Risk Consulting - If · med BAM Civiel BV-BAM og Volker Stevin Construction Europe, som ... – Her var det mye nytt å ta stilling til også for oss i If, sier Rolf Devik i Indu-

Risk ConsultingI F´S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L • 1 / 2 0 0 7

Enterprise Risk Management ökar Ifs kapacitet

Nanotekniken – den nya industriella revolutionen

IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 �

LedareInnehåll

UtgivareIfHallonnäsgränd 8 A, HelsingforsFIN-00025 IF+358 10 515 10www.if-insurance.com/industrial

Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska.

ISSN 1459-3912Omslagsbild Kuvapörssi Oy / Jupiterimages

ProduktionMarkkinointiviestintä Dialogi OyTryckeriPunaMusta OyAdressä[email protected]

ChefredaktörJuha EttalaRedaktionsrådOlav BreenPer HagströmLars von HertzenHarry NordqvistInkeri SalinAnna Maria Vähäkuopus

� IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007

Hetarbetstillståndsförfarande och sjötransporter �6

Kapitalmarknaden, och sålunda även företagen, fokuserar allt mer på kortsiktiga vinster. Idag för-

väntas många projekt och investeringar gå med vinst redan efter så kort tid som 3–4 år. Denna trend har även en tydlig inverkan på både organisationer och an-ställda. Vi ser en ökad mobilitet av per-sonal och chefer, vilket leder till att or-ganisationer börjar prioritera och belö-na kortsiktiga prestationer. Tyngdpunk-ten tenderar att läggas på sådana områ-den där framsteg kan mätas kvartalsvis.

Men hur är det med de områden där man inte kan förvänta sig att något ska hända det kommande kvartalet eller ens det kommande året? Försäkring är ett exempel på ett sådant område. Försäk-ringsbranschen handlar uttryckligen om den här typen av situationer – situatio-ner som sannolikt inte kommer inträffa nästa kvartal eller ens nästa år. Många av de risker som vi försäkrar har i själva ver-ket en förväntad skadefrekvens på min-dre än 1 skada per 1 000 år. Försäkring-ar behövs emellertid för sådana situatio-ner som inträffar sällan, men som kan få allvarliga konsekvenser. Eftersom allt lö-per väl under 9 år av 10, skulle det un-der de flesta år kanske löna sig att inte

KEEPING BUSINESSES ALIVE!

ha någon försäkring alls. Under de här åren spelar det inte heller någon större roll vilket försäkringsskydd företaget har eller vilka försäkringsvillkor som gäller. Men vad händer om det tionde året in-träffar i år? Kortsiktig fokusering enbart på maximal vinst kan i så fall visa sig vara mycket förlustbringande.

Det kan vara svårt att trygga balan-sen mellan kortsiktiga vinster och lång-siktig lönsamhet inom försäkringsområ-det. Idag ser vi att många företag läg-ger ned mycket arbete på att åter upp-nå rätt balans i en miljö som framhåller kortsiktigt tänkande. I vilken omfattning bör man vara försäkrad? Vilka risker eller hur stor del av riskerna ska företaget ta på eget ansvar, antingen direkt eller via ett captivebolag? Vilken är den optimala investeringsnivån för skadeförebyggan-de åtgärder? Hur mycket bör man betala för, eller investera i, tillfredställande för-säkringsexpertis och råd?

Det är alltså viktigt att inte fokuse-ra för mycket på kortsiktiga vinster utan att koncentrera sig på att hitta rätt ba-lans. Det kan komma att handla om he-la företagets existens. Företaget kan i själva verket skydda sina kortsiktiga vin-ster genom att ta ett långsiktigt perspek-

tiv på riskhantering och försäkringslös-ningar. Vid utformningen av den opti-mala balansen för företaget lönar det sig att utnyttja Ifs kompetens, erfarenhet och produkter. Vi känner riskerna och tar hand om ”osannolika” skadefall dag-ligen, eller som vi brukar säga: ”We keep businesses alive”. •

MORTEN THORSRUD

Skanska bygger senketunnel på bunnen av Oslo Havn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Felfria arbetsprestationer ökar arbetssäkerheten och produktiviteten . . . . . . .7

RM-institute – kundsamarbete mellan If och AON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

Nanotekniken – den nya industriella revolutionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Lärdomar från en sjukhusbrand . . . . . . . . . . .14

En övergripande ramverk för riskhantering . . .15

Enterprise Risk Management ökar Ifs kapacitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Hotas ditt företag av en oljebrand? . . . . . . . .��

Arbetarskyddsexperternas roll inom riskhantering och arbetsolycksfallsförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . .�4

Hetarbetstillståndsförfarande och sjötransporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .�6

Kompetenscenter för logistikoperatörer . . . .�8

Försäkring och riskhantering i Ryssland . . . .�0

Hotas ditt företag av en oljebrand? ��Nanotekniken – den nyaindustriella revolutionen 10

INd

Ex O

pEN

VIC

TOR

HA

BBIC

K V

ISIO

NS/

SCIE

NC

E pH

OTO

LIB

RA

RY/S

KOY

I Oslos havnebasseng får vi om få år to spektakulære bygg få meter fra hverande – en ny opera på land og

en senketunnel under vann. Tunne-len bygges i moduler på Hanøytangen ved Bergen, slepes rundt kysten på 5 - 7 dager, og skal så monteres på bun-nen av bassenget og blir seks felts kjø-revei. Når dette legeme på 180 tusen

If forsikrer milliardprosjektet

Skanska bygger senketunnel på bunnen av Oslo HavnAvansert og spennende byggverk hvor både byggeprosess, slep

rundt kysten, montering og ansvarsskader er forsikret i If. Her

gjelder det å ha Archimedes og Newton med på laget.

tonn senkes ned i vann og fylles med hundrevis av biler og mennesker, bør alt fungere.

Skanska er hovedentreprenør. Det er langt ned til fjell, og derfor legges tunnelen i betongelementer på bun-nen av fjorden. De har mye og god er-faring med byggverk i betong, men selv for dem er deler av dette ny og upløyd mark. De har derfor etablert samarbeid med BAM Civiel BV-BAM og Volker Stevin Construction Europe, som har mye erfaring med bygging av tilsvaren-de tunneler. Byggeprosess, slep, monte-ring og ansvar er forsikret i If.

Fakta om byggverket

Seks betongmoduler, hver 112 meter lange, 10 m høye og 30 m brede byg-ges på Vestlandet og slepes rundt kysten over en treårsperiode. De lagres i havne-bassenget og monteres i 2009 i en grøft

på bunnen som er ca 675 meter lang og bare kan ha 1,5 cm ujevnhet – eller ”høydeforskjell”. Den har tre kjøreba-ner hver vei, med vegg imellom. Kostna-dene er bortimot en milliard norske kro-ner. Hvert enkelt tunnelelement veier 30 millioner kilo, men likevel er oppdrift en av hovedutfordringene, siden den er full av luft. Her kreves kunnskap om Archi-medes og Newton sine lover, og svært mye annet.

For Skanska er det helt vesentlig å ha kontroll over risikobildet gjennom egen omfattende kvalitetssikring, ekstremtes-ting og worst case vurdering, og for If er dette også helt sentralt når dekning og pris skal avtales.

Tett forsikringsforbindelse

If klarte å sy sammen en forsikringspak-ke sammen med reassurandører, som Skanska ønsket. Skanska har også tett forsikringsforbindelse til If på en rekke andre områder. If er i det hele tatt sterkt med forsikringsdekninger i entreprenør-bransjen i Norge, blant annet hos Vei-dekke, AF, NCC, Mesta, Selvaagbygg og Skanska.

– Her var det mye nytt å ta stilling til også for oss i If, sier Rolf Devik i Indu-stri. Vi har ikke forsikret noe tilsvaren-de prosjekt tidligere, så det var en spen-nende oppgave for oss å utvikle et for-sikringstilbud som tilfredstilte byggher-rens og entreprenørenes krav. Konse-kvensene ved ”hull i dekningen”, feil underwriting og risikovurdering kan jo være svært store.

Her skal tunnelen gå. Den hvite bygningen er operaen.

På vestkysten ved Bergen produseres modulene.

På vei inn Oslofjorden, med Oscarsborg festning ved Drøbak i bakgrunnen.

4 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 5

Bergeron har arbetat inom säker-hetsbranschen under hela sin ar-betskarriär, först inom kemisk

industri, sedan som forskare och lärare och därefter i operativa säkerhetsupp-gifter inom skogsindustrin. Utifrån sin mångåriga erfarenhet vet han att arbets-säkerhet inte enbart är frågan om att fö-

Stora Ensos säkerhetsdirektör Jim Bergeron:

Felfria arbets-prestationer ökar arbetssäkerheten och produktiviteten

Arbetarskyddet står inför stora utmaningar: hur hantera den kontinuerliga

förändring som varje dag är aktuell inom den internationella ekonomin?

– Grundtanken i arbetarskyddet är mycket enkel. Varje arbete

och arbetsskede skall göras rätt med en gång, sammanfattar

säkerhetsdirektör Jim Bergeron från Stora Enso på Ifs säkerhets- och

skadepreventionsseminarium för storkunder.

rebygga olycksfall, utan det hela måste betraktas mer omfattande ur business-perspektiv.

– Genom att förbättra arbetssäkerhe-ten vid en produktionsanläggning kan man också förbättra konkurrenskraften, eftersom säkerhet och produktivitet går hand i hand.

Verksamhetsfältet för Bergeron, som är känd som säkerhets”guru”, har ut-vidgats i takt med Stora Ensos expansi-on. Han började på Consolidated Papers och lämnade vid årsskiftet posten som säkerhetsdirektör för Stora Enso i Nord-amerika för att överta uppgiften som sä-kerhetsdirektör på koncernnivå. För Ber-geron var yrkesvalet en självklarhet redan för 28 år sedan.

– Visst är det fint när man kan hjäl-pa sina medmänniskor och hela företa-get att arbeta i en tryggare miljö.

Arbetssäkerhet världen över

Stora Enso har ställt noll olycksfall som mål för sin arbetarskyddsverksamhet och Jim Bergeron är en ihärdig förespråkare för detta mål.

– Mitt kontor ligger i Wisconsin i USA, men jag tillbringar allt mer tid på

STO

RA

EN

SO

Han og kolleger i If Industri, Steinar Tangen (Transport), Jan Todal (Ansvar) og Trond Nørholmen (Prosjekt) er de som i hovedsak har utviklet forsikrings-dekningen og nå har løpende kontakt med Skanska under utbyggingen.

Ukjent farvann – mange farefelter

– Vi måtte her gjøre vurderinger i uk-jent farvann, i dobbel forstand: Hvilke farer representerer sleping av svære be-tongelementer, hvis det blåser opp, sle-pet ryker, kolossen driver mot båthavn eller passerende tankbåt. Og hva om ele-mentene glir fra hverandre når de er tatt i bruk som tunnel. Hva med fortidsmin-

ner som graves ut under utbyggingen, personer som blir skadet, lekkasjer, ja, mulighetene er mange, om enn svært små på mange områder. Og hva skal for-sikringen etter kontrakten ikke dekke, det er også viktig.

If tegnet forsikring, og forsikrings-perioden varer til ca 2010, da tunne-len skal være i drift. Forsikringen gjel-der hver dag, og If får jevnlig rapporter om fremdrift, avvik, farefelter og annet relevant i forsikringssammenheng. Siste rapport viser at alt går etter planen.

Om vel tre år kan både Skanska, If og veimyndighetene forhåpentligvis kon-statere at tunnelen er ferdig og blitt et

På vei ned i en av tunnelmodulene. Det grønne flagget er oppe. Hovedpersonene i forsikring av prosjektet: Rolf Devik, If, Trond Nørholmen, If, Knut Laukvik, Skanska, Per Jørgensen, Skanska, Jan Todal, If, Steinar Tangen, If og Olav Ytrehorn, Skanska.


flott og funksjonelt byggverk. Til glede for for 130.000 bilister med passasjerer hver dag, og for de i nærområdet som da slipper all biltrafikken. •

Foton: Skanska, Statens Vegvesen och skrivaren.

PER SCHEI

[email protected]


flyget, eftersom jag reser mycket, berät-tar Bergeron.

Enligt Bergeron kan projektet felfritt arbete indelas i fyra huvudpunkter, och när alla bitar faller på plats är resultatet en trygg helhet. Dessa fyra egenskaper är ledarskap, klara målsättningar, mät-barhet och engagemang.

Bergeron har funderat mycket på le-darskapets betydelse och hur man däri-genom kan uppnå en god cirkel i orga-nisationen och arbeta kontinuerligt utan olycksfall.

– Ledningens engagemang är det vik-tigaste elementet i en god säkerhetskul-tur, framhåller Bergeron.

Lyckat ledarskap återspeglas i att al-la på fältet gör sitt bästa och delar med sig av sina erfarenheter så att hela teamet ständigt lär sig nytt.

Enligt Bergeron måste i ett fungeran-de dagligt ledarskap individens och före-tagets värderingar vara i harmoni. Likaså måste också kraven i arbetet och perso-nalens kunnande vara i balans. Det hjäl-per medarbetarna att uppleva säkerhets-frågorna personligt, vilket ökar engage-manget för de gemensamma målen.

– Att göra arbetet felfritt med en gång är det enda rätta sättet ur arbetssä-kerhetssynvikel.

