Årsredovisning 2012 - osthammar.se · 2015. 9. 1. · Under 2011 och 2012 har Östhammars kommun delta-git i Kommunernas kvalitet i korthet, en granskning av kommunernas kvalitet

Årsredovisning

2012Dannemora gruva, Storrymningen

3

Innehållsförteckning

Denna och följande sida ger en mer detaljerad innehållsmässig beskrivning av de olika delarna i Östhammars kommuns årsredovisning.

Organisation och övergripande kommentarer............sid 4Kommunstyrelsens ordförande Jacob Spangenberg ger sin syn på året som gått sid 4Kommunchef Peter Nyberg ger sin syn på året som gått sid 5Östhammars kommun/organisation sid 6Kommunens nämnder organisation sid 7

FörvaltningsberättelseOmvärldsanalys...........................................................sid 8Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre faktorer påverkar eller kan påverka Östhammars kommun.Avsnittet behandlar inledningsvis kommunsektorns ekonomi. Därefter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. Till sist följer en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kom-munens utveckling.

Måluppfyllelse.............................................................sid 11Här redovisas uppfyllelsen av kommunfullmäktiges målFinansiella mål God ekonomisk hushållning och .........................sid 11Verksamhetsmål God kommunal service, ........................................sid 12God ekonomisk hushållning och .........................sid 15Långsiktig hållbar utveckling..................................sid 17

Finansiell analys.........................................................sid 21Målsättningen med den finansiella analysen är att på ett uppslag lyfta fram årets finansiella resultat och de viktigaste trenderna både inom kommunen och inom den sammanställda redovisning-en. Här ges också en beskrivning av uppfyllande av balanskrav och god ekonomisk hushållning.

Drift- och investeringsredovisning............................sid 23Kommunens drift- och investeringsredovisning med korta kom-mentarer redovisas på dessa sidor.

Personalekonomisk redovisning...............................sid 25Förvaltningsberättelsen skall beskriva ”väsentliga personalförhål-landen”. I detta avsnitt fokuseras kommunens personal ur ett antal aspekter.

Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning..sid 27Kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräk-ning

Fem år i sammandrag................................................sid 29Ett antal finansiella nyckeltal redovisas tillsammans med 5-års uppställning av kommunens finansiella utveckling

Kommunens noter.....................................................sid 30Under detta avsnitt redovisas noter till kommunens resultaträk-ning, kassaflödesanalys och balansräkning.

Tillämpade redovisningsprinciper............................sid 34Här görs en beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna både för kommunen och för koncernen. Östhammars kommuns målsättning är att följa kommunallag, kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Kommunens verksamhetModell för analys av verksamheten...........................sid 35Östhammars kommun använder en modell för beskrivning och analys av kommunens verksamhet. Följande fem perspektiv beskrivs och problematiseras:måluppfyllelse, årets viktiga händelser, prestationer och kvalitet, ekonomiskt resultat och årets verksamhet i ett framtidsperspek-tiv.

Nämndernas verksamhetsberättelser.......................sid 36Kommunstyrelsen.....................................................sid 36Lokal säkerhetsnämnd..............................................sid 39Samhällsbyggnadsnämnd.........................................sid 40Fritidsnämnd..............................................................sid 41Kulturnämnd..............................................................sid 42Teknisk nämnd...........................................................sid 43 VA-verksamhet....................................................sid 44 Renhållningsverksamhet....................................sid 45Barn- och utbildningsnämnd...................................sid 46Socialnämnd...............................................................sid 49

Bolagen i den sammanställda redovisningen..........sid 52Här redovisas och analyseras de bolag som ingår i koncernen Östhammars kommun, nämligen Stiftelsen Östhammarshem, Hargs Hamn AB och kommunakförbundet Räddningstjänsten Norduppland.

Hållbarhetsbokslut..................................................sid 55Handikappverksamhet..............................................sid 55Folkhälsa och välfärd................................................sid 55Jämställdhet................................................................sid 55Miljö, klimat och energi- .........................................sid 55Att leva gott som äldre i Östhammars kommun..sid 57

ÖvrigtRedovisningsmodell och nyckeltal....................................................sid 58En kort beskrivning av kommunens redovisningsmodell och några av de finansiella nyckeltal som används i denna årsredovis-ningRevisionsberättelse..............................................................................sid 59

4

Organisation och övergripande kommentarer

Ännu ett år är till ända i Östhammars kommuns histo-ria. Ur ett makroperspektiv har det varit omväxlande på många sätt. Den internationella konjunkturen har starkt påverkat Sverige och Östhammars kommun som så många år tidigare. Vårt land är mycket känsligt för inter-nationella svängningar i ekonomin, då den största delen av varor och tjänster som produceras förr eller senare säljs på en internationell marknad genom i många fall framgångsrika exportföretag. Den till synes eviga valuta-krisen för Euron har stabiliserats lite, men fortfarande är det alldeles för tidigt att blåsa faran över. Europa är att betrakta som en ”hemmamarknad” för svensk ekonomi och därför påverkas vi starkt av eurokrisen. De gemen-samma kommunala skatteintäkterna är baserade på de deklarerade inkomsterna från hela Sveriges befolkning. Det som dock är helt avgörande för oss i Östhammars kommun är vårt befolkningsantal. Därför är förra årets befolkningsminskning (- 125) en utmaning för den kom-munala ekonomin. Våra skatteintäkter 2013 minskar med ca 6 miljoner kronor enbart på grund av denna. Orsakerna till detta är flera, men en viktig orsak är det begränsade utbudet på vår lokala bostadsmarknad. Fler hyres- och bostadsrätter får fart på ”bostadskarusellen” vilket tillsammans med förbättrade pendlingsmöjligheter kan ge ökad inflyttning.När befolkningstalen minskar har vi problem med vår attraktivitet. Bristen på ett brett utbud av bostäder har berörts ovan. Andra viktiga faktorer är kvaliteten i den kommunala verksamheten. Kommunen har problem när det gäller resultaten i skolan, något som Barn och utbild-ningsnämnden tillsammans med personalen arbetar hårt med att förbättra. Nya och upprustade skollokaler måste nu fyllas med verksamhet som håller högre kvalitet. Vi har stora strukturella utmaningar i form av många skol-enheter med små arbetsplatser, vilka i kombination med ett fortsatt lågt elevantal ger mycket höga lokalkostnader. De skärpta behörighetskraven i samband med kraven på lärarlegitimation, kräver nytänkande av alla berörda. De

väntade kraftiga volymökningarna i bland annat äldre-omsorgen ger också finansiella utmaningar för hela den kommunala verksamheten. Vi har också ett stort utbud på många ställen i kommunen av simhallar och fritids-anläggningar. Detta är i längden inte hållbart satt i rela-tion till de mest angelägna välfärdstjänsterna. Framtiden kommer att tvinga fram prioriteringar av när, var och hur utbudet ska se ut. Det finns mycket att vara stolt över i Östhammars kom-muns verksamhet. Inte minst kommunens alla medarbe-tare och förtroendevalda är värda en eloge för allt nedlagt arbete. Utan Era kvalificerade insatser vore Östhammars kommun en betydligt sämre plats att bo och leva i.

Jacob Spangenberg (C)Ordförande i kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

5


InledningI bokslutet får vi årligen resultatet av vad vi presterat, såväl avseende ekonomi som verksamhet. Resultatets legitimitet är avgörande för hur vi förhåller oss till och mottar resultatet. Legitimiteten, dvs. att vi uppfattar re-sultatet som korrekt och rättvisande, är också avgörande för hur vi använder oss av resultatet.Att använda resultatet som mått på framgång är inte självklart, vi hamnar lätt i diskussioner om processer och aktiviteter. En modern offentlig serviceorganisation måste ta sig från aktiviteter och processer till resultatet för medborgare och företag. Resultatet är grunden för den kontinuerliga analys som krävs för en ständigt för-bättrande organisation. Resultatet ger oss hintar om vad vi uppnår, vad vi behöver förbättra och vad vi bör göra mindre av.Mot bakgrund av ovanstående är jag mycket stolt över det arbete med förändrad målstyrning som våra förtro-endevalda genomfört. Mål som tydligt pekar ut riktning-en för verksamheten, explicita styrtal som ger oss fing-ervisning om hur långt vi nått samt offensiva målvärden som anger ambitionen.Tydligheten i det nya måldokumentet underlättar legi-timiteten och ger organisationen bättre möjligheter att använda resultatet som styrmekanism.Jag är vidare nöjd med hur organisationen tagit sig an de förändringsprojekt som initierats under året. Projekt som inte ger omedelbara resultat utan snarare kräver stora investeringar i engagemang och resurser. Flera av våra verksamheter har deltagit i Lean-projekt, undersök-ningar och workshops om organisationens kultur och värderingar, arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, en sammanslagen kultur och fritidsförvaltning, införan-det av entreprenöriellt lärande samt kvalitetsutveckling inom såväl socialförvaltningens som barn- och utbild-ningsförvaltningens verksamhetsområden. MåluppfyllelseI bokslutsdokumentet redovisas måluppfyllelsen utifrån det gamla systemet med utgångspunkt i kommunfull-mäktiges övergripande mål om ekonomi, hållbarhet och kommunal service. 96 % av målen anses som uppfyllda eller delvis uppfyllda. I samband med bokslutet 2011 rik-tade revisionen kritik mot att en sammanvägd bedöm-ning av de 67 målen saknades. Även för bokslutet 2012 saknas en sammanvägd bedömning. Vi konstaterar att det tidigare systemet varit mer trubbigt i bedömningen av måluppfyllelse, i vissa delar saknat styrtal och mer exakta målvärden. Dessutom har bedömningen mellan uppfyllt, delvis uppfyllt och ej uppfyllt varit väl flytande. På detta område kan vi avsevärt förbättra oss.Under 2011 och 2012 har Östhammars kommun delta-git i Kommunernas kvalitet i korthet, en granskning av kommunernas kvalitet utifrån ett medborgarperspektiv. Vi kan konstatera att vi förbättrat våra resultat från 2011

och jag vill särskilt lyfta fram, brukarnöjdheten inom vår äldreomsorg, att vi fortsatt har en hög sysselsättnings-frekvens amt att våra resultat för elever i årskurs 3 håller högsta klass. Vi har dock områden som vi behöver för-bättra, resultaten i årskurs 9, andelen elever som slutför gymnasiet samt vår service till medborgare och företa-gare.Vart är vi på väg? Som organisation lever vi idag med två stora utmaning-ar, kvalitet och service. Kvaliteten i skolan är en grund för att ge våra barn och ungdomar en bra start i livet men också en förutsättning för lokal och regional tillväxt. Vi måste skapa en skolorganisation som klarar kvalitetskra-ven i framtiden, vi behöver ha barnen och kvaliteten i blickpunkten för denna organisation. Vi måste även bli mer tillgängliga och tillgängliga på medborgarnas och fö-retagens villkor, vår organisation skall spegla deras behov inte tvärtom. Vår utveckling skall bygga på våra resultat, utveckla när det behövs och göra om när det behövs. För att bli den moderna serviceorganisationen måste vi ännu mer utveckla våra tjänster och vår service tillsammans med medborgare, företag och den ideella sektorn.

Slutligen, jag är både glad och stolt över det arbete som vi gjort under året. Jag ser en mer resultatorienterad or-ganisation som anammar våra mål i Lean, effektivitet, kvalitet och engagemang.

Peter NybergKommunchef

Kommunchefen har ordet

6


Kom

mun

fullm

äktig

e(K

F)

Kom

mun

styr

else

n (K

S)til

lika

Krisl

edni

ngsn

ämnd

Arb

etsu

tsko

tt(A

U)

Pers

onal

utsk

ott

(PU

)

Kom

mun

ledn

ings

kont

or(E

kono

mi,

IT, K

omm

unka

nsli,

Pers

onal

, Tillv

äxt)

Barn

- och

utb

ildni

ngsn

ämnd

(BU

N)

Barn

- och

utb

ildni

ngsf

örva

ltnin

g

Friti

dsnä

mnd

(FN

)Fr

itids

förv

altn

ing

Kultu

rnäm

nd (

KN)

Kultu

rför

valtn

ing

Sam

hälls

bygg

nads

näm

nd (

SBN

)Sa

mhä

llsby

ggna

dsfö

rval

tnin

g

Soci

alnä

mnd

(SN

)So

cial

förv

altn

ing

Tekn

isk n

ämnd

(TN

)Te

knisk

förv

altn

ing

Valn

ämnd

(V

N)

Pens

ionä

rs- o

ch h

andi

kapp

råd

KF-b

ered

ning

ar

Revi

sion

Gem

ensa

m ö

verf

örm

ynda

rnäm

ndi U

ppsa

la lä

n i s

amar

bete

med

Heb

y, Kn

ivst

a, U

ppsa

la,

Älv

karle

by, T

ierp

, Öst

ham

mar

Gem

ensa

m r

äddn

ings

tjäns

tnäm

nd i

sam

arbe

te m

ed T

ierp

, Upp

sala

,Ö

stha

mm

ar

Polit

isk o

rgan

isatio

n fö

r in

form

atio

noc

h be

redn

ing

av s

lutfö

rvar

säre

nden

Slut

förv

arse

nhet

Arb

etsm

arkn

adsk

onto

r

Har

gs H

amn

AB

Stift

else

n Ö

stha

mm

arsh

em

Kom

mun

ens

orga

nisa

tion

7


KommunfullmäktigeÖrjan Mattsson Ordförande SKerstin Björck-Jansson 1:e vice ordf CUrban Englesson 2:e vice ordf MMargareta Widén-Berggren Ledamot SJonas Svensson Ledamot SSanne Eriksson Ledamot SRoger Lamell Ledamot SAnn-Charlotte Grehn Ledamot SIngvar Skönstrand Ledamot SBarbro E Andersson Ledamot SThomas Eriksson Ledamot SChristina Haaga Ledamot SCaroline Schnell Ledamot SIngvar Johansson Ledamot SDésirèe Mattsson Ledamot STomas Bendiksen Ledamot SAnn-Marie Åström Ledamot SThomas Ohlström Ledamot SCamilla Gelinder Ledamot SJonas Lennström Ledamot SChristina Woxdahl Pihl Ledamot SAnna-Lena Söderblom Ledamot MLennart Owenius Ledamot MPär-Olof Olsson Ledamot MGunilla Delwall Ledamot MHans Norberg Ledamot MSune Pettersson Ledamot MReinhold Delwall Ledamot MVakant 3 Ledamot MAllan Kruukka Ledamot MJacob Spangenberg Ledamot CBertil Alm Ledamot CLisa Landberg Ledamot CBertil Johansson Ledamot CGunnel Wahlgren Ledamot CInger Abrahamsson Ledamot CLennart Bergström Ledamot CKatarina Ståhlbrand Ledamot CAnn-Katrin Malmström Ledamot BOALars O Holmgren Ledamot BOAMats Sjöborg Ledamot FPChrister Bohlin Ledamot FPBengt Trolin Ledamot SDVakant 2 Ledamot SDLinda Eskilsson Ledamot MPArno Unge Ledamot MPIngeborg Sevastik Ledamot VMohammad Sabur Ledamot VChristina Carlsson Ledamot KD

KommunstyrelseJacob Spangenberg Ordförande CMargarea Widén-Berggren 1:e vice ordf SLennart Owenius 2:e vice ordf MJonas Svensson Ledamot SRoger Lamell Ledamot SSanne Eriksson Ledamot SIngvar Skönstrand Ledamot SBertil Alm Ledamot CAnna-Lena Söderblom Ledamot MLars O Holmgren Ledamot BOAMats Sjöborg Ledamot FP

Nämndernas ordförande och vice ordförandeFritidsnämndMoise Córdoba Ordförande SHans Gustavsson 1:e vice ordf CChrister Lindström 2:e vice ordf MKulturnämndBertil Johansson Ordförande CHans Lagenius 1:e vice ordf SErik Kjellgren 2:e vice ordf MSocialnämndKerstin Björck-Jansson Ordförande CThomas Eriksson 1:e vice ordf SHans Norberg 2:e vice ordf MSamhällsbyggnadsnämndTomas Bendiksen Ordförande SBertil Alm 1:e vice ordf CGunilla Delwall 2:e vice ordf MBarn- och utbildningsnämndRoger Lamell Ordförande SGunnel Wahlgren 1:e vice ordf CAnna-Lena Söderblom 2:e vice ordf MSäkerhetsnämndMargareta Widén-Berggren Ordförande SAnna-Lena Söderblom vice ordf MTeknisk nämndLisa Landberg Ordförande CJonas Svensson 1:e vice ordf SSune Pettersson 2:e vice ordf MGem nämnd för RäddningstjänstMargareta Widén-Berggren Ledamot SLennart Owenius Ledamot MGem ÖverförmyndarnämndLennart Johansson Ledamot C

Kommunfullmäktigevalet 2010Antalröster

Proc. Man-dat

Moderata samlingspartiet 2 665 19,55 10Centerpartiet 2 505 18,38 9Folkpartiet liberalerna 580 4,26 2Kristdemokraterna 385 2,82 1Socialdemokraterna 5 179 37,99 19Vänsterpartiet 519 3,81 2Miljöpartiet de gröna 561 4,12 2Borgerligt alternativ 641 4,70 2Sverigedemokraterna 566 4,15 2Övriga 30 0,22 0Totalt 13 631 100,0 49

FörvaltningscheferPeter Nyberg kommunchefPer Engström ekonomichefGun Klang personalchefJan Rydberg it-chefAnnila Bexelius teknisk chefPeter Jansson fritidschefFrederic Öberg/Susanna Se-gerholm kulturchef

Hans Oscarsson barn- o utbildningschefKenneth Lindholm socialchefVirpi Lindfors samhällsbyggnadschef

Kommunens verksamhetNämnder och verksamhet

8

Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Östhammars kommun. Avsnittet behandlar inled-ningsvis kommunsektorns ekonomi. Därefter bely-ses befolkningen, bostadsmarknaden, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. Till sist följer en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling.

Kommunsektorns ekonomiLjusnande konjunkturutsikterRisken för en djupare recession och med den förnyad fi-nansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-till-växt på enbart 1,4 procent. Åren 2012 och 2013 är även för svensk del utpräglade lågkonjunkturår. En fortsatt relativt svag utveckling i omvärlden innebär att återhämtningen i svensk ekonomi försvåras och fördröjs. De tre första kvar-talen 2012 kan tillväxten i svensk ekonomi betecknas som relativt god. Under fjärde kvartalet hann problemen i om-världen upp svensk ekonomi och BNP backade något.Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas yt-terligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Från hösten 2011 till årsskiftet 2012/13 har arbetslösheten växt från 7,3 procent till knappt 8 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för 2012. SKL bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka till och med kvartal tre 2013 och når 8,2 procent som mest. Un-der 2014 sker en mer påtaglig förbättring av sysselsättning-en. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 pro-cent 2013. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner.Även åren 2014-2016 beräknas skatteunderlagets reala till-växt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslöshe-ten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren 2014-2016 är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållan-devis begränsat bidrag till tillväxten.Skatteunderlagets utvecklingEfter en relativt stark skatteunderlagstillväxt år 2012 avtar ökningstakten 2013 och 2014 innan det åter blir bättre fart 2015 och 2016. Skiftningarna förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturen däm-pades visserligen mot slutet av 2012, men det skedde ändå

en viss ökning av arbetade timmar under året. Den svenska ekonomin väntas åter börja växa redan i början av 2013, men sysselsättningen minskar de närmaste månaderna och vänder upp först under andra halvåret. För året som helhet betyder det att antalet arbetade timmar blir i stort sett oför-ändrat jämfört med föregående år. Nästa år räknar SKL med en viss sysselsättningsuppgång, som förstärks 2015 och 2016.Sysselsättningsutvecklingens påverkan på skatteunderlaget förstärks av att det svagare läget på arbetsmarknaden bidrar till en dämpning av löneökningstakten 2013. När arbetslös-heten sedan minskar från och med 2014 blir också löne-höjningarna större. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 än 2013 växer skatteunderlaget i samma takt båda åren. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsin-komsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande 2014.

BefolkningÖsthammars kommun har under en lång rad av år haft ne-gativ befolkningsutveckling med undantag av en kortare uppgång i början på 2000-talet. Åren därefter har befolk-ningen stabiliserats kring knappt 21 400. Under 2012 har dock befolkningen minskat.

I grunden påverkas befolkningsförändringen av att kom-munen har ett s.k. födelseunderskott, -44 personer 2012, vilket är förhållandet mellan födda och döda under året. För att kompensera födelseunderskottet krävs ett lika stort positivt flyttningsnetto för oförändrad befolkning. Under 2012 var flyttningsnettot totalt -81 personer, en klar försämring jämfört med föregående år då flyttningsnettot var +57. För åldersgruppen 0-24 år var flyttningsnettot -48 personer. Åldersgruppen 50 år och äldre hade ett flytt-ningsnetto på +8 personer. I åldersgruppen 25 – 49 år var flyttningsnettot -41 personer. Flyttningsnettot för de olika åldersgrupperna 2012 skiljer sig mot hur flyttningstrenden sett ut föregående år. Den största förändringen är att flytt-ningsnettot för åldersgruppen 25-49 år och äldre är betyd-ligt sämre än föregående år, en skillnad på -123 personer

Omvärldsanalys

Folkmängd 2010 2011 2012Totalt 21 373 21 387 21 262Män 10 955 10 948 10 902Kvinnor 10 418 10 439 10 360FolkmängdsförändringFödda 210 200 232Döda 241 243 276Födelsenetto -31 -43 -44Flyttningsnetto 13 57 -81Befolkningsförändring -18 14 -125UtdebiteringKommunen 22,18 21,69 21,69Landstinget 10,37 10,86 11,16Kyrkan, snitt 1,25 0,29 0,29Totalt 33,80 32,84 33,14+ medlem i Sv kyrkan 1,09-1,39 1,09-1,39

9


jämfört med 2012, vilket måste ses som negativt. Totalt var befolkningsförändringen -125 personer 2012.

BostadsmarknadDet finns ca 10 500 lägenheter i Östhammars kommun. Fördelningen är 36% i flerbostadshus och 64% i småhus.. Antalet fritidsbostäder är ca 5 000.Kommunen har ingen bostadsförmedling och kan därför inte bevaka bostadsmarknaden i detalj. I kommunens eget bostadsbolag fanns det vid årsskiftet 7 lediga lägenheter.Vid årsskiftet fanns det 81 lediga tomter till försäljning via kommunen. Kommunfullmäktige har prioriterat investe-ringar för bostadsexploatering för att möjliggöra betydligt större småhusproduktion.

