Upload
doanngoc
View
219
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Regionplan | 2019-2021ANTAGEN AV REGIONFULLMÄKTIGE DEN 28-29 NOVEMBER 2018
R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
GRAFISK PRODUKTION: Regionstab Kommunikation
TRYCK: GEFAB-gruppen
© Region Kalmar län
Innehåll
3R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Region Kalmar läns uppdrag 4
Utmaningar under planperioden 7
Vision, strategi och mål 8
Region Kalmar läns policy 10
Bra bemötande och delaktighet 12
Hälsa och välbefi nnande 14
Medverkan i hälso- och sjukvården 14
Köfri vård 14
Sveriges mest uppskattade kollektivtrafi k 15
Stärkt samverkan 15
Mått 16
Uppdrag 16
God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft 18
Kompetensförsörjning 18
Folkhögskolor 20
Kultur i hela länet 20
Hållbar utveckling i länet 22
Hållbar verksamhet 22
Välfungerande kollektivtrafi k 23
Uppföljning 24
Mått 24
Uppdrag 24
God och nära hälso- och sjukvård 25
Hälsa genom hela livet 25
Jämlikhet och jämställdhet 28
Utveckling av nära vård 29
Digital förnyelse för en köfri vård 30
Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 32
Säker hälso- och sjukvård 33
Mått 33
Uppdrag 34
Innehåll
Strategisk personal- och kompetensförsörjning 36
Attrahera och rekrytera medarbetare 36
Utveckla och behålla medarbetare 37
En hälsofrämjande arbetsplats 38
Ett stärkt ledarskap 40
Mått 40
Uppdrag 40
Regionens ekonomiska förutsättningar 2019-2021 42
Ekonomiskt utgångsläge 42
Underlag för planering 44
Samhällsekonomin och skatteunderlaget 44
Förändringar i patientavgifter och regelverk 47
Finansiella kostnader och intäkter inklusive
pensionsåtagande 48
Antaganden för pris- och löneutveckling 48
Uppdrag och överenskommelser 49
Resultatbudget 2019-2021 52
Driftramar 53
Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021 54
Kassafl ödesanalys och balansbudget 56
Investeringar 56
Mått 60
Resultatbudget i Mkr 62
Driftramar i Tkr 63
Driftramar i Tkr forts 64
Kassafl ödesbudget i Mkr 65
Balansbudget i Mkr 65
Investeringsbudget fastigheter i Tkr 66
Investeringsbudget inventarier i Tkr 68
Ekonomiskt partistöd 68
Styrmodell för Region Kalmar län, bilaga 7 69
Politisk organisation 70
Verksamhetsorganisation 71
61Bilagor
17Mål: Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet
11Mål: Nöjda invånare och samarbetspartners
35Mål: En av Sveriges bästa arbetsplatser
41Mål: God ekonomisk hushållning
25Mål: Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet
4 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Region Kalmar läns uppdrag
Det regionala utvecklingsansvaret innebär beslut om den
regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län. Målet
för det regionala tillväxtuppdraget är att skapa hållbar ut-
veckling i länet.
Det regionala tillväxtuppdraget består av tre delar: � utarbeta och fastställa en regional utvecklingsstrategi
samt samordna insatser för att genomföra denna � besluta om användningen av vissa statliga medel för regi-
onalt tillväxtarbete � följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av
det regionala tillväxtarbetet till regeringen
Genom särskilda regeringsbeslut har Region Kalmar län
dessutom uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken
samt ansvar för att främja kompetensförsörjning och utbild-
ningsplanering genom en regional kompetensplattform.
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ger riktningen
för hur Kalmar län ska fortsätta att utvecklas. För att alla lä-
nets aktörer ska kraftsamla mot ett gemensamt mål finns den
gemensamt beslutade målbilden Klimat att växa i. Strategin
innehåller dessutom fyra prioriterade utvecklingsområden:
delaktighet, hälsa och välbefinnande, god miljö för barn och
unga, hållbar samhällsplanering samt stärkt konkurrenskraft.
I den regionala utvecklingsstrategin finns också tre områden
som påverkar samtliga på ett bredare plan: kompetensför-
sörjning, digital omställning och internationalisering. De 17
globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen
för utvecklingsarbetet i regionen.
Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin är
ett ansvar som vilar på många aktörer. Utifrån olika uppdrag
har alla ansvar för att genomföra strategin och bidra till att
göra Kalmar län till en plats där människor, företag och or-
ganisationer kan växa på ett hållbart sätt. De insatser som
krävs för att uppnå målbilden beskrivs i ett antal handlings-
program. Region Kalmar län har nu ansvar för att leda den
regionala utvecklingen och för att följa det särskilda ansva-
ret regionen har kommer mål och mått att utvecklas under
planperioden. I den här redovisade Regionplanen presente-
ras de insatser Region Kalmar län har särskilt ansvar för.
Regionbildning har pågått i hela landet och Kalmar län
var sist ut tillsammans med sex andra län. Regionbildning-
en har gjort att invånarna i länet nu har direkt möjlighet att
påverka den regionala utvecklingen. Frågorna om regional
utveckling är nu samlade i en organisation med direktvalda
politiker. Det gör att invånarna kan välja de politiker som ska
styra länets utveckling och därmed påverka hur det är att
leva och verka i Kalmar län.
Styrmodell för Region Kalmar län
Styrmodellen för Region Kalmar län redovisas i Bilaga 7 n
Fakta
Det regionala utvecklingsansvaret regleras i en lag, som tillsammans med bestämmelser om länsplaner för regional transportinfrastruktur ger ramar för verk-samheten.
� Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630)
� Förordning om regionalt tillväxtarbete (2017:583)
� Förordning om länsplaner för regional transportin-frastruktur (1997:263
Den 1 januari 2019 bildades Region Kalmar län med uppdraget hälso- och sjukvård,
kollektivtrafik, folkhögskolor, kultur samt regional utveckling och tillväxt.
Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bidra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och organisationer växer.
7R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Utmaningar under planperioden
Den demografiska utvecklingen de kommande 20 åren
kommer att innebära en stor ökning av åldersgrupperna
yngre och äldre. Detta innebär en ökad efterfrågan på häl-
so- och sjukvård och därmed ett stigande kostnadstryck.
Utmaningen ligger i att klara större volymer utan att antalet
anställda ökar i samma takt och utan att kvaliteten försäm-
ras. Ny teknik och nya arbetssätt kommer att vara avgörande
för att klara välfärden. Befolkningstillväxt liksom kompetens-
försörjning är ytterligare nyckelfrågor för länet.
För att kunna erbjuda vård som både bättre motsvarar
patienternas behov och samtidigt är kostnadseffektiv krävs
en vård närmare invånaren tillsammans med nya sätt att be-
driva verksamheten. Mycket av den vård som idag bedrivs
på vårdavdelning kan bedrivas i hemmet eller i anslutning till
särskilt boende. Digital omställning kommer att krävas, det
handlar om att ta tillvara den potential som ny teknik ger.
Med rätt tekniska förutsättningar kan viss behandling skötas
av patienten själv eller av vårdpersonal i hemmet. Hälso- och
sjukvårdssystemet behöver reformeras till att mer resurser
styrs till de delar i systemet som har bäst förutsättningar att
hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjuk-
domstillstånd. Utvecklingen kommer att innebära en lång-
siktig omställning till en modern nära vård i Kalmar län.
Utmaningen ligger också i att utveckla arbetsmiljö och ar-
betsorganisation. Här behövs nytänkande kring hur vi bäst
använder våra resurser. Medarbetarna i Region Kalmar län
ska även fortsättningsvis erbjudas ett utvecklande och me-
ningsfullt arbete – varje dag. Strategin är fortsatt tydlig: sys-
tematisk förbättring av verksamheten, som bygger på allas
insats och engagemang ska möta framtida utmaningar. Var-
je dag – kraften hos många har lett till mycket goda resultat
inom många områden. Våra processer ska ha hög kvalitet
och vara effektiva ur invånarens perspektiv. Att vara en av
Sveriges bästa arbetsplatser är en fortsatt målsättning.
Kalmar läns tillgångar och styrkor är en plattform för ut-
veckling och profilering. Genom att bygga vidare på dessa
kan konkurrenskraften stärkas både nationellt och interna-
tionellt. E-hälsa är ett område där länet har stor potential
och Region Kalmar län kommer att ta initiativ för att utveckla
kluster inom e-hälsoområdet. Tillgång till god infrastruktur
både inom och utanför länet är en förutsättning för länets
attraktivitet och möjlighet att locka till sig ny kompetens. Ett
underlag för diskussioner med staten om infrastruktursats-
ningar kommer att tas fram under planperioden.
Kopplingarna mellan områdena i organisationens nya
uppdrag är tydliga och nu gäller det att tillsammans få ge-
nomförandekraft. Invånarnas hälsa och social och ekono-
misk tillväxt i länet hänger ihop. Tillväxt och innovation i
länet ger förutsättningar för att bedriva en god verksamhet.
Det finns skillnader mellan länets kommuner vad gäller såväl
hälsa, tillväxt och socioekonomi som behöver uppmärksam-
mas. Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bi-
dra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och
organisationer växer n
Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bidra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och organisationer växer.
Region Kalmar län har både utmaningar och möjligheter när det gäller bland annat att bidra till
ökad tillgänglighet, integration, bättre innovationsförmåga och kompetensförsörjning.
8 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Vision och strategi
Region Kalmar län arbetar för livskvalitet och god hälsa för
länets alla invånare. Vi arbetar för att länet ska vara en plats
där både människor, företag och organisationer kan växa på
ett hållbart sätt. Allt för att Kalmar län ska vara ett län där man
vill bo, arbeta och utvecklas. Region Kalmar län är en politiskt
styrd organisation som erbjuder hälso- och sjukvård, kollektiv-
trafik, utbildning samt förutsättningar för kulturliv och regional
tillväxt. Tillsammans med länets kommuner, lärosäten, närings-
liv och andra aktörer vill vi skapa de bästa förutsättningarna för
invånare, företag och organisationer i länet.
Strategi
Region Kalmar län ska arbeta för att ständigt förbättra verk-
samhetens kvalitet. Det gör vi genom strategin Varje dag lite
bättre – kraften hos många! Strategin bygger på kraften i allas
engagemang och insatser. Att involvera, stötta och motivera
medarbetarna är en av våra chefers viktigaste uppgifter. Våra
medarbetare förväntas i sin tur ta ansvar för att förbättra och
utveckla verksamheten. Det är självklart för oss alla att vi har
två uppdrag – att lösa dagens uppgifter och att ta sig an fram-
tidens utmaningar.
I en lärande organisation är både de små förbättringarna
och de större kliven betydelsefulla. Förbättringar i vardagen är
ofta steget till något större. Vi förbättrar verksamheten konti-
nuerligt och metodiskt. Detta gör vi genom att mäta och ut-
värdera resultat, identifiera förbättringsområden, sätter mål,
genomföra förbättringar, följa upp och ge feedback. Fokus i
förbättringsarbetet är alltid att öka värdet för dem vi är till för.
Därför involverar vi invånare, patienter, närstående, resenä-
rer eller organisationer i våra förbättringsarbeten. Det är den
tänkta målgruppens behov som styr vår utveckling och det är
där vi mäter om vi lyckas.
Region Kalmar län har chefer som skapar förutsättningar för
ett klimat där alla kan bidra på sitt sätt. Våra ledare ska inspire-
ra, ta ansvar, visa omtanke och tro på medarbetarnas vilja och
förmåga. Cheferna ska ha goda förutsättningar för att känna
tillit i sin roll och vardag. Med stöd i ledarskapet och medarbe-
tarnas engagemang bygger vi en kultur som andas möjligheter
och uppmuntrar till utveckling n
Nätverk
Dialog
Gemenskap
Social samhörighet
En samlande kraft
Sammangåendet
Hälsa
Miljö
Hållbar utveckling
Hälso- oh sjukvård
Arbetsmiljö
Arbetsmarknad
Integration
Uppväxtmiljö
Välfärd
Hållbar utveckling
Tillgänglighet
Utvecklingsmöjligheter
Utbildning
Upplevelser
Kultur
Mångfald
Tillväxt
Kommunikationer
Digitalisering
Närhet till Sverige och världen
Här växer vi
Här utvecklas vi
Livsmiljö
Människor
Organisaioner och näringsliv
Aktivitet
Genom regionbildningen och det nya uppdraget har visionen uppdateratsoch breddats. Bilden visar exempel på vilka områden som associeras tillden nya visionen.
Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv
Organisationen Region Kalmar län har visionen ”Tillsammans
för ett friskare, tryggare och rikare liv”. I allt vi gör är vårt
förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt.
Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv
Nöjda invånare och
samarbetspartners
Invånare ska uppleva god
hälsa, livskvalitet samt bra
bemötande och god tillgäng-
lighet. Människor, organisa-
tioner och näringsliv ska ges
möjlighet till delaktighet och
medverkan i både utveckling-
en av länet och i utvecklingen
av Region Kalmar läns verk-
samhet.
Stärkt innovationsförmåga
och ökad förnyelse i länet
Region Kalmar län ska vara
en samlande kraft för länets
utveckling. Hållbarhet och
innovationsförmåga ska bidra
till tillväxt i länet. Region
Kalmar län ska arbeta för att
höja länets utbildningsnivå,
erbjuda en välfungerande
kollektivtrafi k och bidra till
kultur i hela länet.
Sveriges bästa kvalitet,
tillgänglighet och säkerhet
Region Kalmar län ska erbjuda
en säker och tillgänglig hälso-
och sjukvård av hög kvalitet
med hälsofrämjande och sjuk-
domsförebyggande insatser.
Hälso- och sjukvården ska
vara personcentrerad, sam-
manhållen och ha patienten
i fokus.
En av Sveriges bästa
arbetsplatser
Region Kalmar län ska vara en
attraktiv arbetsplats. Vi ska er-
bjuda utvecklingsmöjligheter
och delaktighet. Arbetsmiljön
ska bidra till ett hälsofrämjan-
de och hållbart arbetsliv med
engagerade medarbetare.
God ekonomisk hushållning
Regionen ska ha en kost-
nadseffektiv hushållning av
resurser. Den verksamhet som
bedrivs ska vara ekonomiskt
ansvarsfull, hållbar och lång-
siktig. Verksamhetens mål
ska nås med lägsta möjliga
resursinsats.
Invånare och kund Verksamhet Medarbetare Ekonomi
Övergripande mål
10 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Region Kalmar läns policy innehåller grundprinciperna för verksamheten och det
som ska vägleda oss i vårt dagliga arbete. Policyn beskriver hur vi arbetar och tar
beslut för att nå våra uppsatta mål.
Region Kalmar läns policy
Region i Kalmar län har visionen Tillsammans – för ett friskare,
tryggare och rikare liv. Vi utgår från våra invånares behov och
erbjuder tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, kollektiv-
trafik, utbildning och bildning. Vi fungerar som en samlande
och pådrivande kraft för länets kultur och utveckling. I allt vi gör
är vårt förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt.
Region Kalmar län skapar förutsättningar för och inspirerar
till goda möten, inom den egna organisationen samt inom och
utanför vårt län. Samarbete, dialog och öppen kommunikation
är kännetecknande för vår verksamhet. Genom att mötas byg-
ger vi relationer och samhörighet som ger oss kraft att utveckla
oss själva och länet. Därför tar vi initiativ till samarbete internt,
externt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det häl-
sofrämjande perspektivet präglar både våra möten med invå-
nare och vår vardag kollegor emellan. Utifrån vår vision arbetar
vi för att skapa en god och jämlik hälsa och livskvalitet hos alla
kvinnor och män, flickor och pojkar i länet.
Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län får bra
bemötande och god service. Vårt arbete präglas av lyhördhet
och öppenhet inför våra målgruppers upplevelser och behov.
Varje människa möts med respekt och utifrån sina förutsätt-
ningar. De vi möter behandlas likvärdigt oavsett personliga
egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, ut-
bildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexu-
ell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Region Kalmar läns
verksamhet ska vara känd, tillgänglig och anpassad för barn.
Region Kalmar län arbetar med systematiska förbättringar
och innovativa lösningar för att utveckla verksamheten. Varje
dag lite bättre – kraften hos många är vår huvudstrategi som
genomsyrar allt vi gör. Genom att öppet lära av vad vi gör, av
varandra och av andra förbättras verksamheten steg för steg.
Ett innovativt internt klimat ska uppmuntra och ta tillvara på
förbättringsidéer och innovationer från såväl medarbetare som
chefer för att gynna invånare, patienter och medarbetare.
Region Kalmar län verkar för en hållbar utveckling och tar ett
långtgående ansvar när det gäller miljö, etik och ekonomi. Vi
tar initiativ och verkar för att långsiktigt förebygga ohälsa och
minska påverkan på människa och miljö. De 17 globala hållbar-
hetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen för arbetet.
Kemikalier, avfall, transporter, energi, läkemedel, hållbara
upphandlingar och klimat står för den betydande miljöpåver-
kan i den egna verksamheten.
Verksamheten utgår från lagstiftning och andra krav som
ställs på verksamheten. All verksamhet präglas av ett systema-
tiskt och förebyggande arbetssätt med tydliga mål och upp-
följning av arbetet. Ansvar och befogenheter är definierade
och dokumenterade. Information liksom kvalitets- och säker-
hetsarbetet utgår från gemensamma etiska värderingar och
lagar, regler och interna riktlinjer. Alla som kommer i kontakt
med oss känner sig trygga med att vi finns här när de behöver
oss och att informationen om dem hanteras korrekt.
Våra arbetsplatser präglas av jämställdhet och mångfald.
Cheferna är engagerade och tydliga ledare som leder genom
att kommunicera, utveckla goda relationer och skapa förutsätt-
ningar för en god arbetsmiljö och ett effektivt arbete. Medar-
betarna tar ansvar för sin egen, arbetsgruppens och verksam-
hetens utveckling. Kompetensutveckling sker varje dag och vi
arbetar för att trivas och växa tillsammans. Förbättringsförslag
och idéer uppmuntras genom ett öppet klimat med högt i tak.
Genom att öka delaktigheten, inte acceptera kränkande sär-
behandling och verka för en hälsosam arbetssituation når vi ett
hälsofrämjande och hållbart arbetsliv n
Nöjda invånare och samarbetspartners
Invånare och kund
12 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Nöjda invånare och samarbetspartners Invånare ska uppleva god hälsa, livskvalitet samt bra be-
mötande och god tillgänglighet. Människor, organisationer
och näringsliv ska ges möjlighet till delaktighet och med-
verkan i både utvecklingen av länet och i utvecklingen av
Region Kalmar läns verksamhet.
Bra bemötande och delaktighet
Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län ska känna
sig sedda, få bra bemötande och god service. Utgångspunk-
ten är helhetsupplevelsen av ett möte med någon av verksam-
heterna. Invånarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för hälso-
och sjukvården och för detta är ett bra bemötande, delaktighet
och upplevelsen av att vara välkommen viktiga delar.
Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utveck-
las utifrån invånarnas upplevelse av bemötande och respekt.
Idéerna om demokratiska fri- och rättigheter samt övertygel-
sen om alla människors lika värde måste erövras varje dag.
Sverige har snart haft demokrati i 100 år och det är lätt att
ta detta för givet. Utvecklingen de senaste åren i Sverige och
i andra länder visar att demokratins kärnvärden måste värnas
aktivt. Det är viktigt att Region Kalmar län arbetar på ett sätt
som stärker länsinvånarnas tilltro till det demokratiska syste-
met. Under planperioden ska invånarna involveras i ett levande
dialogarbete om utvecklingen av länet. Ett särskilt arbete ska
initieras för att skapa en fördjupad dialog med civilsamhälle
och företag. Ungdomar i länet ska ges bättre möjligheter att
påverka politiken för att stärka de ungas insikter i demokratiskt
arbete och öka intresset för Region Kalmar läns uppdrag.
Region Kalmar län ska ta tillvara invånares och andra sam-
arbetspartners erfarenheter och önskemål för att utveckla
verksamheterna. Metoder för delaktighet ska utvecklas ytter-
ligare och patientrepresentation fortsätta i lednings- och ut-
vecklingsarbete. Ett konkret exempel på detta är utveckling av
medborgardialogen. Invånare som medverkar för att förbättra
verksamheten ska få stöd för att kunna göra en bra insats.
Invånare i länet ska uppleva en sammanhållen hälso- och
sjukvård. För att skapa trygghet krävs att patienter känner tillit
till att bedömning, behandling och råd, är säker och av bästa
kvalitet. Det krävs också att vården upprätthåller en hög konti-
nuitet samt tar ansvar för patienternas väg. För att skapa trygghet krävs att patienter känner tillit till att bedömning, behandling och råd, är säker och av bästa kvalitet.
14 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
För detta behöver vården se hela människan och ha ett häl-
sofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också inbe-
griper patientens sammanhang och närstående.
Alla invånare ska få stöd i att ta del av digitala tjänster och
möjligheter. Detta för att få kunskap och förståelse för dagens
och framtidens digitala samhälle. Region Kalmar län ska göra
insatser för att minska det digitala utanförskapet genom sam-
verkan med länets kommuner.
Hälsa och välbefinnande
Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livs-
kvalitet, oavsett kön, förutsättningar och bakgrund. En jäm-
ställd och jämlik hälsa är grunden för människans välbefinnan-
de och utveckling.
Under planperioden ska Region Kalmar län bli en ännu star-
kare samhällsaktör inom preventiva hälsofrågor och initiera nya
arbetssätt och vägar för att förbättra invånarnas hälsa. För att
utveckla välfärden och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs
aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utan-
för länet.
Strategi för hälsa har tagits fram av Sveriges kommuner och
landsting och innebär att alla välfärdsverksamheter, skola, so-
cialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård ska styras och
samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det över-
gripande nationella målet är en god och jämlik hälsa för alla.
Att förbättra hälsan i befolkningen är nödvändigt för att klara
de demografiska utmaningar vi har framför oss, där fler behö-
ver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen
och därmed skatteintäkterna minskar. I strategin formuleras
gemensamma mål och indikatorer fram till 2022.
Under 2019 ska mål och indikatorer arbetas in i det gemen-
samma styrdokumentet för Länsgemensam ledning för social-
tjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar
län. Genom att ha gemensamma mål och indikationer inom
alla verksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, häl-
so- och sjukvård skapas samsyn kring hur alla kan arbeta för att
skapa en god och jämlik hälsa för invånarna i Kalmar län.
Medverkan i hälso- och sjukvården
Patientens upplevelse är centralt i arbetet för en mer person-
och familjecentrerad vård. Patienter ska bli tagna på allvar,
bli respekterade och ha möjlighet att påverka sin vård och
behandling. Mötet med hälso- och sjukvården ska vara indi-
vidanpassat och ske utifrån patientens behov och förutsätt-
ningar. Patienters synpunkter på vården är en viktig källa för
att ständigt förbättra vården. Som patient ska man känna sig
trygg med att veta vad nästa steg är. Kontinuiteten ska stärkas
genom erbjudande om fast vårdkontakt och fast läkarkontakt.
För en fungerande samordning mellan olika vårdgivare ska
vårdplanering och samordnade individuella planer (SIP) använ-
das. Patientkontrakt ska fortsätta utvecklas för att patienter ska
känna delaktighet i planeringen av vård och behandling.
Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) är en del
av Region Kalmar län. Uppdraget till NKA från Socialstyrelsen
är att utveckla framtidens anhörigstöd. Under planperioden
ska NKA kopplas tydligare till Region Kalmar läns övriga verk-
samhet för att skapa ytterligare möjlighet till samarbete och
synergier. Ett arbete pågår för att öka invånarmedverkan vid ut-
vecklingsprojekt, här kan även anhörigperspektivet, och särskilt
barn som anhöriga, utvecklas och stärkas genom samverkan
med NKA.
Köfri vård
Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglig-
het till hälso- och sjukvård och invånarna ska uppleva att vården
finns där när de behöver den. Arbete enligt handlingsplanen
för en köfri vård fortsätter och tillgängligheten till alla verksam-
heter ska prioriteras.
Tillgänglighet dygnet runt är en viktig faktor för att skapa
trygghet för invånarna. Det ska också vara tydligt vilket utbud
som finns och hur man kontaktar vården i olika situationer. Öp-
pettider och service ska anpassas till sökmönster och vårdbe-
hov och inom hälsovalsenheterna ska öppettiderna utökas.
1177 Vårdguiden ska fungera som en startpunkt som ger
överblick över alla kontakter med hälso- och sjukvården. Med
hjälp av webbplatsen 1177.se ska invånaren själv kunna bedö-
ma om det räcker med egenvård eller om det krävs telefon-
rådgivning, digitala vårdmöten, besök på hälsocentral eller
akutbesök. Målet är att 1177 Vårdguiden ska erbjuda invånaren
ett sammanhängande flöde, oavsett vilka vårdgivare som blir
involverade i ett ärende.
Digitala tjänster och verktyg ska vara ett stöd för invånaren
på vägen genom vården och till ett mer hälsosamt liv. Tjäns-
terna ska upplevas användbara, funktionella och ska kunna an-
vändas oavsett kunskapsnivå. Syftet är att verktygen ska göra
patienten mer delaktig och samtidigt få stöd att hantera mer
uppgifter på egen hand.
När invånare väljer att ringa in till 1177 skall väntetiden vara
minimal. Den långsiktiga målbilden är en väntetid på högst
fem minuter. För att nå detta behöver verksamheten förstärkas
och utvecklas. Förstärkning i bemanning vid kvällar och helger
är en viktig del men framförallt behöver arbetssätten utvecklas
och digitaliseringens möjligheter nyttjas bättre. 1177 Vårdgui-
den på telefon ingår sedan några år i en samverkan med andra
regioner. Region Kalmar län ska verka för att fler regioner ska
ingå i nationell samverkan för att öka tillgängligheten.
15R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
En förstärkt vårdgaranti för primärvården införs 1 januari 2019.
Detta innebär att alla som har behov av vård ska få en medicinsk
bedömning av läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal
inom tre dagar. Målet är att öka tillgängligheten och samtidigt
skapa ett mer resurseffektivt arbetssätt som använder resurser
från olika yrkeskategorier. Hälsovalsmodellen ska utvecklas för
att möjliggöra fler entreprenörsdrivna mottagningar.
Minst 90 procent av alla patienter ska få vård enligt vårdga-
rantin inom Region Kalmar läns vårdinstanser. När vårdgarantin
inte går att uppfylla ska invånaren hänvisas till annan vårdgiva-
re. Där väntetiderna är långa ska vårdval införas efter politiskt
beslut. Under planperioden ska förutsättningarna utredas för
införa vårdval vid utprovning av hörapparat.
Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik
Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt och naturligt alternativ
och kunden ska känna trygghet under hela resan, från dörr till
dörr. Som ett led i detta ska tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning öka. Ökad trygghet, tillgänglighet och
tydlighet är utgångspunkten för hållplatser och busstationer.
Visionen är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik.
Kollektivtrafiken ska ge invånare i Kalmar län goda förutsätt-
ningar att resa. Detta förutsätter snabba transporter såväl inom
länet som över länsgränserna. Länets kollektivtrafik ska möjlig-
göra pendling från landsbygd och mindre orter till arbete eller
studier i större orter, eller omvänt. Detta har bland annat for-
mulerats i uppdrag för sydosttriangeln som innefattar Kalmar
– Karlskrona – Växjö. Ett övergripande förslag till trafikering på
kort och lång sikt som även inkluderar parallella tågtrafiksystem
ska tas fram.
För att möta kundernas behov ska ett modernt och kund-
vänligt trafiksystem fortsätta att utvecklas. Samordning mellan
linjelagd trafik, anropsstyrd närtrafik, skoltrafik och serviceresor
ska fortsätta att prioriteras för att ge kunderna ett större utbud
av kollektivtrafik. Närtrafiken är ett sätt att hitta anpassningar
och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter. Under pl-
anperioden ska insatser för att öka nyttjandet göras genom att
synliggöra närtrafiken bättre.
