Rev (1)

Rev (1)

Innehållsförteckning

Överenskommelse 1

Parter 1

Syfte 1

Mål

Sammanfattning av överenskommelsen 2

Nulägesbeskrivning – målgrupp 2

Redovisning av befintlig verksamhet 3

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 3

Dokumentation och uppföljning 3

Överenskommelses varaktighet och revidering 4

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 5

– Unga som varken arbetar, studerar eller är undersysselsatta

Kommunala aktivitetsansavret 5

Försörjningsstöd 5

Skola 6

Anmälda arbetslösa 6

Etableringen 6

Undersysselsatta 7

Kartläggning av målgruppens behov 8

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet 10

Arbetsförmedlingen i Nybro 10

IFF-Barn-och Familjeförvaltningen 14

IFF-Ekonomienheten 15

IFF-Integrationsenheten ensamkommande barn 15

Ungdomsservice 16

Gymnasieskolan 17

Vuxenutbildningen 17

Fritid 18

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 19

Utökad samverkan 19

Arbetsbeskrivning i utökas samverkan 19

Förebyggande och reaktivt 20

Fokusområden 2017 20

Organisering av samverkan 22

Styrgrupp 22

Arbetsgrupp 22

Kompetens/rekryteringsgrupp 23

Ansvarsfördelning mellan parterna 23

Resurser respektive part bidrar med 24

Budget för samverkan 24

Jämställdhet 24

Rev (1)

1

Parter

Nybro kommun, 212000-0753

Arbetsförmedlingen i Nybro, 202100-2114

Syfte

Överenskommelsen syftar till

att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas

arbetslöshet

Mål

Utgångspunkten för överenskommelsen är det nationella målet 90-dagars garantin d v s ingen

ung ska vara utan arbete, studier eller aktivitet mot arbete med än 90 dagar och att ha den

lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa 2020.

Strävansmålet för det lokala arbetet är att ligga under rikssnittets procentsats för

ungdomsarbetslösheten 2020.

För 2017 har följande gemensamma delmål tagits fram:

Mål 1: 25 % av de under varje år inskrivna ungdomarna i åldern 18-25 år som saknar

gymnasieexamen ska påbörja utbildningskontrakt eller annan studieform.

Mål 2: 30 % av de under varje år inskrivna ungdomarna 18-25 år som har en

gymnasieutbildning ska påbörja en anställning eller studera.

Mål 3: 5 företag i olika branscher i Nybro bygger upp, tillsammans med AF och

kommunen, stadigvarande praktikplatser för ungdomar 18-25 år. Syftet är att

prova på olika yrken för medvetet val av utbildningsområde.

Rev (1)

2

Nulägesbeskrivning-målgrupp

Målgruppen för insatserna är alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar,

eller som är undersysselsatta. Kartläggning och statistik är från 2015 och 2016 och visar en

avstämning från september/oktober.

Av målgruppen uppskattas det att en tredjedel saknar en gymnasieexamen. Minst en fjärdedel

med hinder i form av bostadsproblem, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa,

neuropsykiatriska funktionshinder eller ekonomi. Oftast förekommer en kombination av flera

av dessa hinder.

Nedan redovisas kortfattat målgruppens behov. En mer detaljerad redovisning av framgår

under rubriken Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning och Kartläggning

av målgruppens behov.

Antalet anmälda vid Arbetsförmedlingen i åldern 16-24 144* 172**

* Av dessa var 80 inskrivna i program och 41 utan insatser. Varav 10 unga med tim./deltidsanställning.(2016)

** Av dessa var 124 inskrivna i program och 48 utan insatser. I AF:s etablering fanns 75 st. nyanlända i åldern

16-24 år. 43 stycken var inskrivna med hinder (kodade). 13 unga inskrivna med tim./deltidsanställning. (2015)

Antal tim./deltidsanställda utan full sysselsättning under 25 år i Nybro

kommun.

232 248

Antal unga med okänd sysselsättning. 40* 45**

*Av dessa var 3 stycken under 20 år.(2016)

** Av dessa var ca 15 stycken under 20 år. (2015)

Inskrivna i Arbetsförmedlingens etablering.

(Generellt sett sett skrivs man inte in i etablering om man är under under 20 år.)

82 62

Rev (1)

3

Redovisning av befintlig verksamhet

I Nybro kommun bedrivs redan verksamheten kring målgruppen i en väl organiserad

samverkan. Arbetsmarknadsenheten har genom sin Ungdomsservice, på uppdrag av den

politiska ledningen, sedan 2014 genom samverkan med Arbetsförmedling, skola och Individ-

och Familjeförvaltning så gott som uteslutande arbetat med unga vuxna i åldern 16-30 år.

Samverkan sker även med och mellan Integration, Näringsliv, Försäkringskassa och andra

externa aktörer kring målgruppen.

De olika samverkansparternas nuvarande arbetssätt med målgruppen framgår under rubriken

Redovisning av befintlig verksamhet.

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på

den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning,

Arbetsförmedling, Lärande och Kultur (LoK) och Individ- och Familjeförvaltning (IFF) i

arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice men även Fryshuset och Integrationsenhet

samverkar idag. Befintlig samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning,

utredningar mm ska även i fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla

verksamheter ska tillsammans hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, både

förebyggande och reaktivt. Arbetet ska sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska

detta bilda en tydlig samverkan.

Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb,

och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars

möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och

ungdomsanställningar. Den utökade samverkans arbetssätt och organisering framgår under

rubriken Verksamhet som ska bedrivas i samverkan.

Dokumentation och uppföljning

Nybro kommun ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under

placeringstiden och överföra den till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204),

med tillhörande förordning, ska iakttas vid hantering av personuppgifter.

Rev (1)

4

Överenskommelsen gäller perioden 2016-01-01 – 2019-12-31

Revidering av överenskommelsen gäller för 2017.

Överenskommelsen utvärderas och revideras efter behov, dock minst en gång per år vid årets

slut.

Anmälan om eventuella förändringar ska då göras till undertecknare.