Näringslivet idag och utvecklingen under 2000-taletUnder 2012 genomfördes – inom ramen för Mervärdes-avtalet – en omfattande näringslivs- och arbetsmarknads-studie av Östhammars kommun. Studien gjordes av Sweco och presenterades i februari 2013. Några av slutsatserna från studien redovisas nedan.Näringslivet i Östhammars kommun har haft en god ut-veckling under 2000-talet och det finns en fortsatt god utvecklingspotential. 2000-talet har präglats av upp och nedgångar i ekonomin, men näringslivet med industrin i spetsen har återhämtat sig efter ekonomiska kriser och står idag fortsatt stark. Östhammar har en traditionell näringslivsstruktur med starkt fokus på industrin. Branscherna med en hög specia-lisering i Östhammar jämfört med riket är också i hög grad externmarknadsorienterade. Detta samtidigt som utveck-lingen i de lokalmarknadsorienterade näringarna på olika sätt är kopplade till de företag som verkar på en nationell och internationell marknad. Detta gör att de lokala värde-kedjorna är viktiga för näringslivets utveckling. De största företagen – Sandvik Coromant och Forsmark Kraftverk – spelar nämligen en mycket viktig roll för kom-munens utveckling genom deras betydelse för sysselsätt-ningen, men också genom att de skapar en lokal mark-nad för andra delar av näringslivet. Flera av de små och medelstora företagen är underleverantörer av främst olika tjänster till de stora företagen, vilket skapar lokala produk-tionsnätverk i kommunen. Det kan t.ex. handla om under-leverantörskedjor i form av företag inom el, byggeri, måleri och städning till Forsmark. De stora företagen verkar ut-anför kommunen i globala värdekedjor, men blir i kom-munen viktiga aktörer för bildandet av lokala värdekedjor. Därigenom sker en koppling mellan den globala och den lokala marknaden. De dominerande företagen leder till stabilitet men kan också innebära en sårbarhet i näringslivet och för kom-munens utveckling. Stabiliteten uppnås genom stora och konkurrenskraftiga företag. Samtidigt kan denna dominans och specialisering inom ett fåtal branscher leda till en sår-barhet vid bland annat förändringar på den globala mark-naden. För Östhammar skulle en diversifierad näringslivs-struktur minska beroendet av de två största företagen. Den marknad som skapas av de stora företagens efterfrågan på tjänster och produkter kan utgöra en bas för utveckling och

tillväxt av företag inom olika branscher i kommunen. I kommunen finns en bred småföretagssektor och de min-dre företagen i kommunen spelar en viktig roll för syssel-sättningen. Företag med upp till 20 anställda står idag för ca 40 procent av sysselsättningen i kommunen, lika stor andel som de två största företagen. Det finns en ökad po-tential för nya företag inom tjänstesektorn genom RUT- och ROT-avdragen. Flera av kommunens mindre företag har en vilja att växa och det finns i kommunen starka tillväxtföretag. I denna grupp finns exempel på företag som har sin bas i kommu-nen, men som idag har vuxit ur den lokala marknaden och verkar även regionalt och nationellt. Detta är företag som i hög grad har vuxit genom de lokala värdekedjorna som är kopplade till något av kommunens stora företag. Det finns också ett antal tillväxtföretag med avancerade produkter som säljs på export och som därför verkar på den internationella marknaden. Dessa företag bidrar till en diversifiering av näringslivet och ett minskat beroende av kommunens två största företag. Ett företag som säljer flera olika produkter/tjänster eller som säljer samma produkt/tjänst på flera marknader kommer att sprida sin risk genom ett mindre beroende av enskilda produkter eller marknader. Ett sätt för kommunen att öka diversifieringen i kommu-nens näringsliv är att stärka mindre företags möjligheter till internationalisering eller till försäljning utanför den lokala marknaden. Små företag har ofta sämre förutsättningar för en internationalisering av sin verksamhet än större före-tag. Det krävs ofta stora interna resurser för att överbrygga inträdesbarriärer i form av kunskap och information om marknadsförhållanden, formella och informella regler osv. Behovet av resurser blir större ju längre det kulturella, språkliga och geografiska avståndet till marknaden är. Det-ta kan vara en förklaring till att småföretags export idag är koncentrerad till närmarknader och en indikation på att det behövs främjande insatser inom detta område t.ex. möjlig-heter till finansiering (t.ex. genom ALMI), kompetensut-veckling och mentorskap. Att tjänstesektorn växer, framför allt företagstjänster, inne-bär också en strukturell förändring av näringslivet och därmed delvis även av förutsättningarna för tillväxt. Att företagens och näringslivets struktur ändras innebär att kommunen behöver ta hänsyn till detta i planeringen av det näringsfrämjande arbetet. För utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv med sin bas i kommunen, oavsett vilken marknad företagen verkar på, är det viktigt att de rätta förutsättningarna för tillväxt fortsatt finns i kommunen. Den lokala produktionsmiljön består av flera komponen-ter som påverkar företagens möjligheter att verka och växa t.ex. attraktivitet, företagsklimatet, kommunikationer och tillgång till kompetens. Flera av företagen upplever att fö-retagsklimatet i kommunen har förbättrats de senaste åren, men att det behövs förbättringar i kommunikationerna, attraktiviteten för boende i kommunen och kvaliteten på utbildningsväsendet för att underlätta för en framtida kom-petensförsörjning.

10


Småföretagen är en betydelsefull aktör för utveck-ling och sysselsättning i kommunen

Antalarbetsställen

Antalanställda

0 anställda 1 979 *9501 anställd 172 1722-4 anställda 220 5986-9 anställda 67 45310-19 anställda 54 744Totalt 2 492 2 917

*

Befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun Befolkningsutvecklingen i Östhammars kommun hade en positiv trend fram till mitten av 1990-talet; under perioden 1970-1995 ökade befolkningen med ca 20 procent. Den positiva trenden avbröts vid den ekonomiska krisen i bör-jan på 1990-talet. Därefter har Östhammar haft ett mins-kande antal invånare. Befolkingsprognosen fram till 2030, framtagen av Sweco, ger en bild av en stabil men något minskande befolkning fram till 2030 då totalbefolkningen väntas ligga på 21 300 personer (2010 låg befolkningen på 21 373 personer).

Bransch- och sysselsättningsutvecklingen i Östhammars kommun Trots viss risk för ett minskande befolkningstal i kom-munen väntas en positiv utveckling av näringslivet i Öst-hammar och likaså ett fortsatt stort behov av kommunal service. Sysselsättningsutvecklingen i kommunen förväntas därmed vara positiv. De tre största arbetsgivarna - kommu-nen, Sandvik Coromant och Forsmarks Kraftverk – kom-mer även i fortsättningen, fram till 2020 och 2030, att vara dominerande arbetsställen på arbetsmarknaden.

Pendling och arbetslöshet i kommunen fram till idag Östhammars kommun ligger geografiskt nära den växande Stockholm-Uppsala regionen och har sett ur flera aspekter en unik tillgänglighet och delaktighet i Sveriges tillväxt-centrum. Varje dag pendlar omkring 2 000 personer till Östhammars kommun. Inpendlingen står därmed för mer än 20 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i kommunen. Denna andel har succesivt ökat och nästan fördubblats sedan år 1990. En stor del av inpendlingen sker från Uppsala, men även från Tierp och Gävle, där ar-betskraft med rätt kompetens för industrin finns. Omkring 3000 personer pendlar ut från kommunen. Östhammars kommun har därmed en nettoutpendling på ungefär 1000 personer i dagsläget. Nettoutpendlingen är en följd av den starka arbetsmarknad som Östhammar är knuten till i och med närheten till Uppsala dit majoriteten av kommunens utpendlare reser varje dag.

FramtidDen ekonomiska situationen de närmaste tre åren be-döms vara ytterst ansträngd. Resultatöverskottet för 2013 är budgeterad till +7,1 Mkr, samtidigt som nämnderna

inte fått kompensation för löne- och prisökning, förutom barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden där kompensation getts med 1,5 procent. Budgetplanen för år 2014 innebär ett lägre resultatöverskott +5,6 Mkr. 2015 lig-ger överskottet på 7,2 enligt plan. För att klara en budget i balans dessa år måste kraftfulla effektivitetsåtgärder och strukturförändringar vidtas.En osäkerhetsfaktor för kommunen är möjligheten att rekrytera framtida arbetskraft. Den starka efterfrågan på arbetskraft gör att det kommer att bli svårt att rekrytera personal främst inom vård, omsorg, förskola och skola. Det kommer också inom andra grupper att bli svårt att få tag på kvalificerad personal med hög kompetens. Det finns både ekonomiska och rekryteringsmässiga skäl att fortsätta dialogen med närliggande kommuner om samverkan om personal. Svårigheterna att rekrytera kommer med största sannolikhet att leda till löneglidningar och därmed kost-nadsökningar.På grund av förändrade demografiska förändringar upp-står ständigt nya behov. Antalet äldre bedöms öka kraftigt i Östhammars kommun de närmaste 10 åren. Detta inne-bär med största sannolikhet ökade kostnader inom äldre-omsorgen.Kommunen kommer att öka sina kapitalkostnader väsent-ligt de närmaste åren då stora investeringar kommer att göras i ombyggnationer av högstadieskolor samt byggande av nytt äldreboende i Östhammars tätort. Dessa kostnads-ökningar konkurrerar med andra kostnadsökningar främst personalkostnader. Utbud, service och kvalitet kommer sannolikt att behöva prövas noggrant för att klara en eko-nomi i balans

KänslighetsanalysEn kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens resultat.

Händelseförändring Kostnad/intäkt (Mkr)Ränteförändring med 1 % +/- 2,0Löneförändring med 1% +/- 7,9Bruttokostnadsförändring 1% +/- 12,6Socialbidragsförändring 10% +/- 1,7100 kommuninvånare +/- 4,910 årsarbetare +/- 4,5Förändrad utdebitering 1 kr. +/- 40,9

I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löne-ökning innebär en kostnad för kommunen på ca 7,9 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokost-naderna medför en kostnad på ca 12,6 Mkr. En skattein-täktsökning med 1 krona ger ca 40,9 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att ovanstående exempel på förändringar kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Där-för är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt.

11


Fullmäktiges finansiella mål God Ekonomisk HushållningNämndens mål Styrtal/Indikatorer Kommentar Sta-

tus

Kommunfullmäktige

Resultatmål

Årets resultat skall uppgå till minst 2% av summan av skatteintäkter och kom-munalekonomsik utjäm-ning

Kommunen uppfyller inte målet. Resultatet uppgår till 8,2 Mkr eller 0,8% av skatter och utjämning. Resultatet 2012 var budgeterat till 7,0 Mkr.

Röd

Soliditetsmål Soliditeten inkl. alla pen-sionsåtaganden bör öka med minst 2% varje år.

Soliditen är lika med föregående år och uppgår till 2% 2012.

Röd

Finansieringsmål för investeringar

Investeringar ska så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommu-nens resultat

Nettoinvesteringarna var 58,9 Mkr 2012, vilket är lägre än föregående år. Självfinansieringsgraden är 100% 2012 Grön

Budgetmål Varje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslu-tad budgetram

Alla nämnder förutom kulturnämnd och socialnämnd klarar budgetmålet

Gul

Uppfyllnadsstatus: Grön = uppfyllt. Gul = delvis uppfyllt. Röd = ej uppfyllt

12


Fullmäktiges övergripande mål God kommunal serviceNämndens mål Styrtal/Indikatorer Kommentar Sta-

tus

Kommunstyrelsen

Attraktiv arbetsgivare

Nöjd medarbetarindex Frisknärvaro. 95%

Inom Projektet Kultur och värderingar har det gjorts en mätning av hur medarbetarna i kommunen ser på sin arbetsgivare. Resultatet finns inte i procent, varför inget index kan presenteras. Arbetet med resultatet ger möjligheter att bli en Attraktiv Arbetsgivare på lång sikt. Frisknärvaron för 2012 är 94,4%

Grön

Effektiv och kom-petent organisation

Ingångna chefskontrakt KompetensstrategiKompetensutvecklings-planer

Chefskontrakt finns. Varje förvaltning ansvarar för att upprätta kontrakt inom organisationen. Personalkontoret har under 2012 arbetat med att ta fram en kompetens-baserad rekryteringsplan. Kompetensutvecklingsplaner upprättas för den anställde i utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare.

Gul

Hög tillgänglighet och öppenhet

TjänsteåtagandenNöjd medborgarindex Medborgarenkät

Tjänsteåtaganden har tagits fram inom de flesta verksam-hetsområden. På samtliga mätpunkter för delaktighet, tillgänglighet och bemötande har kommunen förbättrat sina resultat. Resultaten ligger i paritet med riksgenom-snittet och på en del punkter något över riksgenomsnit-tet.

Gul

Att erbjuda vuxenutbildning med hög kvalitet inom samtliga skol-former

75% i arbete eller studier, 90% med lägst betyget godkänt inom grundläg-gande som gymnasial utbildning

I 60% av de gymnasiala kurserna har 90 - 100% upp-nått godkändnivå. I 30% av de gymnasiala kurserna har 70 - 90% uppnått godkändnivå. I 10% av de gymnasiala kurserna har 60 -70% uppnått godkändnivå. I gymnasiala yrkeskurser når 90% godkändnivå. I 62% av de grund-läggande kurserna har godkändnivå uppnåtts men flera kurser fortsätter och har ännnu inte blivit betygssatta.

Gul

Att erbjuda funktionshindrade utvecklande arbete, praktik eller sysselsättning

80% av brukarna/ deltagarna/anställda skall vara nöjda eller mycket nöjda

Enkätundersökningar visar på god måluppfyllelse, men det behövs arbetas vidare med att förbättra mätningarna då svarsfrekvensen är lite låg. Grön

SamhällsbyggnadsnämndenGod myndighetsut-övning

Max 10 % personalom-sättning

Under året har två nya tjänster för bygglovhandlägg-ning respektive planhandläggning inrättats. Tre personer (17 %) har slutat på egen begäran och en person har gått i pension (jämförs med att personalomsättningen under 2011 var 30 %). Fem personer har anställts under 2012. Årets resultat med avseende på handläggning av inkom-mande myndighetsärenden har inte påverkats negativt. Däremot har planarbetet och informationsarbetet fått stå tillbaka.

Gul

Uppfyllnadsstatus: Grön = uppfyllt. Gul = delvis uppfyllt. Röd = ej uppfyllt

13



tus

forts Samhällsbyggnadsnämnden

Hög servicegrad NKI > 70(högt betyg = 70-75)

NKI (nöjd kundindex) mäts vartannat år och det finns därför ingen aktuell siffra att redovisa. Flera åtgär-der har vidtagits för att öka nöjdheten hos företagare. Förvaltningen har deltagit i ett projekt med syfte att underlätta för livsmedelsföretagare. Bygglovprocessen har effektiviserats genom Lean-projektet och handlägg-ningstiderna har kortats till ca tre veckor för de enklaste ärendena, och ca fem veckor för ärenden med liten av-vikelse från deltaljplaner. Nämndärenden klaras i nästan 100 % av fallen inom 10 veckor.

Gul

Fritidsnämnden

Vi vill ha attraktiva och välbesökta fri-luftsanläggningar

Antal färdigställda smult-ronställen, måltal 5

5 smultronställen i naturen godkända av Upplandsstif-telsen Grön

Ranking i Naturvårdsver-kets årets friluftskommun, måltal topp 10

Ranking plats 5Grön

Vi vill verka för ett hållbart, brett och väl fungerande föreningsliv

Totalt 11 godkända guld-klubbar t.o.m. 2012 4 nya guldklubbar har tillkommit under 2012, totalt 10

Gul

En effektiv och kompetent förvalt-ning

Brukarenkäter, handlägg-ningstider av ärenden

Fritidsnämndens delar i KKiK har redovisats och ären-den har handlagts i tid Grön

Kulturnämnden

Uppfylla målen i biblioteksplanen senast 2015

Antal besök/utlåningar per invånare. Kundnöjdhet. Frisknärvaro

Total utlåning=126 055 (5,9/inv), antal besök=142 444 (6,7/inv) Mediabestånd = 119 617 (=5,5/inv), Öppet-hållande = 122 t/v. Öppettider efter kundernas önske-mål.

Gul

Tekniska nämnden

Rena lokaler Kundnöjdhet Sjukfrånvaro

Inga klagomål. Fortsatt låg sjukfrånvaro. Kostnadsef-fektiv verksamhet. Säkerställd fortsatt hög kunskapsnivå inom organisationen.

Grön

God framkomlighet på gator, vägar och gång/cykelvägar

TrafikvolymerGoda omdömen från trafikanter

Relativt goda omdömen om snöröjningen. G/C-vägs-planen har följts upp. Asfalteringsplanen har färdigställts. Grön

God tillgänglighet Uppfyllda myndighetskrav avseende tillgänglighet

Inga myndighetskrav under året. Inga möten med Tra-fik- och miljörådet under 2012.

Gul

Ekologisk närings- riktig kost

Kundnöjdhet.Sjukfrånvaro.Ätandefrekvens.Litet svinn

Ökad andel ekologiska råvaror. Fortsatt lågt svinn. Ökande ätandefrekvens. All mat näringsberäknas. Grön

14



tus

Barn- och utbildningsnämnden

Vi erbjuder alla barn och ungdo-mar en komplett barnomsorg och utbildningslinje med förskola, grund- och gymnasieskola.

Vi erbjuder alla delar i utbildningslinjen själva eller genom samverkans-avtal. Vi ska erbjuda barnomsorgsplats inom fyra månader.

Förskola, förskoleklass, grundskola 1-9, särskola och gymnasium finns i kommunen. Samverkansavtal finns med Uppsala och Tierp när det gäller gymnasieutbild-ning på program som vi inte själva har i kommunen. Teknikcollege i Uppland planeras starta ht 2012. Ande-len av kommunens 9:or som började på Bruks var 44% ht 2012. Alla som ansöker om barnomsorgsplats erbjuds plats inom fyra månader. Behovet av utökad försko-leverksamhet utreds utifrån beräknad inflyttning och bostadsförsörjningsplan.

Grön

BUN´s verksam-hetsområde är en attraktiv arbetsplats, där barn, elever och vuxna har möjlighet att utvecklas i ett livslångt lärande

Antal sökande till utlysta tjänster.NKI inom grundskolan ska ligga över 50

Antal utlysta tjänster under året var 95 stycken och totalt antal sökande var 533 personer vilket ger ett genomsnitt på 6 sökande per tjänst.NKI för elever ligger för fritidshem på 80, för lågstadie 81, för mellanstadie 67 och för högstadie på 38. NKI för föräldrar till barn ligger för fritidshem på 74, för lågsta-die 73, för mellanstadie 70 och för högstadie på 49.

Gul

NKI inom förskolan och gymnasieskolan ska ligga över 50

NKI för föräldrar till barn inom förskolan ligger på 80.NKI för elever på gymnasieskolan ligger för bruksgym-nasiet på 66 och för Forsmarks skola på 77.

Grön

Alla elever ska känna delaktighet i sitt lärande (brukarenkät)

Inom förskolan angav 95% av föräldrarna att barnen ges möjlighet till delaktighet. Elevers upplevda delaktig-het angavs till 83% i fritidshem, 84% i lågstadiet, 69% i mellanstadiet och 59% i högstadiet. Elevers upplevda delaktighet i gymnasiet angavs till 79% på bruksgymna-siet samt 76% på Forsmarks skola.

Gul

Socialnämnden

Rättsäker handlägg-ning och korrekta beslut

Kontaktpersoner/famil-jer och familjehem ska utredas enl. kommunens riktlinjer, med t.ex regis-terkontroll. 100 %

I 85 % av samtliga medgivanden framgår att registerkon-troll har gjorts.

Gul

Utveckling av närvård

Beslutade handlings-planer ska genomföras enligt tidsplan gällande vårdprocesser kring äldre, psykiatri i samverkan, barn-ungdom samt bero-endefrågor. 100 %

Beslutade handlingsplaner är presenterade och godkända av politiska styrgruppen för närvård, enligt protokoll från sammanträde den 29 november 2012.

Grön

15


Fullmäktiges övergripande mål God ekonomisk hushållningNämndens mål Styrtal/Indikatorer Kommentar Sta-

tus

KommunstyrelsenUppfylla resultat, soliditets, finansie-rings- och budget-mål

Inga budgetöverskridan-den. Inga inköp utanför avtal

Kommunen klarar inte resultat-, soliditets-, finansie-rings- och budgetmålet. Inköp har till del gjorts utanför tecknade avtal, men är på väg att förbättras alltmer. Röd

Beslut ska fattas ur ett ekonomiskt helhetsperspektiv i allt beslutsfattande

Bedömning från extern part, ex. revision

Någon extern bedömning har inte gjorts. Bedömningen är dock att de flesta beslut tas med hän-syn till ett ekonomiskt helhetsperspektiv. Gul

SamhällsbyggnadsnämndenRättvisa och rätt taxor/avgifter

100 % faktureras enligt fastställd taxa

Uppföljningar har gjorts i den interna kontrollen och kontinuerligt under året. Fakturering av myndighetsbe-slut enligt Miljöbalken sker sedan början av 2012 genom att uppgifter hämtas direkt ur ärendehanteringssystemet.

Grön

FritidsnämndenVi vill verka för en långsiktig god och kostnadseffektiv ungdomsverksam-het

2 nya mötesplatser för ungdomar

Alunda Fritidsgård startad, spontanidrottsplats Österby-bruk planeras Gul

Vi vill ha kostnads-effektiva idrotts-platser

1 ny förening som driver sin anläggning

Investeringsbeslut taget om renovering av tennisbanorna utomhus i Öregrund vilket medför att föreningen sedan kan ta över anläggningarna.

Gul

Kulturnämnden

Ökat kulturutbud inriktat på barn och ungdom, samt pensionärer på sär-skilda boenden och personer inom LSS

Sommaraktiviteter.Program i samarbete med studieförbund. Antal cirkeltimmar. Antal kultur-program

Mätning av styrtal har ej genomförts. Resurser för aktiviteter kopplade till dessa grupper. Samverkan med studieförbunden förskola, skola, fritids- och socialkon-toren. Extern finansiering (Skapande skola), kommunal medfinansiering, dock, nedsatt verksamhet hos studie-förbunden medför att kulturförvaltningen går miste om värdefulla samarbetspartners.

Gul

Tekniska nämndenKostnadseffektiv fastighetsförvalt-ning

Objekt som inte nyttjas fullt ut. Kundtillfredstäl-lelse. Underhållsplan

Avyttrat del av Hargshamn skola och Reuterskiöldska skolan. Lokalorientering upprättad. Grön

Ändamålsenliga lokaler

Kundnöjdhet Få klagomål. Avstämningsmöten med BUN anordnas kontinuerligt. Grön

Kostnadseffektiv förvaltning av ga-tor, g/c-vägar, par-ker, skog, lekplatser och gatubelysning

Goda omdömen från nyttjare

Maskiner och inventarier har inventerats under året.

Grön

Kostnadseffektiv VA-verksamhet

Relativt låg taxa. Underhållsplan

Maskiner och inventarier har inventerats under året. En kostnadsjämförelse med närliggande kommuner har upprättats. VA-kostnad per tomt i avslutade exploate-ringsområden har beräknats.

Grön

16



tus

forts Tekniska nämndenKostnadseffektiv renhållningsverk-samhet

Relativt låg taxa.Maskiner och inventarier har inventerats under året. En rättvisande avsättning för återställande av deponi har utförts.

Grön

Barn- och utbildningsnämndenBUN´s verksam-hetsområde är en attraktiv arbetsplats, där barn, elever och vuxna har möjlighet att utvecklas i ett livslångt lärande

Ingen elev ska uppleva sig kränkt

På frågan på hur många procent som säger att de inte blivit kränkta under innevarande läsår blev svaren: Fth 93%, Låg 97%, Mellan 73%, Hög 57% och Gy 84%.På frågan om man kände sig trygg erhölls följande svar: Fth 93%, Låg 93%, Mellan 89%, Hög 88% och Gy 97%.Enligt brukarenkäten 2012 känner sig 90% eller fler sig trygga i skolan. Kränkningar verkar vara vanligast i åk 8 där 40% anser att de kränkts någon gång eller oftare.

Gul

Barn och ungdo-mars bästa är alltid i fokus

100% lärare med lärarle-gitimation i grund- och gymnasieskolan fr.o.m. 2015.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan är 90% (Riket 89%). Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasiet är 88% (Riket 81%). Behörighet och ämnen som ingår i tjänsten måste dock i större utsträckning rättställas enligt behö-righetsförordningen.Fortsatt satsning på kompetensbreddning via lärarlyftet.

Gul

75% förskollärare med legitimation i förskolan. 100% fritidspedagoger på fritidshemmen.

Andelen förskollärare i förskolan är 46%. Ledigt tjäns-teutrymme utlyses som förskollärartjänster.Andelen fritidspedagoger/förskollärare på fritidshem-men är 42%. Ledigt tjänsteutrymme utlyses som fritids-pedagogtjänster.

Röd

Vi ska vara en fram-gångsrik skolkom-mun med höga kunskapsresultat - topp hundra.

Alla elever ska vid utgång-en av åk 2 vara läskun-niga enligt ett framtaget läsutvecklingsschema.

2012 bedömdes 92% av eleverna i åk 2 vara läskunniga. Det är en minskning jämfört med föregående läsår, då andelen läskunniga var 98%.Samtliga elever som bedömdes inte vara läskunniga hade åtgärdsprogram avseende läskunnighet. TIL = Tidig Intensiv Lästräning är en metod som används på de flesta skolor. Uppföljningar av elevers läsutveckling ska intensifieras och göras mer regelbunden.

Gul

Alla elever ska nå målen i åk 3, åk 6 och åk 9 i grundskolans alla ämnen.

Tillförlitlig dokumentation saknas för åk 3 och 6. Endast ämnesprovresultaten i svenska, matematik och engelska (åk 6) redovisas på kommunnivån. Lå 2011/12 nådde 65% av eleverna i åk 9 målen i alla ämnen. Det är en försämring med 10 procentenheter jämfört med föregående läsår. Dokumentationen i Infomentor i samtliga ämnen utvecklas och säkerställs för att möjliggöra en tätare uppföljning av kunskaps-resultaten och tidiga individulla insatser. Under läsåret 2012/-13 startar projektet ”Entreprenörskap i skolan” som syftar till högre måluppfyllelse

Gul

SocialnämndenVerksamheten be-drivs inom tilldelad ram

Budget i balans. 100% Resultat i förhållande till budget för 2012 -4 600 tkr (1,3%) Gul

17



tus

forts Socialnämnden

Effektivt resursut-nyttjande

Andelen ärenden som be-viljas försörjningsstöd mer än fyra månader ska vara mindre än 55 % av antalet försörjningsstödsärenden.