Stärkt samverkan
Samverkan, samhandling och samsyn är ett måste för att skapa
tillväxt och hållbar utveckling i länet. Region Kalmar län ska vara
drivande i regionala nätverk för att skapa förankring, delaktig-
het och engagemang hos länets aktörer. Regionen ska ha fort-
satt närhet till länets kommuner, till länsstyrelsen, Linneuniversi-
tetet och andra regionala aktörer. Det gäller också näringslivet,
branschorganisationer, till civilsamhället samt lärosäten i närlig-
gande län.
Samverkan mellan olika regioner är en viktig del av uppdraget,
främst med grannlänen men också inom olika geografiska och
tematiska områden, till exempel Regionsamverkan Sydsverige,
inom strukturfondsarbetet och Forum Sydost. Region Kalmar
län samverkar med Region Jönköpings län och Region Öster-
götland för att säkra god och jämlik vård för invånarna i syd-
östra sjukvårdsregionen. Samarbetet har fokus på medicinska
och strukturella frågor som kunskapsstyrning, kompetensför-
sörjning, läkemedel, upphandling, IT-struktur och vårddoku-
mentation, e-hälsa och forskning. Samarbetet inom sydöstra
sjukvårdsregionen ska utökas inom fler områden under plan-
perioden.
Samarbetet mellan akademi, sjukvård och näringsliv ska
intensifieras för att verksamhetsnära forskning ska fortsätta
utvecklas. Region Kalmar län är tillsammans med Region Kro-
noberg och Linnéuniversitetet en viktig aktör i utvecklingen av
Linnéregionen. Organisationerna har sedan många år omfat-
tande samarbeten inom bland annat ökad innovationsförmåga
och stärkt entreprenörskap.
I arbetet med regional utveckling är internationalisering ett
perspektiv som ska genomsyra alla insatser. Som ett led i detta
ska Region Kalmar län vara fortsatt aktiv i internationella sam-
arbeten, med fokus på Östersjöregionen, Brysselsamarbetet
samt Kina. Småland-Blekinges-Hallands Europakontor är Regi-
onens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att be-
vaka regionens intressen i EU-relaterade frågor, att bevaka EU:s
olika plattformar för samverkan och att överföra kunskapen till
hemmaplan. Region Kalmar län finns tillsammans med Linnéu-
niversitetet och Region Kronoberg också på plats i Shanghai
med syftet att stödja företag från regionen som vill etablera
affärskontakter Kina.
För att växla upp och finansiera utvecklingsprojekt i länet ska
Region Kalmar län arbeta för att dra nytta av externa projekt-
medel, både nationella och EU-medel. Inom hälso- och sjuk-
vården ska nyttjandet av nationella medel och EU-medel öka,
främst inom e-hälsoområdet. Regionen ska också ta initiativ
till att söka EU-medel för utvecklingsprojekt i samverkan med
kommuner i länet. För att möjliggöra detta behöver Region
Kalmar län stärka förmågan att matcha utvecklingsbehov inom
hälso- och sjukvården med möjlig finansiering och samarbets-
partners. Kunskap och erfarenhet från andra projekt ska tas
tillvara n
16 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Långsiktig inriktning och mått
Länets invånare ska uppleva god livskvalitet på lika villkor
Invånarna ska vara nöjda, uppleva en tillgänglig och jämlik verksamhet samt ha stort förtroende för Region Kalmar län
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Självskattad hälsa hos invånarna
Invånarnas uppfattning om att de har tillgång till hälso- och sjukvård
Invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet
Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård
Invånarnas uppfattning om att vården ges på lika villkor
Invånarnas nöjdhet med Kalmar länstrafik
Patienternas helhetsintryck av vården
Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering i vården
Patienternas upplevelse av tillgänglighet i vården
Patienternas upplevelse av respekt och bemötan-de i vården
Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken
Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbild-ningen på folkhögskola
> 80 %
> 95 %
> 80 %
> 80 %
> 80 %
> 60 %
> 95 %
> 95 %
> 95 %
> 95 %
> 95 %
> 95 %
De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat.
� Redovisa ett förslag till utökad medborgardialog med sär-skilt fokus på civilsamhället, näringsliv samt ungdomar.
� Utreda förutsättningar för införa vårdval vid utprovning av hörapparat.
� Redovisa ett förstärkt kunskapsunderlag som stöd inför kommande regionplan.
Uppdrag
Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet
Verksamhet
Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet
18 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet
God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft
Region Kalmar län ska arbeta för utvecklingskraft i alla delar av
länet och att konkurrenskraften stärks lokalt och regionalt. För
ökad konkurrenskraft krävs förutsättningar för innovation, för-
nyelse och långsiktigt hållbar tillväxt. Det krävs att länet tar vara
på idéer och innovationer samt mötesplatser mellan akademi
och näringsliv. En del i detta är att arbeta för att öka kunskaps-
innehållet i de varor och tjänster som produceras.
Arbetet ska fortsätta för att skapa innovationsmiljöer som
kan bidra till ökad konkurrenskraft och förnyelse. Detta ska gö-
ras inom områden där länet har starka naturliga förutsättningar
och en särskild konkurrenskraft, såsom gröna näringar, besök-
snäring, livsmedelsindustri, trä- och glasindustri. Smart specia-
lisering är en metod för att kraftsamla för innovation och tillväxt
inom de områden där det finns störst potential. Under plan-
perioden ska Region Kalmar län ta fram en strategi för smart
specialisering för att stärka dessa områden ytterligare. Detta
ska ligga till grund för att utveckla kunskapsmiljöer i samverkan
med Linnéuniversitetet. Under planperioden påbörjas även re-
videring av länets innovationsagenda samt livsmedelsstrategi.
Under planperioden ska förutsättningar för ett koncept som
särskilt lyfter och sammanför länets matproducenter utredas.
Sverige har höga ambitioner när det gäller utveckling av
e-hälsa. Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i värl-
den på att använda digitalisering och e-hälsans möjligheter till
2025. Kalmar län har en stark profilering mot e-hälsa och detta
ska utvecklas ytterligare under planperioden. E-hälsokluster ska
byggas upp som inkluderar inkubatorsverksamhet, testbäddar
samt kunskapsmiljöer på Linnéuniversitetet. Syftet är att skapa
tillväxt, bidra till forskning på nationell och internationell nivå
kring e-hälsa och skapa en grund för kommersialisering.
För stärkt konkurrenskraft krävs bättre tillgänglighet, såväl
digitalt som för transportinfrastrukturen. Arbetet fortsätter
för större och mer robusta arbetsmarknadsregioner där mål-
sättningen är att minska länets funktionella regioner från fyra
till två. Samverkan inom och utanför länet krävs för att skapa
starka samband med tillväxtmotorer och regionala kärnor i
grannlänen. Upprustning och höjning av standard för främst
järnvägsnätet behöver göras inom och utanför länets grän-
ser. Det gäller även vägar samt nationella och internationella
flygförbindelser till och från Kalmar. Ett underlag ska tas fram
för diskussion med staten om infrastruktursatsningar i sydöstra
Sverige. Under planperioden ska även ett handlingsprogram
för infrastruktur i länet tas fram.
För att länet ska gå i jämn takt med den digitala omställning-
en behöver moderna tekniska lösningar användas och nya inn-
ovationer utvecklas. Möjligheterna för digital kommunikation i
länet behöver förbättras för att nå målet att alla hushåll ska ha
tillgång till en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020. Arbetet
utgår från länets digitala agenda och en reviderad bredbands-
strategi som kommer att antas under 2019. En regional inves-
teringsmodell ska tas fram för att påskynda utbyggnaden av
bredband i länet. Under planperioden ska även en reviderad
regional digital agenda tas fram.
En av Kalmar läns stora tillgångar är landsbygden. Länets
basnäringar, de gröna näringarna och besöksnäringarna, har
sin grund i landsbygden. I arbetet med landsbygdsutveckling
är det lokala engagemanget och drivkrafterna avgörande.
Region Kalmar läns roll är att stimulera och uppmuntra en-
gagemang genom att stödja lokala initiativ, bidra till kunskaps-
spridning och ha en vägledande roll. Arbetet med service och
länets prioriteringar kring servicefrågorna utgår från ett tillväxt-
perspektiv och anges i Regionalt Serviceprogram (RSP).
Ottenby fågelstation ska utvecklas till europeiskt centrum för
luftburna sjukdomar. En förstudie ska göras tillsammans med
bland annat Linnéuniversitetet. Arbetet kommer att bilda en
modell för hur insatser kan göras som ger synergier mellan re-
gional utveckling och hälso- och sjukvård.
Region Kalmar län ska aktivt arbeta för att förbättra företags-
klimatet i hela regionen. Ett sätt är att utveckla upphandlings-
förfarandet så att även mindre företag kan lägga anbud.
Kompetensförsörjning
Tillgång till rätt kompetens är grundläggande för att länet ska
utvecklas. Utbudet av utbildning ska stämma överens med ar-
betsmarknadens behov, men även driva länet framåt. Behovet
Region Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och
innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Regionen ska arbeta för att höja
länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till kultur
i hela länet.
19R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet
av arbetskraftsinvandring är stort och människor med utländsk
bakgrund kommer att vara betydelsefulla för länets utveckling.
Utmaningen för Kalmar län handlar om bättre matchning mel-
lan utbud och efterfrågan samt om ökad attraktivitet för yrkes-
utbildningar. I länet finns idag brist på kompetens till bland an-
nat hälso- och sjukvården samt näringslivet. Region Kalmar län
ska arbeta för fler eftergymnasiala utbildningar som matchar
arbetsmarknadens behov tillsammans med bland annat länets
kommuner och Linnéuniversitetet. Ökad samordning och ge-
mensamma insatser kommer att krävas. En viktig del i arbetet
är att skapa miljöer för möten mellan näringsliv, lärosäten, ut-
bildningsanordnare och offentlig sektor.
Region Kalmar län har ett övergripande ansvar för länets
kompetensförsörjning och ska ta fram mål och strategier för
arbetet tillsammans med övriga aktörer i länet. Ett handlings-
program för länets kompetensförsörjning ska tas fram under
planperioden. Under planperioden ska även ett djupare ana-
lysunderlag tas fram för bättre matchning i länet. Detta under-
lag ska ligga till grund för att utveckla länets yrkesutbildningar.
Utveckling av den akademiska miljön och den kliniska forsk-
ningen är en viktig strategisk fråga. Linköpings universitet dri-
ver från och med 2019 en decentraliserad läkarutbildning med
studieort Kalmar. Läkarprogrammet kommer att stärka Region
Kalmar län som akademisk utbildnings- och forskningsmil-
jö och underlätta förutsättningarna för att rekrytera läkare till
länet. Efter tre år kommer utbildningen att vara fullt utbyggd
med över hundra läkarstudenter på plats i Kalmar.
För att kunna uppnå en väl fungerande kollektivtrafik måste
rätt yrkeskompetens för branschen finnas i tillräcklig omfatt-
ning. Bussföraryrket kommer att ha stora pensionsavgångar
under flera år framöver. Förutsättningar för ett kompetenscen-
ter för kollektivtrafikens yrken i länet ska utredas.
20 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Folkhögskolor
Region Kalmar läns bidrag till folkbildningen är viktig. Det är en
del av det regionala folkhälsoarbetet och bidrar till människors
lika värde, jämställdhet och kulturellt utbyte. Folkbildningens
roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det
livslånga lärandet, ska framhållas.
Kalmar län har en låg formell utbildningsnivå, vilket gör det
viktigt att fler länsbor får möjlighet till en bra grundutbildning.
Det finns ett stort behov av utbildningar som kortar vägen till
arbete. Folkhögskolorna är en viktig aktör för att motivera till
studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån.
Folkhögskolorna ska fortsätta att erbjuda både yrkesutbild-
ningar samt studiemotiverande folkhögskolekurser, de senare
för personer som saknar gymnasieutbildning och varit arbets-
sökande under en längre tid. Mer än 30 procent av kursplatser-
na på Region Kalmar läns folkhögskolor prioriteras för deltaga-
re som vill läsa in allmän behörighet för högskolestudier.
Insatser för förbättrad integration av utrikesfödda behövs för
att få in fler i arbete. Idag erbjuder folkhögskolorna svenska
och samhällsorientering, etableringskurser, svenska för sjuk-
vårdsutbildade samt allmänna kurser med olika inriktningar
som ger behörighet vill högre studier. Under planperioden ska
folkhögskolorna fortsätta att utveckla kurserna för att kunna er-
bjuda bredd i utbildningar som ingång till det svenska samhäl-
let och för att utbildningsprocessen ska fungera utan avbrott.
Kultur i hela länet
Kultur bidrar till kreativitet, nya tankesätt och samhällsutveck-
ling. Länets kulturverksamheter har stor betydelse för attrak-
tionskraft och identitet, för människors hälsa och välbefin-
nande och för en socialt hållbar utveckling. Kulturen har ett
ansvar att tydligt medverka till ett jämställt och jämlikt utbud i
innehåll och tilltal och ska spegla, företräda och möta alla oli-
ka människor. Framförallt har kulturen ett stort egenvärde som
fortsatt ska värnas.
Region Kalmar län har ansvar för kultur, folkbildning och
föreningsliv och arbetar för att alla invånare ska ha tillgång till
offentligt finansierad kultur. För att öka den regionala kulturens
närvaro i hela länet ska samverkan mellan regional kultur, kom-
muner och arrangörsföreningar stödjas och nya arbetssätt ut-
vecklas. Region Kalmar län ska arbeta tvärpolitiskt med näring-,
kultur och besöksnäring vid utveckling av kulturella, kreativa
näringar.
För att erbjuda en likvärdig kultur som ger alla samma möj-
ligheter kommer områdena kultur i hela länet, kultur till barn
och unga, jämställd, jämlik och tillgänglig kultur samt kreativt
klimat för kulturskapare att prioriteras i enlighet med den regi-
onala kulturplanen Kultur att växa i 2022.
22 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöj-
ligheter är prioriterat och omfattar hela samhället, inte minst
skola, fritid och kultur. Tillgången till kultur ska vara likvärdig
för alla barn och unga oavsett var i länet de bor. Den regionala
kulturen ska samverka och stödja skolor och utbildningar på
alla stadier. Alla skolklasser ska erbjudas möjligheter att besöka
regional eller kommunal kulturverksamhet genom kulturresor
med Kalmar länstrafik.
Region Kalmar län ökar stödet till Byteatern Kalmar Länstea-
ter för att ge förutsättningar för ökat utbud av scenkonst av hög
konstnärlig kvalité för länets invånare. Den önskade effekten av
bättre anpassade lokaler och höjda anslag är att Byteatern ska
kunna erbjuda mer teater till en bred publik i hela länet.
Folkhögskolornas konst- och kulturutbildningar har blivit en
allt viktigare väg in till högre estetiska utbildningar. Folkhög-
skolorna ska stärka sin samverkan med regionala kulturaktörer
och kulturutbildning. De ska också ta en aktiv roll till stöd för
konst- och kreativa utövare som vill etablera sig i länet efter hö-
gre studier. Samtidigt ska alla studerande, oavsett utbildning,
möta kultur och själv utveckla sin förmåga till kreativitet.
Erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet ska implemen-
teras i samverkan med kommuner och kulturverksamheter.
Hållbar utveckling i länet
Kalmar län ska vara en fossilbränslefri region enligt No Oil-be-
greppet, vilket betyder att länet år 2030 inte har några nettout-
släpp av fossil koldioxid. Redan år 2020 ska alla samhällsbetal-
da resor i Kalmar län vara klimatneutrala och arbetet inriktas på
att effektivisera länets energianvändning, ersätta fossila bräns-
len med förnybara, samt verka för utökad produktion av för-
nybar energi. Under planperioden ska ett handlingsprogram
tas fram för fossilbränslefri region. Länet ska utvecklas för att
på sikt utgöra en del av en nationell nod för flytande biogas
och Region Kalmar län ska verka för att det ska finnas minst ett
tankställe för biogas i varje kommun.
En miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling handlar
om att utveckla länets naturresurser på ett cirkulärt och effektivt
sätt. Utvecklingsinsatser behöver göras för att långsiktigt säker-
ställa god tillgång på vatten av bra kvalitet i länet samt minska
belastningen på Östersjön. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt
samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga
delar i arbetet.
Hållbar verksamhet
Region Kalmar län som organisation ska stå för en god miljö
och ta ett långtgående ansvar för hållbar utveckling, både när
det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Agen-
da 2030 utgör ramen för arbetet.
Som länets största arbetsgivare är Region Kalmar län en viktig
aktör som ska ligga i framkant, verka för ett ökat miljömedve-
tande och en hållbar utveckling i hela länet. Arbetet fortskri-
der utifrån verksamhetsplan Miljö och hållbar utveckling 2019-
2021. En stor del i arbetet innebär hållbara upphandlingar där
ekonomi, miljö och sociala aspekter alltid beaktas.
Klimatomställningen i verksamheten ska fortgå. Koldiox-
idutsläpp från transporter som kollektivtrafik, ambulans samt
tjänsteresor, lustgas, köldmedium, avfall och energi skall mins-
ka. Resor med flyg ska klimatkompenseras som en del i arbetet
för en fossilbränslefri region och i enlighet med målet om kli-
matneutrala samhällsbetalda resor till år 2020. Klimatkompen-
sationsmodellen ska bidra till att öka takten i övergången från
fossila till förnyelsebara bränslen samt minska Region Kalmar
läns koldioxidutsläpp. De största utsläppsposterna är kollek-
tivtrafik, tjänsteresor, lustgas och ambulanstransporter. Region
Kalmar län ska så långt det är möjligt ersätta energikällor, driv-
medel och material från fossila produkter med förnyelsebara
alternativ. Inom regionens egen verksamhet ska biobaserade
engångsmaterial ersätta fossilbaserade i enlighet med fast-
ställd klimatstrategi. Region Kalmar län ska hushålla med natu-
rens resurser och matavfallet ska fortsätta att minska. Arbetet
för en klokare hantering av vatten och energi som resurs vid
ny- och ombyggnation fortsätter. Region Kalmar län ska i sam-
arbetet med länsstyrelsen, grannlänen och kommunerna initie-
ra en utredning och åtgärder som långsiktigt tryggar sydöstra
Sveriges vattenförsörjning till såväl hushållen som till industrin
och de gröna näringarna. Byggnader ska även uppfylla kraven
på SundaHus, samt anpassas för ett förändrat klimat i enlighet
med framtagen klimatanpassningsplan. Läkemedel ska förskri-
vas, omhändertas och återvinnas på ett ansvarsfullt sätt.
Region Kalmar län arbetar aktivt för att bromsa spridning
av antibiotikaresistenta bakterier och fortsätter arbeta för att
minska antalet CMR-kemikalier (cancerogena, mutagena och
reproduktionstoxiska) i produkter och varor för att främja hälsa
och en bättre arbetsmiljö i enlighet med kemikaliestrategin.
Hälsosam, ekologisk och klimatsmart kost serveras på sjukhus
och folkhögskolor och andelen närproducerad och ekologisk
mat ska öka under planperioden.
Alla regioner och landsting ska under perioden 2018-2020
genomföra de förberedelser som behövs för verksamheten un-
der höjd beredskap kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret
i händelse av krigsfara och krig. Regioner och landsting, Läns-
styrelserna, Socialstyrelsen, Trafikverket och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) ska arbeta tillsammans för
att öka samhällets robusthet och beredskap. Åtgärder kommer
att genomföras för att bygga det civila försvaret på befintligt
krisberedskapsarbete.
23R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Välfungerande kollektivtrafik
En väl utbyggd kollektivtrafik berikar människors liv och utveck-
lar regionen genom att möjliggöra pendling till arbete, studier
och fritidsaktiviteter. Strategiplan 2050, trafikförsörjningspro-
grammet, den regionala utvecklingsstrategin samt positions-
papper för kollektivtrafiken för södra Sverige är styrande och
fungerar som målbilder för den fortsatta utvecklingen av kol-
lektivtrafiken i länet. För att målsättningarna ska kunna infrias
krävs omfattande förbättringar och utveckling av infrastruktu-
ren för både vägar och järnväg.
För att nå målet om att minska länets funktionella regioner
från fyra till två krävs stärkta samband med tillväxtmotorer och
regionala kärnor i grannlänen. Detta förutsätter korta och tids-
säkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet,
arbetet eller fritidsaktiviteter.
Trafiken i starka kollektivtrafikstråk ska utvecklas, vilka i de
flesta fall har en av sina ändpunkter i en ort utanför länet. Per-
soner som pendlar över länsgränsen är en viktig målgrupp för
att öka resandet. För södra delen av länet är inriktningen att
förbättra nåbarheten till Kalmar samt från Kalmar till Karlskro-
na och Växjö. På motsvarande sätt ska trafikutvecklingen i den
norra delen av länet knyta samman kommunerna inbördes
men även ge bra nåbarhet till regionala kärnor och tillväxtmo-
torer utanför länet. Här är Tjustbanan en viktig del. Längs Stån-
gådalsbanan behöver en pendeltågslösning utvecklas.
Det är inte möjligt att skapa effektiva tågsystem för alla
i länet, på vissa stråk är superbussystem att föredra. Sådana
tydliga stråk är Östersjöexpressen längs E22 och Oskarshamn
– Högsby – Växjö. Stråk för dessa strukturer ska utredas och
redovisas som en möjlighet att skapa regionförstoring med en
större arbetsmarknad.
En annan viktig del för länets attraktivitet och tillväxt är bra
flygförbindelser. Kollektivtrafiken ska genom utökade samar-
betsformer med flygplatsen i Kalmar på olika sätt bidra med
strukturer som gynnar koppling mellan flyg, tåg, buss.
En fortsatt utveckling av täta och snabba direktförbindelser
i riktning mot Malmö och Köpenhamn är viktigt för hela den
södra delen av Kalmar län. På motsvarande sätt är kopplingen
24 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Långsiktig inriktning och mått
Region Kalmar län ska bidra till en hållbar och hälsofrämjande miljö
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Mängden koldioxidutsläpp inom region Kalmar län < 10 000 ton
� Redovisa ett förslag till strategi för smart specialisering � Utreda förutsättningarna för att skapa ett e-hälsokluster i
Kalmar län � I samverkan med andra aktörer utreda förutsättningarna
för Matens hus, ett koncept som lyfter fram och samman-för lokala matproducenter
� Utreda en länsgemensam finansieringsmodell för att på-skynda utbyggnaden av bredband i länet
� Redovisa ett underlag för prioriteringar i länet inför dis-kussioner med staten om infrastruktursatsningar i sydost- regionen
� Under planperioden redovisa ett handlingsprogram för länets kompetensförsörjning
� Utreda införande ett kompetenscenter för yrken inom kol-lektivtrafiken inom länet
� Redovisa ett förslag för införande av länsfärdtjänst � Utreda införande av pendeltågstrafik på Stångådalsbanan � Utreda behov av utvecklad busstrafik som komplement till
tågsystemet � Redovisa ett förslag till en samverkan med flygplatsen i
Kalmar för att stärka infrastrukturen och samtidigt gynna kopplingen mellan flyg, tåg och buss.
� Redovisa ett förslag till mål och mått för det regionala ut-vecklingsarbetet inför kommande regionplan
Uppdrag
mot Jönköping/Linköping/Norrköping viktig för den norra de-
len av länet. Arbetet med framtidens biljetter pågår i en ge-
mensam process mellan länen i södra Sverige och västra Gö-
taland. Syftet är att kunden ska kunna köpa biljetter som kan
användas vid resor i olika län och över länsgräns. I det fortsatta
arbetet med prissättning över länsgränserna ska Region Kal-
mar län verka för att reslängden avgör priset, inte korsandet av
en länsgräns.
Dagens tågfordon närmar sig sin maximala livslängd och
kommer att behöva ersättas med nya fordon. Det gäller samt-
liga fordon i Krösatrafiken och Kustpilentrafiken. Under 2018
startade ett projekt för inköp av nya fordon som har i uppdrag
att se till att nya fordon finns tillgängliga för trafik senast 2023.
Det finns ledig kapacitet i dagens kollektivtrafik under delar
av dagen som kan utnyttjas på bättre sätt. Olika prissättning
kan vara ett sätt att sprida resandet och spara produktionskost-
nader. Under 2018 testades detta genom att ett erbjuda om
resor till lågt pris för invånare över 65 år, det så kallade det, som
nu permanentas. Från och med 1 januari kommer satsningen
utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning.
Arbetet fortsätter för att ge kunderna ett större utbud av kol-
lektivtrafik genom fortsatt samordning mellan den allmänna
linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och servicere-
sor. Närtrafiken ska fortsätta att utvecklas med fokus på enk-
lare bokning av resor och informationen till allmänheten ska
förbättras.
Kollektivtrafiken ska tillsammans med hälso- och sjukvården
arbeta för att uppnå effektivare kundflöde och därmed också
uppnå kostnadseffektivare resor, från länets olika delar till lä-
nets sjukhus. Införande av länsfärdtjänst ska utredas under pl-
anperioden.
Uppföljning
Uppföljning av målet Stärkt innovationsförmåga och ökad för-
nyelse i länet kommer att ske i samband med uppföljning av
den regionala utvecklingsstrategin. Målet kommer att följas
upp årligen genom ett antal utvalda indikatorer som ger en
bild av utvecklingen i länet och inom fyra prioriterade utveck-
lingsområdena n
God och nära hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården står inför förändring. Om vi ska kun-
na öka kvaliteten i hälso- och sjukvården och samtidigt möta
framtida demografiska förändringar kan inte vård och omsorg
organiseras på samma sätt som idag. För att kunna erbjuda
vård som bättre motsvarar patienternas behov och samtidigt är
kostnadseffektiv krävs nya sätt att bedriva verksamheten.
Hälso- och sjukvården behöver se hela människan ur ett häl-
sofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också inne-
fattar en människas hela livssituation. Begreppet nära vård är
ett synsätt som utgår från patientens individuella behov och
förutsättningar. Patientens hälsa ska främjas så långt det går,
liksom den egna kraften och möjligheten till att själv ta ansvar.
Det finns stor potential i att stärka patientens möjlighet att
påverka innehållet i vården och ansvara för olika delar själv.
Kontinuitet och trygghet är viktiga delar i omställningen liksom
att alla vårdaktörer runt patienten både samverkar och tar ge-
mensamt ansvar.
Som en del i denna omställning ska hälso- och sjukvården
röra sig från ett starkt fokus på specialiserad sjukhusvård och
akutvård, till att i första hand möta invånaren i öppna och nära
vårdformer. Det innebär dels en förflyttning från sjukhus till pri-
märvård, kommunal hälso- och sjukvård och patientens egna
hem, dels en förflyttning inom sjukhusen från vårdavdelning till
öppen mottagning. Det innebär också ett ökat samarbete med
civilsamhället för att öka det förbyggande hälsoarbetet.
Hälsa genom hela livet
Region Kalmar län ska arbeta för att stärka hälsan hos länets
alla invånare och all hälso- och sjukvård ska ha ett hälsofräm-
jande och förebyggande perspektiv. Arbetet utgår från den
nationella folkhälsopolitikens övergripande mål; att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela
befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en
generation. Tobaksfrihet, fysisk aktivitet och psykisk hälsa är
prioriterade områden för att främja invånarnas hälsa.
Region Kalmar län är en del av opinionsbildningsprojektet
Tobacco endgame - rökfritt Sverige 2025. Strategin är att spri-
da kunskap om risker med tobak och ge stöd till dem som vill
sluta röka eller snusa. I samverkan med andra aktörer i samhäl-
let görs ett förebyggande arbete för att hindra att unga börjar
med tobak.
All form av rörelse påverkar hälsan positivt. Region Kalmar
län arbetar för att öka länsinvånarnas fysiska aktivitet i vardagen
Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhetRegion Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och
innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Region Kalmar län ska arbeta för att
höja länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till
kultur i hela länet.
27R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
i samverkan med länets kommuner och ideella organisationer
och kommuner där invånare rör sig mindre är prioriterade.
