Kunskapslyft om cannabisSynen på cannabis har blivit mer liberal bland yngre. Under våren genomförs därför en satsning för att öka kunska-pen om drogen.

– Föräldraansvaret är stort, det är de som har störst chans att påverka, säger Pierre Nyström, polis.

TEXT: TOMMY EHLIN ILLUSTRATIONER: KAMILLA ÅHLANDER

MELLAN 1995 och 2019 har uppfattningen bland skolungdomar om att det är en stor risk att regelbundet röka cannabis minskat från 92 till 58 procent. Det slås fast i en na-tionell rapport av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, publicerad i april.

– Dagens unga växer upp i en värld som har en allt mer liberal drogattityd. Det märks i musik, serier och filmer där droger på många sätt glorifieras, säger Birgitta Edin Westman, BRÅ Örnsköldsvik, som jobbar med sam-ordning av ANDT-prevention i kommunen (alkohol, narkotika, droger och tobak).

– Trenden är tydlig, i samtal med Ö-viks unga känner vi av en betydligt liberalare syn. Även om de själva inte håller på är inställningen till att kompisarna gör det mer förlåtande, säger områdespolisen Pierre Nyström som jobbat elva år med ungdomar och drogmissbruk.

I kölvattnet av den nya liberala trenden jobbar nu polisen, i samarbete med BRÅ, kommunen och Länsstyrelsen, för att öka kunskapen om drogen. Under våren genom-förs satsningar i Örnsköldsvik riktade till både föräldrar, skola och allmänhet. Bland annat i form av en digital föreläsning med Erik Leijonmarck, ”Att prata om cannabis med unga”, och med en informationsfilm via V-klass. En viktig pusselbit är också en nyligt framtagen ANDT-handlingsplan för kommu-nens skolor som i skrivande stund håller på att implementeras, tänkt att ge tydlighet i var

skolan står i frågor kring droger, hur och vem som agerar och hur samarbetet med föräldrar, kommunen och polisen ser ut. Den välkomnas av Höglandsskolans rektor, Björn Eriksson.

– Vi har tidigare gjort insatser såsom in-formationskvällar med polis och narkotika- sök med hund. Inte för att det hänt något utan i förebyggande syfte. Liknande insatser blir lättare att genomföra med handlings-planen, den medför en större acceptans till varför vi gör dem. Vi ser också ett utbild-ningsbehov i det här, exempelvis att ge någon spetskompetens för att identifiera tecken på drogpåverkan och se vilket stöd den perso-nen behöver. Det här är ett jättebra verktyg att ha, säger Björn Eriksson.

En central del för att vårens satsning ska bli lyckad är att lyckas nå fram, menar Pierre Nyström.

– Det här är en viktig insats, det måste finnas en motvikt till det liberala – och där är föräldraansvaret stort, det är de som har störst chans att påverka, säger han.

Att tonårstiden är en period då ungdomar behöver stöd från föräldrar, är något ungdo-marna själva skriver under på. I arbetet med

den lokala drogpreventionen har dialoger förts med unga om hur de själva vill att vux-na ska prata med dem om droger.

– Var den som tar initiativet till samtal. Börja tidigt. Själva saknar de den säkerhet och trygghet en vuxen kan förmedla, de behöver ett stöd som bottnar i livserfarenhet och som kommer med villkorslös kärlek, säger Anette Nordström, fältassistent.

De flesta ungdomar lär sig tänka kritiskt, men för en förälder till ett barn med en öppen attityd till droger som kanske även misstänks bruka, är det lätt att känna sig maktlös. Då kan det vara en god idé att söka hjälp.

– Försök inte att skydda ungdomen, säger Linda Karlsson på kommunens behand-lingsteam. Har de väl börjat kommer de inte kunna övertygas, likt andra missbruk är det drogerna som är viktigast och styr. De kommer att bli experter på att dölja, försöka ljuga och manipulera. Och det kommer att ta mycket energi från dem. Därför är det så viktigt att agera i tid.

– Hör föräldrar av sig till oss gör vi allt vi kan för att rusta dem med den kunskap de behöver. Det kan de göra anonymt, säger Pierre Nyström. n

SAMHÄLLE

n Jag har ingen kunskap om droger. När mitt barn kommer med argument för cannabis- användning vet jag inte vad jag ska svara – vad ska jag göra?

Förhoppningsvis har du en öppen relation med din ungdom så ni kan samtala utan att det resulterar i distansering. Det är viktigt att du inte blir rädd och går i affekt. Prata med ungdomen om de livsviktiga val hen står inför; drömmar, mål och hur drogerna påverkar dessa (förutom hälsan). Droganvändning-en kommer orsaka skolfrånvaro, ge sämre skolresultat som i sin tur påverkar möjligheten till fortsatt utbildning. Diskutera konsekven-serna av att hamna i belastnings- registret; det kommer bland annat bli svårare att få ett jobb och där- med försörja sig själv. Det kan på-verka lämplighetsintyget för körkortet. Vad är viktigast för ung-domen, att kunna få drömjobbet eller röka cannabis?

n Är cannabis farligt för en ung kropp?