Närmare betraktat omfattar ett gott ledarskap två dimensioner. Dessa är del-aktighet och prestationsledning. Del-aktighet innebär att man lyssnar på si-na medarbetare, bemöter dem rättvist och bygger upp förtroende samt ger re-spons. Prestationsledning innebär för sin del att ställa upp mål, ge handledning och råd så att de anställda kan arbeta ut-an olycksfall.

– Jag tycker också att det är synner-ligen viktigt att man för var och en som hör till arbetarskyddsorganisationen klart och tydligt redogör för deras uppgifter och vilka förväntningar som ställs på dem.

Arbetarskyddsfrågorna kräver delta-gande på alla organisationsnivåer, ut-bildning, arbetsgrupper och växelverkan. Ansvaret för säkerheten ligger alltid hos de enskilda avdelningarna, dvs. där ar-betet utförs. – Ledningens engagemang är viktigt, men personalen måste också känna sitt ansvar för sin egen säkerhet, förklarar Bergeron.

– Olycksfall kan avvärjas, då rätt män-niskor finns på rätt plats, sammanfattar

han rekryteringens och utbildningens andel i säkerhetsarbetet.

På arbetsplatsen måste man också kunna värdesätta goda prestationer. En hörnsten i den praktiska verksamheten är att skapa en god säkerhetskultur och stödja säkerhetstänkandet. Till detta hör också att ta upp arbetarskyddet på ett positivt sätt, vilket uppmuntrar att kon-tinuerligt utveckla verksamheten.

Åtgärderna måste kunna mätas och kontrolleras

Säkerhetsfrågorna implementeras i före-taget bäst som en del av det dagliga led-nings- och styrsystemet på samma sätt som exempelvis kvalitetsfrågor. Det-ta förutsätter att säkerhetsverksamheten kan mätas och vid behov kontrolleras av utomstående. I en stor koncern kan go-da erfarenheter spridas och införas också i andra enheter.

– Arbetssäkerhetsfrågor och inträffa-de olycksfall följs upp ingående, resulta-ten rapporteras till högsta ledningen, be-rättar Bergeron om den verksamhetsmo-dell som tillämpas på Stora Enso.

I vår värld, som grundar sig på nät-verk, faller den ur leken som inte bryr sig om allmänna normer. Det är viktigt att sätta sig in i lokala normer, kulturel-la särdrag och t.ex. religiösa vanor, ef-

Enligt Jim Bergeron kan olycksfall förebyggas med rätt människor på rätt plats.

tersom omvärlden nuförtiden är mycket mer mångfasetterad än tidigare.

– En chef som står på samma sida som sina medarbetare kan hjälpa dem att utföra sitt arbete tryggare. De hör till samma team och söker tillsammans vä-gen till topprestationer och framgång, säger Bergeron.

En god chef och ledare är en sådan som bland medarbetarna kan skapa en gemensam uppfattning om det mål som man arbetar för och uppmuntra dem på vägen mot detta mål.

Detta håller streck i synnerhet när det gäller säkerhetsarbete, där framgång för-utsätter att många människor arbetar för samma mål.

– Bra ledarskap hjälper människor-na att delta i projekt, där de känner att de är en viktig del av organisationen och det säkerhetsfrämjande arbetet. Det går att förena människornas egna värdering-ar och organisationens målsättningar, betonar Bergeron.

I USA bär arbetsgivaren ansvaret för arbetarskyddsverksamheten. Det är led-ningens uppgift att se till att det inte in-träffar några arbetsolycksfall. I händel-se av försummelse är ersättningsansva-ret i allmänhet klart mer omfattande än i Norden. Myndighetstillsynen är också i regel striktare.

Bergerons motivation bottnar också i upplevelsen av rättvisa.

– Noll olycksfall är ett mått på rättvi-sa. Vi kan inte godkänna att någon för-lorar sin hälsa eller sitt liv i ett arbetso-lycksfall, säger han.

Bergeron vill inte lyfta fram de kul-turella skillnaderna mellan olika länder i säkerhetsarbetet, eftersom två fabriker inom samma bolag de facto kan uppnå olika arbetarskyddsresultat, även om fa-brikerna geografiskt sett ligger mycket nära varandra.

– Det är viktigt att se säkerhetsfrå-gorna som en del av en mer omfattande helhet. Arbetssäkerheten är både en mo-ralisk fråga och en imagefråga, den är en viktig del av vårt samhällsansvar.

Bergeron säger att han lägger stort värde på Ifs riskhanteringskunnande, som på ett viktigt sätt stöder Stora En-sos eget riskhanteringsarbete på interna-tionell nivå. •

HARRY NORDqVIST

[email protected]

MA

RK

Ku

JES

KA

NEN– Ledningens engagemang är det viktigaste elementet

i en god säkerhetskultur, framhåller Bergeron.

Vårt program genomfördes på en hög akademisk och praktisk nivå med föredrag av brandingenjör

Thomas K. Nilsson från Räddningsver-ket och Andreas Malm från 4C Strategies tillsammans med Ulf Rönndahl från If.

Vi välkomnades till Revinge av skolans marknadschef Magnus Qvant, som gav en kort presentation av Räddningsverkets skolor nu och i framtiden. Efter lunchen intog gruppen Räddningsskolans splitter-nya brandförevisningsanläggning, där vi tillbringade hela eftermiddagen med att studera bränder i olika slags material och kundspecifika produkter. Vi fick också möjlighet att se hur olika typer av sprink-lersystem fungerade, eller i vissa fall inte fungerade. Testerna visade med all önsk-värd tydlighet hur viktigt det är att välja rätt släcksystem och att dimensionera rätt.

Systemen vi testade:1. Vattensprinkler2. Vattendimma (Hi fog)3. Lättskum (Hot foam)

Efter sprinklerdemonstrationen fick vi möjlighet att testa hur olika typer av rök- och värmedetekterande system fungerar vid olika typer av bränder. Återigen visa-de sig vikten av att välja rätt system be-

– kundsamarbete mellan If och AON

RM-INSTITUTEDen 1–� februari bjöd If och

AON in några av våra kunder

till en Riskhanteringsdag vid

Räddningsverkets skola i Revinge.

Skolan ligger utanför Lund och har

nära samverkan med universitetet

och högskolorna. Deltagarna fick

tillfälle att använda alla sinnen

under dagen och responsen var

mycket positiv.

roende på hur olika produkter genererar rök eller värme, för att få valuta för sina investeringar.

Systemen vi testade:1. Optisk detektor2. Jondetektor3. Linjedetektor4. Värmedetektor5. Samplande system

– Jag tror att alla som medverkade i des-sa tester fick något att fundera över, och att mer än en av oss kommer att kon-trollera en och annan installation när vi kommer hem, sade en av deltagarna ef-ter dagens slut.

– Det var första gången vi genomför-de denna typ av samverkan med en mäk-lare, men definitivt inte den sista, säger Ken Henningson och Björn Wiahl, som ansvarade för dagens program till-sammans med Stefan Bendes på AON, Sverige. De olika testerna och demon-strationerna filmades och samtliga delta-gare fick dokumentationen på DVD och CD för eget bruk i respektive företag. •

KEN HENNINGSON

[email protected]

BJöRN WIAHL

[email protected]

MA

RK

Ku

JES

KA

NEN


VIC

TOR

HA

BBIC

K V

ISIO

NS/

SCIE

NC

E pH

OTO

LIB

RA

RY/S

KOY

Redan nu finns det hundratals pro-dukter som utnyttjar nanoteknik, och de framtida tillämpnings-

möjligheterna ter sig oändliga inom t.ex. biomedicin, datateknik, konsumentpro-dukter och energiproduktion. Hittills har vi redan hört talas om non-stick-be-läggning på stekpannor, självrengörande fönsterglas, slitstark målarfärg och UV-filter i solkrämer. I framtiden kan vi ha tillgång till applikationer som kan rö-ra sig inne i människokroppen och bota sjukdomar på cellnivå, eller nanorobotar som bygger sig själva.

Vad är nanoteknik?

En nanometer är en miljondels millime-ter. Människans hårstrå är cirka 100 000 nm tjockt. När man talar om nanoteknik avses i allmänhet forskning och teknologi som gäller partiklar med en storlek på 1–100 nanometer. Målet är att skapa mate-rial som genom sin ringa storlek har nya egenskaper och användningsändamål.

Nanotekniken är inte en helt ny upp-finning. Richard Feynman höll år 1959 i Caltech sitt numera klassiska tal ”There is Plenty of Room at the Bottom” (Det finns gott om plats på botten). Enligt Feynman skulle hanteringen av enskilda atomer innebära en ännu effektivare form av syntetisk kemi. Det skulle emellertid dröja till långt senare innan nanotekniken genom upptäckter och uppfinningar fick fotfäste inom forskning och kommersiella tillämpningar. Till detta bidrog i synner-het uppfinningen av sveptunnelmikrosko-pet år 1981. Mikroskopets uppfinnare, IBM:s forskare Gerd Binning och Hein-rich Rohrer, mottog år 1986 Nobelpriset i fysik för sin uppfinning.

Partiklar av nanostorlek uppstår också i viss mån i naturen, t.ex. virus och par-tiklar av vulkanisk aska. Människan ger i sin tur genom sin verksamhet upphov till partiklar bl.a. i dieselmotorer och an-dra förbränningsprocesser. Man har upp-

NANOTEKNIKEN

Nanotekniken är inte en självständig

vetenskap eller teknologi. Detta

begrepp är en övergripande term för

många olika vetenskapsgrenar och

produktionstekniker, som opererar

med ytterst små partiklar bestående

av till och med enskilda atomer eller

molekyler.

– den nya industriella revolutionen

1� IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 1�

skattat att det i dessa oavsiktliga proces-ser uppstår cirka 50 000 kg nanomate-ria per år. Partiklarna anses vara skadliga för hälsan och man antar att de kan or-saka sjukdomar i andningsorganen, men forskningsresultaten på detta område är ännu bristfälliga.

Syftet med forskningen i nanoteknik är att producera helt nya material som aldrig tidigare existerat. Nanomateria-lens egenskaper kan avvika överraskande från samma kemiska ämnen i traditionell form. I nanostorlek gäller kvantfysikens, inte den klassiska fysikens, lagar. Isole-rande ämnen kan leda ström och olösliga ämnen kan bli lösliga. Också andra egen-skaper såsom hårdhet och hållfasthet kan mångdubblas, varvid dessa material läm-par sig synnerligen väl för lätta konstruk-tioner. Många av de nya egenskaper-na är eftertraktade i produkter av olika slag. Ju mindre en partikel är, desto stör-re blir dess yta i förhållande till volymen. Av detta följer att ämnets reaktivitet med andra ämnen är högre än normalt. En så-dan egenskap kan vara användbar vid till-lämpningar inom läkarvetenskapen, men den kan också innebära nya hälsorisker.

Nanotekniken har fått ett entusiastiskt mottagande genom de utlovade möjlighe-terna till svindlande teknisk utveckling in-om så gott som alla branscher. Vissa för-utsägelser känns som ren science fiction, såsom tanken att en självreproducerande nanomaskin kunde komma lös och för-vandla allt levande till ”grå smörja”. Med också de tillämpningar som vi känner till i dag är ofta överraskande och överträffar närapå vår föreställningsförmåga.

Tillverkning av nanomaterial

Nanomaterial kan i princip tillverkas på två sätt. Vid förminskning (top-down) bryts ett större material ned i mindre bi-tar tills endast nanometerstora bestånds-delar återstår. I den omvända processen (bottom-up) bygger man med hjälp av kemiska, elektriska eller fysiska krafter upp ett nytt material en atom eller mo-lekyl i sänder. Denna teknik är ännu i ut-vecklingsskedet och det är tills vidare in-te möjligt att tillverka stora mängder in-vecklade strukturer.

Nanomaterialen kan i stort indelas i följande grupper:

• Kolbollar och kolrör. Kolbollarna be-står av minst 60 kolmolekyler och på-minner till sin form om en fotboll. Man antar att de kunde användas t.ex. i medicinska applikationer inne i kroppen. Av de nanomaterial som man hittills lyckats tillverka anses kol-

rören ha den största användningspo-tentialen. Kolrör är ett ytterst lätt äm-ne. Dess draghållfasthet är 20 gång-er större än stålets och det leder i för-hållande till sin yta elektricitet 1 000 gånger bättre än koppar. Dessutom är det mycket beständigt. Även om äm-net är synnerligen lovande, kan det tills vidare endast tillverkas i relativt små mängder.

• Metallbaserade ämnen: kvantprickar, nanoguld, nanosilver och metalloxi-der. Kvantprickar kan alstra LED-ljus och byta färg. Möjliga tillämpning-ar återfinns inom optoelektronik och snabba datorer.

• Dendrimer är polymerer i nanostorlek.• Kompositer, som förenar nanomateri-

al med andra ämnen. De används re-dan i bildelar och förpackningsmate-rial för att förbättra produkternas me-kaniska hållbarhet samt värmebestän-dighet och brandmotståndsförmåga.

Nanoteknikens fyra utvecklingsskeden

Man har förutspått att nanotekniken kommer att utvecklas i fyra skeden:

• Första stadiet – fram till år 2001: pas-siva nanostrukturer, såsom belägg-ningar, nanopartiklar, nanostrukturel-la metaller, polymerer, keramiska äm-nen, katalysatorer, kompositmaterial och bildskärmar.

