STELLAMedlemstidning för Stockholms Anmtörastronomer. Nr. 2 - 2010

k PMAT:

STELLA är medlemstidningen utgiven av och för STAR, Stockholms Amatörastronomer.Tidningen utkommer med cza 300 ex, 3 gånger per år.

REDAKTÖR och ansvarig utgivare är Hasse Hellberg, Lofotengatan 16, 164 33 Kista.

ALLA BIDRAG ÄR VÄLKOMNA. Redaktören förbehåller sig rätten att, i samråd med författaren, redigeraartiklar och bilder så att de passar det aktuella numret. Är du tveksam om materialet passar, ring och hör medredaktören. Tala om hur du vill ha din artikel.

Medlem i STAR blir man genom att betala in årsavgiften till STARs Plusgirokonto 70 87 05 - 9. För 2010 gällerföljande avgifter: 100 kr för dem som är under 26 år, 150 kr för övriga. För ytterligare 190 kr kan man även blimedlem av Svenska Astronomiska Sällskapet och få tidskriften Populär Astronomi. Detta förmånliga erbjudande(rabatt 50 kr) gäller endast för STAR-medlemmar, som betalar avgiften till STARs Plusgirokonto. Glöm ej att angenamn, adress och födelseår på inbetalningen. Gärna även telefonnummer och mailadress.

Föreningen förfogar över två observatorier i Stockholmstrakten: ett i Saltsjöbaden och ett i vår klubblokalMagnethuset på Observatoriekullen. STAR anordnar föredrag, bild- och filmvisningar, astronomiska observationer,astrofoto, teleskopbygge, vanlig mötesverksamhet m.m. På måndagar kl 1900, utom under helger och skollov,håller STAR öppet i Magnethuset för varande och blivande medlemmar.

Föreningen är en underavdelning till Svenska Astronomiska Sällskapet och är också ansluten till Förbundet UngaForskare, som särskilt vänder sig till ungdomar under 26 år.

Har du frågor? Kom till oss, skriv eller ring:STAR, Stockholms Amatörastronomer, Drottninggatan 120, 113 60 STOCKHOLMWWW.starastro.orgTelefon 08 - 32 10 96 (måndagar kl 19 - 20 svarar troligen någon)

STAR:s styrelse och övriga funktionärer 2010

OrdförandeNils-Erik ”Nippe” OlssonFregattvägen 3132 46 Saltsjö-BooTel hem 08-715 62 52Mobil 070-517 62 52nilserik.olsson@telia.com

Vice ordförandeBjörn GimlePer Lindeströms väg 72121 46 JohanneshovTel hem 08-39 51 25Mobil 0704-38 54 86b.gimle@comhem. se

Kassör, nyckelansvarig,Obs-chef SalfisGunnar LövsundKolartorpsvägen 26136 48 HandenTel hem 08-777 40 40Mobil 070-657 15 66gunnar.lovsund@te1ia.com

SekreterareMats MattssonLodjurets gata 225136 64 HaningeTel hem 08-777 78 48matmat@telia.com

StyrelseledamotRickard BillerydStrandliden 57165 61 HässelbyTel hem 08-38 33 77Mobil 070-728 05 35rickard.star@te1ia.com

StyrelseledamotGöte FlodqvistCigarrvägen 19, 1 tr123 57 FarstaTel hem 08-604 16 02Tel arb 08-585 862 73gotfl0@eb0x.tninet.se

StyrelseledamotJohnny RönnbergYtterbyvägen 4B, l tr192 76 SollentunaMobil 0707-99 42 92johnny@johnnyronnberg.com

StyrelseledamotPeter MattissonTegelbruksvägen 10A126 32 HägerstenTel hem 08-726 97 90peter_stargazer@hotmail,com

StyrelseledamotUlf LarssonEssingeringen 228, 7 tr112 64 StockholmTel hem 08-545 603 60ulf.larsson.essingen@telia.com

Obs-chef MagnethusetCurt OlssonNimrodsgatan 17, 1 tr115 42 StockholmTel hem 08-664 21 90Tel arb 08-764 19 85curt,olsson@telia.com

Obs-chef Gamlaobservatoriet, valberedningBo ZachrissonBirkagatan 2113 36 StockholmTel hem 08-31 02 33Mobil 070-31 00 289bo@Zac.se

ValberedningJohan OlzénTorggatan ZOB, 3 tr745 35 Enköpingjohanolzen@telia,com

RedaktörHans HellbergLofotengatan 16164 33 KistaTel hem 08-751 37 89Mobil 070-338 10 25

RevisorLeif LundgrenRingvägen 82, 5 tr118 60 StockholmTel hem 08-714 80 80Tel arb 08-555 037 96leif.lundgren@hotmail.com

RevisorChrister FribergMobil 070-723 04 90christerfriberg@bredband.net

_- iït Ledare iår __astronomer är en fantastisk förening. Härfinns alla sorters människor som umgås och

trivs tillsammans och de har ofta bara en enda sakgemensamt och det är intresset för Astronomi. Detger mig en signal om att människor kan umgås barade finns något gemensamt att samlas runt och frittkunna prata om. Varje måndag från september tilljuni samlas vi i Magnethuset och vi brukar varamellan 10 och 30 stycken. Är det en spännande pro-grampunkt är Magnethuset fullt och det uppstårofta intensiva och spännande diskussioner om detsom kvällen handlat om. Under vårterminen 2010har vi haft fina föredrag med duktiga föredragshål-lare som varit engagerade och skapat en härligstämning. Även andra kvällar har enskilda medlem-mar förklarat vad som syns på bilden som visas påväggen. Och det är inte några dåliga förklaringar.Ofta mycket ingående med djuplodande fysik ochmatematik och alltid på ett sätt som alla förstår.Även stjärnor och stjämbilders placering vid en visstidpunkt kan bli spännande samtalsämnen.

I ag måste säga att Stockholms Amatör-

Kulturnatten den 24 april -läs under Hänt iSTAR- är ett bra exempel på engagemang. Jag vetatt det var flera från STAR som var där och hjälptetill för att hålla ordning på kön och besvara frågor.Jag som stod i kupolen hela kvällen såg dessvärreinte alla. Men i efterhand har jag hört att flera hjälp-te till men som hann gå hem innan jag kom ner.Tack för att ni var där och hjälpte till! Gäller ävenni som var där med familj och vänner för att visahur vi har det. Vår tidning STELLA är även den ettexempel som visar att STAR har duktiga och gene-rösa medlemmar. Många ägnar timmar, dagar ochveckor med underlaget till en artikel som har somenda avsikt att publiceras i STELLA. Fantastisktvad en förening med cirka 210 medlemmar kanåstadkomma. En mycket rolig sak i sammanhangetär att gruppen som deltar och vill göra saker helatiden växer. Den består inte av bara styrelsen somofta är normalt i föreningar. I STAR är det tvärtom.Den här gruppen blir bara större och större vilketgivetvis är fantastiskt kul. Jag tar det som ett teck-en på att föreningen har bra medlemmar som villgöra något och alla känner sig välkomna. Härligt!Det är bara att lyfta på hatten, buga och vara impo-nerad över alla som gör STAR till det, det är.

Som ordförande är det extra stimulerande ochger mig en kick till att försöka motsvara de för-väntningar som ställs. Övriga medlemmar i styrel-

sen känner förmodligen likadant. Det grundar jagpå att styrelsens medlemmar ofta lägger mycketenergi på att själva ställa upp med exempelvis före-drag eller kurser på måndagarna som alltid ärmycket välbesökta. Men det är inte bara styrelsensom ställer upp och gör saker. Många andra med-lemrnar gör ett mycket fint jobb och delar glatt ochgeneröst med sig vid diskussioner och egna före-drag.