Strategin är att inspirera till eget ansvar för sin hälsa, till ex-
empel genom att visa på hur man kan öka sin vardagsmotion.
Region Kalmar län ska särskilt verka för att barn och unga samt
seniorer ska vara fysiskt aktiva.
Psykisk hälsa är grundläggande för att uppleva hälsa och livs-
kvalitet. Införandet av vårdval för psykisk hälsa i primärvården
innebär ökad tillgänglighet till första bedömning hos psyko-
social resurs på hälsocentralerna. Behandlingar som är särskilt
anpassade för primärvården ska införas som innebär stegvis
vård och insatser. Dessa sträcker sig från råd om egenvård, via
assisterad självhjälp, gruppverksamhet och föreläsningar till in-
dividuella behandlingsinsatser efter individuella behov.
Kompetensutveckling och metodutveckling för medarbeta-
re ska genomföras för att förebygga och behandla den ökande
psykiska ohälsan.
Barn och unga är prioriterade i arbetet för psykisk hälsa. En
gemensam överenskommelse mellan Region Kalmar län och
länets kommuner för barn och unga med psykisk ohälsa har
tagits fram. Överenskommelsen gäller oavsett organisations-
former och berör samtliga verksamheter som riktar sig till barn
och unga. För att underlätta en väg in för barn och deras när-
stående ska samarbetet mellan samtliga aktörer öka. För att
ge ytterligare stöd till medarbetare som arbetar med barn och
unga kommer praktiska anvisningar att tas fram.
Insatser ska också göras för att tydliggöra uppdraget för
länets ungdomsmottagningar. Målet är att stärka länets ung-
domsmottagningar och ge förutsättningar för att främja fysisk
och psykisk hälsa med fokus på sexuell hälsa och rättigheter
hos länets unga.
Region Kalmar län ska ta initiativ till fördjupad samverkan
mellan elevhälsan och barn- och ungdomshälsan för att ska-
pa helhetssyn på barn och ungas hälsa. De förebyggande och
hälsofrämjande insatserna ska utvecklas, liksom kunskap och
metoder för att tidigt upptäcka, behandla och vårda barn och
unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och missbruk.
Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin ska för-
stärkas, särskilt med avseende på tid till utredning genom
särskilda insatser. Region Kalmar län ska åter initiera en dialog
med kommunerna i mellersta och norra länsdelen om inrättan-
de av ett Barnahus.
Äldres psykiska ohälsa är ofta till stor del kopplad till en ökad
ensamhet. Psykisk hälsa hos äldre ska därför särskilt uppmärk-
sammas. Primärvården, kommunerna och föreningslivet är vik-
tiga aktörer för att bryta äldres isolering och bättre främja de
äldres hälsa.
God munhälsa grundläggs i tidiga åldrar och förebyggande
insatser ska därför göras redan under de första levnadsåren. In-
satser ska också göras i förskolor och skolor för att stärka tand-
hälsan och påverka attityder. Genom ökad samverkan mellan
tandvården och övrig hälso- och sjukvård samt kommuner
uppnås en högre effekt. För att uppnå en god tandhälsa i vux-
en ålder är det viktigt att barn och ungdomar tidigt etablerar
regelbundna besök hos tandvården. Den kostnadsfria tandvår-
den utökas från och med den 1 januari 2018 till att gälla för den
fast boende befolkningen i länet till och med det år en person
fyller 22 och från och med 1 januari 2019 till och med det år de
fyller 23. Nyanlända, ensamkommande barn, barn som lever
under sviktande omsorg samt äldre är prioriterade i det före-
byggande arbetet.
Region Kalmar län ska fortsätta att arbeta för ett hälsosamt
åldrande. God samverkan är en förutsättning eftersom insatser
för äldre ofta sker av både hälso- och sjukvården samt kom-
munala omsorgen. Proaktiva och förebyggande insatser ska
utvecklas för att förlänga tiden för ett självständigt liv och initia-
tiv till ett äldrevårdsprogram ska tas genom samtal med länets
kommuner. Det är särskilt prioriterat att främja psykisk hälsa
hos länets äldre invånare.
Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga missbruk,
riskbruk och beroende. Vårdkedjan för personer med missbruk
eller riskbruk ska förbättras. Länets hälsocentraler ska utveckla
arbetet för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i
ett riskbruk.
Människor som drabbas av sjukdom med sjukskrivning som
följd ska erbjudas aktiva, samordnade och individanpassade
insatser för att förbättra sin hälsa och få ett fortsatt hållbart ar-
betsliv. Funktionen rehabiliteringskoordinator fungerar som ett
stöd som patienten. Denna funktion ska fortsätta att utvecklas
och tydliggöras utifrån ny lagstiftning. Psykisk ohälsa och smär-
ta i rygg, nacke och axlar är en av de vanligaste orsakerna till
sjukskrivning. För att skapa effektivare flöden för patienter med
smärta pågår samverkan med andra aktörer. En del av detta
är ett länsövergripande förhållnings- och arbetssätt vid smärta
som tas fram i samarbete med Försäkringskassan och Samord-
ningsförbundet.
Livsstilsmottagningarna ska fortsätta att utvecklas i samver-
kan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer
och i förlängningen bli levnadsvanemottagningar. Detta är ett
sätt att bättre spegla verksamhetens innehåll. De certifierade
hälsocentralerna har ett tydligt uppdrag när det gäller att arbe-
ta förebyggande som omfattar samtliga patienter. Hälsocen-
traler i områden med socioekonomisk utsatthet ska fokusera
än mer på förebyggande arbete och nya arbetssätt.
Screening för tjock- och ändtarmscancer ska införas genom
samverkan med övriga regioner i sydöstra sjukvårdsregionen.
Prostatacancer är en annan vanlig cancerform där tidig upp-
täckt kan vara avgörande för rätt behandling.
28 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Även om tillräckligt träffsäker metod för screening saknas idag
så finns ett stort värde i att förtydliga den information som ges
om prostatacancer samt att organisera denna provtagning på
ett mer enhetligt sätt. Ett projekt har därför inletts i samverkan
inom sydöstra sjukvårdsregionen.
Jämlikhet och jämställdhet
En god och jämlik hälsa är grunden för människans välbefin-
nande och utveckling. Personer som har svårt att komma till
hälso- och sjukvården, som har ett vårdbehov större än genom-
snittsbefolkningens eller som har svårt att föra sin egen talan
ska särskilt uppmärksammas. För att undvika svåra sjukdoms-
förlopp ska förebyggande åtgärder och åldersbaserade kon-
troller göras. Under planperioden påbörjas ett erbjudande av
hälsosamtal vid 40, 50 och 60 års ålder. Genusperspektivet ska
bli tydligare och jämställdhet ska vara en naturlig del av Region
Kalmar läns verksamhet. Arbetsplatserna ska präglas av jäm-
ställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklara-
tionen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan
kvinnor och män på lokal och regional nivå. Region Kalmar län
ska anmäla intresse för att delta som modellregion i Sveriges
kommuner och landstings utvecklingsarbete. Detta för att ut-
veckla arbetet med jämställdhetsintegrering och för att säkra
jämställda välfärdstjänster.
Genom att öka kunskapen om kvinnors hälsa ökar förutsätt-
ningarna för en mer jämställd vård. Region Kalmar län ska satsa
ytterligare på kvinnosjukvård genom att förbättra vården för
kvinnor som drabbas av kvinnosjukdomar och samtidigt höja
kunskapen kring dessa. Idag är screening för livmoderhalscan-
cer och mammografi avgiftsfri och insatser ska göras för att alla
kvinnor ska genomgå dessa undersökningar. Förlossningsvår-
den behöver få en mer sammanhållen vårdkedja mellan möd-
29R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
rahälsovård, förlossning och barnhälsovård. Det handlar om
kvinnans men också hela familjens behov både före, under och
efter förlossningen.
Barnkonventionen blir lag 2020 vilket bland annat innebär
krav på ungas delaktighet, rätt till god hälsa och icke diskrimi-
nering. Kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter ska
genomföras.
Familjecentraler finns för att erbjuda barnfamiljer lättillgäng-
lig och god service och samtidigt främja föräldrars och barns
psykiska hälsa och sociala förankring. Familjecentraler bygger
på samarbete mellan yrkesgrupper, samordning av resurser
och samverkan mellan huvudmän och verksamhetsområden.
För att maximera effekten av samverkan görs en överens-
kommelse mellan kommun och landsting kring samverkan
via länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och
angränsande område Kalmar län. Arbetet med att etablera
en familjecentral i länets samtliga kommuner och kommunde-
lar fortsätter. Pågående projekt finns i Torsås, Emmaboda,
Mönsterås och Högsby och samtal pågår med Vimmerby
kommun. En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen
i Norrliden i Kalmar.
Insatser ska göras för att skapa goda förutsättningar att
utveckla hälsosamma levnadsvanor hos asylsökande och ny-
anlända. Detta ska göras i samverkan mellan vårdvalsenheter
för psykisk hälsa, hälsocentraler, psykiatrin och kommunen.
Kunskapshöjande insatser ska också göras för höja medarbe-
tarnas transkulturella kompetens. Arbetssätt ska utvecklas när
det gäller barn och vuxna med svårare psykiatrisk problema-
tik inom grupper som nyanlända, ensamkommande barn och
asylsökande med traumatiska upplevelser. Särskilda insatser
ska göras för att minska tobaksbruk och främja god munhälsa
hos nyanlända.
Region Kalmar län ska förebygga psykisk ohälsa och soma-
tisk sjukdom hos personer med funktionsnedsättning. Invånare
med funktionsnedsättning ska vara delaktiga och ha inflytande
samtidigt som ett funktionshinderperspektiv integreras i verk-
samhetsområden och beslutsfattande. Alla verksamheter ska
ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars
särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderor-
ganisationer ska stärkas ytterligare genom samverkansavtal.
Våld i nära relation drabbar oftast kvinnor och vissa grup-
per som hbtq-personer, yngre och äldre kvinnor, kvinnor med
funktionsnedsättning, missbruksproblem eller utländsk bak-
grund. Arbetet för att bemöta och omhänderta våldsutsatta
människor ska fortsätta att utvecklas. Arbetet utgår från hand-
lingsplanen för våld i nära relationer. En del i planen är att alla
som söker hälso- och sjukvård eller tandvård inom Region Kal-
mar län ska få frågan om psykisk och fysisk våldsutsatthet.
Hbtq-personers situation ska uppmärksammas och deras
rättigheter garanteras. Det gäller även kunskapen kring olika
funktionshinder.
Utveckling av nära vård
Begreppet nära vård innebär ett nytt sätt att arbeta med hälsa,
vård och omsorg. Nära syftar på både geografi, tid eller/och
relation och bygger på ett sammanhållet system där patienten
är i fokus och där alla delar av vården tar gemensamt ansvar.
Nya arbetssätt kommer att innebära att resurserna kan använ-
das bättre, vilket i sin tur banar väg för ökad delaktighet och
tillgänglighet för invånarna.
Under planperioden ska arbetsformer där primärvård, psy-
kiatri, somatisk vård och kommun ingår fortsätta att utvecklas,
liksom former för att patienten själv kan ta ansvar för delar av
sin vård. Arbetssättet innebär en helhetssyn på patientens situ-
ation, behov och förutsättningar. Personcentrering och delak-
tighet ska förbättras för att underlätta koordinering och stödja
patienter vid långvariga och kroniska sjukdomar.
Erfarenheter från tidigare utvecklingsprojekt, som till exem-
pel Hemsjukhuset i Borgholm, ska användas för att fortsätta
omställningsarbetet. Resan mot en mer nära vård kommer att
kräva förändrade uppdragsstrukturer och stora satsningar. Ar-
betet är långsiktigt och kräver uthållighet och ett modigt ledar-
skap. Alla delar av hälso- och sjukvården ska tillsammans sträva
efter förflyttning mot öppna och nära vårdformer i varje sam-
manhang och beslut. Detta innebär en förändring av arbetssätt
inom samtliga vårdande förvaltningar och ett krafttag utifrån
helheten. Primärvården är det området som av naturliga skäl
omnämns mest, men flera delar av psykiatrin och sjukhusets
verksamheter behöver ingå i de kommande förändringarna.
Omställningen måste ske i dialog och genom samverkan och
ordnat införande där ekonomi, resurser och kompetens be-
aktas. Det pågående arbetet med kompetensförsörjning och
digitalisering ska stödja arbetet mot målbilden.
Hälso- och sjukvården ska ha ett mycket tätt samarbete med
kommunens sjuksköterskor och hembesök av läkare ska göras
både planerat och akut efter patientens behov. Hälso- och
sjukvården ska finnas på plats fysiskt och digitalt samt ha en
hög tillgänglighet utifrån patientens behov. På de tre sjukhu-
sen ska strukturer skapas för konsultation, mottagningar och
möjlighet till hembesök. Digitala arbetssätt kan användas som
en del i dessa arbetssätt.
Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda personcentrerade
och integrerade hälsotjänster, något som primärvården är bäst
lämpad för. En stärkt primärvård kan bidra till mer jämlik hälsa
och ökad resurseffektivitet. Att hitta hållbara, stabila och lång-
siktiga lösningar för att bemanna primärvården på mindre orter
är prioriterat. I takt med att primärvårdens uppdrag utökas ska
ytterligare resurser tillföras. Målet är 100 miljoner under man-
30 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
datperioden. Erfarenheter från Hemsjukhuset visar att en fast
läkarkontakt och en tät samverkan med kommunen leder till
en tryggare och mer nära vård för invånarna. Detta arbetssätt
implementeras inom resten av primärvården så att patienten
upplever en sammanhållen vård. En fast vårdkontakt kan även
finnas för en begränsad insats under en period, för patientens
trygghet. Primärvården är navet som ska samspela både med
specialistvård på och utanför sjukhusen, med kommunal häl-
so- och sjukvård samt omsorg. Detta innebär ett förändrat ar-
betssätt för primärvården med tydligare stöd till kommunens
sjuksköterskor.
Arbetet med patientkontrakt, en gemensam överenskom-
melse mellan patient och vårdgivare som ska öka samskapan-
de och ge bättre resultat för hälsa och vård, ska fortsätta. Pa-
tientkontraktet visar tydligt på vad nästa steg i är patientens
vård och behandling.
För att undvika besök på akutmottagningen om det inte
behövs, ska ambulanssjuksköterskor erbjuda patienter, där det
är lämpligt, att stanna kvar i hemmet och bli kontaktad av sin
hälsocentral dagen efter för att bestämma ytterligare åtgärder.
Hälsocentralen ska aktivt följa upp kontakten med sjukhuset
om patienten hamnar där.
Ambulansverksamheten har en viktig roll i utvecklingen av
den nära vården. Ett särskilt fokus ska ligga på ambulansverk-
samhetens framtida uppdrag och kompetensbehov. Under
planperioden ska ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil ge-
nomföras.
Primärvårdsjourernas uppdrag ska vara likvärdiga över hela
länet och primärvården ska vara ett ännu tydligare stöd till
kommunens sjuksköterskor. Det är viktigt att även hembesök
till de med störst behov ska kunna utföras på jourtid för att öka
tillgängligheten och tryggheten för de mest sjuka.
Digital förnyelse för en köfri vård
Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglig-
het till hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till alla verksamheter
ska fortsatt prioriteras och en stor del innebär satsningar på
digitalisering. Under planperioden ska en strategi tas fram för
invånarens digitala vårdkontakter tillsammans med en digital
vårdgaranti.
Principen ska vara att invånaren ses som huvudaktör i sitt
eget ärende genom att kunna göra så mycket som möjligt själv.
Det innefattar exempelvis att söka information, lämna uppgif-
ter om hälsostatus, boka tid för konsultation och följa upp sina
resultat. Ett konkret exempel är Internetbaserad kognitiv be-
teende terapi som är en behandlingsmetod som erbjuds via
1177 Vårdguidens e-tjänster. Under planperioden planeras
metoden att breddinföras inom barn- och ungdomspsykiatrin.
I kontakt med första-linjens-vård ska invånaren både kunna
klicka in, ringa in eller gå in för en första kontakt. Den egna in-
formationen ska föras vidare i vårdprocessen oavsett kanal och
samma information ska inte behöva lämnas mer än en gång.
Den digitala tekniken ska vara användbar, säker och skapa
nytta för både patienter och medarbetare. Strategin för att
uppnå en sammanhållen vårdkedja är att sammanlänka be-
fintliga verktyg som 1177 Vårdguiden, webtidbok och digitalt
vårdmöte. Samtidigt ska nya delar byggas in och utvecklas,
som chatt, växling mellan telefon och video samt automatisk
bedömning och guidning till rätt vårdnivå eller egenvård.
Digitala kanaler för vårdmöten ska utvecklas för att underlät-
ta vårdkontakter för patienter och närstående men även för att
underlätta samordning med andra vårdaktörer. Genom 1177
Vårdguidens e-tjänster finns nu möjlighet för patienter att delta
i digitala vårdmöten med sin hälsocentral. Under planperioden
ska användandet öka och tekniken ska införas inom all verk-
samhet.
Försök pågår även för en virtuell mottagning som är en en-
het som erbjuder digitala besök utan fysisk adress. En virtu-
ell mottagning kan bemannas av personal från olika delar av
organisationen för att möjliggöra besök vid enklare behov.
Den virtuella mottagningen erbjuder endast digitala tjänster,
till exempel besök via video, och inga fysiska besök. Rehabili-
teringen har idag en virtuell mottagning, digital rehabilitering.
Mottagningen är länsövergripande och erbjuder videomöten
vardagar.
Under planperioden fortsätter satsningen på att öka känne-
dom om 1177.se och webbplatsen ska tydliggöras som första-
handsval för den som söker råd eller kontakt med hälso- och
sjukvården. Ett basutbud av e-tjänster ska införas inom hela
verksamheten samtidigt som tjänster ska utvecklas och fortsät-
ta att breddas. Formulärtjänster med möjlighet att lämna upp-
gifter innan ett besök samt webtidbok med möjlighet att boka
eller ändra tid skall byggas ut.
Under 2018 har en funktion för att komplettera pågående
telefonsamtal med 1177 med video testats på ett par hälsocen-
traler. Detta innebär att ett telefonsamtal snabbt och enkelt vid
behov kan bli ett videosamtal. Under planperioden skall denna
teknik breddas till samtliga hälsocentraler samt till andra lämp-
liga enheter.
För invånare med kroniska sjukdomar är kontinuitet och
trygghet en viktig del av vårdprocessen. Här kan digitala hjälp-
medel stödja och ge egenkraft. Många av dagens kroniska
sjukdomar kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjuk-
vård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig både
för patientens välbefinnande och för samhällsekonomin. Regi-
onen kommer under planperioden pröva och utvärdera en ny
vårdprocess för invånare med kronisk sjukdom. Detta för att
patienten ska kunna göra egna mätningar i hemmet som se-
32 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
dan skickas in till hälso- och sjukvården och följs upp. På så sätt
kan invånaren få stöd i sin situation och proaktiva insatser kan
göras vid behov. Målet skall vara en god kontinuitet för invå-
naren samt ett proaktivt arbetssätt. Långsiktigt ska antalet per-
soner som insjuknar i kroniska sjukdomar minska. Erfarenheter
ska göras från projekt inom till exempel Hemsjukhuset.
Internetbaserad kognitiv beteendeterapi är en behandlings-
metod som erbjuds via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Under
planperioden ska metoden breddinföras inom barn- och ung-
domspsykiatrin.
Den digitala arbetsmiljön ska vara ett stöd i mötet med in-
vånarna samt underlätta beslut och kommunikation genom att
ge tillgång till rätt information och rätt person vid rätt tillfälle.
Med väl utvecklade vårdsystem ges mer tid för patientmöten
samt flexiblare och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Genom
ökad automatisering och ett situationsorienterat IT-stöd ges
medarbetarna möjlighet att utföra en mer effektiv vård. En
del i detta är arbete med gemensam vårddokumentation och
fler automatiska datauttag till kvalitetsregister, ett arbete som
fortsätter under planperioden. Ett annat exempel är det på-
gående arbetet med en enhetlig och strukturerad hantering
av patienters bildjournal, till exempel ultraljudsundersökningar
och bilder på hudförändringar.
Under 2019-2023 görs en gemensam satsning på vårdin-
formationssystemet COSMIC där åtta landsting och regioner
medverkar. Den övergripande målbilden är att COSMIC ska
vara ett sammanhållet vårdinformations- och processtöd som
syftar till att skapa ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet, effektivi-
tet och patientdelaktighet. Utvecklingen kommer att ske inom
fyra fokusområden: patientens väg, vårdens stöd, gemensam
verksamhetsutveckling och plattform för innovation.
Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
Det systematiska förbättringsarbetet kring Varje dag lite bätt-
re – kraften hos många! har över tid förbättrat kvaliteten i den
hälso- och sjukvård som erbjuds länets invånare. Detta arbete
stärks genom koppling till det gemensamma system för kun-
skapsstyrning som Sveriges regioner och landsting har etable-
rat under den gemensamma visionen Vår framgång räknas i liv
och jämlik hälsa – tillsammans gör vi varandra framgångsrika.
Region Kalmar län ska även fortsättningsvis erbjuda Sveriges
bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet.
I systemet byggs samverkan och kopplingar så att regioner-
na stärker varandra ytterligare i kvalitetsarbetet. Förutsättning-
ar skapas också för att etablera nya, mer effektiva och ända-
målsenliga former för samverkan med staten och den del av
hälso- och sjukvården som drivs i primärkommunal regi.
Arbetet omfattar bland annat riktlinjer, förbättringsarbete
och uppföljning. Ett konkret exempel är det kliniska kunskaps-
stöd för primärvård som lanserats som ett stöd i patientmötet
och som ett förtydligande av samverkansytor mellan primär-
vård och den specialiserade vården. Det pågående nationella
arbetet om kunskapsstyrning och etablering av regionala cen-
tra för psykisk hälsa kommer att vara centralt i det fortsatta ar-
betet med standardiserade vårdprocesser inom psykiatrin.
För att möta framtidens behov krävs ökad specialisering men
också utökad samverkan för att nå en sammanhållen vårdkedja
över hela länet. Ortopediverksamheten i Oskarshamn ska ut-
vecklas så att fler utomlänspatienter kan tas emot.
Satsningar för att utveckla kvaliteten och tillgängligheten
inom cancervården ska fortsätta. Genom standardiserade
vårdförlopp har vårdflödena förändrats till att patienter med
uttalad misstanke om cancer prioriteras. Detta arbete perma-
nentas under planperioden. Cancersjukvården i sydöstra sjuk-
vårdsregionen fortsätter att utvecklas med Regionalt cancer-
centrum som drivande kraft.
En utredning om cancer är gjord som pekar på flera utveck-
lingsområden. Målsättningen är att patienten ska ges större
delaktighet under hela vårdförloppet och få ett förbättrat stöd
under rehabilitering. Här ses flera möjligheter genom bättre
nyttjande av ny teknik, till exempel vidareutveckling av Min
vårdplan. Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabili-
tering ska implementeras. Med tanke på att antalet cancerfall
ständigt ökar behöver Region Kalmar län ha en hög utredning-
skapacitet när det gäller cancerdiagnoser. Bland annat etable-
ras ett tätare samarbete med klinisk genetik i Linköping för ut-
redning av ärftliga sjukdomar. Nya metoder och ny teknik inom
området behöver ständigt bevakas.
Invånarna i norra länet ska uppleva en god tillgång till akut
kirurgisk vård. Västerviks sjukhus ska fortsätta vara ett sjukhus
med akut kirurgisk verksamhet. För att upprätthålla uppdraget
krävs en tillräckligt bred elektiv verksamhet. En handlingsplan
för hur den akutkirurgiska kompetensen långsiktigt ska säkras
och utvecklas vid Västerviks sjukhus ska tas fram genom att
bland annat pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin. Hand-
lingsplanen ska även redogöra för hur sjukhusens upptag-
ningsområden kan utformas för att tydliggöra och säkerställa
det akutkirurgiska uppdraget. Handlingsplanen ska utarbetas
gemensamt inom de kirurgiska verksamheterna i länet. Even-
tuella ytterligare beslut om lokal nivåstrukturering ska alltid
föregås av risk- och konsekvensbeskrivning för det akuta upp-
draget och kompetensförsörjningen.
Kartläggning av den psykiatriska öppenvården ska fortsätta
för att säkerställa god vård för patienter med psykisk sjukdom.
Inom ramen för arbete runt bättre vård mindre tvång fortsät-
ter arbetet för att minska behovet av tvångsvård. Terapiformer
för behandling av patienter med självskadebeteende såväl för
barn och vuxna ska spridas för ökad jämlikhet. Självvald inlägg-
ning inom specialistpsykiatrin kommer att testas som pilot un-
der planperioden. Metoden kommer därefter att utvärderas.
Socialstyrelsen har tagit med metoden repetitiv transkraniell
magnetstimulering (rTMS), i de nationella riktlinjerna för vård
vid depression och ångest. Förutsättningar för ett införande av
behandlingsmetoden har utretts och ambitionen är att lägga
till rTMS till psykiatrins behandlingsutbud under 2019.
Suicidprevention är fortsatt prioriterat och under planperio-
den ska ett standardiserat vårdförlopp för suicidnära personer
införas. Insatser ska göras för att öka kunskapen om suicidnära
personer och för att uppmärksamma och upptäcka dessa pa-
tienter. En ökning ses av barn som insjuknar i typ 1 diabetes.
För att stödja barn som drabbas av diabetes ska Region Kalmar
län utreda införandet av diabeteskonsulenter på länets barn-
och ungdomskliniker. En diabeteskonsulent fungerar som en
länk mellan sjukvård, förskola och skola.
Under planperioden inrättas en sammanhållen palliativ en-
het på Västerviks sjukhus. Enhet ska fungera som ett komple-
ment till hemsjukvården, för att skapa en större trygghet och
förbättra kvaliteten på vården i livets slutskede.
Säker hälso- och sjukvård
Region Kalmar län ska erbjuda en god och säker vård och ar-
beta systematiskt och förebyggande för en nollvision när det
gäller undvikbara vårdskador. Brister i patientsäkerhet orsakar
skador som innebär ett lidande för patienten, höga kostnader
samt bristande förtroende för hälso- och sjukvården.
Arbetet ska fortsätta utifrån ett vårdpreventivt arbetssätt
inom riskområden som trycksår, vårdrelaterade infektioner,
säker läkemedelsbehandling och läkemedelshantering. Det
vårdpreventiva arbetet ska identifiera risker, analysera och följa
upp avvikelser samt arbeta med förebyggande åtgärder uti-
från evidensbaserad kunskap. Ett konkret exempel är markör-
baserad journalgranskning som är ett verktyg för att upptäcka
undvikbara vårdskador. Detta har implementerats inom vuxen-
och rättspsykiatrin och resultaten ska nu bidra till utveckling av
verksamheten. Ungefär en tredjedel av alla vårdskador utgörs
av vårdrelaterade infektioner. Ett långsiktigt och systematiskt
förbättringsarbete planeras för att kartlägga och ta fram under-
lag för rätt åtgärder. Följsamheten till basala hygienrutiner och
klädregler behöver förbättras med en målsättning på 100 pro-
cent eftersom ökad följsamhet leder till minskning av vårdrela-
terade infektioner. Region Kalmar län har lägst förekomst av
trycksår i Sverige, men trots det finns förbättringsmöjligheter.
Genom att tidigt identifiera patienter med ökad risk för
trycksår och sätta in förebyggande åtgärder kan andelen pa-
tienter med trycksår uppkomna på sjukhus minska. Regionen
ska ha fortsatt fokus på långsiktigt och systematiskt förbätt-
ringsarbete för att nå målet att inga inneliggande patienter ska
få trycksår.