133 av 267 hushåll har uppburit ekonomiskt bistånd mer än 4 mån vilket motsvarar 50 %. Grön

Fullmäktiges övergripande mål Långsiktig hållbar utvecklingNämndens mål Styrtal/Indikatorer Kommentar Sta-

tus

Kommunstyrelsen

Klimatneutral kom-mun

Miljöindikatorer enligt fastställda lokala miljömål

En nulägesanalys har gjorts av kommunens fordonspark, tjänsteresor och energiåtgång i fastigheter och lokaler. Personbilsflottan består av 78 % miljöbilar. I samarbete med UL arbetar vi för att öka andelen tjänsteresor och resor till och från jobbet med kollektivtrafik. Genom att driftoptimera ventilationssystemenen på fyra skolor har 640 MWh el och värme (ca 560 000 kr) per år sparats. Hela 26 skolklasser och förskoleavdelningar deltog i Earth hour. Genom samarbete med Energikontoret i Mälardalen har kommunen tillhandahållit energirådgiv-ning till allmänhet och företag. Det finns ett fortsatt stort behov av att ta fram bra nyckeltal.

Gul

Gott företagsklimat Ranking Svenskt närings-livNKI Antal nystartade företag

Rankingen är i stort oförändrad från föregående år (plats 171 jfr 178). Trots att resan är positiv finns skäl att flagga för att ytterligare åtgärder måste vidtas för att nå målet NKI blev 65 att jämföra med rikssnittet på 66, alltså strax under genomsnittet/målet. Antal nystartade före-tag 2012 blev högre (97 st) än någonsin i Östhammars kommun och bättre än rikssnittet. Vi närmar oss vårt mål på 100 st/år.

Gul

God folkhälsa Levnadsindex.Självskattad hälsa.Ungdomsarbetslöshet

Inom liv och hälsa har inga nya undersökningar gjorts under 2012. När det gäller sysselsättningsfrekvens visar kommunen resultat på topp 30 nivå i riket. Sysselsätt-ningen har även ökat sedan 2011. Ungdomsarbetslös-heten har ökat under året, från 5,2% till 7,4%, vilket är i paritet med riksgenomsnittet. Detta är dock illavarslande då den totala arbetslösheten i kommun är avsevärt under genomsnittet. Ungdomsarbetslösheten utgör en alltför stor andel av arbetslösheten.

Gul

SamhällsbyggnadsnämndenLångsiktigt hållbart samhälle och god bebyggd miljö

100 % kunskap om anmäl-ningspliktiga inomhus-miljöer

Anmälningspliktiga inomhusmiljöer (hälsoskydd) är kartlagda. Grön

18



tus

forts Samhällsbyggnadsnämnden

Säkra livsmedel100 % besökta livsmed-elsverksamheter enligt verksamhetsplanen

Målet är uppnått med något enstaka undantag, som be-ror på att säsongsverksamheten har stängt innan kontroll har hunnit göras.

Grön

Förhindra och/eller begränsa män-niskors negativa påverkan på miljön

100% 2025(200 inventerade/år)

250 avlopp inventerades under 2012, men det är långt kvar till 100 %. Gul

Fritidsnämnden

Vi vill verka för en långsiktig god och hållbar folkhälsa för alla

Bibehålla antalet besökare på anläggningarna och i verksamheterna. 2 nya aktiviteter/mötesplatser som gynnar folkhälsan

Projekt +55 tillsammans med föreningar och Upplands Idrottsförbund och ny dragning av Upplandsleden invigd Filmspången.

Grön

Kulturnämnden

Främja ett rikt och brett kulturliv

90% svarar bra eller mkt. bra i musikveckans publi-kenkät. Minst 60% sålda biljetter.

Musikveckan=3 898 pers varav 3 431 betalande under 45 föreställningar. Som framgångsfaktorer kan följande räknas: ett huvudbibliotek i Östhammar med fyra filialer i övriga tätorter, personalens kompetens och engage-mang, Östhammars Musikvecka, ett starkt varumärke, aktiva föreningar och studierförbund, samverkan med föreningsliv, näringsliv och bildningsförbund, samverkan med andra kommunala förvaltningar, länsinstitutioner och organisationer

Grön

Stärka bildnings-nivån och främja demokratin

Minst 125 kvalitativa program/utställningar på biblioteken

Under 2012 genomförde biblioteken 87 utställningar och 79 program. Här spelar biblioteken en viktig roll med kreativa programutbud och utställningar. Kultur-föreningarna och bildningsförbund bidrar till att stärka bildningsnivån.

Grön

Skapa attraktiva miljöer för att främja trivsel och hälsa

Minst 1 092 konstverk i konstregistret. Minst 64 platser med deponerad konst.

1 092 konstverk på 64 olika platser. Kommunens konst-innehav en kulturell och ekonomisk tillgång. Grön

Tekniska nämnden

God energi- hus-hållning

Uppföljning energi-förbrukning och pris. Konverteringar

Strategi för energieffektivisering framtagen. Edskolan konverterad till närvärme. Grön

Attraktiva boende- miljöer

Lekplatsbesiktningar. Framförda synpunkter

Nya tomter framtagna i Hargshamn och Öregrund. Arbete pågår med fler tomter i Öregrund, Österbybruk och Alunda. En plan för reinvestering av lekplatser har tagits fram.

Grön

Utöka verksam-hetsområdet när det är miljömässigt försvarbart

VA-utbyggnad Gräsö kyrktrakt påbörjad under året. Grön

19



tus

forts Tekniska nämndenRena och han-tera kommunalt avloppsvatten på ett miljömässigt optimalt sätt

Energiförbrukning. Kemikalieförbrukning.Miljöpåverkan

Ombyggnationer för förbättrad slamhantering i Alunda och Östhammar ej utförda. Röd

God tillgång på vatten för framtida behov

Plan för ytterligare vattentäkt Öregrund upprättad. Ut-redning vattenförsörjning Österbybruk ej slutförd. Gul

Mängden hushålls-avfall som går till förbränning skall minska

Avfallsmängd. Sorteringsfraktioner

Hushållsavfall som gått till förbränning har minskat med 5%. Plan för informationsinsats för sortering av hushållsavfall ej upprättad.

Gul

Ändamålsenligt omhändertagande

Sortering.Deponering

Plockanalys utförd under året. Statistik saknas för åter-vunnet material. Gul


Vi ska vara en fram-gångsrik skolkom-mun med höga kunskapsresultat - topp hundra.

Alla elever ska nå målen i grundskolans alla ämnen. (Genomsnittligt merit-värde)

Lå 2011/12 blev det genomsnittliga meritvärdet 187,1 för åk 9. Det är i stort sett oförändrat resultat jämfört med föregående läsår. Dock har vi långt kvar till topp-hundra (278) bland landets kommuner. Under läsåret 2012/-13 startar projektet ”Entreprenörskap i skolan” som syftar till högre måluppfyllelse.

Gul

Alla elever ska nå målen i grundskolans alla ämnen.(Behöriga till gymnasiet)

Lå 2011/12 var 84% av eleverna i åk 9 behöriga till gymnasiet (avser behörighet till yrkesprogram, dvs god-känd i svenska, matematik och engelska plus fem andra ämnen). Lärarares tjänstgöring ”matchas” så att den stämmer med behörighetskraven.

Gul

De traditionella köns-mönstren ska minska, samt skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor utjämnas.

Lå 2011/12 nådde 66,0% av flickorna i åk 9 målen i alla ämnen, motsvarande andel bland pojkarna var 63,9%. Under läsåret 2012/-13 startar projektet ”Entreprenör-skap i skolan” som syftar till högre måluppfyllelse för både pojkar och flickor genom förändrade förhållnings-sätt och arbetsmetoder, som också i högre grad kan gynna pojkarnas lärande än traditionell undervisning.

Gul

Andelen elever som har en fullständig gymnasieut-bildning efter fyra år skall öka.

2012 hade 72,5% av eleverna på bruksgymnasiet en gymnasieutbildning efter fyra år, motsvarande siffra för 2011 var 69,7%%. Officiell statistik saknas för Fors-marks skola.

Grön

Socialnämnden

En attraktiv arbetsgivare

Statistik frisknärvaro Nöjd medarbetarindex. Frisktal 97 % av den totala arbetstiden

Frisktal av den totala arbetstiden utgör 93,9 %. Nöjd medarbetarindex har inte införts i kommunens verksam-heter. Personalkontoret ansvarar för att detta genomförs.

Gul

Antal medarbetare med minst undersköterskekom-petens. 60 %

Ca 63 % av medarbetarna har undersköterskekompe-tens.. Grön

20



tus

forts SocialnämndenÄldres och funk-tionshindrades boendesituation.

Andel verkställda beslut om boende/närvårds-plats.100 %.

Samtliga beslut särskilt boende är verkställda inom 3 månader. Grön

Rättssäker hand-läggning i barn och ungdomsärenden.

Införande av obligatorisk information i övervä-ganden/omprövningar gällande barnets helhets-situation (skola, sjukvård m.m.) 100 %.

I samtliga fall har överväganden/omprövningar skett i BBIC:s formulär där barnets/den unges utveckling beskrivs med underrubrikerna: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv. (Urval 50 %)

Grön

God friskvårds- och samverkanssatsning.

Minst 50% av verksam-hetens grupper ska under året inkomma med be-skrivning av en friskvårds- eller samverkanssatsning. 100 %

En beskrivning har inkommit från 11 av 27 enheter vilket motsvarar 41 %. Gul

Samverkan på strukturell nivå.

Socialnämnden och/eller dess arbetsutskott ska un-der året genomföra minst 12 strukturella samver-kansmöten.100 %.

Socialnämnden har uppnått fastställt mål. Nämnden har under året genomfört en mässa på temat det goda genom hela livet. Fem dialogmöten har genomförts med allmänheten. Ett antal träffar har skett med ideella föreningar såsom PRO, SPF, handikapprörelsen, övrigt föreningsliv, andra kommunala förvaltningar och andra vårdgivare.

Grön

21


Den finansiella analysen som presenteras på följande två sidor skall ses som en sammanfatt-ning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden 2010 – 2012. Den bygger på samma finansiella analysmodell som används i övriga delar i årsredovisningen, näm-ligen perspektiven resultat – kapacitet och risk – kontroll.

KommunenResultat – kapacitetUnder 2012 tog Östhammars kommuns löpande drifts-verksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 93,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarnas andel var 5,1 procent och finansnettot tog i anspråk 0,3 procent. Tillsammans tog de löpande nettokostnaderna 99,2 procent av kommu-nens skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen hade ett positivt resultat på 8,2 Mkr eller 0,8 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Jämfört med budget redovisade kommunen en positiv budgetavvikelse med +1,2 Mkr, då årets bud-geterade resultat inklusive tilläggsanslag uppgick till +7,0 Mkr. Verksamhetens nettokostnader redovisar en positiv budgetavvikelse på +4,0 Mkr. Exklusive finansförvalt-ningens resultat redovisar verksamheterna en negativ budgetavvikelse på -5,9 Mkr.Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning är 3,9 Mkr lägre än budgeterat. I resultatet på 8,2 Mkr ingår en positiv preliminär slutavräkning för 2012 på +9,8 Mkr. Skatteintäkterna blev -2,5 Mkr lägre än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning blev -1,4 Mkr mindre än budgeterat.Kommunens finansiella nettokostnader blev 3,4 Mkr 2012, en positiv budgetavvikelse med +1,1 Mkr. 2011 var finansnettot 6,2 Mkr, en minskning med 2,8 Mkr jämfört med 2011. Orsakerna till att finansnettot sjunkit är att marknadsräntorna har sjunkit något samtidigt som Östhammarshem och Hargs Hamn AB börjat betala borgensavgifter. Nettoinvesteringarna uppgick under 2012 till 58,9 Mkr, en minskning med 13,4 Mkr jämfört med 2011.När den löpande verksamheten och räntekostnaderna var finansierade hade kommunen 59,0 Mkr kvar av skat-teintäkterna. Det innebar att 100 procent av nettoinves-teringarna kunde skattefinansieras. Kommunens kassalikviditet som uppgår till 82 procent har förbättrats jämfört med föregående år.Soliditeten som anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med eget kapital uppgick 2012 till 51 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Pensionsförpliktelser uppgår till 508,9 Mkr 2012. Med samtliga pensionsförpliktelser inräknad

är soliditeten 2 procent vilket är lika jämfört med 2011. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt, till skillnad från likviditetsmåtten som visar betal-ningsberedskap på kort sikt.Kommunens totala skulder ökade med 20,1 Mkr under 2012 och uppgick till totalt 470,6 Mkr. De långfristiga skulderna har ökat med +1,5 Mkr och uppgår till 240,3 Mkr 2012.Kommunens upphandlade lån är fördelade enligt föl-jande:40 Mkr, fast ränta 3 år40 Mkr, fast ränta 5 år120 Mkr, rörlig räntaDe kortfristiga skulderna ökade med +18,6 Mkr och uppgår till 230,3 Mkr.

Kommunen i siffror 2010 – 2012Mkr 2010 2011 2012Bruttoomsättning 1 200 1 238 1 266Balansomslutning 913 1 006 1 044Investeringsvolym 72,3 72,3 58,9Skattesatser (kr)– Primärkommunal 22,18 22,18 21,69–Totalkommunal (ej kyrkoskatt) 32,55 32,55 32,84

Kommun/Finansiella nyckeltal 2010 – 2012Resultat och kapacitet 2010 2011 2012Kostn. andel av skatteint. 98,7 100,0 99,2Årets resultat (Mkr) 13,2 0,5 8,2Årets res./Skatteint. (%) 1,3% 0,0% 0,8%Självfinans.grad av investeringar 86% 70% 100%Soliditet 58% 53% 51%Soliditet inkl pensionsförpliktelse 8% 2% 2%Risk och kontroll 2010 2011 2012Kassalikviditet 34% 72% 82%Finansiella nettotillg. (Mkr) -244 -261 -250Borgensåtagande, (Mkr) 472 470 518Budgetavvikelse, resultat. 2 (Mkr) -6,4 -8,6 +4,0Balanskravet uppfyllt Ja Nej Ja

Risk – kontrollKassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga be-talningsberedskap. Vid 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringarKommunens likviditet i form av kassalikviditet var 82 procent 2012. En ökning med 10 procent jämfört med 2011. Ökningen är i huvudsak kopplad till bättre resul-tat samt lägre investeringsvolym jämfört med 2011. En stor del av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld som inte bedöms omsättas under de närmaste åren. Även den borträknad innebär kassalik-viditeten att kommunens finansiella beredskap inte kan anses tillfredställande. Som jämförelse kan noteras att kommunernas samlade kassalikviditet var ca. 96 procent 2011. För att stärka likviditeten måste kommunen redo-visa positiva årsresultat samtidigt som investeringarna måste hållas på en relativt låg nivå. Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 517,8

Finansiell analys

22


Mkr. Av dessa är 462,1 Mkr beviljade till kommunens helägda bostadsföretag Stiftelsen Östhammarshem. När det gäller Östhammarshem föreligger en viss bedömd risk då företaget under flera år visat svaga resultat trots relativt hög uthyrningsgrad. Dock har resultatnivån höjts de senaste åren. Bolagets soliditet är 10 procent 2012, vilket är lågt jämfört med liknande allmännyttiga bo-stadsföretag. Östhammars kommuns finansiella ställning kommer fortsättningsvis sättas under hård prövning. Det är där-för av yttersta vikt att kostnaderna anpassas till kommu-nens intäkter. Kommunen behöver också ha stor mar-ginal för att möta oförutsedda händelser och stärka den finansiella ställningen. Kommunfullmäktige har därför beslutat att 2% av skatteintäkter och generella statsbi-drag skall finnas kvar när verksamheten är finansierad.

Förvaltning av pensionsmedelKommunen har omfattande pensionsåtaganden som kommer att innebära stora utbetalningar i framtiden och utgöra kännbar belastning på resultaträkning och likvi-ditet.Avsättningar till pensioner uppgår vid årets slut till 26,8 Mkr inklusive löneskatt , en ökning med 5,6 Mkr jämfört med föregående år. Förändringen i huvudsak kopplat till att kommunen fr.o.m. 2012 redovisar pensionsåtagande för förtroendevaldaPensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 508,9 Mkr inklusive löneskatt, en ökning med 2,4 Mkr jämfört med föregå-ende år.Inga finansiella placeringar avseende pensionsmedel har gjorts.Summa pensionsförpliktelser är 535,7 Mkr inklusive lö-neskatt. Hela pensionsförpliktelsen har återlånats till i huvudsak investeringar.

God ekonomisk hushållningBalanskravet uppfylls 2012. Östhammars kommun har återställt det negativa balanskravsresultatet 2011.Avstämning (Mkr)Ingående balanserat resultat +131,8Resultat 2012 +8,2Justering reavinster -1,8Justerat resultat 2012 +6,4 +6,4Negativt balanskravsresultat 2011: -4,4Summa +2,0Utgående balanserat resultat +138,2

Kommunallagen anger att kommunen skall har en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär bland annat att varje kommun skall ange tydlig ambi-tionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställ-ning i form av finansiell målsättning.Nedan redovisas kommunens fastställda finansiella mål och hur de har uppfyllts. Östhammars kommun har des-sutom fastställt verksamhetsmål kopplat till god ekono-misk hushållning på ett strukturerat och likartat sätt för

alla verksamheter. Uppfyllande av dessa verksamhetsmål redovisas separat.ResultatmålKommunen uppfyller inte målet att resultatet skall upp-gå till minst 2 procent av summan av skatteintäkter, ge-nerella statsbidrag och utjämning. Resultatmålet uppgår till 0,8 procent 2012. SoliditetsmålSoliditeten inkl. alla pensionsåtaganden bör öka med minst 2 procent varje år. Soliditeten är lika med förgåen-de år och uppgår till 2 procent. Målet har inte uppfyllts.Finansieringsmål för investeringarMålet att investeringar på sikt skall finansieras till 100 procent av kommunens avskrivningar och resultat har uppfyllts 2012. Självfinansieringsgraden 2012 är 100%.BudgetmålVarje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslutad budget. Målet uppfylls delvis. Kulturnämnden och soci-alnämnden uppfyller inte budgetmålet. Övriga nämnder klarar budgetmålet. Sammantaget redovisar nämnderna en positiv budgetavvikelse på +4,0 Mkr.

Sammanställd redovisning (Koncernen)Bruttoomsättningen för koncernen Östhammars kom-mun var under 2012 1 381 Mkr. Årets resultat uppgick till 13,5 Mkr varav Östhammars kommun stod för mer-parten av överskottet. Alla koncernens företag redovi-sade överskott förutom räddningstjänsten. Totalt redo-visade koncernen ett bättre resultat jämfört med 2011.Koncernens totala investeringsvolym var högre än fö-regående år. Självfinansieringsgraden av investeringarna har försämrats. Kassalikviditet har förbättrats.Soliditeten uppgick till 36% vilket är något sämre jäm-fört med föregående år.

Sammanställd redovisning i siffror 2010-2012Mkr 2010 2011 2012Bruttoomsättning 1 325 1 357 1 381Balansomslutning 1 533 1 617 1 703Investeringsvolym 113 90 131

Årets resultat för bolagen i koncernen 2010-2012Mkr 2010 2011 2012Östhammars kommun 13,2 0,5 8,2Östhammarshem 10,5 9,4 4,3Hargs Hamn AB 0,1 1,7 1,2Önab - - -Dannemora Gruvf.AB 0,4 0,3 0,3Räddningstj. Norduppl -0,2 -0,5 -0,6Koncernen 24,0 11,4 13,4Finansiella nyckeltal 2010-2012Resultat och kapacitet 2010 2011 2012Nettok.andinkl fin.net. 97% 99% 98%Självfin.gr. av inv. 80% 96% 66%Soliditet 38% 37% 36%Risk och kontroll 2010 2011 2012Kassalikviditet 37% 70% 78%

23


DriftredovisningMkr Redovisning

2011Redovisning

2012Budget

2012Avvikelse

2012

Kommunstyrelse -127,9 -100,0 -102,6 2,6

varav finansförvaltning 10,5 24,6 14,7 9,9

varav kommunledningskontor -111,7 -100,1 -92,7 -7,4

varav arbetsmarknadskontor -26,7 -24,5 -24,6 0,1

Säkerhetsnämnd 0,1 0,1 0,0 0,1

Samhällsbyggnadsnämnd -4,5 -2,7 -5,4 2,7

Fritidsnämnd -19,1 -18,2 -18,5 0,3

Kulturnämnd -9,8 -10,0 -9,3 -0,7

Teknisk nämnd -55,5 -49,5 -49,5 0,0

Barn- och utbildningsnämnd -438,9 -456,4 -460,0 3,6

Socialnämnd -339,6 -356,1 -351,5 -4,6

Verksamhetens nettokostnad -995,2 -992,8 -996,8 4,0

Skatter och generella statsbidrag 1001,9 1 004,4 1 008,3 -3,9

Räntenetto -6,2 -3,4 -4,5 1,1

Årets resultat 0,5 8,2 7,0 1,2

24


Investeringsredovisning

Nämndernas nettoinvesteringar, Mkr Redovisning2011

Redovisning2012

Budget2012

Avvikelse2012

Kommunstyrelse 3,6 3,4 10,1 6,7 varav kommunledningskontor 0,2 0,2 7,0 6,8

varav IT kontor 3,1 2,6 2,0 -0,6

varav arbetsmarknadskontor 0,3 0,6 1,1 0,5

Samhällsbyggnadsnämnd 0,7 0,1 0,1 0,0

Fritidsnämnd 1,2 0,8 5,2 4,4

Kulturnämnd 0,0 0,3 3,4 3,1

Teknisk nämnd 65,6 52,1 79,7 27,6

varav affärsverksamhet VA 12,9 17,9 24,0 6,1

varav affärsverksamhet renhållning 3,3 0,0 1,0 1,0

Barn- och utbildningsnämnd 0,5 1,6 4,2 2,6

Socialnämnd 0,7 0,6 2,0 1,4

Nettoinvesteringar kommunen 72,3 58,9 104,7 45,8

Större investeringar, Mkr

Här redovisas investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 Mkr

Utgifter 2012 Totala utgifter

Budget 2012

Redo-visning

2012

Budget Redo-visat

Prognos Avvik-else

Färdigställda projektMarieberg Norra, exploateringsområde 0,1 0,7 9,0 10,7 - -1,7

Vretaskolan, ventilation- och köksombyggnad 0,1 0,1 12,0 13,7 - -1,7

Logården, köksombyggnad 0,1 0,3 4,7 5,4 - -0,7

Solängsområdet, VA-sanering 2,8 3,1 16,5 19,0 - -2,5

Gammelhusområdet, inköp 0,0 5,3 0,0 5,3 - -5,3

Pågående projekt

Utvecklingsarbeten Sjötorget, Östhammar 4,0 4,9 7,1 8,0 8,7 -

Österbyskolan, ombyggnad 10,0 3,2 80,0 3,4 80,0 -

Kavaröbro, exploateringsområde 3,0 1,5 15,0 2,0 15,0 -

Klockarbacken, exploateringsområde 4,0 5,2 13,0 6,0 13,0 -Kristinelund, exploateringsområde 0,0 4,2 6,0 4,2 7,2 -Vård- och omsorgsboende, Östhammar 0,5 1,3 154,0 1,6 154,0 -

Gräsö kyrktrakt, VA-anslutning 5,0 0,2 10,0 0,8 12,5 -

Karö våtmark, inköp och anläggning 5,0 3,0 12,0 3,1 12,0 -

25

FörvaltningsberättelseFörvaltningsberättelse

Kommunen har en personalintensiv verksam-het. Ungefär 63,3% av kommunens kostnader är personalkostnader. Personalen kan beskri-vas som ”kommunens dolda tillgång”, därför är det viktigt att uppmärksamma den ur olika perspektiv.

Vår personal2012-12-31 hade Östhammars kommun 1 698 tillsvida-reanställda, antalet har ökat i jämförelse med 2011. Anställda med arbetstidsförkortning minskade med 15 personer under 2012. I flera fall finns behov i verksam-heten att arbetstagare frångår arbetstidsförkortningen i det egna arbetet.Antal årsarbetare med allmänvisstidsanställning har minskat med 2,9% jämfört med 2011 och även antalet årsarbetare med visstidsanställning har minskat med 17,3% jämfört med 2011. Kostnaden för övertid har ökat med 1 312 900 kronor jämfört med föregående år, se tabell Personalnyckeltal. I timmar motsvarar det en ökning med 9 996 jämfört med 2011, det motsvarar i årsarbetare 5,55.Under 2012 arbetade timvikarier 332 807 timmar. Det motsvarar en kostnad på 50 108 135 kronor. Av de 332 807 timmarna har anhörigvårdare, avlösare, ledsaga-re och personliga assistenter utfört 53 302 timmar. Detta motsvarar 16% av 332 807 timmar. Det är en ökning med 0,1% jämfört med 2011.