Nybro den______________

________________________ __________________________

Christina Davidson Carina Lindgren

Kommunstyrelsens ordförande Arbetsförmedlingschef

Nybro Kommun Södra arbetsmarknadsområdet

Kalmar län

Rev (1)

5

Bilaga 1.

Kommunala Aktivitetsansvaret

Arbetet med KAA ger oss information om de 16-19- åringar som inte studerar, eller har

fullföljt studier vid nationellt program. Vi har även valt att kartlägga de som finns på IM

(Introduktionsprogrammet) då många av dem kan vara i riskzon att gå under målgruppen för

DUA.

Sysselsättning (antal) 2015 2016

IM 40 27

Språkintroduktion 79

Ungdomsservice 3 0

Studier grundskola 12 okänt

Övriga studier 4 1

AF - Etablering 3 1

Jobb 2 4

Sjukskrivna 2 1

Bor på annan ort 2 2

Erbjudna-tackat nej 4

Okänd sysselsättning 14 3

Totalt 82

122

Kommentar: Antalet unga vuxna i Nybro kommun som varken arbetar eller studerar i åldern 20-24 år var,

enligt Temagruppen Unga i Arbetslivet, år 2012 142 unga varav 31 med okänd sysselsättning. År 2014 var det

157 unga varav 37 med okänd sysselsättning.

Försörjningsstöd

Unga under 25 år som i oktober uppbar försörjningsstöd:

Orsak (antal) 2015 2016

Arbetslöshet 6 5

Ohälsa 10 13

Sociala skäl 12 4

Totalt

28

22

Kommentar: Det ”döljs” en del bakom siffrorna. Det finns en större grupp inskrivna i skolan men som ej har

fungerande skolgång.

Rev (1)

6

Skola

Antalet unga som i grundskolan inte uppnådde behörighet till gymnasiet var vid senaste

mätningen, enligt SIRIS 32 st. läsåret 2015/2016.

Genomströmningen vid gymnasieskolorna var för de som startade läsåret 2011/2012:

Totalt

antal elever

Avslutat med

gymnasiebetyg

Ej betyg från

gymnasiet

Nationella Program 140 122 18

IM 36 36

Totalt

176

122

54

Kommentar: Förhållandet mellan ovan kluster är detsamma vid senaste mätningen.

Anmälda arbetslösa i ålder 16-24

2015 2016

Inskrivna med insatser 124 45

Inskrivna utan insatser 48 41

Med förhinder - 11

Funktionshinderkodad - 22

Kommuninsats, skat 15 - 2

Nyanmälda - 23

Totalt

172

144

Kommentar: Statistik från Arbetsförmedlingen i Nybro. Mätning gjord i oktober 2015 och september 2016.

2015 - Av dessa utgör antalet inskrivna med hinder (”kodade”) 43, varav 5 öppet arbetslösa.

Idag är det omöjligt att göra någon tillförlitlig fördelning vad gäller utbildningsnivå på de

inskrivna. Var och en registrerar sig själv i systemet och väldigt ofta förekommer fel-

registreringar. Vanligaste felet är att även dom som börjat, men inte fullföljt, gymnasiet

registrerar att de har en gymnasieutbildning.

Etableringen-AF

I Nybro var det 2016-09 75 ungdomar upp till 25 år som var aktuella för plan eller hade en

upparbetad etableringsplan. I september 2015 var det 75 nyanlända i åldern 20-24 år. Man får

generellt sett inte skrivas in i etablering (ETA) om man är under 20 år.

Av dessa 75 ungdomar är 42 stycken kartlagda. Av de resterande 33 personerna hade 2 ingen

etableringsplan, 4 arbete, 6 var föräldralediga och kom ej, 1 hade flyttat, 2 har inget boende, 1

deltar ej i upprättande av etableringsplan och 17 hade heltidsaktivitet och valde att ej delta.

Rev (1)

7

Kön och utbildning

Av de 42 ungdomarna som kartlades var 21 män och 21 kvinnor. Utbildningsnivån på de

sökande är fördelad följande: 25 % grundskola, 65 % gymnasieskola och 10 % universitet. Av

samtliga 42 ungdomar var det 6 som meddelade att de inte var intresserade av vidare

studier på universitet eller liknande. 10 av de sökande har påbörjat universitetsstudier i sina

hemland men ej fullgjort dem.

Arbetslivserfarenhet

16 stycken av ungdomarna har arbetslivserfarenhet sedan tidigare varav endast 2 från arbete i

Sverige. 25 önskar vidare information om Sveriges arbetsmarknad och utbildningar. Idag

finns det ingen aktivitet eller liknande insats som informerar ungdomarna om deras

möjligheter till vidare studier. Det som efterfrågas är en vägledande insats där ungdomarna får

information om arbetsmarknaden och hur man går vidare till studier. Av ovan information kan

man utläsa att samtliga kartlagda ungdomar har som mål att studera vidare och de insatser

Arbetsförmedlingen erbjuder idag är inriktade på arbetsmarknaden.

SFI -nivå: 4 st. A, 11 st. B, 7 st. C, 10 st. D. Flertalet av ungdomarna uppgav att de håller på

eller väntar på att göra slutprov på deras kurser och kommer inom snar framtid att påbörja en

högre nivå på SFI eller Grundvux. 10 stycken av ungdomarna angav att de inte påbörjat

studier i SFI än.

36 av de kartlagda ungdomarna uppger att deras hälsa är god. Av resterande ungdomar har 6

stycken återkommande kontakt med hälso- och sjukvården varav 2 stycken har en

funktionsnedsättning med läkarintyg.

Gällande ungdomarnas intressen så är majoriteten fysiskt aktiva och rör sig kontinuerligt på

fritiden i form av gruppträning, gym och promenader. Andra uppgav fritidsintressen såsom

studera, resa, titta på TV, spela Tv-spel och laga mat/ baka.

