Upload
anders-fernstedt
View
78
Download
7
Embed Size (px)
Citation preview
RUNE E. A. Johansson Buddistiska texter
Den svenska utgåvan av Buddhistiska texter går inte att få tag i längre. Därför finns den nu pådenna sida i pdf-format.
Boken framställer buddhismens centrala budskap utifrån valda texter på pali. Varje ordanalyseras, sedan följer översättning på svenska och kommentarer. Boken slutar med enkortfattad grammatikkurs i pali.Boken är alltså samtidigt en gedigen lärobok i buddhism och språket pali.
Boken är inscannad från en kopia. Att skanna dessa gamla papper i pdf-format innebär attsidorna ser ut exakt som originalet, skrivna på en gammal skrivmaskin och där streck ochpunkter och andra pali- attribut sedan förmodligen satts dit för hand. En del kopior var kopierade snett och då är texten på den skannade sidan också sned!
INNEIIALLSFORTECKNING
AVD RUBRIK
A Texer, analys av ord, oversattningar och kommentarer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
25
Inledning
Pali, spnlk och litteratur
Uttal
F orkortningar
Innehallsanalys
Definition av lidandet
Lidandets orsak
Hur lidandet upphor
Vagen till frihet fran lidandet
Livets obestandighet
Det finns ingen sjal
Definition av personligheten
Personlighetsfaktorerna
Kansla
Perception och forestallning
Tre typer av verksamhet
Det vasentliga i en verksamhet ar viljan
Medvetandeprocessernas uppkomst
Medvetandet och aterfodelse
Att stilla sitt medvetande
Den psykologiska orsakslagen och dess anvandning
Frigorelsen ar en naturlig process
Hur de psykologiska faktorerna beror av varandra och hur detta beroende kan utnyttjas for frigorelse fran lidande
Allt ar orsaksbetingat
Genom orsakslagen kan vi forma oss sjalva
Foljderna av en handling kommer inte alltid genast
Hur handlingarna bestammer aterfodelsen
En stark onskan kan paverka aterfodelsen
Munk eller inte?
SID
5
8
9
14
14
15
16
17
18
18
19
20
21
22
24
25
26
27
28
30
31
32
35
38
39
39
40
41
44
AVD RUBRIK SID
24 Sammanfattning av vagen. Dhammapada vers 183 43
26 Den attafaldiga vagens forsta del: Ratt uppfattning 46
27 Ratt beslut 47
28 Ratt tal 48
29 En utforligare definition av ratt tal 48
30 Ratt handlande 51
31 Hur de fullkornliga lever 51
32 Ratt livsuppehalle 53
33 F elaktigt livsuppehalle 54
34 Ratt anstrangning 55
35 Ratt medvetande 57
36 Utstralning av vanlighet, medkansla, mildhet och jamvikt 59
37 Den forsta av koncentrationens nio nivaer 61
38 Koncentrationens andra stadium 63
39 Koncentrationens tredje stadium 64
40 Koncentrationens fjarde stadium 65
41 Koncentrationens femte, sjatte och sjunde stadium 66
42 Koncentrationens attonde och nionde stadium 68
43 T omhetens till stand 70
44 En nunna berattar om sig sjalv 72
45 Buddha berattar om hur han sjalv uppnadde Nirvana 74
46 Nirvana 75
47 Lyckan 75
48 Nirvana ar inom rackhall 76
49 Ett beromt uttalande om Nirvana 77
50 Nirvana och doden 78
B Grammatisk oversikt 80
a Substantiv och adjektiv 81
b Pro nomina 85
c Verbets bojning 86
d Sammansattningar 89
Rune E. A. Johariason
BUDDHISTISKA TEXTER
P A L I
med overaattning och forklaring av varje ord
Sartryck ur: ·l R s B 0 K 1967/1968 utgiven av aeminariet for alaviska apr~
. vid Lunde Universitet.
LUND 1 9 6 9
5
- 6
illustrationer! Intresset for pali-spraket ocb dess litteratur bar
under de sista decennierna blivit allt starkare i Vasterlandet, ocb storre.delen av den kanoniska littera-
_turen bar publicerats saval pa originalspraket som i
oversattning. Drivkraften bar val harvidlag framst varit intresset for buddhismen: dess dynamiska manniskouppfattning ocb psykologiska intresse·, dess empiriska och antimetafysiska installning, dess tolerans, dess krav pa personlig utveckling, bar gjort starkt intryck pa vasterlanningen. Jainismen, som ar fran samma tid oqb likasa bar en omfattande litteratur pa en beslaktad medelindisk dialekt, bar ej tillnarmelsevis ront lika stort intresse. Pali-litteraturen ger visserligen uttryck endast at en av de manga buddhistiska sekternas uppfattning (tberavada,"de aldstes lara"). Skrifter tillborande andra sekter, framst de manga mahayana~sekterna, ar kanda pa andra sprak: sanskrit, tibetanska, kinesiska, japanska, for att namna de viktignste. Men utan tvivel ar, just pali-buddbismen den a.J.dsta, ocb sasom minst- spekulativ och mest 'modern' i bela sin inriktning bar den omf~ttats med det· storsta intresset (kanske med undantag av den mera speciella Zen-buddbismen)o .
. Bakgrunden till foreliggande publikation ar detta stigande intresse for den aldsta buddbismen ocb dess sprak. Den vill utgora en enkel och praktisk introduktion till badadera samtidigt. Femtio sma textstycken ci teras pa pali, hamtade frEm o~lika- delar av li tteraturen. De .ar S·a· valda, att de tillsammans utgor ett litet systematiskt kompendium av bela den buddbistiska laran,. Till varje textstycke ges en ordlista, som forklarar varje ord. Sedan foljer en normal svensk oversattning samt en kornmentar, som diskuterar sprakliga
7
egenheter men fr~mst inneh&llet i texten. Efter tex
terna ges en forkortad systematisk grammatik, dar Hi
saren kan sla upp flertalet avde i texterna forekommande formerna.
Utgivaren bar utgatt ifran att vare sig lasaren ar intresserad fr~mst av· spraket eller av buddhismen' sa
,·
ar det texterna pd spraket sjalvt som skall ge honom den information han onskar. Basta sattet att hjalpa ho
nom blir alltsa i vilket fall som helst att ge honom sadant material som gor det mojligt for honom att sjalv
lasa texterna med ett minimum av forberedelser och sva~igheter. Den gran~atiska oversikten upplyser honom snabbt om sprr3.lcets strulctur och gramma·: _'_ska uttrycks
medel. Efter en snabh oricntering i denna kan han val
ja vilket textparti son helst: han kan lampligen borja
med det som han finner mest intressant ur innehallssyn
~unkt. Genom att varje ord oversatts och analyserats grammatiskt, kFJn han ltLtt dechiffrera den frammande tex
t en. For den som ~i.r mera tntreose~~ad av innehallet an av
spraket, kan C:et tyc:~~1.S vo.ra en cmvag att lasa palitexten. lr inte s~ gott GOm alltin~ oversatt till eng
elska? Det 8-r riktigt, att man lco.'1. lara sig mycket om
buddbismen utart att ha J.lirt sig pali eller nagot annat buddhistiskt litteratur~_;pra~-;:, likaval som man kan lara
sig mycket om kristendomen utan att kunna grekiska.Men buddbismen eTbjuder speciella svarigheter~ Aven mycket
populara framst~llningar brukar garna r~ra sig med manga pali-uttryck, atminstone ord som kamma och nibbana,vil
ka inte kan ove~shttas, men vanligen betydligt flera. Det finns · en stor faclderminologi i buddhismen, som vis
serligen kan forklaras men knappast oversattas. I manga fall finns det olika meningar om bur ett uttryck eller
ett ~extstalle skall forstas, och oversattningar av budd-
8
histiska texter.liksom allmanna framstallningar av laran gor ofta.ett forvirrande och motsagande intryck. Det enda sattet att komma forbi dessa svarigheter och verkligen forsta ar alltsa att sjalv lasa de viktigaste texterna och sjalv bilda sig en uppfattning. Darfor ar det ingen omvag att skaffa sig nagon orientering i pali. Det ar i nuvarande lage belt enkelt den enda sakra u+.vagen. Vdrt syfte ar a~t hjalpa lasaren att sjalv avverka--den forsta etappen pa denna vag.
Pali: sprak och litteratur Pali ar som sagt ett medelindiskt sprak och kan sa
gas vara ett dottersprak till sanskrit, det klassiska Indiens framsta litteratursprak. Det ar alltsa ett indoeuropeiskt sprak och darmed beslaktat aven med vart sprak, ehuru man vid ytlig jamforelse inte finner likheterna sarskilt pafallande. Likheterna med den klassiska grekiskan ar betydligt storre. Men i en del fal1 kan
man, aven utan att aberopa den jamforande sprakforskningens lagar, forsta att ett samband maste foreligga:
pali g.Q svenska 'ko' -
" sup a " 'soppa' II bhatar " 'broder'
" matar " 'moder'
" dvara " 'dorr'
" dve " .'tva' -. " ~ " 'ny'
" tanoti " 'tanja'
" bandhati " 'binda' . " manoti II 'mena'
" sidati - I! 'sitta' II bharanto (pl) " . 'barande'
Pal:i ar inte 0 fo-rmrikt och oregelbundet som moderspra-sa
.ket sanskritQ Antalet·former ar an dock ganska stort. Sub-
9
stanti vet bar 8 kasus som i stor. utstrackning anvandes,
dar vi bar prepo_sition, t.ex. asgina, 'genom eld' (instrumentalis av aggi), tassa, 'at bonom' (dativ av ~). Verbet bar speciella former for de olika personerna, t.ex. asmi, 'jag ar', ~tth~, 'han (bon, den) ar'. Forfluten tid uttryckes med aorist. Jfr:
kar6mi, 'jag G0~ 1 (presens) akaram' . I jag gjorde I (aoriSt) kariss§.mi, 'jag skall gora' (futurum)
Aorist bildas vanligen av en speciell aorist-stam, foregangen av augmen-cet 0.-. Futurum kannetecknas av inskottet -iss-o Futurum bar samma andelser som presens, men aorist bar cpeciella andelsero
Pali bar skrivits med flera olika alfabet, eftersom theravada-formen av buddbismen tidigt spred sig inte bara till Ceylon utan aven till Burma, Thailand och Indokina, ocb varje n2.tj_on anvande sitt eget alfabet. De ga.'mla palmblads:ri:J.nuskripten frful Ceylon bar ett speciellt alfabet, fastan det vanliga ceylonesiska alfabetet ocksa anvandes. I de europeiska upplagorna transkriberas textc~na dock alltid till det latinska alfabetet. ·
Den kanoniska pali--li tteraturen indelas i tre samlihgar, kallade pi ~o~:.a, 'korg~r'. Vi_nayapi taka beskriver munkreglerna:-slXrtapitaka ar mer omfattaRde och mer vafierande till si tt in:r2balle. Pyra stora verk, som kallas nikaya ·(samlinga.r), skildrar .Buddhas undervisningsverksamhet. Vissa cpisoder ur hans liv berattas, men framforallt atergeo en mangd av bans samtal me~ larjungar ocb lekman. Aven undervisning given av hans framsta. ... laPj ungar aterges. En femte samling inneballer mycket heterogena verk: den stora sagosamlingen Jataka (fodelseberattelser), de poetiska samlinga.rna Dhammapada,
- 10
. Theragatha, Therigatha, Suttnn:l..pata samt ett antal andra.
Den tredje "korgen", AbhiB.hamma-pitaka, ar storre an .de bada andra och sakert av senare ursprung. Den bestar
av filosofiska utlaggningar av mera svartillganglig natur och ar annu ofullstandigt forstadd.
Daman laser denna·aldsta buddhistiska litteratur, far man inte glomma bort, hur dessa verk tillkornrnit.
Buddha och hans larjungar kunde inte skriva.· Det var gamrnal tradition i Indiens kulturliv, att saval prosaiska som poetiska kcmpositioner inlardes utantill och
sa bevarades under generationeF• Buddha tillholl sina larjungar att lara in hans tal utantill, och dessa larjungar upprepade dem i sin tur for sina egna larjungar,
o.s.v. Material, sorn bevaras pa detta satt, maste fa en speciell karaktar. Vi maste vanta oss rnindre enhet
~ighet an vi ar vana vid numera: innehallet blir heterogent genom missforstand och uppblandning med egna eller andras tillagg. Upprepningar, formelaktiga uttryck och stiliseringar kommer att bli vanliga. Just sadan ar den buddhistiska prosan. Poesin ar ofta formelaktiga minnesversar, vars enda andarnal var att komprimera Hiran i en form som va.r latt att kornma ihag. Vi tycker ofta. inte a.tt denna litteratur ar vacker, sar
skilt inte i oversattning. Men det finns gott om partier," bade pa poesi-och prosa, av storskonhett kraft och pregnans. De ger ofta uttryck at en psykologisk insikt och· ett origin ell t gr"epp pa va.sent liga, allmanmanskliga livsproblem, som forrader upphovsmannens geni och irite forfelar att gora intryck aven pa en modern lasare.
Alla har atergivna texter har hamtats ur Suttapitaka1 ~
1) utom en som tagits fran det mycket senare verket Visuddhirnagga, 'Renhetens vag', av Buddhaghosa.
--11
narmare. bestamt ur foljande av dess delar:
Dighanikaya, 'Samlingen av langa samtal'
.. Maj jhimanikaya 9 • 1 Samlingen av medellanga sam tal'
Samyuttanikayar 1 Srunlingen av grupperade samtal'
Anguttaranikaya,'Gradvis okahde samtal 1
Suttanipata, 'Samling av larosatser'
DbamP1apada' I :::·Jarans vag I
U«ana, 'Hogtidliga yttranden 1
Theragatha, 'Munkarnas psalmbok'
Therigatha,. 'Nunnornas psalmbok 1 •
Texterna bar citerats fran de pali-editioner som utgi
vits av Pali~Text Society, London.
Uttal
Flertalet av de i transkriptionen anvanda bokstaver
na kan uttalas s6m pa svenska. Foljande bor dock markas:
a) Man skiljer mellan.korta och langa vok~ler. De
langa bar markcrats mod Hingdstreck; e och o ar i oppen
stavelse alltid laneaG
b) h skall alltid uttalas som h, all~sa aven.i fall
som thera, dtir 1· och h uttalas var for sig sasom i "bat
bus".
c) punkt under en konsonant betecknar a~t den skall
uttalas med tungan bojd uppat-bakat mot gommen. Detta
galler dock ej m, vilket uttalas som ng-ljud, t.ex. tam . .
= tang. -
d) Nagra maste m8n speciellt minnas:
0 = svenskt a
u = svenskt 0
c = svenskt tj eller engelskt C·h j = svenskt dj eller engelskt j ..., -
svenskt nj eller spanskt fi n =
y = svenskt j eller engelskt y l = svenskt 1.
- 12
Betoningen vaxlar beroende pa stavelselangden. Sista
stavels,en ar aldrig betonad, men med undantag for denna betonar. man den sista langa stavelsen. _En stavelse raknas som lang, da den antingen innehaller lang vokal eller kort vokal foljd av tva eller flera konsonanter. Exempel:
sac'ca: det forsta a ar kort men s t ave 1 s en blir lang eftersom a foljes av tva konsonanter,
parideva: e i oppen stavelse ar langt,
katama: alla stavelserna ar korta, alltsa dras accenten tillbaka sa langt det gar,
an'natara: de tre sista stavelserna ar korta och accenten kan dras sa langt fram som till
fjarde stavelsen.fran slutet, domanassa (tva konsonanter),
~a~haya (langt a),. analaya (langt a). Prefix betonas doQk ej: padahati (bestaende av prepositionen ~ och yerbet
dahati), arabhati (bestaende av prepositionen a och verbet
. rabhati). Obs. att bh ej raknas som tva konsonanter
eftersom de beskriver ett enda ljud.
Sandhi
I en sats skrives ord efta samman, mest d~ de hor ihop och bildar en sammansattning, t.ex. avijjanusaya, 'okunnighetstendens' (cit 9), men aven annars, i fall da orden ar alldeles .sjal vstandiga, t. ex. sattupalabb~ (cit 7) = satta upalabbhati, 'ett vasen finns'. Vid sadana sammanskrivningar finner man ofta, att den sista bokstaven av forsta ordet och forsta bokstaven av·andra
- 13
ordet undere~r f6r~ndringar. Liknande fbr~ndringar ~r
vanliga i satssammanhang ~ven om arden inte skrives ihop. S~dana fbr~ndringar kallas med en indisk term
sandhi. H~r ges nu nagra exempe1: 1. Tv~ lika voka1er sm~1 ter samman: a +a = .§:
(avijjanusaya, cit g); a+ i = i(seyyathidaw,cit 2);
Q + B = ~ (sattGpa1abbhati, cit 7); ~ + B = Q (paficupadana = pafica-upadana,cit l); i + i = i (kificiti,cit
41); detta kan aven g~l1a slutet -~: tahaw = ~ aham (cit 25). ----
2. Fbrsta voka1en stbtes ut: pan'assa = pana assa
cit 35); p'iccha~ = ]1 iccham (cit 1); t'eva = ti eva
(cit 13); - ten'eva = tena eva (cit 13); c'evaw = ca
evarp (cit 13). 3. Andra voka1en stbtes ut, varvid ib1and den fbrs
ta forlanges: tayo 'me= tayo ime (cit 11); thito'mhi
ti = thi to amhi it~~ (cit 35); cari , ham = cari aham
(cit 44); uppai,iat~~ = .£J?_paj jatu i ti (cit 17). 4. En bindekonsonant kan inskjutas me11an tv~ vo
kaler: na-y-id[~ = n8. idJ]£!:. (cit 7); adukkha-m-asukha
= adukkha-asukh:~ ( cj_ t 9) i cha-y-ima = cha ima (cit- 10);
yeva =~(cit 37). 5. En slutkonsonant kan anpassas fonetiskt till
n~sta ords begynnelsekons_onant: katamafi ca = katamaw
.£.§!: (cit l); vifi_[.~Y.l§_n-t' eva = vifinanam ti eva (cit 13); yannGnaham = yam nv.na an am (cit 25).
6. Det andra ordets begynne1sekonsonant kan fbr
dubblas: pa~hamn.jjhanalJ!,,= pat.harna-jhanam (cit 37); dukkhakkhandhassa = dukkha-khandhassa (cit 18);
upad~nakkhandha = QI?ad;:Yl:}.:-\:handh~ (cit 1); pamadatt
hana = pamada-thana (cit 31); m fbrvandlas ofta till ~ framfbr vokaler och ~ (t.ex. cit 1).
7. Ib1and kan br:'lda de angr~nsande 1juden fbrvandlas: yafi fiad = yam._yad (cit 13); tvafi -neva = tvam eva.
- 14 -
Forkortningar
ab1 = ab1ativ mask = masku1inum ack = ackusativ med = medium akt = aktiv neutr = neutrum a or = aorist nom :::: nominativ dat = dativ opt = optativ fern = fe.inininum part :::: particip ·fut- = futurum pass = passiv gen = genitiv perf = perfekt ger = gerundium p1 = plura1is imper = imperativ pres = pres ens ind = indikativ pron :::: pronomen inf = infinitiv re1 = relativ instr = ·instrumentalis sg :::: singularis
kond :::: konditiona1is vok = vokativ ·l'ok = lokativ
o.
Inneh~llsana1ys .
I. Til1varons tre kannetecken 1. Li~andet (dukkba)och de fyra sanningarna
2., Obestandigbeten ( <:!D.iQG£!) 3. Det finns inte nagot jag (anatta)
II. Personligbetens faktorer (kbandha) 1. Kansla (vedana) 2. Perception och forestallning (sanna)
3. Aktivitet (sankhara) 4. Medvetande (vinnana)
III. Orsakslagen Lagen om karma och aterfode1se
IV. Den aiiafaldiga vagen
1. Ratt uppfat~ning (ditthi) .---r.. .. a.--.
2. Ratt beslut (sankappa)
citat nr
l - 4
5 6, 7
8
9 10 11, 12
13 - 15
16 20
21 - 23
24, 25 26
27
- 15 -
3. Ratt tal (vaca) 4. Ratt handlande (kammanta) 5. Ratt livsuppehall..~ :(ajiva) 6. Ratt artstrt,ngning ( vayama) 7. Ratt medvetenhet (sati) 8. Ratt koncentration (samadbi)
V ~-Nirvana
29, 29 30, 31 32, 33 34 35, 36 37 - 43
44 - 50
1. Definition av lidandet (Digba nikaya II 305)
Katarnan c:::~, bhikl>:~t<:Lve., dukkhaJP ariya-sacca.IJl? Jati pi dukkba, jara pi dukkha, mara\).am pi dukk
harn, sokaparideva-dukkha-dornanass-upayasa pi dukkha,yam p# iccharp na l.abhati. tarn pi dukkbarp., sankbi ttena paficu
padanakkhandba dukkha •
. · Katama (nom sg neutr), vilken? - _£§, ocb(_!ltar all tid efter farsta ordet); - bhikkhave (vok pl av bhikkhu), munkar! - dukkha, lidande, obehag; - ariya,adel; -
I
sacca, sanning; - jati fodelse; - pi, just; - dukkba· (nom fern, anpassat till jati), lidande, obehag; - ja
ra, alderdorn; - marana dod; - soka, sorg; - ~arideva,
klagan; - dornanassa, olycka; - upayasa (nom pl), angs
lan, angest; - ya~ ••• tam, det sam ••• , det; - E'= £i; ~ iccham (pres part av iccbati,anska), anskande; - ~'
inte; - labhati, fa; ~ sankhittena, kart sagt; - ~anca,
fern; - u~adana, beroende, grund; - khandha (nom pl), faktor.
Munkar, vilk~n ~r den adla sanning~n om lidandet? _ Fadelse ar lidande, alderdorn ~r li~ande, dad ar li
di:mde, sorg, klagan, obehag, olycka, angest ar liQ.ande; ' '
att inte fa vad man anskar ar.lidande; ,kart sagt, de fern .gr~ndfaktorerna ~r lidande.