• Andra stadiet – NU: aktiva nano-strukturer, såsom transistorer, förstär-kare, selektiva läkemedel och kemi-kalier, bioapplikationer, bränsleceller, solceller osv.

• Tredje stadiet – fram till år 2010: tre-dimensionella nanosystem och av dessa härledda system, såsom monte-ringstekniker, nätanslutning på nano-nivå, selektiva läkemedel.

• Fjärde stadiet – fram till år 2015–2020: nanosystem och -maskiner i molekylform, atomdesign och mole-kyldesign.

Nanoteknik och ekonomi

Nya teknologier kräver finansiärer som är intresserade av grundforskning och tillämpningar. Nanotekniken har lock-at till sig allt mer kapital och forsknings-anslag. Den accelererande tillväxten in-om branschen och de enorma dimensio-nerna av de ekonomiska effekterna kan emellertid skapa obalans i världsekono-min. För närvarande kontrolleras inves-teringarna av endast några få länder.

Enligt en färsk statistik av det ledande konsultföretaget Lux Research, Inc an-vände dessa länder år 2006 hela 6,4 mil-

NA

NO

fORu

M

• 1 nm = 1/1 000 000 mm Människans hårstrå är cirka 100 000 nm

tjockt.• I nanostorlek gäller kvantfysikens, inte den

klassiska fysikens, lagar. Isolerande ämnen kan leda ström och olösliga ämnen kan bli lösliga.

• Ju mindre en partikel är, desto större blir dess yta i förhållande till volymen.

=> Ämnets reaktivitet med andra ämnen är högre än normalt.

ekonomiska effekter inser man lätt att också riskerna kan vara tämligen varieran-de. Förutom riskerna gällande själva af-färsverksamheten och immateriella rät-tigheter samt de politiska riskerna måste också eventuella hälsorisker utredas ingå-ende. Nanopartiklar kan komma in i män-niskokroppen genom andningen, upp-tas av matsmältningen eller tränga direkt igenom huden. De kan i princip ansam-las i kroppen och det är också möjligt att de kan passera cellväggarna. Nanopartik-larnas toxiska och karcinogena egenska-per har ännu inte undersökts i tillräcklig omfattning. Emedan produktionsmäng-derna ännu är små, är också exponeringen för dessa ämnen ringa. Dessutom har par-tiklarna i de flesta applikationer samman-fogats med andra material, vilket för sin del minskar den direkta expositionen. Det första området där skadliga effekter kan uppdagas sammanfaller med arbetarskyd-det. Även om nanomaterialen i regel inte är farligare än andra ämnen, känner man inte till alla deras effekter på hälsan. Un-der de senaste åren har man satsat kraftigt på att forska i hälsoeffekterna samtidigt som de praktiska tillämpningarna av den nya tekniken ökat i omfattning.

Produktansvars- och återkallelseris-kerna kommer också småningom att öka när produkterna når slutanvändar-na. Om produkterna gömmer tills vidare oidentifierade hälsoeffekter, vilka uppda-gas först efter att produkterna använts av otaliga konsumenter under en lång tid, kan den totala risken i teorin kumuleras och anta enorma mått. Även om risken för skador av liknande omfattning som asbestskadorna anses vara mycket osan-nolik, är det ändå skäl att förhålla sig all-varligt även till ett teoretiskt hot.

Ett annat viktigt okänt riskområde hänför sig till miljön. Finns det risk för att nanomaterial kommer ut i miljön och orsakar oåterkallelig skada? Hur skall av-fallshanteringen av använda produkter ordnas? Nanomaterial bryts inte nödvän-digtvis ned på samma sätt som ämnen av större storlek. De kan bilda föreningar med andra ämnen i naturen eller kumu-leras. Å andra sidan undersöks samtidigt möjligheten att använda nanopartiklar vid miljösanering. Man har upptäckt att partiklarna kan neutralisera miljön, t.ex. vid kontaminering med PCB eller klor-föreningar, eller fungera som sensorer för analys av miljöns tillstånd.

Nanotekniken erbjuder nya tillämp-ningsmöjligheter inom många redan ex-isterande industriella branscher och pro-dukter. Detta innebär att effekterna berör alla branscher inom industrin, och att alla

också är tvungna att anta utmaningen när det gäller riskhantering. Riskhanteringen är emellertid inte okomplicerad, eftersom det inte är fråga om endast en bestämd ”nanorisk”. Problemet är att det tills vi-dare varken finns etablerad terminologi, standarder, mätmetoder eller kända verk-tyg för riskhantering, som skulle lämpa sig för de specifika risker som är förknippade uttryckligen med nanoteknik. Exempelvis görs i samband med förfarandet vid god-kännande av kemiska ämnen i allmänhet ingen skillnad mellan ett kemiskt ämne och dess nanoform, även om deras egen-skaper kan avvika avsevärt från varandra.

Etik och myndighetstillsyn

Liksom i fråga om andra nya tekniker har också nanotekniken gett upphov till etiska diskussioner i samhället. Respekte-ras människans grundläggande rättighe-ter vid införandet av produkter som kan hamna i människan eller i miljön eller påverka datakommunikationssystemen? Är de risker som tas inom den kommer-siella affärsverksamheten på godtagbar nivå jämfört med nyttan av produkterna och de framtida förväntningarna?

Upprättandet av en fungerande myn-dighetstillsyn är en stor samhällelig upp-gift. Variablerna är många, i synnerhet då den vokabulär, de målsättningar och den mätbarhet som nanotekniken för-utsätter ännu inte finns att tillgå. Hälso- och miljömyndigheterna arbetar därför intensivt för att fastställa mål och meto-der för tillsynen.

Försäkringar

Nanotekniken är en ny teknik. Man kän-ner ännu inte till riskerna och de kan va-ra latenta en lång tid. Därför kan det visa sig vara problematiskt att försäkra dessa risker, eftersom försäkringar grundar sig på en uppskattning av såväl riskens om-fattning som sannolikhet utifrån statistis-ka uppgifter och andra värderingsmeto-

der. De mest relevanta riskerna hänför sig för närvarande till arbetsolycksfallsförsäk-ring, verksamhets-, produkt- och miljö-ansvarsförsäkring samt återkallelseförsäk-ring. Tills vidare har riskerna accepterats på försäkringsmarknaden och begränsan-de villkor tillämpas inte allmänt. Inom försäkringsbranschen följs situationen kri-tiskt, men försäkringsbolagen förhåller sig också positivt till utvecklandet av den nya teknologin och stöder för sin del utveck-lingen av såväl teknik som ekonomi.

Återförsäkringsbolaget Swiss Re har framfört följande förväntningar på vilka delområden avseende riskhantering som borde utvecklas, för att också försäk-ringsbranschens intressen skulle beaktas:

• utredning, värdering och övervakning av risker

• terminologi och standardisering • god riskhanteringssed och förfarande

för godkännande• öppet informationsutbyte och samar-

bete.

Detta visar att vi ännu är i initialskedet vad beträffar värderingen av vilka risker som kan försäkras. Hittills har de pro-dukter som lanserats på marknaden hu-vudsakligen varit kända produkter, till vilka man fogat nanomaterial för att för-bättra hållbarheten eller någon annan grundläggande egenskap. Därför har det nya riskelementet fortfarande kunnat in-kluderas i försäkringens ersättningsom-råde. Försäkringsbolagen följer utveck-lingen ingående. Förhoppningsvis domi-neras nyheterna i framtiden av forskning och rön i stället för hotbilder. •

jarder dollar för nanoteknik. I spetsen fanns USA med 1 780, Japan med 975 och Tyskland med 565 miljoner dollar. Genom att korrigera siffrorna med köp-kraften, varmed ett land med lägre kost-nadsnivå görs jämförbart, använde Ki-na ett belopp motsvarande 906 miljoner dollar. Privata företag använde år 2006 sammanlagt 5,3 miljarder dollar för ne-noteknisk forskning.

Samtidigt såldes produkter med na-notekniska applikationer till ett värde av över 50 miljarder dollar världen över. Enligt uppskattningar kommer försälj-ningen av nanoteknikbaserade produkter att öka till 15 % av den globala industri-produktionen fram till år 2014. US Na-tional Science Foundation beräknar i sin tur att 80 % av tillämpningarna i USA vid denna tid kommer att hänföra sig till nya material, elektronik och läkemedel och den resterande andelen till kemika-lier, rymdteknik och verktyg.

Eftersom användningsändamålen är i det närmaste obegränsade, investerar al-la branscher från datorer till kemikalier och från mobiltelefoner till läkemedel i forskning inom sitt eget område. Exem-pelvis uppgav Nokia i mars 2007 att bo-laget avser att grunda en forskningscen-tral för nanoteknologi vid Cambridge universitet.

Risker och riskhantering

Med tanke på mångfalden av tillämp-ningsmöjligheter och den nya teknikens

Nanometer

NA

NO

fORu

M

NA

NO

fORu

M

MATTI SJöGREN

[email protected]


En vinterkväll i januari 2005 ledde en liten brand i en teknisk värme- och torkutrustning på ett sjukhus

i Norge till att sjukhusets operationsav-delning drabbades av avsevärda sot- och rökskador. Brandcellsindelningen fung-erade bra, eftersom de sjukhusanställda agerade korrekt. Brandkåren var på plats inom några minuter, och själva branden släcktes snabbt. Eftersom vissa dörrar in-te var ordentligt stängda spreds dock rök och sot genom sjukhusets operationsav-delning. Inga människor skadades trots att en patient låg på operationsbordet när branden bröt ut med snabb sprid-ning av giftig rök som följd.

Sjukhusets hjärta – operationsavdel-ningen – blev paralyserad när allting, av-ancerad teknisk utrustning, mediciner och förråd samt själva byggnaden, påver-kades av röken, sotet och av vattnet som användes för att släcka branden.

Minimera skadorna – ”Stabilisera patienten” omedelbart

En stor del av sjukhusets aktiviteter hin-dras när operationskapaciteten avstan-nar. Den avgörande frågan är därför hur man minimerar den tid då operationssa-larna inte kan användas. Den omedelba-ra åtgärden är att ”stabilisera patienten”, dvs. se till att skador på utrustning och annat inte förvärras. I detta skede är ti-den avgörande, samt att det finns kom-petens för hantering av mycket sofistike-rad utrustning. Detta betyder att kom-petent personal måste vara på plats in-om några timmar. Även om sjukhus har

Lessons from losses

högt kvalificerad personal som känner till, och dagligen använder utrustning-en, måste våra experter på minimering av brandkonsekvenser i denna fas leda arbetet med att begränsa skadorna. Sam-tidigt värderas givetvis de sjukhusan-ställdas kunskaper, och samarbetet med dem, mycket högt i detta skede.

När patienterna har evakuerats ska sjukhuspersonalen även ha utbildats i att minska skadorna till följd av en brand, genom att t.ex.:

• Vädra ut rök• Bryta strömmen till all elektronisk

och all datautrustning som påverkats av brand/rök/vatten

• Flytta rörlig utrustning till säkra plat-ser.

Minimera avbrottsperioden – Samarbete och användande av anställda

När allt har gjorts för att minimera fort-satt skadeutveckling är det dags att ut-värdera situationen och få en fullständig översikt. För att planeringen av de föl-jande åtgärderna ska bli så effektiv som möjligt, och för att garantera att de åt-gärder som vidtas är så effektiva som möjligt, är det avgörande att planeringen sker i nära samarbete med sjukhusperso-nalen. Det är nästan alltid möjligt – och även mycket effektivt – att använda sjuk-husets egna anställda vid det faktiska ar-betet med att städa upp efter en brand. Detta visade sig vara oerhört effektivt ef-ter branden i Norge. Det nära samarbe-

Även en tämligen måttlig brand på ett sjukhus kan potentiellt bli en

mycket allvarlig händelse. Risken för personskador är alltid mycket stor

– till detta kommer att sjukhus, och främst operationssalar, måste vara

mycket rena, och därför är väldigt känsliga för sot- och rökskador.

Lärdomar från en sjukhusbrand

tet mellan If:s egen personal, If:s exper-ter på sanering, och sjukhuset självt samt den noggranna planeringen och priorite-ringen resulterade i kortast tänkbara av-brottsperiod. Den första operationssalen kunde faktiskt tas i bruk efter mindre än en vecka, trots att mycket av den avan-cerade utrustning som används vid ope-rationer måste kontrolleras och kalibre-ras på nytt.

80 % av operationsavdelningen använ-des fullt ut inom fyra veckor efter bran-den. Detta hade inte varit möjligt utan ett gott samarbete med sjukhuset, och därmed med leverantörerna av den ki-rurgiska utrustningen.

Även måttliga bränder kan få bety-dande konsekvenser, fastän om sjukhu-sen tar brandrisken på mycket stort all-var, t.ex. genom att

• se till att personalen är väl utbildad och förberedd för en brandsituation,

• se till att säkra rena och effektiva eva-kueringsvägar,

• ha ordentlig brandindelning och brandlarmssystem m.m. på plats.

Förmågan att minimera skadorna un-der de första timmarna efter branden är viktig, och det är även tillvaratagandet av de sjukhusanställdas kunskaper och kompetens.

Den utvärdering som gjordes efter just den här branden ledde även till förbätt-ringar i användning och design av den torkutrustning som orsakade branden. •

JAN ROALD OLSEN

[email protected]

det går inte att med 100 % säkerhet förutspå framtiden, men det finns många sätt att han-tera ovissheter förknippade med framtiden.

