Rubrik, Arial, fet R:0, G:160, B:167 - goteborgsregionen.se · utbildningen, för arbetslivet och för livet som helhet. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker,

VästKraft

En presentation

2009-06-03

VästKrafts vision

Att öka kompetensen hos individer inom teknikbranschen, och därigenom stärka Göteborgsregionens uthålliga tillväxt.

Bakgrund

• VästKraft startade 23 mars 2009 och ska pågå under två år.

• VästKraft är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) med utgångspunkt i den dramatiska arbetsmarknadsutvecklingen i Göteborgsregionen och dess teknikbransch.

• Projektet har beviljats 50 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF-rådet Västsverige.

• VästKraft ägs av GR och har samverkanspartner från staten, näringslivet och fackförbunden.

Syfte

• Projektet ska leda till att yrkesverksamma inom teknikbranschen ges en kompetensutveckling som bildar grund för arbetskrafts- och kompetensförsörjning inom branschens framtida utveckling.

• Arbetsformerna ska bilda långsiktig grund för samverkan kring vuxnas lärande inom regionen, även efter projektets avslutande.

• På sikt utveckla en gemensam grund kring väglednings-, validerings- och utbildningsinsatser mellan regionens tretton kommuner, samt fullfölja det pågående samarbetet mellan GR/kommunerna, Arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden kring det breda och långvariga partnerskapet.

• Koordinering mellan de arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare som möter de berörda individerna.

Målgrupper

Projektdeltagarna är uppdelade i två målgrupper:

Målgrupp 1 - individer med anställning- ca 2 500 individer

Målgrupp 2 - individer utan anställning (som var i anställning 2009-01-08)- ca 1 000 individer

Av projektets 3 500 deltagande individer ska minst 1 000 vara kvinnor.

Kvantitativa mål

• 3 500 individer ska få kompetensutveckling (varav minst 1000 kvinnor)

• 700 ska läsa vidare

• minst 70% av deltagarna utan anställning ska innan projekttidens slut ha en ny anställning

• 100% av deltagarna med anställning ska vara kvar i arbete – varav 25% ska ha mer kvalificerade arbetsuppgifter

• 50 individer ska starta nya företag

Kvalitativa mål

VästKraft ska leda till

• efterfrågestyrd kompetensutveckling från näringslivet

• ökad samverkan kring vuxnas lärande

• att entreprenörsandan ökar

• VästKrafts arbetsmodell ska vara applicerbar på andra branscher och andra regioner.

Samverkanspartner

• Arbetsförmedlingen (Arbetsmarknadsområde Göteborg)• Business Region Göteborg AB • IF Metall• Teknikföretagen Region Väst• Unionen• Trygghetsrådet (TRR)

Projektorganisation

ESF(Louise

Stiernström)

ESF(Louise

Stiernström)Projektgrupp VästKraft

PROJEKTLEDNING Magnus Kallenberg - Projektledare Kajsa Olsson - Projektkoordinator

PROJEKTLEDNING Magnus Kallenberg - ProjektledareKajsa Olsson - Projektkoordinator

UTBILDNINGSPLANERING Johan Furulind – Administratör

Lotta Malm – Planerare målgrupp 1Anders Bergius – Planerare målgrupp 2

UTBILDNINGSPLANERING Johan Furulind – Administratör

Lotta Malm – Planerare målgrupp 1Anders Bergius – Planerare målgrupp 2

POLITISK LEDNINGUtbildningsgruppen

(ordf. Helene Odenjung)

POLITISK LEDNINGUtbildningsgruppen

(ordf. Helene Odenjung)

PROJEKTÄGAREGR Utbildning – Börje Rådesjö

PROJEKTÄGAREGR Utbildning – Börje Rådesjö

AUProjektägare GR – Börje Rådesjö

Projektledare – Magnus KallenbergStyrgruppens ordf – Boye Johansson

AUProjektägare GR – Börje Rådesjö

Projektledare – Magnus KallenbergStyrgruppens ordf – Boye Johansson

STYRGRUPPRepresentanter från:

GR, BRG, IF Metall, Unionen, Teknikföretagen Arbetsförmedlingen, Vux-gruppen,

Trygghetsrådet, Adj. ESF-representant

STYRGRUPPRepresentanter från:

GR, BRG, IF Metall, Unionen, Teknikföretagen Arbetsförmedlingen, Vux-gruppen,

Trygghetsrådet, Adj. ESF-representant

STÖDRESURSER Redovisningsekonom

Externt projektledarstödTemporära resurspersoner

STÖDRESURSER Redovisningsekonom

Externt projektledarstödTemporära resurspersoner

PLANERINGS- /REFERENSGRUPPERBeredningsgruppTeknik College

Omställningskontoret – BRGOmvärldsanalysgruppUpphandlingsgrupp

PLANERINGS- /REFERENSGRUPPERBeredningsgruppTeknik College

Omställningskontoret – BRGOmvärldsanalysgruppUpphandlingsgrupp

Målgrupp 1 & 2

UTBILDNINGSANORDNARE &

ENTREPRENÖRSSATSNINGAR

UTBILDNINGSANORDNARE &

ENTREPRENÖRSSATSNINGAR

ANGRÄNSANDE PROJEKTGRowth, Vide2010,

GTCs Kompetensanalys produktion, GRUL, Kunskap & Framtid,

Tillväxt Start

ANGRÄNSANDE PROJEKTGRowth, Vide2010,

GTCs Kompetensanalys produktion, GRUL, Kunskap & Framtid,

Tillväxt Start

KONTAKT MOT MÅLGRUPPAF-arbetsförmedlare

Studie- och yrkesvägledareTRR

Medverkande företag

KONTAKT MOT MÅLGRUPPAF-arbetsförmedlare

Studie- och yrkesvägledareTRR

Medverkande företag

Utkast till process för målgrupp 1 (individer med anställning)

Projektgrupp(VästKraft)

Företag

Utbildnings-anordnare(UBA)

Prioritering Företag steg 1

Företags-kontakt

Analys-behov Samman-ställning

Detaljplanering

Upphandla UBAFöretagsbesök

Grovplaneriring

Kompetenshöjande

Insats

Beslut Beslut

Kriterielista Erfarenhet pilotfall

StyrgruppBeredningsgruppSamverkanspartnerOmvärldsanalys-grupp

Framtida Kompetensbehov

Fortsatt input och beslut

Utvärdering –VästKraft för oss?

Djupanalys

UtvärderingPrioritering steg 2Utkast - Förslag

Utvärdering

ÅterkopplingA

vslut/Nästa steg

Analys-behovIntr. anmälan

Besvaraupphandl, förfrågan

Samverkans-parter

Informera potentiella deltagare

Kompetensbehovinom

tekniksektornOmvärlds-

Bevakning/analysFöreslagna företag

Utkast till process för målgrupp 2 (arbetssökande individer)

Projektgrupp(VästKraft)

Vux SYV

Utbildnings-anordnare(UBA)

Sammanställabehov

Informera potentiella deltagare

Kompetenshöjandeinsatser

Beslut

Fånga uppdeltagare

Fånga uppdeltagare

Utvärdering

ÅterkopplingA

vslutN

ästa steg

AF

Samverkans-partner

Vägledning

Urval Beslut

Kriterielista Föreslagna företag

Erfarenhet pilotfall

StyrgruppBeredningsgruppSamverkanspartnerOmvärldsanalys-grupp

Framtida kompetensbehov

Fortsatt input och beslut

Kompetensbehovinom

tekniksektorn

Omvärlds-bevakning/analys

TRR

Inventerautbud

Fånga uppdeltagare Vägledning

Ev.upphandla

UBA

Svarupphandlings-

förfrågan

Beslut

Angränsande projekt

ESF-projektGTCs Kompetensanalys produktion

Kompetensanalyser för att skapa en samlad bild över ett antal industriföretags behov. Utförs maj till september 2009.

GRowthEtt projekt som skall öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt lärande inom gymnasie- och vuxenutbildning.

Vide2010Ett projekt som ska öka kompetens och kunskap gällande entreprenörskap för personal som kommer i kontakt med den studerande.

Andra relaterade projektGRUL (GR Upplevelsebaserat Lärande)

Konstruerar och designar pedagogiska spel och hjälpmedel inom det upplevelsebaserade lärandet.Kunskap & Framtid

12-14 november 2009 på Svenska Mässan. En mässa om utbildning och arbete, som arrangeras årligen.