- 16
Kommentar. Dukkha brukar oversattas med 'lidande', men det bor observeras att detta ord egentligen ar allt
for starkt och speciellt. Dukkha innebar snarare 'abe
bag', 'besvikelse', 'otillfredsstallelse'. - Ariya
saccaf!l ar val antingen apposition eller predikativ till dukkham: 'vilket ar lidandet, den adla sanningen'? el
ler 'den adla lidandes-sanningen', d.v.s. 'den adla san
ningen om lidandet'. - Ari:'L§: betyder 'adel' men anvandes ofta pa sadant satt att man frestas oversatta med 'budd
histisk'; det fanns vid denna tid inget speciellt ord for "buddhism". -yam p'iccham etc. ordagrant: 'det som
man ehuru onskanae inte far, det ar lidande'. Nagot ord for "ar" behover inte sa.ttas· ut. - Upadanakkhandba,
"grundfaktorerna" ar r~:Ra, 1 form 1 , 'kropp 1 , vedana, 1 kansla', sanna, 'forestallningsver~samhet 1 , sankhara,
'aktivi tet', 'verksamhet' j och -~iflfla~a, 'medvetande 1 •
Upadana ar tillagt for att beteckna, .att faktorerna
binder-6Ss vid livet och utgbr en grund.fbr aterf~del
se. Alltsa ar·lidandet fast rotat i ·yar pqykofysiska
konstitution.
2. Lidandets orsak (Digha nikaya II 308)
Katamafi ca, bbikkhave, dukkha-sam:u.dayarp ariyasaccaiJl? Yayarp tanha pD.nnbh::wika nandi-raga-sahagata tatra
tatrabhina~din1' seyyath1darp kama-tahha bhava-tanba·
vi bhaYa-tanha.
Katama, vilken? - .£.§;, och; - bhikkbave, rnunka'rl - dukkba,lidande; - samudaya, uppkomst; - ariya, adel;
- sacca, sanning;- x_~_(rel pr fern nom sg) som; - aya~,
denna; - tanha, torst, begar; - ponobhavika; ledande till t\terfodelse; ._ nandi,njutning; - raga_, emotion,
passion; - sabagF.tta, forenad med; - tatra tatra, bar
ocb dar; - abhinandin1 (fern nom sg av abhinandin,
- 17
finnande noje i); - seyyatha, sasom;·- idaw, detta; -seyyathidam, namligen; - kama, sinnesnjutning; - ~
0
~' tillblivelse; - vibbava, forintelse.
-Murikar, vilken ar den adla sanningen om lidandets uppkomst?
(Den ar) d~tta begar som leder till aterfodelse, som atf.oljes av njutning ocb. passion oc.h som finner sin tillfredsstalle.lse an bar o.cb an dar., n~-l!lligen begar .efter .sinnesnj~tning, begar eft~r nytt liv och begar efter forintelse.
·-··-.
3. Hur lidandet upphor (D~gha nikaya II 310)'
··xatamaft ~a, bbikkbave, dukkha-ni;r:odbai!l ariyasac~~? Yo tassa yeva tanbaya asesa-viraga-nirodho cago_ ..
pati:ri"issaggo mutti analayo. r
•
Kata~, vilken? - ca,oc:h; - bbikkhave, munkarl -dukkha, lidande; - nirodba, uppborande; - ariya, adel; - sacca, sanning; -;t!;}_, (den) som;- tassa (gen fern sg av §.Q, den); - i.x)eva, just; ..;;. tanbaya (gen sg av tariba, torst); - ases~. restlos, total; - viraga, overvinnande; - nirodba, up'pborande; - caga, overgivande' avstaende; - patinissagga, forsakande, avvisande; -. mutti, frigorelse; - analaya, avvisande.
Munkar, vilken arden adla:sanningen om. lidandets uppborande?
(Den ar) just det totala overvinnandet och upphorandet av detta: begar, dess overgivande och forsakande, frigorelsen darifran, motviljan mot det.
Kommentar. Yo ar relativpronomen men inleder.har ej relativsats. Grammatiskt hor· det. ti'll niro.dho och bar utpekande funktion: "just upphorandet ••• ~"
18
4. Vagep till fr~pet fran lidande (Digha hikaya II 311)
Katamaft ca, bhikkhave, dukkha-nirodha-gamini-patipada . ariya-sacca.rp?
Ayam eva ariyo atthangiko maggo, seyyathid~ samma-.. di"t~hi samma-sankappo samma-vaca samma-karnmanto sammaajivo ~amma-vayamo samma-sati samma-samadhi.
Katama, vilken; - ca, och; - bhikkhave, munkar! -dukkha, lidande; - nirodha, upphorande; - gamini (nom fern av gam~n, gaende); - pa~ipada~ vag; - ariya, adel; - sacca, sanning.
Ayam, denna; - eva, just; - atthangika, attafaldig; - . - magga, stig; - seyyat~~' sasom; seyyathid~, namligen; - samma, ratt; - ditthi, uppfattning, lara, eg. syn; -sankappa, avsikt, beslut; - vaca, tal; - kammanta, uppforande, handling; - ajiv0, uppehalle; - va~ama,anst
rangnin_g; - sati' medvetenhet; - samadhi' koncentration.
Munkar, vilken ar den adla sanningen om vagen som gar till lidandets upphorande?
.Just denna adla .attafaldiga vag,- namligen ratt uppfattning, ratt beslut, ratt tal, ratt handling, ratt livsuppehalle, ratt anstrangning, ratt medvetenhet, ra.tt koncentration •.
Kommentar. En detaljerad genomga.ng av vagens atta
delar finner lasaren i citat nr 26 - 43.
5 •. Livets obestandighet (Samyutta nikaya I 109)
Accayanti ahoratta, jivitam uparujjhati, ayu khiyati maccanam, kunnadinam va oda.kam •
•
- 19
Accayanti (3 pl pres, acceti), ga (om tid); - aho,
dag; - ratta, natt; ahoratta, dagar._ och natter; - .ii
vi.ta, liv; - uparujjhati (pass av uparundhati),forin
tas, ·forstoras; - a;yu, liv; - khiyati (pass B.V khayati) t
forsvinna; - maccanam (gen pl av macca),-dodlig; -
kunnadinam (gen pl av .~nadi, liten fl'Od); - va,liksom; - odn.ka, vatt en.
Dagar och natter ilar bort, livet f~rsvinner.
Manniskors liv rinner undan,
liksom strommarnas vhtt~n.
6. Det finns ingensjal (Buddhaghosa, Visuddhimagga,XVI 90)
Dukkham eva hi, na koci dukkhito, \·c ,·.,f.- ·I: '' l l, _;,( h 1 ·
karako na, kiriya va vijjati;
atthi nibbuti, na nibbuto pu~a maggam atthi, gamaKo na vijjati.
Dukkha, lidande; - ~' just, forvisso; - hi, ty; -(underfcrstatt : finns); - na koci, ingen; - dukkhita (perf part), utsatt for lidand~; - k~raka,gorare, en
som handlar; - n£, inte; - kiriya, handling; - ~' forvi:sso; - vf,j,iati (pres pass av vindati), finns; - att
hi, ar, finns; - nibbuti, slocknande, nirvana; -.ill! .•• puma, ingen; - nibbuta, slocknad (= som uppnatt
nirvana); - magga, stig; - atthi; finns;- 'gamaka, fotgiingare; _.: ~a, inte; vijjati, finns.
Ty lidande finns, men ingen som lider,
garning finns, men ej dess gorare.
Ni;·..-;an4finns, men .ingen som uppnar det, en vag finns, men ingen som gar den.
Komrnentar. D.etta ar ett b.eromt och tillspetsat ut
talande. Vad som fornekas ar existensen av en ododlig sjal
- 20
i~te personlighetens ~nhe:t och.sammanha:ng (se harom cit. nr 7). Nago:n sjal (atta) fi:nns i:nte men val ett inre . . _....._. . --· ....
si~n~ (citta), som utf~r den koordinerande funktionen •... Detta inre sinne ka:n re:nas, utvecklas och uppna nirvana "( se c.i t. 44). Men ytterst be star bela personligheten av .Proces.ser.
7. Definition av personligheten '
Enligt Samyutta nikaya I 135 ansattes nunnan Vajira av Mara,frestare.n och d~dsguden, med tvivelsjuka tankar: vad a.r egentligen vart. "yasen II? Hur uppkommer det? Vern skapar det? VRjira fbrstod emellertid det felakti~a i fragan och. gav f~ljande svar:
Kinnu satto ti paccesi? Mara, ditthigatmp nu te. Suddhn.snnkhara~ufijn yai£1, na-y-idha sattupalabbbati. Yatba bi angasambbara
- hoti saddo;ratho iti; evam kbandhesu santesu ·- ..... boti satto·ti sammuti •
. Kiri = ..!siEi, vad? varfor? -.ill;!' da; - satta, vare.lse,
vasen-;· sjal; - ti == anforingstecken; - paccesi (pres , ·. ind, 2: a .sg av pacceti, komma .tillbaka. ti.ll, banga UPP ... sig pa); - ditthi, lara, spec. felaktig, ogrundad teori; - g'ata (pf pa~rt av g'acchati-, .gl-t) g~n!Sen; di 1j.thiga
tamjte, 'av dig bar gatts till falsk lara', d.v.s. 'du bar felaktig utgangspunkt';- aundha, ren, endast; sankhara, aktivitet, process; - pufija, massa, m~ngd:, - ya1p = aya~_, denna, detta; - .!2§:., inte; - ( y) idha, bar; sattupalabbhati = satta upalabbhati (pres ind pass av upalabhati, fa, finna); - yatha, liksom; - .bJ:, ty; -anga, led, del; - sambhara, kombination (bar abl sg:
- 21
efter'kornbination av delar);·h9._ll, ar, blir;,- sadda,
ljud, ora; - ratha, vagn; - i;ti. = anforingstecken; -evam, sa; - kbandhesu (lok pl av khandha, personlig--- ------ ---·--hetsfaktor )'; -. santesu ·( lok pl av snnt, varande);
lokati'verna bildar ·bar en s k ab$.olu:t. lokativ, motsvarande temporal bisatsi - sammuti, allman rnening, 'spr~
bruk'. '
Varfor hiinger du upp dig pa drdet "vasen"? Mara,
du ~ar ju fel utg~ingspunltt. Detta ar ingenting anna-t an en mangd processer; har fim1er man' inte nagot .vasen.
' . Ty liksorn ordet "vagn" anvancles da delarna satts ihop, sa brukar mnn s::i.ga' ttvasen"' da personlighetsfaktorerna
finns.
Kornrnc:ntar. Det ~~L iir en ovanligt ldar framstallning
av inneborden av den buddhistisl~a laran om jaget. Det
ta .ord (pali atta) forekommer visserligen ej i texten, . --men av sammanhanr:;et ser vi, att satta anvandes i sam-
, '-· --·-rna betydelse. Vad so~:1 fornekas ar inte den funktionel-. la enheten och kontt:mitcten utan endast "sjalen" i
betydelsen av en cvig cich oforanderlig personlighets
karrta. Liksom vagnen bar ett slags personl~3het, i betydelsen "karaktcriotisk enhet av delar", sa har aven
m~nniskan en empirisk, funktionell personlighet, bestA
ende av faktorer ( khondha). Modern vasterla.ndsk psy~ogi uttrycker sig int e mycket ::mnorlundao
B. Personlighetsfaktorerna (Majjhima nikaya I 435)
So yael-eva tattha boti rupagatarp vedanagata.rp saiiiia
gatrup sankharagata!Jl vinna~acatmp te dhamrne aniccato dukk
hato rogato ga~<}ato sallato. aghato abadhato parato palokato sunnato anattato samanupassati. S.o tehi dhammehi cittam pativapeti. . .
- 22 -
~' ~an; - ;y:ad,. vad som; - _£y£, just; - tattba, ·dar; - hoti, finns; - rupa, form, kropp; - ·gata,· gfmg
en,' i samband med, betraffande; - vedana, kansla;·-·•·• I
safina, perception, forestallning; - sankhara, aktivitet, beteende; - viflnana, medvetande; - te, dessa;dhamme (ack pl av dhamma, foreteelse); - aniccato ( abl sg av anicca, obes'\:andig), ''uti fran obe standig
bet" = som foranderlig; - dukkha, lidand~; - raga, sjukdom; - ganda, bold; - salla, pil; - agha, olycka;
0 0
- abadha, sjukdom, plaga; - para, frammande; paloka, upplosning, forruttnelse; - sufifla, tom; - anatta, ·utan jag, utan sjal; - samanupassati, betraktn; - tehi dhammehi (abl pl), fran dessa foreteelser; - ,citta,
sinne; - pativapeti, vanda bort frAn • •
Det som finns dar ifraga om form, kansli:) forestallning,·aktivitet ocb medvetande, dessa foreteelser betraktar ban som foranderliga, sorn lidande, en sjukdom, eft bol~ en pil, en olyckn, en plaga, som frammande, -so~ forruttnelse, som tomma ocb sjallosa. Han vander bort sitt sinne fran dessa ting.
Kommentar. "Ha:rl' syftar pa en mediterande munk, som analyserar sig sjalv som bestaende av de fern namn
da faktorerna, alla forgangliga, opersonliga och obe-···- .. hagliga. Texten fortsatter med att beskriva hur han
va.nder sin uppm?-rksarnbet fran dessa ting mot det som ar battre: nirvana.
9. Kansla (Majjhima nikaya I 302 f)
Tisso kho ima vedana: sukha vedana, dukkha vedana,
adukkha-m-asukha vedana ti. Katama pana sukha vedana, katama dukkha vedana,
katama adukkha-rn-3.sukha ved::ma ti? Yal!l kho kayikaip va cetasikayi va sukhR!Jl sataY'l
- 23 -
vedayitarp, ayarp sukha vedana. Yarn kho ka;y-ika:rp. va cetasi
kam va dukkham asa tam vedayi tarp., ay:::up dukkha veda.na. Yarp. . . kho kayikam vZi cetasikam va n'eva sataijl nasatai]l vedayitam,
ayarp adukkh~-.t-m-asukhii vcun.na ti . . . • Suldlaya kho veda
naya raganusayo pahiito.bbo, dulckhayo. vcdanayo. pai;;i.gh~nu
sayo pahat::tbbo ~ ;:dukklm--rn.-asul;:bayn. vedanaya avijjanusayo
pahatabbo lL
tisso (fern non av ti, tre): - t~hot just; - ima (fern nom
pl) , dc;~;sa; - ycd;·':!..'?-li (nom lJl) , l\Jinsla; - sukha, angenam;
- dukkha, O<J.ngcnam; - :L-<-l_~h:ha-n!-__-:._~ukha varken oangenam
eller an;-:;cn.:im, neutral; - _t_?:_. ( anforingr~tecken).
- ka--.---;y_ika, kropp::~lig; - Y.!.~ " • o • v.~ 5 r:nt ingen • • • e ller;
cetasikfl~ psykj_c;lq -- sat::t, behaglig; - vedayi ta (pf
part till vccleti, lctLnm:., upplev.:::L), upplevd; - ayam,
det;- '-:ts,l,t__s'1_, obehaglig;- n;:;s3.ta!T} = na asato.m;- suk-. hay a- vedo.n9:,Y!J; ( nbl sg), fdm. den flngcnhma ki:inslan; -
raga, begi:::i_r; - m1JJ5Tra_, ;~endem;, omcdveten installning;
pahat8.b1;..:.';; ( p :-crt fut p:-1;~ s ti 11 _;;g._ja11 ].t i, overge, lamna) ,
borcmdc ovLT{jcs; - P~l..1;.i!,Th'.l, rnot'Jilja;- avi.j,ja, okunnig
heto
Det flnn.:; clc.::r;~n t.i'l~ kiinclor: angenti.m k~ins],.a, oange-' '
n8.rn kansla och ncutrr"l kLnsla.
Och vi lken il r dc·n c::mgcm[:rna k~mslo.n, vilken ar den
oangen~ma kan~lo.n och vilkcn hr den ncutrala kanslan?
Det sam 'uppleves, vare ~ig det tir kroppsligt eller
psykiskt, som ~ anc;t:nfimt. och bt:ha&ligt, det ar en an
genij~ kansla, ~ct sam uppleves som oangenamt ocb obe
hagligt ~ vare :3lg dL·t iir kropp~Jligt ellcr psykiskt, ' ' .
det ·ar en obchc1.glig k~im3l!1. J)e t com uppleves som varken
behagligt ell~r obehuglic;t, vare sig det ar kroppsligt
eller psykiskt, dc·t iir en nc:utral kansla ••••• En ten
dens till bega.r bcjr utrote:u; u-r den 1=mgen~ma kanslan, en
tendons til J :nol.,;j IJ;! bor utt·()t:L~; ur cl(:n o.'lngc:nama kans
lan, en tcndens till akunnighct bor utrotas ur den
- 24
neutrala k~nslan.
Kommentar. Vart citat utgor en del av. ett samtal mellan nunnan Dhammadinna och en lekman. Slutet pa kapitlet skildrar bur riurinan far Buddhas eget godkannand.e B.v all t vad bon sagt.
Enligt buddbistisk uppfattning hor kanslan nara samman med upplevelsen av yttervarlden: alla retningar som uppfattas bedomes. Ki;inslor kan alltsa inte undvikas; men var tex~ sager att de star i nara samband med de emotionella reaktionerna begar och motvilja, och dessa maste bek.ampas av buddhisten. Ordet anusaY:a star till betydelsen nara det som psykoanalysen kallar det omedvetna.
10. Perception och forestallning (Anguttara nikaya III 413).
Cha y-ima, bhikkhave, sanna: rupasanna,_ saddasafifia, g~ridhasaflfla, rasasaflfla, photthabbasRfifia, dhammasafifia.
.. . .. (Majjhima nikaya I 293). Safijanati safijanatiti
kho, avuso, tasma· sanfla ti vuccati, kin-ca safijanati: nilakam-pi sanjanati, pitakam-pi safijanati, lohitakampi safijanati, odatam-pi safijanati.
cha, sex; -- ima (nom pl)' dessa; - bhikkhave, munkarJ - saflna (nom pl), uppfattning, perception; - rupa,
form; - sadda, ljud; - gandba, lukt; - ~' smak; -phot~habba, beroring: - dhamma, forestallning.
sanjanati, uppleva, uppfatta; --ti (anforingstecken); - kho, forvisso; - avuso (tilltalsord), van! - tasma, darfor; - vuccati (pRss), sagas, kallas; -kim, vad?~' ocb; - nilaka, morkbla; - £1, just; - pitaka, gul; - lohitaka, rod; - odata, vit.
Munkar, det finns dessa sex (typer av) pcrceptioner: uppfattning RV form, av ljud, av lukt, av smak, av be~
- 25
raring och av forestallningaro 11 Man uppfattar, man uppfattar", sags ~et, min van,
darfor kalLlS det 'uppfattning'. Och vad 1}-PPfattar man? Man uppfattar blatt, man uppfattar gult, man uppfattar rott, man uppfattar vitt.
Kommentar. Sc:':gCiQ motsvarar bade direkt upplevelse av yttervarlden och forestallningar sasom minnen och fantasier. I vara citat beskrives det narmast som perception, men till dessa perceptioner raknas aven ~rna som just ar forestallningar som produceras av uet inre sinnet, maRQo
11. Tre typcr av verksaml1et (I.Iaj jhima nikaya I 301)
Tnyo 'ne sankhara:. kayasankharo vacisankharo cittasankharo ti.
Katamo pano. k2yar-:anl:f18.ro, lcatamo vacisankharo, katamo cfttasankharo ti?
Assasapass2-sa kho knyas<:~nkharo, vi takkavicara vacisankharo, sanua ca veda~~ ca cittasankharo ti.
. . - . ta,Xo, tre i - .2:!'1.': .. ' des sa.; - sankhara, aktivi tet·, be-. .
teende, vilj c;:;tyrp verlcs~<:1het; - _kay_2, kropp; - vaci-, ta~-; - ci ttg, sirm7; ·· _i:i:. ( anforingstecken).
ka tam a, vilken? - .P_:'1.!:!_Q:, . men; -:-assasa, Ut?-ndniTI6~ - _E§.SSasa, inandni:ag;- kho,·
forvisso; - v~ to}~_kc:., ttinkande, reflexion 1 analys; -vicara, undersokning; - .~mnfia, uppfattning; - ca ••• ..£.§, bade . . • och; -- vedana, kansla.
Det finns dessa trc'. ( typer av) .verksamheter: kroppslig verksamhet, talve_rksn.mhet och psykisk verksamhet.
Men vilken tir den kroppsliga verksarnheten, vilken ar talverksarnhetcn, vilken ar den psykiska v~rksamheten?
Utandning och inandning ar kroppslig verksamhet, analytiska ocb granskande tankeprocesser ar talverksam-
- 26 -
bet, uppfattning ocb kansla ar psykisk verksambet.
· Kommentar. Vart ci tat ar en del av sarnrna diskus
sion som nr 9. Det ar pafallande att tankeverksarnbet kallas tal
aktivitet. Bebaviorismens uppbovsmen, Watson, s~de det
samma! Kanske ansags det, att tankeprocesser alltid tog formen av ordforestallningar. Att det inte bebov
de vara fr8.ga om uttalade ord (diskussion), frarngar
av cit 37, dar sarnma uttryck for tankeprocesser fore
kommer.
12. Det vasentliga i en verksn.mbet ar viljan (Samyutta nikaya III 60)
Katama ca, bhikkhave, sankbara? Cha-y-irne, bhikkhave, cetanak~y~: r~pasaflcetana
saddasaflcetana gandhasaficetana. rasasaficetana pho"t;~
babbasaflcetana dbammasaflcet:m~ ime vuccanti, bhikkbave,
sankhara.
katama (nom pl), vilken; - ~' och; - bhikkhave, munkar! - sankbara, aktivitet; - cha, sex; - ime,
dessa; - cetana, vilja, avsikt, andamal; - kaya, kropp, grupp, typ; .- rupa, form; - saficetana, viljeinriktni~g;
- sadda, ljud; - gandba, lukt; - ~' smak; - phot~
habba, beroring; - dhamrna, foresta.llning; - vuccanti
(3:e pl), kallns.
Munkar, vilka ar aktiviteterna? Munkar, dessa sextyper av viljeinriktning: stravan
efter form, efter ljud, efter lukt, efter smak, efter berpring, efter forestallning: dessa, munkar, kallas ak
tiviteter.
Kommentar. Enligt karma-lagen a.r det b.:wdlandet ( ak
tiviteterna) som bestammer aterfodelsen, genom att pA-
- 27
verka medvetandet. Det ar darvid viktigt att minnas,
att det ar fraga om viljestyrt handlande: det ar framst viljan som far sin beloning och sitt straff.