Personalnyckeltal 2010 2011 2012Ant. tillsvidareanst 1 665,0 1 688,0 1698Antal årsarbetare 1 304,1 1 341,6 1361,2PersonalstrukturAntal kvinnor* 1 443

(86,7%)1 462

(86,6%)1 470

(86,5 %)

Antal män*229

(13,3%)231

(13,6%)228

(13,4 %)

Medelåld. män/kv. (år) 48,5 49,3 49,7Medelålder kvinnor 48,9 49,7 50,2Medelålder män 48,1 45,0 45,1Ant. m arbetstidsförkortn. 181 148 133Visstidsanställn (årsarb.) 96,1 110,7 91,5Allmänvisstidsanst.(årsarb) 79,2 100,7 97,8Övertid (tkr) 8 093,3 11 295,0 12 607

,9Omräknat till årsarbetare 29 35 41Pensionsavgångar 46 62 54TimavlönadeAntal timmar 288 721 302 184 332 807Motsv. antal årsarbetare 160,4 167,9 184,9Kostnad (Mkr) 40,7 43,9 50,1

*Antalet personer i kommunen är 1 698 men det finns 6 personer som arbetar inom två förvaltningar

Gruppering och fördelning av tjänsterKommunens verksamheter är kvinnodominerande. Av den tillsvidareanställda personalen är största delen kvin-nor.

ÅldersstrukturMedelåldern hos tillsvidareanställd personal har ökat un-der 2012 till 49,7 år.

PersonalomsättningUnder året har 140 personer lämnat sin anställning i Öst-hammars kommun. Av dessa har 54 personer slutat med någon form av pension. Pensionsavgångarna kommer att öka, och de närmaste sex åren kommer 348 personer lämna kommunen med pension (pensionsålder 65 år). Detta gör det viktigt att behålla de medarbetare som finns idag och att se till att alla kan arbeta fram till pensionsålder.

SjukfrånvaronDen totala sjukfrånvaron i kommunen har ökat under 2012.Antalet anställda med minst en karensdag har minskat med 0,01 % jämfört med 2011. Sjukfrånvaro redovisas i tabell, per nämnd och total sjuk-frånvaro.

Total sjukfrånvaro inkl sjukersättning och rehabi-litering

Total sjukfrånvaroinkl sjukers och rehabilitering (%) i förhållande till ordinarie arbetstid 1 jan - 31 dec 2010 2011 2012

Total sjukfrånvaro 5,5 5,0 5,6

Ålder< 29 år 6,0 4,9 5,430 - 49 år 4,8 4,8 5,6> 50 år 5,9 5,2 5,7

Kvinnor 5,9 5,2 5,8Män 3,6 3,8 4,5

Långtidssjukfrånvaro 43,0 38,1 40,1

Frisktal (anst. utan någon sjukfrånvaro)

32,4 31,4 31,4

Löner År 2012 utbetalades 541,8 Mkr i löner, arvoden och öv-riga ersättningar. För arbetsgivaravgifter och arbetsmark-nadsförsäkringar betalades 227,7 Mkr ut, den totala kost-naden för pensioner var 51,0 Mkr därav och löneskatten var 11,4 Mkr.

Personalekonomisk redovisning

26

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse

2010 2011 2012Timmar % Timmar % Timmar %

Arbetsmarknadskontor 12 144 6,8 13 624 7,1 14 237 8,1Barn- och utbildningsnämnd 54 152 5 49 929 4,7 55 524 5,3Byggnadsnämnd 372 1,4 0 0 0 0Fritidsnämnd 1 491 2,7 1 241 2,5 593 1,2Kommunledningskontor 4 561 3,4 3 142 2,7 5 883 3,9Kulturnämnd 162 0,7 182 0,8 294 1,4Miljö- och hälsoskyddsnämnd 232 3,3 0 0 0 0Samhällsbyggnadsnämnden 0 0 927 2,4 1 436 3,9Socialnämnd 68 882 6,5 64 816 5,8 70 977 6,1Teknisk nämnd 17 144 5,4 12 375 4,0 17 186 5,6Summa totalt 159 140 5,5 146 2360 5,0 166 130 5,6

Sjukfrånvaro i Östhammars kommun per nämnd

Arbetsmiljö och hälsaFriskvårdPersonalutskottet beslutade i maj 2012 att ersätta den tidi-gare förmånen med FriskvårdsCheckar. Värdet på den nya förmånen är detsamma som tidigare, dvs 500 kr per termin eller 1000 kr för helår.

FöretagshälsovårdUnder 2012 förbrukades flera timmar hos företagshälsovår-den än 2011. Den troliga orsaken till ökningen är ett fort-satt arbete med förebyggande åtgärder. Det har också under 2012 genomförts ett antal arbetsmiljökartläggningar vid ar-betsplatser med efterföljande arbete. ChefsutbildningarPersonalkontoret fortsätter sitt arbete med att verka för ett gott chefsstöd. Ett flertal chefsutbildningar har genomförts under 2012. Ett återkommande inslag är Ledardag, som genomförts se-dan 2010. Hela 100 deltagare deltog i 2012 års Ledardag. Deltagarna lät sig inspireras av en föreläsning om Träna Le-darskap av Palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborgs stad och en föreläsning om Ledarskap mot bättre vetande, om nya ledarutmaningar och föråldrade ledarideal av Mats Tyr-strup, ekon.dr. Handelshögskolan, Stockholm. Chefskandidatprogramet har fortsatt under 2012 med 7 hela utbildningsdagar för drygt 30 deltagare som representerar alla verksamheter i kommunen.Under hösten 2012 har Länshälsan haft en Arbetsmiljöut-bildning för våra chefer där 71 stycken deltog.

Under våren 2012 genomfördes en kurs i arbetslivsinriktad rehabilitering där 30 chefer deltog.Personalkontoret har även hållit i två introduktionsut-bildningar för nya chefer under 2012. Introduktionsut-bildningar behandlar frågor som personalkontorets stöd, kommunens organisation, lön, rutiner för friskvård och sjukdom, med mera. Syftet med introduktionsutbild-ningen är att ge cheferna en god grund i sitt chefskap om både centrala och lokala riktlinjer för personalansvar.Personalkontoret har även under året hållit i fyra om-gångar frukostmöten. Frukostmöten för kommunens chefer har genomförts sedan 2005 för att hålla cheferna informerade om personalkontorets arbete i frågor som berör deras verksamheter.SystemstödUtvidgning av Självservice Större delen av kommunens personal självrapporterar sina avvikelser från arbetstid varje månad via webben.LönerevisionI kommunens lönesystem HR-pluslön finns en modul, ”HR-plus lönerevision”, som är webbaserad. Genom detta verktyg förenklas arbetet med lönerevisionen för chefer och perso-nalkontor.AdatoSjukfrånvaron medför stora kostnader för kommunen. Den lagstadgade rehabiliteringskedjan med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan hjälper arbetsgivaren att anpas-sa och rehabilitera medarbetare tillbaka till arbetsplatsen i ett tidigt skede. Med sjukfrånvaro- och rehabiliteringsverktyget Adato får cheferna signaler om när ett rehabärende ska på-börjas.Under 2012 har personalkontoret vid ett flertal tillfällen haft utbildning för cheferna i Adato.Offentliga jobbNästan all rekrytering sköttes via rekryteringsverktyget ”Of-fentliga Jobb” som är ett webbprogram. Offentliga Jobb är ett komplett system för platsannonsering på Internet och intranät. Genom att använda oss av rekryteringsverktyget minskar vi administrationen av ansökningar, ökar träffsäker-heten i urvalet av kandidater samt standardiserar en effektiv rekryteringsmetodik.

27


ResultaträkningMkr

Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

Verksamhetens intäkter not 1 243,1 273,1 389,6 411,8Verksamhetens kostnader not 2 -1 188,2 -1 215,1 -1 283,7 -1 309,7Avskrivningar not 3 -50,1 -50,8 -73,7 -71,7Verksamhetens nettokostnader -995,2 -992,8 -967,8 -969,6

Skatteintäkter not 4 841,9 846,3 841,9 846,3Generella Statsbidrag och utjämning not 5 160,0 158,1 160,0 158,1Finansiella intäkter not 6 1,2 3,0 2,1 2,3Finansiella kostnader not 7 -7,4 -6,4 -23,2 -22,1Resultat före extraordinära poster o skatter 0,5 8,2 13,0 15,0

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0Bokslutsdispositioner not 8 0,0 0,0 -1,1 -1,2Skatter not 8 0,0 0,0 -0,5 -0,3Årets resultat 0,5 8,2 11,4 13,5

KassaflödesanalysMkr

Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 0,5 8,2 11,4 13,5Ökning (+)/minskning (-) av avsättningar not 17 2,9 6,0 3,8 11,5Justering för bokslutsdispositioner not 8 -1,6 -1,5Justering för av- och nedskrivningar not 3 50,1 50,8 73,7 71,7Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

53,5 65,0 87,3 95,2

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar not 14 -20,1 -12,3 -15,0 -33,7Ökning (-)/minskning (+) förråd mm not 13 -0,6 6,7 -0,6 6,9Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder not 19 -26,2 19,0 -35,7 40,9

Medel från den löpande verksamheten 6,6 78,4 36,0 109,3

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar not 9 -0,3 -0,5 -0,3 -0,5Förvärv av materiella anläggningstillgångar not 10, 11 -72,0 -58,4 -89,7 -130,4Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 12 - -0,3 -0,3Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 10, 11 0,7 1,8 0,7 3,7Omfört till omsättningstillg (expl.fastgh) not 13 0,6 3,5 0,6 3,5

Medel från investeringsverksamheten -71,0 -53,9 -88,7 -124,0FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning (+)/minskning (-) av övrigalångfristiga skulder not 18 115,5 1,5 104,7 25,0

Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga fordringar not 12 - - -0,5 12,4

Medel från finansieringsverksamheten 115,5 1,5 104,2 37,4

ÅRETS KASSAFLÖDE not 15 51,1 26,0 51,5 22,7

Likvida medel vid årets början 2,8 53,9 6,8 58,3Likvida medel vid periodens slut 53,9 79,9 58,3 81,0

28


BalansräkningMkr

Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar not 9 1,6 1,5 1,6 1,5Mark, byggnader och tekniska anläggningar not 10 758,9 774,0 1 365,8 1 419,0Maskiner o inventarier not 11 56,1 47,9 61,8 57,2Finansiella anläggningstillgångar not 12 29,5 29,8 20,0 7,9Summa anläggningstillgångar 846,1 853,2 1 449,2 1 485,6

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd/exploatering not 13 7,9 1,2 8,3 1,4Kortfristiga fordringar not 14 97,8 109,6 101,6 135,3Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0Kassa och bank not 15 53,9 79,9 58,3 81,0Summa omsättningstillgångar 159,6 190,7 168,2 217,7

SUMMA TILLGÅNGAR 1 005,7 1 043,9 1 617,4 1 703,3

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

SUMMA EGET KAPITAL not 16 529,2 533,5 598,9 607,4(varav årets resultat) 0,5 8,2 11,4 13,5

AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förplik-telser

not 17 21,2 26,8 24,5 26,8

Övriga avsättningar 4,8 13,0 10,4 19,6

Summa avsättningar 26,0 39,8 34,9 46,4

SKULDERLångfristiga skulder not 18 238,8 240,3 744,9 769,9Kortfristiga skulder not 19 211,7 230,3 238,7 279,6Summa skulder 450,5 470,6 983,6 1 049,5

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 005,7 1 043,9 1 617,4 1 703,3

Poster inom linjenBorgensåtaganden not 20 469,9 517,8Pensionsförpliktelser äldre än 1998, inkl löne-skatt

not 21 506,5 508,9

Avtalade leasingkontrakt not 22 3,6 1,9Externa hyresavtal not 22 391,3 400,3

29


Fem år i sammandrag

RESULTATRÄKNING (Mkr) 2008 2009 2010 2011 2012

Intäkter 203,5 211,8 228,5 243,1 273,1Kostnader -1 066,6 -1 096,5 -1 151,5 -1 188,2 -1 215,1Avskrivningar -44,2 -52,2 -49,1 -50,1 -50,8Verksamhetens nettokostnader -907,3 -936,9 -972,1 -995,2 -992,8

Skatteintäkter och generella statsbidrag 940,5 955,3 987,1 1 001,9 1 004,4Finansnetto -4,8 -1,2 -1,8 -6,2 -3,4Resultat före extraordinära poster 28,4 17,2 13,2 0,5 8,2

Extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Årets resultat 28,4 17,2 13,2 0,5 8,2

Nettoinvesteringar (Mkr) 129,7 76,5 72,3 72,3 58,9

BALANSRÄKNING (Mkr) 2008 2009 2010 2011 2012

Anläggningstillgångar 783,9 799,9 825,2 846,1 853,2Omsättningstillgångar 67,3 125,1 87,8 159,6 190,7Summa tillgångar 851,2 925,0 913,0 1 005,7 1 043,9

Eget kapital 498,3 515,5 528,7 529,2 533,5Skulder och avsättningar 352,9 409,5 384,3 476,5 510,4Summa skulder och eget kapital 851,2 925,0 913,0 1 005,7 1 043,9

FINANSIELLA NYCKELTAL 2008 2009 2010 2011 2012

Resultatets andel av skatteintäkter (%) 3,0 1,8 1,3 0,0 0,0Verksamhetens nettokostnad av skatteintäkter (%) 96,5 98,1 98,5 99,3 98,8Finansnettots andel av skatteintäkter (%) 0,5 0,1 0,2 0,6 0,3Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar (%) 56 91 86 70 100Kassalikviditet (%) 28 42 34 72 82Soliditet (%) 59 56 58 53 51Soliditet inklusive pensionsåtaganden (%) 3 4 8 2 2

ÖvrigtAntal invånare 21 434 21 391 21 373 21 387 21 262Utdebitering (kr) 22,18 22,18 22,18 22,18 21,69

Eget kapital (kr/inv.) 23 248 24 099 24 737 24 744 25 092Skulder/avsättningar (kr/inv.) 16 464 19 144 17 981 22 280 24 005

ResultaträkningMkr 2010 2011 2012Intäkter 1 515,7 1 572,0 1 624,0Kostnader -1 502,4 -1 571,5 -1 615,8

varav personalkostn -680,5 -730,9 -769,5varav lokalkostn -169,1 -176,3 -193,6

Nettokostnader 13,2 0,5 8,2Budget 6,2 1,4 6,9Budgetavvikelse 7,0 -0,9 1,3

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelsePolitisk verksamhet -14,1 -14,7 -0,6Infrastruktur, skydd mm -67,7 -66,1 1,6Fritid och kultur -32,6 -32,5 0,2Pedagogisk verksamhet -460,7 -458,0 2,7Vård och omsorg -368,7 -372,0 -3,3Särskilt riktade insatser -6,1 -5,3 0,8Affärsverksamhet -7,6 -8,9 -1,3Gem. kommunal service -39,2 -34,4 4,9Skatter och räntor 1 003,8 1 000,2 -3,7Summa 6,9 8,2 1,3

30


Noter

Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

Not 1 Verksamhetens intäkterVerksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 539,4 588,6 439,3 449,2varav reavinst vid avyttring av anläggningstillgångar 4,9 1,8 4,9 1,8varav jämförelsestörande post , återbetalning AFA 0,0 19,1 0,0 19,1Interna poster kommunen/elimineringar inom koncernen -296,2 -315,5 -54,6 -37,4Summa verksamhetens intäkter 243,2 273,1 384,7 411,8Not 2 Verksamhetens kostnaderVerksamhetens kostnader enligt driftredovisningen -1 484,4 -1 530,6 -1 338,3 -1 347,1varav reaförlust vid avyttring av anläggningstillgångar -0,2 - -0,2 -Interna poster kommunen/elimineringar inom koncernen 296,2 315,5 54,6 37,4Summa verksamhetens kostnader -1 188,2 -1 215,1 -1 283,7 -1 309,7Not 3 AvskrivningarPlanenliga avskrivningar -50,1 -50,8 -73,7 -71,7Summa avskrivningar -50,1 -50,8 -73,7 -71,7Not 4 SkatteintäkterPreliminära skatteintäkter 823,3 836,8 823,3 836,8Slutavräkning föregående år 3,1 - 3,1 -Slutavräkning innevarande år, prognos 15,5 9,8 15,5 9,8Mellankommunal utjämning - -0,3 -0,3Summa skatteintäkter 841,9 846,3 841,9 846,3Not 5 Generella statsbidrag och utjämningUtjämningsbidrag för inkomstutjämning 129,1 132,1 129,1 132,1Regleringsbidrag 21,9 10,5 21,9 10,5Kommunal fastighetsavgift 38,6 43,5 38,6 43,5Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning -13,7 -11,7 -13,7 -11,7Avgift för LSS utjämning -15,8 -16,3 -15,8 -16,3Summa generella bidrag och utjämning 160,0 158,1 160,1 158,1Not 6 Finansiella intäkterRänteintäkter 1,2 1,3 1,6 1,9Utdelning aktier och andelar - 0,7 - 0,3Övriga finansiella intäkter - 1,0 0,5 0,1Summa finansiella intäkter 1,2 3,0 2,1 2,3Not 7 Finansiella kostnaderRäntekostnader -5,6 -5,5 -20,7 -21,2Övriga finansiella kostnader -0,2 -0,2 -0,2 -0,2Räntekostnader pensionsavsättning -1,6 -0,7 -2,3 -0,7Summa finansiella kostnader -7,4 -6,4 -23,2 -22,1Not 8 Skatter och bokslutsdispositionerAvsättning till periodiseringsfond - - -1,1 -1,2Skatt på årets resultat - - -0,5 -0,3Summa skatter 0,0 0,0 -1,6 -1,5Not 9 Immateriella anläggningstillgångarRedovisat värde vid årets början 1,9 1,6 1,9 1,6Årets investeringar 0,3 0,5 0,3 0,5Årets avskrivningar -0,6 -0,7 -0,6 -0,7Redovisat värde vid årets slut 1,6 1,5 1,6 1,5Avskrivningstid 3-5 år 3-5 år 3-5 år 3-5 årLinjär avskrivningtid för alla immateriella tillgångar

Not 10 Mark, byggnader, tekniska anläggningarAnskaffningsvärde 1 357,3 1 413,2 2 210,1 2 316,6Ackumulerade av- och nedskrivningar -598,4 -639,2 -844,3 -897,6Bokfört värde 758,9 774,0 1 365,8 1 419,0Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år 10-100 år 10-100 årLinjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar

31


Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

Redovisat värde vid årets början 735,0 758,9 1 347,2 1 365,8Direktbokning mot eget kapital (byte av redovisningsprincip) - 3,9 - 3,9Investeringar 60,4 52,5 76,5 109,8Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstill-gångar

-0,6 -0,6 -0,6 -0,6

Avskrivningar -35,3 -37,3 -56,7 -56,5Överföring från eller till annat slag av tillgång -0,6 -3,4 -0,6 -3,4Redovisat värde vid årets slut 758,9 774,0 1 365,8 1 419,0

Not 11 Maskiner och inventarierAnskaffningsvärde 187,2 188,5 214,5 220,0Ackumulerade av- och nedskrivningar -131,1 -140,6 -152,7 -162,8Bokfört värde 56,1 47,9 61,8 57,2Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år 3-20 år 3-20 årLinjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier

Redovisat värde vid årets början 58,8 56,1 63,6 61,8Investeringar 11,6 5,9 13,8 13,2Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstill-gångar

-0,1 -1,2 -0,1 -3,1

Avskrivningar -14,2 -12,9 -15,5 -14,7Redovisat värde vid årets slut 56,1 47,9 61,8 57,2

Not 12 Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar koncernföretagÖsthammars Industrifastigheter AB 0,6 0,6 - -Östhammars Vård och Omsorg AB 1,0 1,0 - -Hargs Hamn AB 16,4 16,4 - -Grundfondskapital Östhammarshem 4,3 4,3 - -

Summa aktier och andelar koncernföretag 22,3 22,3 0,0 0,0Aktier och andelarUpplands Lokaltrafik, UL 0,4 0,4 0,4 0,4Kreditgarantiföreningen 0,1 0,1 0,1 0,1Kommuninvest 1,0 1,3 1,0 1,3Visit Östhammar AB 0,1 0,1 0,1 0,1Övriga 0,1 0,1 0,5 0,5Summa aktier och andelar 1,7 2,0 2,1 2,4Förlagsbevis Kommuninvest 3,8 3,8 3,8 3,8Bostadsrätter 0,1 0,1 0,1 0,1Långfristiga fordringarIdeella föreningar 1,5 1,5 1,5 1,5Dannemora Förvaltning AB - - 12,5

Summa långfristiga fordringar 1,5 1,5 14,0 1,5Summa finansiella anläggningstillgångar 29,5 29,8 20,0 7,9

Not 13 FörrådExploatering bostadstomter 1,4 1,2 1,4 1,2Exploateringsfastigheter 6,5 - 6,5 -Övriga förråd och lager - - 0,4 0,2Summa förråd 7,9 1,2 8,3 1,4

Not 14 Kortfristiga fordringarKundfordringar 8,4 16,8 16,9 23,9Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 70,8 76,3 72,1 80,5Övriga kortfristiga fordringar 18,6 16,5 12,6 30,9Summa kortfristiga fordringar 97,8 109,6 101,6 135,3

Not 15 Kassa och bankPlusgiro 1,0 0,4 1,0 0,4Bank 52,9 79,5 57,3 80,6Summa kassa och bank 53,9 79,9 58,3 81,0

32


Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

Not 16 Eget kapitalIngående balans eget kapital enligt fastställd balansräkning 528,7 529,2 588,3 598,4Direktbokning mot eget kapital (byte av redovisningsprincip) - -3,9 -0,7 -4,5Årets resultat 0,5 8,2 11,4 13,5Summa eget kapital 529,2 533,5 598,9 607,4

Not 17 AvsättningarAvsättning till pensionerIngående avsättning 15,1 17,0 18 19,7Förmånsbelopp 0,8 0,4 0,8 0,4Aktualisering - 1,4 0,0 1,4Årets utbetalningar -1,3 -3,1 -1,5 -3,1Ränteuppräkning 0,2 0,2 0,2 0,2Personalförändringar 1,6 3,0 1,6 0,3Övrigt 0,6 2,7 0,6 2,7Summa avsättning till pensioner 17,0 21,6 19,7 21,6Löneskatt 4,2 5,2 4,8 5,2Summa utgående avsättning till pensioner 21,2 26,8 24,5 26,8Övriga avsättningarÅterställande av deponiIngående värde vid årets början 4,3 4,8 4,3 4,8Korrigerat ingående värde p.g.a. förändrad redovisningsprincip - 7,8 7,8Nya avsättningar 0,5 0,4 0,5 0,4Utgående avsättning deponi 4,8 13,0 4,8 13,0Avsättningen avser återställande av deponi samt efterbehandlingskontroll. Första delen av deponin beräknas täckas 2017 till en beräknad utgift om 5,1 mkr, den andra delen beräknas täckas 2041 tilll en beräknad utgift om 5,1 mkrAvsättning obeskattade reserver och uppskjuten skattRedovisat värde vid årets början - - 4,8 5,5Nya avsättningar - - 0,7 1,1Utgående avsättning 0,0 0,0 5,5 6,6Summa övriga avsättningar 4,8 13,0 10,4 19,6Not 18 Långfristiga skulderLån i banker och kreditinstitut 200,0 200,0 706,1 729,6Medfinansiering Citybanan 15,2 13,8 15,2 13,8Medfinansiering Hargshamnsbanan 5,0 5,0 5,0 5,0Medfinansiering LV 288 14,0 14,0 14,0 14,0Övriga långfristiga skulder 4,6 7,5 4,6 7,5Summa långfristiga skulder 238,8 240,3 744,9 769,9Not 19 Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 45,5 61,3 55,5 93,0Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 63,2 74,1 79,0 91,0Övriga kortfristiga skulder 103,1 94,9 104,2 95,6 - varav VA-verksamheten 1,1 - 1,1 - - varav Renhållningsverksamheten 13,4 8,3 13,4 8,3Summa kortfristiga skulder 211,7 230,3 238,7 279,6Not 20 BorgensåtagandenStiftelsen Östhammarshem 463,2 462,1 463,2 462,1Dannemora Gruvfastighet AB 1,7 1,7 1,7 1,7Hargs Hamn AB 48,2 48,2S:a kommunägda företag 464,9 512,0 464,9 512,0Egna hem och småhus 1,2 1,0 1,2 1,0Föreningar 3,7 4,8 3,7 4,8Summa borgensåtaganden 469,8 517,8 469,8 517,8Östhammars kommun har i juni 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive mdlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på meddlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Östhammars kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kom-muninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 533 162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 516 942 704 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 525 470 912 kronor.