Höstens program är späckat med intressanta pro-grampunkter. Merparten av föredrag och liknandehar vi lagt under den period när det är sommartidoch ljust på kvällama. Observationskvällarna liggeri huvudsak när det är normaltid. Vi vill ju att det skabli mörkt i någorlunda tid innan vi ska gå hem. Läsnoga för det finns gott om pärlor och spännandemåndagskvällar. STARpaIty den 18 oktober är enkväll avsedd för att var och en tar med sitt egetinstrument vad det nu kan vara. Behöver inte varaett teleskop. Det kan vara vad som helst som ni trorintresserar andra medlemmar. Någon kanske vill hahjälp med något och det är den kvällen lämplig till.Astrofotokvällen den 29 november är en annan liv-full kväll då det visas bilder och video. Tag med ditteget material, bra som mindre bra, för det är alltidlika kul att se vad andra gjort. Bilderna behöver intevara tagna genom ett teleskop eller med drivning.Jag vet att många tar finfina bilder bara genom attrikta kameran mot den mörka rymden.

Den mörka rymden förresten. Hur är det egent-ligen med Olbers paradox, oändligt och den mörkarymden? Vore fantastiskt kul om någon ville berät-ta om hur det egentligen står till med den saken.Eller är det så att det finns liknande ämnen som visällan pratar om eller inte har så stor kunskap om?Vårterminen 2011 har just nu ett tomt programbladsom ska fyllas. Välkomna med förslag!

Jag har tidigare berättat om den e-postlista jaghar som används till utskick om allt möjligt som ärav intresse för medlemmarna i STAR. Ni som intefinns med på listan inbjudes härmed att skicka ettmail till mig och tala om att ni vill stå på den listan.STELLA kommer tre gånger per år så det finnsmycket tid mellan numren då det kan hända saker.Några gånger varje termin brukar jag göra utskick.Min e-postadress står i STELLA på sida 2.

Nils-Erik OlssonOrdförande i STAR

Omslagsbild M13 , klotformig stjärnhop i Hercules. Det är otroligt mycket detaljer som man kan se i exponeringar medinstrument större än 6-8". Färgerna på stjärnorna på ett fotografi kontrasterar ganska mycket i orange och blå-vitt.Detta är dock svårt att se visuellt. Däremot kan man ana det s.k. Mercedes-korset strax till höger om hopens centra-la del. Detta är ett litet trearmat propellerliknande mörkt parti, som är populärt att observera. Datum: 20090417,Filter som använts: L(RGB) dvs Luminans, röd, grön, blå-filter. Exponering: Sammanlagt 20 minuter. Teleskop: 12 "f/IOMeade Schmidt-CassegrainKamera: STLIIOÛÛM. Plats: St Timrarön, Österåker. foto: Ivar Hamberg

__- tï Häntistar tå? _-***STAR-party 2010-03-15 Starparty brukaren tillställning kallas när amatörastronomer träffasoch visar upp sina instrument och nyttjar dom föratt titta på himmelska objekt. Stjämträff heter detpå svenska. Varje termin har STAR en sådan träff.Den här gången var det tyvärr dåligt med instru-ment. Det är ju alltid intressant att se vad som finnspå marknaden. Ulf Larsson hade i alla fall tagit med

sig sitt fantastiskt vackra Questar-teleskop, till stordel byggt i mässing och med en lika vackerskinnklädd förvaringslåda. Tillverkningsåret 1976betingade det ett pris på 9500 kr. Mycket pengar påden tiden för en 3,5 tums reflektor, men så är detockså en verklig guldklimp. Det blev vederbörligtbeundrat och vi kunde även ta en titt i det ute påMagnethusets gård. __

text Gunnar Lot/sund

***Lördagen den 24 april var det Kulturnatti Stockholm med fest på Observatoriekullen. Från

klockan 20 till 24 var det Öppet Hus i Magnethuset,Observatoriemuseet och Kafé Himlavalvet. VarkenSTAR eller någon annan hade räknat med någonrusning.

Men Johnny hade för säkerhets skull tagit med envideo som hela kvällen visade Christer Fuglesang irymden. Och Ulf hade med sig sin Dobson som hanmonterade på gården och vår Meade uppe i kupolenvar inställt på Venus. När Vi öppnade fanns inte enenda gäst. Jag pratade med Himlavalvet som hadeplaner på att stänga om det inte kom några före kl22. Ulf undrade om det var någon mening med attmontera Dobson-teleskopet när det var så tomt påfolk. Men för att ha något att göra valde han ändåatt montera teleskopet. Vilket var tur. Själv beman-nade jag vår kupol från strax efter kl 20.30.

När mörkret infann sig kom enstaka gäster som

Den långa kön.4

ville se Venus och månen. Jag pladdrade på somvanligt och flyttade teleskopet till Saturnus samti-digt som jag visade hur bra vår kupol är som kansnurra runt. Gästerna blev under tiden fler men jagfick en känsla av att det var samma människor trotsatt dörren ständigt öppnades och stängdes.

Plötsligt frågade en man när vi skulle stänga.Klockan 24 svarade jag. ”Men då har ni ju stängtför fem minuter sedan” sa han. Alla gäster gick nerfrån kupolen, jag stängde och gick ner till de övri-ga STAR-medlemmarna som var där. När jag frå-gade Himlavalvet hur de haft det visade det sig attde fick så mycket gäster så de tvingades åka ochhandla mer råvaror. Jag får även reda på att UlfsDobson var välbesökt och att det varit kö långt ut pågården hela kvällen. Den statistik som Johnny ochKarsten förde visade att vi haft 260 gäster underkvällen!

text Nils-Erik Ohlsson

foto Karsten Jörea'

*** Stjärnornas sanna och skenbara rörelser26 / 4-2010Karsten Jöred, STAR-medlem, gjorde en intressantgenomgång av olika fenomen som gör att stjärnoroch andra himlaobjekt får en skenbar position somavviker från den sanna. Bl a behandlades aberra-

tion, Dopplereffekt, egenrörelse, gravitationslinser,ljustid, nutation, parallax, precession och refrak-tion. För normalt amatörbruk rör det sig dock mestom små avvikelser som man kan bortse ifrån.

text Gunnar Lövsund

***ATLAS - ett megaexperiment för att under-söka det allra minsta 2010-05-03Professor Sten Hellman från Fysikum påStockholms Universitet berättade om partikelforsk-ning i LHC (Large Hadron Collider) vid CERN iSchweiz. ATLAS är den största av fyra detektorer iden stora partikelacceleratom LHC. Det är en jät-testor ”klump” på 7000 ton som sysselsätter 1800forskare från 35 länder. Denna mängd av männi-skor kan nog behövas för att analysera de enormadatamängder som kommer att bli resultatet närLHC drar igång för fullt i det största partikelfysi-kexperimentet någonsin. Man förväntar sig att fåsvar som rör de stora frågorna om ursprunget tillpartiklamas vilomassa, rumtidens struktur, mörkmateria samt asymmetri mellan materia och anti-materia. Vi hoppas professor Hellman återkommertill STAR när nya partiklar upptäckts.

