilken i sin tur vilar på pålar. Möjligheten att slå långa pålar utvecklades vid tiden kring år 1900 vilket innebär att byggnaderna vid denna tid ofta blev bättre grundlagda jämfört med på 1800-talet.

Ovan grundmuren är murverket uppfört i massivt murtegel. Eftersom de mas-siva ytterväggarna och de invändiga massiva hjärtväggarna är byggnadernas bä-rande konstruktioner är väggarna som tjockast ju längre ner man befinner sig, dvs. en vägg i bottenplan bär mycket mer last än en vägg i övre planet, därav är väggarna tjockare i bottenplanet. Tjockleken på de bärande väggarna varierar t.ex. från 2 ½ stens tjocklek till 1 ½ stens tjocklek. Detta innebär att där väggen är som tunnast är påfrestningen med slagregn som störst.

Invändigt är murverket i regel putsat medan det utvändigt kan vara såväl put-sat som utfört med fasadtegel alternativt med naturstensbeklädnad. I många fall kan fasaderna vara utförda med en kombination av tegel, puts och natursten.

9.3 MURVERKETS SKADEBENÄGENHET När en ursprungligen tät murverksyta förlorar sin täthet pga. av fukt- och tempe-raturrörelser så bildas mikrosprickor och vatten börjar ansamlas inuti det porösa murverket. Vattnet ger upphov till frost- och saltsprängning av ytan som ger fläckar som tar in stora mängder vatten. Tätheten i ytan fungerar, trots sina läckande punkter, som en spärr mot att vatten diffunderar och torkar ut. Då de bakomliggande materialen är porösare än ytskikten sugs vatten kapillärt långt in i murverket. Därefter strävar alltid fukthalten efter att befinna sig i jämvikt och fukten fördelas jämnt inuti murverket även en bit ifrån de läckande punkterna.

Invändig puts minst 15mm.

Bakmur av massivt murtegel.

Förbländertegel murat med varierande djup för att uppnå förband med bakmu-ren.

Kalkbaserat murbruk.

Fogbruk typ kalkcementbruk, ofta pigmenterat.

Invändigt färgskikt.

Principfigur som illustrerar ett massivt murverk med fasad av förbländertegel modell Örgryte nya kyrka.

78

Med stor mängd fukt som lagras i murverket kan ett antal långsamma skade-processer sätta igång;

- salter i murteglet kan frigöras och istället vandra i murverket för att av-sättas i och under murverkets in- och utvändiga ytor,

- kalken i murbruket kan lösas upp och lakas ur och murbrukets bindande förmåga försvagas,

- upprepade frostcykler försvagar porösa material och spränger slutligen sönder dem.

I fallet med Örgryte nya kyrka där lagningar dessutom har skett med allt tä-tare ytskikt, inte bara i yttersta millimetrarna utan allt längre in, så minskar murverkets sammanlagda förmåga att släppa ifrån sig fukt än mer och de fuktre-laterade skadorna kan fortsätta att öka i omfattning.

9.4 UNDERHÅLLSINTERVALL I ÖRGRYTE NYA KYRKA OCH S:T PAULI KYRKA Vid en jämförelse av de båda kyrkornas underhållsintervall kan man konstatera att de följts åt avseende fasadrenovering. Med några års skillnad har man i båda kyrkorna renoverat sina fasader. Man har bitvis haft stora tekniska problem i båda kyrkobyggnaderna men man har valt något olika metoder. I Örgryte nya kyrka valde man på 1920-talet ett tätare tegel än det ursprungliga samt en tätare fog. Detta kan ha utgjort en avgörande orsak till varför problemen i denna kyrka blivit allvarliga till skillnad från Sankt Pauli kyrka. Av jämförelsen att döma lig-ger åtminstone inte skillnaderna i underhållsintervall utan snarare i genomfö-rande, metod, materialval och omfattning. Örgryte nya kyrka Kyrkan invigs 1890 Reparation av tornet 1927 (e. 37 år) Exteriör renovering 1968-197177 (e. 78 år) Exteriör renovering, hela västra delen av kyrkans fasad, tak och kyrktorn 1996 (e. 106 år)78 Sankt Pauli kyrka Kyrkan invigs 1882 Exteriör renovering av torn, omläggning av torntak 1916-1918 (e. 34 år) Reparationer i torn 1952 (e. 70 år) Reparation av tornfasaderna 1994 (e. 112 år)79

Större utvändiga reparationer av murverk: Örgryte nya kyrka x x x Sankt Pauli kyrka x x x (år efter uppförandet) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120

77 Göteborgs kyrkonämnd F I cf:1, Örgryte nya kyrka 1971-1973. PM angående invändig restaurering av Örgryte nya kyrka, Göteborg 17/11 1972, Bror H. Kristoferson. 78Örgryte församling 79 Dahlquist Matilda (2002) Sankt Pauli Kyrka - Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport XIII.

79

9.5 UTVÄRDERING AV SKADOR OCH ÅTGÄRDER Skadorna på Örgryte nya kyrka har flera orsaker och samband. Genom att stu-dera fasadillustrationerna, se bilaga 2, som redovisar var man bytt ut tegel kan man utläsa var skadorna varit som störst inför den stora fasadrenoveringen 1927, men också var skadorna ständigt återkommit och även är som störst idag. Uti-från illustrationerna ser man även ett tydligt mönster och samband i var de in-vändiga problemen är som störst avseende fuktgenomslag, saltutfällningar och vittrande puts. Enkelt uttryckt; fukten kommer utifrån och problemen är som störst där fasaderna är som mest utsatta för slagregn, nollgradspassager och fukt- och temperaturrörelser. Samspelet mellan en stor klimatbelastning och salter i konstruktionen medför att skadorna återkommande blir så omfattande.

De åtgärder som utförts genom åren förefaller vara som mest omfattande 1927, alltså för nästan 100 år sedan och de åtgärder som haft minst hållbarhet är de som ligger närmast i tid, dvs. 1996. Alla åtgärder, utom möjligen fasadrenove-ringen på 1920-talet, har syftat till att man lokalt försökt åtgärda problemen för-modligen pga. förhållandevis begränsade resurser. Situationen är därför att man aldrig kommer ikapp de ökande skadorna. Man har valt att dels arbeta med hårda och täta material såsom 1927, dels med ”öppna” och porösa material såsom det bindemedelsfattiga kalkbruket som användes 1996. Just denna kombination med material som inte samverkar har med stor sannolikhet medfört att proble-men ökar allt mer pga. genomträngande fukt och salter. I en och samma yta förekommer tätt tegel, murat och fogat med cementbruk bredvid ytor med po-röst, vittrande och vattengenomsläppligt tegel fogat med ett poröst kalkbruk från 1996 vilket i sämsta fall fryst bort helt eller delvis. Inträngande vatten får goda möjligheter att transporteras in i murverket men när det väl kommit in och spridit sig bakom fasadteglet har det begränsade möjligheter att kunna avdunsta då stora delar av fasadytan består av hårdbränt och tätt tegel med täta fogar.

