Remissvar blekingestrategin webb

Region Blekinge • Ronnebygatan 2 • 371 32 Karlskrona • Tel 0455-30 50 00 • Fax 0455-30 50 10

E-post [email protected] • Org.nr 222000-1321 • Bankgiro 5106-8914 • www.regionblekinge.se

Karlskrona 2013-05-15

Dnr 901-370-2012

Remissvar Blekingestrategin 2014 – 2020, Regional utvecklingsstrategi Inkomna svar från:

Blekingetrafiken

Boverket

Blekinge Tekniska Högskola

Centerpartiet

Energimyndigheten

Försäkringskassan

HSO Blekinge (Helhet, Samverkan, Omtanke)

Karlshamns kommun

Karlskrona kommun

Kreativum

Landstinget

Leanrådet vid BTH

Litorina folkhögskola

Länsbygderådet i Blekinge

Länsstyrelsen Blekinge län

Myndigheten för yrkeshögskolan

NetPort.Karlshamn AB

Nils-Erik Mattsson (Mp)

Olofströms kommun

PRO Blekinge

Region Skåne - Regionala tillväxtnämnden

Regionförbundet Kalmar

Regionförbundet södra Småland

Ronneby kommun

Skogsstyrelsen

Statens maritima museer

Svenska ESF-rådet

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Sölvesborgs kommun

Tommy Rönneholm

Trafikverket

Utan avsändare

Vinnova

Datum Yttrande

Diarienummer

Boverket 2013-05-02 20134-741/2013

Ert diarienummer

901-370-2012 Myndigheten för samhällsplanering,

byggande och boende

Region Blekinge Ronnebygatan 2 371 32 Karlskrona

Yttrande över remiss av Blekingestrategin 2014 - 2020, Regional utvecklingsstrategi för Blekinge Boverkets synpunkter i olika ärenden berör främst frågor av principiellt intresse från ett nationellt perspektiv. Utifrån denna utgångspunkt är det Länsstyrelsen i Blekinge län som bäst kan bedöma och lämna mer detaljerade synpunkter på Blekingestrategin 2014 — 2020. Med anledning av detta begränsar Boverket sitt yttrande t i l l några övergripande kommentarer.

Boverket arbetar för att de regionala utvecklingsprogrammen ska ges en tydligare koppling t i l l regionemas fysiska planering. De regionala utvecklingsstrategierna skulle därigenom tvingas bli mer konkreta och underlätta utbytet med den kommunala översiktsplaneringen.

Boverket och länsstyrelsen i Blekinge deltog vid uppstarten av arbetet med Blekingestrategin 2014-2020. Anledningen ti l l vårt deltagande var en ambition om ett utökat samarbete med länsstyrelsen i Blekinge och en ökad integrering mellan utvecklingsstrategin och en mer fysisk regional utvecklingsplanering. Boverket ser fortfarande fram mot att fortsätta följa ett sådant utvecklingsar-

Vad det gäller skriften "Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin" så ser Boverket positivt på att Region Blekinge jobbar med indikatorer och ger exempel på insatser. Det hade dock blivit än mer intressant om exempelinsatserna hade detaljerats ytterligare ett steg och konkretiserats i rumsliga strategier för att nå de uppställda målen. De föreslagna indikatorerna kunde då också kopplats tydligare t i l l föreslagna insatser.

Boverket ser med intresse fram emot att följa vilka effekter ett genomförande av Blekingestrategin kan ge i den kommande kommunala översiksplaneringen mom regionen. * ^ _

bete.

Jon Resmark utredare

Box 534, 371 23 Karlskrona Tel: 0455-35 30 00 Besök: Drottninggatan 18 Fax: 0455-35 31 00

E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se

Högskolans ledningsenhet

Blekinge Tekniska Högskola, Postadress: 371 79 Karlskrona, Telefon: 0455-38 50 00

2013-05-14 Blekinge Tekniska Högskola Anders Nilsson

Remissvar

Dnr BTH-151-0024-2013

Remissbehandling av Blekingestrategin 2014 – 2020,

Regional utvecklingsstrategi för Blekinge. Dnr 901-370-2012 Blekinge tekniska högskola har av Region Blekinge ombetts att inkomma med synpunkter på ”Blekingestrategin 2014-2020”. I det följande redovisas dessa synpunkter. Remissarbetet har skett i en grupp ledd av Anders Nilsson, enhetschef för centrumbildningen BTH Innovation. I gruppen har även professor Martin Andersson samt docent Michael Mattsson medverkat. För sammanställningen av BTHs synpunkter svarar Anders Nilsson. Henrick Gyllberg Högskoledirektör

Remissvar 2013-04-30



Övergripande synpunkter

Behovet av konkretisering Vårt övergripande intryck av ”Blekingestrategin” är att den brister i konkretion. I den mån ”Blekingestrategin” skall leva upp till sitt namn och fungera som just en strategi, menar vi att dokumentet bör innehålla en tydligare målbild samt uttalade prioriteringar grundade i en tydligt redovisad analys av regionens nuläge. I dokumentet (s.41) framhålls visserligen att den presenterade strategin inte har ambitionen att ange hur de angivna målen skall uppnås. Preciseringen av mål och insatser förväntas istället ske i de olika handlingsplaner som i nästa steg skall utvecklas tillsammans med olika Blekingeaktörer. Även om detta förfarande framstår som en rimlig väg för att nå en uppslutning kring Blekingestrategin menar vi att det redan i föreliggande dokument finns behov av mer explicita prioriteringar och ställningstaganden. Dylika ställningstaganden behövs som vägledning, och skulle väsentligen underlätta, det fortsatta arbetet med att konkretisera strategin i olika handlingsplaner. Utan denna typ av preciseringar menar vi att Blekingestrategin riskerar att förlora sin betydelse som styrverktyg och istället kommer att uppfattas som en parantes. Grunden till det problem vi tycker oss se, hänger sannolikt samman med att den målbild – Attraktiva Blekinge – som formuleras i Blekingestrategin mer har karaktären av en långsiktig vision om det goda samhället, än en uppsättning mål som är tillräckligt väl preciserade för att kunna styra mot. Visionen Attraktiva Blekinge bör således kompletteras med en uppsättning konkreta målsättningar som speglar hur långt i riktning mot visionen som man har ambitionen att nå under de närmaste sex åren. De målsättningar som formuleras bör vara tydliga, realistiska och dessutom mätbara, för att upplevas som relevanta och motiverande för regionens olika aktörer. Som ytterligare illustration av vad vi avser kan den målöversikt (s.18) som redovisas i Blekingestrategin användas. I denna refereras till EUs mål för Europa 2020 samt dess motsvarighet för Sverige respektive Blekinge. Medan målen på europeisk respektive nationell nivå är kvantifierade så är målen för Blekinge uttryckta i kvalitativa, och förhållandevis allmänna termer. Detta är olyckligt och vi hade gärna sett att man försökt sig på en kvantifiering även för den regionala nivån. Utgångspunkten skulle härvid kunna tas i de måldimensioner som använts på de övergripande nivåerna kompletterade med några ytterligare dimensioner vilka ligger närmare de områden man har möjlighet att påverka från regional nivå. För att nå en realism i de målvärden som anges bör man vidare utgå från de värden som gäller för Blekinge idag.

1 Denna och följande sidhänvisningar refererar till remissutgåvan av Blekingestrategin.




Analys och slutsatser Sistnämnda antyder att det inte enbart är mer explicita prioriteringar som vi saknar i dokumentet. Vi menar också att dokumentet på ett tydligare sätt bör presentera en sammanställning av de synpunkter som samlats in under processen samt hur dessa har de vägts samman med olika bakgrundsanalyser och befintliga planer2 i formandet av Blekingestrategin. Vi efterlyser mao en redovisning av de slutsatser som man dragit av bakgrundsmaterialet. Visserligen söker man i dokumentet teckna en bild av regionens utmaningar och möjligheter men slutsatserna är vaga och redovisningen av nuläget i regionen borde varit mer systematisk och djuplodande. En tydligare redovisning av utgångspunkterna för strategin skulle underlätta förståelsen av densamma och dessutom öka dess trovärdighet. Samtidigt skulle det fortsatta konkretiseringsarbetet underlättas. Det hade vidare varit värdefullt med en diskussion om hur förutsättningarna i Blekinge förhåller sig till vad som gäller i närliggande regioner. I vilka avseenden skiljer sig Blekinge från exempelvis Smålandslänen respektive Skåne och inom vilka områden är förutsättningarna likartade? En dylik analys hade kunnat tjäna som utgångspunkt för en precisering av inom vilka områden och i vilka frågor som det är angeläget söka samverkan med aktörer utanför Blekinge.