*** Astrofotokväll 2010-05-10En populär kväll när medlemmarna visar upp resul-tatet av sina fotografiska observationer. ClaesSchiblers bilder av vädersolar i Härjedalen gav upp-hov till en del diskussioner om uppkomst ochbenämningar. Ulf Larsson visade några bilder avmånförmörkelse tagna med sitt fina Questar-teleskop. Göte Flodqvist visade bilder från en nyli-gen genomförd Gotlandsresa. Mats Mattsson hadenorrskensbilder tagna i Dalarna med ett Orion 80

ED. Mats Ekberg hade provat timelapse medWebkamera, dvs bilder tagna med jämna mellanrumunder lång tid. Det blev rätt kul med många satelli-ter och flygplan på filmen. Bengt Rutersten under-höll med bilder från Jordanien och Värmland StarParty liksom med fina bilder av Mars och någragalaxer. Gunnar Lövsund hade bearbetat bilder avEta Carina-nebulosan, som Bjöm Gimle hade tagitmed ett fjärrstyrt teleskop av hög klass iAustralien.

t ext Gunnar Lövsund

*** Asteroidockultation 2010-05-24Björn Gimle berättade för oss om hur man kanobservera ”förmörkelser” av stjärnor när en astero-id passerar mellan jorden och stjärnan. Asteroidenär ofta mycket ljussvag, varför stjärnan kan ses somatt den försvinner eller minskar i ljusstyrka underen kortare tidrymd, kanske bara några sekunder.Eftersom asteroiden bara har en diameter understi-gande några mil blir förmörkelsezonen på jordytantämligen smal. I gratisprogrammet Occult Watcher

fås fortlöpande information om aktuella ockultatio-ner, t. ex. chansen att se ockultationer på en vissplats. Många osäkerhetsfaktorer spelar in vidberäkningarna och det är av vetenskapligt värde attrapportera en observation med noggranna tidsangi-velser. Bl. a. kan forskarna få fram asteroidensform. Den 8 juli skulle asteroiden Roma ockulterastjärnan Yed Prior (mag. 2,7) i Ophiuchus sett frånStockholmstrakten. Kanske någon i STAR sågdenna händelse? __

text Gunnar Lovsund

*** Vårfest2010-05-31Och så var vårterminen slut. Som vanligt hade vitur med vädret så vi kunde sitta ute på gården ochäta den grillade korven med tillhörande potatissal-lad. Karsten Jöred hade ordnat en knepig frågesportom astronomi som Bengt Rutersten vann.

text Gunnar Lövsund

Asteroiden Saltis invigdav Gunnar Lövsuna'

u är det förstås inte själva asteroidenN som är invigd utan en skulptur som

ingår i Sweden Solar System, dvs denstora modellen av vårt solsystem som utgårfrån Globen i Stockholm representerandeSolen. Skulpturen har utförts av konstnärenBosse Falk och är skalenligt placerad vidSaltsjöbadens gamla observatorium.Invigningen skedde 2010-01-14.

För STAR är den här lilla asteroiden särskiltintressant eftersom den upptäcktes av STAR-medlemmen och yrkesastronomen AlexisBrandeker 2000-08-27 med hjälp av 1 meters-teleskopet i Saltsjöbaden. Enligt traditionen fårupptäckaren namnge objektet och Alexis valdeSaltis, som ju är smeknamnet på Saltsjöbaden.Asteroiden kretsar i en nästan cirkulär bana iasteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Denberäknas vara 2 - 4 km i diameter och har aste-roidnummer 36614.

Konstnären Bosse Falk t v och upptäckaren Alexis Brandeker till höger med skulpturen av Saltis6

GEGENSCHEIN FRÅN SYSNEUDD, GOTLANDText ochfoto Göte Flodqvíst

Jag har sedan länge funderat över vad Gotland kan erbjuda för rena (sicl) astronomiska horisonter.Nymånen i vecka 15, 2010 och en tämligen säker Väderprognos gjorde att jag åkte över, för att avslutaastronomisäsongen där. Kalla, torra, nordliga vindar eliminerade daggproblemet helt och hållet. Ett störreantal lager av kläder fixade komfortvärme. Den intressanta delen av stj ärnhimlen är, så här sent på

säsongen, timmarna föresoluppgången.

Då dyker Skorpionens huvud uppmed stjärnan Antares som prominentobjekt. Mängder av Vintergats-strukturer är också synliga i området.Lagunnebulosan syns längst ned ivänstra hörnet. Horisontema runtobservationplatsen är inte heltperfekta. Några fyrar och vissfartygstrafik går inte att undvika. Deljusen har dock försumbar generellpåverkan på natthimlens mörkhet iövrigt.

Bilden visar ett Gegenschein, somfotoobserverades från Gotland, 16/4,2010, ca kl. 22:30. Visuellt ejkonfirmerat. Jfr STELLA nr 3, 2009och nr 1, 2010. Arkturus, Saturnusoch Mars går enkelt att identifiera.Fyren Närsholmen syns som en ljusprick i högerkanten. Östergarns fyr ivänsterkanten. Visst dis finns längshorisonten, men avvikeri färgnyansfrån Gegenscheinets, som i original-färgbilden syns tydligt. Någrasatelliter passerar i närheten avSaturnus.

Stj ärnkartan visar vad som är vad, ifotografiet ovan. Gegenscheinet ärkoncentrerat i ekliptikens plan(prickig linje) och övergår i Zodiakal-ljuset mot planeten Mars uppe tillhöger.

Jag har använt en DSLR Canon 350Dmed 18 mm (övre bild) och 8 mm(undre) objektiv. Ca 120 sekundersexponeringstid @ 1600 ASA.

RENA RAMA AsTRoNoMIHoRIsoNTERText ochfoto Göte Flodqvíst

Kalmar '

Horisonten rakt väster utfiån Näsudden.

örsta anhalten blev Näsudden påGotlands sydvästra sida (vid pilen iljusföroreningskartan). En lovande

horisont, i dagsljus, så när som på ett antallokala fiskebodar och ett större antalVindkraftverk på håll. På natten, dessvärre,syntes Hoburgens fyrljus mycket irriterande

ftersom jag uppskattar maximalt renaastronomiska horisonter, kan det Vara på sinplats att kvantifiera några komponenter frånolika ställen jag har besökt, för att jämföra

dem. Med rena avser jag i stort sett fria frånskymmande, skrymmande strukturer som träd, skog,byggnader, berg, mm. Självklart också störandeljuskällor, stora som små. Att identifiera källorna tilleventuella ljusföroreningar kan också vara intressant.Den renaste observationsplatsen hitills (utankonkurrens!) är Tivoli Farm, Namibia (se artikel iSTELLA, nr 3, 2009, sid 12-18). Sahara Sky iMarocko (se artikel i STELLA, nr 2, 2007, sid 9-14)är väl så gott i övrigt som farmen i Namibia(gastronomi t.ex....) inom himmelsområden högreupp än 15 grader i altitud. Det är här uppe vikoncentrerar våra visuella observationer, normalt.

Vid utforskningar av goda observationplatser kan vi(preliminärt) luta oss mot information som finns i s.k.ljusföroreningskartor. Jag kollade upp enl) som LasseLindh sammanställt över södra Sverige. Den gav miginspiration att åka till Gotland i våras. Bilden tillvänster, som är en färgbild i original, visar att Visbysbidrag dominerar. Längs de södra/sydöstra kusternaär ljusföroreningssituationen mycket lovande.

Zodiakalljus

söderut. Analysen av mina astrobilder härifrånvisar tydliga ljusbubblor från Kalmar (120 km),Oskarshamn/Mönsterås (110 km), Visby (63km). Jag tog mig vidare till de sydöstra delarnaför att förhoppningsvis få bättre horisonternågra nätter senare, men fyrar och fartyg varpåtagliga ljusstörningar längs horisonterna.

