Riktlinjer för Elevhälsans arbete, extra anpassningar, särskilt stöd ... kristianstad.se/Barn- och... · åtgärdsprogram Till stöd för skolledning och medarbetare i förskoleklass,

1Kristianstads kommun | Klicka eller tryck här för att ange text.

www.kristianstad.se

Riktlinjer för Elevhälsans arbete, extra anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram

2Kristianstads kommun | 2018-09-04

Riktlinjer för elevhälsans arbete, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Till stöd för skolledning och medarbetare i förskoleklass, fritidshem, grund- och särskola samt gymnasie- och gymnasiesärskola.

Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-09-04.

Innehållsförteckning1. Inledning ........................................................................................................................................3

2. Lärmiljö ..........................................................................................................................................4

3. Förebyggande – Hälsofrämjande – Åtgärdande.........................................................................6

4. Rektors ansvar ..............................................................................................................................8

5. Sekretess.......................................................................................................................................8

6. Uppmärksamma och identifiera behov .......................................................................................9

7. Extra anpassningar.....................................................................................................................10

8. Utredningsskyldighet/kartläggning ...........................................................................................10

9. Särskilt stöd ................................................................................................................................13

10. Åtgärdsprogram........................................................................................................................13

11. Elevhälsoteam ..........................................................................................................................14

12. Elevhälsoplan ...........................................................................................................................17

13. Stödfunktioner/resurser ..........................................................................................................18

14. Uppföljning................................................................................................................................19

15. Övergångar................................................................................................................................21

16. Redovisning till huvudman ......................................................................................................21

Referenser .......................................................................................................................................21


1. InledningRiktlinjerna syftar till att skapa en kommungemensam plattform för elevhälsoarbetet. För att skapa tydlighet i uppdrag, mål och rutiner ska varje skola upprätta en lokal elevhälsoplan. Skolans elevhälsoplan ska vara väl förankrad och känd bland alla medarbetare på skolan. Planen ska strukturera och underlätta elevhälsoarbetet och skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt och ge klarhet i de åtgärder som behöver genomföras. Syftet med elevhälsoplanen är att tydliggöra, för alla medarbetare på skolan, elevhälsans uppdrag och arbetsgång vid extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Den lokala elevhälsoplanen ska:

skapa struktur i organisationen för elevhälsoarbetet, vidga förståelsen för eleven genom att se helheten, det vill säga eleven i skolan,

gruppen och hemmet, skapa fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd, skapa fungerande rutiner för att dessa elever ska erbjudas stöd

Planen ska fungera som ett stöd för rektorer, medarbetare och för de lokala elevhälsoteamen i att hitta arbetsformer för elevhälsoarbetet. Planen ska också bidra till likvärdigheten i hanteringen av elevhälsofrågor. Planen ska utvärderas och uppdateras årligen.

Även Centrala elevhälsoenheten ska årligen upprätta en plan för sitt arbete.

”Elevhälsan är inte något som finns som en avskild gren i skolans stora

stam. Den finns överallt, i blad, grenar, stam och rötter. Den handlar om

människosyn och förhållningssätt och den berör alla i skolan”

–Från Elevhälsa i klassrummet av Lars H Gustavsson


Utgångspunkt för arbetet inom elevhälsan finns bland annat i följande styrdokument och bestämmelser:

FN:s barnkonventionSkollag, skol- och gymnasieförordning Aktuella läroplaner Socialtjänstlagen Hälso -och sjukvårdslagenPatient- och patientsdatalagOffentlighet och sekretesslagen

Enligt ”Vägledning för elevhälsan”(Socialstyrelsen och Skolverket) innebär huvudmannens ansvar för elevhälsan, bland annat:

att besluta om elevhälsans organisation, placering och anställningsvillkor för de anställda inom elevhälsan

att verksamheten har en adekvat kompetensförsörjning och erbjuder personalen kompetensutveckling

Det statliga uppdraget innebär att det är huvudmannens ansvar att se till att elevhälsans organisation ger stöd åt likvärdig elevhälsa av hög kvalitet.

