ÅRSREDOVISNING 2018LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

INNEHÅLL Inledning

Planeringsförutsättningar

Utvecklingsområden

Prioriterade perspektiv

Kulturarvsåret

Förvaltningsberättelse

Åresredovisning

Revisionsberättelse

Bilaga 1: Statistik 2018

Bilaga 2: Personal 2018

Bilaga 3: Utställningar 2018

Bilaga 4: Förvärv till samlingarna 2018

Bilaga 5: Styrelseuppdrag och samrådsgrupper 2018

SIDAN 3

5

5

11

17

19

20

30

Bild omslag: Från museets traditionella julmarkand 9 december 2018.

ETT MUSEUM FÖR LÄNETUnder sommarsäsongen undersökte Länsmuseets arkeologer för andra säsongen ett sockenlappboställe från årtiondena kring 1800 i Järvsö. Undersökningarna ledde till en stor mängd fynd och besökare guidades på plats av arkeologerna. Det ledde också till en utställning Samer i Gävleborg, som visades på Stenegård i Järvsö under sommaren. Utställningen producerades tillsammans med Hälsinglands museum.

Ohtsedidh är sydsamiska och betyder att söka eller leta (efter någonting). I det här fallet samiska kulturyttringar i Mellansverige i ett projekt med samma namn. Länsmuseet Gävleborg, Dalarnas museum, Västmanlands museum och Gaaltije – sydsamiskt kultur-centrum delar projektet. Det finns en egen hemsida som i bild och text sammanställer mycket av den kunskap som växer fram.

Barn och ungdomar är viktiga målgrupper för Länsmuseet. 1 700 mellanstadiebarn från skolor i Bollnäs, Hudiksvall, Hofors, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn fick uppleva föreställningen Änglaspel på Folkteatern Gävleborg och besöka Länsmuseet Gävleborg. Temat på båda ställena var döden, sorg, saknad, drömmar och hur allting hänger ihop.

Under 2018 har museets mångåriga arbete med frågor om kultur och psykisk ohälsa sammanställts i metodhandboken Kultur & hälsa. Kan museer bidra till bättre hälsa? Vandringsutställningen Under ytan, där unga med psykisk ohälsa har gestaltat sina tankar och känslor i ord och bild, gjordes 2016 men har fortsatt turnerat på skolor och bibliotek i länet under hela året.

Länsmuseets samlingar digitaliseras och tillgängliggörs. Vid utgången av 2018 fanns 121 359 fotografier, 7 742 föremål och 812 bildkonstverk tillgängliga via Digitalt Museum. Även forn- och kulturminnen i länet registreras och publiceras i det digitala fornmin-nesregistret FMIS. De digitala publikationerna är oerhört viktiga för att sprida kunskap, både till specialister och allmänintresserade.

En nyhet är att en VR-upplevelse erbjuds besökarna i museet från och med hösten 2018. Ett nytt begrepp är immersiva upplevelser, det vill säga en digital upplevelse som är om-slutande och tilltalar så många sinnen som möjligt. Här är det världsarvsgården Bortomåa i Fågelsjö som kan upplevas virtuellt. Projektet sker i samverkan med Region Gävleborgs crossmedia- och filmkonsulenter och Industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle. Länsmuseet Gävleborg tillhör de första museer i Sverige som använder VR i utställnings-sammanhang. Utformningen av den fysiska miljön för VR-upplevelsen saknar motsvarig-het i museivärlden och är vårt viktigaste bidrag till utvecklingen på området.

I länet finns många lager av berättelser. Länsmuseet lyssnar, samlar in och berättar vidare. De samiska berättelserna blir tydligare, liksom de finska krigsbarnens och personer som lider av psykisk ohälsa. Rena skrönor, blandade med mycken sanning, kan avlyssnas på P4 under rubriken Gävleborgshistorier med Ann Nilsén. Föreläsningar, visningar i museet och vid arkeologiska utgrävningar och stadsvandringar är andra exempel på hur berättelserna om Gävleborg lever vidare.

I museet växte forntidsutställningen Spår av liv fram i förnyad form. Samtidigt pågick arbetet med den kulturhistoriska utställningen Historien händer här. Men även konsten har präglat mycket av utställningsåret. Elisabeth Ohlson Wallins utställning id:TRANS

3

4

visades under hösten och vidgade både besökares och medarbetares perspektiv på vad trans kan innebära. Utställningsåret avslutades med Multiversum, en platsspecifik konst-upplevelse för flera sinnen av bildkonstnären Åsa Langert och tonsättaren Jens Hedman.

Gävle 26 februari 2019

Hans Öjmyr Mats KolarbyMuseichef Styrelseordförande

LÄNSMUSEETS STYRELSE 2018

Utsedda av Region GävleborgMats Kolarby, ordförande (S)Ylva Bandmann, vice ordförande (MP)Inger Elisson-Wigö (S)Lena Åberg (L)Pia Jansson (M)

Utsedd av Gävle kommunKerstin Monk (MP)

Utsedd av Gästrike-Hälsinge HembygdsförbundOwe Norberg

LÄNSMUSEETS REVISORER 2018

Utsedd av Region GävleborgIngrid Jonsson (SVG)

Öhrlings PricewaterhouseCoopers ABAnnika Wedin, auktoriserad revisor

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARLänsmuseet Gävleborg ska genom sin verksamhet bidra till att nå de kulturpolitiska målen för Gävleborg:

Den regionala kulturpolitikens övergripande mål är att:• möta människors grundläggande behov av kulturupplevelser• öka tolerans och mångfald• förklara, inkludera och skapa delaktighet i samhället• utmana det etablerade och vitalisera demokratin• bidra till kreativitet, nya idéer och nya kulturella uttryck• främja likvärdiga förutsättningar för kulturlivet i länet

Länsmuseet Gävleborg har under 2018 arbetat med utgångspunkt från Kulturplan för Gäv-leborgs län 2016–2018, Ett kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang och den upp-dragsöverenskommelse för 2018 som tecknats mellan Region Gävleborg och Länsmuseet.

I uppdragsöverenskommelsen har ett gemensamt uppdrag formulerats för Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands museum och Arkiv Gävleborg, där det bland annat framgår att de tre institutionerna ska:

• genom inkluderande arbetssätt, ny kunskapsuppbyggnad och pedagogiska insatser bidra till att människor får kulturella och historiska perspektiv som öppnar för reflektion, norm- och källkritiskt tänkande och en vitaliserad demokrati.• involvera forskare och kulturutövare för att i dialog med länets innevånare undersöka och ompröva de rådande kulturarvsberättelserna och aktivt gestalta nya.• ge människor möjlighet att utforska sin kreativa förmåga och använda olika uttryckssätt.

Här följer en beskrivning av hur Länsmuseet Gävleborg har arbetat med kulturplanens särskilt utpekade utvecklingsområden och prioriterade perspektiv.

UTVECKLINGSOMRÅDEN 2018

Mångfald av berättelser

Arbetet med förnyelse av Länsmuseets basutställningar fortsätter. Under 2018 har forntids-utställningen Spår av liv omarbetats, med ny formgivning, utökat innehåll och ny digital teknik. Samtidigt pågår arbetet med projektering och byggande av den kulturhistoriska bas-utställningen Historien händer här. I vårt undersökande arbete kring Stenebergs sockerbruk och dess samband med 1700-talets globala ekonomi och den afrikanska slavhandeln har vi samarbetat med ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Ett annat spår som vi undersöker i basutställningsarbetet är jordbrukarnas förändrade villkor i industri- och välfärdssamhället. Även här är globaliseringen ett centralt tema, med den nationella jordbrukspolitiken som bakgrund. Vårt arbete presenterades för publik vid två samtalskvällar på temat Rörelser i Hälsingland. Samtalen anordnades av Folkteatern Gävleborg inför föreställningen Rivers of Färila, i Färila respektive Gävle.

