Upload
others
View
9
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1 (23)
Sw e co
Gullbergs Strandgata 3
Box 2203
SE-403 14 Göteborg, Sverige
Telefon +46 (0)31 627500
Fax +46 (0)31 627722
www.sweco.se
Swe co En v i r on me n t AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
E r i k Card e l l
Miljöteknik, Göteborg
Telefon direkt +46 (0)31 627599
Mobil +46 (0)73 4122599
rep
o03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
RAPPORT
HÄRRYDA KOMMUN
Mölnlycke centrum Uppdragsnummer 1311702000
TEKNISK BESKRIVNING
PLANERADE DAGVATTENDAMMAR SAMT KAPACITETSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I
MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN
2013-04-19
Sweco Environment AB
Gbg Miljöteknik
Erik Cardell/Niklas Johansson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
1 Inledning 4
1.1 Lokalisering 4
1.2 Uppdrag 5
2 Områdesbeskrivning 5
3 System i plan och höjd 6
4 Hydrologi 6
4.1 Avrinningsområde 6
4.2 Flöden och vattenstånd 7
5 Geotekniska förhållanden 8
6 Grundvatten 8
7 Planerad vattenverksamhet 10
7.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån 10 7.1.1 Allmänt 10 7.1.2 Kriterier för val av åtgärd 10 7.1.3 Modellberäkning 12 7.1.4 Resultat 14
7.2 Erosionsskydd 15
7.3 Dagvattendammar 16
7.4 Dagvattenledningar 18
7.5 Förbiledningskanal genom Kulturhusparken 19
7.6 Spont södra sidan 19
7.7 Promenadbryggor 20
7.8 Utrivning av Hulebäcksbron 20
7.9 Nya GC-broar 20 7.9.1 Hulebäcksbron 21 7.9.2 Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal 21 7.9.3 Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan 22 7.9.4 Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron 22 7.9.5 Anläggande av nya broar 22
7.10 Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten 23
8 Tidplan 23
3 (23)
RAPPORT
2013-05-20
c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb
130419_finalnj.docx
9 Kostnader 23
Bilaga 1 Detaljerad stabilitetsutredning, PM Geoteknik
Bilaga 2 Hydrogeologiska förhållanden
Bilaga 3 Hydraulisk utredning – Översvämningsbegränsande åtgärder
Bilaga 4 Dagvattendammar
Bilaga 5 Plan och sektioner samlingsledning, promenadbryggor och nya broar
Bilaga 6 Befintliga broar
4 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
1 Inledning
Härryda kommun avser att anlägga dagvattendammar i Mölnlycke samhälle i syfte att
rena dagvattnet från centrala Mölnlycke innan det förs ut i Rådasjön. Kommunen avser
vidare att utföra kapacitetsförbättrade åtgärder i Mölndalsån, mellan Massetjärn och
Rådasjön, för att reducera risken för översvämningar i centrala Mölnlycke.
Stora delar av Mölndalsån har under de senaste åren drabbats av översvämningar och
ett antal översvämningsreducerande åtgärder har utförts såväl uppströms som nedströms
Mölnlycke centrum. Som ett ytterligare steg i arbetet planeras kapacitetsförbättrande
åtgärder i form av breddning och fördjupning av Mölndalsån genom centrala Mölnlycke.
Breddningen av ån medför att Hulebäcksbron (gc-bro) behöver rivas och ersättas av en
ny gc-bro i samma läge. Därtill planeras ytterligare tre gc-broar över Mölndalsån för att
knyta samman området söder om Mölndalsån med centrum inför kommande byggnation
av Götalandsbanan (fyrspårig järnväg genom Mölnlycke), etapp Göteborg och Borås.
Utöver de kapacitetsförbättrande åtgärderna avser kommunen att förstärka skyddet mot
föroreningar i Mölndalsån och Rådasjön (dricksvattentäkt) genom att anlägga
dagvattendammar längs Säterivägen i Mölnlycke samhälle. Dagvattendammarnas
funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett
eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att leda in
spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna att kunna behandla spillvattnet innan
det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband
med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån.
Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av utsläpp från
olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen och dess
trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna samt det dagvatten som kommer
via dagvattensystemet i Mölnlycke centrum. Dagvattnet avses ledas fram till dammarna
via en samlingsledning på vardera sidan av ån.
För åtgärderna avser kommunen att inlämna tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken
till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen.
1.1 Lokalisering
De kapacitetsförbättrande åtgärder som föreslås kommer att utföras längs olika platser i
Mölndalsån i dess flöde mellan Massetjärn och Rådasjön, huvudsakligen i centrala
Mölnlycke, uppströms Parkbron.
Dagvattendammarna avser att förläggas i grönområdet mellan Säterivägen och
Mölndalsån innan Mölndalsåns utlopp till Rådasjön. Av nedanstående Figur 1 framgår
området som berörs av de planerade åtgärderna.
5 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Figur 1. Översiktskarta, området i Mölnlycke samhälle som berörs av planerad
vattenverksamhet. Blå pil visar flödesriktning.
1.2 Uppdrag
Sweco Environment har fått i uppdrag av Härryda kommun att upprätta en
miljökonsekvensbeskrivning samt teknisk beskrivning som underlag till ansökan om
tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken.
2 Områdesbeskrivning
Mölndalsån är längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron delvis kanaliserad och
överbyggd med ett flertal broar. Nedströms Parkbron har ån däremot en mer naturlig och
meandrande karaktär. Vid Mölndalsåns utlopp i Rådasjön finns ett större område med
lövskog och lövsumpskog som även omfattas av reservatsföreskrifter (Rådasjöns
naturreservat).
Området uppströms Parkbron består mestadels av bebyggelse och en del grönytor.
Längs Mölndalsåns kantområden finns grönytor med gräs, vass och lövträd i trädbården.