Riskhantering är viktigt för både små och stora fö-retag, oavsett om det rör sig om industriföretag el-ler finansinstitut. I synnerhet för ett försäkringsbolag är risk och riskhantering en del av den dagliga verk-samheten, eftersom försäkring per definition handlar om att överföra risk från försäkringstagaren till för-säkringsbolaget.

För oss är syftet med riskhantering att identifie-ra, analysera, kontrollera och reducera alla risker som kan hindra oss från att nå våra mål samt att faststäl-la, implementera och förbättra våra riskhanterings-metoder. Riskerna berör såväl prissättning av försäk-ringsprodukter, kostnadshantering, investeringsstra-tegier som skadereglering. Vi strävar därför efter att säkerställa att riskhanteringsarbetet ständigt pågår inom hela vår organisation. Det primära syftet med vår riskhanteringsprocess är att säkerställa adekvat tillgång till kapital i relation till de risker vi åtar oss, samt att begränsa fluktuationerna i bolagets ekono-miska resultat.

Under de senaste åren har hanteringen av risker utvecklats från att vara traditionellt separerade till en mer övergripande hantering av risker (Enterprise Risk Management, ERM). ERM skapar en heltäckande syn på riskerna på företagsnivå samt betonar betydelsen av integrering mellan riskhantering och övriga affärspro-cesser. Drivkrafterna bakom denna utveckling är:

• mer komplicerade risker• behovet att förbättra användningen av kapital• interna krav från ägare och ledning• externa krav från myndigheter och ratingbolag• mer sofistikerade metoder för riskkvantifiering.

Ett övergripande ramverk för riskhanteringMed risk avses i allmänhet möjligheten eller

sannolikheten för en negativ konsekvens,

vanligen en förlust eller en utebliven

vinstmöjlighet. För ett skadeförsäkringsbolag

som If är försäkringsrisken den största risken.

Vi är dock även exponerade för andra risker,

t.ex. kredit-, marknads- och affärsrisker samt

operativa risker.

Skillnader i risker och deras betydelse inom bank-, skadeförsäkrings- och livförsäkringsverksamhet

En av drivkrafterna bakom förändringen i försäk-ringsbranschen är EU-projektet med namnet Solvens II som just nu pågår med syfte att fastställa nya, all-mäneuropeiska, riskbaserade kapitalkrav för försäk-ringsbranschen. De nya bestämmelserna kommer i större utsträckning att uppmuntra och skapa incita-ment för försäkringsbolagen att mäta och hantera al-la sina risker effektivare och på en mer övergripande nivå. Solvens II väntas träda i kraft år 2010, och vi medverkar aktivt i detta projekt som ett led i våra an-strängningar att bli ”Best in Risk” och ha en ledande praxis för riskhantering.

Övergripande riskhantering

För oss innebär en övergripande riskhantering be-dömning, användning, finansiering och övervakning av alla risker i syfte att säkerställa att den totala risken står i relation till vår kapitalstruktur 1). Tack vare vår

Ku

VA

pöR

SSI O

Y /

Ju

pITE

RIM

Ag

ES

1) Baserat på Casualty Actuarial Societys definition av ERM.


övergripande riskhanteringsprocess hanteras alla ris-ker över hela koncernen på ett heltäckande sätt.Övergripande riskhantering omfattar exempelvis:

• identifiering och hantering av multipla risker och koncernrisker

• definition av risktagningspolicy och riskstrategi• förbättrad kapitalanvändning.

Identifiering och hantering av multipla risker och koncernrisker

I syfte att korrekt bedöma riskexponeringen mås-te företagen kontinuerligt mäta alla risker, både eko-nomiska risker och operationella risker, inom hela or-ganisationen. Vid denna bedömning måste korrela-tionen mellan riskklasser och olika risker gällande al-la produkter, verksamhetsområden, juridiska enheter och geografiska områden identifieras.

Ett av huvudsyftena med en övergripande riskhan-tering är att fastställa de totala riskerna och deras in-bördes korrelationer. Detta ger värdefull information om interaktionen mellan risker samt diversifiering-en av risker t.ex. med hjälp av olika verksamhetssam-mansättningar och investeringsstrategier.

If har utvecklat metoder för att bedöma riskexpo-neringen efter risktyp, inom exempelvis ett visst verk-samhetsområde eller ett visst land, samt för att beräk-na den totala risken inom hela koncernen. Detta gör det lättare att fastställa vår risknivå och risktolerans vid olika tillfällen.

Definition av risktagningspolicy och riskstrategi

En effektiv och övergripande riskhantering kan un-derlätta det strategiska beslutsfattandet och optime-ra kapitalavkastningen genom att öka förståelsen för avvägningar mellan risker och utdelningar. Detta bi-drar till att underlätta beslutsfattandet i ärenden gäl-lande t.ex. produktdesign och prissättning, planering av återförsäkringsprogram samt marknads- och pro-duktexpansionsstrategier.

Förbättrad kapitalanvändning

En övergripande riskhantering kan förbättra kapita-lanvändningen genom att anpassa kapitalhantering-en med hänsyn till alla risker och diversifieringseffek-ter. Genom noggrann riskhantering och riskkvantifi-ering kan behovet av solvens-/riskkapital fastställas mer exakt, vilket minskar överskottskapitalet och där-med kapitalkostnaderna.

Implementering

I syfte att implementera en övergripande riskhante-ringsmodell godkände Ifs styrelse i maj 2005 en ny riskhanteringsorganisation.

Följande diagram illustrerar vår nuvarande risk-hanteringsorganisation.

per kvartal med en dagordning bestående av rappor-ter om totalrisk och kapitalsammanfattningsrappor-ter samt mer ingående rapporter för varje riskområde och juridisk enhet.

Olika underkommittéer ansvarar för mätning och uppföljning av de olika riskerna. För varje riskområde ansvarar respektive underkommitté för att riskrappor-terna upprättas och uppdateras till IRCC:s möten.

Chefen för riskansvarsenheten (Chief Risk Officer, CRO) ansvarar för samordningen av riskhanteringsar-betet och för riskrapporteringen till IRCC. CRO an-svarar även för att koncernen har en helhetsinriktad uppfattning om sina risker och följer kontinuerligt upp koncernens totalrisk. Dessutom ansvarar CRO för bedömning och implementering av processer re-laterade till riskhantering och för att gällande lagar, principer och anvisningar efterföljs.

Kvantifiering av risk

Utöver de specifika risker som hänför sig till försäk-ringsverksamheten eller investeringstillgångarna ex-poneras vi för risker som härrör från samverkan mel-lan dessa risker. Vissa risker kan utvecklas åt motsatta håll, vilket skapar en naturlig skyddseffekt. En DFA-modell (Dynamic Financial Analysis) används för att analysera riskackumulering och -diversifiering. Mo-dellen baseras på Monte Carlo-simuleringar av bå-de investerings- och försäkringsverksamheten. Syf-tet med vår DFA-modell är att specifikt kunna mä-ta riskprofilen hos vissa risktyper samt den totala ris-ken angivet i statistiska mått. Modellen används ex-empelvis för att analysera effekten av olika återförsäk-ringsstrategier och investeringsallokeringar i syfte att fatta beslut rörande exempelvis optimal självrisknivå eller aktieandelen i investeringsportföljen. Dessutom används DFA-modellen som grund för kapitalalloke-ring till olika försäkringsklasser, beroende på vilka ris-ker som hänför sig till respektive försäkringsklass. Ge-nom att allokera kapital i relation till risk uppnås en mer korrekt prissättning av olika produkter.

Riskhanteringsorganisation

DFA-modellen används även för att beräkna det eko-nomiska kapitalet. Ekonomiskt kapital är ett mått på den totala risken som beskriver den mängd kapital som behövs för att bära olika typer av risker med en viss konfidensnivå och en viss riskexponering. Storle-ken på det ekonomiska kapitalet bestäms utifrån för-säkrings-, marknads- och kreditriskerna samt de ope-rationella riskerna.

Värdeskapande

Vi tror att en effektiv riskhanteringsmodell skapar mervärde både för våra kunder och för våra ägare.

Genom en övergripande riskhantering ökar vi först och främst våra kunskaper om de totala risker-na på vårt ansvar och de risker som berör koncernen. I kombination med en förbättrad kännedom om in-dividuella risker kommer vi också att kunna utnyttja kapitalet mer effektivt. Detta kommer i sista hand att gynna våra kunder, eftersom en förbättrad riskpro-fil medför att våra produkter prissätts på ett sätt som bättre speglar riskerna.

Vidare kan vi i egenskap av riskexpert dela med oss till kunderna av våra kunskaper, och proaktivt hjälpa till med riskhanteringsfrågor – exempelvis genom att rekommendera riskreducerande åtgärder och ge råd om försäkringsbehov. Vi delar även gärna med oss av våra erfarenheter av att implementera riskhanterings-modeller och av exempelvis frågor relaterade till risk-styrning.

Den övergripande riskhanteringen har också hjälpt oss att fatta beslut rörande ärenden såsom produkt-design, produktprissättning, investeringsstrategier och planering av återförsäkringsprogram. Tack va-re vår riskhanteringsmodell kan vi garantera att vi har en stark balansräkning och att vårt riskkapital står i rätt relation till vår riskexponering, vilket gör oss till en stark och mycket solid försäkringsgivare.

Övergripande riskhantering bör ses som ett nöd-vändigt verktyg, med vilket företagen kan effektivise-ra sin riskhantering och stödja det strategiska besluts-fattandet samt därigenom främja intressenternas (bå-de ägarnas och kundernas) intressen. Med andra ord är en stark riskhanteringsmodell en viktig framgångs-faktor får både små och stora företag i en allt mer komplex miljö. •

Kapital fungerar som buffert mot oväntade förluster

De nuvarande styrramarna för riskhantering infördes för att

• skapa en centraliserad funktion för koncernens riskhantering med ansvar för bevakning av alla ris-ker

• identifiera och vid behov kvantifiera alla risker i organisationen jämte deras totala omfattning

• utarbeta och skapa rapporteringsrutiner för att be-möta myndighetskrav samt intern riskrapporte-ring.

Med hjälp av detta ramverk kan Ifs kommitte för risk-kontroll (IRCC) bistå Ifs VD och styrelse och hjäl-pa dem att uppfylla de krav som hänför sig till risk-kontroll. IRCC ansvarar för övervakningen av sys-tem och processer samt för samordningen av insatser och åtgärder relaterade till intern kontroll, riskhante-ring och regelefterlevnad. IRCC möts minst en gång

Risker finns i alla delar av verksamheten

KNUT-ARNE ALSAKER

[email protected]

den övre gränsen för tillgänglig automa-tisk kapacitet för egendom höjdes i bör-jan av året till 2000 miljoner SEK. Kapa-

citeten har höjts i samarbete med våra återförsäk-rare och har möjliggjorts tack vare långsiktiga och stabila relationer till våra återförsäkrare och den in-ternationella återförsäkringsmarknadernas tilltro till vår kunskap inom underwriting och generell för-säkring.

Det visar naturligtvis också att vi litar på vår egen organisation: underwriters har betydande mandat som möjliggör korta beslutsprocesser. Dessutom har våra underwriters tillgång till analytiska verktyg som bland annat hjälper dem att prissätta alla nivåer och sektioner i ett försäkringsprogram.

Den ökade kapaciteten innebär att vi snabbare kan ge besked till våra kunder och mäklare men också• att vi effektivt kan leda försäkringsprogram för våra

Nordiska kunder• att vi kan erbjuda högre kapacitet för individuella

risker • att vi kan behålla mer av kundens risk netto jäm-

fört med tidigare • att vi kan prissätta kapaciteten på ett mer effektivt

sätt

I den här artikeln försöker vi beskriva fundamenten för vår filosofi om kapacitet och riskaptit. Förhopp-ningsvis kan detta inspirera våra kunder i deras stän-diga strävan att optimera risk inom sin egen verksam-het.

De viktigaste fundamenten i vår filosofi inklude-rar:• Ett holistiskt risk management synsätt där vi ut-

nyttjar sofistikerade analytiska tekniker (DFA mo-dellering)

• Balanserad risk i investeringsverksamheten• Kapitalallokering baserad på risk bidrag Ifs kapacitet och självbehåll

Dynamisk Finansiell AnalysFör balansen mellan kapitalisering och riskaptit, in-vesteringspolicy, återförsäkringsstrategi såväl som al-lokering av kapital till individuella försäkringsklasser och risker ansvarar en central enhet på If som använ-der sig av finansiell modellering kallad DFA (Dyna-misk Finansiell Analys). If har använt och förädlat sin DFA-modell i närmare tio år. Vår expertis inom just DFA-modellering anser vi nuförtiden vara i världs-klass. Ett verktyg som DFA stödjer oss inte enbart i våra dagliga affärsbeslut. Finansiell modellering blir också central när ny lagstiftning ska införas (exem-pelvis Solvency 2) för att kunna driva den totala af-fären med ett utvecklat ERM (Enterprise Risk Mana-gement) tänk.

Ett DFA-verktyg syftar till att skapa en holistiskt överblick över alla risker inom If, alltifrån försäk-ringsrisker, investeringsrisker, kreditrisker, affärsrisker och operationella risker. Det bör dock nämnas att det fortfarande kvarstår en del att göra gällande kvantita-tiva modeller för affärsrisker och operationella risker.

