Rapport 0080

Jämställd IT – för ökad tillväxt

Rapport från Tillväxtverkets Nationella konferens 8 december 2010

Redovisning av uppdrag N2009/3783/ITP, N2007/7637/ITP 2011-02-28

Jämställd IT – för ökad tillväxt

Rapport från Tillväxtverkets Nationella konferens 8 december 2010

Redovisning av uppdrag N2009/3783/ITP, N2007/7637/ITP 2011-02-28

Rapport 0080

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

© TillväxtverketStockholm, mars 2011Produktion: Ordförrådet ABISBN 978-91-86341-81-7Rapport 0080

Har du frågor om denna publikation, kontakta:Maria von Schantz Telefon, växel 08-681 91 00

Ett av de övergripande målen inom svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet för IT-politiken är att Sverige ska vara ett håll-bart informationssamhälle för alla där IT bidrar till förbättrad livs-kvalitet samt att förbättra och förenkla vardagen för alla.

Inom IT- och telekomsektorn råder dock en sned könsfördelning, såväl inom utbildningar vid universitet och högskolor som bland yrkesverksamma inom branschen. Särskilt bland högre chefer och projektledare samt inom forskning finns förhållandevis få kvinnor. Det betyder att kvinnors potential och kunskap inte används fullt ut inom IT-området. Därmed går branschen miste om värdefull kom-petens, vilket kan ge konsekvenser för tillväxten inom området.

Regeringen har gett Tillväxtverket uppdrag att arrangera en natio-nell konferens om Jämställd IT för ökad tillväxt. Målgruppen för konferensen är bred – alla som berörs av frågan i offentlig och pri-vat sektor samt berörda inom universitetet, högskolor och det civila samhället. Målet med konferensen är att samla in konkreta förslag på insatser för att öka jämställdheten inom IT och telekom-branschen och därmed stärka tillväxten i Sverige inom detta område. Slutsatserna från konferensen ska redovisas till regeringen tillsammans med ett förslag till hur arbetet för ökad jämställdhet inom IT-området kan fortsätta.

Den av Tillväxtverket genomförda konferensen Jämställd IT för ökad tillväxt är ett begränsat uppdrag, som inte gör anspråk på att vara heltäckande inom detta komplexa område, då frågan också bör sättas in i flera sammanhang, till exempel hållbar tillväxt och implementering av resultat och erfarenhet i ordinarie strukturer. I rapporten presenteras en sammanställning av konferensens inne-håll tillsammans med de slutsatser och förslag samt goda exempel som lämnats av konferensens deltagare och Tillväxtverkets förslag till regeringen. Rapportens fokus är samverkan, som också var ett av konferensens ledord.

Christina LugnetGeneraldirektör Tillväxtverket

Förord

Sammanfattning

IT-yrken finns numera inom de flesta branscher och inte bara i IT-sektorn. När IT blir ett strategiskt verktyg för att höja människors livskvalitet och förenkla människors vardag och vi får tjejer och kvin-nor att se det, kommer också deras intresse för IT-sektorn att växa, var IT- och regionminister Anna-Karin Hatts budskap i inlednings-anförandet till konferensen Jämställd IT för ökad tillväxt.

Konferensen gav många perspektiv på hur det går att förändra, utveckla, samverka och implementera goda exempel och erfarenheter på området för att frågan ska bli både strategiskt och praktiskt utveck-lingsbar. Slutsatser och åtgärdsförslag från de medverkande i konfe-rensen liksom frågor som togs upp till diskussion och debatt av del-tagarna i direkt anslutning till presentationerna eller under den avslutande paneldiskussionen presenteras i denna rapport.

Att uppnå jämställdhet inom IT-området är en betydligt större fråga än vad som ges utrymme till inom detta avgränsade uppdrag. Ansva-ret för förändring och fortsatt engagemang i frågan ligger i första hand hos huvudaktörerna inom de fyra målgrupperna för konferen-sen – offentlig och privat sektor, universitet och högskolor och det civila samhället. En kraftsamling kring en bred aktörssamverkan för generell kompetenshöjning samt integrering av genus/jämställdhet inom IT-området bör ses som en gemensam målsättning inom samt-liga aktörers områden.

Offentlig sektor föreslås satsa på genomgripande och konsekvent implementering av hållbarhetsaspekterna i insatser, program och framtida verksamheter samt att synliggöra kopplingar till Nationella strategin och EU 2020 strategin för en framåtsyftande kvalitativ och jämställd utveckling.

Universitet och högskolor föreslår integrerade genusfrågor i utbild-ningen som en prioriterad åtgärd, liksom IT-utbildningar med fokus på design, biologi och medicin. Att både satsa på rekrytering av kvin-nor till professurer och att stimulera tidigt teknikintresse i förskolan är ett annat förslag för att få en jämställd IT-sektor, liksom fortsatt god samverkan med näringslivet och teknikföretag för gemensam nytta.

Privata näringslivet föreslås att fortsatt aktivt rekrytera kvinnor på ledande positioner och i företagens styrelser som en både lönsam och strategisk åtgärd.

Det civila samhället, på konferensen representerat av bland annat Resurscentra-organisationen, har flera förslag på konkreta åtgärder för att skynda på en jämställd IT- och teknikutveckling. Studieväg-ledare som uppmuntrar icke könsbundna val av utbildningar, att syn-liggöra innovativa lösningar som gjorts av kvinnor, mer genuspeda-gogik och entreprenörskap i skolorna, nätverksänglar kopplade till IT-sektorn är några av dessa förslag.

Det gemensamma målet är att branschen ska spegla samhället i övrigt med både kvinnors och mäns delaktighet, vilket både bransch och samhälle tjänar på.

Tillväxtverkets förslag till insatser för att uppnå ökad jämställdhet inom IT-området är att myndigheter, utbildningsväsendet, det privata näringslivet och representanter för det civila samhället får i uppdrag att samverka utifrån sina kompetenser i syfte att

• Utarbeta en gemensam målbild, strategi och handlingsplan, som kan integreras i den Digitala Agendan för Sverige och ska bygga på de bästa idéerna, de mest spännande exemplen och de djärvaste förslagen. Det är viktigt med en bred ansats och att täcka in alla relevanta områden – från förskola till forskning och representation i styrelser för universitet och högskolor och privata företag.

• Skapa mötesplatser och forum för dialog för ökad samverkan, nät-verksbyggande och erfarenhetsutbyte mellan representanter för de ovan nämnda målgrupperna.

• Lärosätena ska bygga upp fadderverksamhet dels inom berörda utbildningar i syfte att skapa kontakter mellan de få kvinnor som går utbildningarna och dels för kvinnor som forskar.

• Lärosätena ska se över IT-utbildningarnas innehåll i syfte att skapa mer attraktiva utbildningar och införa kurser för studenterna med relevans för det kommande arbetslivet, till exempel projektledning, ledarskap och genusperspektiv och områden som design, biologi och vård och omsorg.