Blekingestrategins innehåll Vad gäller strategins innehåll är det svårt att ha några invändningar givet att den målbild som målas upp mer har karaktären av en vision om goda samhället än en uppsättning explicita mål. Visionen (s. 2) formuleras i termer av fyra områden vilka också skapar en struktur för diskussionen om olika regionala utvecklingsinsatser. Denna struktur tycks vara direkt relaterad till de faktorer eller områden som visat sig ha störst betydelse för omvärldens upplevelse av regionens attraktivitet (såsom denna mäts i attraktionsindex – s.17). Denna överensstämmelse är naturligtvis positiv i så motto att effekterna av de insatser som görs inom de olika områdena borde - i varje fall i teorin – kunna avläsas i form av förändringar i attraktionsindex. Här är det naturligtvis viktigt att komma ihåg att attraktionsindex mäter omvärldens upplevelse av Blekinge och att referensen till de faktiska förhållandena inom områdena livskvalitet, arbetsliv och tillgänglighet, är indirekt. Det är därför viktigt att inte använda attraktionsindex som en indikation på hur framgångsrik Blekingestrategin varit utan istället använda befolkningsutvecklingen i regionen som en det avgörande måttet. Med detta resonemang vill vi också understryka att de fyra insatsområden kring vilka Blekingestrategin är uppbyggd, har delvis olika karaktär och att insatsområdet ”Bilden av Blekinge” härvid skiljer sig från de övriga områdena. Medan insatserna inom områdena

2 Detta skulle eventuellt kunna läggas i en bilaga




livskvalitet, arbetsliv och tillgänglighet syftar till förändringar i de objektiva förhållandena i regionen har bilden av Blekinge att göra med den subjektiva bilden av dessa förhållanden. Detta konstaterande skall inte tolkas som att vi tycker att insatserna för att stärka bilden av Blekinge är oviktiga. Tvärtom anser vi det som oerhört betydelsefullt att det görs kraftfulla insatser inom detta område. Givet denna inställning upplever vi det som beklagligt att besöksnäringen lyfts fram som en nyckel för arbetet med Bilden av Blekinge. Visst är det viktigt att attrahera fler besökare till Blekinge, men att reducera arbetet med att förstärka bilden av Blekinge, till en fråga om besöksnäringen framstår som minst sagt olyckligt. Vi efterlyser här en bredare ansats där man arbetar via långt fler kanaler än vad besöksnäringen erbjuder samt en avsevärt bredare målgrupp än tillfälliga besökare.

Hur skall Blekingestrategin användas? Vi är väl medvetna om de svårigheter som är förknippade med formuleringen av en territoriell utvecklingsstrategi som inte bara skall styra Region Blekinges arbete utan också skall uppfattas som relevant och omfattas av andra aktörer i regionen. Det är uppenbart att Region Blekinge varit medvetna om dessa svårigheter och därför sökt engagera såväl allmänheten som specifika grupper av aktörer i arbetet med att ta fram Blekingestrategin. Ur förankringssynpunkt har detta tillvägagångssätt sannolikt varit positivt men det finns också en risk att man härigenom skapat förväntningar på att alla önskemål och synpunkter skall beaktas i strategin. Då detta knappast låter sig göras utan att strategin blir urvattnad och oprecis finns det en risk att vissa grupper känner sig förfördelade och inte uppfattar strategin som legitim. Även ur detta perspektiv förefaller det därför angeläget att tydligare redovisa hur de synpunkter som samlats in under processen har vägts samman med olika bakgrundsanalyser och format strategin. Även om processen för att formulera strategin är viktig för uppslutningen kring densamma ter sig det fortsatta arbetet för att föra ut och förankra strategin av än mer central betydelse. Det hade därför varit önskvärt att man i dokumentet förtydligat hur man tänker sig att strategin skall fungera och att man därvid också diskuterat vilken roll Region Blekinge skall ta i förhållande till övriga aktörer av betydelse för den regionala utvecklingen (jfr s. 4-5). Att Blekingestrategin skall fungera som en grund för prioriteringar i de regionala satsningar som Region Blekinge själv ansvarar för, är uppenbart. Samma sak gäller naturligtvis de medel man direkt och indirekt förfogar över för att stödja olika projekt formulerade av regionens aktörer. Sistnämnda medel är naturligtvis värdefulla och skapar möjligheter för aktörer i regionen att få stöd för insatser som kopplar samman behov och utvecklingsmöjligheter i den egna




verksamheten med Blekingestrategins prioriteringar. Man kan emellertid fråga sig hur effektivt detta förfarande är ur styrsynpunkt då det inte finns någon garanti för att man bland de projekt som söker stöd finner de satsningar som är mest angelägna ur regional utvecklingssynpunkt. Vi menar därför att Region Blekinge bör överväga att, med utgångspunkt i Blekingestrategin, precisera vad man vill nå i olika utlysningar av projektstöd. I tillägg till detta menar vi att man också bör arbeta med direkta uppdrag eller tom längre utvecklingskontrakt (och därtill kopplad finansiering) riktade mot olika aktörer i regionen. På detta sätt skulle man skapa ett mer precist styrinstrument vilket kunde fungera som ett komplement till de mer generella projektstöden. Vidare skulle man på detta sätt sannolikt också nå en högra grad av kontinuitet och långsiktighet i det regionala utvecklingsarbetet.

Blekingestrategin och BTH Att BTH är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet är uppenbart och i Blekingestrategin görs flera direkta och indirekta referenser till BTHs verksamhet. Som avslutning vill vi därför knyta an till ovanstående förslag om långsiktiga utvecklingskontrakt genom att peka på några områden där det finns beröringspunkter mellan Blekingestrategin samt BTHs resurser och utvecklingsbehov.

Den mest uppenbara kopplingen mellan Blekingestrategin och BTH finns ifråga om

behovet av en god kompetensförsörjning (s.10-11) i regionen. Här innebär BTHs

starka profilering mot teknisk utbildning vissa begränsningar men vi vill ändå hävda

att merparten av BTHs studenter skulle kunna förstärka företag och organisationer i

regionen. Givet detta antagande är det beklagligt att knappt hälften av studenterna

väljer att stanna i regionen efter avslutad examen. Denna andel borde kunna

förstärkas (vilket också nämns i Blekingestrategin s.11) genom ett nära samarbete

mellan Region Blekinge, BTH och regionens arbetsgivare.

Från BTH utexamineras årligen ett stort antal studenter från IKT-inriktade

utbildningar. Samtidigt tycks IT-användningen i många av regionens tillverkande

företag vara förhållandevis låg. BTH och våra studenter skulle här kunna bidra till att

förändra denna situation och därmed bidra till förnyelsen i regionens företag.

BTH är en regional aktör som via utbildningsverksamheten lockar unga människor

till regionen (närmare 90 % av våra studenter har sitt ursprung utanför Blekinge). Få




aktörer i Blekinge har denna attraktionskraft vilket gör BTH till en viktig aktör i

relation till Blekingestrategins övergripande ambition att få fler unga att bosätta sig

i regionen. I relation till BTHs studenter betyder detta att fler av dem måste lockas

till att stanna. Blekingestrategin bör därför aktivt adressera, verka för och

ekonomiskt stödja åtgärder för att studenterna att få studenter att redan under

utbildningstiden finna mervärden i Blekinge.

Fler och fler personer söker högskoleföreberedande utbildningar, sk Tekniska basår.

Samtidigt har högskolesektorn, och inte minst BTH, tvingats minska sin utbildnings-

verksamhet och många lärosäten skär ner/avvecklar sina tekniska basår. För att BTH

skall kunna fortsätta att erbjuda högskoleföreberedande utbildningar i tillräcklig

omfattning behövs åtgärder (jfr insatsområdet Arbetsliv) vilket bör adresseras i

Blekingestrategin.

Förnyelsegraden i regionens näringsliv är låg. Investeringskostnaden för att starta

företag inom Data/IT/Digital Medier -områdena är relativt sett låga och under sin

studietid erbjuds studenterna stöd för att starta egna företag. BTHs möjligheter att

stödja studenternas företagande när de lämnar BTH är dock begränsade varför det

inom Blekingestrategins ram bör utvecklas insatser för att stödja dessa

studentföretag. Som exempel på insatser kan här nämnas studentinkubator, lokaler

till låg kostnad, mentorsstöd och marknadsföringsstöd.

Andelen FoU-resurser vid BTH är relativt låg. För att BTH i högre grad skall fungera

som en FoU-resurs relativt regionens näringsliv behövs en resursförstärkning. Vi ser

här en viktig roll för Region Blekinge och Blekingestrategin i att aktivt adressera,

verka för och ekonomiskt stödja åtgärder för att öka det statliga FoU-anslaget till

BTH.

BTH bedriver, via BTH Innovation, sedan ett antal år en framgångsrik Proof-of-

Concept verksamhet vilken medverkat till att nya företag skapats och till att

verksamheten i befintliga företag förnyats. Denna verksamhet har sedan starten

haft ett starkt regionalt stöd men är trots detta relativt småskalig och dessutom

utsatt för en betydande ryckighet. Med ett mer permanent stöd skulle




kontinuiteten i verksamheten förbättras samtidigt som BTHs bidrag till förnyelsen

av Blekinges näringsliv (jfr s.10-11) skulle förstärkas.

Inom ramen för Horizon 2020 finns olika typer av program för att finansiera större

forsknings- och utvecklingsprojekt vilka också kan bidra till den regionala

utvecklingen. Blekingestrategin bör därför aktivt adressera, verka för och

ekonomiskt stödja åtgärder för att samla och samordna olika konstellationer av

Blekingeaktörer i gemensamma ansökningar.

Forskning inom områden som har stort samhällsvärde har ofta svårt att hitta

långsiktigt finansiering. Vid BTH är dessa bl a Fysik planering och Hälsa/vård vilka

tydligt anknyter till insatsområdet Livskvalitet i Blekingestrategin. Blekingestrategin

bör aktivt adressera, verka för och ekonomiskt stödja åtgärder för att finansiering

av forskningsinfrastruktur och forskning inom dessa områden.

BESLUT 1 (2) Datum Dnr

2013-05-07 2013-1606

Avdelningen för energieffektivisering Enheten för samhälle och transporter Sara Winnfors 016-544 21 33 [email protected]


Box 310 • 632 20 Eskilstuna • Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 • Telefax 016-544 20 99 [email protected] www.energimyndigheten.se Org.nr 202100-5000

EM

1004

W-4

.2, 2

013-

03-0

4

Yttrande angående remiss för Attraktiva Blekinge - Regional utvecklingsstrategi (RUS) i Region Blekinge

Sammanfattning

Energimyndigheten anser att hållbarhet och energi- och klimatfrågorna får en alltför otydlig och undanskymd plats i strategin.

Energimyndigheten anser det saknas strategiska skrivningar och inriktningar i energi- och klimatfrågor genom hela dokumentet.