Museets arbete med basutställningarna har presenterats vid seminariet Museer i förändring, som anordnades av Riksantikvarieämbetet under våren.

5

Museets kulturmiljöavdelning fortsätter sitt långsiktiga arbete med att undersöka och sprida kunskap om fiskarkapellen längs norrlandskusten, tillsammans med Hälsinglands museum och Länsmuseet Västernorrland. Fiskarkapellen är säsongsvis använda kyrko-byggnader som har få eller inga motsvarigheter i andra länder och är ett kulturarv av internationell betydelse. Projektet ger en bredare bild av kapellens och kapellmiljöernas historia, i nära samarbete med kapellvärdar, lokalhistoriker, föreningar och församlingar. I projektet möts kulturhistoria, ekonomisk historia och kyrkohistoria. Årets resultat har presenterats i en serie föreläsningar, där länsinvånarna har kunnat bidra med kunskap om kapellens historia.

Sommaren 2017 undersökte Länsmuseets arkeologer ett ”sockenlappboställe” från slutet av1700-talet i Järvsö. Sommaren 2018 fortsatte undersökningen i en andra etapp. Projek-tet har bedrivits i samarbete med Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum och lokalhistoriska forskare i byarna Stene och Kåsjö. Några frågor som undersökningen skulle besvara var: Skiljer sig denna plats från annan torpbebyggelse? Är den samiska identiteten i synlig i den materiella kulturen? Finns spår av de hantverk som förknippas med ”sockenlappar”? Undersökningen av sockenlappsbostället gav en stor mängd fynd, där flera kan kopplas till ”sockenlapparnas” nischnäringar. Grävningen fick stor uppmärksamhet genom radio-inslag, tidningsartiklar samt en välbesökt visningsdag på plats. Resultatet från grävningar-na har också presenterats för allmänheten i utställningen Samer i Gävleborg, som visades på Stenegård i Järvsö under sommaren. Utställningen har producerats av Länsmuseet och Hälsinglands museum gemensamt och riktar uppmärksamheten på samernas historiska närvaro i Gävleborg.

Under 2018 har Länsmuseet påbörjat det treåriga projektet ”Skogsfinnar i Hassela”. Pro-jektet finansieras av Länsstyrelsen Gävleborg och har under året fokuserat på registrering av fysiska lämningar i fält samt studier av historiskt kartmaterial, ortnamn och boskaps-längder. Två öppna föreläsningar har anordnats inom ramen för projektet. Vid den årligen återkommande Arkeologidagen hölls också en visning av bebyggelselämningar i

6

Fiskarkapellet Grisslan i Ångermanland är byggt av Gävlefiskare.

byn Kölsjön. Information om projektet sprids via museets arkeologiblogg, Facebook och Instagram. En egen Facebooksida har skapats för projektet; facebook.com/skogsfinnar som under året fått över 200 följare.

Vandringsutställningen Hitförda av krigets stormar. Finska krigsbarn i Gävleborg fortsätter att turnera i länet. Den sprider kunskap om de 70 000 finska flyktingbarn som kom till Sverige på 1940-talet och togs emot av civilsamhället. Utställningen är utarbetad i sam-verkan med Arkiv Gävleborg och Gävle kommunarkiv.

Idag är jag rom är en nyproducerad vandringsutställning där unga romer själva i text och bild gestaltar sina erfarenheter av att tillhöra en minoritetsbefolkning i Sverige.

I arbetet med förvaltning av museets konst- och föremålssamlingar är ett viktigt mål att finna och förmedla nya berättelser. För att öka kunskapen om föremålen och deras ursprung har vi systematiserat sökandet efter information i äldre kataloger och arkiv-handlingar. Vi arbetar också med att skapa relevanta sökbegrepp, som ger redskap för att problematisera och omtolka samlingarna. Via DigitaltMuseum tillför brukarna informa-tion om föremålen. På det sättet blir föremålens berättelser allt mer mångfacetterade och tillgängliga för fler.

Kultur för integration

Museets funktion som mötesplats och pedagogisk resurs för nya svenskar blir allt viktigare. Vi samarbetar med nyanlända från olika länder och i olika åldrar. Vid en träff med en grupp föräldrar och barn inom Svenska med baby har de allra minsta fått möta museet. Vi har också arbetat pedagogiskt med nyanlända barn från Skräddargårdens förskola och äldre barn och ungdomar från Söderskolans mottagningsenhet för nyanlända elever.

När det gäller aktiviteter för vuxna har vi samarbetat med Arbetsförmedlingen och Kultur & Fritid i Gävle kommun i projektet Sommar i Gävle, där nyanlända får prova på olika kultur- och fritidsaktiviteter. Under 4 dagar tog vi emot 148 nyanlända som fick prova på olika skapande aktiviteter i museets medeltidstält. I samarbete med Länsstyrelsen Gävleborg har museet lett en bussresa till den kulturhistoriska miljön i Gysinge bruk för SFI-elever.

Vår tvåspråkiga utställning Sagorna vi lämnade i havet, med texter på svenska och arabiska, har använts för pedagogiska aktiviteter i anslutning till Folkteatern Gävleborgs föreställ-ning Änglaspel, på temat liv, död och förlorade relationer.

Museets uppskattade pallkrageodling främjar integration genom att människor med olika bakgrund träffas på ett naturligt sätt kring ett gemensamt intresse. Odlingen har blivit en viktig mötesplats i centrala Gävle där personer i alla åldrar och med bakgrund i olika kulturer träffas. För att ytterligare stärka sammanhållningen har museet skapat en Face-bookgrupp för odlarna. Under året har odlingen uppmärksammats både i Sveriges Radio P4 Gävleborg och SVT Gävleborg.

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Genom att tillgängliggöra samlingarna digitalt ökar vi tillgången till länets kulturarv. Genom DigitaltMuseum kan allmänheten ta del av, undersöka och använda foton och föremålsinformation ur museisamlingarna, men också bidra med sin egen kunskap.

7

Digitaliseringen bidrar i högsta grad till demokratisering genom ny kunskapsuppbyggnad och ökad sökbarhet.

Vid utgången av år 2018 fanns 121 359 fotografier, 7 742 föremål och 812 bildkonstverk tillgängliga via Digitalt Museum. Vi använder oss också av verktyget för digitala utställ-ningar. För närvarande finns elva sådana utställningar i Digitalt Museum.

Arbetet med att utveckla digitalt berättande i samverkan med Region Gävleborgs cross-media- och filmkonsulenter har uppnått ett viktigt delmål under 2018. I samverkan med Industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle har vi projekterat och byggt ett själv-instruerande rum för Virtual Reality, med fokus på trygghet och tillgänglighet. Rummet, som inte har någon motsvarighet i Sverige, öppnades för publik under hösten. Här visas den interaktiva VR-presentation av världsarvsgården Bortomåa i Fågelsjö som Region Gävleborg och Länsmuseet har utvecklat gemensamt. Regionen och museet har tillsam-mans tagit initiativet till ett nationellt nätverk för immersivt berättande i museer. Den första nätverksträffen hölls i september på Länsmuseet.

Inom kvalitetssäkringsprojektet Skog och Historia har museets arkeologer granskat omkring 300 forn- och kulturlämningar under årets fältsäsong. Omkring 200 av dessa lämningar har registrerats i det digitala fornminnesregistret FMIS och är därmed enkelt sökbara och tillgängliga för allmänhet, företag och myndigheter. Dessutom har en byråmässig genomgång av databasen Skog och historia gjorts under året, som lett till att omkring 700 lämningar har fått sin status uppdaterad.