• Lärosätena bör få i uppdrag att utbilda lärare, programansvariga samt forskarhandledare vid aktuella program och ämnesområden i genusperspektiv på teknik och pedagogik.

• Varje enskilt lärosäte som bedriver högre IT-utbildning ska samar-beta med gymnasieskolan och grundskolan i den aktuella regionen. Syftet är att höja kunskapsnivån hos lärarna när det gäller datatek-nik och genusperspektivets betydelse samt att insatser i form av genus och teknik följer barnen redan från förskolan, genom grund-skolan och gymnasiet.

• Bygga vidare på det internationella samarbetet, bland annat inom ramen för Östersjöstrategin och skapa ett samarbete för jämställd IT-utveckling med fokus på entreprenörskap och innovation, till exempel inom vården, för kvinnors delaktighet i samhällsutveck-lingen och förbättringar inom skola och barnomsorg.

• Inspirera och synliggöra kvinnliga förebilder och nätverk både nationellt och internationellt.

• Ställa ökade krav på näringslivet för ett jämställt näringsliv fram-förallt när det gäller fler kvinnor på ledande positioner samt inom teknikorienterade företags styrelser.

• Sverige ansöker om medlemskap i det globala nätverket ECWT för att stärka svensk och internationell tillväxt genom att öka kvinnors delaktighet inom it-samhället.

• Fortsatta Ambassadörs satsningar att visa kvinnliga entreprenörer som goda förebilder inom IT- och Telecom och andra branscher.

Det är viktigt att ta tillvara på alla resurser som finns inom området för att Sverige inte ska försvinna som IT-nation, då utvecklingen går allt snabbare och IT fortsatt är en viktig tillväxtbransch.

Den stora utmaningen för framtiden är att få jämställdhetsfrågorna integrerade i verksamheten, inte i enskilda projekt eller i händerna på eldsjälar!

Innehåll

1 Bakgrund till konferensen 11

2 Uppdraget 13

2.1 Genomförande 13

3 Konferensen Jämställd IT för ökad tillväxt 14

3.1 Resurscentra en viktig regional aktör för jämställd tillväxt och utveckling 15

3.2 Resultat från projektet Jämställd IT 16

3.3 Jämställdhet inom IT, teknologi och innovation i ett europeiskt perspektiv 17

3.4 Jämställdhet som framgångsfaktor 18

3.5 Var är tjejerna? Mål och ambitioner på Linköpings Universitet. 19

3.6 Jämställda policydokument 19

3.7 Paneldiskussion – hur ökar vi jämställdheten inom IT och Telekom? 20

3.8 Goda exempel 21

3.9 Förslag till åtgärder 22

3.10 Slutsatser från konferensen 24

4 Förslag till insatser 26

Referenser 28

Bilaga 1 29

10

11

1 Bakgrund till konferensen

Inom IT- och Telekomsektorn råder en sned könsfördelning, såväl inom IT-utbildningar vid universitet och högskolor som bland yrkes-verksamma i branschen. Detta är särskilt märkbart bland högre che-fer, projektledare samt inom forskning och utveckling, där det finns förhållandevis få kvinnor. Detta betyder att potentialen av kvinnors delaktighet och kunskap på IT-området inte används fullt ut. Den digitala utvecklingen går därmed miste om värdefull kunskap och kompetens på området samt stora utvecklingsmöjligheter av vårt digitala samhälle.

Allt större oro uttrycks också över den nuvarande och framförallt kommande bristen på ingenjörer och andra yrkesgrupper inom ett av Sveriges absolut starkaste kluster – IT & Telekom. Det är en oro som Sverige delar med Europa som helhet. Europeiska Kommissionen uppskattade år 2010 att det saknas 300 000 IT experter och att det finns en risk för att denna brist kan komma att utgöra en fara för framtida arbetskraftsförsörjning och tillväxt. En annan oroväckande tendens är att andelen kvinnor som söker sig till IT-utbildningar vid universitet och högskolor sjunker, både i Sverige och en del andra EU-länder. Kommissionen har i likhet med den svenska regeringen upp-märksammat bristen på kvinnor inom IT & Telekom samt att kvinnor i betydligt lägre grad än män väljer utbildning, arbete och företagande inom sektorn, vilket är ett hinder för den ekonomiska utvecklingen.

Sedan början av 1990-talet har en rad aktiviteter genomförts på flera nivåer i Sverige med syfte att öka kvinnors deltagande inom området. Projekt och insatser har genomförts av nationella, regionala, lokala och/eller europeiska aktörer för att på olika sätt finna metoder för att stärka kvinnors vilja och val att delta i IT- och entreprenörskapspro-gram inom främst arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

2001 fastställde den sk JämIt-utredningen att IT som teknik är en manlig domän, trots att dess användningsområde lika mycket fyller kvinnors som mäns behov. Det handlar enligt utredningen både om att vilja förändra gamla mönster och att hitta vägar till förändring. Utredningen konstaterar i sin kartläggning att IT-sektorn i allt väsent-ligt leds och domineras av män och att klyftan mellan kvinnors och mäns möjligheter till inflytande över IT-utvecklingen vidgas. JämIt:s mål är att det är kvinnor och män som gemensamt ska styra den framtida IT-utvecklingen.

12

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) tog hösten 2007, på regeringens uppdrag, fram ett förslag till handlingsplan med åtgärder för att för-ändra synen på IT-yrken, synliggöra goda förebilder samt att skapa bättre karriärmöjligheter för kvinnor i IT-branschen. Förslagen till lärosätena innehåller åtgärder för att anpassa utbildningarnas inne-håll och form bättre till dagens och framtidens strukturer på arbets-marknaden. De åtgärdsförslag i handlingsplanen som riktades till regeringen handlade om att främja kvinnors företagande i IT-bran-schen och att via medier synliggöra kvinnors bidrag till IT-utveck-lingen.

Nutek fick i december 2008 ett uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning över relevanta nationella och regionala initiativ som genomförts i syfte att främja kvinnors delaktighet inom IT- och tele-komsektorn. De initiativ som kartläggningen omfattade drevs i huvudsak av privata företag, högskolor, forskningsinstitut, föreningar och stiftelser. De initiativ som under åren 2007–2009 pågick i Sverige med syfte att lyfta fram och ta tillvara kvinnors kompetens och möj-ligheter att arbeta inom i IT- och telekomsektorn som drevs av pri-vata aktörer betonade vikten av att främja kvinnors karriärvägar, visa på förebilder och stimulera till erfarenhetsutbyte. För andra aktörer var det centralt att arbeta med attitydförändringar och öka intresset för branschen bland kvinnor. För forskargruppen var de viktigt med förändringar på en strukturell nivå för att inkludera genusfrågorna i forskningen på området.

Pågående arbete och engagemang i dessa frågor drivs också inom ramen för ECWT (European Centre for Woman and Technology), som bildades i september 2009 för att öka antalet kvinnor inom kun-skapssamhället. Även organisationen Winnet Sverige (fd NRC) har beviljats medel för projekt med syfte att mobilisera lokala och regio-nala resurscentra för jämställd IT.