Utifrån krav från lagstiftaren, anspråk från rating-bolag (för att bibehålla vår Standard & Poor A ra-

If har nyligen ökat sin kapacitet i betydande omfattning som

ett bevis för sitt engagemang i den Nordiska marknaden. Den ökade

kapaciteten placerar If i täten för de bolag som erbjuder Nordiska kunder

försäkringskapacitet. Den ökade kapaciteten ligger också i linje med Ifs

gradvisa höjning av egenandel under de senaste åren.

ting) och vår DFA modell föreligger tre faktorer som påverkar riskprofilen för försäkringsverksamheten in-om If.

Balanserad risk i investeringsverksamhetenDe huvudsakliga principerna bakom Ifs investerings-strategi bygger på an matchning av tillgångar och skulder samt på diversifiering. För att kunna reduce-ra den totala risken för bolaget tas vid allokering av investeringstillgångar hänsyn till de försäkringstek-niska skuldernas struktur och krav. För att minimera den totala ekonomiska exponeringen sätts durations-mål för investeringar i räntebärande tillgångar med hänsyn till durationen för skulderna. Vidare får vi, genom att investeringarna är spridda över olika till-gångsklasser och marknader, en diversifiering som bi-drar till en balanserad risk profil av hela investerings-verksamheten.

Kapitalallokering baserat på riskbidragEtt försäkringsbolag behöver kapital för att upprätt-hålla sin riskverksamhet. Hur stort behovet av kapi-tal är beror på risknivå. Huvudprincipen bakom allo-keringen av Ifs totala kapital (i stort sett eget kapi-tal) till de olika försäkringsklasserna bygger på riskbi-drag. Vi är primärt inte intresserade av den enskilda risken i en portfölj. Istället analyserar vi hur en för-säkringsklass bidrar till den totala volatiliteten för Ifs hela operationella resultat.

Eftersom risker inte är fullt korrelerade, några ver-kar till och med helt motsatt, kan man skapa diver-

Avkastning från Ifs investeringsportfölj Ifs investeringsallokering,�0 September �006

EUR m

250

200

150

100

50

0

-50

q1/05

q2/05

q3/05

q4/05

q1/06

q2/06

q3/06

q4/06

1 %10 %

89 %

Fasta intäkter

Aktier

Fastighetsmarknad


Kapital allokering baserad på Ifs totala

risk bidrag

Återförsäkring som ett kapitalverktyg

på företagsnivå

Balanserad risk i investerings-verksamheten

Ku

VA

pöR

SSI O

Y /

Ju

pITE

RIM

Ag

ES

Enterprise Risk Management ökar Ifs kapacitet

�0 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 �1

sifieringsfördelar. En av nyckelfaktorerna bakom Ifs framgång är just att kunna försäkra flera olika för-säkringsklasser inom flera olika geografiska områden. När vi allokerar vårt kapital till de olika försäkrings-klasserna tar vi hänsyn till att riskerna inte är fullt korrelerade. Vi får genom detta möjligheten att gö-ra affärer och teckna risker på en nivå som annars in-om en fristående portfölj skulle anses som obalanse-rad. Detta är en viktig beståndsdel för If Industrials risktagningsförmåga.

Diagrammet nedan baserar sig på en reell analys av If Industris portfölj och illustrerar effekten när vi aggregerar två försäkringsklasser som inte till fullo är korrelerade.

If Industris skadeprocentvolatilitet för sak- och an-svarsförsäkring.

I detta diagram så syns tydligt att vid en full korre-lation är det en större spridning av skadeprocenten jämfört med fallet då det inte är full korrelation. Ju mindre denna spridning är desto mer stabilt är ett försäkringsbolags skadeprocent över tid. Ett annat exempel är att Ifs 1,8 miljarder Euro stora Nordiska och Baltiska motorportfölj, på grund av att den inte är fullt korrelerad med If’s industriportfölj, balanse-rar stora delar av If Industrials volatilitet för exempel-vis brandskador.

En reviderad återförsäkringsstrategiIfs återförsäkring köps alltid utgående ifrån ett to-talperspektiv (med hänsynstagande till soliditeten i de olika legala enheterna) för att stödja Ifs holistis-ka syn på kapitalallokering genom riskbidrag. Detta perspektiv medför att vi köper ett strömlinjeformat återförsäkringsprogram som skyddar Ifs totala kapital samtidigt som en ökad volatilitet tillåts för individu-ella försäkringsslag eller enskilda länder jämfört med den mer konventionella återförsäkringsansatsen ”ba-lansera varje portfölj för sig”. Det bör dock tilläggas att If tar hänsyn till den mer kvartalsfokuserade kapi-talistiska marknaden genom att även köpa återförsäk-rings för att värna om nyckeltalen på kort sikt.

Grafen visar det grundläggande återförsäkringspro-grammet från ett kapitalskyddsperspektiv. Ett stabi-liserande återförsäkringsprogram (om något alls) ska skydda försäkringsbolagets finansiella kvartalsresultat.

Ytterligare förbättrad underwriting En intressant konsekvens av ett övergripande risk ma-nagement-perspektiv är att varje underwriters enskil-da portfölj inte kommer att kunna garantera ett sta-bilt resultat i sig. Detta har lett till att vi har utvecklat koncept som ”4 Eye Underwriting”, återförsäkrings-möten och infört mer lagarbete och samarbete för att säkerställa att underwriting-ansatsen och riskbe-dömningen är enhetlig för alla risker och alla kunder. Emellertid har rättigheterna och ansvaret för varje underwriter bibehållits. Vi kombinerar alltså de bästa analytiska verktygen med en kollektiv approach utan att kompromissa vad gäller betydelsen av att bibehål-la varje individuell underwriters ansvar men med ut-nyttjande varje underwriters UW-kunskap.

Kundtrender

Kan vi se liknande trender hos våra kunder? Först kan vi konstatera att ERM (Enterprise Risk Management) har lett till att allt fler företag ser sina risker ur ett mer holistiskt perspektiv. ERM har i sin tur kommit i fokus efter införandet av Sarbanes-Oxley (SOX) i spå-ren av Enron, Worldcome och and företagsskandaler. Kommittén för Tredway kommissionen (COSO) har lett utvecklingen och implementation av ERM ram-verket.

SOX tillsammans med ERM accentuerar det fak-tum att företag måste ha en klar bild av potentiella risker, företagsledningen måste utvärdera företagets exponering och besluta om riskaptit. ERM har bland mycket annat ökat företagens intresse för ett effektivt försäkringsprogram.

I praktiken kan vi summera de trender vi ser som starkast hos våra kunder såhär:• Utvidgning av försäkringsprogram• Ett holistiskt sätt att se på risk management• Ökade förväntningar på service och kvalitet från

försäkringsgivaren• Klargörande av captive strategier Utvidgning av försäkringsprogramEn trend som har varit tydlig är behovet av ökad ka-pacitet. När företag har kartlagt sina risker samt kor-

responderande risk management åtgärder – inklu-sive försäkring – har de också tittat närmare på sina värsta skadescenario och försäkringsbelopp och ifrå-gasatt om dessa är tillräckliga för deras verksamhet. Samtidigt så har man också efterfrågat vidare försäk-ringsvillkor för att öka skyddet mot oförutsedda hän-delser. Och det gäller inte enbart för försäkrings-skydd mot frekvensskador. Det har blivit allt viktiga-re att ha samma omfattning av skydd även på de hö-gre nivåerna av ett försäkringsprogram. Denna trend kan ses både inom egendoms- och ansvarsförsäkring och överensstämmer väl med Ifs sätt att se på åter-försäkring.

Grafen nedan illustrerar relationen mellan en risks sannolikhet och dess finansiella magnitud från ett ho-listiskt perspektiv.

Ett holistiskt sätt att se på risk managementVåra kunders holistiska risksynsätt är ett resultat av samma uppvakningsprocess som If har genomgått. Många kunder har till exempel upptäckt att en finan-siell risk kan få kraftigare återverkningar på resultatet än en egendomsrisk.

Likväl behöver företag överväga affärs- (till exem-pel aktiepris), operationella och andra riskfaktorer. Om till exempel en viktig anläggning brinner ner el-ler om företaget drabbas av en stor produktansvars-skada kunde det påverka företagets aktievärde och få mycket mer långtgående effekter jämfört med ska-dans storlek. Därför är det holistiska sättet att se på risk management viktigt så att en företagsledning har bra verktyg för att uppskatta det verkliga försäkrings-behovet.

Förväntningar på service och kvalitet från försäkringsgivarenERM sätter press på företaget att använda alla sina resurser (inte endast kapital) på ett effektivt sätt. För att ett företags ledning fullständigt ska förstå beho-vet av risk management kan de behöva ta in externa resurser. Som försäkringsgivare betonar vi betydelsen att betjäna våra kunder inte bara när det gäller under-writing men också genom att erbjuda skadereglering, risk management och lokal eller global service.

Som exempel på den service If Industri vill erbju-da kan nämnas att vi för att finna passande skadereg-leringspaket för enskilda kunder har skräddarsytt spe-

cifika skademodeller. Vi arbetar också med att vidare förbättra vår servicenivå för att hantera internationel-la skadeprogram (vår ISM modell).

Förtydligande av captive-strategierNär captive-evolutionen startade i Norden på 1970-talet ansågs captiveförsäkringsföretaget mer som fi-nansiella verktyg för företagets CFO snarare än som verktyg för risk management.

Utvecklingen under 1990-talet har lett till att cap-tivet mer kommit att ses som ett risk management-verktyg för företagets CRO. Efter noga evaluering av företagets riskkarta och riskaptit används capti-vet som ett medel att antingen behålla valda delar av risker och/eller för att försäkra risker som inte ligger inom captivets principer för tecknande av egendoms- och ansvarsrisker, till exempel farmaceutiska- och bil-industririsker.

Men samma holistiska risk management-övervä-gande som gäller för försäkringsgivare gäller också för captivet och dess strategier. Likt försäkringsgiva-re i allmänhet bör företag som äger ett captive över-väga:

Operationella risker, till exempel skadereglering och internationell service för globala enheter• Kostnad för återförsäkring jämfört med kostnader

att behålla risk själv• Reservsättning och balansräkningsrisker• Marknadsrisker• Strategier för avvecklande av captive-bolaget

Exempel 1: Ett företag som har många internatio-nella enheter kunde ha större fördel av ett återförsäk-ringscaptive än av ett direktförsäkringscaptive.

Exempel 2: För att förebereda ett bolag för försälj-ning kan man besluta att flytta captivets ansvarsexpo-nering från balansräkningen för att undvika att sälja gamla exponeringar. Sammanfattning

Förändrade regler och lagar i vår omgivning, som till exempel Solvency 2, SOX och genom des-sa ERM, har satt press på våra egna och vå-ra kunders risk management och kapitalalloke-ring. Vi måste vara väl medvetna om våra ris-ker och samtidigt noggrant bedöma hur vi mest ef-fektivt kan allokera vårt tillbudsstående kapital. If har ökat sin återförsäkringskapacitet för att kun-na tillgodose våra Nordiska kunders krav. På samma gång har vi ökat vår service för att motsvara de krav som följer av ett mer holistiskt sätt att se på risk ma-nagement och ökat kapacitetsbehov. Därmed har vi goda förutsättningar att, tillsammans med våra kun-der, antaga de utmaningar som ställs av allt större ris-ker och av kravet på ett högeffektivt utnyttjande av tillbudsstående kapital. •

Sann

olik

het

Ansvarsförsäkring

Skadeprocent

Skadeprocent

Sakförsäkring

Skadeprocent

Fullt korrelerad

Aggregerad medicke full korrelation

Sann

olik

het

Sann

olik

het

Finansielleffekt avhändelse/risk

Sannolikhet atten händelse/riskska inträffa

Ingenåterförsäkring

Enkeltåterförsäkringsprogram

Stabiliserandeåterförsäkrings-program

Åtgärdad utanåterförsäkring

Finansielleffekt avhändelse/risk

Sannolikhet att en händelse/risk ska inträffa

Gammaltförsäkringsprogram

Nyttförsäkringsprogram

ESPEN HUSSTAD

[email protected]

If Industris sak och ansvarsportfölj

Hotas ditt företag av en oljebrand?

Olika slag av oljor lagras och hanteras dagligen i stora mängder i många anläggning-

ar och företag. Dieselolja behövs som bränsle i fordon och reservkraftsgenera-torer, transformatorer kyls ned med ol-ja och maskiner och anordningar kräver kontinuerlig smörjning eller regelbun-den tillsats av olja för att fungera. Kraft-överföringsanordningar innehåller hy-draulolja, metall- och maskinverkstads-industrin använder härdoljor och olje-baserade skärvätskor, livsmedelstillverk-ningen utnyttjar matoljor och i proces-ser överförs värme med hetolja.

Även om vi vet att olja brinner, upp-fattas ovannämnda oljor sällan som brännbara material. En orsak kan vara att en produkt enligt kemikalielagen in-te klassificeras som en brandfarlig vätska, om dess flampunkt är högre än 55 ºC. Vid landsvägstransporter klassificeras en-dast sådana produkter vars flampunkt lig-ger mellan 23 och 61 ºC som brännbara vätskor och utmärks med en röd fyrkant som står på sin spets. Eftersom flam-punkten för oljor i allmänhet är betydligt högre, finns det inga varningspåskrifter för brännbar vätska på förpackningarna.