13. Medvetenhetsprocessernns uppkomst (Majjhima nikaya
I 259)
Yafl-flad-eva, bhikkhave, paccayam paticca uppajjati . . vinflal)arp tenn ten' eva s~lnkharp gacchati: cakkhuii-ca pa
ticca rupe ca uppajjati vinfla~a~, cakkhuviflna~an-t'eva
sankharJI_ gq_cchati; sotan-ca paticca sad de ca uppaj jati vinnanam, sotaviiiiianan-t'eva sankham gaccbati; ghanafi-. . . . .
ca pa!icca gandbe ca uppajjati vinfiaiJarp, ghanaviiinatJ.an--t' eva sankharp gacchati·; jivhafi-ca pa!icca ·rase ca uppa,ij-,'lti Vinfial}.aip., jivhavififlal}.C:::.:l-t' E.'Va sankham eacchati; . kayan-ca paticca phot~habbe ca uppajjati vifina:o.a1p, kayavinfianan-t'eva sankham gacohati; manafi-ca paticca . ., . . dbamme ca uppajjati vinrra~a~, manovififianan-t'eva sRnk-
ham gacchatio •
yafi-fiad = X§:m yad, .vilken ~in; - .£.Y:Q,. just; - bhikkbave (vok pl), mvnknr; - po.cca;ya, orsak;- paticca,be
roende pa, pa grund. av; - :}.!Qpa;ijat·i, uppkomma; - vififiana, medvetande; - ten'l tena (instr~ sg av so, den), pA -grund av just den; - san~_}]a, definiti-on, namn; s:1nkham gaccbati, kalla~,. fa namn; - cakkbu, oga; - rupe (ack
pl; underforstatt: .Pa}icca),_former;- cakkbu-vififiapa,
ogonm~dvetande, visuellt:medvetande; - ti = anforings-·
tecken; - sota., oro.; - sadda (ack pl), ljud; - gh'fina,
nasa; - gandba, lukt; - jdvha, tunga; ~' smak; -·
k~ya, kropp; - pbotthabba1 beroring; -.~, det inre sinnet; - dbamma, forestallping. . . .
-·-Munkar~ medvetandet far namn .efter den orsak som i
varj e e.n~kil t fall betingar dess uppkomst. DA medvetande uppkomrner pa grund·av-dga ocb.former, kallas det visu-
- ·2R
ellt medvetande; da medvetande uppkomrner pa grund av
ora och ljud, ka1las det akustiskt medvetande; da medvetande uppkorrimerpa grund nv nasa och lukter, kallas det luktmedvetande; da medvetande uppkommer pa grund av tunga -· och srnakarnnen, kallas det srnakmedvetande; da
medvetande uppkommer pa grund av kroppen och beroringar, kallas det taktilt medvetaude; da medvetande uppkommer p& grund av.det inre sinnet och forestallningar, ··- ,. .
kallas det forestallning$medvetande~
Kommentar. Av detta avsni tt framgar att viiiiiana avser en psykisk verks;lmhet som byggeF pa informationer-genoin sinnena. P.a. svenska talar vi ;)u inte om ogcm-
0 '
medv·e-tande etc., varfor dessa uttryck bar ersatts med
visuellt medvetcmde osv. Huddhismen raknar med sex sinnen, av v.i1ka det sista producerar forestallningar som bygger pa minne och frrntasi •
.... · ,-:
14. Medvetandet och aterfodelsen (Anguttara nikaya I 223)
· .J.?lJg.vo -bho.vo ti·, bhante, vuccati. · Ki ttavata nu kho, bhante, ~ l::!havo hoti· ti?
Kamadhatuvepakkafi ca, Ananda, k~mmaf!l nabhavissa api nu kho kamabhavo paiiiiayetha ti?
~0 n'eta~, bhante. Iti kho, .Ananaa, kammam khettam viiiiianam blj:1m
• • • • tanha_ sineho; avij.jailivara:tJ.an,q~ satta.narp tanh.qsa~yoja-nana~ hinaya dhatuya viiiiia~a~ patitthita~. Bvap ayatif!l punabbpavabhinibbatti hoti. Evarp kho, Anand~:.., bbR.vo hoti ti.-
. ' bhava, tilikomst, ~terfodelse; - ti (~nforingstqoken);
- bhante ( tilltalscnrd), berre; - vuccati, dE't sags; -kittavata, i vad man? - nu kho, 8.lltsa; - hoti, finns; -kama, begar, sensualitet; - dhatu, element; - kamadha-tu, sensualitetehs varld; - vepakka, mognad; - .£2: 7 ocb,
- 29 -
om; - kamma, handling; - na abbavissa (konditionalis
av bbavati), om ••• inte hade funnits; - api nu (anger att satsen ar on fraga); - kamapbava, aterfodelse i sen
suali tetens varld; - P.§Lhii§._;y_etha, (pass, 3: e sg, optati v medium av paj~nati, veta), skulle vara kand; -no hi ~' forvisso inte; - J:_ti ,--·sa; - kbettB;, aker; - vinna
!2§:., medvetande; - 12Li'2:.~ fr?.; - tanha, torst, begar; -sineha, saft, naring; - avijja, okunnighet; - nivarana
(gen pl), binder; - §_atta (gen pl), v.'1relse; - samyoja
nQ, boja; - h~na, lag, foraktlig (lok sg fern); - db~tu
(lok sg), element, betingelse(- patittbita, stalld,
etablerad; - ~~~' sa; - ayat~~~ for framtiden; - punabbh<:tva, aterfodc:lsc; -- .LQh_fn~_pbatti' aterfodelse.
"Tillblivelse, tillblivelse 11, sager. man, herre. I
vad man fin:ns det alltsa til'lblivelse, herre1
Xnanda, om det into hade funnits en handling som bar
f:·'ukt i sensur1li tetens vtirld, skulle da en tillblivelse i sensualiteteno vtirld ha varit kand?
--sa.kert inte, herre. P{l sfl sa tt, Anand~-i·, hr ·hancllingen ( som) en aker,
medvetandet (s~m) ctt fro och begaret (som) naring. For varelser som hinor~!S t;V okunnighet och fjattras av
begar, etablerR~ medvetandet Ea. lag niva~ Sa sker aterfodelse o·ch a te~lcoms ';; for fr:_"'..mtiden. Pa sa satt, Ananda, -- ., .
f!nns det e~ tillblivelse~
Kommentqr. T-ext en u-:tgor ett Hvsni tt av ett sam tal
mell8.n Buddha o~h ~n.ns alskli,ngsHirjunge och assistent Ano.nda.· Aterfodclse skcr ~om en :naturlig foljd av hand
lan"det, karma. Varje hn:ndling "mognar 11 och "bar frukt"
i form av aterfodelse pa en viss niva. Det talas i huvud-, . sak oin tre nivaer: kamadhatu, sensualitetens varld; ru-
padhatu, formvarlden, och arupadhatu, den formlosa varl
den. Vad som hande~ ~id ~terf~delse ar alltsA att medvetandet "etabler;.-1.D" pil en vim> nivt\.: dct 8.r sorn ett fro
- 30 -
som placeras i en viss aker med en viss nar1ng. Vi skulle kanske kunna likna det vid en strom av energi som gar over i ett nytt medium ocb ger upphov till en ny individ~ Den liknelsen finner man o~ksA i palilitteraturen, dar· det talas om vinfianasota, medvet::mdestrommen.
1~. Att stilln sitt medvetRnde (Butta nipata, vers 734 ocb 735)
Yam kinci dukkham sambboti, .. sabbam vinnanapaccaya, .. . vinnanassa nirodhena • n'atthi dukkhassa sambhavo.
Etam adinavam natva . . 'dukkbam vinna~apaccaya'
• vinnanupasama bhikkhu • nicch~to parinibbuto.
yaw kinci, vilken an; - dukkha, lidande; - sambboti, uppsta; - sabba, all; - vinnana, medvetande; -paccaya, orsak (abl paccaya: beroende pa); - nirodba (instr sg), upphorande;- n'atthi, det finns inte;sambbava, uppkomst, produktion; -
etam, detta; - adinava, fara, olycka; - natva (ger -av janati, veta, forsta); - upasama (abl sg), lugnande; - bhikkhu, munk; - nicchata, utan begar, tillfredsstalld; - parinibbuta, frigjord, som uppnatt nirvana.
Allt lidande som uppstar beror pa medvetqndet~ Genom att medvetandet stannas alstras inget lidande mer.
Da munken insett _de olyckliga foljderna av detta, att lidandet beror pa medvetandet, da still':lr ban sitt medvetande, blir behOV$fri OCb uppnar nirvana.
Kommentar. Handlingarna (sankhara) paverkar medvetandet, som ackumulerar deras konsekvenser och formas av
- 31
dem, sa att ett.utgangslage for en ny fodelse bildas.
Pa sa sa tt beror- all t lidc:mde pa medvetandet. Detta li
dande kan upphora endast genom.att medvetandet stannas.
I texten·namn~s tva uttryck for detta: nirodhB;, uppho
rande, och upase1.m~, Jur,nande. De innebar samll).a sak, ef
tersom rriedvetandct bestar av en strom av ·proc.esser. Me
toden att gora medvetandet lugnt oc.h stilla, dvs att
stcmna processen, ar E~:.!lladp~1 o·m ctenna ar framgangsrik . . . och kornpletteras 'J.V perm:mL'nt intellektuell klarhet
ocb frihet frEm storanc~e element ( asavu) uppnas nirvana.
Eftersom medvetnndet i sa fall ar fritt fran vidare
strav.r:lnde energi, ~:.~:ln ingen u terfode lse aga rum.
16. De~ psjkologiska orsakslagen och dess anvandning
(Digha nikaya I 180 f)
Sahetu sappnccaya purisassa saflfla uppajjanti pi
. .niruj jhanti pi o Sild:ha eJca safi.r1n uppaj j anti, sikkha
eka safl~~ nirujjhn~t~.
_§a, med; -·he_:i;_lJ; ors.'J.l:; -- _s,:-::;p_pfl_ccay€;_ (adj), betingad;
·.:.:...· I2.!:i.risa (gen sg), men; -· I::'1Ef1~ (nom· pl), forestallning,
tA.nke; - ,£PPC"l,i__.4at);_ (preu 3:e pl) ," uppstf:1.; - pi· .... pi,
ofide .· .• 08h.; -.niru;iil1~1~1ti (prt.?s '3:e pl), forsvinna;
- 8ikkha ( instr ~-l{; 'J.V §_ikkhj-~, OVning); - .;;;e.;;;k:.;;;a.;._._;•:...•:...•;;..._e.;;.;k=a,
somliga ••• and~n.
En manniskas fo~estallningar uppkommer och forsvin-. ner pa grund av nagon orsak, nagon betihgelse. GenQm .. ovning uppkornm(Jr viss.it fores~allningar, genom ovning
forsvinner andra fbrestallningaro
Kommentar. Buddhismens mal uppn~s genom bvning;
och i detta ci t::tt fro.mtriider grundsyne.Jfl- bnkom bvnings
prog~~mmet. Genom a tt forestallnir:gsstrbmmen ar __ ?rsaks
styrcJ., kan ma:r1 Li.ra sig att framkalla de fbrestallning-. . - . ' . .
ar sorn.bTdraier till utveckling, och utesluta ovriga.
- 32
17. Frigorelsen ar en naturlig process. (Angutto.ra nikaya V. 2 f)
Silavato, bhikkhave, silasampannassa na cetanaya kar~iyai]l , avippatisaro me upp;-J.j jatu I ti. Dhammata esa,
bhikkhave, yam silavato silasampannassa avippatisaro . . uppajjati.
Avippa~isarissa, bhikkhave, na cetanaya kara~1ya~ 'pamujjrun me uppajjatu 'ti. Dhammata esa,bhikkhave, . y~ avippatisarissa pamujjam uppajjati. . .
Pamuditassa, bhikkhave, na cetanaya kara:oiya1p 'piti me uppajjatu 'ti. Dhammata esq, bhikkhave, ya~ pamuditassa piti uppajjati.
Pitimanassa, bhikkhave, na cetanaya karaniyam . . 'kayo me passambhatu 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yam
• pitimanassa kayo passambhati.
Passaddbakayassa, bhikkbave, na cetanaya karaniyam • •
'sukbrup vediyami 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yarp pas
saddhakayo sukhaJI! vediyo.ti. Sukhino, bhikkhave, na cetanaya karaniyam 'cittam
. . . . me samadhiyatu 'ti. Dbammata esa, bhikkhave, yam sukhi~
• no cittam samadbiyati.
-·· . . , - - I
. Samahi tassct, bbikkbave, na cetanaya kar~iY8.!P. , yat--~- -- --, --habhutai]'l janami passami ti. Dhammata esa, bhikkhave,
yarp. samah'i to yatbabbutarp janati passati. Yathabhut~, bhikkhave, janato passato na cetanaya
karaniyam 'nibbindami virajjami'ti. Dhammata esa, bhikk-• . . .
have; yam yathabhutam janam passam nibbindati virajjati. . . . . Nibbindassa, bhikkhave, virattnssa na cetanaya kara-
niyam 'vimuttinanadassaham sacchikaromi 'ti. Dhammata . . . . esa,, bhikkbave, ya!p nibbindo viratto vimuttifialJadassa-nam sacchikaroti • .
Silavato (dat sg), den sam bandlar enligt sila, dvs de etiska normerna, alltsa: rattradig; - bhikkhave· (vok),
- 33
munkar ( ff.~ ;~v~n .. pa ~lla foljc,mde stall en); - ·~-sampannassa · ( d::tt sg), full av ~' · utrustad med ra.ttradig
bet; - .£§:, inte;. - cetana:y~ ( instr ... ~; cetana: ~~sikt, vilja); .- ~ra~yq, eg. born~de goras = bebov; silava
to ---- na cetanaya kar~i~a~r den rattradige behover.
i~te v~lja; - vippatisar§;, daligt samv~te; ~- icke-; -
me, for mig; - uppn.;jjat!::!_ (imper .. 3:e sg av uppajjati,
uppsta); - ti, anforingstccken7 - dbarnmata, overensstam-·:;. ~.
m.else med dhnmm<'l ( rege l, n:1tur), n;..l turlig foreteelse;
- esa (fern) denna; - yar.~, GOID, tttt*
p~mujja, tillfrcdssttillelsc; ,.
Pamuditassa (dat .. f?g av 12amudita,nojd); - piti, han-
ry.ckning, gli:idjc;
kayg, kropp; -me, min, for mig; - passarnbhatu (tm
per :3: e sg av pcH:J~sarnbbati, l~gna, bli lug:r;t, bli avspand }-;
Passaddha (perf part), lugnyd, avspand: passaddhaka~
... :£.!!:' .med ovspand, kro,2J - sukha, lycka, val be hag; - vediyarni, ( l: a sg ~ av veCli,yr1.ti, ktinna c:rfara) •
Sukhino (do..t sgnv .. suk.bi.g, lycklig);- citta, sinne;
-. ~' for mig; - .0.~£1.8'.cltliya~.q ( imper 3: e sg p.'lss av sama
d8.lmti, koncentrera), mi'l. (sinnet) koncentreras; - .§.§:.::
m~dhiyati, (det) blir koncentrerat.
Samahi tas§ ( d:,1t sg ov s::tm8.bi ta, koncentrerad); -
ycithabbutCllJ!, .GOffi dc;t! verkligen ar; . - janami ( irnper 1: a " ' .
sg, =,pres ind, veto., forst a) , . m.a j ·.1g veta; - pass ami
(imper l:a sg =pres ind, sc), m~ jag se;
janato ( d2t. sg av . .pres p11rt .Jil.nag!, vetande); - pas
sato ( dn.t sg ,c~_v prt.:;s p·-~.r;t passum, sccndC:'); - nibbindami .... --~ _.(irnppr l:u sg =pres ind av nibbindati, trottna, k~nna
avsky), rna jag trc5ttna;- vira,j,ii1.mi (imper l:a sg.= pres
ind av viraj.jati, losgora sig, bli utan behov av, rna jag
bli fri; . NibbindasG'l (d::tt ~>g pres pa:;r-t av nibbindati); - ±
rattassa ( dat sg pf pr1rt nv vir11j ,j qti); - virnutti', fri-
- 34
gorelse; - ~' forstaende, vetande; - dassana, insikt; vimutti-nana-dassanam: "frigorelseforstaendeinsikt", dv_s forstaende och insikt som innebar frlgorelse; -sacchikaromi (imper l:a sg = pres ind av sacchikaroti, se, erfara), rna jag erfara!
Munkar, den rattradige, som beharskas av det ratta, han -behover _ tnte vilja:: "rna jag slippa daligt samvete·l" Munkar, det ar 1. e:pl.igbet med naturens ordning, att den rat.tradige, som beharskas av det ratta, ar fri fran d~ligt samvete.
Munkar, den som ar fri fran daligt samvete, ban behover inte vilja: "rna jag bli nojdp' Munkar, det ar i enlighet med naturens ordning, att den som ar fri fran daligt samveteblir nojd.
Munkar, den som ar nojd, han behover inte vilja:
''rna ja~ fyllas av gUidjel" Munkar, det ar i enlighet rned naturens,ordning, att den som ar nojd, ocksa kanner gladje.
Munkar, den ~om kannergladje, han behover inte vilja: "rna min kropp bli avspand!" Munkar, det ar i enlighet.rned naturens ordning, att om nagon kanner gladje, sa blir hans kropp avspand •
.. M1,.mkar, om nagon. ar kroppsligt avspand, sa behover
han inte.vilja: "ma jag kanna lycka!"Munkar, det ar i
enli~~et med naturens ordning, att den som har avspand kropp kanner lycka.
Munkar, den som ar lycklig, han bebover inte vilja: "rna mitt sinne.bli koncentrerat!" Munkar, det tir i enlighet rned naturens ordning, att hos den lycklige ar sinnet koncentrerat.
Munkar, oen sorn ar koncentrerqd, han behover inte vilja: "rna jag forsta och se som det verkligen ar!" Munkar, .det ar i .enlighet med naturens ordning, att den
- 35
s.om ar koncentrerad forstar. och ser som det verkligen ar • .. Munkar, den som forstar och. ser som det verkligen.ar,
han behover inte vilja: "rna jag ta avstand och bli fri
(fran beroende)!" Munkar,- det ar enligt ne_turens ordning,
att den som.forstar och ser.som de.t·ve.rkligen:a.r, han tar
avstand och gar. sig frj_ ~
Munkar, den som tar avstand och gjort sig fri, han
behover inte v:i..lja: "m<l jag :uppleva frigorelsens kun
skap och insikt! '! Munkar, det .a.r enligt naturens ordning,
att den som tar avstand ocll gjqr.t sig fri, h~r:i erfar :(ri
gorelsens kunskRp och insikt.
· Kommentar. :\:<':ujan:..; sista led, "frigorelsens kunskap
6ch insikt" syftar ·r:ct p~_bb3:g@:, som bi.a, skildras som ett
tillstand av intellcl{tuo1l klarhet, ;i forening med lugn
tillfredsstallelse och inre frihet. Resonemanget hi;ir av
ser att visa, o.tt dett". ideal tillst8nd uppm1s genom en
orsa.ksmass ig, natu::'enliG utveckling, de.r det ena ledet
naturligt leder over till ett annat, ·Vi kan notera; att
ett av leden 8r ~-or:.ccnt-r:',:::ction, SCUJl.adhie Detta ar ett me-•··· . . ___ .,.__ . . ~
di ta tions tills t~1r.c.~, c.l.ct. siio> t:J. st~.diet av den 8-faldiga
viigen. Genom koricc·1.tr(l tion l~aL man utbilda e~ formaga av
mera realist,isk insikt och iivcn overnaturligt vetande.
18. Hur depsykolocisko.. faktorerna beror av varandra och
' hur detta berocndc kon utnyttjas for frigorelse fran
)..ido.nde ( Sarrwu tta .nikaya IV 86)
9akkhUJ)1 CCl pCL "t;i C.ca rupe Crt uppaj ja ti Cakkhuvi.fiiial).amj
tinnaJ:!l sangati pho.sso; phassapaccayaved~a; vedanapac
caya tanha; tasoa-y-cv'l tunhayo. asesaviraganirodha l bha-
.. vanirodho; bhavanirodha jatinirodho; jatinirodha jara
marGJ?.~H?1 solw.paridevadukkhadomano.ssupoyasa niruj jhan.ti.
Evam ctasoo. kcvalaooa dul:dchnkkhandlmsoa nirodho hoti.
AyafJ}. dukkhassa atthrtgamo c·
- 3(;
Cakkhum (ack sg av cakkhu, oga); - ca, och; - patic-. - . ~' beroende pa, pa grund av (styr ack); - rupe (ack
plur av rupa, form); - uppajjat~, uppsta; - vinnana,
medvetande; - cakkhu-vinnana, ogonmedvetande, dvs syn
medvetande; - tinnam (gen pl av ti, tre); - sangati, -forening; - phassa, beroring, stimulering; - paccaya
.(abl sg av paccaya, orsak), pa grund av; - vedana,kans
-1a; .:... tanha, torst, begar; - tassa ( gen sg fern av pron
~' denne); - (y)eva, just; - tanhaya, (gen sg av tan
ha, torst); - asesa, utan rest, total; - viraga, begars
frihet, overvinnand~; - nirodha, forsvinnande, uppho-
rande; sammansattningen betyder alltsa 'det restlosa
overvinnandet och upphorandet' (kasus: abl sing); -
bbava, tillblivelse; - .iati' fodelse; - ;jara, alderdom;
.-· marana, dod; - soka, sorg; - parideva, klagan; - dukk-...
ha, lidande; - domanassa, obehag, olycka; - upayasa
(ha_r nom pl)' angslan, angest; - niru,j,jhanti (pres 3:e
pl av nirujjhati, upphora); - Evaw 2 sa; - etassa (gen
sg av esa, denna); - kevalassa (gen sg av kevala, bel);
- khandha,mangd (bar: gen sg); - nirodha, upphorande; -
hQ!i, ar; - ayam, detta; - atthagama, eg. gaende hem,
gaende till vila, upphorande.
Pa grund av ogat och formerna (tingen) uppstar synmed
vetandet. Kombinationen av· de tre kallas beroring (sti
mulation); genom beroring uppstar kansla. Pa grund av kans
la uppstar torst (begar). Genom det totala overvinnandet
- 57
ocb uppborandet av denna torst uppbor tillblivelsen.