Det förekommer även en del tomtmark med bebyggelse samt ett antal mindre vägar i
närområdet. Uppströms Parkbron ligger Mölnlycke centrum med ett flertal parkeringsytor
och ett antal verksamheter så som kommunhus och skola med idrottshall. Bebyggelsen i
övrigt består till största delen av bostadshus och en del industriverksamheter, främst
Parkbron
6 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
längs Säterivägen, däribland ett resecentrum och en bensinstation. Järnvägen sträcker
sig i SV-NV riktning en bit söder om Mölndalsån.
3 System i plan och höjd
Koordinater i plan hänför sig till SWEREF 99 12 00.
Angivna höjder hänför sig till Göteborgs lokala höjdsystem GH88.
4 Hydrologi
4.1 Avrinningsområde
Mölndalsåns avrinningsområde är ca 268 km2 stort och sträcker sig från Nedsjöarna i
Härryda och Bollebygds kommuner till utloppet vid Göta älv i centrala Göteborg. Inom
Härryda kommun rinner Mölndalsån i västlig riktning genom samhällena Härryda,
Landvetter och Mölnlycke där ån rinner ut i Rådasjön och vidare till Mölndals kommun. Av
det egna tillrinningsområdet kommer ca 18 km2 från mindre bäckar och resterande
genom Mölndalsån.
I Mölndalsåns vattensystem ingår ett flertal sjöar där samtliga ursprungligen är reglerade
för användning inom vattenkraft och fabrikationsvatten. Alla sjöar inom vattensystemet är
reglerade efter gällande vattendomar. I dagsläget finns inom åsystemet endast två
mindre vattenkraftverk i bruk, vilka drivs som strömkraftverk.
Inom avrinningsområdet finns de största vattenmagasinen längst uppströms, vid Östra
och Västra Nedsjön med omgivande mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på totalt ca 11
km2 och regleringshöjden för dessa är 2,85 m. De mindre sjöarna i området har en total
area av ca 6,2 km2 och en regleringshöjd på 2,2 – 3,0 m. Sjöarealen i avrinningsområdet
uppgår till mellan 10-20 %. Detta medför förhållandevis goda förutsättningar för att
magasinera vatten under perioder med höga vattenflöden. Den stora sjöarealen medför
även att vatten kan tappas ur under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker
för erforderliga vattenuttag och för den vattenföring som är behövlig för att tillgodose
naturvärden i området. I dagsläget används främst Östra och Västra Nedsjön för
flödesutjämnande reglering.
Vattenförekomsterna längre ned i avrinningsområdet, Landvettersjön och Rådasjön -
Stensjön har mindre regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m. Avrinningsområdet för
dessa sjöar är ca 90 km2 respektive
26 km
2. I förhållande till avrinningsområdenas storlek
är sjöytan relativt liten med ca 2,5 km2 för respektive sjö. Landvettersjön och Rådasjön -
Stensjön används i dagsläget bland annat för att utjämna flödestoppar under
högflödesperioder. Den utjämnande förmågan begränsas dock av bristande
avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall.
De kapacitetsökande åtgärder som planeras för den aktuella sträckan av Mölndalsån
ingår som en del i ett omfattande arbete med att öka flödeskapaciteten i hela
vattensystemet inför förväntade perioder av höga flöden och vattenstånd i sjöarna.
7 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Mölndal Stad har i mars 2013 lämnat in en tillståndsansökan för ombyggnad av Stensjö
dämme och Grevedämmet samt för rensningar och tillstånd till anpassad tappning för att
förebygga skador av höga vattenföringar i Mölndalsån.
4.2 Flöden och vattenstånd
Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. sjöar ger ett
flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet
med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat
högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioden, dels den naturligt
varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet.
Tillrinningen från det oreglerade avrinningsområdet fram till Landvettersjöns utlopp har
beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Denna utgörs dels av tillrinningen
till Mölndalsån i Landvetter och dels av de mindre bäckarna runt Landvettersjön. Flödet
från de mindre bäckarna har erhållits genom att proportionera flödet efter motsvarande
flöde i Kålleredsbäcken som ingår i samma åsystem.
Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas enbart dygnsmedelvärden
respektive ett reglerat lågflöde flöde från de övre reglerade sjöarna, 1 m3/s, nedan.
MQ, hela området ca 3,4 m3/s
MHQ (medelhögvattenföring) 1 + 14 = 15 m3/s
HHQ50år 1 + 27 = 28 m3/s
Genom det prognosstyrda systemet för reglering av Mölndalsån tillsammans med de
ombyggnationer som utförts på dämmet vid Mölnlycke Fabriker förutsätts att tappning
upp till 20 m3/s vid högflöden med 50-100 års återkomsttid kommer att kunna ske till
Massetjärn. Vid extrema nödfall finns dock möjlighet tappa upp till ca 25 m3/s och om så
vore ännu mer genom att öppna nödutskovet ut på Långenäsvägen utmed södra sidan av
Mölnlycke Fabriker.
Styrningen av vattenstånden i de samverkande sjöarna Rådasjön och Stensjön sker i
Stensjöns utlopp. Reglering ska ske mellan i vattendomar fastställda dämnings- och
sänkningsgränser. Efter justering för att senare tids avvägningar visar på lägre nivå för
den lokala referenspunkt som anges i vattendomarna blir de aktuella gränserna, uttryckt i
Göteborgs lokala system:
Sänkningsgräns +59,09 m
Dämningsgräns +59,67 m.
Den faktiska nivån i Rådasjön beror av flödets storlek i Ståloppet, som förbinder de båda
sjöarna, och den fallförlust detta medför. Idag är dessa förluster betydande vid stort flöde.
Målsättningen med den ansökta upprensningen av Ståloppet är att förlusterna ska kunna
begränsas till ca 0,1 m vid dämningsgränsen i Stensjön och flödet 20 m3/s.