Länsmuseet är aktivt på sociala medier och har skapat avdelningsövergripande rutiner för att samordna arbetet och öka antalet postade inlägg. Instagram växer starkast bland de sociala medier museet använder sig av. På vårt Instagramkonto @lansmuseetgavleborg får följarna en inblick i arbetet ”bakom kulisserna” i museet. Genom Byggnadsvårdsbloggen www.byggnadsvardgavleborg.blogspot.se och Arkeologibloggen www.arkeologigavleborg.blogspot.se lyfter museets medarbetare fram det vardagliga arbetet med kulturmiljöfrågor i länet, väcker debatt, sprider kunskap och ställer frågor.

8

Upplev köket i hälsingegården Bortom Åa i Fågelsjö i museets nya VR rum.

Att överbrygga geografiska avstånd

Genom programserien Gävleborgshistorier med Ann Nilsén i Sveriges Radio P4 Gävleborg har alla länsinvånare kunnat lyssna på kulturhistoriska berättelser från länet varje vecka under hela Kulturarvsåret 2018.

Länsmuseet har för andra året i rad samarbetat pedagogiskt med Folkteatern Gävleborg kring föreställningen Änglaspel. Ett av syftena med samarbetet har varit att ge skolor med lång resväg till Gävle möjlighet att besöka på två kulturinstitutioner under en dag på ett gemensamt tema. Resultatet har varit mycket positivt.

Museet har medverkat med aktiviteter på olika platser i länet i samband med Folkteatern Gävleborgs scenkonstfestival Drömmar och demokrati.

Under 2018 har alla länets kommuner fått erbjudanden om vandringsutställningar och uppsökande skolpedagogik. Arbetet med kulturmiljöpedagogik fortsätter enligt samma modell som tidigare år. Samarbetet med biblioteken fortsätter. Museet erbjuder också rådgivning i kulturmiljöfrågor och har under året genomfört rådgivningsbesök på olika platser i länet. Att museet har personal stationerad i Ljusdal och Hudiksvall underlättar rådgivning och uppdrag i länets norra delar och ger kortare kontaktvägar för allmänhet, kommuner och företag.

Vandringsutställningarna Hitförda av krigets stormar - finska krigsbarn i Gävleborg, Under ytan och Extra allt turnerar vidare på länets bibliotek, i skolor och andra utbildningsinsti-tutioner. Ny för i år är utställningen Idag är jag rom

Vi har också producerat flera utställningar vid olika besöksmål i länet. Utställningen Trädgårdskonst visades på Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo i Järbo. Trädgårdarna i Axmar bruk producerades av Länsmuseet i samverkan med Föreningen Hyttan och visades i båthuset i Axmar bruk. Samer i Gävleborg, som visades på Stenegård i Järvsö producerades av Länsmuseet och Hälsinglands museum gemensamt.

Inom programverksamheten har vi bland annat turnerat med en föreläsningsserie om fiskarkapell i Gävleborg.

Barn- och familjeaktiviteter med kulturhistoria och kreativt skapande har hållits i fyra av länets kommuner. I samarbete med Bollnäs jaktvårdskrets har vi genomfört en välbesökt familjedag på temat jakt, djur och natur vid Onbacken i Bollnäs. Skollovsaktiviteter har genomförts på olika platser i Gävle kommun samt i Bollnäs och Hudiksvall.

Museets aktivitet i sociala medier, den fortsatta digitaliseringen av museets samlingar samt registreringen av kulturlämningar i det digitala fornlämningsregistret gör kulturar-vet mer tillgängligt för länsinvånarna.

Kultur, hälsa och livskvalitet

I vårt arbete med kultur och hälsa är ungdomar och unga vuxna med önskan om bättre psykisk hälsa en prioriterad grupp. Att använda museets utställningar som utgångspunkt för eget skapande har visat sig vara en väl fungerande metod att reflektera kring svåra känslor och ämnen. Under 2018 har museets mångåriga arbete med dessa frågor sam-manfattats i metodhandboken Kultur och hälsa, som fått en vid spridning i landet.

9

Museet samverkar med äldreboenden och seniorföreningar, där vi bidrar med aktiviteter kring kulturhistoria och konstnärligt skapande. I utställningen Vi kan väl inte tänka på mormor hela tiden reflekterar äldre människor från Hamrångebygden själva över sina liv.

Museet ingår i styrgruppen för Drakprojektet, som ägs av Sensus studieförbund och vänder sig till unga vuxna med psykiska funktionsvariationer i Gävleborg. Projektet arbetar med digitala medier, bland annat en digital studiecirkel i livskunskap, och har också produce-rat en film där Länsmuseet medverkar. Museet har också medverkat i projektets semina-rium om ungas psykiska hälsa, där vår vandringsutställning Under ytan visades.

Kulturarvets betydelse för livskvalitet och attraktiv livsmiljö var temat för Seminariet Kulturarvet – nyckeln till framtiden som hölls vid Folk & Kultur i Eskilstuna och vid Almedalsveckan i Visby. Seminariet anordnades av Region Gävleborg.

Kulturella och kreativa näringar

Länsmuseets samlingar av föremål, konst och arkiv är tillgängliga för studier och forsk-ning och är en del i inriktningen på kunskapsdriven tillväxt. I museets studierum Textila mönster och tekniker finns en omfattande och pedagogiskt uppbyggd textilsamling ständigt tillgänglig för slöjdare, kulturskapare och forskare att undersöka och inspireras av.

Museet arbetar sedan flera år med att sprida kunskap om mattraditioner i Gästrikland och Hälsingland. Under våren anordnades en välbesökt historisk matmarknad på museet, i samarbete med Slow Food Gästrikland och matproducenter från länet.

Museet har medverkat med en föreläsning om Gästriklands mattraditioner vid temadagen Hur smakar Gästrikland? på Kulturcentrum i Sandviken. Föreläsningen ingick i program-punkten Prat om mat, där även kocken Melker Andersson medverkade.

10

Utställningen Vi kan väl inte tänka på mormor hela tiden.

Läsfrämjande

Sagor och myter är ett återkommande inslag i museets familjeaktiviteter för barn. Syftet är både att bevara en muntlig berättartradition och stimulera till läsning.

I samband med bokrean bloggar museets byggnadsantikvarier om böcker med inriktning på kulturhistoria och byggnadsvård.

PRIORITERADE PERSPEKTIV

Barn och unga

I det upprustade museet har barnen fått större plats, med två välutrustade ateljéer i bästa läge och den tvåspråkiga utställningen Sagorna vi lämnade i havet, som inbjuder till lek och reflektion. Även Studion, där barn och unga kan ställa ut egna verk, har fått en mer framträdande plats i museet.

Under hela vårterminen visades utställningen Jobbcirkus, producerad av arbetets museum, i samtliga salar för tillfälliga utställningar. Utställningen handlade om att yrkesval i bred mening och gav stort utrymme för diskussioner kring jag och personlighet, medvetna och omedvetna yttre faktorer förväntningar som påverkar ungdomars livsval, könsroller i yrkeslivet etc. Många elever från skolor i Hälsingland besökte utställningen.

I programverksamheten har museet prioriterat barn- och familjeaktiviteter med inriktning på aktivt deltagande. En lördag per månad anordnar vi skaparverkstäder för barn i mu-seet, ledda av pedagog eller konstnär. Dessutom har vi genomfört skollovsaktiviteter och familjedagar på flera platser i länet.

Under hösten samarbetade vi för andra året i rad med Folkteatern Gävleborg i ett peda-gogiskt projekt knutet till föreställningen Änglaspel. Närmare 1 700 mellanstadiebarn från skolor i Bollnäs, Hudiksvall, Hofors, Ockelbo, Ovanåker och Söderhamn fick upp-leva föreställningen och ett besök på museet där pjäsens tematik bearbetades vidare.