13

2 Uppdraget

Regeringen beslutade i april 2010 att ge Tillväxtverket i uppdrag (N2009/3783/ITP, N2007/7637/ITP) att arrangera en nationell konfe-rens om Jämställd IT för ökad tillväxt under hösten 2010. Målgrup-pen för konferensen var offentlig och privat sektor samt akademin och civilsamhället. Tillväxtverket ska redovisa slutsatserna från kon-ferensen och med utgångspunkt i dessa lämna förslag till regeringen hur arbetet för ökad jämställdhet inom IT-området kan fortsätta.

Uppdraget skall redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2011.

2.1 GenomförandeDen nationella konferensen Jämställd IT – för ökad tillväxt genom-fördes av Tillväxtverket i enlighet med regeringens uppdrag den 8 december 2010, på Clarion Hotel i Stockholm. Vid konferensen, som också inkluderade ett EU- och Östersjöperspektiv, deltog sammanlagt ett sjuttiotal berörda aktörer från offentlig och privat sektor, akade-min och det civila samhället. Konferensens deltagare och medver-kande föreläsare bidrog aktivt till de slutsatser, goda exempel och åtgärdsförslag som avslutningsvis presenteras i denna rapport.

14

3 Konferensen Jämställd IT för ökad tillväxt

Konferensen inleddes av region- och IT-minister Anna-Karin Hatt samt Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet.

Minister Anna-Karin Hatt fastställde i sitt öppningstal att IT och jäm-ställdhet är ett mycket viktigt område, som rätt använt kan vara ett av de viktigaste verktygen för att se till att alla människor, oavsett kön eller ursprung, kan växa och ta plats i samhället på lika villkor. Några goda exempel på detta är utvecklingen i Kina, där digitala företags-kuvöser skapat 6 000 nya jobb för kvinnor, eller jordbrukarkvinnan i Sydafrika som med hjälp av en mobiltelefon kunnat fyrdubbla famil-jens inkomst, tack vare en smart användning av IT, skräddarsytt efter just kvinnornas behov!

IT-yrken finns numera faktiskt i alla branscher – inte bara själva IT-sektorn. När IT blir ett strategiskt verktyg för att höja människors livskvalitet och förenkla människors vardag – om vi kan få tjejer och kvinnor att se det, då är jag övertygad om att deras intresse kommer att växa. Om IT och telekombranschen framöver ska klara att möta sina användares behov, då behövs också kvinnorna! Idag är det fler tjejer än killar som använder nätet dagligen men tyvärr ser det inte lika bra ut i andra delar av IT-samhället. I företagsledningarna i IT- och telekombranschen finns bara 10 % kvinnor och ärligt talat så kan inte 20 % kvinnor i IT- och Telekomföretagens styrelser vara något som vi kan vara nöjda med! IT- och telekomföretagen borde av ren överlevnadsinstinkt se till att få fler kvinnor i företagsledningarna och styrelserna då vi vet att ledningar som speglar samhället alltid fattar bättre beslut och att det behövs förebilder som får ta plats och sticka ut för att det ska växa ett intresse bland unga.

En av ministerns viktigaste prioriteringar framöver är att ta fram en Digital Agenda för Sverige som ska bygga på de bästa idéerna, på de mest spännande exemplen och på de djärvaste förslagen. Agendan ska vara bred och täcka in alla relevanta områden – från IT i skolan och IT i vården till den globala friheten på Internet. Till den agendan vill ministern att många kvinnor får vara med och bidra med sina erfarenheter av hur jämställdheten i IT-sektorn kan förbättras, men ännu mer kring hur fokus på den enskilda medborgaren och den enskilda användaren kan förstärkas när vi steg för steg ska sätta tekni-ken i människans tjänst. Ministerns avslutande ord var: Mera jäm-ställt IT-samhälle! Mera jämställt IT-Sverige!

15

Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet lyfte i sitt inlednings-anförande fram ett av myndighetens ledord – samverkan – som också kom att bli ett av konferensens viktigaste ledord, tillsammans med nytta och användbarhet. Jämställd IT är en tillväxtfaktor, som möjlig-gör en digital värld för alla. Både IT och Jämställdhet är nödvändigt för att nå goda och hållbara resultat. Inom Tillväxtverket pågår nu ett genomgripande strukturarbete med en IT-strategi, långsiktig förvalt-ning och e-delgationen.

IT som system och kommunikationsverktyg sågs tidigt som en förut-sättning för gemensam nätverksbaserad arbetsmodell i Sverige med stora avstånd från Haparanda till Ystad. Tillväxtverket finns nu på 9 orter och är en decentraliserad organisation med högt nyttjande av den digitala tekniken. Videokonferenser möjliggör att många aktörer kan delta på konferenser och möten från arbetsplatser långväga ifrån konferensorten, till gagn för både information, delaktighet, miljö och ekonomi. IT ger oss möjligheter att ta tillvara.

Generaldirektören belyste också några goda exempel på IT-utveck-lingens tillväxtpotential ur ett jämställdhetsperspektiv; matkasseföre-taget Middagsfrid grundades av en småbarnsmamma som mitt i tids-pusslet såg möjligheterna med att få både service och måltidsförslag direkt hem till dörren via datorn som sin affärsidé och smyckesföre-taget Snö, grundat av en kvinna som såg nyttan av IT för att från hemmaplan i Jämtland driva sitt företag framgångsrikt och nu omsät-ter mer än 80 miljoner kronor och sysselsätter 20 personer i Sverige och 150 i Kina. IT är ett framgångskoncept och ett redskap i vardagen var generaldirektörens avslutande ord.

3.1 Resurscentra en viktig regional aktör för jämställd tillväxt och utveckling Britt-Marie Torstensson Söderberg, ordförande i Winnet Sverige, fast-slog att kvinnors deltagande i utveckling av IT och teknik, både gäl-lande arbetsmarknad, utbildning och företagande här hemma och internationellt är ett viktigt område. Arbetet med att motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden och utbildning är viktiga frågor för Resurscentraorganisationen, vars fokus är att driva kvinnors villkor och förutsättningar i regional utveckling, var man än bor i landet. Frågan är enligt Britt-Marie avgörande för möjligheten att samarbeta både från glesbygd och över nationsgränserna. Lärdomarna av Resurscentraarbetet under åren är vikten att fokusera på tematiska områden, att kunna få till samverkan med regionala aktörer att driva regionala utvecklingsprojekt för ökad jämställdhet och att ta tillvara på goda resultat inom ordinarie organisationer.