Genom att tillblivelsen uppbor,. uppbor fodelsen (b~tt
re:utan tillblivelse blir det ingen ny fodelse). Genom
fodelsens uppborande upphor dlderdom ocb dod, sorg, kla-. gan, lidande, olycka och angest. Sa upphor bela detta
komplex av lid:::mde. Detta hr lidandets slut.
Kommentn.r. "Lid:.:.mdets slut" inneb~r nibbana. Hela
serien ger en orsaksmlissig forklaring till det mansk-
liga lidandet~ Samtidigt po~ngteras att orsakskedjan
oppnar en mdjligbct till lidande~s uppborande. Man ar
all ttd fri -1-t t eliminera de tidigare leden av kedjan
ocb darmed fa rest~n att forsvinnao Kedjan ar i denna
form belt psykologisk: genom varseblivningsprocessen:
ser vi de:yttre tingen; .denna process vacker kanslor,
ocb kanslor·vacker begar; men begtirc~ lir den direkta
anledningen~till tillblivelse och ny fodelse, i sjalva
verket till allt det otillfredsstallande i manniskans
situationo
I vart citat bygger bela kedjnn pa synsinnet. Tex-
ten upprepas emellertid i fortsattningen aven for ovri-
ga sinnen.
Denna text iir en variant av en mycket vanligare se
rie om 12 led, pa~iccasamuppada-serien~ Denna ar emeller
tid mycket svarare at t forklar~;l, ocb vi bar val t ovansta-
end~, eftersotn principen och andama.let iir samma for dem
alla.
38
19. A11t ar orsaksbetingat (Samyutta nikaya I 134)
Yatha anfiataram bijaw •
khette vuttam viruhati . pathavirasafi cagamma sinehafi" ca tad ubhayal!l' evam khandha ca dhatuyo cha ca ayatana ime hetum paticca sarnbhuta . . hetubhanga nirujjhare •
. Yatha ••• evam, liksom ••• sa; - anfiatara, en viss; ---..-- bijam, korn; - khette (lok sg av khetta, falt, ~ker); . - vutta (perf part) sadd; - virubati, vaxa, skjuta skott; - pathavi, 'jord; - ~' saft, smak; - .£.§:, och; - agarn-ma, pa grund av, tack vare (styr ack rasafi = ~asam); -- . sineha, fuktigbet, fett; - tad, detta; - ubhayam, bada
' . --- . (eller: dessutom); - khandba, personligbetsfaktor (nom pl); - dbatuyo (nom pl av dbatu, element; - cha, sex; - a$atana, sinnesomrade (nom p1); - ime, dessa; - ~, orsak ( ack sg styrd av ,Wicc~.' pa grund av); - sambhu~' uppkommen, producerad (nom pl); - bbanga, upplosning (abl sg); - nirujjbare (pres ind m·edium, 3:e p1 av nirujjhati, upplosas, uppbora).
Liksom ett korn, som satts i en aker, vaxer tack vare jordens saft och naring, dessa tva, sa uppstar personlighetsfaktorerna, elementen och de sex sinnesomradena pa grund av en orsak ocb upphor genom orsakens upplosning.
Kommentar. Manniskan utvecklas pa grund av orsaker, pa samma satt som froet vaxer pa grund av betingelser i jorden.
Personligbetsfaktorerna ar rupa, form, kropp; vedana, kansla; safiiia, forestallning och perception; sankhara, aktivitet; vinnana, medvetande.
- 39
Element~n ~r_jord, vatten, eld, luft.
Sinnesomradena ar syn, horsel? lukt, smak, bero;ring
ocb det inre sinnet (ett centrum for forestallning~verk
samheten, dvs minnc, tankande.och fantasi).
20. Genom ors~cLkslagen kan vi forma oss sjalva(Dbammapada,
vers nr 80)
Udakam hi nayr.mti nettika, . usuk~r~ namayanti tejana~,
d~rum nnmayunti tacchak~, . att~nam damayanti pandita. . . . ud,.:_'11w, vnttc:n; -hi, ty; - nayanti' (pres 3:e pl av
neti, leda); - ne.ttika, vattenled:ningsexpert, ingenjor;
- usuk8~'_£, pilma.kare i - namayant=k, (pres 3: e pl av nameti,
boj::-:>, forma); - .i.~.inn~, pil; - g_aru, tra; - tacchaka,
snickare) - att~nar51 (ack sg av atta, sig sjalv); - ~yFtnti ( 3: e pl pres av 5lamet=!:., bemastra, besegra); - pa:p.
dito., vis. ---Ty ingenjorcr .lcder vatten,
pilmak::i.re .L'ormetr pilen,
sniclw.re forn1.::r tr~i 7
de visa bem~3trar ~ig sjalva.
21; Poljderna av en handling kommer inte.alltid genast ( Dharrwl~1pad:-J., vers 71)
Na bi papam katnm k'"l::~mam . . . :sajju khiram va muccati; .•. dabam tsm balr.:tm anveti . . . bbasm~cchanno va pavako.
na, inte; - bi, ty; - pa~, ond~ - kata, gjord; -
kamma, handling; - 12a.Lju, nyligen; - kbira, mjolk; - .Y..§:,
· liksom; - .m.uccuti (pass till mufica:ti, befria) stelna,
- 40
ysta sig; - cla,ham (pres part nom av dahati, branna), glo-. . d<mde; - tam ( ack. sg av .§.Q., bar anvant som bestamd ar-
tikel); - bala, dum, obetanksam; - anveti, folja; - ~~' aska; - ~cchanna, tackt; - pavaka, eld.
Ty en utford ond handling, liksom nyrnjc5lkad mjolk, stelnar inte (genast). Brannande foljer den den obetanksamme liksom eld tackt med aska.
Kommentar. Har uttryckes grundtanken i karma-laran. Liksom nymjolkad mjolk inte ystar sig genast, sa_fram
trader inte genast konsekvenserna av en ond handling: den doljer sig, liksom eld under aska, men den finns dar, och da den "mognat", paverkar den utforarens tillstand, ~ntingen i detta liv eller i ett senare •
....
22. Hur handlingarna bestammer a.t·erfodelsen (Anguttara nikaya I 122)
I~ha, bhikkhave, ekacco puggalo savyapajjham kaya-•
sankhara~ abhisankharoti savyapajjha~ vacis~nkhar~ ab-hisankharoti savyapajjba~ manosankhara$ abhisankharoti. So savyapajjham kayasankharam abhisankharitva savyapajj-. . ha~ vacisankhara~ abhisankharitva savynpajjha~ manosank-hnram abhisankharitva savyapajjham lokam uppajjati. Tarp . . . enam savyapajjham lokam uppannam samanam savyapajjha
• • • • Cl
phassa phusanti. So savyapajjhehi phassehi phuttho sa-mana savyapaj jhaJII vedanaiJl vediyati ekant8.duk1:eharp., seyyathapi satta ner~yika.
idha, bar, i aetta avseende; - bhikkhave, munkar! -
ekacca., en 9 en viss; - puggala, person; - 12£, me·d; -vyapajjha, skada; - savyapajjha, aggressiv; - kaya, kropp;
- sankhara, hD.ndling;.- abhisankb,}.roti, gora, utfora, sam-. l~; - vaci-, tal-; - ~' det inre sinnet; - §2, b3.n; -abbisankharitva (ger), efter att ha gjort; - loka, varld;
41 -
- u,ppa,j,jati, u.ppsta, aterfodo.s (bar med ack: till); -
tam enam ( ack) '· honom; - ~E.E.'ll].Q§:, aterfodd; - so.mana
(pres p,art ti 11 o. ~thj., vara) , varande; _: pbassa (nom pl),
rctningar.; -- 12.b~~~.i ( vr:es 3 ~ e pl av pbusati, berora,
na, paverko.) ; - J2.hg.ssehj;. ( in~tr pi 'av pbnssa' retn.ing) ;
-- :phu!}hn. ( pf pD.rt), paverkad; - vedana, kansla; - ve
div:1ti, kanna; - _elw.nt_:~, myqket, utomordentligt; -
ek::tnta-dukkho.7 utomordentligt p1ugsam; ~ seyyo.tbs, sasom;
- SJ-Pi, just; __: :3att·1, vo.relse;- nerf'lyika, domd till ni
ra:ya, : sk2irscldcn o
-Munko.r,cn viss person gor sig skyldig till aggressivt
yttre beteende,. till nggressiyt tal, till aggressiva
tcmlGl.r ( eg. psykif;kt b~teende). Sedan hc=m gjort sig skyl
dig till 23gressivt yttre beteende, till ~ggressivt tal
ocb till aggressi va tankar, fodr3 b:l.n till en aggressi v
varld. Del bLU1 hr f()dsi ~ill l~n aggressiv varld, utsi:ittes
b;:_n for ng~re::>fJiva inflytclscr. Paverkad av aggressiva
inflytelSL'r kiirmc~.r h'm '1/'':c'c:rcssivrl. kanslor, som ar ytterst '
plagsc:~rama, .s£tdCLm:t soq dL' till ska~se lden dorndo. kanner.
Komrnentetr .- Av citntet framgar }mr onda bandlingar
straffas, och ~exton forL8htter sedan med ett motsva
ramie avrmi tt Cl''t h11r god a ·h:l.ncllingar far sin beloning.
Buddhism-en rrdm:tr rne.:d en himmc<L oc.h en sktirseld (of
ta kallud helvctc i bvers~ttninenr): b~dn ar platser
dit mlinniskor ~terf~d0s for sinn .hundlingars skull. Kven
dar sltall m:m domas l'ftcr. sino. .h~{ndlingn.r och aterfodas
p~ annan pl.c;"ts. Buddhis-:;~n[3 mal ~ir att undvika vnrje
aterfodelse, tiven aterfodelse i himlen.
23. En s to.rk onskc:m kan paverka ~terfodelsen (Maj jhima
nik:J.yu III 99 f)
Id.ha, bhikkhc.ve, bhikk.hu s0ddhaya samannagato hoti,
silena S8.mann~gato .hoti: sutena- samannagato boti, cage~a
- 42
samnrmagato hoti, paflnaya samannagnto hoti. Tassa evam . hoti: Abo vataham kay~ssa bheda parammarana khattiyama-. . . hasalana~ sahavy~ta~ uppajjeyyan .ti. So ta~ citta.f!l da-hati, tam citta~ adhitthati, tam cittam bhaveti; tassa .. ~ . . . .
- - . - , - - - - I :e sankhar~ ca viharo c eva~ bhavita bahulikata tatr up-pattiya. sa.f!lvatt?-ntio Ayarp., bhikkbave, maggo aya.f!l pa~ipada tatr'uppattiya samvattati. . .
idba, har, med avseende harpa; - bhikkhave, munkar!
- bhikkhu, munk; - saddhaya (instr sg av saddha, tro); -samannagata, utrustad med (styr instr); - hoti, ar; -
sila (instr sg), dygd, rattfardighet; - suta, Uirdom, kunskap; - caga, avstaende, frikostighet; - panna, for
staende; - tassa (dat sg till so), till honom; - ~' sa; - tassa evam hoti, det faller honom in; - abo vata,
ackl - ~' jag; - kayassa (gen sg av kaya, kropp); bheda ( abl. sg av bbeda, upplosning); - param, efter
• (styr abl); -marana (abl sg) dod; - khattiya, adel; -
. maba-sala, agande stora salar, dvs rik; khattiyamahasala (gen pl) rik adelsman; - sabavyata, sallskap; - uppajje~ (l:a sg opt av uppajjati, aterfodas), rna jag aterfodas; - ti (anforingstecken); -so, ban; -tam (ack sg - - ..__,... av ·so, denne); - citta, sinne, har snarare: tanke; -dabati, placera, fasta, fixera; - adhitthati, koncentrera sin uppmarksamhet pa; - bhaveti, utveckla; - ~' dessa; - sankhara (nom pl), handling, process; - vihara, forblivande, tillstand; - ca ••• ca, bade .•• och; -
~' sa; - bhavita, utvecklad; babulikata, ovad; - tat~a, dar; - upp&tti (dat sg) uppkomst, fodelse); - ~vattati, leda till; a;y:am, detta; - mqgga, vag; - pa~i-. pada, vag, metod.
Munkar, antag att (=idha) en munk ar utrustad med tro, utrustad med rattfardighet, utrustad med kunskap, utru~tad med frikostighet, utrustad med fdrstaende. Den
- 43
tanken faller honom in: "ack om jag kunde bli ~terfodd i de rika adelsmunnens krets efter kroppens upplosning
efter doden!" Den tanken fixerar han, den tanken koncentrerar han sig pa, den tanken later han vaxa. Dessa
processor och detta tillstAnd bas honom leder; d~ de pa detta s~tt utvecklats ocb ovats, till Aterfodelse dar. Munkar, denna vag, denna metod leder till ·aterfo
delse dar.
Kornrnentar. Av denna text framg~r det, att "onskan
om en viss typ av aterfodelse spelar star roll for ut.formningen av nasta li v enligt. buddhistisk uppfa.ttning •
. Men denna onskan fungerar endast om vissa kvalifikationer ar for handen: tro, moral, kunskap, forstAelse. Pa
de~ta satt kan atltsa den inre orsaksprocessen anvan~ das, antingen for att forverkliga onskningar om utform
ning~n av nasta liv, .eller for att belt undvika ny fodelse.
24. Sarnmanfattning av vagen (Dhammapada, vers l€3)
sabbapapassa akara~am kusalassa upasampad~
sac itt apar:i,y:: :la p.3.Jl~J.n . -
etam buddbana sasanam •
. sabba, all; - papassa (gen sg av papa, and); - ka-..
~' utforande; .,_ akarana, icke-gorande; - kusalassa
(gen sg av kusala, andam~lsenlig, god); - upasampadU. atagande; -sa, sin; - citta, sinne; -·pariyodapana,
rening; -. ~' det; •..:.'buddhana (gen pl av buddha, en upplyst, en Buddha); - sasana, lara~
· A tt undvika' all t ant,
att gora det ~ada, att rena si t"t sirme,
· det ~r de upplystas l~ra.
- 44
Kommentar. Buddha Hirde, att han inte var en sam om sin stallning och vardighet, utan att Buddhor fades i varlden med olika mellanrum; - darav pluralen. Han ans~g att alla Buddhor forkunnade samrna lara och bade samma funktion.
25. Munk eller inte? (Majjhima nikaya III 33)
Pubbe kho aham, avuso, agariyabhuto sarnano aviddasu 0
abosi~; tas$a me Tatbagato va Tathagata-savako va dbam-
m~ desesi; taha~ dbamma~ sutva Tathagate saddha~ pa~ilabhim; so tena saddbapatilabbena samannagato iti pati-. . . . sancikkhim: Sambadho gharavaso rajapatho, abbhokaso pab-bajja;na-y-id~ sukara~ agar~ ajjhavasata ekanta-paripu~lJ.a.JP. ekantaparisuddharp. sankhalikhitarp brahmacariyarp caritum; yannunaham kesamassum oharetva kasayani vatt-
" . . . bani acchadetva agarasma anagariyarp pabbajeyyan ti.-So kho abam avuso, aparena samayena appa.Ip. va bhogakk-
o '
bandham pabaJamahantam va bhogakkhandbam pabaya, appam . . . . va.fiatipariV?~~a~ pabaya mabantaJit va flatiparivatt~m pa-
• . . - - -
agarasma anagariyam pabbajirn. . . pubbe (lok ), forut; - kho,forvisso; - ~' jag;
avuso (tilltalsord), vhnner! ~ agariya, lekrnan; ~ bhuta (pf part till bhavati, bli), havande .. blivit, varande; - sarnana·, varan~e; - aviddasu, __ gkunnig; .... abosim ( aor·, l:a ·sg nv bhavati), ,jag_ var; - tassa me (dat sg), eg 'denne mig' =mig; -_Tatbagata, 'sa g~ngen', benarnning p~ Buddha; - va- •.. va, antingen . ;; • ·eller~ - savaka, larjunge; - dhamrna, ~en buddhistiska;laran; - desesi (aor 3:e sg av deseti, undervis~); - tabam =tarn abam; ~ bor till dbammam: denna ~ara; -. sutva (ger av sunati, bora), havande hort; - saddha, tro; - patilabhim (aor
• l:a sg av patilabhati, mottaga); - ~ syftar bar pa l:a
- 45
pers: jag; - ~ ( instr sg av .§.Q., den); - saddhapati-labha, 'mottagande av tro'; - ,4;amfanagg:t-al, utrustad 5 (\ )>l<Cl'l.l'
med: 'gripen av denna tro', 'sedan jag fyllts av denna
tro'; - iti., sa; - patisancikkhi!Jl (aor l:a sg av pati
saflcikkbati, ttinka, reflektera); - samb~dba, inst~ngd,
trang; - ghara, bus; - nvasa, liv; - gbaravasa,familje-
liv; - raj9.patha~ dammig pl~ts; - abbhokasa, oppen pl~ts;
- pabbaj~li&,munkliv; - no.-y-idam: .!ill;, inte; - ~' det; - sukara, lhtt; - agara, bus; - ajjbavasatar•(nom sg),
der: som bor i; - ekanta, absolut, utomordentligt; - ,£§:
ripunna, bel, fullkomlig; - parisuddba, ren; - sankba, sni::i.cka; - likhi ta, polerad; - brahmacariya, det god a
livet, livet enligt l~ran; - caritum (inf till carati, ror~ sig, leva; inf styres av sukaram); - nQ1a, nu; -
yam nuna abam + opt: lat mig nu; - kesa, bar; - massu, • . 6 --
sk~gg; - oharetva (ger av Q~Le.~i, _sk~ra av); - kasaya
( ack pl neutr) , gul; - vattha ( ack pl neutr), . drakt; -acchadeti (ger), tapa sig; - agarasma (abl sg till aga-
.f.§:), hemifran; - anagariya, hemloshet; -(opt, l:a sg 2v pabbaj~~i. ga ut till),
(till); - ti (anf~ringstecken); -so .•• - - . ·--·-
pabbaj ElX:.:2JI: rna jag ga ut
kho, d~irfor; - ,'J.p::Jra, en annan, scnare; - sam:1.ya, tid;
- appa, liten; - v8_ .•• va, antingen ••• eller; - bhoga,
tigodel, rikedom; - khandha, massa; bhogakkhandha, rike
dom, formogenhet; - pahaya (ger :1v pajahati, gora sig av med, Uimna); - mahant (t=lCk sg), stor; - nati, sHikting;
parivatta, omgivning, krets. I i
~anner, forut da jag var lekrnan, var jag okunnig. Buddha fl,j_~llv eller en av Buddhas Uirjungar undervisade
'mig i Uiran. Da jag horde Uiran, f{ck jag fortroende for
Buddli!i •. sedan j:ig fatt fortro~nde for honom 1 ·reflekterade j:ig sa 'hti:r~· "Familjelivet ar trangt och dammigt, men.
munklivet ~r fritt. Det ar inte ltitt fo~ den som bor hem
rna itt leva det ~oda livet (s& citt det blir) ~lld~les
- 46 -
f~llkomligt, re~t och .Polerat som en sn~cka. L~t mig alltsa skara· a_v har och skagg, "ta pa mig de ~ula klii-derna och gl3. bo.rt fr~n mitt· hem till hemlosheten!"
Ef~er nagon tid, vanner!' gjorde jag mig all tsa av med all t' vad jag agde, vare .sig det var l.i tet eller mycket, och jag slet mig loss ;fran kretsen av anforvanter, vare sig den var liten eller stor. Jag skar av bar och skagg, tog pl3. de gula kliide~na och gick ut fran mitt bern till hemlosheten.
Kommentar. Texten ar hamtad ur ett tal av Buddha. Han ~kildrar:hiir bu~ ban forestaller sig att en av hans avancerade larjungar tanker tillbakii pa bur det hela bor~ade. Denna situation ar alltsa forklaringen till de altern3tiv som:vi finner i texten: det lamnas o3vgjort, om Buddha.sjalv eller nagon av hans elever Uimn,at undervisningen, om personens sUikt var stor · eller
liten, osv. Texten fortsatter sedan med att skildra bur den nye
munken tillagnade sig ratt levnadssatt och levde enligt reglerna, hur han larde sig meditation och slutligeri blev arahant (fullkomlig).
2.6. Den attafaldig.a. vagens forsta -d·el: ratt uppfattning
(Digha nikaya II 311 f)
Kata.ma ca, bhikkhave, sG.mma-dittlli? .. Yarp kbo, bhikkhave, dukkhe na:~wrp dukkha-so.mudaye
na~a~ dukkhanirodhe na~a~ dukkha-nirodha-gaminiya pat±-- - - .
padaya na~arp, aya~ vuccati, bhikkhave, samma-ditthi.
katama, vad? - ~'. och; - bhikkhave' munkar! - samma, ratt; - ditthi, uppfattning, l~ra; yam ••• napam ••• , ~' 'det forstaende som (galler: lok), det ••• •; yam,
• som; - kho, just; - dukkhe (lok av dukkha), angaende li-dandet; ~' forstacnde; - samudaya (iok), uppkomst;
- 47
nirodha (lok), upphorande; - gaminiya (lok sg fern av gimin, gaende); - pa~ipada (lok sg) vag; - ~' den, det;
- vuccati (pres pass) sags, kalla~.
Munkar, ,vad ar ratt uppfattning? Munkar, forstaelsen av lidandet, forstaelsen av li
dandets uppkomst, forstaelsen av lidandets upphorande ~ I '
oc0 forstaelsen av den v~g som gar till lidande~s uppho-
rande - det, munkar, kallas ratt uppfattning.
27. Ratt beslut (Digha nikaya II 312)
· Katamo ca, bhikkhave, samma-sankappo? Nekkhamma-sankappo avyapada-sankappo avihirpsa-san
kappo, ayam vuccati, bbikkhave, sammasankappo • •
Katama, vad? - ca, och; - bhikkhave, munkar! - sam
rna, ra tt; - sankappa, avsikt, be slut; - neklffier!liJiC},, behovsloshet; - avyapada, frihet fran onskan att skada, dvs
valvilja; - avihimsa, frihet frdn grymhet, dvs medlidan
de; - aya~, det; - vuccati, kallas.
Munkar, vad hr rhtt beslut?
Beslutet att vara fri fr&n bebov, beslutet att ej
vilja skada, beslutet att ej visa grymbet - det, munkar,
kallas ratt beslut.