Länsmuseets och Hälsinglands museums pedagogiska samarbete har sedan 2017 haft fokus på världsarvet Hälsingegårdar. Under 2018 trycktes bilderboken En by i världen, förr i tiden av barnbokskonstnären Anna-Clara Tidholm, som utarbetats i samarbete med museerna och etnologen Maria Vallström och speglar de skiftande livsvillkoren i Hälsingland under 1800-talet. Till boken har ett pedagogiskt material producerats och presenterats för lärare vid låg- och mellanstadieskolor i länet.

I samband med den internationella Nalledagen har vi bjudit in barn att låta sina gosedjur övernatta på museet och sedan följa sina djurs förehavande under natten på sociala medier. Aktiviteten blir det första mötet med museet för många mindre barns.

I vandringsutställningen Under ytan har unga med psykisk ohälsa gestaltat sina tankar och känslor i ord och bild. Utställningen producerades 2016 och har fortsatt att turnera i skolor och på bibliotek under 2017 och 2018. Även vandringsutställningen Extra allt, om och med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är fortsatt efterfrågad.

Länsmuseet ingår i den regionala samverkansgruppen för barnkultur. Museet är också

11

12

Visningar Änglaspel.

Lördagsateljé för barn i alla åldrar.

Elisabeth Ohlson Wallins utställning id:TRANS.

13

representerat i styrgruppen för Drakprojektet, ett innovativt folkbildningsprojekt med målgruppen unga vuxna som eftersträvar ökat psykiskt välmående. Projektet utvecklar bland annat digitala verktyg för kreativa studiecirklar online.

Kvalitet

Länsmuseets arbete är kunskapsbaserat och präglas av en ständig strävan efter allsidighet och öppenhet. I den publika verksamheten lägger vi stor vikt vid ett gott värdskap. Kvalitet genomsyrar även arbetet med museets samlingar – från förvärv, registrering och sökbarhet till utlån och pedagogiskt arbete. Under 2018 har ett stort arbete lagts ned på digitalisering, vård och uppordnande av samlingarna. I kulturmiljöverksamheten lägger vi stor vikt vid att all publicerad information om länets kulturmiljöer är väl dokumenterad och kvalitetssäkrad.

Jämlikhet och jämställdhet

Dessa perspektiv är viktiga såväl internt som externt i möten med privatpersoner, fören-ingar, företag och institutioner. Begrepp som genus, klass och identitet genomsyrar verk-samheten. Stor vikt har lagts vid dessa perspektiv i arbetet med de nya basutställningarna, både när det gäller konst och kulturhistoria. Även vid förvärv av föremål till samlingarna beaktas jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet.

Arbetet med nationella minoriteter är ett prioriterat område.

I projektet Ohtsedidh samarbetar Länsmuseet med Dalarnas museum, Västmanlands läns museum och Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum för att utforska och uppmärksamma den samiska kulturhistorien i de tre länen.

Tillsammans med museets konstpedagog har en grupp unga romer från Gävles romska förening träffats regelbundet för att arbeta med konstnärligt skapande. Det har resulterat i utställningen Idag är jag rom, där deltagarna reflekterar i bild och text kring sin romska identitet. Utställningen visades på museet och har sedan omarbetats till en vandringsut-ställning som turnerar i länet från och med hösten 2018.

Under 2018 har museet särskilt uppmärksammat transpersoners liv och rättigheter genom Elisabeth Ohlson Wallins utställning id:TRANS. Inför utställningen genomgick alla museets pedagoger en internutbildning i transfrågor. Utbildningen leddes av Erika Wennerström, som själv är transperson med erfarenhet av könsbekräftande behandling. I anslutning till utställningen anordnades en föreläsning av Elisabeth Ohlson Wallin och visning av filmen Kung Kristina Alexander med efterföljande publiksamtal.

Hbtq-frågor har också uppmärksammats genom en föreläsning om Hbtq i litteraturen av bibliotekarien och litteraturkritikern Sebastian Lönnlöw.

Att visa utställningar som både är skapade av och tillgängliga för personer med olika funktionsvariationer är viktigt från jämlikhetssynpunkt. Bland annat har vi vid flera till-fällen visat utställningar av personer med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsvaria-tioner. Utställningen Atreyus värld är skapad av en 15-årig pojke med autism, som använder teckningar som språk. Två sidor av mig är en kreativ fotoutställning, skapad av grundsärele-ver vid Vallbackskolan och Stora Sätraskolans grundsär inom Kulturskolan i Gävle.

14

Utställningen Multiversum är resultatet av ett längre samarbete med bildkonstnären Åsa Langert och tonsättaren Jens Hedman, som skapat en platssspecifik konstupplevelse för flera sinnen. Musik, form, färg och vibrationer samverkar i utställningen, som är tänkt att kunna upplevas med både syn, hörsel och känsel och därmed blir tillgänglig även för personer som har nedsatt funktion i något av dessa sinnen. Projektet har bedrivits med stöd från Kulturrådet och Konstnärsnämnden.

Miljö

Länsmuseet Gävleborgs engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar. ”Hållbarhet” har tagit plats bland de fem ledstjärnor för verksamheten som medarbetarna tillsammans identifierat under årets arbete med organisationsutveckling.

Museet bidrar på olika sätt med nya perspektiv på kulturmiljöer i kommunernas hand-läggning av planärenden. Remisshanteringen fortsätter att vara en viktig del av Kultur-miljöavdelningens arbete för att värna länets kulturmiljöer och främja en hållbar utveck-ling. Remissvaren uppmärksammas ofta i media och skapar debatt om kulturmiljöfrågor bland allmänheten. Antikvariska förundersökningar ger nya fakta kring byggnader och miljöer som står inför förändringar som ny användning och/eller om- och tillbyggnad. Genom museets rådgivning till allmänhet och myndigheter kan man ofta nå fram till lösningar som är både varsamma, miljövänliga och kostnadseffektiva på lång sikt. Vår uppdragsverksamhet innebär en kunskapsuppbyggnad inom kulturmiljöområdet, där kunskaperna sedan sprids vidare genom programverksamhet, bloggar etc. I alla dessa sammanhang lyfter vi fram de miljömässiga fördelarna med att återanvända äldre bygg-nadsdelar istället för att riva och köpa nytt vid renoveringar.

Museets byggnadsantikvarier anlitas återkommande av Högskolan i Gävle för att föreläsa om varsamhet och byggnadsvård för studenter vid Byggnadsingenjörsprogrammet, inom kursen Ändring av byggnad.

Gävle rådhus, energibesparingsprojekt med Högskolan i Gävle.

15

Den 30 maj lanserades en ny nationell temadag: Fönsterrenoveringens dag - hållbart på riktigt. Bakom initiativet står föreningen BARK (Byggnadsantikvarier verksamma vid regionala museer), Svenska byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet. Mu-seets byggnadsantikvarier skrev en debattartikel med rubriken Fönster värda att vårda! som publicerades i flera av länets morgontidningar. Dessutom ordnades en aktivitet kring fönsterrenovering på Forsbacka herrgårds orangeri i samarbete med Bostadsrättsföreningen Forsbacka herrgård.

Under 2018 har museet för tredje året i rad upplåtit pallkragar för odling på museets tomt. Pallkragarna får nyttjas kostnadsfritt av privatpersoner och föreningar. Museet bedriver också programverksamhet på temat odling och grönt kulturarv, där vi uppmuntrar till att odla giftfritt och att hålla äldre sorter i odling.

Länsmuseet strävar efter att bedriva sin verksamhet med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Tillgänglighet för personer med funktionsvariation

Länsmuseet har en handlingsplan för tillgänglighet. Tillgänglighet är en viktig faktor i planeringen av utställningar och annan publik verksamhet. Under 2018 har museet visat utställningen Multiversum, där en viktig utgångspunkt har varit att även kunna erbjuda personer med nedsatt syn eller hörsel en konstupplevelse.