För att komma närmre arbetsmarknaden eller studier var 12 intresserade av praktik, 10 av

studieförberedande aktivitet, 9 av vägledning, 19 av mer svenska undervisning och 17 av

utbildning. Vissa av de intervjuade ungdomarna angav att de var i behov av fler aktiviteter än

en. Deras ambitioner inför framtida yrken tyder på behov av högre vidare studier. Av de 42

ungdomarna var det endast 3 som inte visste vad de ville arbeta med i framtiden.

Undersysselsatta under 25 år.

Timanställda med kommunen som arbetsgivare 2015 248 st., 2016 232 st.

Inskrivna vid AF med tim- eller deltidsarbete 2015 13 st., 2016 11 st.

Rev (1)

8

Kartläggning har skett genom såväl individuella samtal som möten i mindre grupp av

deltagare i åldern 17-24 år vid Ungdomsservice, IM, Etableringen, AF och IFF. Deltagarna

har en mycket skiftande utbildningsbakgrund med allt från en ej avslutad grundskola till

akademisk examen. Den enda gemensamma faktorn har varit att de för närvarande inte arbetar

eller studerar vid nationellt program eller högre utbildning.

Samtal har också förts med kurator och SYV vid gymnasieskola, SYV vid vuxenutbildningen

samt handläggare vid IFF, AF, och anställda vid Ungdomsservice, Näringslivsenhet, Nybro

Företagsgrupp. Alla med bred erfarenhet av arbetet med ungdomar utanför skola och

arbetsmarknad.

Målgruppen är mycket heterogen, men vi ska här försöka göra en liten kategorisering utifrån

de uppgifter som framkommit vid kartläggningen:

Den första gruppen är de fullt anställningsbara som bara inte får till det sista steget, eller har

den rätta tekniken, för att få en anställning. Ibland har man trots sina goda förutsättningar

tappat tron på att man ska lyckas få tag i något jobb. Nästa grupp har skaffat sig minst en

gymnasieexamen, men har ingen aning om vad man vill göra nu. Man vill bara ha ett jobb

under tiden man väntar på att man ska bestämma sig för vad man egentligen vill göra. Dessa

två grupper upplever att de bara behöver stöd och hjälp med verktyg och/eller

kontakter med arbetsgivare för att hitta rätt väg till ett arbete eller fortsatta studier när

planen är klar. De upplever ofta att Arbetsförmedlingen på grund av bristande resurser

inte har tid att ge dom den hjälp de själva känner att de behöver.

Nästa grupp är den som haft förmågan, men ofta inte orken, att påbörja eller fullfölja en

påbörjad gymnasieutbildning. Orsakerna kan ofta vara ungdomens sociala situation, men ofta

upplever man också själv att man helt enkelt prioriterat fel och/eller tappat motivationen.

Denna grupp vill ofta in på arbetsmarknaden snabbt och lätt för att tjäna pengar, men är alltför

sällan beredd att göra någonting åt sina brister i sin grundläggande utbildning. Här skiljer sig

dock gruppen beroende på ålder. Ju äldre man blivit desto mer funderingar har man på att

försöka reparera de misstag man anser sig ha gjort i yngre år. Den här gruppen vill oftast att

man snarast av någon erbjuds ett jobb eller en ren yrkesutbildning/ arbetsmarknads-

utbildning. Oftast får utbildning dock inte vara förknippad med några studielån.

Den tredje gruppen är de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Oftast grundar det sig

i en icke fungerande vardag. Orsaken är ofta psykisk ohälsa, neuropsykiatriska och/eller

sociala hinder som påverkat förmågan att fullfölja studier eller ta till sig av de åtgärder som

erbjudits. Deras bakgrund är ofta kantad av mobbning, kriminalitet, missbruk, bostadslöshet

eller annan kaos i vardagen. Deras behov är oftast att få komma in i ett sammanhang och

Rev (1)

9

få bekräftelse på att de stegvis klarar av att påbörja något och på sikt fullfölja

någonting.

Kartläggningen har visat att många inom målgruppen gärna skulle påbörja en yrkesutbildning.

Dock ser man ofta inget värde i att läsa ämnen som inte berör ett specifikt yrkesområde.

Utbudet på yrkesutbildningar i Nybro är begränsat, varför en tänkbar möjlighet vore att

utbilda sig på någon av de större orterna i regionen, där utbudet är betydligt större. Valet för

den unge idag blir att antingen avstå från utbildning med risk att vara kvar i arbetslöshet, eller

att flytta från orten. Nybro kommun har under hösten 2015 tagit ett initiativ för att lyfta frågan

om ökad finansiell samverkan i dessa fall till nationell nivå. Ett flertal, ur olika grupper,

önskar anpassade studiemöjligheter/former, att man utgår från sina egna förmågor och

hinder. Information om arbetsmarknad och utbildningar, möjligheter till studier är av intresse

för en stor grupp unga, främst de i etableringen.

Nybro kommuns näringsliv har av tradition till största delen byggt på industriell verksamhet.

De senaste åren, inte minst det senaste året, har kommunen drabbats av flera stora

nedskärningar och avvecklingar av verksamheter inom tillverkningsindustrin. Detta har

försvårat möjligheterna för unga människor att få tag i okvalificerade arbeten inom industrin.

Konkurrensen om dessa jobb har varit hård från det stora antal erfarna industriarbetare som

blivit friställda.

Konsekvenserna av den senaste tidens flyktingström till kommunen är idag svåra, rent av

omöjliga, att bedöma. Läget förändras just nu från dag till dag. Nybro kommun tillhör de

kommuner som idag tagit emot många nyanlända.

Rev (1)

10

Bilaga 2.

Arbetsförmedlingen i Nybro

Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras

etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på

vilket behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har

särskilda insatser och program för arbetssökande under 25 år för att de så snabbt som möjligt

ska nå målet arbete eller utbildning. Exempel på detta är jobbgarantin för ungdomar,

yrkesintroduktion, nystartsjobb och utbildningsinsatser vid folkhögskolor. Nytt från andra

delen av 2015 är utbildningskontrakt och traineejobb. Även för nyanlända ungdomar finns

flera insatser.