Grunden för säker hälso- och sjukvård är systematiskt arbete
och goda kunskaper i patientsäkerhetsfrågor på alla nivåer. Ar-
betet ska därför inriktas på att stärka patientsäkerhetskulturen
vilket innebär att vårdens alla nivåer ska engageras i arbetet
för att bygga långsiktiga strukturer, god arbetsmiljö och säk-
ra processer. För att bibehålla hög patientsäkerhet behöver
både patient och medarbetare vara delaktiga i arbetet. Region
Kalmar län ska fortsätta att arbeta för att behålla och förbättra
kunskap och kompetens. Ökad antibiotikaresistens hos bak-
terier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Region Kalmar län
arbetar långsiktigt för att bromsa utveckling och spridning av
antibiotikaresistenta bakterier genom optimering av antibioti-
kaanvändningen. Inriktningen är att följa resistensutvecklingen,
verka för följsamhet till behandlingsrekommendationer samt
uppföljning och återkoppling av förskrivning på förskrivarnivå.
Alkoholfrihet under tiden före och efter operationer mins-
kar påtagligt risken för komplikationer. Arbetssätt som stödjer
patienter till alkoholfrihet i samband med operation har där-
för arbetats fram och ett gemensamt införande i hela sydöstra
sjukvårdsregionen planeras med start under 2019 n
33R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Långsiktig inriktning och mått
Region Kalmar län ska arbeta för att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9)
Andelen invånare i länet som använder tobak dagligen
Andel invånare med fysisk aktivitet 150 min/vecka
Andel kariesfria 19-åringar
Antal fallskador äldre
Relativ femårsöverlevnad vid cancersjukdom
Överlevnad tjugoåtta dagar efter hjärtinfarkt
100 %
< 10 %
> 80 %
> 40 %
<50/100 0 inv. >80 år
> 65 %
> 75 %
Forts nästa sida
34 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
� Utreda förutsättningarna för att införa diabeteskonsulenter � Utreda förutsättningarna för hälsosamtal för 40, 50, och
60-åringar � Redovisa en långsiktig handlingsplan för omställningen till
nära vård � Redovisa en handlingsplan för stärkt tillgänglighet på lä-
nets akutmottagningar � Redovisa en strategi för invånarens digitala vårdkontakter
tillsammans med en digital vårdgaranti � Redovisa en handlingsplan för hur den akutkirurgiska
kompetensen långsiktigt ska säkras och utvecklas vid Väs-terviks sjukhus. Handlingsplanen ska pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin samt redogöra för hur sjukhusens upptagningsområden kan utformas för att tydliggöra och säkerställa det akutkirurgiska uppdraget
� Utreda förutsättningarna för att genomföra ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil
� Redovisa ett reviderat program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden 2019-2022
Uppdrag
Långsiktig inriktning och mått
Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård
Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges bästa tillgänglighet
Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppgå till 50 %
Folkhögskolorna ska öka bildnings- och utbildnings-nivån i länet
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Andel vårdtillfällen där patienten har fått en vårdskada (undvikbar skada)
Andel trycksår – sjukhusförvärvade
Vårdrelaterade infektioner
Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar
Tillgänglighet – 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter
Kontakt med primärvården samma dag
Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar
Fast läkarkontakt i primärvården (av de som sökt primärvård)
Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjuk-vården inom 90 dagar (somatik och psykiatri)
Operation/behandling inom 90 dagari den specialiserade hälso-och sjukvården
Psykisk hälsa inom primärvård -14 dagar till bedömning
Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ung-domspsykiatrin
Andel barn och ungdomar som erbjuds en tid till Barn och ungdomshälsan inom 14 dagar
Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och ungdomspsykiatrin
Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad
Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser
0 %
0 %
< 4 %
< 9 %
95 %
100 %
100 %
75 %
90 %
90 %
100 %
90 %
80 %
80 %
50 %
> 75 %
De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat.
En av Sveriges bästa arbetsplatser
Medarbetare
36 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
En av Sveriges bästa arbetsplatser
Strategisk personal- och kompetensförsörjning
Region Kalmar läns samlade kompetens hos medarbetare och
chefer är den viktigaste och avgörande tillgången för att nå
mål och framgång. Region Kalmar län står inför stora utma-
ningar som betydande generationsväxling och en alltmer rörlig
arbetsmarknad. Det ställer krav på bättre resursutnyttjande, att
kunna attrahera rätt kompetens, bedriva en patientsäker vård
och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Mål-
sättningen är därför högt satt - att vara en av Sveriges bästa
arbetsplatser. Det gör att vi måste kraftsamla på alla nivåer i
organisationen. Att arbeta i Region Kalmar län ska vara me-
ningsfullt och utvecklande, varje dag.
Minskade kostnader för hyrpersonal ger ökade förutsätt-
ningar för en god arbetsmiljö. Detta kan i sin tur öka möjlig-
heterna att både attrahera och behålla kompetens. För att
tillgodose verksamheternas kompetensbehov och därmed
beroendet av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvår-
den krävs insatser på flera nivåer på kort och lång sikt. Syftet
är att kunna bedriva en patientsäker hälso- och sjukvård som
medverkar till kontinuitet och trygghet, bättre arbetsmiljö och
minskade kostnader. Arbetet med att minska beroendet av
bemanningsföretag är högt prioriterat och fortsätter med stor
kraft både i länet och nationellt. Bland åtgärderna finns sats-
ning på decentraliserad läkarutbildning, särskilda satsningar på
AT-tjänster och PTP-tjänster, arbetsgivarfinansierad utbildning
samt tydliggörande kring när och hur hyrbolag ska användas.
En effektiv resursanvändning och fortsatt kompetensutveck-
ling av medarbetare har avgörande betydelse för kompetens-
försörjningen, liksom ett gott ledarskap och tydliga lokala verk-
samhetsknutna målsättningar. Verksamheten behöver prova
nya arbetssätt, utveckla befintliga yrkesroller, arbeta med di-
gital omställning och förbättra samverkan för att ta tillvara på
medarbetarnas tid, kunskap och engagemang.
Attrahera och rekrytera medarbetare
För att rekrytera nya medarbetare sker både kort- och långsik-
tiga insatser. Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla
Region Kalmar läns arbetsgivarvarumärke. Målsättningen är att
Region Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet.
Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare.
37R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
En av Sveriges bästa arbetsplatser
bli än offensivare och skapa nya öppningar via sociala medier
och målgruppsanpassade aktiviteter. Den som söker anställ-
ning vid Region Kalmar län möts av arbetsgivarlöftet ”Ett me-
ningsfullt och utvecklande arbete, varje dag”.
Tidiga kontakter med skolan ökar möjligheterna att presen-
tera Region Kalmar län som en framtida arbetsgivare och att
visa spännvidden av yrken. Ett samarbete med länets syofunk-
tioner ska inledas för att öka deras kunskap om Region Kalmar
län, liksom att möta skolungdomar för att knyta värdefulla kon-
takter för framtiden.
Samverkan med lärosätena i regionen fortsätter och går in i
en ny fas i samband med den decentraliserade läkarutbildning-
en via Linköpings universitet. Läkarutbildningen kommer även
att innebära en stärkt akademisk utbildnings- och forsknings-
miljö samt på sikt en förbättrad personal- och kompetensför-
sörjning av läkare. Den kommande läkarutbildningen blir en
viktig del i detta arbete men bör även som en synergieffekt
leda till en allmän kompetensutveckling inom fler områden.
Delfinansiering av sjuksköterskeutbildningen inom mellersta
och norra länsdelen fortsätter i samarbete med Linnéuni-
versitetet. Satsningen på utlandsutbildad personal med legi-
timationskrav inom hälso- och sjukvården utvidgas genom att
ge möjlighet till svenskutbildning och praktik även inom andra
yrkesområden.
Utveckla och behålla medarbetare
Förbättringsstrategin Varje dag lite bättre – kraften hos många
ligger bakom många goda resultat och får verksamheten att
ständigt ta steg framåt och möta framtida utmaningar. Strate-
gin grundar sig på att alla medarbetare har ett ansvar för både
dagens arbete och för att utveckla verksamheten framåt. Regi-
on Kalmar län ska värna om denna förbättringskultur genom att
ge förutsättningar för och inspirera till ständiga förbättringar.
För att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser krävs medar-
betare som är stolta över sin arbetsplats och det arbete man
utför. Alla medarbetare ska känna sig sedda och lyssnade till.
Större verksamhetsförändringar ska ske i nära dialog och sam-
verkan. Medarbetarna är de viktigaste ambassadörerna för att
38 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
stärka arbetsgivarvarumärket och attrahera nya medarbetare.
De medarbetarundersökningar som genomförts visar att
medarbetarna trivs, är engagerade och känner sig sedda.
För att behålla befintliga medarbetare genomförs sats-
ningar på förbättrade arbetsvillkor, långsiktig löneutveckling,
möjlighet till kompetensutveckling och karriärutveckling, ökad
delaktighet och stimulans till nya, innovativa arbetssätt. Region
Kalmar län har i flera år arbetat med sin lönestrategi för att sti-
mulera erfarenhet och goda arbetsinsatser. Satsningar har sär-
skilt gjort på vissa yrkeskategorier exempelvis specialistutbilda-
de sjuksköterskor och barnmorskor. Satsningar ska fortsätta ske
inom grupper som i verksamhets- och löneanalysen bedöms
aktuella. En möjlighet att premiera med trohetsbonus för med-
arbetare med lång erfarenhet och goda arbetsinsatser ska prö-
vas. Olika modeller ska prövas för att skapa bättre arbetsvillkor
och för att erbjuda medarbetare hälsosamma arbetstider med
möjlighet till nödvändig vila.
Sedan 1 januari 2018 kan samtliga medarbetare ansöka om
heltidsanställning. Erbjudande om heltid bidrar till bilden av
Region Kalmar län som en modern organisation och en att-
raktiv arbetsgivare. Möjligheten att arbeta heltid är viktigt ur
ett jämställdhetsperspektiv och ett sätt att möta medarbetares
önskemål. Lediga tjänster är i stor utsträckning heltidstjänster
eller med tillägg om heltidsmöjligheter. Andelen medarbetare
med heltidsanställning ökar.
För att nya oerfarna medarbetare inom vården ska få en bra
introduktion till sitt arbete har ett introduktionsår för sjukskö-
terskor utvecklats. Detta har uppmärksammats positivt och har
också utvidgats till andra yrkesgrupper, såsom fysioterapeuter
och arbetsterapeuter. Introduktionsåret utvärderas för att vida-
reutvecklas.
För medarbetare med längre erfarenhet kan utveckling och
nya utmaningar vara viktigt. Region Kalmar län ska skapa en ut-
veckling som bidrar både till verksamhetens bästa och till med-
arbetarens utveckling. Ett exempel är utbildningsanställningar
för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker
som ges specialistutbildning. Det sker en årlig prioritering
kring vilka specialiteter det bör satsas extra på. Satsningar på
specialistutbildning inom andra yrkesgrupper kan också kom-
ma att bli aktuella. Ett annat exempel är kombinationstjänster
med inriktning på kvalitet/forskning som inrättas för att bidra
till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verksam-
heter.
Medarbetarnas tid, kunskap och engagemang ska tas till-
vara på bästa möjliga sätt och för detta krävs rätt kompetens
på rätt plats och utveckling av yrkesrollerna. Vårdadministrati-
va uppgifter ska ske på rätt nivå och bemanningen optimeras
utifrån patientens behov. En arbetsmodell har tagits fram för
detta och fungerar som ett verktyg för att uppnå ett bättre re-
sursutnyttjande samt att effektivisera och utveckla yrkesroller.
Modellen bidrar till att kartlägga flöden ur ett patientperspek-
tiv, att identifiera flaskhalsar och dubbelarbete samt belysa
vilka yrkeskategorier som utför de vårdadministrativa uppgif-
terna. Målet är att arbetsuppgiften ska utföras av den yrkes-
kategori som är bäst lämpad och att öka tiden för arbete som
är värdeskapande för patienten. Det ger mer patienttid och
bättre användning av medarbetarnas kompetens. Erfarenhet-
erna från arbetet med bättre resursutnyttjande ska spridas så
fler kan ta dra nytta av lärdomarna och arbetet ska utvärderas
kontinuerligt. För att minska vårdadministration ska bland an-
nat vårdnära service och digitalisering utvecklas ytterligare. En
ökad digitalisering öppnar för både effektivare verksamhet och
bättre kvalitet.
Verksamheten inom regionens kliniska träningscentrum ökar
snabbt och ska under planperioden förstärkas och utvecklas
till ett länsövergripande kompetenscentrum. Ett sådant kom-
petenscentrum kan bidra till samverkan och gemensamma ut-
bildningsinsatser med kommuner och andra aktörer. Här kan
exempelvis utbildningar i grundläggande och fördjupad för-
bättringskunskap, metodutbildningar samt hälsofrämjande ut-
bildningar hållas. Innovationsslussen, som ingår i det regionala
innovationssystemet, ska fortsätta att utvecklas för att vara ett
stöd för både interna och externa parter. Via innovationsslus-
sen ska ges stöd att förverkliga sina idéer, från idé till prototyp,
testbädd och kommersialisering.
En hälsofrämjande arbetsplats
En god arbetsmiljö är grunden för medarbetarnas trivsel och
hälsa. Medvetenhet hos medarbetare när det gäller en hälso-
sam livsstil och ett hållbart arbetsliv är viktiga parametrar för en
god arbetsmiljö. Region Kalmar län har nolltolerans mot krän-
kande särbehandling och sexuella trakasserier.
Handlingsplanen för hälsosammare arbetsplatser och mins-
kad sjukfrånvaro är styrande i det hälsofrämjande arbetet. I
planen anges bland annat att Region Kalmar län särskilt ska
uppmärksamma medarbetare som riskerar en längre sjukskriv-
ning. En fortsatt satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering
med individuellt anpassade arbetsuppgifter ska ske med per-
sonliga tjänster med målet lägre sjukskrivningstal. Ambitionen
är att öka antalet medarbetare med lönebidragsanställningar.
Region Kalmar län ska genom att till exempel stödja hälso-
inspiratörernas arbetsplatsarbete erbjuda en hälsofrämjande
arbetsmiljö där medarbetarnas hälsa och ett förebyggande
arbete prioriteras. Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor per
år för att stimulera till olika friskvårdsinsatser som i sin tur kan
leda till minskade sjuktal. Ett hälsobokslut som ger möjlighet till
40 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Långsiktig inriktning och mått
Region Kalmar län ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Andel medarbetare som i medarbetarenkäten ut-trycker stolthet över att arbeta i Region Kalmar län
Sjukfrånvaron inom Region Kalmar läns alla verksamheter
Hållbart medarbetar engagemang (HME)- Moti-vation, ledarskap och styrning
> 75 (indexvärde)
< 4,2 %
> 80 (indexvärde)
De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat.
� Redovisa en ledarskapsstrategi � Redovisa ett årligt hälsobokslut � I samverkan med kommunerna redovisa en analys av kom-
petensbehov i länet av hälso- och sjukvårdspersonal så-som sjuksköterskor och undersköterskor och kommunala omsorgsverksamheter i länet
Uppdrag
bättre uppföljning inom arbetsmiljöområdet ska utvecklas.
Medarbetar- och säkerhetsenkät genomförs vartannat år. Re-
sultaten från enkäten används till att stärka och utveckla ar-
betsmiljö- och säkerhetsarbetet på arbetsplatserna. Utveck-
lingsområden är till exempel ökad delaktighet och förbättrad
arbetsrelaterad hälsa. Möjligheten att komplettera den större
enkäten med en förenklad variant kommer att prövas.
Företagshälsovårdens uppdrag och dimensionering har ut-
retts för att öka insatserna på alla nivåer. Särskilt fokus kommer
att läggas på hälsofrämjande arbete, men även på att minska
den psykiska ohälsan.
Medarbetarnas kunskap om hur man kan påverka miljön i
det dagliga arbetet ska öka, bland annat genom miljöombu-
dens arbete.
Verksamheten ska präglas av jämställdhet och kulturell
mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen, den europeiska
deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lo-
kal och regional nivå. I enlighet med den nya diskrimineringsla-
gen kommer arbetet mot diskriminering att fortsätta utvecklas
och efterlikna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga
lönekartläggningen genomförs och eventuella osakliga löne-
skillnader åtgärdas. Utbildning i jämställdhet är påbörjad för
politiker, nyckelpersoner och ledningsgrupper. Arbetet utveck-
las vidare för att täcka hela diskrimineringsområdet.
Ett digitalt förslagsystem för idéer har implementerats.
Detta gör det möjligt för varje medarbetare att lyfta förbätt-
ringsidéer och även att se och bygga vidare på andras idéer.
Förbättringsprogrammen har tematiseras och riktats mot spe-
cifika områden. Utbildning i förbättringskunskap ges via kliniskt
träningscenter/kompetenscenter som regelbundet återkom-
mande kurser.
Ett stärkt ledarskap
Ett gott chef- och ledarskap utgör en viktig del i att nå målet
att vara en av landets bästa arbetsplatser. För att skapa ett en-
hetligt ledarskap och förtydliga chefsrollen satsar Region Kal-
mar län på konceptet Utvecklande ledarskap (UL) sedan 2016.
Med ett utvecklande ledarskap baserat på en gemensam
värdegrund kan utmaningar hanteras och möjligheter tas tillva-
ra. Till konceptet tillförs även en utbildning i indirekt ledarskap
(IL) för ledningsgrupper och chef som leder genom annan chef.
Satsningen på att stödja chefer med lagutveckling, handled-
ning och mentorskap fortsätter.
För att förtydliga Region Kalmar län syn på ledarskapet ska
en ledarskapsstrategi utvecklas. Chefernas uppdrag, ansvar
och roll förtydligas och en revidering av nuvarande chefsriktlin-
je göras.
Chefers arbetsmiljö är särskilt utsatt och ett riktvärde på
högst 35 medarbetare per chef rekommenderas för att öka
möjligheterna till bättre arbetsmiljö och verksamhetsnära
chefskap. Antalet medarbetare ställs i relation till organisation,
struktur, geografi med mera, och kan därför bli både högre och
lägre än riktvärdet. Målet är att ytterligare minska antalet med-
arbetare per chef till 25 n
God ekonomisk hushållning
Medarbetare
42 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
God ekonomisk hushållning
God hushållning skapas genom att verksamheten bedrivs på
ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil fi-
nansiering som grund. En del i det ekonomiska ansvaret inne-
bär att säkerställa att Region Kalmar län har en god ekonomi
på lång sikt. En ekonomi som ska präglas av medvetna beslut
för att möta förändringar. Framtidens utmaningar inom fram-
förallt hälso- och sjukvården kräver ifrågasättande av befintliga
strukturer och anpassning till nya arbetssätt. Utgångspunkten
är att varje generation ska bära kostnaderna för det utbud som
generationen beslutar om och själv konsumerar.
En hållbar ekonomi ska ge möjlighet att klara anpassningar
från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder.
För att hantera konjunktursvängningar och skapa handlingsfri-
het är det viktigt att över tid ha ett positivt resultat (överskott).
Detta ställer krav på att nämnder och förvaltningar inte för-
brukar mer resurser än de som finns tillgängliga. Det ekono-
miska resultatet ska vara tillräckligt stort för att säkerställa fram-
tida behov av pensionsutbetalningar, ny- och återinvesteringar
i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning
För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska
följande finansiella mål nås. � Resultatet ska respektive år uppgå till minst 2 procent av
skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning � Investeringarna ska finansieras med egna medel
Ett självklart krav är att Region Kalmar län förvaltar skattemed-
len på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att bedriva
hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Det
gäller oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av pri-
vata utförare. Nya metoder, verksamheter, projekt och investe-
ringar ska införas med medvetna beslut där hänsyn är tagen till
regionens prioriteringar och ekonomi.
En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av både ekono-
mi och verksamhet är också en nödvändig förutsättning för att
leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning.
Regionens ekonomiska förutsättningar 2019-2021
Ekonomiskt utgångsläge
Ekonomin är i grunden stark och sedan 2005 har resultatet varit
positivt. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och lång-
siktigt god ekonomi. Det egna kapitalet uppgår till 2 333 Mkr
vilket ger en trygghet inför framtiden.
Region Kalmar län ska över tid ha ett resultat som gör att fi-
nansiella risker och förändringar av skattekraften kan hanteras.
Likviditeten ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betal-
ningsberedskap. I årsredovisningen 2017 uppgick likviditeten
till 1 341 Mkr.
I prognosen för 2018 (efter juli) beräknas ett nollresultat vil-
ket innebär att resultatmålet inte kommer att nås. Kostnads-
utvecklingen är hög och förvaltningarnas underskott beräknas
öka jämfört med föregående år. För att bibehålla en stark eko-
nomi och klara finansiering av pensioner och kommande inves-
teringar, med ökade driftskostnader, måste åtgärder vidtas för
att minska kostnader och ha en budget i balans. Arbetet med
effektiviseringar och kostnadssänkande åtgärder följs upp i di-
aloger och i rapportering till nämnder och styrelse.
För samtliga verksamheter i Region Kalmar län måste nya
behov främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdis-
poneringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre
hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra
detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett
utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna.
I Regionplan 2019-2021 beslutas om de ekonomiska ramar-
na i ett treårsperspektiv. Det ger en långsiktighet i regionens
verksamheter och en god grund för regionstyrelse, nämnder,
delegationer och regionledning att följa verksamheterna i di-
alog med verksamhetsföreträdare. I verksamhetsdialogerna
ingår ett resonemang kring måluppfyllelse, ekonomiska förut-
sättningar, handlingsplaner och aktiviteter. Inom ramen för dia-
logerna hanteras även riktade statsbidrag som årligen fördelas
via överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och som riktar in sig på särskilda områden
inom främst hälso- och sjukvården.
Inom hälso- och sjukvården pågår ett långsiktigt arbete med
aktiviteter kopplade till handlingsplanen för att minska beroen-
det av bemanningspersonal. Arbetet utgår från den nationella
samordning som nu sker för att även fortsättningsvis bedriva
en patientsäker hälso- och sjukvård som medverkar till kontinu-
itet och trygghet, bättre arbetsmiljö och minskade kostnader
för bemanningsföretag.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan en längre tid en
obalans mellan budget och ekonomiskt utfall. Kostnaderna för
köpt vård och läkemedel svarar för del av hälso- och sjukvårds-
Regionen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs
ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med
lägsta möjliga resursinsats.
43R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
God ekonomisk hushållning
förvaltningens budgetavvikelse och årligen sker avstämning
med målsättning av säkerställa budgetramen för läkemedel
och köpt vård. Flera aktiviteter pågår för att minska kostnadsut-
vecklingen och på alla nivåer förs dialog om åtgärder för ökad
kostnadseffektivitet. Under planperioden kommer en ny mo-
dell för verksamhetsplanering på sjukhus- och basenhetsnivå
att successivt införas. Syftet är att stärka och tydliggöra chefer-
nas ansvar och förbättra förutsättningarna för målstyrning avse-
ende produktion och kvalitet, kopplat till de ekonomiska förut-
sättningarna. En viktig förutsättning för att klara uppdraget är
att ha en välfungerande dialog mellan verksamhetsföreträdare
och ledning, samt att det finns en systemförståelse och kost-
nadsmedvetenhet i organisationen. Arbetsmodellen kommer
innan breddinförande att prövas i mindre skala under 2019 och
sedan utvärderas. Utvärderingen kommer att ligga till grund
för det fortsatta arbetet. Utöver ovanstående kommer fortsatt
arbete pågå för att utveckla den ekonomiska styrningen i syfte
att nå en budget i balans.
Region Kalmar län står inför stora utmaningar då de demo-
grafiska förändringarna med framförallt fler äldre innebär en
ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och därmed ett ökat
kostnadstryck. Utöver de demografiska behoven beräknas
kostnaderna också öka som en följd av bl.a. bättre behandling-
ar och nya läkemedel.
Allt mer aktivt är arbetet med att ta tillvara digitala lösningar
som ger stöd för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt re-
sursutnyttjande. Förenklingar genom nya tjänster och verktyg,
ökad automatisering med hög patientsäkerhet är några delar
som kommer patienten tillgodo och samtidigt ger hälso- och
sjukvården förutsättningar att ge en effektiv vård. Många infö-
randen ger möjlighet till ekonomiska effektiviseringar oftast i
kombination med förbättrad kvalitet.
För perioden 2018-2025 planeras investeringar för närmare
3,7 miljarder kronor. Det avser lokaler för specialistpsykiatri i Kal-
mar, Oskarshamn och Västervik, neonatalverksamheten i länet
men också tidigare beslut om lokaler. I samband med att lokaler
färdigställs ökar kostnaderna för avskrivningar och drift. Under
de kommande åren ökar också kostnader för externa lokaler.
Region Kalmar län följer och deltar aktivt i det nationella ar-
betet om ett oberoende av bemanningsbolag 1 januari 2019.
Prognosen för 2018 visar att kostnaderna ökar jämfört med året
innan. Arbetet med att minska beroende av bemanningsbolag
är fortsatt prioriterat inom hälso- och sjukvården och det har
såväl ekonomisk betydelse som det har vad gäller kvalitet, ar-
betsmiljö och kontinuitet.
För att det ska vara möjligt att bedöma hälso- och sjukvår-
dens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska
resultat, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sam-
manhang. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla metoder
för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som
stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Kunskap om
kostnad för resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda
prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma
om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadsef-
fektiv.
44 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Resultatutjämningsreserv
I kommunallagen regleras god ekonomisk hushållning (från
2005) samt resultatutjämningsreserv (från 2013). Avsättning till
resultatutjämningsreserv (RUR) är frivillig men när detta får ske
framgår av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning.
Syftet med RUR är att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del
av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att
täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Region
Kalmar län har gjort avsättningar vid tre tillfällen sedan 2013
och värdet uppgick till 145 Mkr i årsredovisningen 2017. Stor-
leken på RUR maximeras till totalt 5 % av skatteintäkter och
generella statsbidrag.
Riktvärdet för att avgöra om RUR får disponeras är att jäm-
föra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderla-
get för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste
tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om
det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet.
En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett
negativt balanskravsresultat, d.v.s. så mycket som krävs för att
balanskravsresultatet ska komma upp till noll.
Enligt den nya redovisningslagen som träder i kraft 1 januari
2019 ska finansiella instrument som innehas för att generera
avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Det
innebär att de egna riktlinjerna för avsättning till resultatutjäm-
ningsreserven kommer att ses över under 2019.
Underlag för planering
Regionens ekonomiska förutsättningar för att tillgodose med-
borgarnas behov är i huvudsak beroende av: � samhällsekonomins tillväxt och dess påverkan på skatte-
underlaget � befolkningsutvecklingen i länet � kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag � skattesats � patientavgifter och regelverk
Samhällsekonomin och skatteunderlaget
Den samhällsekonomiska bedömningen inklusive utveckling
av skatteunderlag och bidrag är hämtade från Sveriges Kom-
muner och Landstings (SKL) Ekonomirapport maj 2018 och
EkonomiNytt som presenterades i augusti 2018.
SKL bedömer att skatteintäkterna i kommuner, landsting och
regioner kommer att öka betydligt långsammare de komman-
de åren i jämförelse med de senaste åren. Orsaken är främst att
antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i
samma takt som hittills.
Den främsta utmaningen på kort sikt för landsting och regioner
är att bromsa kostnadsutvecklingen och få en ekonomi i ba-
lans. En dämpad skatteunderlagsutveckling kommer leda till
betydande behov av effektiviseringar de närmaste åren. Andra
stora utmaningar är rekryteringsbehoven, höga investeringsni-
våer och omställning av vården.
Samhällsekonomins tillväxt
Svensk ekonomi är i högkonjunktur med stark tillväxt och högt
resursutnyttjande. Konjunkturen bedöms nå sin topp under år
2019 och försvagas därefter när bostadsbyggande och offentli-
ga investeringar beräknas avta. Samtidigt förväntas svensk ex-
port gynnas av tillväxt i omvärlden och initialt dämpa konjunk-
turnedgången. Men när antal arbetade timmar under nästa år
inte alls förväntas öka sker en snabb inbromsning av skatte-
underlagstillväxten. Med den befolkningsökning som har skett
och de demografiska förändringarna som bedöms ske förvän-
tas behov av vård och omsorg öka. Sammantaget riskerar det
skapa ett betydande ekonomiskt underskott i sektorn.
Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under flera år. Syssel-
sättningen har ökat och arbetslösheten minskat och bedöms
fortsätta minska ytterligare innan den når ett jämviktsläge. Trots
det har löneutvecklingen varit dämpad och inhemskt inflations-
tryck lågt.
NYCKELTAL FÖR DEN SVENSK A EKONOMIN
Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021
BNP* 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6
Arbetade timmar* 2,0 1,9 0,3 - 0,3 0,3
Arbetslöshet nivå 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0
Timlön 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5
KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8
* Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: EkonomiNytt, SKL augusti 2018
45R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
OLIK A SK ATTEPROGNOSER
Skatteunderlagets utveckling
Skatteunderlagstillväxten har under flera år varit hög. Det har
varit möjligt tack vare en lång period av sysselsättningsökning.
SKL bedömer att den starka skatteunderlagstillväxten dämpas
från och med 2019. Det främsta skälet är en lägre utveckling av
arbetade timmar. Även pensionsinkomsterna ökar i långsamma-
re takt från och med 2018. Kommuner och landsting har under
de senaste årens långa konjunkturuppgång, som bedöms pl-
ana ut under det närmaste året, kunnat vänja sig vid en stark
real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt
uppgått till närmare 2 procent per år. Under kommande år för-
väntas den reala skatteunderlagstillväxten ligga på mellan 0
och 0,5 procent per år.
Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 2021 2017-2021
SKL augusti 4,5 3,7 3,3 3,3 3,9 20,1
SKL april 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6
Regeringen april 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8
ESV april 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8
Källa; Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL
Befolkningsutveckling
Beräkningarna vad gäller befolkningsutveckling baseras på
SKL:s prognos. Befolkningen i Kalmar län beräknas årligen öka
med ca 1 100 invånare under perioden 2017-2021.
Befolkningsutveckling Kalmar län 2017-12-31 2018 2019 2020 2021
Verklig Prognos Prognos Prognos Prognos
Prognos SKL 243 536 244 652 245 819 247 030 248 224
Årlig förändring 1 116 1 167 1 211 1 194
Årlig procentuell förändring 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 %
Källa: SKL augusti 2018
Statsbidrag
Det osäkra parlamentariska läget innebär att budgetproposi-
tionen för 2019 är försenad. Som en konsekvens av detta base-
ras nivån på statsbidragen på tidigare budgetbeslut. I Region-
plan 2019-2021 förutsätts däremot att statsbidragen avseende
profession samt cancer fortsätter i någon form.
Bidrag består i huvudsak av � Kommunalekonomisk utjämning � Generella statliga bidrag � Riktade statsbidrag
Kommunalekonomisk utjämning och generella
statliga bidrag
Översyn kostnadsutjämningssystemet
I november 2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med
uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning
för kommuner och landsting. Ett slutbetänkande presentera-
des den 1 oktober 2018. Uppdraget har varit att överväga hur
större samhällsförändringar fångas upp av det nuvarande kost-
nadsutjämningssystemet, men också utreda möjligheter till för-
enklingar. Utredaren föreslår ett ikraftträdande 1 januari 2020.
46 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Inför 2016 tillfördes kommuner och landsting 10 miljarder kro-
nor för mer resurser i välfärden. Pengarna fördelas dels via det
kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per
invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till an-
tal asylsökande och nyanlända under perioden 2016-2021. Från
och med 2021 kommer hela tillskottet fördelas via utjämningen
som ett generellt statsbidrag.
Läkemedelsbidraget
Enligt fastställd överenskommelse för år 2018 erhåller landsting
och regioner 27,8 miljarder kronor i bidrag för kostnader för
läkemedelsförmånerna m.m.
I bidraget ingår: � läkemedelsförmånerna på 25,1 miljarder kronor � 1,6 miljarder kronor för vissa läkemedel förskrivna enligt
smittskyddslagen, vissa överföringar av läkemedel till slutenvården, vissa överföringar av förbrukningsartiklar, samt visst bidrag för dostjänsten
� läkemedel för behandling av hepatit C ingår i beloppet, ett bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden för år 2018, vilket motsvarar 1 044 Mkr
På samma sätt som tidigare regleras större avvikelser från de
kostnadsprognoser avtalet bygger på med en särskild risk- och
förlustdelningsmodell. När det gäller återbäring under 2018
ska 60 procent tillfalla regionerna och 40 procent tillfalla staten.
Bidraget beräknas för 2018 uppgå till 715 Mkr. SKL:s bedöm-
ning är att förmånskostnaderna ökar i långsammare takt fram-
över jämfört med de senaste åren. För 2019-2021 beräknas
bidraget på samma nivå som 2018.
Riktade statsbidrag
Riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården
Förlossningsvård, kvinnors hälsa samt barnhälsovård
Jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossnings-
vården och kvinnors hälsa, 400 Mkr per år 2016-2019. I budget-
propositionen 2018 utökades satsningen på förlossningsvård
och kvinnors hälsa med en miljard kronor per år 2018-2022.
Medel som ska stärka personaltätheten och förbättra arbets-
miljön. Medel inom satsningen får även användas för insatser
inom neonatalvården. Förstärkning av primärvårdens insatser
för kvinnors hälsa, 130 Mkr per år 2016-2019.
Öka tillgängligheten inom barnhälsovården för grupper
som har sämre hälsa och tandhälsa samt förstärka information
och kommunikation om vaccinationer med 137 mkr per år
2018-2020.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa
För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga
vuxna förstärktes den befintliga satsningen inom området psy-
kisk ohälsa med ytterligare 280 Mkr per år 2016-2019 fördelat
på att stärka ungdomsmottagningarnas verksamhet och för att
stötta nya initiativ inom till exempel självinläggningsverksam-
heter eller första linjens psykiatri. Barn- och ungdomspsykiatrin
och förstalinjens psykiatri för barn och unga i primärvården ska
stärkas, med 100 Mkr per år under 2018-2020.
I budgetpropositionen 2018 fortsätter satsningen på psykisk
hälsa barn och vuxna med 500 mkr 2018 och 1 miljard kronor
2019-2020. Satsningen ska stärka första linjens vård samt den
specialiserade vården för barn och vuxna.
En miljard kronor per år under perioden 2018–2021 för att
stödja att rätt vård ges i rätt tid, den så kallade patientmiljar-
den. Köerna ska kortas och samordningen mellan olika delar i
vården ska förbättras samtidigt som den medicinska kvaliteten
bibehålls. Bidraget ska också stimulera landstingen att införa
patientkontrakt.
Goda förutsättningar för vårdens medarbetare
Två miljarder per år till att förbättra personalsituationen och
utveckla vårdens verksamheter under 2018–2021.
De riktade statsbidragen inom ”En kvalitetssäker och ef-
fektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess” (tidigare be-
nämnda sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin)
kommer att upphöra fr.o.m. 2019. En ny lagstiftning förväntas
träda i kraft 2019-01-02 gällande koordineringsinsatser.
Statsbidrag övriga verksamheter
Näringsdepartementet beslutar årligen om regionala utveck-
lingsmedel, s.k. 1:1-medel och medlen fördelas till aktörer i
länet som bedriver regionala utvecklingsprojekt. I takt med att
nya statliga uppdrag tillkommer söks finansiering för dessa. Till
nuvarande uppdrag med bredbandssamordning utgår också
statliga medel.
Till folkhögskolorna bidrar staten med ordinarie statsbidrag
till kärnverksamheten och extra bidrag till särskilda insatser.
Utöver ordinarie anslag söker folkhögskolorna förstärkningsbi-
drag och bidrag för språkligt stöd. Sammantaget under 2018
FÖRDELADE MEDEL 2019-2021
Region Kalmar län 2019 2020 2021
Enligt flyktingvariabler 39,0 23,2 0
Enligt befolkningsfördelning 36,2 50,7 72,4
Summa 75,2 73,9 72,4
*Fördelningen utgår från antalet kommunmottagna 2014 – 2018
(t.o.m. maj) samt antal asylsökande 31 maj 2018.
47R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
verksamheten drygt 55 mkr i statsbidrag. Statsbidrag till regi-
onal kultur fördelas inom kultursamverkansmodellen. Region
Kalmar län fattar beslut om prioriteringar och fördelningen av
statliga och regionala medel inom modellen. Det har sin grund
i den regionala kulturplanen ”Kultur att växa i – Kulturplan
Kalmar län 2022” som är framtagen i dialog med kommuner,
regionala kulturverksamheter, kulturskapare och civilsamhället.
Det statliga stödet 2018 till Kalmar län inom kultursamverkans-
modellen var 31.3 mkr.
Staten ger bidragsstöd till trafik på olönsamma järnvägsba-
nor och enligt genomförd studie är Stångådalsbanans trafik
berättigad av stöd. Tjustbanan är sedan 2014 inte berättigad,
men erhåller under innevarande avtalsperiod ett avvecklingsbi-
drag. Innevarande avtal gäller fram till december 2020 och ger
ett stöd på 21 mkr per år.
Skattesats
År 2019 fastställs till 11:37 per skattekrona.
Förändringar i patientavgifter och regelverk
Höjning högkostnadsskydd
Från och med 1 januari 2019 höjer SCB prisbasbeloppet enligt
socialförsäkringsbalken (2010:110) till 46 500 kr. I och med detta
föreslås en förändring av högkostnadsskyddet för öppenvård
och tandvårdsstöd i enlighet med det som står skrivet i Häl-
so- och sjukvårdslag (2017:30) kring Högkostnadsskydd för
avgifter till landsting. Detta ska fortsättningsvis ligga till grund
för beräkningen av högkostnadsskyddet för öppenvård och
tandvårdsstöd över tid. Hälso- och sjukvårdslagen utgår från
att ingen årligen ska betala mer än högst 0,025 prisbasbelopp i
avgift, vilket innebär en höjning med 50 kronor till 1 150 kronor.
Hälsoundersökning
Smittsamma sjukdomar identifieras ibland inte förrän flera år
efter det att man kommit till Sverige. Ofta fördröjs diagnosen
av kroniska infektioner först när patienten utvecklat sena sym-
tom på exempelvis tuberkulos eller blodsmitta. För att ta bort
eventuella oklarheter kring kostnaden för hälsoundersökning-
en inkluderas även arbetskraftsinvandrade och s.k. ”kärleksin-
vandrade”, där man bedömer att behov föreligger.
Avgifter för självträning och hyror av bassäng
Inför 2019 sker en justering och anpassning av avgifter för själv-
träning i egna lokaler med 150 kr samt en justering med 100
kronor när föreningar utöver patientföreningar hyr bassänger.
Övriga hyreskostnader är oförändrade, enligt tabell ovan.
Biljettpriser KLT
I målsättningen om självfinansieringsgrad har tidigare ingått
samtliga trafikslag (d v s även serviceresor) och har då uppgått
till 50 procent. I Trafikanalys definition av självfinansieringsgra-
den innefattas endast den allmänna kollektivtrafiken. Utfallet
av självfinansieringsgraden för den allmänna kollektivtrafiken i
Kalmar län har legat på 47-48 procent de senaste åren. Målet
om självfinansieringsgrad kvarstår till 50 procent men gäller
för den allmänna kollektivtrafiken. Utvecklingen av självfinan-
sieringsgraden påverkas av hur intäkter från trafiken utvecklas
i jämförelse med kostnaderna för densamma. Viktiga kompo-
nenter för att uppnå den uppställda subventionsgraden är dels
en ökning av antalet resenärer i kollektivtrafiken (målsättning
om 3 %) och dels att taxan följer den generella kostnadsutveck-
lingen i branschen.
Från och med 2019 höjs priset på enkelbiljetter, periodkort
och egenavgifter i färdtjänsten med i genomsnitt 2,5 procent.
Detta innebär en prisjustering för enkelbiljetter och egenavgif-
ten i färdtjänsten med 1 – 2 kr beroende på reslängd. Period-
korten (inkl. färdtjänst) justeras i snitt med 2,5 procent.
Justerad tandvårdstaxa
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som fastställer de
nationella referenspriserna, har justerat sina priser inför 2019
på ett antal åtgärder där också Folktandvården följer justering-
en vilket innebär en genomsnittlig höjning med 0,3 procent.
Ny kommunal redovisningslag
Riksdagen beslutade den 16 maj 2018 om en ny kommunal
bokförings- och redovisningslag utifrån förslagen i utredning-
en ”En ändamålsenlig kommunal redovisning” (SOU 2016:24).
Lagen träder i kraft den 1 januari 2019 och kvarstår som ramlag,
Avgifter för självträning i egna lokaler
Träningskort 10 ggr för självträning i bassäng 600 kr/kortTräningskort 10 ggr för självträning i träningslokal 500 kr/kort
Hyror för bassäng
Patientföreningar 250 kr/tim
Andra föreningar eller motsvarandeI stor bassäng 800 kr/timI medelstor bassäng 700 kr/tim
Externa hyresgäster vid engångstillfällenI stor bassäng 1 000 kr/timI medelstor bassäng 800 kr/tim
Hyra av gymnastiksal 250 kr/tim
48 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
men vissa nya bestämmelser har föreslagits och delar av nuva-
rande normering förs in i lagtexten.
Utredningen föreslog att pensionsförpliktelser skulle re-
dovisas enligt fullfonderingsmodellen, dvs. att samtliga pen-
sionsförpliktelser ska tas upp i balansräkningen som skuld eller
avsättning. I propositionen föreslår regeringen istället att nu-
varande modell för redovisning, den s.k. blandmodellen, kvar-
står i avvaktan på vidare utredning vilket också beslutats i riks-
dagen. Regeringen bedömer att det bör utredas vidare vilka
konsekvenser en ändrad redovisningsmodell får på ekonomin
samt hur en sådan ändring påverkar balanskravet och kravet på
god ekonomisk hushållning.
Enligt den nya lagen ska finansiella instrument som inne-
has för att generera avkastning eller värdestegring värderas
till verkligt värde. Vid övergången kommer skillnaden mellan
bokfört och verkligt värde hanteras som byte av redovisnings-
princip och redovisas direkt mot eget kapital. Löpande föränd-
ringar från införandet kommer sedan att redovisas över resul-
taträkningen vilket kommer att medföra större fluktuationer i
resultatet. Orealiserade vinster och förluster ska undantas vid
beräkningen av årets balanskravsresultat.
Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande
Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som
placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP).
Avkastningen beräknas årligen till fyra procent. Finansiella kost-
nader avser kostnader för värdesäkring av pensioner. Den
finansiella kostnaden består av ränte- och basbeloppsupp-
räkningar. Beräkning av pensionskostnader sker enligt bland-
modellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 inte
tas upp som en avsättning i balansräkningen utan redovisas
som en ansvarsförbindelse. Pensionskostnaderna består av
dagens intjänande av pensioner, utbetalningar från ansvars-
förbindelsen samt värdesäkring. De kommande åren beräknas
pensionskostnaderna öka vilket beror på att avsättningen för
de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Största
bidraget här är från lägre inkomstbasbelopp som ger lägre
inkomsttak och därmed fler och större förmånsbestämda pen-
sioner. Den finansiella kostnaden som tillkommer för värdesäk-
ring av pensioner ökar betydligt.
Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbe-
talningar. Riktlinjerna, som styr hur pensionsskulden ska värde-
ras finns beskrivna i RIPS 17.
Antaganden för pris- och löneutveckling
I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting
(SKL) sin bedömning av prisutveckling. Det baseras på ekono-
miska antaganden och justeras i takt med nya bedömningar
av samhällsekonomin. I indexet ingår inga volymförändringar.
I prognosen från april bedömer SKL att läkemedelspriserna
minskar med 0,7 procent de kommande två åren. Ökade kost-
nader för nya läkemedel ingår inte i SKLs prognos.
Landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedel beräknas till 2,8
procent för 2019, 3,4 procent 2020 och 3,4 procent 2021.
Årlig procentuell förändring 2019 2020 2021
Löner inklusive lönekartläggning 2,9 3,2 3,3
Sociala avgifter 2,6 5,2 3,5
Läkemedel – 0,7 – 0,8 – 0,8
Övriga driftskostnader och intäkter 2,7 2,4 2,4
Landstingsprisindex, exklusive läkemedel 2,8 3,4 3,4
SKL, april 2018
ANTAGANDEN 2019-2021 | %
49R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Löner inklusive lönekartläggning samt övriga driftskostna-
der och intäkter
Region Kalmar län utgår från SKL:s generella bedömning, men
särskild hänsyn tas till lokala förutsättningar där den svaga in-
täktsutvecklingen är en faktor att ta hänsyn till. Indexuppräk-
ning för löner bedöms till 2,4 procent och för övriga kostnader
till 1,7 procent.
Sociala avgifter
Den förmånsbestämda delen i arbetsgivaravgiften beräknas
preliminärt ligga på samma nivå som föregående år, till 46,00
procent för 2019. I december varje år får Regionen via SKL be-
sked om den slutliga arbetsgivaravgiften.
Läkemedel
Årligen görs en analys som ligger till grund för omfördelning
mellan förvaltningarna inom den totala budgetramen för läke-
medel utifrån introduktion av nya läkemedel och beräknade
volym- och kostnadsförändringar.
En särskild pott avsätts för finansiering av nya läkemedel
inom ramen för processen för Ordnat införande av nya läkeme-
del. Bedömningen inför 2019 är att kostnaderna för nya läke-
medel fortsätter att öka med ca 5 procent (35 Mkr) jämfört med
2018 och det gäller i huvudsak inom områdena smittskydd och
cancer.
Regionsjukvård
Region Kalmar län har tillsammans med Region Jönköping och
Region Östergötland en överenskommelse om samverkan och
vård i Sydöstra sjukvårdsregionen och vid Universitetssjukhuset
i Linköping. Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarsta-
gande för verksamheter som är av regional karaktär.
Avtalskonstruktionen bygger på en fast (65 %) respektive rör-
lig del (35 %) för att säkra långsiktig finansiering samtidigt som
kostnadskompensationen på kort sikt blir rimlig vid förändra-
de volymer. Från och med 2019 tillämpas denna avtalsmodell,
med en fast och en rörlig del, på all såld och köpt vård mellan
dessa tre regioner.
Avstämning sker årligen där hänsyn tas till volym i relation
till kostnad för den senaste treårsperioden. För 2019 beräknas
kostnaden för köpt vård på US i Linköping öka med 23,0 Mkr.
Hälsoval och övrig beställd vård
Ersättningen i Hälsoval och övrig beställd vård räknas upp
enligt landstingsprisindex, LPIK, exklusive läkemedel, med 2,8
procent. Ersättningen för allmäntandvård 3-23 år uppgår till en
fast del på 692 kronor per listad och en rörlig del på 0-1614 kro-
nor per listad med möjlighet till extra ersättning enligt särskilda
bestämmelser. Det utgår särskild ersättning till Folktandvården
för specifika uppdrag gällande; behandlingsansvar för barn
0–2 år, sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna
3–23 år, kollektiva preventiva insatser, samt utbildningsinsatser
för privata vårdgivare.
Index kulturverksamhet och organisationsstöd
Bidrag till kulturverksamhet och organisationsstöd räknas upp
med 2,8 procent.
Index för trafik
Nettobudgetramen för beställningstrafik, buss och tågtrafik
uppräknas med 2,5 procent.
Avskrivningar och internränta
Internräntan, som följer rekommendationen från SKL, beräknas
till 1,50 procent. Internräntan används för beräkning av kapi-
taltjänstkostnader och påverkar bl.a. den interna hyresprissätt-
ningen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till
beräknade investeringar, fastställd investeringsplan samt mo-
dellen för komponentavskrivning.
Uppdrag och överenskommelser
Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019
Behov av finansiering av den del som kommer att ingå Region
Kalmar län har beslutats i särskild överenskommelse. Främst
kommer verksamheten ingå i den nya Regionala utvecklings-
förvaltningen, men även andra delar av Region Kalmar län
kommer att innefattas.
Finansieringen från kommunerna kommer fortsättningsvis
ske via årliga bidrag som baserar sig på nuvarande medlems-
avgift till Regionförbundet i Kalmar län, med avdrag för den
del som finansierar det kommande kommunförbundet. Bidra-
get ska ses som en del i grundfinansieringen av verksamheten
och är ovillkorat. Den årliga uppräkningen av bidraget sker på
samma sätt som uppräkningen av medlemsavgiften i Region-
förbundet räknats upp. Uppräkningen baserar sig därmed på
utvecklingen av respektive kommuns skatteintäkt och statsbi-
drag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem.
Fördelning av det egna kapitalet vid avvecklingen stipuleras
i förbundsordningen och omställningsbidraget delges Region
Kalmar län som ett engångsbelopp uppgående till samma
belopp som regleras till respektive kommun vid avvecklingen
av Regionförbundet i Kalmar län. Det egna kapitalet uppgick
vid utgången av 2017 till totalt ca 28 Mkr, men kommer att på-
verkas av resultatet för 2018. Kommunernas andel av det egna
kapitalet uppgår till drygt 65 %, eller drygt 18 Mkr vid utgången
50 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
av 2017. Därmed möjliggörs en omställningsperiod om 2-3 år
för Region Kalmar län att anpassa verksamheten.
Denna överenskommelse gäller mellan 2019-01-01 – 2024-
12-31 och parterna har en gemensam ambition att överens-
kommelsen därefter förlängs med samma avtalslängd.
Ramen för den regionala utvecklingsnämnden exklusive
kultur och bildning baseras på landstingets tidigare avgifter
och bidrag samt nivån på kommunernas bidrag till regional ut-
veckling. Det återstår i dagsläget ett arbete att säkerställa den
slutliga ramen för den regionala utvecklingsnämnden, varför
omställningsbidragets storlek justeras årligen under omställ-
ningsperioden.
Folktandvårdens uppdrag
Uppdraget för Folktandvården framgår i den årliga överens-
kommelsen som även ligger till grund för den ersättning som
Folktandvården erhåller för sitt uppdrag.
Tandvård ska erbjudas samtliga som är bosatta i länet och
målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för
hela befolkningen. Kvalitén i verksamheten ska systematiskt
och fortlöpande utvecklas och följas upp.
Folktandvården skall svara för avgiftsfri barn- och ungdom-
standvård enligt LOV avseende specialisttandvård, uppsökan-
de verksamhet och nödvändig tandvård till vissa grupper, tand-
vård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, tandvård för
asylsökande samt övrig tandvård för vuxna i den omfattning
som bedöms lämplig. Folktandvården skall även tillgodose be-
hovet av akuttandvård till dem som vistas i länet.
Vårdval inom primärvård
Inom primärvård finns två beslutade vårdval, Hälsoval och vård-
val psykisk hälsa. En av grundprinciperna i vårdval är att ersätt-
ningen till vårdenheterna följer patientens val.
Hälsovalsuppdraget innebär att vårdenheterna ansvarar för
att grundläggande hälso- och sjukvård inom området allmän-
medicin för alla åldersgrupper kan ske på vårdenheten. Vård-
val psykisk hälsa innebär att leverantören svarar för behandling
inom området psykisk hälsa. Målgrupp för detta uppdrag är
patienter som är 18 år eller äldre och som har behov av primär-
vårdens insatser inom området.
Vårdvalens uppdrag beslutas årligen av regionstyrelsen och
ligger till grund för den ersättning som utbetalas till vårdgivar-
en/leverantören.
Uppdragen ska främja en personcentrerad vård genom en
välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan
vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen
stödjer detta med hjälp av prestationsbaserade besöksersätt-
ningar för de besök som kräver en större tidsåtgång, till exem-
pel hembesök, vårdplanering mm. Primärvården har en utma-
ning när det gäller vård i glesbygd och ersättningsmodellerna
ska i möjligaste mån främja en jämlik vård över länet.
Vårdenheten/leverantören ska ge planerad och oplanerad
vård i form av utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad,
rådgivning och uppföljning. Uppdraget innebär också att en-
heterna ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstings-
prisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar
i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/priorite-
ringar som beslutas.
Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning enligt
en modell som är baserad på SKLs så kallade basuppföljning
för primärvården. Utöver detta sker en årlig fördjupad uppfölj-
ning där samtliga vårdenheter revideras. Revisonen är baserad
på ett analysunderlag och utförs i dialog med respektive enhet.
Ett syfte är att ge vårdenheterna/leverantörerna stöd i sitt kva-
litet- och förbättringsarbete.
Vårdval inom tandvård
Inom tandvård finns ett beslutat vårdval kallat Vårdval Tandvård
i Kalmar Län. En av grundprinciperna i vårdval är att ersättning-
en till vårdenheterna följer patientens val.
Vårdvalet innebär att vårdenheterna ansvarar för att erbjuda
länets barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år en regelbun-
den fullständig tandvård. Vårdvalets uppdrag beslutas årligen
av regionstyrelsen och ligger till grund för den ersättning som
utbetalas till vårdgivaren/leverantören.
Uppdraget ska främja en personcentrerad vård genom en
välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan
vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen
stödjer detta med hjälp av en differentierad ersättningsmodell
som styr ersättningen så att kliniker med ett mer krävande pa-
tienter får extra stöttning.
Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild
vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att
avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom upp-
kommer. Uppdraget innebär också att enheterna ska arbeta
hälsofrämjande.
Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstings-
prisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar
i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/priorite-
ringar som beslutas.
Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning och en
årlig fördjupad uppföljning där samtliga vårdenheter revideras.
Revisonen är baserad på ett analysunderlag och utförs i dialog
med respektive enhet. Ett syfte är att ge vårdenheterna/leve-
rantörerna stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete.
51R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Regional kulturverksamhet och organisationsstöd
Under 2018 har kulturnämnden lämnat bidrag till regional
kulturverksamhet med motsvarande 77,4 Mkr. Av detta utgör
landstingsbidrag 46,0 Mkr och resterande 31,4 Mkr utgörs av
ett statligt bidrag till regional kulturverksamhet.
I kulturnämndens ansvarsområde ingår även bidrag till stu-
dieförbund, Smålands Idrottsförbund och SISU samt regionala
ungdomsorganisationer som motsvarade 16,8 mkr för 2018.
Inför 2019 sker en uppräkning av bidragen för kultur och organi-
sationsstöd med landstingsprisindex, LPIK exklusive läkemedel.
ALMI Företagspartner Kalmar län AB
Regionen finansierar ALMI Företagspartner Kalmar län AB till
49 % motsvarande 5,6 Mkr. ALMI:s verksamhetsidé är att ver-
ka för ett dynamiskt näringsliv genom att stimulera och stödja
företag och företagare så att de satsar på tillväxt. Tillsammans
med länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. af-
färsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor.
Medlemsavgift Samordningsförbundet
Samordningsförbundet i Kalmar län bildades 2005. Förbundet
som är ett kommunalförbund där medlemmar är Försäkrings-
kassan, Arbetsförmedlingen, Region Kalmar län samt länets 12
kommuner. Samordningsförbundets uppdrag består i finansiell
samordning inom rehabiliteringsområdet, för att om möjligt
implementeras i egen organisation, dvs. skapa förutsättningar
så att samhällets resurser används på ett bättre sätt och till stör-
re nytta för den enskilde invånaren i Kalmar län.
Samordningsförbundets intäkter styrs av Försäkringskassans
tilldelning av statens medel till förbundet. Försäkringskassan
svarar för halva kostnaden, Region Kalmar län för en fjärdedel
och kommunerna tillsammans för en fjärdedel. Avgiften för Re-
gion Kalmar län uppgår för 2019 till 4,1 Mkr, en ökning med 0,1
Mkr i jämförelse med föregående år n
52 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Resultatbudget 2019-2021 Resultatbudgeten (bilaga 1) visar nettokostnaderna för samtliga verksamheter och
hur dessa finansieras genom skatteintäkter och finansnetto. Summan av dessa pos-
ter utgör årets resultat för respektive år under planperioden. Budgeterat resultat
för 2019-2021 uppgår till 122,2 Mkr, 101,6 Mkr och 41,1 Mkr vilket innebär att det
finansiella målet om 2 procent inte nås för planperioden.