'Kommentar. Sankap]2_a ar ett ord for sinnets allman
na inriktning~ som alltsa skall vara fri fran negativa
elemeni. Vi bar oversatt ordagrant, alltsa med negativa
ord, men, som sa ofta i pali, bar de negativa formulerihgarna positiv betydelse: oberoende, valvilja, medii
dsnde. Buddbismen betonar starkt viljans och avsiktens
betydelse, ocb i det citerade yttrandet finner vi i sjal
va verket den buddhistiska mor~lens karna.
-48-
- 4<J
nidhanavati~·vaca~ bhasita hoti kalena sapadesa~ pariyantavatim atthasarnhitam. . . .
musavada, logn;'- £abaya (ger av pajahati, overge,
avsta fran), havande overgivit; - pativirata, avball-'
sam (styr abl); - hoti, ar; - sacca, sanning; - vadin
(nom sg), t~lande; ~ saccasandba, tillforlitlig; -
theta, fast, pali tlig ;. - paccayika, pali tlig; - avisamvadaka, e,j bedragande; - lokassa (gen sg av loka, varld);
- pisuna, elak; - vaca, tal; - fl.9:, inte; - ito,
bar(ifran);- _sutva (ger av sunati, bora), havande hort;
- amutra, djr; - akkbatar (nom sg), en som berattar; -
imesa~ (gen pl. av ayaf!1, denne); bbedaya (dat av bheda, oenighet; dat anger avsikt), for att skapa oenighet
(imesam; bland dem); - va, eller; - amusam (gen pl av
~' den dur); - iti, salunda; - bhinna (gen pl pf part
till bhindati, klyva), splittrad, oe~ig;- va ••• va,
antingen ••• eller;- sandhatar (nom sg), fredsstifta
re; - sahita (gen pl), forenad, epig; - anu12padatar . (nom sg) en som astadl<:ormner; - samagga, fred; - irama,
gladje, no;je; - rata, glucljande sig at; - nandin, lyck-· lig over; -karin (ack sg), alstrande; - bhasitar, en
som sager; - pharusa, ovunlig; - y~ sa (nom fern), just
sad an som; -. ne la, okl.anderlig, mi,ld; - kanna, ora;
ke...nna-sukba, angenarnt att bora; 12emaniya, tillgiven,
vanlig; - badaya, hjarta; - gama, gaende; - badayangama,
som gar till bjartat, angenam; - porin (nom sg), hovlig; - bahu, mycken; - .·jarJ.Q, rn~inniska; - kanta, angenam:
I angen;iJn for ITlanga ffihYJTiiSkOr 1 ; - manapa, till talande;
.tatbarupi, sadan, eg: av sadan form (rupa); - sampba,
meningslos, tanklos; - palapa, pladder, struntprat; -kala, tid; - kala-vadin, talande vid r~tt tid; bh~ta -- ! !
(pf part av bbavati, bli), det 'som blivit =.sanning,
verklighet; - _§.ttha, sak, nytta, rnening; - dhamma~ den
buddhiotiskD l~irFw; - viiJaya, regel, norm; - nidhanavant
- 50 -
(ack sg fern), v~rd att spara, v~rd att minnas; - s~pade
~' fornuftig; - pariyantavant, apdamalsenlig; - atthasamhita, forenad med nytta, valgorande.
Han upphor med falskt tal och avhaller sig fran sadant; han talar sanning, ar sannfardig, fast och tillforli tlig, for inte varlden bakom lj uset. I~an upphor med fortal och avhaller sig fran sadant ;; om han hort nagonting bar,- berattar han det inte pa annat hall for att skapa oenighet bland dern (dvs folket paden platsen).
Eiler om han hort nagot dkr:·, sa berattar han det inte for dessa (dvs folket h~r) for att skapa oenighet bland de andra (dvs folket pa de:t1 plats som betecknas med amutra). Salunda blir han antingen en enare av d~ oeni
ga eller en astadkommare. a.v enign (alltsa: en som bekampar oenighet och skapar enighet; mojligen betyder
sahi t~nam· anuppadat~: ett stod a.t de eniga),; han glads At Tred, h~r sit~ noje och sin. lycka i fred o~h yttrar ord som leder. till fred. Han upphor med ovanligt tal o.ch avhaller sig fran sadant; men just sadant tal som ~r milt, angenamt att bora, vanligt, gar till hjartat, ~r hovligt, angenamt for mangai tilltalande for manga- sad0nt tal yttrar han. Han upphor med meningslost pladder och avhaller sig fran sadant; han talar i ratt tid,.. han talar
om fakta, han sager sadant som ar till gagn, han talar om laran' om reglerna; han sager vid rf .. tt tid sadant '"som
I
ar vart att minnas, som ar fornuftigt, andamalsenligt och nyttigt.
Kommentar. Detta citat klargor narmare vad som menas med ratt tal. "Han" i texten syftar overallt pa buddhistmunken.
Vinaya, 'regel', ~i.r naml')et yia den samling w regler som galler for munkarnas liv. ·
- 51
30 .. Hatt handland.e (.Digha nikaya II 312)
Kata'mo ca, bhikkh'ave, samma - kammanto? Pa~atipata veramani adinnadan~ verama~i, kamesu
micchacara veramani, ayam vucca'ti, bhikkhave, samma-. . kammanto •.
katama, vad? - £Q, oc?; - bhikkhave, munkar! - ~rna, ratt; - karnmanta, handlande; - pa~a, liv; - atipata '(abl sg), dodande; - verammli:, avhallsamhet (fran: abl); . '
_. o.dinn:.l' (; j gi vet; - adana ( abl sg av adana, tagande' stold); adinn'adana, 'tagande vad sorn ej givits' =: stold; - karnesu (lok pl av kama, allmant: sinnliga begar och njut~i~gar, har mera speci~ll~: sexuell.karlek);- miccha, fela.ktigt; - cara, uppforande; - kamesu rnicchacara (abl
j '
sg), sexuell forseelse •
. Munkar, vad ar ratt handlande?; Avhallsarnhet fran att doda nagqt..levande, avh~llsam-.
saiJJ.het fran stold, avhallsamhet fr.?.n. sexuella forseelser ~ det, munkar, kallas ratt handlande.
31. Hur de fullkomliga lever (Anguttara nikayai 211 f)
Yavajivam arahanto abrahmacariyam pahaya brahma-· . . cari. aracari virilta m~·i~l";i_,:;: o·::~·radh~mma ,_, ... --- _,,. b ....... -~.t. • '
Yavaj i varn .-arahi:mto suramerayamaJjapariladattbanam. pa-. . . . haya suramerayarnajjapamadattbana pativirata. . . .
Yavajiva~ arahanto ekabhattika rattuparata virata vikalabhojana.
Yavajivap arahanto naccagitavaditavisuka-dassana
malagandha-vilepanadhara~a-ma~~ana-vibhusana~~bana pa~i·virata.
' Yavajiva~ arahanto·uccasayana-mahasayanatp pahaya
uccasayanamahasayana pa~ivirata'nicaseyya~ kappenti mancake va tinasantharake va. !
52
YC:"'!_Ef. 1 sa lange som; - jiva, liv; yavajivam, hela li
vet; - arahanto (nom p~ av ara~ant, fullkomlig); -a-b_rahmacariya, m!loral,. bar narmast: okyskhet; - pahaya
(ger av paj~ati, avvisa, upphora'med), havande uppho:rt ... . . ' . . ..
med; brahmacarin (adj bar nom pl), levande ett.rent liv; - aracarin, levande fjarran (ara = fjarran) fran det onda;. _ .. ··virata (nom pl av· virata, avstaende ifran); .;.. ~
h.UE§:' (.abl ~g styrt· --av viratil), sext1ellt umgange: - gama, ·by; - dhamma, sak, uppforatrde, men tali tet: gama-dhamma, alltsa: 1 b;}mentali tet' (pastas ·betyda 1 umg;~inge · m·e·d-·"kvinnor1); ..:..
sura, alkoholbaltig dryck; ·- meraya, rusdryck; -~ .: .. p3_iJ.a; berusning; - pamadB;, vardsloshet, Uittja; - ~hana,
tillstand; -. :E,Sltivirata, avhallsam ( styr- abl); - eka, en enda; - bhatta, foda, mal; ek~bhattika (adj nom ~1) ~tande endast ett mal; - ratta, natt, tid; - uparata,
.. avsto.ende· ifran; rattuparata (nom pl) avstaende fran foda .pa natten; ....,.. vikala, olamplig tid; - bho.jana, foda; yik~1_§lbbojana (abl .sg), atande pa fel tid (dvs p{i efter
middagen); -,!1?.£..£§:, dans; - gita, sang; - vadita, instrumentalmu
silq -- vis.uka, uppvisning, utforande; - dassana ( abl sg), ~. .. . .
seende; - mala? krans; - gandha, parfym; - "vilepana, olja, '_hudkram',; :.. dharana, bfi.rande; - mandana, prydnad,
s~ycke; - vlbhusana, smycke; vibhusanatth~~a (abl sg) ttllstand av utsmyckning; - Den langa sammam~tittningen . . analyserar man forst genom att dela upp dep·pa mitten. Vardera halft€n borjar med ett antal samordnade substan-
.. .. ..
tiv som utgor objekt for var sitt verbalsubstantiv. Relatibnen mellan de tva halfterna ~an uppfattas pa ty~ sijtt:
H) samordning = 1 ifran .. att bara •••• ..Q.£.h fran att pryda och smycka ~ig', b) underordning ='fran at~ pryda och
2~ycka sig gen6m att bara ••• '. ,!Jcca, hog; - sayana, sting; - maha (nom sg av mahant,
- 53
star); - nica, lag, ansprakslos; - seyya, sapg; - kappeti (3:e pl), gora, anordna; - mancaka (lok sg), sang----:--- . .. ... . - .
stall, plattform'; - va •• 0 va·, antingen ••• eller; -tina, gras; -· santharaka, matta. --- .
Sa lange de lever avvis~r de fullkomliga ett okyskt
liv: de lever et~ rent liv fjarran fran det onda och
avhallPr sig frap sexuell s0mlevnad och byvanor.
Sa lange de lever avvis?r de fullkomliga det till-. stand av lattja som atfoljer b~rusning med alkoholhalti-
ga och rusande drycker och avhaller sig darifran. Sa lange de lever intar de fullkomliga endast ett
mal (om dagen): de avstar fran foda pa nat ten och avhaller sig fran att ata.pa fel tid.
Sa lange de lever avhaller sig d~ fullkomliga fran att bevista utfCirande av dans, sang och musik och fran
att smycka och pryda sig genom anvandning av kransar, parfyrn och kosmetik.
Sa Hinge de lever avvisar de fullkomliga en bog I"Cb
stor sang ocb avballer sigfr8n (att anvanda) sadana: de
gor i or<;l.ning en.lag viloplats antingen pa en.plattform eller pa en str~rnatta.
Kommentar. I detta avsnitt·specificeras de r~gler enligt vilka en .arahant ·(dvs en.som uppnatt det mal budd
hismen syftar mot) lever: det·ar ett enkelt och avhallsamt liv, doek fritt fran·sjalvplageri. Sexuell avhall
sambet ar sjalvklar, eftersom han ej onskar ge upphov till nytt liv och for egen del vill sta belt fri fran bindning vid livet.
32~ Ratt livsuppehalle (Digha nikaya II 312)
Katamo ca, bhikk.have, samm~....,ajivo?
Idha, bhikkhave, ariya-savako miccha-ajiva~ pahaya - - -
samma-ajivena jivikarn kappeti, ayarn vuccati, bhikkhave, . .
- 54
!3amma-:-ajivo. . . --ka.ta.ms.; vad? .. - ~' bch;- -.bhiklthave, munkar! -sam
rna, ratt; - ajiva, livsform, livsuppehalle; - idha, bar;
- ariya, adel; - savaka,.larjung~;- miccba, falskt, .
felaktigt; - pahaya (ger av pajabati, overge), havande
undvikit; - ajivena (instr sg av ~~~~); - jivikam (ack
sg av jivika, livsuppeballe); - kappeti, fa, skaffa sig,
gor.a; - ayaT 1 det; - vuccati, kallasv
Munkar, vad ar ratt livsuppeballe?
I detta fall 7 munkar, undviker en god larjunge en
felaktig livsform ocb skaffar sig sitt uppeballe genom
en :r-iktig livsform - det, munkar, kallas ratt livsuppe
balle.
33. Felaktigt livsuppeballe (Majjbima nikaya III 75)
'Katamo ca, bhikkhave, miccba-ajivo?
Kubana lapana nemittakata nippesikata labbena labba~
nijigi~sanata, aya~,bhikkhave, miccba-ajivo.
katama, vad? - .£.§., och; - bhikkhave, munkar! -
miccha, felaktigt; - ajiva, livsuppeballe; - kuhana,
bedrageri; - lapana, tal; kuhana lapana, bedragligt tal
(eller: bedrageri ocb smicker); - nemittakata, spadom,
insinuation; - nippesikata, taskspeleri, knep 1 humbug; -
labbena (instr sg av labha, forvarv, vinst);- nijigims~nata, lystnad, ~ovgirigbet; 'lystnad efter vinst pa
vinst'; - aya~, det.
Munkar, vad ar felaktigt livsuppehalle?
Bedragligt tal, spadom, humbug, lystnad efter vinst pa
vinst - det, munkar, ar felaktigt livsuppehalle.
- 55
34. Ratt apstrangnipg (Digha nikaya II 312)
.. 1\:a tamo ca-, bhikkha've' samma-vayamo?
Idha, bhik-khave, bhikkhu anuppannanam papakanam aku-. . salanam dhammanam anuppadaya chandam janeti vayamati, . . . viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati. Uppannana~ . . .
.. papakanam akusalanam dhammanam pahanaya chandam janeti
vayam~ti:viriyam Jr~bhati, ci·ttam pagganhati p~dahati. / £i: . . . __ Anuppannanam kusalanam dhammanam uppadaya chandam janeti
• ' • • t •
vay,amati, viriyam arabhati,, cittam pagganhati pa~ahati. . . . -Uppannanam kusalanam dhammanam thi tiya asammosaya bhiyy-
' . .. . . . oqhavaya vepullaya bhavanaya paripliriya chandam janeti
• vayamati, viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati"' . . . .
. :Ayam vue ca ti, bhi:i<.:l~have, samma-vayamo • . katama, vad? - ~' och; - bhikkhave, munkar! - sam
rna, -ratt; - vayama, anstr;::.ngning; - idha, har; .:.. bhikkhu,
munk; - anuppannanarp (gen pl av an-uppanna, icke uppkom
men; jfr langre ner: uppanna, uppkommen);- papaka (gen
pl), ond; - akusala (gen pl), oandamalsenlig, olamplig,
· ··oskickl·ig ( jfr langre ncr: kusala, andamalsenlig, skick
lig); - dhamrna ( gen pl), ·forestallning, psykiskt till
stand, psykisk process; - cmuppadaya ( dat. sing av ver
balnomen anuppada, anvant som final inf), for ick.e-upp
komst. av (genitiverna hor hit) = for att ... 0. ej rna
uppkomma; :- chanda, avsikt, on.skan; - .janeti, skapa,
framkalla; .- vayamati' st!'ava, anstranga sig; - viriya,
energi' anstrangning; - arabhati' borja, forso,ka; viri
yam arabhati, gora en anstriing-ning; - ci·tta, sinne;
paggaDhati, stracka, anstranga; - padahati, tvinga, be
moda; - pahanaya (dat av verbalsubst pahana anvant som
final inf), for att driva bort;.- thitiya (dat sg av
thiti, fortlevande, stabilisering); - asammosaya (dat sg
av asamrnosa., frihct C~b.n forvirring); - bhiyyo-bhavaya
(dat sg av bhiyyobh~va, tillvaxt, utokning); - vepullaya
- 5-6
(dat sg av vepulla, overflod, rikedom, full utveckling); - bhavanaya ( dat sg av _bbavan~.' utveckling, odling); -paripuriya (dat ~g av paripuri,fullbordan, fullkomning); - ayam, det; - vuccati, kallas.
Munkar, vad ar riitt anstrb1-ngn~ng? Munkar; med avseende barpa framkallar munken en ons-.
kan och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar Bitt sinne, for ~tt onda ocb olampliga sinnesprocesser, som annu ej uppkommit, ej helier rna uppkomma.
Han framkal~ar en. onskan ~c.b stravan '· mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar sitt sinne for att driva bort onda ocb olampliga sinnesprocesser som redan uppkommit. Han framkallar en onskan och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och.tvingar sitt.sinne, for att lampliga . . . '
'sinnesprocesser, som annu ej uppkommit, rna uppkomma. Han framkallar en. onskan .och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar si~t sinne,· for att redan upp-
···"·
kbmna lampl~ga sinnesprocesser rna stabiliseras, na klar-het, ti·llvaxa, berikaa, utvecklas och fullkomna's. Munkar, d~tta kallas ratt anstrKngning.
Kommentar. Vad som bar sages med manga ord ar helt enkelt, att man bor inrikta alla sina.krafter pa att framkalla de lampliga inre processerna och beballa dem, med uteslutande-av allt tinnat. Ordet dhamma har mapga betydelser? en· av de vanligaste: 'forestallning',. 'psykiskt irineha11 1 , 'psykisk process'. I detta sammanhang ar oversattningen 'tillstand 1 vanligast. Emellertid var Buddhas uppfattnirrg av·p-ersonligheten dynamisk oc? han fann inga tillstand utan endast processer, dvs ske;enden som sthndigt forandrades-. Endast nirvana uppfattades som ett tilH:>tand. Vad vi kallat "sinnesprocess" ar q.ll tsa
t • . •
detsamma som "med-Jeten process" och syftar.inte pa de sex sinnena. Man kunde sa.ga "sjalAprocess", men Bud.dha rak-
- 57
nade ej rp.ed n~gon sjal. Bugdbas uppfattning om de inre pr.ocesse:rna_var kau
sal: varje process uppkom av en ors~k och var sjalv orsak till den foljande. Eftersom detta gallde aven p~ det moraliska planet, kunde varj_e process ses som "beloning'i eller "straff" for nagon foreg~ende' liksom ett
' . ' motorfel ar ett "straff" for vanskotsel av bilen. Var mora.liska utveckling ocb bela vart kommande ode ar allt-. '
sa en naturlig foljd av de i~re processerhas art: det ar darfor onodigt att kalla dessa "goda" och "onda".
' . De.ssa ord· o.nvarides i sjalvn verket inte s~ mycket utan
ersattes i regel ined kusala och akusala, dvs "andam~lsenlig", "Himplig" och deras motsatser.
35. Ratt mcdvetenbet (Digba nikaya II 292)
Bhikkhu gacchanto va "Gacchamiti" pajanati, thito va "~hito'.mhiti" pajanati, nisinno va "Nisinno 'mhiti" pa.jan~ti' sayano v~ "Sayano I mhi t:i, ,j pajanati. Yatha yntha vn pan'assa kayo pa~ihito .hoti, tatha tatha n~ pajanati.
Iti ajjhatta~ .va kaye kayanupnssi viharati, bahiddha va kaye kayanupassi vih'lrati, ajjhattabahiddha va kaye
kay:anupassi vi.harn ti 0 I SamwJ.aya-dhanJJnanUl)SSSl va kayasmi~ viharati, vaya-dhammanupassi va kayasm~ viharati, samudaya-vaya-dhammanupassi va kayasmirp. .vihnrati. "Atthi kayo" ti vO: pan'assa sati paccupat-thita hoti yavad eva flaDamattaya patis~ati-mattaya. Anissito ca viharati na ca kinci loke ~padiyati.
Gate thite nisinne sutte jagarite bhasite tunhibhave
sampajana-kari hoti. '
bbikkhu, munk; - gacchanto (pres part nom sg) gaende; va ••• :y:Q, antingen ••• cller; - gacchami, jag gar; -,ill, sa(= anforingstecken); - pa,janati, vet; - .. thito (pf part),
• stalld, .staenrle; - arnhi, jag ar; - thito 'rnhi, jag star; -
0
nisinna (pf part av nis'ldati, sitta), "satt", dvs.sittande; - sayO:na (pres pn.rt), liggrmde;- yathO: yatha ••••
,
- 58 -
~t~a~t~h~a __ t_a~t~h-a~-, bur an ••• sa; - pana, vidare, men; - ~'
.bc;tns; - kaya, kropp; - panihita, placerad, stalld; -I
J2£.11, ii!,, blir; - nam (ack sg av pron ~' denne), den; -
r:iti,. sa; - ajjhattarp (adv)' invartes, i det inre,
introspektivt; - kaye (lok) i kroppen; - anupassin
(nom sg);seende, observerande; - viharati, stanna, for
bli, oavbrutet fortsatta med att; - bahiddha, utvartes,
i det yttre; - samudaya, uppkomst; - dhamma, foreteelse;
- ka:yasmirp ( lok sg av ~;:::: .. §) ; - vaya, bortgang, under
gang·; - atthi, finns; - sati, medvetenhet; - paccupa~~
hita, faststalld, etablerad; - yavad eva, atminstone,
i:·" <len man; - ~' forstaende; . - mattaya ( dat sg (:tV .!!l§:.!::
ta, matt), for ••• · skull; - patissati, minne, medveten
het; - anissita, oberoende; - na kifici, inte nagonting;
- ~ (lok av 12k§:, var~.d); - UI;:adiyati, gripa efter,
vara bund~n vid~
, :gate ·( lok abs av gata, gang en), da ha~· .. gar; - thite,
d~ .. ban -star; .. - 'ni'sinne, da han ~i tter; - sutte (pf part
,av supati, sova)' da han so_v~r; - .jagarite (pf part av
jagarati~ ;vara vaken) , da han ar v9.ken; - bhasi te. ( pf
pa!'t av bhasati, tala), da han talar; - tunhi.-:bhave
( lok av tunhi-bhava, tystna.~); - sampajana, uppmarksam,
•. : me.dveten; - karin, gorande; _ ti_~lsammans: ha.ndlande med
full medyetenhet.
Da munken gar, sa vet han: "Jag gar". Eller da han
star stilla, sa vet han: "Jag star stilla". Eller da .. han sitter, sa vet han: "Jag sitter". Eller da han lig
ger,· s~ vet han: "Jag ligger". Eller vilken annan stall
ning hans kropp intar, sa ar han medveten om den.