8 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
5 Geotekniska förhållanden
Som underlag för tillståndsansökan har en detaljerad stabilitetsutredning utförts (Sweco
Infrastructure AB, daterad 2013-03-28) vilken bifogas i sin helhet i Bilaga 1. Utredningen
baseras på såväl tidigare utförda som nya geotekniska undersökningar i området.
De geotekniska förhållandena varierar kraftigt längs Mölndalsåns sträckning från
Massetjärnsbron i öster till utloppet i Rådasjön i väster. Uppströms Parkbron utgörs
jordlagren generellt av en siltig sand med mäktigheter upp mot 5 m under ett tunnare
lager av fyllnadsmassor (0,5-1m). Den siltiga sanden underlagras av lera som vilar på ett
lager med friktionsjord innan berget tar vid.
I de västra delarna av området, strax uppströms Parkbron fram till åns utlopp i Rådasjön,
förekommer jordlager med torv (mäktighet ca 0,5-5 m) under ytliga fyllnadsmassor eller
direkt i markytan. Torven underlagras av ca 5-10 m lera.
Stabilitetsförhållandena mot Mölndalsån och planerade dagvattendammar har analyserats i
11 representativa sektioner för befintliga förhållanden och med avseende på planerade
översvämningsåtgärder i ån. Slänterna mot Mölndalsån är mycket begränsade i höjd längs
hela sträckningen. Slänterna har normalt en nivåskillnad på ca 3-5 m.
Stabilitetsförhållandena för befintliga slänter är huvudsakligen tillfredsställande (F är ca
1,5-2,5) med undantag för vissa begränsade partier där en låg säkerhetsfaktor mot brott (F
är ca 1,0-1,2) har konstaterats i strandlinjen (korta glidytor med en utbredning ca 1-5 m).
Med avseende på stabilitetsförhållandena för den kapacitetsförbättrade åsektionen
erfordras längs huvuddelen av åsträckningen en släntlutning på minst 1:1,7 för att uppfylla
rekommenderad säkerhetsnivå enligt IEG rapport 4:2010. Strax uppströms Parkbron (från
ca 70-80 m uppströms bron fram till bron) förekommer ett ytligt jordlager med torv.
Stabilitetsförhållandena i slänterna på denna delsträcka är sämre än längs övrig
åsträckning. För att uppnå en tillräcklig stabilitet för naturliga slänter erfordras en
släntlutning på ca 1:4 vilket skulle innebära att ett stort markområde skulle behöva tas i
anspråk för slänterna. Den nya åsektionen planeras i detta avsnitt därmed att utföras med
spont.
Då åbreddning och slänter till stor del kommer att utföras i erosionskänsliga material
(siltig sand) erfordras att slänterna utföres med erosionsskydd för att säkerställa dess
beständighet.
6 Grundvatten
Hydrogeologiska undersökningar har utförts för att utröna lagerföljd, nuvarande grund-
vattenförhållanden och hur dessa kan komma att påverkas av planerade markarbeten
och dagvattenanläggningar se Bilaga 2.
De ytliga jordlagren är relativt genomsläppliga och bildar ett ytligt grundvattenmagasin,
som sannolikt står i god hydraulisk kontakt med Mölndalsån. Därunder finns lerlager som
är relativt täta. Under leran finns åter grövre jordlager (t.ex. sand) som är mer genom-
släppliga, och således utgör ett undre, slutet, grundvattenmagasin. Detta undre magasin
9 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
har sannolikt högre grundvattentrycknivå än det ytliga, eftersom det förses med vatten
från omgivande höjdområden via sand-, grus- eller moränlager.
Allt grundvatten dräneras slutligen till Mölndalsån eller till Rådasjön, varför dessa
ytvattens nivå reglerar den lägsta grundvattennivån i trakten. Grundvattennivån i jord-
lagren i dalen är således vanligen något högre än åns nivå. Vid snabba nivåhöjningar i
ån, t ex vid kraftiga nederbördstillfällen, kan ån stiga snabbare än vad grundvattennivån
gör; speciellt gäller detta det undre grundvattenmagasinet. Vid sådana tillfällen kan
således grundvattennivån under en tid vara lägre än åns nivå.
Grundvattennivåerna påverkas tydligt av åns nivå och denna samvarierar med Rådasjöns
nivå och flödets storlek. Det kan observeras att ett av de grundvattenrören har en grund-
vattennivå som är ca 0,8 m högre än åns nivå och därmed är artesisk, d.v.s. vattennivån i
röret står över markytan. Detta förklaras av att dalen omges av höjdpartier, delvis
bestående av sandlager. Dessa sandlager fortsätter in under leran i dalen och leder så
vatten till ån och till Rådasjön. Trycknivån i dessa delvis slutna grundvattenmagasin är
således högre än Rådasjöns och Mölndalsåns nivå och det sker ett grundvattenflöde ut
till dalen och ån.
Grundvattenröret som står närmast Rådasjön har sin filterdel i lerlager med sandskikt,
och vattennivån är relativt hög men inte artesisk, och dess variation är mindre än åns.
Vattennivåerna i övriga rör följer Mölndalsåns nivåvariation.
Där dagvattendammarna planeras utgöras de ytliga marklagren av torvlager med
sandskikt eller sand med torvskikt ner till ca +58 m.ö.h. Härunder finns lerskikt och
mäktiga lerlager med sandskikt. Dessa ytliga marklager bedöms vara relativt
genomsläppliga för grundvatten och de står i hydraulisk förbindelse med Mölndalsån.
Någon direkt förbindelse med djupare liggande, delvis artesiska, grundvattenmagasin
finns således inte i dammarnas lägen. Dammens utsträckning bör dock begränsas mot ån
så att den inte når fram till området med artesiskt vatten.
Dammarna kommer att stå i hydraulisk kontakt med ån via grundvattnet i våtmarken,
d.v.s. vid högre nivå i dammarna sker ett utläckage av vatten mot ån och när åns nivå är
högre kan det ske ett inläckage till dammarna från ån via våtmarken.