Personer med fysisk funktionsnedsättning kan ta del av kulturarvet genom våra digitala lösningar. En viktig aspekt vid projekteringen av museets VR-rum har varit att upplevelsen ska vara tillgänglig och välkomnande för alla.

I den publika verksamheten uppmärksammar vi också de särskilda behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder.

Frågor om tillgänglighet i kulturhistoriskt värdefulla offentliga byggnader är en viktig del av kulturmiljöavdelningens rådgivningsverksamhet.

Större uppdrag och projekt inom uppdragsverksamheten

Under försommaren gjordes en större arkeologisk undersökning i Kungsbäck, Gävle. Bland annat undersöktes gravar, boplatslämningar och lämningar efter järnframställning. Lämningarna har 14C daterats till 700-1000 e.Kr, det vill säga vendeltid och vikingatid. Det hölls även en välbesökt visning av platsen.

En arkeologisk utredning av ny E4-sträckning har genomförts i Nordanstigs kommun, på sträckan Kongberget – Gnarp, i Harmånger, Jättendal och Gnarps socken. Utredningen har utförts i samarbete med Arkeologerna från Statens Historiska Museer.

En arkeologisk utredning har utförts av Kölvallens vindkraftpark i Ljusdals kommun. Vindraftparken är en av de större i länet och planeras omfatta närmare 100 verk. Läns-museet har tidigare utfört flera uppdrag inom ramen för projektet

Olika exploateringar i Gävle stad har inneburit flera stadsarkeologiska undersökningar under året. Bland uppdragen kan nämnas Gävle Energis utbyggnad av fjärrkyla i Kyrko-gatan och Nygatan.

16

”Ett kvalitetshöjt fornlämningsregister” är ett nystartat projekt. Målsättningen med projektet är att uppdatera forn- och övriga kulturhistoriska lämningar i länets samtliga kommuner. Projektet är tänkt att pågå under sex år och finansieras av medel från Länssty-relsen Gävleborg. Första året har fokus legat på Hofors och Bollnäs kommuner. Totalt har drygt 300 lämningar uppdateras eller nyregistrerats.

Arbetet med att dokumentera småskaliga vattenkraftstationer fortsatte under 2018 i en andra etapp som berör ett tiotal kraftstationer, framför allt i nordvästra Hälsingland. Upp-draget kommer från Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. Nytt i projektet är att inte bara naturvärdena bedöms, utan även helheten kring kraftstationerna med byggnadernas värden och omkringliggande historia som fornlämningar, bruksnäringar etc. De kulturhistoriska delarna ska fungera som beslutsunderlag vid kommande vattendomar.

Länsmuseet deltar årligen i aktiviteter som berör kulturreservatet Axmar bruk. Museet har också en representant med i styrgruppen för projektet ”Destination Axmar bruk 2.0”. Projektet finansieras av Region Gävleborg. Under 2018 har bland annat en utställning om trädgårdarna i Axmar producerats. Utställningen har visats i båthuset vid hamnen under sommaren.

Kyrkorestaureringar fortsätter att vara en viktig del av den byggnadsantikvariska upp-dragsverksamheten, med projekt i bland annat Los, Ljusdal, Delsbo, Idenor och Rogsta kyrkomiljöer. Den utvändiga renoveringen av Strömsbro kyrka har pågått under flera år och avslutades under 2018. Museet har haft rollen som antikvarisk medverkande och antikvarisk sakkunnig. Förutom byte av plåttak, fasadmålning och fönsterrenovering, har entrépartiet omgestaltats med ny port, nytt entrétak och ny ramp.

Den östra gaveln på det före detta tingshuset i Gävle har renoverats. Under projektets gång framkom ny kunskap om den äldre putsen. Detta ledde till att äldre profiler återska-pades och att putsen målades med linoljefärg, som i det ursprungliga utförandet.

Under försommaren gjordes en större arkeologisk undersökning i Kungsbäck, Gävle.

17

Ett mer ovanligt uppdrag gällde upprustningen av en dusch i anslutning till hyttdam-men i Vibyhyttan, Torsåker. Duschen kom till i slutet av 1800-talet och har varit i bruk allt sedan dess. Den har ingen känd motsvarighet i länet. En kulturhistorisk utredning angående Godtemplarhuset i Kallmyr, Ljusdal, har gett fördjupad kunskap om nykter-hetsrörelsens historia i Gävleborgs län.

Länsmuseet har varit engagerat i Hög¬skolan i Gävles forskningsprojekt angående energi-effektivisering av befintliga fönster på Gävle rådhus.

Till årets större projekt inom byggnadsvård hör det fortsatta arbetet med fiskarkapellen i Medelpad och Ångermanland. Under året har bland annat borrning för årsringsdatering utförts i fyra kapell.

KULTURARVSÅRET 2018Under 2018 stod kulturarvet i hela Europa i fokus. Europaåret för kulturarv 2018 är ett EU-initiativ för att betona kulturarvets betydelse för kulturell mångfald och interkulturell dialog. Under året har evenemang, aktiviteter, utbildningar och informationskampanjer anordnats över hela Europa. Inte minst har Kulturarvsåret fungerat som en gemensam kommunikationsplattform för att uppmärksamma pågående och planerade projekt i EU:s medlemsländer. Region Gävleborg har uppmärksammat Kulturarvsåret 2018 genom projektet Kulturarvsåret – nyckeln till framtiden, där kulturaktörer i Gävleborg gemensamt har bidragit till att rikta uppmärksamheten på länets kulturarv.

Tillsammans med Region Gävleborg har Länsmuseet genomfört seminariet Kulturarvet – nyckeln till framtiden. Seminariet hölls i samband med Folk och Kultur i Eskilstuna den 8 februari och under Almedalsveckan i Visby den 2 juli.

Stadsvandring i Stadsträdgården i Gävle.

18

Länsmuseet har medverkat vid planering och genomförande av den nationella världsarvs-pedagogiska nätverksträffen i Fågelsjö 14-16 augusti. Vid nätverksträffen presenterades Länsmuseets och Hälsinglands museums pedagogiska projekt En by i världen, förr i tiden.

Under rubriken Gävleborgshistorier med Ann Nilsén har museet presenterat kulturhisto-riska berättelser från länet i Sveriges Radio P4 Gävleborg varje vecka under hela Kultur-arvsåret 2018.

Dessutom har museet bidragit med följande aktiviteter till Kulturarvsåret: 18 februari: Upptäck kulturarvet – Fiskarkapellen längs södra Norrlandskusten. Föreläsning. (i samarbete med Hälsinglands museum). 27 februari – 1 mars: Sportlovskul på Länsmuseet Gävleborg.3 mars: Sportlovskul på Hälsinglands museum.11 mars: Upptäck kulturarvet – Spår efter samer i Gävleborgs län under 1700- och 1800-talet. Föreläsning.18 mars: Eternithus – fula och bortglömda, eller...? Föreläsning av Elisabet Aagård.22 april: Visning av utställningen Historien händer här, om Gävleborgs historia.3 maj: Historieätande. Historisk matmarknad med inriktning på mattraditioner från Gästrikland och Hälsingland (i samarbete med Slow Food Gästrikland).5 maj: Upptäck kulturarvet – Skogsfinnar i Gävleborgs län. Föreläsning.6 maj: Franska landskap på svenska väggar (har även ingått som en programpunkt i Europaveckan 2018). Föreläsning.13 maj: Upptäck kulturarvet – Spår efter samer i Gävleborgs län. Föreläsning.16 maj: Upptäck kulturarvet – Skogsfinnar i Gävleborgs län. Föreläsning.30 maj: Museum After Work med visning av utställningen Fråga bilden. 1 – 2 juni GEFLE GAS – Indie Sweden Music Festival. Utställningen Joe Hill – martyren från Gävle, Gasklockorna, Gävle.16 juni – 31 december: Vi kan inte tänka på mormor hela tiden. Utställning av Issa Tuoma och Max Hebert.19 juni: Visning av Gunnar Cyréns konst och formgivning.19 juni: Stadsträdgården - kulturhistorisk vandring med inslag av både grönska och konst (i samarbete med Gävle kommun).30 juni – 19 augusti: Trädgårdarna i Axmar Bruk. Utställning om bruksträdgårdarna och trädgårdsarkeologi i Båthuset, Axmar Bruk (i samarbete med Föreningen Hyttan). 25 juni – 19 juli: Samer i Gävleborg. Utställning på Stenegård i Järvsö (i samarbete med Hälsinglands museum).30 juni – 26 augusti: Idag är jag rom. Utställning (i samverkan med Romska föreningen i Gävle). 2 – 8 juli: Rotblöta. Erik Olof Wiklund. Utställning på Erik-Anders, Asta (i samarbete med Söderhamns konstförening, Länsmuseet Gävleborg, Sveriges konstföreningar och Bilda).10 juli: Visning av konstutställningarna Mänsklighet och Möjliga världar. 11 juli: Forntida fåfänga. Om smink och snygga kläder för länge sedan. Föreläsning.8 september: Kulturarvsdagen i Koversta by.8 september: Storytelling i Hamra nationalpark.26 september: Visning av filmen Kung Kristina Alexander med åtföljande publiksamtal.7 oktober: Textil förr, nu och i framtiden. Föreläsning av Leili Mänder.20 oktober: VR & Världsarv. Invigning av Länsmuseets VR-rum17 november: Hur smakar Gästrikland? Föreläsning