Matchning till arbete

Ungdomar som anmäler sig som arbetssökande matchas mot lediga platser utifrån sin

kompetens. Matchning omfattar alla former av möten mellan arbetsgivare och arbetssökande.

Arbetsförmedlingen erbjuder mötesplatser för arbetsgivare och arbetssökande dels genom

webbplatsen, dels genom rekryteringsträffar och personliga möten.

Att matcha innebär också att ackvirera plats för arbetssökande som har behov av sådant stöd.

Arbetsförmedlingen har ett inriktningsmål inom funktionshinderpolitiken som innebär att

matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.

Jobbgarantin för ungdomar

Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en

viktig del av arbetsförmedlingens arbete.

Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart

är arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Med tanke på den

kommande generationsväxlingen är det viktigt att poängtera vikten av att utbilda sig.

Arbetsförmedlingen har här ett stort ansvar att vägleda ungdomarna till att återuppta

utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet.

Målgrupp

För att anvisas till jobbgarantin ska en arbetssökande ha fyllt 16 men inte 25 år och

under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader,

ha varit arbetslös på heltid och anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen

alternativt

Rev (1)

11

under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader,

haft deltids- eller timarbete och vara berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen

(1997:238) om arbetslöshetsersättning.

Anvisning till programmet kan också ske utan kvalificeringstiden för ungdomar som fyllt 16

men inte 25 år som

Deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion.

Varit arbetslös och anmäld hos arbetsförmedlingen och har dömts till fängelse och

beviljats vistelse utanför anstalt (utslussningsåtgärder) eller är villkorligt frigiven men

inte fullgjort ett år av prövotiden enligt 11 kap 1 § Fängelselagen (2010:610).

Har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för

etableringsplanen har löpt ut.

I jobbgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om ungdomen har en

funktionshinderkod.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från

arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och

programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under

programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet ska

vara individuellt utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer

i arbete.

Programmet ska ge utrymme för samarbete med externa aktörer.

Programmets två faser

Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i två faser som i huvudsak innehåller följande

aktiviteter:

Fas 1, kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser.

Fas 2, arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning.

Etableringsuppdraget - målgrupp och uppdrag

Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med

flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det

att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att

tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett

år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som

saknar föräldrar i Sverige.

Rev (1)

12

Arbetsförmedlingen har fått ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på

arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga

nyanlända som omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har

beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser

på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden.

Kompletterande arbetsförmedlingstjänster

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samarbeta med kompletterande aktörer. Kompletterande

aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig handledning och stöd

utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas förmåga att pröva nya

angreppssätt och lösningar, med fokus på individens behov, ökar den arbetssökandes

möjligheter till arbete.

Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning

Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell

efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära

utbildningsväsendet. Förberedande utbildning ska vara av förberedande eller orienterande

karaktär.

Introduktion till arbete

Målgruppen för tjänsten är personer som har behov av tidiga insatser för att förhindra

långvarig arbetslöshet. De aktiviteter och insatser som ingår i tjänsten ska ha fokus på att

stimulera arbetsförmågan och ha en tydlig koppling till arbete.

Stöd och matchning

Tjänsten riktar sig till arbetssökande som kan arbeta men som behöver ett förstärkt stöd för

att komma ur sin arbetslöshet. Den upphandlas i ett valfrihetssystem och varje arbetssökande

får själv välja leverantör.

Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med

funktionsnedsättning.

Uppdraget kan delas upp i två områden:

1. Verksamhet för unga med funktionsnedsättning innebär att arbetsförmedlingen samverkar

med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till

arbetslivet för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år men inte 30 år.

Rev (1)

13

2. Arbetsförmedlingen samverkar också med försäkringskassan för att öka möjligheterna till

egenförsörjning genom förvärvsarbete för den som uppbär aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt

arbetsförmåga.

Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete

Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet och

mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten, är allas

ansvar och ska integreras i alla delar av verksamheten. Det innebär att arbetsförmedlingen ska

vara en myndighet som förebygger och motverkar diskriminering samt tillvaratar kompetens

och respekterar allas olikheter.

Arbetsgivararbetet

Grunden i arbetsgivararbetet är att alla arbetsgivare ska få en basservice via digitala verktyg

för en effektiv självservice. Målet är att på ett effektivt sätt sänka vakans- och

arbetslöshetstiderna. Det innebär att arbetsförmedlingen ska samarbeta med arbetsgivare på

ett differentierat sätt. De arbetsgivare som bedöms som strategiskt viktiga får en fördjupad

service och får en kundansvarig. Det kan vara arbetsgivare som har behov av den kompetens

som finns bland de inskrivna hos oss, tillväxtföretag eller arbetsgivare som har möjlighet att

anställa arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska vara

proaktiv i arbetsgivarkontakterna. Sedan flera år tillbaka driver arbetsförmedlingen ett

rikstäckande arbete med vissa större arbetsgivare som t.ex. Swedbank, ICA, Försvarsmakten,

Apoteket Kronan m.fl.

Arbetsförmedlingens prognosarbete

Två gånger om året intervjuar arbetsförmedlingen mer än 10 000 arbetsgivare över hela

landet.

Resultatet publiceras i prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden, på

riks- och länsnivå. Prognosarbetet skapar förutsättningar för kontoren att nå god kunskap om

den lokala arbetsmarknaden och stärker förmedlingens nätverk med arbetslivet. God kunskap

om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är

nödvändigt för en effektiv matchning mellan arbetssökande och vakanser. Goda nätverk ökar

även möjligheterna för förmedlingen att hjälpa personer i utsatta grupper att få fotfäste på

arbetsmarknaden. Prognosarbetet är också en förutsättning för en gedigen

verksamhetsplanering och påverkar även utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska

instrumenten. Hela organisationen har ett ansvar för att prognosen håller en hög kvalité och

att produkten är till nytta för hela verksamheten. Det viktigaste kugghjulet för detta är de

lokala arbetsförmedlingarna.