1)Ljusföroreníngskartan: Visual LimilingMagniiua'e maps, Lasse Lindh, www.r0adastr0n0my.com

ed hjälp av bildbehandlings-programmet Registax har jag fåttfram ljusintensitessiffror (Li =

godtycklig relativ ljusenhet, ASA-tal ochexponeringstid normaliserade) i astrobilderna.Kalmar ger 65 Li, Oskarshamn ger 90 Li ochVisby 110 Li. Marken mäter ca 5 Li.Hoburgens fyr ger maximal ljusstyrka (256 Li) i

Zodiakalljus

Horisonten rakt västerutfiån Tivoli Farm, Namibia.

Llflegfapnpanfll UDUÖCC lJÉàf L v l

m Use Ctrl and Left mousebutton to set Beginiend of the line i l i- ~ - - 1 ~~~~~~~~ f ------ v V ~~~~~ 1 ------- f ------ v >>>>>>>. >>>>>>> i------- f ~~~~~ssen55su4540 -as3025 H -

2015 f--~1n I

. ' ' i _ : z :n 25 su 15 100 125 150 us zoo 225

Ljusíntensiteten la'ngs linjen A.

oade mig med att analysera en astrobildfrån Tivoli Farm i Namibia. Några lågabuskar nära och palmer på håll bidrar

positivt till bildens dynamik. Det enda störandehorisontljuset är Windhoeks stadsljus 180 kmbort. Ljuskurvan A visar ljuset omedelbartsöder om Windhoek. Ljuskurvan B visarljusintensiteten längs linjen genom Windhoeks

alla bilder, eftersom fyrljuset alltid är över-exponerat. Fyrarnas ljus syns överhuvudtagetinte i ovanstående ljusföroreningskarta, själv-klart beroende på att fyren måste hushålla medljuset och gör så med linssystem som inteläcker vertikalt ljus. Ljusföroreningskartan visarendast det ljus som satelliter har mätt, dvs ljussom sprids rakt uppåt, direkt ut mot rymden.

Windhoek

vi* f1 Use '1:1 and Left mousebutton to set beginj'end of the line 1

\ I i i i I i i I .. _ i.0 25 50 75 100 1 25 150 175 200 225 250

.__

_..

,__

.<.w

_._.

..._

___,

._.

_,.

_..

P_

._.

1v

i»

Ii

i

Ljusintensiteten längs linjen B.

ljusbubbla. Marken mäter ca 5-10 Li, någothögre än Näsuddens. Inte så märkligtegentligen, eftersom marken på gården mest vartäckt med torrt (ljusgult) savanngräs somreflekterar stjärnljuset bättre än den fuktigasanden på Näsudden. Ljusspikarna i kurvorna ärstjärnor. Flera täta snitt har tagits för att få brastatistik.

AsTRoFoTo FRÅN EDELWEISSPITZE, ÖSTERRIKEText och foto Göte Flodqvist, STAR

ag har besökt detta berg (2556 möh.) ett antal gånger. För amatörastronomer i centraleuropa är det ettvälkänt ställe att använda med astronomiska förtecken. En generös parkeringsplats och ingen biltrafik pånätterna gör det mycket passande. Vecka 27, 2010, spenderade jag några nätter häruppe. Bilrcsan kan ta tvådagar, om inga större utflykter ingår och resan genom Tyskland planeras en söndag (då få lastbilar kör på

Autobahn). Som Vanligt gäller att i bergstrakter avviker vädret från vad meterologerna anger i sina prognoser. Idalarna runt bergen skulle det bli sommarväder hela tiden, enligt prognoserna och det var det också. Uppe påberget var vädret icke astrovänligt i början av veckan, men det blev alldeles utmärkt i slutet av den.

_ 'f .II A I S i

i 'ä .vu-H > y V :ål

f i i _ :law \'f'

Jag hade tagit med mig min modifierade kameravridare (nu HD = ”heavy duty”) som tål högre vikt påkamerautrustningen (numera också ett mindre teleskop) än den variant som går som handbaggage på flyg.

Vid ett tillfälle, efter en hel natts observerande och lite vila i bilen på morgonkvisten, blev jag burdust störd avovanstående MC-gäng, som skulle övervara soluppgången.

10

äruppe finns ett litet ”Gasthaus” som serverar en välsmakande ”Speckknödel mit Sauerkraut”. Har ocksåboende, om man så vill. Toalett och dusch kan nyttjas mot ett smärre ”tips”. Aktiviteterna är, i övrigt på.dagarna, turistbesöken för att uppleva den vidsträckta och dramatiska utsikten liksom från

serpentinvägama som leder hit. Eller dagsturer bland bergen för att studera både flora (orkidéängar) och fauna(murmeldjur, stenbockar, gamar) och glaciärvandring. Under helgnätterna fanns det gott om amatörastronomer

häruppe. Ett gäng från Tjeckien, någratyskar, flera österrikare. Ett antalDobsonteleskop (det största 17 turn)och andra mindre kikare fanns på plats.En tysk ”seriös” amatörastronomskulle dokumentera några Shapley-objekt av den mer exotiska sorten (?).Eftersom jag mest höll på medastrofoto ville jag inte ha folkrantandes runt mitt fotostativ, så jaghade mina grejor uppe i utsiktstomet.Springandet upp/ned i dess trapporgjorde dessutom att jag inte hade någotproblem alls med nattemperaturen.Tornets flagga fick jag ett god-kännande att hala under natten, pgamitt vidvinkelfotograferande.

Bilden t.v. är exponerad i ca 2 minuter,800 ASA, med min DSLR Canon350D med ”fish-eye”-optik. Jagkommer att beskriva den optiskakonfigurationen i en senare artikel.Den är inte trivial!

Bilden visar de välkända, centrala delarna av Vintergatan (inom rutan i den övre bilden). Samma kamera ochexponeringstid som ovan, men med ett 50 mm objektiv. Jämför denna med bilden av samma område i artikeln omSysneudd, Gotland, i STELLA.

ll

UPPSKJUTNINGEN AV STS-132: ATLANTISText och foto Inger Nennesmo, STAR

uppleva en rymdfärj euppskjutning på plats iFlorida. Med endast ett fåtal återstående sådana

bestämde jag mig för att åka dit och vara med omSTS-132: Atlantis uppskjutning den 14:e maj 2010.Eftersom tidpunkten för uppskjutningar ofta ändrastill ett senare datum var det något svårt att i god tidkunna planera för resan. Jag följde noggrant

Jag hade sedan länge haft en dröm om att få

5T5132

förberedelserna för den närmast föregåenderymdfärjan, Discovery, som sköts upp den 5:e april,för att se hur rutinerna var. Ungefär två Veckor föreden planerade uppskjutningen av Atlantis kändes detsom om den skulle kunna bli av på den utsatta dagen,varfor jag beställde flygbiljetterna med hemresa den18:e maj så att det skulle finnas några dagar i reserv.Jag hade då redan bokat en bussresa från Orlando tillCape Canaveral med VIP-biljett, vilket innebar att viskulle få stå så nära uppskjutningsplatsen man kunde

utan att Vara NASA-anställd eller speciellt inbjuden.Detta betydde ett avstånd på six miles, d.v.s. cirka enmil.