19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHET

Information om verksamheten

Stiftelsens ändamål är att förvalta stiftelsens samlingar, arkiv, byggnader och depositioner med mera, och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall inom Gävleborgs län bedriva och främja kulturminnesvård, såväl på det naturhistoriska området som på det kulturhistoriska området, utställnings-, konstbildnings- och pedagogisk verksamhet samt utveckla och förnya metoder härför.

Stiftelsen Länsmuseet Gävleborg tillfördes samlingar och byggnad i samband med en permutation 1978. Tillgångarna hade ursprungligen donerats genom gåva av John och Antonie Rettig till Gefle stad. Som en anpassning till stiftelselagen och för att ge en rättvisande bild bokfördes tillförd egendom till ett försiktigt beräknat marknadsvärde omvandlat till 1978 års prisnivå. Samlingarna åsattes ett värde av 10 mnkr och byggnaden ett värde av 3 mnkr. Tillgångarna utgör stiftelsens grundkapital.

Flerårsöversikt 2018 2017 2016 2015 (tkr)Soliditet 65,8 66,2 68,9 57,2Balansomslutning 23 111 22 178 21 320 24 494Eget kapital 15 209 14 687 14 682 14 000

Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret

Verksamhetsbidraget från Region Gävleborg har år 2018 räknats upp med 2,24 % jämfört med 2017 års nivå, vilket är högre än föregående års uppräkning. Rörelseintäk-terna har under 2018 ökat med drygt 6 % jämfört med föregående år, främst på grund av ett bra verksamhetsår för Kulturmiljö samt ökningen av visnings- och övriga intäkter, då museet hade öppet hela året med mängder av aktiviteter för besökare i alla åldrar. Totala kostnader har minskat något vilket ledde till ett positivt rörelseresultat för hela Länsmuseet.

Värdepappersportföljen hanteras från och med 2016 genom diskretionär förvaltning och hade en positiv utveckling under 2018, dock inte lika bra som föregående året.

Länsmuseet Gävleborgs ekonomi är fortsatt i balans.

20

Förändringar i eget kapital

Ändamåls Bundet eget Fritt eget Summa eget bestämda kapital kapital kapital medel Eget kapital 2017-01-01 2 763 183 13 000 000 -1 080 831 14 682 352 Årets resultat -33 815 -33 815 Ändamålsbestämt 38 792 38 792

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Eget kapital 2017-12-31 2 801 975 13 000 000 -1 114 646 14 687 329 Årets resultat 482 446 482 446 Ändamålsbestämt 38 861 38 861

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Eget kapital 2018-12-31 2 840 836 13 000 000 -632 200 15 208 636

För länsmuseets ekonomi i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning jämte noter.

21

Resultaträkning Not 2018-12-31 2017-12-31 Verksamhets intäkter Verksamhetsbidrag Region Gävleborg 17 692 000 17 304 000Övriga bidrag 2 5 082 615 5 336 756Uppdragsintäkter 2 573 376 2 718 287Övriga intäkter 1 310 702 940 742Summa verksamhets intäkter 26 658 693 26 299 785 Verksamhets kostnader Fastighetskostnader -4 902 748 -4 655 034Övriga externa kostnader -5 535 253 -5 740 300Personalkostnader 3 -15 764 981 -15 989 609Avskrivningar 4,5 -128 757 -79 292Summa verksamhets kostnader -26 331 739 -26 464 235 Verksamhetsresultat 326 954 -164 450 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar 155 442 155 168Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 50 12Räntekostnader och liknande resultatposter 0 -24 545Summa finansiella intäkter och kostnader 155 492 130 635 Årets resultat 482 446 -33 815

22

Balansräkning Not 2018-12-31 2017-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnad 4 2 940 000 2 970 000 Inventarier 5 429 265 377 535 Samlingar 6 10 000 000 10 000 000 13 369 265 13 347 535 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 7 6 003 818 5 864 615 6 003 818 5 864 615 Summa anläggningstillgångar 19 373 083 19 212 150 Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror 215 080 162 747 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 039 463 952 371 Övriga fordringar 62 289 56 168 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 344 123 1 215 128 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 1 045 643 509 000 3 491 518 2 732 667 Kassa och bank 31 534 70 854 Summa omsättningstillgångar 3 738 132 2 966 268 Summa tillgångar 23 111 215 22 178 418

23

EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2018-12-31 2017-12-31 Eget kapital och fonder Ändamålsbestämda medel 2 840 836 2 801 975Bundet eget kapital 13 000 000 13 000 000Balanserat resultat -1 114 646 -1 080 831Årets resultat 482 446 -33 815Summa eget kapital och fonder 15 208 636 14 687 329 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 8 1 817 094 2 736 562Leverantörsskulder 1 251 815 1 024 356Övriga kortfristiga skulder 402 511 401 963Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 421 681 1 271 262Fakturerad men ej upparbetad intäkt 3 009 478 2 056 946Summa kortfristiga skulder 7 902 579 7 491 089 Summa eget kapital och skulder 23 111 215 22 178 418

24

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER

Fr.o.m. räkenskapsåret 2017 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovis-ningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokförings-nämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp.

IntäkterBidrag Bidrag redovisas i den period som det erhållna bidraget avser.

UppdragsintäkterFör tjänsteuppdrag till fast pris redovisas de inkomster och utgifter som är hänförliga till ett utfört tjänsteuppdrag som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen (successiv vinstavräkning). Ett uppdrags färdigställan-degrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I de fall utfallet av ett uppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsut-gifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust på ett uppdrag redovisas omgående som kostnad.

För tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas inkomsten som är hänförlig till ett utfört tjänsteuppdrag som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas

Övriga intäkterAvser intäkter från café- och butiksförsäljning, visningar, programintäkter, depositionsav-gifter samt uthyrning av lokaler och parkeringsplatser.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskriv-ningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

I byggnadens redovisade värde har offentliga bidrag reducerat anskaffningsvärdet avse-ende förvärv som är hänförliga till om, till- och nybyggnation av byggnaden.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjan-deperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Stiftelsens mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

25

Följande avskrivningstider tillämpas:Byggnad 100 år Inventarier 5-10 årSamlingar har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av.

Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kund-fordringar och övriga fordringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Stiftelsen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och stiftelsen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Kundfordringar och övriga fordringarFordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Andra långfristiga värdepappersinnehavPosten består huvudsakligen av aktier och fonder i en värdepappersportfölj som hanteras genom diskretionär förvaltning. Innehaven innehas på lång sikt. Tillgångar redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. Därefter redovisas de till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. Låneskulder och leverantörsskulderLåneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader.

Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångarVid varje balansdag bedömer Stiftelsen om det finns någon indikation på nedskrivnings-behov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värde-nedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. Nedskriv-ningsbehovet prövas för värdepappersportföljens värde.

VarulagerVarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Ersättningar till anställdaKortfristiga ersättningar: Kortfristiga ersättningar i stiftelsen utgörs av lön, sociala avgif-ter, betald semester, betald sjukfrånvaro, sjukvård och bonus. Kortfristiga ersättningar redovisas som en kostnad och en skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning.

NyckeltalsdefinitionerSoliditetEget kapital i förhållande till balansomslutningen.

26

Not 2 Övriga bidrags fördelning 2018-12-31 2017-12-31

I posten ingår bidrag från: Lönebidrag Arbetsförmedlingen 1 115 386 1 322 390Gästriklandsfonden 1 863 175 1 286 150Riksantikvarieämbetet 1 563 978 899 453Region Gävleborg 13 413 1 789 581Skogsstyrelsen 300 000 0Övrigt 226 663 39 182Summa 5 082 615 5 336 756 Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Medelantal anställda 2018-12-31 2017-12-31 Kvinnor 20 21Män 8 9Totalt 28 30 Not 4 Byggnad 2018-12-31 2017-12-31 Ingående anskaffningsvärde 19 143 949 19 143 949Årets anskaffning 0 0Erhållna offentliga bidrag 0 0Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 19 143 949 19 143 949 Ingående ackumulerade avskrivningar -16 173 949 -16 143 949Årets avskrivningar -30 000 -30 000Utgående ackumulerade avskrivningar -16 203 949 -16 173 949 Utgående restvärde enligt plan 2 940 000 2 970 000

Not 5 Inventarier 2018-12-31 2017-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 837 645 1 624 817Inköp 150 487 426 828Försäljningar och utrangeringar -114 000 -214 000Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 874 132 1 837 645 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 460 110 -1 624 817Årets avskrivningar -98 757 -49 293Försäljningar och utrangeringar 114 000 214 000Utgående ackumulerade avskrivningar -1 444 867 -1 460 110 Utgående restvärde enligt plan 429 265 377 535

27

Not 6 Samlingar 2018-12-31 2017-12-31 Ingående anskaffningsvärden 10 000 000 10 000 000Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 10 000 000 10 000 000 Utgående restvärde enligt plan 10 000 000 10 000 000 Not 7 Andra långfristiga värdepapper 2018-12-31 2017-12-31 Ingående anskaffningsvärden 5 864 615 5 697 155Tillkommande värdepapper 3 201 828 1 753 081Avgående värdepapper -3 062 625 -1 585 621Utgående anskaffningsvärden 6 003 818 5 864 615 Marknadsvärde aktier och värdepapper 6 134 986 6 352 462 Not 8 Checkräkningskredit 2018-12-31 2017-12-31

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 6 000 000 6 000 000

Dagmar och Philibert Humblas stiftelse Förvaltade stiftelsers tillgångar Not 2018-12-31 2017-12-31Bank, Stipendiefond 64 926 64 926Bank, Humblas stiftelse 602 916 383 396Obligationer, Humblas stiftelse 0 163 200Summa 667 842 611 522 Förvaltade stiftelsers skulder och kapital Stipendiefonden 1 64 926 64 926Humblas stiftelse 1 602 916 546 596Summa 667 842 611 522 Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga Not 1 Förändring stiftelsekapitalet Ingående Ianspr. tag. Avkastn. Utgående balans av fond kapital balans Stipendiefond 64 926 0 64 926Humblas stiftelse 546 596 56 320 602 916

28

Multiversum – en utställning för alla sinnen.

29

30

31

32

33

Sommarutställning i båthuset i Axmar.

STATISTIK 2018Antal besökare 2018 2017 2016På museet 58 780 31 010 1 644Varav besökare under 19 år 13 110 8 145 320 På aktiviteter och utställningar i länet 55 422 75 756 44 930Varav besökare under 19 år 2 307 9 755 12 341Totalt antal besökare 114 202 106 766 46 574 Totalt antal besökare under 19 år 15 357 17 900 12 661

Programverksamhet kommunvis*Bollnäs 12 7 17Gävle 88 64 74Hofors 1 1 4Hudiksvall 6 7 10Ljusdal 10 5 24Nordanstig 3 2 6Ockelbo 3 0 5 Ovanåker 0 2 5Sandviken 10 5 13Söderhamn 1 0 12Summa programaktiviteter 136 100 170

Programaktiviteter för barn och ungaProgramaktiviteter för barn och unga 48 40 58

Antal utställningar kommunvis** Bollnäs 2 1 3Gävle 24 15 10Hofors 0 1 1Hudiksvall 1 2 1Ljusdal 2 4 2Nordanstig 2 0 1Ockelbo 0 0 0 Ovanåker 0 1 0Sandviken 4 4 1Söderhamn 2 2 2 Summa utställningar 37 30 21

Utställningar för barn och unga (0-18)Utställningar för barn och unga (0-18) 13 7 4

Besökare webb och sociala medierLänsmuseets hemsida (sidvisningar) 120 445 68 662 60 202Facebook (gillare) 2 520 2 333 2 020Bloggar (besök) 11 800 11 246 29 105Digitalt museum (objektsvisningar) 522 200 480 000 4 428 Instagram (följare) 1 426 1 140 822

* Inklusive arrangemang där Länsmuseet varit medarrangör.** Inklusive den samproducerade utställningen Hitförda av krigets stormar.

BILAGA 1 – ÅRSREDOVISNING 2018 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

PERSONAL 2018

Tillsvidareanställda, vikarier och visstidsanställda

Axner Kristina personaladministratör/tf. avdelningschefBergman Christina ekonomiadministratör administration och teknikBjörck Maria arkeolog, avdelningschef kulturmiljöBlennå Inga arkeologBroström Ingela avdelningschef publika avdelningenBörjeson Ann-Christine avdelningschef samlingar, t f museichef ’ (fr.o.m. 1 juni)Ekman Gunilla museiassistentGavelin Elisabet museiassistentHedén Sofia arkivarieJakobson Tomas museiassistent, fotografJeppesen Beatrice museiassistentJernqvist Johan timanställd museivärdJohnsson Anders museichef (t.o.m. 31 maj)Jönsson Ingela konstpedagog/intendentKällberg-Johansson Maria marknadsförareLarsdotter Anna antikvarieLindkvist Kristina konstintendentLord Gustaf timanställd museivärdLöjdström Frida arkeologNilsén Ann intendentNordin Anette museivärdNorell Loriann museiassistentOlinder Elisabet timanställd museivärdOlinder Kristina timanställd museivärdOlsson Daniel byggnadsantikvarieOlsson Ulrika byggnadsantikvariePåhlman Ann-Christin museiassistentRamirez Escobar Julio extra museiteknikerSandberg Bo antikvarieSandström Emelie timanställd museivärdSchill Richard kulturmiljöpedagogSofie Notstrand industridesignerSvensson Victoria ekonomSödergren Helene IT-samordnareSöderström Hans museiteknikerUlfhielm Bo arkeologUllberg Jonas museitekniker/samordnare teknikgruppenWallin Sonja museiassistentWesslén Anders intendentVestlund Jonas extra museiteknikerWeston Wärn Åsa museiassistentZetterström Maria museiteknikerÖsterberg Eva samordnare kundservice

BILAGA 2 – ÅRSREDOVISNING 2018 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

TILLFÄLLIGA UTSTÄLLNINGAR 2018

Produktion Länsmuseet Gävleborg om inget annat anges.