Om dammarna förses med tätskikt i botten och framförallt i slänter kommer detta vatten-
utbyte att bli mindre.
Föroreningar i dagvattnet i form av suspenderade partiklar kommer i första hand att
sedimentera i dammarna. Vid tillfällen med högre vattennivå i dammarna än i ån kommer
en del dagvatten och därmed partiklar att kunna läcka ut i torvlagren, där de kommer att
fastläggas i marklagren nära dammarna. Eventuella lätta föroreningar, främst petroleum-
produkter och andra diffusa föroreningar från vägdagvattnet, kan tänkas läcka ut från
dammarna i samband med tillfälliga extremsituationer då hela dalen är översvämmad.
För olyckor med farligt gods utmed vägen eller inom Mölnlycke samhälle bör det finnas
beredskap i dammarna för att uppehålla exempelvis ett petroleumutsläpp tillräckligt länge
för att det skall hinna tas om hand av Räddningstjänsten.
10 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
När dagvattendammarna anläggs måste risken för bottenupptryckning beaktas ur ett
geotekniskt perspektiv, liksom släntstabiliteten.
7 Planerad vattenverksamhet
Den planerade vattenverksamheten består av följande moment:
Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån (breddning och fördjupning).
Anläggande av erosionsskydd.
Anläggande av dagvattendammar inkl. tillhörande anordningar.
Anläggande av en dagvattenledning delvis förlagd i Mölndalsån innanför en spont.
Anläggande av förbiledningskanal genom Kulturhusparken.
Anläggande av spont på södra sidan av Mölndalsån strax uppströms Parkbron.
Anläggande av promenadbryggor längs med Mölndalsån på norra sidan.
Utrivning av Hulebäcksbron samt anläggande av en ny bro med större spännvidd i
samma läge.
Anläggande av tre nya gc-broar för kommande byggnationer i området.
7.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån
7.1.1 Allmänt
En hydraulisk utredning har genomförts i syfte för att bestämma nuvarande kapacitet i
aktuell del av Mölndalsån och vilka åtgärder som erfordras för att begränsa risken för
översvämningar i centrala Mölnlycke, se Bilaga 3.
7.1.2 Kriterier för val av åtgärd
Idag stiger vattenståndet i Stensjön och Rådasjön i stort sett årligen över
dämningsgränsen på grund av den begränsade tappningskapaciteten.
Kapacitetsförbättrande åtgärder har sedan tidigare genomförts i delar av ån, exempelvis
mellan Mölndal och Göteborg, liksom i Landvetter och planering har utförts för åtgärder i
sundet mellan Rådasjön och Stensjön samt utloppet ur Stensjön. Dessa åtgärder ger,
förutom ökad flödeskapacitet vid stora flöden och höga vattenstånd i sjöarna, även en
väsentligt förbättrad utjämningskapacitet i sjöarna genom att det finns möjlighet att
11 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
förtappa dessa ner till låga nivåer inför förväntade högflöden. Kapaciteten vid Stensjöns
utlopp kommer att bli 23 – 24 m3/s vid dämningsgränsen. Styrningen av hela
Mölndalsåsystemet sker idag centralt baserat på on-line-mätningar och prognoser om
nederbörd/högflöden från SMHI.
Vattenståndet i Rådasjön var vid översvämningen i december 2006 ca +60,8 m. I
utredningen om Rådasjön – Stensjön – systemet har analyser gjorts av ett stort antal
flödessituationer som gett överdämning av Stensjön och Rådasjön med speciellt focus på
översvämningen 2006, som av SMHI har bedömts vara ett 50 – årsflöde. I framtiden
kommer överdämning av Stensjön ske med betydligt lägre frekvens, i storleksordningen
mindre än vart 10 år. En 10 – 20-årshändelse kan därför efter utbyggnaden nedströms
Rådasjön vara ett vattenstånd motsvarande dämningsgränsen i Stensjön, vilket med
förluster i Ståloppet medför ca +59,8 m i Rådasjön. Vid ett flöde av 2006 års karaktär, 50-
årsflöde, skulle en väl utförd reglering kunna medföra en överdämning av 0,3 – 0,4 m i
Stensjön och ca 0,5 m i Rådasjön, motsvarande +60,2 m utan att det inträffar
översvämningar i Mölndal och Göteborg vid en motsvarande regn-/flödessituation.
Beräkningar av nivåförhållanden i Mölnlycke har dock utförts för nivån + 60,50 m i
Rådasjön för att ta höjd för vad som kan bedömas, med viss marginal, bli ett högsta
vattenstånd i Rådasjön vid ett 100-årsflöde.
För ännu större flöden än de med ca 100 års återkomsttid, eller för flöden med kortare
återkomsttid om regleringen av åsystemet inte drivits så optimalt, bör det vara rimligt att
även räkna med ett något högre vattenstånd i Rådasjön, +60,60 m, men dock inte så
högt som år 2006. Som en jämförelse kan redovisas att det utbyggda å-systemet skulle
med en helt ideal reglering kunna klara ett flöde som är 1,3 gånger så stort som 2006,
dock då med ett vattenstånd av +60,8 m i Rådasjön, dvs. samma nivå som vid
översvämningen år 2006. Ett så stort flöde har dock en återkomsttid på flera hundra år,
vilket inte är rimligt som dimensioneringsgrund.
Regleringsberäkningar för Mölndalsån nedströms om Nedsjöarna pekar på att tappningen
från Landvettersjön bör vara ca 20 m3/s vid högflöden av 50 – 100 års återkomsttid. Detta
för att balansera den planerade kapaciteten för tappning ur Stensjön, flödeskapaciteten i
Mölndal/Göteborg och vattenståndshöjningarna i Landvettersjön och Rådasjön –
Stensjön mot varandra. Även vid t.ex. ett 20-årsflöde kan dock utflödet från
Landvettersjön under kulminationsfasen tänkas uppgå till 20 m3/s.