idigt på morgonen den 14:e blev ViI upphämtade Vid hotellet. På hotellet hade jag

träffat en man från Florida som sett alla detidigare uppskjutningama av rymdfärj oma. Han varmed andra ord ytterst erfaren. Han var övertygad omatt vädret skulle Vara bra under dagen men om detskulle bli problem lovade han mig att jag skulle fåfölja med i hans bil ut till kusten om uppskjutningenskulle senareläggas. Detta kändes mycket bra!Biljetterna man köpt till dessa specialresor var svåraatt ändra om den planerade uppskjutningen flyttadesfram. Det var många utländska turister med påbussen. Jag satt bredvid en tysk som själv gjort en T-tröja enkom för denna händelse. Han hade Varit påplats några år tidigare men hade tyvärr inte fått se

r, .r.*I 1Hl* Next Shuttle Mission: STS 132 Aflantís

' Targoted for May 14, 2010 _to the Intemaflonal Space Station

uppskjutningen då eftersom denna i sista stund blivitframflyttad och han hade inte haft några buffertdagarför att kunna beskåda den Vid ett senare tillfälle.

i tillbringade\ / förmiddagen på

Kennedy SpaceCenter innan Vitransporterades Vidare utmot kusten.Uppskjutningsdagar ärcentret stängt för denövriga allmänheten. DärVar mycket aktivitet meden del specialarrangemangsåsom Launch day menu.När några timmar återstodtill uppskjutningenkl. 14.20

12

skjutsades vi ut till vår observationsplats påNASA causeWay. Där var enormt mycketfolk. Enligt lokaltidningen befann sig ungefär40 000 personer vid Kennedy Space Centerdenna eftermiddag. NASA causeway och LC-39A där skytteln stod är markerade på kartan.

ädret Var perfekt, soligt och mycketR l Varmt. Himlen var i det närmaste

molnfri. Under skyddande tältdukarfanns stolar uppställda men många hade medsig egna ihopfällbara stolar och skaffade sigdirekt en bra plats. Man kunde faktiskt medblotta ögat se rymdfa'rj an trots att vi var cirka10 km bort. Vi befann oss nära vattnet mendet Var avspärrningar mot detta _ kanske föratt undvika närkontakt med alligatorer. FOR A I LAN I IS

9På en stor skärm kunde man följanedräkningen. Inför en uppskjutning finns FIN A I FRONTIER Iflera olika hålltider inlagda då olika systemkontrolleras och aktiveras. Spänningen u _ Alf: jga;byggdes upp allteftersom tiden gick men allt i ' i ' '- ' ' -tverkade filngera som det skulle och till slut üblev det LIFTOFF under stort jubel. Först sågman bara massa rök och jag tyckte det togotroligt lång tid innan farkosten kunde seslyfta mot skyn. Inga ljud hördes till en börjanmen efter en viss tidsfördröjning kom dânetemot oss. Man kunde också höra kraftigabangar då Atlantis gick genom ljudvallen. Alltgick mycket fort. Med blotta ögat kunde manpå detta avstånd inte se några detaljer avskytteln utan det Var mest ett starkt ljusskenmed Vit rök bakom. Rymdfárj an försvann __ I I , \ _ _snabbt ut över havet men röken var kvar under Ü ' i " ' - I f';.' ~ " ' r '

:w Warm/munen summlång tid. Det Var en fantastisk upplevelse! “mmsm”Mmm”“"dfly'h'flmmhflmefww Svmswflofionweaznmdmpmmdmission af irs ZS-year career, Ten: of th eusands of søectamrs :røwded Space Coast beaches and causeways.

13

iljetten till uppskjutningen gällde även för ettinträde till Kennedy Space Center VisitorComplex inom en vecka.Några dagar senare befann jag

mig så åter ute vid kusten. Första stoppvar vid US Astronaut Hall of Fame därastronauter porträtterades. Därefterkördes vi vidare till Visitor Complex.Härifrån kunde man följa med på enbussrundtur som bl.a. passerade VehicleAssembly Building f volymsmässigtden fjärde största byggnaden i världen.Det är här som rymdfärj orna monterasihop i vertikalt läge. I förgrunden sesfordonet som transporterar skytteln tillLC-39. En mycket spännande aktivitetpå besökscentret var Shuttle launchexperience. Där simuleras en start med rymdfärjan,man får uppleva ljudet, ljuset, skakningarna,

14

accelerationen. För att få deltaga i detta måsteman vara vid god hälsa. Jag klarade starten utanproblem! _ I

Detta var rnitt första besök i Florida och jaggjorde även en del andra utflykter. En dag åktejag till Miami och Everglades. Sea World ochUniversal Studios besöktes likaså.

Lite faktaSTS: Space Transportation System

Rymdfärjan består av tre huvudkomponenter: theorbiter - där besättningen befinner sig; theexternal fuel tank - en stor yttre bränsletank somförser huvudmotorema med bränsle (den brinnerupp i atmosfären); och solid booster rockets - tvåstartraketer som ger rymdfarj an fart under de två

första minuterna av färden (dessa plockas sedan uppur havet och återanvänds).

KENNEDV SPACE CENTER TOU DESTINATIONS

Island Wild/lit Ramar? comes

irtad lig/my nn me :alm/or.h

csn'ng sm! members wlm

- _ø'11»-

»

»Om ___ q >' _.. . m :mun smiuv _' IIII :min

En smula rymdfärdsmatematik (De12)av Hans Ríesel

Fortsättning från föregående nummer.

11. Hur når man de yttre planeterna?12. Flykthastigheten från solen.13. Hur når man de inre planeterna?14. Draghjälp ut ur solsystemet.15. En resa förbi alla de yttre planeterna.16. Litteratur.17. Formelblad.

11. Hur når man de yttre planeterna? De förhål-landen som gäller för satelliters rörelse runt Jor-den, som vi ovan beskrivit, kan direkt överföraspå planeter och rymdfarkoster som rör sig runtsolen. Om man sålunda vill nå en av de ytt-re planeterna med en rymdfarkost från Jorden,måste farkosten ”lyftas upp” i en högre omlopps-bana runt solen. Den måste då. ges högre ban-hastighet än den som Jorden har i sin bana runtsolen, se fig 51. När man placerat farkosten i encirkelbana runt Jorden, utnyttjar man att bådefarkosten och Jorden rör sig med hastigheten 30km/s i Jordens bana. När farkosten i sin banarunt Jorden befinner sig i en lämplig punkt german den en impuls så att den frigör sig från Jor-dens dragningskraft. Impulsen ges i Jordens färd-riktning, >så att farkosten får ökad hastighet i justdenna riktning. På så sätt utnyttjar man ”ini-tialhastigheten” 30 km/s från Jorden och byggerpå denna med ett farttillskott. (Observera attfarkosten härvid visserligen får högre hastighet isin bana än av Jorden har, men samtidigt ocksålängre omloppstid i den ”högre” banan än vadJorden har i sin, och därför sackar efter Jorden,ehuru längre bort från solen. - Avpassar manfarttillskottet rätt blir resultatet att farkostenhamnar i en bana runt solen med utträdespunk-ten ur jordbanan som perihelium och med ettaphelium som ligger minst lika långt ut från solen,som banan hos den planet man vill besöka. Detgäller dock att starta resan vid lämplig tidpunkt,så att målplaneten kommer fram till skärnings-punkten mellan de båda banorna samtidigt somrymdfarkosten.