2. Lärmiljö Alla barn och elever i Kristianstads kommuns skolor ska ges det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt möjligt enligt utbildningens mål. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Barn och ungdomar är alla olika och tiden som behövs för att lära varierar. Svårigheter i skolan kan ha en mängd olika orsaker men oavsett har skolan en uppgift att ge alla barn och elever en möjlighet att lära och utvecklas.

Elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö är en del av skolans lärmiljö, som i sin tur påverkar elevernas resultat.

Alla medarbetare i skolan ska använda metoder som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärmiljön måste utgå ifrån en helhetssyn på hälsa, lärande och arbetsmiljö. Då hälsa och lärande förutsätter varandra blir en god elevhälsa ett ansvar för alla i skolan. Elevhälsoarbete behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Alla medarbetare på skolan är en del av elevhälsan!


En inkluderande lärmiljö omfattar tre delar:

Den pedagogiska miljön

pedagogiska strategier och stöd, arbetslaget som möter eleven, elevers olika sätt att lära, IT i lärandet och pedagogiska och kompensatoriska hjälpmedel.

Den sociala miljön

elevens delaktighet, trygghet och känsla av gemenskap, begripliga och hanterbara sammanhang, samverkan med hemmet och normer, värden- och attityder.

Den fysiska miljön

rumsliga funktioner och kommunikation, ljud- och bullernivå, visuell miljö, inomhusluft- ventilation och utemiljö.

Specialpedagogiska skolmyndigheten använder sig av begreppet tillgängliga lärmiljöer och menar då lärmiljöer som ger elever bättre förutsättningar i lärandet. Genom att arbeta med tillgänglighet i skolans lärmiljö kan behovet av särskilt stöd minska, och tid ägnas åt att ge var och en av eleverna vad de behöver.

Bild från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten)


3. Förebyggande – Hälsofrämjande – ÅtgärdandeElevers hälsa och välbefinnande har ett ömsesidigt samband med skolprestationerna. Forskningen visar att en bra skolmiljö, som omfattar god kvalitet i undervisningen och som erbjuder en tillgänglig lärmiljö, är mycket betydelsefull för hur barn och ungdomar mår, utvecklas och presterar i skolan. God hälsa och välbefinnande leder till ökade möjligheter att lyckas i skolan. Det dagliga elevhälsoarbetet ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. Det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet ska alla som jobbar på skolan vara mer eller mindre delaktiga i men för det åtgärdande arbetet har elevhälsans medarbetare ett stort ansvar.

Den största delen av elevhälsoarbetet sker i klassen, klasslärare/mentor har ansvaret i det dagliga arbetet och för att åtgärder sätts in när eleven möter svårigheter. Klasslärare/mentor har också ansvar för att alla berörda lärare får tillgång till aktuell information om eleven och om eventuella åtgärdsprogram.

Vårdnadshavare har en central roll i elevhälsoarbetet och en god kontakt med vårdnadshavare skapar bättre förutsättningar för att lyckas med de åtgärder som planeras. Grunden i samarbete med föräldrar är att utveckla en dialog och därmed skapa en tillitsfull relation.

Elevhälsoarbetet utgör en integrerad del av skolans uppdrag och kan inte skiljas från skolans kunskapsuppdrag. Elevhälsoarbetet bedrivs utifrån tre olika perspektiv; på individnivå, på grupp- och på organisationsnivå. Arbetet kan sedan bedrivas utifrån de tre nivåerna, hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande.


Elevhälsans uppdrag är enligt skollagen främst hälsofrämjande och förebyggande. Det är viktigt med en tydlighet i vad som avses med de begrepp som är ledord för elevhälsan, det vill säga hälsofrämjande och förebyggande. Trots lagstiftningen om elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande visar forskning att det saknas strategier för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete (Guvå, 2014; Hylander,2010).

Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utgår från det friska. Salutogent betyder hälsofrämjande och vilar på begreppet KASAM; känsla av sammanhang. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky och han menar att KASAM uppstår då en människa upplever sin situation som begriplig, hanterbar och meningsfull. Det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Exempel på hälsofrämjande arbete är

proaktiva insatser, som temadagar kring värdegrund, trygghet och trivsel, likabehandling, hälsa, friskvård och goda och hälsosamma levnadsvanor.

Det förebyggande arbetet innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Det handlar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver.

Exempel på förebyggande arbete är

när insatser riktas mot uppenbara problem eller risker, såsom mobbing, kränkningar, rökning, alkohol- eller droganvändning.

Åtgärdande insatser

För elevhälsan är åtgärdande insatser det som sker inom ramen för särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Viss samverkan med andra instanser, som exempelvis Socialtjänsten, faller också inom det som betecknas som åtgärder. Anmälningsskyldigheten gäller enligt 14 kap 1§ Socialtjänstlagen och reglerar skyldigheten för alla som arbetar inom skolan att anmäla om de får kännedom om eller misstänker att barn far illa. Det är viktigt att ha rutiner kring hur ex orosanmälningar sker.

Oavsett om det handlar om ett hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande arbete kan det ske på de tre nivåerna- organisation, grupp eller individnivå.


4. Rektors ansvarRektor ansvarar för att alla som arbetar i skolan verkar för elevers lärande och utveckling mot utbildningens mål. Lärande och hälsa går hand i hand och därför är det betydelsefullt hur rektor leder elevhälsans arbete. Skolan är, som forskningen visar på, en skyddande faktor och det är viktigt att fokusera på det som fungerar bra.

Rektor har ansvar för att varje elev får stöd i sin egen utveckling mot målen.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ett gott pedagogiskt ledarskap, tillitsfull lärandemiljö och inkluderande arbetssätt är framgångsfaktorer.

Enligt Skollagen har rektor att fatta flera beslut för att skolan ska erbjuda och organisera de stödinsatser som eleverna behöver. Rektor har ett övergripande och stort ansvar och för att leva upp till de krav och förväntningar som finns kring arbetet med elever i behov av stöd måste rektor utveckla väl fungerande rutiner med berörda medarbetare, dels inom elevhälsan dels skolans samtliga pedagoger.

Rektors ansvar

att elevers behov av stöd utreds skyndsamt besluta om särskilt stöd besluta om upprätta/inte upprätta åtgärdsprogram avsluta åtgärdsprogram delegera beslut om åtgärdsprogram besluta om anpassad studiegång eller särskild undervisningsgrupp organisera och följa upp elevhälsans arbete på den egna skolenheten bedriva det systematiska kvalitetsarbetet

Rektor ansvarar även för att en lokal elevhälsoplan tas fram, där organisation kring elevhälsan, rutiner, ansvarsområden, arbetsformer och arbetssätt förtydligas.

5. SekretessFör verksamheten i förskola och skola gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretessen är inte bara till skydd för uppgifter som rör barnet och eleven utan också för barnets och elevens anhöriga, i första hand vårdnadshavare och syskon.

De olika professionerna inom elevhälsan lyder under olika sekretessbestämmelser i OSL. Elevhälsans medicinska insats är dessutom en egen och självständig verksamhetsgren. Detta innebär att det råder sekretess mellan elevhälsans medicinska insats och den övriga verksamheten i skolan. Huvudregeln är därför ett samtycke från vårdnadshavarna. För det fall vårdnadshavarna inte vill ge sitt samtycke finns det en sekretessbrytande regel som ger skolläkare och skolsköterskor en möjlighet att lämna uppgifter om barnet eller eleven till övrig personal inom elevhälsan eller övrig skolpersonal som arbetar med särskild elevstödjande verksamhet för att eleven ska kunna få nödvändigt stöd (25 kap. 13 a §


OSL). Denna bestämmelse ska man dock använda sig av undantagsvis. Vid motsatsen, om övrig personal behöver lämna sekretessbelagda uppgifter till den medicinska elevhälsan, bör generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL kunna tillämpas.