33


Kommunen 2011

Kommunen 2012

Not 22 Förpliktelser operationell leasingÅrets avgifterLeasing 3,9 4,0Serviceavtal 0,1 0,2Externa hyresavtal kostnader 30,8 34,7Summa årets avgifter 34,8 39,0Framtida avgifterLeasing 3,6 1,9 - varav förfaller inom ett år 2,5 1,4 - varav förfaller senare än ett år men inom fem år 1,1 0,5 - varav förfaller senare än fem år 0,0 0,0Serviceavtal 0,1 0,3 - varav förfaller inom ett år 0,1 0,2 - varav förfaller senare än ett år men inom fem år 0,0 0,1 - varav förfaller senare än fem år 0,0 0,0Externa hyresavtal 391,3 400,3 - varav förfaller inom ett år 29,1 35,8 - varav förfaller senare än ett år men inom fem år 88,5 98,7 - varav förfaller senare än fem år 273,7 265,8Summa framtida avgifter 395,0 402,6

Kommunen2011

Kommunen2012

Koncernen2011

Koncernen2012

Not 21 PensionsförpliktelserIngående ansvarsförbindelse 367,7 407,6 367,7 407,6Förmånsbelopp 17,0 9,7 17,0 9,7Aktualisering - 2,6 2,6Årets utbetalningar -13,8 -17,9 -13,8 -17,9Ränteuppräkning 3,9 1,7 36,7 1,7Personalförändringar 1,8 4,6 4,6Övrigt 31,0 1,3 1,3Summa pensionsförpliktelser 407,6 409,6 407,6 409,6Löneskatt 98,9 99,3 98,9 99,3Summa utgående ansvarsförbindelse 506,5 508,9 506,5 508,9

Utredningsgrad 92 % 93 % 92 % 93 %Del av pensionsförpliktelsen som tryggats genom försäkringPensioner intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen, mkr 0 0 0 0Pensioner intjänade efter 1998, pensionsavsättningen, mkr 20,5 22,4 20,5 20,5

Antal visstidsförordnandenPolitiker 3 3 3 3Tjänstemän 0 0 0 0

34


Allmänna redovisningsprinciperKommunen följer i huvudsak den kommunala redovis-ningslagen (KRL), samt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Resultaträkning, balans-räkning, finansieringsanalys och noter redovisas i Mkr med en decimal varför avrundningsavvikelser kan förekomma.

IntäkterEnligt rekommendation RKR 18 ska från 2010 investerings-bidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodi-seras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Öst-hammars kommun följer från och med 2011 denna rekom-mendation

AnläggningstillgångarMaskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd över-stigande 3 år eller med en anskaffningskostnad överstigande den av RSV fastställda gränsen för direktavskrivning, aktive-ras i balansräkningen. För kommunen gäller beloppsgränsen för direktavskrivning 20 tkr.Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Inves-teringsbidrag som erhållits före 2011 reducerar anläggnings-tillgångens anskaffningsvärde. Tillgången värderas i dessa fall till nettoanskaffningsvärdet vilket ligger till grund för plan-enlig avskrivning.Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedöm-ning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider.

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:Datorer och servrar 3-5 årÖvriga maskiner och inventarier 5-20 årBilar 5-10 årVerksamhetsfastigheter 10-33 årFastigheter för affärsverksamhet 20-33 årMarkanläggningar 20-50 årImmateriella anläggningstillgångar 3-5 årAktier, andelar, bostadsrätter och mark avskrivs inte.I kommunen påbörjas avskrivning av anläggningstillgångar månaden efter färdigställandet. Ränta påföres månaden efter att investeringsutgiften skett. Internräntan för 2012 är 4,2 %.Kommunen använder huvudmetoden för redovisning av lå-nekostnader, d.v.s. lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till.

LeasingEnligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 13.1 har kommunen upplysningsplikt om operationella och finansiella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs löpande.

PensionsskuldPensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kom-munen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden ”pensions-förpliktelser” som inte har upptagits bland skulder och av-

sättningar. Denna rad ligger under ansvarsförbindelse utan-för balansräkningen. Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Kommunen har beslutat att årligen betala ut intjänad pensi-on för individuell avsättning. Pensionskostnader för intjänad individuell del redovisas som upplupen kostnad i bokslutet. Den individuella delen betalas ut året efter intjänandeåret. Under ansvarsförbindelse finns de pensionsförpliktelser som tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998.Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 2.1 ska kommunen redovisa pensionsförpliktelser till för-troendevald enligt pensionsreglemente som ansvarsförbin-delse och avsättning. Kommunen har 2012 tre förtroende-valda som uppfyller kriterierna och ingår i beräkningen för avsättning och ansvarsförbindelsen.

ÅterställningskostnaderÅtagandet för återställande av kommunens deponi är från och med 2012 redovisade enligt Rådet för kommunal redo-visnings rekommendation nr 10.2. Övergången har redo-visats som en förändrad redovisningsprincip med bokning emot eget kapital.

Bidrag till infrastrukturella investeringarEnligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 6.2 har kommunen valt att redovisa bidrag till infrastruktu-rella investeringar som en direkt kostnad i resultaträkningen.

Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen upprättas enligt den kom-munala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. Det innebär att kommunen upprättar sin sammanställda redovisning på preliminära uppgifter från bo-lagen. Uppgifterna har dock genomgått revisionsgranskning i varje bolag.I bokslutet ingår moderbolaget Östhammars kommun och de bolag eller kommunalförbund i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar en röstandel av minst 50%, nämligen Stiftelsen Östhammarshem (100%), Hargs Hamn AB (78%), Kommunalförbundet Räddningstjänsten Norduppland (50%), och de vilande bolagen Dannemora Gruvfastighets AB (100%), Östhammars Vård och Omsorg AB (100%) och Östhammars Industrifastigheter AB (100%)Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvs-metoden med proportionell konsolidering. Med förvärvs-metoden menas att vid förvärvstillfället har förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens eget kapital. Den proportio-nella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i den sammanställda redovisningen.Bokslutet baseras på Östhammars kommuns värderings- och avskrivningsprinciper. Om principerna väsentligt avviker från varandra i kommun och kommunala bolag justeras bola-gens räkenskaper före sammanställningen.Inom den sammanställda redovisningen förekommer trans-aktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig ka-raktär mellan bolagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi.

Tillämpade redovisningsprinciper

35

Kommunens verksamhet

Östhammars kommun använder en modell för beskrivning och analys av kommunens verk-samhet. Följande fem perspektiv beskrivs och problematiseras; måluppfyllelse, årets viktiga händelser, prestationer och kvalitet, ekono-miskt resultat och årets verksamhet i ett fram-tidsperspektiv.

Verksamheten, kommunens målÖsthammars kommun erhåller årligen avgifter, skat-teintäkter och statsbidrag. För dessa skall kommunen utföra lagstadgad verksamhet, men också frivillig kom-munal verksamhet. Detta är den stora skillnaden mot ett privat företag. För en kommun är pengar ett medel för att skapa en verksamhet. För ett företag är det tvärtom, verksamheten är medel och pengar eller ekonomisk vinst är målet.Detta förklarar varför det är viktigt att försöka skapa modeller för att kunna mäta och utvärdera den verksam-het som kommunen utför. Kommunen skall ha en ”god ekonomisk hushållning”, och när detta mål är uppnått behövs inte mer pengar i ”kassan” utan då handlar det om att leva upp till de verksamhetsmål som sätts, dels av kommunen själv, dels av lagar och förordningar.

Fem viktiga perspektivFör att kunna följa och utvärdera verksamheten krävs olika modeller, mer eller mindre avancerade. Östham-mars kommun använder en modell som fokuserar på fem perspektiv, nämligen måluppfyllelse, årets viktiga händelser, prestationer och kvalitet, ekonomiskt resultat och årets resultat i ett framtidsperspektiv.

MåluppfyllelseUnder detta perspektiv redovisas hur nämnden har lyck-ats uppfylla de av fullmäktige och nämnden/förvaltning-en fastställda mål. Målen kan delas in i övergripande mål och delmål. En diskussion sker också i vissa nämnder hur man har lyckats leva upp till de lagar, förordningar och planer som berör nämndens verksamhet. Ett sådant exempel är hur barn- och utbildningsnämnden har lyck-ats svara upp mot skolplanen.

Årets viktiga händelserHär redovisas de viktiga händelser som har inträffat un-der året inom nämndens verksamhetsområde. Det kan gälla både drift- och investeringssidan. Exempel är start av ett nytt sjukhem, nya platser i barnomsorgen etc. En fokusering sker på verksamhetsförändringar under året.

Prestationer och kvalitetHär redovisas eventuella förbättringar och försämringar avseende nämndens kvantitativa och kvalitativa resultat. När det gäller det kvalitativa resultatet handlar det oftast om att försöka beskriva eventuella upplevda kvalitetsför-ändringar då det oftast inte finns tillgängliga nyckeltal. Det är dock viktigt att beskriva detta då det ger oss ett förhållningssätt till verksamheten som blir mer flerdi-mensionell.

Ekonomiskt resultatHär redovisas en ekonomisk analys av verksamheten. Det innebär både en analys av nämndens resultaträkning och enskilda verksamhets- eller organisationsområden. Väsentliga avvikelser, positiva som negativa, lyfts fram och kommenteras. En koppling görs mot måluppfyllelse och viktiga verksamhetsförändringar. Här beskrivs också på ett översiktligt sätt nämndens investeringsutfall.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivUnder denna rubrik diskuteras årets resultat ur ett fram-tidsperspektiv. Vad har nämnden lärt sig av året som gått? Har den t ex funnit nya former för att bedriva någon verksamhet och vad innebär det i så fall för framtiden?

Modell för analys av verksamheten

36


Här redovisas finanshändelser tillhörande verksam-hetens nettokostnader eller ”resultat 1”.Oftast är sådana händelser ej planerade eller budge-terade och unika för det enskilda redovisningsåret.Övriga finansiella poster såsom skatteintäkter, ge-nerella statsbidrag och finansnetto redovisas i för-valtningsberättelsens finansiella analys.

PersonalomkostnaderÅterbetalning av inbetalda premier för 2007 och 2008 från arbetsmarknadsförsäkringar med +19,1 Mkr.

Semesterlöneskuld och upplupna lönerMinskning av semesterlöneskulden med 1,2 Mkr (inkl PO-påslag). 0,6 Mkr har bokats upp som förändring av upplupna timlöneersättningar. Summa förändring +0,6 Mkr.

PensionerPensionskostnader faktureras kommunen löpande för intjänande före 1998. Kostnaden för pensionsutbetal-ningarna är 1,2 Mkr högre än budgeterat då den all-männa pensionen har sänkts även 2012, den s.k. brom-sen i pensionssystemet. Enlig Skandias beräkningar ska förändringen upphöra 2013.

Årets pensionsintjänande belastar resultatet direkt och är 8,3 Mkr högre än vad som finansierats av PO-pålägg.Merparten av differensen beror på att pensionsåtagande för kommunens heltidsarvoderade kommunalråd inte ti-digare har tagits upp som skuld. Enligt rekommendation från redovisningsrådet skulle sådana pensionsåtagan-den tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balans-räkningen som då inte blir resultatpåverkande. Denna praxis håller nu på att förändras så att skulden också borde redovisas som en avsättning i balansräkningen. Östhammars kommun har valt att ta in pensionsåtagan-det i balansräkningen enligt Skandias beräkningar vilket påverkar resultatet 2012.En annan orsak till differensen är att den del av PO-pålägget (6,83%) som avser pensionsintjänande inte fullt ut täcker pensionspremierna. En av orsakerna kan vara att fler anställda tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp vilket innebär att kommunen utöver den avgiftsbestämda pen-sionsdelen också måste avsätta en förmånsbestämd del. Under 2013 ska därför en analys göras hur stort pålägget behöver vara för att täcka pensionspremierna.

KapitalkostnaderAvvikelsen mot budget är -0,4 Mkr

KOMMUNSTYRELSENFinansförvaltning

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelsePersonalomkostnader 0,0 19,1 19,1Sem.löneskuld o uppl.löner 0,0 0,6 0,6Pensioner, intjänade före 1998 -19,9 -21,1 -1,2Pensioner, årets intjänande 0,0 -8,3 -8,3Kapitalkostnader 34,6 34,2 -0,4Summa 14,7 24,4 9,7

37


ResultaträkningMkr 2010 2011 2012Intäkter 50,1 57,3 51,9Kostnader -179,5 -195,8 -176,5


Nettokostnader -129,4 -138,5 -124,7Budget -131,9 -131,1 -117,4Årets resultat 2,5 -7,3 -7,3

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseKommunkansli -22,1 -28,7 -6,6Ekonomikontor -5,9 -6,2 -0,2Kollektivtrafik -6,0 -6,5 -0,5Personalkontor -11,2 -10,4 0,8IT-kontor -23,5 -23,4 0,0Tillväxtkontor -6,0 -5,7 0,3Räddningstjänst -17,9 -19,2 -1,2Arbetsmarknadskontor -24,6 -24,6 0,1Summa -117,4 -124,7 -7,3Nettoinvesteringar 10,1 3,4 6,7Kansli 6,8 0,1 6,6Ekonomi 0,3 0,0 0,3IT-kontor 2,0 2,6 -0,6Arbetsmarknadskontor 1,1 0,6 0,4

Kommunledningskontoret (kommunkansli, tillväxt-, ekono-mi-, personal- och IT-kontor) skall bl.a. lämna stöd och service till förvaltningar och nämnder samt arbeta för en kommunal helhetssyn. Målet är att medarbetare skall känna delaktighet och uppskattning samt att få ta ansvar.Arbetsmarknadskontoret där enheten för arbete och sys-selsättning erbjuder funktionshindrade arbete, praktik och sysselsättning och vuxenutbildningen erbjuder ut-bildning i olika former till prioriterade målgrupper med fokus på sysselsättning.

MåluppfyllelseUtifrån kommunfullmäktiges övergripande verksam-hetsmål har kommunstyrelsen satt följande mål.God kommunal service (KFs mål) Attraktiv arbetsgivare, (målet uppfyllt)Effektiv och kompetent organisation, (målet delvis upp-fyllt)Hög tillgänglighet och öppenhet, (målet delvis uppfyllt)Erbjuda vuxenutbildning med hög kvalitet inom samt-liga skolformer (målet delvis uppfyllt)Erbjuda funktionshindrade utvecklande arbete, praktik eller sysselsättning (målet uppfyllt)God ekonomisk hushållning (KFs mål) Uppfyllande av finansiella mål, (målet ej uppfyllt)Beslut ska fattas ur ett ekonomiskt helhetsperspektiv, (målet delvis uppfyllt) Långsiktig hållbar utveckling (KFs mål) Klimatneutral kommun, (målet delvis uppfyllt)Gott företagsklimat, (målet delvis uppfyllt)God folkhälsa, (målet delvis uppfyllt)

Flertalet av målen är av långsiktig karaktär och spänner över alla nämnders ansvarsområden. Utifrån de hand-lingsplaner som fastställts har ett flertal aktiviteter ge-nomförts för att målen ska kunna uppfyllas så långt som möjligt. De finansiella målen kommenteras särskilt i den

finansiella analysen i förvaltningsberättelsen. Det pågår ett arbete att ta fram nya verksamhetsmål, alla med mät-bara styrtal.

Årets viktiga händelserTvå större strukturella förändringar har trätt i kraft 2012.En gemensam nämnd för räddningstjänst för Östham-mars, Tierps och Uppsala kommuner bildades 1 janua-ri 2012 med Uppsala kommun som värdkommun. All verksamhet förutom beredskapsfrågor övergår till den nya nämnden. Nämnden ska på ett effektivt sätt ta till vara de gemensamma resurserna för räddningstjänst i kommunerna. Nuvarande kommunalförbund Rädd-ningstjänsten Norduppland avvecklas under 2013.En ny kollektivtrafikmyndighet har bildats i Uppsala län fr.o.m. 2012. Samtliga kommuner har lämnat över ansva-ret för kollektivtrafiken till landstinget. För att finansiera huvudmannaskapsförändringen har en skatteväxling ge-nomförts motsvarande 49 öre per skattekrona mellan kommunerna och landstinget. Skatteväxlingens finan-siella effekter för Östhammars kommun är marginella, då skattebortfallet i stort motsvaras av tidigare budgete-rade medel för kollektivtrafiken.Genomförandeavtal har tecknats mellan Trafikverket och Östhammars kommun, avseende en snabbare om-byggnad av väg 288. Trafikverkets intention är att vägen ska färdigställas under år 2017, istället för år 2021 som angivits i länsplanen. Kommunen medfinansierar fram-tagandet av projekteringshandlingar med 14 Mkr. Belop-pet är avsatt i 2010 års bokslut.F.d. stadshotellet, kv. Stadskällaren i Östhammar har överlåtits till Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ska använda fastigheten till kontorslokaler för sin verksamhet.Ett principavtal har tecknats mellan Credentia AB och Östhammars kommun avseende exploatering av om-rådet ”Cirkusplatsen” i Östhammar för flerbostadshus upplåtna med i första hand bostadsrätt.

KOMMUNSTYRELSEN

38


Östhammars kommun har beslutat att kommunen ska komma att ingå i en gemensam pensionsstiftelse i Upp-sala län för att trygga utfästelser om pension, som getts av kommunen till dess arbetstagare och deras efterle-vande.Beslut har tagits att bygga ett nytt särskilt boende för äldre i Östhammars tätort. Boendet kommer att ersätta nuvarande äldreboende Solgården.

Ekonomiskt resultatDet totala resultatet för kommunstyrelsen 2012 blev -7,3 Mkr. Positivt resultat visar personalkontor, tillväxtkontor och arbetsmarknadskontor. .Kommunkansliets underskott hänför sig till största delen av ej budgeterade kostnader för projekten Lean och Kul-tur- och värderingar samt även att den politiska verk-samheten är underbudgeterad.Underskott för ekonomikontoret beroende av tillfäl-ligt större personalkostnader och utbildningsinsatser vid personalbyten.Kollektivtrafiken har eftersläpande kostnader hänfört till huvudmannaskapsförändringen.Underskott för räddningstjänsten då ersättningen till Uppsala kommun enligt slutligt avtal blev högre än bud-geterat.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivNämnden har under året bedrivit förändringsarbeten inom flera olika områden. Förändringar som väl speglar de utmaningar och krav framtiden och våra medborgare ställer. Utmaningen ligger i att möta den demografiska utvecklingen med en kommun som kan attrahera flera målgrupper till inflyttning samtidigt som vi kan erbjuda service, inflytande, kvalitet och trygghet i våra kärnverk-samheter till våra medborgare och företag.En kommungemensam kundtjänst, Östhammar Direkt, att införa Lean som arbetssätt, genomförandet av dialo-ger inom projektet Kultur och värderingar, införandet av kommunfullmäktiges prioriterade mål samt program-arbetet med översiktsplanen är alla delar i att göra Öst-hammars kommun till en attraktiv plats att bygga, bo och leva.Förändringsarbeten kräver tid och medel, nämnden be-höver därför skapa sig bättre framförhållning, ekonomis-ka resurser och planeringsförutsättningar för att genom-föra beslutade och framtida förändringsprojekt. Utifrån kommunfullmäktiges mål om minskade admi-nistrativa kostnader behöver även nämnden överväga andra driftsformer under 2013-2014, främst samarbeten mellan kommuner men även samarbeten med såväl ideell som privat sektor.

39



varav personalkostn -0,1 -0,2 -0,2varav lokalkostn 0,1 0,0 0,0

Nettokostnader 0,2 0,1 0,1Budget 0,0 0,0 0,0Årets resultat 0,2 0,1 0,1

Lokala säkerhetsnämnden

VerksamhetsområdeDen lokala säkerhetsnämndens uppgifter framgår av kärn-tekniklagen (SFS 1984:3) §§ 19 - 21 och instruktionen för lokala säkerhetsnämnder (SFS 2007:1054). Nämnden skall följa säkerhets- och strålskyddsarbetet och inhämta infor-mation om planerat eller utfört säkerhets- och strålskydds-arbete vid de kärntekniska anläggningarna i Forsmark, inhämta information om planeringen av beredskapen mot kärnenergiolyckor vid anläggningarna samt sammanställa materialet och informera allmänheten om det.

Årets viktigaste händelserLokala säkerhetsnämnden har under 2012 haft fem stycken sammanträden. De punkter som togs upp vid sammanträ-dena var:9 februari 2012

• SSM:s rapport, ”Översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot”.

• Avhandling vid Kunglig Tekniska Högskolan, Formalisering och yrkeskunnande – en explorativ studie om säkerhetskulturen inom kärnkraftsindu-strin.

• Info från Forsmark: Arbetsmiljöcertifiering, SSM:s utredning om fysiskt skydd och FKA:s reflektioner på genomförandet och effekthöjning Forsmark 2.

8 mars 2012• Utfallet av stresstesterna i de svenska kärnkraftver-

ken. • Formalisering av yrkeskunnande, en explorativ stu-

die om säkerhetskulturen inom kärnkraftsindustrin.• Länsstyrelsen informerar om arbetet med ny orga-

nisation för beredskap m.m.• Remiss: Förslag till ändring av Strålsäkerhetsmyn-

dighetens föreskrifter, ((SSMFS 2008:23).• Polismyndighetens insatsstyrka för Forsmark.

7 juni 2012 • SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering för Fors-

mark.• Information från Formars Kraftgrupp AB: Åt-

gärdsplan efter stresstesterna. Läget för revision och effekthöjning i Forsmark 2. OHSAS – system för bättre arbetsmiljö. Ny simulator för Forsmark 3.

• Länsstyrelsen informerar om ny utrymningsstation i Skärplinge, regeringsuppdraget om revidering av alla planer, Länsstyrelsens deltagande i socialstyrel-

sens obeservatörsresa till Japan angående sanering och avfallshantering, nästa Grepenövning och att KKO Havsörnen blir i november 2013.

• Rapport från OEDD/NEA:s workshop ”Crisis Communication: Facing the challenger”.

• Polismyndighetens insatsstyrka i Forsmark.13 september 2012

• Polismyndigheten i Uppsala län informerar om polismyndighetens insatsstyrka för Forsmark.

• Forsmarks Kraftgrupp AB informerar om: Utfall och summering av årets revisioner. Åskpåverkan på batterisäkrat växelspänningsnät vid Forsmark 3. Läget effekthöjning vid Forsmark 2. Anmälning av uppdragstagaren till SSM. Detta med anledning av att SSM funnit brister i hanteringen vid OKG och Ringhals.

• SSM informerar om: Remiss av SSM:s förslag av Europarådets direktiv 2011/70/Euratom om inrät-tande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioak-tivt avfall.

8 november 2012• Avstämning av öppna mötet i Gimo med anledning

av händelserna i Forsmark 9-10 oktober 2012.• Avstämning av Blockövningen/Grepenövningen.• Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till

nya avgiftsnivåerna i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.

• Information från Forsmarks kraftgrupp AB: Greenpeace händelsen. Kommentarer över SSM:s rapport till regeringen med anledning av Green-peace händelsen.

ÖvrigtStudiebesök i Studsvik 2012-10-10 på HCL labbet och för-bränningsanläggningen och Studsvik Nuclear AB presente-rades.Öppet möte i Gimo med anledning av Greenpeace händel-serna.Östhammars kommun har deltagit i två KSO sammanträden. Lokala säkerhetsnämnden har via sitt presidium varit repre-senterat på ENEF möten i Luxemburg via GMF, 3-5 oktober och 19-20 december 2012.Lokala säkerhetsnämnden har vidare varit representerat vid NEA-OECD:s konferensen ”Crisis communication: FA-CING the challenges” i Madrid 9-10 maj 2012. Detta var också ett engagemang via GMF och säkerhetsnämndens pre-sidium deltog.

40




Nettokostnader -5,1 -4,5 -2,7Budget -6,0 -6,1 -5,5Årets resultat 0,9 1,6 2,7

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -0,8 -0,8 0,0Kartverksamhet -1,1 -0,8 0,3Bygglovsverksamhet 0,5 1,7 1,2Planeringsverksamhet -1,4 -0,3 1,1Miljö- o hälsoskydd -2,7 -2,6 0,1Summa -5,5 -2,7 2,7

Nettoinvesteringar 0,1 0,1 0,0

MåluppfyllelseSamhällsbyggnadsnämnden har fastställt verksamhetsmål för 2012. Fullmäktiges mål för God kommunal service ska uppnås genom god verksamhetsplanering, effektiv hand-läggning och god arbetsmiljö. Genom införandet av Lean som arbetsmetod i bygglovhandläggningen har effektiviteten ökat. Verksamhetsplanering har införts inom alla områden, vilket förbättrar nämndens möjlighet att styra resurserna till prioriterad verksamhet.Under målet God ekonomisk hushållning pågår arbete för att säkerställa att alla ärenden faktureras i enlighet med Kom-munfullmäktiges beslutade taxa.För att nå målet Långsiktigt hållbart samhälle har hälsos-kyddsinventeringar och riskklassningar gjorts av inomhus-miljöer i alla anmälningspliktiga verksamheter. Ett projekt har också genomförts i Östhammars tätort för att komma tillrätta med bristfällig tillgänglighet, så kallat Enkelt avhjälpta hinder. En satsning har gjorts för att genomföra alla livsmed-elskontroller som debiteras genom årliga avgifter. Den en-skilt största identifierade framgångsfaktorn för att förhindra negativ påverkan på miljön är att bristfälliga enskilda avlopp åtgärdas. Nämnden har beslutat att 200 enskilda avlopp ska inventeras under året, vilket har uppnåtts med god marginal.

Årets viktiga händelser• Övergången till ett gemensamt koordinatsystem

(Sweref) för kartor i hela riket har avslutats.• 250 enskilda avlopp har inventerats.• Ansvaret för att ta fram en ny översiktsplan har

överförts från Samhällsbyggnadsnämnden till Kom-munstyrelsen.

Prestationer och kvalitetBygglov och planering. Plan- och bygglagen ställer krav på hand-läggning och beslut om bygglov inom 10 veckor. Handlägg-ningstiderna har minskats till under 3 veckor för enklare bygglov som inte kräver nämndbeslut. Beslut om bygglov med mindre avvikelser mot gällande detaljplan fattas inom 6 veckor.622 bygglovansökningar och anmälningar har inkommit un-der 2012, vilket är en minskning från 2011 års 682 ärenden. Arbetsinsatsen per bygglov har ökat kraftigt efter den nya Plan- och bygglagens införande och ytterligare en bygglov-handläggare har rekryterats under hösten.Den ökade administrationen för bygglovhandläggning har medfört att nämnden inte hunnit uppfylla det detaljplane-

ringsbehov som finns. För att nämnden ska klara att ta fram detaljplaner i snabbare takt har ytterligare resurser tillförts under hösten. Under 2012 startades 12 nya planer och 6 st har vunnit laga kraft.Ett projekt avseende tillsyn på handikappanpassning har ge-nomförts i Östhammars tätort, för att förbättra tillgänglighe-ten till lokaler där allmänheten har tillträdeMiljö- och hälsoskydd samt Livsmedelskontroll. Inom samtliga områden har den planerade tillsynsmängden ökat jämfört med tidigare år. Antalet livsmedelskontroller har nu nått en nivå där ytterligare ökning inte ska förväntas. Samtliga an-mälningspliktiga verksamheter, där nämnden ska utföra till-syn på inomhusmiljöer, har fått besök. Handläggningen av strandskyddsdispenser har förbättrats genom att platsbesök införts som en rutin. Antalet ansökningar om dispens har va-rit lika många som under 2011 (53st). Tillsyn på lantbruk och inventering av enskilda avlopp har påbörjats och genomförs enligt planeringen.

Ekonomiskt resultatIntäkterna från nämndens verksamhet har varit högre än budgeterat. Nämnden har därvid kunnat finansiera en ny bygglovhandläggartjänst och en planhandläggartjänst.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivStora utmaningar väntar Samhällsbyggnadsnämnden för att komma ikapp i detaljplaneringsarbetet. Etableringen av ett eventuellt slutförvar, tillsammans med att Dannemora gruva åter har öppnats, bidrar till ett ökat tryck på planering av bo-stads-, handels- och industritomter. Nämnden måste arbeta proaktivt för att möta det ökande behovet.Ett politiskt målarbete för framtagandet av en ny översikts-plan har pågått under 2012, men under 2013 behöver resur-ser avsättas för det praktiska arbetet med att ta fram underlag.Det påbörjade arbetet med avloppsinventeringar visar att många av de enskilda avloppsanläggningarna kommer att be-höva åtgärdas. Det medför att fler ansökningar om tillstånd för enskilda avlopp behöver handläggas under kommande år.Arbetet med att inventera tillgängligheten, till lokaler där allmänheten har tillträde, har pågått sedan 2011 och väntas pågå under kommande år.Behovet av information kring nämndens verksamhet är stort. En uppdaterad hemsida med information om gällande regler och krav förväntas bidra till ökad kunskap hos allmänheten och företagare.

Samhällsbyggnadsnämnden

41



varav personalkostnad -11,4 -11,5 -10,1varav lokalkostn -4,3 -4,9 -4,7


MåluppfyllelseDen återställda delen av Upplandsleden, ”Filmspången” har invigts. Hummelfjärdsprojektet etapp 1 pågår och LONA-medel för etapp 2 (sjömilen) är beviljat. Vid Naturvårdsver-kets tankesmedja för friluftsliv hamnade vi i år på en 5:e plats bland Sveriges kommuner. Vi har återstartat fritidsgården i Alunda och har därmed fyra fritidsgårdar i drift.Fyra idrottsföreningar har godkänts som nya ”guldklubbar”.

Årets viktiga händelserBeslut har tagits om gemensam kultur- och fritidsförvalt-ning och Tekniska nämnden övertar fastighetsskötsel, in-vesteringar och underhåll för de lokaler och anläggningar som hyrs för fritidsnämndens verksamhet.Tekniska nämnden kommer även att överta huvudansvaret för avtal och arrenden.Fritidsgården i Alunda har återinvigts i fina lokaler i ”gamla syslöjden” vid Olandsskolan.Öregrunds gästhamn har under 2012 skötts av Föreningen Wätseras vänner med stark lokal prägel.Klackskärs Camping har försetts med nya elstolpar som möjliggör bättre kontroll av elförbrukningen och därmed förhoppning om energibesparing.Nya bryggor har upphandlats till Hargshamn, Kallerö och Sunnanö och i ÖSK-hallen har läktare byggts och invigts.Arbetet för att hitta lämplig inriktning när det gäller reno-veringen av Alunda landbad i förhållande till tillgängliga investeringsmedel har fortsatt tillsammans med Tekniska kontoret och är nu även kravställt genom ett föreläggande från Samhällsbyggnadsförvaltningen. På grund av brister stängdes badet en vecka tidigare än planerat.Ett mycket lyckat Olympic Day anordnades under höstlovet i samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté.Ett framgångsrikt försöksprojekt har genomförts i Öster-bybruk med simundervisning för ensamkommande flyk-tingbarn.

Prestationer och kvalitetVid Naturvårdsverkets utnämning av årets friluftskommun håller sig Östhammar kvar i Sverigetoppen med en femte plats i år.Reviderade regler för bidrag till allmänna samlingslokaler har beslutats av Kommunfullmäktige. Ett förtydligande av till-gänglighetskravet för bidragsberättigad yta har gjorts med en kravställd lokalbesiktning av HSO.

Prestationer/nyckeltalAktivitet 2011 2012Besökare i simhallar 79 101 74 864Simskoleelever 726 551Sporthallstimmar idrottshallar 6 533 4 844Timmar övriga träningslokaler 4 677 6 123Gymkort 1 877 1 613Samlingslokaler sammankomst 3 223 2 877Smultronställen (klara) 2 2LOK-stöd sammankomster 12 219 10 430 Guldklubbar (godkända) 5 4

Ekonomiskt resultatVid budgetdialogen påpekades önskemålet om att kunna stärka föreningsstödet som en markering att föreningarna gör en mycket värdefull insats för kommunen, skrivelse är inlämnad till KSAU.En relativt stor del av kostnaden för förbättrad infrastruktur i anslutning till midsommarfirande i Öregrund har belastat Fritidsnämnden. En ny dialog bör ske gällande kommunens engagemang och kostnader för kommande år.Genomförda investeringar under året är nya eluttag vid Klackskär samt nya bryggor i Hargshamn, Kallerö och Sun-nanö.Det ekonomiska överskottet för året beror till största delen på ej tillsatt chefstjänst på östra området under andra halv-året, i väntan på omorganisationen av kultur- och fritidsför-valtningarna.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivDriften av våra kommunala gym och gruppträningar har under året aktualiserats via skrivelser och möten med både näringsliv och föreningar. Frågan är viktig i ett framtidsper-spektiv både ur konkurrens- och utvecklingssynpunkt.De flesta av kommunens idrottsanläggningar drivs idag av föreningar samtidigt som flera föreningar signalerar svårig-heter att hitta nya ideella krafter till föreningsarbetet. Flerta-let av kommunens egna sim- och sporthallar samt ishallar är ålderstigna men med omfattande verksamhet. Sammantaget blir det mycket viktigt i ett framtidsperspektiv att fortsätta utveckla driftformer och försöka sänka driftkostnader i form av energieffektivisering, för en hållbar utvecklad fritidsverk-samhet.En trend i samhället är ökat intresse för fysiska utomhusakti-viteter som löpning, cykling och promenader. I det samman-hanget är Fritidsnämndens delaktighet i samhällsplaneringen i ett tidigt skede viktig för att skapa bra möjligheter för tät-ortsnära friluftsliv och i övrigt lättillgängliga möjligheter till fysiska aktiviteter.

Fritidsnämnden

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -0,3 -0,2 0,0Miljö- o hälsoskydd 0,0 0,0 0,0Allmän fritidsverksamh. -4,2 -3,8 0,4Idrotts- o fritidsanläggn -12,4 -12,4 0,0Fritidsgårdar -1,6 -1,8 -0,1Summa -18,5 -18,2 0,3


42


MåluppfyllelseKulturnämndens mål:1. Främja ett rikt och brett kulturliv.2. Uppfylla målen i biblioteksplanen senast 2015.3. Öka kulturutbudet för barn och ungdom, pensionärer på särskilda boenden och personer inom LSS.4. Höja bildningsnivån och främja demokrati.5. Skapa attraktiva miljöer för att främja trivsel och god hälsa.En hög personalomsättning på kulturkontoret under 2012 har inneburit att få aktiviteter har slutförts enligt handlings-planen för 2012. Mycket tid har avsatts för introduktion av nyanställda och utvärdering av arbetssätt och rutiner.Det som genomförts entligt handlingsplanen, utöver ordi-narie verksamhet, är ett utökat och kvalitetsstärkt program-utbud på biblioteken.Under 2013 är dock ambitionen att kulturnämnden ska ta fram nya mål, styrtal och uppföljningsrutiner, samt fort-sätta arbetet med att se över riktlinjer för bidragshandlägg-ning, öppettider på biblioteken och ta fram en underhålls-plan för konstinnehavet i kommunen.

Årets viktiga händelserUnder året har beslutats att kulturförvaltningen ska gå sam-man med fritidsförvaltningen. Sammanslagningen kommer att genomföras fullt ut januari 2013. En ny förvaltnings-chef för kultur- och fritidsförvaltningen har rekryterats, Lena Hellström, som börjar i januari 2013.Arbetet med placeringen av nytt bibliotek i Östhammar har påbörjats under 2012 och beslut tas i frågan någon gång under första kvartalet 2013.Östhammars Musikvecka har i år genomförts i samarbete med flera förvaltningar, företag och föreningar inom kom-munen. Besöksantalet blev något lägre än 2011, delvis på grund av den regniga sommaren.Arbetet med renovering av biblioteket i Österbybruk på-börjades under 2012. I samband med detta startades även ett projekt för konstnärlig utsmyckning av skolan.

Prestationer och kvalitetAktivitet 2010 2011 2012Östhammars Musikvecka, besökare 4 650 7 330 3 898Besökare biblioteken 144 917 151 750 142 444Besök per invånare 6,8 7,0 6,7Utlån per invånare 6,6 6,5 5,9Öppet timmar/vecka 119 122 117Program utställningar 141 139 166Kundnöjdhet bibliotek helhet 94 % * 93 %Kundnöjdhet bibliotek service 97 % * 99 %Kundnöjdhet bibliotek utbud 78 % * 92 %Studiecirkelverksamhet - 3 200 -Inom LSS och äldreoms. Ant. tim. 655 660 486Kulturprogr barn & ungd inkl bibl 99 139 95Ant besök barn o ungdomsprogr 3 054 4 247 3 893Konstverk, antal 1 092 1 092 1 113

* Några enkäter om kundnöjdhet har ej genomförts under 2011.

Ekonomiskt resultatKulturnämnden lämnar ett underskott på 691 tkr. Främ-sta orsaken till underskottet är ökade lönekostnader. Bland annat tillsattes två tjänster som kultursekretare tidigare än beräknat och innan föregående kultursekreterare hade slu-tat sina tjänster.Det kan trots underkottet konstateras att nämnden inom ramen för tilldelade medel uppnått de uppställda målen un-der verksamhetsåret.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivSammanslagningen av kultur- och fritidsförvaltningen öppnar upp för ett ökat samarbete och ett förbättrat utbud av fritidsaktiviteter för kommunens invånare.

Kulturnämnden



Nettokostnader -9,8 -9,8 -10,0Budget -9,9 -10,0 -9,4Årets resultat 0,1 0,2 -0,7

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -0,2 -0,2 0,0Allm. kulturverksamh. -2,6 -3,2 -0,5Bibliotek -6,5 -6,7 -0,2Summa -9,4 -10,0 -0,7


43


MåluppfyllelseFörvaltningen uppvisar en god måluppfyllnad. Två nya bostadsområden har färdigställts och ytterligare tre är under utbyggnad. Förvaltningen har under året tillhanda-hållit rena och ändamålsenliga lokaler till de kommunala verksamheterna. Ändamålsenligheten säkerställs genom kontinuerliga avstämningsmöten med brukarna. Ett an-tal fastigheter som inte längre nyttjades för kommunal verksamhet har avyttrats. Vi har genomgående haft god framkomlighet på våra gator, vägar och gång-/cykelvä-gar. Arbetet med att nå god energihushållning fortgår; förvaltningen har under året tagit fram en strategi för energieffektivisering. Måltidsenheten har ökat andelen ekologiska råvaror; svinnet är fortsatt lågt och ätande-frekvensen är ökande.

Årets viktiga händelserArbetet med att ge Sjötorget i Östhammar en ansiktslyft-ning och därtill tillgängliggöra park- och hamnområde för allmänheten närmar sig sitt slutskede. Friluftsområ-det Gammelhus har förvärvats under året. En ny par-keringsyta har anlagts i Öregrund. Tomtmark har fär-digställts i Sunnanöområdet i Öregrund och i området Viktors hage i Hargshamn. Måltidsenheten har genom-fört två projekt inom verksamhetsutvecklingsmetoden lean.Projektering har genomförts för nya bostadsområden i Klockarbacken, Österbybruk; Björnhålsskogen, Alunda och Kavaröbro, Öregrund. Arbetet med att uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende i Östhammar fortskrider; gatu- och VA-arbeten i detta område är under utförande. Projekteringen av Österbyskolan är färdig och ombygg-nadsarbeten har påbörjats.

Prestationer och kvalitetKommunens kostnad för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar är, i stort, på samma nivå som för jämförbara kommuner med liknande struktur inom när-området. Kommunernas kostnader för verksamhetslo-kaler varierar kraftigt inom närområdet. Fastighetsbe-ståndet i Östhammars kommun belastas främst av höga kapitalkostnader vilket kan indikera att våra fastigheter är relativt nya eller att de nyligen har byggts om.

Ekonomiskt resultatDen skattefinansierade verksamheten uppvisar ett resul-tat i enlighet med budget för verksamhetsåret. Förvalt-ningen har under året avyttrat en bostadsrätt och försålt mer industrimark än budgeterat. Årets kostnader för bostadsanpassningsbidrag har varit låga. Måltidsenheten uppvisar ett underskott om tre miljoner kronor. Snöröj-ningsbudgeten överskreds med en miljon kronor.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivÖsterbyskolan och Frösåkersskolan kommer att renove-ras och anpassas för årskurs F-9. Ett nytt vård- och om-sorgsboende kommer att uppföras där tekniska kontoret är byggherre. Stigande livsmedelspriser och en allt större inriktning mot ekologiska råvaror sätter press på måltids-verksamheten som trots stora effektiviseringsåtgärder alltjämt uppvisar negativt ekonomiskt resultat. För att verksamheten skall nå kommunens miljömål, att minska energianvändningen med 20 procent, så krävs fortsatta energikonverteringar, energieffektiviseringar och inves-teringar i driftövervakningssystem vilket kommer att ta resurser i anspråk.

Tekniska nämnden



Nettokostnader -61,5 -55,5 -49,5Budget -55,8 -55,7 -49,5Årets resultat -5,7 0,2 0,0

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -0,3 -0,3 0,0Fysisk, teknisk plan -11,8 -9,6 2,3Gator och vägar -20,4 -22,1 -1,8Parker -4,7 -5,1 -0,4Bostadsanpassn.bidr. -3,0 -1,3 1,7Näringsliv o bostäder -4,1 -5,0 -0,9Lokaler, verksamhets -5,1 -6,1 -1,0Summa -49,5 -49,5 0,0


44


Resultaträkningtkr 2011 2012Verksamhetens intäkter 28 294 28 810Summa intäkter 28 294 28 810

Verksamhetens kostnader -23 578 -22 380Avskrivningar -4 787 -5 112Summa kostnader -28 365 -27 492

Verksamhetens nettokostnader -71 1 318

Ränteintäkter och likn. resultatposter 56 0Räntekostnader och likn. resultatposter -3 450 -3 709Sum finansiella intäkter och kostn. -3 394 -3 709

Res. efter finansiella poster -3 465 -2 391

ÅRETS RESULTAT -3 465 -2 391

Årsbudget Utfall AvvikelseNettoinvestering 24,0 17,9 6,1

Balansräkningtkr 2011 2012TILLGÅNGARMateriella anläggningstillgångar 84 652 87 303Summa anläggningstillgångar 84 652 87 303Upplupna intäkter 40 25Summa omsättningstillgångar 40 25SUMMA TILLGÅNGAR 84 692 87 328

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Balanserad vinst - avräkningskonto 1 107 -1 284Årets resultat -3 465 -2 391SUMMA EGET KAPITAL -2 358 -3 675Skuld Östhammars kommun 84 842 87 692Anslutningsavgifter o inv.bidrag 1 608 2 813Summa långfristiga skulder 86 450 90 505

Upplupna kostn. och förutbet. intäkter 600 498Summa kortfristiga skulder 600 498SUMMA SKULDER 87 050 91 003

SUMMA EGET KAP. OCH SKULDER 84 692 87 328

Tekniska nämndenVA verksamhetMåluppfyllelseVA-verksamheten har i huvudsak uppfyllt målen i verk-samhetsplanen. VA-verksamheten har haft en hög le-veranssäkerhet av dricksvatten och uppkomna läckor har kunnat lagas inom rimlig tid. Som ett led i arbetet med att minska antalet vattenläckor, avbrott och stopp i spillvattenledningsnätet har nyckeltal tagits fram. En kommunjämförelse av VA-taxan har genomförts och kommunens VA-taxa är i nivå med kommuner med jäm-förbar struktur. Utredningen om vattenförsörjningen i Österbybruk fortgår och en plan för arbetet med yt-terligare en vattentäkt i Öregrund har färdigställts. De planerade ombyggnaderna av slamhanteringen i Alunda och Östhammar har förskjutits och har inte färdigställts under året.

Årets viktiga händelserKommunens VA-kartor har uppdaterats i samband med införandet av nya primärkartor inom hela kommunen. VA-banken, ett verktyg för hantering av information som rör VA-ledningsnätet och därmed sammanhäng-ande uppgifter, har införskaffats. En del av ledningsnätet för dricksvatten i Öregrund har rensats inför det utökade verksamhetsområdet vid Kavaröbro. En större vatten-läcka på råvattenledningen till vattenverket i Öregrund har lagats.Entreprenörer har upphandlats för utbyggnad av led-ningsnätet inom Gräsö kyrktrakt, Klockarbacken i Öst-erbybruk och Kavaröbro i Öregrund. Dessa arbeten har påbörjats.

Prestationer och kvalitetÅtgärder har vidtagits i Österbybruk för att minska in-läckage av ovidkommande vatten. Behov av att utföra motsvarande åtgärder finns i fler orter inom verksam-hetsområdet. Energiförbrukningen för att behandla 1 m3 avloppsvatten har sjunkit jämfört med motsva-rande period 2011 till följd av utförda energieffektivise-ringar.

Ekonomiskt resultatVerksamheten uppvisar ett underskott om 2,4 Mkr. Un-derskottet är 1,8 Mkr större än budgeterat. Det negativa resultatet kommer till stor del av att kostnaderna för ren-vatten varit högre än vad som budgeterats.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivBrukningsavgiften kommer att höjas med 6 % från 2013. Årets negativa resultat kommer att medföra åtstramning-ar under kommande år för att verksamheten skall kunna nå ekonomisk balans. Den pågående utbyggnaden av ett antal nya bostadsområden kommer på sikt att medföra kostnader för kapacitetsökning av både vatten- och re-ningsverk.

45


Resultaträkningtkr 2011 2012Verksamhetens intäkter 28 465 28 533Summa intäkter 28 465 28 533

Verksamhetens kostnader -27 445 -31 290Avskrivningar -1 600 -1 810Summa kostnader -29 045 -33 100

Verksamhetens nettokostnader -580 -4 567

Räntekostn. och likn. resultatposter -615 -621Sum finansiella intäkter och kostn. -615 -621

Resultat efter finansiella poster -1 195 -5 188

ÅRETS RESULTAT -1 195 -5 188

Årsbudget Utfall AvvikelseNettoinvestering 1,0 0,0 1,0

Balansräkningtkr 2011 2012TILLGÅNGARMateriella anläggningstillgångar 15 719 17 805Summa anläggningstillgångar 15 719 17 805Långfr fordringar - Östhammars kommun 1 542 0Summa långfristiga fordringar 1 542 0SUMMA TILLGÅNGAR 17 261 17 805

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Balanserad vinst - avräkningskonto 13 447 8 258Årets resultat -1 195 -5 188SUMMA EGET KAPITAL 12 252 3 070Avsättning deponi 4 800 12 961Summa avsättning 4 800 12 961Upplupna kostn och förutbetalda intäkter 209 841Summa kortfristiga skulder 209 841Långfr. skuld - Östhammars kommun 0 933Summa långfristiga skulder 0 933SUM SKULDER O AVSÄTTN 5 009 14 735SUMMA EGET KAPITAL, AVS OCH SKULDER

17 261 17 805

Tekniska nämndenRenhållningsverkets verksamhetMåluppfyllelseMålen i verksamhetsplanen är i huvudsak uppfyllda. Renhållningsenheten har under de senaste åren ökat be-manningen på återvinningscentralerna. Syftet är att för-bättra servicen och säkerställa att avfallet sorteras i rätt fraktion från början. En utredning rörande hur mycket verksamheten måste avsätta för sluttäckning av deponier har slutförts under året. Mängden hushållsavfall som gått till förbränning har minskat jämfört med föregående år. Mer kan dock göras för att informera hushållen om hur man korrekt sorterar sitt hushållsavfall.

Årets viktiga händelserÖsthammars kommun har sedan årsskiftet nya entrepre-nörer för insamling av hushållsavfall respektive insamling av slam. För att öka tillgängligheten och servicegraden till kunderna ändrades öppettiderna på återvinningscen-tralerna i Östhammar och Öregrund inför sommarsä-songen. Dessa centraler hade öppet två kvällar i veckan samt lördagsöppet. Östhammar behöll de utökade öp-pettiderna resterande del av året.

Prestationer och kvalitetDen totala mängden avfall är ungefär den samma som tidigare år. I arbetet med att minska mängden hushållsav-fall samlas utsorterad wellpapp in separat. Utredning om förutsättningar att samla in organiskt material fortsätter.