Av samma anledning var skadorna på kyrkan i början så begränsade. Fasaden var utförd tät och den upprätthöll sin funktion så länge tegel och fogar var intakta, men när det täta fogbruket rörde sig loss från teglet och originalteglet började vittra sönder blev effekten att vissa stenar fungerade som sugande tvättsvampar. Vattnet sögs då in i konstruktionen samtidigt som intilliggande fasadytor till

Invändiga saltutfällningar och vittrande murtegel. Blandat porösa, sugande och täta material.

80

största delen var täta och inte medgav att fukten kunde transporteras ut genom det täta teglet och ytor med intakta fogar.

Örgryte nya kyrka har idag, i mindre utsatta lägen, stora fasaddelar som är nästan helt intakta och inte har behövt åtgärdas på de 130 år som gått sedan uppförandet.

En bidragande orsak till att skadorna blivit så stora är att man upprepade gånger skjutit på att genomföra åtgärder, sannolikt av ekonomiska skäl. Histo-riskt sett hade framför allt fasaderna mot söder och väster samt hela tornfasaden behövt betydligt tätare underhållsintervall med omfogning och enstaka tegelby-ten vilket även kommer bli nödvändigt i framtiden. Varje gång en tegelsten sprängs sönder i ytan så medför den en stor risk för att nya skador skall upp-komma, såväl i ytan som i bakomliggande konstruktion.

I dag är behovet av murverksrenovering stort men även alla andra utvändiga byggnadsdelar är i stort behov av omfattande underhåll. Detta gäller inte minst fönstren som inte genomgått någon omfattande renovering på 130 år.

Masverk av järn med bitvis stora skador.

81

10 FORTSÄTTNING PÅ PROJEKTET Denna rapport ligger till grund för det fortsatta arbetet med at underhålla Ör-gryte nya kyrka och det finns ett antal steg som kommer ske den närmaste tiden: 2012 Projektering av provytor 2013 Projektering av Etapp 1-4

Etapp 1; Sydvästra trapphuset 2014 Etapp 2; Södra delen av långhuset, från torn till kor 2015 Etapp 3; Norra delen av långhuset, från kor till torn 2016 Etapp 4; Tornet Etapp 5; Invändigt Utifrån den fortsatta skadebilden kan etappindelningen komma att omkastas. Nu är indelningen gjord utifrån svårighetsgrad varför de lättare etapperna för-väntas ge erfarenheter till de svårare etapperna.

10.1 PROVYTOR Provytorna avser åtgärd invändigt i tornet samt utvändigt på sydvästra trapphu-set.

Invändigt föreslås provytorna göras i tornrummet som angränsar till läktar-rummet, där tidigare offerputs har lagts på murverket. Provytorna avser puts på tegel med kalkfärg. Då där finns rikligt med salter som spränger sönder nuva-rande puts är det viktigt att försöka göra en puts som är genomsläpplig men med väl definierat porsystem så att, om möjligt, salterna kan avsättas på ytan och inte som idag strax under ytan. Putsbruket bör vara kalkbaserat men det är viktigt att välja en kalk och ett bruk som har möjlighet att härda även i en något fuktig miljö.

Utvändigt föreslås provytorna göras på sydvästra trapphuset. Provytorna avser tegelbyte och omfogning av skadade partier. Såväl fasadtegel som bakmur bör omfattas av provytorna. Det är viktigt att välja ett tåligt tegel med liknande kulör och täthet som originalteglet. Dock bör det inte ha egenskapen att gå från tätt till starkt sugande om ytskiktet skadas utan det bör vara homogent och ha en väl definierad sugförmåga (liknande teglet som finns i Sankt Pauli kyrkas fasader). Fogbruket bör ha förmågan att avge fukt men det är viktigt att det inte är alltför poröst så att det bidrar till kraftig kapillärsugning. Att göra en ytfog som är så tät som originalet kan komma att leda till fortsatt liknande skadebild varför det är viktigt att fogen är homogen. Fogbruket bör vara kalkbaserat men liksom för det invändiga bruket är det viktigt att välja en kalk som kan härda på djupet även i en något fuktig miljö. Fogbruket bör vara kompakt med väldefinierat porsystem så att det ges möjlighet att tåla såväl upprepade frost- som saltkristallisations-cykler, det bör kompakteras i ytan för att bli så homogent som möjligt med låg kapillärsugningsförmåga. Tegel och fogbruk bör ha liknande porstruktur liksom liknande fukt- och värmeutvidgningsförmåga för att undvika att det bildas mik-rosprickor mellan fog och sten. Fogbruket bör motsvara originalfogbruket visu-ellt på samma sätt som fasadteglet bör motsvara originalteglet för att värna om de arkitektoniska kvaliteterna i murverket dvs. svartpigmenterad fog till rött tegel.

82

Då utförandet har en avgörande roll för fogbrukets liksom putsens beständig-het föreslås hantverket få spela en viktig roll. Såväl utbildning av murare som kontinuerlig uppföljning är av stor vikt.

10.2 ETAPPINDELNING Etappindelningen motiveras av dels murverkets storlek, dels tillgången på skick-liga hantverkare under en begränsad årstid och dels möjligheten att kunna ut-värdera åtgärderna. Fem etapper föreslås; provetapp plus tre utvändiga etapper följt av en invändig etapp. Långhuset och koret delas in i två etapper från korets mitt till angränsande tornfasad; en för kyrkans södra del och en för kyrkans norra del. Därefter förslås tornets samtliga fasader utgöra en etapp. När samtliga fasader är åtgärdade föreslås den sista etappen utgöras av invändiga åtgärder.

Varje exteriör etapp omfattar åtgärd på murverk, fönster och plåt. Invändigt begränsas åtgärderna till de skadade partier som har kunnat definieras i långhus, torn och trapphus. Det är då framförallt fokus på murverksskador och klimat-styrning.