För specialpedagoger, psykologer och kuratorer i elevhälsan gäller stark sekretess, dvs. sekretess är huvudregeln och uppgifter får bara föras vidare om det står klart att detta kan ske utan men för den enskilde. Specialpedagoger, psykologer och kuratorer har ingen sekretess gentemot rektor eller lärare som är berörda av ärendet, eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. Även om det inte råder sekretess mellan dem, ska de olika professionerna utnyttja möjligheten att delge information om ett barn eller en elev med omdöme. När man behöver utbyta information om ett barn eller en elev med sina kollegor gäller nämligen reglerna om inre sekretess. Inre sekretess innebär att det endast är personal som är inblandad i barnets eller elevens ärende, eller av annat skäl behöver uppgifterna för att fullgöra sitt arbete, som får ta del av uppgifter om barnet eller eleven, även om möjligheten finns.

6. Uppmärksamma och identifiera behovAlla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder och för att informera rektor om detta.


7. Extra anpassningarSedan den 1 juli 2014 lyfter skollagen fram extra anpassningar i undervisningen. Skolan är skyldig att erbjuda extra anpassningar som svarar mot elevens individuella behov. Dessa anpassningar ska göras skyndsamt och utvärderas kontinuerligt. Stöd i form av extra anpassningar inryms oftast inom den ordinarie undervisningen. Skolan behöver inte fatta några formella beslut för att sätta in dessa anpassningar.

Skollagen, 3 kap 5a§:

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Exempel på extra anpassningar är:

att förklara undervisningen på annat sätt, att ge extra tydliga instruktioner, att ge eleven stöd i att sätta igång sitt arbete, att ge hjälp för att eleven ska förstå en text, att använda digital teknik med anpassade programvaror, att anpassa läromedel, att erbjuda extra färdighetsträning

Extra anpassningar kan också omfatta stöd av speciallärare eller specialpedagog under en begränsad tid.

Extra anpassningar kan dokumenteras i edWise i den individuella utvecklingsplanen (IUP) för elever i årskurs 1-5. När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer. Dokumentationen för ”extra anpassningar” för elever i årskurs 6-9 ska ske i edWise. Inom gymnasiet har beslutats att använda en gemensam omdömesblankett i edWise där även extra anpassningar dokumenteras.

8. Utredningsskyldighet/kartläggningAlla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma elever som befaras inte komma att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har annan form av svårighet i sin skolsituation. Om stöd i form av extra anpassningar inte räcker ska detta anmälas till rektorn. När rektorn fått information ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. En utredning innebär att en elevs funktioner och färdigheter, starka sidor och svårigheter kartläggs och dokumenteras. Lika viktigt som att utreda elevens egna förutsättningar, är att kartlägga hur tillgänglig lärmiljön som eleven befinner sig i är. Elev och vårdnadshavare ska få möjlighet att vara delaktiga i utredningen och få uttrycka


sina tankar och upplevelser. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven har andra svårigheter än kunskapsmässiga i sin skolsituation.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till ett åtgärdsprogram utarbetas och beslutas. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå, liksom när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen/ utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Överklagandehänvisning ska framgå av åtgärdsprogrammet.

Bestämmelser om stöd och särskilt stöd finns i 3 kap. skollagen.

I de Allmänna råden ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” finns stöd i hur utredningar och kartläggningar ska ske.

Utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas är allmänna handlingar.

Pedagogisk utredning

En pedagogisk utredning innebär att kartlägga och dokumentera en elevs funktioner och färdigheter, starka sidor och svårigheter. Det innefattar även att kartlägga hur tillgänglig lärmiljön är som eleven befinner sig i. Utredningen består av två delar, först en kartläggning och därefter en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.



9. Särskilt stödEn elev är i behov av särskilt stöd om eleven, trots att extra anpassningar gjorts, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Om den samlade bilden utifrån genomförda extra anpassningar, intensifiering av extra anpassningar och utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska skolan erbjuda detta.

Exempel på särskilt stöd är:

att eleven får regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne,

att eleven placeras i särskild undervisningsgrupp,

att eleven får enskild undervisning,

att besluta om anpassad studiegång,

att beslut fattas om reducerat program i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan.