Ekonomiskt resultatVerksamheten uppvisar ett underskott om 5,2 Mkr. Un-derskottet är 1,0 Mkr större än budgeterat. Det negativa resultatet beror främst på att verksamhetens kostnader för insamling av slam har ökat kraftigt.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivKommunens renhållningstaxa är idag relativt låg, taxan kommer dock att behöva höjas bl.a. för att finansiera den högre servicenivån och de ökade kostnaderna för slaminsamling. Taxan för insamling av slam kommer att höjas med 15 % från 2013 och övriga taxor kommer att behöva höjas från 2014. Taxans konstruktion och kost-nadsfördelning, i sin helhet, kommer att ses över inför denna höjning. Utredning kring möjligheten att samla in matavfall fortsätter.

46


MåluppfyllelseVerksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner. Kommunens styrinstrument är verksamhetsplanen som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av verksamhetsplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan, samt de kommunala verksamhetsmålen.

VerksamhetsmålUnderlagen till nedanstående redovisningar hämtas från brukarenkäter, nationella ämnesprov, betygsstatistik samt förskolor och skolors kvalitetsrapporter.Nöjda elever och föräldrarNöjd kundindex mäter på en skala 0-100 (SCB´s) hur nöjd man är med verksamheten. Värden över 50 betrak-tas som en god nöjdhetsgrad. Huvuddelen av brukarna får anses nöjda med verksamheten förutom föräldrar och elever i åk 8.Alla elever ska känna delaktighet i sitt lärandeResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att de är delaktiga och kan påverka arbetet i skolan. Värt att notera är att känslan av delaktighet avtar bland de äldre eleverna i grundskolan. Delaktigheten i mellan- och hög-stadiet bör därför förbättras.Ingen elev ska uppleva sig kränktEnligt brukarenkäten 2012 känner ca 90 % av eleverna trygghet i skolan. Kränkningar verkar vara vanligast i åk 8 där 40 % anser att de kränkts någon gång eller ofta.Alla elever skall vid utgången av det andra läsåret vara läskun-niga enligt framtaget schema.Läskunnigheten bedöms utifrån förmågan till ordavkod-ning och flyt i läsningen – 92,5 % av eleverna i åk 2 har uppnått för åldersgruppen adekvat läskunnighetsnivå. Föregående år var motsvarande siffra 98 %.Alla elever ska nå målen i grundskolans alla ämnen. Andelen elever i åk 9 som uppnått minst godkänt i alla

ämnena i slutbetyget uppgick till 65 %. Nämndens del-mål för mandatperioden är 85 %.Andelen elever som har en gymnasieutbildning efter fyra år skall öka.2012 hade 72,5% av eleverna en gymnasieutbildning ef-ter fyra år, motsvarande siffra för 2011 var 69,7%.De traditionella könsmönstren ska minska, samt skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor utjämnas. 65 % av flickorna i åk 9 uppnådde alla mål. Motsvarande andel bland pojkarna var 61 %.

Årets viktiga händelserSkolinspektionens tillsyn avslutades under våren 2012. Av uppföljningsbeslutet framgår att Östhammars kom-mun vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna avhjälpts.Barn- och utbildningsnämnden fick ett välkommet till-skott på två miljoner i årets budget inför andra halvåret. Elevhälsan förstärktes med utökade kurators- och psy-kologresurser, kompetensväxlingen på lärartjänster tryg-gades, ökat utrymme gavs för fortbildning av lärare samt ökade möjligheter för datorstödd undervisning.Projekteringen av Österbyskolans upprustning och om-byggnad har färdigställts och upphandlingsprocessen av entreprenör påbörjats.Bemanningen i förskolan ligger nu i nivå med riksge-nomsnittet. Efterfrågan på barnomsorgsplatser har nu stabiliserats på en fortsatt hög nivå.Teknikcollege i Uppland i vilket Östhammars kommun ingår, har blivit certifierat enligt Industrirådets regler och krav.

Ekonomiskt resultatÅrets utfall för barn- och utbildningsnämndens drift-budget är ett överskott om 3,6 mkr vilket motsvarar 0,8 %. Nämndverksamheten redovisar ett smärre över-skott framförallt beroende på lägre kostnader än budge-terat för ersättningar till nämndledamöterna. Kultursko-leverksamheten redovisar ett överskott om 0,7 mkr vilket



varav personalkostnad -255,9 -259,8 -266,8varav lokalkostn -81,2 -81,7 -92,0


VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -1,2 -1,0 0,1Kulturskola -4,8 -4,1 0,7Förskoleverksamhet -87,9 -85,8 2,1Skolbarnsomsorg -23,9 -24,3 -0,5Grundskola inkl särsk -210,4 -212,2 -1,8Gymnasiesk, vux.utb -123,4 -121,2 2,2Övrigt -8,5 -7,7 0,8Summa -460,0 -456,4 3,6


47


beror på både högre intäkter än budgeterat (bl a något mer intäkt av elevavgifter) och återhållsamhet med an-ställningar.Förskoleverksamheten redovisar ett överskott på 2,1 Mkr. Överskottet beror framförallt på mer barnom-sorgsintäkter än budgeterat då barnantalet varit högre än planerat.Skolbarnsomsorgsverksamheten redovisar ett under-skott om 0,5 Mkr vilket beror på fler barn och därmed högre kostnader än budgeterat inom verksamhetsområ-det.Grundskoleverksamheten inklusive särskola redovisar ett sammantaget underskott om 1,8 Mkr. Detta kommer sig av både högre lönekostnader och övriga verksam-hetskostnader än budgeterat. Detta gäller både i egen verksamhet men också för kostnader vid köp av utbild-ning i annan kommun och av fristående skolor.Gymnasieskoleverksamheten inklusive vuxenutbildning redovisar ett överskott om 2,2 Mkr vilket framförallt beror på lägre kostnader än budgeterat för köp av gym-nasieskola av annan kommun och av fristående skolor.Övriga verksamheter redovisar ett överskott om 0,8 Mkr vilket beror främst på vakanser inom Barn- och utbild-ningskontoret under året.Barn- och utbildningsnämnden tilldelades 4,2 Mkr i in-vesteringsbudget 2012. 1,6 Mkr har förbrukats på ge-nomförda investeringsprojekt. Verksamhetens inköp av maskiner och inventarier är ofta av mindre omfattning vilket gör att de inte uppfyller kraven för en investering och därmed får betalas inom driftbudgeten

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivBarn- och utbildningsförvaltningen har på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden utrett behovet av perma-nenta förskolelokaler i Östhammars tätort. För att kunna avveckla de provisoriska lösningarna med inhyrda pavil-jonger behövs på sikt en ny förskola i tätorten.

De sjunkande kunskapsresultaten i kommunens grund-skolor kräver ett intensifierat förbättringsarbete. Alla elever måste ges möjligheter att uppnå målen genom att den tillgängliga lärarkompetensen organiseras och ut-vecklas så att lärare har utbildning för den undervisning de bedriver, samt att resultaten följs upp och analyseras kontinuerligt och att skolan vidtar åtgärder som leder till högre måluppfyllelse.Kravet på lärarlegitimation medför en omfattande kom-pletteringsutbildning av lärare för att uppfylla behörig-hetskraven. Kompetensutvecklingen av förskollärare och lärare sker kontinuerligt genom bl.a. förskole- och lärarlyften, dock inte i den omfattning som behövs. I dagsläget räcker inte lärarresurserna till för att bemanna kommunens alla skolor med behörig personal i alla äm-nen. Dessutom kan vi konstatera stora pensionsavgångar de närmaste åren, främst bland förskollärare och lärare.Gymnasieskolan står inför stora förändringar då elevan-talet i gymnasieåldern fortsätter att minska de närmaste åren. Programutbudet riskerar att få skäras ner ytterliga-re. Det påbörjade samarbetet med övriga gymnasiesko-lor i kommunen och regionen blir en viktig faktor för att behålla en god kvalitet och ett brett utbud av program. Det gäller i första hand naturvetenskaps- och teknikpro-grammen inom ramen för Teknikcollege i Uppland.En plan för det systematiska kvalitetsarbetet har tagits fram. Rektorer och förskolechefer redovisar analyser, slutsatser och åtgärder i kvalitetsrapporter vid tre till-fällen under verksamhetsåret. Rapporterna beskriver kvaliteter och förbättringsinsatser kopplade till verksam-hetsplanens utvecklingsmål. Förvaltningsledningen föl-jer upp insatserna med ansvariga chefer och redovisar resultaten till barn- och utbildningsnämnden. En samlad årsrapport sammanställs på varje enhet och utgör un-derlag för nämndens och förvaltningsledningens priori-terade satsningar inför kommande års budgetfördelning till verksamheterna.

48


Prestationer och kvalitetVerksamhetsmått/Nyckeltal

Redovisat 2010

Redovisat 2011

Budget 2012

Redovisat 2012

FörskolaAntal barn i egen förskola (st) 813 821 840 835varav allmän förskola (st) 53 59 45 68Bruttokostnad/barn (kr) 106 059 102 130 110 383 110 203

Antal barn i annan kommun (st) 6 7 8 12Kostnad/barn (kr) 99 000 116 292 92 125 109 500

Öppen förskolaAntal kommunala enheter (st) 2 2 2 2Kostnad/enhet (kr) 340 930 376 800 210 000 217 200

Pedagogisk omsorgAntal barn i egna familjedaghem (st) 164 165 206 144Bruttokostnad/barn (kr) 85 493 82 637 62 073 86 871Antal barn i privata familjedaghem o i annan kommun (st) 40 42Kostnad/barn (kr) 71 150 78 236

SkolbarnsomsorgAntal barn i egen verksamhet (st) 700 732 734 753Bruttokostnad/barn (kr) 34 551 31 132 33 221 32 902

Antal barn i annan kommun (st) 14 11 13 10Kostnad/barn (kr) 32 126 30 566 25 846 42 508

GrundskolaAntal elever i egen verksamhet (st) 2 228 2 140 2 195 2 094Nettokostnad/elev (kr) 81 604 85 813 86 849 91 250Antal elever i annan kommun o i fristående. skolor (st) 57 59 50 76Kostnad/elev (kr) 99 156 99 134 119 740 92 821

Obligatorisk särskolaAntal elever i egen verksamhet (st) 22 22 22 16Nettokostnad/elev (kr) 344 902 319 636 365 136 464 600Antal elever i annan kommun o i fristående. skolor (st) 2 2Kostnad/elev (kr) 337 500 397 611

GymnasieskolaAntal elever i egen verksamhet (st) 617 569 579 514Nettokostnad/elev (kr) 107 900 103 608 96 214 111 884

Antal elever i annan kommun: (st) 268 275 252 271Kostnad/elev (kr) 124 071 112 098 130 073 112 284

Antal elever i fristående skola (st) 251 245 252 239Kostnad/elev (kr) 102 985 112 154 111 243 115 219

Gymnasiesärskola

Antal elever i andra kommuner (st) 16 17 16 19Kostnad/elev (kr) 358 756 382 029 427 313 362 468

KulturskolaAntal elevaktiviteter (st) 1 102 1 165 1 100 1 205Nettokostnad/elevaktivitet (kr) 4 122 3 753 4 373 3 390

49


MåluppfyllelseSocialnämndens verksamhet skall kännetecknas av trygg-het, delaktighet och ett värdigt och positivt bemötande. I varje ärende där barn är inblandade skall barns bästa enligt FN:s barnkonvention beaktas. Arbetets inriktning skall vara sådant att öppenvårdsinsatser erbjuds i första hand där så är möjligt. Förebyggande och tidiga insat-ser prioriteras. Arbetet bedrivs med ett rehabiliterande-/habiliterande/salutogent förhållningssätt, där utgångs-punkten tas i den egna förmågan. Ekonomin ska vara i balans.Exempel på aktiviteter i syfte att uppnå målen i äldre-planen:

• Projektering påbörjas av ytterligare boende för äldre

• Innehållet i Mötesplatser för äldre utvecklas• Multisjukas behov prioriteras i samverkan med

landstinget• Satsningar genomförs vad gäller kompetensut-

veckling bland personal• Närvårdsprojekt med syfte att förbättra samver-

kan med landstinget fortskrider.Arbetet med implementering av Handikapplanens mål har i hu-vudsak inriktats mot tillgänglighetsfrågor.Socialnämndens mål

• Rättssäker handläggning och korrekta beslut• Verksamheten bedrivs inom tilldelad ram• Effektivt resursnyttjande• En attraktiv arbetsgivare• Goda friskvårds- och samverkanssatsningar• Rättssäker handläggning i barn- och ungdomsä-

renden• Samverkan på strukturell nivå• Utveckling av Närvård• Äldres och funktionshindrades boendesituation

Det ekonomiska resultatet är inte tillfredsställande, för övrigt är måluppfyllelsen god (redovisas i separat hand-ling). Socialstyrelsen genomför under året tillsyner av verksamheten. Enligt tillsynsrapporter bedrivs verk-samheterna i huvudsak på ett ändamåls- och lagenligt sätt. De anmärkningar som riktas mot verksamheten är

överensstämmande med socialnämndens beslutade ut-vecklingsområden. Under året genomförs insamling av synpunkter från brukare, anhöriga och personal kring kvaliteten i verksamheten. Synpunkter såväl positiva som negativa används i syfte att utveckla verksamheten ytter-ligare..

Årets viktiga händelserKommunstyrelsen beslutar om igångsättning av bygg-nation av nytt äldreboende i Östhammar. De första undersköterskorna examineras i enlighet med valide-ringsprojektet. Beslut och avtalstecknande angående länsgemensam hjälpmedelsorganisation i Uppsala län. Framtagande av värdegarantier inom äldreomsorgen. Föreståndare för kaffestugan erhåller kommunens kva-litetspris. Tre verksamheter inom förvaltningen påbörjar Lean arbetet. Ansökan om statsbidrag för implemente-ring av nationella riktlinjer för personer med demens-sjukdom inlämnas. Upphandling av arbetskläder inom vård och omsorg genomförs. Upphandling av trygghets-larm gällande digital teknik genomförs. Samordningsför-bundet beviljar medel för förlängning av projektet Uni-ted action. Slutrapport angående psykiatrisamordning redovisas nämnden. Underlag för kommunala tjänster inom vård och omsorg för den finsktalande minoriteten redovisas. Premiering av tre arbetsplatser som särskilt ut-märkt sig med ett hälsofrämjande arbete. Fortsatt utveck-ling av närvård i samverkan med landstinget. ”Snacket” – stöd till barn och ungdom i samverkan med barn- och utbildningsnämnden samt fritidsnämnden startas. So-cialnämnden beslutar att tillsammans med övriga kom-muner samt landstinget delfinansiera kunskaps- och ut-vecklingscenter för familjecentrerat arbete i Uppsala län. Problem med vattenskador på Tallparksgården åtgärdas. Nytt avtal tecknas med socialjouren i Uppsala. Vård och omsorgsmässa i Gimo genomförs med ca 600 deltagare. Beslut om att inrätta s.k. nyckelgömmor i syfte att un-derlätta och minska resor inom hemtjänsten. Handlings-plan i syfte att ge stöd till kvinnor som utsätts för våld framtas. Drogfri skolavslutning genomförs. ART- team bildas. Förebyggande arbete - ungdomar som missbru-kar cannabis inleds. Internt arbetet med frågor såsom arbetsmiljö riktlinjer mm prioriteras. Arbetet med imple-

Socialnämnden



Nettokostnader -318,4 -339,6 -356,1Budget -326,3 -341,2 -351,5Årets resultat 7,9 1,6 -4,5

VerksamhetsområdeMkr Årsbudget Utfall AvvikelseNämnd -1,2 -1,0 0,2Tillståndsprövning 0,0 0,1 0,1Gem socialkontor -14,3 -12,9 1,5Vård o oms. enl SOL -288,5 -301,8 -13,2Individ o fam.omsorg -47,5 -40,5 7,0Summa -351,5 -356,1 -4,5


50


mentering av ny värdegrund påbörjas.

Prestationer och kvalitetPersonal121231 är 698 personer tillsvidareanställda vid förvalt-ningen. Utöver det tillkommer ett antal personer med vikariat och uppdragsanställning. 259 959 timmar mot-svarande 144 heltidstjänster utförs av timvikarier. Av dessa utförs ca 53 300 timmar inom avlösarservice, an-hörigvård, ledsagaruppdrag samt inom personlig assis-tans. Medelåldern bland personalen är 46,2 år och an-delen kvinnor är 94 %. Andelen män har ökat med en procentenhet sedan 2011.

Antal personer med beslut under året

2010 2011 2012

Antal färdtjänstinnehavare 832 841 860Hjälp i hemmet ordinärt 555 576 583LSS-beslut 170 171 176Särskilt boende 362 341 345Gruppbostad Lss 46 45 47

MissbrukarvårdVårddygn hvb vuxna 1 088 892 707Snittkostnad/dygn 1 733 1 544 1 547Inkl socialpsykiatri 1 869 1 779

Barn och ungdomAntal dygn i familjehem 9 092 8 198 8 439Bruttokostn kr/dygn fam.hem 878 730 806Antal dygn i HVB-hem 1 488 1 643 1 318Bruttokostnad kr/dygn HVB 2 097 2 843 2 735

Ekonomiskt biståndAntal hushåll 311 287 267Utbetalt/hushåll snitt, kr 6 339 6 653 6 636Genomsnittlig bidr.tid, mån 4,8 4,7 5,4

Socialstyrelsens kvalitetsutvärderingar av verksamheten visar i huvudsak god kvalitet. Redovisas i Socialstyrelsens öppna jämförelser. Volymökningar beroende av demo-grafiska förändringar.

Ekonomiskt resultatDriftbudgetSocialnämnden redovisar för 2012 ett nettounderskott på 4,5 Mkr.Gemensamma kostnader visar ett nettoöverskott på 1,2 Mkr där ca 0,8 Mkr kan härröras till vakanser gällande gemen-samma stabsfunktioner och resterande 0,4 Mkr till att

övriga kostnader varit lägre än budgeterat.Vård och omsorgsinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Häl-so- o Sjukvårdslagen (HSL) redovisar ett nettounderskott på ca 9,6 Mkr varav:Särskilt boende visar nettounderskott med ca 4,2 p g a resurskrävande ärenden under året och ordinärt boende nettounderskott med ca 5,2 Mkr vilket kan härröras till en ökning av antalet utförda timmar. Ordinärt boende visar ett bruttounderskott på 9,5 Mkr varav ca 4,3 Mkr kan härröras till en intern fördelning där motsvarande intäkt redovisas som ett överskott.på intäktssidan.Förvaltningen har i samband med införandet av Lean haft en merkostnad på ca 0,4 Mkr. Verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktions-hindrade (LSS) redovisar nettounderskott på 3,7 Mkr va-rav:Gruppbostäder både i egen och annan kommun visar underskott med 0,8 Mkr och personlig assistans (LASS) visar underskott främst på utökade beslut och insatser som inte täcks av Försäkringskassans förändrade riktlin-jer angående ersättning gällande personlig assistans.Verksamhet gällande förebyggande insatser visar nettoöver-skott med 0,6 Mkr vilket beror på att verksamheten som startades under 2011 fortfarande inte är helt utbyggd.Missbrukarvård för vuxna redovisar nettoöverskott med 3,1 Mkr främst beroende på förändrade arbetsmetoder samt att verksamheten startade egen ”öppenvård” under 2011.Barn och ungdomsvård visar nettoöverskott med 4,1 Mkr beroende på lägre kostnader för slutenvård än budgete-rat vilket primärt grundas på förändrade arbetsmetoder och att öppenvårdslösningar skall vara uttömda innan placering är aktuell.Försörjningsstödet redovisar nettounderskott med 0,4 Mkr beroende på förändringar i socialförsäkringssystemet. Verksamhetens förväntade nettounderskott var vid in-gången av året betydligt större men kunde minskas p g a ett tillskott på 1,5 Mkr från kommunens centrala utveck-lings- och välfärdsfond.Boende för ensamkommande flyktingbarn visar nettoöverskott med 0,2 Mkr.P g a det ekonomiska läget har beslut om kostnadsre-ducerande åtgärder vidtagits. Exempelvis krävs dispens-ansökningar vid anställning av personal 3 månader eller längre, översyn med externt stöd av bemanningsorgani-sationen pågår, personalminskning vid särskilda boen-den genomförs och aktiviteter pågår i syfte att öka effek-tiviteten inom hemtjänsten. Ytterligare politiska beslut och prioriteringar i kostnadsreducerande syfte krävs för att uppnå en budget i balans 2013.InvesteringsbudgetInvesteringsbudgeten visar överskott med 1,4 Mkr vilket kan härröras till outnyttjade medel för tekniska hjälpme-del ca 0,3 Mkr och ofördelade medel ca 1,1 Mkr.

51


Årets verksamhet i ett framtidsperspektivDen demografiska utvecklingen i ett framtidsperspektiv visar att volymen äldreomsorg och därigenom kostna-derna kommer att öka. Socialförvaltningen arbetar stän-digt med kostnadseffektiviseringar i verksamheten. Med anledning av det nuvarande ekonomiska läget intensifie-ras detta arbete.Socialförvaltningen är den verksamhet i kommunen som kostnadsmässigt påverkas av lågkonjunkturers effekter, framförallt inom Individ och familjeomsorgen. Öppen-vårdsinsatser visar sig ge såväl kvalitativa som ekono-miska vinster.En viktig utgångspunkt för den framtida omsorgen och vården av äldre är vilka behov som kan komma att upp-stå. Behov av vård och omsorg är störst i de högre åld-rarna. Östhammars kommun har jämfört med länet och riket en större andel äldre invånare. Vårdtiderna på sjuk-husen har avsevärt förkortats och bedömningen är att denna utveckling fortsätter. Allt fler personer vårdas av kommunens hemsjukvård i livets slutskede. Antalet per-soner med demenssjukdom ökar i takt med de demogra-fiska förändringarna. Många demenssjuka kan dock bo hemma under sjukdomsutvecklingen genom medicinsk behandling och omvårdnadsinsatser.Gruppen multisjuka äldre ökar vilket gör att vård- och omsorgsinsatser måste koordineras så effektivt som möjligt. För att möta dessa framtidsfaktorer med bibe-hållen god kvalitet i verksamheten och till rimliga kostna-

der, pågår ett förändringsarbete inom vård och omsorg till ett mer rehabiliterande/salutogent arbetssätt. Detta innebär att enskilda ges förutsättningar att så långt det är möjligt, med insatser från kommunen, bo kvar i det ordinära boendet samt insatsernas utformning utgår från den egna förmågan och önskemål. Särskilda statliga satsningar genomförs när det gäller gruppen äldre mul-tisjuka. Närvårdsarbetet i samverkan med landstinget beräknas ge effekt såväl på kort som lång sikt. Vidare ges ett mer omfattande stöd till personer som vårdar anhö-riga samt att samverkan med landstinget och frivilligrö-relserna förstärks.Inom den kommunala psykiatriverksamheten uppstår inom de närmaste åren behov av särskilda satsningar, framför allt vad gäller boende och stödinsatser.Den framtida personalförsörjningen är en utmaning. I en sannolikt krympande arbetsmarknad vad gäller tillgång på personal ökar verksamhetsvolymen och personal-behovet inom socialnämndens ansvarsområde. Beräk-ningar fram till och med 2018 visar att ca 120 personal kommer att pensioneras under perioden. För att klara utmaningen krävs krafttag bl. a. vad gäller sysselsätt-ningsgrader och en utökad attraktivitet av vård och om-sorgsyrket i Östhammars kommun. Kommunen ska på ett bättre sätt samordna insatser som rör barn och ungdomar, framförallt vad gäller inom alko-hol- och drogområdet.

Fotograf Frida Eklund Edman

52

Bolagen i den sammanställda redovisningen


Hargs Hamn ABOrdförande: Jacob SpangenbergVD: Curt Nilsson

VerksamhetsområdeBolaget är dotterbolag till Östhammars kommun som äger 78% av kapital och röster. Övriga aktier ägs av Hargs Bruk AB och Mellansvenska Logistiktransporter (MLT) med vardera 11%.Bolagets rörelse omfattar hamnrörelse samt förvaltning av fastigheter.