Rev (1)

14

Prognosarbetet inkluderar i huvudsak två delar:

Prognosintervjuerna som genomförs två gånger per år med både privata och offentliga

arbetsgivare. Prognosintervjuerna resulterar i 21 länsprognosrapporter och en

riksprognosrapport.

Yrkesbarometern är en yrkesprognos på ett års sikt, som även den genomförs två

Yrkesbarometern utgör underlag för Yrkeskompassen samt rapporten Var finns

jobben?

Detta arbete ligger till grund för vägledningen och matchningen av de arbetssökande.

Eures - Europeisk arbetsförmedling

Syftet med Eures-nätverket är att öka rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i

Europa. Det sker via matchning av arbetsgivare och arbetssökande inom EU, EES-länderna

och Schweiz. Det handlar om tjänsterna ”Rekrytera nya medarbetare” och ”Söka arbete”. På

webbplatsen finns utlandssidor med lediga jobb, tips och råd till arbetssökande för att de ska

bli bättre förberedda inför arbete utomlands. Detta utnyttjas framför allt av ungdomar som vill

pröva på att arbeta i ett annat EU-land. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundna

rekryteringsmässor för europeiska arbetsgivare med rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen

hjälper svenska arbetsgivare som vill rekrytera i Europa att hitta rätt kompetens till sina lediga

platser. Fokus ligger på bristyrkesområden: ingenjörer, IT-specialister, läkare och

specialistsjuksköterskor.

Individ och familjeförvaltningen

Barn- och Familj

Olika insatser som syftar till att stötta individer till en fungerande vardag där sysselsättning i

form av skola/praktik/jobb är en del av detta. Om individen ej kan delta i sysselsättning av

hälsoskäl så krävs läkarintyg för detta.

Olika insatser och vad de delvis kan syfta till:

Kontaktperson- en ”lightinsats” som syftar till att stötta den enskilde ungdomen att

exempelvis bryta en social isolering. Att erbjuda den unge en ”trygg vuxen” som kan

stötta ungdomen i olika situationer, således även i kontakter med skola, sjukvård,

arbetsförmedling etc. samt via samtal kunna motivera den unge till någon form av

sysselsättning.

Kontaktfamilj- mer omfattande insats än kontaktperson men med samma syfte samt även

att erbjuda den unge en ”paus” hemifrån och utöka nätverket med fler trygga vuxna.

Familjebehandling- En insats som vilar på systemteoretisk bas och syftar till att stötta

ungdomen och hela dennes familj att få en mer fungerande vardag genom att via samtal,

vardagsgöromål etc. tillsammans med familjen försöka få till en gemensam hållbar

Rev (1)

15

förändring som bidrar till positiv förändring för familjen. Exempelvis så kan föräldrar

erbjudas stöd i hur de kan motivera den unge till att komma ut i fungerande sysselsättning.

Familjebehandling är en insats med väldigt skiftande omfattning. I vissa fall en

gång/vecka men kan även vara flera tillfällen/vecka.

Träningsboende- syftar till att stötta den enskilda individen i vardagen. Ungdomen bor då

i någon av socialtjänstens lägenheter och har individanpassade insatser via socialtjänstens

personal. En fungerande sysselsättning är ett krav för fortsatt insats.

Familjehemsplacering- syftar till att erbjuda den enskilde ungdomen en trygg stabil

tillvaro samt då även stötta den enskilde ungdomen att ha en fungerande vardag och

således även sysselsättning.

BIO insats- Ett samarbete mellan IFF och Lärande och Kulturförvaltningen där respektive

förvaltnings egna insatser inte är tillräckliga utan behov av intensiv daglig insats krävs.

Riktar sig till barn/ungdomar som stannar hemma. Syftar till att bryta isoleringen och

stötta individen till en fungerande vardag och sysselsättning i någon form.

Ekonomienheten.

Utifrån den ekonomiska utredningen görs en individuell genomförandeplan som har som mål

att den unge ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från annan

myndighet.

Handläggare hjälper den unge till arbetsförmedlingen, arbetsprövning, sjukvården,

vuxenenheten för missbruk, omsorgen för funktionshindrade samt socialpsykiatrin inom

kommunen m m.

Handläggare fungerar som en samordnare mellan de kontakter som den unge har.

Integrationsenheten för ensamkommande barn

Följande erbjudanden och stöd ger Integrationsenheten för ensamkommande barn:

Hjälp med cv, söka extra jobb, läxhjälp.

Motiverande samtal till att fortsätta sina studier och försöka klara sin studier.

Hjälper till med övningskörning.

Samt träna de sociala färdigheter som behövs för att klara ett jobb. Tillsammans med LOK (Lärande och kultur) har det under VT 16 erbjudits

Samhällsorientering (SO) för unga nyanlända på Individuella programmet (IM), där har bland

annat frågor om studier och arbete tagits upp.

Rev (1)

16

Kommunstyrelseförvaltningen

Ungdomsservice

Arbetsmarknadsenheten i Nybro kommun har sedan januari 2014 i uppdrag att uteslutande

arbeta med unga i åldern 16-30 år. Verksamheten bedrivs under namnet Ungdomsservice.

Ungdomsservice riktar sig till alla unga i Nybro kommun – Inte bara de som är utanför

arbetsmarknad eller skola. Som ung kan man komma helt frivilligt eller på anvisning från

myndighet – Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen, skolan eller Landstinget.

Ungdomsservice är en av kommunen egenfinansierad verksamhet som idag inte till någon del

finansieras med projektmedel.

Verksamhetens mål är att ”Stärka individens möjligheter att erhålla aktiviteter, praktik, arbete

eller utbildning”.

Ungdomsservice ska även:

Motverka/förebygga långtidsarbetslöshet och därmed minska utanförskap, på längre sikt

minska kostnader för Nybro kommun

Effektivisera och samordna insatser och processer mellan olika organisationer

Ge målgruppen en samlad information/omvärldskunskap.

Jobba fram en kort och en långsiktig individuell planering tillsammans med deltagaren.

Samverkan är redan nu den kanske viktigaste delen i arbetet vid Ungdomsservice.