Det finns en risk för att den tappning från Landvettersjön på Långenäsvägen förbi
Mölnlycke fabriker som är tillåten om vattenståndet i Massetjärn når över nivån + 60,70 m
kommer igång vid 50 – 100-årsflöden med en fördröjning som ger oönskat högt
vattenstånd i Landvettersjön och/eller att tillflödet till Landvettersjön och därmed
vattenståndshöjningen i sjön sker snabbare än prognostiserat av övervakningssystemet.
För detta fall kan det vara rimligt att även kalkylera med flöden upp till 25 m3/s, som vid
väl utförd reglering motsvarar mer än ett 100-årsflöde.
Baserat på ovanstående förutsättningar har hydrauliska modellberäkningar utförts med
tre olika kombinationer av flöden och vattenstånd i Rådasjön enligt Tabell 1 nedan.
12 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Tabell 1. Förväntade flödesförutsättningar i Mölndalsån vid tre olika fall.
Fall Flöde i Mölndalsån (m3/s) Nivå i Rådasjön (m)
A 20 60,5
B 25 60,6
C 20 60,2
I tabellen representerar Fall A förväntade förutsättningar för ett flöde upp till 100 års
återkomsttid och väl skött reglering av åsystemet. Fall B representerar ett fall med ännu
längre återkomsttid eller att brister i åsystemet eller dess reglering har gjort att sjöarna
blivit ännu mer överfyllda och att tappningen från Landvettersjön därigenom har ökats
ytterligare för att skydda Landvetter samhälle och/eller Mölnlycke fabriker. Fall C
motsvarar ungefär en 20-årssituation
Besvärande översvämningar i Mölnlycke samhälle uppstår inte förrän nivån närmar sig
+61,0 m. För Mölnlycke fabriker, vid Massetjärn, måste dock förberedelser inledas med
en hel serie av åtgärder när vattenståndet närmar sig +60,7 m. Senast vid den nivå eller
lite lägre behöver flödet i huvudgrenen under fabriken gradvis börja reduceras för att det
inte ska ske upptryckningar av bjälklag under fabriken och risk för skador genom
upptryckningen eller genom inträngning av vatten i fabriken. Genom reducering av flödet
genom huvudgrenen och genom att släppa vatten längs Långenäsvägen kan dock
fabriken hantera översvämningsrisken upp till i alla fall +61,0 m. Målsättningen med
kapacitetsförbättringarna genom Mölnlycke samhälle bör vara att vattenstånd över +60,7
m i Massetjärn endast inträffar med långa tidsintervall. Högre vattenstånd än +61,0 m bör
kunna undvikas vid händelser upp till 100 års återkomsttid, eller mer.
Fall A och B har använts som dimensioneringsfall för de kapacitetshöjande åtgärderna.
Kontrollberäkning har därefter utförts för Fall C för det valda utbyggnadsalternativet.
7.1.3 Modellberäkning
Först utfördes en övergripande studie av fallförlusterna genom Mölnlycke samhälle.
Under utredningsarbetet och vid samråd framkom att det obebyggda området nedströms
Säterileden/Parkbron har stora naturvärden, varför en urgrävning inom detta område
uteslöts från de fortsatta studierna av lämplig form för urgrävningar. Dock måste det för
framtiden finnas en rättighet att rensa i enstaka punkter nedströms Parkbron om
sektionen minskar till mindre än ca 25 m2 vid ett vattenstånd av +60,5 m.
En hydraulisk beräkningsmodell har upprättats och använts för att genomföra beräkningar
av fallförluster i ån från Massetjärn till Rådasjön1. Utifrån åfårans och broarnas geometri,
topografisk information samt randvillkor (som flödes- och nivåuppgifter) har beräkningar
1 Sweco 2012. Dagvattenutredning Mölnlycke, Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke -
Översvämningsbegränsande åtgärder.
13 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
genomförts. Tre olika åtgärdsalternativ har tagits fram för utökning av olika sektioner av
Mölndalsån i dess passage mellan Massetjärn och Rådasjön, se Figur 2. Vid denna
beräkning förutsattes en släntlutning på 1:2.
Figur 2. Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke samhälle med markeringar av inmätta
sektioner i ån samt tre föreslagna sträckor där kapacitetshöjande åtgärder kan genomföras.
Sträckan mellan Kulturhusbron-Hamnbron berörs inte i alternativ 1.
Samtliga alternativ medför sektionsökningar mellan Massetjärn och Parkbron. Vid
befintliga broar behöver åtgärder vidtas för flera av dessa, se Bilaga 3. Längs åsträckan
mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet ledas i en ledning som delvis kommer
att förläggas innanför spont på norra sidan av Mölndalsån.
Alternativ 1
Alternativ 1 innebär att åsträckan mellan Kulturhusbron och Hamnbron lämnas orörd.
Breddning och fördjupning av åfåran sker mellan Massetjärn och Kulturhusbron samt
mellan Hamnbron och Parkbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron ansätts en
större sektion med bottenbredden 5,5 m, då detta område är mindre känsligt än vid andra
sektioner i ån avseende markanvändning. Nedströms om Hamnbron antogs en bredd av
14 m mellan spont på ömse sidor av ån.
14 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 3 m i en jämn
sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1.
Alternativ 3
Alternativ 3 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 5 m i en jämn
sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1.
Det bottendjup som planeras för Mölndalsåns sträcka mellan Massetjärn och Hamnbron
har generellt bestämts till +57 m. Detta bottendjup har valts efter nivån vid de djupaste
delarna av ån och med avsikten att uppnå önskad sektionsyta med minsta möjliga
påverkan på markytorna längs ån. Breddning av botten kommer huvudsakligen att ske
längs åns högra sida (i strömningsriktningen), dvs. norra sidan av ån, med syftet att
bevara skuggförhållanden i ån. Uppströms Parkbron erfordras dock av utrymmesskäl
breddning på södra sidan av ån.
7.1.4 Resultat
De hydrauliska beräkningar som genomförts har sammanställts i nedanstående tabell.