Sa fortsatter han antingen att introspektivt betrak
~a kropp~n i kroppel1·(dvs ~roppen sbm· kropp), eller ~t·t . utif:p1p :.li>et.:ra~ta kroppen sO.m ''kropp, 'eller att observera
kr?ppen som ~r~pp bade. introspektivt·. och utifran. Han
- 59
fortsatter antingen med att observera uppkomst-tenden
ser.i kroppen, eller med att observera upplosningsten-. . '
denser i kroppen, eller med att observera tendenser . ~ill b~de uppkomst och undergAng i kroppen. Men sA upp-, . star bos honom en fast medvetenbet: "Det fir::ns en kropp",
atminstone nog for for~taende och for full medvetenhet.
Och ,han forblir obero~nde och ar int~ bunden vid nagon
tirJg i varlden. Vare sig ban gar, stAr eller sitter, saver eller va-.
kar, talnr eller tiger, sa ar han fullt medveten darom.
Kommenta,r. Grundtqnken i de bar beskrivna :~
.ovningarna ar at~ de kr.oppsliga eller psykiska proces
.serna foljes av medv~~en observation. Harig~nom bindes
medve~andet vid nuet och vid det narmast liggande :. de
egna inre processer.na. Denna sjalvobservation ovas tills
den .blir en vann. Sa drives all t bort som ar avUi.§set,
oroande eller distrn.herande. Full kont.roll over de med
~et~a processernn~~n uppn~s, vilket resultsrar i en
.lugn o berordbet.
36. Utstralning av vanlighet, medki'insl0, mi-ldhet och
jamvikt (Digha nikaya III 223 f)
Idh I ' avuso' bhikkhu me'tta-sahagRtena cetasa ekam •
disr:un phari tvii viharati, tatha dutiyam tathn to.ti'yam, . . . tatha catutthim. It·i uddhn.rn .q'dho tiriyam sabbadh'i sab.;... . .
·-battb-ataya s'abbavanta'm loko.rn ·metta-sah;:;,gatena cetasa· . . vi:pulenR mah~ggn t en!t ;:tpp;:!mii.:oena :ve·rena nvyapaj jhena ··
pharitv~ vibnrat£.
Karuna-sn.hngr~tena cetasa ekn.m clisam phari tva vih:-=J.rati . . . tatha dutiyn~, tatha tatiy~~, tatha catutthi~. Iti udd.;...
bam adho tiriya!Jl -sabbadhi sabhn.tthataya sabbavantrup. lokarp
karuna-sahagatena •
- ·- -cetasa vipulena !Ik'lho.ggatena apparna:tte-
~na ave rene avyupajjhena phf:l.ri tva vihar.f=l.ti.
- 60
Mudita-sabngatena cetas-a ekam disaTJl pharitva viha-. . . rati, tatha dutiyam, tatha tatiyam, tatha catutthim.
... . . . . Iti uddham adho tiriya~ sabbadhi sabbatth~taya sabba-vantam lokam mudita-sahagatena cetasa vipulena mahagga-. .• tena appamanena averena avyapajjhena pharitva vihar3.ti • .
U~ekha-sahagatena cetasa eka~ dis~ pharitva viharati, tatha dutiyam, tatha t~tiyam, tatha catutthim.
. . . . Iti uddham adho tiriyam sabbadhi sR.bbatthataya sabba-
• vantam loka~ upekha-sahagatena cetasa vipulena mahagga-
. . .
tena appamanena averena avyapajjhena pharitva viharati.
~' bar, nu; - avuso (vok pl), vanner! - bhikkhu, munk; - metta, vanskap, valvilja; - sahae;ata (instr sg), 'gangen med', dvs forsedd med;- ceto (instr sg), sinne;
- ~' en; - disa, riktning, vaderstreck; - pharitva (ger av pharati, genomtranga, fylJ.a); - viharati, for
bliva, fortfara (anvandes for att uttrycka pagaende, f6rlangd handling; alltsa eg: sedan han genomtrangt fort
~atter han); - tatha, darpa; - dutiya, andra; - tatiya, tredje; - catuttha (har: ack, fern pa -i), fjarde; - iti,
sa; - uddham? uppat; - adho, under, nedat; - tiriyam, - . horisontellt; - sabbadbi, overallt, at Rlla hall; -sabbatthata (substantivering av sabbattha, overallt), egenskapen att vara overallt; - sabbavant (ack sg), hel;
- lpka, varld; - vipula (instr sg), stor, riklig; - ~-haggfl.ta, forst orad·, vidgad; - appamana, ?matlig, obegran-sad; - avera, fr! fran hat, vanlig, fridsam; - avyapajjQs, ofarlig, fridsam; - karuna, menlidande, medkansla;
mudita, mildhet; - upekha, neutralitet! jamvikt.
Vanner, nu genomstralar munken forst ett va4erstreck, sA ett andra, ett"tredj~ oc~ ett fjarde, med ett sinne
fyllt av v~rilighet. Uppat, nedat och horisontellt: at ·a.lla hall, overall t, genomtranger han bela varlden med ett· vfinskapsfullt, omfatt;.mde, vidgat, obegrbnsat sinne,
- 61 -
- G2 .,...
_ sukba, lycka; - pa~bu.ma, forst; - jbana, koncentrations
niva;- upasampajja (ger av upasampajjati, uppna), bavan
de uppnatt; - vibarati, stanna, fortfara; - tassa (~en sg av .§.Q.) bans; - ya .. • sa (fern) ' den som • . • den; - ].B.
rima, forutv<'trande, - safina, forestallning; - niruj.jhati, ·-forsvinna, upphora; - sukhuma, fin, subtil, natt ocb jamnt mark bar; - sacca, sann, verklig; - tasmim ( l·ok sg
av so, den); - samaye (lok sg av sarnaya, tid); - .h2.1i' ?li~ ar; - sanfii (nom sg m av safifiin, medveten);
(y)eva, just.
Fri fran begar och fri fran olampliga medvetenbet$
processer uppnar och fasthailer han det forsta meditationsstadiet, ett stadium av gladje och lycka, betingat
3,v avskildhet, kannetecknat av analytiska och granskande
tankeprocesser. Det medvet<mde om be gar som han forut hade, det forsvinner. Ett knappt markbnrt men verkligt med-
vetande om gladje och lycka, betingat av avskildhet, upp
star vid denna tidpunkt, och ban blir vid den tiden medveten - knappt markbart men reellt - om denna gladje och
lycka som uppkommer av ;:lvskildhet.
Kommento.r. Detta forst:1 st:1dium av koncentration kan it1te uppnas utqn forberedelse. Vagens sju tidigare av
sni tt bar ha .ovat.s, och speci·ell t bor de fern hindren ha overvunnits, namligen begar, o.gg'ressivitet, lattja, ner-. vositet och tvivel. Den kanslR ·o.v gladje ocb lycka, som text en __ talar om, uppstar n'atur1-1gt da dessa hinder over
vunnits.
Betydelsen ~v vitakka och vicara ar inte narnare kand.
~Ada ar ~eria~n~~gar pa tankeprocesser av mera analytisk och-differentierad typ, .sqm arbetar med enskildheter, och
darfor star i ~otsats till pafifi~ som ar ett syntet{skt och ·-in.tui ti ~t fo;staep.de. Det. ar fraga om tankande' i be.:;.
tydelsen probl~mlosning, och vitakka syftar troligen ~A . .
- 63
-en fbrsta 7 nnalytisk uppm~rksnmhetsfas, d~r problemet
uppfattas och delas upp i komponenter, och vicara en se
n~re7 mera rbrlig, experimenterande fas, dar relationer
na mellan delarna n~rmare utforskas.
Eftersom citat 37 - 42 utgbr en enhet och i stor utstr~ckning anvander samma ordfbrrad, forklaras varje ord
endast en gang.
38. Koncentrl.tionens andra stadium (Digha nikaya I 182)
Puna ca para~ bbikkhu vitakka~vicaranrup vupasama ajj
hattam sampasndaham cetaso ekodibhavam avitakkam avica-• • fl •
ram samadhijam pitl-sukha~ dutiyajjhanam upasampajja vi-. . . harati.
Tassa ya purirna vivekajam piti-sukham sukbuma-sacca-. . saflfla sa nirujjhatiQ Samadbija-pitisukba-sukhuma-sacca-
saflfla.t~smi~ samaye hoti, sam~dbija-piti-sukha-sukhuma
sacca-sanni yeva tasmim samaye hoti. . . puna, ater; - £Q, och; - param, vidare; - vupasama
( abl: efter) , und0rtryckcmde, upphorrmde ( av = gen); -
ajjhatta, inre, personlig, subjektiv; - sampasadana,
lugnande, stillande; - c0taso (gen sg av ceto, sinne);
- ekodibhava, koncentration pa en punkt; - avitakka, utan
analys; - avicara, ut,·:m grenskning; - samadhi-j.J., alstrad
av koncentra tion; - dutiya, ::mdra.
Och ater overvinner munken de analytiska och granskan
de tankeprocesserna samt uppnar och fasthaller det andra
koncentrationsstadiet, ett stadium av gla.dje och lycka,
en produkt av koncentration, fritt fran analys och gransk
ning7 en sinnets inre stillhet och samling. Det knappt
m~rkbara men reella medvetande av gl~dje och lycka beting
ad av avskildhet, som han forut hade, det forsvinner.
Ett knappt m~rkbart men reellt medvetande om gladje och
lycka alstrad av koncentration, uppstar vid denna tidpunkt
- 64
oq_b ban blir vid den tid en - knappt mark bart men reell t -
medveten om denna gladje och lycka, som uppkommer genom
koncentration.
39. Koncentrationens tredje stadium (Digba nikaya I 183)
Puna ca para~ bbikkhu pitiya ca viraga upekbakn ca
vibarati sato ca sampajano, sukbafi ca kayena patisam-. vedeti yan ta') ariya acikkbanti: "Upekbako satima suk-
ba-vihari ti", tatiyajjbanarp upasampajja vibarati. Tas
sa ya purima samadbijam piti-sukbam sukbuma-sacca-saiifia . . sa niruj jbati. Upekha-sukha--sukbuma-sacca-saniia tasmim . . _samaye boti, upekha-::::;uklw -sukhuma-sacca-safini yeva tas
m.il!,l samaye hoti..
pitt_;@ (gen S(; QV ~2~ti_, gltidje); - viraga (abl sg),
likgil tighet, forsvinnande; - ,!;;l_ne kpako, ointresserad,
neutral: ·· ~"lts, meC:vetc'n; - .'?Q!.'}P'~}_c~n8., uppmiirksam; -
kayena ( intr sc;)? rneu. sin l:r·-'PP = i sin kropp; - pati
samyedeti, kanna, e:rfo.ra:; - y~JarJl, just det som; -
ariyfi, adel; - .0_c::i}~k,_h8__1}~:~ (pres ind 3: e pl av acikkhati'
beskriva); -- ..?._~lt=h0~ (ncm sg a~, -~~:2-:t~~nt 1 medveten); -
sukha~vihart_n, _( n"om sc;) ~ fcrbli v2nrie i lycka; - tatiya,
tredj e ;~ - ];3pekhq, neutral kti:1sla-, j amvikt.
Och ater lamn . .,.r munken sin lransla av gladje och blir
neutral; han forblir ~edveten och uppmarksam, ocb han kanner vlilbehag i sin kropp, ju~t s& som de lidla beskri
ver: .. ~eutral ocb medveten lever ban lycklig"; sa upp
n&r och fastballer ban koncentrationens tredje stadium.
Det knappt mlirkbarn men reella medvet~nde av gllidje och
lycka alstr.:l.d s.v koncentrntion, som h~n forut bade, det
forsvinner. Ett knappt markbart men reellt medvetande
om jamviktens lycka uppstar.vid denna tidpunkt, ocb han
blir vid denna tid - knappt markbart men reellt - med-
65 -
veten om jamviktens lycka.
Kommentnr. nriy~, 'de adla': har Asyftas de som natt buddhismens bogst~ mal, vilka vanligen benamnes
arahant, ., fullkomlig' •
Abl virag; anger tid: efter forsvinnandet.
40. Ko'ncent.r~~ionens f j arde stadium ( Digha nikaya I 183)
·Puna. c~-=t p~tr'lJI! bhikkhu sukhassa ca pahana dukkhassa
c:J. pabani~ pubb 'eva sornanassa-domanassanar,p :J.tthngr-lma
adukkham asukb~:1m upekhn.sati-parisuddhim catutthaj jhan8.rn . . . . upasampaj ja vih'tr.'lti. Tassa ya purima upekha-sukha-sukhu-
ma-sacca-sanna sa nirujjhati. Adukkha-m-asukha-sukhuma
sacca-sanna tasrni!Jl sdmaye hoti, adukkha-rn-asukha-sukhuma
sacca-sanni yev':l t;-1smim sama-y-e hoti • . pahana (FLbl sg), avvisande, lamnande; - pubbe (lok
av pubba) 1 forut; - somanassr1., lycka, gladj e; - domanas
~' nedslagenbc~. sorg (~ar gen pl); - atthagama (n.bl sg), 'g~ende hem 1
9 forsvinn~nde; ~-adukkha, utan obehag; ' '
- asukba, ut~n v~lbehag; - p~risuddhi, renhet; - catutt-
ha, fjarde •.
Ocb ~ter Uimn:1r munken kansLm nv valbehag och han
Himn8.r kanslan o.,v ob~--"ho.g; tidiga.re kanslor av tillfreds
stallelse och nedslagenhet lagger sig till ro; han upp
nar och fasthaller koncentrationens fjarde stadium, ett
tillstand av ren neutrn.l.i tet och medvetenhet utan obebag
och valbehag. Det knappt mtirkbc.rn men reelLl medvetnn-
. de av jamviktens lycka, som h:J.n forut hA.de, det forsvin
ner. Ett knr:lppt markbart men reell t rnedvetande om frihet
fran obehag och valbehag uppstar vid denna tidpunkt, och
han blir vid denna tid - knappt markbart men reellt -medveten om frihet fran obehag ocb'valbehag.
- 66
41. Koncentrationens femte, sj~tte och sjunde stadier
(Digha nikaya I 183)
Puna ca param bhikkhu sabbaso rupasannanam samatik-. . kama patigha-sannanam atthagama nanatta-sannanam amana-. . . si-kara "ananto akaso" ti akasanancayatanaip upasampajja viharati.
Puna ca parap bhikkhu sabbaso akasanancayatanaip samatikkamma "anantam vinnanan" ti vinnananancayatanam . . • upasampajja viharati.
Puna ca paralJl bhikkhu sabbaso vinna~anancayatan~ samatikkamma "n'atthi kinciti" FikincannayatanaJil upasam
pajja viharati.
sabbaso,helt och ballet; - rupa, form; - sanna, med
vetande (gen pl); - samatikkama (abl sg av adj samatikkama, overstigande, overvinnande), efter att ha hojt sig
over; - pa~igha, sinnesreaktion (mot yttre retningar); -
nanatta, mangfald, olikhet; -amanasi-kara, ouppmarksam
het (abl sg); - ananta, oandlig; - ~asa, rymd; - anan
.2.§:, oandlighet; - ayatana, omrade, sHir, dimension.
samatikkamma (ger av samatikkamati, overskrida), ha
vande ho j t sig over; - yi:Qflji..ll_§._, medvetr-mde; -
n'atthi, det finns inte; - kinci~ nagonting; -akin
canna, intighet, tomhet.
Ocb ater hojer sig rnunken belt och ballet over form
forestallningarna; forestallningar uppkomna genom reak
tion pa det yttre sjunker undan; forestallriingarna om
mangfald uppm~i.rksammas e j; med tanken "rymden a.r oandlig" uppnar och fasthaller han den oandliga rymdens dimension.
Och ater hojer sig munken belt ocb ballet over den o
andliga rymdens dimension, och med. tanken "medvetandet ar
oandligt" uppnar och fasthalle;r- han det oandliga medvetan
dets dimension.
Och atcr bojer sig munken belt ocb ballet over de
- G? -
oandliga medvetandets dimension, och med t<~mken "det
finns ingenting" uppnar och fasthaller han tomhetens
dimension.
Kommentur. Vi finner en besttimd utvecklingstendens
i-dessa stadier. Den mediterande borjar med ett gnnska
normalt medvetenhetstillstand, som ar differentierat och
utgores av den vanliga strommen av forestallningar, tan-. . kat, perceptioner, behov, kanslor och emotioner. Pa fors-
ta stadict elimineras begar ach oetiska fbrestallningar,
pa andra stadiet tankeproceSS(?r, darpa gladje, sa kans~or
av obeh~g och valbehag~ Da femte stadiet borjar ar han
kanslomassig~ och behovsmassigt ne~tra_l och tar itu med sina fbrestallningar: han sbker eliminera alla enskildhe
ter; sam hjalpmedel harvid sbker han forestalla sig den
oandliga rymden. Men detta ar fortfarande nagot yttre och
ers8.t tes pa 6 ~ e stadiet av nagot inre: det tomma. medvetan
det. sjalvt forestalles som oandligt. Hur formlbs och obestam~denna forestlillning an a~, saar den dock en fore~
£t~llning, och malct ar lnte natt forran aven denna ar
helt overvunnen. Det bcbovs tva mellanstadier for att upp
nA detta:.pa 7:e stadiet visualiseras forestallningen att
ingenting finns, ulltsa inte ens medvetandet. Men detta -. ar fortfarnnde en foref.;tallning: denna sista _ fc)_restallning
haller pa a~t ge vika i B:e stadiet, och den sam lyckas
ga vidare, f.ortsLttter till det sista,. sanfiavedayi tanirad
ha, .' uppJ:ionmdet av forestallning oclJ__ kansl_()_:r". D.etta sis
ta ar inte ett tillstand av medvetslbshet sam ofta pa
statts, ~j he1ler av trance, utan ett tillstand av abso
lut stillhet oc.h klarhet, rw absolut odifferenti.erad hel-.. . hetsbetraktelse. Det f:ir fortfara:nde inte nirvana men ett
~ott hjhlpmcdel till att uppn~ nirv~na.
Detraffandc <l~ssa hogsta stadier av utvecklingen val
jer vi en passus ur ~n?utt~ra nikaya IV 448, dar Buddha berat tar· om hur han s ,jrt'l v ni'l.dde ~3j_ Lt mal mP-d just des sa
stadiers hjalp.
42. Koncentrationens attonde och nionde stadier
(Anguttara nikaya IV 448)
So kho aharp. aparena sam;1yena sabbaso. nevasannanasafi
nayatanam samatikkamma safinavedayitanirodham upasampajja . . vibarami, pannaya ca me disva 3sava parikkhayam agamamsu. • •
Yato.ca kho ah~ ima nava anupubbaviharasamapattiyo evam anulomapatilomam samapajjim pi vutthahim pi, atha-
• c. • • •
ham sadevake loke samarake sabrahmake sassama~obrnhmani-. . ya pajaya sadevamanussaya anuttaram sammasambodhi~ abhisam-
• buddha paccafifiasim. Nanafi ca pana me dassanam udapadi: . . .
-"nkuppa me cetovimutti, ayam antima jati, n'atthi dani
punabbhavo" ti.
~ ••• aham, jag; - kh£, sedan; - apara, en annan, •
senare; - samaya (instr sg), tid; - ~ (eg na eva) ••• ~' varken. - eller; - a-surma, icke-forestallning; -ayatana, dimension; hela sammansattningen alltsa: den dimension som varken ar forestallning eller icke-forestallning; - vedayita; kansla; - nirodha, upphorande; - paffffa~ (instr sg.av panna, forstaende); -me (instr till aham, - -.-,-jag); - disva (ger av pass dissati,ses), sedan det setts av mig; - asava, inflode, storning; parikkhaya, undergang, forintelse; - agamamsu (3:e pl aor av gacchati, ga);
• parikkhaya~ gacchati, 'ga till undergang', forsvinna;
·yato, nar; - ima (ack pl fern), dessa; - ~' nio; anupubba, successiv, efter varandra foljande, stegvis; vihara, betingelse, tillstand; - samapatti (ack pl), upp-
1
naende, fardighet, formaga; - ~' pa detta satt; -.§:!ill.-
loma, 'medhars' , dvs i naturlig Drdning, framlanges; -patiloma, 'mothars', dvs buklanges; - samapajjim (aor l:a
I I
sing av samapajjati, uppna); -pi ••• pi, bade ••• och; -
- 69
vutthahim (aor l:a sg av vutthahati, utga, ater Uimna);
~' da;- sadevaka (lok sg), tillsammans med gudarna; - l~ka (lok sg mask),varld; - samaraka, tillsammans med
Mara; - sabrahmaka, tillsammans med Brahma; - sassamana
brahman:I (lok sg) tillsammans med sama~as (vandrare; ere
.miter) och brahminer; - p~jaya (lok sg av pgj~, slakte,
varld); - sa-deva-manussa (lok fern), tillsammans med gu
dar och manniskor; - anuttara, ojamf5rlig, o5vertraffad;
- samma-sambodhi (ack sg), b5gsta insikt; - abhisambuddha,
fullt vaken, med klar insikt; - paccafinasi~ (aor l:a sg
av pa~ijanati, forverkliga, forsta); -~(nom sg),
forstaende; - ca pana, och; - ~ (dat se) at mig; - das
~' seende, insikt; -. udapadi (3:e sg aor, av uppajjati,
uppsta); - akuppa, fast, saker, orubblig; - ~' for mig; -
cetovimutti, sinnets frig5relse; - ayaT, denna; - antima,
sist; - jati, fodelse; - n'atthi, det finns inte; - dani,
nu; - punabbhC'.Ve., aterfodelse; - ti (anforingstecken).
Darefter hojde jag mig belt ocb ballet over den di
mension som v~rken ar fbrestallning eller icke-forestall
ning och uppnadde -och f~stboll (den dimension som inne
bar) upphorr:mde o.v fore stallning ocb kansla. Och sedan
jag genom forstaende fatt insikt, utplanades de sista
storningarna.
Men nar j~g pa detta s~tt hade bade intratt i och
uttratt ur dess.n nio stegvirw. tillstand, i bade uppsti
gnnde och nedstigqnde prdning, da forstod jag belt ocb
j~g uppnadde den bogsta insikten som $r oovertraffad i varlden ( inklusi ve gudar, Mara och Br'?thmn) ocb bl,qnd
manniskoslliktet (inklusive er~miter, brnhminer, gudar
och m~nniskor). Ocb forstaendet och insikten kom·till mig:
"Orubblig ar mitt sinnes frigorelse, detta ar min sista
fodelse, nu finns det.ingen aterkorrist."