Energimyndigheten anser att det saknas skrivningar om energi och klimat som drivkrafter i den regionala utvecklingen.

Energimyndighetens ställningstagande

Tillväxt och energi hör ihop. För att tillväxten ska vara hållbar behövs utveckling av förnybar energi och energieffektivisering. I ett framtida hållbart samhälle är hållbara varor och tjänster inte bara en konkurrensfördel utan en överlevnadsstrategi på marknaden.

När det gäller Attraktiva Blekinge anser Energimyndigheten att hållbarhet och energi- och klimatfrågorna får en alltför otydlig och undanskymd plats. Energimyndigheten saknar ett strategiskt tänkande vad gäller hållbarhetsfrågor. Strategin skulle med fördel kunna innehålla skrivningar om i vilken riktning aktörer i regionen ska verka för att nå en hållbar utveckling. Exempelinsatserna på respektive arbetsområde skulle kunna innehålla konkreta exempel på lösningar.

Energimyndigheten anser att det saknas skrivningar om energianvändning, koldioxidutsläpp och hållbar energiförsörjning. Det gäller både inom transporter bostäder, byggnader och för industrin.

Energimyndigheten anser att energi- och klimatutmaningarna borde integreras i strategin bättre. T ex skulle energi och klimat kunna beskrivas som drivkrafter i den regionala utvecklingen och tillväxten.

2 (2) Datum Dnr

2013-05-07 2013-1606

Nästa år påbörjas en ny period av strukturfonder där energi- och klimatåtgärder är prioriterade. Här finns det stora möjligheter att finansiera energi- och klimatsinsatser. Energimyndigheten anser att den regionala utvecklingsstrategin skulle kunna utvecklas att bli ett bättre underlag för det arbetet.

Det finns numera många olika organisationer som har en god kunskap om hållbar utveckling och energi- och klimatfrågor, t ex har både länsstyrelserna och energikontoren en gedigen kunskap om dessa frågor. En bred samverkan med dessa organisationer i arbetet med regional utveckling är av stor betydelse. Energimyndigheten noterar att den regionala energi- och klimatstrategin för Blekinge inte finns med på listan över referenser och noter.

Specifika synpunkter

Under insatsområdet Expansivt näringsliv (s. 11) skulle energieffektivisering som ett sätt att stärka konkurrenskraften hos industrierna i Blekinge kunna beskrivas.

Under insatsområdet Tillgänglighet (s. 12) finns inga skrivningar om hållbarhet i kommunikationssystemet. Här finns det stora utmaningar som skulle kunna beskrivas.

Turismen lyfts fram som en viktig näring (s. 14), här skulle strategin med fördel kunna innehålla resonemang om de transporter som turismen genererar och hur man ska tackla hållbarhetsfrågorna där.

Hållbarhet finns med som ett horisontellt perspektiv i strategin (s. 15). Men skrivningarna är mycket vaga och lägger inte enligt Energimyndigheten någon strategisk grund för det framtida arbetet.

Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Anita Aspegren. Vid den slutliga handläggningen har därutöver deltagit enhetscheferna Maria Steinbach Lindgren, Fredrick Andersson, Anna Johansson, tf enhetscheferna Marie Claesson och Anette Persson samt juristen Fredrik Forsberg och handläggarna Marie Karlsson och Sara Winnfors. Föredragande var handläggaren Sara Winnfors.

Anita Aspegren

Sara Winnfors

1

Magnus von Schenck

Ämne: Försäkringskassan

Skickat: den 24 april 2013 09:48

Till: Kansli

Ämne: synpunkter Blekingestrategi

Hej!

Här kommer Försäkringskassans återkoppling med synpunkter på Region Blekinges strategi 2014-2020:

Jag tycker att visionen och strategin är välskrivet och bra genomtänkt. Klart och tydligt vilka mål man har för denna

region men jag ställer mig frågande till utförande av denna strategi. Jag vet att de ä r andra aktörer som står för

detta men Region Blekinge ska vara drivkraften i detta. Arbetslösheten är hög speciellt bland ungdomar och jag ser

inte hur denna strategi ska kunna åtgärda detta. Näringslivsklimatet i Blekinge är långsam och det känns som man

inte hänger med omvärlden i alla frågor. Det är dött på stan, de flesta affärer läggs ner och nya tillkommer inte. Man

behöver jobba med attityder hos den breda massan eftersom allt nytt i Blekinge tas inte emot med öppna armar.

Tänk på den nia hotellet, Lidl mm.

Jag skulle kunna skriva mycket mer om detta eftersom jag flyttade till Blekinge och Karlskrona 2003 och ser

skillnaden i jämförelse med andra områden där jag har bott. Utvecklingsmöjligheter är för små speciellt för

ungdomar vilket innebär att de planerar inte att stanna kvar här. Blekinge har bra potential som tursitort men då

behöver man utveckla den grenen ytterligare.

Att locka barnfamiljer räcker inte bara med bra natur och barnomsorg. Man måste ha bra möjligheter till anställning

i fall en får jobbet här. Dessa möjligheter är inte så stora idag om man tänker på hur det ser ut på arbetsmarknaden.

Kollektivtrafik till områdena runt omkring behöver förbättras så att man inte behöver bytta tåg/buss flera gånger

bara för att t ex ta sig till Alvesta eller lilla Värnamo.

Som utomstående i Blekinge och även med en annan bakgrund ser jag troligtvis på saker och ting från en annan

perspektiv.

Nu tror jag att jag nöjer mig med detta. Vid frågor får ni gärna återkomma.

Mvh

Belma

Belma Micin

Regionalt samverkansansvarig LFC Syd

LFC Karlskrona

Telefon: 010-11 80 549

Växel: 0771-524 524

Mail: [email protected]

2013-04-30

HSO Blekinge Telefon: 0457 – 21 145 Webb: www.hsoblekinge.se

Järnbruksvägen 1 Org.nr: 836200-5301 E-post: [email protected]

372 52 KALLINGE BG: 5949-7016

Region Blekinge att Regiondirektören,

Strategigruppen Attraktiva Blekinge

Remissvar angående Blekingestrategin 2014-2020, Dnr 901-370-2012

HSO BLEKINGE (Helhet, Samverkan, Omtanke) är en organisation i Blekinge med 24

anslutna funktionshinderföreningar verksamma i Blekinge, med totalt cirka 5 500

medlemmar.

HSO Blekinge är i stora drag positivt inställda till Blekingestrategin och positiva till att

remissförfarande getts. Vi vill lämna följande synpunkter av särskilt värde att för-

ändra för våra grupper.

Blekingestrategin skulle kunna profilera sig gentemot övriga genom att möjliggöra

att alla boende i Blekinge får lov att känna sig behövda utifrån sina förutsättningar.

20 % av befolkningen i arbetsför ålder har någon form av funktionsnedsättning.

Dessa är idag en mycket socialt utsatt grupp där arbetslösheten stiger och där-

med också en ökad social ohälsa. Vi skulle därför vilja se tydligare mål i Blekinge-

strategin för hur personer med funktionsnedsättning ska inkluderas fullt ut i sam-

hället när det exempelvis gäller utbildning, arbetsliv, boende, kultur- och fritidsliv.

Vi ser också en ökad ohälsa bland unga personer som inte har fått tillträde till ar-

betsmarkanden. Även här skulle vi vilja se att Blekinge profilerar sig som en fram-

gångsregion med fokus att lösa arbetslösheten och bli attraktivt för unga männi-

skor, både vad gäller att bo kvar i länet som att flytta hit.

Vi önskar också se en tydlig strategi för fiberutbyggnad i hela länet, vilket vi menar

är en förutsättning för en levande landsbygd men också för att kunna hålla nere

sjukvårdskostnader med färre besök på vårdcentraler och lasarett i framtiden.

Vi skulle också vilja se en rättning på sid 15 under rubriken ”Integration och mång-

fald” där personer med funktionsnedsättning felaktigt kallas för funktionshinder.

Med vänlig hälsning

HSO Blekinge

/Anita Sandberg/

ordförande HSO Blekinge

Blekingestrategin 2014-2020

Vi vill gärna från Kreativum science center lämna följande synpunkter på Blekingestrategins

remissutgåva:

För att nå målen och lyfta tillväxt, innovationer och utveckling av Blekinge saknar vi riktade insatser

framför allt för barn och pedagoger i förskola och grundskolan. Det behövs för att stärka skolan, såväl

elever som pedagoger, där arbetsliv, skola och högskola är delaktiga.

Det behövs en modig och långsiktigt hållbar strategi, som omfattar elever från förskola till

gymnasium för att ge effekt på lång sikt. Att först i gymnasiet börja med insatser för att främja

innovationer, entreprenörskap, naturvetenskap och teknik är för sent. Insatser anpassade efter de

nya läroplanerna måste göras genom hela skolgången och vara tillgängliga för såväl elever i friskolor

som kommunala skolor. För att åstadkomma en långsiktig och varaktig förändring måste insatserna

också ta hänsyn till genus, tillgänglighet och mångfald.

OECD-rapporten som ligger till grund för Blekingestrategin visar på betydelsen av långsiktiga insatser

för att höja kompetensnivån i regionen. Naturvetenskap, teknik, entreprenörskap och matematik är

insatsområden som bör prioriteras, PISA-rapporten och teknikdelegationens rapport pekar också på

att insatser här behövs för att stärka tillväxt, innovationer och för att främja ett entreprenöriellt

lärande. Skolverkets senaste undersökning gällande våra lärares kompetens är alarmerande.

Kreativum Science Center finns som en tillgänglig men inte fullt ut nyttjad resurs. Kreativum ingår i

ett nationellt nätverk, och utgör en motor och arena för möten och lärande aktiviteter.

Tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola, kommunernas utbildningsförvaltningar, Teknikcollege,

nationella projekt och egna pedagoger med spetskompetens vill vi och åstadkommer vi

förhoppningsvis en långsiktig och varaktig grund för tillväxt. Kreativum är tredje bästa science center

i Sverige vad gäller kvalitetspoäng 2013 enligt Skolverket. Vi vill och kan tillföra än mer för att skapa

tillväxt i regionen.

Vi har idag avtal med Karlshamn, Olofström, Ronneby, Karlskrona, Bromölla samt ett varaktigt

samarbete med Sölvesborg.

Följande kommentarer vill vi därför ge till Blekingestrategin:

Sidan 4-6: Kreativum science center ingår i ett nätverk med 2 400 science center i världen. Det finns

en potential att arbeta gränsöverskridande med aktiviteter tillsammans med science center och

universitet även utanför Sverige.

Verksamheten ligger väl i linje med målen för Europa 2020 och OECD-rapporten. Genom det

samarbete som redan nu finns kan vi också bidra genom samverkan med science center i övriga

Sverige för att förbereda och rusta vid den regionförstoring som kommer. Genom att erbjuda lärande

aktiviteter året runt ökar också attraktionskraften för inflyttande, vi stärker Blekinge som ett län som

erbjuder bra aktiviteter för barn och ungdomar både under skoltid som under ledig tid med familjen.

Lärande aktiviteter där hela familjen deltar är något som vi ser efterfrågas allt mer, framför allt av

engagerade föräldrar.

Sidan 7, Attraktiva Blekinge:

Blekinge har goda förutsättningar för att kunna konkurrera vad gäller livskvalitet, tillgänglighet och

utbud av aktiviteter inom kulturområdet. Arbetslivets förutsättningar kan bli bättre. Högskolan

behöver fler arenor för att företag sprungna ur högskolan ska kunna utvecklas och växa, fler

mötesplatser för studenter att kunna testa och utveckla sina idéer tillsammans med företag

verksamma i regionen. Ungdomsarbetslösheten är ett bekymmer som berör - väljer våra ungdomar

rätt utbildning? Industrin och framtidens teknikintensiva företag saknar kompetens, både vad gäller

ingenjörer inom de traditionella områdena och inom nya kunskapsområden såsom digitala medier.

Våra barn som vi ska rusta för framtiden redan i förskolan, kommer att arbeta inom en rad yrken som

inte finns ännu. Det vi vet är att vi behöver rusta dem vad gäller innovationer, ett undersökande

arbetssätt, ett entreprenöriellt förhållningssätt och nya medier. Det krävs mod för att våga satsa

långsiktigt och strategiskt inom kompetensutveckling

Vi tror att även lärande miljöer lockar fler till länet. Insatser behövs för att stärka ungdomar,

invandrare och kvinnor genom hela skolsystemet.

Sidan 8 Livskvalitet

Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare

efterfrågar. För de flesta är det självklart att ha tillgång till kulturaktiviteter, idrottsaktiviteter, natur

och miljö.

Det borde vara lika självklart att de barn och familjer som är intresserade av innovationer, teknik och

naturvetenskap har tillgång till miljöer där de kan träna detta. Lika självklart som musikskola, simhall

och fotbollsplan. Sveriges export och framgångsrika musikproduktion bottnar i den svenska

musikskolan. Vill vi ha innovationer, tekniker och duktiga naturvetare måste det finnas tillgång till att

träna dessa förmågor.

Luleå, Trollhättan, Lund m.fl. är föregångare där man bestämt sig för att satsa på sådana miljöer. För

att främja utveckling och tillväxt behövs såväl science center tillgängligt för elever och lärare samt

allmänheten.

Sidan 9: Livskvalitet

Vi saknar prioritering av gemensamma mötesplatser för skola, arbetsliv och högskola. Insatser för att

stärka skolans pedagoger och elever från förskola till och med gymnasium behövs också för att nå

målen med livskvalitet i ett längre perspektiv.

Miljö och klimat - med riktade insatser där skolan får möjlighet att ta del av den senaste forskningen

åstadkommer vi varaktiga och långsiktigt hållbara effekter.

Sidan 10 Arbetsliv

Genomgående saknas strategi för att öka intresset för naturvetenskap och teknik redan i unga år.

Behovet av kompetens inom dessa områden är väl känt. Teknik avser även ny teknik med digitalt

fokus. För att arbeta med innovationer behövs också en långsikt strategi där man börjar redan i

förskolan.

Vi ser också ett antal nya företag i regionen med fokus på ny teknik och digitala produkter och

tjänster, som ett resultat av en aktiv och produktiv högskola. Ökad innovationsförmåga förutsätter

att barn och ungdomar får möjlighet att träna denna, redan i unga år. Genom insatser som

tillsammans skapar en "röd tråd" - Snilleblixtar, Finn Upp, Unga Spekulerar, ForskarFredag,

Teknikcollege, Ung Företagsamhet m. fl. ges möjlighet till detta. Genom att fortbilda pedagoger och

lärare från förskola och uppåt genom skolåren i linje med de nya läroplanerna ges skolan möjlighet

att påverka och utveckla våra barn och ungdomar. Det måste finnas stöd för både elever och lärare.

De fortbildningsinsatser om nu genomförs av Kreativum i samverkan med nationella resurscentra,

andra science center och BTH visar goda resultat. Pedagoger i sju kommuner får möjlighet att uppnå

målen i de nya styrdokumenten med nya verktyg. Fler insatser mot dessa målgrupper åstadkommer

en långsiktig förändring, och ger verktyg att förändra än fler barns vardag.

Sidan 11 Arbetsliv

Genomgående saknas exempel på insatser och mätbara mål för elever från förskola till och med

gymnasium för att stärka och utveckla intresset för de områden som driver innovationer och

kompetensförsörjning. PISA och Teknikdelegationens rapport visar tydligt på behovet att stärka

naturvetenskap och teknik, både hos pedagoger och elever.

Sida 12 Arbetsliv

Tillgänglighet - för möjliggöra digital tillgänglighet behövs också en förstärkning av pedagogers och

elevers fortbildning.

Horisontella perspektiv: långsiktigt perspektiv som omfattar även våra barn & ungdomar behövs.

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-04-29Avsändare Lean-rådet på BTH genom Lena PrinselaarSynpunkt

Olofström jobbat med Lean sedan 2006. Man satsar stort på att utveckla sin verksamhet mot världsklass när det gäller att driva lean produktion. Sedan något år tillbaka har man startat uppbyggnaden av Volvo Academy, där man bedriver tekniska utbildningar, Lean och ledarskapsutbildningar.Landstinget uppvisar framgångsrika exempel i sitt arbete med att uppnå effektivare flöden genom sjukvårdens komplexa system. Denna utveckling syftar till att öka andelen värdeskapande tid i en vård av hög kvalité till gagn för patienten och Blekinges medborgare. En ständig strävan efter att nyttja tillgängliga resurser på ett optimalt sätt i syfte att kunna erbjuda patienterna en vård med god tillgänglighet och av hög kvalitet. Ett utvecklingsarbete som kräver ett utbyte mellan sjukvården, Blekinges kommuner och BTH men också andra aktörer inom Blekinge såsom t.ex. teknisk industri eller privat tjänsteproducerande företag då kunskapsutveckling samt inte minst erfarenhetsutbyte är en förutsättning för vidare utveckling och positiva resultat. BTHs initiativ att starta ett Lean-råd, ligger helt rätt i tiden. Detta är ett led i den satsning som görs på nationell nivå genom Produktionslyftet där utgångspunkten är ett sammanhållet nationellt program men där varje regions förutsättningar och drivkrafter ska tas tillvara för att utveckla den regionala strukturen. Högskolan kan vara navet, drivkraften och supporten till hela Blekinges arbeta med lean.Att driva nätverk, att supporta, sprida goda exempel, inspirera etc. sköts inte av sig självt och behöver en motor som har kraft och som består./Lean-rådet på BTHAnnelie Runesson-Ottosson, Verksamhetsutvecklare, Landstinget BlekingeMats Nilsson, Processingenjör, DynapacStefan Hultén, Lean Manager, Orbit OneIngela Håkansson, Projektledare Start11, Olofströms kommunPeter Jensen, Senior Manager Operational Development, Volvo Car CorporationMats Walter, Universitetslektor, Blekinge Tekniska HögskolaTobias Larsson, Professor, Blekinge Tekniska HögskolaLena Prinselaar, Projektledare Produktionslyftet, Blekinge Tekniska Högskola