Andra exempel på att eleven kan vara i behov av särskilt stöd är att eleven har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. En elev kan också vara i behov av särskilt stöd om eleven har mycket stor frånvaro under en längre period.

10. ÅtgärdsprogramÅtgärdsprogram ska endast upprättas om man genom utredning kommit fram till att behoven är sådana att de inte kan tillgodoses genom extra anpassningar och inte ryms inom den ordinarie undervisningen.

Åtgärdsprogrammet är en beskrivning av vilket stöd skolan kommer att ge en elev. Det särskilda stödet innebär att man går vidare och anpassar undervisningen ytterligare efter elevens behov och förutsättningar. Elevens behov ska mötas av adekvata åtgärder. Särskilt stöd är insatser som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Åtgärdsprogram ska fungera som ett stöd i planeringen och genomförandet av undervisningen. I åtgärdsprogrammet ska elevens behov av stöd beskrivas, det ska däremot inte innehålla beskrivningar av elevens svårigheter eller eventuella diagnoser. Åtgärderna ska vara konkreta, tidsatta och utvärderingsbara och det ska framgå vem som ansvarar för de olika åtgärderna och vilka som ska delta när åtgärdsprogrammet ska utvärderas. Det ska också framgå när i tid som åtgärdsprogrammet ska utvärderas.

I edWise finns tillgång till de blanketter som hör samman med åtgärdsprogram som Skolverket rekommenderar i de allmänna råden, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Till åtgärdsprogrammet i edWise finns stödfrågor. Framgår det:


hur elevens behov kan tillgodoses?

vad ska vi på skolan göra för att stötta eleven?

att åtgärderna är kopplade till elevens behov av särskilt stöd?

att åtgärderna är kopplade till kunskapsmålen i läroplanen eller till de

kunskapskrav som minst ska uppnås?

att åtgärderna är konkreta?

att åtgärderna är utvärderingsbara?

på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd?

vem som är ansvarig för åtgärden?

vad den ansvarige har för befattning?

Åtgärdsprogrammet är ett beslut som ska skrivas under och det går att överklaga hos Skolväsendets överklagandenämnd. Det går också att överklaga en rektors beslut att inte utarbeta ett åtgärdsprogram. Hos Skolväsendets överklagandenämnd finns mer information om överklagan.

11. ElevhälsoteamInom förvaltningen finns dels de lokala elevhälsoteamen på varje skola dels Centrala elevhälsoenheten.

Elevhälsan består av flera yrkesgrupper med olika kompetenser, vilket är en förutsättning för att skapa en helhetsbild av elevens behov och utforma effektiva insatser i samverkan. De olika yrkesgrupperna är viktiga i arbetet kring eleven för att tillsammans med vårdnadshavare se möjligheter och förutsättningar för elevernas utveckling mot


utbildningens mål. Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Lokala elevhälsoteam

Varje skolenhet har tillgång till den medicinska, psykosociala och specialpedagogiska kompetensen genom skolsköterskor, specialpedagoger/speciallärare och kuratorer, viss skolläkartid och viss psykologtid. Elevhälsoteamen på skolorna leds av rektor. Tillgången till de olika professionerna varierar mellan skolorna.

Elevhälsoteamet ansvarar för och kvalitetssäkrar det som utgör grunden för elevhälsoarbetet, inklusive att ständigt aktualisera och levandegöra elevhälsoplanen.

Elevhälsans medarbetare har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser.

Aktuella områden för elevhälsoteamet är:

samverkan med övriga personalgrupper, plan mot diskriminering och kränkande behandling, trygghet och trivselenkäter, drogförebyggande arbete, systematiskt arbete mot ogiltig frånvaro, pedagogiska och skolsociala utredningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, rutin för planering av prioriterade insatser, uppföljning av genomförda insatser,


rutiner för orosanmälan, med mera…

Elevhälsoteamet ska ha regelbundna mötestider då minnesanteckningar skrivs.

Dokumentation

För skolsköterskor, skolläkare, logopeder och psykologer styrs dokumentationsskyldigheten av patiensdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 20018:14). Journalföring sker i PMO,( Profdoc Medical Office).