Resurscentra har i samverkan med regionala aktörer påverkat och påskyndat Sveriges utveckling i jämställd riktning genom många goda projektexempel i hela landet. Några exempel är projekt ModEllen – att integrera genuskompetens inom utbildningsväsende o arbets-marknadsaktörer, i samverkan med Syntronic för bla framtida hus-

16

hållstjänster, Interreg 111C-projektet Women in Net. (W.IN.NET), ett samarbete med 9 länder, 17 organisationer i ett tematiskt nätverk samt Interregprojekt IVC-projektet W8 – ett kapitaliseringsprojekt med den svenska Resurscentramodellen på export, med syfte att genom åtgärdsplaner och handlingsplaner påverka framtida Strukturfonds-program.

Carin Nises, från Älvdalens kommun i Dalarna, redogjorde för för Interreg IVC projektet Winnet 8 – W8, ett projekt med 8 deltagande länder med totalt 18 partners där Älvdalens kommun är huvudpart-ner Projektet är ett initiativ från EU-kommissionen, Winnet Sverige och Nutek/Tillväxtverket. Deltagande länder är förutom Sverige, Polen, Finland, Storbritannien, Portugal, Bulgarien, Grekland och Italie n. Projektets övergripande mål är att bidra till regional tillväxt genom att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden med fokus på: Horisontellt segregerade arbetsmarknader, Bristen på kvinnor inom IT och teknik, Bristen på kvinnor som företagare.

Projektets syfte är att utforma strategier och utvecklingsplaner på regi-onal, nationell och EU-nivå som avser kvinnors ställning på arbets-marknaden och säkerställa att dessa strategier integreras i program-men. Deltagarna ska arbeta tillsammans för att med utgångspunkt i den goda praxis som utvecklats och identifierats i tidigare projekt öka kvinnors deltagande inom icke-traditionella områden. Genom inter-regionalt utbyte av goda exempel, studiebesök, seminarier, forskning och rundabordsamtal ska handlingsplaner utvecklas med inriktning på metoder som kan förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

3.2 Resultat från projektet Jämställd ITWinnet Sveriges projekt ”Jämställd IT – fler kvinnor inom IT och tek-nik” har bedrivits under året 2010 med stöd av Tillväxtverkets resurs-centraprogram, Sida samt i dialog med Näringsdepartementet. Pro-jektets syfte har varit att mobilisera resurscentrum för kvinnor att i samverkan med forskare och utvecklingsaktörer ta fram underlag för en avsiktsförklaring till framtida strategi- och handlingsplan för en jämställd IT, innovations- och klusterutveckling i Sverige. Syftet har också varit att etablera samverkan med regionala, nationella och europeiska aktörer för ökad kunskap om metoder att mobilisera kvin-nors deltagande inom IT och teknikutbildningar, entreprenörskap och innovation inom IT och Telekom. Den internationella delen i projektet fokuserade på samarbeten i Norden och Östersjöregionen samt ett gemensamt arbete för en jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt och affärsutveckling över gränserna.

Projektet har arbetat med dialog som verktyg för kunskaps- och erfa-renhetsutbyte. Dialogen startade med ett dialogseminarium där ana-lyser av åtgärdsprogrammen inom de 8 regionala strukturfondspro-grammen presenterades och diskuterades i plenum och grupp. Ett forskarseminarium genomfördes med bland andra Winnet Sveriges forskarnätverk. En Östersjökonferens genomfördes i samarbete med

17

SIDA:s Östersjöenhet med fokus på Östersjöstrategin. Projektet avslu-tades med resultatredovisning vid Tillväxtverkets Nationella konfe-rens 8 december 2010.

Lars Wikström, enhetschef Regional samverkan och Landsbygdsut-veckling på Tillväxtverket i Östersund, som deltog vid det första dia-logseminariet, redogjorde för terrängen runt frågorna Jämställdhet och tillväxt utifrån Tillväxtverkets roll med utgångspunkt i frågan; hur kan jämställdhet vara en drivkraft för tillväxt? Svaren finns i sam-spelet mellan den regionala tillväxtpolitiken och jämställdhetspoliti-ken. Bland Tillväxtverkets regeringsuppdrag ingår bland annat att samtliga program och verksamheter ska anpassas till olika målgrup-pers behov. Myndigheten har dessutom ett flertal separata uppdrag för jämställdhet och regional tillväxt: Främja kvinnors företagande, Resurscentra för kvinnor, Bidra till att stärka jämställdhetsperspek-tivet i det regionala tillväxtarbetet samt ett uppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Lars menade också att alla projektresultat måste tas tillvara, för att en förändring ska ske och projektresultatet generera verklig påverkan på samhällsstrukturen. Utmaningen är att åter-koppla resultaten till ordinarie verksamheter och bidra till det lång-siktiga lärandet.

Jennie Granat Thorslund, som delar sin tid mellan Vinnova och forsk-ning vid Mälardalens högskola var en av de forskare som deltog vid Forskarseminariet vid Luleå Tekniska Universitet med fokus på inno-vation och klusterbyggande, IT och ökad tillväxt. Jennie har jobbat i tio år med innovationsfrågor, bland annat inom Win-väx-projektet, med upptäckten att kvinnors idéer av olika anledningar ofta försvann med tiden. Ur detta växte Tigerprogrammet fram, som utvecklade en genus och jämställdhetsstrategi kring innovationsproblematiken.

Thomas Johansson, chef för Sidas Östersjöenhet, som var en av de medverkande vid Östersjökonferensen menade att Östersjöländerna har många olikheter som rätt utnyttjade föder hållbar utveckling. Sidas uppdrag i Östersjöregionen består främst i att stärka genomför-andet av EUs Östersjöstrategi. Detta görs dels genom att ge stöd och förmedla medel till ändamålsenliga projekt, dels genom att sprida kunskap och erfarenheter samt bidra med metodstöd kring gräns-överskridande projekt (Interreg) i samarbete med Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Jämställdhet mellan kvinnor och män är centralt för uppfyllandet av Östersjöstrategin.

3.3 Jämställdhet inom IT, teknologi och innovation i ett europeiskt perspektivEva Fabry, direktör vid European Centre for Women and Technology (ECWT) i Norge, gav en redogörelse för arbetet vid det första av tio nationella center som är en del av det globala nätverket International Task Force (ITF) inom området kvinnor och ITC, på uppdrag av UN GAID (FN) som ett Community of expertice.

18

Nätverket syftar till att främja kvinnors aktiva deltagande i IT-sam-hället och stödja insatser som kan bidra till att minska den könssegre-gerade arbetsmarknaden inom IT-branschen och öka antalet kvinnor inom IT och kommunikation, såväl inom utbildning, arbetsliv och entreprenörskap. Centret ska framförallt arbeta med uppföljning och utvärdering av befintliga projekt och initiativ på området kvinnor och teknik samt sprida goda exempel till övriga länder i Europa. EU-kom-missionen gav sitt stöd till verksamheten i mars 2009. Centret i Norge finansieras även av både regionen samt Innovasjon Norge.