Resultaten avser nivåer före respektive efter åtgärder och gäller för två olika
beräkningsfall.
Tabell 2. Sammanställning från hydrauliska beräkningar av vattennivå och fallförlust i
befintlig situation och efter olika åtgärdsalternativ.
Åtgärdsalternativ Fall A Fall B
Nivå i
Massetjärn
(m)
Fallförlust (cm) Nivå i
Massetjärn
(m)
Fallförlust (cm)
Befintligt +61,03 53 +61,25 65
Alternativ 1 +60,87 37 +61,05 45
Alternativ 2 +60,80 30 +60,97 37
Alternativ 3 +60,77 27 +60,95 35
Av ovanstående resultat framgår att inget alternativ uppfyller det önskade kriteriet för
högvattenstånd i Massetjärn enligt normalsituationen, Fall A (+60.7 m). I Fall B, en
extremsituation, klaras kriterienivån (+61,0 m) i Alternativ 2 och Alternativ 3.
Med hänsyn till att Alternativ 2 innebär ett begränsat ingrepp i ån inom Biblioteksparken
och att ytterligare breddningar av ån ger högst begränsade förbättringar, har Härryda
kommun valt att gå vidare med detta alternativ. Därtill har under utredningens gång tagits
fram förslag för en förbättrad landskapsbild inom tätortsområdet och med möjlighet att
komma nära vattnet genom ett längsgående trädäck utmed en längre sträcka. Vidare har
15 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
framkommit önskemål att inte behöva ta bort en grupp av träd som växer nära ån inne i
Kulturhusparken, varför en förbigångskanal ersätter urgrävning av ån inom en del av
området inne i parken.
Ett slutligt förslag till utförande baserat på Alternativ 2 har därför tagits fram. Av ritningar
bifogade till denna tekniska beskrivning och i Bilaga 2 framgår vilka sträckor som avses
breddas samt fördjupas, liksom typsektioner för olika delar av den sträcka som ska
grävas ur. Geotekniska utvärderingar visar att något brantare slänter, 1:1,7, kan
användas än ursprungligen antaget. Detta medför en något ökad bottenbredd, men
mindre dagöppning. Närmast Parkbron är dock de geotekniska förhållandena så
ogynnsamma att en spont används för att inte få en mycket bred dagöppning på ån.
Vattenstånden längs ån har beräknats med den hydrauliska modellen för den föreslagna
utformningen. Erhållna vattenståndsnivåer i Massetjärn framgår av Tabell 3.
Tabell 3 Nivåer i Massetjärn med föreslagen utformning av ån
Fall A, ung. 100 år +60,81 m
Fall B, större än 100 år +60,99 m
Fall C, ung. 20 år +60,48 m
Den totala schaktvolymen uppgår preliminärt uppskattat till ca 3300 m3 fördelat enligt
nedan.
Mellan Massetjärnsbron och Kulturhusbron: ca 500 m3
Förbigången genom parken: ca 800 m3
Från förbigångens utlopp i ån till Parkbron: ca 2000 m3
Det finns osäkerheter i bedömningarna vilket medför att den totala volymen kan uppgå till
ca 4000 m3.
7.2 Erosionsskydd
Erosionsskydd avses anläggas där pågående erosion riskerar att fälla ytterligare träd eller
där ytterligare erosion ur stabilitetssynpunkt ej är önskvärt. Därtill kommer nyschaktade
slänter att förses med erosionsskydd. Den del av erosionsskyddet som kommer att vara
belägen under medelvattenytan kommer att bestå av ett ca 0,5 m tjockt lager av
sprängsten (150-300mm). Från medelvattenytan upp till släntkrön förses slänten med ett
lager av natursten alternativt marktäckande väv av naturfiber för att gynna
vegetationsetablering. Strömhastigheterna i denna del av ån kommer att vara tämligen
låga. Anledningen till materialvalet, dvs sprängsten, under medelvattenytan är att gynna
åns kräftbestånd. Håligheterna mellan stenarna skapar gömslen samt bohål för
signalkräftan.
Av Bilaga 5 framgår en principiell utformning av erosionsskyddet.
16 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
7.3 Dagvattendammar
Kommunen avser att anlägga en serie om totalt fyra dagvattendammar i området.
Dammarnas totala areal uppgår till ca 8 000 m2 medan deras permanenta ytor
(vattenarea) uppgår till ca 7200 m2. Dimensioneringen av dagvattendammarna har till
stora delar skett efter de riktlinjer och riktvärden som gäller Göteborgs Stad,
Miljöförvaltningen, beträffande utsläpp av förorenat dagvatten till recipient.
Dammarna föreslås anläggas mellan Säterivägen och Mölndalsån, se Figur 3. Storleken
(vattenarean) på varje enskild damm i serien uppgår till ca 520 m2, ca 2900 m
2, ca 190
m2 respektive 3500 m
2.
Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra
katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i
Göteborg. Genom att kunna leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna
till att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens
situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till
Mölndalsån. Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av
utsläpp från olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen
och dess trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna. Även utsläpp som sker i
Mölnlycke samhälle skall kunna uppehållas i dammarna tills Räddningstjänsten hunnit
sanera eller omhänderta föroreningarna.
Längs sträckan mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet att ledas i ledning fram
till den första dammen i serien. Vid inloppet till den första dammen anläggs även en s.k.
”by-pass” i syfte att kunna reglera dagvattnets nivå och flöde. Vid utloppet från den sista
dammen i serien ansluter dagvattnet till Rådasjön via ett utloppsdike.
Dagvattendammarna utformas med permanent vattenyta och djup (ca 1 m). Av
säkerhets- och anläggningstekniska skäl kommer dammarna att omges av en 1-2 m bred
vattenzon med ett djup av ca 2 dm, se Figur 4.
17 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Figur 3. Utsträckningen av planerade dagvattendammar, reningsanläggningar samt gångväg
mellan Säterivägen och Mölndalsån.