Tillväxt StartEn kurs i att starta företag, rådgivning samt uppföljning.

KontaktuppgifterMagnus Kallenberg - projektledare

[email protected] 0734-22 51 13

Kajsa Olsson – [email protected] 0734-21 97 82

Lotta Malm – utbildningsplanerare målgrupp [email protected] 0734-22 51 14

Anders Bergius – utbildningsplanerare målgrupp [email protected] 0703-67 44 20

Johan Furulind – utbildningsadministratö[email protected] 0734-22 52 30

Hemsida: www.vastkraft.org

Magnus KajsaLotta

AndersJohan

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

i - Göra en kartläggning av vilka enkäter som används inom GR idag

- Föreslå en enkätstrategi

Uppdrag

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iEnkätstrategigrupp Rachel Törnell, utvecklingschef BOU Alingsås

Repr Lerums kommun, sektor lärande

Göran Olsson, utvcecklingschef Utb, Göteborg

Jonas Hassling, ekonom, BOU Partille

Margrethe Kristensson, projektledare, GR

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iResultat från kartläggningen-Kvantitativa brukarenkäter

-Positiva och negativa erfarenheter

-Olika enkätverktyg

-Arbetskrävande, av tjänstemän

-Politiskt initierade

-Statistiskt användbara resultat

-Flest intresserade av helhetslösningar

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

i

Slutsatser Stort intresse finns att göra gemensam brukarenkät, kvantitativ

En utökning av enkätstrategin kan komma senare

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iSlutsatser

Varje kommun behöver ha möjlighet att lägga till kommunspecifika frågor till enkäten

Leverantörer ska kunna bistå kommunerna med även andra enkäter, så som personalenkät

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iSlutsatser

Varje kommun får ta ställning till om man vill köpa hela processen eller endast nyttja frågorna.

Erfarenheterna från dagens enkäter ska tas tillvara av leverantören

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iSlutsatser

Leverantören ska vara enkätkunnig, inte bara teknikkunnig

Enkätstrategigruppen/kvalitetsnätverke t bör vara referensgrupp till Upphandlingsbolaget vid upphandlingen

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iSlutsatserVarje kommun som tar del av en helhetslösning utser en ”statistik- samordnare” som ansvarar för att distributionen fungerar tillfredsställande

Varje kommun utser en person (kvalitetsnätverkets representant) som ansvarar för att innehållet i enkäten blir riktigt och kommunspecifikt samt bidrar till ständigt förbättringsarbete

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iSyfte

- Kunna göra jämförelser även inom ”mjuka frågor” inom GR

- Få en effektivare hantering, både ekonomiskt och organisatoriskt

Gem

ensa

m

enkä

tstr

ateg

iFörslag till beslut

-Förbereda för upphandling

-Genomföra ev enkät våren 2010

Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö

Gymnasiepropositionen - GR

• Regeringens proposition 2008/09:199Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop.

2008/09:199


Gymnasiepropositionen – påverkan på Göteborgsregionens samverkan

• Grundskolan ska stärka måluppfyllelsenBehörighetskrav till gymnasieskolanUtformning av IV-program eller liknande?• Likvärdiga villkor för kommunala och

fristående gymnasieskolorUtbudet kommer att smalna avKonkurrensen är fortsatt grund för kvalitetsutveckling• Frisök (andrahandsmottagning till alla

utbildningar i landet)Fler elever kan lämna/komma till GR



Gymnasiepropositionen och dess påverkan på GR

• Ersättning till fristående skolor (ny modell)• Gymnasieskolan ska vara bas för nationell och

regional kompetensförsörjning (Nytt i Skollagen)Huvudmannen ska samverka med det omgivande samhället• Dimensionering enligt ungdomars önskemål så långt

det är möjligt• Hemkommunen ansvarar för att ALLA behöriga

ungdomar erbjuds utbildning på nationellt program (allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar)

Motiv för samverkansavtal



• Lärlingsutbildning likvärdigt med nationellt programInte samma skyldighet för kommun att erbjuda den variant• Nationella programråd för yrkesprogramHur matcha dessa med regionala/lokala programråd?Dessa blir förordningsstyrda• Genusperspektiv på utbildningarRegional insats?• Fjärde år? • Samverkan om det kommer?• Garanti för yrkeselever att läsa in allmän

högskolebehörighet påverkar vuxenutbildningen



• Vissa inriktningar kan börja år 1, 2 eller 3 och ska vara sökbara

Hur påverkar det intagningen via Indra?Hur garanteras elever att komma in på en inriktning som startar år

2 eller 3?