Regelbundna (ca 1 ggr/mån) träffar genomförs i en arbetsgrupp bestående av handläggare från

Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen (såväl barn som vuxen),

Gymnasieskolan och Ungdomsservice. Där kan alla få en lägesrapport från övriga

verksamheter och lyfta problem och diskutera lösningar ner till individnivå.

Ungdomsservice har ett mycket nära samarbete med gymnasieskolan och delar av IM finns

sedan hösten -15 i Ungdomsservice lokaler för effektivare samarbete. Uppföljning och

rapportering av Kommunala aktivitetsansavret (KAA) sköts också här.

Deltagarnas behov är allt från att bara få stöd med skapandet av sitt CV till att hjälpa till med

bedömningar i utredningar/rehabiliteringsärenden. De unga erbjuds även praktikplatser inom

kommunens verksamheter, praktik i egen anpassad praktisk verksamhet, coaching/vägledning

och att komma in i ett sammanhang. Man kan få hjälp att hitta rätt kontakt,

samhällsinformation mm.

Arbetet sker helt individuellt utifrån var och ens behov. Viktigt är att det blir ett resultat i

form av att exempelvis den unge behöver utredas, hitta rätt studier eller praktik, ett arbete

eller rätt myndighetskontakt. Samordning av insatser sker med de eventuella aktörer som är

aktuellt i det enskilda ärendet.

Rev (1)

17

Att samverka där den unge är delaktig och att vi alla har olika arbetsuppgifter, inte i form av

myndighetsutövning, ser vi som en stor framgångsfaktor.

Lärande och kulturförvaltningen

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan i Nybro kommun har väl fastslagna rutiner för arbete med att förhindra

avhopp från såväl de nationella programmen som IM. Vid de nationella programmen sker

samverkan om individen mellan elevhälsa, kurator, SYV och i vissa fall IFF och

Ungdomsservice. Man försöker genom ändrad studieplanering, programbyte, kombinationer

med praktik eller andra åtgärder behålla eleven i någon form av utbildning så långt det är

möjligt.

Vid IM arbetar man med individuella lösningar med inslag av praktiskt arbete kombinerat

med studier. Samverkan sker också med Ungdomsservice vad gäller såväl gemensamma

lokaler som aktiviteter.

Nybro kommun deltar sedan början av läsåret 15/16 i projekt PLUG IN. Ett ESF-projekt med

SKL som huvudman. En ungdomscoach på halvtid kommer inom projektet att anställas av

skolan för att bedriva en mer uppsökande verksamhet för unga under 20 år som inte går till

skolan. 2016: Ungdomscoach 100 % anställd. Arbetar både med avhoppade ungdomar och de

som riskerar att hoppa av för att få dessa tillbaka främst i utbildning men kan även vara

praktik eller arbete.

Gymnasieskolan samverkar också med olika aktörer vad gäller yrkesutbildningar och

entreprenörskap. Åkrahällskolan, Ung Företagsamhet, Nybro Företagsgrupp,

Näringslivsenheten i Nybro kommun och Swedbank arbetar tillsammans med en rad

aktiviteter (föreläsningar, UF-dagar, mentorskap mm) för att hjälpa gymnasieelever som vill

prova på att driva egna idéer och/eller företag.

Vuxenutbildningen

Nybro kommun bedriver kommunal vuxenutbildning i egen regi. Utöver traditionell Komvux

med fristående grund- och gymnasiekurser och SFI bedrivs även Yrkesvuxutbildningar inom

följande områden:

Vård- och omsorgsutbildning 35 platser

Lastbilsförarutbildning 10 platser

Bussförarutbildning 10 platser

Finsnickeri 16 platser

Glashantverk och formgivning 15 platser (Utöver detta planeras en utbildning inom el i framtiden)

Rev (1)

18

I kommunen finns även tre YH-utbildningar:

Hälso- och vårdadministratör

Teknik och produktionsstyrning

Design och konstglas

Studievägledaren träffar unga vuxna inskrivna på Arbetsförmedlingen. De träffas bokade tider

i Arbetsförmedlingens lokaler.

Fritid

Allaktivitetshuset Frysdisken som initierats av Nybro Bostads AB i bostadsområdet

Kungshall har aktiviteter av olika slag för alla åldrar, främst för hyresgäster i bostadsbolagets

fastigheter. Den ideella föreningen som driver Frysdisken samarbetar vid sina aktiviteter bl. a

med flera andra föreningar i kommunen, fryshuset m fl. Samverkan sker också med

Ungdomsservice och de myndigheter som arbetar med ungdomar.

Från och med september 2016 har Fryshuset etablerat sig i Nybro. Frysdisken har blivit

Fryshuset. Fryshuset har ett antal aktiviteter för och med ungdomar för att ta hand om deras

passioner. Detta har till syfte att motiveras till en bra framtid. Fryshuset både förebygger och

kommer in i ungdomarnas liv för att stötta dem som har behov. De håller bland annat

föräldrautbildning. Styrgrupp tillsatt med Fryshuset och olika aktörer från kommunen för

bästa samverkan och informationsutbyte.

Rev (1)

19

Bilaga 3.

Utökad samverkan

Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på

den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning,

Arbetsförmedling, LOK och IFF i arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice. Befintlig

samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning, utredningar mm ska även i

fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla verksamheter ska tillsammans

hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, både förebyggande och reaktivt. Arbetet ska

sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska detta bilda en tydlig samverkan.

I den kartläggning som gjorts i arbetet kring den lokala överenskommelsen ser vi tydligt att en

av de målgrupper vi står inför är de ungdomar som inte fullföljer sin skolgång på ett eller

annat sätt. Vi ser återkommande att många av de faktorer som uppkommit i arbetet med den

lokala överenskommelsen och kartläggningen handlar om brist på kompetens och utbildning

hos de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Vi ser att denna målgrupp i vår

kartläggning behöver ytterligare insatser och resurser. Därför är det också av största vikt att

även privata näringslivet och kommunen, som offentlig arbetsgivare, samverkar i

sammanhanget.