Figur 4, Typsektion dagvattendammar.
18 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
7.4 Dagvattenledningar
Dagvattnet från området norr om Mölndalsån avses avledas via en samlingsledning
(Ø 600-1000 mm) utmed åns norra strand invid trädäcket och strax utanför spont, se
Figur 5 samt Bilaga 5.
Ca 3,5 m arbetsutrymme krävs i sidled för att kunna anlägga ledningen mellan spont och
fasta konstruktioner. Befintliga ledningar i Badhusgatan avses anslutas till den nya
samlingsledning. Den kvarstående sponten längs ån avslutas något väster om P-husets
sydöstra hörn. Dagvattenledningen förläggs därefter i marken fram till Säterivägen. För
att kunna anlägga ledningen längs P-huset krävs troligvis spont på ömse sidor om
ledningen. Ledningen avses sedan borras under Säterivägen och möjligen ända fram till
den första i serien av dammar nedströms Parkbron.
Dagvattnet från området söder om Mölndalsån avses ledas via en samlingsledning
(Ø 1200 mm) i mark söder om ån med en dykarledning under Mölndalsån fram till den
första dagvattendammen. Sandfång bör anläggas på väl valda platser i anslutning till
samlingsledningen för att minska behovet av underhåll på dykarledning under
Mölndalsån mm.
Sponter dimensioneras enligt TK Geo 11.
Figur 3, Dagvattenledningar, generaliserat markerade, fram till dagvattendammarna.
Flygfoto, Källa: Google earth.
Badhusgatan
Säterivägen
19 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
7.5 Förbiledningskanal genom Kulturhusparken
För att undvika att bredda och fördjupa åkröken vid Kulturhusparken och på så sätt
bevara trädridån i åns innerkurva anläggs en förbiledningskanal genom Kulturhusparken,
se Figur 6 samt Bilaga 5.
Kanalens sidor kommer att bestå av vertikalt spont upp till nivån +61,0. Slänt från spont
och upp till marknivå förses med betongplattor. Botten på kanalen förläggs på nivån +57,
dvs samma nivå som i den fördjupade delen uppströms och nedströms om kanalen.
Kanalen blir ca 3 m bred och kommer längs hela sträckningen att förses med ett lock av
gallerdurk. Överbyggnad bärs upp av stålbalkar som ställs på spont. Gallerdurken utförs
5,0 m bred. Bakom gallerdurk placeras granitstenar som ansluter till befintlig mark.
Överkant gallerdurk anpassas till befintlig marknivå, ca +61,50 m.
Förbiledningskanalen byggs genom att sponter som utgör kanalens väggar först slås.
Efter schakt, delvis under vatten, kan stålbalkar, gallerdurk, betongplattor och granitsten
monteras.
Spont samt överbyggnad dimensioneras enligt TK Geo11 och TrVK bro 11.
Figur 4, Förbiledningskanal genom Kulturhusparken. Flygfoto, Källa: Google earth.
7.6 Spont södra sidan
På södra sidan närmast Parkbron behövs en uträtning av Mölndalsån för att få plats med
en promenadbrygga längs ån och för att uppnå de sektioner som erfordras för att höja
åns kapacitet. I detta område förekommer ett jordlager bestående av torv. Med avseende
på stabilitetsförhållandena kan naturliga slänter i detta avsnitt därmed ej ställas brantare
än lutning 1:4, vilket skulle innebära att den södra slänten får en utbredning ända fram till
Kulturhusparken
20 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Säterivägen. I stället för att göra flacka slänter föreslås att spont slås från Parkbron och
ca 80 m österut enligt Bilaga 5. Sponten avslutas på nivån +59,10 m.
7.7 Promenadbryggor
Längs Mölndalsåns norra strandkant mellan Kulturhusparken och Hamnbron samt mellan
Lejontrappan och Parkbron planeras promenadbryggor utmed ån, se Bilaga 5. Mellan
Kulturhusparken och Hamnbron planeras en promenadbrygga bestående av ett ca 3 m
brett trädäck på nivån +60,2 grundlagd på träpålar. Pålarna (1-2 pålrader) slås efter att ån
längs sträckan fördjupats och breddats. När pålar är slagna monteras trädäcket.
Mellan Lejontrappan och P-huset uppströms Parkbron planeras ett ca 3 m bred
promenadbrygga av trä, som till skillnad mot sträckan uppströms, grundläggs på spont i
framkant och med träpålar i bakkant. Även denna brygga förläggs med en överyta på
nivån +60,2 vilket gör att bryggan är översvämmad med vatten vid högvattenflöden. För
att bygga denna brygga slås först spont och pålar. Därefter monteras trädäcket.
Bryggor dimensioneras enligt TrVK bro 11. Spont dimensioneras enligt TK Geo 11.
7.8 Utrivning av Hulebäcksbron
En genomgång av befintliga broar över Mölndalsån mellan Massetjärn och Parkbron har
visat att endast Hulebäcksbron behöver rivas ut i samband med planerade
kapacitetsförbättrande åtgärder i ån, se Bilaga 6.
Hulebäcksbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä. Bron som
byggdes år 1995 har en teoretisk spännvidd på 10,15 m. Bron är grundlagd på
betongfyllda betongrör. Hur djupt betongrören går ned i marken framgår ej av befintliga
ritningar. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik.
Botten under bron ligger idag på nivån ca +58,5 och har flacka slänter upp till stenmurar
på ömse sidor. Stenmurarna är byggda före bron och går från Allébron och en liten bit
förbi Hulebäcksbron. Grundläggning och grundläggningsdjup av murarna är dock okända.
Utrivning av Hulebäcksbron påbörjas med att överbyggnaden lyfts av. Därefter kan
rivning av de befintliga landfästen som består av betongfyllda betongrör och vingar av
betong påbörjas. För att kunna riva landfästena behöver spont slås runt stöden. Rivning
av landfästen utförs genom krossning, alternativt sågas de bort på lämplig nivå.