Resultatbudget i Mkr 2019 2020 2021
Ramar styrelse och nämnder -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8
Ram regionsjukvård, läkemedel samt indexuppräkning, finansiell resurs mm -1 685,5 -1 907,8 -2 155,2
-7 327,5 -7 557,4 -7 810,0
Pensioner -218,0 -227,0 -237,0
Patientförsäkringar -33,0 -40,0 -40,0
Avskrivningar -310,0 -310,0 -307,0
Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6
Verksamhetens nettokostnader -7 708,3 -7 969,9 -8 232,4
Finansiering
Skatter, utjämning och generella statsbidrag 7 849,0 8 090,0 8 337,0
Finansiella intäkter 67,5 67,5 67,5
Finansiella kostnader -86,0 -86,0 -131,0
Summa finansiering 7 830,5 8 071,5 8 273,5
Budgeterat resultat 122,2 101,6 41,1
Avvikelse från det finansiella målet -34,7 -60,4 -125,9
Procent 1,6% 1,3% 0,5%
RESULTATBUDGET | MKR
53R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Resultatbudget 2019-2021
Driftramar Regionstyrelsen och nämndernas ramar för 2019 (bilaga 2) uppgår till 5 642,0 Mkr
exklusive köpt vård, läkemedel, avskrivningar och indexuppräkningar mm som för-
delas separat. Nedan redovisas budgetramar per styrelse och nämnder. Driftramar-
na per styrelse och nämnder är i fastvärde 2018 d.v.s. exklusive indexuppräkningar,
samt ramen för köpt vård och läkemedel.
2019 2020 2021
Budget Plan Plan
Regionstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -2 664,8 -2 664,8 -2 664,8
Primärvårdsförvaltningen, exklusive Hälsoval -131,3 -131,3 -131,3
Psykiatriförvaltningen -401,8 -402,8 -402,8
Folktandvården -101,2 -102,2 -102,2
IT-förvaltningen -230,0 -230,0 -230,0
Regionservice -405,7 -405,7 -405,7
Regionrevisionen -4,5 -4,5 -4,5
Centralt administrerad verksamhet
Förtroendevalda -36,3 -36,3 -36,3
Regiondirektörens stab -178,6 -178,6 -178,6
Beställd vård -661,3 -661,3 -661,3
Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7 -119,1 -124,3
Summa Regionstyrelsen -4 929,1 -4 936,5 -4 941,7
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5 -131,5 -131,5
varav bildning -37,3 -37,3 -37,3
varav kultur -67,4 -67,4 -67,4
Summa Regionala utvecklingsnämnden -131,5 -131,5 -131,5
Kollektivtrafiknämnden
Trafikförvaltningen -581,5 -581,7 -581,7
Total -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8
Ram köpt vård, läkemedel samt indexuppräkning
Ram köpt vård -545,7 -545,7 -545,7
Ram läkemedel -881,7 -881,7 -881,7
Pris- och löneuppräkning, finansiell resurs mm -258,1 -480,4 -727,9
-7 327,5 -7 557,4 -7 810,0
DRIFTRAMAR PER FÖRVALTNING OCH NÄMNDER | MKR
* i övrig centraladministrerad verksamhet ingår bl.a. allmäntandvård för barn och unga, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, privata specialister samt centrala anslag för kompetens-utveckling och personliga tjänster.
I Budget och flerårsplan beslutas om mål, mått och aktiviteter för den kommande planperioden. Ett mål är god ekonomisk hushållning som bland annat innebär en ekonomi i balans dvs. utfall inom beslutade ekonomiska ramar. Det innebär att nämnder och förvaltningar i sina verksamhetsplaner ska beskriva åtgärder för att uppfylla målet. Verksamhetsplanerna redovisas i regionstyrelse och nämnder. Uppföljning sker i verksamhetsdialoger, månadsrapporter och verk-samhetsberättelser, som ligger till grund för uppföljning i delårsrap-porter och i samband med årsredovisning.
54 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Verksamhets- och budgetramförändringar, tidigare beslut
Tidigare beslut som påverkar verksamhet och budgetramar för
planperioden avser � Förstärkt palliativ vård på Västerviks sjukhus som ett kom-
plement till hemsjukvården 2,5 Mkr � Nationellt beslut om fri tandvård för barn och unga t.o.m.
det år då de fyller 21 år från 2017, t.o.m. det år de fyller 22 år från 2018 och slutligen t.o.m. det år då de fyller 23 år från 2019. Kostnadsökningar för införande av fri tandvård för barn och unga 23 år, 3,4 Mkr
� I samband med att Byteaterns lokaler byggs ut utökas regionens verksamhetsbidrag. Utöver tidigare beslut om utökning från 2016 om 1 Mkr, sker en utökning med ytter-ligare 2 Mkr från 2018 och från 2019 med ytterligare 2 Mkr vilket innebär en utökning med 5 Mkr från och med 2019
� I planen beräknas intäkter från statsbidrag till bl.a. kvin-nosjukvård, förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa, psykisk hälsa för barn och unga samt vux-na. Inom ramen för överenskommelserna mellan SKL och regeringen kommer handlingsplaner med aktiviteter och riktade insatser tas fram.
Verksamhets- och budgetramförändringar i
Regionplan 2019-2021 � En nationell satsning inom cancervården med standar-
diserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incita-ment har stimulerat landstingen att delta. Satsningen har pågått mellan 2015- 2018 och arbetssätten är nu inarbe-tade i ordinarie verksamhet. För att behålla uppnådda re-sultat och fortsätta utveckla arbetssätt med SVF för can-cer avsätts 6,7 Mkr från 2019.
� För att möjliggöra ytterligare hembesök och öka pri-märvårdens möjlighet att vara ett stöd för kommunernas sjuksköterskor liksom för ambulansens personal, avsätts 8 mkr till ett utökat jouruppdrag. Syftet är att höja tillgäng-ligheten och öka tryggheten för de mest sjuka. Pengarna kommer även att finansiera extra resurser på jouren för att möjliggöra ett ökat nationellt samarbete inom 1177 vilket i sin tur kommer att öka tillgängligheten till 1177.
� För att stärka primärvårdens roll som ett nav i samverkan med specialistvård på och utanför sjukhusen, med kom-munal hälso- och sjukvård samt dess omsorg, avsätts 15 mkr till hälsovalsuppdraget. Dessa medel ska även möj-liggöra för de mest sjuka att få en fast läkarkontakt och en fast vårdkontakt. Handledning av läkarstudenter kommer
även att finansieras via dessa medel. Utökningen ska även finansiera anpassningen till, de i skrivande stund, planera-de förändringar som kunskapsstödet innebär.
� En satsning görs för den fortsatta digitaliseringen. Med-arbetarna ska ha en digital arbetsmiljö som stödjer dem i att utföra sina arbetsuppgifter effektivt genom exempel-vis stöd för mobilt arbetssätt i vårdens alla processer, be-slutsstöd som är integrerat i vårdprocessen och automa-tisering av rutinuppgifter. Digitaliseringen gör det möjligt med ett förändrat fokus från vård på sjukhus till att under-lätta för invånarna att själva kunna ta ansvar för och en-gagera sig i sin hälsa. Nya digitala lösningar ska utvecklas för att tillgodose särskilt äldres behov av avancerad vård i hemmet. För invånarna i Region Kalmar län ska de digitala tjänsterna vara ett naturligt val i kontakt med Regionen. För satsningen avsätts 7,5 Mkr 2019.
� I de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ång-est har Socialstyrelsen tagit med metoden repetitiv trans-kraniell magnetstimulering (rTMS), Förutsättningar för ett införande av behandlingsmetoden har utretts och ambi-tionen är att lägga till rTMS till psykiatrins behandlingsut-bud med 1 Mkr 2019, 2 Mkr 2020 och 3 Mkr från 2021.
� För att korta väntetiderna till rådgivande samtal 1177 un-der kvällar och helger avsätts 1,0 Mkr från 2019.
� Enligt fastställd modell för vårdvalet för tandvård avseen-de barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år, avsätts 1,7 Mkr från 2019.
� Inom området kompetensförsörjning och rekrytering fort-sätter tidigare beslutade satsningar inom ramen för Region Kalmar läns fokusarbete ”En av Sveriges bästa arbets-platser”. Ett flertal aktiviteter pågår för att ytterligare öka attraktiviteten och skapa goda förutsättningar för den framtida personal- och kompetensförsörjningen. Exem-pelvis erbjudande om heltid, översyn av arbetstider, ut-bildningsanställningar, introduktionsår för sjuksköterskor, utökningar av AT, ST- och PTP-tjänster samt särskilda sats-ningar på chef- och ledarskapet.
� Under planperioden avsätts anslag för en utökning med ytterligare sex AT-tjänster, 0,6 Mkr 2019, 3,7 Mkr 2020 och från och med 2021 6,6 Mkr. Kombinationstjänster med in-riktning på kvalitet/forskning ska inrättas för att bidra till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verk-samheter med 0,4 Mkr 2019, 0,7 Mkr 2020 och med 1 Mkr från 2021. För uppdragsutbildningar för specialisttandlä-kare avsätt 1 Mkr 2019 och 2 Mkr från 2020.
Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021
55R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Verksamhets- och ramförändringar 2019-2021
� Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor till en beräknad kostnad med 0,5 Mkr från och med 2019.
� Verksamheternas budget för telefoni justeras med 4 Mkr � För licensavtal (Microsoft), underhålls- och utvecklingsav-
tal (Cambio), säkerhetslösningar mm avsätts 9,7 Mkr � Strategi för klimatkompensation för flygresor där beräk-
nad kostnad för 2019 års åtgärder uppgår till 1,7 Mkr � Ny politisk organisation i Region Kalmar län med 0,9 Mkr
från 2019
� Seniorkortet permanentas och från och med 1 januari kommer satsningen utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning, beräknad kostnad 2,7 Mkr från 2019.
� Anpassningar till Sydtaxan med 0,2 Mkr 2019 och 0,4 Mkr
från 2020 n
56 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Kassaflödesanalys (bilaga 3)
Kassaflödesanalysen visar hur likviditeten förändras under plan-
perioden. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från
resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. De lik-
vida medlen beräknas minska under planperioden, vilket beror
på ökade investeringsnivåer.
Balansbudget (bilaga 4)
Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget ka-
pital, avsättningar och skulder respektive år.
Anläggningstillgångarna består av aktier, långfristiga fordring-
ar, inventarier och fastigheter. Förändringen under perioden
orsakas av nya investeringar samt beräknade avskrivningar.
Omsättningstillgångarna består av förråd, kortfristiga fordring-
ar, placerade pensionsmedel och likvida medel. Förutom för-
ändringen av likvida medel påverkas omsättningstillgångarna
av avkastningen på pensionsmedel samt förändringar i skatte-
fordringar på staten.
Förändringen av eget kapital motsvarar budgeterat resultat
respektive år.
Avsättningen för pensioner ökar årligen till största delen bero-
ende på värdesäkring och nyintjänad förmånsbestämd ålder-
spension.
Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag som för-
delas linjärt i likhet med avskrivningstiden på aktuella objekt.
Kortfristiga skulder består bland annat av leverantörsskulder,
semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kom-
pensationsledighet och för den avgiftsbestämda delen i pen-
sionsavtalet. Förändringarna under planperioden beror på be-
räknade nivåer för den avgiftsbestämda delen.
Fastigheter (bilga 5A)
Region Kalmar län planerar och genomför omfattande inves-
teringar vad gäller både ny- och ombyggnationer. Det avser
bland annat lokaler för specialistpsykiatri i Kalmar, Oskarshamn
och Västervik, neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kal-
mar och Västerviks sjukhus, gemensamma landstingslokaler i
Emmaboda samt energi- och teknikinvesteringar enligt fast-
ställda planer. Det är väsentligt hur vårdens lokaler utformas
för att få lokaler som bidrar till vårdens effektivitet. Ur ett pa-
tientperspektiv ska vårdens lokaler utformas utifrån evidensba-
serade studier och forskningsresultat med bl.a. en-patientrum,
familjefokuserad omvårdnad samt möjliggör för personalen
att vara närmare patienten. Ur ett medarbetarperspektiv ska
miljöerna vara stödjande och funktionella utifrån såväl multidis-
ciplinära som vårdprofessionella arbetssätt. En högre grad av
integration mellan vårdforskning och utbildning ställer krav på
olika typer av mötesplatser, vilket gagnar utveckling av nya sam-
arbetsformer. Byggnaderna planeras och byggs utifrån ett håll-
barhetsperspektiv, det vill säga de måste vara flexibla och för-
ändringsbara för att kunna möta framtida okända krav. Det ska
finnas möjlighet att använda byggnaden för olika funktioner ut-
ifrån byggnadens fysiska förutsättningar, möjlighet att förändra
lokalen samt att kunna expandera och minska utifrån verksam-
hetens behov. Den stora volym av lokalförändringsbehov som
framförs, tillsammans med de objekt som är i planerings- och
byggskede, kräver kvalificerade resurser i en omfattning som
är problematisk att såväl rekrytera som att köpa i en bristyrkes-
bransch. Region Kalmar läns byggnader och verksamheter stäl-
ler större krav på kompetens än vad som är standard för andra
fastighetsägare i regionen.
Kassaflödesanalys och balansbudget
Investeringar
57R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Kassaflödesanalys och balansbudget
Investeringar
Fastigheter
Samtliga kalkyler anges i 2018 års prisnivå.
Investeringsutgifter för byggnationer för de kommande tre
åren uppgår till 2 Mdkr inklusive konstnärlig utsmyckning och
verksamhetsutrustning.Samtliga behovsanalyser och förstudier
genomför Regionservice i samarbete med berörda förvaltningar.
Länsövergripande specialistpsykiatri
Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad specialist-
psykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar beräknas vara klar år 2021.
Den totala investeringsramen uppgår till 937,8 Mkr.
Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad speci-
alistpsykiatri vid Oskarshamns sjukhus beräknas vara klar 2019.
Den totala investeringsramen uppgår till 193,5 Mkr.
Programarbete avseende lokaler för en samlad och samord-
nad specialistpsykiatri vid Västerviks sjukhus pågår. Underlag
för genomförandebeslut som inkluderar en reviderad investe-
ringsram och tidplan beräknas vara klart första halvåret 2019.
Under tiden fram till att de nya lokalerna kan tas i bruk kom-
mer nödvändiga underhållsåtgärder genomföras av befintliga
lokaler. Lokaloptimering av rättspsykiatrins befintliga lokaler
pågår i syfte att tillskapa två platser.
Neonatalverksamhet
Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalverk-
samheten vid Länssjukhuset i Kalmar kommer programarbete
att påbörjas våren 2019 och underlag för genomförandebeslut
beräknas vara klart under hösten 2019. Investeringsram enligt
förstudien uppgår till 105,6 Mkr.
Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalv-
erksamheten vid Västerviks sjukhus kommer programarbete att
genomföras under våren 2019 och underlag för genomföran-
debeslut beräknas vara klart i april 2018. Investeringsram enligt
förstudien uppgår till 41,9 Mkr.
Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Oskarshamns sjukhus
Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för
inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av lokaler
för klinisk kemi och transfusionsmedicin för att säkerställa att
verksamheten kan bedrivas på ett medicinsk säkert sätt och
med god arbetsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt för-
studien till 21 Mkr.
Folktandvården Lindsdal
Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för
inriktningsbeslut tagits fram avseende tillskapande av fler be-
handlingsrum och utökade personalutrymmen för att kunna
möta befolkningens efterfrågan av tandvård samt förbättra
arbetsmiljön. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till
1,5 Mkr.
Stora Trädgårdsgatans hälsocentral, Västervik
Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för
inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av hälso-
centralens lokaler för att åtgärda de mest akuta problemen
med trångboddhet och förbättra och optimera inneklimatet i
hela byggnaden. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien
till 9,5 Mkr.
Cykelparkering vid sjukhusen i Kalmar, Västervik och Oskars-
hamn
Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för
inriktningsbeslut tagits fram avseende ny- och ombyggnad för
cykelparkering vid länets tre sjukhus. Med framtaget förslag
tillgodoses säkrare och fler cykelplatser för både regionens an-
ställda och patienter/besökare till sjukhusen och understödjer
en hälsofrämjande aktivitet samt främjar en långsiktigt hållbar
stadsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 6,5
Mkr.
Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar
Landstinget förvärvade fastigheten Lärlingen 6 den 1 februari
2018. I förvärvet ingick en ombyggnad av fastigheten. Under
hösten 2017 genomfördes programarbete avseende ombygg-
nation enligt konceptet Flexkontor. Ombyggnaden påbörja-
des 2018 och kommer att pågå tom 2019. Regionens del av
ombyggnaden är kostnadsberäknad till 11,6 Mkr.
Tekniska reinvesteringar
Sjukhusbyggnader innehåller verksamheter med snabb ut-
veckling, både medicinskt och tekniskt. Det innebär att lokaler
och teknisk försörjning måste uppgraderas ofta och utformas
med generalitet och flexibilitet, allt för att säkerställa hög till-
gänglighet, ökad redundans samt en optimerad ekonomisk
driftkostnad sett ur livscykel- och hållbarhetsperspektiv. En väl
fungerande teknisk infrastruktur är en förutsättning för att
kunna bedriva en säker och effektiv vård.
59R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Genom kontinuerlig reinvestering inom varje planperiod kan
vårdens försörjningsbehov säkras samtidigt som rekommenda-
tioner enligt MSB (myndigheten för samhällsskydd och bered-
skap) uppnås på ett önskvärt sätt. Den totala investeringsra-
men uppgår till 254,4 Mkr.
Nuvarande vägledning om robusta sjukhus är från 2008 och
uppdatering och revidering pågår för att motsvara dagens och
morgondagens behov (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner
och landsting samt MSB).
Förändrade standarder för att uppnå robusthet enligt nya
riktlinjer måste framgent beaktas, såväl gällande kravställning
vid byggnation som vid förvaltning.
Energiplan
Energiplanen beskriver regionens plan för att uppfylla lagkrav
på energieffektiviseringar enligt EU:s direktiv. Genomförande
av energieffektiviserande åtgärder pågår och kommer fortsätta
under planperioden 2019-2021. Den totala investeringsramen
uppgår till 106,5 Mkr.
Lokaler för ambulansstationer i länet
Ett antal av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga
lokaler. Ombyggnation av ambulansstationerna i Torsås och
Hultsfred pågår. Under planperioden kommer en förstudie
genomföras för alternativ till befintlig ambulansstation i Vir-
serum samt kommer processen fortsätta avseende ambulans-
stationerna i Oskarshamn, Emmaboda, Nybro, Borgholm och
Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållba-
ra lokaler.
Externa lokaler, primärvård, familjecentraler och folktandvård
Om- och tillbyggnad för hälsocentralen Berga Centrum i Kal-
mar pågår.
Förstudie pågår avseende nybyggnation av hälsocentraler i
Högsby, Mönsterås och Gamleby.
Detaljplanearbete pågår med målsättning att skapa byggrätt
för nybyggnation av hälsocentral i Norrlidens centrum.
Ombyggnation pågår avseende familjecentraler i Torsås, Hög-
sby och Mönsterås och samtal pågår med Vimmerby kommun.
En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen i Norrliden
i Kalmar.
Behovsanalyser och förstudier
Sjukhusens lokalstrategiska planer har ett tidsperspektiv om ca
30-40 år och är en sammanställning av aktuella verksamheters
uppskattade framtida behov med logistiska krav samt befintli-
ga byggnaders möjligheter att tillgodose responderande lo-
kalbehov. Det samlade greppet över behov och disponering
av tomt och byggnader visar hur planering och genomförande
av ny-, om- och tillbyggnader kan ske på ett systematiskt sätt
inom respektive fastighet.
Nedan redovisas ett antal objekt enligt sjukhusens lokalstra-
tegiska planer, med hög prioritet där fortsatt process kommer
pågå under planperioden. � Om- till- nybyggnation för radiologen, Länssjukhuset i
Kalmar � Tillbyggnad för ny accelerator, Länssjukhuset i Kalmar � Nybyggnad av landstingsgemensamt arkiv, Länssjukhu-
set i Kalmar � Om- tillbyggnad av centralförråd inklusive lokaler för ste-
rilt gods, Länssjukhuset i Kalmar � Rivning av hus 08, Länssjukhuset i Kalmar � Ombyggnation för behandlingsenhet, Västerviks sjukhus � Plan för lokalbehovet inom Oskarshamns sjukhus � Utökning av MR-kapacitet i länet
Konstnärlig utsmyckning
Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av egna eller
hyrda lokaler har Regionen ansvar för att lokalerna utsmyckas.
För egenägda lokaler reserveras 1 % av byggkostnaden för
konstnärlig utsmyckning, vilket ska finnas med i beslutsunder-
laget. Vid förhyrning eller större ombyggnation av förhyrda lo-
kaler anslås medel efter särskilt beslut och ingår i beslutsunder-
laget. Investeringsramen för konstnärlig utsmyckning uppgår
till totalt 23,9 Mkr.
Utredningar/uppdrag
Behandlingsbad Kalmar och Västervik
Landstingsstyrelsen beslutade den 6 december 2017 att lands-
tinget, i samverkan med Kalmar kommun, ska utreda möjlighe-
terna för en ny rehabiliteringsbassäng i samband med nybygg-
nation av ny simhall i Kalmar. Dialog med kommunen pågår.
Motsvarande dialog pågår med Västerviks kommun avseende
möjlighet till samverkan i en gemensam simhall.
Fysisk tillgänglighet
Gällande regler för tillgänglighet grundar sig i FN:s konven-
tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Det som enligt lag ska gälla i Sverige för fysisk tillgänglighet i
lokaler och utemiljö föreskrivs i Plan- och bygglagen och i Plan-
och byggförordningen (Boverkets byggregler, föreskrifter och
60 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Långsiktig inriktning och mått
God ekonomisk hushållning
Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långiktigt målvärde
Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.
Investeringar ska finansieras med egna medel (självfinansiering)
2 %
100 %
allmänna råd). Dessutom ingår tillgänglighet i diskriminerings-
grunderna enligt Diskrimineringslagen från och med 2015.
Slutligen ställer även Arbetsmiljölagen vissa krav på tillgänglig-
het i arbetsmiljöer.
Region Kalmar län var tidiga med att göra inventering och
vidta åtgärder enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder. En del
brister kvarstår eftersom kraven höjts och förändring skett i be-
dömning av vilka åtgärder som anses som ”rimliga och enkelt
avhjälpta”. Under planperioden kommer en inventering att
genomföras för att identifiera brister. En åtgärdsplan kommer
att tas fram för att åtgärda identifierade brister för att skapa en
god tillgänglighet för våra medborgare och för anställda med
olika funktionsnedsättningar.
Inventarier (bilaga 5 B)
Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 475 Mkr under pl-
anperioden. I budgeten ingår årliga anslag för återinvestering
när det gäller röntgen- och laboratorieutrustning, ambulanser,
övrig medicinteknisk utrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrust-
ning samt förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventa-
rier och utrustning.
För större investeringar vad gäller röntgen- och laboratorieut-
rustning tar hälso- och sjukvården fram långsiktiga planer för
åter- och nyinvestering. I anslaget för laboratorieplan 2019
finns upptaget 9 Mkr för ny gammakamera och för ny automa-
tionsbana 2020 motsvarande 22 Mkr.
För Centraltvätteriet planeras investeringar i nya maskiner un-
der 2019 och 2020 motsvarande 2,3 Mkr. På centralförrådet
planeras investeringar avseende lagerautomater och övervak-
ningssystem 2019-2020.
Beslut om tilläggsavtal till underhållsavtal för vårdinformations-
systemet COSMIC
Sedan hösten 2017 har diskussioner förts inom kundgrupp
COSMIC (8 landsting/regioner och Capio St Göran) om en ge-
mensam utvecklingsplan 2019-2023. Utvecklingen kommer att
ske inom fyra fokusområden, patientens väg, vårdens stöd, ge-
mensam verksamhetsutveckling och plattform för innovation.
Investeringen beräknas för kundgrupp COSMIC till 500 Mkr
2019-2023. För Region Kalmar län innebär det en investering
på 50 Mkr under samma period n Bilagor
Bilagor
62 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
2019 2020 2021
Budget Plan Plan
Regionstyrelsen
Hälso och sjukvårdsförvaltningen -2 664,8 -2 664,8 -2 664,8
Primärvårdsförvaltningen -131,3 -131,3 -131,3
Psykiatriförvaltningen -401,8 -402,8 -402,8
Folktandvården -101,2 -102,2 -102,2
IT-förvaltningen -230,0 -230,0 -230,0
Regionservice -405,7 -405,7 -405,7
Regionrevisionen -4,5 -4,5 -4,5
Centralt adm verksamhet
Regiondirektörens stab -178,6 -178,6 -178,6
Förtroendevalda -36,3 -36,3 -36,3
Beställd vård -661,3 -661,3 -661,3
Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7 -119,1 -124,3
Summa -4 929,1 -4 936,5 -4 941,7
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5 -131,5 -131,5
varav bildning -37,3 -37,3 -37,3
varav kultur -67,4 -67,4 -67,4
Summa -131,5 -131,5 -131,5
Kollektivtrafiknämnden
Trafikförvaltningen -581,5 -581,7 -581,7
Summa -5 642,0 -5 649,6 -5 654,8
Köpt vård -545,7 -545,7 -545,7
Läkemedel -881,7 -881,7 -881,7
Lön, pris och indexuppräkningar mm -248,3 -471,4 -718,2
Finansiell resurs -9,8 -9,0 -9,7
Summa -7 327,5 -7 557,4 -7 810,0
Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6
Pensionsutbetalningar -218,0 -227,0 -237,0
Patientförsäkring -33,0 -40,0 -40,0
Avskrivningar -310,0 -310,0 -307,0
Verksamhetens nettokostnader -7 708,3 -7 969,9 -8 232,4
Skatteintäkter och finansnetto
Skatteintäkter 5 778,0 5 953,0 6 179,0
Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 356,0 1 422,0 1 443,0
Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 715,0
Finansiella intäkter
Ränteintäkter 1,5 1,5 1,5
Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 66,0
Finansiella kostnader
Värdesäkring pensionsskulden -86,0 -86,0 -131,0
Summa skatteintäkter och finansnetto 7 830,5 8 071,5 8 273,5
Summa resultat 122,2 101,6 41,1
Resultatmål 2 procent 157,0 162,0 167,0
Avvikelse i Mkr -34,7 -60,4 -125,9
BILAGA 1, RESULTATBUDGET | MKR
Ramar 2019-2021 2019 2020 2021
Regionstyrelsen 4 929 109 4 936 509 4 942 709
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Utgångsläge 2 655 560 2 655 560 2 655 560
Förändringar Landstingsplan 2018-2020
Palliativa vårdplatser Västervik 2 500 2 500 2 500
Förändringar 2019-2021
Standardiserat vårdförlopp cancer 6 700 6 700 6 700
Ram efter förändringar 2 664 760 2 664 760 2 664 760
Primärvårdsförvaltningen
Utgångsläge 130 347 130 347 130 347
Förändringar 2019-2021
Förstärkning 1177 1 000 1 000 1 000
Ram efter förändringar 131 347 131 347 131 347
Psykiatriförvaltningen
Utgångsläge 400 806 400 806 400 806
Förändringar 2019-2021
RTMs 1 000 2 000 3 000
Ram efter förändringar 401 806 402 806 403 806
Folktandvården
Utgångsläge 99 027 99 027 99 027
Förändringar Landstingsplan 2017-2019
Fri specialisttandvård barn och unga, 21-23 år 1 150 1 150 1 150
Förändringar 2019-2021
Uppdragsutbildning specialisttandläkare 1 000 2 000 2 000
Ram efter förändringar 101 177 102 177 102 177
IT-förvaltningen
Utgångsläge 212 793 212 793 212 793
Förändringar 2019-2021
Digitalisering, utveckling 7 500 7 500 7 500
Licenser, avtal, mm 9 700 9 700 9 700
Ram efter förändringar 229 993 229 993 229 993
Regionservice
Utgångsläge 401 686 401 686 401 686
Telefoni 4 000 4 000 4 000
Ram efter förändringar 405 686 405 686 405 686
Regionrevisionen
Utgångsläge 4 463 4 463 4 463
Ram efter förändringar 4 463 4 463 4 463
BILAGA 2, DRIFTRAMAR | TKR
63R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Driftramarna per styrelse/nämnder är i fastvärde dvs exklusive indexuppräkningar samt ramar för köpt vård och läkemedel.