Ett aktivt förebyggande arbete för att försöka fånga upp de ungdomar som i perioder befinner

sig utanför myndigheternas system ser vi också som en viktig del i arbetet. Alla parter ska

verka för att hitta den bästa lösningen för varje individ i samverkan med de resurser som

denna överenskommelse avser.

Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb,

och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars

möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och

ungdomsanställningar.

Arbetsbeskrivning i utökad samverkan

Alla parter ska jobba aktivt med utbildningskontrakt och traineejobb. De verksamheter som

drivs idag för målgruppen ska rapportera de ungdomar som de tycker är i rätt tid i livet/skick

att kunna slutföra sina studier. Dessa ungdomar kan sedan stöttas vidare av

studie/yrkesvägledare med rätt kunskap att hjälpa deltagaren att hitta rätt utifrån individuella

behov och förutsättningar. Utbildningskontrakt är här ett mycket bra verktyg som ett

alternativ till redan befintliga utbildningsvägar. Här fortlöper samverkan mellan

Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens olika förvaltningar, Ungdomsservice och

IFF.

Rev (1)

20

Yrkesvägledare ska även finnas där för dessa ungdomar, för vägledning och hjälp att ta sig

vidare i den aktuella situationen. Fortsatt arbete att förbättra samverkan mellan

Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens förvaltningar m fl. En samverkan ska också

ske vad gäller utbudet av utbildningar för ungdomar. En översyn av möjligheterna till

samverkan med utbildningsanordnare i regionen, en djupare analys av yrkesgrupper där det

kommer att finnas ett rekryteringsbehov de närmaste åren och utifrån det en plan för

anpassningar av utbildningsutbudet. Ett arbete som kräver samverkan mellan Kommun,

Arbetsförmedling, Näringslivsorganisationer, Gymnasieskola och Vuxenutbildning.

Förebyggande och reaktivt

Samverkan kommer ha fokus på både förebyggande och reaktivt arbete på

ungdomsarbetslösheten och dess målgrupp. Förebyggande dels genom ett samverka

tillsammans med studie-och yrkesvägledare eller andra resurser ute på både grundskola och

gymnasieskola och dels genom samverkan med Barn och Familjs förebyggande verksamhet.

Reaktivt genom att jobba tillsammans med de verksamheter som jobbar mot den målgrupp

som befinner sig långt från arbetsmarknaden, som varken studerar eller arbetar. Ett exempel

kan vara att de personer som har ekonomiskt bistånd och finns hos socialförvaltning ska

erbjudas samtal med yrkesvägledare. Det kan också vara så att de personer som går ur KAA

som inte lyckats återgå till studier kan erbjudas hjälp av resurser med denna kompetens.

Arbetet i samverkan ska också innebära en kartläggning av individens förutsättningar och

behov. Vi kommer även här använda det vi redan gör idag. Dagligen kartlägger handläggare,

coacher etc. individen på olika myndigheter. Samverkan ska vara så öppen och kommunikativ

att vi tillsammans hela tiden jobbar med denna individuella kartläggning. Samverkan ska vara

ett paraply som fångar upp arbetet då vi alla jobbar redan med detta

Fokusområden 2017

Utifrån 2016 års arbete kommer 2017 innehålla följande fokusområden:

Arbeta för ett samordnat styr-och arbetsgruppsarbete med liknande uppdrag som inom

arbetsmarknadsfrågor, d v s effektivisering.

Fortsatt tät samverkan med Fryshuset för att finna fler utvecklingsområden som främjar

våra ungas framtid.

Fortsatt diskussion om pilotprojekt: Med stöd av information från målgruppen men även

statistik, finns det stort behov av studievägledning och coaching. Arbetssätt: Intensivt

arbete med studievägledning, studiebesök, prova -på yrken och coaching.

Rev (1)

21

Behov av uppsökande ungdomscoach för unga mellan 20-25 år. Styrgrupp hanterar frågan

och vilka ekonomiska resurser som kan vara aktuella.

Praktikplatser i olika branscher i Nybro ska byggas upp av AF och kommunen

tillsammans. Stadigvarande praktikplatser för ungdomar 18-25 år. Syftet är att prova på

olika yrken för medvetet val av utbildningsområde. Ett uppdrag i/för framförallt

kompetens och rekryteringsgruppen.

Regeringen har, i oktober/november 2016, gått ut med ny förordning gällande att

samverkan ska/kan ske i regioner (minst tre kommuner) kring yrkesvux. Det börjar gälla

januari 2017 och här kommer kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans genom

arbetsgruppen ”kompetens/rekryteringsgruppen” hantera uppdraget.

Planera hur vi ska gå tillväga och vilka som bör ingå i en samlokalisering för Drop-in

besök. Här kan ungdomen få information, få hjälp och kontakter av flera olika aktörer

samtidigt. Tilltänkta kan vara Arbetsförmedling, Yrke-och studievägledare,

Ungdomsservice m fl.

Att rusta inför framtiden. Vad saknas? Vilka aktiviteter behövs för att rusta våra

ungdomar mot arbete/studier? Vilka resurser krävs? Genom kontinuerliga diskussioner

med målgrupp och handläggare och andra aktörer kan nya aktiviteter uppkomma.

Rusta våra unga med mer arbetsmarknadskunskap i grund-och gymnasieskolan. Exempel

på arbetsmetoder finns i landet. Kartläggning och planering ska ske hur det nya

arbetssättet ska ingå i kursplaner/undervisning.

DUA har fått utvidgat uppdrag, alla nyanlända ska inkluderas i DUA-arbetet med prioritet

på unga. Vad det kommer att innebära utgör om ev. justeringar bör göras i våra

arbetsgrupper, styrgrupp beroende av nya uppdrag.