Teknik kombinerat med lean i Blekingestrategin Eftersom målet är ”Attraktiva Blekinge” där fler vill bo, arbeta och komma på besök, måste vi tillsammans jobba för en region där företagen kan blomstra, med god tillgång på arbetskraft med rätt kompetens.Fokus följer därför på arbetsliv och utbildning.Vi har en region med teknikintensiva företag, som i samverkan med kommuner, högskola m.fl. som ett stöd för sin utveckling, kan få en fortsatt god tillväxt i framtiden.Vi är en liten region rustade med en egen teknisk högskola.Vi har fått prova på nära samverkan över gränserna i kristider, vilket borgar för en god samverkan även i goda perioder.Vi ser framför oss ett stimulerande arbetsliv, anpassat efter globala förändringar med en högre grad av kunskapsintensitet.Teknik:Vi har slagit in på en teknikbana och detta är grunden för att i nästa led kunna producera sekundära tjänster, såsom skola, vård och omsorg. Sedan starten av Teknikcollege i regionen Sydost 2008 har man tittat på ett Teknikråd, som skall genomsyra skola och arbetsliv. Detta har nu fått förnyad energi via 2 ESF-projekt. Det ena ägs av Kreativum och det andra drivs av Olofström kommun. Att fortsätta utveckling och kompetenshöjning genom ESF-projekt är oerhört viktig eftersom detta ger ytterligare möjlighet att ligga i framkant när det gäller teknikutveckling.Uppdraget är att förtydliga och ge kraft åt ett Tekniktråd för att skapa en förståelse och ett incitament i regionens arbete. Som lärare, som företagare och kommun ska kunna känna sig trygga med och följa.Vi måste möjliggöra en god teknisk utbildningsbana där BTH är en tydlig aktör genom sin höjd och bredd, där bra ledarskapsutbildningar och kompetensutveckling ingår. Härigenom kan vi matcha framtida tekniska behov ännu bättre.Genom att jobba aktivt med flödet i hela skolsystemet, kommer det att vara mer naturligt för blivande medarbetare. Vilken lärare/elev/sjuksköterska/operatör etc. skulle inte vilja ha mer tid till det som är värdeskapande och mindre tid till det som äter tid och många gånger energi.Som exempel har Volvo Cars i Olofström jobbat med Lean sedan 2006. Det senaste som startats är en Lean-utbildning som bygger på teori varvad med praktik i en simuleringsfabrik. Upplägget är genialt och mycket pedagogiskt och flera andra företag står redan beredda för att testa anläggningen. Kan detta center vara en del i en gemensam regional satsning?!BTH agerar via poängkurser, nätverk, Produktionslyftet etc. Fler i regionen bör kunna få ta del av detta. Genom fler möjligheter till att kombinera utbildning med jobb, kan vi hålla en ständigt hög nivåer på medarbetare i regionen. Intressant är utbildningar som kombinerar distans med nätverk.BTHs initiativ att starta ett Lean-råd, ligger helt rätt i tiden. Detta är ett led i den satsning som görs på nationell nivå genom Produktionslyftet där utgångspunkten är ett sammanhållet nationellt program men där varje regions förutsättningar och drivkrafter ska tas tillvara för att utveckla den regionala strukturen. Högskolan kan vara navet, drivkraften och supporten till hela Blekinges arbeta med lean.Att driva nätverk, att supporta, sprida goda exempel, inspirera etc. sköts inte av sig självt och behöver en motor som har kraft och som består./Lean-rådet på BTHAnnelie Runesson-Ottosson, Verksamhetsutvecklare, Landstinget BlekingeMats Nilsson, Processingenjör, DynapacStefan Hultén, Lean Manager, Orbit OneIngela Håkansson, Projektledare Start11, Olofströms kommunPeter Jensen, Senior Manager Operational Development, Volvo Car CorporationMats Walter, Universitetslektor, Blekinge Tekniska HögskolaTobias Larsson, Professor, Blekinge Tekniska HögskolaLena Prinselaar, Projektledare Produktionslyftet, Blekinge Tekniska Högskola

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-03-21Avsändare Litorina FolkhögskolaSynpunkt

Vi tänker att det är professionellt och anvarsfullt att fortsätta detta arbete inom ramen för Blekinge Strategin, folkbildning och folkhälsan i Blekinge. Är Klara Livet kanske en konkret aktivitet kopplat till att stärka sociala relationer – som vi i Blekinge önskar påverka enligt folkhälsorapporten? Låt oss använda de erfarenheter vi utvecklat och ta det vidare i en gemensam prioritering där vi kan erbjuda utbildningen brett inom Blekinge Län. Där samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, vård och övrigt näringsliv utvecklas vidare, på redan goda grunder.Vi på Litorina Folkhögskola tror att vi, tillsammans med de andra folkhögskolorna, kan bidra till många människors hälsa och livslust och deras väg närmare arbetsmarknaden genom att fortsätta erbjuda och utveckla ”klara Livet”.

2013. Klara Livet är en för deltagarna kostnadsfri utbildning som erbjuds via försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller Karlskrona kommun. Klara Livet har sin grund i ”Liv i livet” och ”Att leva ett friskare liv”.För mer information se:http://www.ltblekinge.se/forskningochutveckling/blekingekompetenscentrum/utbildningochkompetensutveckling/klaralivet http://finsam-blekinge.se/index.php?page=35&sub=31NulägeFör närvarande går den sista planerade utbildningen (slutar juni 2013). De 21 deltagarna är nu i kursvecka 8 och har nyligen påbörjat praktik eller studier i ”att leva som entreprenör inom ramen för Socialt företagande”.För närvarande är beslutat att utbildningen inte kommer att ges i direkt anslutning till avslutad projektperiod.

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-04-25Avsändare NetPortSynpunkt

Alltför många indikatorer – stryk:* Antalet mötesplatser i Blekinges kommunerAlltför många indikatorer – stryk:* Andelen av Blekinges män och kvinnor i åldrarna 20-64 som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivnaInga ändringar.Alltför många indikatorer – stryk:* Förvärvsarbetande i åldern 20-64 * Sysselsättning i gruppen utlandsfödda* Minskad energianvändning per producerad vara inom industrinAlltför många indikatorer – stryk:* Antal nystartade företag* Andel män och kvinnor i privata näringslivet* Andel män och kvinnor i offentlig sektorAlltför många indikatorer – stryk:* Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetensRätta:* Ungdomsarbetslöshet minskas

Alltför många indikatorer – stryk:* Resandet med kollektivtrafik* Passagerarvolymer från hamnarna* Andelen transporter som går via järnväg till och från hamnarna* Andel förnybart drivmedel* Energianvändning för transporterLägg till ytterligare en indikator:* Blekinge bäst i Sverige på innehåll i den Digitala Agendan. (Nytt)Här borde Eriksberg och vad det konceptet står för beskrivas. Detta är något helt unikt och i en klass för sig som kan locka en ny publik. Det är också ett gott exempel för andra att dra lärdom av och hänga på. Inom turism måste samverkan till, vilket också borde mätas som en indikator, liksom användningen av ”Blekinge” som varumärke istället för att alla platser försöker bygga sitt eget varumärke.Inga ändringar.

Generellt i dokumentet - Inga mål satta - vi efterlyser SMART dvs. mål som är:* Specifikt* Mätbart* Accepterat* Realistiskt* TidssattText saknas som beskriver:* BTH:s roll* BBI:s roll* De största funktionella klustren och innovationssystemen såsom TelecomCity, NetPort.Karlshamn, Tech Network, IUCSid. 5 i Blekingestrategin – stycke 2 – rubrik ändras till ”EU:s reviderade Östersjöstrategi”.Under samma rubrik – Mening startar med ”Blekinges aktörer är aktiva i arbetet med Östersjöstrategin, bland annat inom områden som transport, ITS (nytt), sjösäkerhet …..”.Sid 5 i Blekingestrategin – högerspalt ”Regional nivå”, mening som börjar med ”Exempel på planer och program är Länstransportplan, Trafikförsörjnings-program, Kulturplan, regional strategi för besöksnäringen, Blekinge ITS-strategi (nytt) , Blekinge Tekniska Högskolas forsknings- och utbildningsstrategi, Folkhälsopolicy, landsbygdsstrategi och Blekinges regionala miljömål.Sid 7 i Blekingestrategin - Attraktiva Blekinge – vänster kolumn ”Arbetsliv”Hämtat ur informationsmaterial från SiSP: ”För 15 år sedan uppgav 80 % av arbetskraften att de först valde arbetsplats och därefter flyttade dit. Idag är situationen den motsatta. 64 % säger sig idag först välja vilken plats de vill bosätta sig på och därefter börjar valet av arbetsplats”. Sid. 8 i Blekingestrategin – Högerspalt Rubrik ”Nya mötesplatser”Ny mening före ”En viktig faktor för att få unga att stanna …….”.Den digitala agendan kommer att förenkla och effektivisera IT-användningen för gemene man i högre utsträckning än hittills i och med att användbarheten, infrastrukturen, tillgängligheten av data kommer att öka. (Nytt)(Klippt från Regeringens sida om Digitala agendan: Näringsdepartementet presenterade den 6 oktober 2011 "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige". Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation).Sid.10 i Blekingestrategin – Arbetsliv - bakgrund – vänster kolumn ”Rubrik - Sårbar arbetsmarknad” - 3:e stycket som börjar med ”Studier visar att vi får större köpkraft …….. – Sista meningen i det stycket står: ”Just nu minskar intäktsbasen – en trend vi behöver vända”. Ersätts med: Intäktsbasen bland företag med mer än 20 anställda minskar, annars ökar den. Vad gör vi åt det?Sid. 10 i Blekingestrategin – Arbetsliv – bakgrund I högerspalt under Rubrik ”Mer kunskap”, sista meningen: ”För att öka antalet kunskapsintensiva arbetstillfällen behövs god tillgång till högre utbildningar och klustersamverkan (TelecomCity, NetPort.Karlshamn, Tech Network, IUC, BTH och BBI) (Nytt) mellan näringsliv, akademi och kreativa näringar.Sid. 10 i Blekingestrategin – Arbetsliv – bakgrund I högerspalt under Rubrik ”Ungas framtidstro och utbildning”Fler unga behöver gå vidare till högre utbildning ……………….. Efter sista meningen: De unga måste uppmuntras till att starta företag. (Nytt - med hänvisning till pratbubblan i nedre höger hörn).Sid. 18 i Blekingestrategin – Målöversikt från Europa-nivå till regional nivå – kolumn 3 ”Blekinges mål för 2020. Här finns inga mål uppsatta utan bara initiativ SMART efterlyses dvs. mål som är:* Specifikt* Mätbart* Accepterat* Realistiskt* Tidssatt

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-02-14Avsändare Nils-Erik Mattsson (Mp) Synpunkt

Livskvalitet -mål, indikatorer och insatser (sid 9) Under klimat "Miljö och klimat" Exempelinsatser:Som vi ser det så kommer många och stora förändringar att ske inom el-området (flera har redan skett) såsom, lagen om timmätning (2012-01-10) ett stort intresse av egen sol-el, möjlighet för privatpersoner att kunna handla på den Nordiska Spotmarknaden -en följd av lagen om timmätning. Tankar på att utveckla det "Smarta el-nätet" där ett helt nytt fält för el-tjänster börjar skymta. Detta sammantagit och mer därtill, kommer att ställa nya krav på regionen (de lokala nät-bolagen) vi har i regionen, krav av olika slag. Främst krav om SAMVERKAN (samgående) för att bättre rustade kunna möta framtidens krav. Det efter förebild av "Dala Kraft" som bildades av åtta kommunala nätbolag, för att stärka deras möjligheter på den avrglerade el-marknaden kring sekelskiftet. Enligt förebild från "Dala Kraft" kommer det motioner i länets alla kommuner om att bilda ett sådant gemensamt säljbilag "Blekinge Kraft".... Vilken förståelse och vilket stöd kan vi (Mp Blekinge) kunna förväta oss av Region Blekinge i denna strävan?Ett gemensamt större säljbolag får naturligtvis ett större genomslag på de omkringliggande mindre lokala elsäljbolagen i vår omgivning, detta inte minst om/när den stora vindkraftssatsningen i Hanöbukten blir verklighet. Man tackar för o.s.a..... N-E Mattsson (Soltekniker) i Ronneby.