Kommentnr. Asava ar en mycket svar5versattlig term,
.... 70 -
vars ordagranna betydelse troligen ar 'inflode', 'infly
te~se'. Den sarnmanfattar fyra ideer, som fyller medvetan
det OCh utgor det yttersta OCh.rnest svarbemastrade biRd
ret .for uppnaendet av nirvana, namligen kama, sensuali
tet, bhava, aterfodelse, ditthi, falsk lara, och avijja, I
Okl.Jnnighet •. Om man vi ll halla sig nagorlunda nura grund
betydelsen, kan man kanske oversatta med 'storningar'.
0~ man foredrar .en mera mod~rn term for vad som verkligen
,avses, kan man s8,ga "de sista fixationerna" eller "de sis-
ta hindren".
Av var text frarngar, att nirvana ej ar identiskt med
det hogst:a rnedi tationsstadiet. :Det kravs dessutom en akt
.av insikt och att asava utplanas. Mellan fle bada atergivna textstyckena finns i .origi-
:qalet ett avsni tt som sager att sa Hinge. han inte ;
b.ade. uppnatt och lamnat de nio stadierna bade. framHinges
och .baklanges, sa kunde han .inte forverkliga den hogsta
insikten. Det framtrader alltsa tydligt att meditationen,
aven dess hogsta stadium, ses endast sorn ett medel.
Mara: dodens och frestelsernas gud; Brahma: den hogs
te guden enligt hinduisk uppfattning; brahmin, medlem av prastkasten i den hinduiska kastindelningen.
43. Tomhetens tillstand (Majjhima nikaya III 293 f)
Eka-m-antam n.isinnam kho ayasmantarp Sariputta0 Bhaga-. . va etad avoca: Vippasannani kho te, Sariputta, indriyani
parisuddho chavivaf.1r.w pariyodato. Katamena tvarp, Sari
putta, viharena etarahi bahulaiJl viharasiti?
Sufifiataviharena kho. ah~, bhante, etarahi bahula~ vi
haramiti. Sadhu sadbu, Sarip~tta. Mahapurisaviharena kira tva~,
Sariputta, etarahi bahulam viharasi. Mahapurisaviharo • w
h'esa, Sariputta, yadida~ sufifiata.
- 71 -
ekamantam (adv av eka, en ocb anta, slut), 'pares
pektfullt avstand';- nisinna (pf part av nisidati, sitta), sittande; - kho, da; - ayasmant (ack sg), vordad; -Sariputta, en av Buddhas framsta larjungar; - bbagavant
_(nom sg), mastare; - etad, detta; -avoca (:?:e sg aor av vatti, saga); - vippasanna (nom pl neutr), ren, klar; - te, din; - indriya (nom pl), livsfunktion, sinnesfunk
tion; - parimJddba, ren; - cbavi, bud, by; - vanna, farg; - pariyodata, mycket ren; -katama, vilken? - tvarn, du; vihara (instr sg), plats, tillstand; - etarahi, nu; -bahula, mycken, riklig, upptagen med, inriktad pa; - Yiharasi (pres 2:a sg), du befinner dig, drojer; - 1! (anforingstecken).
sunnata, tomhet; - bhante (tilltalsord), berre!
sadhu, bra, utmarkt; - mabapurisa, stor man; - ~' just, verkligen; - hi, ty; - ~' detta; - yad id~, namligen.
Da den arevordige Sariputta satt sig pa respektfullt avstand, sade Mastaren till honom: "Ditt ansiktsuttryck ar lugnt; Sariputta, din hy ar reri och stralande. Sariputta, vi1ket tillstand i::i,r du nu sa belt upptagen med?
"Herre, jag ·ar nu belt.absorberad i tornhetens tillstand."
"Utmarkt, utmarkt,' Sariputtao Det ar de storas tillsttind, Sariputta, som du nu ar upptagen ·med. Ty detta ar de storas tillstand, Sariputta, namligen tombeten".
Kommentar. r'ndriyani betyder egentligen sinnesfunk-. . . tioner (ocb ibland manga andra psykiska funktioner). Har
ar det eme11ertid tydligen nagonting pafallande ~ed utse-. . . . .
endet, som Buddha observerade~ Darav den nagot fria over-~ ~ ' .
sa ttningen 'ansiktsuttryck' , vi"iket kan sagas avsp:egla . . sinnesfunktionerna, sa sorn de ses utifran.
-'7 f) - ,.::
"Tombetf' definieras pa olika satt i den buddhist.iska litteratu~n. Har kanske det syftar pa det tillstand
sam· ar meditationens mal, namligen ett-tillstand av kon
centrerad, ~rorlig, odifferentierad helhetssyn och klar
het. Samma fraga forekommer namligen aven i andra sammanhang, dar den tillfragade forklarar sitt utseende med att hi:m lange vari t forsankt i meditation. Men det tal<:i s ·avon
bm annu .en .yttersta grad av tombet, namligen frihet fran de' sista. storningarna { asava, se· cit 42)' dvs nibbana ..
44. En nunna berattar om sig sjalv (Therigatha, vers 78-81)
Pariyutthi t'a kilesehi sukhasaf:ifianuvattini, . . samam ,ci ttassa nalabhim ragaci ttavasanuga •. . ' . Kisa p·andu vivanna ca satta vassani c'ari 'ham, . '. . . . n~ahari:l div'a va ratti'm va sukham vi.ndim sudukkhi t'a.
' +~ l '
• . • e •
Tato raj j urn gahetvana pavisim va.na-m-antaram: • I "' •
varam me idha ubbnndham yan ca hinalJl pnn'acare. . . Da~hapasaT karitvana rukkhasakhaya bandhiya, pakkhipim pasam givayam, atha cittam virnucci me.
. . . . .. pariyuttbita (nom sg fern), fylld av (+instr); - ki-
' I
-lesa (instr pl), orenhet, fel; - sukha, lycka, njutning; - sanfia, perception, upplevelse; - anuvattin (nom sg fern),
foljande, efterstravande; - ~' lugn; - citta (gen sg), sj_nne; - .!2.§:, inte; - alabhim _(aor, l:a sg, av labhati,
uppna); -raga, bGgar; - ~' makt, paverkan; - anuga, foljande, underkastad; - vasanuga~ beroende; -
.. kisa, mager; - pa:r:~u, blek; - viva:ppa, Hirglos; -ca, och; - satta, sju; - vassa (ack pl neutr) ar; - cari
(aor l:a sg 2-v carati, rora sig, leva); - aham, ,jag; -
.!1§:, inte; -diva (adv), om dagen; - na ••• va .•• va, varken ••• eller; - rattim (aqv), om natten; - vindim
(aor l:a sg av vindati, finna); - sudukkbita, mycket
olycklig; -
- 73 -
tato, darpa; - rajju (ack sg), rep; - gahetvana (ger
av ga~hati, gripa, ta); - pavisi~ (aor l:a sg av pavisa
ti, ga till); - ~' skog; - antara, insida; - vara~,
(det ar) battre; - .!!!.£ (ack)', mig; - idha, bar; - ubbandhati, hanga, strypa (pres pa-rt) ; - yaff · ca ( +opt) , an
att;- hina, lag, olycklig, sorglig;- puna, ater;acare (opt l~a sg av ~carati, utf~ra, hange sig at);-
dalba, stark; - pasa, snara, ~gla;' - karitvana (ger
av kareti: kaus-till karoti, g~:r;a), havande gjort; -·
rukkha, trad; -· 'sakha (lok sg), gten; - bandhiya (ge':r av
bandhati, binda);-- pakkhipirp (aor l:a sg av pakkhipati,
Uigga nagot i el1~r om nagot); - giva (lok sg), hals; -
·atha, da; - citta, sinne; - vimucci" (aor 3:e sg av vimuc
~' bli befriad); - m£, min.
:B'ylld av brister och jagande · efter njutning uppnadde
jag inte sinnesro, eftersom mitt sinne var under begarens 'iriflytande.
Mager, blek och fargl~s levde jag under sju ar. Var-. .
ken dag eller natt kunde jag olyckliga finna lyckan. · _
Da tog jag ett rep och gick ct,jupt in i skogen: "det
ar battre att jag hanger mig ha~'an att jag (ater agnar mig at=) fort8atter aettf:l sorgliga '(liv)".
Sedan jag ~jort en sta~k snara.och bundit fast den
vid en tradgren, lade jag den om min hals: da blev mitt
sinne fritt.
Kommentar. Citatet ar hamtat ur Therigatha, "Nunnor~
nae psalmbok", vilken bestar av en samling dikter som till
skrives olika nunnor ur de~ allra tidigaste nunnef~rsamlingen. Det finns ocksa t·n "Munkarnas paalmbok" ( Tberagatha), se cit 46-47.
- 74
45. Buddha ber~ttar om hu~ han sj~lv uppn~dde nirvana
( Maj jhirm=t ni~<J.yn I 167)
Attana san~ilesadh<:mmo_samano sankilesadhamme adinaVa!Jl
viditva asankilittbam anuttaram yog.:1kkhemam nibbanam pariye-. . . . ·• ·- ·-·· . . .. san1ano asankili ttham anutta:rarn yogakkhernam nibbanam aj jha-.. . .. . . . . gamam. Nanan-ca p.:ma me .dassanam udapadi: Akuppa me vimutti, . . . aya!Jl antima j~ti, n'atthi dani pun~bbhavo 'ti~
,attana (instr sg av atta, jag, sjalv), pa grund av mig
sjalv; -:- sankilesa, moralisk fl'iick; - dbamrna, bar: egenskap,
natur;- sankilesadhamma, 'a'v-flack-natur', oren till natu
ren; - samano.(pres part till atthi, ar), v~ran?e; - ~kilesadhamme (lok sg), 'i en flack-natur', i orenhet; -adinava (ack sg), fara; - Viditva (ger 3,V vindati, forsta);
. . hav~nde forstatt: - asankilittha, obefiackad; - anuttara, oovertraffad; - yogakkrwma ·, vila fran o.rbete, frihet fran
hinder(~, arbete, boja; khema, vila, frid); - pariyesarnana (pres p.lrt av pariyesati, soka)' sokande; - aj;ihagamarp (aor l:a sg flV udhigacchati, ga till, uppna), 'jag uppnadde;
- flana, forstaende, vetande; - .£.§:, och; - pana, vidare; -~~ ---=--' ~' hos mig; - dassana, seende, insikt; -udapadi (aor 3:e sg <1V uppajjati, uppsta); - akuppa (nom sg fern), fast, orubb
lig; - ~' min; - vimutti, befrielse; - ayaw, detta, denna; - antima, sist; - jati, fodelse; - na dtthi, finns inte; -dani, nu; - punabbhava, aterfodelse, eg: fornyad tillblivel
se; - ti anger slutet pa ett yttrande.
Till min natur oren genom eget forvallande forstod jag
:far::m i att h<.'l. en oren natur. Langtande eft~r den flackfria, ojr·.mforliga friden: nirvana, uppnadde jag den flackfria, ojti~forliga friden: nirvana. Och vet8ndet och insikten kom till mig: "Slutglltig ar min frigorelse, detta hr rr;in sista
fodelse; det finns ingen aterkomst for mig."
Komrnentar. ''genom eget fi;irvallande 11 : genom k~1rma-lngen ar v-:1r och en ytterst :msv!'1rig for si tt ode och sin psykis
ka utrustning. - "oren": vart ci tat ti.r bara l?l1 liten del av ett langre snomanba.ng, dar precis samm..1 ordalo.g ,-:mvtndes om
- 75
1'fodelse-no.tur·•, "8.ldranden,q,tur", 11 sjukdomsn1tur" osv.
Den exaktn bctyJe lr.5en av yog'l bar ar oshker. Sprakligt ar
b~ers~itningen 'sinnesro g~nom yogabvningar' t~nkbar, men
i buddhistiskc:i texter bru~ar inte or:det yoga nnvandas om me
dit~tionsbvningar. - Vdr text a~ ett ~evis for att Buddha
uppnadde nirv·-1-nr' i det ogonblick. som vanligen kRll-l:s "upp
lysningen'"; llet filmS forfatt:1T':? i var tid som fbrnekar
detta.
. 46. lhrvana (ThE'rag'1th:l, vers 79)
Sabbn r;-:.go p.=.~bino me,
s.:bbo do so c:umulnto,
sabbo -nh: vlgato nohn;
sitibhGto 'smi nibbutn.
:::;abba, ::>Jl, V2rJe; - rn.ga, bcgar; pahina, overgiven,
forsvunnen; - ~ (.:.:.bl 'lV ~) fran mig; - dosa, bat; -
s:J.mubat.·1, :.wl~ic,~:;n,:d, undanriijd; - vig:J.ta, fbrsvunnen; - mrba
ill us ion; - _~3I ti bbGt ;3 ( .-w ul ta, kylig, sval, ocb bbGta, bli
ven), sv:1l, lugn;- __ ;:=:;ni, j'lt; ur; - nibbutn., sHickt (om eld)
.hTv::nde uppna t; t nirv:1na.
All t 1wg~1r h:'tr JCirsvunnit fr::m nig, all t b2t ~tr undan
rojt, all illusicin ~lr forsvunnit fran mig: jag bar blivit
sval ocb h-1r •ippnatt nirv2na.
Komrnentn.r. Dct tillstiind soTJi k:lll:J.s n1rv?ino. bar fatt
si tt namn fran t·n liknel.se: en c:lc1 som sl0ckm;.r. Nirvana
betyder just utslocknande. Dh de~ inre elden (livsbeg~ret,
uggressivi tc•t<':n, r·Jir:;~;fC:irst8n(1et) slock:rEtt, blir man "sval",
dvs nf:•utru.l ocb b,ll.lnr3•,•r--:td ..
47. Lycknn (Theragatbn, ·vera 227)
.Susukbam vnta ni.bb8.nam . s.:wlmaso.mbuddhacle::::; it um, . :wo1c:H'J v ir-1 _j It!! k ''' ·m:wt
- 7(j
yattba dukkham nirujjhati • . eusukha, mycket angenam, storsta lycka; - vata, san-. -
nerligen; - samma, fullkomligt; - sambuddha, som fullstan-
digt forstatt, Buddha; - desitn, forkunnad; - asoka, fri
fran sorg; - viraja, flackfri; - khema, frid, trygghet; -yattha, dar, da; - dukkha, lidandc; - niruj ,jhati, upphor.
- . Storsta lycka ar nirvana, som forkunnats av honom som
f~tt fullkomlig insikt, den sorgfria, rena friden, dar li
dandet upphor.
48. Nirvana ar inorn rackhall (Therigath'-1 vers 511 - 513)
AjRramhi vijjamane kin tnva k-:1.mehi yc: :.:;ujnrA.?
Maranabyadhigahita snbb~ sabb~tthn jntiyo • . I darn aj ar:1m ido.m arnararn . idam aj ~ramara:t.:aP?-darrl asokarp,
asapatta'TI asarnbadham akba li tam . . abhayam nirupatapam. . . .. . Adbigatarn ~d~ bahuhi amatnrp
aj japi ca l.abhaniyam ida~.
a,jaramhi (lok Sg till a,jara, fri fri~n aldL·rciom); - Vl;)
.jarnane ( lok sg prr.:: s part pass till vindati, finna) : bada
lokativerna bildar en abs0lut lokativ: 'da alderdomsfribet
finns'; -kim, vaci?- tava (gen av tvam), din; - kamehi ~ -- ___,..
(instr pl av kama, sinnesnjutning); -kin tava kamehi, vad nytta bar clu av dina ni:5jen? - xs._ (nom pl), som; - sujara
(nom pl), s6m sna~bt aldras; -marana, doden; - by~dbi,
sjukdom; - gahita (pf part av ganbati, grip~), gripen; -
sabba, all; - sn.bbattha, overallt; - jatiyo (nom pl av jati,
fod(clse, liv); - ~' detta; - amara, ndodlig; - p2da, vag, pl;J.ts 7 princip~ element; - asoka, friht:t frr"m sorg; - ~
patta, utan fiendukap, trygg; - .J.s<:tmbndha, utan tri:mgscl,
utnn hinder; - o.khalita, nstord; -·abhaya, uto.n radsla; -
nirupatapa, utn.n plagn.;- adhigata~·uppnadd; - bahuhi (instr
- '7'1
pl 1v babu), :w m,'~ng.8.; - a.mat:1, ododlig; - a,j,ia, idag; ~
api, ·8ven; - lal;;l}anlya (:p,qrt fut pass av la1:)bati, U,ppna),
skol~nde uppnas, uppnae1ig~
Da fribet fnin alderdom finns, vad ska du da mcd no j en.,
aorn snabbt aldrc:ls? Al1a liv, overall t, ~~r underkastade dod
.ocl1 sjukdom. Detta ar i'rihet fr;:m alderdom, detta ar frihet fran dod,
detta hr tillot~ndet utan dlderdom.ooh dod, utan sorg, utan
.fie:ndskap, utan hinder, utan storning, utan rad9la, utan
13laga. De:,tta tillsta.nd ut;m dod bar uppnatts av manga: aven
idag kn.n det uppnas.
Kommentar.; Nirv~ma beskrives bar som det.fullkomliga
tillst~ndet, motsatsen till detta liv m~d dess begransning-
2.r. Amara betyuer snarare 1 icke-dod 1 an 'ododlighet'. Det
b~tyder inte ett.liv utan slut, ut.n1 ett tillstand dar dod
intc kdn fr;rckommu, dvD ett tillst~~nd utan aterfodelse, Al
derdom och dod finns cndaot i snmband med aterfodclse.
49. Ett beromt uttalande om nirvana (Udana. s 80)
Atthi, bhikkhave, ;-::.jS.tam abhutam akatam asankhat.lffi, no . . . ' ce tQ~ bhikkbave, ahhavissa aj~t2m nbhutam akatnm asankha-
• f • a
t'l!Jl, na yidha jatussn. bhutassa kat,~.ssa sankhatnssa nissara-
nam pafinilyetha. Iasm3 ca khn, bhikkbave, atthi o.jatam o.bhu-• • • tam akatRm asankbatarn, tasma jat:wsa bhutassa kat~J.ssa sank-' . . (.
batassa nissaranam pannayo.tl: ·.' ti. .. 0 (. • .
atthi, dl.:t films; - bb:ikkhavc ( vok pl av bhikkhu), mun-
ko.r!- a;Jata (ncutr) ofodd;- abl:lut.:1, c'j uppkonun~n;-:- akata,
cj gjordJ - asankh2ta, ej sammansatt; - !lQ = ~' men icke;
- _££, om; - tarn, dctta; - abbavisso. (kond 3:e sg till bhava
ti, bli, vara), det h::1dc funnits;- !ill' inte; - ..(y)idha,
hftr; - jat;tss:.l (gc·n sg av ,jata, fi5dd); - bhuta (gcn sg),
uppkommen; - k'lta (guJ sg-), gjord; - sankbata (gen
sg), sammansatt; - niDsarana, undflykt (+ gen =frA-n);-
- 78
pannayetha (opt m~d 3:e sg. av panfta~ati, bli kand, pass till pajanati, forsta), skulle varn kand; - yasma, eftersom; - ~' men; - kho, alltsa; - tasma, darfor; - paflnayati, ar kand; -ti: anger slut pa yttrandet.
Munkar, det fin~s nagonting ofott, ouppkommct, oskapat, osammansatt. Ty, munkar, om det ofodda, ouppkomna~ oskapade, osarnmansatta inte hade funnits, sa skulle bar ingen undflykt fran det foctda, uppkomna, skapade, sammansatta ha varit kand. Men, munkar, cftersom det finns nagonting ofott, ouppkommet, oskapat, osammansatt, darfor nr en undflykt fran det fodda, uppkomna, skapade, sammansatta kand.
Kommentar. Detta avsnitt citeras ofta som bevis for att nirvana skullc vara nagonting metafysiskt, ove--:-sinnligt. Detta kan dock intE.· pastas med si:.kerhet, eftersom adjektiven saknar huvudord. Vad ar det -som ar "ofott'', "ej uppkommet" etc.? Man behover ej underforsta ett ord med betydelsen 'element'', 'verkligbet', utan man kan ocksa tanka sig nagonting
med betydelsen 'tillstand' och oversatta: 'ett tillstand utan fodelse, utan tillblivelse, utan skapelse, utan sammansattning'. I sa fall kontrasteras vara livsbetingelser i samsara mot betingelserna i nirvana, som innebar frihet fran
• aterfodelse. Denna tolknirlg star i god overensstammelse med Buddhas vana att tala om manskliga problem snarare an om filosofis.ka. Nirvana var for honom "slutet pa fodels_e och dOd". Jfr fi-iregaende citat, dar a.mata jarnstalldes med amara och vi oversatte 'tillstand utan dod'. Tolkningen av ntrvanabegreppet diskuteras narmare i utgivarens "The Psychology of
~irvana'.' .(Allen and Unwin, Lv11do~, 1969).
50. Nirvana ocb doden (Sutta nipata,' vers 1074, l076Y
Acci yatha vfj,tavege_na khi t.to:· . .
a-ttham paleti na upeti sankham, . . .. eva~ muni namakaya vimutto
- 79
attham paleti na upeti sankham. • •
Atthan gatassa na pamanam attbi . yena nam vajju, ta~ tassa n'attbi,
• sabbesu dhammesu samubatesu
samuhata vadapatba pi sabbe.
Acci, ljusstrale, fla~na; - yatha, liksom; - vata, vind; -
vega (instr sg), kraft, fart; - khitta (pf part till khipati,
kasta), kastad; - a!!h§, hem; attham paleti, ga till vila;-0
~' inte; - sankha, berakning, definition, sankham na upeti, kan inte beskrivas, kan inte definieras; - ~' sa; ~ mani (i av metriska skal), vis, anvandes har i betydelsen arahant;
-nama, namn; - kaya, kropp (abl sg); - vimutta, befriad; -atthan gata (dat sg), som g~tt till vila; pamaua, matt,
~efinition, beskrivning; - attbi, finns; - yena (instr sg av
~' som), varigenom;-~ (ack), honom; - vajju (opt 3:e pl
av vadati, saga), tcte kunde beskriva'; - ~' det; - tassa ( dat sg rw ..§Q), for bonom; - n' atthi, iir inte; - sabba ( lck pl), e,ll;- dhamma,forcstallning; -·samuhata, avlagsnad (lmka
tivernu utgor en lok abs: 'da alla forestallningar forsvunnit');
-.vada, tal1 kannetecken; - patha, vag, satt; - vadapatha, mojlighet att uttala sig; - ~' aven.