64 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Ramar 2019-2021 2019 2020 2021
Centraladministrerad verksamhet
Regiondirektörens stab
Utgångsläge 178 559 178 559 178 559
Ram efter förändringar 178 559 178 559 178 559
Förtroendevalda
Utgångsläge 35 413 35 413 35 413
Politisk organisation 900 900 900
Ram efter förändringar 36 313 36 313 36 313
Beställd vård
Utgångsläge 638 284 638 284 638 284
Förändringar 2019-2021
Nära vård 15 000 15 000 15 000
Utökat jouruppdrag 8 000 8 000 8 000
Ram efter förändringar 661 284 661 284 661 284
Övrig verksamhet
Utgångsläge 109 320 109 320 109 320
Förändringar Landstingplan 2015-2017
Läkarutbildning 0 2 000 4 000
Förändringar 2019-2021
Klimatkompensation enligt fastställd modell 1 700 1 700 1 700
Barntandvård 1 700 1 700 1 700
Kombinationstjänster 400 700 1 000
AT-tjänster 600 3 700 6 600
Ram efter förändringar 113 720 119 120 124 320
Regional utvecklingsnämnd 131 476 131 476 131 476
Regional utvecklingsförvaltning 131 476 131 476 131 476
varav kultur
Utgångsläge 65 382 65 382 65 382
Förändringar Landstingsplan 2017-2019
Byteatern, utökad verksamhet 2 000 2 000 2 000
Summa kultur 67 382 67 382 67 382
varav bildning 37 294 37 294 37 294
Kollektivtrafiknämnd 578 553 578 553 578553
Trafikförvaltningen 578 553 578 553 578 553
Förändringar 2019-2021
Anpassning till Sydtaxa 200 400 400
Seniorkort inkl personer med sjukersättning 2 700 2 700 2 700
581 453 581 653 581 653
FORTSÄTTNING BILAGA 2, DRIFTRAMAR | TKR
Prognos Budget Plan Plan
2018 2019 2020 2021
Den löpande verksamheten
Årets resultat 122,2 101,6 41,1
+ ej likviditetspåverkande avskrivningar 304,0 310,0 310,0 307,0
+ ej likviditetspåverkande avsättningar 254,0 256,3 275,8 339,1
+/- justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -185,0 -103,5 -58,9 -59,3
Medel från den löpande verksamheten 373,0 585,0 628,5 627,8
Investeringsverksamhet
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader -641,0 -567,5 -634,5 -786,3
Inventarier -149,6 -156,0 -168,8 -148,3
Finansiella anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten -790,6 -723,6 -803,3 -934,6
Finansieringsverksamhet
Ökn(+)/minskn(-) av långfristiga skulder -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Ökn(-)/minskn(+) av långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Förändring likvida medel -417,7 -138,7 -174,8 -306,9
Likvida medel vid årets slut 923,5 784,8 610,0 303,1
Prognos Budget Plan Plan
2018 2019 2020 2021
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 3 136,5 3 550,1 4 043,3 4 670,9
Omsättningstillgångar 3 092,7 3 020,0 2 910,6 2 669,7
SUMMA TILLGÅNGAR 6 229,2 6 570,1 6 953,9 7 340,6
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 2 333,2 2 455,4 2 557,1 2 598,1
Därav årets resultat 0,0 122,2 101,6 41,1
Därav resultatutjämningsreserv 145,1 145,1 145,1 145,1
Därav övrigt eget kapital 2 188,1 2 188,1 2 310,3 2 412,0
Avsättningar och skulder 3 896,0 4 114,6 4 396,8 4 742,5
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 229,2 6 570,1 6 953,9 7 340,6
BILAGA 3, K ASSAFLÖDESBUDGET | MKR
BILAGA 4, BALANSBUDGET | MKR
65R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Investeringsobjekt
Fördelade på byggnader B, inventarier/
utrustning I och konstnärlig utsmyckning K
Länsjukhuset Kalmar Specialistpsykiatri - nybyggnad B 887 849,2 966 041,9 138 349,2 97 880,2 266 700,0 297 675,0 222 264,0- konstnärlig utsmyckning K 8 428,2 8 799,4 500,0 500,0 1 020,0 3 641,4 3 638,0- verksamhetsutrustning I 41 498,3 43 956,2 500,0 500,0 255,0 3 121,2 38 997,6Neonatal - tillbyggnad B 90 300,0 102 330,5 3 197,3 37 507,1 61 626,2- konstnärlig utsmyckning K 877,2 926,6 212,2 714,4- verksamhetsutrustning I 14 465,9 15 351,3 15 351,3Ny reservkraft för serverhall - ombyggnad B 10 270,1 10 783,6 10 783,6 Oskarshamns sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 186 050,3 188 540,7 132 491,6 86 469,4 52 000,0 2 049,1 - konstnärlig utsmyckning K 1 608,9 1 616,9 1 208,9 732,9 408,0 - verksamhetsutrusning I 5 832,8 5 953,7 412,8 4 904,2 636,7 Renovering av behandlingsbad B 9 450,0 10 933,8 115,8 10 818,0 Västerviks sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 1 195 944,0 1 468 614,2 20 522,1 9 000,0 26 250,0 93 736,6 303 876,6- konstnärlig utsmyckning K 9 432,5 10 331,2 51,0 262,7 1 029,4- verksamhetsutrustning I 65 829,1 73 343,0 270,0 270,0 510,0 520,2 2 122,4Neonatal - ombyggnad B 37 800,0 40 682,3 19 845,0 20 837,3 - konstnärlig utsmyckning K 367,2 380,0 104,0 275,9 - verksamhetsutrustning I 3 774,0 3 911,9 728,3 3 183,6 Emmaboda, landstingsgemensamma lokaler - nybyggnad B 115 850,9 116 738,0 99 038,0 53 306,0 17 200,0 500,0- konstnärlig utsmyckning K 1 309,0 1 320,0 759,0 612,7 561,0 Vimmerby Renovering av behandlingsbad B 8 400,0 9 255,5 110,3 9 145,2 Gemensamt Teknikinvesteringar B 254 427,9 280 232,3 60 427,9 53 726,6 52 500,0 57 330,0 37 044,0Energiplan 2012-2020 etapp 1- 3 B 106 508,7 112 093,2 55 508,7 10 872,6 10 500,0 27 562,5 18 522,0Reinvestering planerat underhåll B 167 825,1 183 331,4 17 825,1 17 825,1 52 500,0 55 125,0 57 881,3Ospecificerade fastighetsförbättringar B 35 421,6 38 522,9 5 421,6 5 421,6 10 500,0 11 025,0 11 576,3 Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar - ombyggnation B 11 100,0 11 380,0 5 500,0 5 500,0 5 880,0 - konstnärlig utsmyckning K 466,1 472,1 166,1 166,1 306,0 Folktandvården Lindsdal - Lokalanpassning B 1 500,0 1 575,0 1 575,0 Oskarshamns sjukhus Klinisk kemi och transfrusionsmedicin - ombyggnad hus 01 och 05 B 19 000,0 20 187,5 500,0 500,0 14 175,0 5 512,5 - verksamhetsutrustning I 2 000,0 2 060,4 1 020,0 1 040,4 Stora Trädgårdsgatan, Västervik - ombyggnad för HC B 9 000,0 9 450,0 9 450,0 - verksamhetsutrustning I 450,0 459,0 459,0
BILAGA 5A
INVESTERINGSBUDGET – FASTIGHETER | TKR
BeslutadbudgetramFast värde
2018
BeslutadbudgetramLöp värde t.o.m
år 2018
varavår 2018
budgetår 2019
år 2020
år 2021
Beräknade utbetalningar, löp värde
66 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Planperioden
Investeringsobjekt
Fördelade på byggnader B, inventarier/
utrustning I och konstnärlig utsmyckning K
Länsjukhuset Kalmar Specialistpsykiatri - nybyggnad B 887 849,2 966 041,9 138 349,2 97 880,2 266 700,0 297 675,0 222 264,0- konstnärlig utsmyckning K 8 428,2 8 799,4 500,0 500,0 1 020,0 3 641,4 3 638,0- verksamhetsutrustning I 41 498,3 43 956,2 500,0 500,0 255,0 3 121,2 38 997,6Neonatal - tillbyggnad B 90 300,0 102 330,5 3 197,3 37 507,1 61 626,2- konstnärlig utsmyckning K 877,2 926,6 212,2 714,4- verksamhetsutrustning I 14 465,9 15 351,3 15 351,3Ny reservkraft för serverhall - ombyggnad B 10 270,1 10 783,6 10 783,6 Oskarshamns sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 186 050,3 188 540,7 132 491,6 86 469,4 52 000,0 2 049,1 - konstnärlig utsmyckning K 1 608,9 1 616,9 1 208,9 732,9 408,0 - verksamhetsutrusning I 5 832,8 5 953,7 412,8 4 904,2 636,7 Renovering av behandlingsbad B 9 450,0 10 933,8 115,8 10 818,0 Västerviks sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B 1 195 944,0 1 468 614,2 20 522,1 9 000,0 26 250,0 93 736,6 303 876,6- konstnärlig utsmyckning K 9 432,5 10 331,2 51,0 262,7 1 029,4- verksamhetsutrustning I 65 829,1 73 343,0 270,0 270,0 510,0 520,2 2 122,4Neonatal - ombyggnad B 37 800,0 40 682,3 19 845,0 20 837,3 - konstnärlig utsmyckning K 367,2 380,0 104,0 275,9 - verksamhetsutrustning I 3 774,0 3 911,9 728,3 3 183,6 Emmaboda, landstingsgemensamma lokaler - nybyggnad B 115 850,9 116 738,0 99 038,0 53 306,0 17 200,0 500,0- konstnärlig utsmyckning K 1 309,0 1 320,0 759,0 612,7 561,0 Vimmerby Renovering av behandlingsbad B 8 400,0 9 255,5 110,3 9 145,2 Gemensamt Teknikinvesteringar B 254 427,9 280 232,3 60 427,9 53 726,6 52 500,0 57 330,0 37 044,0Energiplan 2012-2020 etapp 1- 3 B 106 508,7 112 093,2 55 508,7 10 872,6 10 500,0 27 562,5 18 522,0Reinvestering planerat underhåll B 167 825,1 183 331,4 17 825,1 17 825,1 52 500,0 55 125,0 57 881,3Ospecificerade fastighetsförbättringar B 35 421,6 38 522,9 5 421,6 5 421,6 10 500,0 11 025,0 11 576,3 Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar - ombyggnation B 11 100,0 11 380,0 5 500,0 5 500,0 5 880,0 - konstnärlig utsmyckning K 466,1 472,1 166,1 166,1 306,0 Folktandvården Lindsdal - Lokalanpassning B 1 500,0 1 575,0 1 575,0 Oskarshamns sjukhus Klinisk kemi och transfrusionsmedicin - ombyggnad hus 01 och 05 B 19 000,0 20 187,5 500,0 500,0 14 175,0 5 512,5 - verksamhetsutrustning I 2 000,0 2 060,4 1 020,0 1 040,4 Stora Trädgårdsgatan, Västervik - ombyggnad för HC B 9 000,0 9 450,0 9 450,0 - verksamhetsutrustning I 450,0 459,0 459,0
Investeringsobjekt
Fördelade på byggnader B, inventarier/
utrustning I och konstnärlig utsmyckning K
Cykelparkering, länets sjukhus - ny- och ombyggnad B 6 500,0 7 009,0 100,0 100,0 2 940,0 3 969,0 Förhyrda lokaler, konstnärlig utsmyckning ”Gripen” HC och FTV, Oskarshamn K 663,0 676,3 676,3 Berga centrum HS K 306,0 312,1 312,1 Gamleby HC K 306,0 324,7 324,7Familjecentral Norrliden K 75,0 76,5 76,5 Familjecentral Högsby K 40,8 41,6 41,6
3 310 927,8 3 748 014,5 539 501,1 343 383,3 567 539,1 634 484,4 786 286,1
FORTSÄTTNING BILAGA 5A
INVESTERINGSBUDGET – FASTIGHETER | TKR
BeslutadbudgetramFast värde
2018
BeslutadbudgetramLöp värde t.o.m
år 2018
varavår 2018
budgetår 2019
år 2020
år 2021
Beräknade utbetalningar, löp värde
67R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Planperioden
68 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Anslag Total Löp värde utgift 2019 2020 2021
Specificerad utrustning
Röntgenplan 30 510 90 000 30 000 30 000 30 000
Laboratorieplan DC 24 408 76 000 24 000 37 000 15 000
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Ambulanser 11 187 33 000 11 000 11 000 11 000
Övrig medicinteknisk utrustning 24 408 72 000 24 000 24 000 24 000
IT-förvaltningen
IT-utrustning 30 510 90 000 30 000 30 000 30 000
Cosmic tilläggsavtal, utveckling 4 068 25 000 4 000 8 000 13 000
Regionservice
Tekniska hjälpmedel 10 475 31 600 10 300 10 500 10 800
Centraltvätteri, Västervik 1 968 4 205 1 935 1 935 535
Summa för specificerad utrustning 137 534 421 805 135 235 152 435 134 335
Ospecificerade inventarier
Psykiatriförvaltningen 1 526 4 500 1 500 1 500 1 500
Primärvårdsförvaltningen 610 1 800 600 600 600
Regional utvecklingsförvaltning 2 136 6 300 2 100 2 100 2 100
Folktandvården 11 492 23 100 11 300 5 900 5 900
Centraladministrerad verksamhet 1 220 3 080 1 200 940 940
Regionservice 4 170 14 600 4 100 5 300 2 900
Summa för ospecificerade inventarier 21 154 53 380 20 800 16 340 13 940
Summa totalt för inventarier m m 158 688 475 185 156 035 168 775 148 275
BILAGA 5B
INVESTERINGSBUDGET – INVENTARIER | TKR
Budget2019 Fördelning av utgift - fast värde
Mandat Grundstöd Mandatbundet Totalt 2019
Socialdemokraterna 25 100 350 2 915 642 3 015 992
Centerpartiet 8 100 350 933 005 1 033 355
Moderaterna 10 100 350 1 166 257 1 266 607
Liberalerna 3 100 350 349 877 450 227
Vänsterpartiet 4 100 350 466 503 566 853
Kristdemokraterna 7 100 350 816 380 916 730
Sverigedemokraterna 10 100 350 1 166 257 1 266 607
67 702 450 7 813 920 8 516 370
Miljöpartiet 3 mån 3 25 088 87 469 112 557
Totalt 8 628 927
BILAGA 6, EKONOMISKT PARTISTÖD
Grundas på månadsarvode för riksdagsledamot
69R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Styrmodell för Region Kalmar län
Region Kalmar läns politiska organisation
Region Kalmar läns politiska organisation är uppdelad på ett
regionfullmäktige, en regionstyrelse som tillika är driftsnämnd
för hälso- och sjukvård, två ytterligare driftsnämnder (Regio-
nala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden), pa-
tientnämnd, en samverkansnämnd samt ett antal utskott och
beredningar, se bilaga 1.1. Förvaltningen speglar den politiska
organisationen med en regionstab och förvaltningar kopplade
till regionstyrelsen eller berörd nämnd, se bilaga 1.2.
Ansvar och befogenheter
Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region
Kalmar läns angelägenheter och har uppsikt över övriga två
driftnämnders verksamhet. Nämnderna ansvarar för att verk-
samheten inom nämndens ansvarsområde bedrivs i enlighet
med Regionfullmäktiges mål samt anvisningar och direktiv från
regionstyrelse. Nämnderna ansvarar också för att efter region-
styrelsens anvisningar utarbeta förslag till verksamhetsplan för
verksamheten inom nämndens ansvarsområde.
Förslag till budgetprocess och verksamhetsuppföljning
Kännetecken för budgetprocess och verksamhetsstyrning
Region Kalmar läns budgetprocess ska kännetecknas av hög
delaktighet och bra beslutsunderlag. Processen ska vara tydlig,
enkel att förstå och ska utgå från en analys av omvärld, behov,
ekonomi och verksamhet.
Budget med flerårsplan med tillhörande verksamhetsplaner: � ger en strategisk inriktning i hela verksamheten � ger en tydlig bild av vart vi ska och � vad som krävs för att nå uppsatta mål � översätter regionfullmäktiges mål i konkreta handlingsplaner � styr så att vi använder våra resurser rätt
Struktur för Region Kalmar läns budgetprocess
Budget med flerårsplan beslutas i Regionfullmäktige i novem-
ber för de kommande tre åren och är utgångspunkt för Regi-
onstyrelsens och respektive nämnds årliga verksamhetsplaner.
Regionstyrelsen och respektive nämnd upprättar därefter årli-
ga verksamhetsplaner och budget och som redovisas i respek-
tive styrelse/nämnd i januari för innevarande budgetår och är
ett planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret.
I verksamhetsplanen bryts regionfullmäktiges mål ned i verk-
samhetsmål som verksamheten ska uppnå under året.
Regionstyrelsen och nämndernas verksamhet skall bedrivas
inom befintlig budgetram. Inom driftramen har nämnden rätt
att prioritera för att nå uppsatta resultatmål. Den budgeterade
driftsramen ska hållas.
Struktur för Region Kalmar läns verksamhetsuppföljning
Månadsrapporter
Regionstyrelsen och nämnderna upprättar kortfattade eko-
nomiska månadsrapporter i enlighet med upprättad plan för
uppföljning. Nämndernas månadsrapporter överlämnas till re-
gionstyrelsen för information och eventuella åtgärdande.
Delårsrapporter
Regionstyrelsen och nämnder upprättar två delårsrapporter
under året. Delårsrapporten för april månad innehåller en upp-
följning av respektive nämnds verksamhetsplan. Regionstyrel-
sens delårsrapport per april ger en övergripande och samlad
uppföljning av regionstyrelsens och nämndernas verksamhets-
planer. De nedbrutna målen i regionstyrelsens och nämnder-
nas verksamhetsplaner följs upp i upprättade delårsrapporter.
Delårsrapporten per augusti månad innehåller samma infor-
mation som ovan, kompletterad med en redogörelse för så-
dana förhållanden som är viktiga för bedömningen av Region
Kalmar läns resultat eller ställning, och händelser av väsentlig
betydelse som har inträffat under rapportperioden eller efter
dennas slut. Delårsrapporten för augusti redovisas till Region-
fullmäktige.
Avvikelser
Innan nämnden tar ställning till månadsrapporter och del-
årsrapporter skall avvikelser i förhållande till budget och mål
skriftligen förklaras. Detta är ett led i regionstyrelsens uppsikts-
plikt över nämnderna. I de fall månadsrapporten eller delårs-
Region Kalmar län bildas den 1 januari 2019 genom att Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i
Kalmar län går samman i en ny organisation. Region Kalmar län ansvarar därmed för hälso- och sjukvård,
tandvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det införs en ny politisk organisation
som bland annat innefattar nya driftsnämnder. Nedan följer en beskrivning av processen för beredning av
budget och verksamhetsplan, samt uppföljningen av verksamheten.
Bilaga 7
70 R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
rapporten visar på prognostiserat underskott eller avvikelser i
förhållande till budget ska nämnden vidta åtgärder för att nå
ett budgeterat resultat.
Dessa skall vara så utformade att nämnden, senast till ut-
gången av innevarande budgetår åter når ett resultat i över-
ensstämmelse med budget.
Årsredovisning
Regionstyrelsen och nämnderna upprättar årsredovisningar
utifrån de anvisningar som regionstyrelsen lämnar och enligt
vad som anges i lagen om kommunal redovisning. Årsredovis-
ningen innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse.
Årsredovisningen redovisas till fullmäktige n
Politisk organisation | Region Kalmar län
Samverkansnämnd
Revisorer
Patientnämnd
Valberedning
Regionfullmäktige
Personalutskott
ArbetsutskottKrisledningsnämnd
Funktionshinderråd
Pensionärsråd
Länsberedning för regionala utvecklingsfrågor
Plan- och budgetberedning
Beredning hälso- och sjukvård
Beredning invånarfrågor
Beredning hållbarhetoch folkhälsa
FoU beredning
Regional utvecklingsnämndFolkhögskolestyrelse
KollektivtrafiknämndRegional kollektivtrafikmyndighet
Regionstyrelse
Länsgemensam ledning i samverkan
inom socialtjänst och angränsande område hälso- och
sjukvård Kalmar län
71R E G I O N K A L M A R L Ä N | R E G I O N P L A N 2 0 1 9 - 2 0 2 1
Verksamhetsorganisation | Region Kalmar län
Regiondirektör
Hälso- ochsjukvårds-
förvaltningen
Regionstab
Västerviks sjukhus
Oskarshamns sjukhus
Länssjukhuseti Kalmar
Diagnostisktcentrum
Kalmar länstrafik
Primärvårds-förvaltningen
Psykiatri-förvaltningen
Regionservice IT-förvaltning FolktandvårdenRegional
utvecklings-förvaltning
Regional utvecklingsnämnd Regionstyrelse Kollektivtrafiknämnd
Bildning
Bilaga
PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK
2019-01-01
ENKELBILJETT VUXEN
20 år och äldre
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1 28 24 29 3,6
2 38 32 39 2,6
3 48 40 49 2,1
4 58 48 59 1,7
5 68 56 69 1,5
6 77 64 79 2,6
7 86 71 88 2,3
8 95 78 97 2,1
9 104 85 106 1,9
10- 113 92 115 1,8
ENKELBILJETT BARN/UNGDOM
7-19 år
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1 17 15 18 5,9
2 23 20 24 4,3
3 29 24 30 3,4
4 35 29 36 2,9
5 41 34 42 2,4
6 47 39 48 2,1
7 52 43 53 1,9
8 57 48 59 3,5
9 63 52 64 1,6
10- 68 56 69 1,5
ENKELBILJETT DUO/FAMILJ
Upp till 5 personer - max 2 vuxna
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1 51 43 53 3,9
2 69 57 71 2,9
3 87 72 89 2,3
4 105 86 107 1,9
5 123 100 125 1,6
6 139 115 143 2,9
7 155 128 159 2,6
8 171 140 175 2,3
9 188 153 191 1,6
10- 204 166 207 1,5
Köp ombord kan endast betalas med Reskassa och bankkort.
PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK
2019-01-01
30-DAGARS RESPERIOD VUXEN
20 år och äldre
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1 610 - 625 2,5
2 870 - 890 2,3
3 1130 - 1155 2,2
4 1330 - 1360 2,3
5 1440 - 1475 2,4
Kalmar kommun 730 - 750 2,7
Borgholms kommun 610 - 625 2,5
30-DAGARS RESPERIOD STUDERANDE
Med studentkort
30-DAGARS RESPERIOD BARN/UNGDOM
7-19 år
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1 460 - 470 2,2
2 655 - 670 2,3
3 845 - 865 2,4
4 1000 - 1020 2,0
5 1080 - 1110 2,8
Kalmar kommun 550 - 565 2,7
Borgholms kommun 460 - 470 2,2
30-DAGARS RESPERIOD SENIOR
65 år och äldre
Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
län 100 - 100 0,0
PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK
2019-01-01
SOMMARPERIOD
VUXEN
Län Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
1225 - 1255 2,4
SOMMARPERIOD
BARN/UNGDOM/STUDERANDE
Län Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
920 - 940 2,2
1 DAGS
VUXEN
Län Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
140 - 145 3,6
,
1 DAGS
FAMILJ
Län Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning %
tom 31/12 Reskassa
190 - 195 2,6
PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK
HT 2018 / VT 2019
SKOLKORT
LÄN
Nuvarande pris Nytt pris
HT 4330 4330
VT 4895 4895
LÄSÅR 9225 9225
SKOLKORT
KOMMUN
Nuvarande pris Nytt pris
HT 2890 2890
VT 3300 3300
LÄSÅR 6190 6190
2018-01-01
UPPVÄRDERING SKOLKORT
LÄN
Nuvarande pris Nytt pris Höjning %
HT 950 975 2,6
VT 950 975 2,6
UPPVÄRDERING SKOLKORT
KOMMUN
Nuvarande pris Nytt pris Höjning %
HT I 630 650 3,2
VT I 630 650 3,2
HT II 1150 1175 2,2
VT II 1150 1175 2,2
SKOLBILJETTER
Nuvarande pris Nytt pris Höjning %
20 20 0,0
Bilaga
Förslag till prislista 2019-01-15 med referenspriser som gäller from 2019-01-15
Prislista för allmän- och specialisttandvård 2019-01-15
Kod Åtgärd Pris allmän-tandvård
Referens-pris allmän-tandvård
Pris specialist-tandvård
Referens-pris specialist-tandvård
Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder
101 Basundersökning och diagnostik,
tandläkare 895 kr 845 kr 895 kr 845 kr
103 Kompletterande eller akut
undersökning , utförd av tandläkare 380 kr 370 kr 470 kr 470 kr
107E Omfattande kompletterande eller akut
undersökning kortare tid ,tdl 600 kr 1 055 kr 900 kr 1 575 kr
107 Omfattande kompletterande eller akut
undersökning ,tdl 1 055 kr 1 055 kr 1 575 kr 1 575 kr
108 Utredning inklusive undersökning
utförd av tdl. 1 705 kr 1 725 kr 2 510 kr 2 510 kr
108K Utredning inklusive undersökning
utförd av tdl, komplicerad 2 155 kr 1 725 kr 3 015 kr 2 510 kr
111 Basundersökning utförd av
tandhygienist 650 kr 635 kr -
112 Bas-us med fullständig parod-us.
Utförd av tandhygienist 855 kr 825 kr -
113 Akut eller annan us utförd av
tandhygienist 270 kr 270 kr -
114 Kompletterande parod us eller
kariesutredning utförd av
tandhygienist 545 kr 510 kr -
115E Konsultation spec, enklare
- 550 kr 920 kr
115 Konsultation spec.
920 kr 920 kr
116 Konsultation spec.Omfattande
- 1 845 kr 1 845 kr
121 Röntgenundersökning av enskild tand
55 kr 55 kr 65 kr 95 kr
123 Röntgenundersökning, helstatus 795 kr 805 kr 1 195 kr 1 225 kr
124 Panoramaröntgen 565 kr 525 kr 800 kr 825 kr
125 Röntgenundersökning, extraoral 510 kr 515 kr 780 kr 960 kr
126 Röntgenundersökning, omfattande 965 kr 985 kr 1 415 kr 1 625 kr
127 Röntgenundersökning, delstatus
250 kr 195 kr 375 kr 330 kr
128 Röntgenundersökning, större delstatus
335 kr 335 kr 495 kr 495 kr
131 Tomografius, en kvadrant eller
tandposition 3-3 985 kr 1 190 kr 1 235 kr
132 Tomografius, två kvadranter eller
sinus 1 270 kr 1 605 kr 1 670 kr
133 Tomografius, tre kvadranter eller
käkleder 1 560 kr 2 020 kr 2 275 kr
134 Tomografius, fyra kvadranter 1 845 kr 2 435 kr 2 680 kr
141 Studiemodell för behandlingsplanering
700 kr 595 kr 700 kr 595 kr
161 Salivsekretionsmätning 570 kr 600 kr 570 kr 600 kr
162 Laboratoriekostnader vid
mikrobiologisk undersökning 600 kr 330 kr 600 kr 330 kr
163 Biopsi 955 kr 980 kr 1 135 kr 1 180 kr
164 Lab.kostnader vid patologanatomisk
diagnostik(PAD)
525 kr 545 kr 525 kr 545 kr
Sjukdomsförebyggande åtgärder
201 E Information eller instruktion vid risk
för munhälsorelaterade sjukdomar
eller problem, kortare tid 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr
201 Information eller instruktion vid risk
för munhälsorelaterade sjukdomar
eller problem 435 kr 415 kr 435 kr 415 kr
204 Profylaxskena, per skena 765 kr 795 kr 765 kr 795 kr
205 Fluorbehandling , kortare
behandlingstid. 170 kr 170 kr 170 kr 170 kr
206 Fluorbehandling 340 kr 340 kr 340 kr 340 kr
207 Mekaniskt avlägsnande av supra
gingival tandsten, < 15 min. 270 kr 270 kr 270 kr 270 kr
208 Mekaniskt avlägsnande av supra
gingival tandsten, > 15 min. 500 kr 500 kr 500 kr 500 kr
209 Mekaniskt avlägsnande av supra
gingival tandsten, särskilt tidskrävande
795 kr 795 kr 795 kr 795 kr
Sjukdomsbehandlande åtgärder
301 Sjukdoms- eller smärtbehandling,
mindre omfattande 400 kr 405 kr 485 kr 505 kr
302 Sjukdoms- eller smärtbehandling 760 kr 760 kr 925 kr 960 kr
303 Sjukdoms- eller smärtbehandling,
omfattande 1 125 kr 1 125 kr 1 370 kr 1 425 kr
304 Sjukdoms- eller smärtbehandling,
särskilt tidskrävande 1 650 kr 1 685 kr 2 050 kr 2 130 kr
311 E Information eller instruktion vid
munhälsorelaterade sjukdomar eller
problem.Kortare tid. 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr
311 Information eller instruktion vid
munhälsorelaterade sjukdomar eller
problem. 450 kr 415 kr 450 kr 415 kr
312 Uppföljande info el instr vid
munhälsorel.sjukdomar el problem 175 kr 165 kr 175 kr 165 kr
313 Beteendemedicinsk behandling, 60
minuter eller mer. 980 kr 1 035 kr 2 075 kr 2 160 kr
314 Beteendemedicinsk behandling 455 kr 480 kr 960 kr 1 000 kr
321 Icke-operativ behandling av
kariessjukdom 485 kr 420 kr 485 kr 420 kr
322 Stegvis exkavering 1 095 kr 1 115 kr 1 095 kr 1 115 kr
341 E Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, mindre omfattning.
Kortare tid. 250 kr 500 kr 300 kr 715 kr
341 Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, mindre omfattning.