Cannabis påverkar framför allt hjärnan. När man röker får man problem med minnet, svårt att koncentrera sig och lära sig nya saker. Användandet av cannabis kan göra att man blir apatisk, de-primerad och upplever ångest. Ju tidigare man börjar röka cannabis desto högre risk för bestående hjärnskador. Detta för att en ung hjärna fortfarande utvecklas och är mer känslig. Användning av cannabis gör en slö och passiv när man inte har drogen i sig. Kom ihåg att droger i dag är mycket starkare än droger för 10-15 år sedan. Samtidigt är det vanligt att det som

HJÄLP – vad ska jag göra?

Följande frågor och svar, riktade till dig som förälder, är framtagna exklusivt för 7an av en expertpanel bestående av polisen, behandlingsteamet, fältassistenter och ANDT/BRÅ-samordnare i Örnsköldsvik.

Fältarna: 070-343 60 25 faltgruppen@ornskoldsvik.se

Föräldrastödstelefon: 0660-885 85 (tis-tor 12.30-14)

Områdespolisen Ö-vik: 114 14 bf-ovik.vasternorrland@polisen.se

Behandlingsteamet: 076-142 82 67 behandlingsteamet@ornskoldsvik.se

Samtalsbyrån för unga: För dig mellan 16-30 år. 0660-88 795 ornskoldsvik.se/samtalsbyran

LOKALA KONTAKTEROm du känner oro för din egen situation, för en kom-pis, en ungdom i din närhet eller din egen tonåring.

säljs inte är en ren drog utan kan vara en blandning av olika droger, vilket gör att man inte vet vad man får i sig. Var medveten om att ungdomen sannolikt inte kommer ta till sig detta om hen redan börjat med droger.

n Vad är det viktigaste jag kan göra för att undvika att mitt barn börjar röka cannabis?

Se till att din ungdom inte börjar röka cigaretter och skjut upp alkoholdebuten över 18 år. Sanno-likheten att ungdomen börjar med droger är mindre då. En annan stark skyddsfaktor är att man som förälder har byggt upp en varm, öppen relation med sin ungdom vilket underlättar förtroendefulla samtal och bygger tillit. Precis som med övrigt normbrytande beteende behöver barn tydliga gränser och regler. Enligt studier bland 15-16- åringar, säger de att de vill ha det och att det gör dem trygga. Många kan känna sig avvisade av sina ton-åringar, men faktum är att studier visar att tonåringar önskar mer tid med sina föräldrar. Det handlar sällan om någon särskild aktivitet, snarare att vara tillgänglig hemma, hänga tillsammans och ha tid till att lyssna, att vara intresserad och nyfiken. Att ungdomen har me-ningsfulla fritidsintressen är också en skyddsfaktor.

n Vad gör jag om jag miss- tänker att mitt barn håller på med droger?

Först av allt; prata med ditt barn, hur hen har det och mår. Lita på din magkänsla, du känner ditt barn bäst. Försök se helheten; hur ser bilden ut? Vilket umgänge finns,

frånvaro i skolan och skolresultat? Vet du vilka mobilappar ungdomen har? En del appar används primärt till försäljning av droger, kolla vilka appar som används och vilket inne-håll som finns i dessa. Behöver du vidare stöd i dina misstankar eller hjälp, kontakta elevhälsan, föräldra-stödstelefonen, behandlingsteamet eller polisen (se kontaktruta).

n Jag når inte fram, mitt barn har valt att inte samtala och är mest ute med sina kompisar – vad ska jag göra då?

Kanske finns det någon annan vuxen som hen har förtroende för som kan prata med ungdomen. Ta kontakt med kompisarnas föräldrar för att stärka varandra och komma överens om gränssättning och gemensamma regler. Var tydlig och konsekvent, visa att de regler du sätter får konsekvenser. Fortsätt visa intresse för din ungdoms liv, sök kontakt, det kan också vara en fas i hens liv. Ta alla chanser till att göra något roligt ihop med din ton-åring för att bygga relation. Många väntar för länge med att söka hjälp; ring och bolla dina funderingar, det finns många som vill lyssna och hjälpa (se kontaktruta).

n Mitt barn är intresserad av fakta kring cannabis och andra droger. Jag tycker det är bra att hen skaffar sig kunskap.

Nej, din ungdom lägger inte ner tid och energi på att lära sig om can-nabis och andra droger för att hen är genuint intresserad. Var inte naiv som förälder, försök se detta ur ett annat perspektiv och förstå att det handlar om en fascination över droger och se helheten. Finns det andra ”tecken” på att din ungdom använder narkotika? Ring och bolla dina funderingar (se kontaktruta). Kom ihåg att du kan vara anonym även när du ringer till polisen för rådgivning.

n Finns det några konkreta föremål/attribut jag som för-älder bör ha koll på?