12. Flykthastigheten från solen. Vi har ovan sagtatt fiykthastigheten från Jorden är 11,2 km/s.Detta värde har beräknats utgående från att Jor-den är den enda graviterande himlakroppen. Vär-det gäller endast för att skicka ut ett föremål iJordens omedelbara närrymd, d v s så långt utsom Jordens dragningskraft kan göra sig gällande.Flykthastigheten från solen är långt högre; skic-kar vi ut ett föremål från Jorden med en hastighetsom endast obetydligt överstiger 11,2 km/s, för-svinner det inte ut i världsrymden, utan hamnarvanligen i stället i en bana runt solen. Vi skall'nuberäkna fiykthastigheten från solen på några olikasätt som illustration till de ovan givna ideerna.En av de givna formlerna är 1:2 = 2M'y/r. Vidsolens yta blir

1,2 = 2 x 1,9891-1030 x 6,67259-10-11/6,96-108

= 3,814-1011(m/s)2, alltså v = 617 km/s. Vid enpunkt på Jordens bana, vilken ligger 24000/109solradier ut från solen blir v = 109/24000 = 42km/s. Observera, att detta värde är just Jordenshastighet i sin bana, 30 km/s, multipliceratmed\/2. _ Ett tredje sätt är att beräkna omloppsti-den i en låg omloppsbana runt solen. Vi vet attomloppstiden i en låg bana endast beror på cen-tralkroppen medeltäthet och inte på dess storlek,enligt formeln T = C/fi. Låt oss för en gångsskull räkna, inte i SI-systemet, utan med enheterbättre lämpade för kosmiska förhållanden. Viväljer jordradien R som längdenhet och angertätheten i g/cm3. Då blir Twlen = Tjordw xy/ 5,52/1,4 = Tjorden x 1,98. Eftersom solensradie =109R blir alltså hastigheten i en låg banarunt solen = 8 x 109 1,98 = 440 km/soch flykt-hastigheten = 440 2 = 622 km/s, vilket för attvara en överslagsräkning ju stämmer bra med detnyss erhållna värdet!

Flykthastigheten från Jorden utåt ur solsys-temet är alltså 42 km/s. När man betänker attden energi som går åt för att komma upp i enviss hastighet växer kvadratiskt med hastigheten,inser man att färder till de yttre planeter-na ärytterst energikrävande. Vill man sedan inte bara

15

.änm_.E

:mig

23

%:

A||\\|\|\|

5:;:m

v62:m

_šuu1

m:2

måna

:šofim

äfiñm:mumm

:tmm9

:0:35må

mmm

.änmš

män:

EG:E

.måcoE

E.bw>w

:2.59B

:_:acoåow:o

2:0w:

955.w=:w>

9._wficma

::mE

:oIw

B:9::

:Emmmå

EEm:

mer:

“29

::ozm

ëmwv

vä:9

38

%,

xmå

“m5om

2:3

9:

EE

:mn

k:mas

:cmmmä

8:039

E_.ñ_m

4v

9:..m

äaâšgfiå

ms:0

äsm5

wwzomm::5

33

%m5

.EwI

gå

smm

9mm

:mä:Em

EQ::ušs

9a.:=

:o::ow:o

2:0m:

9:5émå

9ägg

:EEFEIm

ö:.må

mEmmm5

äEm:

m>Em5

:3:

:ozmcnmmu“En

:Eumuåm

05EE

om25:95

36.:2

:maE:Emm

9.:383

9EB

EEE2:.

.öcmñ

:owmcfim

um5

:o:Eo

måmmfimo:

:938%m5

dö:ß

ß

.6%:_23

En:wåomw

EEEm5

:o9::

m5:m

_»«:m__w:o._:

EoE:o

om:må

wmšum

:_,

mm:o

umwñs:w

:5:89Éoz

.ëwäz

._Ewflm

w::m:EN

.ëmcg

::mE:oI

mw:mm

:cæm05

:m5:am

wE9

:wmoö:m

:o__w::w:m

Em.E_o:

NämowwwE

“m:o__w::m

:mwm:

8:.:nw

wš:565

:Bo:m

:_:m

ömuåm

:5m5:

:šovšoñwš.

w

.83

:93

En:38m

mEE

2:B

ms..2:

i:E

_äe:29:

:omm:

:Smmšuo:

mm._o

:moms:w

:5:82.202

.ëmcg

ämm:m

m::w.Em

:Emcg

:äE

šI

mm. få

...Emmm5

:NS:um

m5En:

mušmñEEE:

mHm:o=m::m

:cmE_o:

88

3må

E:o=m

::m:

mmm:

“m5Em

m5ušoä

:EQ:m

8:.tm

ömum

âm5

mä:

:_fummäwwFF

m

Q..

+:En

_míâ:

:m_om:o

:9355:<

glš šarlhVQi'?

,Sif

...EmmwE

:wEuww:w

.öšgwm“m

S:.ämm

m5å;

22,22mEäE

___.w9. :933%

fm:

wš_:am

wEEo:

:wwwwm

:wäšox

:_ww>oE

:tumwš

EE:259%

,/.

260%:

m5E

w.38m

m:E

,,.v.Emom

9ESS:

ö:9

:9:

:Emmm5

:_38mm

:<Emušo:

:_.ñwmå

Eo::www

w<.Emušon

u,aw

ššoëwëšu

:EEEE_w

\wu:w:=:_

:o92%

_mcoam

šmö

f/m5

:Enmgwcfl:

__m.Boz

._,

_\

mo:m

:=:_:o

Emfim

_m:o=m=>m._m.

m5:m

Sw:2

:8:

88mm

:tumm

,.,ä

.må

“wEm:

wšuuow:muww

:famm

.f\

,\

IiI/i\\

.2a

2:šm

öB:

9:9

:_

:25

32

95

8m:.>oE

:am.

_.me

:eo205:

__m_æoz

..ämm

m5:m5

:Ewfl:am

m5:25.5

,_m>w=

9:Enm

uåwm5

wšo=m:am

V.,9.:

EEE:tum

0555

:3,02%

.BoñEämw..::m:mu

m59

“EmJ.

:sö:cm

z:cmm

9:EQ:

>m>>m:tmm

En:Éšm

mm>oEam

baugww

/:som

:o:o__m::<

...mw>oE

:_mm

:šoumšofi

:Euwoåmv

.Eoüw

ïaw:muwm

:__aêwšz

m2:0

i:Eumumam

wc:m

5:En:

mi:-

.mEz\

:i

\x

z:2

58

%m5

HmEm:

E38:

E:.nwmäw

Éugmà

En:oum

äño:<

m

Éofiw

ïåm:mumm

u._o::m:>:

m2::

-.-II

-F||

l \ | .i\

135:Eum

oåw9.:

2::En:

m_:h.uE=

.Um

šoåmm5

äEm:

E_.öooE:

.umåm

šuoñàEn:

ouflmfio:

<n

Boficšnq

23

.3a

23

22

::

mAAUn

.Enn3

:qwš

:SwB

=.2

mw>_.:mwE:

m5:En

:tmmm5

3.9.0:Eum

uäm9.:.

.EB:tm

måš

m22::

:90

88

:u:momw

.6oEE.

m5“m

m5:å

:šon:En

mmEmä:Ecom

N:am

må.ucaoå

:0:22m_:tmm

*o:2

39

5.m

uroï:_

:Ecwo

wum:m>umccmx

wåEn:

:Suooåwmå

wwfišfl

E09<

_.

.E_.ñ33m

mm5

_Eotm:

2:_:2

mu>Em9::

m5__E:

.Emmm5

3.86:m

åååw9:'

:56:f_mmšo.

m92::

:583%E

Nmå

ucm:šou

5%3595

Ecomußsm

m3

QEF05

ä3:2".

:__mm5

u::2<:265

:_._Scoo

:oåw2

3::3

:m5

En:m

htmm

..E

:0:3

5cfläuåm

vä355.2

ER:<

.Mf,

[JIIIVm

'_

22:E>m

<E

ntå

un

23

9.2

5..