Dokumentationen är viktig för att följa elevhälsoärenden och aktuella stödåtgärder, men också för att kunna utvärdera de insatser som genomförts. Inom ramen för PMO introduceras inom förvaltningen nya möjligheter till gemensam och mer kvalitetssäker dokumentation. Utgångspunkten är dels enskilda elevärenden men även exempelvis protokoll från möten inom elevhälsoteamen.

Centrala elevhälsoteamet

I Kristianstads kommun har de kommunala förskolorna och skolorna även tillgång till kompetenser inom det Centrala elevhälsoteamet, som består av enhetschef, psykologer, specialpedagoger, logopeder, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, skolöverläkare samt kommunens Skoldatatek. Verksamhetschef för den medicinska liksom psykologiska insatsen finns inom Centrala elevhälsoenheten liksom samordnare för kuratorsgruppen.

Centrala elevhälsoenheten arbetar på uppdrag från verksamheterna och erbjuder handledning, konsultation, utredningar, riktade projekt samt fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser. Representanter från den Centrala elevhälsoenheten deltar i förvaltningens mottagningsgrupp till särskolan.

Centrala elevhälsoenheten erbjuder en mängd olika föreläsningar/utbildningar i elevhälsofrågor till förskolor och skolor inom kommunen. Centrala elevhälsoenheten kommer framöver även att erbjuda utbildningar för nyanställda medarbetare inom de professioner som finns inom elevhälsan, som en introduktion i de professionsspecifika frågorna och som en orientering i elevhälsans samlade organisation i Kristianstads kommun.

Representanter från Centrala elevhälsoenheten ansvarar för nätverk för olika professioner inom elevhälsan. Syftet är att möta kollegor, ta del av aktuella frågor och forskning på området och på så vis utveckla arbetet inom professionen och kvalitetssäkra elevhälsan.

Centrala elevhälsoenheten genomför också på uppdrag riktade insatser, såsom exempelvis utbildningar för elevhälsoteam för fokusskolor, uppdatering av riktlinjer och insatser inom intern kontroll rörande punkter inom elevhälsoområdet.


12. ElevhälsoplanFör att skapa tydlighet i uppdrag, mål och rutiner ska varje skola upprätta en lokal elevhälsoplan. Skolans elevhälsoplan ska vara väl förankrad och känd bland alla medarbetare på skolan. Planen ska underlätta elevhälsoarbetet och skapa förutsättningar för ett förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt samt tydlighet i de åtgärder som behöver genomföras. Syftet med elevhälsoplanen är att tydliggöra, för alla medarbetare på skolan, elevhälsans uppdrag och arbetsgång vid extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Elevhälsoplanen ska innehålla en beskrivning av hur det förebyggande och hälsofrämjande liksom av det åtgärdande arbetet organiseras och genomförs på skolan. Av planen ska också framgå på vilket sätt arbetet ska dokumenteras och på vilket sätt uppföljning av att rutinerna följs ska ske.

Rektor ansvarar för att skolans elevhälsoplan utarbetas och att de olika stegen i elevhälsoarbetet framgår av planen. I den pedagogiska vardagen uppstår kontinuerligt situationer som kräver insatser av olika slag, i elevhälsoplanen ska arbetsgången framgå.

Av elevhälsoplanen ska det framgå vilka rutiner skolan har i arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hur skolans elevhälsoteam är uppbyggt, mötestider och på vilket sätt ärenden anmäls till elevhälsoteamet liksom hur skolan samarbetar med exempelvis centrala elevhälsoenheten ska också framgå.