IT och telekomföretag ges ett högt mervärde av kvinnlig arbetskraft – viktigt med en balanserad arbetsmarknad, i både Norge, Europa och övriga världen. Eva anser att Sverige borde vara en given partner i arbetet vid centret, med erfarenheter av stora projekt och aktiv regio-nal utvecklingspolitik, samt starka aktörer på planen med redan upp-byggda globala samverkanskanaler. ECWT ser fram emot att genom dialog kunna medverka i utarbetandet av en framtida Digital platt-form i Europa, när tiden är mogen på kvinnors villkor.

3.4 Jämställdhet som framgångsfaktorEwa Pethrus, ansvarig för partnerskap i lärande, Microsoft AB, berät-tade om bakgrunden till projektet Digigirlz, ett projekt med syfte att öka intresset för IT och teknik hos tjejer på högstadiet. Projektet har även målsättningen att klara ett långsiktigt rekryteringsbehov hos näringen, samt få tillgång till unga tjejers utvecklingsidéer.

Det är viktigt att ta tillvara på alla resurser som finns på området för att Sverige inte ska försvinna som IT-nation, då utvecklingen går allt snabbare och IT är en verklig tillväxtbransch. Branschen samtalar idag även med arbetsförmedlare, 225 000 jobb finns idag inom IT-industrin, behov av 440 000 jobb förväntas framöver, varför det är viktigt att engagera fler kvinnor i branschen. Ur ett globalt perspektiv kommer 250 miljoner människor att vara över 75 år i Kina år 2050, välutbildade och med krav på tekniska hjälpmedel – det finns med andra ord en enorm potential i utvecklingen! Kvinnor vill investera i teknik, som även måste anpassas efter kvinnors behov, vilket under-stryker vikten av att vara med nu och ta fram dessa tjänster. Kvinnor är viktiga teknikkunder både nu och i framtiden.

Digigirlz-projektet startade hösten 2007, med att unga tjejer i årskurs 8–9 bjöds in till universiteten för prova-på-kurs i 3 dagar. IT är kul och det finns massor av möjligheter till utveckling – på tjejernas vill-kor. Microsoft har i år kört Digigirlz på 5 olika ställen i Sverige i sam-verkan med universitet och högskolor. Microsoft önskan är att ta pro-jektet vidare ut i Europa och söker fler partners för detta. Digigirlz finns idag bland annat i Danmark, Finland och Irland.

Kerstin Frenkner, lärare på KTH i datalogi och ansvarig för Digigirlz på KTH, deklamerade att höstlovet tillhör Digigirlz på KTH! I pro-jektet brukar cirka 25 tjejer per kursomgång delta. De arbetar med

19

datorer, gör egna filmer, webbsidor och i slutet ett eget dataspel. Kur-serna ger tjejerna självkänsla, kunskap och stolthet samt en känsla av att de behärskar teknikområdet. De får också en inblick i högskole-världen och gemenskap med en ny grupp. Digigirlz skapar även kul-turmöten då många av tjejerna som deltar kommer från invandrar-täta områden, eller skolor där få tjejer är teknikintresserade. KTH tycker att Digigirlz även är bra för verksamheten, då de vill värva fler flickor till högskoleutbildningarna. Antalet tjejer inom dataprogram-met har tyvärr minskat senaste åren. Samarbetet med Microsoft är mycket uppskattat, ett riktigt win-win koncept.

3.5 Var är tjejerna? Mål och ambitioner på Linköpings Universitet.Lena Strömbäck, forskare och docent i datavetenskap samt studierek-tor vid Linköpings Universitet, har intresserat sig för jämställdhets-frågor sedan 1985, då hon påbörjade sina universitetsstudier med endast 4 tjejer i klassen.

Linköpings Universitetet har 26 500 studenter, varav andelen kvinnor totalt är i majoritet sedan år 2002. Andelen kvinnor med doktorsexa-men ökar inom universitetet, likaså andelen kvinnliga docenter, fors-kare och professorer. Men mellan åren 2002–2009 minskade andelen kvinnor inom högskoleingenjörsutbildningen från 22% till 18% och andelen kvinnor inom Civilingenjörsutbildningen minskade under motsvarande tidsperiod från 26 % till 22 %. De teknik och IT-pro-gram som har stor andel utländska studenter har också fler kvinnor, studenterna kommer i huvudsak från Kina, Indien och Pakistan, där intresset för IT är större bland kvinnorna!

Linköpings universitet är medveten om den sneda könsfördelningen inom särskilt teknik och IT-områdena och jobbar aktivt med föränd-ringsarbeten och projekt om lika villkor inom samtliga nivåer. Uni-versitetet har två gånger vunnit pris i högskoleverkets undersökning om hur man jobbar med jämställdhetsfrågor. Mål och ambitioner vid universitet är att få en jämn könsfördelning på samtliga utbildningar, samt att öka andelen kvinnor på teknik och IT-utbildningarna. Hur kan man då förbättra situationen? Lena pekar på några av de åtgärder som universitetet arbetar med för att förändra den sneda könsfördel-ningen; väcka unga tjejers intresse för teknik, riktad rekrytering, ta hand om universitetets kvinnliga studenter och inspirera kvinnliga studenter till fortsatt karriär.

3.6 Jämställda policydokumentLisa Belfrage som regionalfondshandläggare för Västsveriges regional-fond, redogjorde för hur man uppmärksammat en alltför homogen och traditionell grupp som sökande av utvecklingsmedel för nya arbetstillfällen och företag inom Hallands och Västra Götalands län, med tankar och strategier för att utöka mångfald samt få fler kvinnor som sökanden. Detta har gjorts genom att utforma en riktad ansök-

20

ningsomgång där Västsveriges strukturfondsprogram inbjöd till an sökan av projektmedel med målsättning att generera nya företag, särskilt kvinnors företagande, invandrares företagande och företa-gande inom kulturella och kreativa näringar, med huvudfokus på de horisontella kriterierna för jämställdhet, integration och mångfald.

Ansökningsomgången samordnades med socialafonden i Västsverige för att skapa synergier mellan fonderna. Detta var ett exempel på en relativt enkel åtgärd för att uppmärksamma och förändra utlysningen av strukturfondsmedlen. Tyvärr blev inte effekterna så tydliga och positiva som man hoppats på. Fonden fortsätter dock att utveckla och sprida förslag och strategier för att få fler jämställdhetsprojekt samt fler kvinnor som sökanden av regionala strukturfondsmedel.

Christina Skantze, från Tillväxtverkets internationella avdelning, gav en redogörelse för EU:s strategi för Östersjöregionen, som antogs under det svenska ordförandeskapet hösten 2009, syftar till att göra vår del av Europa mer konkurrenskraftig. Strategin ska bidra till stark och hållbar tillväxt i regionen samt minska de ekonomiska klyftorna mellan länderna. Östersjöstrategin är den första geografiskt avgrän-sade strategin inom EU, och regionen ses som ett föregångsområde inom EU.