1 (2)

Region Blekinge

Blekingestrategin Olofströms kommun tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Blekingestrategin och vill framföra följande. Blekingestrategin är ett gediget dokument som skall styra den regionala utvecklingen under flera år framöver. Det finns några punkter som behöver förtydligas eller förstärkas i strategin. De är följande:

1) Sydostlänken måste lyftas fram som ett regionalt utvecklingsstråk. Detta är en nödvändighet för att kunna klara av att hantera de nya framtida handelsvägarna över Östersjön där Karlshamns hamn kommer att vara ett nav. Med sydostlänken kan detta uppnås på ett enkelt sätt. Vidare ger sydostlänken möjligheter att koppla samman regionen med andra regioner på ett sätt som endast kan beskrivas som nödvändigt för utvecklingen och inte minst den framtida regionförstoringen. Det innebär att tillgängligheten till regionen ökar högst avsevärt både för företag och personer.

2) Kollektivtrafikens fortsatta utbyggnad för att göra hela regionen tillgänglig och möjliggöra utveckling är viktig. Det innebär bland annat att människor kan röra sig på ett enklare och mer miljövänligt sätt för att kunna arbeta inom regionen och njuta av dess tillgänglighet. Samtidigt krävs att kollektivtrafiken samordnas med omgivande län för att möjliggöra både arbets- och studiependling på ett enkelt sätt.

3) Framtiden, dvs de unga, saknas genomgående i strategin. Det är viktigt att involvera dessa i arbetet och det bör tydligt framgå på vilket sätt detta kan ske i arbetat med handlingsplaner. Vidare bör de ungas tankar om framtiden göras kända hos beslutsfattare och den strategi som skall användas för att nå fram bör anpassas till dessa önskningar.

4) Ett utökat engagemang för entreprenörskap som möjligheter till eget företagande bör tydliggöras. Detta syftar till att bredda arbetslivets möjligheter i Blekinge och strå inte i motsats till den satsning på befintlig näringslivsstruktur med högt rankad teknikkunskap som idag finns. Det utgör ett komplement till denna satsning för att skapa ytterligare förutsättningar.

5) Kunskap blir allt mer nödvändig för att kunna skapa tanke/industrisamhällets alla förutsättningar. Det innebär att utbildningsinstitutioner bör samverka med företag och offentliga institutioner på ett starkare sätt. Av strategin bör framgå att arbetet skall inriktas på att stärka samarbetet och samtidigt tillse att BTH kan verka i hela länet. Vikten av att kunna erbjuda blekingebor utbildning för det livslånga lärandet kan ytterligare betonas och genomsyra större delar av innehållet i strategin. Idag framgår att Blekinge behöver locka till sig välutbildade och trycker inte tillräckligt på behovet av tex YH-utbildningar och andra utbildningsplatser för vuxna som kan bidra till att tillgodose vårt arbetsliv med rätt kompetens. Finns t ex rapporter som visar att YH-studerande i hög grad stannar kvar på utbildningsorten vilket också innebär att

2 (2)

utbildningsformen är synnerligen lämplig i regioner som Blekinge där vi vill öka utbildningsnivån våra invånare.

6) Tillgänglighet för alla bör tydliggöras. Det handlar både om teknisk tillgänglighet, såsom fast och mobil telefoni och bredband, som fysisk tillgänglighet genom till exempel väl avpassad kollektivtrafik åt alla håll och på alla tider.

7) Bilden av Blekinge är allt för ensidigt inriktad och koncentrerad på kusten. Det behöver kompletteras med inlandets förtjänster. Det bör även övervägas att lyfta in förtjänster med Blekinge inom områden såsom kultur, idrott och mänsklig samvaro på ett tydligare sätt.

8) Det är en viktig framgångsfaktor för all utveckling att samtliga aktörer inom ett område kan samverka. Därför bör samverkan betonas starkare i strategin. Samverkan mellan de människor som finns och verkar här och mellan de institutioner, såväl företag som offentliga, som är aktiva i området..

Med dessa kompletteringar kan även Bilden av Blekinge förändras till ”Blekinge – de gaur!” Med vänliga hälsningar Sara Rudolfsson Kommunstyrelsens ordförande

Blekinge

Till Region Blekinge

Angående Blekingestrategin 2014-2020.

PRO har fått tillfälle att yttra sig över Blekingestrategin 2014-2020.

Vi har dock beslutat oss för att avstå.

Karlskrona den 29 april 2013

Ann-Kristin Erlandsson

PRO Blekinges distriktskansli.

2013-04-22 Dnr:2013/106

Johan Sandevärn Kommunledningsförvaltningen

Internationell samordnare Besöksadress Stadshuset Telefon +46 (0) 457-61 89 74 Karlshamnsvägen 4, Ronneby Mobil +46 (0) 721-72 86 02 Postadress 372 80 Ronneby Fax +46 (0) 457-61 86 33 Webbplats www.ronneby.se E-post [email protected]


Ronneby kommuns remissyttrande på

remissutgåvan av Attraktiva Blekinge –

Blekingestrategin 2014-2020

Remissutgåvan av Blekingestrategin en bra riktkarta för de gemensamma utmaningar regionen står inför. De demografiska utmaningarna, hög arbetslöshet särskilt bland unga samt utrikes födda, den i många fall eftersatta infrastrukturen och nationellt sett låga företagsamheten kräver effektiva och långsiktiga satsningar för att skapa ett attraktivt Blekinge till år 2020. Följande synpunkter pekar ut valda delar i Blekingestrategin som Ronneby kommun lyfter fram som viktiga samt förslag till förändringar eller kompletteringar som förhöjer dokumentet.

Roger Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande

Kenneth Michaelsson 1:e vice ordförande

Malin Norfall 2:e vice ordförande

2013-04-22 Dnr:2013/106



Livskvalitet Blekinges natur- och kulturmiljöer är dess styrka för att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer och en välmående besöksnäring. Detta framhävs också i den analys av Småland-Blekinge som OECD genomfört. Familjernas Blekinge lyfter på ett bra sätt fram de goda och positiva möjligheter till fantastiska uppväxtmiljöer som finns i hela närområdet. Insatser för barnomsorg och skola är viktiga för att bibehålla och vidareutveckla dessa miljöer vilket utrycks bra i det befintliga utkastet. Dock bör möjligheterna till fortutbildning också inkluderas i denna del av dokumentet för att visa på vikten av möjligheter till fortutbildning i ett län för att attrahera befintliga och nya invånare. Ronneby kommun ser positivt på att strategin genomsyras av ett folkhälsotänk. Goda levnadsvillkor är grunden för en god folkhälsa vilket bl.a. lyfts genom en god uppväxt miljö och ett rikt arbetsliv. Prioriteringar utifrån de utmaningar som finns i länet idag avseende arbetsläget, socialt deltagande, en åldrande befolkning och utflyttig av den unga befolkningen är även insatsområden som Ronneby kommun prioriterar i sitt nuvarande och kommande folkhälsoarbete. Viktiga utmaningar för regionen är hur regionens viktiga natur- och kulturtillgångar skall hanteras på ett hållbart sätt men samtidigt skapa tillväxt. Vissa ambitioner som speglas av Blekingestrategin kontraherar varandra. Inte minst målen att skapa attraktiva boendemiljöer genom exploatering samtidigt som vi bevarar viktiga natur- och kulturmiljöer. En strategi för att hantera detta regionalt bör därför vara en prioriterad insats. Det övergripande mål som satts upp för miljö och klimat i strategin är överlag bra. Dock behöver de angivna indikatorerna och exempelinsatserna kompletteras och/eller förtydligas för att visa hur den goda förvaltningen av natur‐ och kulturmiljöer ska realiseras och hur arbetet ska följas upp. De indikatorer och exempelinsatser som presenteras i det nuvarande utkastet är inte tillräckliga för det syftet. Status på luft, sjöar och natur samt en rik biologisk mångfald är viktiga aspekter som kan bidra till en ökad rekreationsmigration eller besöksnäring. Vidare så är formuleringen av indikatorer i dokumentet inte konsekvent. Till exempel så står indikatorn ”minskad energianvändning i Blekinge” samt ”Ökad produktion av förnybar energi” under Tillgänglighet ut i dokumentet genom att till skillnad från de andra peka på en förändring. Istället bör skrivningarna vara ”energianvändning i Blekinge”, ”användning av förnyelsebar energi i Blekinge” och ”produktion av förnyelsebar energi”.