En:05

Eötm

:E_.ñ

wåstorm

:2

9:mmsmä

3q9:

:m52

2:mmcñcm

:969m5

EE:282%

m5:m

5:6::cm

EBm5

.mnmomm:tm

m*o

menm5

:252%m5

:_9:6:

:cmEn:

m5:o

game:

mm

äufisšo._._m

šo=oIA

ä:zw

mr:vczoæ

:tummå

:må

:mfiwmvm>OE

:o:oëm

oawm

ñuicmšotm

šo=oIA

.mam

omm

:tmm

*o9.::

_tm

humom

nm05

EEm

mbzdm

:ÅO

ÉE.m

cšflmz

.mr:

em:Sw

måU

czew:Em

mmr:

cmrz.

._m>>0_mm

>0Emmcm

oom>

mo

wmcmu

_28w>

m~

o:269%

m5E

“EFNRWL

Eanfl:.w

aäš_Ešm

w:2

:33

6:3

:._mSo

:m5.59:

2.:_

who:vä.

EBM?

2:E

umuåm

mm

mšcm

:Åm

::m>

:oE

guöš8

:9:

.ö:2

:3:

wøäuñs26::

E_omA

._o932

2:tum

m5EP:

:mficm

b:cm

EcoI

<H

wozw

cmfloflc

.oEES:

mmäuñs:6:a

gemA

.5:5cm

9:Emm

måEQ:

:mhwcmb:cm

EzoI

<”3

22

.65

9c

61

EE

E:

.5:5EZ

:HuangE

:EE"Nm

mammu-A

Ym

üzêa:3

:0:_

I:ucuz

EEb:

"_.mPSP".

flyga förbi, utan även lägga sig i omloppsbanarunt en av dessa planeter, krävs ytterligare raket-bränsle för att bromsa ner farten så att rymdskep-pet kan fångas in av kroppens gravitation. Even-tuell mjuklandning kräver ytterligare inbroms-ning med åtföljande bränsleåtgång.

13. Hur når man de inre planeter-na? Att nå deinre planeterna Venus och Merkurius kan ju tyc-kas vara enklare. Det är väl bara att skicka enrymdfarkost inåt solsystemet, såÅ tar väl solensdragningskraft hand om resten? Icke så! Föratt röra sig i en bana innanför Jordens, måstefarkostens hastighet i sin bana runt solen mins-kas! Detta görs genom att rymdfarkosten skjutsut bakåt från Jorden, alltså rakt mot Jordensrörelse i sin bana. Då kan farkosten gå in i enbana, vars perihelium ligger närmare solen, ochsom förhoppningsvis skär _Venus' eller Merkurius'banor. - Liksom tidigare gäller det att välja rätttidpunkt för operationen, så att ett möte medmålplaneten kan komma till stånd. Se fig 52.

14. Draghjälp ut ur solsystemet. Vi har sett attstora mängder energi krävs för att ta sig ut ursolsystemet. Flykthastigheten från Jorden ut ursolsystemet är \/112 + 42ä = 43,4 km/s. Energin

miss

ionto

pesu

cces

sful,

thesp

acec

raft

must

belau

nche

dfro

mEa

rthat

prec

isely

therig

httim

e.or

riskmi

ssing

Spao

ecra

ftre

ache

sthe

orhit

Jupit

erand

Satur

n.

ctSa

turn.

lnor

der

torthi

s

144,”

ag,

tofin

dou

t the

spec

itiæot

theEa

rthes

cape

sequ

ence

.

Spac

ecra

ttin

orbit

aroun

dthe

Earth

perfo

rms

abu

rnto

toFle

ach

theOu

terPl

anets

"

The

ultim

atego

alis

torea

chSa

turn.

Seethe

tigure

"How

esæ

pethe

Earth

tsgr

avity

.

Figur

e53

:Ho

n'to

Usen

Gran

ityAs

sist

toSa

vePr

opel

lmrl

4

enou

ghve

locity

tore

ach

l'avg

lase

n-pl

ana_

t.Th

etric

kis

touse

theclo

serö

ianet

'sgra

vity

tošlin

g-.A

spac

ecra

ftto

thedis

tant

plane

t.Th

ism

aneu

ver

is

prop

ella

ntby

esca

ping

theEa

rthwit

hba

rely

shot

thesp

acec

ratti

nto

ane

wor

bitth

atta

kes

the._

calle

da

grav

ityas

sist.

/,

Spac

ecra

ftbc

und

fordis

tant

plane

tsca

nsa

veA

Free

Ride

:

enter

san

ellipt

ioal

ortiit

aroun

dthe

Sun.

Howe

ver,

notic

ema

tthi

s

-Afte

rEa

rthes

cape

.the

spac

ecra

tt

orb'rt

will

notca

rrythe

spac

ecra

tt

som krävs är ca 30 gånger den som krävs för attlägga sig i en omloppsbana runt Jorden. Till deyttre planeterna har man därför endast sänt rela-tivt små och lätta rymdsonder. Det finns emeller-tid ett knep att öka ett rymdskepps hastighetgenom s k ”gravitational assist”. Denna ger”draghjälp” åt rymdskeppet och går till pä följan-de sätt.

Ett föremål som rör sig med en hastighetsom överstiger fiykthastigheten i närheten av enstillastående himlakropp rör sig inte i en elliptiskbana, utan längs en hyperbelgren. Se fig 53. Hy-perbeln har två asymptoter, och föremålet somrör sig kommer att avlänkas när det passerar him-lakroppen. Avlänkningsvinkeln blir lika stor somden ena av vinklarna mellan hyperbelns asymp-toter. När föremålet närmar sig (den stillaståen-de) himlakroppen, får det en fartökning, som pre-cis motsvaras av en lika stor fartminskning närdet har passerat förbi himlakroppen och är på vägbort. Vari ligger då vinsten? Jo, om himlakrop-pen inte står stilla, utan rör sig, kan man lägga”inflygningsbanan” så att föremålet riktas direktmot himlakroppen, vilket ger maximal fartökningpå nedvägen, men likväl så att himlakroppen pågrund av sin rörelse i sidled hinner undan, in-nan den träffas av det nedfallande föremålet. På

Spac

ecra

ftco

asrs

uptow

ard

lf.-

Satum

onits

”pos

t-Jup

iter"

orbit.

f'-

been

trave

ling

inthe

same

orbit

aroun

dthe

Sun

since

Earth

esæ

pe.

That

direc

tion

isma

rked

bythe

arriv

alæ

yrnpto

te.

spac

ecra

ftint

oa

new,

large

rorb

itaro

und

theSu

nma

rked

bythe

depa

rture

asym

ptot

e.Th

eam

ount

ofch

ange

indir

ectio

nof

thesp

ace-

oraít's

orbit

isca

lled

thetum

angle

.

spac

ecra

ftwo

uldha

veco

ntinu

edalo

ngthe

=trom

thear

rival

asyr

npto

te.

Jupit

ersli

ngs

the

SaSp

acec

raft

appr

oach

esllu

pite

r.Th

ecra

ttha

s

SdW

ithou

tthe

effec

tof

Jupit

ers

grav

ity,

the

>v

åa:

åwD.Ww5ååt..go.:i_,'Ü.š'E(Dunn'n

Wa

magn

ified

view

ofwh

atha

ppen

sin

thebo

x.