Det ska finnas en styrgrupp för Samverkans- och uppföljningsarbetet. Samverkan på operativ

nivå ska hanteras av den redan befintliga arbetsgruppen för AME/Ungdomsservice. Det ska

också finnas en kompetens/rekryteringsgrupp som arbetar med utbildningsområdet

Rev (1)

22

tillsamman med näringslivet. Från och med 2017 inkluderas även etablering/integration i

grupperna. Vid rapportering av årets DUA-arbete i politiken och kommunledning avgörs hur

sammansättningen av styrgruppen ska vara för nästkommande år.

Styrgrupp

Styrgruppen träffas kvartalsvis för att få lägesrapport och för att diskutera samverkan på

strategisk nivå. Följande punkter och ansvar kommer att hanteras av styrgruppen under 2017:

Spridning av DUA-arbetet

Vid uppkomst av nya behov som t ex resurser ska finansiering av dessa tas

framexempelvis pilotprojekt och uppsökande coach. (Egen budget/gemensam budget, från

DUA eller andra medel)

Ev. samlokalisering

Utveckling av utbildningsområdet

Utveckling av praktikplatser i olika branscher

Nya samverkansaktörer – exempelvis Landstinget.

Uppföljning/utvärdering av alla uppdrag, rapportering till kommunledning och

förtroendevalda.

Revidering av överenskommelsen

Styrgruppen ska ta fram en handlingsplan som redogör för uppdragen, vilka grupper som är

kopplade till uppdraget/uppdragen och hur och när dessa följs upp.

Styrgruppen 2016/2017 består av förvaltningscheferna på Individ och familjeförvaltningen

och Lärande och kulturförvaltningen liksom chefen för den lokala arbetsförmedlingen och

chefen för AME samt facklig företrädare för Kommunal.

Arbetsgrupp

Arbetsgruppen träffas en gång i månaden för en information om nyheter och läge i respektive

verksamhet. Under 2016/2017 kommer arbetsgruppen att bestå av följande:

AME

Arbetsförmedlingen, ungdomshandläggare

Arbetsförmedlingen, ungdomshandläggare - etableringen

Ungdomsservice, vägledare

IFF Barn och Familj, handläggare

IFF Ekonomienheten, handläggare

Gymnasieskolan, Ungdomscoach-Plug-in

Rev (1)

23

I arbetsgruppen kan även identifierade problem och behov bollas, ner till individnivå, för att

söka gemensamma lösningar. Gruppen kan även få uppdrag från styrgruppen. Uppdrag för

arbetsgruppen 2017 kan vara:

Kartlägga om nya behov från målgruppen uppkommer

Samverkan med nya aktörer

Samverka med Fryshuset

Rusta unga mot exempelvis utbildningskontrakt

Kompetens/rekryteringsgrupp

Behov finns av en arbetsgrupp för att se över möjligheter och rekryterings/utbildningsbehov

för såväl ungdomar som arbetsmarknad. Följande uppdrag 2017 för denna grupp:

Utveckla utbildningsområdet

Utveckla samverkan med näringslivet

Utveckla stadigvarande praktikplatser i privata näringslivet

Denna grupp bör innehålla representanter med stark koppling till:

Personalavdelning vid kommunen

Arbetsförmedling

Gymnasieskola

Vuxenutbildning, Rektor och Studievägledare

Näringslivsrepresentant (-er)

Ansvarsfördelning mellan parterna

Arbetsförmedlingen

Informera om, och i förekommande fall, anvisa unga sökande till kommunens olika

verksamheter för målgruppen

Förmedla ungdomar till utbildningskontrakt och traineejobb

Hitta platser till traineejobb

Huvudansvar för dokumentation på individnivå

Insamlande av statistik

Nybro kommun

Skapandet/anskaffande av praktikplatser (kommunal och privat)

Coachning

Studie- och Yrkesvägledning

Webbstöd/dokumentation för utbildningskontrakt

Rev (1)

24

Söka statliga medel för utbildningskontrakt och traineejobb

Resurser respektive part bidrar med

Arbetsförmedlingen

1 handläggare kopplad till utbildningskontrakt och traineejobb

Alla ungdomshandläggare blir involverade parter

Chef prioriterar tid för samverkansarbete

Nybro kommun

Ungdomsservice (praktiksamordning, vägledning, praktik, arbetsprövning mm)

Handläggare på myndighet, IFF

Ungdomscoach, Plug-in

Studie och Yrkesvägledare

Administration - dokumentation för utbildningskontrakt.

Chefer prioriterar tid för samverkansarbete

Budget för samverkan

Den utökade samverkan kommer att bedrivas inom parternas befintliga verksamhet och

ramar, vi kommer istället att titta på om nya arbetssätt är aktuella. Medel från DUA kan

komma att sökas om relevant utlysning sker, även andra projektmedel kan bli aktuella.

Komplettering av resurser för att vi gemensamt verkligen ska lyckas med vår måluppfyllelse

kan uppstå och då blir aktuella ledning och/eller nämnd involverad.

Jämställdhet

Vår verksamhet skall vara jämställd och kännetecknas av demokrati, kvalitet och samverkan.

Vi anser att makt, inflytande och resurser ska fördelas lika mellan könen, för att skapa rättvisa

villkor och förutsättningar. För att förverkliga visionen måste värderingar som syftar till att

uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män genomsyra verksamheten. För att skapa

jämställdhet krävs ett aktivt arbete.

I vårt mångkulturella samhälle är det än viktigare att påvisa och synliggöra olika yrken och

utbildningar för alla, oavsett kön. För att lyckas ur ett jämställdhetsperspektiv finns behov av

information om det svenska samhället som strävar mot jämställdhet. Utifrån det senaste årets

antal nyanlända kommer det vara en viktig del i mötet med våra unga att tydliggöra att det

inte längre finns manliga/kvinnlig yrken. Att få så mycket kunskap som möjligt,

intresseväckare om olika yrken, studiebesök, praktik gör att valen kan bli ändrade. Vi måste

Rev (1)

25

möta våra unga ur ett s.k. könsneutralt perspektiv om vi ska lyckas fullt ut, d.v.s. man väljer

yrke efter intresse inte efter kön. Aktiviteter kan vara studiebesök och prova-på yrken.