Har din ungdom rullpapper, eller tändare men inga cigaretter, bör du som förälder reagera. Det bästa är givetvis att man inte röker alls, men gör man det så kan vi konstatera att det inte finns några ungdomar som rullar sina egna cigaretter nu-förtiden – rullar man egna handlar det i så fall om att blanda in can-nabis i cigaretten. Hittar du som förälder exempelvis redline-påsar, en våg (se illustrationer) så måste du självklart reagera.

Förklädd våg. Ser ut som något annat vid ihopvikning. ”I en oärlig bransch vill man ju kontrollväga vad man köper så att man inte blir blåst av säljarens felkalibrerade våg”, kommenterar Pierre Nyström.

Cigarettpaket med rullade jointar. ”Join-tar” har aldrig filter.

>>>

11T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 010 T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 0 11T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 010 T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 0

n Syns det när någon missbrukar cannabis?

Det tar ofta lång tid innan vuxna upp-täcker ett sådant missbruk eftersom ungdomen gärna vill hålla det gömt, men man kan märka det genom att ungdomen använder argument som att cannabis är bättre än alkohol, att hen drar sig undan, vänder på dygnet och byter umgänge. För många rasar skolresultaten snabbt. Personligheten kan också förändras, som att ungdomen har social fobi eller är deprimerad.

n Mitt barn menar att cannabis inte är beroendeframkallande, är det inte det?

Vid användning av cannabis eller andra droger påverkas hjärnans be-löningssystem. Ju mer man använder drogen desto mindre effekt ger den och en tolerans utvecklas. Detta gör att större doser krävs för att få lik-

nande effekt som när man först bör-jade ta drogen. Ruset som drogen ger upplevs som det normala och livet utan drogen ter sig som tråkig – och ett beroende har utvecklats. Ofta kan det leda till att man behöver drogen innan man kan somna.

n Är det något annat jag ska vara uppmärksam på då jag misstänker drogmissbruk?

Känner du röklukt på kläder så kont-rollera detta vidare. Cannabisrök luk-tar sötare än tobak men din ungdom ska inte ens röka vanliga cigaretter – kan man inte det är risken liten att man börjar med cannabis. Ha koll på ert medicinskåp och egen alkohol i hemmet där de unga kan ta för sig för eget missbruk eller andras. Kolla igenom kontoutdrag och kvitton; varifrån får ungdomen sina pengar, vad går pengarna till? Görs det kon-tantuttag och swishningar och i så

VIDARELÄSNINGdroginformation.nu och drugsmart.com/fakta Organisatio-ner som sprider kunskap om droger och arbetar förebyggande.

cannabishjalpen.se Fakta om cannabis samt frågor och svar.

can.se Fakta och undersökningar om alkohol och droger i samhället.

fall varför? Sök igenom din ungdoms rum. Du måste veta vad som finns i ditt eget hem.

n Kan jag drogtesta mitt barn?

När du bestämt dig för att vilja testa din ungdom kan du använda självtester som finns att köpa hem på apotek online. Testa gärna efter helgen eller då din ungdom varit borta/ute med vänner en kväll. För-varna* och förklara varför du vill att hen ska göra testet. Blir det protes-ter och ilska så lita på din magkäns-la för den är sällan fel. En ungdom som inte har något att dölja blir säl-lan arg över att visa sin oskuld. Det är viktigt att du övervakar när hen kissar för att utesluta manipulation av urin. Om du påkommer din ungdom drogpåverkad kan du vända dig direkt till polis eller socialtjänstens mottagningsgrupp för att få hjälp.

*Förvarna – på vilket sätt? I så

fall prata om att det kommer att ske när man beställer, men annonsera inte tillfället i förväg.

n Hur gör jag då jag ser att mitt barn väljer kompisar som inte är bra för henne/honom, jag är orolig för en negativ utveckling.

Finns det möjlighet så uppmuntra till ett fritidsintresse som din ungdom fortfarande har, eller kanske den vill prova något nytt. Detta för att få en annan umgängeskrets som konkurrerar med det nuvarande. Har du möjlighet, låt din ungdom ta hem sina vänner till ert hem så kan du ha bättre koll på vilka vännerna är, lära känna dem och även veta mer vad de planerar, hur de tänker. Ibland tycker unga att andras föräldrar är viktiga vuxna att samtala med. Alla unga behöver bekräftelse, tänk på det när du närmar dig dem.

Bricka med rullpapper. ”Vem rullar egentli-gen egna cigaretter i dag med bara tobak”,

frågar Pierre Nyström retoriskt.

>>>

SAMHÄLLE

###*p # # # T i d n i n g e n 7 , V e c k a * e , * Q 2 4 * y12 T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 012 T i d n i n g e n 7 , V e c k a 2 2 , M a j 2 0 2 0