~.Lo

wer

OfPa

taren

ough

away

from

theSu

nto

reach

Satur

n.En

tering

sueh

anorb

itaft

eres

cape

would

have

requ

ired

more

prop

ella

ntdu

ring

theEa

rthes

cape

bum.

direc

tion

ofits

origi

nal

orbit

aroun

dthe

Sun.

uppvägen frånhimlakroppen'befinner sig därförföremålet i varje punkt på sin bana på störreavstånd från denna än i motsvarande symmet-riskt belägna punkt på nedvägen. Detta gör attden tillbakahållande kraften på kroppen på upp-vägen totalt sett blir svagare än vad attraktions-kraften var på nedvägen, vilket resulterar i enhastighetsökning i samband med den nära pas-sagen av himlakroppen. Observera också att omföremålet kommer in mot planeten med en fartsom överstiger flykthastigheten från denna, såkan det inte fångas in av planetens gravitations-fält, såvida det inte störtar mot planetens yta.

- Fartökningens och avlänkningsvinkelns stor-lek bestäms av med vilken fart och hur nära him-lakroppen man kommer in.

15. En resa förbi alla de yttre planeterna. På1960-talet uppmärksammade några matematikeratt alla de fyra stora yttre planeterna Jupiter,Saturnus, Neptunus och Uranus står på sammasida om solen vart 176 år. Detta skulle nästagång inträffa någon gång på 1980-talet. Några avEr minns kanske att fenomenet blev ganska om-skrivet i pressen, speciellt innan det hade inträf-fat. En del undergångsprofeter menade nämligenatt denna ”obalans” i solsystemet skulle ha verk-ningar på Jorden och bl a utlösa den stora jord-bävningen vid S:t Andreasförkastningen i Kali-fornien, som folk hade fruktat alltsedan San Fran-cisco förstördes av jordbävningen år 1906.

Alltnog, den 20 augusti 1977 sköt NASA upprymdsonden Voyager 2, som flög nära Jupiter den9 juli 1979, där den avlånkades mot Saturnus, sompasserades den 25 augusti 1981. Här skedde en nyavlänkning med hastighetsökning i riktning motUranus* bana, som nåddes den 30 januari 1986.Här skedde den sista precisionsavlänkningen motNeptunus, som nåddes den 24 augusti 1989, alltsåmer än 12 år efter uppskjutningen. Efter att hapasserat Neptunus och därvid ha fått ytterligarefart hade Voyager 2 uppnått flykthastigheten utur solsystemet och är sedan dess på väg ut i deninterstellära rymden. Se diagrammet i fig 54.

16. Litteratur

Den mycket rekommendabla boken

1. To Rise from Earth. An Easy-to-UnderstandGuide to Spaceflight, 2nd Ed 2000, 318 sidor,Checkmark Books, New York, varifrån destora figurerna är hämtade. Av Wayne Lee,Space Mission Design Engineer vid NASA

18

Space Mission Design Engineer vid NASAJet Propulsion Laboratory. - För ytterli-gare information om boken se www.factsonfile.com.

2. Baugher, Joseph F., The Space-Age SolarSystem, John Wiley&Sons, New York 1988.452 sidor.

17. Några användbara formler.

Gravitationslagen: k = mM'y/rz, där konstanten'y = 6,67259-10-mms/kg/s2

Polärt koordinatsystem: _r = fw) = (1:, y), v =(50,21), vr = r, vv = w, ar = r'- rä, aa =21% + 1'd>.

Vid centralrörelse är ad, = 0, a.r = -yM/r2 ochrzçf = L = konst: rv.

Gravitationslagen ger bankurvan

_ L2/mw _ p _ (zu-62)1'*1+ecos _1+ecosd> _1+ecosd>'

där p = b2/a = Lz'yM, c2 = a2 ~ b2 och e = c/a.

Omloppstiden T = Zwaa/z/y/M'y = 27rab/L =21rL3/(72M2(1- e2)3/2).

Tyngdkraftens acceleration vid en himlakroppsyta G = MFy/Rz.

Flykthastigheten v från en himlakropp ges av 112= 2M'y/R = 2GR. Flykthastigheten från enpunkt i en cirkulär omloppsbana är x/2x banhas-tigheten.

Energin E hos en kropp med massan 1, som rörsig i en ellips med storaxeln 2a kring massan M,är

E = L2/(2a2) - VM/a = -L2/(2a2) = _'yM/2a.

En satellitbanas storaxel 2a och omloppstid T ärbestämd av satellitens fart v vid ett givet avståndR från Jorden genom

VMa: 27M/R-vz'

i Figure 54: The Gmnd Tour

NASA sent these two spacecraft to make a flyby ofthe outer planets of the solar system. Voyager 1flew by Jupiter and used its gravity to reach Saturn.Voyager 2 flew by Jupiter and then used gravityassists to reach the planets Saturn, Uranus, andNeptune. That mission marked the first flyby ofUranus and Neptune in history. Many consider

Cosmic-RayDetector

l

'mf-'E le:1f:0fCameras and otherscience instruments

Plasma-WaysDetector

LaunchVoyager 2, 20-Aug-77

_ Voyager 1, 5-Sep-77

Jupiter Position atVoyager Launch

w}y

nuäsl°

x¥v¶l-F

fpf

Voyager 2Jupiter Flyby

Voyager 2Saturn Flyby __,"f25-Aug-_Bl_..«f" tâaa

Voyager1 _ *~~._Saturn Flyby '/~~~.__ 19,8312mm 1982 1~.-___1:84Saturn Position atVoyager LaunchVoyager 1

Jupiter Flyby V0 r h 1987 . __5-Mar-79 yage Launc 1933 i' -.. _ /__

n 5, N

f 'N

___-_Å

these two Voyager flights as the most successfulinterplanetary missions in history. Most of theinformation that scientists know about the outerplanets today were made possible by these twospacecratt. Both Voyagers will fly away from the

~ Sun forever. NASA hopes to maintain contact withthem until 2019.

Magnetometer measuredthe magnetic signatureof the planets \

High-gain antenna tornarrow-angle, but high-volume communicationwith Earth

Radioisotope thennoelectricgenerator (RTG) convertsheat from the decay ofPlutonium-238 intoelectrical power

Voyager 2Neptune Flyby

. 24-Aug-89

aa_w

aaw

ww

w"

m«

.n.d

-'-n

--_

---I'_

*'q

wuq

lo

¿ Voyager 2_; Uranus Flyby

30-Jan-86

~___

....._

___

E*Un

wlaN

.101

q0

I

1 Neptune Position atf' Voyager Launch

.f'i 985

MSI i Canes Venatici visar hurde två galaxerna NGC-'5 l 94 ochNGC5195 är gran-'nationelltbundna till varandra. 'lIi-*dligatidl-tattenstörningar ses runtden mindre galaxen, i form avutslängd materia. En tydligntatet'iebr}-'gga går mellangalaxerna. Detta galaxpar haranvänts som urtypen _för attgöra datorsimuleringar avgalaxkollisioner. Datum:20090418, Filter som använts:LC(RGB_) dvs Luminans,Clear, röd, grön, blå-filter.Exponering: Sammanlagt 90minuter. Teleskop: 12" flit)Meade Schmidt-Cassegrain.Kamera: STL] 1 000M. Plats: StTimrarön, Österåker

foto: Ivar Hamberg

NGC 2237 Rasettnebulasan i Monoceros. Datum: 20081122, Filter som använts: H-alfa, O-III. Expanering:San'mianlagt 15 minuter. Teleskop: William Optics, Megrez 90mm APO, Field flattener. Kamera:STL] IOOOM. Plats: St Timrarön, Österåker: Kommentar: Endast korta exponeringar av H-alfa och O-lllatn-'ändes Nebulosan har mycket tydliga mörka stråk. foto: Ivar Hamberg