Årets viktiga händelserAvtal om lagerhållning och utskeppning av järnmalm tecknades 2011 med Dannemora Magnetit. Omfattande om- och nybyggnader för att klara hanteringen av malm genomfördes under 2012 och malmanläggningarna be-räknas vara helt i drifttagna under april 2013. Hante-ringen av järnmalm startades under mitten av 2012 och kommer successivt att öka för att så småningom nå 1,5 miljoner ton per år.Hamnen hanterar sedan flera år bränslen till värmekraft-verk i Norra Stockholmsregionen, Uppsala och Enkö-ping. Värmekraftverken ställer successivt om från fossila bränslen till biobränslen och avfallsbränslen. Vintern 2012 var den varmaste vintern på 20 år och bränslekon-sumtionen var därför mycket liten och omsättningen av bränslen i hamnen blev följdaktligen liten. På lång sikt räknar dock hamnen med kraftigt ökade volymer av bio-bränslen och avfallsbränslen.Under året har bolaget gjort omfattande investeringar i flera anläggningar. Dels har ett nytt lager färdigställts för styckemalm och ”fines”, dels har den befintliga an-läggningen för malmlastning genomgått en omfattande renovering. Under 2012 inleddes arbetet med en ny an-läggning för lossning av malm från tågvagnar. Detta ar-bete beräknas avslutas under april 2013. Dessutom har

en omfattande renovering av fyllningsanläggningen för torv i containrar genomförts. Bl a har ett nytt fläktsystem för att omhänderta damm installerats. Totalt har hamnen investerat ca 65 miljoner kronor under 2012 i renove-ringsåtgärder och nya anläggningar.Ansökan till Miljödomstolen avseende fördjupning av farleden till hamnen ingavs under 2009 och komplette-ringar gjordes under 2010 och 2011. Huvudförhandling genomfördes i januari 2012 och domstolen meddelade den 23 oktober 2012 tillstånd att fördjupa farleden och ta bort vissa grund i farleden in till hamnen. Hamnen arbetar nu för att hitta finansieringslösningar som gör det möjligt att genomföra detta arbete.

MiljöBolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt Mil-jöbalken. Miljödomstolen har i domar 2003-03-12, 2004-04-06 samt 2005-12-13 gett bolaget tillstånd att bedriva och utöka hamnverksamheten. Miljörapport avlämnas årligen till Östhammars kommun, miljökontoret.

Prestationer och kvalitetÖver hamnen skeppades under året 618.000 ton jämfört med 573.000 ton under 2011 dvs en viss ökning jämfört med föregående år. Antalet anlöp minskade från 198 till 138, vilket betyder att det genomsnittliga fartygslasten ökade från 2.894 ton till 4.478 ton, beroende på den ökade andelen malm och de större malmfartygen.

Ekonomiskt resultatÅrets resultat blev en vinst på 1,2 Mkr, 2011 var vinsten 1,7 Mkr.

PersonalUnder året har bolaget haft fem anställda, varav en kvin-na.

Prestationer och kvalitetGodsutvecklingen, kton 2008 2009 2010 2011 2012Biobränsle 248 383 290 282 87Övriga bränslen 39 99 91 94 150Timmer/massaved 44 114 59 100 61Malm och bergkross 97 18 82 18 257Skrot 46 29 34 49 42Övrigt 38 22 24 30 21Totalt 512 665 580 573 618

EkonomiFlerårsöversikt, (tkr) 2008 2009 2010 2011 2012Nettoomsättning 36 996 48 430 42 592 45 078 45 023Resultat efter avskrivningar 3 178 7 824 458 3 957 4 081Resultat efter finansiella poster 2 045 7 547 376 3 812 3 196Avkastning på eget kapital (%) 5 16 1 8 8Soliditet (%) 56 66 68 77 40

53


Ordförande: Örjan MattssonVD: Anders Erixon

VerksamhetsområdeFöretaget är stiftat av Östhammars kommun. Östham-marshem äger och förvaltar fastigheter i Östhammars kommun.

Årets viktiga händelserTvå fastigheter har förvärvats, Östhammar-Östhammar 29:7 och 29:8. Någon försäljning har inte genomförts un-der 2012.Under hösten togs första spadtaget i Österbybruk för upp-förandet av kvarteret Mästersmeden. Kvarteret kommer att bestå av ca 38 till 40 lägenheter.

Energi- och miljöinsatserNytt uppvärmningssystem från direktverkande el till vat-tenburen bergvärme planläggs i Ulriksberg. På Håkans-sonsgatan i Öregrund har olja/el uppvärmning ersatts med miljövänligare bergvärme-pumpanläggning. Kv Hästen har graderats upp med en toppmodern ventilationsanlägg-ning som tillvaratar energin i frånluften som återvinns och minskar energianvändningen för uppvärmning.

Prestationer och kvalitetFöretaget är anslutet till Sveriges Allmännyttiga Bostadsfö-retag (SABO) och Fastighetsbranschens Arbetsgivarorga-nisation (Fastigo) samt Husbyggnadsvaror (HBV).Östhammarshem är kvalitetscertifierat av Sveriges Prov-nings- och Forskningsinstitut enligt SS - EN ISO 9001:2008 samt miljöcertifierat snligt SS - EN ISO 14001:2004.Under året har genomförts en ”Nöjd Hyresgästmätning”. Andelen helnöjda kunder på totalnivå är 43% vilket är över snittet i sverige. I jämförelse med bolagets föregående mät-ning 2010 har resultatet ökat med åtta procentenheter.Under 2012 var i genomsnitt 9 (10) bostadslägenheter i be-ståndet outhyrda, som lägst 5 (2) st.Vid årsskiftet var 7 bostäder outhyrda. Under året har omflyttning skett i 14 % av bostadslägenhe-terna, 19 % inklusive servicelägenheter.

PersonalÖsthammarshem har under året haft 20 medarbetare (21), varav 6 (6) är kvinnor. Antal anställda vid årets slut är 18 (19).

Ekonomiskt resultatÅrets omsättning har ökat med 431 tkr till 140 556 tkr.Antalet outhyrda objekt har medfört ett hyresbortfall på totalt – 1 483 tkr (-1 444 tkr). Hyresbortfallet på bostäder är oförändrat 1,0 % (1,0%).Förutom det direkta hyresbortfallet tillkommer rabatter och hyresreduktioner på - 877 tkr (-927 tkr).Rörelsens underhållskostnader har ökat med 3 746 tkr eller 12,0%.Räntekostnaderna har ökat med 1 004 tkr (6,6%).Den genomsnittliga skuldräntan har under året varit 3,13 % (3,17%). Avskrivningarna uppgår till – 15 472 tkr (-18 950 tkr). Under året har byggnader avskrivits med 1 % av anskaff-ningsvärdet. Utöver planenliga avskrivningar har byggnadsvärdet på årets förvärv nedskrivits med 3 150 tkr.Det redovisade resultatet uppgår till 4,331 tkr (9 356 tkr).Balansomslutningen har förändrats med 3 699 tkr (-0,65%). Styrelsen föreslår att årets vinst 4 331 tkr föres mot ansam-lad vinst och att summan balanseras i ny räkning.

Årets verksamhet i ett framtidsperspektivÖsthammarshem verkar aktivt för att tillmötesgå bostads-efterfrågan och därmed underlätta i näringslivets och ar-betsmarknadens rekryteringsarbete. I kommunens mål gällande befolkningstillväxt utgör Östhammarshems bo-stadsbestånd en viktig faktor för utveckling.Förslag till nya bostadsprojekt är under utredning. En marknadsanpassad tillväxt under väl avvägd omfattning lägger grund för en fortsatt stabil och långsiktig ekonomi i företaget.


Stiftelsen Östhammarshem

54



Räddningstjänsten NordupplandVerksamhetsområdeKommunalförbundet Räddningstjänsten Norduppland som bildades 1 januari 2005 av Östhammars och Tierps kommuner och som vardera äger 50% är under upplös-ning.En gemensam nämnd för räddningstjänst för Östham-mars, Tierps och Uppsala kommuner bildades 1 januari 2012 med Upppsala kommun som värdkommun. All verk-samhet förutom beredskapsfrågor har övergått till den nya nämnden. Beredskaspsfrågorna har övergått till Östham-mars respektive Tierps kommun.Alla tillgångar har försålts till bokfört värde.Alla pensionsförpliktelser har övergått till respektive kom-mun.Då all verksamhet har upphört i kommunalförbundet kommer det att avvecklas under 2013.

Ekonomiskt resultatÅrets resultat är ett underskott på 557 tkr, summa eget ka-pital är då +740 tkr.

55

Hållbarhetsbokslut

HållbarhetsbokslutHandikappverksamhetArbetet med tillgänglighetsguiden fortsätter enligt plan. Under året har bygdegårdar, kyrkor och församlingshem lagts till i guiden. Tillgänglighetsguiden visar hur tillgäng-liga de offentliga lokalerna är i kommunen. Arbetet ut-förs inom ramen för kommunens samarbete med HSO. Annorlunda promenader har anordnats vid sex tillfällen under året. Resultatet från dessa har kommunicerats till tekniska kontoret och utgör underlag för kontorets ar-bete med enkelt avhjälpta hinder. Guiden ”om du mår psykiskt dåligt” har uppdaterats i tätt samarbete mellan HSO, RSMH och brukarinflytandegruppen. Guiden finns publicerad på kommunens hemsida. En utvärde-ring av det tidigare upphandlade avtalet om produktion av kommunens taltidning startades under slutet av året som förberedelse inför ett eventuellt nytt avtal på områ-det. I övrigt har ritningsgranskning utförts av HSO och samrådsmöten med tekniska kontoret har hållits vid två tillfällen.

Folkhälsa och välfärdKommunens folkhälsoarbete syftar till att skapa sam-hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla. Samtliga kommunala verksamheter har ett an-svar för det gemensamma folkhälsoarbetet i kommunen. Kommunens initiativ på folkhälsoområdet samordnas av kommunkansliet. Detta har företrädesvis skett genom Trygghetsrådet Östhammars kommun och Folkhälsorå-det. Kommunstyrelsen har under året fört diskussioner kring omstrukturering av kommunens folkhälsoarbete. Detta har resulterat i ett förslag om förändrad organi-sation som ska behandlas under 2013. Östhammars kommun har minskat sin aktivitet inom ramen för det nationella nätverket för strategiskt folkhälsoarbete. Nät-verket drivs under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting och som en konsekvens av kommunens mins-kade aktivitet har kommunen fått lämna plats för mer aktiva kommuner. Kommunens folkhälsoråd har sam-manträtt löpande under året. Syftet med folkhälsorådet är informationsspridning, samverkan och kunskapsut-byte. I rådet är de kommunala förvaltningarna, närings-livet, polisen, fackorganisationer, landstinget, apotek m.fl. representerade. Det samverkansavtal som skrevs 2010 mellan kommunen och Östhammars närpolis re-

sulterade i att ett lokalt brottsförebyggande råd startades under 2011. Vid rådets sammanträde den 18 juni 2012 beslutades om ett namnbyte. Rådet går nu under benäm-ningen ”Trygghetsrådet Östhammars kommun”. Den tidigare framtagna handlingsplanen har lagts på is och ersätts med en omvärldsanalys av vilka insatser som görs i Östhammars kommun för att förebygga användande av droger.

Jämställdhet Den övergripande målsättningen för kommunens lika-behandlingspolicy är att arbetet med likabehandling ska vara en naturligt integrerad del i all verksamhet. Jäm-ställdhetsfrågan är en stor del av likabehandlingsarbetet. Kommunstyrelsens personalutskott har ett särskilt an-svar för att följa upp jämställdhetsarbetet i kommunen, men varje chef ansvarar för jämställdheten på respektive arbetsplats. Till och med år 2011 fokuserade jämställd-hetsarbetet i kommunen på att nå målsättningarna i li-kabehandlingsplanen. Då likabehandlingsplanen endast var gällande för åren 2009-2011, och ingen ny plan anta-gits, har arbetet under 2012 inriktats mot att ta fram en ny struktur för jämställdhetsarbetet i kommunen. Från och med verksamhetsåret 2013 ansvarar respektive för-valtning för att, till kommunstyrelsens personalutskott, redovisa sitt arbete med likabehandling, mångfald och jämställdhet. I personalhandboken finns stöd för förvalt-ningarna i arbetet med likabehandling och jämställdhet. Personalkontoret i Östhammars kommun har under året även genomfört en lönekartläggning efter avslutad löne-översyn. De skillnader i lön som kartläggningen visade på kan alla förklaras med könsneutrala argument.

Miljö, klimat och energiKommunens energi- och klimatarbete syftar till att mins-ka vår organisations utsläpp av klimatpåverkande gaser genom att minska och effektivisera vår energianvänd-ning samt genom att styra om mot förnybara energikäl-lor. Kommunen arbetar även utåt mot företag, organisa-tionen och privatpersoner i samma syfte.

Lokaler och fastigheterÖsthammars kommun har en målsättning att till år 2016 använda 20 % mindre energi i vårt lokalbestånd jämfört med 2008. Kommunen har beviljats medel från Energi-myndigheten för 2012-14 för att förstärka arbetet med energieffektivisering i lokaler och fastigheter.En nulägesanalys har upprättats och en handlingsplan har sedan tagits fram över prioriterade energibesparande åtgärder. Inom kommunens fastigheter planeras för ett flertal åtgärder, där vi redan nu börjat arbeta med:

• Driftoptimering inom värme och ventilation• Ventilationsåtgärder (flöde, OVK, värmeåtervin-

ning)• Täthetsåtgärder• Utbyte av gammal belysning mot ny energief-

fektiv• Mätningar och kontroller (värmekamera-, luft-,

täthets- och temperaturmätning).

56

Hållbarhetsbokslut

Arbetet med projektet begränsas inte att omfatta bara kommunens lokaler utan omfattar även andra verksam-heter som VA och gatubelysning. 2012 har vi fortsatt byta ut den gamla gatubelysningen mot armaturer med modern linsteknik. Uppföljningar visar på en energibe-sparing på hela 60 %. Alunda är den tätort som finns kvar att åtgärda vilket ska påbörjas under 2013. Elen som kommunen köper in för vår verksamhet är numera en-bart Bra Miljöval-märkt el. De nya, för campinggästen, avläsningsbara eluttagen som installerats vid Sunnanö camping ger fortsatt markant minskad förbrukning för anläggningen. Arbetet med energieffektiviseringsprojek-tet fortsätter och vi har en tidplan för alla åtgärder inom alla discipliner (fastighet, gatubelysning, fritid och VA)TransporterFör att nå kommunens mål om en minskning av trans-porternas klimatbelastning har flera aktiviteter inletts. En resvaneundersökning gällande kommunanställdas tjäns-teresor och resor till och från jobbet har genomförts 2012. Resultatet ger en bra grundinformation till att ta fram en ny resepolicy 2013 för kommunens anställda. Olika inventeringsaktiviteter har startats upp i syfte att se hur vi kan minska resandet med tjänstebilar, t ex översyn av i vilken omfattning egen bil använd för resor i tjäns-ten. Kommunen deltar i ett länsövergripande projekt för att effektivisera transporterna. Östhammars kommun kommer att ha hemtjänsten som ett fokusområde då verksamheten utför ett stort transportarbete och det be-dömts finnas potential att effektivisera. Samarbetet med Posten, Bring, UNT m.fl. under namnet Grön Rutt har lagts på is tillsvidare pga bristande finansiering från Pos-ten. Andelen miljöbilar i den kommunala organisationen är nu 79 procent, en hög siffra jämfört med rikssnittet, och en ökning med 4 procent jämfört med 2011.Utåtriktad verksamhetEn energidag arrangerades av energi- och klimatrådgi-varen, miljösakkunnige samt konsumentrådgivaren i Östhammars kommun i samband med höstmarknaden i Östhammar. Dagens fokus var på hur man som pri-vatperson kan spara energi i vardagen. Det var kortföre-läsningar i ett rullande schema varje halvtimme. Företag visade elcyklar, belysning, solceller, och värmepumpar. Energikontoret i Mälardalen var på plats samt det lokala energibolaget Björklinge Energi.Den 31 mars hölls den världsomspännande klimatmani-festationen Earth Hour. Östhammars kommun stödde manifestationen på olika sätt även detta år, bl. a. genom en tävling där i år hela 26 klasser och förskoleavdelningar i kommunen visade exempel på hur man kan göra för att minska energianvändningen och utsläppen av klimatpå-verkande gaser.VattenvårdKommunens vattenvårdsarbete syftar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och kust. Under som-maren har vi genom projektet Act4MyBalticSea haft informatörer som besökt fastighetsägare för att öka kunskapen om hur de enskilda avloppen bör fungera.

Ett omfattande informationsmaterial har tagits fram, båttömningsstationerna är i drift och hela projektet Act-4MyBalticSea har avrapporterats. Vi har också via mil-jötillsynen kontrollerat enskilda avlopp inom områden som är särskilt känsliga. Kommunen har projekterat för en våtmark som ska rena vatten från reningsverket i Öst-hammar. Under sommaren genomförde vi reduktionsfiske av bl.a. braxen i Östhammarsfjärden och Granfjärden i syfte att minska mängden fosfor i systemet. Vi har under året också arbetat tillsammans med LRF i projektet Krets-loppsTanken. Målet med samarbetet är att belysa alla led som behövs för att nå en möjlig kretsloppslösning för toalettavfall med återföring till jordbruk i Östhammar. Båda projekten har delfinansierats via lokala vattenvårds-medel (LOVA).Vi har tillsammans med Upplandsstiftelsen, Länsstyrel-sen och Kustlaboratoriet tagit fram ett grundkoncept för dialogmöten med mark- och vattenägare och andra intressenter. Konceptet provades under ett möte med vattenägare på Gräsö under hösten. Både faktaunderla-get och dialogen fick gott gensvar, vilket ger oss en god grund att använda samma upplägg för dialog om vatten-kvalitet inom övriga vattenområden i kommunen.

NaturvårdSom kommun samarbetar vi med ett flertal lokala för-eningar och Upplandstiftelsen i olika naturvårdsprojekt. Under 2012 har vi arbetat med fyra projekt där vi sökt och fått lokala naturvårdsmedel (LONA). På Gräsö ar-betar vi tillsammans med Gräsöfonden med att ställa i ordning och öka tillgängligheten till ett urval fina natur- och kulturområden. Tio områden på ön utreds genom dialog med markägare, restaurering av stigar, bättre skylt-ning m.m. Inom ett projekt vid Yttre Hummelfjärden i Öregrund har en stig anpassats för rullstolsburna, vi har anlagt en grillplats och tagit fram en plan för hur inlop-pet till fjärden under 2013 ska omformas för att gynna fiskvandringen. Tillsammans med Stockholms scoutdi-

57

Hållbarhetsbokslut

strikt har vi fått medel för att restaurera ängsmarker på Vässarö. Under hösten har skogsbryn på ön inventerats, ungdomar utbildats i biologisk mångfald och restaure-ringen påbörjats. Vi har också genomfört en naturinven-tering av Gammelhusområdet, för att kunna skriva en naturanpassad skötselplan för området.Ett samarbete om undervisning av natur och miljö i skolan har påbörjats mellan miljösakkunnig, energi- och klimatstrategen, Natur & Teknikskolan och Barn- och utbildningsförvaltningen. Bland annat fungerade Öregrunds skola som pilotskola för en fördjupad un-dervisning om växter, djur och natur i Uppland och vi samarbetade med barnaktiviteter om el och magnetism under Energidagen den 15 september.Ett av de miljömål kommunfullmäktige beslutat om är att vi ska öka andelen ekologiska livsmedel inom kom-munal verksamhet. Under 2011 var 18 % av kommunens upphandlade livsmedel ekologiska, vilket betyder att vi redan uppnått målet på 10 % till 2015 och är på god väg mot målet 25 % till 2018.

Att leva gott som äldre i Östhammars kom-munService, omsorg och vård till äldreKommunstyrelsen har under året fattat beslut om att på-börja byggnationen av ett nytt äldreboende i Östhammar. Boendet kommer när det står färdigt omfatta 61 lägenheter med möjlighet till ensam- och parboende. En totalentre-prenad för byggnationen har upphandlats och startades under december 2012. Den framtagna detaljplanen över området medger även möjlighet för uppförande av olika typer av trygghetsboenden. Arbetet med nytt bibliotek i Östhammar har under året tagit en ny riktning och kom-munstyrelsen har tillsammans med kulturnämnden letat efter en bra placering för ett nytt bibliotek centralt i tätor-ten. Mötesplatser för äldre och ”kultur i vården” är fortsatt mycket uppskattade och utvecklas kontinuerligt. Kollektiv-trafiken flyttades i januari 2012 över till Landstinget. För-ändringen syftar till större möjlighet till samordning och ett bättre resursutnyttjande. Färdtjänsten kvarstår i kommunal regi och gällande avtal för utförande av tjänsten har för-längts ytterligare ett år. Hälsa och sjukvårdDet sedan tidigare etablerade samarbetet med Landstinget i Uppsala kring närvård fortsätter att utvecklas. Närvårdsen-heten har under 2012 haft en positiv utveckling av antalet remitterade patienter från landstinget. Multisjukas behov har prioriteras i samverkan med landstinget.Hälsa och välbefinnandeKommunstyrelsen har under året fört diskussioner kring omstrukturering av kommunens folkhälsoarbete. Detta har resulterat i ett förslag om förändrad organisation som ska behandlas under 2013. Kulturförvaltningens verksamhet ”Kultur i vården” är fortsatt mycket uppskattad och ut-vecklas kontinuerligt. Måltidsverksamheten har under 2012 fortsatt att arbeta med strukturerade matråd. Fokus under året har legat på förbättrad kommunikation mellan avdel-ning och kök.

Personal och kompetensSocialnämnden har påbörjat ett långtgående värdegrundsar-bete med utgångspunkt från den nationella värdegrunden samt den egna värdegrunden för socialförvaltningen. Per-sonal inom äldreomsorg har utbildats i den nationella vär-degrunden för äldreomsorgen. Kompetensutvecklande in-satser för socialförvaltningens personal fortskrider i övrigt enligt plan. Anhöriga och närståendeUnder 2012 har en särskild satsning på ökat anhörigper-spektiv genomförts i kommunen. Totalt har 225 anställda inom kommunen deltagit i en halvdagsföreläsning av Gu-nilla Matheny rörande anhörigas situation och hur personal kan stödja och samarbeta med anhöriga. Föreläsningen har följts upp på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Åt-gärder för att förbättra samverkan mellan kommunen och landstinget har genomförts. Samverkan internt på förvalt-ningen har stärkts, särskilt kring demensfrågor.

58

Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.

ResultaträkningResultaträkningen är en sammanfattning av årets redo-visade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna pe-riodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och enhetens finansiella styrka förbättras.Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det för-sta resultat som används är ”resultat 1” eller verksamhe-tens nettokostnader. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kost-nader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Under-skottet på nettokostnadsnivå reduceras sedan med skat-teintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella in-täkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas ”resultat före extraordinära poster” eller ”resultat 2”. Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt framtida sparande eller eventuell amortering av långfristiga skulder.Efter ”resultat 2” kommer extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster som inte har något direkt sam-band med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Dessa poster blir mer och mer ovanliga i kommuner. Det resultat som nu har framkommit är ”re-sultat 3” och visar årets resultat för kommunen.

BalansräkningBalansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör därmed en förbindelse-länk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kom-munens tillgångar och hur dessa har finansierats – ex-ternt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital.Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och anläggningstill-gångar som är tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (ex fastigheter och inventarier). På motsva-rande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfris-tiga samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till

betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar kommunens pen-sionsskuld inklusive garantipensioner. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den skall betalas.

FinansieringsanalysFinansieringsanalysen ger upplysning om hur medel har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad från re-sultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår finansieringsanalysen från gjorda inbetalningar (in-komster) eller utbetalningar (utgifter).

Några finansiella nyckeltalBalanslikviditet – omsättningstillgångar i relation till kort-fristiga skulder. Ett mått på den kortsiktiga betalnings-beredskapen där lager och förråd inkluderas.Finansiella nettotillgångar – (fin.anl + oms/ks+ls) i mått-tet ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt. Måttet speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi-ditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som ”medellång betalningsberedskap”.Kassalikviditet – (kf+kp+kb/ks) är ett mått på kommu-nens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel, kortfristiga fordringar och kortfristiga placeringar.Nettokostnadsandel – hur stor andel av skatteintäkterna och generella statsbidrag som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader och finansiella poster.Rörelsekapital – skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett mått på kommunens kort-siktiga betalningsberedskap.Skattefinansieringsgraden av investeringarna – beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan fi-nansieras med skatteintäkter när löpande driften är fi-nansierad.Skuldsättningsgraden – visar hur stor andel av kommunens tillgångar som är finansierade med främmande kapital.Soliditet – eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto starkare finansiellt handlingsutrymme.

Redovisningsmodell och finansiella nyckeltal

59

Eventuella frågor om årsredo-visningen besvaras av Per Engström, ekonomichef, tel 0173-86120.

Ekonomikontoret april 2013

Documents

Årsredovisning 2012 - osthammar.se · 2015. 9. 1. · Under 2011 och 2012 har Östhammars kommun delta-git i Kommunernas kvalitet i korthet, en granskning av kommunernas kvalitet