Remisskonferens om Ansvarskommitténs slutbetänkande

1Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Remisskonferens om Ansvarskommitténs

slutbetänkande

Örebro 11 aprilGöteborg 12 aprilJönköping 17 april Linköping 25 aprilPiteå 26 aprilSundsvall 3 majStockholm 8 majLund 10 majStockholm 21 maj

2

Syfte med remisskonferenserna

• Få vägledning i förbundets remissvar

• Stödja medlemmarna i deras remisskrivande

• Vara en arena för samtal om att agera för en önskvärd utveckling i den egna landsänden

3

Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft– slutbetänkande från Ansvarskommittén

Åsa Ehinger Berling, SKLRoger Molin, SKL Björn Sundström, SKL

5

Slutbetänkandet

• Ett sammanhållet förslag – delarna hänger samman:

– styrning och uppföljning reformeras i hela systemet

– sektorstänkandet balanseras med territoriellt synsätt

– regionnivån, hela staten och regionkommunerna, samlas i färre, mer jämstora och kraftfulla enheter

• Möjlighet till utvecklingskraft och medborgarfokus:

– tydlig rollfördelning, ordning och reda i styrningen

– helhetssyn motverkar sektoriseringens avigsidor

– bättre samspel mellan aktörerna

6

Vad är problemet – nu och framöver?

• Demografin– Minskande andel i arbetskraften– Ökande behov av välfärdstjänster

• Teknisk och ekonomisk utveckling– Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar– Högre efterfrågan på välfärdstjänster

• Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna

• Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion

• Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade

• Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat – staten har övergivit länen för länge sedan

7

Staten

• Stort behov av att ”återsamla staten”

• Tvärsektoriellt beslutsfattande

• Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK – länsstyrelserna – sektorsmyndigheterna

• Regeringskansliet bör ses över

• Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar

– Sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras

– Tillsynsdelegation på länsstyrelsen

– Länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter

8

Staten och den kommunala sektorn

• Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn

• Statens styrning inriktas på normering – inte projektpengar, handlingsplaner och nationella samordnare

• Ta vara på kunskapsstyrning – bättre nationell informationsförsörjning

• Relationen brister i tillit och dialog

• Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn

9

Primärkommunerna

• Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare

• Underlätta kommunsamverkan

• Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna

• Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman

• Utjämningssystemet bör ses över

• Kommuner ska redovisa sin samverkan

• Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering

• Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar

10

Hälso- och sjukvården

• Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet

• Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och –spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete

• Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner ”med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård”

• Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete)

• Statlig styrning renodlas mot normering – förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra

11

Hälso- och sjukvården (forts)

• Samlad patientlagstiftning

• Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist

• Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV

• Bedömningar och resonemang– Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och

samordnas med tillsyn över socialtjänsten

– Företagshälsovårdens roll bör utvecklas

– Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare

– Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS

– Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården

12

Behov av större regioner

1. Statens styrning– Underlätta statens sektorssamordning

2. Hälso- och sjukvården– Kompetensutveckling och –spridning – Fortsatta möjligheter till strukturomvandling och

specialisering3. Tillväxt och regional utveckling

– Regionförstoring • bättre anpassning till vardagsgeografin

– Global konkurrens • Stödja innovationssystem• En tydlig regional aktör

– Möjlighet att decentralisera uppgifter• Helhetssyn på tillväxtfrågorna• Större resurser – större handlingsutrymme• Förankrad regional anpassning

13

Regional utveckling

• Två delar i det regionala utvecklingsarbetet– Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn,

uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse

– Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun

• Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden

• På sikt ev. fler uppgifter

• Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande

• Lag om regionalt utvecklingsarbete

14

Relationen regionkommun – primärkommun

• Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet

– Kommunalt planmonopol– Lokala näringslivskontakter– Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg,

service, kultur och fritid mm)• Regionkommunen

– är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna

– kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna

• Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen

• Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas

15

Lag om regionalt utvecklingsarbete

• Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet

– Regionalt utvecklingsprogram(inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan)

– EU:s strukturfonder (”bindande yttranden”)

– Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget)

– Regionala tillväxtprogram

– Lokal och regional kollektivtrafik

– Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål

– Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård

– Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner

– Bedriva regionalt jämställdhetsarbete

16

Sammanfattande problemanalys

• Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv

• Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad

• En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs

• En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag

17

Ansvarskommitténs förslag och förbundets linje – dialog och medskick

• Vad tycker du om Ansvarskommitténs förslag?