Christina klargjorde att Östersjöstrategins dokument tyvärr saknar tydliga skrivningar om kvinnor och jämställdhet. Teknikområdet är inget fokusområde i den nya strategin Eu 2020, däremot tjänster kring IT. Tekniken är ett medel att använda för nyttan i vardagen med kvinnor som drivkraft! IT kan bidra till förbättringar inom vården i Baltländerna, för kvinnors delaktighet i samhällsutvecklingen samt förbättring av skola och barnomsorg. Två utmaningar inom området är hur man får med äldre kvinnor i Balticum och hur man kan han-tera trafficingproblemen med den moderna teknikens hjälp.

3.7 Paneldiskussion – hur ökar vi jämställdheten inom IT och Telekom? I konferensens avslutande paneldiskussion, som med fast hand leddes av konferensens moderator Britt-Marie Mattsson, deltog Lars Wik-ström, Tillväxtverket, Britt-Marie Torstensson Söderberg, Winnet Sve-rige, Jennie Granath Thorslund, Vinnova, Eva Pethrus, Microsoft AB, Lena Strömbäck, Linköpings universitet samt Marianne Larsson, Teknopol AB.

Den första frågan till panelen var vad som är allra viktigast att ta med i de förslag som framförs till ministern för att lösa problembilden med den ojämställda IT-sektorn.

Svaren var att samordna insatserna och ta tillvara den kunskap som finns! Mera pengar, snabba och tydliga beslut! Öppna flera karriär-vägar för kvinnor. Visa upp vanliga normala förebilder, inte perfekta stålkvinnor. Skapa en aktiv kvinnolobby för fler kvinnor på ledar- och chefsstolar. Fokusera på lärarutbildningarna. Teknik in i utbildning-

21

arna på alla nivåer. Professionalisera den offentliga sektorn: Skola, vård och omsorg. Kvinnor tappar sugen om man inte ser meningen. Inverstera i nya områden, till exempel teknisk infrastruktur och mobil hälsa. Mera IT – till lek och nytta! Tekniken påverkar vår vardag. Flera förebilder! Betona att detta är ett strukturellt problem. Tidiga insatser på Förskolan behövs. Samarbeta över gränserna. Flickor måste få kosta pengar! Skola, näringsliv och samhällsaktörer behöver ett starkt samarbete för handlingskraft.

På frågan varför unga tjejer ska välja utbildning och jobb inom tek-nikområden svarade panelen; Här finns affärsmöjligheter. Välj civilin-genjörsutbildning för många olika val, då kan du göra vad som helst. Civilingenjörer kan jobba i både offentlig sektor och inom näringsli-vet. Teknik är kul – sök jobb, vänta inte på att bli tillfrågad. Teknik är en del av livet. Var delaktig och intresserad, var med och påverka framtida tekniska lösningar för att underlätta livet, hur ska de se ut?

Paneldiskussionens medskick till ministerns Digitala Agenda var i korthet: samordna insatserna, fokusera på lärarutbildningarna, tidiga insatser inom skola och förskola, en breddning av civilingenjörsut-bildningarna samt formulera och ställa jämställdhetskrav på närings-livet.

3.8 Goda exempelDe bästa exemplen på framgång handlar ofta om samverkan i olika former, öppenhet och dialog mellan olika nivåer och aktörer, synlig-görande av bra idéer och initiativ som resulterar i goda och fruktbara resultat till nytta för både kvinnor och män, samt tydliga beslut och god vilja att möjliggöra nytänkande och kreativt förändringsarbete. De goda exempel på genomförda insatser som lyftes vid och i anslut-ning till konferensen är:

• Branschorganisationen IT & Telekom genom Mentorskapsprogram-met Womentor, med syfte att skapa fler förebilder och öka andelen kvinnliga ledare i IT-världen, för femte omgången med ungefär 30 mentorer och lika många adepter.

• Regionalfondsprojektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge och Digitala vården i Norrbotten. Bra exempel på digitala användar-vänliga lösningar för vårdsektorn.

• Digigirlz, ett samverkansprojekt mellan Microsoft och KTH.

• Projektet ”Mer kvinnor i Basen” initierat av Resurscentra för kvin-nor i Västerbotten, utifrån problembilden av dominerande tradi-tionell basindustri med få kvinnor. Projektet medfinansieras av Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, programmet Resurscentra för kvinnor, med delaktighet av det regionala näringslivet.

• Investor finansierar ett fyraårigt program vid Kunskapsskolans naturvetenskapliga centrum i Saltsjöbaden. Syftet är att locka fler

22

tjejer till högre naturvetenskapliga studier och att på sikt rekrytera fler kvinnliga chefer i näringslivet.

• Teknikåttan är ett riksomfattande projekt vars syfte är att motivera lärare i grundskolan och eleverna i årskurs åtta att bli mer intresse-rade av teknik och naturvetenskap.

• Resurscentra för kvinnor har under mer än ett decennium drivit projekt inom området med direkt strukturpåverkande syfte men även projekt sprungna ur insikten och upptäckten att t ex dataspel-sintresserade tjejer inte alls kände igen sig i de miljöer som spel-branschen erbjöd, och därför gjorde egna dataspel (ex Super-Marit på Gotland), delade ut kängor till dataspelsbranschen samt lycka-des bredda högskoleutbildningen inom spelutveckling på med ett tydligt genusperspektiv.

• DreamHack – världens största digitala festival, samt Gamex – Sve-riges största spelmässa, ser i dagsläget ut att ha relativt jämn köns-fördelning på bilder och aktiviteter som bloggare och tyckare samt twitter, vilket känns glädjande.

• Resurscentra projektet Quadruple Helix i Norrtälje, Interreg IVA är ett exempel på Östersjö samarbetet med fokus på it inom turism och entreprenörskap med genusperspektiv.

3.9 Förslag till åtgärder I anslutning till konferensen har ett antal förslag till åtgärder lämnats från konferensens huvudsakliga målgrupper; offentlig sektor, privat näringsliv, universitet och högskola samt det civila samhället.

3.9.1 Offentlig sektor• Se över pågående och avslutade program och insatser med bra

resultat, hur följa upp ytterligare, utveckla/komplettera med genus-perspektiv, bjuda in nya aktörer, branscher med många kvinnor (utifrån kvinnors erfarenheter och kompetenser) – anamma quadruple-helix-perspektivet med fokus på nytta och praktisk användbarhet av och med kvinnor och män. Implementera resultat och erfarenheter från projekt, insatser och program i ordinarie strukturer.

• Särskilda insatser ska vidtas i projekt som stärker kvinnors position på arbetsmarknaden. Dessutom ska särskild fokus läggas vid pro-jekt och åtgärder som inkluderar kompetenshöjande insatser gäl-lande jämställdhet och genus.

• Insatser krävs för att bryta det könsuppdelade utbildningssystemet som bildar underlag för den könsuppdelade arbetsmarknaden.