I företagen bör man emellertid vara medveten om den brandrisk som hänför sig till oljor. I synnerhet heta oljor eller oljor under förhöjt tryck kan vara farli-ga, men alla oljor kan under ofördelak-tiga förhållanden fatta eld och ge upp-

risk som är förknippad med dem. Upp-komsten av bränder måste därtill för-hindras på förhand. Ändå finns det skäl att bereda sig på en eventuell eldsvå-da med tillräckliga tekniska skyddsmeto-der, räddningsplaner och genom att ut-bilda personalen att förebygga farositu-ationer och handla rätt i händelse av att elden kommer lös.

Grundläggande fakta gällande brand-försvar, avlägsnande av extra brandbe-lastning och övervakningen av tändkäl-lor – statisk elektricitet, heta arbeten, he-ta ytor, tobaksrökning osv. – är självklar-heter. Risken kan också reduceras ge-nom att i mån av möjlighet byta ut en produkt mot en mindre brandfarlig. Ex-empel på detta är vattenlösliga hydraul-vätskor.

Lagra oljan på rätt sätt

Vid lagringen av brännbara oljor är till-räckliga säkerhetsavstånd en viktig tum-regel. Det rekommenderas att dessa vätskor lagras på tillräckligt avstånd från andra byggnader, i en separat byggnad. I annat fall skall oljor placeras i ett eget utrymme som avskilts med konstruktio-ner av brandklass EI 60, från vilken det helst skall finnas en direkt utgång eller åtminstone en så kort väg som möjligt till den plats där vätskan tas emot. På detta sätt kan man förhindra risken för brand vid transport av vätskorna genom andra utrymmen.

Automatiskt sprinklersystem är den bästa metoden att släcka eld vid ett brand-tillbud. Lagerutrymmen för brännbara ol-jor och driftställen med stora mängder ol-ja, t.ex. hydraulcentraler, härdbad, trans-formatorer och kraftturbinanläggning-ar skall därför utrustas med ett tillräck-ligt effektiva fasta automatiska sprinkler-system. Vid behov kan skyddet förstärkas med lämplig skumvätska. I specialfall kan man vid sidan om sprinklersystemet eller i stället för det använda gassläckning eller släckning med vattendimma.

Enligt nuvarande rön går det inte att planera ett tillräckligt effektivt sprink-lerskydd för sådana objekt där man för-varar stora mängder IBC-containrar i plast. Därför behövs antingen tillräckliga skyddsavstånd till andra byggnader eller ett tillförlitligt sektionerat lagerutrym-me. Om plastcontainrarna ersätts med stålbehållare reduceras risken avsevärt.

I sådana objekt där en eventuell elds-våda inte hotar den närmaste omgiv-ningen kan brandskyddet planeras ut-ifrån manuell släckning. Då installe-ras lämpliga branddetektorer som lar-mar brandkåren till platsen. Brandkå-

ren släcker branden t.ex. genom att leda släckskum till det slutna lagerutrymmet via fasta installationer.

Förhindra läckage i tid

Med tanke på läckage behövs invallning-ar och avrinningsbassänger under maski-nenheter, enskilda kärl och cisterner. La-ger- och driftutrymmen skall likaså däm-mas upp, t.ex. genom att lokalerna förses med tröskel så att rinnande olja inte kan sprida sig utanför utrymmet. I synnerhet sådana lokaler som sällan besöks, såsom maskinrummet för dieselreservkraft, bör förses med vätskeläckagedetektor, så att eventuella läckage upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt. I stora lagerlokaler bör det finnas ett avlopp till en bassäng som ligger längre bort och dit olja och släckvatten – antingen från sprinklersys-temet eller vatten använt av brandkåren – kan ledas. På detta sätt kan man för-hindra att olja kommer med släckvattnet ut i miljön och samtidigt rentav förebyg-ga en omfattande miljöskada.

Oljor används oftast i slutna system, vilket förhindrar bränder eftersom de då inte kommer i kontakt med tändkällor. Genom förebyggande underhåll strävar man efter att förhindra risken för läcka-ge till följd av att anläggningar går sön-der. Det är viktigt att oljesystemet är för-sett med en tillförlitlig mekanism, var-med man kan stoppa vätskeflödet i hän-delse av eldsvåda. Oljepumpen kan t.ex. stoppas automatiskt, om volymströms-vakt och larm har kopplats till sprinkler-systemet. Pumpen bör kunna stoppas el-ler spärrventilen stängas också från en säker plats längre bort, t.ex. utanför la-gerlokalen, i händelse av att en eldsvåda redan brutit ut. •

hov till förödande bränder på grund av sin stora värmebelastning.

Inträffade skador

1. Olja som läckt ut ur en stor smörjolje-behållare i en ångturbin fattade eld när den kom i kontakt med heta ytor, varpå för processen nödvändiga anordning-ar som fanns intill totalförstördes. De allvarliga följderna berodde på att den oskyddade oljebehållaren legat i ome-delbar närhet av viktiga produktionsan-läggningar. En betydande del av pro-duktionen stod stilla flera veckor.

2. Trycket i ett hydraulsystem skulle hö-jas och för detta installerades en ny och mer effektiv pump. Man glöm-de emellertid att samtidigt byta ut tryckslangen mot en mer hållfast slang. När pumpen startades, lossna-de slangen från fästet och hydraulol-ja sprutade ut under hårt tryck. Ol-jan träffade en spänningsförande elka-bel och fattade eld. Branden orsakade omfattande egendomsskador och en anställd skadades allvarligt.

3. Drifttemperaturen för hetolja kan ligga över 300 ºC. Ofta orsakas en brand emellertid av att olja läckt in i mineralullsisoleringen. Inne i isoler-materialet sprider sig oljan över en allt större yta, oljan oxideras lätt och sönderdelas i beståndsdelar som har en lägre flampunkt än olja. Slutligen sker en spontan självantändning och eldsvådan är ett faktum. I en sådan förödande brand behövdes inemot 2 000 liter släckskum samt omfattande släckningsresurser och -utrustning för att släcka elden.

IBC-containrar av plast (IBC = Inter-mediate Bulk Container) är förknip-pade med en exceptionellt stor brand-risk. Brännbara vätskor som läckt ut från IBC-containrar har varit en betydande faktor i flera förödande eldsvådor. Om en plastcontainer börjar brinna, sprids den vätska som containern innehåller snabbt över ett omfattande område då containerns vägg går sönder. På samma sätt kan det gå, om containern springer läck och det finns en tändkälla i närhe-ten. En enda oljecontainer på 1 m³ kan orsaka en stor brand, med risk för att in-tilliggande containrar och annat bränn-bart material fattar eld.

Minimera riskerna

Vid lagring, hantering och användning av oljor måste man känna till den brand-

�� IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 IF´S RISK MANAGEMENT JOURNAL 1/2007 ��

ANNA MARIA VÄHÄKUOPUS

[email protected]

IBC-containrar av plast (IBC = Intermediate Bulk Container) är förknippade med en exceptionellt stor brandrisk. Brännbara vätskor som läckt ut från IBC-containrar har varit en betydande faktor i flera förödande eldsvådor.

Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska vid normalt lufttryck förån-gas så att ångorna bildar en antändningsbar gasblandning med luften ovan vätskeytan.

flampunkten

JUKKA FORSSéN

[email protected]

Olja är en brännbar vätska. Även om den inte flammar upp särskilt

lätt, måste man alltid vara medveten om de brandrisker som är förnkippade

med olja – dess lagring och användning. Har alla till buds stående åtgärder

vidtagits för att skydda ditt företag mot oljebränder?


KUVA

PöRS

SI O

Y /

JUPI

TERI

MA

GESArbetarskyddsexperternas roll inom

En arbetarskyddsexpert måste

mångsidigt behärska både

riskhantering och säkerhetsledning

och vara insatt i olycksfallsförsäkring.

Han måste klart kunna lägga

fram sin åsikt om en risksituation

och ge åtgärdsförslag till såväl

företagsledning som personal.

hanteringsexperterna. Då kan man ock-så identifiera insatsområdena inom det skadeförebyggande arbetet och ställa upp mål för att förbättra risksituationen. När det gäller försäkring varierar arbetar-skyddsexperternas roll i de olika nordiska länderna, eftersom Finland, Norge och Danmark alla har sina nationella särdrag i fråga om såväl lagstiftning som praxis gällande arbetsolycksfallsförsäkring.

Konsultation till kundföretag i arbetarskyddsfrågor

Arbetssäkerheten är i dagens läge en nyckelfaktor när det gäller tryggandet av i synnerhet storföretagens framgång och anseende inom industrin. Allt fler före-tag har ställt noll olycksfall som mål för sitt säkerhetsarbete. Också högsta led-ningens ansvar betonas, i synnerhet för uppgifter i anslutning till system för sä-kerhetsledning, utvärderingar och pro-gram för riskbedömning samt beslut om säkerhetsinvesteringar och befintliga re-surser. Högsta ledningens betydelse är viktig också när det gäller utvecklandet och upprätthållandet av företagets säker-hetskultur och medarbetarnas attityder. Därför ombes också ofta försäkringsbo-lagets arbetarskyddsexpert att delta i led-ningsgruppens möten för att utifrån sta-tistik och annan riskinformation lägga fram sin syn på företagets arbetssäker-

riksomfattande och internationella in-stanser producerar information om nya forskningsrön, skadestatistik och goda lösningar för förebyggande arbete. Ifs arbetarskyddsexperter är praktiskt inrik-tade, de har erfarenhet av att undersöka inträffade arbetsolycksfall och är insatta i arbetarskyddsarbetet i många företag. I egenskap av försäkringsgivarens repre-sentant har de också information om var och hur olycksfall typiskt inträffar i fö-retag inom respektive bransch. På detta sätt kan de ge rätt information och lägga fram förslag till nya lösningar och arbets-sätt utifrån sina egna erfarenheter.

På våra webbsidor IfNews (http://ifnews.if.fi) publicerar vi också aktuella Lessons from Losses-rapporter. Vår webb-tjänst If Login, som riktar sig till stork-under, innehåller förutom möjlighet att skicka in anmälan om olycksfall på elek-tronisk väg till försäkringsbolaget också en förteckning över kundföretagens egna skador och egen skadestatistik i såväl nu-merisk som grafisk form. Också de före-tagsspecifika Survey-, Navigator- och AS-KELMA-riskhanteringsrapporterna finns att få via samma tjänst. En arbetarskydd-sexpert ger vid behov råd för tolkningen av statistiken och framtagningen av rätt information.

I enlighet med EU-direktiven skall arbetsgivaren se till att risk- och skade-faktorerna på arbetsplatsen har utretts i tillräcklig omfattning samt att deras be-tydelse för säkerheten och hälsan har be-dömts. Vår experttjänst ger kundföreta-gen praktisk rådgivning och utbildning för genomförandet av riskbedömningen. Våra Navigator- och ASKELMA-verktyg hjälper kunden att identifiera de viktigas-te riskobjekten med tanke på arbetssä-kerheten. Med hjälp av dem är det ock-så lätt att kartlägga arbetssäkerhetspro-grammets starka sidor och utvecklings-behov. Utifrån ASKELMA har vi i If Lo-gin-tjänsten också utvecklat ett verktyg för självutvärdering av riskbedömning-en, och det har fått ett mycket gott mot-tagande bland kunderna.

Underlättandet av återgången till arbetet

Merparten av kostnaderna inom arbets-olycksfallsförsäkringssystemet orsakas av pensioner i samband med allvarliga ar-betsolycksfall och yrkessjukdomar. Re-habilitering och främjande av återgång-en till arbetet samt möjlighet till snabb vård genom systemet med fullkostnads-ansvar utgör därför en viktig del av risk-hanteringstjänsterna inom den lagstad-gade olycksfallsförsäkringen.

Utöver det förebyggande arbetet del-tar arbetarskyddsexperterna i samarbete med kunden och försäkringsbolagets ex-perter vid behov i åtgärder som syftar till att underlätta återgången till arbetet. Ge-nom att i god tid diskutera å ena sidan möjligheterna till omplacering och å an-dra sidan kostnadseffekterna av eventuel-la pensionslösningar med högsta ledning-en, personalledningen, arbetarskyddet och företagshälsovården har man i många fall kunnat uppnå en för alla parter posi-tiv lösning som sparar kostnader och bi-drar till att återställa arbetsförmågan.

Sammanfattning

I artikeln presenteras en översikt över ar-betarskyddsexperternas uppgifter vid ge-nomförandet av riskhanteringstjänsterna inom lagstadgad arbetsolycksfallsförsäk-ring. Den lagstadgade arbetsolycksfalls-försäkringen avviker i de nordiska länder-na till såväl omfattning som ersättnings-praxis och arbetarskyddsexperternas upp-gifter har likaså olika fokusering. Trots de lokala skillnaderna omfattar arbetarskydd-sexperternas verksamhetsfält vanligen:• riskbedömning i anslutning till för-

säkringslösningar och skötseln av för-säkringar

• identifiering av insatsområdena in-om arbetarskyddsarbetet med hjälp av riskbedömning och olycksfallsstatistik samt främjande av förebyggande åt-gärder i kundföretagen

• främjande av lärdomen av arbetso-lycksfall genom att presentera inträffa-de skadefall och erfarenheterna av dem

• motivering och uppmuntrande av fö-retagsledningen att förbättra arbetssä-kerheten

• främjande av bästa praxis inom om-rådet för arbetssäkerhet och informa-tion till kundföretagen

• tillhandahållande av verktyg, informa-tion och samarbetsnätverk som läm-par sig för säkerhetsarbete

• främjande av återgången till arbetet efter långa sjukledigheter på grund av arbetsoförmåga. •

Artikeln baserar sig huvudsakligen på Kari Häkki-

nens föredrag på kongressen International Confe-

rence in Occupatioal Risk Prevention i Sevilla.