• Ansökan om särskild variant är möjlig men kräver stark förankring i arbetsliv/region

Gemensamma ansökningar för kommunala skolor i samverkan med bransch?

Ev. söka i samverkan med fristående huvudmän om intresse finns?



• Programfördjupning mot yrkesutgångarVem erbjuder vilka yrkesutgångar?Hur stämma av med branschen (krav)?

• Särskild behörighet även inom yrkesutbildningar för att nå högskolebehörighet

Hur skapa ett regionalt system vilket ger dessa möjligheter? Ska alla erbjuda eller i samverkan?

• Entreprenörskap – Särskilt inom yrkesutbildningar

Hur stimulera detta? (GRowth, UF mm)



• Individuella val – skyldighet att erbjuda vissa kurser

Kan ske bland annat via Gemensamma gymnasiet om elevgruppen är liten

• Elitidrottsutbildningar som komplement till de riksrekryterande idrottsutbildningarna

Ska godkännas av Skolverket – Ska vi söka regionalt eller ska huvudmännen söka enskilt?

• Riksrekryterande utbildningarFinns intresse från GRs kommuner att söka?



• Antagningsorganisation får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning

• En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för fristående skolor

Finns redan• Lokala kurser försvinner men det är möjligt att

ansöka hos Skolverket om kvalitetssäkring av en kurs som behövs lokalt eller regionalt. Arbetsliv eller högskola ska vara delaktiga i ansökan

Ska vi söka gemensamt för någon kurs?



• Ungdomars påbörjande, avbrutna eller avslutade studier hos annan huvudman ska anmälas till hemkommunen

Finns redan via GRUUS

• Tillgång till studie- och yrkesvägledning stärks• Krav på APL för att en yrkesutbildning ska få

erbjudasKrävs regional samverkan mellan huvudmän (olika), branscher och

fack?Samverkan kring APL-platser?

Verksamhetsidé Validering/Ledarutveckling

Presentation GR 2009-06-05

• Inbjudan från Frank Andersson/Agneta Granberg till SDNs presidier; SDC och verksamhetschefer

• Åtgärder för att minska gruppen elever med avsaknaden av eller otillräckliga betyg i år 9

• Uppdrag till förvaltningscheferna inom SDF/UBF att gemensamt skapa möjligheter för en högre måluppfyllelse

Bakgrund: Utbildningsnämnden inbjudan till SDN ht 2006

”Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska förbereda eleverna för nästa steg inom utbildningen, för arbetslivet och för livet som helhet. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker, för att utveckla ny kunskap och nya färdigheter. Skolans kunskapsuppdrag är dess huvuduppgift.”

(KF budgetbeslut juni 2007)

KF: Budgetuppdrag 1, 2008

• Utbildningssatsningar i ledarskap ska genomföras för alla rektorer och lärare

• För att säkerställa kvaliteten hos befintliga ledare krävs validering* av ledarskapet samt utvecklingsinsatser inom denna grupp

• Ledarskapet inom socialtjänsten skall utvecklas

* ”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”

KF: Budgetuppdrag 2, 2008

Styrgrupp för verksamhetsidén• Sven Höper (ordf.) chef UBF• Ulla-Carin Olsson sdc Lärjedalen• Katarina Othelius sdc Härlanda• Hans Erngren sdc Tynnered• Linda Eklöf sdc Kärra-Rödbo• Anne Söderberg Stadskansliet• Helen Torstensson Stadskansliet• Jan Mellgren Center för skolutveckling • Christer Holmström processledare• Inga-Maj Adolfsson processledare• Hilma Sandstedt informatör

Styrgruppens mål

Målet är att öka skolans måluppfyllelse med fokus på att förbättra arbetsmiljön och att öka andelen elever med godkända betyg.

Åtgärder utifrån budgetuppdraget:

• Generell ledarsatsning som stöd för implementeringen av verksamhetsidén/skolplanen

• Generell kompetensutveckling för förvaltnings- och verksamhetschefer

• Individuell kompetensutveckling för rektorer

• Ledarutveckling för pedagogisk personal (lärare)

VERKSAMHETSIDÉ

Värdegrund och förhållningssätt

1. Elevernas/ barnens inre motivation och lust att läraFör oss innebär detta att varje enskild elev/barn känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan.