Arbetsliv Insatsområdet Arbetsliv speglar väl de utmaningar länet står inför samt flera av de insatser som krävs för att stärka det regionala näringslivet och skapa fler arbetstillfällen. Ungas

2013-04-22 Dnr:2013/106



framtidstro med stark koppling till Blekinges livskvalitet indikerar ett helhetsansvar för att skapa en god plattform för barn och ungdomars uppväxt samt kvalitativa utbildningsmöjligheter som måste bilda basen för en regions framtid. Detta lyfts fram på ett bra sätt i det befintliga strategiutkastet. Utkastet till Blekingestrategin framhäver vikten av att satsa på befintliga kluster och nätverk för att öka regionens innovationsförmåga. Detta skulle innebära att existerande kluster ses som tillräckliga för att täcka regionens behov. Det framkommer dock inte vilka dessa är. Ronneby kommun ser det som mycket olyckligt att utesluta möjligheten till att stötta nya kluster som kompletterar de befintliga för att inte utesluta nya idéer, krafter och innovationer. Center för Forskning och Utveckling i Ronneby (Cefur) arbetar aktivt för att verka som en länk mellan näringslivet i Blekinge och forskare runt om i Sverige. Det talas allt mer nationellt och på Europanivån om specialisering som en viktig tillväxt- och utvecklingsstrategi för regionerna. Cefur har tydligt utpekat fokus mot hållbarhetsstrategin Cradle to Cradle® vilket tillför en nyskapande dimension till regionen som är unik nationellt. Målsättningen med Cefur är att skapa ett internationellt erkänt center där Blekinge blir en testbädd för nya innovationer på hållbarhetsområdet och bidra till fler kunskapsintensiva företag. Regionens lärcentra och dess vikt för den regionala tillväxten saknas i det befintliga utkastet. Lärcentra spelar en mycket viktig roll för att kunna erbjuda regionens invånare kompletterande utbildningar som inte erbjuds utav Blekinge Tekniska Högskola. Detta blir särskilt viktigt när den regionala högskolan valt att specialisera sig på de tekniska ämnena och inte längre erbjuda program och kurser i humaniora. Enligt regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation så spelar forskning i humaniora en viktig roll för innovationskraft och konkurrenskraft. För att skapa ett attraktivt Blekinge och trygga kompetensförsörjningen bör länets lärcentra så som Kunskapskällan i Ronneby få större utrymme i Blekingestrategin. Kunskapskällan i Ronneby erbjuder en regional miljö för eftergymnasiala studier i Blekinge genom att aktivt arbeta med de möjligheter till distansstudier via internet som erbjuds på flera av Sveriges universitet och högskolor. På detta sätt knyts utbildningar till regionen som efterfrågas utav såväl företag som samhällsinstitutioner. Det innebär också en viktig tillgänglighets faktor för invånare och yrkesverksamma som av en eller annan möjlighet inte har möjlighet till utpendling för vidareutbildning.

2013-04-22 Dnr:2013/106



Tillgänglighet En hållbar syn på transporter innebär rätt transportslag vid rätt tillfälle och inkluderar samtliga transportslag. Blekingestrategin i dess nuvarande form tar inte denna bemärkelse i tillräckligt stort beaktande. Detta gäller främst flygets vikt för länet. Den 21 mars kom det glädjande beskedet att regeringen valt att satsa 647 miljoner kronor på nya investeringar vid Blekinge flygflottilj i Kallinge/Ronneby F17. Satsningarna innebär inte bara att Försvarsmakten kan operera långsiktigt från F17 utan också fler arbetstillfällen och förbättringar för den civila flygtrafiken i Blekinge. Kallinge flygplats är lokaliserad i hjärtat av länet och är en förutsättning för näringslivets kontakt med viktiga ekonomiska centra i tillväxtregioner. Många av Blekinges företag är internationella med kunder och samarbetspartners i och utanför Europa. Bra förbindelser är en förutsättning dessa företag och för tillväxt i Blekinges intäktsbas. Flyglinjer till större anknytningsflygplatser i Europa från Kallinge borde därför vara högprioriterade. Flygplatsen är precis som väg E22 en del av Europeiska kommissionens övergripande nät i det förslag till reviderade TEN-T riktlinjer som presenterades 2011. I kommissionens riktlinjer finns ambitioner att länka samman viktiga hamnar och flygplatser med vägar och järnvägar. Detta borde även vara Blekinges ambition som ett led till att utveckla den regionala tillgängligheten. Exempelinsatsen för fortsatt järnvägsutbyggnad borde således även inkludera tillgängligheten till flygplatsen. Insatser för att knyta järnvägen till Blekinges flygplats i kombination med fler internationella avgångar och charterflyg skulle göra flygplatsen till ett bra komplement till flygplatser i Skåne och Öresundsregionen. Det befintliga utkastet fokuserar i mångt och mycket på de öst-västliga stråken för vägtrafiken. OECD-analysen av Småland Blekinge pekar på vikten av att bättre länka samman Blekinge och Småland för att stärka regionernas tillväxt. Som dokumentet pekar på är järnvägssatsningar norrut som Emmabodabanan och Sydostlänken viktiga i detta sammanhang. Ronneby kommun vill dock även poängtera att Riksväg 27 från Ronneby till Växjö i denna bemärkelse tillsammans med Riksväg 29 från Karlshamn är viktiga sträckor att fortsätta utveckla. Utveckling av stråken skulle bättre länka samman våra arbetsmarknadsregioner, bättre länka Blekinge med motorvägssträckor som E4 norrut samt förbättra godsstråken till regionens hamnar. En fortsatt utbyggnad av IT-kommunikationerna är av hög prioritet. Inte minstför att förbättra förutsättningar för länets näringslivsutveckling samt offentlig och privat service på landsbygden. Blekinge har gjort sig känt som ett starkt IT-län. Men runt om i samhället varierar förmågan av att använda internet för de kommunikations- tjänste- och lärandemöjligheter som finns. Detta gäller både för enskilda medborgare till enskilda näringsidkare vilket påverkar både livskvalitet, arbetsliv och tillgänglighet. Collaborative E-

2013-04-22 Dnr:2013/106



Learning Arena (CELA) i Ronneby spelar här en viktig roll regionalt i nära samverkan med Ronneby Kunskapskälla för att öka vinsterna utav regionala investeringar i digital infrastruktur och tjänsteutbud.

Bilden av Blekinge OECD-analysen som genomförts i Småland-Blekinge framhäver att det finns starka inre samband i Blekinge mellan stad och landsbygd. En bättre integrering mellan landsbygdsstrategier och regionala strategier är därför prioriterad. En kunskapsintensiv ekonomi är beroende av att landsbygden levererar naturresurser och är därmed en källa till stadens attraktions- och konkurrenskraft. Landsbygdsutvecklingens roll för den regionala tillväxten bör därför framhävas mer som en viktig del i insatsområdet Bilden av Blekinge.

Horisontella perspektiv Delen horisontella perspektiv lyfter överlag på ett bra sätt fram de olika ben som det regionala utvecklingsarbetet bör vila på. Ronneby kommun ställer sig dock frågande till avsnittet om hållbarhet. Den definition som presenteras i det befintliga utkastet bygger enkom på hållbarhetsstrategin Det Naturliga Stegets (DNS) kriterier. Ronneby kommun fokuserar bland annat genom Cefur på hållbarhetsstrategin Cradle to Cradle® (C2C). Till skillnad från DNS är C2C mer tillväxtinriktad och bygger i större utsträckning på positiva världen. Genom synsättet att designa för kretslopp där avfall är föda, där energi bygger på sol, gravitation och geotermi samt där mångfalden bejakas så skapas en cirkulär ekonomi och positiv tillväxt. Detta gör C2C-strategin mer tilltalbar för industrin genom större fokus på tillväxt och lönsamhet genom innovation snarare än på resursförbrukning. Det skall tilläggas att det inte finns motsättningar mellan C2C och DNS men Blekingestrategin bör erkänna och bejaka fler än en definition på hållbarhet och hur den skapas.

Roger Zetterqvist, +46 456 81 61 25 [email protected]

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2)

Datum 2013-04-15

2013/43

Remiss Blekingestrategin 2014-2020

Bakgrund Region Blekinge har i uppdrag från regeringen att, tillsammans med olika samhällsaktörer i Blekinge, ta fram en strategi för Blekinges utveckling. Strategin ska ange färdriktningen för länet grundad på de styrkor och utmaningar som finns i Blekinge. Hur målen i strategin ska uppnås anges inte där utan hanteras i handlingsprogram och verksamhetsplaner hos de olika samhällsaktörerna.

Förslaget till Blekingestrategi för 2014-2020 har arbetats fram genom att involvera så många av Blekinges aktörer som möjligt. Lokal dialogmöten, tematiska workshops, enkäter, diskussionsforum är exempel på det. Den slutliga sammanställningen av förslaget till strategi har sedan gjorts av Region Blekinge.

Region Blekinge har lämnat sitt förslag på remiss till bland annat länets kommuner. Remisstiden sträcker sig till den 30 april och Regionsstyrelsen planerar att fastställa strategin vid sitt sammanträde den 15 juni 2013.

Bedömning Som helhet betraktat är förslaget till Blekingestrategi väl balanserat med relevanta analyser som ger en bra bild av kommande utmaningar och nödvändiga insatser.

I dokumentet pekas på ett antal insatsområden som är viktiga för att Blekinge ska utvecklas till det ”Attraktiva Blekinge 2020”. Dessa är Livskvalitet, Arbetsliv, Tillgänglighet och Bilden av Blekinge. Här följer kommentarer för respektive insatsområde.