Aktiviteter och service som diskuteras här gäller

först och främst försäkringssystemet för storkunder

i Finland.

riskhantering och arbetsolycksfalls-försäkring

I dagens läge betonas i sakkunnigarbe-tet samarbets- och kommunikations-färdigheterna vid sidan av det tek-

niska kunnandet. Inom försäkringsbran-schen verkar arbetarskyddsexperterna li-kaså kontinuerligt i samråd med skade- och försäkringsexperter och samarbe-tar med kontaktpersoner med ansvar för försäljning och kundrelationer samt med försäkringsmäklare.

Arbetarskyddsexperterna ett stöd vid riskbedömningen

Sakkunskap om de risker som hotar ar-betssäkerheten behövs då försäkringsbo-laget gör en riskbedömning, dvs. då man uppskattar huruvida den risk som försäk-ras är ”bra” eller ”dålig” eller någonting däremellan. I synnerhet i början av ett nytt kundförhållande har bolaget bristan-de information om kundens skadehisto-ria och nyckeltal för olycksfall samt anta-let inträffade allvarliga skador. Den preli-minära kartläggning av arbetssäkerheten som arbetarskyddsexperten gör upp på platsen hjälper bolaget att precisera ris-kuppgifterna, och kunskapen om säker-hetsledning och arbetarskyddspraxis hjäl-per att planera det framtida samarbetet med kunden. Också i fråga om befintli-ga kunder finns det skäl att tidvis värde-ra riskutvecklingen inom olika branscher i samarbete med försäkrings- och risk-

KARI HÄ[email protected]

hetssituation och utvecklingsbehov. Vid ett sådant tillfälle presenterar Ifs

riskhanteringsexpert med hjälp av sta-tistiska jämförelser kundens arbetssäker-hetssituation i förhållande till övriga bo-lag inom branschen. Inom ramen för denna verksamhetsmodell som går un-der namnet ”En timme för säkerheten” utreds också sambandet mellan ersätt-ningskostnader och försäkringspremier. Man presenterar exempel på kostsamma skador som inträffat i kundföretaget el-ler i andra företag och metoder för hur man kan förebygga sådana händelser. Ifs expert presenterar också alternativa sce-narier för de mest sannolika allvarliga olycksfallen och beskriver konsekvenser-na med tanke på såväl försäkringspremier som eventuella indirekta följder för före-taget. Exempel på bästa praxis inom ska-deskydd ges också. Om företagets skade-situation är sämre än genomsnittet, mo-tiveras företagsledningen att fästa mer uppmärksamhet vid säkerheten i arbetet. Praktiken har visat att företag med en bra säkerhetsnivå är mycket intresserade av goda råd och gärna vill uppnå ännu bättre resultat. Då diskuteras nya utma-ningar, t.ex. utvecklandet av trygga till-vägagångssätt eller förbättrandet av sä-kerhetsnivån hos underentreprenörer.

Nuförtiden finns det mycket sakkun-skap om arbetssäkerhet att tillgå. Många


Hetarbetstillståndsförfarande och

Den som utför heta arbeten skall ha ett hetarbetscertifikat, som man

får efter att ha avlagt en särskild utbildning. Tillståndet är förenat med vissa

åtgärder som gäller brand- och personskydd. Hetarbetstillståndet utfärdas alltid

för ett specifikt arbete, och tillståndet beviljas av arbetsobjektets ägare eller

den person som ansvarar för objektet. Hetarbetstillståndet innebär således inte

en allmän auktorisering att utföra heta arbeten när och var som helst, utan

tillståndet ges för ett bestämt arbete under en bestämd tid.

Begreppet heta arbeten är rätt så etablerat runt om i världen, åt-minstone på större byggarbets-

platser, fabriksanläggningar och maskin-verkstäder. Även om begreppet redan har använts i två årtionden, följs bestäm-melserna i varierande omfattning, och inemot 40 procent av bränderna orsakas fortfarande av bristfällig efterlevnad av bestämmelserna om heta arbeten.

Riskfylld lastning och lossning

Inom vissa områden iakttas bestämmel-serna om heta arbeten mycket spora-diskt. Lastning och lossning av fartygen

SJöTRANSPORTER

INd

Ex O

pEN

het vet de anställda var man får svetsa och vilka begränsningar t.ex. bränsletan-kar nära svetsningsobjektet ställer på ar-betet. Utanför detta område, t.ex. i last-rummen, är brandsäkerheten däremot allt som oftast inte tillräcklig.

De heta arbeten som behövs för att fästa lasten görs av kostnadsskäl i allt hö-gre grad av fartygens besättning. Fäs-tandet av tunga maskiner och stålkon-struktioner kräver kraftig svetsning, så att lasten hålls på plats under sjöresan. Efter resan måste infästningarna avlägs-nas med slipskiva eller skärbrännare. De största farosituationerna uppstår då det finns brännbart material i närheten av hetarbetsplatsen.

Förutseende handlande reducerar riskerna

Vid en situation då det var nära ögat svetsades stålplåtsbitar på en stor mo-tor. Syftet var att förhindra motorn från att röra sig sidledes. För transporten ha-de motorn skyddats med en plastpresen-ning. Bakom sin svetsmask kunde svet-

saren se arbetsobjektet, men han märk-te inte att det heta järnet antänt presen-ningen som låg över motorn. Elden bör-jade sprida sig längs motorns skyddsö-verdrag. Denna gång lyckades några ar-betskarlar i närheten genom sina rop fäs-ta svetsarens uppmärksamhet på lågor-na, och branden kunde släckas genom att kväva eldslågorna med presenningens kanter. Inga handbrandsläckare fanns till hands. Situationen hade redan utveck-lats till en liten eldsvåda, vilket man ge-nom att iaktta bestämmelserna om heta arbeten också är beredd på att kan hän-da. Om branden hade förhindrats på för-hand skulle situationen emellertid aldrig ha utvecklats så här långt.

Röjning av arbetsplatsen, identifiering av brandrisken och tillräckliga säkerhets-avstånd på hetarbetsplatsen är de vikti-gaste åtgärderna som skall vidtas innan arbetet påbörjas. I fallet ovan hade den person som utförde det heta arbetet inte avlägsnat brännbart material från arbets-objektet, med andra ord lyft upp presen-ningen.

Några år tidigare, i nästan liknan-de förhållanden i slutskedet av lossning-en av en last, hade man genom att skä-ra med slipskiva avlägsnat stålfästen runt lasten. Arbetet avbröts emellertid av de anställdas lunchrast. Manskapet gav sig av för att äta och ingen stannade kvar på vakt. När halva lunchtimmen hade gått började kraftig rök strömma ut från last-rummet. Den presenning som skyddat motorn stod i lågor. Även om man lyck-ades begränsa elden till ett litet område, var skadorna omfattande. Dyra elektris-ka komponenter och bl.a. motorns tur-bokompressorer totalförstördes. Skadan uppgick till över 200 000 euro.

Planering av arbetet förbättrar säkerheten

I logistikkedjan borde säkerhetstänkan-det ses som en övergripande helhet. Ar-betssäkerheten och antalet dagar utan inträffade olycksfall har redan länge va-rit en viktig mätare vid granskningen av serviceleverantörernas kvalitet. Arbetar-skyddsmyndigheten kan mycket väl in-

i hamnarna är ett sådant område. IS-PS-koden (The International Ship’s and Port Facility Safety Code – säkerhetsko-den för hamn- och fartygsfunktioner) är säkerligen bekant på alla fartyg som id-kar internationell trafik. Regelverket följs mycket samvetsgrant, eftersom försum-melser leder till allvarliga sanktioner om man blir fast.

Svetsning liksom skärning med skär-brännare och slipskiva hör praktiskt taget till vardagen på fartygen, men brandsä-kerhetstänkandet begränsar sig ofta en-dast till fartygets maskinrum, till under-hålls- och reparationsarbeten. I allmän-

INd

Ex O

pEN


gripa i personsäkerhetsrisker vid lastningen av ett fartyg, men mer sällan lyfts med tanke på brand-säkerheten farliga arbetssätt fram. Tankfartygen utgör dock ett un-dantag från detta.

Genom planering och rätt för-läggning av arbetet kunde brand-säkerheten förbättras betydligt. De bjärtaste exemplen på hetar-betskulturen i praktiken återfinns i samband med projektbefraktning. I takt med att lastningen fortskri-der utförs timmermans- och svets-ningsarbeten i god sämja. Det sker ofta så att timmermannen står up-pe på lasten och sågar till plank-stöd med en motorsåg medan svetsaren fäster de sista stålöglor-na någonstans nedanför. På bot-ten av lastrummet finns en massa brädstumpar och sågspån, och in-vid brinner svetselektroden.

Det är viktigt att man förhin-drar svetsgnistor från att sprida sig inunder de närmaste trälådor-na, eftersom brandrisken är stor. Arbetsobjektet måste också förses med en handbrandsläckare i hän-delse av att elden trots alla försik-tighetsåtgärder kommer lös. Man måste också ombesörja brandbe-vakningen efter arbetet. Alla an-ställda får inte heller ta paus sam-tidigt.

I takt med att de multinatio-nella manskapen ökat på farty-gen har man gått klart back i sä-kerhetsfrågorna. Problemet är inte att enskilda arbetstagare inte tek-niskt skulle klara av de uppgifter som förutsätts av dem, utan att arbetsgemenskapen ofta saknar en övergripande uppfattning om vad säkerhets- och kvalitetstänkande innebär. Och framför allt att det

ILKKA KALPIO

[email protected]

En viktig länk i den komplicerade transportkedjan är speditören, vars huvuduppgift traditionellt

har varit att ansluta olika transportme-del genom omlastning från ett trans-portmedel till ett annat. Speditören ansvarade för att varorna levererades i rätt tid, säkra och oskadda, till lägsta möjliga transportkostnad. En annan viktig uppgift för speditören var det administrativt arbete i samband med importen eller exporten av varor.

Ursprungligen hade speditören en roll som mellanhand eller agent i den internationella handeln, vilket innebar ett ansvar att välja transportföretag för sin uppdragsgivares räkning med ett gott anseende och en fungerande organisation.

Idag fungerar speditören i stor sett som ett transportföretag, som påtar sig ett totalansvar för hela transporten inklusive lagring, distribution och an-dra förekommande tjänster.

Speditören behöver emellertid inte äga transportmedlet utan kan istället utnyttja tjänster från t.ex. åkare och re-dare, vilka sedan kommer att vara un-derleverantörer till huvudentreprenö-ren, dvs. speditionsföretaget eller lo-gistikoperatören som det kallas idag.

Utvecklingen inom logistikmark-naden är inriktad på datakommunika-tion mellan alla de parter som är in-volverade i transportkedjan. Termina-ler och transportmedel är datorisera-de, streckkoder används, transportdo-kument överförs elektroniskt, etc.

Behovet av transporter uppstår

av att medborgare och företag

ständigt behöver leveranser

av gods för konsumtion eller

produktion. Att tillgodose dessa

behov är en väsentlig del av ett

samhälles tillväxt och välstånd.

Det har också konstaterats,

att det finns ett klart samband

mellan en uppgång av ett lands

bruttonationalprodukt och den

ökande transporten av varor.

Marknaden för logistikoperatörer är för närvarande under snabb omvand-ling. Detta omvandlingstryck består hu-vudsakligen i behovet av att sänka kost-naderna per hanterad enhet, men även i att kunna erbjuda köpare av transport-tjänster kompletta transportlösningar, så kallad tredjepartslogistik.

De större logistikoperatörerna erbjuder numera sina kunder en global service.

Servicen omfattar oftast många länder och olika transportmedel och är under ständig utveckling, vilket lett till ett ökat fokus på logistiskt tänkande och tilläm-pandet av ny teknik inom transportföre-tagen.

För att möta dessa nya trender inom logistikmarknaden har If upprättat ett kompetenscenter för logistikoperatörer.

De aktörer som anses falla inom man-datet för kompetenscentret är: Spedi-törer, transportagenter, stuveriarbeta-re, skeppsklarerare, hamnar, terminaler, åkeri- och speditörförbund, skeppsreda-re, containerföretag, etc.

Målet med vårt kompetenscenter är att kommunicera och utveckla bransch-specifik kunskap för att kunna bibehålla och vinna nya kunder.

Kompetenscentret kommer att vara nordiskt och ha medlemmar som repre-senterar de viktigaste enheterna inom If: Försäljning, Underwriting, Skaderegle-ring och Riskhantering.

För att kunna uppnå denna målsättning, har vi satt upp följande delmål:

• att inom fem år vara det ledande för-säkringsbolaget för logistikoperatö-rerna i samtliga nordiska länder,

• att utveckla en produkt samt verktyg som kan vara gemensamma för nord-iska logistikoperatörer,

• att skapa en gemensam nordiskt RM-tjänst för logistikoperatörer,

• att skapa en gemensam nordisk ska-deregleringstjänst. •

Kompetenscenter förlogistikoperatörer

INd

Ex O

pEN

berör var och en som arbetar på fartyget.

Det med stora bokstäver måla-de slagordet ”Safety First” under fartygets kommandobrygga räcker inte långt, om det inte bygger på en ändamålsenlig säkerhetskultur. I sista hand är det alltid det rede-ri som idkar transportverksamhe-ten som ansvarar för säkerheten på fartyget och för en adekvat sä-kerhetsledning.

Vem kan då påverka eventuella missförhållanden? De vars intres-se hotas. I befraktningsavtalen ta-las det allmänt bl.a. om parternas kvalitetsåligganden och om god sjömanssed vid frakthanteringen, men ett separat omnämnande om skyldigheten att iaktta bestämmel-serna om heta arbeten är fortfa-rande sällsynt. Inom byggnads-industrin och vid entreprenader är det redan rutin att hetarbets-förfarandet ingår som en punkt i avtalet, eftersom man har insett att det gynnar alla parter. Att in-kludera motsvarande praxis ock-så i transportkedjan och t.ex. be-fraktningsavtalen torde knappast vara övermäktigt. Även om farty-get seglar under främmande flagg betyder det inte att man på farty-get kan verka utan att bry sig om de brandskyddsbestämmelser som iakttas i lastnings- eller lossnings-hamnen. •

INd

Ex O

pEN

BERTIL LINDH

[email protected]


LEH

TIK

uV

A/A

gE

Ryssland erbjuder en affärsmiljö med många utmaningar för utländska företag. Dessutom har konceptet

med riskhantering ännu inte vunnit genomslag i samma utsträckning som i de nordiska länderna.

den, mätt enligt betalda brandförsäk-ringspremier.

Mycket har hänt i Ryssland sedan dess och dagens försäkringsmarknad är en av de snabbast växande försäkringsmark-naderna i världen. Försäkringsgraden i Ryssland (premieinkomsten i % av BNP) är mindre än 3 % och premieinkomsten per capita ligger något över USD 120. Uppskattningsvis är endast 15 % av de potentiella fastighetsriskerna försäkra-de. Å andra sidan är hela 90 % av bilarna trafikförsäkrade – trafikförsäkringen blev obligatorisk i Ryssland år 2003.

Försäkringsbranschen är fortfarande relativt splittrad med 918 försäkringsbo-lag i landet (enligt situationen den 1 ja-nuari 2007). Till följd av tillsynsmyndig-hetens nya solvenskrav har antalet före-tag börjat minska, och de uppskattas bli betydligt färre redan i år. Även om den ryska försäkringsmarknaden har öppnats för utländskt kapital, är antalet utländ-ska försäkringsbolag fortfarande myck-et begränsat. If är det enda nordiska för-säkringsbolaget i Ryssland. Alla de sto-ra mäklarna som AON, Marsh och Willis har verkat i Ryssland redan i många år. Typiskt för försäkringsbranschen i Ryss-land är att underförsäkring ännu är rätt allmänt och att försäkringsbolagens risk-täckningskapacitet ofta inte är tillräcklig.

Försäkringar i Ryssland

Enligt försäkringslagstiftningen i Ryss-land är det inte tillåtet att försäkra loka-la risker hos utländska företag som inte har tillstånd att bedriva försäkringsverk-samhet i landet. Om ett företag har be-viljats koncession i Ryssland och vill för-säkra sina risker i landet, måste försäk-ringen tecknas hos ett försäkringsbolag med verksamhet i Ryssland. Om försäk-ringen har tecknats utomlands, betraktas den försäkringsersättning som utbetalas i händelse av en skada som beskattnings-bar inkomst i Ryssland.

Försäkring av företagsrisker i Ryss-land går till på ungefär samma sätt som försäkring av företagsrisker i Europa. Försäkringsvillkoren påminner myck-et om de europeiska, men det finns vis-sa skillnader och i somliga fall kan villko-ren och skydden vara mer begränsade än i Norden. Prisnivån för företagsförsäk-ringar är ofta högre än i de nordiska län-derna. I Ryssland uppbärs ingen premie-skatt men försäkringsförmedling är mer-värdesskattepliktig verksamhet.

If i Ryssland

Försäkringsbolaget Sampo öppnade ett representationskontor i Ryssland år

1995 i syfte att stärka bolagets verksam-het i området och betjäna bolagets kun-der med verksamhet i landet samt att bå-de företräda Sampo och bevaka bolagets intressen. Sampos första officiella till-stånd för att starta representationskonto-rets verksamhet är undertecknat av Vla-dimir Vladimirovich Putin, som seder-mera blev Rysslands president.

Under årens lopp har If betjänat si-na kunder i Ryssland via lokala försäk-ringspartners under uppsikt av represen-tationskontoret i S:t Petersburg. Många av våra nordiska kunder har expande-rat sin verksamhet i Ryssland i takt med den ekonomiska tillväxten och fler nord-iska investeringar är på gång. If vill få ett närmare samarbete med sina nordis-ka företagskunder i Ryssland och If-kon-cernens ledning har fattat beslutet att ta nästa steg och bilda ett skadeförsäkrings-bolag i Ryssland.

CSJC If Insurance fick koncession för att bedriva försäkringsverksamhet i december 2006 och startade verksam-heten i januari 2007. Huvudkontoret ligger i S:t Petersburg och en filial kom-mer att öppnas i Moskva under år 2007. Den välutbildade personalen har god ar-betserfarenhet från ledande ryska försäk-ringsbolag, samtliga talar engelska och en del även andra främmande språk.

CSJC If Insurance erbjuder sina nordiska företagskunder egendoms-, an-svars- och transportförsäkringar. Motor-fordonsförsäkringar och personalrelate-rade försäkringar erbjuds via samarbets-partners. Riskurvalet görs i samarbete med Ifs nordiska riskingenjörer. •

Den ryska federationen är geografiskt sett det största landet i världen – mer än tre gånger större än Västeuropa – och består av 88 olika federationssubjekt (republiker, autonoma kret-sar, regioner och territorier). Den totala popu-lationen, som representerar inemot 200 olika nationaliteter, uppgår till ungefär 143 miljoner invånare, varav cirka 10 miljoner bor i Moskva och nästan 5 miljoner i S:t Petersburg. Även det faktum att Ryssland har 11 städer med fler än 1 miljon invånare samt 11 olika tidszoner vitt-nar om hur stort landet är.

Allmänt om Ryssland

Nordiska företag investerar allt mer i Ryssland och det finns uppskattningsvis fler än 800

finska och 250 svenska företag på plats. Antalet norska och danska företag är fortfarande rätt ringa. De flesta nordis-ka företagen finns i nordvästra Ryssland och i Moskva.

Den ryska försäkringsmarknaden

Försäkringsbranschen har långa tradi-tioner även i Ryssland. Det första ryska försäkringsbolaget grundades år 1786 och den första tillsynsmyndigheten för försäkringsbranschen tillsattes år 1894. I början av 1900-talet var Ryssland den näst största försäkringsmarknaden i värl-

Försäkring och riskhantering i

RYSSLAND

MERJA VAINIO

[email protected]

.............................................................................................

If P&C InsuranceVikingsgatan 4 S-405 36 Gothenburgtel. +46 (0)771 43 00 00 fax. +46 (0)31 34 564 10 [email protected]

If P&C InsuranceVästra Varvsgatan 19S-211 19 Malmötel. +46 (0)771 43 00 00fax. +46 (0)40 14 80 20 [email protected]

If P&C InsuranceBox 190S-851 03 SundsvallVisit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0)771 43 00 00 fax. +46 (0)60 18 50 11 [email protected]

FINLANDIf P&C InsuranceFIN-00025 IFVisit: Vattuniemenkuja 8 AHelsinkitel. +35 8 10 515 10fax. +35 8 10 514 [email protected]

NORWAYIf P&C InsuranceP.O. Box 240N-1326 LysakerVisit: Lysaker Torg 35tel. +47 98 00 24 00fax. +47 67 84 02 [email protected]

If Safety CentreRingvollN-1827 Hobøltel. +47 69 92 06 00fax. +47 69 92 06 [email protected]

DENMARKIf P&C InsuranceStamholmen 159DK-2650 Hvidovretel. +45 36 87 42 80fax. +45 36 87 48 [email protected]

fi

FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage F-75001 Paris tel. +33 1 42 86 00 64 fax. +33 1 42 86 09 [email protected]

GERMANYIf Schadenversicherung AGDirektion für DeutschlandSiemensstrasse 9D-63263 Neu-Isenburgtel. +49 6102 710 70fax. +49 6102 710 [email protected]

THE NETHERLANDSAND BELGIUMIf P&C InsuranceBoompjes 413NL-3011 XZ Rotterdamtel. +31 10 201 00 50fax. +31 10 413 77 [email protected]

GREAT BRITAINIf P&C Insurance2nd floor, 40 Lime StreetLondon EC3M 7AWtel. +44 20 7984 7600fax. +44 20 7984 [email protected]

ESTONIAAS If Eesti KindlustusPronksi 19EE-10124 Tallinntel. +372 6 671 100fax. +372 6 671 [email protected]

LATVIAAS If LatviaKronvalda bulvaris 3 LV-1010 Rigatel. +371 7 094 777fax. +371 7 094 [email protected]

LITHUANIAUAB If DraudimasZalgirio 88 LT-09303 Vilniustel. +370 5 210 9800fax. + 370 5 263 [email protected]

RUSSIAIf St.Petersburg Representative OfficeP.O.Box 16, FIN-53501 LappeenrantaVisit: Malaya Konyushennaya 1/3,office B 42191186 St.Petersburg, Russiatel. +7 812 329 2540fax. +7 812 329 [email protected]

Relax, we’ll help you.

SWEDENIf P&C InsuranceS-106 80 StockholmVisit: Barks väg 15tel. +46 (0)771 43 00 00fax. +46 (0)8 568 859 59 [email protected]

If P&C InsuranceFIN-00025 IFVisit: Niittyportti 4 AEspootel. +35 8 10 515 10fax. +35 8 10 514 [email protected]

.............................................................................................

If P&C InsuranceVikingsgatan 4 S-405 36 Gothenburgtel. +46 (0)771 43 00 00 fax. +46 (0)31 34 564 10 [email protected]

If P&C InsuranceVästra Varvsgatan 19S-211 19 Malmötel. +46 (0)771 43 00 00fax. +46 (0)40 14 80 20 [email protected]

If P&C InsuranceBox 190S-851 03 SundsvallVisit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0)771 43 00 00 fax. +46 (0)60 18 50 11 [email protected]

FINLANDIf P&C InsuranceFIN-00025 IFVisit: Vattuniemenkuja 8 AHelsinkitel. +35 8 10 515 10fax. +35 8 10 514 [email protected]

NORWAYIf P&C InsuranceP.O. Box 240N-1326 LysakerVisit: Lysaker Torg 35tel. +47 98 00 24 00fax. +47 67 84 02 [email protected]

If Safety CentreRingvollN-1827 Hobøltel. +47 69 92 06 00fax. +47 69 92 06 [email protected]

DENMARKIf P&C InsuranceStamholmen 159DK-2650 Hvidovretel. +45 36 87 42 80fax. +45 36 87 48 [email protected]

fi

FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage F-75001 Paris tel. +33 1 42 86 00 64 fax. +33 1 42 86 09 [email protected]

GERMANYIf Schadenversicherung AGDirektion für DeutschlandSiemensstrasse 9D-63263 Neu-Isenburgtel. +49 6102 710 70fax. +49 6102 710 [email protected]

THE NETHERLANDSAND BELGIUMIf P&C InsuranceBoompjes 413NL-3011 XZ Rotterdamtel. +31 10 201 00 50fax. +31 10 413 77 [email protected]

GREAT BRITAINIf P&C Insurance2nd floor, 40 Lime StreetLondon EC3M 7AWtel. +44 20 7984 7600fax. +44 20 7984 [email protected]

ESTONIAAS If Eesti KindlustusPronksi 19EE-10124 Tallinntel. +372 6 671 100fax. +372 6 671 [email protected]

LATVIAAS If LatviaKronvalda bulvaris 3 LV-1010 Rigatel. +371 7 094 777fax. +371 7 094 [email protected]

LITHUANIAUAB If DraudimasZalgirio 88 LT-09303 Vilniustel. +370 5 210 9800fax. + 370 5 263 [email protected]

RUSSIAIf St.Petersburg Representative OfficeP.O.Box 16, FIN-53501 LappeenrantaVisit: Malaya Konyushennaya 1/3,office B 42191186 St.Petersburg, Russiatel. +7 812 329 2540fax. +7 812 329 [email protected]

Relax, we’ll help you.

SWEDENIf P&C InsuranceS-106 80 StockholmVisit: Barks väg 15tel. +46 (0)771 43 00 00fax. +46 (0)8 568 859 59 [email protected]

If P&C InsuranceFIN-00025 IFVisit: Niittyportti 4 AEspootel. +35 8 10 515 10fax. +35 8 10 514 [email protected]

Documents

Risk Consulting - If · med BAM Civiel BV-BAM og Volker Stevin Construction Europe, som ... – Her var det mye nytt å ta stilling til også for oss i If, sier Rolf Devik i Indu-