10.3 UTVÄRDERING För varje utförd etapp inklusive provytorna föreslås en noggrann fortlöpande dokumentation följas av en utförlig utvärdering av såväl arbetsutförande, kost-nader som resultat av utförda åtgärder. Utvärderingen bör då kunna få direkt genomslag till efterföljande etapp och den bör dokumenteras väl för att ge kommande generationer en möjlighet att följa tankegångar och resonemang. Det är viktigt att ta tillvara erfarenheter från såväl hantverkare, antikvarier som byggnadstekniskt kunniga aktörer varför även den fortlöpande dialogen är vik-tigt under arbetets gång.

83

11 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER GÄLLANDE ÖRGRYTE NYA KYRKA Idag står man teoretiskt inför ett antal möjliga åtgärdsscenarier: Inga åtgärder: Om man skulle välja att inte göra några åtgärder kommer konsekvensen bli att allt mer fukt framför allt kommer kunna ta sig in i tornets murverk vilket kom-mer leda till ökade skador i bakmuren. Man kommer få ökande problem med nedfallande material dvs. tegel eller delar av tegel som kommer falla ur fasaden. Invändigt kommer skadorna öka och risken att få fukt in i invändiga träkon-struktioner ökar med risker för röta och hussvamp. Foglagning/byte av skadat tegel: Skadeprocessen kommer bromsas men det innebär även att man kommer arbeta vidare utifrån samma princip som man gjort under hela 1900-talet och man kommer även fortsättningsvis ha en murverkskonstruktion som inte kommer samverka, dvs. en blandning av genomsläppliga material tillsammans med täta fasadytor. Åtgärdsintervallerna kommer bli mycket frekventa. Byte av tegel och omfogning i stor omfattning – på framför allt tornet: Detta är den mest sannolika åtgärden för att få ett fungerande murverk och tro-ligen det enda alternativet med hänsyn till att tornets bakmur idag sannolikt har problem med frostskadat murtegel lika kontreforerna närmast fasaden mot väst. Med detta alternativ säkerställs därför risken med att de stora ytorna med utbytt tegel från 1927 inte har ett tillfredställande förband med bakmuren av murtegel. Risken med att det senare fasadteglet skall släppa från bakmuren elimineras. Byte av invändigt skadad puts Skadade partier invändigt kan putslagas och dess färgsystem bör väljas utifrån att det inte kan påverka fukttransporten och därmed leda till ökade saltproblem. Troligen kan inte saltskadorna invändigt komma att avstanna men det är viktigt att den åtgärd som väljs kan ge underhållsbara ytor samt att skadebilden inte förvärras utan att salterna i möjligaste mån kan transporteras till ytan och avsät-tas utanpå snarare än i ytskiktet. Styrning av inomhusklimat Utifrån vad klimatmätningarna visar så bör en översyn av inomhusklimatet gö-ras. Genom att styra fukthalten i inomhusklimatet kan man till viss del undvika att salternas kritiska fukthalter ofta passeras. Dock är vissa av utrymmena idag mycket känsliga för yttre väderomslag (t.ex. de söderliggande trapphusen påver-kas mycket av solinstrålning) och klimatstyrning kan därmed bli svårhanterligt.

All styrning av inomhusklimat i Örgryte nya kyrka måste ta hänsyn till dess orglar och deras specifika klimatbehov. Orglarna är mycket känsliga för såväl fukt- som temperaturförhållande vilket gör att deras krav är överordnat.

84

12 KÄLLFÖRTECKNING

12.1 OTRYCKTA KÄLLOR

Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm Göteborg, Sankt Pauli kyrka Mapp (brun) Kungliga byggnadsstyrelsens handlingar rörande Sankt Pauli

kyrka Mapp (blå) Göteborg, St. Pauli. Innehåller ritningar. Mapp (vit) Riksantikvarieämbetets handlingar rörande Sankt Pauli kyrka Mapp Göteborg Tidningsurklipp. Kyrkor J-Ö Göteborg, Örgryte nya kyrka Mapp (brun) Kungliga byggnadsstyrelsens handlingar rörande Örgryte nya

kyrka. Mapp (blå) Göteborg, Örgryte nya kyrka. Innehåller ritningar. Mapp (vit) Riksantikvarieämbetets handlingar rörande Örgryte nya kyrka

Landsarkivet i Göteborg Göteborgs Gamlestads kyrkoarkiv (numera Sankt Pauli) OIb:1-3 Byggnads- och restaureringshandlingar. OVI Ritningar. Göteborgs kyrkonämnds arkiv FIca: 1-6 Byggnadskommittéers handlingar - Sankt Pauli församling FIcf: 1 Byggnadskommittéers handlingar - Örgryte församling A XIII: 8 Fastighetsnämndens protokoll. 1995-1999.

Örgryte kyrkoarkiv K III a:2 Kyrkorådets protokoll. 1890-1912. K III a:8 Kyrkorådets protokoll. 1958-1977. K III b:1, 6 Handlingar till kyrkorådets protokoll. KV: 1-3 Kyrkobyggnadskommitténs handlingar O: 8, 12, 16, 16A Övriga handlingar angående kyrka och kyrkogård

Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv Örgryte nya kyrka Ändringsarbeten i kyrka 1937-04-20 Inre ombyggnad av kyrka 1973-06-26

Örgryte församling Pärm märkt ”Fastighetsförvaltning” Pärm märkt ”Kyrkorna” Pärm märkt ”Örgryte nya kyrka – Ombyggnad 1996”

Ritningar Region- och stadsarkivet Föreslagen plats för ny kyrka i Örgryte församling Örgryte nya kyrka, A C Peterson, 188? Tävlingsförslag Sankt Pauli kyrka, A C Peterson, 1879 Ny kyrka för Göteborg Sankt Pauli kyrka, originalritningar, A C Peterson, 1879