I planen ska följande rubriker finnas:

1. I elevhälsoteamet ingår: Professioner och i vilken omfattning2. Mötesformer Omfattning, dokumentation, dagordning, ordförande och sekreterare.3. Hälsofrämjande och förebyggande. Hur arbetar vi hälsofrämjande? förebyggande? Vem ansvarar?4. Ärendegång till EHT Hur anmäls extra anpassningar och hur anmäls behov av pedagogiska utredningar.5. Rutiner vid utredningar6. Arbete med särskilt stöd, åtgärdsprogram. Delegation? Vem är ansvarig för utredning och upprättande av å-program?7. Samverkan med externa parter8. Årets tema Vad fokuserar vi på?9. Värdegrundsarbete, plan mot diskriminering och kränkande behandling.10. Övergångar.11. Uppföljning och utvärderingar av elevhälsarbetet.


I Metodboken finns en mall för att upprätta en Elevhälsoplan med ovanstående rubriker som med fördel kan användas.

Även Centrala elevhälsoenheten ska årligen utifrån fastställda rubriker upprätta en plan för sitt arbete.

13. Stödfunktioner/resurserI såväl det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som det åtgärdande kan skolan behöva stöd och samverka med andra verksamheter. Exempelvis med ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin, barnhälsovården, socialtjänsten och polisen.

Centrala elevhälsoenheten Utredningar, handledning, nätverk, kompetensutvecklingsinsatser (se utbildningskatalog i Metodboken)

Resursskola Särskild undervisningsgrupp, Skollagen 3 kap § 11

Samarbete med externa verksamheter Arbete- och välfärdsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen m fl

Nätverksmöten Internt och med externa verksamheter

LOTS-modellen En arbetsgång mellan verksamheter på kommunal och regional nivå i nordöstra Skåne för ärenden där det behövs samverkan

SPSM Kunskapsbank inom specialpedagogik, erbjuder kompetensutvecklingsinsatser

Närvaroteam Inom centrala elevhälsoenhetens organisation

SKL:s nya metodstöd Metodstod.se


14. Uppföljning Elevhälsans arbete ska bidra till att eleverna får en god utbildning och arbetet ska följas upp kontinuerligt.

Skolinspektionen har pekat på att skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete mycket sällan omfattas av en tydlig strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete, det vill säga ett sådant arbete som inbegriper det cykliska förloppet uppföljning – analys – planering - genomförande.

Skolverkets modell är enkel att utgå ifrån:

Lokala elevhälsanRespektive rektor följer årligen upp den lokala elevhälsans arbete. Aktuella punkter att ta upp är hur elevhälsan medverkat till att skapa positiva lärandesituationer för eleverna, hur arbetet på individ-, grupp- och organisationsnivå med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser fungerat under året. En analys av beslutade åtgärdsprogram och exempelvis av den medicinska elevhälsans hälsosamtal ska också ingå. Utvärderingen blir underlag för planeringen av elevhälsans mål och arbete inför kommande läsår.

Exempel på relevanta frågor vid en uppföljning är:

Organisationsnivå Hur svarar skolans organisation mot elevernas behov? Hur organiseras arbetet? Finns arbetsformer som är mer stödjande för eleverna? Vilket är det arbetssätt som oftast prioriteras? Fördelas resurserna på bästa sätt utifrån elevernas behov?

Gruppnivå Hur fungerar interaktionen elever emellan? Med lärare?


Hur bemöts eleven i gruppen? Viket klimat finns i gruppen, när det gäller olikheter, genus mm? Hur upplever eleven själv sin situation – i lärandet? I gruppen? Hur fungerar kommunikationen i gruppen?

Individnivå Elevens starka sidor? Vilka lärandesituationer fungerar väl för eleven? Hur kan eleven påverka sin situation i skolan? Hur upplever eleven själv sin situation – i lärandet? I gruppen? Hur fungerar kontakten med övriga elever? Med lärare? Vilka är de svåra situationerna för eleven?

Centrala elevhälsoenheten

Enhetschefen ansvarar för att en årlig uppföljning sker av de insatser som enheterna inom förvaltningen tagit del av från de olika professionerna inom Centrala elevhälsoenheten. Uppföljning sker också utifrån de prioriteringar som gjorts dels av huvudman dels utifrån enhetens egen plan för arbetet.

Sammanställningen kommer framdeles att presenteras för Barn- och utbildningsnämnden vid utvärderingsdagar.