Livskvalitet

Mycket av det som påverkar individens livskvalitet är kopplat till den kommunala verksamheten. Som indikator för livskvaliten föreslås bland annat SKL:s öppna jämförelser. Möjligen kan man överväga om inte ett alternativ eller komplement kan vara SCB:s medborgarundersökning som länets kommuner deltagit i vid olika tillfällen. Den ger en djupare bild av hur våra medborgare upplever Blekinge, kommunen och den kommunala servicen.

Arbetsliv

Analysen och slutsatserna i strategin är inom det här området mycket relevanta. Möjligen saknas en tydlighet i att även de övriga tre områden har en stark påverkan på området Arbetsliv. Goda boendemiljöer, bra kommunikationer och Blekinges varumärke, eller attraktivitet, spelar en

mailto:[email protected]

Sölvesborgs kommun Datum 2013-04-15 2013/43

Sida 2(2)

mycket stor roll för hur arbetsmarknad, etableringar och därmed arbetstillfällen utvecklas inom länet.

Viktigt är också att strategin följs av konkreta satsningar inom området, för att ge ungdomar utrymme på arbetsmarknaden och för att trygga den framtida kompetensförsörjningen.

Tillgänglighet

Som nämnts tidigare samverkar de olika insatsområdena och det gäller i mycket hög grad området Tillgänglighet. Såväl den digitala som den fysiska kommunikationen måste prioriteras för att Blekinge ska kunna växa ekonomiskt och befolkningsmässigt. Goda kommunikationer är en mycket viktig förutsättning för företagsetableringar och för inflyttning till Blekinge.

Precis som inom området Arbetsliv är det viktigt att strategin får praktiska konsekvenser genom satsningar på länets infrastruktur.

Bilden av Blekinge

Även inom detta område görs en vederhäftig analys av Blekinges förutsättningar och vad som behöver göras. Inte minst är behovet av att göra Blekinges invånare till goda ambassadörer viktigt att lyfta fram. Samma sak gäller för den potential som finns inom besöksnäringen, där behovet av samordning och kraftsamling kan göras tydligare.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna denna skrivelse som svar på Region Blekinges remiss Blekingestrategin 2014-2020.

Roger Zetterqvist Kommundirektör

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-03-07Avsändare Tommy RönneholmSynpunkt

Tommy Rönneholm — februari 13, 2013 at 7:23 f m — (Edit)Område Arbetsliv (s 11) – Exempelinsatser: - Satsa på behovsdriven utbildning genom utvecklat samarbete mellan kommunerna, utbildningsanordnarna, arbetsförmedlingen och näringslivet. (Det är inte enbart mellan utbildningsväsende och näringsliv som samverkan behöver utvecklas det gäller i lika hög grad mellan kommunerna och mellan kommunerna och Af!) - Underlätta ungdomars insteg på arbetsmarknaden genom långsiktig, strukturell utveckling av arbetsplatsförlagd utbildning, feriejobb, lärlingsutbildning för såväl ungdomsgymnasiet som vuxenutbildningen och trainee-verksamhet. (Någon utökning av PRAON finns väl ingen som önskar. Vi talar oftare om att minska PRAO:n och/eller förändra den. Fler projekt behövs absolut inte, utan det är den kontinuerliga verksamheten som behöver omstruktureras och utvecklas. För att lyckas och sätta in rätt insatser, måste vi ha en bättre statistik att utgå ifrån och bättre analyser av denna statistik. Det måste framgå för varje arbetslös individ, var hon/han befinner sig i utbildningsnivå och vad som hon/han alltså behöver komplettera. Denna statistik kan vi idag inte få ens av Af!) - Utbildning är den enda, grundläggande vägen till arbete. För att öka intresset för utbildning och arbete, måste vi utveckla utbildningsinsatserna på individnivå. (Låt grund- och gymnasieskolan tillsammans med vuxenutbildningen ta hand om de elever som utbildningsväsendet misslyckats med. Låt oss inom skolvärlden utvecklas och själva försöka lösa våra problem. M a o, vi löser inte problematiken med arbetslöshet med projekt som dessutom oftast anordnas av andra instanser som inte arbetar med utbildning, t ex kommunala arbetsmarknadsenheter och Socialförvaltningar. Det kan också vara så, att arbetsförmedlande verksamhet i första hand skulle knytas till utbildningsanordnarna och inte som idag till en statlig myndighet! Den statliga satsningen på folkhögskoleplatser för arbetslösa – med motivationshöjande kurser och teoretisk komplettering – är för flertalet arbetslösa fullständigt feltänkt! Af måste t ex få möjlighet att lika fritt – och i första hand – få köpa utbildningsplatser hos kommunala skolor.) Mvh Tommy Rönneholm

Ärendenummer Dokumentdatum

TRV 2013/9603 2013-04-24 Ert ärendenummer Sidor

Dnr 901-370-2012 1(2)

Trafikverket Box 543 291 25 Kristianstad Besöksadress: Ronnebyg 2, Karlskrona

Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se

Malin Dahlberg SSYbs Direkt: 010-123 61 20 [email protected]

Region Blekinge Ronnebygatan 2 371 32 Karlskrona E-post: [email protected]

Yttrande gällande Blekingestrategin 2014-2020, Regional utvecklingsstrategi för Blekinge

Trafikverket har tagit del av förslaget till regional utvecklingsstrategi för Blekinge 2014-2020. Syftet med Blekingestrategin är att ange den gemensamma färdriktningen mot ett attraktivt Blekinge där man vill bo, arbeta och komma på besök. Strategin är grundad i följande styrkor och utmaningar: ”God uppväxtmiljö”, ”Rikt arbetsliv”, ”Kom långt på en timme”, ”Öppna Blekinge” samt ”Besökare får mersmak”.

I strategin nämns att attraktiva boendemiljöer i kustnära läge, såväl i stadsmiljöer som på landsbygden, är något Blekinge bör dra nytta av för att locka fler invånare. Trafikverket vill i detta sammanhang lyfta fram betydelsen av att långsiktigt planera nya bostads- och verksamhetsområden i lägen där det finns goda förutsättningar att nyttja befintlig infra-struktur samt öka andelen resor som sker med kollektiva färdmedel eller gång- och cykel. Detta resonemang sammanfaller delvis med utmaningen ”Hållbara transporter” som lyfts upp i strategin men den skulle med fördel kunna koppla tydligare till kommunernas över-siktsplaner.

Ett av insatsområdena i Blekingestrategin är tillgänglighet, som innefattar person- och godstransportresor samt digital tillgänglighet. Trafikverket ser positivt på Blekingestra-tegins tillgänglighetsmål om ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas utifrån invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov.

Presenterade indikatorer för att nå tillgänglighetsmålet med Trafikverkets kommentarer:

Resandet med kollektivtrafik: Trafikverket ser positivt på en inriktning där resandet med hållbara transportsätt ökar. Bra kollektivtrafikförbindelser skapar bättre tillgänglighet för olika resenärer, allt ifrån barn till äldre och funktionsnedsatta. Tillgång till välutvecklade kollektivtrafikförbindelser främjar även arbetsmarknaden och turismen i regionen.

Flyganslutningar till knutpunkter i Europa: Betydelsen av bra förbindelser till Malmö/ Kastrup är särskilt viktig i detta sammanhang. Ronneby Airport utgör en viktig regional flygplatsnod i Blekinge, med bl.a. direktflyg till Stockholm. Det är viktigt att den regionala flygplatsen har god tillgänglighet både för biltrafik och kollektiva färdmedel.

Passagerarvolymer från hamnarna & Godsvolymer från hamnarna: Blekinges hamnar utgör regionalt och internationellt en viktig länk mellan Blekinge och Östersjöländerna. Tillgängligheten till passagerarhamnarna med kollektiva färdmedel är en viktig utveck-lingsfaktor för att ytterligare stärka hamnverksamhetens attraktionskraft. På godssidan är det viktigt med god tillgänglighet och att hamnarna kan nås med en infrastruktur som är anpassad för de tunga transporterna.

Ärendenummer Dokumentdatum

TRV 2013/9603 2013-04-24 Ert ärendenummer Sidor

Dnr 901-370-2012 2(2)

Trafikverket Box 543 291 25 Kristianstad Besöksadress: Ronnebyg 2, Karlskrona

Texttelefon: 0243-750 90 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se

Malin Dahlberg SSYbs Direkt: 010-123 61 20 [email protected]

Andelen transporter som går via järnväg till och från hamnarna: Trafikverket ser positivt på strategins intentioner att öka andelen godstransporter på järnväg, vilket är bra både ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt.

Restiden på E22 mellan Blekinge och Malmö och Kalmar: E22 genom Blekinge utgör en viktig lokal, regional och interregional väg med hög prioritering både avseende framkom-lighet och trafiksäkerhet. Planering och utbyggnad pågår för flera delsträckor för att för-bättra E22 i såväl Skåne, Blekige som i Kalmar län.

Andel förnybart drivmedel & Energianvändning för transporter: Trafikverket har inga särskilda synpunkter gällande dessa indikatorer.

I övrigt anser Trafikverket att Blekingestrategin är en koncis och välformulerad rapport som kan fungera som en gemensam vision för den fortsatta utvecklingen. I rapporten anges att Region Blekinge har ett uppdrag att ta fram en strategi för länets utveckling och också samordna de insatser som krävs för att strategin ska bli verklighet. Trafikverket anser här att strategin på ett mer konkret sätt kunde belysa hur strategin kan förverkligas.

Med vänlig hälsning

Malin Dahlberg

Trafikverket Region Syd

Synpunkter på remissutgåvan av Blekingestrategin som inkommit via Web-enkätInkom 2013-03-05Avsändare AnonymSynpunkt

Materialet är alldeles för ordrikt! Jag har inte orkat igenom det!

Documents

Remissvar blekingestrategin webb