85

12.2 TRYCKTA KÄLLOR Andersson, E (2010) Fuktproblematik i oputsade sten- och tegelkyrkor i Göteborgs stift. Projektrapport. Göteborgs stifts skriftserie 2010:4. ISBN 978-91-978433-6-2. Balksten, K (2005) Kalkputs – Porstrukturens betydelse för beständighet. Licenti-atuppsats, Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. ISSN 1652-943X. Balksten, K (2009) Saltskador Annedalskyrkan. Opublicerad förundersökning. Balksten, K m.fl. (2012) Bruk av ruiner – Kulturarv, konstruktion, kalkbruk, kom-fort & kalsonger. Projektrapport. Visby. (Under tryckning) Broström, T (2008) Kap: Energieffektivisering i kyrkor. Handbok i hållbar energi-användning för kyrkan. Melander, D. (red.) Stockholm: Verbum förlag. ISBN 978-91-526-3219-2 Burström, P.G. (2001) Byggnadsmaterial – Uppbyggnad, tillverkning och egen-skaper. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01176-8. Carlsson, T. (1995) Luftporstrukturens inverkan på egenskaperna hos puts- och murverk. Lund: LTH. ISSN 0348-7911. Dahlquist Matilda (2002) Sankt Pauli Kyrka - Inventering av Göteborgs kyrko-byggnader, rapport XIII. Dührkop, H. m.fl. (1966) Bruk – Murning – Putsning. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Fagerlund, G. (1972) Kritiska vattenmättnadsgrader i samband med frysning av porösa och spröda material. Lund: LTH. Inst. för byggnadsteknik. Flatt, R.J. (2002) Salt damage in porous materials: how high super saturations are generated. Journal of Crystal Growth 242 (2002) pp. 435-454. Forster, A. (2007) Binder loss in traditional mass masonry: a cause for concern? Structural Survey. Vol 25 Iss: 2, pp. 148-170. Freedland, J (1999) Soluble salts in porous materials: evaluating effectiveness of their removal. Master thesis. University of Pennsylvania. Grahn Andersson, A. (2008) Salter i porösa oorganiska byggnadsmaterial. Högs-kolan på Gotland: Examensarbete. Hinderson G. (1958) Kalk- och kalkcementbruk. Invändig puts på betong. Stock-holm. ISBN 9919788775. Klenz Larsen, P., Bøllingtoft, P. (1999) Desalination of a painted brick vault in Kirkerup Church. Proceedings of the ICOM – CC12. Triennial meeting in Lyon, 29 August-3 September 1999, pp. 473-477. Konow, T. von. (1997) Restaurering och reparation med puts- och murbruk. Åbo: Åbo akademi. ISBN 9529616791. Laue, S., Schaab, C. (2011) Mitigation of salt damages by climate stabilization and salt extractions in the Crypt of St Maria im Kapitol, Cologne. Proceedings of SWBSS, Limassol, Cyprus 2011, pp. 129-136. Lindstedt, Torbjörn (2007) Örgryte nya kyrka - Inventering av Göteborgs kyrko-byggnader. Nilsson, L-O et al (2000) Material och transportprocesser. Göteborg: CTH. Inst. för byggnadsmaterial: Kurskompendium. Paulsson, G. (1936) Hantverkets bok: Mureri. Stockholm: Lindfors. ISBN 9912305647. Repetzky, Henning (2008) Västsvenska kyrkor från gotikens storhetstid - Göte-borgsarkitekten Adrian C. Petersons kyrkoarkitektur. Varberg: CAL-förlaget. ISBN 978-91-973990-6-7. Rijners, L (2004) Salt crystallization in porous materials: an NMR study. Tech-nische Univesiteit Eindhoven: Ph D Thesis. ISBN 90-386-1996-2.

86

Rodriguez-Navarro, C., Doehne, E. (1999) Salt weathering: influence of evapora-tion rate, supersaturation and crystallization pattern. Earth Surface Process and Landforms 24 (1999) pp. 191-209. Shahidzadeh-Bonn, N., Bertrand, F., & Bonn, D. (2009). Damage due to salt crys-tallization in porous media. arXiv preprint arXiv:0906.2502. Shahidzadeh-Bonn, N. et al (2010) Damage in porous media due to salt crystalli-zation. Phys. Rev E 81, 066110. von Konow, T et al (2002) The study of salt deterioration mechanisms. European Commission, Suomenlinnann hoitokunta. ISBN 951-9437-29-0. Zehnder, K., Arnold, A. (1989) Crystal growth in salt efflorescence. Journal of Crystal Growth 97 (1989) pp. 513-521.

87

88

BILAGA 1:1

FOTO ÖVER EXTERIÖREN

Dessa foton visar exteriörens status i mars 2012.

Foto: Johanna Lange

BILAGA 1:2


BILAGA 1:3


BILAGA 1:4


BILAGA 1:5


BILAGA 1:6


BILAGA 1:7


BILAGA 1:8


BILAGA 1:9


BILAGA 1:10


BILAGA 1:11FOTO ÖVER INTERIÖRENSkadebild interiör,bottenplan

Fuktskada i vapenhuset.

Längsgående spricka innanför entrédörr.

Färgsläpp och putsskador.Skador i puts.

Färgsläpp och putsskador.

Skador i puts.

BILAGA 1:12FOTO ÖVER INTERIÖREN Skadebild interiör,läktarplan

Omfattande fuktskador och saltutfälln-ingar främst i söderväggen.

Omfattande fuktskador i torn-rummet.

Färgsläpp och putsskador.Utfällt salt som deponerats på en avsats.

kraftiga skador til följd av saltsprängning.

Omfattande skador i måleri.

Färgsläpp i hörnet. Färgsläpp och putsskador.

Instängd fukt kondenserar mot fönstret.

Spricka i putsen i anslutning till fönster.

Dessa ritningar visar tegelbyten i exteriören

på Örgryte Nya Kyrka i mars 2012.

Montage: Johanna Lange

BILAGA 2:1

RITNINGAR MED

MARKERADE TEGELBYTEN

BILAGA 2:2

RITNINGAR MED


BILAGA 2:3

RITNINGAR MED


BILAGA 2:4

RITNINGAR MED


BILAGA 3:1

TUNNSLIPSANALYS ÖRGRYTE NYA KYRKA

ÖRGRYTE NYA KYRKA TUNNSLIPSANALYS AV TEGEL- OCH MURBRUKSPROVER Munkedal 2012-01-31 Kristin Balksten Balksten Byggnadsvård

Denna bilaga visar resultatet av polarisationsmikroskopi av tunnslip gjorda av utvändigt tegel, fogbruk och murbruk samt invändigt putsbruk från Örgryte nya kyrka. Provernas placering i byggnaden finns markerade i ritning 1-3. Analysen är främst fokuserad på materialens egenskaper att ta upp och transportera fukt.

Läsanvisning för tunnslip: Det bruna/gråbruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluoreserande epoxi, det vita är ballast/sand av olika mineraler och det rödbruna är bränd lera.

Tunnslipen är analyserade i mikroskop LEICA DM 4500P, vid SP 2011-12-15. Bilderna är fotograferade genom 1,25 och 5x förstoring och dess bredd och höjd anges på varje sida.