Av sammanställningen ska framgå:

antal ärenden, karaktär på ärenden, d.v.s. utredning, handledning, konsultation eller

fortbildning/kompetensutveckling. Av sammanställningen ska det också framgå antal ärenden per enhet.

Verksamhetscheferna för den medicinska- och för den psykologiska insatsen gör en sammanställning av skolsköterskornas, skolläkarnas och psykologernas arbete, denna presenteras årligen för nämnden.

Barn- och utbildningsnämnden kommer även att presenteras en sammanställning av resultaten från internkontroll, som årligen belyser någon punkt av elevhälsans arbete. Av Plan för internkontroll framgår vilka punkter som kommer att genomlysas respektive år. Nämnden kommer därmed få en mer komplett bild av såväl elevernas hälsa som elevhälsans arbete och måluppfyllelse.


15. ÖvergångarRutiner kring övergångar finns fastslagna och är tillgängliga i Metodboken.

se https://intranat.kristianstad.se/Regler-och-styrning/Rutiner/Handbocker/handbocker-buf/metodboken/barn-och-elever/ansokningar-och-placeringar/overgangar-mellan-verksamheter/

16. Redovisning till huvudmanSkolans huvudman ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Elevhälsan är en del av skolans verksamhet och ska därför ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, på såväl skol- som huvudmannanivå.

Detta område inom det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas genom att i större omfattning dra fördel av elevhälsans samlade kompetens i analysen av elevernas måluppfyllelse, det vill säga hur väl eleverna lyckas uppnå godkända betyg.

Utöver de summerande slutsatser som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå kommer nämnden att årligen få redovisat sammanställningar och resultat utifrån elevhälsans arbete. Återkommande är elevhälsans medicinska och psykologiska verksamhetsberättelse, liksom kontrollpunkter från Intern kontroll.

ReferenserLagar & förordningar

Skollag (2010:800). Skolförordning (2011:185). Förordning (SKOLFS 2010:37). Om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lgr 11). Regeringen (2009). Offentlighets- och sekretesslagen. Regeringen (2009). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop.

2009/10:165. Skolans dokument - insyn och sekretess, SOU 2011:58, s. 133

Skolverket

Skolverket (2012). Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet.

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2013). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2013). Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga

individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2014). Stödmaterial. Stödinsatser i utbildningen – om ledning och

stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

https://intranat.kristianstad.se/Regler-och-styrning/Rutiner/Handbocker/handbocker-buf/metodboken/barn-och-elever/ansokningar-och-placeringar/overgangar-mellan-verksamheter/




Lagar som styr dokumentationen av stödinsatser

Förvaltningslagen (SFS 1986:223) Föräldrabalken (SFS 1949:381) Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) Kommunallagen (SFS 2017:725) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Patientsäkerhetslag (2010:659) Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) Skollagen (SFS 2010:800) Socialtjänstlagen, SoL (SFS 2001:453) Överklagandenämnden https://www.overklagandenamnden.se/Om-du-vill-

overklaga/

Övrigt

SOU 2000:19 Från dubbla spår till Elevhälsa. Lots-modellen

https://vardgivare.skane.se/siteassets/4.-uppdrag-och-avtal/kommunsamverkan/lotsmodellen/informationsmaterial---fillistning/Manual_Lotsmodellen.pdf

https://www.overklagandenamnden.se/Om-du-vill-overklaga/

https://www.overklagandenamnden.se/Om-du-vill-overklaga/




För mer information

Centrala förvaltningen

Agneta Ekner CarlssonTel: 044-13 58 63

Riktlinjer för Elevhälsans arbete, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogramDnr 2017/6076Antagen av Barn- och utbildningsnämnden2018-09-04

Barn- och utbildningsförvaltningen | Centrala förvaltningen

Agneta Ekner Carlsson| 044-13 58 63www.kristianstad.se | [email protected]

Documents

Riktlinjer för Elevhälsans arbete, extra anpassningar, särskilt stöd ... kristianstad.se/Barn- och... · åtgärdsprogram Till stöd för skolledning och medarbetare i förskoleklass,