2. Delaktighet och medskapandeFör oss innebär det att eleven/barnet känner det angeläget och har en reell möjlighet genom medskapande att påverka hela sin skolsituation.

3. Helhetssyn i lärandetFör oss innebär det att eleven/barnet utifrån sammanhang känner sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar.

Skolans verksamhetsidé

Vad är det för nytt med idén?

• Gemensam värdegrund för förskolor och skolor i Göteborgs Stad.

• Verksamhetsidén ska genomsyra skolan dvs. leva i ALLA samtal och ALLA situationer som har med skolan att göra.

• Det är ett sätt att leda och styra skolan

1/9

2008

1/7

2009

Processchema för arbetet med ökad måluppfyllelse

STYRGRUPP

RAPPORT KS

VERKSAMHETSIDÉN

1/7

2010

VALIDERING & LEDARUTVECKLING

UPPFÖLJNING

SDF/UBF

CSG

Ökad måluppfyllelse

i skolan

Verksamhetsidé

Validerade skolledare

Validering/Ledarutveckling

LedarkriterierGenerella kompetenser,

det personliga ledarskapet

Verksamhetsspecifikakompetenser

Generella kompetenser,det formella chefsskapet

Generella kompetenser

• Lyhördhet• Social säkerhet• Förändringsorientering• Mål- och

resultatorientering• Analytisk förmåga• Helhetssyn• Påverka andra

• Verksamhetsledning• Juridik• Arbetsgivarfunktionen• Intern och extern

kommunikation

Personliga kompetenser Formella chefsskapet

Verksamhetsspecifika kompetenser

• Grundläggande värderingar och verksamhetsidé

• Styrdokument och rektors uppdrag• Ledare av pedagogisk verksamhet• Systematisk kvalitetsutveckling

Hur går kartläggningen till?Introduktion

SjälvskattningOmvärldsskattning

Fördjupat samtal inkl. återkoppling

Utveck- lingsplan

Kompetenshöjande insatser

Självskattning och omvärldsskattning

Kollega

Jag själv

Med-arbetare

Min chef

Nämndernas uppdrag

• Ansvarar för det lokala utvecklingsarbetet med verksamhetsidén i förvaltningen

• Nämndens kvalitetsredovisning upprättas som en bilaga till årsredovisningen. Beskrivningen blir utgångspunkt för utvecklingsarbetet i varje förvaltning/enhet

Kvalitetsredovisning - förvaltningens egen samlade bedömning och analys utifrån tidigare insamlad dokumentation och enheternas kvalitetsredovisningar

Forskningssamarbete/ Medforskare

I varje stadsdel sker urval av…

• 2 skolor , åk 7-9• 2 skolor med åk 1-6• 2 förskolor

Baserat på föräldra-, elev samt medarbetarenkäterna (allsidighet eftersträvas) Skolledare, lärare och elever (åk 4 -9 ) intervjuas

Forskningssamarbete

Arbetet med verksamhetsidén följs vetenskapligt av Karlstads universitet som leder ett medforskningsarbete där lärare och skolledare själva samlar in data och bidrar till analys.

Medforskarfrågor

Till lärare

• ”Vilka lärdomar har du gjort om hur man som lärare på bästa sätt kan bidra till elevernas/barnens lärande och utveckling”

Till skolledare

• ”Vilka lärdomar har du gjort om hur man som skolledare på bästa sätt kan bidra till så hög kvalitet som möjligt i undervisningen på skolan”

I gruppintervjuer med eleverna

• ”Hur tycker du att det skall vara i klassrummet för att du skall få så bra hjälp som möjligt när du lär dig”

Verksamhet med hög kvalitet

Verksamhet med hög kvalitet

Verksamhetsidén och ett gemensamt förhållningssätt

Arbetssätt och organisation

Ledarskap

Medarbetarskap

En fram- gångsrik

skola

En fram- gångsrik

skola

Documents

Rubrik, Arial, fet R:0, G:160, B:167 - goteborgsregionen.se · utbildningen, för arbetslivet och för livet som helhet. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker,