22 SKOGEN

Text & foto: MATTIAS WESTERBERG

NLIGT SAJTEN Skogskunskaputförs ungefär 60 procent avröjningen i Sverige av skogs -ägarna själva. Resten lejs borttill proffs. Ett proffs är OlleJosefsson som sedan 2005dri-ver företaget Allskogsservice

utanför Vånga i Östergötland. Han har långerfarenhet som anställd och entreprenörinom skogssektorn och har många tips omröjning att dela med sig av. Även till själv-verksamma.

SKOGEN träffar honom hemma på hansegen gård för att lyssna.

– Om jag får frågan ”när ska jag röja” bru-kar svaret bli röj när det finns tid, säger Olle.Det viktiga är att det blir gjort. Ekonomiskt

GÅ OMKRING I DIN SKOG OCH LÄR KÄNNA DEN. RÖJNÄR DET FINNS TID. STÅNDORTSANPASSA. DET ÄRNÅGRA AV OLLE JOSEFSSONS RÖJNINGSTIPS SOMBÅDE PROFFS OCH AMATÖRER KAN HA NYTTA AV.

TEMA /RÖJNING

röjningen är gjord ökar det valfriheten iandra röjningen och det blir lättare att ställaut löv som på ett fördelaktigt sätt kan kon-kurrera med barrplantorna.

EFTER DEN ANDRA RÖJNINGEN återstår normaltinte mer än 2 500 stammar per hektar. Några år innan förstagallringen lämpar detsig att göra en sistaröjning. Då hinner stam-marna börja ruttna och falla till marken.

När Olle och hans anställda haranlitats för en röjning börjar hanmed att diskutera med markäga-ren om det finns några särskildamål och direktiv runt arbetet.Sedan går arbetslaget runt och

avgränsar området. Om det är fler personersom ska arbeta i röjningen avgränsas mindrepartier som anpassas efter terrängen. Sedan

RÖJ RÄTT I RÄTT TID

är det fördelaktigt att göra åtgärden i tid.Röjningen går snabbare och blir billigare,skogen blir stormfastare och huvudstam-marna ökar i dimensionsutveckling och värde. Dessutom blir det billigare för skör-daren att avverka en grövre stam än fleraklena, säger Olle.

Genom att röra sig mycket i sin skog ökarman chansen att se när det är dags för enåtgärd. På många marker i södra Sverige, därdet inte finns specifika mål, kan entidig plantröjning vara ett normalttillvägagångsätt, resonerar Olle.Är det planterad gran bör stam-marna vara ungefär knähöga närinsatsen utförs. Röj bort förväxan-de lövträd. Det är billigt och går fort, sam -tidigt som det jämnar ut beståndet ochunderlättar röjning nummer två. Om plant -

Röjning: ”Bestånds -vårdande utglesning avplant- och ungskog utanatt gagnvirke tas till -vara.” (skogskunskap.se)

E

sköter varje enskild röjare sin ruta och ävenden delas upp i mindre områden. När det ärmöjligt börjar de alltid längst bort från bilenoch jobbar sig hemåt. Då undviker de att gå i den röjda skogen.

– Är det brant går vi ofta i slag fram ochtillbaka längs med sluttningen, förklararOlle. På planare mark är ett alternativ att på ett avgränsat område börja i ytterkant och jobba sig inåt mitten. När det är riktigttätt och eftersatt följer vi oftast inte någotmönster utan improviserar.

EN RÖJARE MÅSTE TA MÅNGA snabba beslut. Olleoch hans anställda gör det vartefter de arbe-tar sig fram i terrängen. Bland annat är dehela tiden uppmärksamma på ståndortensom avgör till exempel hur många stammarsom lämnas. Deras stamval styrs bland annat

SKOGEN 23

Olle Josefsson ser till att detfinns smavagar i hans egen skogsom gör den mer lättillgänglig, inteminst när det är dags för röjning.

Kapad ek ger viltfoderoch kan dessutom hjälpatill att göra plantan litemer svåråtkomlig.

Här är det lingonmarkoch tall kommer att prio-riteras framför gran.

Roj bort forvaxande lov i forsta rojningen.

24 SKOGEN

av om marken är blöt, fuktig, frisk eller torr.Kommer de in i ett blött område gynnar debjörk och al när det finns.

Att lämna en förväxande skärm skyddaräven granen mot frost. Olles röjare tittaräven på vad som finns bland den lägre växt-ligheten. Om det till exempel växer lingonlämnar de tall före gran när det är möjligt.

STÅNDORTSANPASSNINGEN lyfter Olle fram somnågot extra viktigt. Det är i röjningen somslutbeståndet formas. Under sitt arbete harhan sett många granar som tappar i tillväxteftersom de växer på för torra marker.

– När vi har röjt en halvtimme stannar vioch tittar att det blev som vi tänkte, sägerOlle. Det är viktigt att korrigera sig. En gångper dag, röjare och bestånd ska vi kolla an -talet stammar och trädslagsfördelningen.Det gör vi genom att sträcka armarna rakt ut från kroppen, som blir centrumpunkt.Sedan tänker vi oss en halvcirkel med radien5,64 meter, vilket ger ett bra grepp om stamantalet per hektar.

Det är ett mått som ofta används inomskogsbruket och som gör det lätt att räkna ut antalet stammar per hektar. Ytan hos enhel cirkel med radien 5,64 meter är näm -ligen 100 kvadratmeter, det vill säga enhundradels hektar.

Att spara rätt stam är viktigare än att

avståndet mellan stammarna blir optimalt.Lämna hellre några tallar i en tät grupp änfokusera på det perfekta avståndet mellan entall och en gran om de växer på lingonmark.

INTILL LUCKOR, TILL EXEMPEL RUNT BERG, lämnarOlle och hans arbetslag ofta tätare mellanstammarna. Luckan skapar växtutrymme förflera träd. I en eftersatt röjning med väldigtmycket stammar sker arbetet extra selektivt.I de här områdena växer ofta mycket björkoch röjarna måste välja de stammar som ärväxtliga, vilket gör urvalet mindre. Samtidigtställer de ut träden på ett avstånd där nästaåtgärd blir gallring. Risken för stambrott pågrund av att stammarna är smala är värd attta, hellre än risken att det måste röjas engång till.

– När det är risk för vilt -skador eller då målet är kvali-tet på barrvirket väntar vi oftamed röjningen, berättar Olleoch visar ett parti med ett högt antal stammar av fleraträdslag.

– Här är viktigt att trädenstår tätt. Till viss del blir detrent fysiskt svårare för viltetatt ta sig fram, samtidigt somchansen ökar att någon stamklarar sig. Upplevelsen är att

ett trångt bestånd inte är lika smakligt förviltet. Ibland kapar vi olika träd som stårintill de tänkta huvudstammarna en bit upp.Det kan skydda huvudstammen, samtidigtsom det ger alternativt foder till viltet.

REDAN I RÖJNINGEN är det viktigt att börja fundera på den hänsyn som ska lämnas med tanke på natur, friluftsliv samt forn-och kulturlämningar. Bland annat sälg ochrönn lämnas alltid som hänsyn.

Grundtanken är att hålla öppet runt delämningar som finns inom beståndet. Närdet finns en stig i området avslutas röjning-en intill den. Då går det att fälla in i bestånd-et och inga stammar ligger och hindrarframkomligheten.

Ett bra vägnät på fastighe-ten ökar tillgängligheten ochgör jobbet lättare, vilket ökarchansen att det verkligen blirröjt, anser Olle.

På sin egen fastighet harhan ett antal småvägar, an -passade till små fordon. Föratt undvika att gå till bränsle-dunken genom röjd skog ochför att spara tid sätter Olle ochhans röjare fast två enlitersbränsleflaskor på selen. Detska vara lätt att röja! n

TEMA /RÖJNING

RÖJA ELLER LEJA?Många skogsägare röjer själ-va, men det kräver både tidoch kunskap och är inte risk-fritt. Det går att ta röjsågs -körkort (se Säker skog,sakerskog.se) och på Skogs-kunskap finns en guide somhjälper dig att fatta beslutom du ska röja själv eller leja(se http://krymp.nu/ac).

Olle lamnar ett stråkmed tatare växtlighet ianslutning till öppna ytor.

SKOGEN 25

OLLE TIPSAR• Rör dig i din skog. Då ökar chan-sen att du ser röjningsbehovetoch blir på det klara med hurinsatsen ska utföras.

• Fundera inte på tidpunkten sålänge stammarna är små. Det vik tiga är att det blir utfört.

• När stammarna är grövre kan vissförsiktighet vara bra med tankepå att virket skulle kunna bli enyngelhärd för insekter.

• Gör en plantröjning där förväxan-de träd röjs bort.

• Ståndortsanpassa – rätt träd på rätt växtplats.

Standortsanpass-ning: Lov lamnas påblot/fuktig mark.

Olle Josefsson visar hurhan mäter upp en provytaför att få en uppskattningom antalet stammar perhektar.