• Föreslå att Sverige ansöker om medlemskap i det globala nätverket ECWT för att stärka svensk och internationell tillväxt genom kvin-nors delaktighet inom it-samhället

23

3.9.2 Privata näringslivet• Representationen av medverkande och deltagare i konferensen från

privata näringslivs aktörer var tyvärr inte så stort (ca 11 %), varför inte så många olika förslag lyftes. Samverkan med utbildnings-väsendet ses som angeläget och fruktbart – ett win-vinn-koncept för att ändra attityder till teknikutbildnignar och IT-branchen, vil-ket exemplifierades genom Digigirlz, ett koncept att kunna utveckla och förbättra ytterligare.

• Fler kvinnor på ledande positioner samt inom teknikorienterade företags styrelser, viktigt att synliggöra som framtida förebilder för unga kvinnor att söka och tacka ja.

• Tydligare spegling av kundkretsens etnicitets- och könsfördelning i företagets organisation.

3.9.3 Universitet & Högskola• Tydligare politikerkrav enligt Delegationen för Jämställdhet i hög-

skolan, exempelvis genom målsättningar för andelen nyrekryterade kvinnliga professorer, dels måste de bli avsevärt mycket bättre på att följa upp de initiativ som tas.

• Professorerna är en nyckelgrupp eftersom det är från dem man rekryterar till lärosätenas ledande befattningar. Med en situation där professorskåren består av 82 % män och 18 % kvinnor är det svårt att bygga en jämställd akademi, enligt Delegationen för Jäm-ställdhet i högskolan.

• Aktiv premiering av de lärosäten som bedriver ett framgångsrikt arbete för jämställdhet genom bla en generös Jämställdhetsbonus.

• Jämställdhetsperspektivet bör finnas med i Högskoleverkets nya utvärderingssystem för kvalitet och förtydligas i uppdragen till statliga forskningsområden.

• Lika villkor gällande bl a jämställdhet som del i universitetets arbetsmiljö- och kvalitetsarbete.

• Genuslektorat som verkar för att integrera genusfrågor i utbildningen.

• Inspirera och visa på förebilder.

• Attrahera fler kvinnor att söka till civilingenjörsutbildningarna.

• Riktad rekrytering ex Minikurs i teknik och naturvetenskap, för tjejer i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Aktiviteter med äldre studen-ter. Samarbete med andra aktörer.

• Skapa mer attraktiva utbildningar: Ex IT-utbildningar med fokus på nytta. Design, biologi och medicin.

• Väcka teknikintresset hos unga. Ex Teknikåttan, som startades vid Linköpings tekniska högskola, idag deltar ca 500 grundskolor!

24

3.9.4 Civilsamhället• Förslag från Winnet Sveriges dialog och forskarkonferens: En IT-

chefsutbildning i linje med styrelseutbildning för kvinnor. Ett utbildningsprogram med nya framtidsutbildningar där ex vårdut-bildningar är kopplade till IT och Ingenjörsutbildningar kopplade mot ex vård. Teknikutbildningar med genusperspektiv. Kunskaps-triangeln är ett sätt att knyta ihop forskning – utbildning – innova-tion!

• Winnet Sveriges förslag till nationell plattform för ledning och styrning av jämställd IT som motor för tillväxt och utveckling: I projektets olika aktiviteter och dialoger har framkommit ett behov av att etablera en Nationell partnerskapsplattform, att genom dia-logseminarier och mötesforum skapa nätverk, där samverkan står i fokus. Därmed läggs grunden till en gemensam värdegrund och målstyrning av verksamheten utifrån både ett svenskt perspektiv samt med EU perspektivet som en sammanhållande ram, med föl-jande syfte att : - tillsammans med övriga aktörer i plattformen för jämställd IT ta

fram ett förslag till svensk digital strategi inom ramen för EU 2020 strategin med ett integrerat jämställdhetsperspektiv.

- tillsammans med aktörerna i plattformen säkerställa Interreg IVC Winnet 8 Kapitaliserings projekts resultat med fokus på IT och Innovation för jämställd tillväxt och utveckling.

- tillsammans med övriga aktörer i plattformen skapa ett samar-bete för jämställd IT utveckling i Östersjöstrategin med fokus på entreprenörskap och innovation.

Det partnerskap som bildas ska verka som en styr- och ledningsgrupp kan t.ex. bestå av följande organisationer förutom Winnet Sverige: Tillväxtverket, Vinnova, ALMI, LRF, Sveriges kommuner och lands-ting, representanter från privata näringslivet samt IT branschen, Uni-versitet och högskolor, Winnet Sveriges Center of Excellence, Arbets-förmedling, Regionförbund, Länsstyrelser.

3.10 Slutsatser från konferensen Slutsatserna från konferensens deltagare var att konferensen var bra och tog upp flera aspekter av problematiken, både ur ett storstads-, och glesbygdsperspektiv. Konferensen visade på vikten av att hela samhället, från privatliv, skola och utbildning till avancerad teknisk utveckling för vård och hälsa, privat företagsamhet samt offentliga insatser engagerar sig i frågorna. Det är viktigt att lyfta vinsterna med jämställdhet så att det inte bara blir en principfråga eller särintresse. Följande slutsatser lyftes fram under konferensen:

• Samordna insatserna hos olika aktörer och nätverk och ta tillvara den kunskap som finns

• Öppna fler karriärvägar för kvinnor

• Skapa en aktiv kvinnolobby

25

• Fokusera på lärarutbildningen

• Satsa på tidiga insatser inom förskola och grundskola

• Satsa på mer it-vänliga lösningar inom skola, vård och omsorg

• Investera i nya områden exempelvis tekniskt infrastruktur och mobil hälsa

• Öka samverkan mellan skola, näringsliv och samhällsaktörer

• Ställ ökade krav på näringslivet för ett mer jämställt näringsliv

26

4 Förslag till insatser

Tillväxtverket ska enligt regeringens uppdrag redovisa slutsatser från konferensen och utifrån dessa föreslå hur arbetet för ökad jämställd-het inom IT-området kan fortsätta.

Området är betydligt större än vad som ges utrymme till inom detta avgränsade uppdrag. Ansvar och engagemang till förändring ligger gemensamt hos huvudaktörerna inom de fyra målgrupperna. Priori-terade utvecklingsområden inom den närmaste framtiden bör vara implementering av resultat och erfarenheter inom ordinarie struktu-rer. Likaså en kraftsamling kring en bred aktörssamverkan för gene-rell kompetenshöjning samt integrering av genus/jämställdhet som en del inom samtliga områden.

Stora möjligheter finns att utveckla olika ämnesområden med hjälp av IT. Att få in fler kvinnor inom it-verksamheten skulle bryta rådande homogenitet och bidra till nya frågeställningar och nya per-spektiv på tekniken som kan anpassas till dagens, men framförallt kommande behov inom bland annat den framtida arbetsmarknaden.

Tillväxtverkets förslag till insatser för att uppnå ökad jämställdhet inom IT-området är att myndigheter, utbildningsväsendet, det privata näringslivet och representanter för det civila samhället får i uppdrag att samverka utifrån sina kompetenser i syfte att

• Utarbeta en gemensam målbild, strategi och handlingsplan, som kan integreras i den Digitala Agendan för Sverige och ska bygga på de bästa idéerna, de mest spännande exemplen och de djärvaste förslagen. Det är viktigt med en bred ansats och att täcka in alla relevanta områden – från förskola till forskning och representation i styrelser för universitet och högskolor och privata företag.