Rivningen utförs så att betongavfall eller annat avfall från broarbetet inte tillåts falla ned i
vattendraget.
7.9 Nya GC-broar
Fyra nya broar planeras mellan Massetjärnsbron och Parkbron, se Figur 7. De nya
broarna är utformade så att underytan på överbyggnaderna förläggs så högt att de inte
berörs av högvattenstånd i ån vid framtida högflöden. Broarna kommer inte att påverka
dämning, vattenstånd eller vattenhastighet.
Broarna dimensioneras enligt TrVK bro 11.
21 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
Figur 7. Nya gc-broar
7.9.1 Hulebäcksbron
Ny Hulebäcksbro över Mölndalsån placeras i samma läge som befintlig bro. Ny bro är
avsedd för gc-trafik. Den nya bron över Mölndalsån utformas med en prefabricerad
överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts
grundläggas på pålar.
Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 16,5 m och den fria brobredden blir 3,0 m.
Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida
förändringar av vattenflöden.
Ny bro byggs i samband med att man river den befintliga för att kunna nyttja temporära
sponter och för att påverka Mölndalsåns så lite som möjligt. Befintliga stenmurar på ömse
sida justeras och ansluts till de nya landfästena. Botten under bron förses med
erosionsskydd.
7.9.2 Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal
Ny bro över Mölndalsån placeras strax väster om ny förbiledningskanal. Ny bro är avsedd
för gångtrafik. Den nya bron över Mölndalsån föreslås utformas med en prefabricerad
överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts
E ny bro vid Badhusgatan
En ny bro vid Parkbron
En ny bro väster om ny kanal
En ny Hulebäcksbro
22 (23) RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
grundläggas på pålar. Brons norra landfäste kommer att stå bakom spont på norra sidan
som är en förlängning av kanalen.
Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 18,0 m och den fria brobredden blir 3,0 m.
Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida
förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd.
7.9.3 Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan
Ny gc-bro över Mölndalsån placeras i förlängningen av Badhusgatan. Ny bro är avsedd
för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på
platsgjutna betonglandfästen, se bilaga 5. Bron förutsätts grundläggas på pålar. Brons
landfästen kommer att stå bakom spont på södra och norra sidan. För det norra
landfästet ska hänsyn tas till ny dagvattenledning som ska placeras bakom landfästet.
Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 16,5 m och den fria brobredden blir 4,0 m.
Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida
förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd.
7.9.4 Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron
Gc-trafiken ska ledas över Mölndalsån i nära anslutning till befintlig Parkbro. Ny bro är
avsedd för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad
av trä på platsgjutna betonglandfästen och med stålrörspålar som mittstöd, se bilaga 5.
Bron förutsätts grundläggas på pålar. Placering av mittstödet ska följa Mölndalsåns
riktning och placeras i samma läge som mittstödet för befintlig bro.
Bron utformas med teoretiska spännvidderna på ca 16,5 m + 16,5 m och den fria
brobredden blir 4,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara
beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med
erosionsskydd.
7.9.5 Anläggande av nya broar
För de broar där permanent spont är placerad längs Mölndalsån slås sponten innan
gjutning av landfästen. För övriga broarna behöver tät spont slås för gjutning av
landfästen/mellanstöd i torrhet. Broarna grundläggs på stödpålar. Efter schakt delvis
under vatten och länspumpning kan bottenplattorna och resterande delar av
underbyggnaderna gjutas i torrhet.
Överbyggnaden för de nya broarna lyfts på plats efter att landfästena/mellanstöd är klara.
Innan överbyggnaderna lyfts på dras sponter för stöden alternativt kapas i nivå med
åbotten för de broar där spont inte ska vara kvarsittande.
Erosionsskydd kommer att krävas i strandkanten, åbotten och som återfyllning kring
nyanlagda landfästen. Erosionsskydd krävs för att inte framtida erosionsskador skall
uppstå. Erosionsskyddet läggs med en mäktighet av min 0,5 m.
23 (23)
RAPPORT
2013-04-19
MÖLNLYCKE CENTRUM
repo03.d
ocx 2
012-0
3-2
9
GL c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb 130419_finalnj.docx
7.10 Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten
Anläggande av nya broar samt rivning av befintlig innebär arbetsmoment som medför att
arbete kommer att ske i eller nära ån. Följande arbetsmoment kommer att ske i
direkt/nära kontakt med vatten och kan medföra påverkan på vattnet:
Rivning av befintlig Hulebäcksbro inklusive dess landfästen
Slagning av spont för förbiledningskanal och för delar längs med Mölndalsån på södra sidan
Slagning av spont runt landfästen för broar
Pålning för landfästen till broar och bryggor
Schakt för landfästen och hantering av massor
Ev. länspumpning av schaktgropar och vid gjutning
Gjutning av landfästen till broar
Dragning, alternativt skärning av spont för landfästen för broarna där spont ej är kvarsittande
Erosionsskydd
Återställande av stenmurar vid Hulebäcksbron
Montage av broöverbyggnad, bryggor samt överdäckning
8 Tidplan
Arbetstiden för enskilda moment beräknas till följande:
Schakt Mölndalsån: 2-3 månader
Dagvattendammar: 5-6 månader
Spont: ca 3-4 månader
Förbiledningskanal: Spont ca 1-2 månader, Överbyggnad ca 2 månader
Promenadbryggor: Grundläggning bryggor ca 2 månader, däck bryggor ca 3 månader
Rivning Hulebäcksbron: ca 2 månader
Nya broar: Förberedelser nya broar ca 2 månader, spont ca 1 månad/bro, landfästen ca 2
månad/bro. Överbyggnad 1 månad/bro, och återställande ca 1 månad/bro.
Dagvattenledningar 3-6 månader
9 Kostnader
Den totala anläggningskostnaden för den sökta verksamheten beräknas uppgå till ca 35
Mkr.