Provkropparnas placering utomhus

BILAGA 3:2


Provkropparnas placering inomhus

Provkropparnas placering inomhus

BILAGA 3:3


PROV NR 1 ORIGINALFOG MED INRE MURBRUK OCH YTTRE FOGBRUK SAMT ORIGINALTEGEL

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Samtliga materialprov kommer från kyrkans originalmaterial; tegel, murbruk och ytfogbruk. Övre bilden visar teglet, mellersta murbruket samt nedre visar ytfogbruket. Mikrosprickor förekommer i detta i övrigt kompakta tegel. Murbruket är ett rent kalkbruk och motsvarar ca 1:2 i blandningsförhållande mellan kalk och sand. Det är ett poröst om än sammanhängande murbruk som bör kunna ta upp mycket fukt i dess öppna porsystem. Ytfogbruket är ett kompakt kalkcementbruk med enbart enstaka luftporer. Det bör inte kunna varken ta upp eller släppa igenom någon större mängd fukt.

BILAGA 3:4


PROV NR 2 ORIGINALFOG, YTTERSTA LAGRET.

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett bindemedelsrikt kalk-cementbruk som genom sitt blandningsförhållande har gjorts kompakt och därmed har fått en god beständighet mot frost. Blandningsförhållandet motsvarar ca 1:1-1:2 mellan bindemedel och sand. Sanden är finkornig med maximal kornstorlek på ca 0,5 mm. Kalkklumparna vittnar om att kalken och cementen inte har blandat sig väl med varandra då flertalet större kalklumpar syns i tunnslipen, markerade med K. Enstaka krympsprickor förekommer i provet vilket bör kunna bidra till att vatten sugs in kapillärt till ett inre skikt.

K

K

K

BILAGA 3:5


PROV NR 3 1920-TALSFOGBRUK (SAMMANHÖRANDE MED ENGOBERAT TEGEL)

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett kalkcementbruk med en bindemedelshalt som ca motsvarar 1:2-1:3 i bland-ningsförhållande. Sanden är fingraderad och de största sandkornen är ca 0,5 mm. Bruket har inte blandats så väl att det har blivit helt homogent.; kalkklumpar (K), cement-klumpar (C) och porer (L) är alla tydligt urskiljbara. Det har blivit en del håligheter i bruket vilket innebär att det bör kunna suga upp en del fukt men det är ett relativt tätt bruk i jämförelse med originalmurbruket, se prov 1.

C

K

L

BILAGA 3:6


PROV NR 4 KC-FOGBRUK

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett homogent kalkcementbruk med hög andel cement. Bland-ningsförhållande bindemedel/ sand motsvarar ca 1:3. Sandens kornstorlek är generellt fingraderad med enstaka sand-korn som uppgår till ca 2 mm. Tydliga luftporer är urskiljbara. Dett bruk bör ha relativt låg genomsläpplighet men relativt god frostbeständigt.

BILAGA 3:7


PROV NR 5 FOGBRUK AV HYDRAULISKT KALKBRUK

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Fogbruk av hydrauliskt kalkbruk innehållandes dolomit i ballasten. Blandningsförhåll-andet motsvarar ca 1:3 mellan bindemedel och ballast. Ballast-kornen uppgår till en storlek på ca 1 mm. Luftporsystemet består av oregelbundna, relativt stora håligheter medan bindemedlet i övrigt har förhållandevis låg permeabilitet. Nederst i nedre bilden syns ett så kallat kollapsat porsystem vilket bör innebära att bruket är känsligt mot frost- och saltsprängning.

BILAGA 3:8


PROV NR 6 ENGOBERAT TEGEL

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Det engoberade teglet har en tydlig skillnad mellan ytan dvs. engoberingen och det inre tegelskiktet. Det syns att ytskiktet har en närmast obefintlig porositet och därmed lägre genomsläpplighet än teglets övriga massa. Det mörkare lagret i ytan visar det täta ytskiktet på teglet. I övrigt förekommer en del små luftporer i teglet.

BILAGA 3:9


PROV NR 7 SALTSPRÄNGT ORIGINALTEGEL

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ytskiktet på originalteglet har blivit sprängt loss pga. salt-kristaller. Här syns tydligt hur salterna har skapat sprickor i teglet parallellt med ytan. Leran i teglet har en naturlig riktning parallellt med ytan, vilket syns som mikrosprickor men även i form av en större spricka där saltkristaller har pulveriserat teglet. Överst i nedre bilden syns den något tätare ytan som påverkar materialet så att fukt som lagras i tegelstenen inte har lika lätt att transporteras ut.

BILAGA 3:10


PROV NR 9 LAGNINGSTEGEL

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Lagningstegel från 1990-talets restaurering. Det som tydligast skiljer det mot originalteglet är den allra yttersta ytan vars porstruktur och täthet här inte skiljer sig från stenen i övrigt.

BILAGA 3:11


PROV NR 11 ORIGINALTEGEL

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ytterligare ett exempel på skadat originaltegel där det syns en riktning i leran som löper parallellt med ytan. I BILDEN INTILL SYNS EN STÖRRE POR

(P) SOM HAR BILDATS SOM EN

HÅLIGHET DÄR SALTER KAN KOMMA

ATT AVSÄTTAS OCH SPRÄNGA STENEN

PARALLELLT MED YTAN.

P

BILAGA 3:12


PROV NR 12 INVÄNDIG PUTS MED FÄRG

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Invändig kalkputs med 5 lager färg i ytan. Kalkputsen är en relativt fet kalkputs, ca 1:2 i blandningsförhållande mellan kalk och sand. I putsskiktet förekommer många mikrosprickor, dels i samma riktning som ytan och dels från ytan och in. Sprickan som går från ytan och in kan släppa in fukt som sedan har svårt att diffundera ut genom de tätare ytskikten. Det yttre färglagret är förutom sprickor helt tätt medan de inre lagren snarare ser ut som finbruk (som dock ej är gjord av luftkalk) innehållandes små fina luftporer. Om salter förekommer i murverket kan de avsättas inne i sprickorna i putsskiktet och där orsaka sprängning. Fukten bör ha ringa möjlighet att diffundera ut genom ytskiktet.

BILAGA 3:13


PROV NR 15 INVÄNDIG PUTS MED BLÅ FÄRG (FRÅN ORGELLÄKTAREN)

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Blåmålad puts som täcker gavel-väggen bakom orgeln på orgelläktaren. Det blå färg-skiktet syns tydligt som ett tätt skikt utanpå kalkputsen. Även de blå pigmentkornen är avläsbara. Putskiktet är ett homogent kalkbruk med blandningsför-hållande ca 1:2-1:3 mellan bindemedel och sand. Om salter förekommer i murverket kan de lättare transporteras genom putsskiktet än genom det tätare färgskiktet.