Liksom en lag~ som sliickts av en stark vindstot gar till vila Jch inte kan beskrivas, pa samma satt gar den vise, som
befriats fran namn och kropp, till vila och kan inte beskrivas.
For den som gatt till vila finns det ingen mattst~ck med
vars hjalp m:m kunde bestamma honom: det finns inte for honcm •
. DA alla foresttillningar forsvunnit, sA bar iiven alla mojligheter att uttala sig forsvunnit.
Kommentar. Den forsta yersen utgor svar pa frigan, huruvida ett medvetande skulle utvecklas (bbavetha vinnanam) for
den som mHt malet. Dct gi-i.ller, koft sagt, vad som btmder med en arabant, di:l. han dor. Svaret i:ir inte, att han bar forintats u t:m at t h:m finns i nt1gon ode f:l nicrb:1.r form, liksorn en eld,
- dO -
sorn slocknat, enligt indisk.~ppfQttning inte fbrintn~s utan Jrq
git sig tillbaka i materien.ocb finns kvar i nagon okand form.
~ NRmn ocJ1 form 11 bety~er troligeri 'psyki~kt ocb fysiskt'.
"Forestallningar": vi bor erinra ass att skillnaden mellan
en ar3bant ocb ovriga manniskor i dodsogonblicket g~ller med-
vetandet (viflfi~na). I vanlig~ fall hr detta fyllt med begar
OCh forestallnln;\::tr ( dbarhma): gen6m C?nergin i dt:GS8. bildas en
ny--ind-:i.vid. Has e.rabanten ar ·mcdvet·:indet "lugnt", 11 ::wstanna.:C-t',
villtc.>t inne ba.r ntt ·det ar. odifferent ierat ocb s::tlmar enskilda
be~a-:r- ocb fo:restallningar. Men clet :-~o;,1 ~ir odif.ferenti0rat kan
inte b€skrivas: ·d·et fi:ims in£;a kannctecken. ·
Grammitiak bversikt
Pali i·[r ·en av de rnanga di:llckt<'r som utvccld"~cie:c; ur dct . ..
iildre indiska spraket, G<:mskr1t ellc:r dE:ss jldre vc::diska form. . ~ ..
Det ttr i gr l,:,:na:tiskt avseende betydllgt enkl.a:r;e an moderspra
ket, men- de mangs;. dubbelfnrmern."t ocb . speci:J.lformerna vittnar •• "' " 0 ' \
?..m gen aldre formrik.edomen. S~rakl:t t'Lr int e . svclrt: den for. oss
s~orsta sv~rigbeteri ligger nog p~ d~t syntaktiska planet~ efter
som uttryckasdttet oft~ skiljer sig fr~n v~rt eget. Bn gnd . . .. . svensk· -oversc-~ttning mEwte. oftJ. uttryc~.c1s radikal t annorlunda.
N~gra s~d2na skillnader hr att paii
.'l) h:1r flera ocb lhngre w:t:;J.manstittningar, . b) oft;: .. har substrrntiviskt uttr;;ck~:;E;i_ttt, rl.ar ·vi foredrar
VE;rb,
c) oftA b~r negativt u~tryck3shtt hven d~r botydelsen lir
po::.litiv,
d) oftfl b:1r Clbsolut U"ttrycks~;htt d~Lr vi fi::irt:drar bLw.tser,
e) k:1n utclamn,1 fini t verb, ~~P·'cicJ.lt former cJV "vara";
f) ·o fta uttry'cker cig pa;J f>i vt 1
g) har· .=tn:n':±n -erclfoljd (.£.:2~ "oph" r_;~tttc's t ;::x :.'Llltid efter
satsens forst& ord).
- dl
A~ ... Su"b.stantiv o;cb adjektiv
· Substc=mtiv och adjektiv bojes pa flera olika satt be
roende pa ordstammens slutljud. For att man' c:tll tid skall
kunna veta bur ordet bojes, anges stammen i lexika och ord-. . fortecknfngar. Vi kan i det foljande ge·endast de vanligas-
te bojningsmonstien.
Pali bar foljande kasus:
a) nomin~tiv: subjcktets kasus~ b) ackusativ: det direkta objektets kasus·: nilakam safi
janati (cit 10), 'han up.pfattar blatt'. Ackusati v
kan ocksa anvandas som adverb, sarskilt i betydelse
av riktning och av utstrackning: parikkhayam agamam
.!i£ (cit 42), 'de gick till sin f'orintelse' , satta
VaSsan·i· (Cit 44), Under 7 ar; rat tim (Cit 44) I Om
natten 1 •
c) dativ: det indircktrr .obj('ktets kasus: tam tassa n'att
hi (cit 50) 'det finns intc for bonom' ;me dassanam
udapadi (cit 42) 'inGikten kom till mig'. Dativ kan
aven uttrycka avsikt: .R_lfedava (cit 29), 'for att ska
pa oenigb;>t I. Dativ ar ibland svar att sarskilja fran
geniU.v, om formc·n ~tr cleits'arnma: ci ttam virnucci me
(cit 44), 'mi.tt sifme blev fri tt 1 (gen') eller 'sin
n<?t blr.:v fri tt for mi,:-;' ( dat).
:l) gtmi tiv anger mestadels a.grtre: samam ci ttassa (cit
44), 'sinnets lugn', tinna~ sangati (cit 18), 'kombinationen av de tre 1 ,
2) instrumentalis anger medel, orsrrk, verktyg samt agen
ten for en bD:ndling: pafinaya (cit 42), 'genom forsta
ende'; pariyuttbita kilesebi (cit 44), 1 fylld med ' . -
hris+0r'; attana (cit 45) 'genom eget forvallande'.
Exempel po agent: di}thigatam te (cit 7), 1 av dig bar -.. .. gatts till falsk lara' = 1 du-bar fel uppfattning'.
f) ablativ ang<~r rorelse bort ocb a.nvi:i.ndes tiven for att
Ut trycka j firnforelSC: namakayS ~-;i_r.mt.~( Cit 50)' I befri-
- d2
ad fran namn och kropp'; te dhamrne anicc::.1to smnanu
passati (cit 8), 'dessa ting betraktar han sam f5r~ anderliga 1 •
~) lokativ betecknar tid och plats: khette (cit 19)
'i en aker'' givayarp (cit 44)' 'runt halsen'; tasmim samaye (cit 38), 'vid den tiden'. En speciell
' anvandning ar absolut lokativ sam anvandes motsva
rande vissa svenska bisatser, sarskilt temporala och·kausala~ Ett substantiv och en infinit verbform
sattes bada· i lokativ: ajararnhi vijjamane (cit 48)'
'da alderdomsfrihet finns'. Om subjektet ar sjalv~ ·klart ur_sammanhanget, kan det utelamnas: gate (cit
3 5 ) ' ' d a han gar f •
h) vokativ anvandes som tilltalsord: bhikkhave,'munkar'!
l. B5jningsmonster f5r P:Jaskulina stammar pa -·a och fe-
minina p( ~a (sacca, 'sann'). ~
nom vok ack instr
dat
gen abl
mask sac co sacca sac cam
( saccena
~.saocti
{ sacc~ssa
saccaya sac cas sa
"sacca -sacca·sma
saccamha saccate
Singularis neutr sa;cam --. sac cam
= mask
II II
" "
" " II II
fern
sacca sacce
sac cam
-saccaya
saccaya saccaya
• f
lok
mask
nom s;icca
vok-. --- - - . - sacca ___ _
ack
' I I ·· ·· ·rice.,., si ,<;;
.. ·~·-···-- .......... -·- ~... .. ., I
inst'r·--~ --- sacceni. abl' ··- -- -
daY·
gen
lok
saccehi i -saccanam
saccanam
saccesu
- ~:33 -
Plural is
ncutr
( saccani I -I sacca "<.
iS8.CC:l.ni, l ' ! sacca ~
/ saccani
c sacca
= mn.sk
" " -" " " " II II
·-
( saccaya f.., · -r saccayam · . '~
fern
rsacca
l_saccayo
I sacca
-l saccayo
i sacca .!. -l. SftCCayo
saccnhi
saccahi
saccanam
saccanam
sac casu
2. Bojningsrnonster for fernininn. i-st::=trnmar ( jati, 'fodels
sing plur
nom jnti ,j<J.ti;io, .jati vok j:lti jati.y:o, ,iati
ack jatiqt jA.tiyo, .iati - -
jntini instr ,j a t:_i .Y: u
dat - -
,jutinam .i 1ti;ya • - -gen ,j :1ti.y:a ,jatinam
abl ;j3.tiya jatihi lok ,jati,ya, jatiyR.Ip ,jatisu
3. Bojningsrnonster for stnmmar pa-in (vadin, 'sagandc')
nom
vok
ack
instr abl dat
mnsK sg mask pl fern sg fern pl
vetdi
v;::.di
vadinaJ1!:
vadina - -
vadina ---vadino
vadino
vadirw vadino
vadihi vr1(Uhi
v·-:uJ.inam
v-adini vadini
vadinim
vadiniya vrtdiniya
vadiniya
vadini
vadini
vadini
vadinihi v:;dinini
vadininam
gen lok
v:=tdino vadini
- 84 -
vadinmn vadiniya
{·v~diniya vadiniyam
vadininam vadinisu
4. Bojningsmonster for stammar pa -nt (gacchant-, satimant, 'medveten')
'gaende
sing plur
nom gaccham -satima gacchanto I satimanto vok gaccharn satima gacchanto sa timan to
' ack gacchantam sa timan tam gacchanto sa timan to I
gacchata satimata • instr l gacchan tehi satimantehi .. -
abl gacchata satimata gacchantehi satimantehi dat gacchato satimato gacchatam satimatam gen gacchato satimato gacchatam satimatam
• lok gacchati satimati gacchantesu satimatesu
Nagon gang (som i cit 35, gacchanto) finner man pres part pa -anta 7 som bojes som -~-stammar.
5. Bojningsmonster for neutrala staJJl..mar pa -~ (manas-; 'det inre sinnet').
singular is
nom, vok, ack instr dat 7 gen lok
mano -manasa- (plur bojes som ~-st~ar).
manaso manasi
6. Bojningsmonster for stammar pa -~ (rajan, ·'kung')
nom vok ack instr abl dat gen lok
singular is
raja raja, raia rajanam - .. -·· ,...,...,-raJ wa, .ranna . - .
raft.ffa' ·-raja to ra.fl.fio-,- raj ino raMo" rajino rajini
plural is
rajo.no. ra,jano rajano raj Ubi rajUhi rahnam, . rajti.nam . . raft.f'lam, rajunam ra,iasu
B.
Singular is aham 1 a
'jag' nom ahapz 'jag' ack mam, 'mia' -..,. ---- Q
instr maya, me abl maya dat may ham, ~' me
I
gen may ham, ~' me •
lok mayi
tv am, 'du' . nom ~' tuvam, 'du' . ack tc-:un ·-' tvam, tuvam,
• . • instr taya, tva;za,. te. abl taya, tvaya dat tu;zharr1, ~' te gen tu;zham, tava, te
• lok tayi, tvayi
Pro nomina
i I
'dig' I i l l
Plural is
mayam, 'vi' .. amhe 1 asme, !!£, 'oss 1
arnhehi, no :1mhehi
amhakam, asma:kam, :!12. amhakam, asmakam, no
• amhesu
twnhe, 'ni' tunihe, tumhak:am, .Y£, tumhehi, vo tumhehi tumha.kam, vo. tumhakam vo tumhesu
'er' -
Demonstrativpronominet ~' 'han', 'den', 'denne'
mnsk nom ack ~ · ·t;am . instr tena -abl tamha, dat tassa· gen tassa lok tamhi,
mask nom te
'
tasm::i
Singular is ncutr
tam·
.. == !.1\:tf.~k
I
\ j
tasmim!1: . ' Pluralis
neutr
} tnni
fern
sa tam ---. taya taya tassa, tissa, ta;za tassa, tissa, ta;za
tassam, tissam, tasam,ta;zam . . . .
fern
ta, .teix.2.
- HEi
ack te tani ~' ·tayo - -instr tehi
1 = tahi -
abl tehi mask tahi '
dat tesam
·~ tasam
gen tesam tasam •
lok tesu t3.su -··
c. Verbets bojning
Fini ta verbformer ar s&dana som bojes .till person.
De f6rmer som boje~ som adjektiv eller inte alls bojes, kallas infinita.
Pali har utover aktiva och passiva former av~n.mediala, som betecknar handling i subjektets intr.esse, t.ex. "jag arbetar for egen rakning" 1 reflexi v handling., t. ex. . . .
"visa sig" eller reciprok handling, t.ex."hjalpa . .varand
ra~ Medium ar ej vanligt i pali, och dess. .b.o.jning behandlas ej nedan.
Verbformerna bilda·s i pali med utgang$punk~ fran oli
ka stamformer."'vanligast ar presensstammen,_ som anvandes
for att uttrycka narvarande tid. Med vissa tillagg och forandringar ,bildas av den ·en __ futurumstam och en passivstam. Fran presensstammen skiljer sig aoriststammen, som
betecknar forfluten tid. En speciell stam har ocksa det
vanliga passiva perfektpar~icipet. Bland modi markos, utover den vanliea indikativen,
imperativ som uttrycker:·be..t:"allning och finns i alla per
saner? och optativ som Uttrycker onskan~ ?et_finns ocksa en konditionalis, som:·anvarides i villkorssatser.
I det foljande ~xemplificeras de mest oundgang~i_ga
bojningarna.
I~· ?irtita former 1. presens indikativ aktiv och passiv
- 87
aktiv passiv sg 1 1abhami 'jag f~r' labbhaoi, 'jag fas'
2 1abhasi, 'du far' 1abbhasi, 'du fas'
3 1abhati, 'han, hon far' 1abbhati, 'han etc. f~s'
p1 1 1abharna, 'vi far' 1abbhama, ! vi fas' 2 1abhata, 'ni far' 1abbhata, 'ni fas'
3 1abhanti,'de far' labbhanti, 'de fas'
2. Irnperativ sg l labhami, 'rna jag fa'
2 1abha, 1abhahi, 'fa'!
3 1abhatu, 'rna han fa'
p1 1 labhama, 'rn& vi fa' 2 1abhatha, 'f~' !.
3 labhantu, 'rna de .. .fa'
3. Opt::~.tiv
sg l 1abhe;y:;yarn, labho, labhe,y;y:ami 1 I rna jag fa' •
2 1abhe, labho,y,ya, 1abhe,yyasi, 'rna du fa'
3 1abho, labhe,y,ya, 1abhe;y:;y:ati, 'rna han fa'
p1 l la.bhm:.1a, labhernu, Jabhey;y:arna, I Tila vi fa' 2 labhota, labhey,yatha, 'rna ni fa' 3 labho;y:,yum, labha;y:,yu, 'rna de fa'
• 4. 1t1uturum
sg l labhissarni, 'jag skall fa' 2 labhissasi, 'du skall fa' 3 labhissati, 'han, hon skall fa'
pl 1 lc .. bllissama, 'vi skall fa' 2 btbhissatha, 'ni skal1 fa'
3 1abhissanti, 'de skal1 fa'
- 88
5. Konditiona1i~
6. Aorist
sg 1 a1abhissam.; 'jag sku11e fa', n.j8.g sku1-• 1e ha fatt'
· 2 a1abhissa, 'du sku11e fa' , . 'du sku11e ha fatt'
3 a1abhisso., 'han sku11e fa'·, 'ho.n-sku1le ha fatt'
p1·1 a1abhissama, 'vi sku11e r·a', 'vi sku11e ha fatt'
Vi sg
2 a1abhissatha;'ni sku11e fa', 'ni sku11e ha fatt'
3 a1abhissamsu, 'de·skul1e fa', 'de sku11e • ha fatt'
exemp1ifierar med tva bi1dningstyper:
1 o.go.misruG, agamim~ 'jag gick' • a
2 agami, 'du gick'
3 . 'h . k' ago.m1, an g1c
1 1 ' rnll I • • 1,- I p .. .. agam1 a, . v1 g1c,!L . . .2 .... ago.mi ttha;-.'.ni gick'
3 ago.misrun, agamimsu 'de gick' .... ' . sg 1 §!:gamam~ .'jag gick.'.
• 2 -agaiD<..'1., 'du gick'
-3 agama, 'ha . .n gick'
-p1 1 agamama, ae.;amam.ha, 'vi gick' 2 agama tha ,· agama t tll<:1.; 'ni gick'
3 ·' 'd.e gick' agamum, •
7. Presens indikativ av ~' .. • jag ar'. h3.r sin egen bojning: Sg 1 !3-Sffii' amhi, 1
.. j:J.g ar 1
2 asj_, 'du ar'
3 atthi, "han tir!
pl 1 -mnhaz 'vi .. I
~' ar 2 attha, 'ni iir'
3 santi, 'de ar'
- 89
II Infinita verbformer
__ 1. Aktivt presens particip slutar pa -!!,1: gacchant, I gaende I ' elJ..er . pa -mana j Samana 1 I Varande I •
2. ··- Passi vt perfekt particip slutar vanligast pa -~: gata, 1gangen 1 ,--E...~-,----•hord'. Andra slut har bildats genom assimilation: laddha, ·····' erh&llen', vU.tta, 1 sagd 1 , di ttha; . . 'sedd'. Somlie;a slutar pa -~: ·bh.lnna-, 'kluven 1 •
3. Passivt futurum partici-p slutar ·pa·· --tabba: pahatabba, 'borande overges' (cit 9).
4. Ett annat passivt futurmn particip slutar pa -aniya: labhaniya, 'borande uppnas 1 (cit-48), karaniya,
11 borande goras "~ (cit 1:7) •
5. 6.
Infinitiv slutar pa -tum: gantum . . . Gerundimn kan sluta pa -tva, -~
1att ga' • och -tya. Vi
maste i regel oversatta med hel bisats eller med samord
ning. Ex. disva, 'havande sett' ='sedan han sett', pharitva (cit 36), 'havande fyllt'. Ofta sker assimila.toriska forandringar, sa att man i.n-te kanner -igen -~: upasam£ajja (cit 37), 'havande uppnatt 1 , samatikkamma, 'havande overskridit (cit 41).
D.-·· ·· Sammansa ttniri.gar
Sammansattningar ar.vanliga aven i svenskan, t.ex. springpojke, fackforeningssarnmantrade, men i pali ar antalet typer storre och langden ofta betydlig. De bestar av en rad obojda ordstammar, och endast sista ledet bojes enligt sin"Tuiiktion i satson. De grammatiska relationerna ·
- ·--...
mellan leden maste man lasa ut av sammanhanget, ·varfor de ibland kan tolkas pa flera satt. De viktigaste type:rnn ar foljande:
a) ·samordningar: Aho-ratta (cit 5), 'dagar ££11 natter; 9-ssasa-passasa (cit 11), 'utandn.ing .££h. inandning'.
b) Deterrninativa sammansattningar, dar ett led star i
- 90
kasusforhallande till ett annat och t ex ett genitivforhallande eller instrumentalt forhallande uttryckes: ~ukkha~saniudaya (Cit 2) 1
1 lidand-et~ UppkOIDSt I; kama-tanha (cit_ 2), 'bega~' efter. sin.nesnjutning' ; nirodha-gamin (cit 4)-'gaende jj.llupphorande'; avijja-anusayo (cit 9}, 'tendens .llil okunnighet'; sila-sampanna (cit 17) 'utrustad med __ -ratiradighet'; 'kaia-vadin (cit 29), ·,talande vid ratt
tid·' , samm~sambuddha~desi ta (cit 4 7), 'forkunnad ..§l:Lhonorri'som helt· forstatt'.
• c) Med ~djektiviskt forsta led: ariya-sacca (cit. 1),
'adel sanning', asesa-viraga (cit 3) 'totalt overvinnunde'. ;,d) Med adverb som forsta led: tatra-abhinandi:U (cit 2),
1 finnande noje dar'. e) Med konjunktiori-som forsta led: yava-jivam (cit 31) •
'sa lange li vet ( varar) 1 •
f) Possessiva samrnansattningar, dar en sammansiitt.p.ing av ·s·ubstantiv far :fungera som adjektiv till ett huvudord: ,. . . .
avijja-nivara.,nanam sattana.m (cit 14), dar substantiven . .. . . I • •
'okunriighet 1 och 'hinder': tillnan~ans utgor en bestamning till' Varelser I;· all ts{i I Okunnighet~hindrade Varelser I' 1 varelser forsedda med okunnighetshinder', 'varelser som hindras av okunnighet'; sankilesa-dhammo (cit 4?) ar bestamning till ett underforstatt ~' 'jag'; den ordagran-.. na betydelsen ar 'flack-egenskap' men har har adjektivisk fUnktion, alltsa 1 forsedd med flacknatur 1
•
· Detar inte·ovanligt att s8.mmansattningar av flera 6lika typer ingar i en sadan enhet, t ex dukkha-nirodhagamini-natipada (cit 4), eg: 'lidande-upphorande-gaende-
• Vag I t dVS I Vagen SQffi. gar till lidandetS UpphOrande I ; ~-
meraya-majja-pamada-thana (cit 31), dar de tva forsta le-•
den skall samordnas och de ovriga ~ir determinativa; 'ol-brannvin-berusnings-slohets-tills:t§md' blir all.tsa r det tillstartd av slohet som atfoljer berusning me"d --cexempelvis) ol och brannvin'. Slutligen ett excmpel ur cit 37: vivekaja-
- 91
piti-sukha-sill(huma-sacca-sanna, 'ensamhetsfodd-gladjelycka-sul.:til-sann-upplevelse'. Har ar det gramma tiska sammanhanget varierande: piti och sw(ha ar samordnade, och sukhuma-sacca ar tva samordnade adjektiv; bada hor till sanha, de forra som objekt, de senare som attribut. Alltsa: 'en subtil men sann upplevelse av gladje och lycka som uppkommit genom ensnmhet'. Daman analyserar langre sammansattningar bar man i regel borja bakifran, da det viktigaste ordet brukar vara det sista.
Alla sarnmanskrivningar i texten ar ej sammansattningar. Ofta ar det endast fraga om sandhi, t ex seyyathidam
• (cit 4) = seyyatha idam, 'sasom detta'; nayidha (cit 7) . = na idha, inte har; naham (cit 44) = na aham, 'inte jag'; . . _sattupalabbhati (cit 7) = satta upalabbhati, 'en varelse finns'.