• Skapa mötesplatser och forum för dialog för ökad samverkan, nät-verksbyggande och erfarenhetsutbyte mellan representanter för de ovan nämnda målgrupperna.

• Lärosätena ska bygga upp fadderverksamhet dels inom berörda utbildningar i syfte att skapa kontakter mellan de få kvinnor som går utbildningarna och dels för kvinnliga forskare.

• Lärosätena ska se över IT-utbildningarnas innehåll i syfte att skapa mer attraktiva utbildningar och införa kurser för studenterna med relevans för det kommande arbetslivet, till exempel projektledning,

27

ledarskap och genusperspektiv och områden som design, biologi och vård och omsorg.

• Lärosätena bör få i uppdrag att utbilda lärare, programansvariga samt forskarhandledare vid aktuella program och ämnesområden i genusperspektiv på teknik och pedagogik.

• Varje enskilt lärosäte som bedriver högre IT-utbildning ska samar-beta med gymnasieskolan och grundskolan i den aktuella regionen. Syftet är att höja kunskapsnivån hos lärarna när det gäller datatek-nik och genusperspektivets betydelse samt att insatser i form av genus och teknik följer barnen redan från förskolan, genom grund-skolan och gymnasiet.

• Bygga vidare på det internationella samarbetet, bland annat inom ramen för Östersjöstrategin och skapa ett samarbete för jämställd IT-utveckling med fokus på entreprenörskap och innovation, till exempel inom vården, för kvinnors delaktighet i samhällsutveck-lingen och förbättringar inom skola och barnomsorg.

• Inspirera och synliggöra kvinnliga förebilder och nätverk både nationellt och internationellt.

• Ställa ökade krav på näringslivet för ett mer jämställt näringsliv framförallt när det gäller fler kvinnor på ledande positioner samt inom teknikorienterade företags styrelser.

• Sverige ansöker om medlemskap i det globala nätverket ECWT för att stärka svensk och internationell tillväxt genom kvinnors delak-tighet inom it-samhället.

• Fortsatt ambassadörssatsning att visa entreprenörskvinnor som goda förebilder inom it- och telekom- och andra branscher.

Det är viktigt att ta tillvara på alla resurser som finns inom området för att Sverige inte ska försvinna som IT-nation, då utvecklingen går allt snabbare och IT fortsatt är en viktig tillväxtbransch.

Den stora utmaningen för framtiden är att få jämställdhetsfrågorna integrerade i verksamheten, inte i enskilda projekt eller i händerna på eldsjälar!

28

Referenser

Jämställdhet – transporter och IT , SOU 2001:44

Makt att forma samhället och sitt eget liv, jämställdhetspolitken mot nya mål, SOU 2005:66

Statistiska centralbyrån 2010 ”På tal om kvinnor och män”

OECD:s IT översikt Edition 2006. Sammanfattning på svenska

Ty makten är din, myter om det rationella arbetslivet och det förställda Sverige, SOU 1998:6

Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt, KTH 2007

Report from the Nordic Conference Womens Resource Centres (WRCs) 19 october 2007

Delegationen för jämställdhet i högskolan U 2009:01

Innovation och förnyelse, Tillväxtverket info 0032

Hur jobbar vi med jämställdhet, integration, hållbar utveckling och innovation? Lärande utvärdering regionalfondsprojekt Tillväxtverket info 0109, 2009

Genus i-2, 2010, Tema nätverk, Information och resurser i innovationssammanhang. Malin Lindberg mfl

Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken 2010, Gunnel Forsberg och Gerd Lindgren

Innovation & Gender, Inger Danilda, Jennie Granat Thorslund, Vinnova

Innovasjon Norge, Tillväxtverket och Vinnova 2011:03

29

Bilaga 1

Deltagarförteckning ”Jämställd IT för ökad tillväxt i Stockholm” den 8 december

Anna Bäckman Tillväxtverket

Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet

Anneli Qvarnström Tillväxtverket. Arjeplog

Berit Axelsson Dataföreningen Östra Kretsen

Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Britta Berglund Winnet Sverige

Britt-Marie Mattsson Talarforum

Britt-Marie Söderberg Torstensson Winnet Sverige

Carin Nises Älvdalens kommun

Carl Gahnberg Oxford Research

Cecilia Ankarstig Tillväxtverket

Cecilia Byström Botkyrka Kvinnoresurscentrum

Charlotte Jansson Winnet Västmanland

Chatarina Nordström Winnet Sverige/Jämställd IT!

Chitra Paul

Cristina Nilsson CN Media

Christina Lugnet Tillväxtverket

Christina Skantze Tillvaxtverket

Cina Koskinen Winnet Västmanland

Déborah Johansson Ladermis

Elin Sixtensson Tillväxtverket

Eva Fabry ECWT

Eva Pethrus Microsoft AB

Filipa Correia Persson Winnet Gävleborg

Heidi Harman RunAlong.se + GeekGirlMeetup

Ingela Pihl Winnet Örebro län/Länsstyrelsen

Inger Danilda Encounter AB

Jenni Granat Thorslund VInnova

Jenny Idebro Tillväxtverket

Karin Ljudén Älvdalens kommun

Katarina Sulasalmi Blekinge kompetenscentrum

Kerstin Frenckner KTH

Kristina Lundberg Tillväxtverket, Företagsinsatser

Lars Wikström Tillväxtverket

Lena Dahlström Socialdemokraterna

Lena Strömbäck Linköpings Universitet

Lina Torstensson Winnet Gävleborg

Linn Ottosson Malmros

Lisa Belfrage Tillväxtverket

30

Lisbeth Holmqvist Arbrandt Baltiskt-Ryskt-Svenskt RC Östergötland

Madeleine Sparre Oxford Research AB

Malin Heyman

Margareta Spång BalticFem RC Norrtälje

Maria Lindhgren PANG

Marianne Larsson Teknopol AB

Michelle Rea Social Honesty AB

Pernilla Näsfors Openhearted

Pia Ramirez Måård Winnet Sverige

Shahina Begum

Sofia Holmgren Näringsdepartementet

Sofia Händel Norrtälje kommun

Solveig Cappelen Christina - föreningen för företagsamma kvinnor

Thomas Johansson SIDA

Ulla-Britt Holmberg Qvinnor på G

Ulrika Strömqvist IT&Telekomföretagen inom Almega

Wilhelm Petersson Wilhelm Petersson Webb & Media

Åsa Lindin Länsstyrelsen Örebro

TillväxtverketSwedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00www.tillvaxtverket.se

Tillväxtverket arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande.

Rap

por

t 008

0. P

rodu

ktio

n: O

rdfö

rråd

et A

B.

Rapport 0080