BILAGA 3:14


PROV NR 17 INVÄNDIG OFFERPUTS I TORNET

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett poröst och inhomogent kalkputsskikt med låg andel bindemedel i förhållande till sand, ca 1:3. Porsystemet är ett så kallat kollapsat porsystem vilket innebär att salter lätt kan avsättas inuti materialet och spränga sönder det. På ytan kan man ana en tunn kalkfilm som innebär att ytan blir något tätare än materialet bakom. Det i sig innebär att saltkristaller lättare avsätts inuti materialets porer än transporteras till ytan.

BILAGA 3:15


PROV NR 18 PUTSPROV FRÅN SYDVÄSTRA TRAPPHUSET

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett homogent kalkputslager som innerst är målat med kalkfärg av samma typ av kalk som bruket är gjort av samt två yttre täta färgskikt. Kalkputsen är gjord av ett relatvt fett kalkbruk med en jämnt graderad sand med maximal kornstorlek om ca 0,5 mm. Blandningsförhållande kalk och sand motsvarar ca 1:2. I nedre bilden syns hur de inre kalkfärgslagren mer har bildat ett homogent lager ihop med putsen medan de yttre färglagren spjälkar loss från kalkfärgen.

BILAGA 3:16


PROV NR 19 PUTSPROV FRÅN KLOCKDÄCK

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett inhomogent kalkputsprov som uppvisar stora skillnader beroende på vilken del av provet man studerar. Här förekommer både kollapsade porsystem (mellersta bilden) och runda väl avgränsade porer (nedre bilden). I nedre bilden ser blandningsförhållandet ut att motsvara ca 1;5-1:2 mellan kalk och sand. Bindemedlet innehåller en del mikroporer och relativt många luftporer vilket innebär att det kan vara känsligt för att sprängas sönder om det blir mättat med saltkristaller.

BILAGA 3:17



Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett poröst kalkbruk som sitter på tegel. Blandningsförhållandet motsvarar ca 1:2-1:3 och provet innehåller flera större kollapsade porer. Teglet är homogent och innehåller endast ett mindre antal fina porer.

BILAGA 3:18



Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett bindemedelsrikt kalkbruk som sitter på tegel. Ballasten är ovanligt fingraderad och blandningsförhållandet motsvarar ca 1:2 mellan bindemedel och sand. I bilderna intill och nedan syns exempel på hur kalk tycks ha omkristalliserats inuti porerna och på så sätt bildat ett tätare putsskikt.

BILAGA 3:19


PROV NR 22 PUTSPROV FRÅN KLOCKDÄCK INKLUSIVE FÄRGSKIKT

Det bruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluorescerande epoxi, det vita är ballast/sand och det rödbruna är bränd lera. Övre bilden motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre bilderna motsvarar H1,95 x B2,6 mm. Ett kalkputslager med 2-3 lager kalkfärg på ytan. Kalkbruket är ett rent luftkalkbruk med hög bindemedelsmängd motsvarande 1:1,5-1:2 i blandningsförhållande. Såväl avgränsade luftporer som kollapsade porsystem förekommer i provet. Färgskiktet har likande genomsläpplighet som putsskiktet om än att det är gjort av en annan typ av kalk. I nedre bilden syns exempel på kalkklumpar som förekommer i bruket vilket tyder på att det är kalkpasta som har använts.

BILAGA 3:21

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

Balksten Byggnadsvård 0706-77 97 96

Färgarevägen 14 [email protected] 45533 Munkedal www.balksten.com

ST PAULI KYRKA TUNNSLIPSANALYS AV TEGEL- OCH MURBRUKSPROVER

Munkedal 2012-03-20

Kristin Balksten

Balksten Byggnadsvård

Denna bilaga visar resultatet av polarisationsmikroskopi av tunnslip gjorda av utvändigt tegel och fogbruk samt invändigt putsbruk från St Pauli kyrka. Provernas placering i byggnaden finns angivna med hjälp av fotografi. Analysen är främst fokuserad på materialens egenskaper att ta upp och transportera fukt.

Läsanvisning för tunnslip: Det bruna/gråbruna visar bindemedlet, det gula är porsystemet som är fyllt med fluoreserande epoxi, det vita är ballast/sand av olika mineraler och det rödbruna är bränd lera.

Tunnslipen är analyserade i mikroskop LEICA DM 4500P, vid SP 2011-12-15. Bilderna är fotograferade genom 1,25 och 5x förstoring och dess bredd och höjd anges på varje sida.

BILAGA 3:22

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

PROV NR 1

INVÄNDIG ORIGINALPUTS

Det bruna visar bindemedlet, det

gula är porsystemet som är fyllt

med fluorescerande epoxi, det vita

är ballast/sand och det rödbruna

är bränd lera. Bilderna motsvarar

H1,95 x B2,6 mm.

Materialprovet kommer från tornets invändiga originalputs. På ytan förekommer ett lager kalkfärg. Putsbruket är ett rent kalkbruk och motsvarar ca 1:2-1:3 i bland-ningsförhållande mellan kalk och sand. Det är ett mycket poröst bruk med sammanhäng-ande porer där rikligt med fukt kan transporteras. Bindemedlet är ren luftkalk. Större kalkklumpar förekommer (se bruna sammanhängande partiklar) och ballastkornen varierar i storlek där enstaka korn är uppemot 2 mm.

BILAGA 3:23

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

PROV NR 2

INVÄNDIG ORIGINALPUTS





är bränd lera. Övre bilden

motsvarar H3,8 x B10,4 mm, nedre

bilderna motsvarar H1,95 x B2,6

mm.

Provet kommer från tornets invändiga originalkalkputs, från fönstersmygen mot söder, våningen under klockdäck. Bruket är ett rent luftkalkbruk och motsvarar ca 1:2-1:2,5 i blandningsförhållande mellan kalk och sand. Det är poröst bruk som kan släppa igenom och lagra fukt. Då det innehåller relativt många sammanhäng-ande kapillärporer i form av krympsprickor innebär det att det bör kunna vara utsatt för t.ex. saltsprängning. Ballastkor-nens storlek uppgår till ca 2 mm.

BILAGA 3:24

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

PROV NR 3-1

UTVÄNDIG ORIGINALFOG SAMT ORIGINALMURBRUK








mm.

Provet består av både murbruk och fogbruk vilka är original från byggnadstiden. Överst ses KC-fogen och underst ses kalkmurbruket. KC-bruket innehåller relativt många små avgränsade luftporer och är blandat med stor halt bindemedel i förhållande till ballast. Ballastkornen är gene-rellt små (mindre än 1 mm) och enbart enstaka större sandkorn förekommer. Det är ett mycket homogent bruk som bör ha god beständighet mot expansion av frost- och saltkristaller. Murbruket av ren luftkalk inne-håller grövre ballast än fog-ningsbruket. Luftkalkbruket är betydligt mer poröst och dess blandningsförhållande motsva-rar ca 1:2 mellan kalk och sand. Det bör ha betydligt större ka-pillärsugningsförmåga än KC-bruket pga. dess till viss del sammanhållande porer.

BILAGA 3:25

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

PROV NR 3-2

UTVÄNDIGT ORIGINALTEGEL








mm.

Tegelprovet kommer från samma ställe som provet ovan och utgörs av originaltegel. Teglet är mycket homogent och innehåller en del mycket fina luftporer vilka syns som gula fält i bilden. Teglet bör ha god frostbeständighet då det saknar kapillärporer men har rikligt med luftporer. Då det, till skill-nad från teglet i Örgryte nya kyrka, saknar ett tydligt ytskikt bör vattenupptagningsförmågan vara relativt jämn och avdunst-ningen bör kunna ske utan att något hindrar vattnet från att komma ut.

BILAGA 3:26

TUNNSLIPSANALYS

ST PAULI KYRKA

PROV NR 4

UTVÄNDIGT ORIGINALFOGBRUK








mm.

Materialprovet kommer från det utvändiga originalfogbruket som är ett kalkcementbruk. Fogbruket är ett KC-bruk inne-hållandes en ballast med jämn kornstorleksfördelning där de största partiklarna uppgår till ca 0,5 mm. Enstaka större sam-manhängande cementkorn syns i form av de större mörka par-tiklarna. Ytfogbruket är ett semiporöst kalkcementbruk med relativt riklig mängd avgränsade luftpo-rer. Det bör kunna både ta upp och släppa igenom en mindre mängd fukt. Ballastkornens orientering visar hur bruket har lagt sig något då bearbetningen av ytan har kompakterat det. En fogslev för att skapa konvex fog har använts för att göra fogen slät.

RAPPORT

Kontaktperson Datum Beteckning Sida

Jan Erik Lindqvist 2012-01-17 PX20008A 1 (2) Material 010-516 68 59 [email protected]

Svenska Kyrkan i Göteborg Roger Olausson Fastighetsenheten Box 444 401 26 Göteborg

Analys av salter från Örgryte Nya Kyrka

CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen

Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte CBI i förväg skriftligen godkänt annat. CBI

c/o SP, Box 857 501 15 BORÅS

Brinellgatan 4 504 62 BORÅS

010-516 68 00 033-13 45 16 [email protected]

Uppdrag

Analys av saltutfällningar från Örgryte Nya Kyrka.

Provtagning

Proverna togs ut och sändes till CBI i Borås genom uppdragsgivarens försorg.

Metod

Analyserna utfördes med lågvakuumesvepelektronmikroskop försedd med detektor för mikrokemisk analys (LVSEM/EDS). Analyserna utfördes 2011-12-15 av Jan Erik Lindqvist tillsammans med Kristin Balksten.

Resultat

Analysresultaten visar att samtliga prover innehåller natriumsulfat, Na2(SO4) tenardit. Analys av tegelprov visar att det finns sulfat även i teglet varför det är den troliga källan till sulfater i saltutfällningarna. I prov 13 finns dessutom natriumklorid.

Bilaga 4

RAPPORT

Datum Beteckning Sida

2012-01-17 PX20008A 2 (2)

CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen

Tabell 1. Resultat från EDS-analyserna.

Na Al Si S Cl Ca

Prov 7 25 1,4 0 19 0 3

Prov 7 21 0,9 0 20 0 6

Prov 8 21 3 7 12 0 2

Prov 13 28 1,1 2 4 26 3

Prov 13 39 1,0 0 0 53 0,9

Prov 15 22 2 3 12 0 6

Prov 16 25 3 0 22 0 0

CBI Betonginstitutet AB Material Utfört av Granskat av

__Signature_1 __Signature_2

Jan Erik Lindqvist Cathrine Ewertson

BIL

AG

A 5

27

okt

ob

er

20

11

Te

st a

v va

tte

nab

sorp

tio

n u

nd

er

lågt

try

ck, m

ätt

me

d K

arst

en

rör

Örg

ryte

nya

kyr

ka

Qi

Män

gd v

atte

n ab

sorb

erad

vid

tide

n t i

(ml)

Pro

vn

am

nM

inut

er0

12

34

56

78

910

1112

1415

1718

2021

2324

2526

2729

3032

3335

3638

4142

4445

4647

5053

5863

6811

0

1G

amm

alt t

egel

med

gla

cera

d yt

alit

en0

0,10

0,10

0,10

0,15

0,15

0,20

0,20

0,20

0,20

0,20

0,20

0,25

0,25

0,25

0,25

0,25

0,30

0,30

0,30

2G

amm

alt t

egel

med

tras

ig y

talit

en0

0,20

0,40

0,60

0,80

1,10

1,50

1,70

2,10

2,40

2,70

3,00

3,30

3,60

3,80

4,10

4,35

4,50

4,60

4,80

5,10

5,60

6,00

6,50

3G

amm

al fo

g, g

lace

rad

tege

lyta

stor

00,

300,

600,

901,

101,

301,

502,

002,

603,

404,

104,

605,

305,

906,

407,

408,

8010

,10

4M

urbr

uk a

v ka

lk, t

rasi

g te

gely

tast

or0

3,40

4,10

4,90

läck

5En

gobe

rat t

egel

liten

00,

100,

100,

100,

100,

100,

100,

100,

100,

100,

100,

10

6En

gobe

rat t

egel

inkl

fog

stor

0lä

ck3,

504,

005,

006,

106,

607,

007,

708,

108,

508,

80

7In

re p

uts

med

färg

liten

00,

100,

100,

100,

150,

150,

150,

20,

20,

20,

20,

250,

65

8In

re p

uts

utan

färg

liten

00,

150,

20,

20,

20,

20,

20,

250,

250,

30,

350,

40,

8

WA i

Män

gd v

atte

n ab

sorb

erad

vid

lågt

tryc

k pe

r yta

, vid

tide

n t i (

ml/c

m2)