– Hänger resonemanget ihop/förslaget som helhet?

– Vilka möjligheter öppnar förslaget för?

– Vilka är styrkorna resp. svagheterna?

– Vad vill du lyfta fram i ert eget remisskrivande?

• Vad ska förbundet tycka? Vilka medskick vill du göra till förbundet inför remisskrivandet?

18

Indelningskriterierna

19

Kriterier för regionindelning

• Gemensam läns- och regionkommun-indelning (giltig även för statliga myndigheter)

• 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000)

• Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete)

• Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser

• LA-regionerna utgör byggstenar

• Möjlighet att känna anknytning

Slutsats: 6-9 regioner

20

Möjliga regioner

Norra Sverige: 1–2 regioner

Mellansverige: 2–3 regioner

Södra Sverige: 3–4 regioner

Summa: 6-9 regioner

21

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner

OBS! Man kan tänka sig olika kombinationer av blå och röda cirklar!

22

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


23

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


24

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


25

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


26

En öppen fråga!




Summa: 6-9 regioner


27

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


28

Möjliga regioner




Summa: 6-9 regioner


30

• Är kriterierna bra? Något kriterium som bör modifieras, läggas till eller tas bort? Varför?

• Är kriterierna viktiga eller mindre viktiga? Motivera?

• Hur påverkar kriterierna regionindelningen i din egen landsände? Styrkor, svagheter?

• Vilka medskick vill ni göra till förbundet?

Kriterierna för en ny regionindelning - dialog och medskick

31

Den fortsatta processen

1/1-07 1/1-111/1-09 1/1-101/1-081/7-10

Bu

dg

et V alBu

dg

etfö

rut

s.

Reg

.bes

lut

om

reg

ion

er o

ch

ind

eln

ing

s-d

ele

ger

ade

Rik

sd

.be

slu

t o

mn

y lä

ns

ind

eln

ing

Prel. Ek. reglering

Bet

änka

nd

e

Just. skatteutjämning

Remiss

Prel. just. skatteutjämning

Regeringen lägger inriktningsprop.med uppdrag att formera sig iregionkommuner

Org

anis

atio

nsu

tred

nin

g

Pro

p.

ny

län

sin

d

Indelningsprocessen

Oklart hurdetta ska

gå till(processledare?)

Reg

ion

kom

mu

n k

an

tr

äd

a ik

raft

Pre

l. ö

k o

m

ny

län

sin

de

lnin

g

1/7-08

Tidsplan i anledning avAnsvarskommitténs betänkande

Förhandlingar omHuvudmannaskapSkattesatserPersonalfrågorFastigheterBolagsfrågor

Kräver medverkanav alla kommuneroch alla landsting

Indelningsdelegerade arb.

OrganisationEkonomiPersonal

Ev. folkomröst-ningar (EU-valet)

33

Indelningsprocessen

• Tre särskilda utredare/process-ledare/förhandlingspersoner

• Kartan överenskommen vår/sommar 2008• Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014)

34

Den fortsatta processen- dialog och medskick

• Vilka möjligheter öppnar den fortsatta processen? Styrkor och svagheter?

• Vilka möjligheter till påverkan ser du?

• Vad behöver förbunden påtala? Vad behöver förbunden göra som ett nästa steg?

• Vad ska jag göra / måste vi göra hos oss? Nästa steg?

Documents

Remisskonferens om Ansvarskommitténs slutbetänkande