500 kr 500 kr 715 kr 715 kr
341K Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, tidskrävande. 980 kr 500 kr 1 100 kr 715 kr
342 Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, omfattande. 1 015 kr 1 015 kr 1 825 kr 1 825 kr
342K Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, omfattande. Större
omfattning 1 200 kr 1 015 kr 1 970 kr 1 825 kr
343 Behandling av parodontal sjukdom
eller periimplantit, särskilt
tidskrävande behandling 1 425 kr 1 505 kr 3 890 kr 4 045 kr
362 Lustgassedering, per gång 825 kr 825 kr 825 kr 825 kr
Kirurgiska åtgärder
401 Tanduttagning, en tand
1 100 kr 1 025 kr 1 300 kr 1 300 kr
402 Tanduttagning , när separation eller
friläggning krävs, en tand 1 705 kr 1 690 kr 2 060 kr 2 140 kr
403 Tanduttagning tillkommande enkel
180 kr 185 kr 225 kr 235 kr
404 Kirurgiskt avläsnande av en eller flera
tänder i samma kvadrant och/eller
annan vävnad, per operationstillfälle 3 100 kr 3 120 kr 3 870 kr 3 870 kr
405 Omfattande dentoalveolär kirurgi 4 080 kr 4 160 kr 4 965 kr 5 165 kr
406 Tanduttagning, övertalig tand
1 100 kr 1 025 kr 1 255 kr 1 300 kr
407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller
plastik, per operationstillfälle 2 010 kr 2 055 kr 2 410 kr 2 505 kr
Implantatkirurgiska åtgärder
420 Implantat, per styck 3 000 kr 2 815 kr 3 000 kr 2 815 kr
421 Operation avseende
käkbensförankrade implantat, ett
implantat 3 955 kr 3 620 kr 4 920 kr 4 380 kr
422 Kirurgisk friläggning av ett implantat
vid tvåstegsteknik 1 465 kr 1 505 kr 1 730 kr 1 805 kr
423 Operation avseende
käkbensförankrade implantat, två eller
tre implantat 5 055 kr 4 830 kr 6 605 kr 5 835 kr
424 Kirurgisk friläggning av två eller tre
implantat vid tvåstegsteknik 1 645 kr 1 690 kr 1 955 kr 2 040 kr
425 Operation avseende
käkbensförankrade implantat, fyra
eller fler implantat 6 480 kr 6 665 kr 9 365 kr 8 025 kr
426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler
implantat vid tvåstegsteknik 2 195 kr 2 255 kr 2 640 kr 2 755 kr
427 Benaugmentation med egen
benvävnad i en kvadrant 4 775 kr 3 975 kr 5 790 kr 4 885 kr
428 Benaugmentation med
benersättningsmaterial i en kvadrant
6 375 kr 4 805 kr 7 390 kr 5 615 kr
429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat,
per operationstillfälle
3 840 kr 3 920 kr 4 640 kr 4 820 kr
430 Benaugmentation med egen vävnad i
en kvadrant i samband med
benaugmentation i annan kvadrant,
tilläggsåtgärd, per kvadrant
1 475 kr 1 510 kr 1 830 kr 1 915 kr
431 Benaugmentation med
benersättningsmaterial i samband med
benaugmentation eller
implantatoperation i annan kvadrant,
tilläggsåtgärd, per kvadrant
2 450 kr 2 530 kr 2 820 kr 2 985 kr
432 Benaugmentation med
benersättningsmaterial i samband med
implantatinstallation, tilläggsåtgärd,
per kvadtrant 1 825 kr 1 885 kr 2 090 kr 2 185 kr
435 Avlägsnande av ett implantat 1 100 kr 1 025 kr 1 255 kr 1 300 kr
436 Avlägsnande av ett implantat, enkel 180 kr 185 kr 225 kr 235 kr
Parodontalkirurgiska åtgärder
441 Parodontalkirurgisk behandling vid en
eller två tänder eller kirurgisk
behandling av periimplantit vid ett
implantat, per operationstillfälle 2 485 kr 2 535 kr 3 015 kr 3 135 kr
442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre
till sex tänder, per operationstillfälle
3 515 kr 3 585 kr 4 315 kr 4 485 kr
443 Kirurgisk behandling av peri-implantit
vid två till fyra implantat, per
operationstillfälle 3 350 kr 3 415 kr 4 105 kr 4 265 kr
444 Omfattande parodontalkirurgisk
behandling av parodontit vid sju
tänder eller fler, eller vid tre tänder
eller fler i kombination med annan
operation, per operationstillfälle 4 560 kr 4 650 kr 5 625 kr 5 850 kr
445 Omfattande kirurgisk behandling av
periimplantit vid fem implantat eller
fler, eller vid tre implantat eller fler i
kombination med annan operation, per
operationstillfälle 4 560 kr 4 650 kr 5 625 kr 5 850 kr
446 Rekonstruktiv behandling med
membran eller emaljmatrixprotein,
tilläggsåtgärd, per operationstillfälle
1 805 kr 1 815 kr 1 935 kr 1 965 kr
447 Rekonstruktiv behandling med
benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd,
per operationstillfälle
1 220 kr 1 225 kr 1 305 kr 1 325 kr
448 Fritt bindvävstransplantat vid
lambåoperation, tilläggsåtgärd, per
operationstilfälle 735 kr 745 kr 910 kr 945 kr
480 Kontroll av koagulation,tilläggsåtgärd
315 kr 325 kr 315 kr 325 kr
Rotbehandlingsåtgärder
501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal
3 500 kr 3 395 kr 4 190 kr 4 135 kr
502 Rensning och rotfyllning, två
rotkanaler 4 200 kr 4 095 kr 4 840 kr 5 000 kr
503 Rensning och rotfyllning, tre
rotkanaler 5 200 kr 5 135 kr 6 125 kr 6 295 kr
504 Rensning och rotfyllning, fyra eller
fler rotkanaler 5 600 kr 5 600 kr 6 860 kr 6 860 kr
520 Akut endodontisk behandling, annan
behandlare 1 130 kr 905 kr 1 300 kr 1 125 kr
521 Akut trepanation och
kavumextirpation 1 025 kr 800 kr 1 280 kr 1 000 kr
522 Komplicerad kanallokalisation 1 025 kr 805 kr 1 280 kr 1 005 kr
523 Stiftborttagning 1 365 kr 1 170 kr 1 415 kr 1 470 kr
541 Apikalkirurgisk behandling, per
operationstillfälle 3 590 kr 3 660 kr 4 385 kr 4 560 kr
542 Apikalkirurgisk behandling,
ytterligare tand vid samma
operationstillfälle, tilläggsåtgärd 1 010 kr 1 030 kr 1 235 kr 1 280 kr
Bettfysiologiska åtgärder
601 Bettskena i hård akrylat i överkäken,
per skena 3 500 kr 3 530 kr 4 555 kr 4 755 kr
602 Bettskena i hård akrylat i underkäken,
per skena 3 500 kr 3 530 kr 4 555 kr 4 755 kr
603 Reponeringsskena, per skena 5 170 kr 5 605 kr 6 100 kr 6 650 kr
604 Mjukplastskena, lab.framställd, utförd
på bettfysiologiska indikationer, per
skena 2 110 kr 2 110 kr 2 465 kr 2 510 kr
606 Motorisk aktivering 480 kr 510 kr 600 kr 625 kr
607 Bettslipning för ocklusal stabilisering
735 kr 750 kr 915 kr 950 kr
Reparativa åtgärder
701 Fyllning av en yta på framtand eller
hörntand 620 kr 605 kr 620 kr 605 kr
702 Fyllning av två ytor på framtand eller
hörntand 1 000 kr 960 kr 1 000 kr 960 kr
703 Fyllning av tre eller flera ytor på
framtand eller hörntand 1 350 kr 1 145 kr 1 350 kr 1 145 kr
704 E Fyllning av en yta på molar eller
premolar, enkel 600 kr 775 kr 600 kr 775 kr
704 Fyllning av en yta på molar eller
premolar 995 kr 775 kr 995 kr 775 kr
705 Fyllning av två ytor på molar eller
premolar 1 295 kr 1 140 kr 1 295 kr 1 140 kr
706 Fyllning av tre eller flera ytor på
molar eller premolar 1 515 kr 1 515 kr 1 515 kr 1 515 kr
707 Krona i plastiskt material,
klinikframställd 1 725 kr 1 725 kr 1 725 kr 1 725 kr
708 Stiftförankring i rotkanal vid
fyllningsterapi 625 kr 545 kr 625 kr 545 kr
Protetiska åtgärder
800 Permanent tandstödd krona, en per
käke 5 810 kr 5 755 kr 6 940 kr 6 780 kr
800K Permanent tandstödd krona, en per
käke, komplicerad 6 325 kr 5 755 kr 8 325 kr 6 780 kr
801 Permanent tandstödd krona, flera i
samma käke 5 265 kr 4 470 kr 6 485 kr 5 275 kr
801K Permanent tandstödd krona, flera i
samma käke,komplicerad. 5 970 kr 4 470 kr 7 185 kr 5 275 kr
802 Laboratorieframställd pelare med
intraradikulärt stift 3 465 kr 3 150 kr 3 995 kr 3 755 kr
803 Klinikframställd pelare med
intraradikulärt stift 1 470 kr 1 505 kr 1 785 kr 1 855 kr
804 Hängande led vid tandstödd protetik,
per led 2 650 kr 2 205 kr 2 818 kr 2 405 kr
805 Emaljretinerad konstruktion, per stöd
2 450 kr 1 875 kr 2 930 kr 2 175 kr
806 Radikulärförankring vid avtagbar
protes 3 820 kr 3 425 kr 4 350 kr 4 030 kr
807 Semipermanent krona eller hängande
led, per led 2 450 kr 2 455 kr 3 291 kr 2 805 kr
808 Innerkrona för teleskop- och
konuskonstruktioner 3 625 kr 3 360 kr 4 160 kr 3 960 kr
809 Långtidstemporär
laboratorieframställd krona eller
hängande led , per led 1 085 kr 1 050 kr 1 220 kr 1 195 kr
Reparation av tandstödd protetik
811 Cementering av lossad tand- eller
implantatstödd protetisk konstruktion,
per stöd. 550 kr 560 kr 685 kr 710 kr
812 Reparation av krona eller bro,utan
tandteknisk insats 1 445 kr 1 470 kr 1 800 kr 1 870 kr
813 Broreparation med tandteknisk insats
4 425 kr 4 490 kr 5 315 kr 5 490 kr
814 Broreparation med tandteknisk
insats,omfattande 7 650 kr 7 760 kr 9 070 kr 9 360 kr
815 Sadelkrona 5 145 kr 5 195 kr 5 940 kr 6 095 kr
820 Avtagbar protetik
822 Partiell protes för temporärt bruk, en
till tre tänder 4 550 kr 3 660 kr 4 747 kr 4 260 kr
823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra
eller fler tänder 6 750 kr 5 160 kr 7 348 kr 5 955 kr
824 Partiell protes med metallskelett,
klammerförankrad 12 950 kr 10 975 kr 14 080 kr 12 375 kr
825 Komplicerad partiell protes med
metallskelett som förankras med stöd
av urtagskrona, innerkrona eller
attachments 14 800 kr 12 420 kr 17 090 kr 14 805 kr
826 Attachments, per styck, material 95 kr 95 kr 95 kr 95 kr
827 Hel underkäksprotes 11 000 kr 9 270 kr 12 166 kr 11 385 kr
828 Hel överkäksprotes 10 550 kr 9 270 kr 12 166 kr 11 385 kr
829 Immediatprotes , hel käke 7 580 kr 6 950 kr 12 175 kr 8 050 kr
Reparation av avtagbar protetik
831 Justering av avtagbar protes 370 kr 375 kr 455 kr 475 kr
832 Lagning av protes eller tillsättning av
protestand 1 550 kr 1 255 kr 1 714 kr 1 455 kr
833 Rebasering av protes 2 780 kr 2 555 kr 3 180 kr 3 005 kr
834 Lagning av protes där avtryck krävs 2 105 kr 1 950 kr 2 370 kr 2 250 kr
835 Rebasering och lagning av protes
3 450 kr 3 035 kr 3 895 kr 3 535 kr
835K Rebasering och lagning av protes, ssk
tidskrävande 4 130 kr 3 035 kr 4 735 kr 3 535 kr
836 Komplicerad lagning av protes. 4 250 kr 3 810 kr 4 695 kr 4 310 kr
836K Komplicerad lagning av protes. , ssk
tidskrävande 4 915 kr 3 810 kr 5 260 kr 4 310 kr
837 Komplicerad lagning av protes där
uppvaxning och gjutning av ny del
utförs vilken svetsas till befintlig
protes. 6 510 kr 6 575 kr 8 000 kr 7 475 kr
837K Komplicerad lagning av protes där
uppvaxning och gjutning av ny del
utförs vilken svetsas till befintlig
protes, ssk tidskrävande 7 425 kr 6 575 kr 8 185 kr 7 475 kr
839 Inmontering av förankringselement,
per käke 3 150 kr 2 985 kr 3 539 kr 3 485 kr
Övriga åtgärder vid bettrehabilitering, behandling av käkfunktionsstörning eller bettavvikelse
845 Ocklusionskorrigerande bettslipning
1 910 kr 1 935 kr 2 265 kr 2 335 kr
846 Skena, hel eller cementerad i
sektioner, för vertikal platsberedning
eller bettstabilisering
5 315 kr 5 055 kr 5 935 kr 5 755 kr
847 Klammerplåt
3 830 kr 3 960 kr 4 450 kr 4 660 kr
848 Betthöjning eller uppbyggnad för
ocklusal stabilisering med
fyllningsmaterial, per tandposition 535 kr 545 kr 670 kr 695 kr
Implantatprotetiska åtgärder
850 Implantatförankrad krona, en per käke
10 180 kr 8 105 kr 11 245 kr 9 315 kr
850K Implantatförankrad krona, en per käke.
Merkostnad helkeramisk krona.
11 345 kr 8 105 kr 12 510 kr 9 315 kr
852 Implantatförankrad krona, flera i
samma käke 7 450 kr 6 285 kr 8 526 kr 7 195 kr
852K Implantatförankrad krona, flera i
samma käke. Merkostnad helkeramisk
krona 8 995 kr 6 285 kr 10 270 kr 7 195 kr
853 Hängande led vid implantatförankrad
bro 3 055 kr 2 205 kr 3 230 kr 2 405 kr
854 Semipermanent krona el hängande led
på implantat, per led 4 130 kr 2 145 kr 4 395 kr 2 445 kr
855 Fästskruv/broskruv och cylinder vid
semipermanent krona på implantat,per
implantat 435 kr 540 kr 435 kr 540 kr
856 Långtidstemporär labkrona el
hängande led på implantat, per led 1 250 kr 1 290 kr 1 416 kr 1 490 kr
857 Fästskruv/broskruv och cylinder vid
långtidstemp.labkrona på
implantat,per implantat 380 kr 490 kr 380 kr 490 kr
858 Distans inklusive distansskruv, per
styck
1 255 kr 1 255 kr 1 255 kr 1 255 kr
858K Distans inklusive distansskruv, per
styck. Tillägg Zirkon samt cem. på
lab. 3 460 kr 1 255 kr 3 460 kr 1 255 kr
859 Integrerad
distans/kopplingskomponent vid
separat implantatstödd krona, per
styck, tilläggsåtgärd 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr
861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4
implantat 35 500 kr 31 860 kr 39 296 kr 34 875 kr
862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5
implantat 39 650 kr 33 840 kr 44 571 kr 36 855 kr
863 Implantatförankrad bro, överkäke, 6
implantat eller fler 42 450 kr 35 370 kr 47 300 kr 38 385 kr
865 Implantatförankrad bro, underkäke, 4
implantat eller fler
37 235 kr 30 830 kr 41 155 kr 33 540 kr
Täckprotes på implantat
871 Implantatstödd täckprotes, överkäke ,
två implantat eller implantatstödd
täckprotes, underkäke, oavsett antal
implantat 19 650 kr 17 350 kr 21 413 kr 19 500 kr
872 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3
implantat 24 235 kr 19 555 kr 26 140 kr 21 705 kr
873 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4
implantat eller fler 27 860 kr 22 105 kr 29 765 kr 24 255 kr
874 Tillägg för alveolarbar på två
implantat 3 455 kr 4 145 kr 3 725 kr 4 450 kr
875 Tillägg för alveolarbar på tre implantat
4 390 kr 4 700 kr 4 655 kr 5 000 kr
876 Tillägg för alveolarbar på fyra
implantat 5 655 kr 5 605 kr 5 925 kr 5 905 kr
876K Tillägg för alveolarbar på fyra
implantat, ssk tidskrävande 6 040 kr 5 605 kr 6 240 kr 5 905 kr
877 Implantatstödd täckprotes, exklusive
distanser och förankringselement
15 400 kr 14 390 kr 16 612 kr 16 540 kr
878 Förankringselement täckprotes,
tillägg, per styck
280 kr 280 kr 280 kr 280 kr
Reparation av implantatstödd protetik
880 Av- och återmontering av
implantatförankrade konstuktioner på
ett till två implantat 2 090 kr 2 125 kr 2 620 kr 2 725 kr
881 Reparation av fast implantatförankrad
konstruktion, mindre omfattande
1 085 kr 1 105 kr 1 350 kr 1 405 kr
882 Av- och återmontering av
implantatförankrade konstruktioner på
sammanlagt tre eller flera implantat
3 185 kr 2 900 kr 3 985 kr 3 700 kr
883 Reparation/ombyggnad av fast
implantatförankrad konstruktion med
tandteknisk insats 5 575 kr 5 615 kr 6 415 kr 6 560 kr
884 Reparation/ombyggnad av
implantatförankrad bro där omfattande
tandteknisk insats krävs
10 215 kr 10 355 kr 11 630 kr 11 805 kr
884K Reparation/ombyggnad av
implantatförankrad bro där omfattande
tandteknisk insats krävs ,komplicerad
11 500 kr 10 355 kr 13 770 kr 11 805 kr
888 Fästskruv/broskruv, per styck 180 kr 180 kr 180 kr 180 kr
889 Distansskruv, per styck 625 kr 370 kr 625 kr 370 kr
Tandreglering
900 Tandreglering, aktiv behandling högst
6 mån 8 970 kr 8 970 kr 11 295 kr 11 295 kr
901 Tandreglering, en käke, aktiv
behandling 6 mån till 1 år 14 415 kr 13 470 kr 16 970 kr 16 965 kr
902 Tandreglering, en käke,aktiv
behandling 1 år till 1,5 år 18 875 kr 16 750 kr 22 380 kr 21 240 kr
903 Tandreglering, en käke,aktiv
behandling 1,5 år till 2 år 21 905 kr 19 735 kr 26 050 kr 25 115 kr
904 Tandreglering, en käke, aktiv
behandling mer än 2 år 27 640 kr 24 445 kr 34 540 kr 31 245 kr
905 Tandreglering, båda käkar, aktiv
behandling 6 mån till 1 år 19 220 kr 19 005 kr 23 335 kr 23 680 kr
906 Tandreglering, båda käkar, aktiv
behandling 1 år till 1,5 år 24 390 kr 22 285 kr 31 515 kr 27 950 kr
907 Tandreglering, båda käkar,aktiv
behandling 1,5 år till 2 år 27 670 kr 25 565 kr 33 945 kr 32 225 kr
908 Tandreglering, båda käkar, aktiv
behandling mer än 2 år 34 706 kr 30 780 kr 41 025 kr 38 995 kr
Utbytesåtgärd krona
921 Utbytesåtgärd. Krona i stället för
ersättningsberättigande fyllning ,
fram- eller hörntand
Utbyte sker mot åtgärd 703. 5 810 kr 1 145 kr 6 940 kr 1 145 kr
921K Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd 703.
6 325 kr 1 145 kr 8 325 kr 1 145 kr
922 Utbytesåtgärd. Krona i stället för
ersättningsberättigande fyllning, molar
eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd
706 5 810 kr 1 515 kr 6 940 kr 1 515 kr
922K Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i
stället för ersättningsberättigande
fyllning, molar eller premolar. Utbyte
sker mot åtgärd 706 6 325 kr 1 515 kr 8 325 kr 1 515 kr
Utbytesåtgärder implantat i entandslucka
925E Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
erättningsberättigande tandstödd bro,
kirurgisk del/implantatoperation.
Enstegsteknik .Utbyte sker mot
åtgärd 801
6 955 kr 4 470 kr 7 920 kr 5 275 kr
925 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
erättningsberättigande tandstödd bro,
kirurgisk del/implantatoperation.
Utbyte sker mot åtgärd 801.
8 420 kr 4 470 kr 9 650 kr 5 275 kr
926 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
erättningsberättigande tandstödd bro,
protetisk del/implantatförankrad krona
Utbyte sker mot åtgärd 801 och 804
10 180 kr 6 675 kr 11 245 kr 7 680 kr
926K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
erättningsberättigande tandstödd bro,
protetisk del/implantatförankrad
krona. Helkeramisk krona
Utbyte sker mot åtgärd 801 och 804
11 345 kr 6 675 kr 12 510 kr 7 680 kr
928E Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro
när åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en eller båda
stödtänderna som utbytet beräknas på,
kirurgisk del/implantatoperation.
Enstegs-teknik. Utbyte sker mot
åtgärd 804 6 955 kr 2 205 kr 7 920 kr 2 405 kr
928 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro
när åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en eller båda
stödtänderna som utbytet beräknas på,
kirurgisk del/implantatoperation.
Utbyte sker mot åtgärd 804
8 420 kr 2 205 kr 9 650 kr 2 405 kr
929 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro
när åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en av stödtänderna
som utbytet beräknas på,protetisk
del/implantatförankrad krona. Utbyte
sker mot åtgärd 804
10 180 kr 4 470 kr 11 245 kr 5 275 kr
929K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro
när åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en av stödtänderna
som utbytet beräknas på,protetisk
del/implantatförankrad
krona.Helkeramisk krona. Utbyte
sker mot åtgärd 804
11 345 kr 4 470 kr 12 510 kr 5 275 kr
Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka
940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro.
Utbyte sker mot åtgärd 804 och två
åtgärd 801
21 905 kr 11 145 kr 26 050 kr 12 950 kr
941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av
entandslucka istället för
ersättningsberättigande tandstödd bro
när åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en av stödtänderna som
utbytet beräknas på.
Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd
804.
21 905 kr 6 675 kr 26 050 kr 7 680 kr
Egna åtgärder
52 Enytsfyllning med amalgam 470 kr Finns ej 470 kr Finns ej
53 Flerytsfyllning med amalgam 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej
57 Amalgamkrona 1 410 kr Finns ej 1 410 kr Finns ej
951 Sedering med kortverkande preparat
på kliniken, per tillfälle 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej
952 Narkostillägg, per tillfälle 1 875 kr Finns ej 1 875 kr Finns ej
9001 Merkostnad, material Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej
9002 Övrig behandling, per timma,
tandläkare 2 260 kr Finns ej 3 400 kr Finns ej
9017 Övrig behandling, per
timma,tandhygienst 1 100 kr Finns ej Finns ej
9003 Tandskydd 1 670 kr Finns ej 1 670 kr Finns ej
9004 Snarkskena 10 600 kr Finns ej 10 600 kr Finns ej
9005 Skriftligt intyg, enkel 680 kr Finns ej 680 kr Finns ej
9005a Skriftligt intyg, omfattande 1 535 kr Finns ej 1 535 kr Finns ej
9012 Munskärm
1 845 kr Finns ej 1 845 kr Finns ej
9013 Gomplatta 2 225 kr Finns ej 2 225 kr Finns ej
9014 Tillägg för metallkeramisk helkäksbro
8 000 kr Finns ej 8 000 kr Finns ej
9015 Tandhälsokontroll utförd av
tandsköterska, barntandvård.
9016 Orosanmälan på barn och ungdomar
till kommunens socialförvaltning Statistikåtgärd
9018 Besök asyl,barn Statistikåtgärd
9019 Munhälsoundersökning barn placerade enligt socialtjänstlagen Statistikåtgärd
9028 Inskolning inom barntandvården Statistikåtgärd
Uteblivande
904UB Uteblivande, sent återbud,
barntandvård
250 kr Finns ej 250 kr Finns ej
905UB Uteblivande, sent återbud,
vuxentandvård, per tillfälle 30 min
350 kr Finns ej Finns ej
905UBa Uteblivande, sent återbud,
vuxentandvård, per tillfälle ,planerad
behandlingstid längre än 30 min. 700 kr Finns ej Finns ej
905SUB Uteblivande, sent återbud, hos
specialist, vuxentandvård, per tillfälle
30 min Finns ej 500 kr Finns ej
905SUBa
Uteblivande, sent återbud,
vuxentandvård, per tillfälle ,planerad
behandlingstid längre än 30 min. Finns ej 1 000 kr Finns ej
888BT Borttappad tandställning/bettskena,
första gången
600 kr Finns ej 600 kr Finns ej
889BT Borttappad tandställning/bettskena,
andra gången hela tt-fakturan
Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej
Vid akuttandvård som tandläkare meddelar på obekväm tid utan samband med sin ordinarie mottagningstid får arvodet höjas med 50%. Med obekväm tid förstås lör- sön- eller helgdag samt tid efter klockan 19.00 på vardag. Med helgdag jämställs påsk- pingst- midsommar- jul- och nyårsafton.
Box 601, 391 26 Kalmar n Telefon 0480 - 840 00 n regionkalmar.se