)0

12

34

56

78

910

1112

1415

1718

2021

2324

2526

2729

3032

3335

3638

4142

4445

4647

5053

5863

6811

0

1G

amm

alt t

egel

med

gla

cera

d yt

a0

0,02

0,02

0,02

0,03

0,03

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,04

0,05

0,05

0,05

2G

amm

alt t

egel

med

tras

ig y

ta0

0,04

0,07

0,11

0,14

0,19

0,26

0,30

0,37

0,42

0,47

0,53

0,58

0,63

0,67

0,72

0,76

0,79

0,81

0,84

0,89

0,98

1,05

1,14

3G

amm

al fo

g, g

lace

rad

tege

lyta

00,

020,

030,

050,

060,

070,

090,

120,

150,

200,

240,

270,

310,

340,

370,

430,

510,

58

4M

urbr

uk a

v ka

lk, t

rasi

g te

gely

ta0

0,60

0,24

0,28

5En

gobe

rat t

egel

00,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

020,

02

6En

gobe

rat t

egel

inkl

fog

00,

200,

230,

290,

350,

380,

400,

440,

470,

490,

51

7In

re p

uts

med

färg

00,

020,

020,

020,

030,

030,

030,

040,

040,

040,

040,

11

8In

re p

uts

utan

färg

00,

030,

040,

040,

040,

040,

040,

040,

050,

060,

070,

14

√t0,

01,

01,

41,

72,

02,

22,

42,

62,

83,

03,

23,

33,

53,

73,

94,

14,

24,

54,

64,

84,

95,

05,

15,

25,

45,

55,

75,

75,

96,

06,

26,

46,

56,

66,

76,

86,

97,

17,

37,

67,

98,

210

,5

Sto

rle

k p

å K

arst

en

rör

(S):

Lite

n, d

= 0

,02

7 m

, Ai=

5,7

cm

2

Sto

r d

= 0

,04

7 m

, Ai=

17

,35

cm

2

Kra

nva

tte

n a

nvä

nd

es

för

test

et

Ino

mh

usk

limat

vid

mät

tillf

älle

t; T

= 1

5 °

C, R

F= 7

3,5

%

BIL

AG

A 5

Pro

vta

gn

ing

syto

r:

Uto

mh

us

på

urs

pru

ngs

tege

l

och

en

gob

era

t la

gnin

gste

gel.

0

0,2

0,4

0,6

0,81

1,2

01

02

03

04

05

06

07

08

0

Vattenabsorption (ml/cm2)

Tid

(m

in)

Va

tte

na

bso

rpti

on

un

de

r lå

gt

try

ck

Gam

mal

t te

gel m

ed

gla

cera

d y

ta

Gam

mal

t te

gel m

ed

tra

sig

yta

Gam

mal

fo

g, g

lace

rad

te

gely

ta

Mu

rbru

k av

kal

k, t

rasi

g te

gely

ta

En

gob

era

t te

gel

En

gob

era

t te

gel i

nkl

fo

g

0

0,2

0,4

0,6

0,81

1,2

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0


Tid

(√

min

)

Va

tte

na

bso

rpti

on

un

de

r lå

gt

try

ck

Gam

mal

t te

gel m

ed

gla

cera

d y

ta

Gam

mal

t te

gel m

ed

tra

sig

yta

Gam

mal

fo

g, g

lace

rad

te

gely

ta

Mu

rbru

k av

kal

k, t

rasi

g te

gely

ta

En

gob

era

t te

gel

En

gob

era

t te

gel i

nkl

fo

g

BIL

AG

A 5

Från

vän

ste

r sy

ns

pro

vtag

nin

gsp

lats

nr

2, 1

och

3.

Pro

vtag

nin

gsp

lats

nr

3 i

när

bild

; ga

mm

alt

tege

l me

d o

rigi

nal

fog.

Pro

vtag

nin

gsp

lats

4 u

nd

er

fast

sätt

nin

g. D

å m

ate

rial

en

var

myc

ket

Pro

vtag

nin

gsp

lats

5;

en

gob

era

t te

gel.

Pro

vtag

nin

gsp

lats

6 o

ch 5

; e

ngo

be

rat

tege

l me

d f

og

sam

t e

nb

art

po

rösa

bö

rjad

e r

öre

t sn

art

att

läck

a.e

ngo

be

rat

tege

l.

BIL

AG

A 5

Pro

vta

gn

ing

syto

r:

Ino

mh

us

på

pu

ts m

ed

och

uta

n y

ttre

fär

gski

kt.

0

0,0

2

0,0

4

0,0

6

0,0

8

0,1

0,1

2

0,1

4

0,1

6

02

04

06

08

01

00

12

0


Tid

(m

in)

Va

tte

na

bso

rpti

on

un

de

r lå

gt

try

ck

Inre

pu

ts m

ed

fär

g

Inre

pu

ts u

tan

fär

g

0

0,0

1

0,0

2

0,0

3

0,0

4

0,0

5

0,0

6

0,0

7

0,0

8

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0


Tid

(√

min

)

Va

tte

na

bso

rpti

on

un

de

r lå

gt

try

ck

Inre

pu

ts m

ed

fär

g

Inre

pu

ts u

tan

fär

g

BIL

AG

A 5

Pro

vtag

nin

gsyt

a n

r 8

och

7;

invä

nd

ig p

uts

uta

n o

ch m

ed

ytt

re f

ärgs

kikt

.

Mät

nin

gen

har

utf

ört

s av

Jan

-Eri

k Li

nd

qvi

st, S

P s

amt

Kri

stin

Bal

kste

n, B

alks

ten

Byg

gnad

svår

d

BIL

AG

A 5

Pro

vta

gn

ing

arn

as

pla

ceri

ng

:

1 U

tvän

dig

t

2 In

vän

dig

t

BIL

AG

A 5

19

mar

s 2

01

2T

est

av

vatt

en

abso

rpti

on

un

de

r lå

gt t

ryck

, mät

t m

ed

Kar

ste

nrö

rSt

Pau

li ky

rka

Qi

Män

gd v

atte

n ab

sorb

erad

vid

tide

n t i

(ml)

Pro

vn

am

nM

inut

er0

12

34

58

1114

1720

2327

3033

3639

1G

amm

alt t

egel

med

orig

inal

fog

liten

00,

200,

300,

400,

500,

600,

750,

901,

101,

201,

301,

501,

601,

801,

902,

052,

20

0

0,51

1,52

2,5

05

10

15

20

25

30

35

40

45


Tid

(m

in)

Va

tte

na

bso

rpti

on

un

de

r lå

gt

try

ck

Gam

mal

t te

gel m

ed

ori

gin

alfo

g

Documents

Rapport - Fuktproblem i salt- och frostskadat tegelmurverk