28 oktober 2017–14 januari 2018. Atreyus värld. Studion.26 januari–13 maj. Jobbcirkus. Produktion Arbetets museum, Norrköping.14 mars–8 maj. Under ytan. Studion.25 april–20 maj. Vasaskolans bildestetiska program. Elevutställning. Studion19 maj–11 juni. Trädgårdskonst. Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo, Kungsfors. I samarbete med föreningen Tallbos vänner.24 maj–10 juni. Två sidor av mig. Vallbacksskolan och Stora Sätraskolans grundsär. I samarbete med Kulturskolan i Gävle2 juni–12 augusti. Mänsklighet. Lars Givell.2 juni–12 augusti. Möjliga världar. Gudrun Åhlberg.13 juni–19 augusti. Trädgårdarna i Axmar Bruk. Båthuset, Axmar bruk. I samarbete med föreningen Hyttan.16 juni–31 december: Vi kan inte tänka på mormor hela tiden. Utställning av Issa Tuoma och Max Hebert.23 juni–28 juli. Rotblöta. Erik Olof Wiklund. Erik-Anders, Asta. I samarbete med Söderhamns konstförening, Länsmuseet Gävleborg, Sveriges konstföreningar och Bilda.25 juni–19 juli. Samer i Gävleborg. Stenegård, Järvsö. I samarbete med Hälsinglands museum.13 juni–augusti. Idag är jag rom. Studion.6 september–3 november. id:TRANS. Från Kung Kristina till idag. Elisabeth Ohlson Wallin. Produktion Elisabeth Ohlson Wallin, Andreas Braula, Expology, och Minna Wallin, Butch.1 december–3 februari 2018. Multiversum. Åsa Langert och Jens Hedman.28 oktober–13 januari 2019. Gosedjursövernattning på museet. Studion.

Vandringsutställningar

Idag är jag rom har visats på Gävle stadsbibliotek och Omvårdnad Gävle, Gävle kommun.

Hitförda av krigets stormar. Finska krigsbarn i Gävleborg har visats på Färila bibliotek, Söderhamns bibliotek, Bergsjö bibliotek, Harmångers bibliotek, Länsstyrelsen Gävleborg och Forsa Folkhögskola.

Under ytan har visats på Bessemergymnasiet, Sandviken, Bollnäs kulturhus, Björksätraskolan, Sandviken och Jernvallsskolan, Sandviken.

Extra allt har visats på Trädgårdsskolan, Bomhus.

BILAGA 3 – ÅRSREDOVISNING 2018 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

FÖRVÄRV TILL SAMLINGARNA 2018

Föremål/konstverk, inköp

Varmvattenkanna, ”Luna”, 1930-tal. Tillverkad vid Gefle Porslinsfabrik. Formgivare Arthur Percy.

Fönsterglas med blästrad dekor, 5 stycken, 1949. Konstnärlig utsmyckning av Manne Östlund. Från Hildebrands Guld, Gävle.

Glasflaska, 1966. Driven flaska blåst i träform, tillverkad vid Orrefors. Formgivare Gunnar Cyrén.

Unikabox för varuprover/konfektyr, enligt uppgift från Ahlgrens. Inköp från Ulf Östlund, Gävle.

Åtta keramikföremål från Gefle Porslin och Bo Fajans som kompletterar bilden av fabrikernas produktion. Inköpta vid utställningen/mässan Keramik i kubik 2018 på Länsmuseet Gävleborg, arrangör Geflekeramikens vänner.

Monument, 1934. Gouache av Manne Östlund.

Hello, Off you go och Money makes the world go round, 2017. Tre fotoverk av Camilla Hällgren. Inköp från Galleri Andersson/Sandström.

Sovande systrar, 2016 och Äpplen och stjärnor, 2016. Två grafiska blad, giclée-tryck, av Emma Virke. Inköp från Galleri Andersson/Sandström.

Föremål, gåvor

Stolar, 2 stycken, 1700-talets första hälft. Från gården Forsens i Vallsta. Gåva av Sonja Ericsson, Bollnäs.

Ordensmärke, föreningsmärke från sällskapet N.T. Gåva av Dalarnas museum.

Ett 50-tal prototyper i glas till dricksglas och några glasskålar samt omkring 2 hyllmeter arkivmaterial (korrespondens) tillhörande framlidne formgivaren Gunnar Cyrén. Gåvogivare: Birgitta Cyrén

En vas från Baltiska utställningen 1914 i hamrad koppar samt en garnlåda som härstammar från A. Ferdinand Sjöberg AB kamgarns- och spinneri i Gävle. Gåvogivare: Gärd Folkesdotter.

En garnhärva, bomull, med etikett från Strömsbro Väveri, Gävle, samt en liten barnsärk och ett par barnskor från ca 1900. Gåvogivare: Eva Österberg.

BILAGA 4 – ÅRSREDOVISNING 2018 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

STYRELSEUPPDRAG OCH SAMRÅDSGRUPPER 2018

ABM-gruppen i Gävle: Anki Börjeson och Bo Sandberg/Sofia Hedén.ABM chefsgrupp, Gävle: Anders Johnsson/Anki Börjesson, ordinarie, Kristina Lindkvist/Anki Börjeson, ersättare.BAF – Byggnadsantikvarieföreningen: Daniel Olsson.BARK – Föreningen för byggnadsantikvarier vid länsmuseer: Daniel Olsson.Den oberoende kommittén för främjandet av Ljusdals municipalsamhällesframskridande: Daniel Olsson. Foajé X processgrupp: Ann Nilsén.Föreningen Fängelsemuseet i Gävle: Anders Johnsson/Anki Börjesson, adjungerad.Gruppen för barnkultur inom Gävleborgs län: Ann Nilsén och Ingela Jönsson.Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund: Anders Johnsson/Anki Börjesson, verkställande ledamot.Gästrike-Hälsinge Hemslöjdsförbund: Ann Nilsén.Gävle musei vänner: Anders Johnsson/Kristina Lindkvist.Geflekeramikens vänner: Anki Börjeson och Kristina Lindkvist.Hilding Mickelssonsällskapet: Ingela Broström.Järnrikets styrgrupp: Anders Johnsson/Anki Börjesson.Landsantikvarieföreningen: Anders Johnsson/Anki BörjessonRegional styrgrupp för hbtq, konst och kultur: Ingela JönssonSamordningsgruppen för grävärenden i Gävle kommun: Bo Ulfhielm.Samrådsgruppen för kyrkliga kulturminnen i Uppsala stift: Daniel Olsson.Stiftelsen Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo: Anders Johnsson/Anki Börjesson, ordinarie, Ann Nilsén, ersättare.Stiftelsen Margareta Biörnstads fond: Anders Johnsson/Anki Börjesson.Stiftelsen Per Erikssons och Hedvig Ulfsparres donationsfond, Gästriklandsfonden:Anders Johnsson/Anki Börjesson, adjungerad.Stiftelsen Rosenlöfs tryckeri — Sveriges bruksgrafiska museum: Anders Johnsson/Anki Börjesson.Styrgruppen Kulturhistoriska skyltar i Gävle kommun: Maria Källberg Johansson och Ulrika Olsson. Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation: Maria Björck (valberedning).Utvecklingsgrupp för Axmar bruk: Bo Ulfhielm och Inga Blennå.Världsarvsrådet, Världsarv Hälsingegårdar: Anders Johnsson/Anki Börjesson, ordinarie, Ingela Broström och Daniel Olsson, ersättare.

BILAGA 5 – ÅRSREDOVISNING 2018 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG

Varmvattenkanna, ”Luna”, 1930-tal. Tillverkad vid Gefle Porslinsfabrik. Formgivare Arthur Percy.